<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2447971</hangar_id>
 <dok_id>G9031</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1985/86:1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-05-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:22:35</systemdatum>
 <publicerad>2008-05-19 13:17:31</publicerad>
 <titel>med förslag till ny plan- och bygglag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G9031/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G9031</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G9031</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med förslag till ny plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta del törslaii som
har lagils upp i bifogade indrag av reperingsprolokoil den 23 maj I9S5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä regeringens vägnar &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;OlofFalmc&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hans
Gustafsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen läggs fram förslag om en ny plan- och
bygglag, PBL. som skall ersätia bl. a. byggnadslagen (1947:385).
byggnadsstadgan (1959:612) och lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget bygger i väsentliga delar
på principerna i gällande ratt men innebär en genomgripimde systematisk
omarbetning av dagens lagstiftning saml en föienkling och moLiernisering av
iegcl&amp;gt;ysleniel. Eli genomgående drag i reformen ar decentialisering av
beslntstattandet. Stor vikt har också lagts vid större iVihet och ;msvar för
den enskilda människan. De viktigaste nyheterna ar följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alla kommuner skall ha en översiktsplan soin omfattar
kommunens hela yla. Omrädesbestaninielser skall kunna anlas. om kommunen vill
säker­ställa syftet med översiktsplanen inom ett \ isst onnade. Dagens
stadsplan och byggnadsplan ersätts av en enda plan. som kallas detaljphm. Den
skall ha en genomlorandelid som begränsar byggrätten i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadslorhuden avvecklas. En principiell rätt införs
alt äicriipp-fora byggnader som har rivits eller brunnit ned. Vidare tär
t'astighets:igarc lätt all gör;i hade utviindiga och mvändiga ändringar av
hyggnader, ä\en i.im byggnaderna strider mot detaljplanen. En rån all få bygglov
till kom-pletteringsatgärdcr - t. ex. komplementbyggnader och mindre tillbygg­nader
- iniöis beiralTande en- eller tvåbostadshtis ntanlör områden med detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsens
raslsi;illelseprövning av planer slopas. Länsstyrelsen skall ha möjlighet alt i
efterhand granska och upphäva detaljplaner och &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;i     Rik.u/aucn /985!,S6. /
uiiiil. i\r I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985/86:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områdesbestämmelser. Upphävande får dock beslutas endast
på vissa, i lagen angivna grunder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medborgarinflytandet förbättras.
Vid planläggning skall genom informa­tion och debatt eftersträvas ett så
fullständigt beslutsunderiag som möjligt för de politiska organen. Alla boende
som berörs av en plan eller ett beslut om tillstånd skall, liksom
hyresgästernas organisationer, ha samma ställ­ning som sakägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillstånd till byggande m,m, lämnas
i form av bygglov, rivningslov och marklov. Förhandsbesked kan lämnas till
åtgärder som kräver bygglov. Skyldigheten att söka lov skall kunna varieras
genom kommunala beslut. Kommunen skall under vissa förutsättningar kunna
besluta att vissa åtgär­der inom områden utan detaljplan får utföras utan
bygglov, nämligen bl, a. komplementbyggnader, mindre tillbyggnader och inre
ändringar av bygg­nader. För områden med detaljplan kan kommunerna i planen besluta
att enklare fritidshus och liknande byggnader får uppföras eller byggas till
eller ändras på annat sätt utan lov. Andringar av befintliga industribygg­nader
skall också kunna befrias från bygglovsplikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL föreslås träda i kraft den 1 januari 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:132.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ kap. i-8 ,&amp;lt;?§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till Plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap. inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag
innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande.
Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet
främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Det är en
kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ii Varje kommun
skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen
skall i stort ange hur mark- och vattenområ­den ar avsedda alt användas och hur
bebyggelseutvecklingen bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den närmare regleringen av markens
användning och bebyggelsen inom delar av kommunen sker genom detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För begränsade områden av kommunen
som inte omfattas av detaljplan lar områdesbestämmelser antas, om det behövs
för att syftet med över­siktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att
riksintressen enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m, m,
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplaner får antas för att
underlätta genomförandel av detalj­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För samordning av flera kommuners
planläggning får regionplaner an­tas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S Till byggande och rivning av byggnader saml till
schaklning. fyllning,&lt;br&gt;
trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av hvgglov, riv-&lt;br&gt;
ningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande åtgärder som kräver
bygglov får ges förhandsbesked huruvi­da byggande kan tillåtas pä den avsedda
platsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Vid prövning
av frågor enligt denna lag skall både allmänna och enskilda intressen beaktas,
om inte annat är särskilt föreskrivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*j För all mark
skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig
för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om
bygglov eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S 1 varje
kommun skall det finnas en byggnadsnämnd, som har det närmaste inseendet över
b&amp;gt;'ggnadsverksamheten i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Länsstyrelsen
har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med
kommunerna i deras planläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens planverk har den allmänna
uppsikten över plan- och byggnads-väsendet i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. Allmänna intre.ssen som skall beaktas vid
planläggning och vid      2 kap. -3 kap.&lt;br&gt;
lokalisering av bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/-- '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S Planläggning skall ske sii att den främjar en från
allmän synpunkt&lt;br&gt;
lämplig utveckling och ger lorulsällningar för en frän social synpunkt god&lt;br&gt;
bostads-, arbets-, trafik- och frilidsmiljö. Hänsyn skall därvid tas till för­&lt;br&gt;
hållandena i angränsande kommuner. Mark- och vallenområden skall an­&lt;br&gt;
vändas för del eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med&lt;br&gt;
hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som anges i första stycket
skall beaktas även i ärenden om bygglov och förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Vid
planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall lagen (0000:
000) om hushållning med naturresurser m. m. tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Bebyggelse
skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,      de boendes och övrigas hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.      jord-, berg- och grundvattenförhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3, möjligheterna all ordna trafik,
vattenförsörjning och avlopp samt&lt;br&gt;
annan samhällsservice,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. möjligheterna all förebygga
vatten- och luftföroreningar samt buller­&lt;br&gt;
störningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelse och anläggningar som för
sin funktion kräver tillförsel av energi skall lokaliseras på ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till energi­försörjningen och energihushållningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S Inom områden med samlad bebyggelse skall
bebyggelsemiljön utfor­&lt;br&gt;
mas med hänsyn till behovet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot uppkomst och spridning av
brand samt mot trafikolyckor och andra cilyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsåtgärder
för civilförsvaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hushållning med
energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis­ka förhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trafikförsörjning
och god trafikmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheter för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsför­måga alt använda området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar och
kompletteringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ino.m eller i nära anslutning till
områden med samlad bebyggelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion
och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice
och kommersiell service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. Krav på byggnader m. m. Nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader
skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads-
eller landskapsbilden och Ull natur- och kulturvär­dena på platsen. Byggnader
skall ha en yttre form och färg, som är lämplig för byggnaderna som sådana och
ger en god helhetsverkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Byggnader
skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte
inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;medför tära eller betydande ölägenheter för omgivningen.
Inverkan på       3 kap. 2-9 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grundvattnet
som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas, I fråga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i skälig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omlättning
beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försvåras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 S Byggnader skall medge god hushållning med energi, I
områden där&lt;br&gt;
knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader&lt;br&gt;
dessutom medge god hushållning med vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 byggnader som innehåller bostäder
eller arbetslokaler skall uppvärm-ningssyslemet i skälig utsträckning utformas
sä att skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkt kan
användas utan omfattande änd­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En- eller iväbosladshus som i
huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas skall i skälig utsträckning
utföras så att ett byte till uppvärmning med annat energislag underlättas.
Sådana byggnader får förses med upp­värmningssystem för direktverkande elvärme
endast om det finns särskil­da skäl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Byggnaders
grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar skall ha betryggande
bärlörmåga. stadga och beständighet. Övriga bygg­nadsdelar skall ha en med
hänsyn till ändamålet tillfredsställande håll­fasthet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ij Byggnader
skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad, god hygien,
en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inom-husklimat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Byggnader
skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot uppkomst och
spridning av brand och mot personskador vid brand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avfall skall kunna las om hand och
forslas bort från byggnader på ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler
eller lokaler till&lt;br&gt;
vilka allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga Ibr personer med&lt;br&gt;
nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga och inrättade så all bosiäderna&lt;br&gt;
och lokalerna blir tillgängliga för och kan användas av dessa personer. 1&lt;br&gt;
den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet skall&lt;br&gt;
byggnader vara försedda med hiss eller annan lyfianordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet att bostäder skall vara
tillgängliga genom hiss eller annan lyftan­ordning gäller inte byggnader som
har färre än tre våningsplan. Om sådana byggnader innehåller bosläder som inte
nås frän marken, skall de dock Ulloras sä all hiss eller annan lyftanordning
kan installeras utan svårighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om en- eller iväbosladshus
får undanlag medges från kravet pä tillgänglighet till byggnaden, om det är
befogat med hänsyn till terrängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnader som
innehåller arbetslokaler får, såvitt gäller dessa lokaler, undanlag medges från
första stycket, om det är befogat med hänsyn till arten av den verksamhet för
vilken lokalerna är avsedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader
skall ulföras med sådant material och på sådant sätt alt reparations-,
underhålls- och driftkostnader begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om
fritidshus med högst två bosläder gäller inte bestämmel­serna i 3, 7 och 8 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om byggnader som får
uppföras ulan bygglov skall bestämmelser-      3 kap. 9-15 §§ na i 1-8 S§
tillämpas i skälig utsträckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en
byggnad&lt;br&gt;
skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess bygg-&lt;br&gt;
nadslekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga&lt;br&gt;
värden las till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillbyggnader
som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-8S§ och att andra tillbyggnader
uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ombyggnader
utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8SS angivna egenskaperna i
den omfattning som följer av föreskrifter medde­lade med stöd av denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra ändringar
än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändring­arna i skälig utsträckning
uppfyller kraven i 1 -8 SS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detaljplan eller
områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än vad som följer av andra
stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt
godtagbara egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av andra och tredje
styckena skall hänsyn las till bygg­nadens förutsättningar. Vid ändring av
fritidshus med högst två bostäder gäller inte bestämmelserna i 3, 7 och 8SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Med ombyggnad
avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger brukstiden för
byggnaden eller en del av den. Även sådant inredningsarbete som syftar till en
väsentligt ändrad användning av bygg­naden eller en del av den utgör ombyggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Byggnader som
är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt eller som ingår i en samlad bebyg­gelse av denna karaktär
får inte förvanskas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Byggnader
skall underhållas så all deras egenskaper i de hänseen­den som avses i 3—7 SS i
huvudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose kraven i 6 och 7 SS
skall hållas i stånd. Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underhållet skall anpassas till
byggnadens värde från historisk, kultur­historisk, miljömässig och konstnärlig
synpunkt saml till omgivningens karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnader som avses i 12S skall underhållas så alt deras
särart bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra anläggningar än byggnader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § 1 fråga om anläggningar och anordningar för vilka
bygglov krävs skall vad som föreskrivs om byggnader i I-13 SS tillämpas. 1
fråga om övriga anläggningar och anordningar som anges i 8 kap, skall 1-13 SS
tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomter, allmänna platser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Tomter som las i anspråk för bebyggelse skall
anordnas på ett säll som är lämpligt med hänsyn till stads- eller
landskapsbilden och till naiur-och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall
tillses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;naturförutsätlningarna
så långt möjligt las till vara,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 kap. 15-18 §§-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betydande
olägenheter för omgivningen inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-4 kap. 1-2 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;risken för
olycksfall begränsas och betydande ölägenheter för trafiken inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del finns en
lämpligt belägen ulfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som
medger nödvändiga transporter och tillgodoser kra­vet på framkomlighet för
utryckningsfordon till och frän bebyggelsen pä tomlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tomten, om del
inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhål­landena i övrigt, kan
användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.      lämpligt utrymme för parkering,
lastning och lossning av fordon i&lt;br&gt;
skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om tomter tas i anspråk för
bebyggelse som innehåller en eller fiera bosläder eller lokaler för barnsluga,
skola eller annan jämförlig verksam­het, skall del finnas tillräckligt stor
friyla som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i
närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det inte finns tillräckliga
utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyla
anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16       S Pä bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 S
första stycket 6 samt&lt;br&gt;
andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnad som kräver bygglov
eller vid ombyggnad skall tomten anordnas sä att den uppfyller kraven i 15 S i
skälig utsträckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17       S Tomter skall, oavsett om de har tagits i
anspråk för bebyggelse eller&lt;br&gt;
inte, hällas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för&lt;br&gt;
omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så alt risken för olycks­&lt;br&gt;
fall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras&lt;br&gt;
och att befintlig växtlighet skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anordningar som har tillkommit för
att uppfylla kraven i 15 S skall hållas i stånd i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lekplatser och fasta anordningar på
lekplatser skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18       S I fråga om allmänna platser och områden för
andra anläggningar än&lt;br&gt;
byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 15- 17 SS tillämpas i skälig&lt;br&gt;
utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S Översiktsplanen skall utgöra underlag för beslut om
användningen av&lt;br&gt;
mark- och vattenområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planen skall ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      grunddragen i den avsedda
användningen av mark- och vattenområ­&lt;br&gt;
den samt riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2,  hur   kommunen   avser  att  
tillgodose   riksintressen   enligt   lagen&lt;br&gt;
(0000:000) om hushållning med naturresurser m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S Översiktsplanen består av en särskild handling samt en
eller fiera&lt;br&gt;
kartor. Planen skall utformas sä. all dess innebörd kan utläsas utan svårig­&lt;br&gt;
het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till planen skall fogas en sådan
planbeskrivning som avses i 8S och      4 kap. 2-8 §§ länsstyrelsens
granskningsytlrande enligt 9S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen inte har godtagit
planen i en viss del. skall del anmär­kas i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Nar förslag
till översiktsplan eller till ändring av planen Lipprättas. skall kommunen
samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av
förslaget. Andra som har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas
tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Samrådet syftar
till ett utbyte av information och synpunkter Under samrådet bör motiven till
förslaget, planeringsunderlag av betydelse och förslagets innebörd redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resulialet av samrådet och förslag
med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en
samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 S    Under samrådet åligger dei lansstyrelsen särskilt
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      ge rad om tillämpningen av
;! kap. och verka för all riksintressen enligt&lt;br&gt;
lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m,ni. tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.      verka lör alt sådana frågor
om användningen av mark- och vattenom­&lt;br&gt;
råden som angår två eller liera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.      ta till vara statens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Innan
översiktsplanen eller en ändring av den antas, skall kommunen ställa ut
planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna syn­punkter på
förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Kungörelse om
utställningen av planförslagel skall minst en vecka lore utställningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och infö­ras i ortstidning. Av
kungörelsen skall framgå var utställningen äger rum samt inom vilken tid, på
vilket sätt och till vem synpunkter pä förslaget skall lämnas. Avser förslaget
en viss del av kommunen, skall det framgå av kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kungörandet skall gälla vad som
är föreskrivet i lagen (1977: 654) om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av förslaget med
planbeskrivning och samrådsredogörelse skall, innan förslaget ställs ut. sändas
till länsstyrelsen saml till regionpla­neorgan och kommuner som berörs av
förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 S    Under uislällnmgsliden skall planförslagel åtföljas
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planbeskrivning
som avses i andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrädsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande
översiktsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådant
planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse lör en bedöinning av
förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I planbeskrivningen skall redovisas
planeringslorulsällningarna. skälen Ull planens utformning och de åtgärder som
kommunen avser au vidla för att fullfölja planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ändring av
översiktsplanen för en viss del av kom­munen, skall ändringens verkningar
förändra delar av kommunen redovi­sas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 S    Länsstyrelsen skall under ulslällningsliden avge
ett granskningsylt-      4 kap. 9-13 §§-&lt;br&gt;
rande över planförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-5 kap. 1-2 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av yttrandet skall framgå om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslaget inte
tillgodoser riksintressen enligt lagen (0000:000) om hushållning med
naturresurser m, m..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sädana frågor
rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera
kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bebyggelsen
blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet
av skydd mot olyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa
de avlämnade&lt;br&gt;
synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtan­&lt;br&gt;
de som skall fogas till handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förslaget ändras väsentligt
efter utställningen, skall ny utställning ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S
Översiktsplanen och ändringar av den anlas av kommunfullmäk­tige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Beslut alt
anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslu­tet vunnit laga
kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S När kommunens
beslut att anta eller ändra översiktsplanen har vunnit laga kraft, skall
planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen, granskningsyttrandet,
utlåtandet enligt lOS och ett proiokollsutdrag med beslutet utan dröjsmål
sändas till statens planverk, länsstyrelsen, region­planeorgan och kommuner som
berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser Detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och
reglering av&lt;br&gt;
bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,     ny samlad bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2, ny enstaka byggnad vars
användning får betydande inverkan på&lt;br&gt;
omgivningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor&lt;br&gt;
efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan&lt;br&gt;
prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhands­&lt;br&gt;
besked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,      bebyggelse som skall
förändras eller bevaras, om regleringen behöver&lt;br&gt;
ske i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket skall tillämpas
också i fråga om andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna kräver
bygglov enligt 8 kap, 2 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplan behöver inte upprättas i
den män tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn
las Ull befint­&lt;br&gt;
liga bebyggelse-, äganderätts- och faslighetsförhällanden som kan inverka&lt;br&gt;
på planens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de delar som planen medför att
mark eller särskild rätt till mark kan      5 kap. 2-7 §§ komma all tas i
anspråk enligt 6 kap,  17-I9SS skall planen dessutom utformas så att de
fördelar som kan vinnas med den överväger de olägen­heter som planen orsakar
enskilda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 §    1 detaljplanen skall redovisas och Ull gränserna
anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
platser såsom gator, vägar, torg och parker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvartersmark
för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanlägg­ningar,
begravningsplatser, anläggningar för trafik, vallen, avlopp och energi samt
skydds- och säkerhetsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vattenområden
för bland annat båthamnar och friluftsbad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om allmänna platser för
vilka kommunen är huvudman skall användningen och utformningen anges. För
kvariersmark och vallenområ­den skall användningen anges,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om kommunen
inte skall vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdel, skall del
anges i detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S I
detaljplanen skall anges den tid inom vilken lov skall sökas för att planen
skall få genomföras (genomförandetid). Tiden skall bestämmas så att det finns
rimliga möjligheter alt genomföra planen och vara minst fem och högst femton
år. Tiden räknas från den dag då beslutet all anta planen vinner laga kraft
eller från den dag dessförinnan då någon del av planen får genomföras pä grund
av förordnande enligt 13 kap, 8S andra stycket, I planen kan anges att tiden
skall räknas från senare tidpunkt än den då beslutet att anta planen vinner
laga kraft. För skilda områden av planen kan olika genomförandetider bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Saknar planen bestämmelser om
genomförandetid. är liden femton år från dag som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förlängning och förnyelse av
genomförandetid finns bestämmelser i 14S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Medger
detaljplanen tillfällig användning av mark eller byggnader enligt 7S första
stycket 9, skall i planen bestämmas den lid under vilken användningen får pågå.
Tiden får bestämmas till högst tio år och skall räknas frän den dag som anges i
5 S första stycket. Saknar planen bestäm­melser om tiden, är denna fem är. Om
förlängning av liden finns bestäm­melser i 15 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Utöver vad
som enligt 3S skall redovisas i detaljplanen får i planen meddelas bestämmelser
om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 S tredje stycket, 6S första stycket 2 och
3, 8S första stycket samt 9S första och andra styckena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den största
omfattning i vilken byggande över och under markytan får ske och, om del finns
särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen eller miljön, även den
minsta omfattning i vilken byggandet skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnaders
användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas andelen lägenheter av
olika slag och storlek,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering,
utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar och
tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 S tredje stycket och
skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap, 12 S får meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vegetation samt
markytans utformning och höjdläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning och
utformning av allmänna platser för vilka kommunen      5 kap. 7-11 §§ inte
skall vara huvudman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stängsel samt
utfart eller aiinan utgång mot allmänna platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering och
utformning av parkeringsplatser samt förbud att använ­da viss mark för
parkering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillfällig användning
av mark eller byggnader, som inte genast behöver las i anspråk för det ändamål
som anges i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10,    markreservai för allmänna
ledningar, energianläggningar saml trafik-&lt;br&gt;
och väganordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsanordningar för att motverka
störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna
värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat
sådant som prövas enligt miljöskyddslagen (1969: 387),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;principerna för
fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-samhelsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detaljplanen får även meddelas
bestämmelser om exploateringssam­verkan enligt 6 kap, 2S, Om en detaljplan
antas efter det att ett exploate­ringsbeslut enligt lagen (0000:000) om
exploateringssamverkan har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den
skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon
fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift
därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen får inte göras mer
detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till syftet med den,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § 1 detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall
lämnas till åtgär­&lt;br&gt;
der som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viss trafik-,
vatten-, avlopps- eller energianläggning för vilken kom­munen inte skall vara
huvudman har kommit till stånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viss byggnad
eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller fått en i planen angiven
ändrad användning eller utfarten eller annan utgång från fastigheten har
ändrats eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut om
antagande av en i detaljplanen förutsatt fastighetsplan har vunnit laga kraft
eller fastighetsplanen får genomföras efter förordnande enligt 13 kap, 8S andra
stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Detaljplanen beslår av en plankarta och en särskild
handling med&lt;br&gt;
bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av&lt;br&gt;
dessa handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av en plankarta skall framgå hur
planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som
gäller för olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planhandlingarna skall utformas så
att det tydligt framgår hur planen regierar miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Till detaljplanen
skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan
genomförandebeskrivning som anges i 6kap, I S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Före
genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande
detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvän­digt på grund av nya
förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid
planläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller
upphävas ulan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. Om
förlängning och förnyelse av genomförandetid finns bestämmelser i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I4S, Om förlängning av tid för lillfällig markanvändning
finns besiämmel-      5 kap. 11-17  ser i 15 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S
Bestämmelserna i I-10 SS skall tillämpas även när en detaljplan ändras eller
upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Om
detaljplanen ändras eller helt eller delvis upphävs för ett områ­de som
omfattas av en fastighetsplan, skall det framgå av detaljplanen i vilka delar
fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 S upphör alt gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att detaljplanen i vissa fall
ändras till följd av alt en fastighetsplan antas framgår av 6 kap. 5 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 S Innan genomförandetiden gått ut kan den föriängas med
högst fem&lt;br&gt;
år i sänder. Efter det att genomförandetiden gått ut, kan den förnyas med&lt;br&gt;
högst fem är i sänder. Förlängning och förnyelse kan avse visst område av&lt;br&gt;
detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har under genomförandetiden
åtgärder vidtagits för planens genomfö­rande såvitt gäller viss fastighet men
har åtgärderna inte kunnat fullföljas på grund av omständigheter över vilka
kommunen råder, skall genomfö­randetiden förlangas i skälig utsträckning för
den fastigheten. Ansökan om förlängning skall göras före genomförandetidens
utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 S Den lid under vilken lillfällig markanvändning får
pågå kan förläng­&lt;br&gt;
as med högst fem år i sänder. Den sammanlagda liden får dock inte&lt;br&gt;
överstiga tjugo år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16       S För begränsade områden som inte omfattas av
detaljplan kan om­&lt;br&gt;
rådesbestämmelser anlas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;
uppnås eller all ett riksintresse enligt lagen (0000: 000) om hushållning med&lt;br&gt;
naturresurser m. m, tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
åtgärder kräver lov enligt 8kap. 5S första stycket, 6S första stycket I och 3,
7S, 8S andra stycket och 9S tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grunddragen för
användningen av mark- och vattenområden för be­byggelse eller för
fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;största
tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter till
sådana hus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering,
utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar eller
tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap, 10 S tredje stycket och
skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap, 12 S får meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning och
utformning av allmänna platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vegetation saml
markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8kap, 9S
tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsanordningar
för att motverka störningar frän omgivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exploateringssamverkan
enligt 6 kap, 2S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17       § Områdesbestämmelserna och skälen till dem skall
redovisas i en&lt;br&gt;
särskild handling. Handlingen skall utformas så att det tydligt framgår hur&lt;br&gt;
bestämmelserna regierar miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrivs i första stycket
gäller även när omrädesbeslämmel-      5 kap. 17-24 &amp;gt;i§&lt;br&gt;
serna ändras eller upphävs,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förfarandet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Detaljplanen
bör grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S När förslag
till detaljplan upprättas skall det, om det inte är uppen­bart onödigt, finnas
en eller flera för ändamålet avsedda kartor (grund-kartal och en
fastighelsförleckning. I fastighetsförteckningen skall i den mån de berörs av
planen redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lästigheier, mark som är samfälld
för fiera fasligheter och andra områden samt ägare till och innehavare av annan
särskild rätt än bostads­rätt och hyresrätt i nämnda egendom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gemensamhelsanläggningar
enligt anläggningslagen (1973: 1149) samt ägarna till de fastigheter som deltar
i anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en samfällighetsförening enligt
lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter förvallar samfällighet,
särskild rätt eller gemensamhetsan-läggning skall i stället för ägare eller
innehavare anges föreningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 S När förslag till detaljplan upprättas, skall kommunen
samräda med&lt;br&gt;
länsstyrelsen, läslighetsbildningsmyndighelen och kommuner som berörs&lt;br&gt;
av förslaget. Sakägare och de bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende&lt;br&gt;
som berörs av förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en­&lt;br&gt;
skilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas&lt;br&gt;
tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 S Samrådet syftar till ett utbyte av information och
synpunkter. Un­&lt;br&gt;
der samrådet hör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse&lt;br&gt;
saml de viktigaste följderna av förslaget redovisas. Om det finns ett pro­&lt;br&gt;
gram för planen, skall också programmet redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet och förslag
med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en
samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 S    Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt
all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      ge råd om tillämpningen av
2 och 3 kap. och verka för all riksintressen&lt;br&gt;
enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m.m, tillgo­&lt;br&gt;
doses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka för all
sådana frågor om användningen av mark- och vattenom­råden som angår två eller
fiera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta till vara
statens intressen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Innan detaljplanen
antas, skall kommunen ställa ut planförslaget under minst tre veckor. Den som
vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under
utställningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Kungörel:,e
om utställningen av planförslagel skall minst en vecka före iitslällningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och infö­ras i ortstidning. Av
kungörelsen skall framgå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;var planområdel
ligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om förslaget
avviker från översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vilken mark
eller särskild rätt till mark som till följd av planens       5 kap. 24-27 §§
anlagande kan komma att tas i anspråk enligt 6kap. 17- I9SS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;var
utställningen äger rum,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom vilken
tid, på vilket sätt och Ull vem synpunkter på förslaget skall lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all den som
inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13
kap. 5S kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kungörandet skall gälla vad som
är föreskrivet i lagen (1977: 654) om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av förslaget med en
planbeskrivning enligt 26S, en genom­förandebeskrivning enligt 6kap. 1 S och
samrädsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen
och kommuner som berörs av förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 S Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall
senast dagen för&lt;br&gt;
kungörandet i vanligt brev sändas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kända sakägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;känd
organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsord­ning för en
fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsord­ning inte
gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation
och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra som har
ett väsentligt intresse av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förslaget berör en samfällighet
för vilken finns styrelse eller annan utsedd all förvalta samfällighelens
angelägenheter, får underrättelsen sän­das till en ledamot av styrelsen eller
till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas
till en av delägarna för all hållas tillgänglig för alla, 1 sådant fall skall
kungörelsen innehålla uppgift om hos vem underrättelsen hålls tillgänglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underrättelse enligt första stycket
behöver inte sändas, om ett stort antal personer skall underrättas och det
skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med underrättelsen alt sända den till var och en av dem. Ägare av
sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som avses i 24 S
första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 S    Under utställningstiden skall planförslaget
åtföljas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planbeskrivningen
och genomförandebeskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;program för
planen, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har
upprättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annat
planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för en bedömning av
förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 planbeskrivningen skall redovisas
planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen till planens utformning.
Beskrivningen skall åtföljas av illustrationsmaterial, om det inte är uppenbart
onödigt. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikelsen och
skälen till denna redovi­sas i beskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annat tillgängligt material som
belyser förslagets innebörd, bör också ställas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 S Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa
de avlämnade&lt;br&gt;
synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtan­&lt;br&gt;
de som skall fogas till handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet eller ett meddelande om
var utlåtandet hälls tillgängligt skall      5 kap. 27-31 §§ för kännedom
snarast möjligt i vanligt brev sändas till dem som inte fått sina synpunkter på
det utställda iöisläget tillgodosedda. Onijélt stort antal personer skall
underrättas, får underrättelse i stället ske genom kungörelse på det sätt som
anges i 24S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förslaget ändras väsentligt
efter utställningen, skall ny utställning ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 S 1 stället för vad som föreskrivs i I8S. 20S, 21 S
andra stycket samt&lt;br&gt;
22-27SS får bestämmelserna i andra stycket tillämpas (enkelt planförfa­&lt;br&gt;
rande), om förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar&lt;br&gt;
intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och länssty­&lt;br&gt;
relsens granskningsyltrande enligt 4 kap. 9S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid enkelt planförfarande skall
länsstyrelsen och de som anges i 25 S första stycket beredas tillfälle till
samråd. När förslag till detaljplan förelig­ger skall de underrättas om detta
och, om de inte godkänner förslaget, under minst två veckor ha tillfälle att
skriftligen lämna synpunkter på förslaget. Denna tid kan förkortas om alla
berörda är ense om det. En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag
med anledning av dem skall redovisas i ett särskilt utlåtande som skall fogas
till handlingarna i ärendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Detaljplanen
antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden att anta planer som inte är av principiell beskaffenhet eller i
övrigt av större vikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Senast dagen
efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av
detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla skall meddelande om
tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad den som
vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i vanligt brev till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen
samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sakägare,
bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller
förening som avses i 25 S första stycket 2, om de senast under
utställningstiden eller under den i 28 S andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodo­sedda
eller om de har besvärsrätt pä grund av bestämmelsen i 13 kap, 5S andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ett stort antal personer skall
underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och
besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att
sända den till var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom
kungörelse i ortstidning på det sätt som anges i 24S, Ägare av sådan mark och
innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk
enligt 6kap. 17-19SS skall dock alltid underrättas enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kungörelse som avses i andra
stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet att anta planen
tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad
beslutet avser, tidpunkten för tillkännagi­vandet och vad den som vill
överklaga beslutet har att iaktta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 S När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga
kraft, skall detta&lt;br&gt;
kungöras i ortstidning, 1 kungörelsen skall tas in en upplysning om innehål­&lt;br&gt;
let i 15kap. 4S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Snarast möjligt efter det att
beslutet har vunnit laga kraft och senast en       5 kap. 31-36 §§-månad
därefter skal! två exemplar av planen, planbeskrivningen och ge-       -6 kap.
1-2 §§ nomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;32&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Bestämmelserna
i 18-31 SS skall tillämpas även när detaljplaner ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;33&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S
Bestämmelserna i 20-31 SS skall tillämpas när områdesbestäm­melser antas,
ändras eller upphävs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Beslut att
anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestäm­melser gäller först
sedan beslutet vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligt
13 kap. 8S andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S
Områdesbestämmelser upphör att gälla när det för området förelig­ger ett
lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett förordnande enligt 13 kap,
8 S andra stycket att planen får genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;36&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Av 8 kap, &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12, 17 och 18 SS följer att
bygglov, rivningslov och marklov får vägras till åtgärder som strider mot
detaljplan eller områdes­bestämmelser. Även åtgärder som inte kräver lov och som
avser byggna­der, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras
så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt
får beslut enligt vissa andra författ­ningar än denna lag inte meddelas i strid
mot detaljplan eller områdesbe­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Plangenomförande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S Vid upprättandet av förslag till detaljplan skall i en
särskild handling (genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska,
tekniska, ekono­miska och lästighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett
samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S Kommunen får besluta att exploateringssamverkan enligt
lagen (0000:000) om exploateringssamverkan får ske, om det med hänsyn till
bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i ordning mark
för bebyggelse och utföra sädana anordningar som behövs för bebyg­gelsen.
Sådant beslut meddelas genom detaljplan eller områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 beslutet skall anges
samverkansområdets huvudsakliga avgränsning samt den tid inom vilken ett
exploateringsheslut enligt lagen om exploate­ringssamverkan skall meddelas.
Denna tid får bestämmas till högst fem år från den dag då beslutet att anta
planen eller områdesbestämmelserna vinner laga kraft eller från den dag
dessförinnan dä del av planen eller av områdesbestämmelserna får genomföras
efter förordnande enligt 13 kap, 8S andra stycket. Har något
exploateringsbeslut inte meddelats inom den angivna tiden, uyphör planen eller
områdesbestämmelserna au gälla såvitt avser kommunens beslut om
exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 kap. 3-10 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 S 1 fastighetsplan kan för oiriråden som omfattas av
detaljplan medde­&lt;br&gt;
las bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut,&lt;br&gt;
ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt om gemensamhetsan-&lt;br&gt;
läggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan skall antas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      det behövs för genomförande
av en ändamålsenlig indelning i fastighe­&lt;br&gt;
ter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detaljplanens
genomförande i andra fall underlättas genom en fastig­hetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
fastighetsägare begär det och planen inte är uppenbart onödig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Fastighetsplanen skall omfatta ett lämpligt avgränsat
område. Skälig&lt;br&gt;
hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsför-&lt;br&gt;
hällanden som kan inverka på planens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om planen skall reglera markens
indelning i fastigheter eller om den skall ge bestämmelser om servitut och
liknande särskilda rättigheter, til­lämpas 3 kap. 1 S fastighetsbildningslagen
(1970: 988).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om planen skall reglera inrättandet
av en gemensamhetsanläggning, tillämpas 5 och 6 SS anläggningslagen (1973:
1149), Skall den ge bestämmel­ser om ledningsrätl, tillämpas 6S
ledningsrättslagen (1973: 1144),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S
Fastighetsplanen får inte strida mot detaljplanen. Om syftet med detaljplanen
inte motverkas, lär dock mindre avvikelser göras. 1 sädana fall skall
detaljplanen anses ha den utformning som framgår av fastighets­planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S 1 den män det
behövs med hänsyn till syftet med fastighetsplanen skall i planen anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;!. områdets indelning i fastigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vilka servitut,
ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som skall bildas, ändras
eller upphävas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de anläggningar
som skall utgöra gemensamhelsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de fastigheter
som skall delta i geriiensamhctsanläggningarna och de utrymmen som skall tas i
anspråk för anläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S I
fastighetsplanen får bestämmas att planen gäller endast under förut­sättning
att beslutet att anta en viss detaljplan har vunnit laga kraft eller får
genomföras efter förordnande enligt 13 kap, 8S andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Fastighetsplanen består av en plankarta och en särskild handling med
bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av dessa
handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Till
fastighetsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i I2S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S Före utgången av detaljplanens genomförandetid får
mot berörda&lt;br&gt;
fastighetsägares bestridande fastighetsplanen ändras eller upphävas endast&lt;br&gt;
om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt,&lt;br&gt;
vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter utgången av detaljplanens genomförandetid får
fastighetsplanen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändras eller upphävas utan alt rättigheter som uppkommit
genom faslig-      6 kap. 10-19 §§ helsplanen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Om
detaljplanen ändras och detta medför att fastighetsplanen strider mot
detaljplanen, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som den strider mot
detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis upphävs, upphör
fastighetsplanen att gälla i de delar som berörs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Fastighetsplanen upprättas i samma ordning som gäller för detalj­planen. Om
fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd
inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller
behöver planförslaget sändas till dem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 planbeskrivningen skall redovisas
vilken detaljplan som fastighets­planen hänför sig till och skälen till den
utformning av fastighetsplanen som har valts. Om planförslaget avviker från
detaljplanen, skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats
gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämn­den, av den som
antar detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Bestämmelserna i 3-9, 12 och 13 SS tillämpas även när fastighets­planen ändras
eller upphävs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Beslut att
anta. ändra eller upphäva fastighetsplan gäller först sedan beslutet har vunnit
laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligt 13 kap, 8 S andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Av 8 kap. 11
S följer att bygglov inte får meddelas i strid mot fastighetsplan. Även
åtgärder som inte kräver bygglov och som avser byggnader, andra anläggningar,
tomter och allmänna platser skall utföras sä att de inte strider mot planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt
får beslut enligt vissa andra författ­ningar än denna lag inte meddelas i strid
mot fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avstående av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Kommunen får lösa mark som enligt en detaljplan skall
användas&lt;br&gt;
för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan mark som enligt planen skall
användas för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa. om markens
användning för avsett ända­mål inte ändå kan anses säkerställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som kommunen får lösa
enligt första eller andra stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om skyldighet för
kommunen att lösa mark i vissa fall finns i 14 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om kommunen
inte skall vara huvudman för allmänna platser, är den som äger obebyggd mark
som enligt detaljplanen är avsedd för allmän plats, skyldig att utan ersättning
upplåta marken, om den behövs för att kvartersmark som tillhörde honom när
planen antogs skall kunna användas för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ På ansökan av
kommunen får länsstyrelsen förordna att mark, som för områdets ändamålsenliga
användning enligt upprättat förslag till detalj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;plan behövs för sådana allmänna platser för vilka kommunen
är huvudman      6 kap. 19-26 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller för
allmänna byggnader, utan ersättning skall avstås Ull kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ansökan av kommunen får länsstyrelsen också förordhä
att mark som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall
användas för allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;huvudman,
utan ersättning skall upplåtas till huvudmannen. Antagandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
detaljplanen skall anstå till dess ansökningen har avgjorts genom beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som vunnit
laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förordnande får meddelas endast i
den mån det kan anses skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan
väntas få av planen och till övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den mark som förordnandet avser
skall anges till läge och gränser. Marken skall avträdas eller upplåtas när den
behöver tas i anspråk för avsett ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8 När fråga har väckts om tillämpning av 19S. skall
byggnadsnämn­&lt;br&gt;
den genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;
fastighetsboken. Överlåtelse av mark, som sker efter det att sådan anmä­&lt;br&gt;
lan har inkommit, inverkar inte på den bedömning som skall ske enligt 19 S&lt;br&gt;
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skall detaljplanen ändras, får
länsstyrelsen på ansökan av kommunen förordna att mark som har avståtts eller
skall upplåtas enligt 19 S byts ut mot annan mark. om det är lämpligt och kan
ske utan olägenhet för ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den som har
avstått mark enligt 19 S skall frigöra marken från inteckning och annan
särskild rätt. Kan detta inte ske, är han skyldig att ersätta skada som
uppkommer för den som marken har avståtts till,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I ett
förordnande enligt 198 får länsstyrelsen, i den mån det är skäligt, på
kommunens begäran föreskriva att markens ägare skall vara skyldig att i den
ordning som länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande av gator och vägar samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Bestämmelserna i 19-22 SS om ägare gäller även exploateringssam-fällighet
enligt lagen (0000:000) om exploateringssamverkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om kommunen
är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter genomförandetidens utgång
lösa delar av fastigheter som tillhör olika ägare och som enligt
fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En kommun som är huvudman för
allmänna platser får efter genomfö­randetidens utgång även lösa mark. som inte
har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt
föreligger dock inte sä länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som avses i första
och andra styckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 8 Rätt att använda mark enligt 18 eller 19 S gäller
framför annan rätt&lt;br&gt;
till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upplåtande av vissa allmänna platser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 8 Inom områden med detaljplan skall kommunen vara
huvudman för&lt;br&gt;
allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. Att planen skall&lt;br&gt;
utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framgår av 5 kap. 4 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall efter hand som
bebyggelsen färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gator och andra
allmänna platser för vilka kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;munen är huvudman så, att platserna kan användas för
avsett ändamål. 6 kap. 26-32 § Före genomförandetidens utgång skall platserna
upplåtas till allmänt be­gagnade inom områden som har bebyggts i enlighet med
planen. Inom områden som efter genomförandelidens utgång bebyggs i enlighet med
planen skall allmänna platser upplåtas till allmänt begagnande efter hand som
bebyggelsen färdigställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 När gator och
andra allmänna platser för vilka kommunen är huvud­man upplåts till allmänt
begagnande, skall de till bredd, höjdläge och utformning i övrigt stämma
överens med detaljplanen. De skall vara ut­förda på ett ändamålsenligt sätt och
i enlighet med ortens sed. Mindre avvikelser frän planen får göras, om syftet
med planen inte motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Om någon vill
bebygga en fastighet innan den gata till vilken fastig­heten har utgång blivit
iordningställd och avloppsledning anlagts, skall han anordna utfartsväg och
avloppsanordning från fastigheten. Kommunen är skyldig att låta honom utan
ersättning använda för ändamålet avsedd mark som kommunen äger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Är staten
väghållare inom område med detaljplan, skall vad som föreskrivs om kommunens
ansvar för gator i 26 8 andra stycket och 27 S i stället gälla staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kostnader, som föranleds av att
gatan enligt planen byggs till större bredd eller med dyrbarare utförande i
övrigt än som behövs med hänsyn till trafiken, skall dock betalas av kommunen,
om inte regeringen bestäm­mer annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 8 Kommunen skall svara för underhållet av gator och
sådana andra&lt;br&gt;
allinänna platser som kommunen är huvudman för. Denna underhållsskyl­&lt;br&gt;
dighet består även om detaljplanen för området upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är staten väghållare inom område
med detaljplan, skall, med den be­gränsning som anges i 29S andra stycket,
staten svara för underhållet av allmän väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om underhåll av vägar och andra
allmänna platser med enskilda väghål­lare finns bestämmelser i lagen (1939:608)
om enskilda vägar och anlägg­ningslagen (1973: 1149),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gatukostnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 8 Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga
eller förbätt­&lt;br&gt;
ra gator och andra allmänna platser, får kommunen besluta att kostnader&lt;br&gt;
för sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes behov&lt;br&gt;
av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till allmänna&lt;br&gt;
platser skall betalas av ägarna till fastigheterna inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna skall fördelas mellan
fastigheterna efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen beslutar om avgränsningen
av det område inom vilket för­delning skall ske. om de kostnader som skall
fördelas samt om grunderna för fördelningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32 8 Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga
eller förbätt­&lt;br&gt;
ra en gata. får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av&lt;br&gt;
ägarna till de fastigheter som är belägna vid gatan. Därvid får för varje&lt;br&gt;
fastighet tas ut en ersättning som motsvarar hälften av den kostnad som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belöper på gatan framför fastigheten. Kostnaden för sådana
anordningar      6 kap. 32-36 §§ som normalt hör till en gata får tas, ut med
lika delar av fastighetsägarna. Kostnaden för att anlägga gatukors får tas ut
med lika delar av ägarna till fastigheterna vid gatukorset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kostnaden för att anlägga eller
förbättra gatan inte är densamma överallt, får kommunen besluta att kostnaden
skall fördelas mellan fastig­hetsägarna efter någon annan skälig och rättvis
grund än som anges i första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;33&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den
ersättning som enligt 31 eller 32 8 belöper på varje fastighet skall jämkas, om
de kostnader som skall ersättas är oskäligt höga eller om de åtgärder som
ersättningen avser har en omfattning eller ett utförande som överstiger vad som
kan anses normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för
fastigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Till grund
för bestämmande av ersättning enligt 31 eller 32 8 får läggas antingen de
faktiska kostnaderna eller på tidigare erfarenhet stödda beräkningar av vad det
kostar att i motsvarande utförande anlägga eller förbättra gator och andra
allmänna platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Skyldighet
för en fastighetsägare att ersätta kommunen kostnaderna för gator och andra
allmänna platser inträder när den anläggning som ersättningen avser kan för
hans fastighet användas för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ersättningsskyldigheten skall
fullgöras vid anfordran. På obetalt belopp skall betalas ränta enligt 6 8
räntelagen (1975:635) från förfallodagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsbeloppet är
betungande med hänsyn till fastighetens eko­nomiska bärkraft eller andra
omständigheter, får fastighetsägaren dock betala ersättningen genom
avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs. Avbetalning skall ske med minst en
tiondel ärligen, Pä obetalt belopp skall betalas ränta enligt 5 S räntelagen pä
varje del av ersättningen som förfaller till betalning i framtiden från den dag
då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av
ersättningen betalas eller ränta skall betalas enligt andra stycket. Om
betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande för lästighelsägaren, skall
villkoren jämkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När skyldighet att betala
ersättning har inträtt, är ny ägare bunden i samma omfattning som tidigare
ägare. Den nye ägaren svarar dock inte mot kommunen för sådan ersättning som
har förfallit till betalning före tillträdesdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36 8 Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och
andra all­&lt;br&gt;
männa platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 8, skall&lt;br&gt;
kommunen låta utreda frågan och upprätta det förslag som utredningen&lt;br&gt;
föranleder. Sakägare och de bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende&lt;br&gt;
som berörs av förslaget saml de sammanslutningar och enskilda i övrigt&lt;br&gt;
som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till&lt;br&gt;
samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av
information och synpunkter. Under samrådet bör motiven till förslaget;
planeringsunderiag av betydelse samt de viktigaste följderna av förslaget
redovisas. Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter
som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag i fråga om betalning av
kostnader som avses i 31 S skall ställas ut under minst tre veckor efter del
att kungörelse om detta har skett på tid och sätt som anges i 5 kap, 24S.
Underrättelse om utställningen av förslå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;get skall dessutom i vanligt brev sändas till kända
fastighetsägare vars rätt      6 kap. 36-39 §§-berörs av förslaget.
Underrättelse behöver dock inte sändas till den som      -7 kap. 1-2 §§
skriftligen har godkänt förslaget. Under utställningstiden skall förslaget
åtföljas av samrådsredogörelsen. Efter utställningstidens utgång får kom­munen
besluta i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget
ersättningsskyldighet enligt 32 8, skall de fastighetsägare vars rätt berörs
och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att yttra sig över detta,
innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrädsredogörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;37&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Mark framför
fastigheter som är belägna vid torg, parker eller andra sådana allmänna
platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar fem fjärdedelar av
den enligt detaljplanen tillåtna högsta byggnadshöjden som gällde för
fastigheten när gatan upplåts till allmänt begagnande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Vad som
föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas även pä mark som är
samfälld för fiera fastigheter. Med fastighetsägare avses därvid ägarna av de
fastigheter som har del i samfälligheten. Är samfälligheten inte avsedd för
bebyggelse, skall den anses bebyggd när den väsentligen tagits i anspråk för
angivet ändamål. Den högsta tillåtna bygg­nadshöjden antas därvid vara
medeltalet av vad som gäller för de fastighe­ter som har del i samfälligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmande av ersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 8 Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 17
eller 24 8 sKall&lt;br&gt;
4kap, expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Vad som sägs i 4kap. 3 8&lt;br&gt;
nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum&lt;br&gt;
under tiden frän dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap. Regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Behöver sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområ­&lt;br&gt;
den som angår fiera kommuner utredas gemensamt eller behöver fiera&lt;br&gt;
kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och&lt;br&gt;
samordningsverksamheten inte Ull stånd på annat sätt, får regeringen utse&lt;br&gt;
ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om&lt;br&gt;
denna verksamhet (regionplanering), 1 beslutet skall regionplaneorganets&lt;br&gt;
huvudsakliga uppgifter anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till regionplaneorgan kan
regeringen utse ett befintligt kommunalför­bund. Regeringen kan också förordna
att de berörda kommunerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund, som
skall vara regionplaneorgan. För ett sådant regionplaneförbund skall lagen
(1957:281) om kommunalför­bund tillämpas i den mån avvikande bestämmelser inte
meddelas i detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För handläggningen av frågor om
regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Regionplaneorgan skall inte utses om de berörda
kommunerna mera&lt;br&gt;
allmänt motsätter sig det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8    Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka
regionala frågor och      7 kap. 3-8 §§-fortlöpande lämna underlag i sådana
frågor för kommunernas och statliga      -8 kap. I § myndigheters planering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganet kan anta en
regionplan för regionen eller en del av den. Därvid skall 4-7 SS tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionen omfattar de kommuner för
vilka regionplaneorganet har ut­setts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om
översiktsplaner,&lt;br&gt;
detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har&lt;br&gt;
betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och&lt;br&gt;
vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anlägg­&lt;br&gt;
ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 4 kap. 2S om
planhandlingar och deras utformning samt om planbeskrivning skall tillämpas på
regionplanen. Någon redovis­ning av åtgärder för att fullfölja planen behöver
dock inte lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 När förslag
till regionplan eller till ändring eller upphävande av planen upprättas, skall
bestämmelserna i 4kap, 3-10SS om samråd, ut­ställning, kungörande, granskningsyttrande
och utlåtande tillämpas med den avvikelsen att utställningstiden skall vara
minst tre månader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regionplanen
antas av fullmäktige i det kommunalförbund eller re­gionplaneförbund som är
regionplaneorgan. Även ändring och upphävande av planen beslutas av
fullmäktige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Senast dagen
efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, ändring eller
upphävande av regionplanen har tillkännagivits pä anslagstavla enligt vad som
anges i 11 8 lagen (1957: 281) om kommunalför­bund skall meddelande om
tillkännagivandet och protokollsutdrag med beslutet sändas till de kommuner och
länsstyrelser som berörs av planen samt till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När beslutet har vunnit laga kraft
skall planen sändas till länsstyrelserna inom regionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Regionplanen gäller under en tid av högst sex år
räknat från utgången&lt;br&gt;
av den i 12 kap, 5 8 angivna tiden eller, om regeringen har prövat beslutet&lt;br&gt;
att anta planen, från dagen för regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut att ändra eller upphäva
planen gäller från den tidpunkt som anges i första stycket. Den ändrade planen
gäller endast under den tid som återstår av den ursprungliga planens
giltighetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder som kräver bygglov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generella bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8   Bygglov krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra
byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta i anspråk
eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har
använts eller för       8 kap. 1-3 §§ vilket bygglov har lämnats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra sådana ändringar
av byggnader som berör konstruktionen av de bärande delarna eller som avsevärt
påverkar byggnadernas planlösning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i byggnader
installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för
ventilation, vattenförsörjning eller avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i byggnader
installera eller väsentligt ändra hissar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på bygglov för de åtgärder
som anges i första stycket 4 och 5 gäller inte i fråga om byggnader som tillhör
staten eller landstingskommu­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om ekonomibyggnader för
jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte
omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första
stycket 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 4 och 10 88 finns särskilda
bestämmelser för en- eller Iväbosladshus och för vissa byggnader avsedda för
totalförsvaret. Enligt 5-7 SS kan kommunen föreskriva undantag från kravet på
bygglov eller längre gående krav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 I fråga om andra anläggningar än byggnader och
beträffande anord­&lt;br&gt;
ningar krävs bygglov för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med lif­tar,
campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och
golfbanor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna upplag
eller materialgårdar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna tunnlar
eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller gruvdrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrätta fasta
cisterner eller andra fasta anordningar för hälso- och miljöfarliga varor och
för varor som kan medföra brand eller andra olycks­händelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra radio-
eller telemaster eller torn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra
vindkraftverk om vindturbinens diameter är större än tvä meter eller om
kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets
höjd över marken eller om kraftverket skall läst monteras på en byggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra murar
eller plank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
parkeringsplatser utomhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.     väsentligt ändra anläggningar eller anordningar som
avses i 1 -8,&lt;br&gt;
Bygglov för att inrätta eller uppföra en anordning enligt första stycket 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller 5 eller för att ändra anordningen krävs inte. om
anordningen är avsedd för endast en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärder
enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast ett
eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd
ute­slutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd
av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata
eller väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 5 får kommunen föreskriva
undantag frän kravet på bygglov, 1 10 8 finns särskilda bestämmelser för vissa
anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 1 områden med detaljplan krävs, utöver vad som
föreskrivs i I och&lt;br&gt;
2 SS, bygglov för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I, färga om byggnader eller byta
fasadbeklädnad eller taktäckningsma­terial samt för att göra sädana ändringar
av byggnader som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2, sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller
ljusanordningar,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 3-5 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. uppföra, bygga till eller på
annat sätt ändra ekonomibyggnader för&lt;br&gt;
jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 4 och 10 88 finns särskilda
bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för
totalförsvaret. Enligt 5 S tredje stycket får kommunen i fråga om vissa enklare
byggnader föreskriva undantag från kravet på bygglov enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda hcslämniciscr för en- eller iväbosladshus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Bestämmelserna i I-3 SS gäller inte i fråga om nedan
angivna åtgär­&lt;br&gt;
der beträffande en- eller tvåbostadshtis och till dem hörande fristående&lt;br&gt;
uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;installera eller
ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om byggnaden skall vara
ansluten till en egen anläggning för vallenför­sörjning eller avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra andra
invändiga ändringar, som inte innebär alt det inreds någon ytterligare bostad
eller någon lokal för handel, hantverk eller industri och ej heller berör
konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldsläder eller rökkanaler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;färga om
byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte
ändras väsentligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med mur eller
plank anordna skyddade uleplatser i anslutning till bostadshuset, om muren
eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3 meter ut
från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
skärmtak över sädana uleplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger
eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12 kva­dratmeter och inte
sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra högst
ivå komplementbyggnader i omedelbar närhet av bo­stadshuset, om byggnadernas
sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10 kvadratmeter, laknockshöjden inte
överstiger 3 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de grannar som berörs medger att
åtgärder som avses i första stycket 4-6 utförs närmare gränsen än 4.5 meter,
krävs inte bygglov. Anges i en detaljplan eller områdesbestämmelser att
byggnader skall pla­ceras på ett visst avstånd från gränsen, krävs dock alltid
bygglov för åtgärder som avses i första stycket 6. om de skall ulföras inom det
angivna avståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 6S får kommunen i ett
särskilt fall föreskriva att den åtgärd som avses i första stycket 3 krävei'
bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konimunala hcslul (&amp;gt;ni hyi;glovsplikrens omjältuiitg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 S Kommunen lar i områdesbestämmelser föreskriva att
bygglov inte&lt;br&gt;
krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. uppföra komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra mindre
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utföra sådana
åtgärder som avses i I S första stycket 4 och 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utföra eller
ändra anläggningar eller anordningar som avses i 2 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygga till
eller på annat sätt ändra industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket
1-4 får inte meddelas, om bygglov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kinvs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna
intressen. Inte heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande åtgärder
som avser arbetslokaler eller personalrum i andra byggnader än industribyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast
om yrkesinspek-      8 kap. 5-9 H tionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller
organisation som före­träder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i detaljplan
föreskriva att enklare fritidshus, kolonistu­gor och liknande byggnader på det
sätt som närmare anges i planen får uppföras, byggas till eller pä annat sätt
ändras utan bygglov. Om sådan tillstyrkan föreligger som anges i andra stycket
tredje meningen, får kom­munen i detaljplan föreskriva att bygglov inte krävs
för att pä det sätt som närmare anges i planen bygga till eller på annat sätt
ändra industribygg­nader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Kommunen får för ett område som utgör en värdefull
miljö föreskri­&lt;br&gt;
va att bygglov krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom områden
som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder som avses i 3 8 första
stycket 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom områden
med detaljplan färga om en- eller tväbostadshus och komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underhålla
sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får vidare, om det finns
särskilda skäl. föreskriva att bygg­lov krävs för att inom områden som inte
omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra
ekonomibyggnader för jordbruk, skogs­bruk eller därmed jämförlig näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrift enligt första och andra
styckena skall meddelas genom detalj­plan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om byggnader som avses i
108 får föreskrift enligt första och andra styckena inte meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Kommunen får i områdesbestämmelser föreskriva att
bygglov krävs&lt;br&gt;
för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden som&lt;br&gt;
ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för totalförsva­&lt;br&gt;
ret, statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer&lt;br&gt;
eller andra kärnenergianläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder som kräver rivningslov eller markiov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Inom områden med detaljplan krävs rivningslov för att
riva byggna­&lt;br&gt;
der eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser
föreskriva att rivningslov krävs för att riva byggnader eller delar av
byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov behövs inte för att
riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov.
Kommunen får dock föreskriva att rivningslov krävs för sådana åtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat har
bestämts i&lt;br&gt;
planen, marklov för schaktning eller fyllning som medför att höjdläget för&lt;br&gt;
tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst höjdläge&lt;br&gt;
för markytan anges i planen, krävs dock inte marklov för att höja eller&lt;br&gt;
sänka markytan till denna nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i detaljplan
föreskriva att marklov krävs för trädfällning eller skogsplantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser
föreskriva att marklov krävs för schaktning. fyllning, trädfällning eller
skogsplantering inom områden som är avsedda för bebyggelse eller inom områden
som ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för
totalförsvaret, statliga fiygplat-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ser, andra flygplatser för allmänt bruk. kärnreaktorer,
andra kärnenergian-      8 kap. 9-12 §§&lt;br&gt;
läggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhets­&lt;br&gt;
område.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; •&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa för totalförsvaret avsedda byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Bestämmelserna om bygglov, rivningslov och marklov
gäller inte&lt;br&gt;
åtgärder med byggnader, andra anläggningar eller anordningar som är&lt;br&gt;
avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder&lt;br&gt;
skall föregås av samråd med länsstyrelsen, som på lämpligt sätt skall&lt;br&gt;
underrätta kommunen om åtgärderna och var de skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar för lov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 8 Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med
detaljplan&lt;br&gt;
skall bifallas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärden inte
strider mot detaljplanen, varvid det förhållandet att genomförandetiden löpt ut
inte utgör hinder mot att bygglov lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den fastighet
och den byggnad pä vilken åtgärden skall utföras stäm­mer överens med
detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärden kan
antas uppfylla kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om fastigheten inte stämmer överens
med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av
genomförandetiden för detalj­planen, skall sökanden föreläggas att inom viss
tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådana inre åtgärder i
byggnader som anges i I S första stycket 4-6 och sådana yttre åtgärder på
byggnader som anges i 3 8 första stycket 1 skall bygglov lämnas även om
förutsättningarna i första stycket 2 inte är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om förutsättningarna i första
stycket är uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen
utgör kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare
angivet i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder
som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om
avvikelserna är förenliga med syftet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som
inte om­&lt;br&gt;
fattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. uppfyller kraven i 2 kap,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte skall
föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. I S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte strider
mot områdesbestämmelser och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan antas
uppfylla kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande en- eller tväbostadshus
sk.,!' ansökningar om bygglov till kompletteringsåtgärder som anges i 13 S
bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i första stycket 4 och inte strider mot
sådana områdesbestämmelser som anges i 5 kap, 16S3eller4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket
gäller även andra byggnader än en- eller tvåbostadshus, om ansökningen avser
sådana inre åtgärder i byggnader som anges i I S första stycket 4-6. sädana
yttre åtgärder på byggnader som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anges i 3 8 första stycket 1 eller underhållsåtgärder på
sädana byggnader       8 kap. 12-18 §§ som avses i 3 kap, 12 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder
som innebär mindre avvikelser från områdesbestämmelser, om avvikelserna är
förenliga med syftet med be­stämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13       8    Med kompletteringsåtgärder avses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,     uppföra komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.     göra mindre tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3,     utföra sådana inre åtgärder
i byggnader som anges i 1 8 första stycket&lt;br&gt;
4-6 och sådana yttre åtgärder pä byggnader som anges i 3S första&lt;br&gt;
stycket I,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. utföra underhållsåtgärder på
sädana byggnader som avses i 3kap.&lt;br&gt;
128,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14       8 Kan bygglov inte lämnas på grund av
bestämmelserna i 11 eller 12 S,&lt;br&gt;
får bygglov för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär del. Sådant lov&lt;br&gt;
skall lämnas, om den ansökta åtgärden har stöd i en detaljplanebestäm­&lt;br&gt;
melse om tillfällig användning av byggnad eller mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ett bygglov som avses i första
stycket får medges att en byggnad eller annan anläggning uppförs, byggs till
eller i övrigt ändras och att en bygg­nads eller en byggnadsdels användning
ändras. Lovet skall lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran
förlängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte
överstiga tjugo är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15       8 Om bygglov har vägrats till en viss åtgärd på
grund av att tillstånd&lt;br&gt;
till expropriation har lämnats och tillståndet har upphört att gälla, får en ny&lt;br&gt;
ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på samma grund förrän tio år&lt;br&gt;
har förfiutit från den dag då det första tillståndet till expropriation medde­&lt;br&gt;
lades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rivningslov och markiov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Ansökningar
om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller byggnadsdelen behövs för
bostadsförsörjningen eller bör bevaras på grund av byggnadens eller
bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömäs­siga eller konstnärliga
värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om
upprustningsåläggande enligt 2 8 bostadssaneringslagen (1973:531) har meddelats
och åläggandel inte har förfallit, får rivningslov inte lämnas för den byggnad
som avses med åläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov får inte heller lämnas
lör sådana byggnader som avses i 3 kap. 12 8 och som omfattas av
skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18      8    Ansökningar om marklov skall bifallas om den
sökta åtgärden inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,    strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förhindrar
eller försvårar det berörda områdets användning tor bebyg­gelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medför
olägenheter för användningen av sådana försvarsanläggningar eller andra
anläggningar som avses i 9S tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i annat fall
medför störningar för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marklov får lämnas till åtgärder
som innebär mindre avvikelser från detaljplan eller områdesbestämmelser, om
avvikelserna är förenliga med syftet med planen eller bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av lovärenden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 19-24 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Generella
hesläniiiiclser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 8 Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov,
rivningslov&lt;br&gt;
och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökningar om lov skall göras hos
nämnden. Ansökningarna skall vara skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får
ansökan dock göras muntligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om prövning av bygglov
eller marklov utan ansökan finns i IO kap. 19 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8 När ansökan görs. skall de ritningar, beskrivningar
och uppgifter i&lt;br&gt;
övrigt liimnas in som behövs för prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ar ansökningshandlingarna
ofullständiga, får byggnadsnämnden föreläg­ga sökanden att avhjälpa bristerna
inom en viss tid. Följs inte föreläggan­det, får ärendet avgöras i befintligt
skick eller ansökningen avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Följs inte ett föreläggande enligt
11 S andra stycket, får ärendet avgöras i befintligt skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förelägganden som avses i andra och
tredje styckena skall innehålla en upplysning om verkan av att föreläggandet
inte följs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 S Även om en åtgärd med byggnader, andra anläggningar,
anordning­&lt;br&gt;
ar eller mark inte kräver lov enligt 1 -9 SS, skall byggnadsnämnden, om det&lt;br&gt;
begärs, pröva frågan om lov till åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i denna lag om lov
skall tillämpas i ärenden enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 8 Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom
underrättelse be­&lt;br&gt;
reda kända sakägare och de kända bostadsrätlshavare, hyresgäster och&lt;br&gt;
boende som berörs saml sådan känd organisation eller förening som anges&lt;br&gt;
i 5 kap, 25 8 första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om&lt;br&gt;
åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. innebär en avvikelse från detaljplan eller
områdesbestämmelser eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. skall utföras i ett område som
inte omfattas av detaljplan och åtgärden&lt;br&gt;
inte är en komplelleringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbe­&lt;br&gt;
stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det fall som avses i 5 kap, 25 S
tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i
ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ärenden om lov får inte avgöras
ulan att sökanden underrättats om del som tilHorls ärendet genom andra än honom
själv och tillfälle beretts honotn att yttra sig över det. Byggnadsnämnden lär
dock avgöra ett ärende ulan alt så skett, om det är uppenbart onödigt alt
sökanden yttrar sig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Begärs
tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en ansökan om lov avser
eller påbörjas arbete för alt anta, ändra eller upphä­va detaljplan,
områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör bygg­naden eller marken, får
byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgö­randet om lov till dess att ärendet
om exproprialionslillslåndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen
inte avgjort planärendet inom tvä äi från del att ansökningen om lov kom in
till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Begärs
upprustningsåläggande enligt bostadssaneringslagen (1973: 53 I) beträffande den
byggnad som en ansökan om rivningslov avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om
lov till       8 kap. 24-30 §§ dess att ärendet om upprustningsåläggande!
avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om
byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som kräver lov fordrar
tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden upplysa sökanden om
detta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Beslut
varigenom ett ärende om lov avgörs, skall innehålla skälen till beslutet i
enlighet med vad som föreskrivs i 17 8 förvaltningslagen (1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut varigenom lov lämnas, skall ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lovets
giltighetstid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de anmälningar
och besiktningar som behövs för tillsyn och kontroll enligt 9 kap, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de villkor och
upplysningar i övrigt som behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 8 Sökanden och den som har beretts tillfälle att yttra
sig enligt 22 8&lt;br&gt;
och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden&lt;br&gt;
omedelbart underrättas om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov&lt;br&gt;
avgörs. Är det uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även&lt;br&gt;
underrättas om vad han har all iaktta vid överklagande av beslutet och om&lt;br&gt;
skiljaktig mening som antecknats i protokoll eller annan handling. Under­&lt;br&gt;
rättelse får ske genom delgivning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det fall som avses i 5 kap. 25 S
tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i
ortstidning. Sökanden skall dock alltid underrättas enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 8 Om förordnande enligt 12kap, 4 8 meddelats, skall
byggnadsnämn­&lt;br&gt;
den genast sända sådana beslut om lov och förhandsbesked som omfattas&lt;br&gt;
av förordnandet till länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser om bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 8 Byggnadsnämnden får anpassa sin granskning av
ritningar och övri­&lt;br&gt;
ga handlingar till den sökta åtgärdens art och omfattning och till byggher­&lt;br&gt;
rens kvalifikationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnden skall i beslutet om bygglov
fastställa de ritningar och övriga handlingar som har legat till grund för
lovet. Nämnden skall godta typgod­kända material, konstruktioner och
anordningar i de avseenden som typ­godkännandet gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 beslutet om bygglov eller senare
kan nämnden bestämma att konstruk­tionshandlingar och andra handlingar skall
ges in till nämnden innan arbe­tena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas
av nämnden. Byggherren skall underrättas om resultatet av granskningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 beslutet om bygglov kan nämnden
även bestämma att handlingar som beskriver byggnaden i färdigställt skick skall
ges in till nämnden, när arbetena har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 8 Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för
verksam­&lt;br&gt;
heter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får&lt;br&gt;
lämnas endast om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,     yrkesinspektionen har yttrat
sig över åtgärdens lämplighet från arbets­&lt;br&gt;
miljösynpunkt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,     om det av yttrandet framgåratt skyddsombud,
skyddskommitté eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;organisation som företräder arbetstagarna har fått
tillfälle att yttra sig över      8 kap. 30-34 §§-&lt;br&gt;
ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-9 kap. 1-2 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket 2 gäller endasi orh
det är känt för vilket slag av verksam­het arbetslokalen är avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov som avser byggnader med
tillfälliga personalbostäder för sam­manlagt minst tio boende får lämnas endast
om organisation som företrä­der arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig
över ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;31&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om en organisation
av hyresgäster motsätter sig att sädana åtgärder som avses i 2aS andra stycket
bostadssaneringslagen (1973:531) vidtas, får bygglov lämnas endast om
hyresnämnden medger det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;32&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I beslut om
bygglov får bestämmas att byggnadsarbeten inte får påbörjas förrän
fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller andra allmänna platser
eller ställt säkerhet för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om bygglov eller marklov meddelas
till en åtgärd som redan har utförts, lär i beslutet om lov föreskrivas
skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs, I beslutet skall
anges en viss tid inom vilken ändring­arna skall vara utförda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Giltighetstiden för lov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 8 Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om
åtgärden&lt;br&gt;
inte har påbörjats inom två är och avslutats inom fem är från dagen för&lt;br&gt;
beslutet om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om bygglov för tillfälliga åtgärder finns i
14 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandsbesked&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 8 Pä ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked
huruvida en&lt;br&gt;
åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelas det sökta tillståndet,
skall nämnden bestämma en viss tid från dagen för beslutet, högst två år. inom
vilken ansökan om bygglov skall göras samt föreskriva de villkor i övrigt som
behövs. Tillståndet är bin­dande vid prövning av ansökan om bygglov som görs
inom den bestämda tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom
den bestämda tiden, upphör tillstån­det alt gälla, I beslutet om förhandsbesked
skall tas in en upplysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att
tillståndet inte medför rätt att påbörja den sökta åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28SS
skall tillämpas i fråga om för­handsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den som för
egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-eller markarbeten
(byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt be­stämmelserna i denna
lag och enligt föreskrift eller beslut som har medde­lats med stöd av dessa
bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och provning utförs i
tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Arbetena
skall planeras och utföras med aktsamhei så alt personer och egendom inte
skadas och sä att minsta möjliga obehag uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8    För arbeten som kräver lov skall det finnas en
ansvarig arbetsledare       9 kap. 3-6 §§&lt;br&gt;
som har utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omlättning, kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dock byggnadsnämnden bestamma alt ansvarig arbetsledare
inte skall utses. För skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga
arbetsledare utses. En av dem skall samordna deras uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till ansvarig arbetsledare får
utses endast den som har fåll godkännande (riksbehörighet) av den myndighet som
regeringen bestämmer eller den som byggnadsnämnden godkänner för ett visst
arbete. Riksbehörighet lär meddelas för visst slag av arbete och får begränsas
till viss tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ansvarige arbetsledaren skall
leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena sä att de utförs på föreskrivet
sätt. Han skall vara närvarande vid byggnadsnämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om byggnadsnämnden finner att den
ansvarige arbetsledaren har åsido­satt sina skyldigheter, lär nämnden la ifrån
honom ledningen av arbetet. Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan
nämnden besluta att han under viss lid inte får vara ansvarig arbetsledare inom
kommunen. Nämn­den skall anmäla sådana beslut till den myndighet som avses i
andra stycket. Om en ansvarig arbetsledare med riksbehörighet grovt har åsido­satt
sina skyldigheter, får myndigheten återkalla godkännandet av honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras,
byggas till&lt;br&gt;
eller på annat sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden kräver&lt;br&gt;
bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige arbetsledaren göra anmälan&lt;br&gt;
till byggnadsnämnden innan arbetena påböijas och när de har slutförts.&lt;br&gt;
Om ansvarig arbetsledare inte harblivit utsedd, skall anmälningarna göras&lt;br&gt;
av byggherren. Nämnden får medge befrielse helt eller delvis från anmäl­&lt;br&gt;
ningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av första
stycket skall anmälan göras vid de tilllällen som byggnadsnämnden bestämmer i
beslutet om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S När till byggnadsnämnden
har inkommit en anmälan enligt 4 8 första stycket att en byggnad skall uppföras
eller byggas till eller att annan anläggning skall utföras eller väsentligt
ändras, skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller
anläggningen och utmärka dess höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn till
förhållandena pä platsen och omständigheterna i övrigt. Ar byggnaden eller
anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en grannes
fastighet, skall grannen kallas till uistakningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Byggnadsnämnden skall i erforderlig utsträckning besikta arbeten som kräver
bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart onödigt, och
skall alllid göras, om byggherren eller yrkesinspektionen begär det. Skall en
byggnad besiktas av någon annan myndighet än nämn­den, skall nämnden verka för
att den besiktningen pä ett lämpligt sätt samordnas med nämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden får, om byggnaders
och andra anläggningars egen­skaper och funktioner inte på en enkelt sätt kan
iakttas och bedömas vid näinndens besiktningar, begära att byggherren skall
förete bevis av sak­kunnig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller
kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall utfärda
skriftligt bevis över vad som förekom­mit vid nämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/(/ kap. 1-5 H&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;:,  .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;}'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om påföljd eller
ingripande&lt;br&gt;
enligt detta kapitel så snarl det finns anledning att anta alt en överträdelse&lt;br&gt;
har sken av bestämmelserna oni byggande i denna lag eller av någon&lt;br&gt;
föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestäm­&lt;br&gt;
melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nar en åtgärd som kräver bygglov,
rivningslov eller marklov har vidta­gits utan lov, skall byggnadsnämnden se
till att del som har utförts blir undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte
lov till åtgärden meddelas i efterhand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna
skriftlig upplys­&lt;br&gt;
ning om det beträlTande en viss byggnad, annan anläggning eller anordning&lt;br&gt;
har vidtagits någon åtgärd som föranleder ingripande enligt detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbud att fortsätta byggnadsarbeten m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-,
rivnings- eller&lt;br&gt;
markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart all arbetet&lt;br&gt;
eller åtgärden strider mot denna lag eller mot nägon föreskrift eller något&lt;br&gt;
besliH som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är det uppenbart att ett arbete
eller en åtgärd som avses i första stycket äventyrar en byggnads hållfasthet
eller medför fara för människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att
arbetet eller åtgärden fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första
stycket inte föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbud enligt första eller andra stycket far förenas med
vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt denna paragraf galler omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov,
rivningslov eller&lt;br&gt;
marklov, skall byggnadsavgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgiften skall bestämmas
till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa,
fastställd med stöd av 11 kap. 5S, skulle ha betalats om lov till samma äigärd
hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock bestammas till minst 500 kronor.
När avgiften bestäms pä grundval av taxan, skall hänsyn inte tas till sådana
höjningar eller sänk­ningar av normalbeloppel som enligt taxan orsakas av
omständigheterna i det särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller tas till
belopp som avser kostnader för nybyggnadskarta, utstakning eller lageskontroll
av byggnad eller andra mälningslekniska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är överträdelsen ringa, far
byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp än som loljei' av andra
stycket eller heli efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 S Byggnads;ivgift skall inte tas ut. om rättelse sker
innan frågan om&lt;br&gt;
påföljd eller ingripande enligt detta kapitel tas upp till överläggning vid&lt;br&gt;
sammanträde med byggnadsnämnden, Byggnadsavgift skall inte heller las&lt;br&gt;
ut, om åtgärden avser rivning av en byggnad och rivningen har företagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1, med stöd av lag eller annan
förtällning eller annars varit nödvändig lör&lt;br&gt;
att avvälja eller begränsa omfattande sk;ida pä annan egendom eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. därför att byggnaden till
väsentlig del hade skadats genom eldsvåda&lt;br&gt;
eller nägon annan liknande händelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;:     Rikstlii.fii /9,S'.V',W. / saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8    Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än
som avses i 4 8 första       10 kap. 6-9 §§&lt;br&gt;
stycket, en överträdelse sker genom att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete utförs
utan ansvarig arbetsledare i strid mot bestämmelserna i 9kap, 3 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;någon
underlåter att göra sädana anmälningar till byggnadsnämnden som avses i 9 kap,
4 8 eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete utförs i
strid mot något beslut som byggnadsnämnden har meddelat enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den särskilda avgiften skall
bestämmas till minst 200 och högst 1 000 kronor. Är överträdelsen ringa,
behöver någon avgift inte las ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 1 sådana fall som avses i 4 S första stycket skall
förutom byggnadsav­&lt;br&gt;
gift även tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad
uppförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en tillbyggnad
görs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad helt
eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat
ändamål än det för vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har använts
eller för vilket bygglov har lämnats eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad
rivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift skall inte las ul i
de fall som anges i 5 8, Tilläggsavgift skall inte heller tas ul, om den
olovliga åtgärden omfattar ett utrymme vars brulloarea inie överstiger lio
kvadratmeter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften skall tas ut med
ett belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som
åtgärden har omfattat. När brul-toarean beräknas skall dock lio kvadratmeter
frånräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgiften får bestämmas till ett
lägre belopp än som följer av tredje stycket eller helt efterges, om
föreläggande om rättelse har meddelats enligt 14 S, om rättelse har skett genom
handräckning eller på annat sätt eller om det annars finns särskilda skäl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av
byggnads­&lt;br&gt;
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finner byggnadsnämnden att
förutsättningar föreligger att ta ut tilläggs­avgift pä grund av bestämmelserna
i 7 8 första och andra styckena, skall nämnden anmäla förhällandet till allmän
åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om tilläggsavgift prövas av
allmän domstol på talan av åklagaren. Talan får väckas endast om
byggnadsnämnden har gjort anmälan enligt andra stycket. 1 fråga om sådan talan
tillämpas bestämmelserna i rätte­gångsbalken om åtal förbrott på vilket inte
kan följa svårare straffan böter och om kvarstad i brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Byggnadsavgiften skall tas ul av den som när
överträdelsen begicks&lt;br&gt;
var ägare av den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som den&lt;br&gt;
olovliga åtgärden avsåg. Den särskilda avgiften skall tas ut av den som&lt;br&gt;
begick överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften skall tas ut av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1, den som när överträdelsen
begicks var ägare av den byggnad som den&lt;br&gt;
olovliga åtgärden avsäg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som begick
överträdelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den i vars
ställe denne var,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4, den som har beretts vinning genom överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8    Var två
eller fiera ägare av den fastighet, byggnad, anläggning eller      10 kap.
10-16 §§ anordning som den olovliga åtgärden avsåg, svarar de solidariskt för
bygg­nadsavgift och tilläggsavgift som påförs dem i deras egenskap av ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om det finns
särskilda skäl, får länsstyrelsen nedsätta eller helt efterge byggnadsavgift
eller särskild avgift som byggnadsnämnden har beslutat. Frågor om nedsättning
eller eftergift prövas efter besvär enligt 13 kap, 2 8 över nämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingripanden för att åstadkomma rättelse m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8   Tingsrätten får meddela handräckning så alt
rättelse sker när nägon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utan lov har
vidtagit en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har vidtagit en
åtgärd med stöd av bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats
eller upphävts genom ett beslut som har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i annat fall än
som avses i I har vidtagit en åtgärd som strider mot denna lag eller mot någon
föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har underlåtit
att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom enligt 15 8. 16
8 första stycket eller 17 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Ansökningar
om handräckning får göras av byggnadsnämnden. Be­stämmelser om sådan
handräckning finns i 17 8 handräckningslagen (1981:847),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 I de fall som
avses i 12 8 1-3 får byggnadsnämnden, i stället för att ansöka om handräckning,
förelägga ägaren av den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som
frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse. Följs inte föreläggandet, får
byggnadsnämnden begära handräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser ett föreläggande enligt
första stycket en åtgärd som har utförts utan bygglov, där sådant krävs, får
byggnadsnämnden i föreläggandet förbjuda att åtgärden åter utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beviljas bygglov, rivningslov eller
marklov efter det att föreläggande har meddelats, upphör föreläggandet att
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om någon
underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger honom
enligt denna lag eller enligt nägon föreskrift eller något beslut som har
meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga honom an inom en
viss tid vidta åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om en
byggnad, annan anläggning eller anordning är förtällen eller om den är skadad
till väsentlig del och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden
förelägga ägaren att inom en viss tid riva byggnaden, anläggningen eller
anordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad eller annan
anläggning har brister som kan äventyra säkerheten för dem soin uppehåller sig
i eller i närheten av den, får byggnadsnämnden förbjuda användning av byggnaden
eller anläggningen. Förbudet får allt efter omständigheterna riktas mot ägaren,
mot den som har nyttjanderätt till egendomen eller mot båda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om användningsförbud gäller
omedelbart och till dess byggnads­nämnden bestämmer annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 8    Om en byggnad, annan anläggning eller anordning
inom område      10 kap. 17-21 §§&lt;br&gt;
med detaljplan har kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerhe­&lt;br&gt;
ten på grund av att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden före­&lt;br&gt;
lägga ägaren att ta bort den eller att vidta någon annan åtgärd med den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnader får dock sådant föreläggande
meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller är av ringa
värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden med detaljplan får
byggnadsnämnden, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga
ägaren av en fastighet eller en byggnad att anordna stängsel eller ändra utlärt
eller annan utgång mot gator eller vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad, annan anläggning
eller anordning för industriändamål inte längre används, får byggnadsnämnden
förelägga ägaren att anordna stängsel kring den, om det behövs till skydd mot
olycksfall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 8 Föreläggande enligt 14 8 första stycket, 15 8, 16 8
första stycket eller&lt;br&gt;
17 8 får förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläggan­&lt;br&gt;
det inte följs, kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på&lt;br&gt;
den försumliges bekostnad. Förbud enligt 14 8 andra stycket och 16 8 andra&lt;br&gt;
stycket får förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Följs inte ett föreläggande som
innebär att åtgärden kan utföras genom byggnadsnämndens försorg, skall nämnden,
om det inte finns skäl till annat, besluta att åtgärden skafl utföras och hur
det skall ske. Därvid skall nämnden se till att oskäliga kostnader inte
uppstår,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I beslut om föreläggande enligt
första stycket eller beslut enligt andra stycket får förordnas att beslutet
skall gälla omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten skall lämna
det biträde som behövs för att beslut enligt andra stycket skall kunna
genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 8 Har en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller
marklov vidta­&lt;br&gt;
gits ulan sådant lov men framstår det som sannolikt att lov kan meddelas&lt;br&gt;
till åtgärden, skall byggnadsnämnden, innan handräckning begärs eller&lt;br&gt;
föreläggande meddelas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om&lt;br&gt;
lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ansökan inte inkommer inom
föreskriven lid, får byggnadsnämnden trots detta pröva frågan om lov till
ålgärden. Nämnden får därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar
och beskrivningar samt företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för
prövningen av ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8 Finner byggnadsnämnden all det föreligger brister i
fråga om under­&lt;br&gt;
hållet av en byggnad eller annan anläggning, får nämnden uppdra åt en&lt;br&gt;
sakkunnig person alt på ägarens bekostnad utreda behovet av underhålls­&lt;br&gt;
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkan av föreläggande i vissa fall m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 8 Har ett föreläggande enligt 14 8 första stycket, 15
8, 168 första&lt;br&gt;
stycket eller 178 eller ett förbud enligt 148 andra stycket eller 168 andra&lt;br&gt;
stycket meddelats nägon i egenskap av ägare Ull en viss fastighet och&lt;br&gt;
övergår äganderätten till fastigheten till ny ägare, gäller föreläggandet eller&lt;br&gt;
förbudet i stället mot denne. Har i förläggandet eller förbudet utsatts&lt;br&gt;
löpande vite enligt 4 8 lagen (1985:206) om viten och har fastigheten&lt;br&gt;
överlåtils genom köp, byte eller gåva. gäller vitet mot den nye ägaren&lt;br&gt;
räknat frän tidpunkten för äganderälisövergången, under förutsättning att&lt;br&gt;
anteckning om viiesföreläggandel dessförinnan gjorts enligt 22 8, Löpande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vite som avser viss period får endast tas ut av den som
var ägare vid       10 kap. 21-27 §§&lt;br&gt;
periodens början. Annat vite gäller inte mot den nye ägaren, men bygg­&lt;br&gt;
nadsnämnden får sätta ut vite för déririe,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; &amp;gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller även när ett
föreläggande eller förbud har medde­lats någon i egenskap av tomträttshavare
eller eljest som ägare av en byggnad på mark som tillhör nägon annan. Vad som
sägs om löpande vite gäller dock endast i fråga om föreläggande eller förbud
som har meddelats någon i egenskap av tomträttshavare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ärenden om föreläggande eller
förbud som anges i första eller andra stycket skall bestämmelserna i
rättegångsbalken om verkan av att iviste-föremålet överlåts och om tredje mans
deltagande i rättegång tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anteckning i fastighetsboken m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den myndighet
som meddelar ett föreläggande eller förbud som avses i 21 S skall genast sända
sitt beslut till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken eller
tomtsrättsboken. Har i föreläggandet eller förbudet utsatts löpande vite, skall
även detta antecknas. Inskriv­ningsmyndigheten skall genast i rekommenderat
brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av
tomträtt om anteck­ningen, om denne inte är föreläggandets eller förbudets
adressat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Återkallas
ett föreläggande eller förbud som har antecknats enligt 22 S, skall
byggnadsnämnden genast anmäla det till inskrivningsmyndighe­ten för motsvarande
anteckning. Har ett antecknat föreläggande eller förbud upphävts genom
lagakraftvunnet beslut eller upphört att gälla, eller har föreläggandet följts,
skall byggnadsnämnden, så snart nämnden har fått vetskap om delta, anmäla
förhällandet till inskrivningsmyndigheten för anteckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Gör inte
byggnadsnämnden anmälan i de fall som avses i 23 §, skall länsstyrelsen göra
sådan anmälan, om någon vars rätt berörs ansöker om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Överiåts
egendom på vilken har utförts en åtgärd som avses i 4§ första stycket, mot
ersättning och skall rättelse vidtas på grund av beslut enligt detta kapitel,
skall 4kap, 12 8 jordabalken tillämpas, om inte överlä-laren vid överlåtelsen
upplyst om åtgärden eller förvärvaren annars känt till eller bort känna till
denna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Byggnadsavgifter och särskilda avgifter tillfaller kommunen. Till-läggsavgifter
tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Har frågan om
påföljd för en överträdelse som avses i 4 8 första stycket inte tagits upp till
överläggning vid sammanträde med byggnads­nämnden inom tio år från det att
överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte las ut.
Delta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för
lio år gälla en tid av tre är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan tio år har förflutit från det
att en åtgärd som avses i 12 S 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om
handräckning eller besluta om föreläggande enligt 14 8 första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 8   
Beslut eller domar varigenom någon påförs avgift enligt detta kapi-      10
kap. 28-30 §§-&lt;br&gt;
tel skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länssty-     
-// kap. 1-3 §§&lt;br&gt;
rdsen inom två månader frän det att beslutet eller domen vann laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En upplysning om detta
skall tas in i beslutet eller domen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 §
Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 5, får avgiften&lt;br&gt;
tillsammans med en restavgift, beräknad enligt 58 8 1 mom, uppbördslagen&lt;br&gt;
(1953:272), indrivas i den ordning som enligt nämnda lag gäller för indriv­&lt;br&gt;
ning av skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel
som har influtit skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 8
Vite som har förelagts med stöd av detta kapitel får inte förvandlas&lt;br&gt;
Ull fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §   
Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i&lt;br&gt;
denna lag skall nämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för en god byggnadskultur
samt en god stads- och landskaps­miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppmärksamt följa den allmänna
utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som
behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samarbeta med myndigheter,
organisationer och enskilda vilkas arbe­te och intressen berör nämndens
verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämna råd och upplysningar i
frågor som rör nämndens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervaka efterlevnaden av denna
lag och med stöd av lagen medde­lade föreskrifter och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall ta tillvara de möjligheter
lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid verka
för att lagens föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten vinner
tillämpning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §  
Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upp­&lt;br&gt;
lysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behövs nybyggnadskarta för prövningen av en fråga
om bygglov inom områden med samlad bebyggelse, skall byggnadsnämnden
tillhandahålla sådan karta, om sökanden begär det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §   
Följande bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977: 179) skall till-&lt;br&gt;
lämpas i fråga om byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om antalet ledamöter m,m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första stycket om valbarhet
m, m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om rätt till ledighet från
anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första stycket om mandattid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5S
tredje stycket om verkan av ledamots avgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om ordförande och vice
ordförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om tid och plats för
sammanträde samt om närvarorätt vid samman­träde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om suppleants tjänstgöring m,
m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första stycket om
beslutsförhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108
om beslulsförfarande och protokoll m, m,, 11 8 om delgivning m, m,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§ om reglemente och delegation,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;// kap. 3-5 §§-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap, 5 8 första stycket och 68      ~ '2
kap. I -2 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommunallagen. Delegationsuppdrag enligt 3 kap, 12
8 andra stycket kommunallagen får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
omfatta befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    avgöra
ärenden som är av principiell natur eller i övrigt av större vikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela förelägganden eller
förbud vid vite utom i sädana fall som avses i lOkap, 3 8 och 168 andra stycket
eller meddela förelägganden med föreskrift att en åtgärd kan komma att utföras
genom byggnadsnämndens försorg pä den försumliges bekostad eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgöra frågor om avgift enligt
10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 282 förvaltningslagen (1971:290)
skall 4 och 5 88 nämnda lag tillämpas i samtliga ärenden hos byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Byggnadsnämnden skall till
sitt biträde ha minst en person med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång
till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för
att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande säll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Byggnadsnämnden får la ut
avgift i ärenden angående lov och för­handsbesked samt i andra ärenden som
föranleder upprättande av nybygg­nadskarta, rilningsgranskning, besiktning,
framställning av arkivbestän­diga handlingar eller andra tids- eller
kostnadskrävande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lämnas bygglov för uppförande, tillbyggnad eller
ombyggnad av en byggnad eller annan anläggning inom område med detaljplan eller
om­rådesbestämmelser som har antagits eller ändrats enligt denna lag, får
byggnadsnämnden dessutom la ut en planavgift för att täcka kostnaderna för
sådana åtgärder som enligt denna lag erfordras för att upprätta eller ändra
detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Planavgift får las ut
endast om fastighetsägaren har nytta av planen eller bestämmel­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgifterna får tas ut med högst det belopp som
motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för
beräkning av avgif­terna skall anges i en taxa som beslutas av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifterna
tas ul av sökanden och får tas ut i förskött.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap. Statlig kontroll beträfTande områden av riksintresse m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 8
Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;
upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att&lt;br&gt;
beslutet innebär att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett riksintresse enligt lagen
(0000:000) om hushållning med naturre­surser m m, inte tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regleringen av sädana frågor om
användningen av mark- och vatten­områden som angår flera kommuner inte har
samordnats på ett lämpligt sätt eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en bebyggelse blir olämplig med
hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot
olyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8
Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens&lt;br&gt;
beslut kom in till länsstyrelsen besluta huruvida prövning enligt 1 8 skall&lt;br&gt;
ske eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Länsstyrelsen
skall upphäva kommunens beslut i dess helhet, om 12 kap. 3-7 §i&amp;gt;-något
förhållande som avses i 1 8 föreligger. Om kommunen har medgeit -13 kap. 1-2 §§
det, får beslutet upphävas i en viss del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om det finns
särskilda skäl, får länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område
förordna att 1-3 88 skall tillämpas pä beslut att lämna lov eller
förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen, efter det alt ett
förordnande enligt första stycket har meddelats, beslutar att ett lov eller
förhandsbesked skall prövas, får läns­styrelsen förordna att lovet eller
förhandsbeskedet inte skall gälla förrän frågan om prövning har slutligt
avgjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Regeringen får pröva ett beslut att anta, ändra eller
upphäva en&lt;br&gt;
regionplan. Beslut om prövning skall fattas inom tre månader från den dag&lt;br&gt;
dä beslutet kom in till regeringen. Regeringens prövning får avse endast&lt;br&gt;
frågan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt lagen (0000:000) om&lt;br&gt;
hushållning med naturresurser ni,m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen får upphäva beslutet i dess helhet eller i en
viss del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen
får förelägga kommunen att inom en viss lid anta, ändra eller upphäva en
detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläg­gande), om del behövs för alt
tillgodose sädana intressen som avses i I 8 I och 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om kommunen
inte följer ett planföreläggande, får regeringen pä kommunens bekostnad låta
upprätta de förslag som behövs saml anta, ändra eller upphäva detaljplanen
eller områdesbestämmelserna. Därvid skall länsstyrelsen ombesörja ärendets
beredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap. Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8    Följande beslut enligt denna lag får överklagas i
den ordning som&lt;br&gt;
föreskrivs för kommunalhesvär. nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
beslut om översiktsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
beslut om uppdrag åt en kommunal nämnd alt anta, ändra eller upphäva
detaljplaner och områdesbestämmelser eller att fatta beslut om skyldighet för
fastighetsägare alt betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller
att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
och kommunala nämnders beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
områdesbestämmelser eller en fastig­hetsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
och kommunala nämnders beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala
kostnader för gator och andra allmänna platser och om villkoren för sådan
betalning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunalförbunds
eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om regionplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och
kommunala&lt;br&gt;
nämnder än de som anges i 1 8 får överklagas genom besvär hos länsstyrel­&lt;br&gt;
sen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sädana beslut får dock inte
överklagas till den del de avser frågor som      13 kap. 2-5 §§ redan är
avgjorda genom detaljplan, omrädesbesiämmelser eller förhands­besked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Beslut som anges i 2 8 första stycket överklagas genom
all en be­&lt;br&gt;
svärshandling ges in till länsstyrelsen, I besvärshandlingen skall anges&lt;br&gt;
vilket beslut som överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvärshandlingen skall ha kommit
in till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då justeringen av
protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, I fråga
om andra beslut av kommunala nämnder än beslut angående detaljplan,
områdesbestämmelser eller fas­tighetsplan räknas dock besvärstiden från den dag
dä klaganden fick del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvär som inte har anförts i rätt
tid får inte tas upp till prövning. Har besvärshandlingen före besvärstidens
utgång kommit in till kommunen, skall besvären ändå las upp till prövning.
Besvären skall också tas upp till prövning, om besvärshandlingen har kommit in
för sent till länsstyrelsen och detta beror på alt underrättelsen om vad som
skall iakttas vid överkla­gande av beslutet har innehållit en oriklig uppgift
om besvärstid eller besvärsinstans,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap, 2S huruvida
prövning skall ske&lt;br&gt;
eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap, 4 8 första stycket&lt;br&gt;
saml länsstyrelsens beslut enligt 12 kap, 4 8 andra stycket att lov eller&lt;br&gt;
förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra beslut av länsstyrelsen
enligt denna lag än de som anges i första stycket får överklagas genom besvär
hos kammarrätten om beslutet avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygglov eller
förhandsbesked inom område med detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygglov eller
förhandsbesked inom område som inte omfattas av detaljplan och besvären avser
frågan om åtgärderna utgör kompletterings­åtgärder enligt 8kap, 13 8, uppfyller
kraven i 3 kap, eller strider mot om­rådesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rivningslov
eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna strider mot en detaljplan
eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förordnanden
enligt 6kap, 19 eller 208 att avstå eller upplåta mark eller enligt 6 kap, 22 8
om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för
vattenförsörjning och avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ingripanden mot
försumlig arbetsledare enligt 9kap, 3 8 fjärde stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;påföljder och
ingripanden enligt lOkap.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7,      debitering av avgifter som anges i 11 kap, 5 8&lt;br&gt;
samt genom besvär hos regeringen i övriga fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
områdesbestäm­&lt;br&gt;
melser eller en fastighetsplan får överklagas endast av den som senast&lt;br&gt;
under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit&lt;br&gt;
tillgodosedda. Om bestämmelserna för enkelt planförfarande har tilläm­&lt;br&gt;
pats, får beslutet överklagas endast av den som enligt 5 kap, 28 8 har&lt;br&gt;
framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ett planförslag efter
utställningen eller, när bestämmelsema om enkelt planförfarande tillämpats,
efter det att underrättelse skett enligt 5 kap. 28 S andra stycket ändras till
nackdel för nägon, får han, utan hinder av bestämmelserna i första stycket av
denna paragraf, överklaga beslutet. Bestämmelserna i första stycket utgör inte
heller hinder mot att överklaga beslutet pä den grunden att det inte har
tillkommit i laga ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Bostadshyresgäster och boende som inte är
bostadsrätlshavare får 13 kap. 6-8 §§-&lt;br&gt;
inte överklaga ett beslut om bygglov Ull sädana åtgärder på fastigheten som -14
kap. 1-2 §§&lt;br&gt;
en organisation av hyresgäster har godtagit eller som hyresnämnden har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medgett
enligt 2a8 andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom
sådana skydds-&lt;br&gt;
dier säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 8 tredje stycket får överklagas&lt;br&gt;
av luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av tillsynsmyndig­&lt;br&gt;
heten, om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning,&lt;br&gt;
och av överbefälhavaren eller den myndighet han bestämmer i övriga fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser etl beslut om bygglov eller
förhandsbesked sådana arbetslokaler eller personalrum som avses i 8 kap, 30 8,
får beslutet överklagas av huvud­skyddsombud eller, om sådant ombud inte finns,
annat skyddsombud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, får beslutet i
stället överklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig
över ansök­ningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Den myndighet som har att pröva besvär över ett beslut
att anta,&lt;br&gt;
ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastig­&lt;br&gt;
hetsplan skall antingen fastställa eller upphäva beslutet i dess helhet. Om&lt;br&gt;
kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller&lt;br&gt;
ändras på annat sätt. Utan kommunens medgivande får ändringar av ringa&lt;br&gt;
betydelse göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På kommunens begäran kan
myndigheten förordna att det överklagade beslutet, utan hinder av att besvären
inte har slutligen avgjorts, får genom­föras i sådana delar som uppenbarligen
inte berörs av besvären. Sädana förordnanden får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning
Ersättning och inlösen utan kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Mark som enligt en detaljplan skall användas för
allmänna platser för&lt;br&gt;
vilka kommunen är huvudman samt annan mark som enligt planen skall&lt;br&gt;
användas för annat än enskilt bebyggande är kommunen skyldig att lösa,&lt;br&gt;
om fastighetsägaren begär det, Mark som enligt planen skall användas för&lt;br&gt;
allmänna platser för vilka någon annan än kommunen är huvudman, är&lt;br&gt;
väghållaren skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan&lt;br&gt;
särskild rätt, om fastighetsägaren begär det, Väghållaren får bestämma om&lt;br&gt;
förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om detaljplanen medger tillfällig
användning av mark, skall första stycket inte tillämpas beträffande marken
under den lid då sådan använd­ning får pågå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om mark som är belägen inom
etl samverkansområde enligt lagen (0000:000) om exploateringssamverkan gäller
särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Finns det i en detaljplan bestämmelser att mark som är
avsedd för&lt;br&gt;
enskilt bebyggande, skall användas även för en allmän trafikanläggning,&lt;br&gt;
för en trafikanläggning som är gemensam för flera fasligheter eller för en&lt;br&gt;
allmän ledning, skall den som skall vara huvudman för anläggningen för­&lt;br&gt;
värva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs&lt;br&gt;
för ändamålet, om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestäm­&lt;br&gt;
ma vilken rätt förvärvet skall avse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8    Har byggnadsnämnden med stöd av 10 kap. 17 8
meddelat förelag-      14 kap. 3-8 §§&lt;br&gt;
gande att en byggnad, annan anläggning eller anordning skall las bort eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bli föremal för annan åtgärd eller all en utfart eller
annan utgång skall ändras, har ägaren rätt till ersättning av kommunen för den
skada han lider,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Blir ett
område, som enligt detaljplan har varit avsetl för allmän samfärdsel, vid
genomförandel av en ny plan helt eller delvis använt för annat ändamål eller
ändrat till sill höjdläge och uppstår härigenom skada för ägaren av en
fastighet som ligger intill området eller för den som innehar särskild rätt Ull
fastigheten, har han rätt till ersättning av väghål­laren för den skada han
lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om en
detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens ut­gång, har ägaren av
en fastighet och innehavare av särskild rätt Ull fastig­heten rätt Ull
ersättning av kommunen för den skada de lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medför ändringen eller upphävandet
att synnerligt men uppkommer vid användningen av en faslighet, är kommunen
skyldig att lösa fastigheten, om ägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändras eller upphävs en detaljplan
efter genomförandetidens utgång skall första och andra styckena tillämpas, om
bygglov har sökts men ärendet inte slutligt avgjorts före genomförandetidens
utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Har skada
uppkommit till följd av åtgärder som avses i 16 kap, 7S, har den skadelidande
rätt till ersättning för skadan av kommunen eller, om åtgärden har vidtagits pä
uppdrag av en statlig myndighet, av staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om ersättning
har betalats för gatukostnader enligt 6 kap, 31 eller 32 S eller enligt
motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig att betala tillbaka
ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom att han
på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som förutsattes
när ersättningen togs ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen är också skyldig att
betala ränta enligt 5 8 räntelagen (1975:635) frän den dag fastighetsägaren
betalade ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning och inlösen vid kvalincerad skada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Ägare och innehavare av särskild rätt till fasligheter
har rätt till&lt;br&gt;
ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygglov vägras
till all ersätta en riven eller på annat sätt förstörd byggnad med en i
huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det
att byggnaden revs eller förstördes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rivningslov
vägras med stöd av 8 kap 168,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser
för byggnader som avses i 3 kap, 12 8 meddelas i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifter om
vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sädana områden som avses
i 8 kap, 98 tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marklov vägras
med stöd av 8 kap, 18 8 första stycket 2 eller 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätt till ersättning föreligger, i
fall som avses i första stycket 1-3, om skadan är betydande i förhållande till
värdet av berörda delar av fastighe­ten och, i fall som avses i första stycket
4 och 5. om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medför beslut som avses i första
stycket att synnerligt men uppkommer      14 kap. 8- 10 §§-vid användningen av
fastigheten, är kommunen skyldig att lösa läslighe-       -15 kap. 1-3 § ten,
om ägaren begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av andra och
tredje styckena skall även beaktas andra beslut som avses i första stycket och
som har meddelats inom tio år före det senaste beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har kommunen efter föreläggande
enligt 12 kap, 6S beslutat skyddsbe­stämmelser som avses i första stycket 3 för
att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (0000:000) om hushållning med
naturresurser m,m., är staten skyldig alt ersätta kommunen dess kostnader för
ersättning eller inlösen, I fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren
till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har besluiais
skyldig alt ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmande av ersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 1-8
SS skall 4 kap.&lt;br&gt;
expropriationslagen (1972:719) tillämpas i den män inte annat följer av&lt;br&gt;
108, Vad som sägs i 4 kap, 3 8 nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om&lt;br&gt;
värdeökning som ägt rum under liden från dagen tio år före den då talan om&lt;br&gt;
inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Ersättning för minskning av fastighetens
marknadsvärde i fall som&lt;br&gt;
avses i 3 8, 4 8, 5 8 första stycket eller 8 8 första stycket skall bestämmas&lt;br&gt;
som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet&lt;br&gt;
eller den åtgärd som avses i 4 §, Härvid skall bortses från förväntningar om&lt;br&gt;
ändring av markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ersättning för skada i fall som
avses i 8 8 första stycket 1-3 skall minskas med elt belopp som motsvarar vad
som på grund av 8 8 andra stycket skall tålas ulan ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 kap. Domstolsprövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 I den män avvikande bestämmelser inte meddelas i denna
lag, skall,&lt;br&gt;
utöver vad som följer av 6 kap, 398 och 14 kap, 98, expropriationslagen&lt;br&gt;
(1972: 719) tillämpas i mål om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,     inlösen enligt 6 kap, 17 eller 248.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. ersättning eller inlösen eller
förvärv av nyttjanderätt eller annan&lt;br&gt;
särskild rätt i fall som avses i 14 kap. I-8 88,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Talan om
inlösen enligt 6 kap. 17 8 får väckas även om beslutet att anta detaljplanen
inie har vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Talan om
inlösen enligt 6 kap. 24 8 andra stycket skall väckas inom Ire år efter
genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har ansökan gjorts om förlängning
av genomförandetiden eller har kom­munen väckt fråga om förnyelse av
genomförandetiden, skall målet förkla­ras vilande till dess alt ärendet
slutligt har avgjorts. Förlängs eller förnyas genomförandetiden, förfaller
kommunens talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket om
vilandeförklaring gäller även i fall då talan har väckts om inlösen enligt 6
kap. 24 8 första styckel och ansökan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gjorts om fastighetsbildning i överensstäinmelse med
fastighetsplanen,       15 kap. 3-8 §(i Bildas fastighet som överensstämmer med
fastighetsplanen, förtäller kom­munens talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När kommunen har väckt talan om
inlösen enligt 6 kap, 24 8 första stycket, skall fastighetsdomstolen omedelbart
sända underrättelse om det Ull faslighelsbildningsmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 I fall som avses i 14 kap, 3, 5, 7 eller 8 8 skall
talan väckas inom två år&lt;br&gt;
från del att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fall som avses i 14 kap, 4 eller
6 8 skall talan väckas inom två är från del att den åtgärd på vilken talan
grundas utfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan får dock väckas senare än som
anges i första och andra styckena, om skadan inte rimligen kunde förutses inom
angiven tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Ersättning för skada enligt 14 kap. 3-6 eller 8 8
skall bestämmas i&lt;br&gt;
pengar all betalas på en gång eller, om det finns särskilda skäl, med etl&lt;br&gt;
visst årligt belopp. Ändras förhållandena, skall det årliga beloppet omprö­&lt;br&gt;
vas, om kommunen, fastighetsägaren eller den som innehar särskild rätt till&lt;br&gt;
fastigheten begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen begär det och det inte
är uppenbart oskäligt, skall domstolen förordna att ersättning enligt 14 kap, 8
8 första stycket 2 eller 3 skall betalas ul först när vissa åtgärder med
byggnaden har utförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som i fråga om ersättning har
avtalals eller uppenbarligen förutsalls gälla mellan kommunen och ägaren eller
innehavare av särskild räll till fastigheten skall gälla även mot ny ägare av
fastigheten eller ny innehavare av den särskilda rätlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Ogillas i mål
enligt 1 8 talan som har väckts av fastighetsägaren eller den som innehar
särskild rätt till fastigheten, skall tillämpas vad i rätte­gångsbalken är
föreskrivet om skyldighet att ersätta motparten hans rätte­gångskostnad i
tvistemål. Om han har haft skälig anledning alt fä sin talan prövad av domstol,
kan domstolen dock efter omständigheterna förordna att kommunen skall ersälla
honom hans rällegångskostnader eller att var­dera parten skall bära sina
kostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om den
ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen inte har nedsatts på del
säll som föreskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall följande gälla. Om
någon som är berättigad till ersättning begär del, skall den väckta frågan om
avstående av mark förfalla såvitt den rör hans rätt, under förutsättning all
marken inte har tillträtls eller övergäll enligt 6 kap. 10 S
expropriationslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Tvist om
ersättning för gatukostnader och kostnader för andra all­männa platser enligt 6
kap, 31 eller 32 8 samt tvist om betalningsvillkor enligt 6 kap, 35 8 prövas av
den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mål som avses i första stycket
skall bestämmelserna i lagen (1969: 246) om domstolar i fastighetsmål
tillämpas. Förlorar fastighetsägaren målet, men har han haft skälig anledning
all fä tvisten prövad av domstol, kan domstolen dock efter omständigheterna
förordna alt kommunen skall er­sätta honom hans rättegångskostnader eller att
vardera parten skall bära sina kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 kap. Bemyndiganden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får med­&lt;br&gt;
dela de föreskrifter om krav på byggnader m.m, som utöver bestämmel­&lt;br&gt;
serna i 3 kap, behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,      till skydd för liv, personlig säkerhet eller
hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.      för en lämplig utformning
av byggnader och andra anläggningar eller&lt;br&gt;
anordningar samt tomter och allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får, utom i fråga om 3 kap, 7 8, i enskilda fall medge
undantag från bestämmelserna i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag av
material, konstruk­&lt;br&gt;
tioner eller anordningar får användas i byggnader eller andra anläggningar&lt;br&gt;
(frivilligt typgodkännande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det behövs till skydd för liv.
personlig säkerhet eller hälsa, får regeringen föreskriva att material eller
annat som anges i första stycket får användas i byggnader eller andra
anläggningar endast efter godkännande (obligatoriskt typgodkännande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid meddelande av typgodkännande
får bestämmas alt fortlöpande kon­troll skall utföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Typgodkännande som avses i 2 8 meddelas av den
myndighet som&lt;br&gt;
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för typgodkännande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Är riket i
krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhål­landen som är
föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, får
regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter som är av
betydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig
byggnadsverksamhet i övrigt skall kunna ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Om en fastighet
har upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna lag är föreskrivet om
fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträtts-havaren eller
tomträtten, dock att tomträttshavare ej är skyldig att bekosta anläggande av
gator och andra allmänna platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den som
innehar egendom under ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller
på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon
skall vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För att
fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsnämnd och länsstyrelse
samt den som pä deras uppdrag utför arbetet rätt att få Ullträde till
fastigheter, byggnader och andra anläggningar samt att där vidta de åtgärder
som behövs för arbetets fullgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätt som avses i första stycket tillkommer även den som i
annat fall än som där avses utför kartläggning för samhällets behov.
Polismyndigheterna skall lämna det biträde som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 kap. 1-7 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 kap. Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 kap. 1-7 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
m.m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8    Denna lag träder i kraft den I januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs, med de
begränsningar som följer av detta kapitel, byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m, m, och lagen (1976: 296) om kriskoppling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Varje kommun skall före den I januari 1990 ha antagit
en översikts­&lt;br&gt;
plan enligt 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generalplaner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Generalplaner skall i den mån de är fastställda gälla
som områdesbe­&lt;br&gt;
stämmelser enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen enligt 22 8
byggnadslagen (1947:385) skall, i andra fall än som avses i 15S andra stycket
detta kapitel, väckas före utgången av år 1987, 1 sådana mål skall beträffande
prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas. Stomplaner skall upphöra att
gälla vid ikraftträdandet. Beslut enligt 3 8 lagen (0000:000) om
försöksverksamhet med förenklade regler om byggnadslov m,m, i vissa kommuner
skall gälla som områdes­bestämmelser enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen
(1947: 385) el­&lt;br&gt;
ler sladsplanelagen (1931: 142), sådana äldre planer och bestämmelser som&lt;br&gt;
anges i 79 och 83 8S sistnämnda lag samt avstyckningsplaner, till den del de&lt;br&gt;
inte omfattas av förordnande enligt 168 S byggnadslagen, skall gälla som&lt;br&gt;
detaljplan enligt denna lag, Avstyckningsplaner, till déri del de omfattas av&lt;br&gt;
förordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid ikraftträdan­&lt;br&gt;
det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om stadsplaner och
byggnadsplaner, som har fastställts efter utgången av är 1978, skall
genomförandetiden enligt 5 kap, 5 8 vara tio är räknat från den dag då beslutet
an fastställa planen vann laga kraft, I fråga om övriga planer och bestämmelser
som avses i första stycket skall genom­förandetiden anses ha gått ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Under liden till utgången av år 1990 gäller inte
bestämmelserna i&lt;br&gt;
14 kap, 1 S inom områden som omfattas av stadsplan. Under denna tid skall&lt;br&gt;
i stället 48 8 första och tredje styckena byggnadslagen (1947: 385) tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 6 kap, 24 8 andra
stycket gäller inte i fråga om sådana planer för vilka genomförandetiden enligt
4 8 andra stycket skall anses ha gått ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Bestämmelserna i 6 kap, 26 8 första stycket gäller inte inom områden som
omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Bestämmelserna i 8 kap, &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
fjärde stycket gäller inte inom områden som omfattas av stadsplan eller
byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8    Om en plan eller bestämmelse, vars genomlorandelid
enligt 4 8 skall      17 ka/&amp;gt;. S-15§§&lt;br&gt;
anses ha gått ut, upphävs eller ändras, är kommunen på fastighetsägarens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;begäran
skyldig att lösa mark som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på grund av ett
långvarigt förbud enligt 35 eller 109 8 byggnadslagen (1947: 385) inie har
kunnat bebyggas i enlighet med planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är belägen inom
ett område som till större del är bebyggt i huvudsak i enlighet med planen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;efter
upphävandet eller ändringen inte får bebyggas eller får bebyggas endast i en
utsträckning som är uppenbart oskälig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om inlösen enligt första
stycket skall väckas före utgången av år 1996.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mål om inlösen skall
bestämmelserna i 14 kap, 9 8 samt 15 kap, I och 6S8 tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 1 fråga om stadsplaner och byggnadsplaner som har
antagits men inte&lt;br&gt;
har lästställts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas be­&lt;br&gt;
träffande såväl förfarandet som ärendenas prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplaner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Regionplaner som har fastställts efter utgången av år
1981 skall gälla som regionplan enligt denna lag, dock längst till den dag då
sex år har förflutit från det att planen fastsiälldes. 1 övrigt skall
regionplaner upphöra att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomtindelningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947: 385) eller stadsplanela­gen (1931:
142) samt sädana äldre tomtindelningar som anges i 808 sist­nämnda lag skall
gälla som fastighetsplan enligt denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 fråga om
tomtindelningar som har antagits men inte har fastställts före ikraftträdandet
skall äldre bestämmelser tillämpas beträffande såväl föifarandet som ärendenas
prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Med de
undantag som anges i 14 och 16 88 skall förbud mot nybygg­nad och förbud mot
rivning som har utfärdals med stöd av byggnadslagen (1947: 385) upphöra att
gälla vid ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Har förbud
mot nybyggnad utfärdats med stöd av 110 8 andra stycket byggnadslagen (1947:
385), skall förbudet gälla som bestämmelse i planen enligt 5 kap, 8 8 I denna
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Förbud enligt
17 S byggnadslagen (1947:385) mot schaktning. fyll­ning, trädfällning eller
annan därmed jämförlig åtgärd skall fortsätta alt gälla, dock längst till
utgången av år 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen
enligt 22 8 byggnadslagen med anled­ning av förbud som anges i första stycket
skall väckas före utgången av är 1990. 1 sådana mål skall beträffande
prövningen i sak äldre bestämmelser lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8    För områden där förbud mot nybyggnad m.m, råder
enligt 818      17 kap. 16-21 M&lt;br&gt;
byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 828 samma lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 8
anses ha utfärdats i fräga om beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som omfattas av
föreskrifter enligt 54S I mom, tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall
skyldighet föreligga all enligt 8 kap. 7 8 söka bygglov för att sälta upp eller
väsentligt ändra ljusanord­ningar och all enligt 8 kap, 9 S söka marklov för
schaktning eller fyllning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen
med anledning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången
av år 1987. 1 sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser
tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 8 Inom områden där förbud med stöd av 40S andra stycket
dier MOS&lt;br&gt;
fjärde stycket byggnadslagen (1947:385) har utfärdats mot schaktning,&lt;br&gt;
fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall skyldighet&lt;br&gt;
föreligga att enligt 8 kap, 9 5 söka marklov för sädana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra beslut enligt byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Har undantag
från förbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen (1947:385) eller byggnadsstadgan
(1959:612) medgelts genom beslut som har vunnit laga kraft efter utgången av är
1985 och har byggnadslov till den åtgärd som medgivandet avser inte meddelats
före ikraftlrädandet. skall medgivandet gälla som förhandsbesked. Medgivandel
upphör dock att gälla, om inte ansökan om bygglov görs inom två år från den dag
beslutet om medgivandet vann laga kraft, 1 övriga fall upphör beslut om
undantag all gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Förordnande
enligt 70 och 113 SS byggnadslagen (1947:385) om skyl­dighet alt avstå eller
upplåta mark skall gälla som förordnande enligt 6kap, 19 8 denna lag. Föreskrifter
som avses i 73 5 byggnadslagen skall gälla som förordnande enligt 6 kap, 22 S
denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda krav på befintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8 Byggnader som har uppförts före den Ijuli 1960 eller
för vilka&lt;br&gt;
byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall, om det behövs, vara&lt;br&gt;
försedda med anordningar för uppstigning på taket och anordningar till&lt;br&gt;
skydd mot olycksfall genom nedsiörining frän taket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om byggnader som har
uppförts före den Ijuli 1974 eller för vilka byggnadslov har sökts före nämnda
dag skall porlar och liknande anord­ningar vara utförda sä att risk för
olycksfall inte uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till byggnader som har uppförts
före den Ijuli 1977 eller för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda dag
skall höra sådana anordningar som skäligen kan fordras för att åstadkomma
godtagbara arbetsförhållan­den för dem som hämtar avfall frän byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krav enligt första-tredje styckena
får inte påtagligt avvika från vad som kan krävas enligt motsvarande äldre
bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 8 Bestämmelserna i 82 a 8 tredje styckel
byggnadsstadgan (1959:612)&lt;br&gt;
om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 8    Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer lär. i de      17 kap. 22-27 §§ avseenden som anges i 20 och 21 SS.
meddela de ytterligare bestämmelser som behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till skydd för
liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för en lämplig
utformning av byggnader och andra anläggningar eller anordningar saml tomter
och allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påföljder m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 8 För överträdelser som har begåtts före
ikraftträdandet skall bestäm­melserna i lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m.m. tillämpas vid målens prövning i sak.
Bestämmelserna i 10kap. skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare
påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underlåter någon att utföra arbete
eller vidta annan åtgärd som åligger honom enligt beslut som har meddelats med
stöd av byggnadsstadgan (1959:612) eller lagen (0000:000) om försöksverksamhet
med förenklade regler om byggnadslov m,m. i vissa kommuner skall bestämmelserna
i 10kap, tillämpas vid målens prövning! sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har någon åsidosatt ett villkor
eller en föreskrift som har meddelats med stöd av 136a8 byggnadslagen (1947:
385). skall bestämmelserna i 4kap. 68 lagen (0000:000) om hushållning med
naturresurser m. m, tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gatukostnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 8 Äldre bestämmelser om skyldighet att betala
ersättning för gatu-mark och gatubyggnadskostnad skall tillämpas när
gatubyggnadsarbeten har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pågående mål och ärenden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25       8 Beträffande ärenden enligt byggnadslagen
(1947:385) eller bygg­&lt;br&gt;
nadsstadgan (1959:612) som byggnadsnämnden har avgjort före ikraftträ­&lt;br&gt;
dandet skall äldre bestämmelser lillämpas i fråga om såväl förfarandet som&lt;br&gt;
ärendenas prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande mål enligt byggnadslagen
om ersättning eller inlösen i vilka talan har väckts före ikraftträdandet skall
äldre bestämmelser lillämpas i fråga om målens prövning i sak,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Bestämmelserna i 60-64 88 byggnadsstadgan (1959:612) skall Ull-lämpas i fräga
om byggnadsarbeten till vilka byggnadslov har meddelats enligt byggnadsstadgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Vad som i lag
eller annan författning föreskrivs om stadsplan skall i stället avse
detaljplan, inom vilken kommunen är huvudman för allmänna platser. Vad som
föreskrivs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom vilken annan än kommunen
är huvudman för allmänna platser. Vad som föreskrivs om byggnadslov skal! -
beroende på arten av den åtgärd som avses med lovet - i stället gälla bygglov,
rivningslov eller marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:184.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:185.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1985-05-23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1, Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peter­son, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R,
Carisson, Holm­berg, Hellström, Thunborg, Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Gustafsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med förslag till ny plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagen (1947: 385, omtryckt
1981:872), BL. innehåller grundläg­gande bestämmelserom fysisk planläggning och
byggande. Byggnadsstad­gan (1959:612, omtryckt 1981:873), BS, innehåller
föreskrifter som närma­re reglerar bl, a, planläggning och byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglagutredningen', som i mars
1968 tillkallades för att se över bygg­nadslagstiftningen, avlämnade i april
1974 principbetänkandet (SOU 1974: 21) Markanvändning och byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglagutredningens belänkande
sändes ut på en bred remiss. Bl, a, för att bredda underlaget för debatt i
ärendet beslutades att de inkomna remissvaren skulle ställas samman och
publiceras i en särskild volym. Remissammanställningen utgavs i juni 1975 i
SOU-serien (SOU 1975: 17). Sedan dess har det i olika former bedrivits ett
fortsatt arbete med en reform av byggnadslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den 16 november 1978 bemyndigade
regeringen chefen för bostadsde­partementet att tillkalla en särskild utredare-
med uppgift att utforma förslag till en ny byggnadslagstiftning mot bakgrund
dels av bygglagutred­ningens förslag och remissbehandlingen därav, dels av det
arbete som dittills hade utförts av en särskild arbetsgrupp inom
bostadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen, som antog namnet
PBL-utredningen, avlämnade i septem­ber 1979 betänkandet (SOU 1979:65 och 66)
Ny plan- och bygglag, 1 betänkandet föresläs alt bl, a. byggnadslagen och
byggnadsstadgan skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Dåvarande landshövdingen Gösta Netzén. ordförande,
riksdagsledamoten Bertil Lidgard, dåvarande riksdagsledamöterna Astrid
Bergegren, Inge Hörlén, Jan-Ivan Nilsson och Erik Tobé samt
kommunslyrelseordföranden Yngve Lauritz, - Dåvarande statssekreteraren Kari
Gustaf Scherman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ersättas av en plan- och bygglag (PBL), Dessutom föreslås
följdändringar i      Inledning en ljugotal föiiäiiningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betänkandet har remissbehandlats.
En förteckning över remissinstan­serna och en sammanställning av deras
yttranden gavs ul i februari 1982 (SOU 1982:9),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PBL-uiredningens förslag till
plan- och bygglag finns bl, a. bestämmel­ser om exploateringssamverkan (11 kap.
22 S), som är avsedd alt utgöra elt medel att genomföra bebyggelseplaner, samt
bestämmelser med de rikt­linjer om användningen av mark och vatten som
riksdagen har beslutat inom ramen för den fysiska riktsplaneringen (3kap.). Den
förra regeringen tog upp båda dessa frågor till särskild behandling. Under
våren 1982 lades sålunda fram elt förslag till lag om exploateringssamverkan
m.m, (prop, 1981/82: 221), och den 9 september samma år beslöt regeringen om
remiss till lagrådet av en förslag till lag om hushållning med mark- och
vattenom­råden av riksintresse. Pä förslag av mig återkallade regeringen
propositio­nen och lagrädsremissen genom beslut den 21 oktober resp, den 4novem­ber
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 20 oktober 1983
remitterade regeringen till lagrådet ett förslag till ny plan- och bygglag
(PBL) samt vissa delar av ett inom bosladsdepartemenlet upprättat förslag till
lag om exploateringssamver­kan. Ikraftträdandet för lagarna angavs till den I
januari 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 samband med behandlingen av
remissen av PBL-förslaget logs även upp den s, k, vaiienplaneringsuiredningens
belänkande (SOU 1980: 39 och 40) Vallenplanering saml vissa förslag beträffande
kraven vid ombyggnad i departementspromemorian (Ds Bo 1983: 2) Bättre bostäder
- elt lO-ärigi förnyelse- och underhållsprogram (del s,k, ROT-programmet),
Samman­ställningar av remissvaren över dessa förslag finns tillgängliga i
förevaran­de lagstiftningsärende (Dnr R 1930/79).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagslijtningsarhetel efter remissen av PBL-jörslagel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under tiden efter beslutet att
remittera PBL-förslaget till lagrådet har inom bostadsdepartementet utarbetats
vissa lagförslag som är föranledda av PBL-förslagel eller på annat sätt har ett
nära samband med delta. Lagförslagen har redovisats i följande promemorior:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. Exproprialionsersälining (Ds Bo
1984:2) - Ändringar i expropria­&lt;br&gt;
tionslagen (1972:719) som föranleds av förslaget till ny plan- och bygglag&lt;br&gt;
m. m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.   Förslag till lag om
hushållning med naturresurser m,m.&lt;br&gt;
(Ds Bo 1984: 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.     PM med förslag till
ändringar i gatukostnadsbesiämmelserna i försla­&lt;br&gt;
get till ny plan- och bygglag m. m. Denna promemoria grundades pä den&lt;br&gt;
karlläggning av tillämpningen av nu gällande gatukostnadsbestämmelser&lt;br&gt;
som har redovisats i promemorian (Ds Bo 1984: 9) Gatukostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med undantag av Ds Bo 1984:9 har samtliga dessa
promemorior remiss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: I&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behandlats. Sammanställningen av remissvaren på den under
3 först an-      Inledning givna promemorian finns tillgänglijg i förevarande
lagstiftningsärende (Dnr R 1930/79),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grundval av promemorian Ds Bo
1984: 3 beslöt regeringen den 6de-cember 1984 all remiltera elt förslag till
lag om hushållning med naturre­surser m, m. (NRL) till lagrådet. Detta
lagförslag bygger i stor utsträckning på de av riksdagen beslutade riktlinjerna
i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 13 december 1984
remitterade regeringen till lagrådet dels elt förslag till ändring i
expropriationslagen, grundat pä den nyss nämnda promemorian Ds Bo 1984: 2, dels
elt förslag till ändring i över­gångsbestämmelserna i PBL-förslagel av den
innebörden alt PBL skall träda i kraft den 1 januari 1986, dvs, elt år tidigare
än vad som hade föreslagils i lagrådsremissen den 20oktober 1983.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 25 april 1985
remitterade regeringen till lagrådet för­slag till ändringar i ett flertal
författningar. Ändringarna rör huvudsakligen författningar som avhandlar
markanvändningsfrågor och innebär att en anknytning skapas mellan dessa
författningar, å ena sidan, samt PBL, lagen om exploateringssamverkan och NRL,
å den andra. Jag återkommer senare med etl förslag om all remiss Ull lagrådet
sker av ytterligare förslag Ull följdändringar i annan lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor
som nu tas upp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet avlämnade den 25 mars 1985
yttranden över dels PBL-försla­get, dels remitterade delar av förslaget Ull lag
om exploateringssamverkan och dels slutligen förslaget till ändring i
expropriationslagen saml i över­gångsbestämmelserna i PBL-förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill nu la upp förslaget till
PBL, Jag vill därvid också behandla ett förslag om bygglovsprövning av
byggnader med tillfälliga personalbostä­der, som har lämnats av statens
institut för byggnadsforskning i rapporten Tillfälligt boende för
byggnadsarbetare och andra långpendlare, som över­lämnades den 18 december
1984. Vidare behandlar jag ett förslag, som rör säkerhetsrisker vid övergivna
industrianläggningar och som har framförts av induslrisaneringsutredningen i
betänkandet (SOU 1982: 10) Sanering efter industrinedläggningar. Slutligen tar
jag upp del tidigare berörda för­slaget till ändring i PBL-förslagets
galukostnadsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Något yttrande av lagrådet har inte
inhämtats beträffande de tre sist­nämnda förslagen. På grund av att frågorna
från juridisk synpunkt är okomplicerade skulle nämligen lagrådels hörande
enligt min mening sakna betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att få en belysning av
PBL-förslagets kostnadsmässiga konsekven­ser beslöt regeringen den 14 maj 1981
att ge statskontoret i uppdrag att biträda bosladsdepartemenlet i
lagstiftningsarbetet i vad gäller organisato­riska och administrativa frågor
samt att därvid särskilt belysa de kostnads­mässiga och finansiella aspekterna
på utformningen och genomförandet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagförslaget. Sialskonlorel, som har följt arbetet med
både lagrädsremis-      Inledning sen och därefter med propositionen, har den
22 april 1985 lämnat en preli­minär rapport, vari statskontoret har gjort en
sammanfattande bedömning av det nu framlagaa förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommande lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag avser att senare denna dag ta
upp förslaget Ull lag om exploaterings­samverkan. Beträffande förslaget till
NRL samt förslaget till ändringar i expropriationslagen och övriga berörda
författningar återkommer jag till regeringen i annat sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilagor till protokollet i delta ärende&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av det nu anförda bör
som bilagor till protokollet i delta ärende fogas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
sammanfattning av PBL-utredningens betänkande (bilagal)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningens
förslag till plan- och bygglag (bilaga 2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
sammanfattning av vattenplaneringsutredningens betänkande Vat­tenplanering
(bilaga 3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
sammanfattning av promemorian (Ds Bo 1983: 2) Bättre bosläder -ett 10-årigt
förnyelse- och underhållsprogram (bilaga4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författningsförslaget
och specialmotiveringen i promemorian under punkt 4 såvitt nu är av intresse
(bilaga 5)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det till
lagrådet den 20oktober 1983 remitterade förslaget till plan- och bygglag
(bilaga6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de till
lagrådet den 13december 1984 remitterade förslagen Ull ändring i
expropriationslagen och i det tidigare remitterade förslaget till plan- och
bygglag (bilaga 7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;departementspromemorian
(Ds Bo 1984:9) Gatukostnader- -Tillämp­ningen av bestämmelserna om
gatukostnader i byggnadslagen m,m. (bi­laga 8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författningsförslaget
i PM med förslag till ändringar i gatukostnads-bestämmelserna i förslaget till
ny plan- och bygglag m, m, (bilaga9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagrådets yttrande över förslaget
till plan- och bygglag (bilaga 10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagrådets yttrande över förslaget
till ändring i expropriationslagen och i övergångsbestämmelserna i plan- och
bygglagen (bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statskontorels rapport den 22 april
1985 (bilaga 12),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådets bedömning i ston av lagförslaget&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har avgett elt omfattande
yttrande över PBL-förslaget, Även om lagrådet har framfört erinringar mot
förslaget i vissa delar, noterar jag med tillfredsställelse den i grunden
positiva inställning till reformen som lagrådet ger uttryck för i det inledande
avsnittet i sitt yttrande. Lagrådet anför där bl, a, följande (yttrandet s, 2):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såväl byggnadslagen som
byggnadsstadgan är efter åtskilliga ändringar Inledning och tillägg
svåröverskådliga. Byggnadsstadgan har dessutorh svagheten att ha ömsom
bestämmelser av lags karaktär ömsom regler som hör hemma i en förordning. Det
är tillfredsställande att regeringen nu lagt fram ett förslag till ny
byggnadslagstiftning som innefattar en genomgripande och systematisk
bearbetning av dagens splittrade regler. Självfallet är det för­knippat med
svårigheter att i ett sammanhang genomföra en så omfattande lagstiftning. Med
hänsyn till den snabba utvecklingen i samhället är det svårt att hålla
lagstiftningen aktuell. Det är också nästan ogöriigl att fullständigt
överblicka konsekvenserna av varje bestämmelse. Om riksda­gen antar förslaget
till PBL, får man räkna med alt en översyn av olika detaljer kan bli nödvändig
efter en tids ertärenheter. Lagrådet vill emeller­Ud framhålla att det valda
tillvägagångssättet att i etl sammanhang refor­mera byggnadslagstiftningen ur
lagstiflningsteknisk synpunkt är all föredra framför försök att genom partiella
reformer komma till rätta med bristerna i nuvarande lagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter en redovisning av vissa
enligt lagrådets mening i sak förtjänstfulla nyheter i förslaget yttrar
lagrådet följande (yttrandet s, 2):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid granskningen av hur förslaget
förhäller sig till rättssäkerhetens krav har lagrådet funnit anledning till
vissa erinringar. Dessa bör dock kunna beaktas inom ramen för det framlagda
förslaget. Dispositionen av del omfattande och komplexa lagtextmaterialel går i
stort sett fri från invänd­ningar. Sådant förslaget är utformat bör det minska
de lillämpningssvärig-heter som i dag möter inom detta lagstiftningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utifrån synpunkter som lagrådet har
att anlägga ser lagrådet det sålunda som en vinning att en ny Plan- och bygglag
i huvudsaklig överensstäm­melse med det framlagda förslaget föreläggs
riksdagen. Alt lagrådet i del följande framför erinringar och anmärkningar både
i vissa övergripande frågor och beträffande enskildheter får inte skymma bilden
av lagrådets i grunden positiva inställning till förslaget i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har alltså framfört
erinringar och anmärkningar i vissa övergri­pande frågor. Jag återkommer strax
till en av dessa, näinligen frågan om plansystemels förenlighet med
regeringsformens normbegrepp (avsnitt 4), Jag avser att senare i min allmänna
motivering återkomma till de övriga frågor av principiell beskaffenhet som
lagrådet har tagit upp. På det sättet kan lagrådets anmärkningar bli bättre
belysta än om jag redan nu skulle gå närmare in på dem. Det gäller frågorna om
principerna för kompensation till fasiigheisägare m.fl. (avsnitt 18),
inlösenskyldighel enligt övergångs­bestämmelserna vid ändring eller upphävande
av äldre planer (avsnitt 19), besvärsreglernas förenlighet med den europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna (avsnitt 17) saml byggherrens och
byggnadsnämn­dens ansvar för att byggnader och annat utförs i enlighet med
gällande bestämmelser (avsnitt 14), Redan nu vill jag förulskicka att jag beträffande
kompensations- och inlösenprinciperna avser att göra sådana ändringar av
förslaget som tillgodoser lagrådets synpunkter. Även i fråga om ansvars­fördelningen
mellan byggherren och byggnadsnämnden gör jag belydande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;justeringar på grund av vad lagrådet har yttrat. När det
gäller besvärsreg-      Inledning lernas utformning i det nu berörda avseendet
har lagrådet inget ändringsyr­kande, men jag kommer ändå att kommentera
lagrådets resonemang i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet framför vidare pä åtskilliga
punkter mer delaljbelonad krilik mol vad som har föreslagils i remissen och
föreslår andra lösningar eller en annan lagteknisk utformning. Redan nu vill
jag anmäla all jag med några undanlag finner lagrådets förslag i dessa delar
välgrundade. Jag kan därför i alll väsentligt biträda ändringsförslagen. Detta
medför emellertid inte att några avgörande förändringar görs i del remitterade
lagförslaget, 1 sak kommer det förslag som jag nu lägger fram att nära ansluta
till det remitie-rade. Jag kommer därtör att i min allmänna motivering till PBL
i alll väsentligt vidhålla vad jag anförde i samband med lagrädsremissen. Lagrå­dets
synpunkter tar jag upp i anslutning till min behandling av de olika sakfrågorna
och de enskilda paragraferna i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang också
nämna att jag - utöver de justeringar som föranleds av lagrådets påpekanden -
kommer att föreslå vissa andra förändringar som föranleds av att jag har funnit
skäl all göra nya övervä­ganden i vissa frågor, bl, a, på grund av de
erfarenheler som har vunnits vid den försöksverksamhet som ett antal kommuner
under tiden för lag­rådsbehandlingen har bedrivit i samverkan med slalens
planverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan jag redovisar hur PBL enligt
min mening bör utformas, vill jag ange några av de allmänna utgångspunkterna
för förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I    Grundläggande frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ Grundläggande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fysiska miljön utgör ramen för
mänskligt liv och mänsklig verksain-het, I ett samhälle som präglas av en
demokratisk grundsyn och av solida­ritet människor emellan mäsle både
sainhällets organ och de enskilda människorna ha ett ansvar för all den fysiska
miljön utformas, vårdas och används så att goda sociala levnadsvillkor kan
uppnäs för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I deila
ligger också elt krav pä att förutsättningar skapas för jämlikhet och för
jämslälldhel mellan män och kvinnor. För att dessa mål skall nås behövs en
fysisk planering som bör bedrivas under ledning av organ som väljs i demokratisk
ordning. De avvägningar som därvid måste göras mellan motstridiga intressen bör
ske med beaktande av de grundläggande strävandena efter solidaritet och
jämlikhet. En självklar utgångspunkt är därvid alt gemensamma och lång­siktiga
intressen bör väga tyngre än privata och kortsiktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysisk planering - dvs. den
planering som avser användningen av mark och vatten - ingår bland de medel som
samhället bör råda över för all en lämplig samhällsutveckling skall
åstadkommas. Planer på säväl översiktlig som delaljerad nivå bör därför
redovisa en handlingsinriklning som är ägnad alt skapa goda betingelser för
fungerande sociala miljöer. Planering­en enligt PBL skall alliså fogas in i det
mönster av rättsregler och ekono­miska styrmedel som den samlade samhällsplaneringen
har all tillgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fysiska planeringen skall också
sältas i relation till samhällsplane­ringen i vidare mening. Det innebär att de
fysiska planerna skall utformas mot bakgrund av de sektorövergripande
bedömningar som görs av kom­munen och som vanligen redovisas bl. a. i
verksamhetsplan och olika typer av planeringsprogram. De fysiska planerna
upprättas med beaktande av markanspråk och önskemål om miljöutformning som
kommer fram genom olika sekioriella utredningar. Sådana anspråk konkurrerar ibland
med var­andra. Beslut om fysiska planer innefattar i sådana fall en
konfliktlösning. Delta ställer krav på all underlaget för planbeslui är
allsidigt och noggrant belysl genom samråd med olika parter bäde inom och ulorn
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den planeringsprocess som jag nu
har lalai om leder fram till att planer antas. Det är denna procedur som brukar
benämnas planläggning och som mäsle beskrivas och regleras i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av syftena med planläggningen är
att främja utvecklingen av ett samhälle som kan tillgodose olika behov för
människorna i dagens samhäl­le och för kommande generationer. Deila kan ske
enbart om grundläggan­de sociala slrävanden beakias och om hänsyn las till
behovet alt hushälla med naturresurser och energi samt att långsiktigt bevara
värdefulla natur-och kulturvärden. För deila krävs an man - mol bakgrund av vad
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;läggs fast av riksdagen i lag - i planer på olika nivåer
anger villkoren för      / Grundläggande förändring av miljön och kraven pä
skydd och vård av det som bör     .fi'ågor bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelsefrågorna måste sältas in
i elt vidare sammanhang, så att del blir möjligt alt bedöma och beakta olika
effekter av byggandet, t, ex, beträffande vägar, va-ledningar, skolor och
arbetstillfällen. För all övervä­ganden av delta slag skall kunna göras på ett
meningsfullt sätt krävs det normalt alt marken planläggs. Genom planläggning av
bebyggelsen skapas förutsättningar för all marken utnyttjas pä ett rationellt
säll för olika ändamål och för all all de allmänna intressena tillgodoses på
elt tillfreds­ställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inte minst gäller detta för
bostadsbyggandet. Målet för bostadsförsörj­ningen är alt hela befolkningen
skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade
bostäder av god kvalitet till skäliga kostna­der. Trivseln i ett bostadsområde
beror Ull stor del på närmiljön och den service som finns. Välordnade samhällen
kan inte åstadkommas utan att bebyggelsen föregås av ingående överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ändamålsenlig markanvändning och
en lämplig utformning av bebyg­gelsemiljöer och byggnader kan emellertid inte
garanteras enbart genom lagstiftning. Kunskaper, samverkan mellan olika
intresserade parter och politisk vilja är av största betydelse. Vissa
grundfrågor måste likväl lösas lagstiftningsvägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid utformandet av en ny lag bör
beaktas att flera av de principer, på vilka den nuvarande lagstiftningen vilar,
alltjämt är aktuella. Enligt min mening bör tankarna bakom gällande ordning i
stor utsträckning tas till vara och föras över till PBL, låt vara i omarbetad form.
Jag anser det därför lämpligt att kort redogöia för huvuddragen i gällande
byggnadslag­stiftning och hur den har växt fram (avsnitt 2), Därefter kommer
jag att peka på de inslag i dagens system där det finns behov av reformer (av­snitt
3), Jag kommer därvid all i korthet även ange hur milt förslag tillgo­doser
dessa reformbehov. I den delen kan min redogörelse ses som en sammanfattning av
hela förslaget. Efter ett resonemang om plansystemels förenlighet med
regeringsformens normbegrepp (avsnitt 4) lar jag upp vissa lagtekniska frågor
och frågan om PBL:s räckvidd (avsnitt 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2   
Tillkomsten av och huvuddrag i g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
byggnadslagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens byggnadslagstiftning har
växl fram genom ell långvarigl reform­arbete i mänga etapper. Under delta har
successivt utvecklats de all­männa grundsatser, som bär upp nu gällande
besläminelser om fysisk planläggning och byggande. Den lagsliftning på plan-
och byggområdet som tillkom år 1947 har därvid haft särskild betydelse. Det
torde vara en allmän uppfattning all de bärande principerna bakom denna reform
var för sin lid myckel framsynia och alt de i stora delar alltjämt är hållbara,
Ell karakteristiskt drag var föreningen av under lång tid utvecklade och beprö­vade
metoder för bebyggelsereglering med nya tankegångar- som inspire­rats bl, a.
från anglosachsiskl håll - om en av sociala välfärdsideal styrd planläggning
som ell viktigt medel all skapa goda levnadsförhållanden och god miljö.
Byggnadslagen och byggnadsstadgan av är 1947 kan därigenom sägas ha bidragit
till att lägga en grund för efterkrigstidens svenska mark-och bostadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa förtättningar har emellertid undergått omfattande
ändringar efter 1947, Bl, a, överfördes författningssloffet vad gäller
förfarandet vid plan­läggning och regleringen av byggandet år 1959 till en ny
byggnadsstadga, som i sin tur har reviderats vid många tillfällen.
Bestämmelserna om påföljder mm. vid olovligt byggande bröts år 1976 ut ur
byggnadslagen och byggnadsstadgan till en frislående lag. Byggnadslagen har
också i andra hänseenden omarbetats i väsentliga hänseenden genom olika delre­former.
Frågan om det är möjligt alt fortsätta på delreformernas väg eller om en reform
nu bör resultera i en helt ny lag för hela plan- och byggområ­det kommer jag att
diskutera i del följande (avsnilt 3.7), Eftersom många av de principer på vilka
dagens byggnadslagsliftning vilar, alltjämt är aktuella, finner jag det
emellertid motiverat all dessförinnan redogöra för vissa huvudtankar i de
författningar som föregick 1947 års lagstiftning, vad man avsåg att uppnå med
den och vissa större ändringar av principiell betydelse, som har vidtagits
sedan dess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Tillkomsten av och huvuddrag i gällande bygg­nadslagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2-2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1  Etapper i r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsutvecklingen
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;re 1947&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den första förtällningen på plan-
och byggområdet med riksgillighet var 1874 års byggnadsstadga, som avlöste ell
syslem av lokala byggnadsord­ningar. I stadgan slogs för första gången fast ett
allmänt plankrav. För varje stad skulle finnas en plan för stadens ordnande och
bebyggande. Det skulle vara förbjudet alt bygga i strid mot planen. Byggandet
skulle under­lättas genom att byggbara tomter bildades, Utföriiga föreskrifter
gavs om hur byggnader skulle vara utformade och beskaffade. Stadgan ledde till
en omlältande sladsplaneläggning. Den fick också stor pedagogisk betydelse för
all höja kvaliteten i byggandet inom planlagda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stadgans rättsliga effekter
begränsades dock av dess karaktär av admini­strativ förordning. Först genom
1907 års lag om stadsplan och tomiindel-ning fick stadsbyggandet etl
civilrätlsligi underlag. Staden gjordes uttryck­ligen till huvudman för
anläggandet och underhållei av galor och andra allmänna platser och fick rätt
samt med viss begränsning även skyldighet all lösa mark för ändamålet, med
möjlighet att fä markersättning av tomt­ägarna. Regleringssystemet var inriktat
på bebyggelse i stad. medan lands­bygdens förhållanden i stort sett lämnades
utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En anpassning av 1874 års
byggnadsstadga till stadsplanelagen kom all dröja till 1931, då en efter tidens
nya krav utformad byggnadsstadga antogs som komplement Ull en ny och kraftigt
utbyggd sladsplanelag av samma år. Tyngdpunkten i regleringen låg alltjämt på
den stadsmässiga bebyggel­sen, för vilken gavs utförliga bestämmelser om hänsyn
till olika standard­krav. Också den glesare bebyggelsen fick emellertid
regleringsinstrumeni genom en ny planform, byggnadsplanen, och
utomplansbestämmelser. Stadsplanelagen introducerade vidare en särskild
planform för översiktlig planläggning, stomplanen, som ett medel att förbereda
framtida planlägg­ning med möjlighet till marklösen för kommande trafikleder
etc, och med byggnadsförbud som kontrollinstrument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trots att 1931 års stadsplanelag
och byggnadsstadga betecknade bely-delsefulla framsteg, som möjliggjorde en
långt mer effektiv styrning än Udigare författningar på området, visade de sig
snart oUllräckliga för att bemästra de nya krav som utvecklingen under
mellankrigstiden ställde när det gällde att åstadkomma välordnade
bebyggelseförhällanden och en god samhällsmiljö. Eftersom exploateringen av
mark för tätbebyggelse var i princip fri, kunde samhällsbildningar inte hindras
atl uppkomma pä platser som saknade förutsättningar för ändamålet. Genom en
olämplig föriägg-ning och spridning kunde bebyggelsen förorsaka det allmänna
onödigt stora kostnader för service av olika slag. Eftersom kommunerna inte
heller kunde påverka den tidsföljd i vilken olika exploateringsområden logs i
anspråk, uppstod många gånger en gles och otrivsam bebyggelse och ofullständigt
utbyggda samhällsbildningar. Stomplanen visade sig inte mot­svara
förväntningarna, eftersom fasisiällandel av en sådan plan kunde medföra
omfatlande skyldighet för kommunerna atl lösa mark utan möjlig­het att välja lämplig
lidpunkt för det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För byggnadsplaner saknades i 1931
års lag bestämmelser som gav rätt till ersättning för intrång, vilket ofta
föranledde mindre lämpliga planlös­ningar för att man skulle undvika
olägenheter för markägare. Om en landskommun önskade införa stadsplan under
kommunalt huvudmanna­skap, kunde detta endast ske genom municipalbildning.
vilket innebar ölägenheter i form av dubbelbeskattning av samhällets innevånare
och en kostsam överorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Tillkomsten av och huvuddrag i gällande bygg­nadslagsliftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-I -. .n.-, °     u&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j i     .T. •&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Tillkomsten av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.2 1947
ars bygsnadslagstiitnmg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
huvuddrag i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=91 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nadslagsliftiiing
  2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen frän år 1931 visade sig vid tillämpningen
vara behäftad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande hygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även med andra brister. Stadsplanelagen och
byggnadsstadgan från detta år ersattes därför efter en omfattande utredning av
1947 års ännu gällande byggnadslag och 1947 års byggnadsstadga. Den nya
lagstiftningen innebar väsentliga förändringar främst i förhällandet mellan
samhällets organ och de enskilda markägarna. Tidigare gällande lagsliftning
hade lillerkänt en­var markägare en i princip fri räll atl exploatera sin mark
lör bebyggelse, dock med sädana inskränkningar som det allmänna, med
respekterande av den enskildes rätt till mark, föreskrivit i lag som
oundgängligen erforder­liga frän allmän synpunkt. Stadsplanelagen hade
visserligen gen samhällei möjlighel atl reglera tätbebyggelse som förväntades
uppkomma inom visst område men hade inte kunnat anvisa medel att bestämma var
och när sådan bebyggelse borde få äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ändring som vidlogs 1947 i den
enskildes räll atl bebygga sin mark innebar att det slogs fast i lag att endast
sådan mark som vid planläggning prövats lämplig för tätbebyggelse fick användas
för detta ändamål. Sådan bebyggelse definierades som en samlad bebyggelse som
nödvändiggör särskilda anordningar för tillgodoseende av gemensamma behov.
Annan bebyggelse betecknades som glesbebyggelse och lämnades i princip fri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om ett visst område
överhuvud skulle fä las i anspråk för tätbe­byggelse borde enligt den nya
lagstiftningen i första hand prövas i samband med översiktlig planläggning. För
ändamålet infördes två nya planformer, regionplan för gemensam planläggning för
två eller flera kommuner, och generalplan för att ange grunddragen för markens
användning inom de enskilda kommunerna. Medan regionplan alltid skulle
fastställas men en­dast tillades mycket begränsade rättsverkningar, kunde
kommunerna för sin egen inomkommunala översiktsplanering välja mellan all
upprätta och anta en generalplan ulan alt söka la den fastställd och all efter
anlagande underslälla den Kungl. Maj:ls faslställelseprövning. Antagen
generalplan medförde inga rättsverkningar ulan skulle endasi tjäna Ull ledning
för kommunens efterföljande delaljplanearbete. Fastställd generalplan med­förde
förbud alt bygga i strid mot planen och gav under vissa förutsättning­ar
kommunen rätt atl lösa mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stadsplan bibehölls för
deialjplaneläggning men bestämmelserna om innehåll och verkningar byggdes iii.
Även landskommuner skulle nu fä använda stadsplan utan krav på
mtmicipalbildning. Rätlen att lösa mark för att genomföra stadsplaner vidgades
nägot. Byggnadsplanen behöll sin ka­raktär av medel för länsstyrelsen att
reglera bebyggelsen på landsbygden utan medverkan av kommunen. Genomförandet av
byggnadsplaner under­lättades genom att vägförening enligt lagen om enskilda
vägar anvisades som huvudman med viss rätt till tvångsförvärv av allmän plats.
Det var avsett atl byggnadsplanen i princip skulle ersätia den år 1926 i
fastighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=31&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=31 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nadslagstiftning 2.2-2.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bildningslagarna införda planformen avstyckningsplan, vars
svagheter som 2 Tillkomsten av&lt;br&gt;
planinstrumenl blivit uppenbara. Denna planiyp utmönstrades däiför, men
&amp;quot;ch huvuddrag i&lt;br&gt;
på grund av svårigheten att inom rimlig tid ersätta det myckel stora antalet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande hygg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avstyckningsplaner som tillkommit under de föregående
årtiondena med­gavs dock alt äldre avstyckningsplaner alltjämt skulle gälla. De
tillades också i vissa hänseenden verkan som byggnadsplan, trots att de
tillkommil ulan lämplighetsprövning av markanvändningen. Denna verkan kunde
dock neutraliseras genom beslut av länsstyrelsen. Del förutsattes vid lag­stiftningens
tillkomst alt överstora detaljplaner genom revidering skulle begränsas till
lämplig storlek och atl inaktuella detaljplaner skulle kunna upphävas. Vidare
förutsattes att de avstyckningsplaner som ansågs böra behållas omarbetades till
byggnadsplaner. För alla nya detaljplaner inför­des ett aktualitetskrav, dvs,
att en plan inte får ges större omfattning än all den kan väntas bli genomförd
inom nära förestående lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också utomplansbestämmelser behölls
i systemet främst som elt medel all bevaka all glesbebyggelsen uianför
planlagda områden inte utformades på elt olämpligt sätt.
Ulomplansbesiämmelserna kunde ges ett skiftande innehåll för alt anpassas till
lokala förhållanden. Med utomplansbestäm­melser följde liksom tidigare
skyldighet att söka byggnadslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen av är 1947 medförde
en belydande inskränkning av mark­ägarnas tidigare befogenheter att använda sin
mark för bebyggelse. Av den grundläggande principen för reformen all mark inte
fick användas för tätbebyggelse utan lämplighetsprövning ansågs följa att
ersättning inte borde utgå om en markägare hindrades att exploatera sin mark
för sådan bebyggelse, eftersom han ju saknade befogenhet till detta ulan
myndighets godkännande i plan eller genom dispens. Denna begränsning av
tälbebyg-gelseräiien skulle iakitas också vid tillämpning av annan
lagstiftning, t, ex, expropriationslagen. Marken skulle värderas med beaktande
av de in­skränkningar som följde av byggnadslagen. Undantag gjordes för värde­stegring
som inträtt före byggnadslagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även 1947 års byggnadslag upptog
regler som till sitt syfte motsvarade bestämmelserna i 1907 och 1931 års
lagarom ivångsförvärv av byggnads­mark men gav kommunen något större befogenhet
alt ingripa, bl, a, genom möjligheter till två olika former för
zonexpropriaiion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Förhållandena efter 1947&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.1   Markpnlitiska åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens möjligheter atl bedriva
en aktiv markpolitik ökade avsevärt är 1949, när regler infördes i
expropriationslagen om rätt alt tvångsvis förvärva mark som behövdes för
tätbebyggelse. Denna nya möjlighet kom alt få en betydligt större användning än
byggnadslagens lösenregler, som ansågs vara svära all tillämpa. Dessa regler
ändrades därför redan år 1953, närmast med anledning av planerna i Stockholm på
en omfattande omda-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nadslagstiftning 2.3.1-2.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning av Nedre Norrmalm. De två formerna av
zonexpropriaiion samman- 2 Tillkomsten av&lt;br&gt;
fördes dä till en, som kunde användas när ett lälbebyggl bthråde befanns och
huvuddrag i&lt;br&gt;
med hänsyn Ull den allmänna samfärdseln och kravel på en ändamålsenlig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gailanae hygg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bebyggelse vara i behov av en genomgripande ombyggnad, som
inte lämp­ligen kunde genomföras annat än i ett sammanhang. För mindre omfat­tande
exproprialionsbehov infördes en annan form av tvångsförvärv,
toml-expropriation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.2 1959 års reform&lt;br&gt;
Redan några år efter tillkomsten av 1947 års lagstiftning framkom önske­&lt;br&gt;
mål om en större översyn, särskill av byggbestämmelserna, som ansågs&lt;br&gt;
alltför detaljerade och därmed hindersamma för byggandel. Man påtalade&lt;br&gt;
också ölägenheterna av lokala särbestämmelser, som var olägliga för bygg­&lt;br&gt;
företag med riksomfattande verksamhet. Efter en omfattande utredning&lt;br&gt;
ersattes därför 1947 års byggnadsstadga med en ny år 1959, i samband&lt;br&gt;
varmed åtskilliga ändringar vidlogs också i byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reformen år 1959 innebar inie någon
mera genomgripande förändring av de bärande principerna i 1947 års lagstiftning
vad gäller förhållandel mellan del allmänna och markägarna eller i fråga om
plansystemet. Den väsentli­gaste betydelsen låg i en förenkling och begränsning
av författningssloffet beträffande själva byggandet och en överföring av den
tekniska detaljreg­leringen till särskilda tillämpningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstadgan från år 1959
införde också en långtgående utjämnning av olikheterna i byggföreskrifter
mellan stad och landsbygd. Beslutande-rätlen överfördes i stor utsträckning
till de lokala byggmyndigheterna. Byggnadsordningar skulle inie längre finnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om planväsendel vidlogs
genom reformen vissa förändringar i avsikl all decentralisera beslutsfattandet
och öka kommunernas inflytan­de. Bestämmelserna om generalplan pä landet
omarbetades till större likhet med vad som gällde för städerna. Fastställandet
av stadsplaner överfördes i huvudsak till länsstyrelserna med möjlighet för dem
atl under­ställa planer av större allmän betydelse Kungl, Maj:ts prövning.
Tidigare detaljerade uppräkning av vad en stadsplan skulle innehålla ersattes
med mera allmänna bestämmelser av ramkaraktär, Byggnadsplaneläggningen
överfördes från länsstyrelserna till kommunerna, Ulomplansbesiämmel­serna
förenklades avsevärt till sill innehåll och fick formen av standardise­rade
föreskrifter som logs in i byggnadsstadgan. Det tillkom dock fortfa­rande
kommunerna atl bestämma om införande av utomplansbestäm­melser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.3.3    Förberedelser till en ny
översyn av byggnadslagstiftningen&lt;br&gt;
De stora förändringarna i samhällsbyggandets villkor, som följde med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efterkrigstidens strukturförändringar i näringslivet och
omlokalisering av befolkningen ställde nya krav på byggnadslagstiftningen. Den
hade utveck-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lats för atl i första hand möta behov av styrning och
vägledning inom      2 Tillkomsten av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;städer
och andra tätorter. Nu framkom i växande omfattning behov av att       och
huvuddrag i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lösa
konflikter om markens användning uianför tätorterna. Till delta bi-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande bygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,       , ,       ,,....,,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;• .   r 11   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-ro&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;,      ..     .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nadslagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;drog bl,a,
torandrmgar i befolkningens vanor j fråga om bosättning och      -, , ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rekreation och i transportsystemet, särskilt genom
bilismens starka ut­veckling. Miljöstörningar som följde med tillkomsten av nya
tekniska anläggningar med stor omgivningspåverkan blev vanligare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt ökande intresse uppkom för
miljöfrågor och bevarande av naturre­surser. Man ställde alltmer krav på att
planfrågor behandlades ur etl vidare perspektiv än tidigare. Byggnadslagens
former för översiktlig planläggning visade sig därvid vara otillräckliga, och
nya planerings- och utredningsme­toder utvecklades vid sidan om dem som
reglerades i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna från flera
uppmärksammade markanvändningskonflikter under 1960-talet i samband med
förläggningen av några storindustrier och andra störande anläggningar väckte
intresse för att utveckla nya former för samordnad behandling av sådana
lokaliseringsproblem. Även motsättning­ar i samband med ny bostadsbebyggelse på
jordbruksmark och den ökade användningen av kustområden för fritidsbebyggelse
bidrog till att skapa efterfrågan på nya planeringsformer. Som en följd härav
påbörjades förar­beten år 1967 för en fysisk riksplanering. Arbetet utmynnade i
förslag till allmänna riktlinjer för användningen av vissa mark- och
vattenområden. Riktlinjerna godkändes av riksdagen år 1972, och fortsatt arbete
med att utbygga dessa riktlinjer har därefter bedrivits i flera etapper under
samver­kan mellan staten och kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Parallellt med arbetet pä en fysisk
riksplanering startades år 1968 förbe­redelser för en totalrevision av
byggnadslagstiftningen i syfte att anpassa den till de nya tendenserna i
samhällsbyggandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att få genomslag för de nya av
riksdagen antagna riktlinjerna för markanvändning vad gäller den kommunala
planeringen och byggnadslill-synen vidtogs år 1971 vissa ändringar i
byggnadslag och byggnadsstadga. Avsikten var atl fä Ull slånd en mera enhetlig och
något strängare tillämp­ning av planläggningskravet. Detta skedde genom att
tätbebyggelsebegrep­pet justerades så, alt del fick en mera framåtsyftande
innebörd. Vidare utvidgades byggnadslovsplikten till att gälla hela landet, och
i ulomplans­besiämmelserna gjordes ell tillägg som gav byggnadsnämnderna en
vidare möjlighet att pröva bebyggelsens lämplighet även i sädana fall då den
inie behövde föregås av planläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna reform fullföljdes år 1972 i
samband med beslulet om den fysiska riksplaneringen genom ändringar som avsåg
atl göra generalplanen Ull ell mera användbart redskap all styra
markanvändningen i känsliga områden. En befogenhet infördes nämligen för Kungl.
Maj:t att förordna att en viss kommun skall upprätta och låta fastställa
generalplan med visst innehåll beträffande särskilda områden av betydelse från
rikssynpunkt. Förbud mot bebyggelse i avvaktan på tillkomsten av en sådan plan
kan knytas till förordnandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan viktig ändring som vidlogs vid deila Ullfälle var
utvidgningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Tillkomsten av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;;iv
lämplighetsprövningen till alla slag av byggnadsföretag.-säledes även&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;'' huvuddrag i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ulesbebyggelse.
Denna prövning behöver inte ske genom detaljplan utan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.sallandi    \gg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;u     j       j u&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       f        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      u     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nadslagsujnung&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan göras
även i samband med byggnadslovsprovnmg. Detta innebar i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-,  }_-&amp;gt; j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;praktiken en upplösning av tätbebyggelsebegreppet, som i
praxis fått en lör allmänheten alltmer svårförståelig innebörd. Som stöd för
byggnads­nämnderna ulvidgades lämplighelskravel i ulomplansbesiämmelserna yt­terligare,
och dessa bestämmelser ulslräckles alt gälla ulan kommunalt beslut i hela
landet. Motsvarande ändringar vidlogs i fastighetsbildningsla-gen för atl
samordna fastighetsbildning och byggnadslovsprövning, Etl visst skydd föi'
fastighetsägarens rätt att Ibrtsätta pågående markanvänd­ning infördes genom en
ändring i ersättningsreglerna, och övergången till den härdare byggkontrollen
mildrades nägot genom en tidsbegränsad er­sättningsmöjlighet i
övergångsbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig nyhet var den möjlighet
att pröva nyanläggning och utvidgning av vissa industrier med stor
omgivningspåverkan som samtidigt infördes i en ny paragraf, 136a 8, i
byggnadslagen, Etl av syftena var att samordna bedömningen enligt byggnadslagen
med prövningen av omgivningspåver­kan enligt den är 1969 antagna nya
miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.4   Ändringar efter 1972&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under åren efter 1972 har vidtagits
ytlerligare ändringar i byggnadslag­stiftningen vid etl tiotal tillfällen, de
flesta av ganska begränsad omfattning men några av stor principiell betydelse.
Mest ingripande var utbrytandet av påföljdsbestämmelserna till en särskild lag
om påföljder och ingripan­den vid olovligt byggande m,m, är 1976. Lagen innebär
en belydande förstärkning av byggnadsnämndens möjligheter alt beivra
överträdelser. Bestämmelserna om straff ersattes med elt syslem av avgifter och
möjlig­heterna alt fä olovligt utförda åtgärder undanröjda eller pä annal sätt
lättade förstärktes avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett försök atl förena den vidgade
kontrollen av tätbebyggelse pä lands­bygden med minskade krav pä
deialjplaneläggning gjordes år 1977 genom att begreppet tätbebyggelse av mindre
omfattning infördes. Om sädan bebyggelse föreligger, kan lämplighetsbedömning
ske ulan planläggning i samband med prövningen av ansökan om byggnadslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En reform av vikt lör koinmunerna
när det gäller atl få bättre täckning lor sina kostnader för alt genomföra
planer vidtogs år 1981, när nya jjatukosinadsregler infördes i byggnadslagen.
Av övriga efter är 1972 vid­tagna ändringar kan nämnas beslämmelserna om
handikappanpassning, rivningsförbud, anordningar för all förbättra
sophämtningspersonalens ar-betsförhållunden och lättnader i byggnadslovstvängel
lor vissa mindre hyganadsälgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många av de principer på vilka
dagens lagsliftning vilar är enligt min mening alltjämt aktuella och så
väsentliga att de bör behållas i en ny &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;\    Riksdagen 1985/86. I xaiiil. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagstiftning. Dagens system har emellertid också påtagliga
brister. En av      2 Tillkomsten av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;orsakerna
Ull del är all utvecklingen pä många områden har lett till att      &amp;lt;&amp;gt;ch
huvuddrag i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagstiftningen
- åtminstone i sina äldre delar - inte fyller nutida krav, Jau      ffclamde
bygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.     ...o.     ,    ...&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,.      .-     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;,        r,      nadslagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan bara
peka pa alt praxis vid både planläggning och provning av lov till      ,  .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bebyggelse
har gäll i en riktning som inte förutsattes när föifaitningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kom till.
Del finnsdärtör belydande reformbehov. Innanjag går närmare in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pä mina
förslag vill jag redogöra förde reformbehov som enligl min mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är de mesl
angelägna och hur de lämpligen bör tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:173.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Reformbehoven och lagförslagets huvudsakliga
inriktning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Reformbehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
lagförslagets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:307.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;br&gt;
Sammantattning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.    .,.   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnklning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O Alla kommuner skall ha en aktuell
översiktsplan som omfattar kommu­nens hela yla. Översiktsplanen kan ändras och
fördjupas för olika del­områden. Omrädesbesiämmelser skall kunna anlas, om
kommunen vill säkerställa syftet med översiktsplanen inom begränsade områden
eller en lämplig användning av områden som är av riksintresse enligt NRL,
Dagens stadsplan och byggnadsplan ersälls av en enda plan, som kallas
detaljplan, Regionplan skall kunna användas för samordning av flera kommuners
planläggning (s, 69)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c Nybyggnadsförbuden avvecklas. En
principiell rätt införs atl äterupp-föra byggnader som har rivits eller brunnit
ned. Detaljplaner skall ha en genomförandelid som begränsar byggrätten i tiden.
Efter genomförande­tidens utgång skall kommunen ha rätt att lösa in fastigheter
som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med planen. Om en byggnad
strider mot detaljplanen, får fastighetsägaren ändå göra både yttre och
invändiga ändringar av byggnaden. En rätt till kompletteringsåtgärder införs
beträffande en- eller tväbostadshus utanför områden med detalj­plan (s, 73)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Länsstyrelsens
fastställdseprövning av planer slopas. Tyngdpunkten i länsstyrelsens arbete
läggs vid samrådet. Länsstyrelsen skall ha möjlig­het atl i efterhand granska
och upphäva detaljplaner och områdesbe­stämmelser. Upphävande får beslutas
endasi på vissa, i lagen angivna grunder, nämligen om kommunens beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan medföra all
elt riksintresse enligt NRL inte tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att
regleringen av sådana frågor om användningen av mark och vallen som angår tvä
eller flera kommuner inte har samordnats på etl lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att en
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller
till behovet av skydd mol olyckshändelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplaner skall inte prövas av länsstyrelsen, som
dock skall avge elt yttrande under utställningen, varvid länsstyrelsen skall
redovisa vilka anmärkningar som finns mot planen i nu nämnda hänseenden (s. 76)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Medborgarinflytandet förbättras.
Vid planläggning skall genom informa­tion och debatt eftersträvas ell sä
fullständigt beslutsunderlag som möj­ligt för de poliliska organen (s. 79)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j Alla boende som berörs av en plan
eller ell beslut om tillstånd skall, liksom hyresgästernas organisationer, ha
samma ställning som sak­ägarna (s, 79)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c Tillstånd Ull byggande m, m, lämnas i form av bygglov,
rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=72 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga
  iiirikining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;marklov. Förhandsbesked kan lämnas beträffande åtgärder
som kräver      3 Reformhehoven&lt;br&gt;
bygglov (s. 80.)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'«&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'' lagförslagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o Skyldigheten att söka lov skall kunna varieras genom
kommunala be­slut.  Kommunen skall under vissa förutsättningar kunna besluta
atl vissa åtgärder inom omrädenutan detaljplan tär utföras ulan bygglov,
nämligen bl,a, komplemenlbyggnader, mindre tillbyggnader och inre ändringar av
byggnader. För områden med detaljplan kan kommunerna i planen besluta att
enklare fritidshus, kolonistugor och liknande byggna­der på det säll som anges
i planen fär uppföias eller byggas till eller ändras pä annat säll ulan lov (s.
80) o Ansvarei för atl byggnader m.m, uppfyller PBL:s krav läggs i slörre
utsträckning än i dag på byggherren. Byggnadsnämnden behöver inie detaljgranska
konstruktionsrilningar m,m, (s, 81), c PBL föreslås ersätta bl, a, byggnadslagen,
byggnadsstadgan och lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande
m,m, (s, 85). Innanjag går över till atl beskriva de mest angelägna
reformbehoven, vill jag i några korta punkter lägga fast de övergripande
poliliska syftena bakom hela mitt förslag, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o all decentralisera ansvar för planläggning och lokal
miljö till kommuner­na genom atl begränsa statens kontroll, o all ge bällre
lorulsällningar för de boende att deila i planeringen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;påverka utformningen av närmiljön, c  all ge större frihet
och ansvar för den enskilda människan, o all ge den fysiska riksplaneringens
riktlinjer ett lagfäst stöd i de kommu­nala planerna, C&amp;quot; ((// forenkla och
modernisera plansystemet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o all ge en starkare ställning för sociala och ekonomiska
hänsyn i plane­ring och byggande, o all avskaffa de långvariga
nybyggnadsförbuden och ge möjligheter för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunerna att upphäva eller ändra inaktuella
detaljplaner, c alt ge bättre förutsättningar för planering av stadsförnyelse
och andra förbättringar i befintliga områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har vall atl sammanföra de
olika reformbehoven till några frågor, som jag avser att här la upp i följande
ordning, nämligen förenkling och modernisering av plansystemei. obligatorisk
översiktsplan som kan för­enas med områdesbestäinmelser. nybyggnadsförbuden
avvecklas och de­taljplanernas byggrätter tidsbegränsas, decentralisering av
beslutsfattan­det, förbättring av medborgarinflytandet samt förenklingar i PBL
som har betydelse för den enskilda människan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordningsföljden skall inte ses som
en rangordning av frågornas beiydel-se. Jag har vall denna disposition
uteslutande därför atl resonemanget blir lällasl atl föra. om delfrågorna kan
behandlas i denna följd. Det faller sig naturligt all först ta upp
plansystemels utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1  Förenkling och modernisering av plansy.stemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Alla kommuner skall en en aktuell
översiktsplan som omfattar kommunens hela yla. Översiktsplanen kan ändras och
fördju­pas för olika delområden. Områdesbestämmelser skall kunna anlas, om
kommunen vill säkerställa syftet med översiktsplanen inom begränsade områden
eller en lämplig användning av områden som är av riksintresse enligl NRL,
Dagens stadsplan och byggnadsplan ersätts av en enda plan, som kallas
detaljplan, Regionplan skall kunna användas för sam­ordning av flera kommuners
planläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3
Rejonnhehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
lagförslagets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inriktning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I grova drag ser dagens plansystem
ut på följande säll. Generalplan skall ange grunddragen för markens användning
Ull olika ändamål, t, ex, till tätbebyggelse, friluftsliv, viktigare
trafikleder och andra allmänna platser (9 5 BL), På framställning av kommunen
kan generalplanen fastställas av länsstyrelsen. Den får dä vissa
rättsverkningar som inte finns hos en generalplan som bara är antagen av
kommunen. Stadsplan skall upprättas i den män del genom kommunens utveckling
behövs för den närmare regle­ringen av bebyggelsen (24 5 BL). Kommunerna har
ansvaret för att gator byggs och underhålls inom områden med stadsplan. Om
tätbebyggelse har uppkommit eller om sådan bebyggelse kan väntas uppkomma i ett
område och stadsplan inte anses böra upprättas, skall byggnadsplan upprättas i
den män sädan plan anses behövlig för reglering av bebyggelsen (107 8 BL), Inom
områden med byggnadsplan är det de enskilda fastighetsägarna som ansvarar för
plangenomförandel. Både stadsplan och byggnadsplan skall för alt bli gällande
fastställas av länsstyrelsen. Båda planformerna ger en viss s,k. byggrätt -
dvs, åtgärder som är förutsatta i planen kan i princip inte vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De problem som finns med dagens
plansyslem skulle mycket kort kunna beskrivas på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planform för
inomkommunal planering som anvisas i byggnadslagen, generalplan, används mycket
sällan, 1 vart fal! brukar kommunerna inte låta generalplaner fastställas. Den
översiktliga plane­ringen har i stället - som jag snarl skall belysa - kommit
alt ta sig andra former än de som anges i lagen. Kommunerna arbetar med
kommunöver-sikier, områdesplancr m.m,. som inte regleras i byggnadslagstiftningen.
Här finns det ett behov att modernisera lagen så all den kommer alt erbjuda
sådana former för den översiktliga planeringen som fyller kraven pä
medborgarinflylande och på statlig medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns inte längre några bärande
skäl atl ha kvar två olika planformer för den mer detaljerade planläggningen,
stadsplan och byggnadsplan, Ell allmänt önskemål är alt dessa slås ihop till en
planform, inte minst därför all de har kommit att användas för likartade syften
och för områden av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=54 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikining
  3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ungefär samma karaktär. Vidare ligger del en stort problem
i att byggrät-       .? Reformbehoven terna enligt stadsplaner och
byggnadsplaner formellt inte har någon be-       &amp;lt;'('' lagjörslageis
gränsning i tiden. Kommunerna iakttar stor försiktighet med all upphäva     
huvudsakliga eller ändra dessa planer, även sådana som har blivit föråldrade, 1
stället har nybyggnadsförbud utfärdals för planområdel. Dessa förbud har i sin
lur blivit långvariga. På del sället har det uppställ en &amp;quot;&amp;quot;ond
cirkel&amp;quot; som nu måsie brytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande byggnadslagstiftning är i
hög grad inriktad pä reglering av ny bebyggelse och exploatering av mark.
Urbanisering och tätoristillväxl har nu av olika skäl minskal i betydelse som
planläggningsproblem, 1 stället träder frågor om resurshushållning,
friluftslivets markbehov, byggnadsun­derhåll samt social och teknisk förnyelse
av våra tätorter i förgrunden för planeringsintressel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Plansystemei bör ha sin funktion
som en länk mellan, å ena sidan, de bestämmelser i lagen om lämplig
markanvändning, bebyggelsemiljö- och byggnadsutformning som jag senare kommer
att föreslå (kravbestämmel­serna) och, å andra sidan, reglerna om lov, som kan
sägas utgöra en kontroll av att kraven efterievs. Man kan med andra ord se det
så att planerna innehåller den tolkning och precisering av kravbestämmelserna
som kan utgöra ett beslutsunderlag vid den byggandes projektering och
samhällets prövning av lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsuppgifterna kommer
sannolikt att växla genom åren. Det är därför nödvändigt att många olika typer
av planläggningsproblem kan lösas med hjälp av plansystemei. Detta bör därför
utformas med en hög grad av flexibilitet och allmängiltighet. Detta förutsätter
bl, a, att de bestämmelser som reglerar planernas innehåll ges en ganska allmän
utformning. Däremot bör bestämmelserna om förfarandet när planer upprättas och
antas på ett tydligt sätt anpassas till de verkningar för offentliga organ och
enskilda som planerna får,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagen bör därför föreskrivas de
demokratiska beslutsformerna samt det obligatoriska och det möjliga innehållet
för varje planform. Med detta synsätt finns det inget skäl att i PBL skapa
flera olika planformer med likartad verkan. En viktig utgångspunkt är också att
plansystemet så nära som möjligt anknyter till den praxis som råder i dag, Mol
denna bakgrund anser jag alt plansystemei i grova drag bör beslå av följande
delar: 1) Obligatorisk översiktsplan med mål och riktlinjer för en lämplig
bebyg­gelseutveckling för kommunens hela yta. Planen skall inte ha någon bin­dande
verkan mol enskilda. Den utgör etl beslutsunderlag för detaljplan och vid
prövningen av ansökningar om lov. Översiktsplanen kan ändras och fördjupas för
olika delområden. För begränsade områden och i vissa bestämda avseenden kan
översiktsplanens riktlinjer befästas i form av områdesbestämmelser med bindande
verkan för enskilda och myndighe­ter. Sådana bestämmelser grundar dock ingen
byggrätt, 1 vissa fall kan de leda till sådana inskränkningar för
fastighetsägare att ersättning aktualise­ras när bestämmelserna hävdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2)         Detaljplan för den närmare regleringen av
markens användning, bebyg-       .? Reformhehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gelse och andra anläggningar. Planen som är en
sammanslagning av da-       &amp;quot;''' lagförslagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gens
stadsplan och byggnadsplan, medför rätt att bygga i enlighet med      
huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:309.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnklning planbestämmelserna. Planen
skall i princip ha bindande verkan mot enskil-      j / _:; 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;da vid prövningen av ansökningar om lov och grunda
ersättningsrätl i vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3)         Regionplan för frivillig samordning av flera
kommuners planläggning.&lt;br&gt;
Jag återkommer inom kort med en något fylligare presentation av över­&lt;br&gt;
siktsplanen och detaljplanen. Först vill jag emellertid la upp frågan om&lt;br&gt;
planformernas inbördes samband.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-ulredningen föreslår alt de
olika planformerna skall vara knutna till varandra på så säll all de
översiktliga planerna skall tjäna till ledning för de mera detaljerade. Flera
remissinstanser har pålalat denna bundenhet som olämplig och hävdat att den
leder till ett stelt och omständligt system. Utredningens konstruktion utgår
från tanken att ändringar i markanvänd­ningen är kända långt i förväg och
därför kan förutses och behandlas i de översiktliga planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser alt del finns fog för
kritiken, Plansystemei måste både ha framåtsyftande. offensiva inslag och ge
möjlighel alt snabbt behandla uppkommande nya situationer. Vid
ställningstaganden till nya projekt används normalt tillgängliga planer pä alla
nivåer tillsammans med andra kunskaper om fysiska, ekonomiska och sociala
förhållanden som underlag för att bedöma lämpligheten och nå bästa möjliga
helhetslösning. Plansys­temet måste i denna situation fungera som hjälpmedel
och inte som ett svårforcerat hinder, byggt på felaktiga eller tidigare okända
förutsättning­ar. Jag anser därför att övervägande skäl talar för att några
tvingande bindningar mellan planerna inte bör finnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2 Obligatorisk översiktsplan som kan förenas med
områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan i direktiven är 1968 till
bygglagutredningen efteriystes en starkare ställning för kommunernas
översiktliga planer. De planer som enligl bygg­nadslagen ar avsedda för
översiktlig planläggning är inte obligatoriska för kommunerna. De är inte
heller anpassade till dagens behov. De har bundit upp markanvändningen i länga
lidsperspektiv ulan all ge tillräcklig flexibi-litel inför ändrade
förutsättningar. Reglerna för att ge generalplaner rätts­verkan är alltför
omständliga och medför onödig tidsutdräkt. Sedan år 1947 har bl. a, därför
endasi något tjugotal sådana planer fastställts. Andra former av
översiktsplaner har i anslutning till den fysiska riksplaneringen vuxil fram i
slällel för de planer som byggnadslagen anvisar. För att skapa en grund för de
planmässiga överväganden som numera skall göras också för spridd bebyggelse introducerade
sålunda planverket kommunöversik-lerna i en cirkulärskrivelse är 197i.
Kommunöversikterna avsägs innehålla riktlinjer för byggnadslovsprövningen och
fastighetsbildningen utanför de-laljplanelagda områden i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=54 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikining
  3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nägol krav på kommunerna an
upprätta kommunöversikler har aldrig      3 Rejörmhehovcn införts. Trots detta
fanns redan efter några år sådana översikter i nästan      och lagjörslageis
alla Sveriges kommuner. Till deras starka genomslagskraft har bidragit att     
huvudsakliga de, ulan att definitivt binda den framtida markanvändningen, har
geli kommunerna en handlingsberedskap inför olika initiativ som innebär an­språk
pä förändrad markanvändning i olika områden. De har också kunnat ge
kommuninvånarna information om kommunens inställning till olika byggprojekt. En
annan viktig funktion hos kommunöversikterna är an de utgör en dokumenlalion av
den löpande dialogen mellan staten och kom­munerna i den fysiska
riksplaneringen. Pä senare år har även områdes-planer för lokala områden blivit
allt vanligare. Områdena omfaltar mark som av någon anledning har bedömts
lämplig all studera i ett sammanhang, och planerna kan ha många olika syften i
praktiken, 1 regel handläggs områdesplaner enligt bestämmelserna om anlagen
generalplan, men de har ingen rättsverkan för enskilda fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har föreslagit all
de översiktliga planformer som har vuxit fram vid sidan av byggnadslagen blir
lagreglerade och alt de ges en viss betydelse som beslulsunderlag vid prövning
av tillstånd till bebyggelse och andra markanvändningsåtgärder. 1 likhet med en
närmast enig remiss­opinion delar jag i stort sett utredningens uppfattning på
denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En lagfäst skyldighet för
kommunerna att bedriva översiktlig fysisk planering som omfaliar hela kommunens
område framslär nu som nödvän­dig. En sädan reform kan sägas ha tvä syften,
nämligen dels atl kommunen gentemot staten skall klargöra hur områden av
riksintresse enligl NRL bör användas och hur problem som kräver mellankommunal
samordning skall lösas, dels atl kommunen i demokratiska former skall kunna ge
riktlinjer för en lämplig bebyggelseutveckling i olika delar av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår säledes att det nu
ställs krav på att alla kommuner skall ha en översiktsplan som omfattar
kommunens hela område. Översiktsplanen bör kunna fördjupas och ändras för
begränsade områden. Därmed bort­faller enligt min mening behovet av
bestämmelser om en särskild planform som fyller de syften som de informella
områdesplanerna f. n. har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen skall ange
grunddragen i den avsedda markanvändning­en och riktlinjer för
bebyggelseutvecklingen. Jag kommer att föreslå atl i princip all ny bebyggelse,
liksom f.n,, skall prövas lämplig ur allmän synpunkt. Denna prövning bör som nu
ske vid planläggning eller i samband med prövning av lov. Genom översiktsplanen
uttalar kommunfullmäktige sin mening om vilka allmänna intressen som finns inom
olika delområden. På det sättet utgör översiktsplanen elt beslutsunderlag för
byggnadsnämn­den när den har atl vid del fortsatta beslutsfattandet göra
avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Översiktsplanen — som inte
kan överklagas annat än genom kommunalbesvär - kan däremot inte ges någon
bindande verkan vid prövningen av enskilda ärenden om lov. Infö­randel av en
obligilorisk översiktsplan, som kan utgöra underlag för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
lämplighelsprövningen av bebyggelse ulanförde delaljplanelagda områdena,
innebär också all tätbébyggdsebegreppel käri utmönstras ur lagstiftningen.
Detta betraktar jag som en central fräga i hela reformen. Jag återkommer snart
till den (avsnill 3,7),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 de områden i kommunen där rättsverkan är nödvändig för
all säkcrsläl-la syftet med översiktsplanen skall områdesbestämmelser kunna
beslulas. Områdesbestämmelser bör kunna användas även för alt fastställa en
lämp­lig användning av områden av rinsintresse. Med områdesbestämmelser, som
kan överklagas, skall kommunen kunna uppnå en bindande verkan gentemot bl, a,
fastighetsägarna i frågor som rör t, ex. markens användning för olika ändamål
saml bebyggelsens lokalisering och utformning. Någon byggrätt för
fastighetsägarna eller inlösenrätl för kommunen uppkommer dock inte pä grund av
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här anmäla en belyddsefull skillnad mellan
lagrådsremissen och del nu föreliggande förslaget, 1 lagrådsremissen föreslog
jag att områdes­bestämmelser skall kunna användas bl, a, för atl avsätta mark
som frilufts­områden. Jag har numera efter samråd med jordbruksministern kommit
till den uppfattningen att denna fräga inte bör regleras i PBL ulan genom en
ändring i naturvårdslagen. Jag återkommer med ett utförligare resonemang i den
delen (avsnitt 5.4,3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Reformbehoven och lagförslagets huvudsakliga inrikining
3.2-3.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Nybyggnadsförbuden avvecklas och detaljplanernas
byggrätter tidsbe­gränsas&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Nybyggnadsförbuden avvecklas. En principiell
rätt införs alt åleruppföra byggnader som har rivits eller brunnit ned.
Detaljplaner skall ha en genomförandetid som begränsar byggrätten i tiden.
Efter genomförandetidens utgång skall kommunen ha ratt att lösa in fastighe­ter
som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med planen. Om en byggnad
strider mol detaljplan får fastighetsägaren ändå göra både yttre och invändiga
ändringar av byggnaden. En rätt till komplel-teringsåtgärder införs beträffande
en- eller tväbostadshus utanför områ­den med detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.1 Avveckling av nybyggnadsförbuden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har enligl dagens
ordning rätt att ensamma bestämma när och var detaljplan skall upprättas. Den
principen bör givelvis ligga bakom även en ny lag. När en detaljplan väl har
upprättats, kan dock kommunen f, n, inte vägra nybyggnadsåtgärder som stämmer
överens med planen och med byggnadslagstiftningens övriga materiella krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De formellt sett obegränsade
giltighetstiderna för detaljplaner har skapat avsevärda problem. För många
fastigheter finns det nämligen byggrätter som i vissa fall kan vara mycket
olämpliga med hänsyn till den önskvärda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=73 height=42&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=42 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samhällsutvecklingen. Det kan röra sig om sädana
outnyttjade byggrätter i       3 Reformhehoven centrala stadsomräden som ter
sig alltför omfattande enligl nutida synsätt       ocli lagförslagets eller
omfattande byggrätter, utlagda för villor och fritidshus i gamla planer frän
1940-och 50-talen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällels medel alt fä kontroll
över utvecklingen i sädana fall har varit all belägga planomrädena med
nybyggnadsförbud i avvaktan på planänd­ring. Resurser att upprätta och
genomföra nya planer har dock ofta sak­nats, varför förbuden har förlängts och
ibland blivit gällande i flera decen­nier, trots atl del ursprungligen var
avsett atl förbuden skulle fä gälla högst några år. Kommunerna är ofta inte
heller beredda atl la ställning Ull en planläggning, därför alt del råder
osäkerhet om det fi-amtida rnarkulnyli-jandel. Tidpunkten för en omdaning av
del aktuella området kan vara olämplig med hänsyn till kommunens utveckling.
Dessa förhållanden gäller också områden som saknar detaljplan men som kan ha en
betydande bebyggelse. För all samhället skall behålla en önskvärd
handlingsfrihet hindras i dag fastighetsägaren genom nybyggnadsförbud alt vidta
nybygg-nadsälgärder på sin fastighet. Begreppet nybyggnad är ganska vittgående
och omfattar en hel del åtgärder även med befintliga byggnader. Den enskildes
uppoffringar för att hälla samhället med handlingsfrihet blir mol denna
bakgrund många gånger orimliga, i varje fall när det gäller den stora mängd
småhus som berörs av nybyggnadsförbuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den &amp;quot;döda hand&amp;quot; som
ligger över förbudsomrädena kan leda till etl dåligt resursutnyttjande och i
vissa fall rentav till risk för förslumning. Del är i många fall sannolikt ett
bättre resursutnyttjande atl låta småhusägarna utveckla och förbättra sitt
boende genom vardehöjande byggnadsåtgärder, även om del i viss män kan försvära
en framlida omdaning av områdena. En sådan tanke finns med redan i direktiven
till bygglaguiredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för all de
nybyggnadsförbud som gäller i avvaklan på planändring skall kunna avvecklas är emellertid
alt ur samhällets synpunkt inaktuella och olämpliga byggrätter samtidigt kan
avvecklas. Förutsäll-ningarna för planers genomförande förändras över liden på
sådant sätt all det måste vara möjligt för samhället att göra sådana ändringar
i inaktuella planer att outnyttjade och inte längre lämpliga byggrätter
utsläcks även mot fastighetsägarnas vilja. Byggrätternas giltighet måste därför
kunna begränsas i liden. Administrativa nybyggnadsförbud behöver dä inte längre
tillgripas för alt stoppa genomförandel av inaktuella planer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 linje med direktiven från 1968
har PBL-utredningen lagt fram förslag i de avseenden som jag nu har berört,
Ulredningen har sålunda föreslagil en rätt för fastighetsägarna att utan hinder
av samhällets planer få lov till sädana åtgärder som kan anses utgöra en
fortsättning av den pågående markanvändningen. Vidare har utredningen
föreslagit atl detaljplaner skall åsältas en genomförandetid på 5- 15 år och
att den tiden skall ha avgöran­de betydelse för byggrättens värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet i dessa delar är i stort sett positivt, och
jag anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=63 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikining
  3.3.1-3.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förslagen är val varda att la fasta pä. Nar det först
gäller utredningens      3 Reformbehoven förslag alt fastighetsägarna bör få
rätt att utföra åtgärder inom ramen för      '&amp;quot;''' lagjörslageis pågående
markanvändning, är remisskritiken ganska stark beträffande den      
uniidsu/&amp;lt;ligu föreslagna rättighetens vida omfattning. Jag anser det därför
befogat atl omarbeta systemet pä den här punkten och vill föra fram elt förslag
som i korthet innebär följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3.2 Räll lill återiippförande. genomförandelid för
detaljplaner ocli räll lill kompletterliigsålgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit en
principiell rätt för fastighetsägare att fä lov till äleruppförande av rivna
eller brandskadade byggnader. Jag anser den­na tanke vara helt riklig och
förordar en princip som ligger i linje med utredningens förslag. Av skäl som
jag senare skall redovisa (avsnill 12,3,2) anser jag dock inte all förslagei
bör ulformas som en räll all få bygglov ulan i slällel som en rätt att få
ersättning, om bygglov vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden med detaljplan skall i
princip endast åtgärder som stäm­mer överens med planen fä vidtas, .Mindre
avvikelser kan dock medges, Etl undanlag frän principen om planenlighet utgör
yttre och inre ändringar av byggnader. Även om en byggnad används på ett sätt
som strider mot ändamålsbestämningen i en detaljplan, fär fastighetsägaren rätt
att göra både yttre och inre andringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss anförde bör del införas
en möjlighet an begränsa giltighe­ten i tiden av detaljplaner. Som utredningen
har föreslagit bör delta åstad­kommas genom att kommunen bestämmer en lid, inom
vilken lov till de i planen medgivna åtgärderna skall sökas (genomförandetid).
Fastighets­ägarens rättsliga ställning skall vara stark under
genomförandetiden. En­dast om det är nödvändigt pä grund av nya förhållanden av
stor allmän vikt. vilka inte har kunnat förutses vid planläggningen, skall
planen då kunna upphävas eller ändras till fastighetsägarens nackdel. 1 sädana
fall skall kommunen vara skyldig atl betala ersättning för värdet av förlorad
byggrätt. Efter det atl genomförandetiden har löpt ut, skall kommunen kunna
upphäva eller ändra planen utan att rättigheter som har uppkommit genom planen
beaktas, 1 sädana fall skall kommunen inte ha någon skyldig­het atl betala
ersättning till fastighetsägarna. Vidare skall kommunen efter
genomförandelidens utgång ha rätt alt lösa in fastigheter som inte har bebyggts
i huvudsaklig överensstämmelse med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det skal) finnas en principiell
rätt till kompletteringsåtgärder pä fastighe­ter med en- eller iväbosladshus
som inte omfattas av detaljplan. Prövning­en av ansökningar om bygglov till
kompletteringsätgärder skall avse enbart kraven på detaljplaceringen på tomten
samt på utformningen, dvs, uiseen-defrågorna. och utförandel - den tekniska
konstruktionen, Nägon allmän lämplighetsprövning av åtgärdens lokalisering
skall alltså inte göras. Med kompletteringsätgärder avses&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I, uppförande av komplementbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.      mindre tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3,      inre ändringar av byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.      ytire åtgärder pä byggnader, såsom uibyle av
fasadbeklädnad eller&lt;br&gt;
takläckningsmalerial och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5,      bygglovspliktiga underhållsälgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom de nu redovisade reformerna blir gränsdragningen
mellan sam­hällets och fastighetsägarnas befogenheter klarare än i dag.
Samhällets möjligheter alt se till alt planerna verkligen blir genomförda
förstärks, samtidigt som fastighetsägarna får slörre trygghet i förfogandel
över sina fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Reformhehoven och lagförslagcis huvudsakliga inriktning
3.3.2-3.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Decentralisering av beslutsfattandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mat förslag: Länsstyrelsens faslställelseprövning av
planer slopas. Tyngdpunkten i länsstyrelsens arbete läggs vid samrådet.
Länsstyrel­sen skall ha möjlighel att i efterhand granska och upphäva
detaljplaner och områdesbestämmelser. Upphävande fär beslutas endast pä vissa,
i lagen angivna grunder, nämligen om kommunens beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan medföra att
ett riksintresse enligt NRL inte tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att
regleringen av sädana frågor om användningen av mark och vallen som angår två
eller flera kommuner inte har samordnats pä etl lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att en
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller
till behovet av av skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplaner skall inte prövas
av länsstyrelsen, som dock skall avge ett yttrande under utställningen, varvid
länsstyrelsen skall redovi­sa vilka anmärkningar som finns mol planen i nu
nämnda hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande regleringen av
förhållandet mellan staten och kommu­nerna på byggnadslagstiftningens område
har i stor utsträckning utformats under en tid då den kommunala organisationen
och kompetensen var en helt annan än den är i dag. Kommunerna har sedan dess
blivit slörre, och deras förvaltningsorganisation har byggts ut. Tillgången Ull
kvalificerad sakkunskap pä olika områden har ökat. Behovet av statlig tillsyn
och kontroll över kommunernas såtl atl fullgöra sina uppgifter har därmed
allmänt sen minskal. Under en följd av är har statsmakterna som en konsekvens
av denna utveckling strävat efter att i olika sammanhang decentralisera
beslutsfattandet tiil kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna har det övergripande
ansvaret för samhällets utveckling och måste därför ange ramarna för de
regionala och kommunala organens befogenheter. Statlig tillsyn och kontroll kan
mot den bakgrunden inte helt undvaras. Den måste emellertid utformas med
beaktande av atl den kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;munala självstyrelsen har grundläggande belydelse för vårt
lands styrelse-       3 Reformbcliovcn&lt;br&gt;
skick.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och lagförslagets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.1    Kommunerna hör själva heslula om markanvändning
och bvggande        &amp;quot;&amp;quot; &amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:297.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.4.1-3.4.3 En förskjutning av
ansvarei lill kommunerna bör kunna ske i betydande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utsträckning även när det gäller beslut om markanvändning
och byggande. 1 likhet med ulredningen och del helt övervägande antalet
remissinstanser anser jag all planer skall bli gällande genom att kommunens
antagandebe-slui vinner laga kraft. Antagandebeslulel kan överklagas lill
länsstyrelsen och länsslyrelsen kan också självmant ingripa pä del sätt jag
strax åter­kommer lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En begränsning av del statliga
inflytandet förutsätter inte bara en formell ändring av själva plansystemei
ulan även all slalens roll i olika frågor preciseras pä elt tydligare säll än
f. n. Statens möjligheter att ingripa i fräga om innehållet i planer bör enligl
min uppfattning - borisen från den bevakning av enskilda intressen som sker vid
besvärsprövning - huvud­sakligen begränsas till frågor av nationell betydelse
och lill vissa frågor som rör den mellankommunala samordningen av
planläggningen. Detta bör medföra bl.a, atl de statliga myndigheterna
prioriterar arbetet med översiktliga frågor inom den fysiska planeringen på
bekostnad av detaljfrå­gor och frågor av lokal betydelse, i vilka kommunernas
beslut bör ges ökad genomslagskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.2    Tyngdpunkten i länsstyrelsens arbete läggs vid
samrådet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar också utredningens
uppfattning att den statliga kontrollen, som enligt gällande lag är en
efterhandsgranskning, i största möjliga utsträck­ning bör ersättas av medverkan
i förhand genom information och samråd under pågående planering. Redan nu är
samrådsförfarandet av större prak­tisk belydelse än fastställelseprövningen.
Även i fortsättningen blir samrå­det etl viktigt instrument för all behandla
sädana frågor där statliga och kommunala intressen kommer i beröring med
varandra och där konflikter kan tänkas uppstå, I vissa fall torde emellertid
samrådet inte leda fram lill samstämmighet i de statliga och kommunala
uppfattningarna. Frågan är då vem som skall ha del slutliga avgörandet i sin
hand, staten eller kom­munen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4.3    Länsstyrelsens roll vid efterhandsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har föreslagit att den
obligatoriska statliga fasisiällelse-prövningen av alla planer slopas och
ersälls med elt system där länsslyrel­sen pä vissa i lagen preciserade grunder
skall kunna underställa de kommu­nala besluten regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ansvarsfördelning mellan staten
och kommunerna som PBL-utred­ningens förslag ger ullryck för är enligl min
mening i stort sett lämplig. Den innebär bl, a. att staten självmani skall
kunna ingripa mol kommunala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslut om planer, endast om vissa i lagen angivna
intressen inte har blivit       3 Reformbehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillgodosedda,
l,ex, riksintressen,  1 likhet med mänga remissinstanser      ocfi
lagförslagets&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anser
jag att tyngdpunkten i beslulsfallandel inom det statliga området inte       
mvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,.       ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inriktning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bör hgga
hos regeringen utan pa lansstyrelserna. Jag anser således an det       ,  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bör
ankomma på länsstyrelsen all pröva om en viss plan ftän slalens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;synpunkl
kan godlas eller inie. En sådan reform är av slörsla belydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;även frän
effektivitetssynpunkt. Det ligger givetvis påtagliga lidsvinsier i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
planprocess som den nu beskrivna. Genom all pä delta sätt lägga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;besluten närmare dem som berörs förstärks också det
demokratiska infly-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnde bör statens
möjligheter atl självmant ingripa mot kommunala planbeslui huvudsakligen
begränsas lill frågor av naiionell eller mellankommunal betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör ha skyldighet atl
inom tre veckor frän den dag dä kommunens beslul kom länsslyrelsen till hända
besluta om prövning av beslut all anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller
områdesbestäm­melser, om del kan befaras alt det kommunala beslutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär all ett
riksintresse enligt NRL inte tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär alt
regleringen av sädana frågor om användningen av mark och vatten som angår tvä
eller Hera kommuner inte har samordnats pä elt lämpligt sätt eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att en
bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller
till behovet av skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande översiktsplanerna skall
länsslyrelsen kunna genom elt granskningsyttrande i anslutning till
utställningen ange i vilka hänseenden del finns erinringar mol planen.
Översiktsplanen skall utgöra underlag för fortsatt beslutsfattande som rör
användningen av mark och vatten. Läns­styrelsens yttrande utgör därvid en del av
beslutsunderlaget. Några möjlig­heter till ingripande mol beslut om
översiktsplaner behövs enligl min mening inte. Del bör vara tillräckligt om
länsslyrelsen kan bevaka fortsatta beslul bl, a, inom områden där det råder
ivisl mellan staten och kommunen om den lämpliga markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det behövs för alt tillgodose
ett riksintresse inom ett visst område eller ett mellankommunalt intresse, bör
regeringen kunna utfärda ett plan­föreläggande, dvs. förelägga kommunen atl
anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller omrädesbesiämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Förbättring av medborgarinflytandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Medborgarinflytandet förbättras. Vid
planläggning skall genom information och debatt eftersträvas ett så
fullständigt beslulsun­derlag som möjligt för de politiska organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.Alla boende som berörs av en plan
eller ett beslut om tillstånd skall, liksom hyresgästernas organisationer, ha
samma ställning som sak­ägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Reformhehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och lagförslagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inriktning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att människorna är intresserade av
samhällsfrågor och all de deltar i samhällsdebatten är grunden för demokratin.
De senare årens debaii i miljöfrågor, frågor om stadsförnyelse och andra
planeringsfrågor har fäsi uppmärksamheten på alt medborgarnas insyn och
inflytande måste förstär­kas i olika led av den kommunala planerings- och
beslutsprocessen, 1 dagens lagstiftning är markägarna inom det område som
berörs av plan­läggning sakägare vid upprättande och ändring av planer. Det
innebär också atl de har rätt all föra sina åsikter vidare genom all överklaga
planbesluien. Till sakägarna räknas i första hand fastighetsägare och
arren-dalorer. Särställningen för fastighetsägare har inte ansetts svara mot de­mokratins
anspråk pä allmänhetens deltagande. Del har frän bl, a, hyres­gäströrelsen
rests anspråk på att de boende inom ell område som berörs av planläggning skall
ha samma möjligheter som fastighetsägarna, PBL-utred­ningen har föreslagil all
sakägarkretsen vidgas lill att omfatta även hyres­gäster och
bostadsrätlshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening gäller det att
bygga upp beslutssystemet i en ny lag så att det blir så öppet som möjligt för
påverkan. Det behövs alltså regler som garanterar kommunmedlemmarna insyn och
inflytande. Givetvis kan det inte komma i fråga att ge kommunmedlemmarna
möjlighet all ingripa i den formella beslutanderätt som de förtroendevalda
utövar genom den repre­sentativa demokratin. Strävan bör enligt min mening vara
att genom infor­mation och debatt få fram ett sä fullständigt beslutsunderlag
som möjligt för de politiska organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ställer mig positiv lill en
utvidgning av den krets som bör ges en särskilt stark ställning i
belutsprocessen men anser att detta måste vägas mol önskemålet att
handläggningen inte blir avsevärt mer komplicerad än i dag. Alla möjligheter
alt minska den byråkratiska hanteringen måste tas lill vara. Målet måste vara
att kommunernas arbetsuppgifter enligt den nya lagen skall kunna klaras med
nuvarande personalresurser. Eftersom den utökade inlressentkretsen också bör ha
besvärsräll, blir även statliga myn­digheter berörda av mitt förslag i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser att en något annorlunda
lösning av dessa frågor bör väljas än den som ulredningen har föreslagil. Med
utredningens konstruktion blir del enbart innehavaren av hyresrätten eller
bostadsrätten som blir sak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ägare och tillförsäkras rätt alt lä information, alt avge
synpunkter och att överklaga besluten. En sädan begränsning är enligl min
mening inte befo­gad. Den eftersträvade utvidgningen av medborgarinflylandel böromfaiia
alla hushällsmedlenimar. För en sådan lösning talar även
jämställdhelsas-pekter. Den som tecknar hyi&amp;quot;eskontraktet eller
bostadsrätten är ofta den manliga parlen i hushållet. Utredningsförslaget
skulle därför kunna leda till att mänga kvinnor inte får formella möjligheter
att påverka beslutstäitan-det. Enligl min mening bör därftir alla boende som
berörs av etl planförslag ha samma ställning som sakägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av lagrådets Förslag
(yttrandet s, 28 0 föreslår jag emel­lertid nu en annan lagteknisk lösning av
inflytandefrågan än i lagrådsremis­sen, som innehöll en s. k. legaldefiniiion
av begreppet sakägare (I kap, 8 8 i del remitterade lagförslaget). Jag anser
alt lagtexten inte bör uppta nägon bestämning av sakägarbegreppet, 1 stället
bör i förfarandereglerna anges vilken ställning de olika kategorierna av
intressenter skall ha. Därvid bör de boende i princip jämställas med den mer
traditionella gruppen av sakägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föran inie handläggningen skall bli
orimligl komplicerad mäsle kallelse­förfarandet när del gäller den på detta
sätt vidgade kretsen vara enkelt. Kungörelse i ortstidning bör vara
tillräckligt. För att garantera de boende möjligheter till en god information
bör också hyresgästernas organisationer ha samma ställning som sakägiirna med
rätt alt i likhet med fastighets­ägarna beredas tillfälle till samråd och fä
kallelse Ull utställning av plan­förslag. Därigenom betonas också betydelsen av
den samlade uppfattning­en bland berörda boende. Det är dock inte fräga om att
ta ifrån den enskilda hyresgästen rätten att framföra synpunkter vare sig hon
eller han är ansluten till en hyresgästorganisation eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Information och samråd i anslutning
till planläggningen bör givetvis rikta sig även till kommunmedlemmarna i
allmänhet och till berörda intressenter i övrigt, t. ex, olika organisaUoner,
För att stärka medborgarnas och de förtroendevaldas inflytande över planeringen
bör programarbetet upp­märksammas som etl viktigt moment i planprocessen.
Kommunerna bör utnyttja möjligheten att föra diskussioner med berörda
medborgare i pro­gramarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Rcformhe/iovcn och lagförslagels hiiviidsakliga
inriktning 3.5-3.6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6 Förenklingar i PBL som har betydelse för den enskilda
människan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Tillstånd till byggande m, ni. lämnas i form
av bygglov, rivningslov och marklov. Förhandsbesked kan lämnas beträffande
ål-gärder som kräver bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten att söka lov skall
kunna varieras genom kommunala beslut. Kommunen skall under
vissaförutsättningar kunna besluta all vissa åtgärder inom områden utan
detaljplan fär ulföras utan bygglov, nämligen bl. a   komplementbyggnader,
mindre tillbyggnader och inre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändringar av byggnader. För områden med detaljplan kan
kommunerna i planen besluta all enklare fritidshus, kolonistugor och liknande
bygg­nader på det säll som anges i planen fär uppföras eller byggas lill eller
ändras pä annal säll ulan lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvarei för alt byggnader m, m. uppfyller PBL:s kiav
läggs i större utsträckning än i dag på byggherren. Byggnadsnämnden får möjlighel
att underlåta att detaljgranska konstruktionsritningar m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3
Rejönnhehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
lagförslagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut som angår miljöförändringar
och samhällsutveckling bör läggas så nära de berörda människorna som möjligl.
Förslagen om decentralise­ring av beslutanderätten lill kommunerna och om
förstärkning av de boendes möjligheter atl själva delta och utöva inflytande i
planeringen skall ses som uttryck för denna princip. Hela reformen bör dessutom
präglas av ökad frihet för den enskilda människan. Det är en så viktig princip
alt den bör återfinnas redan i lagens inledande paragraf. Del är således
angeläget atl överväga om inte ansvarei också i byggprocessen kan läggas direkt
hos den enskilda människan i en betydligt större utsträckning än vad som är
fallet i dag. Del väcker frågan vilka byggnadsåtgärder som behöver prövas i
förväg och därför skall kräva lov av byggnadsnämnden och vilka som bör kunna
ulföras av den enskilde pä eget ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har redan framhållit att i
princip all bebyggelse bör prövas lämplig frän allmän synpunkt innan den får
komma till. Ägandet av mark skall således inte i sig grunda nägon rätt att
vidta åtgärder som förändrar miljön. Men även med utgångspunkt i en sådan
grundläggande princip finns ett belydande utrymme för atl överlåta beslul och
ansvar åt den enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prövning genom samhällets organ har
tvä syften. Vid prövningen av lov skall sålunda bevakas alt den tilltänkta
åtgärden är lämpligt lokaliserad, utformad och utförd med hänsyn till
samhällets intressen, Ålgärden skall också vara lämplig sett från grannarnas
synpunkt. Det bör alltså vara möjligt att avstå från prövning, när varken
samhällets intressen eller gran­nars rätt träds för när, Atl på elt
meningsfullt sätt uttömmande beskriva dessa situationer direkt i lagen är inte
möjligt. Enligt min mening skulle en sädan lösning inte heller vara lämplig.
Det är kommunerna med sill ansvar för den lokala miljön som har de bästa
möjligheterna att bedöma när dessa situationer är för handen. Kommunerna bör därför
ges en stor frihet att bestämma vilka åtgärder som kan undantas frän
förhandsprövning genom bygglov m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser alt det i lagen bör anges
en krets av åtgärder som normalt skall kräva lov men att det skall vara möjligt
för kommunerna atl besluta om lättnader i denna lovplikt. Om vi skall kunna slå
vakt om de värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer som finns i vårt land, är
del emellertid nödvändigt att kommunerna i detta syfte får möjligheter alt i
vissa områ­den också vidga den krets av åtgärder som skall kräva lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=52 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikining
  3.6-3.6.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig förändring jämfört med
lagrädsremissen, som jag vill nämna       J Reformhehoven här, är all jag nu
föreslär all bygglovsplikl för jordbrukets och liknande       och lagförslagcis
näringars ekonomibyggnader skall gälla bara inom områden med detaljplan      
huvinlsakliga och där kommunen genom omrädesbesiämmelser beslutar att infiira
pröv-ningsplikl, I sistnämnda fall krävs särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lovprövningen bör lämpligen delas
in i några olika former som systema­tiskt kan hällas isar pä ell enkelt säll.
Jag har funnit atl de begrepp som Ulredningen rör sig med är ändamålsenliga,
dvs, bygglov, rivningslov och marklov. Beträffande de åtgärder som kräver
bygglov bör det vidare kunna meddelas etl principtillslånd i
lokaliseringsfrågan, vilket - i enlighet med lagrådets förslag - bör benämnas
förhandsbesked. Genom förhandsbeske­det skall sökanden pä grundval av enkla
handlingar och i ett tidigt skede kunna få ett bindande beslut om att han senare
kommer att få bygga, om det då visar sig atl kraven pä byggnaders utformning
och utförande kan uppfyllas. Förhandsbeskedet ger alltså en
projekieringstrygghel, som är svår all uppnå med dagens regelsystem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-,6./  Slörre möjligheter all vidta åtgärder ulan bygglov
BygglovsbeJriade åtgärder med småhus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller skyldigheten att
söka bygglov för åtgärder med en- eller tvåbostadshus är del lill all börja med
självklart all de lättnader som finns i dag skall finnas även i fortsättningen,
F, n, är följande åtgärder med en-eller tväbostadshus undantagna frän kravel pä
byggnadslov, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,     att inrätta eller ändra
anordningar för vatten eller avlopp i byggnader&lt;br&gt;
med egen va-anläggning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt göra
ändringar i byggnadens inre,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt omfärga
byggnadens fasad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all anordna en
skyddad uteplats med hjälp av mur eller plank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att sätta upp
skärmtak över en uteplats, balkong, altan eller entré,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl uppföra
högst två uthus med en sammanlagd byggnadsarea om högst tio kvadratmeter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I byggnadsstadgan ställs upp vissa
förutsättningar för att åtgärderna skall vara befriade frän kravet på
byggnadslov. Även dessa förutsättningar bör i huvudsak gälla fortsättningsvis,
F, n, gäller bl. a, alt åtgärderna under punkterna 4-6 inte utan lov fär
utföras närmare tomtgränsen än 4,5 meter och att uthus som avses under punkt 6
inte får vara avsedda för bostadsän­damål. Jag anser dock att något lov inte
skall behövas, om två grannar kommer överens om att åtgärderna fär ulföras
närmare gränsen än 4.5 me­ter. Jag anser också att det nu gällande kravet an
uthusen inte får vara avsedda för bostadsändamål kan slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunala beslut om befrielse från bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De möjligheter som kommunerna bör
ha alt bestämma om lättnader i skyldigheten att söka lov anser jag i första
hand bör inriktas pä åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med anknytning lill en- eller tväbostadshus. Det innebär
inte att jag anser       3 Reformhehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl det
skall vara uteslutet med lätinader för flerbosladshuiiens del, men       och
lagförslagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;här har
de samhälleliga intressena ofta en sådan betvdelse alt utrymmet för       
'uvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt;text-indent:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrikininti&lt;br&gt;
lättnader ar begränsat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61 —h?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunen bör enligl min mening för begränsade områden, som
inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ingår i
detaljplan, kunna besluta atl vissa åtgärder fär utföras ulan bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;under förutsällning
all del kan ske ulan olägenhet för grannar och för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
intressen. De åtgärder som under dessa förutsättningar kan få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ulföras
ulan bygglov är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all uppföra
komplemenlbyggnader, l,ex. garage, uthus, växthus o,d,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att göra mindre
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att utföra
invändiga ändringar och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all ulföra
vissa anläggningar och anordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom flerbosladshus
regelmässigt ligger inom områden med detalj­plan, kommer möjligheterna att
införa lättnader i bygglovspliklen att hu­vudsakligen avse en- eller tvåbostadshusen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del bör vidare vara möjligt för
kommunen atl i en detaljplan bestämma att enklare fritidshus, kolonistugor och
liknande byggnader fär uppföras eller byggas lill och ändras pä annat säll utan
bygglov inom planområdel. På del sättet kan kommunerna skapa bebyggelseomräden
där del mesta överlåts lill fastighetsägarna att utföra ulan nägon konlroll i
förväg från samhällels sida. Förutsättningarna för byggandet har då preciserats
i till­räcklig omfattning i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan här vill jag vidare anmäla
atl jag beträffande industribyggnader föreslär att en möjlighet införs för
kommunerna alt genom detaljplan eller omrädesbesiämmelser befria vissa åtgärder
från kravet på bygglov - en möjlighet som inte står öppen enligl
lagrädsremissen. Jag återkommer till denna fräga (avsnitt 12,1,5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6.2 Förhällrade möjligheter atl få bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget bör inte bara
innehålla ökade möjligheter att utföra vissa åtgärder utan bygglov. Lättnader
bör införas även när del gäller möjlighe­terna atl fä bygglov i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnde avskaffas
nybyggnadsförbuden i och med all PBL träder i kraft, vilket bl, a, innebär atl
de hinder som i dag finns för fastighetsägare att vidmakthålla sina byggnader
undanröjs, Samlidigl in­förs bestämmelser som innebär atl fastighetsägaren
normalt skall kunna utgå frän alt han får bygglov till vissa åtgärder, under
förulsältning atl åtgärderna uppfyller nödvändiga byggnadstekniska krav, i,ex,
krav pä hälltästhet. skydd mot brand, olycksfall o.d. Jag syftar pä rätten till
kompleileringsålgärder på en- eller tväbostadshus uianför områden med
delaljplan, de förbättrade möjligheterna lill inre ombyggnadsälgärder för all
bebyggelse och skyddet i fräga om byggnader som rivils eller brunnit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ned. Jag hänvisar här till den redovisning som jag
tidigare lämnade för      3 Reformbehoven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;reformen i dessa delar,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och lagförslagels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan beträffande
de nu avhandlade förslagen sägas      huvudsakliga&lt;br&gt;
,    .       i ..   ,       I     .   r. I       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;••&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, ., .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inrikinine&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.6.2-3.6.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;an de
innebar belydande förbättringar for den enskilde atl vidmakthålla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och förbäiira den bebyggelse han en gäng har fått lov all
uppföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6.3 Förenklingar in. m. i byggprocessen Byggherrens
ansvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL bör alliså grundas bl, a, pä
den principen all slörre ansvar kan överlåtas pä byggherren än enligt gällande
regler. Delta bör gälla även beträffande själva byggprocessen. Det huvudsakliga
ansvaret för atl bygg­nader eller andra anläggningar uppfyller gällande bestämmelser
bör såle­des kunna läggas på byggherren. Byggnadsnämndens granskning av ansök­ningar
om lov bör kunna begränsas till att omfatta vad som är av belydelse frän
plansynpunki samt till att pröva om det finns förutsättningar för alt ålgärden
kan komma alt uppfylla tekniska och funktionella krav. Gransk­ningens
omfattning bör kunna anpassas lill den samlade kompetens som i del enskilda
fallet finns hos byggherren och anlitade projektorer och entre­prenörer samt
till byggnadsobjektets art. Någon fullständig ritnings­granskning skall
byggnadsnämnden således inte vara skyldig att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens service&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av byggnadsnämndens viktigaste
uppgifter är att vara elt serviceor­gan för den enskilde. Nämnden skall ge råd
samt upplysa om och förklara de regler som den byggande måste följa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inriktningen pä service bör
givetvis prägla nämndens hela verksamhet, även den där nämnden har en
myndighetsfunktion. Nämnden skall slå till förfogande för den granskning som
den byggande begär men inte ställa krav på ritningar och andra handlingar i
vidare omfattning än vad som verkligen behövs med hänsyn till det som skall
byggas. Jag har den upp-failningen att dagens praxis bör kunna förenklas i
detta avseende. Jag vill 1, ex. erinra om den möjlighet som f. n, finns - och som
bör finnas även i fortsättningen - att göra muntliga ansökningar om lov när det
gäller enklare åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan för den enskilde viktig
fråga är givetvis de kostnader som i dag är förknippade med kravet pä
byggnadslov. Bortsett från kostnader för ritningar m. m, skall sökanden betala
byggnadslovsavgift samt ev, avgifter för nybyggnadskarta, utstakning och
besiktningar. Avgifter av detta slag kan uppgå lill betydande belopp för den
som vill bygga. Jag anser del angeläget att enkelhet eftersträvas även i de nu
berörda avseendena. Del är t, ex. rimligt att krav på nybyggnadskarta ställs
endast i de fall dä sädan karta verkligen behövs och att
besiktningsverksamheien och därmed sam­manhängande åtgärder är anpassade till
de konirollbehov som skall tillgo­doses. Byggnadsnämnden bör t, ex, kunna
underlåta besiktningar och ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sättningar
som fördyrar projektet för den enskilde utan alt de svarar mot nägot angeläget
samhälleligt behov. Obligatorisk anmälningsiskyldighet be­träffande bygglovspliktiga
åtgärder behöver bara föreligga för igångsätt­ning av arbetena och när de
slutförts. Bestämmelserna bör öppna möjlighe­ter alt integrera byggherrens egen
kontrollverksamhet med byggnads­nämndens, så alt kostsamt dubbelarbete kan
undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för byggnadsnämndens
arbete med granskning och besikt­ning bör täckas genom avgifter. De bör dock
kunna hällas nere för den enskilde genom förenklingar av det slag som jag nu
har berört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Reformbehoven och lagförslagels huvudsakliga inriktning
3.6.3-3.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6.4 Byggnormerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även när det gäller de krav som i
lagsUflningen bör slällas pä byggnader­nas och bebyggelsemiljöns egenskaper
finns möjlighel lill vissa förenkling­ar. Huvuddelen av dagens normer anser jag
emellertid nödvändiga. De enhetliga slandardkraven har till syfte alt
underlätta för en industriell byggproduktion som kan begränsa
produktionskostnaderna. Framför alll skall dock kraven utgöra etl skydd för
svaga konsumenter, vilkas anspråk inte blir tillgodosedda på en marknad,
baserad på tillgäng och efterfrågan. Krav i lagstiftningen för all l,ex,
tillgodose anspråken från handikappade och äldre kan således inte avvaras.
Kraven är en förulsältning för deras deltagande i samhällslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förenklingar i byggnormeringen
anser jag främst bör åstadkommas ge­nom mindre detaljrika normer än de som
gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang påpeka
alt jag även föreslår ett längre gående ansvar för den enskilde atl underhålla
bebyggelsen än i dag. Detta ansvar bör i princip innebära en skyldighet för ägaren
atl se lill att byggna­dens funktioner i huvudsak vidmakthålls under byggnadens
brukstid. Ett sådant krav får särskild belydelse för hyresfastigheter, där
hyresgästernas intressen är berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7 Några principiella synpunkter på lagreformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: PBL föresläs ersätta bl, a, byggnadslagen,
byggnadsstad­gan och lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande
m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del nu redovisade förslaget till ny
plan- och bygglag vilar på samma grundsyn pä det samhälleliga, demokratiska
inflytandet över bebyggelseut­vecklingen som ligger bakom den gällande
byggnadslagstiftningen. Med hjälp av byggnadslagen och byggnadsstadgan har den
kraftiga bebyggel­seutvecklingen under 50-, 60- och 70-talen kunnat regleras
genom en fysisk planering i samhällels regi. Vissa av de viktigaste
reformbehoven som föranledde lillsältandei av bygglagutredningen 1968 har
blivit tillgodo­sedda genom reformerna åren 1971 och 1972, Del finns därför
anledning all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=74 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;huvudsakliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;inriktning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ställa frågan om inte även kvarstående reformbehov kan
tillgodoses genom       3 Reformheliovcn delreformer. Jag har emellertid funnit
detla vara en olämplig lösning av       &amp;quot;&amp;lt;'' lagförslagets främst
följande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom den stora mängd delreformer
som ägi rum sedan den gällande lagstiftningen först antogs av riksdagen är 1947
har byggnadslagstiftningen blivit etl svåröverskådligt lappverk, som är svårt
att förstå för såväl all­mänheten som förtroendevalda med uppdrag i staten och
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill särskilt peka pä del för
lagsystematiken viktiga tätbébyggdsebe­greppel. För tätbebyggelse kravs i
princip planläggning. Genom den ut­vidgning av vad som skall innefattas i
täibebyggelse som genomfördes år 1971 har innebörden av delta begrepp
ytterligare fjärmats från vad som i allmänt språkbruk menas med tätbebyggelse.
Begreppet fick då en framåt­syftande karaktär och har därigenom kommit att
innefatta praktiskt taget alla områden där det finns efterfrågan på
byggnadsmark. Del har oivivel-akligi varit svårt atl fä förståelse för avslag
på ansökningar om byggnads­lov som har motiverats med att byggnadsprojektet
utgör tätbebyggelse, trots alt sökanden kanske inte har etl enda hus inom
synhåll från den aktuella byggnadsplatsen. Här måste uppenbarligen ske en
förändring som ökar förståelsen för lagens syfte och uppbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från demokratiska utgångspunkter
och även från rättssäkerhetssyn­punkt är det enligt min mening angeläget alt de
grundläggande lagreglerna är utformade sä att de kan förstås även av andra än
en begränsad krets av experter, Lägsystemaliken behöver därför ses över i sin
helhet. För en sådan lösning talar även den omständigheten atl del långt
utdragna utred­ningsarbetet med offentlig redovisning av olika reformförslag
har lett till att man i den kommunala planeringen i viss utsträckning redan har
anpas­sat sig till de förvänlningar pä innehällel i en ny lag som därigenom
väckls. Genom att i en samlad reform tillgodose de angelägna reformbehov som
jag nyss har redovisat fär allmänheten och de tillämpande myndigheterna i ell
sammanhang en helhetsbild av del nya systemet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
således att frågor om både planlägg­ning och byggande - med tanke pä del starka
samband som råder mellan frågorna — bör föras samman i en enda lag som bör
benämnas plan- och bygglagen (PBL). Den bör ersätta byggnadslagen,
byggnadsstadgan och lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m. (LPl), Som jag inledningsvis nämnde anser även lagrådet att det
valda tillvägagängssället atl i elt sammanhang reformera byggnadslagstiftningen
ur lagstiftningsteknisk synpunkt är att föredra framför försök att genom
partiella reformer komma lill rätta med bristerna i nuvarande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 en sådan samlad lagreform bör
självfallet tas till vara de avgörande framsteg vad gäller det samhälleliga
inflytandet över beslut om bebyggel­seutvecklingen som vunnits genom 1947 års
byggnadslag och senare re­former av byggnadslagstiftningen. Jag vill här
särskilt peka på den utvidg­ning av den allmänna lämplighelsprövningen av
bebyggelse som genomför­des år 1972,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Plansystemels&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Plansystemets förenlighet niéd risgeringsformens
noiitnbegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förenliglwi med&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringsformens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:310.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;normhcgrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel behandlar ratt utförligt
frågan hur PBL: s reglering av kommu­nernas planläggning förhåller sig lill
bestämmelserna om normgivning i regeringsformen (RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som en allmän bakgrund kan följande
anföras. Enligt 8 kap. 3 5 första stycket RF skall föreskrifter om förhällandet
mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i
övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,
meddelas genom lag, dvs, i föreskrifter beslutade av riksdagen. Frågor om
användningen av mark- och vattenområden och om bebyggelse hör till det
lagstiftningsom-räde som avses i nämnda lagrum. Med stöd av 8 kap, 7 5 första
stycket 3 kan riksdagen ulan hinder av 3 8 i lag bemyndiga regeringen alt genom
förordning meddela föreskrifter om &amp;quot;utformning av byggnader, anlägg­ningar
och bebyggelsemiljö&amp;quot;. Denna rätt atl delegera normgivning i fråga om
byggande tillkom genom en ändring av RF är 1976. Ändringen (prop. 1975/76:
209s. 1620 motiverades av behovet alt kunna la in byggnadsstad­gans mera
detaljbetonade regler om byggande saml föreskrifterna i Svensk byggnorm 1975 i
en eller flera regeringsförfatlningar. En motion med yrkande om avslag pä
propositionen under hänvisning till all etl för de enskilda människorna
cenlrall område skulle komma all undandras riksda­gens lagsliftning avstyrktes
av konstitulionsutskoitet. Utskottet erinrade om alt riksdagen vid begagnande
av den föreslagna delegationsmöjlighelen kunde och borde närmare precisera de
befogenheter regeringen skulle få och all avsikten självfallet inte varan
delegeringen skulle omfafta annat än befogenheter all meddela detaljbetonade
föreskrifter (KU 1975/76:56 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;S.41).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om riksdagen med stöd av 8 kap, 7 8
RF bemyndigar regeringen alt meddela föreskrifter, kan riksdagen också enligl 8
kap, 11 8 medge rege­ringen att överlåta ät förvaltningsmyndighet eller kommun
att meddela bestämmelser i ämnet, s, k, subdelegation. Riksdagen kan inte
delegera sin normgivningsmakt direkt lill en förvaltningsmyndighet - här
bortses från vissa undanlag som saknar intresse i detta sammanhang (se I, ex, 8
kap, 9 8 andra stycket RF) - eller lill en kommun ulan måste gå via regeringen.
Riksdagen kan inte avhända sig sin normgivningsmakt pä annal sätl än det som
föreskrivs i 8 kap, RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med det normbegrepp på vilket 8
kap, RF vilar avses enligt propositio­nen med förslag till nyRF (1973:90 s, 203
0 rättsregler. Dessa känneteck­nas i princip av atl de är bindande för
myndigheter och enskilda. De kännetecknas vidare av all de inte avser bara ett
visst konkret fall utan har generell giltighet. Det sistnämnda kravet fär
enligl propositionen anses uppfyllt om föreskriften avser exempelvis
situationer av etl visst slag eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig till
eller på annat sätl       4 PUinsysteiuets&lt;br&gt;
berör en i allmänna termer bestämd krets av personer,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förenlighet med&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;normbegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i såväl doktrin som praxis rätt en viss osäkerhet
i frågan huruvi- legenngsjornens da &amp;quot;riktlinjer&amp;quot;,
&amp;quot;rekommendationer&amp;quot; och &amp;quot;anvisningar&amp;quot; är normer i RF:s
mening. Lagstiftaren har haft att la ställning lill frågan bl. a. när del gällt
att avgöra vilka lagar och förordningar som skall kungöras enligt 8 kap. 19 8
andra stycket RF, 1 I 5 andra stycket lagen (1976:633) om kungörande av lagar
och andra förfatlningar sädanl lagrummet lyder enligl en nyligen vidtagen
ändring (SFS 1984:211) skall med författningar i nämnda lag förslås
&amp;quot;lagar, förordningar och andra rättsregler som i 8 kap, regeringsfor­men
betecknas som föreskrifter&amp;quot;. Definitionen som sädan säger väl inte så
myckel om innebörden av begreppet föreskrift i RF men den har sin intresse
såsom ett försök från lagstiftarens sida all få en klarare gräns mellan
bindande och icke-bindande regler i författningar beslutade av riksdagen,
regeringen eller kyrkomötet eller av en myndighet under rege­ringen eller riksdagen.
Ursprungligen hänförde kungörandelagen (prop, 1975/76: 112) till författning
inte bara bindande regler utan även sådana icke-bindande anvisningar som hade
till syfte att främja en enhetlig rätts-lillämpning eller alt bidra till atl
utveckla praxis i en viss riktning. Däremot borde regler som anvisade hur en
person lämpligen kunde förfara i vissa hänseenden men som lämnade honom fritt
atl välja en annan väg för atl nä det önskade resultatet inte anses om
författningar. Ändringen av kungö­randelagen är 1984 innebar all begreppet
författning reserverades för bin­dande regler och att rekommendationer av typen
anvisningar lämnades utanför. Ell syfte med ändringen var (prop, 1983/84:119 s.
130 alt få kungörandelagen i bättre överensstämmelse med RF och dess
förarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet konstaterar mot den nu
beskrivna bakgrunden att PBL: s regler om rält för kommunerna atl reglera
markanvändning och alt besluta om utformning av byggnader m, m, är
grundlagsenliga endast under förut­sällning att regleringen inte utgör normer i
RF:s mening. Kommunernas rätt enligt PBL atl meddela beslul om utformning av
byggnader, anlägg­ningar och bebyggelsemiljö grundar sig nämliggen inte på
nägon delegation ulan följer direkt av vissa i PBL givna lagregler, Lagrådel
diskuterar härefter ingående huruvida riktlinjer i översiktsplaner och
föreskrifter i detaljplaner och områdesbestämmelser kan anses utgöra normer.
Lagrå­dets resonemang utmynnar i ett konstaterande alt lagrådsremissens argu­ment
— uttalade eller underförstådda - för att kommunernas planläggning enligl
PBL-förslaget inte lill någon del innefattar normgivning inte är
invändningsfria,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel kommer nämligen Ull den
slutsatsen att översiktsplanens rikt­linjer under vissa speciella betingelser i
realiteten kan bli bindande för de tillämpande myndigheterna. Lagrådet
ifrågasätter också om inte områdes­bestämmelser och detaljplaner i vissa fall
uppfyller del krav på generell giltighet som kännetecknar föreskrifter i RF: s
mening, eftersom bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;melserna eller planerna kan beröra ell ston antal
fastighetsägare och fä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4
Plansvsiemeis&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betydelse
för många människors boende- och arbetsmiljö ochderas möjlig-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förenlighet med&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;heter
lill rekreation och friluftsliv,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringsformens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet yttrar härefter följande (yttrandet s, 9):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;normbegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon tvekan om förslagets
grundlagsenlighet hade inte behövt upp­komma om 8 kap, 7 5 första stycket 3 RF
ändrats så all bemyndigandet enligl lagrummet kommit all avse föreskrifter om
markanvändning och byggnadsföreskrifter av annal än detaljbelonat slag saml om
kommunernas kompelens pä området reglerats i överensstämmelse med
delegalionsföre-skrifterna i 8 kap. Del undandrar sig lagrådets bedömande vilka
förutsätt­ningar som kan finnas för atl vidla sädana ändringar. Lagrådet har
över­vägt möjligheterna all på andra vägar nä en säker övercnsslämmelse med
regeringsformen, Detla skulle emellertid medföra en revision av grundläg­gande
delar av förslaget. Vid en sädan revision kommer man in på värde­ringar och
ställningstaganden som det inte tillkommer lagrådel all göra, Lagrådel nödgas
konsialera att förslaget i vad avser kommunernas befo­genheter atl i
planbestämmelser reglera markanvändning och bebyggelse knappast torde vara
förenligt med grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill till atl börja med erinra
om atl jag redan i samband med lagråds­remissen (s,34) tog upp grundlagsfrågan.
Eftersom den har avgörande betydelse för möjligheten atl utan ändring av RF
införa ett plansystem med den uppbyggnad som jag nu föreslår, anser jag del
angeläget att närmare redovisa min uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag snarl skall närmare
utveckla bygger del nu föreslagna plansyste­mei i allt väsentligt pä det system
som nu råder och som gällde även när den nya regeringsformen infördes är 1974,
Avskaffandet av länsstyrelsens faslställelseprövning. som är den principiella
skillnaden, har ingen inver­kan pä frågan om planerna är normer eller inte.
Avgörande betydelse måste därför tillmätas den inställning till planbeslui
enligt byggnadslagstift­ningen som kan antas ligga bakom regleringen i 8 kap,
RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Något uttryckligt besked på den
punkten slår inte att finna i förarbetena till RF, Man får därför söka ledning
i syftena bakom grundlagsreformen. En övergripande syfte var givetvis att skapa
garantier för det demokratis­ka styrelseskicket samt att stärka och förankra
folksiyrei genom all den praxis som vuxit fram bl. a. beträffande
parlamentarismen gavs uttryck också i grundlagen. Detta kan sägas prägla även
bestämmelserna om normgivningsmakten i 8 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1809 års RF byggde på en uppdelning
av statsmaktens funktioner. Den lagstiftande maklen utövades delvis gemensamt
av riksdagen och Konung­en och delvis av Konungen ensam. Som ett resultat av
den utveckling frän maktdelning till parlamentarism som växte fram genom
konstitutionell praxis under 1809 års RF:s länga giltighetstid kom
lagstiftningsiippgiften alt alltmer förskjutas i riktning mot riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nya regeringsformen utgår frän
grundsynen alt vad som skall beslu­tas av riksdagen är i första hand del som
anses vara av särskilt stor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=96 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringsformens
  normhegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydelse för medborgarna och för samhällslivet i övrigt.
Folket bör med 4 Plansysiemets andra ord genom sina representanter fatta beslut
om bl, a. de normer som förenlighet med föreskriver inskränkningar i n-.edborgarnas
frihet eller rätt lill egendom. Ell kiav som utmärker rättsstaten är atl
medborgarna skall behandlas normmässigt. Av det kravel följer all rältsregler
skall vara generella, dvs. de skall rikta sig lill alla eller älminsione Ull en
personkreis som inte är närmare bestämd. Riksdagen skall inte kunna gripa in i
handläggningen av enskilda fall. Av flera skäl sattes vid tillkomsten av RF
också en gräns Ibr miijiigheierna atl delegera normgivning från riksdagen. De
bästa möjlighe­terna lill offentlig redovisning, öppen debatt och elt
meningsutbyte ansågs ligga i riksdagsbehandlingen. Saken kan också uttryckas så
all de mesl belydelsefulla poliliska beslulen skall fallas av det organ som
bäst avspeg­lar opinionerna inom befolkningen. När en norm väl är utfärdad
ankommer det pä domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ all tillämpa
den i konkreta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del bör framhållas att det vid RF:s
Ullkomsi ansågs atl den kompetens­fördelning beträffande normgivningsmakten som
inom olika rättsområden hade utbildats i praxis ansågs vara i stort sett
ändamålsenlig och att den därför kunde i huvudsak läggas lill grund för RF: s
fördelning av normgiv-ningskompetensen. Avsikten var alltså inte alt
normbegreppel skulle un­dergå några mer betydande förändringar genom RF: s
införande (prop, 1973:90s, 203 f och 207, se även KU 1979/80: 50 s, 87),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund är del knappast
realistiskt att anta att avsikten kan ha varit all RF: s bestämmelser om
normgivningsmakten skulle ha den konsekvensen att byggnadslagstiftningens sedan
länge beprövade besluts­system - som genom del kommunala planmonopolet vilar pä
den kommu­nala demokratins grund - skulle i vissa delar sättas ur spel och
ersättas av en ordning där kommunala markanvändningsplaner skulle behöva
beslutas av riksdagen. Den slutsats som ligger närmast till hands är alt
planbeslui enligl dagens byggnadslagstiftning skall ses som en form av
rättstillämp­ning, som enligt grundlagen inte är förbehållen riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna uppfattning om planbeslutens
karaktär kan anses bekräftad ge­nom att riksdagen beslutat anta prop, 1975/76:
112 med förslag till lag om kungörande av lagar och andra författningar, 1 sin
anförande lill proposi­tionen (s,63fO diskuterade dåvarande justitieministern
de gränsdrag­ningssvårigheter som möter i fall där en bindande föreskrift avser
ett mycket litet lokall område, kanske bara en eller flera bestämda
fastigheter. Han slog till en början fast att ett lokalt begränsat beslul hade
karaktären av författning, om det helt eller främst riktar sig lill medborgama
i gemen såsom exempelvis etl förbud att ta bort eller skada en växt av viss art
där den vä.xer vilt. Däremot kunde den generella naturen starkt ifrågasättas
när fräga var om lokall begränsade föreskrifter avsedda att begränsa hand­lingsfriheten
för ägarna till vissa bestämda fasligheter eller vissa därmed jämförliga
rättsinnehavare. Delta gällde även om föreskrifterna band inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;normbegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bara den akluelle ägaren eller rättsinnehavaren ulan även
framlida sådana, 4 Plansysieineis I enlighet härmed och med åbei-opande av den
praxis som följts vid jörenlighei med tillämpningen av 3 8 andra styckel 2
förvaltningslagen (1971: 290) i ärenden regeringsformens om läsiställelse av
delaljplan ansåg justitieministern att bl. a, beslut om bebyggelseplaner enligt
byggnadslagstiftningen, beslut om förhud mot byg­gande, schaktning m, m, enligt
samma lagstiftning och beslut om naturre­servat eller nalurvårdsområde enligl
naturvårdslagen inte borde hänföras lill författning. Däremot borde föreskrifter
som riktade sig lill jordägare eller liknande personkategorier inom elt slörre
område, t, ex, etl län. anses ha sä generell karaktär att de borde bedömas höra
till kategorin författning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Justitieministerns uttalanden
lämnades ulan erinran av riksdagen (KU 1975/76:51. rskr 362).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning finns det
inte några helt nya element i PBL:s plansystem som kan medföra en principiellt
ändrad syn på planbeslulens konstitutionella karaktär. Besluten måste alllsä
betraktas antingen som förvaltningsbeslut (detaljplan och områdesbestämmelser)
eller enbart som beslutsunderlag (översiktsplan) inför kommande
rättstillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande detaljplaner är
parallellen med dagens bebyggelseplaner helt klar. De är avsedda att omfatta
lokalt begränsade områden och deras rättsverkningar träffar en bestämd
personkreis. Inte heller blir fler perso­ner än i dag rent faktiskt berörda av
planbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skillnaderna mellan detaljplaner
och områdesbestämmelser enligt PBL är helt marginella i fråga om regleringsmöjlighelerna.
Områdesbestäm­melser kan visseriigen användas också för att avsätta mark som
friluftsom­råden. Eftersom liknande beslul enligt naturvårdslagen anses vara
förvalt­ningsbeslut, bör utan tvivel även områdesbestämmelser räknas lill samma
kategori. Områdesbestämmelserna har stora likheter med dagens general­planer,
som enligt min mening - med hänsyn till den utformning som de har fått i
praktiken - måste anses vara förenliga med RF, Att områdesbe­stämmelser kan
användas för att reglera markanvändningen inom områden av riksintresse
förändrar givetvis inte bilden. Inte heller i dessa fall får
områdesbestämmelserna läcka annat än begränsade områden. För atl del inie skall
råda nägon tvekan om mina avsikter på den punkten anser jag att det av
lagtexten tydligt bör framgå att områdesbestämmelser får antas för begränsade
områden av kommunen. Del finns för övrigi inie nägot prak­tiskt behov av att
med områdesbestämmelser skydda alla nationella intres­sen, eftersom skyddet
följer direkt av lagbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I del nyss nämnda
lagsiiftningsärendel om kungörandelagen behand­lades inte beslut av den
karaktär som översiktsplanen har. Därför är det befogal alt jag närmare
motiverar min ståndpunkt beträffande översikts­planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill till att börja med erinra
om atl del i PBL föreskrivs bl, a, all byggnadsnämnden som en specialreglerad
myndighet skall svara för hand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;normhegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;läggningen av bygglovsarcnden. 1 PBL föruisälls vidare att
kommunerna i 4 Plansysiemets ell slörre sammanhang skall utreda vilka allmänna
intressen som bör förenlighet med hävdas bl, a, vid prövningen av
bygglovsärenden och inom vilka olika regeringsformens områden som del finns
skäl alt beakta dessa intressen. Den form som PBL tillhandahåller för delta är
översiktsplanen. Den skall utgöra ell instrumeni för kommunfullmäklige alt på
elt samlat säll uttrycka kommunens princi­piella uppfailning om vilka av de i
lag angivna allmänna intressena som inom olika områden framstår som aktuella
att vägas mot de enskilda intressena vid bl, a, tillståndsprövning. Delta syfte
kunde lika väl uppnås genom alt fullmäktige i varje uppkommande ärende
redovisade sina över­väganden i elt yttrande lill byggnadsnämnden. En sädan
ordning torde vara helt invändningsfri från grundlagssynpunkl men är
naturiigtvis av flera skal otänkbar. De praktiska olagenheterna skulle bli
mycket stora och dessutom skulle kommunerna knappast kunna tillfredsställa
kraven på enhetlighet, konsekvens och god framförhållning. Även lagrådet har
som en av de förtjänstfulla nyheterna i reformen nämnt atl varje kommun åläggs
alt ha en i lag reglerad översiktsplan som skall omfatta hela kom­munen och
hållas aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt den föreslagna laglexten har
översiktsplanen en enda funktion, nämligen att utgöra ett underlag för kommande
beslut, 1 beslämmelserna i 8 kap, om prövningsgrunder för bygglov har i
enlighet härmed inte gjorts nägon anknytning till översiktsplanen. Den
rättsliga grunden för prövning­en är uteslutande beslämmelserna i 2 och 3 kap,
PBL saml beslämmelserna i naturresurslagen. Översiktsplanens funktion vid
bygglovsprövningen är atl för skilda områden i kommunen närmare belysa de
allmänna intressena och atl ange vad som för resp, område bör beakias till
följd av de krav som i lag har bestämts av riksdagen. Rättsläget för den
enskilde skulle alltså i själva verket kunna gestaltas pä precis samma sätt,
även om inte översikts­planen fanns med i beslutssystemet, Detla styrker
ytterligare min uppfatt­ning att översiktsplanen inie utgör en norm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådels slutsats att planen - i
vissa delar - i realiteten blir bindande för de tillämpande myndigheterna synes
Ull en del grundas på ett exempel där utgångspunkten är att översiktsplanen
inom etl visst område innefailar en avvägning av samtliga intressen, allmänna
och enskilda, och entydigt anger fullmäktiges mening hur marken skall användas.
Enligt lagrådet är del i ett sådant fall knappast tänkbart atl kommunstyrelsen
eller byggnads­nämnden detaljplanerar området i strid mot planen eller att
byggnads­nämnden beviljar etl bygglov som är oförenligt med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan till all börja med
ifrågasaltas om del i prakUken kan vara sä atl samtliga enskilda intressen som
kan uppkomma under planens gillighels-lid, är kända när planen upprällas. Dessa
intressen växlar ofta &amp;quot;över liden&amp;quot;, t. ex, pä grund av utvecklingen i
kommunen eller helt enkelt pä grund av atl fastigheter byter ägare. När det
gäller byggnadsnämndens och kommunstyrelsens bundenhet av översiktsplanen, hör
det lill bilden all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=95 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringsformens
  normhegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätten att anta detaljplaner och omrädesbesiämmelser
tillkommer fullmäk- 4 Plansysieineis lige, som har rätt all delegera vissa
beslutsbefogenheter lill.kömmunstyrel- förenlighet med sen eller
byggnadsnämnden. Frän konstitutionell synpunkt torde det inte finnas hinder för
alt fullmäktige i sitt delegationsbeslut ger närmare före­skrifter till
kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden om hur och under vilka förutsättningar
den delegerade beslutanderätten fär användas. Be­stämmelserna i PBL utgör dock
inte något hinder mol atl t, ex, byggnads­nämnden antar en delaljplan som
strider mot översiktsplanen, om nämn­den finner all de allmänna lagreglerna om
lämplig ulveckling i kommunen bör leda till detta. Det är tvärtom förutsatt alt
så kan ske (5 kap. 11 8 första stycket i del remitterade förslaget).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En parallell Ull översiktsplanens
riktlinjer är enligt min mening de rikt­linjer som konsumentverket utarbetar
lill ledning för tillämpningen av konsumentkreditlagen. Vid sin granskning av
förslaget lill konsumenikre-diilag framhöll lagrådel (prop. 1976/77:123 s,349fO
att vid marknadsdom­stolens bedömning av konsumeniverkels riktlinjer blir del
avgörande inie om avvikelse skett från riktlinjerna utan om näringsidkarens
handlande strider mot lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 sin ytlrande över PBL-förslaget
anför lagrådel alt del ligger i sakens natur att en domstol vid en sädan
bedömning står friare i förhållande till riktlinjerna än vad en kommunal nämnd
gör i förhällande till översikts­planen. Enligt lagrådet blir planen till den
del den innehåller bestämda och preciserade direktiv i realiteten bindande för
de tillämpande myndigheter­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte ställa mig bakom ett
sädanl betraktdsesäli. Genom de nyss älergivna beslämmelserna om
översiktsplanen och genom beslutssyste­mels uppbyggnad i övrigt har de
rättsliga relationerna mellan kommunfull­mäktige och de tillämpande
myndigheterna bestämis på ett tydligt sätt. Lagrådet synes i sill resonemang
utgå från att dessa myndigheter kan &amp;quot;uppfatta&amp;quot; relationerna till
fullmäktige pä etl annat sätt än del som laglex­ten ger uttryck för. Ett sådant
antagande utgör enligt min mening knappast någon hållbar grund för slutsatsen
atl översiktsplanen i vissa situationer skulle vara bindande. Givetvis kan man
inte bortse frän att det kommer att träffas avgöranden enligt PBL som av en
eller annan anledning är felaktiga. Sådana avgöranden - t. ex, ett beslut
varigenom byggnadsnämnden utan atl beakta det enskilda intresset avslår en
ansökan om lov enbart med en hänvisning till översiktsplanens riktlinjer - kan
emellertid rättas till av överinstanserna, Atl länsstyrelserna och regeringen -
inte bara formellt utan även faktiskt - står fria gentemot kommunfullmäklige
torde vara obestridligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis anser jag
således i motsats till lagrådel att del nu föreslagna plansystemei i alla delar
är förenligt med beslämmelserna om lagar och andra föreskrifter i 8 kap, RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Lagtekniska frågor och lagstiftningens räckvidd
Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o PBL föresläs iräda i kraft den I januari 1987 (s, 94)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regeringen, eller den myndighet
som regeringen bestämmer, bemyndi­gas alt meddela föreskrifter lill
byggbestämmelserna i PBL (s. 98)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c Planer enligt PBL skall i första
hand behandla bebyggelse och därmed sammanhängande anordningar samt redovisa
hushållningskraven inom mark- och vattenområden av riksintresse, 1 planerna kan
emellertid även behandlas andra frågor om användning av mark och vallen. Planer­na
skall påverka även lillätlighelsprövning enligt annan lagsliftning än PBL(s.
101).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Laglekniska frågor och lagslifl-ningcns räckvidd
5.1-5.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1  PBL träder i kraft den 1 januari 1987&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: PBL föreslås träda i kraft den I januari
1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde inledningsvis att
regeringen genom beslut den 13 december 1984 remitterade til! lagrådet bl, a.
etl förslag som innebär att PBL skall träda i kraft den I januari 1986.
Beslutet grundades på att en riksdagsbe­handling av PBL-förslaget skulle kunna
slutföras under innevarande vår. Del saknas numera förutsätlningar för detta.
Jag föreslär därför all PBL skall träda i kraft den 1 januari 1987. Det bör
innebära att kommuner och statliga myndigheter, enskilda, sammanslutningar och
andra i samhället som berörs av reformen ges god tid atl sätta sig in i den nya
lagstiftningen, innan den träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 SystemaUken i PBL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.1 PBL:s disposition&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del jag hillills har nämni om
reformbehoven och lagens inriktning inne­bär i korthet atl i PBL huvudsakligen
bör tas in regler i följande avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagen bör anges vissa materiella
bestämmelser om innehällel i fysiska planer, eller med andra ord beslämmdser om
förändring och bevarande av den fysiska miljön. Sådana bestämmelser behandlar
alliså vad som fär beslutas enligl lagen, Eft nödvändigt komplement till denna
lyp av besläm­mdser är en reglering av de inslrumenl med vilka man skall
åstadkomma den önskade utvecklingen och en väl fungerande beslutsprocess. Jag
tänker då på regler om de olika planlyperna, om avvägningen mellan olika
anspråk och iniressen vid markanvändningsbeslulen och pä regler om förfarandet
när sädana beslut skall fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av stor betydelse blir hur gränsen
dras i befogenhels- och ansvarsfrågor      5 Laglekniska mellan det allmänna
och de enskilda inlressenlerna. Sedan denna gräns har     frågor och
lagstift-dragits upp, behöver man lägga fast hur elt rationellt beslutsfattande
skall      'J'&amp;gt;'_''&amp;quot;-' räckvidd komma till stånd frän samhällets sida,
dvs. närmast hur befogenheterna skall fördelas mellan staten och kommunerna. I
lagen måste anges inte bara vem som i sista hand skall besluta utan även hur
besluten skall förberedas så atl planer verkligen kommer lill stånd när det
behövs och alt delta sker på ell sätl som ger alla intressenler ell rimligt
inflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den allmänna uppbyggnad av
lagverket som utredningen har föreslagil anser jag vara i huvudsak
ändamålsenlig. Lagrådet har fört fram en del förslag lill ändringar i
dispositionen som jag ansluter mig till. Det innebär bl, a. att jag inte
vidhåller förslaget att föra samman lagens kapitel i avdel­ningar enligt
modellen i lagrådsremissen. Jag föreslår nu följande kapitelin­delning i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Allmänna
intressen som skall beaktas vid planläggning och vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lokalisering av bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Krav pä
byggnader m,m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Detaljplan
och områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Plangenomförande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Bygglov,
rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning&lt;br&gt;
10 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Statlig
kontroll beträffande områden av riksintresse m. m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. Skyldighet
an lösa mark och utge ersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Domstolsprövning m,m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. 
Bemyndiganden m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
Övergångsbestämmelser Den mest framträdande skillnaden i förhällande till
utredningens lagför­slag finns i de inledande kapitlen. 1 utredningsförslaget
omfattar andra avdelningen fem kapitel, nämligen 2 kap, med allmänna riktlinjer
för plan­läggning och tillståndsprövning, 3kap, om riksintressen, 4kap, med sär­skilda
bestämmelser om bebyggelsemiljöns utformning, 5 kap, med särskil­da
bestämmelser om placeringen inom tomt och utformningen av byggna­der m,m, saml
6 kap, med särskilda krav beträffande vissa befintliga byggnader, underhåll m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga remissinstanser har ställt
sig frågande till det inbördes sambandet mellan dessa kapitel. Man har bl, a,
hävdat att det förekommer mänga upprepningar och att en reglering med i stort
sett samma innehåll borde kunna åstadkommas med hjälp av färre bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kritiken är enligt min mening befogad och har - som
framgår av vad jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningens
  räckvidd 5.2.1-5.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nyss anförde - gett mig anledning all föreslå en annan
kapilelindelning.      5 Laglekniska Jag vill i anslutning lill delta göra en
del klarlägganden av bestämmelsernas      frågor och lagsiifi-funkiion och om samspelet
mellan kapitlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först vill jag erinra om atl de
bestämmelser som utredningen log in i 3 kap, om riksintressen i stor
utsträckning återfinns i det förslag lill NRL som regeringen remitterade till
lagrådet den 6 december 1984, Nägon mot­svarighet till 3kap. i
utredningsförslaget finns därför inte i del lagförslag som jag nu lägger fram,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.2 Funktionen av 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i 2 kap, föreslår jag en rad
allmänna bestämmelser av övergripande natur. Syftet med dem är att ge
vägledning i fråga om mål och inrikining vid bäde planläggning och prövning av
lov, Beslämmelserna bör ses som ell uttryck för de samlade krav som
statsmakterna riktar på kommunerna i samband med markanvändningsbeslulen.
Beslämmelserna har sin motsva­righet i 9, 12 och 29 SS byggnadsstadgan. Tillämpningen
av beslämmelser­na bör i hög grad vara en kommunal angelägenhet. Avsikten är
atl del här skall finnas ell brett spelrum för lokala bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Funktionen av bestämmelserna i 2
kap. kan också beskrivas på följande sätl. Jag föreslår, som tidigare har
framgått, en lagfäst princip om atl mark som skall användas för bebyggelse
först måste prövas vara lämplig från allmän synpunkl för detta ändamål. Den
lämplighetsprövningen skall ske i förslå hand vid planläggning men kan även
göras i samband med bygglovs­prövningen. Meningen är all 2 kap, skall läggas
till grund för lämplighels­prövningen. J 2 kap, räknas alltså upp en rad
allmänna intressen som skall beakias av kommunerna vid beslul om planläggning
och prövning av lov. Jag kommer senare atl föreslå all en hänvisning till NRL
skall tas in i 2 kap, Pä grund härav kommer även den lagen all utgöra en grund
för beslul enligl PBL om planer och lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planerna kan alltså sagas innebära
en tolkning och precisering för olika delområden i kommunen av bestämmelserna i
2kap. och NRL, När det galler detaljplaner och områdesbestämmelser skall även
en avvägning med eventuella motstående enskilda intressen göras.
Översiktsplaner däremot beskriver enbari vilka allmänna intressen som finns i
olika områden och ibland också hur starka dessa iniressen är. Någon avvägning
mot enskilda intressen görs emellertid inte ( översiktsplanen. Det sker i
slällel i de enskilda bygglovsärendena, varvid den rättsliga grunden för
prövningen titesluiarde är bestämmelserna i 2 och 3 kap. PBL saml
bestämmelserna i NRL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom 2 kap, inverkar på
planernas innehåll och planerna föreslås få viss betydelse för beslul även
enligt annan markanvändningslagstifining, får 2 kap. - åtminstone de
bestämmelser som ger kommunerna ledning vid bestämmandel av den lämpliga
markanvändningen inom ett område - indi­rekt en viss effekt även utanför PBL:s
ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.2.2-5.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa grundläggande bestämmelser om
bebyggelsemiljöns utformning      5 Laglekniska bör också tas in i 2 kap. Dessa
bestämmelser, som motsvarar 4 kap, i      frågor och
lagsiifi-ulredningsförslagel, har samma allmänna karaktär som övriga nu
föreslag-      n&amp;quot;i.i,t'Ms nnkvuld na bestämmelser i 2 kap. Genom att
sammanföra de allmänna bestämmel­serna i ett kapitel undviks en del
dubbleringar och systemet blir mera sammanhållet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 övrigt har 2 kap. den viktiga
funktionen att del utgör en grund för länsstyrelsens synpunkter under samrådet.
På det sattet blir bestämmel­serna i 2 kap, etl betydelsefullt slöd för den
allmänna debatten i planfrågor. De kan alltså bidra till att stärka
medborgarinflytandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.3 Funktionen av 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 3kap,, som motsvarar 5 kap. och
delar av 6kap, i utredningsförslaget, bör tas in de egenskapskrav som enligt
statsmakterna skall ställas pä enskilda byggnader och andra anläggningar saml
pä lomler och allmänna plalser. Del är enligt min mening naturligt atl
bestämmelser av detla slag samlas i ett enda kapitel. Det blir tillämpligt när
kommunen med slöd av 2 kap. har gjort de planmässiga övervägandena och funnit
atl etl visst markområde är lämpat t, ex, för bebyggelse. Med stöd av 3 kap,
avgörs därefter var de enskilda byggnaderna skall placeras i detalj och hur de
skall estetiskt utformas och tekniskt utföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Förordning och myndighetsföreskrifter till PBL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.1 Bestämmelser i regeringsjbrmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har nämnt skall
föreskrifter om förnällandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigi avser ingrepp i enskildas personliga
eller ekonomiska förhållanden, med­delas genom lag (8 kap. 3 8 RF), Hit hör bl.
a, betydande delar av den reglering som rör byggandet. Även föreskrifter om
kommunernas befogen­heter och om deras åligganden kräver lagform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter bemyndigande av riksdagen kan
emellertid regeringen genom för­ordning meddela föreskrifter som avser skydd
för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Regeringen kan också bemyndigas att
meddela föreskrifter i vissa angivna ämnen, bl, a, i fräga om utformning av
byggnader, anlägg­ningar och bebyggelsemiljö (8 kap, 7 8 RF). Ett sädanl
bemyndigande kan förenas med ett medgivande för regeringen att överlåta ät
förvaltningsmyn­dighet eller kommun alt meddela bestämmelser i ämnei (8 kap. 11
5 RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan särskilt bemyndigande kan
regeringen - med vissa begränsningar - i förordning besluta dels föreskrifter
om verkställighet av lag, dels föreskrifter i sädana ämnen där regeringsformen
inte primärt förbehåller riksdagen beslutanderätten. Regeringen får vidare i
förordning överlåta ål underordnad myndighet all meddela bestämmelser i ämnet
(8kap, 13 5 RF). &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;4   
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med föreskrifter om verkställighet av lag förstås i första
hand tillämp­ningsföreskrifter av rent administrativ karaktär, 1 viss
utsträckning torde regeringen emellertid, med stöd av sin behörighet att
besluta verkställig-heisföreskrifter, kunna i materiellt hänseende &amp;quot;fylla
ul&amp;quot; en lag. En förut­sättning för delta är dock alt den lagbestämmelse som
skall kompletteras är så detaljerad atl regleringen inte tillförs något
väsentligt nytt genom den av regeringen beslutade föreskriften. 1
verkställighetsföreskriftens form får således inte beslutas om nägot som kan
uppfattas som etl nyil åliggande för enskilda eller om något som kan betraktas
som elt tidigare ej föreliggande ingrepp i enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden. Del fär såle­des inte komma i fräga att riksd.agen
beslutar mycket allmänt hållna lagreg­ler och att dessa sedan fylls ul och får
sitt reella innehåll genom de verkställigheisföreskrifter som regeringen eller
någon underlydande myn­dighet beslutarlse prop, 1973:90, s,211).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Laglekniska frågor och lagslijt-ningens räckvidd
5.3.1-5.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.2 Kompletterande föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Regeringen, eller den myndighet som
regeringen bestäm­mer, bemyndigas alt meddela föreskrifter till
byggbestämmelserna i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Helt naturligt finns del behov av
föreskrifter i förordning eller myndig-hetsförfaltning som kompletterar
bestämmelserna i PBL, I allt väsentligt är emellertid behovet av föreskrifter
koncentrerat till byggsidan. Enligt min mening bör nämligen några föreskrifter
inte utfärdas till 2 kap. med dess bestämmelser om allmänna intressen som skall
beaktas vid planlägg­ning och vid lokalisering av bebyggelse. Även när det
gäller övriga kapitel bedömer jag behovet av kompletterande föreskrifter som
mycket begrän­sat. Frågan om sådana föreskrifter rör således i huvudsak enbart
3 kap, om krav på byggnader m,m,, 8kap, om bygglov, rivningslov och marklov,
såvitt avser förfarandereglerna och 9 kap. om byggnadsarbeten, tillsyn och
besiktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som enligt dagens ordning
skall ställas på byggnader m, m, finns som jag tidigare har nämnt i
by.ggnadsstadgan. Flertalet av bestämmelser­na härom är förhållandevis
detaljerade. Byggnadsstadgan kompletteras ändå av föreskrifter i Svensk
byggnorm som utfärdas av statens planverk. Enligt 76 8 I mom. byggnadsstadgan
fär planverket meddela föreskrifter om bl, a, konstruktion och utförande i
övrigt av byggnader och andra anordningar, om vilka bestämmelser finns i stadgan.
Föreskrifter, som är av icke oväsentlig betydelse, skall dock för att bli
gällande fastställas av regerinjen. Detsamma gäller i fråga om föreskrifter som
av annan orsak är av större vikt. 1 76 § 2 mom. föreskrivs vidare atl
planverket i anslutning till föreskrifterna ger exempel på lösningar och
metoder som uppfyller kraven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i dessa och de allmänna råd i övrigi som behövs för
tillämpningen av      5 Lagtekniska&lt;br&gt;
byggnadsstadgan,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor och lagstift-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna visar enligt min
mening all del särskill i fråga om byg- nmjens nicvu c gandel finns behov av en
delaljbelonad reglering, Etl undanlagslösl krav på lagform framstår därför inte
som ändamålsenligt. För den detaljbetona­de regleringen av byggandet torde det
i många fall inte heller föreligga något egentligt behov av alt kräva
riksdagens medverkan. Jag anser därför alt byggbeslämmelserna i PBL bör
utformas så an de anger vilka grundläg­gande krav som gäller. Bestämmelserna
bör inte vara sä detaljerade all de hindrar en anpassning till
samhällsutvecklingen och lill förändrade ekono­miska förutsättningar eller nya
tekniska lösningar, PBL kommer därmed inte alltid alt ge uttömmande svar på
vilka krav som samhället ställer på enskilda byggnader, andra anläggningar
eller tomter, Lagens bestämmel­ser kommer inte heller alt vara tillräckligt
preciserade för alt alltid kunna Ullgodose att samhällets intentioner uppfylls,
I praktiken är del dessutom ofta först i samband med utarbetandet av de närmare
föreskrifterna som de ekonomiska konsekvenserna av en lagregel blir lydliga.
Det är nämligen i detta skede som en avvägning mellan kostnad och kvalitet kan
utföras på ett tillföriitligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därmed uppkommer frågan om enbart
verkställighetsföreskrifter kan utgöra etl komplement till de allmänt hållna
bestämmelserna i PBL. Som jag nyss nämnde fär i verkställighetsföreskrifternas
form inte beslulas något som kan uppfattas som ett nytt åliggande för enskilda
eller något som kan betraktas som elt Udigare ej föreliggande ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Beträffande
byggbestämmelserna ligger det i sakens natur att gränsen mänga gånger kan vara
flytande mellan materiella bestämmelser och vad som är att anse som
verkställigheisföre­skrifter. Regeringen torde visserligen inte helt sakna
möjlighet att i materi­ellt hänseende fylla ul bestämmelsema i PBL genom
verksiällighetsföre-skrifter. Utgångspunkten är emellertid att de
lagbestämmelser som måste kompletteras med verksiällighetsföreskrifter inte fär
tillföras något väsent­ligt nytt genom en verksiällighetsföreskrift, Mol denna
bakgrund anser jag det nödvändigt atl regeringen får möjlighet att meddela även
föreskrifter som inte är av ren verkställighelskaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde tidigare atl riksdagen
kan bemyndiga regeringen atl meddela föreskrifter bl, a. om utformning av
byggnader, anläggningar och bebyggel­semiljö. 1 sill av riksdagen godkända
betänkande (KU 1975/76:56 s,4l) underströk konstilutionsutskotiet att
riksdagen, när den utnyttjar denna delegalionsmöjlighei, kan och bör närmare
precisera de befogenheter som regeringen skall erhålla. Utskottet framhöll
vidare att det självfallet inte är meningen att delegeringen skall omfatta
annat än befogenheter att meddela detaljbetonade föreskrifter. Jag vill
framhålla alt denna delegationsmöj­lighet, som hittills inte har utnytljats.
infördes just med tanke pä arbetet med den nya byggnadslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningens
  räckvidd 5.3.2-5.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslär nu att regeringen
begär riksdagens bemyndigande all få 5 Laglekniska meddela de föreskrifter om
krav på byggnader m, m. som utöver bestäm- .frågor och lagsiijt-melserna i 3
kap, behövs för en iämplig utformning av byggnader och andra anläggningar eller
anordningar saml tomter och allmänna platser. Rege­ringen bör även begära ett
motsvarande bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs till skydd för
liv, personlig säkerhet eller hälsa. Bemyndigandena bör ge regeringen möjlighet
all delegera befogenheten att meddela föreskrifter till underordnad myndighet.
Jag återkommer till dessa frågor i specialmoUveringen (I6kap. I 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessutom bör regeringen få rätt all
meddela föreskrifter i fräga om typgodkännande av byggprodukter m, m, och om
avgifter för sådan verk­samhet. Även dessa frågor tar jag närmare upp i
specialmotiveringen (l6kap,2och 3 58),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör regeringen bemyndigas
att meddela föreskrifter om vissa avvikelser frän PBL i krig eller liknande
situationer. Jag återkommer även till den frågan i specialmotiveringen (16kap.
48),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.3 Svensk byggnorm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I anslutning lill PBL bör en ny
Svensk byggnorm utarbetas. Regeringen har därför enligl beslul den 22 november
1984 uppdragit åt statens planverk atl lägga fram förslag lill de föreskrifter
som - oavsett om de skall medde­las av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
av planverket -kan behövas i anslutning till bestämmelserna i 3, 8 och 9 kap,
samt 15 kap, 20 8 i del till lagrådet remitterade förslaget lill ny plan- och
bygglag. Uppdraget är i fråga om 8 och 9 kap, begränsat till atl avse
verkställighets-föreskrifter om förfarandet m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samlidigl med förslaget till
föreskrifter skall planverket även redovisa förslag lill de allmänna råd som ar
oundgängligen nödvändiga för förståel­sen av föreskrifterna eller som behövs
för att byggnadsnämndernas be­dömningar skall bli lika i frågor där en sädan
likformighet är väsentlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna skall utformas enkelt och
tydligt och med beaktande av de riktlinjer för förenkling av myndigheternas
regler som har angetts i prop, 1983/84: 119 (KU 25, rskr245).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringsbeslutet vilar bl, a, på
den grunden att det kan förutsättas att den tekniska kompetensen hos både de
byggande och byggnadsnämnderna har ökat betydligt i förhållande till vad som
gällde när den nuvarande byggnadslagstiftningen infördes. Samhällets reglering
bör därför, enligt uppdragsmotiven, inriktas främst pä målen för byggandel och
lämna störs­ta möjliga frihet i fräga om de medel och metoder som utnyttjas för
atl förverkliga målen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De föreskrifter som styr byggandet
bör alltså så långt möjligt uttryckas som funktionskrav. Planverkets
rådgivningsverksamhet bör riktas in på all pröva och värdera nya metoder och
lösningar och att aktivt förmedla sina erfarenheter från detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom översynsarbelet förutsätts vidare en noggrann prövning
av beho­vet av tvingande regler inom de skilda områden där krav nu ställs i
byggnadsstadgan eller Svensk byggnorm. Ett grundläggande mål är att kostnaderna
i byggandet skall kunna sänkas utan några avgörande förlus­ter i välfärd, hälsa
och säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av den betydelse som en byggnorm får för
samhällsresursernas användning bör därför enligt min mening bestämmelserna i
kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt atl utfärda
föreskrifter, anvis­ningar och råd, den s, k, begränsningskungörelsen,
lillämpas även på före­skrifter och allmänna råd som meddelas lill PBL, Enligl
kungörelsen skall som regel bl, a. ett normlorslags kostnadsmässiga
konsekvenser utredas av myndigheten, som även skall höra företrädare för dem
som kan förutses slutligt få bära de ökade kostnaderna för ändrade normer.
Enligt min mening bör vidare gälla att föreskrifter i byggnormen som rör
verksam­hetsområdet även för en annan myndighet än den som utarbetar föreskrif­terna
skall meddelas efter samråd med den myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frånsett regeringens begäran om bemyndigande all meddela
materiella bestämmelser innebär vad jag nu förordat inte några formella
avvikelser frän dagens normgivningssystem på byggsidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Laglekniska frågor och lagstift­ningens räckvidd
5.3.3-5.4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 PBL:s räckvidd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Planer enligt PBL skall i första hand
behandla bebyggelse och därmed sammanhängande anordningar samt redovisa
hushäll-ningskraven inom mark- och vattenområden av riksintresse. I planerna
kan emellertid även behandlas andra frågor om användning av mark och vatten.
Planerna skall påverka även lillätlighelsprövning enligt annan
markanvändningslagstiftning än PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.1 PBI:s planer reglerar I förslå hand bebyggelsen och
markanvänd­ningen inom områden av riksintresse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL innehåller en reglering av
förfarandet vid den kommunala planlägg­ningen. Den innehåller också de allmänna
bestämmelser som statsmak­terna ställer sig bakom och som avses tjäna till
vägledning för innehållet i planerna. Vidare finns det i PBL krav pä byggnaders
och andra anläggning­ars placering, utformning och utförande i olika avseenden.
Planerna får effekter i första hand för åtgärder som kräver lov enligl PBL, De
får emellertid betydelse även för åtgärder för vilka lov inte behövs och som
avser byggnader eller andra anläggningar saml tomter och allmänna plaiser. Inte
heller dessa åtgärder får utföras i strid mot delaljplan eller
områdesbestämmelser. Detta sammanhänger med all egenskapskraven i 3 kap, i
princip gäller även för icke bygglovspliktiga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.1-5.4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planer enligl PBL skall alltså i
första hand behandla frågor om bebyggel-       5 Laglekniska se och därmed
sammanhängande anordningar. Därutöver skall översikts-      .ftågor och
lagsiiji-planen innehålla en redovisning av hushällningskraven inom mark-
och       mngens rackvuld vallenområden av riksintresse. Något hinder för
kommunerna att i över­siktsplanen behandla även markanvändningsfrägor i etl
vidare perspektiv skall inte finnas. Det bör således vara möjligt all gå vidare
på den väg som redan är anträdd i markdispositionsplaner och liknande och göra
planen lill del dokument som visar kommunens uppfattning om markreservalioner
för t.ex, vägar, ledningar, naturreservat, takter och gruvor. Planen får i
sädana delar utgöra underlag för tillståndsprövning enligt olika specialla­gar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.2 PBL:s planer reglerar i vissa fall även vallenfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattenplaneringsutredningen har i
sitt betänkande (SOU 1980:39 och 40) Vattenplanering föreslagit tre former för
vattenplanering - vatlenöversikt. vattenhushållningsplan och
valtenfördelningsförrätlning. En vattenöver­sikt bör enligt ulredningen finnas
för varje kommun och täcka hela kom­munen. Översikten bör i enkel form redovisa
tillgången pä vatten, använd­ningen, rådande och förväntade konflikter samt
riktlinjer för den framtida vattenanvändningen. För områden - ett helt eller
delar av etl avrinnings­område - med begränsade vattentillgångar och konkurrens
om användning­en föreslås att regeringen får möjlighet atl föreskriva att
berörda kom­muner skall upprätta en plan för hushållning med och fördelning av
till­gångarna mellan olika iniressen, en s, k, vattenhushållningsplan. Genom en
vattenfördelningsförrättning skall inom mindre områden med lokala konflikter
vattnet kunna fördelas mellan ett antal intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det alldeles övervägande antalet
remissinstanser delar utredningens uppfattning om behovet av vattenplanering.
Flertalet remissinstanser till­styrker även de former för vattenplanering som
avses med förslagen om vattenöversikt och vattenhushållningsplan. Några delar
dock inte vaiien­planeringsuiredningens uppfattning atl valtenöversikten bör
vara obligato­risk. Härvid åberopas framför allt hänsynen till kommunernas
ekonomi. Flera remissinstanser, däribland naturvärdsverket och planverket,
anser att vattenplanering bör helt integreras med annan fysisk planering och
att vattenplaneringen därför inte bör utmynna i särskilda plandokument för
vattenfrågorna utan kunna ske inom ramen för de planformer för markan­vändningen
i övrigt som finns och kommer att finnas i byggnadslagstift­ningen. Flertalet
remissinstanser tillstyrker även utredningens förslag till
vattenfördelningsförrättning. Några remissinstanser är dock starkt kritiska
till förslaget i denna del och pekar särskilt på svårigheterna att lagtekniskt
placera in förrättningen i prövningssystemen i vattenlagen och miljö­skyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag efter samråd
med chefen för jordbruksdepartemen­tet framhålla följande. 1 likhet med
vattenplaneringsulredningen och flerta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.4.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lel remissinstanser anser jag att vattenfrågor hittills
har uppmärksammals i       5 Laglekniska alltför liten utsträckning i
samhällsplaneringen. Jag finner det därt'ör ange-      frågor och
lagsilfi-läget atl vattenfrågorna förs in pä etl mer aktivt sätl i denna
planering,       &amp;quot;jy'&amp;quot;&amp;gt; räckvidd framför alll i den kommunala
fysiska planeringen. Elt slörre hänsynstagan­de lill vallenfrägorna måste
enligt min bedömning resultera i elt från resurssynpunkt bättre utnyttjande av
vattnet saml minskade risker för konflikter mellan olika användningsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt PBL skall kommunerna ha det
huvudsakliga ansvaret för den fysiska planeringen. Eftersom vattnet utgör en
del av den fysiska miljön, anser jag i likhet med vattenplaneringsulredningen
och den övervägande delen av remissinstanserna att del är naturligt att
kommunerna också fär del huvudsakliga ansvarei för vattenplaneringsfrågor. En
förutsättning för att vattenfrågorna skall få önskvärd tyngd och allsidig
behandling torde dessutom vara att de behandlas genom en planeringsverksamhet
med tillräcklig politisk förankring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trots de skillnader i
förutsättningar som i skilda hänseenden föreligger mellan vattenplanering och
planering av markens användning, anser jag att man sä långt som möjligt bör försöka
få till stånd en samordning av kommunernas olika planeringsfunktioner när det
gäller den fysiska miljön. Härigenom kommer vattenfrågorna att kunna behandlas
på ett likartat sätt som markfrågorna, och de ömsesidiga konsekvenserna av
markanvänd­ningen och vattenanvändningen kommer lättare att kunna beaktas.
Olika former av planering som bedrivs åtminstone delvis parallellt kan dessutom
lätt försvära möjligheterna att fä den samlade bild av utvecklingen som
planeringen är avsedd att ge. Därtill är det enligt min uppfattning rationellt
och kostnadsbesparande att flertalet av de frågor som rör den fysiska miljön, i
vilken jag inbegriper vattenmiljön, kan behandlas inom PBL:s plansystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser därför all man skall
integrera vattenplaneringen med annan fysisk planering och sä långt som möjligt
inordna den i PBL:s regelsystem. Jag bedömer atl denna lösning väl tillgodoser
de syften som ligger bakom valtenplaneringsutredningens förslag till
vattenöversikt och vattenhushåll­ningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller utredningens förslag
lill vattenfördelningsförrättning an­ser jag atl förrättningar av detta slag
inte har någon plats i PBL- systemet. De i nya vattenlagen intagna
bestämmelserna om bevaltningssamfällighe-ter torde åtminstone delvis Ullgodose
syftet med vattenfördelningsförrätt-ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag avser senare (avsnitten 7 och
8) att återkomma med närmare förslag till PBL:s plansystem och jag kommer där
också att redovisa hur jag ser på möjligheterna att låta planerna omfatta även
kommunernas vattenområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Laglekniska&lt;br&gt;
5.4.3 Reglering av bebyggelse in. m. I naturvårdslagen och väglagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor och lagsiift-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Både naturvårdslagen (1964:822) och väglagen (1971:948)
innehåller i       &amp;quot;ingens räckvidd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:308.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 4 dag bestämmelser som reglerar
bebyggelse m,m, PBL-utredningen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreslagil alt sirandskyddsbestämmelserna flyttas från
naturvårdslagen lill PBL, Av detta följer lill en början att befogenheten atl
utvidga eller inskränka strandskyddel generellt förs över från länsstyrelserna
till kom­munerna. Vidare blir följden att byggnadsnämnden vid sin normala bygg­lovsprövning
skall tillämpa även reglerna om strandskydd och alltså ha möjlighet att ge
dispens från del förbud som ligger i sirandskyddsbestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har viss förståelse för tanken
på etl enhetligt förfarande. Inte minst frän sökandens synpunkl är del
naturliglvis en fördel atl ansökningen prövas ur alla aspekter av samma
myndighet. Jag anser emellertid att allemansrätten, som ju ligger bakom
strandskyddel, är en tillgång som del ligger i hela landels intresse att slå
vakt omkring och att länsstyrelserna på del stora hela har skön denna uppgift
mycket bra. Strandskyddet är numera ett begrepp som har vunnit insteg i det
allmänna rättsmedvetandet. Enbart den åtgärden att flytta reglerna bort från naturvårdslagen
skulle kunna uppfattas som en förändring av strandskyddets styrka. Delta skulle
enligt min mening vara olyckligt. Jag anser således atl övervägande skäl talar
för att sirandskyddsbestämmelserna skall vara kvar i naturvårdslagen och att
länsstyrelsen i princip skall fatta beslut i strandskyddsfrågor. Den möjlighet
att delegera beslutanderätten till kommunerna som finns redan i dag i
naturvärdslagen bör behållas, 1 denna fråga har jag samrått med chefen för
jordbruksdeparlemenvet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslog alt kommunerna
skall ges möjlighet att inom ra­men för PBL upprätta markförordnanden,
motsvarande dagens naturreser­vat, för att tillgodose friluftslivets intressen.
Detta har väckt en viss re­misskritik, bl. a. frän naturvärdsverket och Svenska
naturskyddsförening­en. Man kan sammanfalla kritiken på så sätl atl
remissinstanserna finner del olämpligl atl dra upp en gräns mellan
friluftslivels och den velenskapli-ga naturvårdens intressen, likaså mellan
vilka frågor som skall vara en kommunal och vilka som skall vara en statlig
angelägenhet. Man har också framhållit att det av PBL-utredningen föreslagna
förbudet alt inrätta ett naturreservat för ett område med markförordnande
skulle vara olämpligl bl.a, med hänsyn Ull de skillnader i motiv som kan ligga
bakom valet av olika skyddsformer för ell vissl område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är beredd alt insiämma i denna
kritik. Problemen kan naturligtvis lösas genom att möjligheterna inom PBL:s ram
utvidgas att gälla även en del av de naturvårdsfrägor som kan regleras enligt
naturvårdslagen. Denna lösning har förordats av bl, a, naturvårdsverket och
planverket. En bällre och enklare lösning anser jag dock vara atl vidga
kommunens möjligheter atl använda de medel som redan i dag finns i
naturvårdslagen. Kommuner-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;na bör med andra ord ges möjlighel atl inrätta kommunala
naturreservat      5 Laglekniska&lt;br&gt;
och naturvärdsområden med stöd äv bestämmelserna i naturvårdslagen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;J&amp;gt;'agor och lagsiiji-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delta förslag innebär en väsentlig
förändring i förhällande lill det remit- l&amp;quot;ft&amp;quot; ''&amp;quot; terade
förslaget. Jag föreslog nämligen i lagrådsremissen alt områdesbe­stämmelser
skall kunna användas för att avsätta mark som friluftsområden och alt
marklovsplikt skall kunna införas så att kommunerna inom dessa områden kan
pröva bl. a, ansökningar om trädfällning och skogsplanering. Tanken var - även
om det inte tydligt framgår av förslaget (se dock lagrådsremissen s, 233) - att
möjligheten att införa områdesbestämmelser av detta slag skulle vara begränsad
till friluftsområden som utgör bebyggel­sekomplement, dvs, sädana som ligger i
anslutning till bebyggelseomrä­den. Förslaget gick ut på att kommunen genom
områdesbestämmelser skall kunna reglera marklovspliktiga åtgärder inom
friluftsområden intill samma kvalifikationsgräns som gäller för staten vid
förordnande om natur­vårdsområde enligt naturvårdslagen. Regleringen skulle med
andra ord inte få vara så ingripande alt den pågående markanvändningen avsevärt
försväras. Behövs en mer ingripande reglering skall kommunen kunna inrätta ett
naturreservat för det aktuella friluftsområdet enligt det förslag till
ändringar i naturvärdslagen som har remitterats till lagrådet genom beslut den
25 april 1985,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag föreslog beträffande PBL
innebär en begränsning av de möjlig­heter att avsätta mark som friluftsområden
som dagens byggnadslagstift­ning ger. Genom fastställda generalplaner kan ju
markanvändningen be­stämmas lill friluftsliv (98 andra stycket BL), varvid bl,
a, trädfällning inte får ske utan prövning av länsslyrelsen (17 8 BL), Genom
fastställd general­plan kan regleringen av skogsbruket göras mer eller mindre
ingripande. Inget hindrar dock att del meddelas föreskrifter som är så
långtgående att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller t,o. m, att
synnerligt men uppkommer vid användningen av en fastighet. För sådana fall
finns regler om ersättning eller inlösen (22 8 BL), Det bör även framhållas att
det i dagens ordning inte finns något krav på att dessa friluftsområden skall
ha någon anknytning till bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Emellertid har det visat sig att
den i lagrådsremissen föreslagna begräns­ningen av kommunernas
regleringsmöjligheter har skapat oklarhet beträf­fande mina avsikter, bl, a.
hos skogsintressenterna. För att syftet med regleringen skall framgå på ett
tydligare sätt än i det remitterade förslaget har jag efter samråd med
jordbruksministern funnit det vara en bättre lösning all kommunernas behov av
att kunna skapa lokala friluftsområden tillgodoses genom en ändring i
naturvårdslagen. Institutet naturvårdsområ­de i den lagen (19 8) har nämligen
tillkommit bl, a, i syfte att möjliggöra för länsstyrelsen att skapa lokala
friluftsområden. Jag återkommer till rege­ringen med förslag till denna ändring
i samband med att jag lägger fram förslag till följdlagsliftning till bl. a,
PBL. Ändringen bör innebära alt kommunerna med slöd av delegation frän
länsstyrelserna skall kunna fatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningens
  räckvidd 5.4.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslut om inrättande av naturvärdsområden heh enligl de
regler som redan      5 Lagtekniska gäller för länsstyrelsens beslut i sädana
frågor. Detta innebär bl. a. alt      frågor och lagsiifi-regleringen av t, ex,
plantering och avveckling inte får vara så ingripande all pågående
markanvändning avsevärt försväras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lösning ligger väl i linje
med del tidigare framlagda förslaget all kommunerna bör ges möjlighel atl
iiiralia kommunala naturreservat med slöd av beslämmelserna i naturvårdslagen.
Systematiskt hör ocksä dessa frågor bättre hemma i naturvärds- än i
byggnadslagstiftningen. Ett vikiigi skäl som har bidragil lill min ändrade
inställning är att man bör undvika alt skapa nya beslutsformer när det redan
finns sådana för samma ändamål. Alt naturvårdsfrågorna samlas i naturvärdslagen
i stället för att vara splitt­rade i flera lagar har också den fördelen alt man
slipper ha flera lillsyns-och överprövningsmyndigheter. Den enskilda markägaren
kan överklaga de kommunala beslulen till länsslyrelsen, Slalens
kontrollmöjligheter när del gäller 1, ex, skogshushållningen blir fullgoda
genom all systemet bygger pä delegation frän länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gränsdragningen mellan PBL och
naturvärdslagen vill jag i korthet ange på så sätl att områdesbestämmelser bör
få användas av kommunen för erforderlig bebyggelsereglering, medan
naturvårdslagens bestämmelser om nalurvårdsområde och naturreservat bör
användas om kommunen vill avsätta mark för friluftsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 väglagen finns flera bestämmelser
som innebär förbud mot alt uppföra byggnader, sälla upp skyilar,
ljusanordningar och liknande i närhelen av allmänna vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-ulredningen har vall att låta
föreskrifterna om byggnader finnas kvar i väglagen men föreslagit att reglerna
om skyltar, reklamanordningar och liknande skall upphävas och all sädana frågor
i fortsättningen skall regleras endasi genom PBL. Utredningens förslag i den
här delen har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Vägverket samt vissa
länsstyrel­ser och vägförvaltningar anser emellertid att också beslämmelserna
om skyltar bör behällas i väglagen. Kommunförbundet och några kommuner hävdar
att även bestämmelserna om byggnader bör föras till PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening finns det ingen
anledning att ändra på de regler som gäller åtgärder inom ett vägområde, som
väghållaren råder över med vägran. Det betyder ait t, ex, bestämmelserna i 48 8
med förbud i vissa fall atl uppföra byggnader inom vägområden bör vara kvar i
väglagen. Beträf­fande tavlor, skyltar o,d. finner jag det inte sakligt
motiverat att föra över tillståndsprövningen lill PBL. Med andra ord bör
bestämmelserna i 45 och 4685 finnas kvar i väglagen. Det finns anledning atl se
annorlunda pä byggnader och en rad andra anläggningar och anordningar som bör
vara generellt prövningspliktiga enligt förslaget till PBL. När det gäller
ansök­ningar om alt fä uppföra byggnader m.m. ankommer del enligt PBL pä
byggnadsnämnderna atl göra en allsidig prövning av tillåtlighet och lokali­sering,
där säledes även trafiksäkerhetsaspekter skall beaktas.  Mänga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5.4.3-5.4.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommuner är i dag väghållare enligt väglagen, och allmänt
har kommuner-      5 Lagtekniska na god kunskap om trafik-
ochlrafiksakerhelsfrägor. I ärenden hos bygg-      frågor och
lagsiifi-nadsnämnden som kan beröra allmän väg är dessulom vägverkel
sakägare      &amp;quot;'&amp;quot;.'i 'äckvidd och kan bevaka att sådana frågor får en
tillfredsställande lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I översiktsplanen kommer säväl
genomförda som planerade allmänna vägar atl vara redovisade. Jag ser del ocksä
som självklart att kommuner­na i översiktsplanen redovisar de särskilda
restriktioner i fråga om bebyg­gelse som bör gälla i anslutning lill allmänna
vägar eller vägreserval. Om det behövs, kan översiktsplanens syfte säkerställas
genom atl områdesbe­stämmelser anlas efter samråd med vägverkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns enligl min mening inie
nägon anledning att tro annat än atl vägverket fär gehör för sina synpunkter pä
trafiksäkerhetsfrågor vid be­handlingen av översiktsplaner och
områdesbestämmelser. Mot den här bakgrunden anser jag att utredningens skäl för
att behålla dubbelprövning­en av nya byggnader och vissa anordningar inte är
tillräckligi starka. Kraven i väglagen på tillstånd av länsslyrelsen för alt
uppföra byggnader och andra anordningar intill eller i närhelen av allmänna
vägar bör därför upphävas i den mån det råder bygglovsplikl enligt PBL, Jag har
i denna fråga samrätt med chefen för kommunikalionsdepartemenlet. Jag återkom­mer
till dessa frågor i milt blivande förslag till ändringar i annan lagstift­ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.4 Duhbelprövning och enbari specialprövning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i övrigt inte för avsikt
alt föreslå några stora förändringar av nu rådande förhållanden i fråga om
samordningen mellan byggnadslagstift­ningen och annan lagstiftning. Det kommer
alltså även i fortsättningen att finnas bäde markanvändningsätgärder som
lillståndsprövas uteslutande enligt någon annan lag än PBL -1, ex, vägar - och
byggnader som dubbel-prövas - t, ex, en industri som skall ha tillstånd enligt
såväl byggnadslag­stiftningen som miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör redan här framhållas att
varken en detaljplan eller etl bygglov avses innebära något slutligt besked
från samhället om att det inte finns några hinder mot atl bygga eller vidta
andra åtgärder. Trots atl etl tillstånd har meddelats enligl PBL, kan alltså
ett projekt inte påbörias förrän sökan­den har inhämtat även andra behövliga
tillstånd. Som ett exempel kan nämnas regleringen av fasta fornlämningar i
fornminneslagen (1942:350), Det ligger pä sökanden att iaktta dessa regler,
även om han har fått bygglov. En bestämmelse bör dock införas om all
byggnadsnämnden som en serviceätgärd upplyser sökanden om de övriga tillstånd
som eventuellt kan behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt markanvändning alltså även i
fortsättningen skall tillåtlighetsprövas enligl flera andra lagar, samtidigt
som man vill låta planläggning enligt PBL få vissa verkningar på andra
tillstånd, medför att en del ingrepp i andra lagar behöver göras. Som jag
närmare kommer atl utveckla senare (avsnitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningens
  räckvidd 5.4.4-5.4.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21) avser jag atl i annat sammanhang föreslå att det i en
rad lagar som rör       5 Laglekniska markanvändningen införs ell krav pä alt
planerna enligt PBL på vissa sätt      frågor ocli lagsiift-skall beakias vid
tillsländsbesluien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fulla räckvidden av planerna
enligt PBL kommer således alt framgå inte enbari av PBL i sig utan även genom
den reglering av kopplingen mellan planerna och en rad spedalförtätiningar som
jag senare skall åter­komma lill regeringen med förslag om, 1 stora delar
kommer denna regle­ring all slamma överens med vad som gäller i dag i fräga om
sambandet mellan planer enligl byggnadslagen och specialförfatiningarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.5 Planernas räckvidd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har
anfört kan alltså konslateras att planbe­sluten enligt PBL får betydelse för
följande slag av åtgärder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1, Åtgärder
som behöver lillståndsprövas uteslulande enligt PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2, Åtgärder som behöver
lillståndsprövas både enligt PBL och enligt&lt;br&gt;
nägon speciallag, t, ex, uppförande av en industribyggnad som behöver&lt;br&gt;
tillstånd enligl miljöskyddslagen. Även i dessa fall sker den planmässiga&lt;br&gt;
bedömningen i samband med bygglovsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder som
skall prövas enbari enligt någon speciallag, t, ex, byggan­de av vägar. Här
skall planerna på visst sätt beaktas vid tillståndspröv­ningen i enlighet med
det förslag om följdlagsliftning till PBL som jag senare avser att lägga fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärder för
vilka tillstånd inte behövs vare sig enligt PBL eller enligt nägon speciallag
och som avser byggnader eller andra anläggningar samt tomter och allmänna
platser, Atl även sådana åtgärder skall vara planenliga innebär att det
ankommer pä den som utför åtgärden att utan förhandsprövning följa planens
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6   
Principer för planläggning och prövning av bygglov m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o PBL skall innehålla etl kapitel
om de allmänna intressen som skall beakias vid planläggning och vid
lokalisering av bebyggelse (s, 109)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kapitlet om allmänna intressen
skall inledas med en grundläggande bestämmelse alt planläggning och beslut om
lov skall främja en frän allmän synpunkt lämplig utveckling och skapa
förutsätlningar för en god bostads-, arbels-, irafik- och fritidsmiljö (s. 111)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Lagen om hushållning med
naturresurser m,m, (NRL) skall tillämpas vid beslut enligt PBL (s, 113)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o På samma sätl som enligt dagens
lagstiftning skall särskilda krav uppfyl­las för atl mark skall fä användas för
bebyggelse. Vid lämplighetspröv­ningen skall bl, a, kommunalekonomiska
bedömningar ges stor tyngd, Dessulom skall energifrågorna i större utsträckning
än i dag beaktas vid lokalisering av bebyggelse (s, 115),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6
Principer för planläggning och prövning av bygg­lov m. m. 6.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Behovet av bestämmelser om allmänna intressen vid
markanvändnings­beslut enligt PBL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: PBL skall innehålla ett kapitel om de
allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har anfört tidigare
(avsnitt 3,2) bör PBL inriktas på kommuner­nas styrning av
bebyggelseutvecklingen i vid mening. Jag har också fram­hållit att en
grundläggande princip bör vara att mark skall prövas frän allmän synpunkt
lämplig för ändamålet för att den skall få användas för bebyggelse och därmed
sammanhängande anordningar samt för vissa an­läggningar. Sådan prövning skall
göras vid planläggning enligt PBL, Utan­för områden med detaljplan eller
områdesbestämmelser och där delaljplan inte är en nödvändig förutsättning för
lämplighetsbedömningen, sker den­na bedömning i samband med prövningen av
ansökningar om bygglov eller förhandsbesked. Översiktsplanen utgör då etl
planmässigt beslutsunder­lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad som gäller i
dagens byggnadslagstiftning bör således planmässiga överväganden föregå sådana
förändringar av markens an­vändning som kan få betydelse för utvecklingen i det
område som berörs av förändringen. Detta innebär i sig en garanti för att
markanvändningsför­ändringar av betydelse föregås av noggranna överväganden om
vad som är en frän allmän synpunkt lämplig utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I byggnadslagstiftningen har sedan
lång tid ställts upp bestämmelser som skall gälla för planläggning och
tillståndsprövning. 1 nuvarande lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns dessa bestämmelser främst i 9, 12 och 29 SS
byggnadsstadgan. De       6 Principer Jör&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ganska vida allmänna beslämmelserna i 98 om de krav som
skall gälla för      planläggning och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planläggning ulgör den viktigasie grunden för prövning av
markanvänd-      picm&amp;quot;' a\   }gg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt;text-indent:310.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lor m. m. ningsförändringar. Dessa
beslämmelser ligger lill grund säväl för dispens-       .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prövning
av lälbebyggelse uianför delaljplan som för prövning av glesbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hyggelse
och tätbebyggelse av mindre omfattning; man bmkar tala om atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all
prövning av bebyggelse sker på planmässiga grunder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 98 första stycket
byggnadsstadgan skall planläggning ske så att den främjar en ur allmän synpunkt
lämplig ulveckling inom det område som planen skall avse. Tillbörlig hänsyn
skall också tas lill förhållandena inom angränsande områden, liksom till den
allmänna samfärdselns, energi­hushållningens, det millilära försvarels,
civilförsvarets och andra för lan­det gemensamma behov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens andra stycke har
angetts ett antal faktorer som särskilt skall beaktas när mark skall exploateras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såväl bygglagutredningen sorn
PBL-utredningen har föreslagit alt en blivande lag skall innehålla allmänna
riktlinjer för planläggning och till­ståndsprövning. Båda utredningarnas
förslag i de här avseendena utgår från nuvarande regler i 98 byggnadsstadgan.
De föreslagna reglerna har emellertid getts en vidare syftning i fråga om synen
på samhällsutbyggna-den och mer inriktats på resurshushållning, I
PBL-utredningens förslag kan lagregleringen av riktlinjerna, i den fysiska
riksplaneringen ses som etl utflöde av denna vidgade syn på samhällsutbyggnad
och resurshushåll­ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningens förslag att ge
beslämmelser som innehåller allmänna riktlinjer för planläggning och
tillståndsprövning en sammanhållen central plats i lagen har inte mött några
erinringar frän remissinstanserna. Där­emot har eftertVägats bättre belysning
av vissa frågor som bör ligga till grund för planering och tillståndsprövning.
Detta gäller bl, a, frågorna kring hushållning med naturresurser och en
ekologisk grundsyn vid föränd­ringar av markanvändningen, hur
energihushållningen skall beakias och kollektivtrafikfrägornas ställning vid
överväganden om markanvändning­en. Många remissinstanser har även pekat pä atl
frågan om en god social miljö bör få en mer framträdande plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningarna anser
jag atl PBL bör innehålla ell särskilt kapitel om vilka allmänna iniressen som
skall beaktas vid markanvänd­ningsförändringar som regleras i PBL, Mot bakgrund
av atl förändringar i princip skall föregås av planläggning, blir bestämmelserna
i första hand att uppfatta som krav vid planläggning. Utredningen har ocksä
föreslagit att kraven på en lämplig samhällsutveckling och en god miljö (2kap,
1 och 2 88) skall tillämpas enbart vid planläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lämpligheten av bebyggelse och tillståndspliktiga
åtgärder i övrigi skall som jag nyss nämnde kunna bedömas i samband med
prövningen av ansökningar om lov. Sådana enskilda lovärenden kan inte ses
isolerat som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;III&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=52 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lov
  in. ni. 6.1-6.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om de saknade belydelse för samhällsutvecklingen i stort. 
Elt enskilt       6 Principer för bygglov, sen som enstaka beslut, piverkar
kanske inte bebyggelsestruk-       planläggning ocli turen i kommunen, men
sammantaget kan mänga enskilda bygglov fa      prövning av hygg-omfatlande
konsekvenser. Jag anser därt&amp;quot;ör att bestämmelserna i kapitlet om allmänna
intressen bör vara tillämpliga även pä enskilda ärenden, Alla åtgärder skall m,
a, o, piövas utifrån planmässiga grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av naturliga skäl blir beslämmelser
av delta slag allmänt hållna och kan synas svåra atl tillämpa i praktiken. Det
är emellertid knappasl möjligl all i lagtexten ange de allmänna
utgångspunkterna för planering och bebyggel­seutveckling pä etl mera preciserat
sätt. Avsikten är ju all dessa utgångs­punkter skall läggas till grund för en
planerad ulveckling som del ankom­mer på kommunens företrädare att besluta om.
i första hand genom att anta planer som lägger fast den lokala tillämpningen av
bestämmelserna, men också genom beslut i enskilda fall om bygglov och
förhandsbesked. Del vore enligl min mening också olyckligt att genom bindande
regler mera i detalj styra utvecklingen i kommunerna. Det kan därför knappast
vara lämplig! att utfärda tillämpningsföreskrifter Ull bestämmelserna om plan­läggning.
Däremot är det naturligtvis av stor betydelse att nya rön om planering kommer
besluisfatlarna till del. Delta sker bäst genom att kom­munerna har tillgång
lill välutbildad personal på planeringsområdet. Av stor betydelse är dessulom
att ny kunskap sprids till kommunerna. De allmänna råd om planering som statens
planverk utfärdar har här stor betydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Allmänna intressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2.1 En lämplig samhällsutveckling m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Kapitlet om allmänna intressen skall inledas
med en grundläggande bestämmelse att planläggning och beslul om lov skall
främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling och skapa förutsätt­ningar
för en god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstadgans planformer och
krav pä planläggning är inriktade på utvecklingen inom avgränsade bebyggelseomräden
i kommunen. Utveck­lingen under 1970-lalet har visat ett behov av en tolalsyn
på utvecklingen inom en kommun sä alt också glesbygdsfrågor behandlas i
planeringen. Det är också mot den bakgrunden som jag har förordat att
kommunerna skall ha en heltäckande översiktsplan för kommunen och atl den skall
hållas aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med PBL-utredningen anser
jag att del i en bestämmelse bör slås fast alt planläggning skall främja en
från allmän synpunkl lämplig utveck­ling. Mol bakgrund av att PBL i första hand
är inriktad på bebyggelseut­vecklingen bör det också föreskrivas atl
planläggningen enligt PBL skall ge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förutsättningar för en från social synpunkt god bostads-,
arbets-, trafik-       6 Principer för&lt;br&gt;
och ftilidsmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planläggning och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse om an planläggning skall främja en frän
allmän syn- P'(&amp;gt;vning a\ ngg-punkl lämplig utveckling innebär bl, a. att
långsiktiga och gemensamma (,2 1 intressen skall beaktas och tillvaratas.
Enskilda intressen bör inte fä hindra en ulveckling som från allmän synpunkt
bedöms vara betydelsefull. Av särskild vikt är att ekonomiskt svaga intressen
beträffande markanvänd­ningen inte missgynnas i förhållande till
exploateringsintressen som drivs av ekonomiskt starka grupper i samhället. Att
planera för en lämplig ulveckling innebär att sammanjämkningar måste göras
mellan intressen frän olika sektorer i samhället. Det är därför av särskild
vikt alt den fysiska planeringen i kommunerna samordnas med annan
planeringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är naturligt att kommunerna i
sin översiktliga planering tar ställning till de stora linjerna i kommunens
bebyggelsestruktur. 1 det sammanhanget bör understrykas jämsiälldhetsfrågornas
betydelse för bedömningen av en lämplig samhällsutveckling. En utspridd och i
förhållande till arbetsmark­nader, kollektivtrafik och service illa lokaliserad
bebyggelse kan avsevärt försvåra för kvinnor och män att på jämlika villkor
förvärvsarbeta och delta i samhällslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När jag nu förordar att i PBL skall
tas in en bestämmelse om att planläggning skall skapa förutsättningar för en
från social synpunkt god bostads-, arbets-, trafik- och frilidsmiljö, är det
ett uttryck för atl dessa miljöaspekter och samordningen mellan dem är av
särskild betydelse för den strävan i riktning mot goda sociala och jämlika
levnadsvillkor som ulgör grunden för lagsUftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fräga om vad som bör inrymmas i
en från social synpunkt god miljö vill jag anknyta till följande uttalande av
departementschefen i propositionen (1979/80: 1) om socialtjänsten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialutredningen har föreslagit att socialtjänstens
företrädare i sitt arbete med planeringsfrågorna för nya bostadsområden och vid
sanering av gamla skall verka för att följande delmål uppfylls:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en allsidigt
sammansatt social struktur;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en planering av
närmiljön som främjar kontakt och gemenskap;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheter
till differentierade kultur- och fritidsaktiviteter för alla;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett
tillräckligt och väl lokaliserat utbud av social service;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en lokalisering
av lämpliga arbetsplatser och andra verksamheter som bidrar till att ge bostadsområdena
ett mångsidigt socialt liv;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;väl utbyggda
kollektiva resmöjligheter som tillgodoser även de handi­kappades behov;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett
bostadsutbud som tillgodoser också speciella sociala bostadsbehov i icke
segregerade former;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentliga
platser och byggnader sä utformade att de blir tillgängliga för alla;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;differentierade
sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter för grupper med behov av särskilda
insatser;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- en aktiv
konsumentverksamhet med inrikining i förslå hand på att stödja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;resurssvaga grupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till socialutredningens förslag till
delmål, vilka har tillstyrkts praktiskt tagel enhälligt av remissinstanserna. -
Enligt min mening svarar delmålen väl mol de krav som man bör ställa på en god
bostadsmiljö för olika kategorier av boende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6
Principer för planläggning och prövning av bygg­lov m.m. 6.2.1-6.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För flertalet delmål som här
ställts upp utgör PBL ett viktigt genomfö­randeinstrument. Jag kan helt ställa
mig bakom de slrävanden som social­utredningens förslag innehåller och jag
anser alt de uppställda delmålen kan utgöra grund för tillämpningen av den nu
föreslagna bestämmelsen om att förutsättningar skall skapas för en god miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag ocksä
betona vikten av att bestående sam­verkansformer mellan berörda samhällsorgan
utvecklas i enlighet med intentionerna bakom socialtjänstlagen (1980:620) och
hälso- och sjuk­vårdslagen (1982:763). Enligt socialtjänstlagen (5 8) hör det
till socialnämn­dens uppgifter att medverka i samhällsplaneringen och i
samarbete med bl, a, andra samhällsorgan främja goda miljöer i kommunen. Enligt
hälso-och sjukvårdslagen (8 8) har landstingskommunen getts motsvarande an­svar
att samverka med andra samhällsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6,2,2 Naturresurser m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Lagen om hushållning med naturresurser m, m,
(NRL) skall tillämpas vid beslut enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att man skall få till stånd den
lämpliga samhällsutveckling som jag har talat om, är det av särskild vikt att
behovet av en långsiktig hushållning med våra naturresurser beaktas vid beslut
som rör markanvändning, PBL-utredningen hänförde den frågan till kravet på att
planläggning skall främja en lämplig samhällsutveckling. Naturresurshushållning
som krav för plan­läggning och tillståndsprövning enligt PBL behandlades ganska
kortfattat av utredningen. Som jag nämnde tidigare har många remissinstanser
efter­lyst en bredare belysning av hushållningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysisk planläggning utgör ett
viktigt led i tillämpningen av en naturre­surslag. Mitt förslag till PBL bygger
på atl även NRL antas. Ett kapitel om krav på planläggning och
tillståndsprövning enligt PBL bör innehålla en bestämmelse om att även NRL
skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom denna hänvisning till NRL
kommer det att åligga kommunerna och deras byggnadsnämnder atl vid all
planläggning och prövning av lov enligt PBL se till bl. a. alt områden av
riksintresse används på etl lämpligt sätt. Åsidosätter en kommun detta, kan och
bör staten ingripa mot kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen innebär vidare att
även de grundläggande hushållnings­kraven i lagen skall tillämpas vid
planläggning och vid prövning av ansök-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=96 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;prövning
  av hvi;g-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
  6.0pt;font-family:Verdana'&gt;lo\- III. III.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar om bygglov och förhandsbesked. Jag vill här kort
erinra om vissa      6 PrinciperJor&lt;br&gt;
inslag i det till lagrådet remitterade förslaget till NRL.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planläggning ocli&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 en inledande bestämmelse i
förslaget lill NRL anges atl marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigi
skall användas sä att en från ekologiska, sociala och samhällsekonomiska
synpunklei' god hushållning främjas. Beslämmelserna i NRL syftar till all
landels försörjning med naturresurser skall Iryggas, god natur- och kuluirmiljö
bevaras saml etl ändamälsenligi samhällsbyggande främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsfrågor utgör
naturiigtvis ett centralt led i nalurresurs-hushällningen. Därför har i NRL
lagils in grundläggande hushållningsbe-slämmdser som lill övervägande dd
motsvarar 9 8 byggnadsstadgan och de nuvarande s.k. verksamhetsanknutna
riktlinjerna i den fysiska rikspla­neringen, NRL innehåller därför bestämmelser
om sådana intressen som det finns särskild anledning att värna om. Föreskrifter
finns sålunda om hänsynstagande på olika sätt till de areella näringarnas
intressen. Vidare finns bestämmelser om hänsyn lill naturvärdens,
kuliurminnesvårdens och friluftslivets iniressen. Inom områden som av olika
skäl är av riksintresse är skyddet särskill starkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 9 8 byggnadsstadgan
om alt mark skall användas fördel ändamål för vilket den är mest lämpad med
hänsyn lill beskaffenhet, läge och föreliggande markanvändningsbehov är av
sådan central belydelse för planläggning alt en motsvarighet bör tas in även i
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;NRL innehåller ocksä ett kapitel
med särskilda hushällningsbestäm-melser för vissa områden i landel, som
ersätter de s, k, geografiska riktlin­jerna i den fysiska riksplaneringen.
Dessa områden är i sin helhet av riksintresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare finns i NRL beslämmelser om
förutsättningar för exploaterings-företag inom olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som i nu redovisade
avseenden kommer att tas in i NRL kommer säledes att få stor betydelse för
planläggning och prövning av sädana exploateringsförelag som lovprövas enligt
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga som har aktualiserats
efter del att lagrådsremissen beslutades angående PBL - främst med anledning av
civilförsvarsstyrelsens remiss­yttrande över förslaget till NRL - är hur
totalförsvarels iniressen skall vägas in dels vid ställningstaganden till
lokaliseringen av ny bebyggelse och dels vid beslut som rör utformningen av
bebyggelsemiljön inom områ­den som har befunnits lämpliga alt bebygga. Jag vill
Ull en början erinra om alt kommunerna enligl beslut av riksdagen skall med
början under budget­året 1984/85 ta över ansvaret för ledningen av
civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och för den planläggning i fred
som hänger samman härmed (prop, 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr374).
Riksdagen beslöt vid 1982/83 års riksmöte att övergången till kommunal ledning
och planlägg­ning skall genomföras under perioden 1984/85-1986/87 (prop.
1982/83: 100 bil,6,FöU9, rskr271),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att dessa riksdagsbeslut skall kunna genomföras har
regeringen i prop, 1984/85:49 förelagt riksdagen förslag till bl. a. ändringar
j civilförsvarsla­gen (1960: 74), som innebär att kommunerna skall upprätta och
anta vissa planer däribland skyddsplaner. Bland de aspekter som skall belysas i
skyddsplaner anges tillgången pä och behovet av skydd, de älgärder som behövs
för omflyltning, ulrymning m, m, saml i vissa fall även behovel av skyddsrum
med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är naturiigtvis angeläget att
kommunerna har möjlighet alt i den fysiska planeringen integrera sädana
ställningstaganden som har kommit fram vid försvarsplaneringen i vid mening.
Frän civilförsvarssynpunkt t. ex, finns det behov atl kunna påverka
lokaliseringen så att bostäder och anläggningar inte uppförs i närheten av
sådana verksamheter som bedöms kunna bli utsatta för angrepp i krig.
Grunddokumentet för skyddsplanen är en skyddsanalys, som bl, a, beskriver var
riskområden av olika slag finns. Denna analys bör ocksä kunna utgöra underlag
för beslut om lokalisering i kommunernas fysiska planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu beskrivna försvarsintressena
blir enligt min mening fullt tillgodo­sedda genom del förslag till PBL som jag
nu lägger fram och förslaget till NRL, Jag nämnde tidigare atl PBL avses
innehålla en bestämmelse om alt NRL skall lillämpas vid planläggning och vid
beslul om bl. a, bygglov. Förslaget till NRL i sin tur innehåller en
bestämmelse som innebär att mark- och vattenområden som har betydelse för
totalförsvaret sä långt möjligl skall skyddas mol åtgärder som kan pätagligi
motverka lolalförsva-rels intressen. Genom anknytningen mellan PBL och NRL blir
del alllsä möjligt atl t, ex. förhindra ny bebyggelse i närheten av tänkbara
bekämp­ningsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer i det följande (avsnill
6,4) till frågan om civilförsvarels intressen i bebyggelsemiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Principer för planläggning och prövning av bygg­lov m.
ni. 6.2.2-6.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Särskilda krav för att mark skall få användas för
bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: På samma sätt som enligl dagens lagstiftning
skall särskil­da krav uppfyllas för att mark skall fä användas för bebyggelse.
Vid lämplighetsprövningen skall bl. a. kommunalekonomiska bedömningar ges stor
tyngd. Dessulom skall energifrågorna i större utsträckning än i dag beaktas vid
lokalisering av bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3.1 Koinmunalekonomiska frågor m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 9 8 andra styckel byggnadsstadgan
finns angivna vissa speciella krav av teknisk och hygienisk natur som skall
ställas pä mark som skall användas för bebyggelse. Sålunda föreskrivs allmänt
att terräng och grundförhållan­dena skall vägas in vid prövningen av marks
användning lill olika ändamål och atl mark inie får avses för bebyggelse om den
inte ur sundhetssyn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=63 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lov
  in. in. 6.3.1-6.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkt, med hänsyn till samfärdseln, möjligheterna att
ordna vatlenför-       6 Principer för&lt;br&gt;
sörjning och avlopp, faran för vattenförorening eller eljest ur allmän
syn-      planläggning och&lt;br&gt;
punkt är lämpad för bebyggelseändamäl,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prövning av hygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som också har föreslagils av
PBL-ulredningen bör PBL innehålla en bestämmelse som i stort sett motsvarar de
nu redovisade kraven i bygg­nadsstadgan. Dessa krav kan sagas sammanfatta
basförutsällningarna för marks användning för bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningens motiv lill
bestämmelsen om de nu redovisade kraven har kritiserats av många
remissinstanser, av vilka åtskilliga har framhållit att den enskildes skäl för
att fä använda mark för bebyggelse har getts en alltför stark ställning. Flera
remissinstanser anser att det av motiven bör framgå, att större hänsyn skall
tas till kommunal- och samhällsekonomiska aspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen all de
kommunal- och samhällsekonomiska frå­gorna bör tillmätas stor betydelse när
frågan om marks användning för bebyggelse skall avgöras, 1 värt samhälle är det
en självklarhet all alla skall kunna komma i åtnjutande av samhällsservice av
olika slag. Det är dä naturligt alt kommunerna som närmast ansvariga för
samhällsservicen bör ha beslutanderätten om var man anser sig ha möjlighel att
erbjuda sådan service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har anfört bör
bestämmelserna i kapitlet om allmänna iniressen lillämpas säväl vid
planläggning som vid prövning av lov. Kom­munalekonomiska bedömningar kan på sä
satt göras direkt i enskilda ärenden, vilket självfallet är nödvändigt med
tanke bl, a, på vad jag nyss anförde (avsnitt 6,1) om den samlade effekten av
många enskilda bygglov, som vart för sig kan ha marginell betydelse på t, ex,
kommunalekonomin. Jag återkommer lill dessa frågor när jag närmare går in på
bygglovspröv­ningen (avsnitt 12,2,5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3.2 Energiförsörjning och energihushållning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det galler bebyggelse och
energianvändning har intresset varit i hög grad inriktat på teknik och
utformning av byggnader, I 98 byggnadsstad­gan finns en föreskrift om alt
tillbörlig hänsyn skall tas till energihushåll­ningens behov. Det är således
möjligt att väga in energihushållning vid planläggning, PBL-utredningen har
föreslagit att möjligheterna atl ordna bl, a, energiförsörjning särskilt skall
beaktas vid planläggning och till­ståndsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga remissinstanser anser att
energihushållningsfrågorna har försum­mats i PBL-betänkandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Energifrågorna i gällande
lagstiftning är i hög utsträckning inriktade pä byggnaders utformning och i
viss mån på deras placering på tomten. Det finns enligt min mening anledning
att ge ökad vikt åt energifrågorna vid lokaliseringsprövning av i första hand
samlad bebyggelse. En möjlighel att väga in energifrågor även vid
lokaliseringsprövning av enstaka byggnader bör emellertid också finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagen (1977:439. ändrad senasl 1981:601) om kommunal
energi-       6 Principer för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planering åläggs kommunerna etl planeringsansvar pä
energiområdet. En-       planläggning och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligt lagen skall kommunerna i sin planering främja
hushållningen med       pnnning av   ygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:205.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lov m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;energi och verka för en säker och tillräcklig
energitillförsel. Kommunerna        j 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åläggs också alt vid planeringen undersöka
föruisältningarna att genom samarbete med annan kommun eller betydande
intressent på energiområ­det gemensamt lösa frågor som har betydelse för
hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns sådana
förutsättningar skall de tas till vara i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad kommunerna ålagts är således
all inom ramen för den planering som de normalt bedriver ta särskild hänsyn
till den aspekt som energihushåll­ningen och en säker och tillräcklig
tillförsel av energi utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självklart bör PBL innehålla sådana
bestämmelser all bebyggelse- och energiplaneringen kan samordnas. Att
kommunerna i sin planläggning skall reservera mark för energianläggningar av
olika slag följer av de allmänna utgångspunkterna för planläggning och
bygglovsprövning, som jag tidigare har redogjort för. Det gäller exempelvis
mark för olika typer av energiomvandlingsanläggningar, tänkbara lägen för vindkraftverk
och vat­tenkraftverk liksom mark för ledningar etc. Jag anser dessutom att det
i kapitlet om allmänna intressen bör finnas en särskild bestämmelse om atl
byggnader och andra anläggningar, som för alt fungera tillfredsställande är
beroende av energianvändning, skall lokaliseras sä atl energiförsörjnings-och
energihushållningsfrågorna tillgodoses på etl lämpligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En sådan bestämmelse bör leda till
att energiförsörjningsfrågorna ges ökad tyngd i den fysiska planeringen. Valet
av uppvärmningsform är en betydelsefull del av den energipolitiska planeringen.
Del torde i framtiden bli nödvändigt att kommunerna för olika planområden med
samlad bebyg­gelse tar ställning lill uppvärmningsformerna. Detta gäller även
vid ändring av befintliga bebyggelseplaner för förtätning eller förnyelse av
områdena. Lokaliseringen och även utformningen i stort av bebyggdeomräden har
t, ex. stor betydelse för möjligheterna alt använda värmeverk för centrali­serad
försörjning. Lokalisering och utformning har även stor betydelse när det gäller
användning av centraliserade värmesystem i mindre, någoriunda täta
bebyggelsegrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse med det nu
föreslagna innehållet bör också leda till att man, när lokalisering av
bebyggelse prövas, tar ökad hänsyn till de klima­tologiska förhållandena. Man
vet t, ex, i dag att energiförbrukningen i likadana hus kan skilja med 20
procent beroende på var husen ligger inom samma ort. En betydande forskning har
gjorts och görs i fräga om lokalkli­matets betydelse för energihushållningen. Lika
väl som landskapsstruk­turen i sig ger upphov till värmeöar och kalluftssjöar.
kan nytillkommen, täi bebyggelse ge upphov till en värmeö. Del är av stor
belydelse atl den forskning som görs på det här området las till vara i den
fysiska planering­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=40&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=40 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.4
  Bebyggelsemiljöns utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser om egenskaper hos bebyggelsemiljön finns på
  flera slällen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:308.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Principer jör &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planläggning och prövning av hygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i byggnadslagen och byggnadssitadgan (se t,ex, 5, 6, 9 och
25 85 BL saml 9,       - 12. 29, 38, 39, 46 och 53 85 BS), En del av
bestämmelserna avser all planläggning, medan andra är kopplade till ett vissl
planinslilui eller lar sikte enbart på byggnadslovsprövning. PBL-ulredningen
har i sill förslag i 4 kap, tagit in särskilda bestämtnelser om
bebyggelsemiljöns utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser är emellertid
starkt kritiska till utredningsförsla­get. De anser all de föreslagna särskilda
beslämmelserna om bebyggelse­miljöns utformning i 4 kap, i flera avseenden är
en upprepning av de allmänna riktlinjerna i 2 kap, i utredningsförslaget.
Bestämmelserna anses dessutom vara alltför vaga, och definitioner, begrepp och
formuleringar anses ibland vara oklara. Det finns dock remissinstanser som
tillstyrker den helhetssyn som utredningsförslaget innehåller om
bebyggelsemiljöns utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag återkommer till i del
följande (avsnill 11) bör PBL innehålla ell särskilt kapitel (3 kap,) med
bestämmelser om krav på byggnader m, m. De krav som där anges med avseende på
de enskilda byggnaderna och på tomter och allmänna plalser motsvarar i stora
delar de krav som enligt förslaget skulle kunna ställas på utformningen av
bebyggelsen i dess hel­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många av de krav som gäller i fråga
om de enskilda byggnadernas egenskaper är avsedda att säkra att en byggnad
kommer att fungera pä ett sätt som är lämpligt i förhällande till omgivningen
och till behoven hos dem som bor eller arbetar inom området. Hur kraven skall
tillämpas på den enskilda byggnaden blir beroende av en allmän
lämplighelsbedömning, där också den omgivande bebyggelsens egenskaper las med i
bedömningen. Sådana lämplighelsbedömningar förutsätts normall ske genom
delaljplan eller områdesbestämmelser. Vid sin prövning av de krav som i samband
med bygglov skall ställas på den enskilda byggnaden har byggnadsnämn­den att
utgå frän de bestämmelser för bebyggelsen i området som anges i sädana
plandokumenl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund är det enligt
min mening nödvändigt att övergri­pande krav på bebyggelsemiljön tas in i 2
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvudansvaret för utformningen av
bebyggelsen ligger hos kommuner­na. En av PBL:s uppgifter är atl ge kommunerna
de inslrumenl som behövs för atl styra utformningen av miljön, men ocksä atl ge
de villkor som bör gälla i fräga om hur dessa inslrumenl används. De
bestämmelser som rör kraven pä bebyggelsemiljön riktar sig i första hand till
kommuner­na såsom ansvariga för den lokala fysiska planeringen. Kraven gäller
emellertid även när någon - vare sig del är kommunerna eller annan -avser alt
genomföra åtgärder som berör bebyggelsemiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De grundläggande materiella kraven på egenskaper hos
bebyggelsemil-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jön bör vara generella i den meningen atl de skall iakitas
bäde vid planlägg-       6 Principer för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=98 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prövning
  av bygg­lov m. III. 6.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning och vid prövning av enskilda'ärenden om lov.
Bestämmelserna bör      planläggning och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vara tillämpliga såväl vid utformningen av ny bebyggelse
som vid ändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller komplettering av befintliga bebyggelsemiljöer. De
bör emellertid inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna lillämpas annal än i områden med samlad bebyggelse.
Del innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bl, a, alt bestämmelserna inte blir tillämpliga vid
prövningen av lov lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enstaka byggnader som inte placeras i anslutning till
annan bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De aspekter beträlTande vilka del
finns anledning att ställa krav inte bara pä de enskilda byggnaderna ulan även
på utformningen av bebyggelsen som helhet bör enligl min mening anges genom en
uppräkning direkt i lagen. Den bör avse vissa grundläggande krav pä säkerhet
och skydd mot olyckshändelser, hushållningen med energi och vallen, anpassning
Ull lokala klimat- och hygienibrhållanden, en tillfredsställande trafikförsörj­ning,
tillgängligheten inom området, möjlighelerna till lek. motion och annan
utevistelse samt tillgängen till samhällsservice och kommersiell service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad jag tidigare
(avsnitt 6,2,2) anförde om totalförsva­rets intressen vill jag nu föreslå det
tillägget i förhällande lill lagrädsremis­sen atl även behovel av sådana
skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till civilförsvaret skall beaktas vid
bebyggelsemiljöns utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer närmare till dessa
frågor i specialmotiveringen. Med anledning av påpekanden under
remissbehandlingen vill jag emellertid redan nu la upp frågan om
kollektivtrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör
bestämmelserna om bebyggelsemiljön innebära bl, a, atl kommunerna skall göra en
sammanvägd helhetsbedömning så att skilda trafikantgruppers behov beaktas. Del
ligger då i sakens natur att kollektivtrafiken ges goda förutsättningar.
Tillgängliga bedömningar tyder nämligen på att kollektivtrafiken framöver
kommer atl öka i omfattning på bekostnad av biltrafiken. För att kommunerna
skall kunna skapa förutsätt­ningar för en effektiv kollektivtrafik genom l,ex,
en rationell linjesträck­ning med gena färdvägar krävs atl trafiken pä elt
tidigt stadium beaktas i den fysiska planeringen. Lokaliseringen och
utformningen av bostads-, service- och arbetsplatsomräden av desamma påverkar i
hög grad kostna­derna för kollektivtrafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Runt om i landel finns det exempel
på bostadsområden där kollektivtra­fikintressena inte tillräckligt har
beaktats. 1 studier som bl, a, genomförts med kollektivtrafikberedningens stöd
har det konstaterats atl bristfällig samplanering med kollektivtrafikens
företrädare lett till onödigt höga drift­kostnader för trafikförelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har redan i dag
möjligheter atl i början av planeringen av ell bostadsområde lägga upp en plan
för genomförande och finansiering, Detla kan ske genom atl kommunerna genom
exploateringsavtal eller genom särskilda investeringsbidrag frän t, ex, länshuvudmän
täcker in hela investeringskostnaden eller delar av den för all Ullgodose
kollektivtrafi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kens intressen. Enligt min mening bör fortsättningsvis
samverkan med       6 Principer för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansvariga organ för kollektivtrafiken inledas på ett
tidigt stadium så att alla      planläggning och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förutsättningar och krav kan vägas samman, när kommunen
gör sin hel-      P&amp;gt;o\ning av   ygg-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt;text-indent:309.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;luv in. ni.&lt;br&gt;
hetsbedömnmg av tratikförsörjningen för en visst område,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:191.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7   
Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Byggnadslagens generalplan saml
kommunöversikt, markdisposilions-plan, områdesplan och andra av dagens
informella planer läggs lill grund för PBL:s översiktsplan. Den bör samordnas
med andra planer och program som anger kommunens avsedda utveckling (s, 121)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Översiktsplanen skall ange
grunddragen i användningen av mark- och vattenområden i hela kommunen. Planen
skall ange riktlinjer som under­lag för prövningen av lov lill bebyggelse och
annan markanvändning. Planen skall ocksä redovisa hur kommunen avser alt
tillgodose riks­intressen enligt NRL (s, 124)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Översiktsplanen innefattar bäde
helhetsöverblick och fördjupade rikt­linjer för avgränsade områden. Planen
består av en särskild handling och en eller flera kartor. Till planen skall
höra en beskrivning, dar bl, a, motiven till planen skall redovisas. Planen
skall antas av kommunfull­mäklige (s, 129)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o När översiktsplanen upprättas
eller ändras skall kommunen samråda med bl, a, länsstyrelsen och andra
intressenter. Samrådet syftar lill utbyte av information och synpunkter under
pågående planarbele och har stor betydelse för all fördjupa den lokala
demokratin. Resulialet av samrådet skall redovisas i en samrådsredogörelse (s.
135)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Länsstyrelsen skall under
samrådet ge råd om planens utformning samt verka för att områden av
riksintresse fär en lämplig användning och för atl mellankommunala intressen
tillgodoses. Styrelsen skall ocksä sam­ordna statliga myndigheters synpunkter
på förslaget och ta till vara statens intressen. Vid utställningen skall
länsstyrelsen redovisa sina kvarstående synpunkter i ett granskningsyttrande
som skall fogas till planen (s, 138),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
Översiktsplan 7.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1  Översiktsplanens syfte och funktion I den samlade
kommunala plane­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Byggnadslagens generalplan samt
kommunöversiki, markdispositionsplan, områdesplan och andra av dagens
informella planer läggs till grund för PBL:s översiktsplan. Den bör samordnas
med andra planer och program som anger kommunens avsedda ulveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har nyss redovisat
plansystemets uppbyggnad (avsnilt 3,1 och 3.2) och de allmänna beslämmelser som
jag anser skall läggas till grund för planläggningen (avsnill 6). Jag skall här
la upp den närmare innebörden av dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagens informella översiklliga planer lagreglcras&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:311.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt ange grunddragen i markens
användning m. m. anvisar byggnads-lagen institutet generalplan. Planen kan
antas av kommunen som riktlinjer för den närmare planläggningen och, om
kommunen begär det, fastställas av länsstyrelsen, varigenom planen fär vissa
rättsverkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har förut sagt alt del i den
praktiska planeringen har utvecklats översiktliga planformer vid sidan av
reglerna i byggnadslagen. Del finns hos dessa planer några gemensamma drag. De
uttrycker alla riktlinjer för en lämplig utveckling av markanvändning, byggande
eller den fysiska miljön i övrigi. De handläggs i de flesta fall också enligt
reglerna för antagen generalplan när det gäller samråd, utställning och
anlagande av kommunfullmäklige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har särskill
framhållit all en starkt ökad vikt måste läggas vid den översiktliga
planeringen för all kraven pä kvalitet och effektivitet skall kunna
tillgodoses. 1 princip bör enligt ulredningen alla övergripande bedömningar
göras vid översiktlig planering eller rnoi bak­grund av en översiktlig plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning.
En effektiv översikllig planering är också nödvändig, om kommunerna skall kunna
följa de allmänna krav som jag har föreslagil att staten skall ställa upp genom
PBL. I likhet med Ulredningen har jag valt alt ta fasta på de gemensamma
egenskaperna hos dagens översiktsplaner för en lagreglering i PBL, Dessa
egenskaper är all de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö är fysiska planer, dvs, rör markanvändning och
utformning av miljön o är strategiska, programmässiga och anger riktlinjer för
kommande plan­läggning och tillståndsprövning utan alt de har bindande verkan
för eftertöljande beslul c handläggs i öppna och ordnade former med full insyn
för berörda intres­senter samt o antas av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markens användning och riktlinjer
för bebyggelseutvecklingen har stor betydelse för olika verksamheters funktion
och möjligheter att utvecklas. Ju härdare marken utnyttjas eller belastas med
miljöstörningar, desto färre och dyrare blir vanligen möjligheterna att
förändra markanvändningen, Beslul om markens användning måste som jag tidigare
framhållit (avsnitt 6,2,1) alltid fattas med hänsyn till vad som på läng sikt
bedöms vara från allmän synpunkt lämpligt. Jag föreslår av bl, a, dessa skäl att
kommunerna åläggs all bedriva en översiktlig fysisk planering och all denna
skall kom­ma till uttryck i en översiktsplan. Planen bör ha de huvudsakliga
egenska­per som jag nyss angav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Benämningen översiktsplan ger
enligt min mening en klar upplysning om planens karaktär. Jag ansluter mig på
denna punkl till den uppfattning som har framförts av Tekniska
nomeaklaturcentralen. Därmed blir PBL:s kom­munala planformer enkelt och
pedagogiskt benämnda översiktsplan och detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överslklsplanens syfte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller behovel och
inriktningen av översiktsplanen kan jag helt - ställa mig bakom utredningens
förslag. Översiktsplanen bör således be­handla de långsiktiga, strategiska
frågorna för markanvändning och byg­gande och närmast vara av programmässig och
vägledande art. Planens uppgift bör vara alt ge en samlad information om hur
kommunfullmäktige anser alt bestämmelserna i 2 kap. om allmänna iniressen i
princip bör tillgodoses inom kommunen. För att den frän allmän synpunkl
lämpliga utvecklingen skall kunna bedömas fordras en helhetssyn på markanvänd­nings-
och bebyggelsefrägorna som endasi kan uppnås i översiktsplanens form. Planen
bör därior vara ett viktigt inslrumenl för kommunen all omsätta sitt politiska
program i riktlinjer för planläggning och tillkomsten av bebyggelse och därmed
sammanhängande anordningar. Med riktlinjer avser jag här rekommendationer som
kan bilda underlag för senare beslut, I likhet med utredningen föreslär jag
vidare alt översiktsplanen skall vara det medel som används för alt redovisa
hur kommunen för sin del avser att tillgodose riksintressena vid efterkommande
planläggning och prövning av lov. En översiktlig planläggning av här beskriven
art är ocksä en förutsäll­ning för att statens inflytande på detaljplanernas
utformning skall kunna begränsas. Självfallet måste en sådan planläggning ske i
öppna och demo­kratiska former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens syften anser jag sålunda i korthet bör
vara all med ledning av PBL:s beslämmelser om allmmänna intressen ange
grunddragen i användningen av mark- och vattenområden samt rikt­linjer för
bebyggelseutvecklingen som en del i och en fömlsätlning för den övergripande,
långsiktiga kommunplaneringen atl redovisa behandlingen av områden som är av
riksintresse - särskilt som grund för samråd mellan staten och kommunen om
markanvänd­ningen och tillståndsprövningen alt där det behövs ge närmare
riktlinjer för kommande planläggning, be­byggelseutveckling och andra
miljöförändringar an ge kommuninvånare, sakägare och andra intressenter
information om markanvändningen i stort samt inriktningen för avsedda
miljöföränd­ringar, 1 PBL bör alltså tas in beslämmelser om en sådan
översiktlig planlägg­ning. För alt svara mot de nyss angivna syftena ligger del
i sakens natur att översiktsplanen mäsle svara mot kommunens rådande
uppfattning, dvs, planen måste vara aktuell, Elt förhällande som inie är så
vanligt att det behöver lagfästas är översiktsplanens följsamhet lill en
regionplan. Enligt min mening följer del av kravet atl översiktsplanen skall
hållas aktuell all kommunen inom skälig tid måste redovisa hur riktlinjerna i
regionplanen skall tillgodoses. Eftersom kommunen har haft möjlighet atl följa
region-planearbetet, bör en redovisning av dess konsekvenser för den egna över­siktsplanen
normalt kunna ske inom elt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens lilläinpningsområde hesläiiis yllersl av
bcstuiniuclserna i 2kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De allmänna bestämmelsernas
uppbyggnad ger som jag sagi tidigare allsidiga utgångspunkter att lägga till
grund för översiktsplanen. Bestäm­melserna får naturiigtvis olika styrka i
olika delar av landet beroende på skilda lokala förutsättningar. Del ar
meningen alt dessa skilda förutsätt­ningar skall komma till uttryck i
översiktsplanen. Bestämmelserna syftar lill alt kommunen skall lägga
övergripande sociala, ekonomiska och natur­ligtvis fysiska aspekter till grund
för planens utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen bör med andra ord samordnas med andra
övergripande program och planer inom kommunen. Jag tänker då främst pä de sociala
programmen för bostadsförsörjning, utbildning, barntillsyn, äldreomsorg och
social omvårdnad. Likaså är del viktigt all de kommunala ambitioner­na när det
gäller markpolitik, energihushållning, varuförsörjning och tra­fikförsörjning
beaktas och fär genomslagskraft i den fysiska översikts­planen. Som en gemensam
grund ligger naturligtvis de lokala förhållandena i fräga om kvinnors och mäns
sysselsättning, om näringsliv och, som en följd av det, skattekraften och den
kommunala ekonomin, 1 denna samord­ningsprocess skall översiktsplanen behandla
mark- och vallenresurserna och bebyggelsefrågorna i vid mening.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är nödvändigl att anlägga ett
brett perspektiv på användningen av mark och vatten för atl lämpliga
avvägningar och prioriteringar skall kunna göras inom ramen för en helhetssyn.
Planen bör däriör grundas pä en sammanställning av de anspråk och intressen som
finns på såväl bevarande som förändring av markanvändning och miljö. Vidare bör
som underlag för planen uppgifter sammanställas om de områden som är av
riksintresse om länsplaneringen och om andra statliga riktlinjer av betydelse
för kommu­nens översiktliga planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan 7.1-7.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Översiktsplanens innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Översiktsplanen skall ange grunddragen i
användningen av mark- och vattenområden i hela kommunen. Planen skall ge rikt­linjer
som underlag för prövningen av lov till bebyggelse och annan markanvändning.
Planen skall ocksä redovisa hur kommunen avser all tillgodose riksintressen
enligt NRL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bebyggelse och därmed sammanhängande anordningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 översiktsplanen skall kommunen
alltid behandla de fiågor som direkt har anknytning till de primära kommunala
angelägenheterna. Enligt gällan­de byggnadslag är planläggningen avgränsad till
främst mark för bebyggel­se, friluftsliv, viktigare trafikleder och andra
allmänna plalser. Även annan markanvändning kan emellertid behandlas, framför
alll sådan som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anknylning till lälorlsfunklioner eller friluftsliv. Detta
bör gälla även fort-       7 Översiktsplan&lt;br&gt;
sältningsvis,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   .    .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer senare att föreslå all
skyldigheien an söka lov utökas i PBL till alt omfatta även andra anläggningar
än byggnader, såsom idrotts- och fritidsanläggningar, bergrum, tunnlar m,m.
Avsikten är all utöka den kommunala tillsynen över sädana förändringar i
markanvändningen som behöver prövas från planmässiga utgångspunkter eller med
hänsyn till anläggningarnas miljöpåverkan, I de avseenden som anläggningar av
den här typen har betydelse för den långsiktiga markanvändningen i kom­munen skall
de givetvis också behandlas i översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturresurser och hushållning med mark och vallen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kommunala planeringen har i
ökad utsträckning tagit upp frågor om naturresurser och hushällningsaspekter
när det gäller natur- och kulturmil­jön. Skälen till delta är flera. Jag har
tidigare nämnt den fysiska riksplane­ringen som i mycket hög grad handlat just
om sädana frågor. Planeringen för rekreation och friluftsliv har utvecklats.
Brist på vissa naturresurser, som l, ex. vatten och grus. har ställt krav på
planering för hushållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På senare är har
energiförsörjningsfrågor aktualiserat en diskussion om övergång till inhemska
energiresurser och utnyttjande av lokala energikäl­lor. Delta är frågor som i
hög grad berör naturresursernas användning. Omsorgen om sysselsättningen på
landsbygden berör ocksä de långsiktiga produktionsmöjligheterna i jord- och
skogsbruket. Det finns alltså klara motiv till atl kommunerna ägnat större
uppmärksamhet åt mark och vatten som långsiktig produktionsresurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har föreslagit bör
bland beslämmelserna i 2 kap, las in en föreskrift om alt NRL skall tillämpas
vid planläggning och beslul om lov enligl PBL. Kommunens översiktsplan måste
därför utformas med beak­tande av de naturresurs- och hushällningsaspekter som
kommer lill ullryck i den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vallenanvändning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga beslul om markanvändning
påverkar i hög grad de framtida möjligheterna all uinyltja vattenområden eller
grundvaitentillgängar för olika ändamål. Omvänt kan ibland ulnyltjandei av ett
vattenområde eller en grundvatientillgång medföra begränsningar i möjlighelerna
att utnyttja omgivande mark. En vallenanvändning kan ocksä till följd av dess
inver­kan på kvantiteten eller kvalilen omöjliggöra eller i vart fall begränsa
vattnets användning för etl annal ändamål. Med hänsyn lill bl,a, denna
ömsesidiga påverkan mellan mark- och vatlenanvändning är det väsentligt atl man
i planeringen gör klart för sig vilket beroende som i del särskilda fallet
finns mellan mark- och vattenanvändning. En konsekvens härav är atl planeringen
av mark och planeringen av vallen inie bör ses som av varandra oberoende
uppgifter. Planeringen av mark och vatten måste i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stället så långt som möjligt integreras och arbetet hela
tiden bedrivas sä atl       7 Översiktsplan de förutsättningar och
begränsningar kan beaktas som föranleds av denna       ' &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;' ömsesidiga påverkan. Del förefaller mig däiför praktiskt och
lämpligt att översiktsplanen ocksä skall omfatta användningen av vattenområdena
i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare framhöll (avsnitt
5,4,2) bör huvudparten av de frågor som enligt vattenplaneringsutredningen (SOU
1980:39 och 40) skulle be­handlas i en särskild s,k. vatlenöversikt kunna
behandlas i kommunens översiktsplan, Planarbetel bör allså även omfatta vattenområdena.
Del kan ske på i princip samma säll som för markområdena. Det innebär att en
redovisning vid behov skall kunna ske av tillgängen på ytvatten och dess
kvalitet, de intressen som gör anspråk på vattnet samt konflikter dem emellan.
Vidare bör översiktsplanen kunna ge de riktlinjer för prioritering och
avstämning mellan skilda intressen som förhållandena kräver. Jag vill dock peka
på att det ofta kan krävas mellankommunal samverkan när ett sammanhängande
vattensystem behandlas. På ett likartat sätt skall havs­områden kunna behandlas
i översiktsplanen. Effekten av översiktsplanens innehåll i dessa avseenden
återkommer jag till i det följande (avsnitt 21),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer för prövning av bebyggelse in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen bör således ange de
stora dragen i användningen av mark- och vattenområden saml rikllinjer för
tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse och därmed sammanhängande
anordningar. Riktlinjerna skall naturligtvis avspegla hur en lämplig utveckling
i dessa avseenden bör se ut. Grundinställningen bör dä vara att
översiktsplanens riktlinjer ger vägledning ät verkställande organ och enskilda
om hur kom­munen bedömer den från allmän synpunkl lämpliga utvecklingen. Planen
bör alltså ge generella råd och konkreta ulgångspunkler för dem som har att pä
olika sätt se till att de allmänna intressena i 2 kap, tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I vissa områden måste riktlinjerna
för att trygga en lämplig användning i ett visst avseende innebära etl
ställningstagande för restriktioner i utnytt­jandet i andra avseenden. Del är bl.
a, konflikter av detta slag som en demokratiskt förankrad planläggning är till
för an lösa. Sålunda kan t, ex, restriktioner mot enskilt byggande vara
motiverade i områden som reser­veras för framtida angelägna samhällsändamål
eller i områden där miljö­störningar gör atl bebyggelse är olämplig eller
skulle äventyra verksam­heter i grannskapet. En långsiktig hushållning med
produktionsresurser kan just föranleda ett ställningstagande för restriktiva
riktlinjer i översikts­planen. Jag återkommer i specialmotiveringen (8 kap, 12
8) med exempel på hur olika riktlinjer i översiktsplanen kan inverka på
tillståndsprövnin­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områden av riksintresse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde nyss atl de
hänsynsregler m, m, som gäller hushållning med naiurresurser skall lillämpas
vid kommunens planläggning och prövning av lov. De uppgifter som kommunerna
hillills har löst med hjälp av kommun­översikter, markdispositionsplaner och
omrädesplaner, nämligen all ge riktlinjer för hur kommunen avser atl slå vakt om
en lämplig slå vakt om en lämplig användning av områden av riksintresse, anser
jag skall tillhöra översiktsplanens obligatoriska del, Detla bör därför komma
lill uttryck genom en särskild bestämmelse i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningsförslagel, som har en
liknande inrikining, har mön remisskri­tik från framför allt statligt håll där
man hävdar all marköversikten inte kan eller bör göras så delaljerad alt
riksintressena kan belysas tillräckligt tydligt. Det förslag till översiktsplan
som jag nu lägger fram ger kommuner­na goda möjligheter atl redovisa och beakta
dessa iniressen med den grad av precision som förhållandena i varje särskilt
fall kräver. Samtidigt vill jag dock framhålla att de statliga organen inte bör
ställa långtgående krav på detaljerade redovisningar i översiktsplanen för att
de skall kunna ta ställ­ning lill behandlingen av de områden som är av
riksintresse. Planeringsin­satsen måste anpassas till styrkan av det aktuella
intresset, till de hoi som föreligger, kommunens planeringsresurser och övriga
omsländigheler, Detla är särskilt angelägel när den förslå översiklsplanen
upprättas och när nytillkommande nationella intressen behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplan skall jlnnas för hela kommunen, men
rikllinjer behövs inie öveialli&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet atl översiktsplan skall
finnas för hela kommunens yta är en följd av bestämmelsen om att all bebyggelse
m.m. i princip skall prövas vara lämplig från allmän synpunkt. Givelvis avser
jag inte med den bestämmel­sen att kommunen i förväg måste uttrycka en
uppfattning om alla länkbara och mer eller mindre realistiska önskemål om
ändrad eller bevarad an­vändning av mark och vallen som kan göra sig gällande
inom olika delar av kommunen. Som utredningen har konstaterat finns i de flesta
kommuner områden där inga särskilda planeringsöverväganden av långsiktig art
behö­ver göras och där heller inga riktlinjer behövs. Av planen bör det framgå
i vilka delar av kommunen denna situation råder. Det är av stor vikt för
översiktsplanens tydlighet både vad gäller dess behandling av de områden som är
av riksintressen och dess informationsvärde för allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil all, om
det inte har angetts hur ett visst område skall användas, betydande
förändringar av markens användning inte skall få ske inom området. Syftet med
en sädan bestämmelse är all marköversikten skall hållas aktuell och behandla
alla slörre förändringar av markanvändningen. Flera remissinstanser har
reagerat negativt pä den­na bestämmelse. Den anses ge elt alltför läst
hierarkiskt system samt medföra onödigt stort administrativt arbete för att ta
ställning till en kanske&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i och för sig angelägen och lämplig användning som
aktualiseras med korl       7 Översiktsplan&lt;br&gt;
varsel,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även jag anser del angelägel alt
plansystemet inte uppfattas som ell hinder utan snarare som en hjälp att fä
fram bästa möjliga beslutsunderlag för ställningstaganden till aktuella
markanvändningsfrägor. Med den ställ­ning som jag vill ge översiktsplanen är
det givetvis nödvändigl all dess rikllinjer fullföljs eller ändras i de former
som PBL föreskriver. Som jag senare ålerkommer lill har emellertid
samhällsintressena och de strukturel­la aspekterna olika vikt i skilda delar av
en kommun, 1 översiktsplanen skall de viktigasie och kända inlressena
behandlas. De kommer då all beröra vissa delar i kommunen och omläiias av olika
rikllinjer, I sädana områden som inte omfattas av några riktlinjer måste
prövningen av nya önskemål ske utan del underlag som finns beträffande den
allmänna lämp­ligheten inom områden, som omfattas av konkreta och välgrundade
mål och rikllinjer. Jag anser således atl PBL inte skall innehålla nägon spärre­gel
av den art som ulredningen har föreslagil. Den här frågan har ocksä samband med
översiktsplanens rättsliga status, dess redovisning och kra­vet pä aktualitet. Jag
återkommer snart till dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklad kommunöversiki räcker som översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för mina förslag är
atl kommunerna i sin översiktliga planläggning enligl PBL bör kunna i stor
utsträckning bygga vidare på del planmaterial som redan finns. Alltför höga
krav bör inte ställas i del inledande skedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del kommuner har påbörjat en
revidering av sin kommunöversiki med elt ökat inslag av markanvändningsstudier
som underlag. Denna dd av översiktsplanen - den långsiktiga markanvändningen -
är enligt min uppfattning del mest krävande arbetet med den första
översiktsplanen. 1 det längre perspektivet finns del många osäkra faktorer alt
beakta i plane­ringen. Osäkerheten minskar enligt min mening inte behovet av
planering, snarare tvärtom. Alternativa studier finns ofta ocksä i form av
omrädes­planer och andra översiktliga planuiredningar. Jag ar medvelen om atl
en del frågor till en början kan få en ganska schematisk behandling i översikls­planen,
I de flesta fall bör det emellertid vara tillräckligt all lägga kommun­översikten
och aktuella områdesplaner till grund för översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En hel del kommuner har ocksä på
försök studerat vattenfrågorna. En mer systematisk sådan försöksplanering pågår
bl,a. med slöd av havsre-sursdelegalionen. Även på delta område finns det ell
vissl planmaterial som kan bilda utgångspunkt för översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer senare (avsnitt 19,5,1)
atl föreslå en övergångsbestämmelse som innebär all kommunerna före den
Ijanuari 1990 skall ha antagit sin översiktsplan. Under tiden fram till dess
fär kommunerna tillfälle atl i samlad form överväga sill översiktliga
planmaterial. Mänga av de plando­kumenl som finns kan fortfarande anses gälla
och de bör ganska lätt kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanställas och kompletteras på elt sädanl sätt atl
kommunen fär en översiktsplan. Denna bedömning bygger pä min kännedom om all
kommu­nerna redan i dag bedriver en konlinuerlig fysisk översikisplanering som
i siora delar uppfyller de krav som slälls i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del remissinslanser befarar all en marköversikl enligl
utredningens förslag blir för omfatlande och ambitiös saml alt insatserna inie
skulle svara mol nyttan, Pä den punkten vill jag framhålla att översiktsplanen
självklart skall utformas utifrån de olika uppgifter som skall tillgodoses med
planen. Jag förutsätter all dessa - liksom i dagens planering -varierar
avsevärt mellan olika kommuner med skiftande planeringsbehov och resurser.
Enligt min mening bör planens innehåll av den anledningen inte delaljregleras i
PBL, Därigenom bör del finnas goda möjligheter lill en successiv förbättring av
planläggningens arbetsmetoder och planernas in­nehåll, I detla ligger all
kraven på den första översiklsplanen i kommunen inte bör slällas för högl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan 7.2-7.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3 Översiktsplanens redovisning och handläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Översiklsplanen innefailar bäde
helhelsöverblick och för­djupade rikllinjer för avgränsade områden. Planen
beslår av en särskild handling av en eller flera kartor. Till planen skall höra
en beskrivning, där bl. a, motiven lill planen skall redovisas. Planen skall
anlas av kommunfullmäklige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning och förjäranderegler skall garantera
inforination och möjlig­het alt påverka planulformiiingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fråga som har avgörande
belydelse när man bestämmer hur ingåen­de man behöver reglera förfarandet vid
planläggningen är vilka olika intressen som gör sig gällande i beslutsprocessen
och som kräver ett skydd i form av lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om man ser jnbart till kommunens
eget intresse av all på lämpligt sätt skaffa sig elt allsidigt och användbart
beslutsunderlag, finns del knappast någon anledning alls till lagreglering av
redovisningen eller förfarandet. Det kan förutsättas alt kommunerna ändå genom
sin förvaltning inhämtar den kunskap som anses behövlig och utför den granskning
och värdering av olika alternativ som leder till ett politiskt beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här som i andra
planläggningssammanhang finns del dock intressenter utanför den kommunala
organisationen som måste kunna föra fram sina synpunkter. Givetvis kommer detla
som regel att kunna ske p°i elt helt informellt säll. men möjligheten atl utöva
inflytande anser jag i likhet med utredningen ändå i sista hand mäsle
garanteras genom riiltsregler. En av anledningarna lill all det mäste skapas en
formaliserad behandlingsproce­dur är att kravet pä medborgarinflylande skall
tillgodoses. En annan lika &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr /&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;viktig anledning är att det mäste beredas formella
möjligheter till avstäm-       7 Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning mellan statliga m,fl, scktorintressen och kommunens
intentioner,      &amp;quot;-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen mäste kunna bevaka hur områden av
riksintresse avses bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behandlade
i den kommunala planeringen. Även grannkommuner kan ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;synpunkter
som mäste fä komma fram i sammanhanget. Vid utformningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
bestämmelser om förfarandet anser jag alt de nu angivna intressenterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mäsle
garanteras insyn och påverkan genom en lagreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag lill områdesplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har påpekat kan
markanvändningen behöva studeras mer ingående i vissa delar av kommunen vid
marköversiktens utformning. Detta kan t. ex. gälla tätorter, förändrings- eller
förnyelseomräden, beva­randeområden, friluftsområden eller områden för större
anläggningar av strukturell betydelse. Det kan också gälla studier av alternativ
markan­vändning i samband med de mer strategiska ulvecklingsbeslulen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har föreslagil
områdesplan som ett medel för kommunen atl detaljera (&amp;quot;förtala,
fördjupa&amp;quot;) marköversikien som allemativ till alt göra motsvarande ändring
av marköversikien. Förslaget ger helt enkelt valfrihet alt använda tvä på del
hela taget likvärdiga planformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesplanen har föreslagits i
systemet bl, a, för att den är en i prakti­ken vanligen förekommande informell
planiyp. Utredningen har ansett det angeläget all skapa regler för
medborgarinflytande även för denna plan­form. Områdesplanen skall också enligt
ulredningen kunna användas som dokument för uppgörelser mellan staten och
kommunen när det gäller behandlingen av områden av riksintresse och
mellankommunala frågor. Planen har dock inie getts någon formell verkan pä
tillståndsprövningen vare sig enligt PBL eller enligt annan lagstiftning.
Enligt ulredningsförsla­gel medför en områdesplan att länsstyrelsen inom fem är
inte skall kunna ifrågasätta kommunens beslut att fullfölja områdesplanens
intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är myckel delade
i fråga om utredningens förslag till en sädan områdesplan. En grupp anser
verkningarna vara för svaga för atl motivera en lagreglering. Man anser att del
finns andra och för medbor­garna viktigare frågor (service, barntillsyn,
äldreomsorg etc) där det vore mer angeläget med ett lagreglerat inflytande. Man
anser att områdesplanen skall behällas som ett informellt och obundet
samrådsinstrumenl. Den andra gruppen hävdar att områdesplanen är den viktigasie
och mest kon­kreta planeringsformen för samordning och medborgarinflytande. Man
anser atl lagregleringen bör slärkas och all planen skall tilläggas slörre
verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen läcker de uppgifter som utredningen
föreslagil för mark-översik' och områdesplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag skälen vara
svaga att som särskild planform lagreglera områdesplanen i PBL, Jag ser del pä
följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  praxis har omrädesplaner visat sig vara en användbar
och ibland       7 Översikisplaii&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:310.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nödvändig insats för all ge underlag för en fortsalt
detaljplanering. Även i andra sammanhang har områdesplanen varil användbar för
all ge underlag för vidare beslut om slörre bevarande-, förnyelse- eller
förändringsomrä-den där älgärder kan förvarnas inom de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiklliga planeringen
bedrivs i själva verkel pä flera nivåer inom varje kommun. Viss planläggning
sker med hela kommunen som utgångs-punkl. Del gäller t. ex. kommunöversikterna,
planläggning av lälorlsslruk-luren, kommunikationsnäten och vissa
lokaliseringsfrägor. I särskild form planläggs ofta de större täiorlerna. Här
kan del dels gälla översikter över hela tätorten för atl klariägga
utbyggnadsriktning, omvandlingsomräden eller försörjning med service. Denna
nivå motsvaras av byggnadslagens generalplan. För de områden där större
förändringar avses, t, ex, en ny stadsdel eller en större hamnutbyggnad, görs
vanligen en områdes- eller dispositionsplan. Därefter tar detaljplanen vid. Del
kan alllsä röra sig om upp till fyra olika skalor pä planläggningsuppgiflerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En sådan arbetsmetod anser jag kan
vara både riktig och lämplig, 1 själva verkel behövs den ömsesidiga påverkan
som finns mellan nivåerna för alt åstadkomma en realistisk och bra
planutformning. Att bedöma helheten mot delarna och atl dra nytta av
delstudierna för helheten bör enligl min uppfattning kunna ge etl bra
beslutsunderlag. Jag är alltså inte emot en sädan arbelsteknik. Av skäl som jag
nyss har redovisat finns del emellertid inte anledning att som särskilda
planformer lagreglera alla dessa typer av planer i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av min redogörelse följer att
översiktsplanen utgörs av de aktuella översiklliga fysiska planerna, alltså
bäde för helhet och delområden. Mitt förslag innebär i formell mening alt planer
för delområden skall betraktas som ändringar av den för kommunen gällande
översiktsplanen. På detta säll kan erforderliga nyanseringar göras av
föreslagen markanvändning och rikllinjer inom begränsade områden. Den av mig
föreslagna översikls­planen anser jag på detla sätt väl fyller de uppgifter som
omrädesplanen enligl utredningsförslaget skall tillgodose. Därmed kan också
plansystemei förenklas, vilket är av stort pedagogiskt och prakiiskl värde. Man
kommer ifrån utredningens syslem med två olika planformer för samma syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s,43f) har
ansett det önskvärt att jag klargör min inställning till frågan om kommunernas
möjligheter att anta informella planer vid sidan av PBL- systemet, I den frågan
vill jag helt korl konstalera all behovel av sådana planer framdeles lorde bli
myckel lilei på grund av översiktsplanens flexibiliiei, Nägot förbud mol att
informella planer ular-belas och anlas kan självfallel inie föreskrivas i
lagen. Del värde som underiag vid fortsalla beslut som sådana planer fär måste
dock bli ytterst begränsat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aktiuilileteii kräver periodisk saminanslällniiig oc/i
avvägning i helhels-       j Översiktsplan&lt;br&gt;
perspektiv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;y j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan den första översiklsplanen
har anlagils kommer säväl utveckling­en som poliliska ambitioner att sialla
krav pä förändringar av planen. Jag Ibrutsäller alt översiktsplanen pä det
sällcl successivt kommer all revide­ras och förändras. Vanligtvis kommer
revideringen all beröra endasi en begränsad del av kommunen. En sädan revidering
bör givetvis slå i sam­klang med en för kommunen god helheislösning. Del ligger
ocksä i kom­munens eget intresse. För atl säkerställa atl del sker anser jag
emellertid att en uttrycklig bestämmelse bör tas in om atl kommunen vid
utställning av sädanl ändringsförslag skall redovisa i vad män ändringen har
betydelse tor andra delar av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter några är har översiklsplanen
reviderats för sä mänga områden all det kan vara sväri alt fä en samlad
upplänning om hur kommunens utveck­ling ler sig. Detta är enligl min
uppfattning till nackdel bäde för kommu­nens egna organ och för allmänheten,
näringslivet och de statliga organ som vill ta del av den information och
vägledning som översiktsplanen avses ge. Det kan dä vara skäl alt sammanställa
och komplettera tillgäng­ligt material lill en kommuntäckande redovisning och
ett förnyat antagande av kommunen. Beroende på de lokala förhållandena kan
detta behov uppstå olika snabbi och lör olika stora delar av kommunen. Jag
anser inte atl det behövs nägra särskilda bestämmelser om hur ofta sådana
redovis­ningar bör ske. Ett riktmärke kan vara två mandatperioder, dvs, efter
sex är, vilket lorde motsvara den tid som de nuvarande kommunöversikterna har
ansetts vara aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunddragen i markens användning kan redovisas schemaliskl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Angivelsen av markens användning
bör i översiktsplanen givetvis vara ganska schematisk. Del är viktigt att
egenskapen av översiktsplan renodlas sä att det just är överblicken över de
slörre sammanhangen, den långsik­liga strukturen, som redovisas i planen. Det
hindrar inte alt ändamålet ibland kan vara precist både till innehåll och
avgränsning. Ofta lorde slora områden emellertid kunna anges med den användning
som marken faktiskt har, om det inte finns nägot speciellt allmänt intresse som
gör sig gällande inom området. Av planen bör emellertid framgå om den avser o
större förändring av markanvändningen o ett aktivt bevarande av befintliga
förhållanden o en gradvis förändring och förnyelse i huvudsak inom ramen för
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;markanvändning som redan etablerats o ett område av
strategisk belydelse för den framtida bebyggelseutveck­lingen där
handlingsfriheten skall behällas eller o att den markanvändning som pågår kan
fortgå i stort sett oförändrad därför att det inte finns några uttalade
allmänna intressen. Utredningens lagförslag innehåller en uttrycklig
bestämmelse om en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan indelning av redovisningen av markanvändningen.
Enligt förslaget 7 Översiktsplan skall dessutom redovisningen av förändrad
markanvändning delas upp i '•-' vad som är nära förestående och vad som avser
rikllinjer i ell långsikligl perspektiv. Några remissinstanser har pålalat
svårigheten med all avgrän­sa områden enligl utredningens förslag. För egen del
anser jag atl det är viktigt alt översiktsplanen hälls principiell i sin
redovisning och inte tyngs med detaljer, Etl sådant synsätt torde också ha
legat bakom utredningens förslag. Det kan emellertid onödigt försvära en
lämplig ulveckling av översiktsplanens redovisningsformer, om man lagreglerar
innehållet på det säll ulredningen föreslär. Jag förordar därför en mer
generellt utformad bestämmelse om redovisning av översiktsplanens innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut som har fattats i annan ordning kan redovisas i
översiklsplanen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En hel del bestämmelser i och
beslut som har fatlats enligt annan lagsliftning kan ha väsentligl intresse för
bebyggelseutvecklingen och markanvändningen. Givetvis skall sädanl ingå i del
underlag som kom­munen bör ha vid upprättandet av översiktsplanen. En del av
delta bör också med fördel kunna redovisas i planen. Jag länker pä
nalurreservat, sirandskyddeis omfattning och viktiga förordnanden av olika slag
till skydd för något speciellt intresse, t, ex, byggnadsfria zoner kring
kraftled­ningar eller fornminnen. Även älvsträckor som är tänkbara för utbyggnad
av vattenkraften till följd av den av riksdagen antagna planen för
vatten-kraflsulbyggnad bör redovisas i översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens ställningstagande om
förbud mol besprutning i skogsområ­den enligt lagen (1983:428) om spridning av
bekämpningsmedel över skogsmark, beslut enligt bosiadsanvisningslagen (180:94),
samt beslut om skyddsrumsorter och skyddsrumsområden enligt skyddsrumsförord­ningen
(1979: 90) kan också ha intresse för markanvändning och byggande. Jag vill här
vidare peka pä de beslut som mänga kommuner har fattat med stöd av 38 8
byggnadsstadgan för att avgränsa bevarandevärda områden där särskild hansyn
krävs med hänsyn till bebyggelsens egenart. Syftet med sädana redovisningar i
översiktsplanen är enbari alt planen skall bli informativ och ge medborgare,
fastighetsägare, myndigheter och andra ett så bra underlag som möjligt för sina
egna åtgärder. Nägon bestämmelse om detla behövs dock inte i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen heslår av en särskild handling sann en
eller flera kartor ined planbeskrivningen som elt viktigt kompleinenl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med ulredningen anser jag
an översiklsplanen skall vara redovi­sad i en särskild handling med riktlinjer
saml en eller flera kartor. Jag ställer mig också bakom förslaget att en
beskrivning skall fogas lill planen på samma sätt som nu sker i fråga om
stadsplaner. Jag vill emellertid stryka under den större vikt som beskrivningen
bör fä när det gäller översiklsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till hela sin karaklär är
översiklsplanen en redovisning av de mål och 7 Översiktsplan rikllinjer som
kommunen vill ställa upp. Den beskrivande lexien med sina '&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;3 argument och nyanseringar anser jag är ett vikiigi komplement till
planen, 1 PBL bör därior föreskrivas alt beskrivningen skall ange skälen till
pla­nens utformning. Rikllinjer som är korta och generellt formulerade pä
kartan, mer för atl avgränsa ett område där de skall tillämpas, kan ofta i
beskrivningen vara motiverade och exemplifierade pä ett sätt som ökar
förståelsen av planen. Ofta redovisas i beskrivningen sammanfattningar av
utgångspunkter och underiag av väsentlig belydelse för planens utform­ning.
Sådana planeringsförutsättningar bör liksom de politiska direktiven kortfattat
redovisas i beskrivningen. Det förekommer ibland alternativa markdispositioner
som återgår på 1. ex, alternativa befolkningsprognoser i underlaget.
Beskrivningen med sina illustrationer, tabeller och diagram kan göra planen
begripligare i dess uppgift alt ge upplysningar och vägled­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig del i beskrivningen till
översiklsplanen är redovisningen av arbetsprogrammet för den närmast aktuella
detaljplaneläggningen, 1 så­dana områden bör översiktsplanen endast ge mer
principiella riktlinjer för den framlida markanvändningen, som ju avses bli
behandlad mer ingående i de följande planerna. Beskrivningen bör ocksä
innehålla upplysningar om kommunen avser alt anta områdesbestämmelser eller
begära förordnanden enligt speciallagstiftning. Programmet för fortsatt
planläggning skall enligt min mening tillsammans med riktlinjer för prövning av
lov och tillämpning av speciallagstiftning ge en god uppfattning om hur
kommunen avser all fullfölja översiktsplanens intentioner. Därför bör del i PBL
föreskrivas atl avsedda åtgärder av detta slag för alt fullfölja planen skall
redovisas i planbeskrivningen. Nägol krav pä en speciell
genomförandebeskrivning (avsnitt 10,2) som ulredningen har föreslagil anser jag
däremot inte be­hövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl undvika missförstånd vill
jag framhålla atl innehällel i program för följande planarbete liksom andra
åtgärder som kan finnas redovisade i översikiplanens beskrivning givetvis är
sådant som kommunen själv har rådighet över, Nägra direkta utfästelser - vare
sig gentemot staten eller mot enskilda - kan sådana redovisningar inte anses
ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översiklsplanen skall vara tydlig och antas av
koininunfiillmäkiige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag om
lättillgänglig och tydlig redovisning av plan­handlingarna, presentation av
planeringsunderlaget samt övriga förfaran­den om samråd, uisiällning och
antagande har i stort sen vunnit remissin­stansernas gillande. Milt förslag i
dessa delar, som jag lar upp i specialmo­Uveringen (4 kap, 2-13 85). grundar
sig därför i huvudsak på utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från en del håll finns emellertid
ocksä kritik mol utredningens förslag i dessa delar. Kritiken gäller bl.a, de
ökade ambitioner i förhällande till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dagens
ordning som förslaget anses medföra. Framför alll är man negaliv till förslaget
alt bristf;r i planhandlingarnas tydlighet kan utgöra besvärs-grund. Jag
ålerkommer senare till besvärsmöjligheterna (avsnitt 17.5,1), Redan nu vill jag
emellertid framhålla att jag ansluter mig till utredningens förslag om att
planhandlingar skall vara informativa. Däremot anser jag del ligga i sakens
natur att brister i detta avseende bör kunna föranleda atl översiktsplanen
upphävs efter kommunalbesvär, endasi om planhandling­arna är så obegripliga att
de saknar informationsvärde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen finner jag del självklart att
översiklsplanen skall antas av kommunfullmäktige. Någon möjlighet Ull
delegation bör inte finnas. Förfarandereglerna i övrigi bör på lämpligt säll
anpassas till de syften som ligger bakom förvaltningslagen (1971:290) i
motsvarande fäll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I några hänseenden föreslär jag ändringar i förhållande
till utredningsför­slaget av en mer principiell innebörd, varför jag vill ta
upp dem redan nu. Det gäller dels samrådet, dels länsstyrelsens agerande under
samrådet och utställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan 7.3-7.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4 Samrådet skall ge berörda information och kommunen ett
bra underlag för beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: När översiktsplanen upprällas eller ändras
skall kom­munen samråda med bl, a, länsslyrelsen och andra intressenter. Samrå­det
syftar till utbyte av information och synpunkter under pågående planarbete och
har stor betydelse för att fördjupa den lokala demokra­tin. Resultatet av
samrådet skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samrådet är vikiigi för kommunens kontakt med myndigheter,
allmänhet ocli Intressenler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En planförslag utformas successivt
med stöd av läkta, analyser och en alltmer ökad kunskap om olika förhållanden
inom planområdel. Genom olika värderingar av underlagsmaterialet saml
inflytande från förtroende­män och olika intressenter under planprocessen
utformas det planförslag som las upp i kommunfullmäktige för anlagande. En stor
del av kunskaper­na om planområdel inhämias genom samråd med olika
inlressenler, vilkas synpunkter pä planens utformning sä långt som möjligt bör
Ullgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den från praktisk synpunkt
viktigaste offentliga behandlingen för atl under planeringsprocessen nå dessa
syften är samrådet innan planförslagel färdigställs. 1 likhet med utredningen
anser jag att samrådet bör intensi­fieras i förhållande till det som gäller
enligt 14 § byggnadsstadgan. Det aren följd av förslaget om en förbättrad
ställning i beslutsprocessen för bl. a, de boende som jag Udigare berört och
del vidgade medborgarinflytandet i övrigt (avsnitt 3,5). 1 klarhetens intresse
vill jag skjuta in att dessa båda förslag inte ändrar pä det grundläggande
förhällandet att det är de repre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sentativa demokratiska organen som har ansvaret och fattar
beslulen om       7 Översiktsplan&lt;br&gt;
planerna.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PBL bör las in en bestämmelse om
krav på obligatoriskt samråd med sådana myndigheter och organ som har en
ansvarsslällning i planproces­sen. Del gäller alllid för länsslyrelsen. Om
regionplanering pägär, bör samråd också ske med regionplaneorganel. Även
angränsande kommuner som berörs av förslaget anser jag bör ingå i den krets av
offentliga organ som alltid skall omfattas av samrådet. Därutöver bör en
bestämmelse säkerställa att andra som kan ha etl väsentligt intresse av
planförslagel skall beredas tillfälle Ull samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med dessa beslämmelser blir krelsen
av inlressenler naturligtvis beroen­de på om planförslaget avser elt stort
område, kanske hela kommunen, eller ell mer begränsat område. Det blir också av
betydelse om förslaget innebär stora förändringar eller endast mindre
justeringar av en plan som redan gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag, som jag
säledes ställer mig bakom, har kritiserats frän flera häll. Viss kritik skjuter
in sig på den vidlyftiga samrädsskyldighe-ten, medan andra hävdar att den är
för snäv, Etl stort antal statliga organ och affärsdrivande verk har sålunda i
sina remissvar begärt atl bli om­nämnda i samrådsbestämmelsen. Enligt min
mening bör del emellertid ankomma på länsstyrelsen att svara för de samlade
statliga intressena i det löpande plansamrådet med kommunerna. Jag vill i
sammanhanget ocksä hänvisa till den skyldighet som länsstyrelserna har enligt
förordningen (1982:877) om regionalt utvecklingsarbete att verka för att
statlig, kommu­nal och landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas
till må­len lör länets utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samrådet skall syfta till utbyte av inforination och
synpunkter under planarbetel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
an samrådet bör syfta lill att få lill slånd en bred debalt pä ett tidigt
stadium, när det ännu ofta finns stora praktiska möjligheter lill påverkan. Del
ligger i sakens natur atl del blivan­de planområdet och planens effekter inte
alltid kan bestämmas i delta tidiga skede. Därmed kan inte heller krelsen av inlressenler
avgränsas på en slutgiltigt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådet kan delas upp i flera steg
som ansluter till olika stadier i planarbetet. Alla samrädsparler behöver dä
inte höras eller beredas tillfälle atl ge synpunkter i varje sådant steg.
Självfallet måste samrådels omfatt­ning och inriktning anpassas till den
planeringsuppgift som skall lösas vid varje tillfälle. Det hindrar inte att
plansamrädet ibland kan beröra frågor som inie löses med planläggning enligt
PBL. Detla torde bli vanligt, fram­för allt när det gäller översiktsplanens
utformning för mer begränsade delar av kommunen. Jag anser det vara en fördel
om samrådet på detla sätt kan medverka lill an fördjupa den lokala demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL bör del därför las in.en
bestämmelse om atl samrådet skall ske      7 Översiktsplan under arbelel med
planen och syfta lill ell utbyle av information och      7,4 synpunkter mellan
kommunen och dem som berörs av planförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under samrådet skall planförslagets innebörd klargöras&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär att
beskrivningen lill en plan (7kap. 4 5) bl. a. skall redovisa olika konsekvenser
av planen. Förslagen har väckt krilik frän en del remissinstanser som bl. a.
menar att del är svårt för den ena parten i planprocessen, kommunen, att fullt
ut förutse konsekvenserna av planen för de andra parterna, allmänheten,
intressenler och myndighe­ter. Jag finner kritiken befogad och föreslår därför
inte något krav på atl beskrivningen skall ha en sädan konsekvensredovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sitt syfte menar jag emellertid
att utredningens förslag pä den här punkten är en viktig del av informationen
lill olika parter i planprocessen. Planens effekter i olika avseenden bör i
stället redovisas muntligt vid samrådet. Detta är just till för att informera
om planens innebörd i olika avseenden. Därigenom bör kommunen fä bästa möjliga
beslutsunderlag, samtidigt som allmänhet och myndigheter inte skall behöva
rikta invänd­ningar mot planen lill följd av missförstånd om planens innehåll
eller innebörd. Avsikten är naturligtvis att man sä långt som möjligl skall
komma överens om en lämplig utformning av planen. Särskilt gäller det i sådana
avseenden som synpunkter kan Ullgodoses utan nägra olägenheter av betydelse.
Självfallet är det inte meningen alt något samförstånd om planen behöver uppnås
i alla avseenden. För atl samrådet skall tjäna dessa syften bör det i
bestämmelsen tas in ett krav på att det under samrådet skall lämnas en
redovisning av motiven till planförslaget, planeringsunder­lag av betydelse
samt förslagets innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet skall redovisas i en
samrådsredogörelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formerna för samrådet under
planarbetet bör enligt min mening inte lagregleras. De bör anpassas lill
förutsättningarna som råder i olika plane­ringssituationer. Eftersom samrådet
bedrivs genom successiva kontakter med myndigheter och andra som berörs av
planen, kan det för viktigare planärenden ofta vara praktiskt att avsluta
samrädsfasen med en förhands­remiss där sä många som möjligt av de berörda
bereds tillfälle att ge synpunkter på del sammanvägda planförslaget. Det är
betydelsefullt att planförslagel vid den efterföljande utställningen är
utformat med all den hänsyn till olika synpunkter som kommunen anser sig kunna
ta. Därige­nom slipper man i de flesta fall att göra väsentliga ändringar efter
utställ­ningen, något som kan medföra behov av en förnyad utställning av det
ändrade förslaget. En annan sak är att kommunen genom en tidig utställ­ning av
ett preliminärt planförslag eller alternativa sådana, kan väcka debati och
engagemang kring planförslaget. En sädan arbelsteknik kan givetvis användas
utan att kommunen behöver följa de formkrav pä utställ­ning som ställs upp i
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7.4-7.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet skall —
oavsett hur det har bedrivits — redovisas      7 Översiktsplan av kommunen i en
särskild samrådsredogörelse. Jag ansluter mig här lill utredningens slåndpunkt
som heller inte mött nägon remisskritik. Av sam­rädsredogörelsen bör särskill
framgå vilka synpunkter som inte kunnat beaktas vid utformningen av översiktsplanen
och skälen till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5 Länsstyrelsens påverkan på översiktsplanens utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Länsstyrelsen skall under samrådet ge räd om
planens utformning samt verka för att områden av riksintresse fär en lämplig
användning och för att mellankommunala iniressen Ullgodoses. Styrel­sen skall
också samordna statliga myndigheters intressen. Vid utställ­ningen skall
länsslyrelsen redovisa sina kvarstående synpunkter i etl granskningsyltrande
som skall fogas lilll planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör ställa underlag till kommunens
förfogande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har lång erfarenhet
och många uppgifter inom samhälls­planeringens område. Inom länsstyrelsens
planeringsavdelning och de fri­stående länsorganen - vägförvallningen.
lantbruksnämnden, skogsvärds-styrelsen, länsskolnämnden m,n, - finns
företrädare för olika fackområ­den som sammantagna ger staten en mycket bred
kompetens i planerings­frågorna pä länsnivån. Inom vissa områden, där staten
sedan gammall har belydande uppgifter, har länsstyrelserna och länsorganen sakkunskap
som saknas inom många kommuner. Det kan t. ex, gälla vägtrafik, civilförsvar
och miljöskydd. Även naturvård och kulturminnesvård är områden där kommunerna i
många fall inte förfogar över egna specialister. Inom läns­styrelserna har
dessulom en betydande kunskap byggts upp om förhållan­den inom länets kommuner
som är av slort intresse för planläggningen. När det gäller länssslyrelsens
befallning med energifrågor avser jag att ta upp dem i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom f, n, bör länsstyrelsen ha hand om tillsynen över
plan- och byggnadsväsendet i länet. Jag kommer att beskriva länsstyrelsens
tillsyns­funktion i specialmoliveringen (I kap, 8 8). 1 detta sammanhang vill
jag emellertid framhålla, att det i tillsynsuppgiften bör ingå en skyldighet
för länsslyrelsen att tillhandahälla allt tillgängligt material som kan bilda
un­deriag för kommunernas planarbele. Det bör f, ö, ligga i länsstyrelsens
intresse att på ett tidigt stadium beskriva de övergripande materiella intres­sen
som styrelsen har alt bevaka i sin verksamhet. Av särskild vikt är att
kommunerna tidigt får besked om länsstyrelsens inställning till hur områ­den av
riksintresse lämpligen bör användas, till mellankommunala samord­ningsbehov och
till bebyggelseutvecklingen med hänsyn lill hälsoskyddet. Utöver vad jag
anförde i lagrådsremissen vill jag efter samråd med statsrådet Dahl anföra
följande när del gäller energifrågornas behandling i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;översiklsplanen. Riksdagen kommer inom korl all la
ställning till rikllinjer      7 Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
energipolitiken och en strategi för avvecklingen av kärnkraften (prop,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1984/85: 120). Riktlinjerna bygger bl, a. pä
förutsättningen att kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom den
fysiska planeringen medverkar till att energipolitikens mål skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kunna
genomföras. Del bör ske i nära samverkan med den kommunala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;energiplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till skillnad mol vad som gäller
för naturvärd, miljöskydd, försvar m, m, har länsslyrelsen och till
länsslyrelserna knutna länsexperter ingel direkt ansvar för
energiförsörjningsfrågor. Detta skapar en speciell situation vid samråden när
översiktsplanen skall upprättas eller ändras som bör upp­märksammas särskilt.
Som exempel på energiförsörjningsfrågor av natio­nell karaktär som kan komma
att påverkas av översiktsplanen märks överväganden angående vattenkraftverk
samt lägen för större kravtverk, i första hand kraflvärmeverk. Därutöver kan
nämnas atl mer omfattande torvförekomster och ledningskorridorer för
kraftledningar och rörlednin­gar kan vara av riksintresse frän
energiförsörjningssynpunkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta gör atl del slälls speciella
krav på länsstyrelserna vid bedömningar av energiförsörjningsfrågor i samband
med samråden med kommunerna. Jag förutsätter att det i många fall torde
erfordras samråd med slalens energiverk föran det skall vara möjligt att från
energiförsörjningssynpunkt bedöma konsekvenserna av översiktsplanerna. Vid mina
fortsatta övervä­ganden avseende informationsförsörjningen för tillämpningen av
PBL och NRL avser jag däri'ör all särskilt uppmärksamma dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna
Jörulsätler ell ökat och effektivt samråd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller
befogenhetsfördelningen mellan staten och kommunerna har jag tidigare (avsnill
3,4) angett som grundprincip all staten bör ägna sig ät de övergripande
frågorna av nationellt och mellankommunalt intresse och naturligtvis företräda
sakägarsynpunkter, där stålen har väsentliga genomförande- och drifisuppgifter
inom samhällsbyggandet. Detaljkon­trollen i efterhand av kommunernas åtgärder
bör minska och ersättas med konstruktiv rådgivning i tidiga skeden. Av såväl
demokrati- som rationali­tetsskäl bör en ökad decentralisering eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår därför att
översiktsplanen inte skall kunna överprövas av länsstyrelsen. Det innebär
samtidigt att kommunen inte kan fä någon formell garanti mol statliga ingrepp
när kommunen fullföljer översiktspla­nens intentioner genom atl t, ex, anta en
detaljplan eller områdesbestäm­melser. Med hjälp av beslut som har rättsverkan,
dvs, områdesbestäm­melser, delaljplan eller beslut om lov bör kommunerna
däremot kunna åstadkomma en uppgörelse med länsstyrelsen som i praktiken bör
leda till atl kommunen får en garanti mot alt länsstyrelsen på egei iniiialiv
ingriper mot efterföljande beslut. Jag kommer att närmare utveckla statens kon­trollfunktioner
i del följande (avsnitt 16).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För översiktsplanen innebär detla
atl statens inflytande i allt väsentligl      7 Översiktsplan r.iåsle utövas
under samrädsskedet. Av det skälet anser jag det nödvändigt      - att
länsstyrelsens uppgifter vid samrådet kommer till uttryck i en särskild
bestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kommunala översiktsplanerna har
alllid varit föremål för stort intres­se frän statens sida. Det är naturligt,
eftersom de berör viktiga allmänna intressen där staten i många fall har elt övergripande
tillsynsansvar och ibland ett verkställighetsansvar. Förslaget om obligatorisk
översiktsplan och att kommunen - som jag senare återkommer till - självständigt
verkställer intentionerna bl, a. genom detaljplaneläggning utan stallig fasl­ställelseprövning,
ställer särskilda krav på ett välutvecklat samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som en första uppgift anser jag att
länsstyrelsen skall ställa del underlag Ull kommunens förtogande som har
betydelse för planens utformning. Det är särskilt betydelsefullt att underlag
förmedlas inom områden där länssty­relsen genom sin ordinarie verksamhet
förfogar över lämpligt material, t, ex. rörande områden av stor betydelse i ell
nationellt perspektiv, syssel­sättning och arbetsmarknad, miljöskydd och
civilförsvar. Det är också angeläget atl länsstyrelserna inom ramen för sina
resurser medverkar med underlag när nya planeringsfrågor, t. ex,
energiförsörjning, vattenområden eller friluftsområden, skall behandlas i
kommunens översiktsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens rådgivning skall
således omfatta all den kunskapsför­medling som tjänar detta syfte. Att
länsstyrelsens bedömning även av frågor med mer lokal räckvidd, t. ex.
bebyggelsestrukturen eller natur­värds- och miljöfrågor, finns med i och därmed
berikar beslutsunderlaget måste vara värdefullt. Inte minsl för allmänheten
under utställningstiden bör det vara intressant att känna till vad den statliga
expertisen anser om ett planförslag. Jag är övertygad om alt kommunerna som
regel anser sig ha haft nytta av denna del av samrådet i nuvarande praxis och
även i fortsättningen kommer att beakta länsstyrelsens synpunkter, om länssty­relsen
med sin erfarenhet och kompetens kan medverka lill an planerna blir bättre och
planarbetet påskyndas. Kontakterna med länsstyrelsen bör alltså under samrådet
ha en informell och konstruktiv karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regleringen i NRL av riktlinjerna i
den fysiska riksplaneringen gör all flera statliga organ än de som är
företrädda på länsnivån fär ett väsentligt intresse av översiktsplanen.
Preciseringen och tillämpningen av NRL:s beslämmelser på kommunal nivå kommer
att utgöra en av grunderna på vilka staten kan angripa kommunens planbeslui.
Del bör ankomma på länsslyrelsen alt svara för att berörda centrala myndigheter
underrättas om att förslag till översiktsplan är föremål för samråd,
Länsslyrelsen bör också i övrigt bistå myndigheterna i de avseenden som behövs
för att de skall kunna engagera sig i planärendet. Formerna för informalions-
och erfarenhetsutbytet mellan länsstyrelsen och de centrala myndigheterna bör
det ankomma pä regeringen att närmare reglera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan uppgift vid samrådet är att länsstyrelsen, pä
samma sätt som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra frågor, bör verka för en lämplig samordning mellan
olika kommuner,      7 Översiktsplan Om ell regionplaneorgan finns, bör dock delta
organs synpunkter pä den      '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;• mellankommunala samordningen
tillmätas stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har även en
samordnande roll inom den statliga länsför­valtningen. Del är en fördel för
kommunerna om denna samordning kan inbegripa de ställiga länsorganen. 1 de
inledande skedena av samrädel anser jag all länsstyrelsens uppgift bör vara alt
till kommunen förmedla de olika fackenheternas och länsorganens synpunkter och
se lill alt alla berör­da kommer lill tals. Då bör samrådet vara ell frili
meningsulbyle om planens utformning. I de sena samrädsskedena bör del åligga
länsstyrelsen atl samordna de statliga myndigheternas synpunkter och göra de
avväg­ningar mellan skilda statliga uppfattningar som behövs för kommunens
planläggning, Mol slutet måste också länsstyrelsen klart skilja pä sädana
synpunkter som är att betrakta som råd och sådana som innebär påpekan­den om
att riksintressen inom ell vissl område eller mellankommunala intressen eller
hälsoskydds- och säkerhetsintressen inte har lillgodoselts. All sådana
påpekanden kommer lill ell klart uttryck är viktigt. Därigenom blir kommunen
uppmärksammad pä att länsstyrelsen kan komma atl för­ordna om statlig prövning
av t. ex, efterföljande detaljplaner som innebär atl översiktsplanens
riktlinjer fullföljs, 1 specialmotiveringen länker jag ta upp en del viktiga
praktiska frågor i anslutning lill samrådet (4 kap. 5 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen skall avge ell samrådsylirande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den vikt som jag fäster vid
samrådet anser jag att länsstyrelsens synpunkter på förslagei normall bör
sammanställas i ett samrådsyttrande. Som lagrådet (yttrandet s, 47) har påpekat
kan man utgä frän att länsstyrel­sen delger kommunen resultatet av sina
överväganden ulan atl nägra bestämmelser härom införs. Till yttrandet bör också
fogas eventuella syn­punkter frän länsorganen. En sädan ordning lorde väl
ansluta till den praxis som på de flesta häll redan har utbildat sig. För alt
kommunens beslutande organ skall fä del av yttrandet bör detla normalt fogas
till handlingarna vid den fortsatta beredningen av planärendet i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid  utställningen   skall  länsstyrelsen framföra  
sina   synpunkter  i  ell granskning sy ti rande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan översiktsplanen antas skall
förslaget - i likhet med vad som nu gäller - ställas ul för offentlig
granskning. När ett förslag läggs fram för beslul om utställning anser jag atl
det skall finnas en skriftlig redovisning -en samrådsredogörelse - av alla de
synpunkter som i olika former har framförts under samrådsskedet. Redogörelsen
bör även innefatta summe­rande protokollsanteckningar från offentliga möten, 1
första hand skall redovisas sådana önskemål som inte har kunnat Ullgodoses i
förslagei. Redogörelsen bör ulformas sä all den förmedlar den överblick över
aren-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
  padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;..1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del och dess handläggning som bl, a. länsslyrelsen behöver
för sitt slutliga      7 Översiktsplan ställningstagande under
ulslällningsliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen släller ul etl
planförslag som inte lillgodoser de krav som länsstyrelsen har framfört under
samrädel, bör länsslyrelsen till all börja med överväga vilka invändningar som
fortfarande har den lyngden all slyrelsen enligl sin Ullsynsfunktion är skyldig
all pälala dem. Avgränsning­en av dessa frågor återkommer jag lill (avsnill
16.2 och 16,3,2), Syftei med an föra fram dessa synpunkler är att kommunen
redan i samband med översiktsplanen om möjligt skall få besked om vilka delar
av planen som enligt länsstyrelsens uppfattning inte bör fullföljas. Under
utställningen bör därför länsstyrelsen granska om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,      sädana områden som enligl
NRL är av riksintresse fär en användning&lt;br&gt;
som inie strider mol bestämmelserna i den lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;markanvändningsfrågor
som angår tvä eller flera kommuner har sam­ordnats pä ett lämpligt säll saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bebyggelsen
blir lämplig med hänsyn lill de boendes och övrigas hälsa samt till behovel av
skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det aren naturlig följd av det
ansvarssystem som jag föreslår alt länssty­relsen vid utställningen klargör för
kommunen i vilka avseenden staten har kvarstående erinringar mot planförslagel.
Dessa erinringar skall samman­ställas i ett granskningsyttrande till kommunen,
1 de delar länsslyrelsen inte har haft några invändningar skall kommunen
säledes kunna påräkna att översiktsplanens intentioner fär fullföljas utifrån
de aspekter länsslyrel­sen har att beakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen antar en plan, mol
vilken länsslyrelsen har riktal krilik i sin granskningsyttrande, bör
myndigheter, allmänhet m, fl. som har intres­se av planen få reda pä att del
råder olika meningar om hur allmänintresset skall tillgodoses inom etl vissl
område. Med hänsyn bl, a, härtill anser jag det befogat att länsstyrelsens
yttrande över det utställda förslaget fogas till planen. En bestämmelse om
detla bör således införas i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens värde som underlag
för efterföljande beslut avser jag att återkomma UlUavsnitlen 12,2.3, 12,2,4 och
21,3,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8    Detaljplan och områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- Byggnadslagens stadsplan och
byggnadsplan ersätts av en enda plan­form, kallad detaljplan. Planproceduren
utformas sä atl den lokala de­mokratin fördjupas (s. 144)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
Detaljplanekiavei, som anger i vilka siiualioner delaljplan skall anlas, har
formulerats med ulgängspunkl i atl just detaljplanen i den berörda silualionen
skall vara den mesl lämpade besluisform.en för all garantera en god miljö. I
översiklsplanen kan kommunen ange var delaljplan behövs (s, 148)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O Prövning av markens lämplighet
för bebyggelse saml reglering av bebyg­gelsemiljöns uiformning skall ske genom
detaljplan för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.     ny samlad bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. ny enstaka byggnad vars
användning fär betydande inverkan pä&lt;br&gt;
omgivningen eller som skall förlaggas inom ett område med stor efterfrå­&lt;br&gt;
gan pä mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i&lt;br&gt;
samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. befintlig bebyggelse som skall
förändras eller bevaras pä sädanl säll&lt;br&gt;
all detla behöver närmare regleras i ell sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplan behövs inte om
Ullräcklig reglering har skett genom områdes­bestämmelser (s, 150),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c: 1 varje
detaljplan skall de olika områdenas huvudändamål anges, dvs, allmänna plalser,
kvariersmark och vattenområden. Kommunen skall normalt vara huvudman för gator
och andra allmänna platser, 1 planen skall anges utformningen och användningen
av dessa. För kvarlersmar-ken skall också användningssättet anges. I planen
skall bestämmas en genomförandetid på 5-15 år (s. 154) o Detaljplanens
tillämpningsområde vidgas så atl även andra inslag i mil­jön än byggnader kan
regleras, l,ex, idrolts- och rekreationsanläggning­ar, parkeringar och
anläggningar under mark. Skyldigheten atl söka lov kan ökas eller minskas genom
planbestämmelser. För bebyggelse med särskilt bevarandevärde kan
skyddsbestämmelser meddelas. Även vikti­gare inslag i den offentliga miljön kan
regleras. Ombyggnadsstandard kan varieras med hänsyn lill byggnadernas eller
områdets förutsättning­ar (s, 160) o Planhandlingarna skall ulformas sä tydligt
all alla under samrådet och utställningen fär en klar uppfattning om vilken
reglering av bebyggelse­miljön som planen medför. Kravet pä tydlighet skall
inte hindra all flexibel delaljplan i vissa fall kan användas (s, 165) o Vid
planläggning skall skälig hänsyn tas lill befinlliga förhållanden inom och i
anslulning till planområdel. Hänsynen skall avse säväl befintlig bebyggelse som
rådande äganderätts- och fastighetsförhållanden (s, 167)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hcsiämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O Delaljplan skall anlas av
kommunfullmäktige som dock får uppdra ål kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden
all anta planer som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigi av
större vikl (s, 170)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Under genomförandeliden får en
delaljplan mot de berörda faslighels-ägarnas vilja ändras eller upphävas endasi
om det är nödvändigl pä grund av nya förhållanden av stor allmän vikl, som inte
kunnat förutses vid planläggningen. Ändras planen, lär fastighetsägarna rätt
Ull ersätt­ning för förlorad byggrätt. Genomförandetiden skall förlängas om
fastig­hetsägare har försökt genomföra planen men hindrats att göra detla av
omständigheter som kommunen råder över. Efter genomförandetidens slut gäller
planen tills den ändras eller upphävs. Ändring eller upphävan­de får ske utan
att rättigheter som uppkommit genom planen beakias och ger inte
fasiighelsägarna någon rätt till ersättning för förlorad byggrätt (s. 173)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Samma förfarande som stadgas för
dagens stadsplaner skall i huvudsak också lillämpas för detaljplaner.
Planarbetet bör grundas pä ett program. Samrådet och utställningen blir vikUga
moment. Detaljplaner av begrän­sad betydelse och utan intresse för allmänheten
kan ofta upprättas genom etl enklare förfarande (s, 177),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o För begränsade områden och i
vissa bestämda avseenden kan översikts­planens syfte eller ett riksintresse
enligl NRL säkerställas pä ett bin­dande säll i form av områdesbestämmelser,
Beslämmelserna får inte avse områden med detaljplan (s. 180)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ij Områdesbestämmelser kan utgöra
bindande bestämmelser om använd­ningen av mark- och vattenomiråden saml om
bebyggelsemiljön. Någon byggrätt för enskilda eller lösenrätl lill mark för
kommunen uppstår inte genom omrädesbesiämmelser (s, 182),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Områdesbestämmelser skall antas
av kommunfullmäktige som dock får uppdra ål kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden alt anta planer som inte ar av principiell beskaffenhet eller i
övrigt av större vikt (s, 186)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan ocli områdes­bestämmelser 8.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Byggnadslagens stadsplan och byggnadsplan
ersätts av en enda planform, kallad detaljplan. Planproceduren utformas sä att
den lokala demokratin fördjupas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1.1 Byggnadslagens stadsplan och byggnadsplan ersätts av
PBL:s de­laljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har konstaterat att
dagens stads- och byggnadsplaner i många avseenden fungerar bra. Det framhålls
också som en fördel, om plansystemei i PBL kan inrymma etablerade
detaljplanerutiner med de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.1.1-8.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;justeringar som utvecklingen motiverar. Förslaget atl föra
samman stads-      ,S' Detaljplan och planen och byggnadsplanen lill en enda
planform, benämnd delaljplan,      oiiirådes-som ulformas med ulgängspunkl i
gällande regler om sladsplan har i sina      be.stämmel.ser huvuddrag
tillstyrkts av remissinstanserna, Nägra anser dock att utred­ningens förslag är
svagt motiverat och menar all fastighetsägarnas engage­mang vid genomförandel
av byggnadsplaner medför en delaktighet som har stora fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening är utredningens
förslag till detaljplan i alll väsentligt bra och det bör i sina huvuddrag ingå
i PBL, Fastighetsägarnas och brukarnas medverkan vid planens genomförande och
den fortsatta förvalt­ningen av olika gemensamma anläggningar är lika angelägen
i alla sorlers planområden. Moderna stadsplaner som innehåller storkvarter där
bru­karna har ansvar för friylor, gator, parkeringsplatser och
gemensamhetslo-kaler skiljer sig vad gäller ansvaret för de gemensamma
anordningarna heller inte mycket från förhållandena i ett område med
byggnadsplan. Detaljplanen enligt PBL bör ha en sådan spännvidd i innehåll och
detalje-ringsgrad atl den i dessa avseenden täcker de båda nuvarande planfor­merna.
Det är dessutom viktigt att genom olika bestämmelser försöka stärka
detaljplanens realism och aktualitet även när det gäller den fortlö­pande
förvaltningen av området. Av bl, a, dessa skäl bör elt effektivare genomförande
av detaljplanen eftersträvas. Rätlen att ändra markens an­vändning bör i detla
syfte begränsas i tiden, vilket bör leda lill detaljplaner som ofta är direkt
samordnade med det faktiska byggandet. Sådana regler bör sammantagna stärka
möjligheterna atl beakta genomförande- och för-vallningsfrägorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1.2 Detaljplanen skall tillgodose bäde lokala och
nationella mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare (avsnitt 6) angett
de allmänna egenskaper som jag anser viktiga atl uppnå vid
lämplighetsprövningen av markens användning. Plan­läggning bör också ta upp
utformningen av bebyggelsen enligl principer som jag snarl återkommer till
(avsnitt 11), Detaljplanen bör ge möjlighet alt för ett visst område precisera
lagens allmänna egenskapskrav och göra de avvägningar mellan motstridiga
intressen som kan behövas, 1 likhet med ulredningen vill jag understryka atl detaljplanen
ocksä skall ge möjlighet alt förverkliga kommunens sociala ambitioner att t,
ex, integrera olika boende- och upplätelseformer eller genom blandning av olika
slags mark­användning och bebyggelsetyper skapa en stimulerande och livfull
miljö. Detaljplanen skall självfallet vara ett instrument för kommunen atl för­verkliga
den lokala bebyggelsepolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lokala planeringen måste
givetvis också inriktas på att uppfylla angelägna nationella mål såsom de
kommer till uttryck i PBL:s bestämmel­ser om allmänna intressen och i NRL,
Bland de nationella målen vill jag särskilt framhålla två som bör komma till
uttryck vid detaljplaneläggning­en. Det ena är kravet på en långsiktig
hushållning med mark och med den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hesläniiiiclser
  8.1.2-8.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggda miljön. Del andra är kravel pä hushållning med
energi, vilkei bl. a. 8 Delaljplan och älerverkar på bebyggelsens placering,
utformning, utförande och val av områdes-uppvärmningssystem. Jag är medveten om
att flera av dessa frågor inie slutgiltigt kan beaktas förrän i samband med
bebyggelsens projektering och vid bygglovsprövningen. Del är emellertid
angelägel all bestämmelser­na om detaljplan utformas så all förutsättningar kan
skapas för goda lösningar i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del remissinslanser hävdar all
de krav som från olika häll slälls pä atl stads- och byggnadsplanerna skall
främja en rationell produktion har fäll en alliför lillbakaskjulen plats i
utredningens förslag. Utredningen har dock (s,328) berört detaljplanen som en
integrerad del i byggprocessen, där planen ulgör resultatet av etl
kontinuerligt samarbete mellan markäga­re, byggherie och kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den lugnare lätortsiillväxt som
kännetecknar dagens samhällsbyg­gande blir sannolikt slörre samlade
nyexploateringar alltmer sällsynta, Kravel på ralionalitel och ekonomi gör sig
emellertid lika starkt gällande för en produktion i mindre enheter liksom vid
förtätning och förnyelse av äldre stadsområden. Del är angeläget att söka
motverka kostnadsslegring-en inom byggnadsverksamheten utan att för den skull
göra avkall pä grundläggande standardkrav. En noggrann avvägning måste därför i
vaije enskilt projekt göras mellan de kvalilativa kraven och kostnaderna. En
koslnadsdel utgörs l.ex, av kommunalteknisk service. Enligt min uppfatt­ning bör
PBL i detta och andra Sivseenden erbjuda större möjligheter lill lokal
anpassning än vad dagens bestämmelser gör. Sålunda bör de krav som skall
slällas vid ombyggnader inom vissa gränser utgä från lokala förhållanden.
Detaljplanen bör vara ett av de styrmedel som kommunen kan använda i deila
syfte för all främja en ekonomisk och ralionell bygg-produklion. Detla bör
också ta sig uttryck i bestämmelser för alt trygga plangenomförandet. Jag anser
inte att det därutöver behövs nägon själv­ständig bestämmelse med innebörden
att detaljplanen skall främja en eko­nomisk och rationell produktion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1.3 Detaljplanen bör vara uilöinmande jör en bedöinning
av lillållighe-len av bebyggelse men inte jör dess exakta utformning och
utförande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De allmänna beslämmelserna som bör
finnas i 2 och 3 kap, för planlägg­ning och för lokalisering och uiformning av
bebyggelse kommer all vara myckel allmäni hållna. När en detaljplan anlas för
ell visst område, skall dessa beslämmelser preciseras för att ge besked om hur
bebyggelsen lämpligen skall placeras, utformas och bevaras inom området. Man
kan uttrycka det så alt detaljplanen på förhand ger uttryck för väsentliga
allmänna egenskaper som den kommande eller befinlliga bebyggelsen skall
uppfylla. Planen ulformas innan man med säkerhet vet vilka projekt som kommer
alt aktualiseras inom området. Detaljplanens funktion inför bygg­lovsprövningen
ser jag dä på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i 47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=75 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;oinrådes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;hcstäinmclser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.1.3-8.1.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markens lämpliga användning och bebyggelsemiljöns uiformning
i slort      &amp;lt; Detaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör kommunen ha tagil ställning till vid planens
antagande. Planen ger anvisningar för hur fastighetsägaren bör utforma sitt
projekt. En bygglovs­ansökan som inte strider mot planen och är förenlig med
sådana planbe-slämmelser som är tvingande, bör inte kunna vägras sä länge
planen gäller, Atl åtgärderna för atl fä ulföras skall uppfylla eventuella
andra bestämmel­ser än de som finns i PBL, t,ex, föreskrifter i
bosiadssaneringslagen, fornminneslagen och miljöskyddslagen, behöver inte
närmare kommente­ras här. Del är normall varken möjligl eller lämpligt atl
detaljplanen är uttömmande när del gäller bebyggelsens uiformning eller
utförande. Vid prövningen av bygglovet skall därför sådana aspekter i de
allmänna kraven som har aktualilei för projeklet och platsen i fråga, av
byggnadsnämnden läggas till detaljplanens reglering som grund för prövningen av
lovet. En konsekvens av detta synsätt är att ju mer detaljerad kommunen gör
detalj­planen, desto färre av PBL:s beslämmelser om allmänna iniressen kan
byggnadsnämnden åberopa vid bygglovsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När detaljplanens innehåll avgörs
skall naturligtvis regleringen avpassas sä atl de frågor kan lösas som har
motiverat alt en delaljplan upprättas, A andra sidan bör, bl, a, med hänsyn
lill fastighetsägarnas behov av valfrihet, regleringen inte göras mer
detaljerad än vad som i varje situation behövs för alt nå syftet med planen, 1
PBL bör tas in en bestämmelse av denna innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid min genomgäng tidigare av
plansystemets uppbyggnad (avsnilt 3,1) har jag beskrivit detaljplanens
huvudsakliga syften för att systemet som helhet skall få en enkel och
ändamålsenlig utformning, 1 likhet med ulred­ningen anser jag atl detaljplanen
i dess egenskap av dokument med rätts­verkningar skall skapa betingelser och
garantier för atl miljön skall få vissa kvaliteter. Detaljplanen måste av dessa
skäl reglera de grundläggande fysiska egenskaperna inom planområdel,
Beslämmelser bör därför införas om vilka frågor som alllid mäsie vara
behandlade i en detaljplan, dvs, planens minsta innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1.4 Planeringen som procedur bör ny g ga de berördas
delaktighet och fördjupa demokratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planläggningen berör många
intressenter. Den arbetsprocedur som leder fram till en detaljplan måste
garantera dessa intressenter insyn och med­verkan saml ell lämpligt mått av
inflytande över planen. Planprocessen innebär etl konlinuerligl utbyle av
informalioner, åsikter och fakta. Samti­digt som planarbetel successivt
tillförs ell bredare beslulsunderlag byggs en Slörre kunskap om planområdet upp
hos intressenterna. Del är min uppfattning atl ett omsorgsfullt bedrivet
planarbete pä detla sätl resulierar dels i en bällre plan, dels i mer
förstående och ansvarskännande intressen­ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under planprocessen måste ett lämpligt underiagsmaterial
presenteras i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;begriplig
form och i bestämda skeden för olika intressenter, Deialjplane-läggningen bör
på detla sätt kunna vara elt sätt atl fördjupa den lokala demokratin. PBL bör
därför innehålla bestämmelser om det material och den procedur som skall leda
fram till en delaljplan, Beslämmelserna om förfarandet bör enligt min mening
huvudsakligen inriktas på relationerna mellan kommunen och de enskilda
intressenterna samt mellan kommunen och statliga myndigheter. Däremot bör
kommunen ges så stor frihet som möjligl all organisera sitt eget interna arbete
med detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Delaljplan och oinrådcs-hesiäinmelser 8.1.4-8.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2 Skyldigheten för kommunen att anta detaljplan
(detaljplanekravct)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Detaljplanekravet, som anger i vilka
situationer delaljplan skall anlas, har formulerats med utgångspunkt i att just
detaljplanen i den berörda situationen skall vara den mest lämpade
beslutsformen för atl garantera en god miljö, 1 översiklsplanen kan kommunen
ange var detaljplan behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.1  Ulgångspunkler Gällande räll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl mark skall få användas för
bebyggelse krävs atl den har prövats från allmän synpunkt lämpad för ändamålet.
1 fräga om tätbebyggelse skall denna prövning i princip göras i detaljplan (5 5
BL och 56 5 1 mom. tjärde styckel BS), Byggnadslagens detaljplanekrav knyts
till begreppet tätbe­byggelse, dvs, sädan samlad bebyggelse som nödvändiggör
eller kan vän­tas fordra särskilda anordningar för att tillgodose gemensamma
behov (6 5 BL), 1 begreppet innefattas också bebyggelse som är att vänta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har (s. 330 fO fört en
ingående diskussion om behovel av ell lagstadgat deialjplanekrav saml om en
detaljplans verkningar för pågående resp, förändrad markanvändning. Förslaget
återfinns i utredningens 9 kap. 1 8 där det föreskrivs an en detaljplan skall,
om det inte i särskill fall är omotiverat, upprättas för områden där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,     en samlad bebyggelse av
betydelse eller en anläggning av betydelse&lt;br&gt;
avses komma till stånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2,     en samlad bebyggelse eller
en anläggning avses undergå förändring av&lt;br&gt;
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med uttrycket samlad bebyggelse har
utredningen som riktmärke angelt tio till tjugo enbostadshus eller ett par
mindre flerbosladshus. För andra åtgärder än bostadshus skall verksamhetens
omgivningspåverkan och be­hovet att samordna fysiska förhållanden vara
utslagsgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare föreslagit att en
sankiionsmöjlighei skall knytas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill delaljplanekravei. Staten skall nämligen kunna
ingripa mot kommunala      8 Detaljplan och&lt;br&gt;
beslut som innebär en uppenbar avvikelse frän detaljplanekravet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område.'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bestämmelser 8.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del remissinslanser godtar
förslaget, Elt stort antal instanser anför emellertid invändningar mol
utredningens förslag på den här punkten. Kritiken går i korthet ut pä följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanekravet
är för lågt ställt, vilket t. ex. medger alt den ordina­rie bosladsproduklionen
på mänga håll i landel kommer all ske ulan detaljplan. Etl sä lågt plankrav
leder till brister i den allmänna lämplighets­prövningen, i samråd och
allmänhetens insyn samt i behandlingen av sakägarna. Del ger sämre betingelser
att skapa goda miljöer. Det medför ocksä atl statens tillsynsfunktion kraftigt
försvagas, framför alll när del gäller all beakia riksintressena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av etl
lagstadgat krav riktat mot kommunerna ifrågasätts. Kommunerna bör själva få
avgöra när detaljplan behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delaljplanekravei
bör preciseras ytterligare, eftersom det anses få stor betydelse i
prövningssystemel. Om kommunen underlåter alt göra detaljplan, finns del inte
något beslut atl angripa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns också andra invändningar
som mer anknyter till bl. a, vissa begränsningar som utredningen har föreslagit
av möjlighelerna att anta detaljplaner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovel av ett lagstadgat detaljplanekrav&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanen bör enligt min mening
ha tvä huvudsyften. Del ena är att reglera förändringar av markanvändning och
bebyggelse. Det andra är att mera varaktigt reglera bevarande av vissa
byggnader och bebyggelsemil­jöer eller reglera föruisättningar för förnyelse
och ombyggnad av befintliga bebyggelseomräden, 1 båda fallen handlar det om atl
för varje faslighet precisera rättigheter och skyldigheter för att man i
miljöhänseende skall uppnå en god helhetsverkan och en lämplig
samhällsutveckling. Det är också viktigt alt dessa preciseringar sker i former
som ger medborgarna och intressenterna information och möjligheteratt påverka
beslutet. Dessa båda skäl - helhetssyn pä lämplighetsfrågan och intressenternas
inflytan­de - anser jag tala för att ett detaljplanekrav införs i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man kan också uttrycka
detaljplanens uppgifter på så sätt att planen är avsedd atl ge den
helhetsbedömning av miljön som behövs för ställningsta­gande till olika ärenden
om lov inom området. Planen avgör ocksä - inom givna gränser - omfattningen av
samhällets konlroll av miljöförändringar inom områdel, 1 denna mening är planen
elt sätt atl rationalisera prövning­en av kommande enskilda ärenden om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med de möjligheter som detaljplanen
sålunda erbjuder att påverka den lokala miljön, rationalisera prövningen av lov
m.m. ligger det enligt min mening i hög grad i kommunens eget intresse atl
använda detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planläggning
är emellertid en relativt tids- och kostnadskrävande process. Den färdiga
planen för ocksä i allmänhet med sig ekonomiska åligganden och andra
skyldigheter för kommunen. Del är därior inte sjalvklari till kommunerna av
eget intresse alltid kommer att upprätta detaljplaner i tillräcklig
utsträckning. Jag anser därför att det bör införas beslämmelser med krav på all
detaljplan skall anlas i vissa situaUoner, Kravels efterlev­nad bör inie
konirolleras genom en slailig prövning ulan skötas genom samråd mellan kommunen
och länsstyrelsen, eller i vissa sällsynta fall genom planföreläggande som jag
återkommer lill (avsnill 16,4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.2 Delaljplanekravets utformning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Delaljplan oc/i onirådes-hesläinnielser 8.2.1-8.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Prövning av markens lämplighel för bebyggelse
saml reglering av bebyggelsemiljöns uiformning skall ske genom detaljphm för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.   ny samlad bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ny enstaka
byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall
förläggas inom ell område med stor efter­frågan på mark för bebyggelse, om
tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om
bygglov eller förhands­besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;befintlig
bebyggelse som skall förändras eller bevaras pä sädanl sätt alt delta behöver
närmare regleras i ett ammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplan behövs inte om
tillräcklig reglering har sken genom om­rädesbesiämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringar av betydelse kräver i regel detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till att börja med anser jag i
likhet med utredningen atl delaljplanekravei bör hävdas för områden där en
samlad bebyggelse eller anläggningsverk­samhet av betydelse skall komma till
slånd eller undergå större förändring­ar. Här behöver ofta flera av
detaljplanens regleringsmöjligheler användas. När det däremot gäller
bedömningen av vad som är samlad bebyggelse vill jag ge remisskritiken rätt.
Avgörande för frågan när delaljplan skall använ­das bör enligt min mening främst
vara: O omfattningen och arten av befintlig bebyggelse inom och i anslutning
lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det aktuella området o efterfrågan
på mark för bebyggelse i områdel, dvs, bebyggelsetryckets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;styrka o förekomsten av motstridiga
markanvändningsiniressen inom områdel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om inte frågorna härom har lösts
genom områdesbestämmelser o allmänhetens intresse av vad som skall hända i
området liksom antalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;berörda sakägare och andra enskilda
intressenter c regleringsbehov för bebyggelsen som inte har beaktats i
översiktsplanen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller i områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&amp;quot; anspråken på kommunens
medverkan vid genomförandet av bebyggel-      8 Delaljplan och&lt;br&gt;
ijn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är således en rad olika lokala
förhållanden som bör tas lill utgångs­punkt lor all avgöra när
delaljplanekrtivel skall hävdas. Det ligger i sakens natur att bedönmingen
ocksä bör innefatta en framlidsaspeki, eftersom planläggning jusi syftar lill
all behandla den framlida lämpliga miljöulform-ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slad.sförnyelse och bevarande kan kräva detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även mindre förändringar som berör
mänga inlressenler eller avser särskilda bevarandeinlressen kan behöva regleras
genom detaljplan. Del är angeläget att kommunerna får effektiva instrument för
stadsförnyelsen. Med de goda möjligheter Ull plangenomförande åtgärder som jag
senare kommer att föreslå, bör detaljplanen kunna få stor användning vid stads­förnyelsen.
Här gäller del vanligen an ändra befinlliga stadsplaner eller komplettera äldre
sädana med nya beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intresset för bevarandefrågorna har
ocksä ökat, 1 dessa avseenden bör detaljplanen ge bällre möjligheter än i dag
atl slå vakt om olika miljövär­den. 1 en hel del fall kommer det atl krävas att
detaljplan anlas för alt gentemot sakägarna på ell likvärdigt sätt kunna hävda
sådana intressen, l.ex. beträffande underhäll. Jag vill här emellertid peka på
de möjligheter som ocksä kommer atl finnas att bevara miljön genom
områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunens medverkan vid genomförande av bebyggelse kräver
ojla de­laljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av kommunens medverkan vid
genomförandet av bebyggelsen har enligt min mening inte i tillräcklig grad
uppmärksammats av utredning­en. För egen del ser jag det som naturligt atl
kommunerna pä olika säll engagerar sig vid tillkomsten av bebyggelse och andra
anläggningar. Kom­munen har bl, a, som en följd av skyldigheten atl pröva
bygglov en viktig rådgivningsfunktion. Kommunen har vidare omfattande uppgifter
när det gäller service och teknisk försörjning med l,ex, gator, parker, vatten
och avlopp samt värme. Kommunen bör ocksä enligl min mening tilläggas ökade
befogenheter när del gäller att bestämma lämpligheten av olika administrativa
åtgärder, l,ex, fastighetsbildning, gemensamhelsanlägg­ningar och former för
exploateringens genomförande. Detaljplanen bör här vara den naturiiga
beslutsformen. Genomförandel av en aktualiserad be­byggelse kan säledes
förutsätta kommunens medverkan, nägot som därför ocksä bör beaktas när behovet
av detaljplan skall bedömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hänsynen till grannar kan kräva delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplan skall alltså användas
när den erbjuder de bäsla möjlighelerna an pröva lämpligheten och omfattningen
av en exploatering, förnyelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes­bestämmelser
  8.2.2-8.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller elt bevarande. Om detaljplaneläggning underläts, kan
det bl, a, få till      8 Delaljplan ocli&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;följd all medborgarna och sakägarna undanhålls insyn och
inflyiande, all markägare får osäkrare ulgångspunkler för byggande och
förvaltning, att prövningen av lov blir osäkrare, exempelvis i fräga om
miljöulformningen. samt alt gemensamma behov, såsom service, va-försörjning,
rekreations-möjligheter m.m, inte får en tillfredsställande bevakning. För
säväl sak­ägare och andra intressenler som medborgare i gemen kan det alltså
finnas beaktansvärda iniressen av alt planläggning sker, där situationen sä krä­ver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgiften atl planlägga för en
lämplig samhällsutveckling bör givetvis inte ses i ett snävl kommunalt
perspektiv. Att kravet uppfylls anser jag också är av stort grannerättsligt
intresse. Även den aspekten bör innefattas i delaljplanekravei ulan atl det
behöver särskilt lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utformningen av delaljplanekravei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbarligen förenat med
svårigheter att i gränsfall avgöra om en detaljplan mäste upprättas eller inte.
Detaljplanekravet mäste med nödvändighet bli allmänt hållet. Innebörden av
kravet bör emellertid vara att detaljplan skall antas för områden där samlad
bebyggelse skall komma till stånd. Kravet bör också gälla för enstaka byggnad
vars användning får belydande inverkan på omgivningen eller som skall ligga där
efterfrågan på mark är stor, 1 vissa fall bör dock lämplighetsbedömningen av
sädana enstaka byggnader kunna göras i samband med prövningen av bygglov eller
förhandsbesked. Jag föreslär därför en viss &amp;quot;uppmjukning&amp;quot; av detalj­planekravet
i förhållande till vad jag anförde i lagrådsremissen (s, 103), Likaså bör krav
på detaljplan gälla när befintlig bebyggelse skall förändras eller bevaras pä
sådant sätt atl den behöver regleras i ett sammanhang. Motsvarande bör gälla
även i fråga om idrotts- och fritidsanläggningar m. fl. åtgärder som fordrar
lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förhållande Ull lagrådsremissen
föreslår jag vidare den ändringen att behovet av kommunal medverkan vid
bebyggelsens genomförande inte skall utgöra ett självständigt detaljplanekrav,
I denna fråga ansluter jag mig således till lagrådets uppfattning (yttrandet s,
51),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen avser ja.g
alt bl, a, genom exempel närmare belysa delaljplanekravets tillämpning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.3 Kommunen avgör när delaljplan behövs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanekravet är riktat till
kommunen. Det blir alltså kommunen som - i likhet med vad som nu gäller - avgör
när detaljplan behövs. Behovet av detaljplan skall ses mot bakgrund dels av att
det förutsätts en obligatorisk översiktsplan, vars riktlinjer i betydande
utsträckning kan ge underlag för lämplighelsbedömning av bebyggelse, dels av
att översikts­planens riktlinjer kan göras tvingande genom att
områdesbestämmelser antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=74 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes­bestäinmelser
  8.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag Udigare förordade (avsnill 7.1) skall kommunen i
översikts-      8 Detaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planen bl, a, kunna definiera de områden där närmare
beslämmelser för markanvändning, byggande m,m, behövs i form av delaljplan. När
över­siktsplanen upprällas eller anlas, kan länsslyrelsen och de enskilda
inlres­senlerna påverka kommunens bedömning av hur delaljplanekravei skall
lillämpas. Om länsslyrelsen inie är nöjd med översiklsplanen i deila avse­ende,
bör del framgå av styrelsens samrådsylirande lill kommunen. Som jag senare
ålerkommer till (avsnitt 16,4) bör PBL innehålla beslämmelser som möjliggör för
staten atl i vissa fall förelägga kommunen att upprätta detaljplan. Därigenom
kan en lämplighetsprövning genom delaljplan för att trygga riksintressen inom
vissa områden enligl NRL och mellankommunal samordning i sista hand
åsladkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sakägare och andra intressenter,
som anser atl delaljplan behövs inom elt vissl område, kan givelvis begära atl
kommunen upprättar plan. Väljer dä kommunen all ändå pröva lämplighelen av
byggnadsprojekt inom områ­det vid ansökan om bygglov, kan sakägarna och andra
behöriga intressen­ter överklaga bygglovsbeslulen, 1 förtydligande syfte vill
jag - utöver vad jag anförde i lagrådsremissen (s, 104) - nu tillägga all
överklaganden i sådana fall givelvis kan leda till alt bygglovsbesluten
upphävs. Någon plan kan emellertid inte tvingas fram annat än i de speciella
fall där regeringen kan utfärda planföreläggande. Det är naturligtvis också
möjligt att överkla­ga ett beslut om antagande av detaljplan och därvid hävda
att det inte behövs någon plan. Några ytterligare sanktions- eller
kontrollbestäm­melser för atl garantera detaljplanekravets tillämpning anser
jag inie be­hövs i PBL, Frågorna om besvär och planföreläggande återkommer jag
till senare (avsnilt 17,7 resp, 16,4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med vad jag
anförde i lagrådsremissen tar jag nu upp den av utredningen aktualiserade
frågan om kommunen skall kunna hindra åtgärder som innebär ändring av markens
användning med hänvis­ning lill att deialjplaneläggning först mäsle ske, 1 de
fall där delaljplan enligl vad jag nyss har sagt skall upprättas finns del ett
behov av den sammanvägning av olika krav som deialjplaneläggning innebär, 1
likhet med ulredningen anser jag all del inte kan komma i fråga all kommunen i
sädana situationer skall kunna tvingas in i en argumentation om en viss
bebyggelses tillåtlighet innan en sammanvägning genom planläggning har hunnit
göras. Om nägon av de Udigare angivna förutsättningarna förelig­ger, bör
kommunen alltså kunna åberopa behovet av deialjplaneläggning som enda skäl för
avslag. Följdfrågan om den enskilde i ett sådant läge skall kunna tvinga
kommunen till planläggning måste generellt sett besva­ras med nej. Tidpunkten
för planläggningen måste kommunen fritt kunna bestämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3 Detaljplanens innehåll och redovisning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3.1 Detaljplanens obligaloriska innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Detaljplan och oinrådes-hesluinmelser 8.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: I varje detaljplan skall de olika områdenas
huvudändamål anges, dvs, allmänna plalser, kvartersmark och vaitenomräden. Kom­munen
skall normall vara huvudman för gator och andra allmänna plalser, I planen
skall anges utformningen och användningen av dessa. För kvarlersmarken skall
ocksä användningssältei anges, 1 planen skall skall beslämmas en
genomförandelid på 5- 15 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Få obligatoriska bestämmelser, men vida möjligheter lill
reglering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med ulredningen anser jag
alt det i PBL bör finnas bestämmelser som anger dels vissa grundläggande krav
på vad en delaljplan alllid skall innehålla, dels de förhållanden som
därutöver/År regleras i en delaljplan. Vid avvägningen mellan vilka
beslämmelser som alltid mäsle uppfyllas och vilka som frivilligt kan tillämpas
är del främst två aspekter som spelar in. Om man vill uppnå det resultatet atl
detaljplanerna i hela landel skall vara jämförbara och likartade, mäsle de
bestämmelser som reglerar det frivilliga innehållet vara fä. Om man däremot
lägger större vikl vid detaljplanens användning för en mängd olikartade
planeringsuppgifter, bör krelsen av frivilliga bestämmelser vara stor, 1 båda
fallen mäsle detaljplanen ha ett vissl minsta tillåtna innehåll för att man
skall kunna tillägga den rättsverk­ningar ocksä för enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övervägande skäl talar enligl min
mening för atl de obligatoriska be­stämmelserna bör vara fä och all del bör
finnas relaiivi vida möjligheler alt använda sädana beslämmelser som behövs för
en närmare reglering i skilda situationer. Därmed bör detaljplanen kunna fylla
kraven pä mångsi­dighet och funklionsanpassning, vilket jag anser viktigt.
Likaså ger en sådan uppbyggnad möjlighet för kommuner med skilda planeringsambi­tioner
all ulforma delaljplanerna med hänsyn lill de aktuella
planeringssi-lualionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan ocksä inom en viss ram
välja vilka frågor man önskar lösa pä detaljplanestadiet och vilka man anser
bör hällas öppna för ställ­ningstagande i samband med prövningen av lov. Denna
valfrihet är viktig eftersom kunskapen om de projekt som detaljplanen skall
reglera varierar beroende på arten av den planerade markanvändningen och hur
nära föreslående ell genomförande är. Valfriheten medger också för kommunen en
viss anpassning lill de resurser man förfogar över för planläggning resp.
prövning av lov. Beslämmelserna i PBL bör alllsä enligl min uppfailning
ulformas sä all detaljplanen fyller de här beskrivna kraven på anpassbar­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser vidare att detaljplanen bör ge slörre
möjligheter än dagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=75 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;heslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stads- och byggnadsplaner all styra den yttre miljöns
utformning liksom      8 Detaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ingrepp i markskiklel och undermarken. Detla kan ibland
ledti till att rätt detaljerade planer behövs i situationer som i dag inie kan
regleras med detaljplan. Samtidigt vill jag emellertid understryka att detui
inte lar leda till generellt sett mer komplicerade planer i ordinära
situationer. Reglering­ens omfattning bör inte vara slörre och
delaljeringsgraden bör inie vara högre än vad som behövs i varje enskill fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Användningen av olika områden bör alllid regleras i
delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När jag nu går in på de obligaloriska kraven på
deialjplanens innehåll vill jag börja med redovisningen av markens användning.
Del är av grundläg­gande belydelse all delaljplanen klart anger inte bara de
ändamål för vilka olika områden skall användas utan ocksä gränserna för
områdena. Del innebär lill all börja med alt del mäste framgå om elt vissl
område ulgör allmän plats som är disponibel för allmänheten eller kvariersmark
som markägaren i princip råder över eller vattenområde. Något mer utvecklat
skall dessa tre huvudkategorier enligt min mening omfatta följande: o mark för
allmänna platser, såsom gator, torg, vägar, parker och grön­områden r 
kvariersmark som bl. a, innefailar dels områden lör enskill bebyggande och för
allmänt ändamål, dels dagens specialområden utom vägmark och vattenområden, t,
ex, områden för järnvägs-, luft- och sjötrafik, idrolls-och
fritidsanläggningar, begravningsplatser samt skydds- och säkerhets­områden o
vattenområden. I, ex, hamn, badplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom dessa tre huvudkategorier bör
en ytterligare specificering av mark­användningen kunna göras med stöd av PBL,
Jag återkommer i specialmo­tiveringen ull detta (5 kap. 3 8). För
kvarlersmarken bör dock gälla som elt minimikrav att användningssättet framgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dagens specialområden bör utgå&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har förordat innebär att
jag i stort ansluter mig till utredning­ens förslag atl kategorierna
byggnadskvarter och specialområden skall sammanföras under beteckningen
kvartersmark. Motiven lill detla är dels all de skillnader som Udigare har
funnils mellan dessa kategorier i stor utsträckning inte längre gäller, dels all
medborgarinflytandet gör sig lika starkt gällande för specialområdena vars
uiformning därför bör redovisas tydligt. Eftersom förslaget ogillats av en del
remissinstanser, vill jag något kommentera detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En skillnad i dag mellan
specialområden och byggnadskvarter i bygg­nadslagen avser planens
deialjeringsgrad och bebyggelseregleringen. Spe­cialområdena är inte avsedda
för bebyggelse och ges därior inte några byggnadsreglerande beslämmelser.
Dagens irafikanUiggningar rymmer emellertid en hel del byggnader för skilda
ändamål. Del gör också rekrea-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=75 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;besiäminelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lions- och idrollsområden. 1 likhel med ulredningen anser
jag all special-       Delaljplan oc/i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områdena i delta avseende nu bör jämställas med
byggnadskvarier och kunna förses med bestämmelser som reglerar uiformning och
utförande ;iv byggnader och andra anläggningar inom sädana områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan skillnad har tidigare
gällt inlösenfrågan. Att ett specialområde anges för t. ex. trafikanläggning
med annan huvudman än kommunen med­för inte skyldighet för kommunen atl efter
stadsplanens faslsiällelse lösa in marken. Bestämmelsen hindrar byggnadsnämnden
alt ge lov Ull älgärder som försvårar områdets användning för avsett ändamål.
Vidare inträder en lösenrätl för att genomföra anläggningen. Sådana
trafikanläggningar som ligger i anslutning till bebyggelse och närmare behöver
regleras i sladsplan brukar som regel utredas och diskuteras med sakägarna i
annan ordning, innan sladsplan för området antas. Vanligen föreligger också
avttil om rätt till erforderliga markförvärv. Ett vägföretag i statlig regi är
ofta förberett genom säväl en lokaliseringsutredning som en arbetsplan enligt
väglagen. Områden för hamn, järnvägstrarik och flygfält är också sädana som
utreds i annan ordning och där frågan om rätt till marklösen enligl sladsplan
inte har någon större betydelse. Specialområdena skiljer sig alllsä inte i
detta iivseende från kvartersmark för allmänt ändamål. Någon skillnad mellan
kvariersmark och specialområde behöver inte heller av detta skäl upprätt­hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadskvarter och specialområde
utgör skilda,/(i.'&amp;gt;n'i,/7i'r.'ii(iif,'i//j,'o be­grepp, varvid
byggnadskvarter förutsätts bli lomtindelai innan del byggs. I praxis sker dock
numera fastighetsbildningen inom byggnadskvarter näs­tan regelmässigt utan
tomlindelning enligl byggnadslagen. När del gäller lästighetsregisireringen
finns emellertid vissa skillnader. Jag anser emel­lertid inte dessa vara av
sådan art all del enbari av det skalet är befogal all behålla en åtskillnad
mellan byggnadskvarier och specialområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig alltså i stort
lill utredningens förslag i detla avseende. På en punkt vill jag dock föreslå
ett förtydligande, och del gäller vägmark och friytor som sköts av staten eller
enskild väghållare. Sådan mark bör i delaljplan redovisas som mark tor allmän
plats. Jag återkommer till deila när jag behandlar bestämmelserna om inlösen av
mark (avsnitt 10,5), Det sagda innebär atl andra trafikområden, l.ex,
hamnområden, järnvägsom­råden, terminaler och flygplalser, som omfallas av
delaljplan, sä långl som möjligt bör redovisas med samma deialjeringsgrad som
områden för be­byggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vallenområden skall anges särskill&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 specialområden enligt
byggnadslagen ingår också vattenområden. Om ell område avsätts som vallenområde
i siads- eller byggnadsplan, innebär del atl området skall behållas som
vattenområde. Vissa beslämmelser om tillåten utfyllnad och rätt att överbygga
vattnet med bryggor m.m, kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oinrådes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;heslåmmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;också meddelas. Verkan av etl sädanl specialområde i
sladsplan är i slorl      8 Delaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen alt
andra störande ingrepp i vattehomrädet inie tillåts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom vattenområdena sker i dag ett
starkt ökat utnyttjande som bl, a. tar sig uttryck i fasta anordningar i olika
former för atl nyttja marina produk­tionsresurser och läkler, s.k, vallenbruk.
Jag har Udigare i allmänna ordalag berört vatlenfrågornas behandling i PBL
(avsnill 5,4,2), Vatlenom-rädena bör som jag nyss förordade utgöra en särskild
omrädeskalegori i delaljplaneomräden. Skälen är dels de mer komplicerade
lillsiåndsfrågorna som ofta kräver dubbelprövning, dels den annorlunda
läsligheisrällsliga slalus som vallenomrädena har och dels att detaljplanens
effekter mäste bli annoriunda bl. a. i fråga om genomförandemedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer senare an föreslå all
del skall införas skyldighet att söka bygglov för bl, a, idrotts- och
fritidsanläggningar, båthamnar, torn och vissa vindkraftverk. Detta ställer
ocksä kiav på att sådana anläggningar skall kunna regleras i detaljplan. Del
kan givetvis gälla säväl den fysiska utformningen som skyddsområden för sädana
anläggningar belägna i vat­ten. Detaljplanen bör i dessa avseenden reglera
vattenområdets lämpliga användning och därmed hindra åtgärder som strider mol
avsedd använd­ning. Vid tillståndsprövning till olika åtgärder enligt
vaitenlagen bör själv­fallel ytterligare krav och villkor kunna ställas för
åtgärder som i och för sig är förenliga med detaljplanen. Jag återkommer senare
lill frågan om sådan dubbelprövning (avsnitt 21). Klart står emellertid att
vattenområden av nyss angivna skäl bör redovisas särskilt i detaljplaner enligt
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljplaner skall ha en bestämmelse om genoiiiförandetid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av min tidigare redogörelse för
reformbehovet (avsnitt 3.3) framgick alt principen om tidsbegränsad
exploateringsräll i delaljplan ingår bland de mest angelägna förslagen i PBL.
De viktigaste skälen till utredningens förslag lill principen med
genomförandetid är i korthet följande (s. 191, 201 och 345 fO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planläggning av mark har skett
sedan läng Ud tillbaka på grundval av den lagsliftning som gällt vid skilda
tider. Ett genomgående drag i planerna har varit atl precisera markägarnas
rättigheter att ulnytUa marken för bebyg­gelse m, ni. Dessa rättigheter har
representerat ekonomiska värden, vilkas utnyttjande i stor utslriickning har
styrts av marknadsekonomiska förhål­landen. Mänga rättigheter har utnyttjats,
men del finns också många äldre planer som genom samhällsutvecklingen blivit
otidsenliga eller där förut­sätlningar all genomföra planen av andra skäl
saknas. På detla säll har del successivt tillkommit en mängd byggrätter, som nu
i många fall är orealis­tiska eller i vart fall inte förenliga med en lämplig
samhällsutveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 områden med bebyggelsetryck har
sädana olämpliga planer t,o,m, utgjort ell hot mot samhällsutvecklingen och den
befinlliga miljön. Lång­variga byggnadsförbud har dä resulterat i förslumning
och oklara förhållan­den för fasiighelsägarna. På detla sätt har planläggning
för äldre tiders&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslämmelser
  8.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behov kommit all blockera möjligheterna till ett
föränderligt och progres- 8 Detaljplan och sivt samhällsbyggande. Utredningens
slulsals av sm analys är alt rätten lill områdes-ändrad mtnkanvändning i
delaljplan måste vara kopplad lill till del finns möjligheler att genomföra
planen. Medgiven exploateringsrätt i plan bör säledes tidsbegränsas genom en
bestämmelse om genomförandelid. Efter den liden skall planen forlsälia all
gälla men kunna omprövas föruisäil-ningslösl i sädana delar där den inie blivit
genomförd, utan till deila skall grunda nägon räll lill ersällning för
fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget om genomförandetid
tillstyrks av flertalet remissinslanser, Nägra anser emellertid an förslagei är
för svagl som påtryckningsmedel för plangenomförandel, och andra efterlyser en
siarkare slällning för samhäl­lei efter genomförandelidens slut, Elt fåtal
remissinstanser avstyrker för­slaget bl, a. pä grund av befarade rätisföriusier
för fasiighelsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den krilik som riktats mol
förslagei grundar sig Ull en del på del förslag av ulredningen som innebär atl
fastighetsägaren skall ha räll all fortsätta och utveckla den pågående
markanvändningen inom planområdel. Som jag förut anförde (avsnitt 3,3,1) kan
jag inte ansluta mig till utredningens förslag pä denna punkl. Remisskritiken
torde i alll väsentligl bli tillgodo­sedd med den lösning jag i stället har
förordat. De rättsförluster som enligt vissa remissinstanser kan uppkomma är
knutna till de villkor som skall uppfyllas för atl fastighetsägaren skall kunna
få genomförandetiden för­längd. Slutligen menar kritikerna att principen
strider mol regeln om lika­behandling av faslighetsägarna. Den invändningen har
jag dock svårt all förstå, Alla fastighetsägare har enligt förslaget samma
rättigheter under genomförandetiden, nämligen all genomföra planen. Under
genomföran­deliden bör planen ha stadga. Alla berörda mäsle kunna utgå frän att
planen skall realiseras och kunna anpassa sin egen planering därefter. Däremot
medför ju planen i sig olika räitigheter för skilda fasiigheier. Den som
genomfört delaljplanen har fullgjort sin &amp;quot;överenskommelse&amp;quot; med
kommunen när planen antogs. Den som inte har gjort det får ta upp en förnyad
diskussion med kommunen om möjligheten alt bebygga sin läslig-het. Jag har
svårt atl betrakta detla som nägon räilsföriusl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig i huvudsak lill
utredningens förslag. Det bör alltså ligga i kommunens hand att bestämma inom
vilken lid en ny plan skall vara genomförd. När sn delaljplan upprällas skall
kommunen i en särskild planbeslämmelse ange den lid - genomförandetiden - inom
vilken bygg­lov lill de i planen medgivna älgärderna skall sökas (ör Ml
fasiighelsägarna skall ha en garaniij'ör all planen skall fä genomtoras.
Genomförandetiden skall alllsä beslämmas i samband med att planen anlas. Under
genomfö­randetiden bör planen endast i undanlagsfall kunna ändras eller
upphävas mol fastighetsägarens bestridande. Efter genomförandetiden skall kom­munen
kunna besluta om ändring eller upphävande av planen utan alt rättigheter som har
uppkommit genom planen behöver beaktas. Etl skäl till att bestämma en
genomförandetid är som jag nyss nämnde all detaljplanen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör vara nära anknulen till det aktuella byggandel. Jag
återkommer snart      8 Detaljplan och&lt;br&gt;
lill cITekterna av bestämmelsen.om.genomlorandelid (tivsnill 8.6).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslämmelser 8.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomjörandclidcn skall sintas till lägst .i ocii högst 15
år&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
del lämpligt att loreskrivti all genom­förandetiden skall bestämmas till lägst
5 och högst 15 är. Den bör kunna varieras för olika områden inom en och stimma
phin. Det bör också vara möjligt all läla tiden börja löptt en viss lid efter
den Udpunkl dä planen har vunnit laga kraft. Tiden skall avvägas med hänsyn
till förutsätlningarna all genomföra planen och övriga omständigheter som är av
belydelse för frågan. En plan för förnyelse av innersladsfasiigheier kan
exempelvis kräva en förhållandevis lång genomlorandelid med hänsyn till de
kompli­kationer i fräga om lästighetssamverkan, evakuering, finansiering, m.m.
som vanligtvis uppstår i sädana situationer. Man bör sannolikt också ofta sätta
en ganska läng genomförandelid för industriområden och kanske även för
frilidshusområden och villaområden för enskill bebyggande. Des­sa områden är
nämligen ofta avsedda all las i anspråk i takt med en osäker efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer i
specialmotiveringen (5 kap, 5 8) med ett mer utförligt resonemang om
genomförandetid, varvid jag ocksä bemöter en del kritiska anmärkningar av
lagrådel (yttrandet s, 55 fO,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag strax återkommer lill bör
del vara möjligl all i delaljplan beslämma all mark, som inte omedelbart
behöver tas i anspråk för sill avsedda ändamål, lillfälligl fär användas till
nägot annat. Sädan tillfällig markanvändning får naturliglvis inte hindra all
planen genomförs med sitt angivna slutliga ändamål, 1 sådana planer där
lillfällig markanvändning medges bör därior planen alltid reglera den tid under
vilken den tillfälliga användningen lär pägä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom detaljplan skall kommunen ansvara för genomförandet
a\- galor och andra allmänna platser om inte annal besläms i planen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En detaljplans genomförande är
beroende av samverkan mellan många inlressenler. Det är därför vikiigi att
genomförandefrägorna behandlas noggrant och på elt samlat sätt. Jag kommer
senare (avsnilt 10.2) att redovisa mina förslag i detla avseende, Pä nägra
punkter återverkar dessa förslag på deialjplanens obligaloriska innehåll. De
viktigaste är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av skillnaderna mellan stadsplan
och byggnadsplan är ansvaret för genomförande och underhäll av galor, vägar och
andra allmänna plalser. I Sladsplan vilar deila ansvar pä kommunen. 1
byggnadsplan ankommer del på fiistighetsägarna. Valet av planform avgör därior
denna uppgiftsfördel­ning. Ulredningen har föreslagil att huvudmannaskapet för
allmänna platser skall las upp som en obligalorisk bestämmelse i varje
detaljplan. Del är som jag ser del en mer nalurlig ulgängspunkl all förutsätta
all kommunen lar delta ansvar vid genomförandel av detaljplaner. Jag före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slår
därior en bestämmelse som innebär atl kommunen i detaljplaner mäsle ange om
kommunen inie avser all vara huvudman för gator och andra allmänna platser. I
sådana fall hör del av den genomförandebeskrivning, som jtig senare (avsnitt 10,2)
kommer atl föreslå skall fogas lill planen, framgå vem som skall ha
huvudmannaskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna för atl anlägga gator och andra allmänna
plalser skall i princip bäras av dem som har nytia av dessa, dvs,
fasiighelsägarna inom området. Faslighetsägarna bör därför i samband med
planutformningen lä klart för sig vilken utformning och användning som galor
och andra all­männa platser avses få. Även detla bör alllsä vara en
obligalorisk besiam-melse i delaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Delaljplan och oinrådes-beslämmclser 8.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3.2 Frivilliga regleringsmöjligheler I delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Deialjplanens Ullämpningsomräde vidgas så all
även and­ra inslag i miljön än byggnader kan regleras, l.ex. idrotts- och
rekrea-lionsanläggningar, parkeringar och anläggningar under mark. Skyldig­heten
alt söka lov kan ökas eller minskas genom planbestämmelser. För bebyggelse med
särskilt bevarandevärde kan skyddsbestämmelser meddelas. Även viktigare inslag
i den offentliga miljön kan regleras. Ombyggnadsstandard kan varieras med
hänsyn lill byggnadernas eller områdets förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyldigheien all söka bygglov, markiov eller rivningslov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 överensstämmelse med
utredningsförslaget anser jag atl skyldigheien all söka lov bör kunna begränsas
eller vidgas genom beslämmelser i dettiljplan. Det innebär l.ex, att
bygglovsplikl skall kunnti införas för underhållsälgärder på byggnader inom
kullurhisloriskl eller miljömässigl särskilt värdefulla omräden. Beslämmelser
skall ocksä kunna meddelas om all vissa åtgärder inte behöver lov, l.ex.
uppförande och ändring av enklare fritidshus och kolonistugor som följer
detaljplanens bestämmelser, ändringar av befinlliga industribyggntider, rivning
av byggnader saml schaktning och fyllning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggrälten och hehyggclsemiljöns utformning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanens beslämmelser bör
kunna preciseras i en rad olika avseen­den. Elt av de viktigaste är enligl min
upplänning byggrättens omfattning. Det råder också stor enighet bland
remissinsttmserna pä den punkten. Även tilläten byggrätt under mark måste kunna
regleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förhällande till gällande rätt
finns del enligt min mening anledning att utöka regleringsmöjlighelerna nägol.
Stadsplanens byggrätt har hillills va­rit en yttre ram inom vilken
fastighetsägaren kan utforma sill projekt. Av olika skäl är del inte alltid
lönsammast alt utnyttja hela den medgivnti&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggrätten. Del förekommer l,ex. alt man bygger tvåvånings
radhus i      8 Delaljplan och mycket centrala lätortslägen där stadsplanen
medger bäde tre och fyra      områdes-våningar. Alt utfärda tvingande
bestämmelser är i gällande räll möjligl bara i myckel speciella fall och dä av
estetiska skäl. Denna möjlighel bör enligl min mening nu vidgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för arbetet med
stadsförnyelsen finns en rad olika motiv för all införa beslämmelser i del nu
berörda avseendet. Ett viktigt skäl är behovet att hushålla med markresurserna,
vilket leder lill krav på atl man verkligen utnylljar de omräden effektivt som
har förutsätlningar atl ta emot ny exploatering. Av bl, a, dessa skäl bör det
vara möjligt att införa bestämmelser i detaljplan som anger i vilken minsta
omfattning marken får bebyggas. Sådana beslämmelser bör kunna införas om det
finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen eller lill miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningen anser jag
det viktigt atl i delaljplan också skall kunna las in bestämmelser om lämplig
lägenhelssammansätining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä samma säll som kan ske i dag bör
delaljplan enligt PBL vidare kunna innehålla de bestämmelser som behövs om
byggnadernas läge, byggnads­sätt, utformning och utförande. Delta bör också
gälla andra anläggningar än byggnader. PBL bör med andra ord innehålla
bestämmelser av samma innebörd som delar av 12 och 13 55 byggnadsstadgan. Den
praxis som utbildat sig i de nu berörda avseendena fungerar i stort sett bra
och bör med en del justeringar, som jag strax återkommer lill, föras vidare i
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljö- och energifrågor saml omhyggnadssiandard&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till de tekniska bestämmelser om
byggnader som det har blivit alltmer angelägel all kunna behandla pä ett samlat
sätt i detaljplan hör de som berör tillgängligheten, värmeförsörjningen och
undermarkskonstruktio-nerna. Enligt min uppfattning är detta frågor som kräver
ökad uppmärk­samhet vid planläggningen och som dessulom kan väntas ha
aktualitet under en längre tid framöver. Av dessa skäl bör i PBL tas in
beslämmelser om all man i detaljplan kan behandla hur kravet på
energiförsörjning skall tillgodoses och hur man skall förebygga risker för
geolekniska och hydro­logiska olägenheter för omgivningen. Hur kravel pä tillgänglighet
skall uppfyllas med hänsyn till lerrängförulsättningar och bebyggelsens art är
också sådant som lämpligen kan behandlas i detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sladsförnyelsearbetet kommer att
beröra många olika typer av områ­den, byggda med olika tiders sed i fråga om yttre
miljö och byggnadsstan­dard. Som jag skall redovisa senare (avsnitt 11,2,1) bör
det vara möjligt alt i vissa avseenden anpassa de krav som skall ställas på
ombyggnader Ull de berörda byggnadernas förutsättningar och till egenskaperna
hos andra liknande byggnader inom området, I likhel med vad jag senare kommer
atl föreslå beträffande områdesbestämmelserna (avsnitt 8,8,2) bör
ombygg-nadsslandarden i sådana fall kunna regleras i delaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser för atl bevara bein-ggelsemiljöer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g Detaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil beslämmelser (5 kap. 14 8) som
avser an ge&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes­&lt;br&gt;
kommunerna möjlighel all genom planbeslut införa skyddsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;* amme sei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:309.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigl eller frän
konstnärlig syn­punkl värdefulla byggnader eller bebyggelsemiljöer. Avsikten
med försla­get är att kommunerna skall kunna skydda &amp;quot;lokala
byggnadsminnen&amp;quot; på likartade grunder som staten kan göra enligt lagen om
byggnadsminnen. Förslaget i denna del innebär vidare att fastighetsägare under
vissa förul-sällningar skall ha rätt till ersättning för skada lill följd av
sädana skydds­bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har i stort sett
godtagit syftet med utredningens för­slag. Jag återkommer med förslag angående
särskilt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer (avsnitt 11,2,2 och 3 kap.
12 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga kommuner har med stöd av
bebyggelseinventeringar, s. k. kuliur-minnesvårdsprogram och fastigheisekonomiska
utredningar, engagerat sig i bevarandefrågor. Utredningarna bedrivs i former
som väl ansluter lill förfarandet vid planläggning, Pä delta sätt har man i
nära kontakt med fastighetsägare och andra berörda konkretiserat tillämpningen
av 38 5 byggnadsstadgan. Enligt min uppfattning är del angeläget att dessa slrä­vanden
kan föras vidare med stöd av PBL:s bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förslå hand bör frågorna kunna
behandlas i översiktsplanen. En detalj­plan bör bl. a, kunna reglera
bebyggelsens uiformning och underhäll, och innehålla bestämmelser om skyldighel
atl söka lov för åtgärder som rör byggnaders yitre och deras anpassning till
miljön. Det bör emellertid också vara möjligt atl utfärda bindande bestämmelser
i detaljplan för särskilt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer (3 kap. 12
8), Skyddsbestäm­melser av detla slag bör utformas efter förebild av beslut om
byggnads-minnesförklaring. Ett rivningsförbud bör alltså automatiskt följa av
skyddsbestämmelserna och dessutom bör dessa kunna innehålla bestäm­melser om
byggnaders uiformning och underhåll. De ersättningsbestäm­melser som bör knytas
Ull skyddsbestämmelser av delta slag återkommer jag till (avsnitt 18,2,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dt' allmänna egenskapskraven gäller också mark för allmän
plats&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag närmare skall utveckla
senare (specialmotiveringen till 3 kap, 18 8) föreslär jag atl vissa krav skall
gälla i fräga om mark för allmän plats. Bland dessa krav kan jag här nämna
hänsynen lill stads- eller landskapsbil­den och lill natur- och kulturvärdena
pä platsen. Ett annat krav är tillgäng­lighet för personer med nedsatt rörelse-
eller orienteringsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På den här punkten ansluter jag mig
till de remissinstanser som anser det vara en brist i ulredningsförslagel atl
den kollekliva miljön lämnas i stort sett utan krav på utformning m, m. Jag
föreslår alltså alt den fysiska utformningen av det offentliga rummet skall
kunna regleras genom besläm­melser i detaljplan, varvid de nyss berörda kraven
skall läggas till grund för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna. Däremot anser jag inte, som en del
remissinslanser tycks 8 Delaljplan och förorda, atl efterlevnaden av
bestämrhelserna behöver kontrolleras genom omrades-tillständsprövning. Oftast
är del ju kommunen själv som är huvudman för allmänna plalser. Jag anser inte
heller att denna typ av reglering skall bli något ordinarie inslag i
detaljplanerna. Regleringsbehov lorde uppkomma främsi i centrala stadsomräden
som irafiksaneras och där det sker en omfatlande omvandling av marken för
allmänna platser. Även i bevaran-deomräden kan det finnas behov att uppställa
vissa krav på allmänna platser. Jag föreslår alltså att bestämmelser skall
kunna meddelas i detalj­plan om uiformning, utförande och användningssäll i
fiåga om galor, parker och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Parkeringsplatser och vegetation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Parkering utgör regelmässigt ett
vikiigi inslag i planarbetel. Biluppställ­ningsplatser är ytkrävande och har
betydelse för tillgänglighet, säkerhet och miljön i bebyggelseområdena, 1
stadsförnyelsearbelet ulgör parke­ringsfrågorna ett viktigt inslag. För att
dessa frågor skall kunna behandlas planmässigt kommer jag senare att föreslå
bygglovsplikl för att ta i anspråk mark för parkeringsplatser (avsnilt 12,1,3)
samt möjligheter atl ställa krav på fastighetsägarna när det gäller
parkeringsmöjligheterna i den befintliga bebyggelsen. Detaljplanen bör behandla
bebyggelsemiljön som helhet och på ett integrerat sätt. Därför anser jag att
bestämmelser i detaljplan skall kunna behandla utformningen av den yttre miljön
även när det gäller parkeringsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
också atl det skall vara möjligt atl meddela beslämmelser om schaklning,
fyllning, trädfällning och skogs­plantering. Det bör dä ocksä vara möjligt att
bl. a, utfärda beslämmelser som avser alt skydda viss värdefull vegetation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillfällig markanvändning kan tillåtas i plan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid planläggning kan aktualiteten
variera för planens genomförande i olika delar. Myckel vanligt är alt ett
område utgör elt reservat för någon framtida trafikanläggning eller något annat
allmänt ändamål. Sådana delar av samhällets struktur måste planläggas så långl
i förväg, att det kan ta både 10 och 20 år innan verkställigheten aktualiseras.
Under mellantiden måste marken användas pä något meningsfullt säll. Det kan t,
ex, vara lämpligt all anlägga en bollplan eller uppföra en mindre byggnad.
Dagens provisoriska byggnadslov kan lämnas bara för tre år, varefter de
förlängs mer eller mindre rutinmässigt. Utredningen har föreslagit atl i
detaljplan skall kunna tas in bestämmelser om tillfällig markanvändning i dessa
fall. Jag ställer mig - i likhet med flera remissinstanser - bakom förslaget
att en sädan regleringsmöjlighel öppnas i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddsområden och (&amp;gt;ingivning:Jiygieii&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De omgivningshygieniska frågorna har pä senare är trän i
förgrunden      omiaaes-&lt;br&gt;
,   „ .  ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   • ,       ,        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r     i_&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;, ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_i    ,      ,        bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;också 1
den prakliska planeringen. Uel hänger bi.ti. samman med okande      o ? &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slörningar från olika verksamheter och en generellt sett
öktid belastning på miljön i olika avseenden. Den medicinska kunskapen om dessa
förhållan­dens effekter på människan ökar ocksä. Det är givetvis angelägel alt
samhällets styrmedel för atl hindra och motverka slörningar i miljön ut­vecklas
för atl dessa problem skall kunna bemästras, LagsUftningen som reglerar
miljöskydd, produklkontroll, arbetarskydd och övriga driflsför-hällanden i vid
mening har ocksii utvecklats på senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fysiska miljöns uiformning kan
enligl min mening verksamt bidra lill atl förebygga att omgivningshygieniska
problem uppslår. Genom bygglov binds markens användning för siycket lång tid.
Lovet prövas med hänsyn lill de omständigheter som vid tillfället rader och kan
förutses på den aktuella platsen. Det är rimligt att elt meddelat lov kan
resullera i en miljö som har viss varaktighet. Bestämmelserna i PBL om allmanna
intressen bör med andra ord lillämpas med beaktande av etl
forivarighelslillslånd. Vid valet av placering för vissti slörningskänsliga
verksamheler bör del därför vara möjligl att säkerställa viktiga
miljöegenskaper i området för framUden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör PBL ge
utrymme för att i detaljplan meddela bestämmelser i detta syfte. När det gäller
atl tillgodose kraven pä brand­skydd eller säkerhet i grannskapet lill
försvars- och alomenergianläggning-ar samt trafikanläggningar innehåller
byggnadslagen bestämmelser som bör överföras till PBL. Dessa är lill för att
skapa skydd och säkerhet bl. a, vid verksamheler som kan vara störande för
omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid planläggningen tar detta sig
ullryck dels i skydds- och säkerhetsom-riiden runt anläggningarna, dels i form
av skyddsanordningar eller plante­ringar. Skydds- och säkerhetsområdena fyller
sin uppgift främst genom att i beslämmelser för områdena kan regleras
tillällighet och teknisk utform­ning av bebyggelse och andra anläggningar. En
sädan reglering anser jag skall vara möjlig att åstadkomma genom detaljplan.
Likaså bör det vara möjligt att reservera mark för ertorderliga
skyddsanordningar och atl reg­lera utformningen av dessa, 1 de nu berörda
avseendena bör alltså de möjligheter till reglering som finns redan i dag föras
vidare i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser del emellertid befogat
att nu vidga dessa regleringsmöjligheter till atl omfatta störningar även från
andra typer av verksamheter som kan komma att rikta sig mot ett visst område.
En detaljplan skall med andra ord kunna trygga en lämplig miljö i framtiden för
den markanvändning som planen tillåter. Det bör således vara möjligl all genom
bestämmelse i delaljplan förena viss angiven markanvändning med beslämmelse om
högsia tillåtna värden för sädana störningar genom luftförorening, buller,
skakning, ljus eller annal som prövas enligl miljöskyddslagen (1960:387). 1
planer bör dä ocksä övervägas behovel av bestämmelser för att reglera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;erforderligt skyddsområde, byggnadslekniskl utförande
eller skyddsan­ordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Effekten av en sådan bestämmelse bör vara dels all
byggnadsnämnden har att beakia den vid sin prövning av lov i grannskapet, dels
atl konces­sion m. m. inte fär meddelas i strid mot bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som förutsättning för alt bestämmelser av detta slag skall
få tas in i en delaljplan anser jag all det skall finnas särskilda skäl till
regleringen. Sädana skäl kan vara all delaljplanen avser särskill
slörningskänslig verk-samhel eller all delaljplaneområdels lokalisering lalar
för all man på detta sätt bör ange en gränsnivä för den framlida
miljöbelastning som i elt visst avseende kan tillåtas för planområdet. Det bör
emellertid inte komma i fr;°iga att för bostadsbebyggelse eller för vård- och
undervisningslokaler genom detaljplan meddela längre gående krav vad gäller
vägtrafikbuller och flygtrafikbuller än de riktlinjer som riksdagen godkänt
(prop, 1980/81: 100 bil, 9, TU 23, rskr 257 och prop, 1981/82:98, TU 28, rskr
3.39), Jag förutsätter ocksä all kommunen genom riktlinjer i översiklsplanen
beaktar behovet av utvecklingsmöjligheter för trafikanläggningar, såsom vägar,
flygplalser och järnvägsområden. Det ligger i sakens natur att sådana
samhällsinvesteringar bör nyttjas på ett långsiktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och områdes­bestämmelser 8.3.2-8.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser om vissa villkor för bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande beslämmelser kan
som villkor för byggnadslov under vissa förutsättningar föreskrivas att en viss
byggnad skall rivas, byggas om eller ändras (58 5 2 mom. BS), Dessa möjligheter
alt villkora elt lov bör i PBL utökas till alt omfatta även möjligheten atl i
detaljplan kräva all en viss byggnad skall ges en ändrad användning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 1105 byggnadslagen
om byggnadsförbud i avvaktan på alt vägar, vallen och avlopp har ordnats i etl
planområde har också karaklär av villkor för alt lov skall få lämnas.
Utredningen har föreslagit att bestämmelser med sådana villkor för lov skall
kunna meddelas i delaljplan. Jag ansluter mig till utredningens förslag och
anser således att PBL bör erbjuda denna möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med tanke på att gemensamma
anläggningar av olika slag sannolikt kommer atl bli en viktig del av den
kollekliva försörjningen i bebyggelse­miljöerna, bör del i delaljplan också
kunna bestämmas att etl villkor för lov skall vara atl sådana anläggningar har
kommit lill stånd. Även vissa andra villkor bör kunna föreskrivas. Jag
ålerkommer till delta i del följande (specialmotiveringen till 5 kap, 8 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3.3  Utformning av planhandlingarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Planhandlingarna skall utformas så tydligt
all alla under samrådet och utställningen får en klar uppfattning om vilken
reglering av bebyggelsemiljön som planen medför. Kravet pä tydlighet skall inte
hindra atl flexibel detaljplan i vissa fall kan användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medborgarinflylande
ställer krav på tydlighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänhetens intresse för och
möjligheter lill delaktighet i planärendena är i stor utsträckning beroende av
handlingarnas utförande och informatio­nens innehåll. Ju högre preciseringsgrad
planerna får, ju mer begripliga blir konsekvenserna och desto närntiare den
enskilde kommer de, 1 samma grad ökar benägenheten att delta i
planeringsdebatten. För den enskilde är planläggningen närmast före byggandet
det skede där intresset att medver­ka vanligen är starkast. Detaljplanen måste
därför utformas på ell sädanl sätl att medborgarinflytandet verkligen kan få en
reell innebörd, dvs. kan göra sig gällande innan förutsättningarna för
bebyggelseutformningen i praktiken är låsta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser som pä detta sätl
lägger grunden för medborgarinflytan­det bör alltså som utredningen föreslår
las in i PBL, Bestämmelserna har ett pedagogiskt värde och bör syfta till att
de handlingar som skall ligga till grund för den offentliga behandlingen,
nämligen samrådet och utställning­en, blir lättillgängliga och begripliga för
mottagaren. En del remissinstan­ser anser att sådana bestämmelser kan skapa
förvirring, är subjektiva och i vissa fall orealistiska eller t, o, m,
olämpliga för exempelvis militära anlägg­ningar. Man befarar ocksä alt beslämmelserna
kan medföra många över­klaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken anser jag vara
överdriven. Trots att gällande bestämmel­ser inte innehåller nägra krav i detla
avseende uppfylls redan i dag i betydande utsträckning de krav som jag nu
föreslär. Det är emellertid angeläget atl genom uttryckliga beslämmelser
markera viklen av atl ambi­tionsnivån i detta avseende inte sjunker.
Bestämmelserna bör innehålla ett krav på atl planhandlingarna, dvs, plankartan
och planbestämmelserna, utformas sä att del lydligt framgår hur planen reglerar
miljön. Ytterligare bestämmelser som verkar i samma riktning bör ta upp krav på
planbeskriv­ning och illustrationsmaterial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och områdes­bestämmelser 8.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flexibel detaljplan får användas restriktivt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit atl de
krav på tydlighet, fattbarhel och åskåd­lighet som bör ställas på planerna
medför atl miljöns utformning skall anges relativt entydigt och klart i
detaljplanen. Jag ansluter mig i princip till utredningens förslag. Ett flertal
remissinstanser har dock påtalat behovet av att man vid större nyexploateringar
kan behålla systemet med en mer schematisk (flexibel) plan som följs av en
entreprenadtävling där den närmare miljöutformningen ingår som etl viktigt
tävlingsmoment. Jag har förståelse för dessa synpunkler. Tävlingar av detta
slag gynnar kreativilel, produktutveckling och priskonkurrens. Jag anser därför
att möjligheten till flexibel plan i vissa avseenden bör finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En flexibel detaljplan anger
områdesgränser och användningen för varje område samt en maximal
exploateringsrätt, som emellertid skall vara identifierbar för varje enskild
faslighet inom området. Planen anger ofta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;högsia tillåtna väningsantal och om det skall vara
sammanbyggda eller fristående hus. En flexibel delaljplan som på detla säll
anger ramar för byggrälien behöver enligl min mening inte vara delaljerad i
fräga om ulformningen av bebyggelsen för alt etl meningsfullt dellagande frän
all-mänheien ändå skall kunna ske, I etl flertal fall bör del därior vara
möjligt alt, utan alt kravet på tydlighet åsidosätts, använda flexibel plan
även framdeles. En fömlsätlning bör därvid vara all bebyggelsens avsedda
karaklär framgår av planen, 1 specialmoliveringen (5 kap, 9 5) skall jag något
utveckla detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av inflyiande för sakägare
och andra intressenler är delvis beroende av hur det aktuella området ligger i
förhållande till befintlig bebyggelse. Flexibel delaljplan för ett område som
gränsar lill redan be­byggda områden måste i gränszonen redovisas med sådan
tydlighet ati grannarna kan bedöma planens konsekvenser. Graden av omgivningspå­verkan
avgör hur bred en sådan gränszon bör vara i de enskilda fallen. För tyngre
exploatering bör zonen vara nägot hundratal meter för att garantera atl grannar
får en rimlig insyn i utformningen. Del gäller också för störande idrotts- och
fritidsanläggningar m, m. En flexibel delaljplan med erforderiig lydlighet i
gränszonen mot berörda grannar bör ge god trygghet för bygg­herrens
projektering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med det sagda har jag gjort klart
att en flexibel detaljplan inte bör användas i det enda syftet atl säkerställa
en god planberedskap för mark­användning som saknar aktualitet. Det är enligt
min uppfattning också olämpligl alt använda flexibel detaljplan i samband med
stadsförnyelse. Miljöförändringar berör här så många intressenter att
detaljplanen så lyd­ligt som möjligl bör återspegla och illustrera de aktuella
förtätningsprojek­ten. Även för något större, samlade projekt pä områden som är
helt kringgärdade av äldre bebyggelse torde flexibel detaljplan sällan vara
lämplig. Möjligheten att i vissa fall redovisa byggrätten i delaljplan sche­maliskl
bör alltså användas restriktivt och endast dä förhållandena i det enskilda
fallet medger atl så sker med hänsyn till sakägarnas och övriga iniresseniers
iniressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och områdes­bestämmelser 8.3.3-8.4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4 Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Vid planläggning skall skälig hänsyn tas till
befintliga förhållanden inom och i anslutning till planområdel. Hänsynen skall
avse såväl befintlig bebyggelse som rådande äganderätts- och
fastig-hetsförhällanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sin tillsyn av den kommunala
planläggningen har staten hittills kontrollerat att säväl allmänna som enskilda
intressen tillbörligen beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslämmelser
  8.4.1-8.4.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens konlroll sker i dag under samrådet och slutligen
vid faslsiällelse-      8 Delaljplan och prövningen.  Ett inslag i denna är
alltså bevakningen av att planernas      omrades-bestämmelser inte på en
oacceptabelt sätt inkräktar på enskilda intressen. Genom den statliga
fastställelsen får alltså ytterligare en instans möjlighet att göra avvägningar
mellan det allmännas behov och den enskildes önske­mål, när dessa går i olika
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det utökade krav som PBL ställer på
kommunerna all självständigt ansvara för planläggningen innefailar givelvis
ocksä ell mer slulligt ansvar för avvägningen mellan allmänna och enskilda
intressen. Del aktualiserar frågan om rältssäkerhetsaspekten vid planläggning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevakningen av enskilda iniressen
sker genom besvär Mitt förslag innebär som jag tidigare nämnt (avsnitt 3,4,3)
att den obliga­toriska fastställelseprövningen slopas. Den prövning som
länsstyrelsen i vissa fall självmant skall företa och som i nägon män ersätter
fastställelsen skall i huvudsak avse enbari frågan om en viss plan frän statens
synpunkt kan godtas eller inte. Prövningen ger inte något utrymme för
länsstyrelsen all beakia de enskilda intressena annat än när del gäller
väsentliga hälso-och säkerhetsaspekter. Detta innebär atl de enskilda själva
måste bevaka de avvägningar mellan olika iniressen som kommunen beslutar om i
pla­nerna och att de vid missnöje har titt överklaga besluten. Huruvida detta
är en godtagbar lösning bör bedömas bl, a, mol bakgrund av de verkningar för
enskilda som delaljplanen avses fä,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanens rättsverkningar blir
i ston sett desamma som stads­planens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I stor utsträckning avses
detaljplanen få samma rättsverkningar som stadsplanen har i dtigens system, F.n
del av de föreslagna bestämmelserna i PBL kan dock sägas ge utökade
rättsverkningar. Till en början kan konsta­teras att PBL:s tillämpningsområde
utvidgar den fysiska planeringens upp­gifter en del, Detla medför emellertid
inga principiellt annorlunda rätts­verkningar än vad stadsplanen redan har.
Däremot kan flera älgärder än f, n. träffas av planbestämmelser, l,ex, idrotts-
och fritidsanläggningar, undermarksbyggande och utformningen av mark för allmän
plats. Vidare kan delaljplan med beslämmelser om bevarande och underhåll av
värde­fulla byggnader medföra skyldighel för ägarna att vid underhåll tillämpa
en kostnadskrävande teknik eller använda dyra material. För sädana och liknande
fall finns dock kompensationsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frän rättssäkerhetssynpunkt är del
emellertid detaljplanens föreslagna expropriaiiva effekter som kräver särskild
uppmärksamhet. De fall där en detaljplan åberopas som grund för expropriation
enligt expropriationslagen (1972:719) behöver inte närmare kommenteras här,
eftersom jag inte avser att föreslå någon ändring av expropriationsgrunderna.
Däremot skall de­taljplaner - som jag senare redogör för (avsnilt 10,5.1) -
medföra dels rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=75 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.4.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att lösa mark för gator och andra allmänna platser, dels
räll att efter     8 Delaljplan och genomförandetiden lösa mark som inte har
bebyggts i huvudsaklig över-      områdes-ensslämmdse med detaljplanen,. Den
sist nämnda lösningsrätten saknar en direkt motsvarighet i dagens lagstiftning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt annal nytt inslag som bör
beakias i detta sammanhang är de effekter som följer av det förslag till lag om
exploateringssamverkan, som jag senare återkommer lill. Detaljplaner som skall
genomföras i exploaterings­samverkan får nämligen expropriaiiva effekter för
fastighetsägare som inte skall delta i samverkansföretaget. Deltagande i
samverkan är visserligen frivilligt, men de fastighetsägare inom planområdel
som avböjer dellagan­de kan bli utsatta för inlösen från de deltagande
fastighetsägarnas sida. Inlösen kan t, ex, avse mark som enligt planen fär
användas för enskilt bebyggande, men när löseskillingen för marken bestäms
skall hänsyn inte tas till den inverkan som planen kan ha haft på markens
värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa förhållanden ställer
naturligtvis krav pä att kommunen utformar detaljplanen så atl minsta möjliga
olägenheter uppkommer för fastighets­ägare som inte skall delta i samverkan.
Del släller också krav på alt dessa fastighetsägare blir uppmärksammade på de
konsekvenser planen kan ha för dem. Jag återkommer till detta i
specialmotiveringen (6 kap, 1 5). Av­vägningar av detta slag är emellertid inte
nägot principiellt nylt för kommu­nerna, eftersom dagens detaljplaner också har
vissa expropriaiiva effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till bilden hör också att PBL skall
innehålla ett flertal bestämmelser som har till syfte att fördjupa kontakterna
under planarbetet och medverka till atl eventuella olägenheter av planen blir
så små som möjligt och till att planförslagets avsedda reglering och effekter i
olika avseenden blir tydliga. Jag tänker främst på bestämmelserna om samråd,
planhandlingarnas tyd­lighet och att det skall finnas en särskild
genomförandebeskrivning som bl, a, bör belysa frågor om marklösen. Som lagrådet
har föreslagit (yttran­det s, 520 bör det dessutom i lagen föreskrivas att
planen i de delar som den medför inlöseneffekter skall utformas så att de
fördelar som kan vinnas med planen överväger de olägenheter som den åsamkar
enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan i första instans, dvs, i den
kommunala handläggningen, skall det således precis som i dag ske en nyanserad
avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Man kommer naturligtvis
aldrig ifrån att kommunen har den besvärliga dubbla rollen av beslutsfattare
och intressent. Min uppfatt­ning är ändå atl kommunerna numera är kompetenta
att pröva frågor av detta slag så att den enskilde kan få sin sak omsorgsfullt
behandlad redan från början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan bör till sist också ses i
belysning av att rättstillämpningen har utvecklats på det sättet att
länsstyrelserna enligt dagens system praktiskt tagel aldrig självmant går in pä
sådana avvägningsproblem som det här gäller. Med andra ord krävs det
regelmässigt att den sakägare som anser sina intressen kränkta anmärker mot
planförslaget. Yrkanden av det slaget kan väckas både under den kommunala
behandlingen och i anslulning till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lästslälldseprövningen. Jag vill med deila framhålla all
del i verklighelen redan nu beror på den enskildes akUvitet, om hans sak skall
piövas av högre instans, även om del naturliglvis formellt är fräga om en s,k.
officialprövning, F.ö, är del sä att länsstyrelsen eller regeringen ganska
sällan finner anledning all ändra kommunala beslul om planer på den här
grunden. Detta tyder på att kommunerna i regel visar stor förståelse för
synpunkler frän sakägarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund kan det knappast uppfattas som någon
försämring från rättssäkerhetssynpunkt atl nu ta stegel fullt ut och även
formellt anpassa systemet efter principen om alt den enskildes iniressen skall
bevakas på talan av den som anser sig negativt berörd av beslutet. Snarare vill
jag se det sä att den enskildes anspråk blir bättre fokuserade, om de på detta
sätt förs fram besvärsvägen. Detta blir en tydligare modell än den nuvarande
där prövningen av sakägarnas anmärkningar ligger mer eller mindre dold i
fastställelseförfarandel. 1 dag är det f.ö, inte alltid så alt länsstyrelsens
beslut uttryckligen anger vilken vikt som länsslyrelsen i sitt avgörande har
lagl vid framslällningar frän sakägarhäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Delaljplan och områdes-besiämmelser 8.4.3-8.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5 Kommunens antagande av detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Detaljplan skall antas av kommunfullmäktige
som dock fär uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta planer
som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5.1  Utredningens för.slag och remisskritiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har föreslagit alt
gällande rätt i stort sett skall behållas när del gäller kompetensfördelningen
inom kommunen. Den innebär att det är kommunfullmäklige som beslutar om
antagande av detaljplaner men atl fullmäktige kan uppdra ål byggnadsnämnden att
anta detaljplaner av visst slag eller inom vissl område. Därtill har
utredningen föreslagil an kom­munstyrelsen får vissa befogenheter som är knutna
till det ekonomiska och samordnande ansvar som slyrelsen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna konstaterar nästan
genomgående att utredningens förslag väl kodifierar den praxis som har
utvecklats. Det finns emellertid också kritiska remissvar, däribland från
kommunförbundet samt från Falu. Helsingborgs. Malmö och Stockholms kommuner.
Dessa instanser av­styrker förslaget och föreslär att kommunen skall ha större
frihet an lägga upp den poliliska och administrativa organisationen. Frågan
gäller om planläggning till sitt huvudsakliga innehåll skall betraktas som
politik eller myndighetsutövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5.2 Anlagande av delaljplan bör kunna delegeras enbart
till byggnads-      g Delaljplan och&lt;br&gt;
nämnden eller kommunstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De skilda åsikterna hos
remissinstanserna lorde ha sin utgångspunkt i att man värderar och bedömer viklen
av skilda inslag i planltiggningsproces-sen på olika sätt. Det ena synsällel
bygger pä atl del övergripande poliliska och ekonomiska ansvarei skall läggas
hos kommunstyrelsen, medan det samlade ansvaret för verkslällighelsbeslul som
rör den fysiska miljön och myndighetsutövningen i anslulning till detla skall
anförtros en specialreg­lerad nämnd, nämligen byggnadsnämnden. Det andra
synsättet jämställer detaljplaneringen med annan kommunalpolilisk program- och
utrednings­verksamhet och hänför pä sin höjd prövningen av lov och tillsynen
till myndighetsverksamhet. Man betonar då de ekonomiska och funktionella
fördelar som finns i möjligheterna till en fritt organiserad verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har nyss redovisat de effekter
detaljplanen får mol enskilda. Utan tvivel är verkningarna av sådan art att
antagandet av detaljplan har starka inslag av myndighetsutövning. Samtliga
kommunala nämnder utom bygg­nadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden kan
i någon form sägas ha ett partsintresse eller företräda kommunens sakägar- och
ekono­miska intressen. Om man medger en valfri delegation till sädana organ kan
tilltron till del beslutande organets opartiskhet lätt sättas i fråga. Det
skulle också komma att innebära en mycket olikartad situation kommunerna
emellan, vilket skulle försvära för allmänheten alt veta vilket organ som
sköter kontakter och service i snarlika ärendetyper. Jag anser det därför
uteslutet med en fri delegation på det sätt som vissa remissinstanser
efterlyser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan tvekan finns det starka
kommunaldemokratiska och organisatoris­ka skäl att överväga när man skall
bedöma om remisskritiken bör föranleda nägon ändring av dagens syslem. Jag har
för egen del kommit fram lill att prövningen av lov och tillsynsverksamheten i
samband därmed alllid bör skötas av byggnadsnämnden. Detta återkommer jag till
senare (avsnilt 14,1), 1 likhet med utredningen anser jag vidare att
befogenheten att anta detaljplan i första hand bör tillkomma fullmäktige. Vid
delegation av denna befogenhet bör fullmäktige kunna välja mellan byggnadsnämnden
och kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen har redan i dag stort ansvar i planärenden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller möjligheten atl
delegera beslutanderätten till kommun­styrelsen vill jag erinra om atl
styrelsen i flera avseenden får ett betydande inflytande pä planläggningen.
Styrelsens ansvar för översiktsplaneringen innebär redan det en belydande
uppgift vad gäller initiativ Ull och inrikt­ning av delaljplaneläggningen.
Genom beslut om program för detaljplaner kan styrelsen påverka deras
utformning. Det ekonomiska ansvaret ger också slort inflytande på vilka
åtaganden som kommunen skall vara be­redd all la pä sig inom planområdel.
Vidare har slyrelsen alltid en samord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=74 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oinrådes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;besläiiimelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nande funktion i planprocessen. Planärenden som beslulas
av kommunfull-      8 Detaljplan och n.äktige bereds också av styrelsen. Med
detta vill jag belysa an kommun­styrelsen redan i dagens syslem har sä stor
delaktighei i delaljplanelägg­ningen att jag ser det som helt följdriktigt atl
också uppgiften att anta detaljplaner kan handhas av styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man kan inte bortse ifrån att
kommunstyrelsen både formellt och -älminsione i de mindre kommunerna - reelll
fär en dubbelroll med del förslag som jag nu lägger fram. Som jag nämnde har
emellertid kommun­styrelsen redan i dag elt avgörande inflytande på
delaljplaneläggningen. Del förekommer i en del kommuner all man organisatoriskt
och praktiskt lagl ansvarei för denna planläggning på styrelsen, och låter
byggnads­nämnden falla de beslut som byggnadslagen kräver. Erfarenheterna av
kommunstyrelsens engagemang på olika sätt i planverksamheien lalar enligt min
mening för all kommunstyrelsen är väl skickad att handha antagandet av
detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller byggnadsnämndens
kompetens att anta detaljplan behö­ver jag inte utveckla skälen närmare. Jag
vill endast understryka detalj­planens nära samband med prövningen av lov.
Därtill anser jag att utred­ningens förslag att hos byggnadsnämnden samla ett
ansvar för bebyggelse­miljön kan ha stora praktiska fördelar. Ett sådant samlat
ansvar kan vara en bra utgångspunkt för att nå goda helhetslösningar. Det
ankommer emellertid inie på regeringen att ta upp frågor som rör fördelningen
av de frivilliga uppgifterna inom kommunen pä olika nämnder. En bestämmelse behövs
däremot som ger kommunfullmäktige rätt att delegera antagandet av detaljplaner
till byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer i
specialmotiveringen (5 kap, 29 5) till frågan hur delega­tionen till
byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen rent praktiskt kan ordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lokalt organ kan utses till byggnadsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av lagen (1979:408) om lokala organ
i kommunerna följer att fullmäktige vid beslut att inrätta ett sådant organ bl,
a, kan uppdra åt detta att vara byggnadsnämnd inom sitt område. Flera kommuner
har engagerat sig i en försöksverksamhet med lokala organ, 1 regeringskansliet
pågår arbete med alt utöka och permanenta den hittills bedrivna
försöksverksamheten. Be­handlingen av den lokala miljön i olika delar av
kommunen lillhör de frågor som enligt min mening väl lämpar sig för de lokala
organen att handha. De­taljplanering rymmer en mängd samråd och kontakter och
förutsätter en omfattande medverkan från sakägare, övriga intressenter och
allmänhet. En fördjupad demokrati förutsätter att förtroendemännen deltar i
kontak­terna med allmänheten. Det är ocksä en stor fördel om det beslutande
organet är väl insatt i förutsättningar och förhållanden inom det område som
delaljplanen avser. Prövningen av lov ger ofta den kontakt med aktuella
bebyggelsefrågor som är nödvändig för delaljplaneläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon särskild beslämmelse i PBL behövs inte för atl elt
lokalt organ skall kunna utses till byggnadsnämnd inom sill område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag innebär alllsä en betydligt större
organisaiionsfrihet än dagens ordning medger. Vidare innebär mitt förslag alt
många av dagens beslämmelser som rör den inomkommunala behandlingen av olika
ärenden upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och områdes­bestämmelser 8.5.2-8.6.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6 Förutsättningar för att ändra eller upphäva en
detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Under genomförandetiden fåren detaljplan mot
de berör­da fastighetsägarnas vilja ändras eller upphävas endasi om del är nöd­vändigt
på grund av nya förhållanden av stor allmän vikl, som inte kunnat förutses vid
planläggningen. Ändras planen, får fastighetsägarna rätt lill ersällning för
förlorad byggrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandetiden skall förlängas
om fasiigheisägare har försökt genomföra planen men hindrats att göra detta av
omständigheter som kommunen råder över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter genomförandetidens slut
gäller planen lill den ändras eller upp­hävs. Ändring eller upphävande fär ske
utan all räitigheter som upp­kommit genom planen beakias och ger inte
fasiighelsägarna någon rätt lill ersättning för förlorad byggrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har nyss föreslagit atl detaljplaner
skall ha bestämmelser om en genomförandelid pä fem lill femlon år. Delta medför
bl, a, att del rättsliga lägel förändras när genomförandetiden löpt ut. I PBL
måste det därför finnas klara beslämmelser om vad som skall gälla före resp,
efter genom­förandetidens utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6.1    Under genomförandetiden får en delaljplan endasi
i undanlagsfall ändras eller upphävas mol fastighetsägarens bestridande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnde mäsle
fastighetsägarna och andra som deltar i planens genomförande kunna arbeta under
förvissning om att del kommu­nala beslutet att anta planen ligger fast under
hela genomförandetiden. Det torde emellertid inte helt kunna undvikas att det i
undanlagsfall uppkom­mer situaUoner, som gör det nödvändigt att ändra eller
upphäva planen redan under denna tid. Om de berörda markägarna motsätter sig
detta, bör ändringen eller upphävandet få beslutas endasi om del har uppslån
nya förhållanden av slor allmän betydelse som inte kunde förutses vid plan­läggningen
och som inte med rimliga insatser från det allmännas sida kan bemästras pä
annat säll än genom ändring eller upphävande av planen. En beslämmelse med
denna innebörd bör alltså finnas i PBL, Jag kommer senare (avsnitt 18,2.1) att
föreslå bestämmelser som ger faslighetsägarna rätt till ersättning eller
inlösen i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslämmelser
  8.6.2-8.6.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6.2 Planen gäller även ejier genomförandetiden men kan
då ändras eller     8 Detaljplan och&lt;br&gt;
upphävas utan ersättning lill fasiigheisägarcn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredning.iförslaget skall
delaljplanen fortsätta att gälla även efter genomförandetidens utgång. En
ansökan om att fä genomföra de åtgärder som omfattas av planen skall inte kunna
vägras såvida inte planen först upphävs eller ändras. Finner byggnadsnämnden
atl planen inte bör genom­föras, skall enligt utredningens förslag ansökningen
kunna vilandeförklaras under högst tvä år i avvaklan på atl kommunen överväger
om planen skall ändras eller upphävas. Till skillnad frän vad som gäller i dag
när stadsplan upphävs, skall efter genomförandetidens utgång ingen avvägning
göras mot den enskildes intresse av atl planen skall fortsätta att gälla.
Enligt förslaget är förutsättningen för all ändra eller upphäva planen
uppfylld, om kommunen kan påvisa att det föreligger ett godtagbart allmänt
intresse av an markanvändningen blir en annan än den som planen medger. Beslul
atl ändra eller upphäva en plan efter genomförandetiden medför enligt försla­get
ingen ersättningsskyldighet för kommunen gentemot fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En hel del remissinslanser har haft
invändningar mot förslaget. Somliga anser det nödvändigt atl stärka
fastighetsägarnas ställning efter genomfö­randetiden. Andra menar alt
utredningens förslag är för svagt för att principen med genomförandetid skall
fungera som något verkningsfullt påtryckningsmedel för plangenomförandet, I
realiteten tvingas ju kom­munen aft upphäva eller ändra planen för att bryta
fastighetsägarens rätt att fä bygga enligt denna. Samhället mäste därför ges en
siarkare ställning efter genomförandetiden. Andra remissinstanser menar att
detaljplanen automatiskt bör upphöra alt gälla vartefter den tas i anspråk och
genom­förs eller senasl när genomförandeliden har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till en början vill jag göra klart
att jag ställer mig bakom utredningens förslag. En detaljplan kan reglera
mycket mer än exploateringsrätten. Den utgör också resultatet av ett omfattande
samråd. Jag anser det därför självklart att nedlagt arbete skall få så stor
nytta som möjligt bäde för kommunen och för fastighetsägarna. Principen att
planen fortsätter atl gälla tills den ändras eller upphävs anser jag därför bör
införas i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De farhågor som uttalats av en del
remissinstanser att erforderliga plan­ändringar skulle ta en stor del av
planeringsresurserna i anspråk anser jag överdrivna. Detaljplanerna torde
vanligen komma att avse aktuella projekt eller en ganska säker flerårig
produklion av t, ex, bosläder. Del finns därför anledning att tro att de allra
flesta detaljplanerna verkligen kommer alt genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6.3 Efter gcnomjörandetidens utgång får planen ändras
eller upphävas utan alt räitigheter som uppkommit genom planen beakias&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller förutsättningarna
för kommunen att kunna ändra en plan efter genomförandelidens utgång, innebär
utredningens förslagett krav på atl det kan visas att marken från allmän
synpunkt lämpligen bör användas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.6.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller bebyggas på elt annat sätt an planen anger (9kap, 31
S), Innebörden      8 Detaljplan och av förslaget lorde vara alt del skall
finnas behov av en annan användning      områdes-av marken än den som gällande
delaljplan anger, för atl kommunen skall      tcsiammelser kunna ändra eller
upphäva planen. Detla nya ändamål mäste sannolikt vara relativt aktuellt i
liden för all det skall kunna preciseras i ett förslag lill ändrad detaljplan.
En sådan ordning skulle emellertid kunna leda till att detaljplaner i praktiken
inte skulle kunna upphävas ulan endasi ersättas med ny plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På den här punkten anser jag all
samhällels rådighel över markanvänd­ningen måste få elt tydligare genomslag.
Det ligger i hela principen med tidsbegränsad byggrätt. Jag kan tänka mig många
situationer där kom­munen antar en detaljplan för nägol aktuellt projekt som
emellertid av olika skäl inte kommer till utförande. Några andra riktlinjer för
markens lämpliga användning än den som faktiskt pågår finns inte, 1 sådana fall
måste kommunen - som en bekräftelse på att projektet saknar all aktuali­lei -
kunna upphäva planen ulan alt anta nägon ny delaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många remissinslanser har anfört
synpunkler pä problem som skulle uppslå om kommunen upphäver en delvis
genomförd detaljplan. Enligt min mening mäsle kommunen i en sådan situation
givetvis överväga om planen i de icke genomförda delarna bör finnas kvar och
kanske ändras i vissa avseenden för att den skall vara lämpligt utformad.
Kommunen bör emellertid vara oförhindrad att - om detta bedöms vara den
lämpligaste lösningen - upphäva planen utan atl den ersätts med någon ny.
Detalj­planen representerar här inga ekonomiska värden för faslighetsägarna. En
annan sak är att delaljplanekravei sannolikt gäller och alt alltså grannarnas
intresse av atl förhållandena i området är reglerade mäsle beakias när kommunen
tar slällning lill om planen skall upphävas eller ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser således alt det i PBL
skall tas in beslämmelser om att delalj­plan efter genomförandetidens utgång
får upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. Vid min
redovisning av genomfö­randefrägorna (avsnitt 10,5,1) kommer jag atl föreslå en
annan bestämmel­se med anknytning till genomförandetiden som innebär att
kommunen fär rätt att efter genomförandetidens utgång lösa den mark som inte är
be­byggd i huvudsaklig överensstämmelse med planen. Med dessa bestäm­melser -
rätten alt upphäva planen eller lösa marken för atl genomföra planen - anser
jag an kommunens befogenheter är tillräckliga för alt principen med
genomförandetid skall fä avsedd verkan. Därmed anser jag att remisskritiken på
den punkten är tillgodosedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av vad jag tidigare anförde följer
att kommunen inte skall behöva falla något nytt beslut om planen, om den
fortfarande är aktuell efter genomfö­randetidens utgång. Planen anger i sådana
fall den reglering av bebyggel­sen i området som kommunen avser att tillämpa
när någon söker lov. Planen bör dä fungera för fastighetsägarna som ett
principiellt tillstånd utan tidsbegränsning. Sakägare, som är berörda av en
åtgärd som kräver&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lov,  behöver inte lämnas tillfälle till yttrande innan
lovet behandlas i      8 Detaljplan och byggnadsnämnden, eftersom de grannerätlsliga
aspekterna är beaktade i       områdes-planen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:309.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslämmelser 8.6.3-8.6.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6.4 Genomförandeliden skall förlängas om
fastighetsägaren försökl ge­nomföra planen under genomförandetiden men har
hindrats av omstän­digheter som kominiinen råder över&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslär att kommunen vid behov
skall kunna förlänga genomföran­detiden, 1 likhel med ulredningen anser jag all
det bör kunna ske med högst fem år i sänder. För detaljplaner som reglerar
långsamma förändringar kan ett sådant förfarande bli regel, särskill om
kommunen inte utnyttjar den maximala genomförandeliden när planen anlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid slällningstagande till en av
fasUgheisägaren aktualiserad förlängning av genomförandetiden bör kommunen
beakta samtliga förhållanden som har betydelse för frågan. En första
förutsättning är naturligtvis att planen alltjämt uppfyller kommunens
övergripande mål för planeringen. Den bör heller inte strida mot program eller
planer för annan verksamhet i kom­munen, i,ex. bostadsförsörjningsprogrammel.
Den skall också på etl lämpligt sätt reglera de förhållanden som det är viktigt
att samhället har inflytande över inom planområdet. Mot allmänna intressen av
detta slag skall kommunen väga fastighetsägarens intresse av atl fä förlängd
tid på sig under vilken han kan räkna med att fä genomföra planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningsförslaget skall
kommunen vara skyldig att förlänga genomförandetiden, om fastighetsägaren kan
visa atl han har avsett atl genomföra planen men att han hindrats all göra
detla av någon beaktans­värd omständighet, över vilken han inte har kunnat råda
(9kap, 17 8), Utredningens motiveringar (s. 346 O anger atl t. ex.
kredilsvårigheter eller byggnadstekniska problem inte skall föranleda
skyldighet alt förlänga ti­den. För rätt till förlängning krävs att del finns
brister i kommunens genomförandeåtgärder eller administrativa och rättsliga
hinder, t, ex, vid fastighetsbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som uttalat sig
om förslaget har funnit de angivna motiven svårtolkade och oklara. Med de
starka effekter som är knutna till förslaget om genomförandetid anser flera
instanser atl beslämmelserna bör vara entydiga i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för att
fastighetsägaren skall ha rätt all få genomföran­detiden förlängd bör enligt
min mening vara att han har försökt genomföra planen under genomförandetiden,
men alt han har blivit hindrad att göra detla på grund av omständigheter över
vilka kommunen råder. Under genomförandetiden måste fastighetsägaren alltså ha
varit aktiv genom att ansöka om lov, Skyldighel för kommunen att förlänga
genomförandetiden bör föreligga endast om lov har vägrats av skäl som har sin
grund i alt kommunen inte har fullgjort vad som ankommer på kommunen för att
planen skall kunna genomföras, 1 sådana fall bör kommunen vara skyldig alt
förlänga genomförandetiden i skälig omfattning sä att fastighetsägaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;får en
förnyad möjlighel alt genomföra planen. En beslämmelse av denna innebörd bör
alltså tas in i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7 Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Delaljplan och omrädes­besiämmelser 8.6.3-8.7.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Samma förfarande som stadgas för dagens
stadsplaner skall i huvudsak också tillämpas för detaljplaner. Planarbetet bör
grun­das pä etl program, Samrädel och utställningen blir viktiga moment.
Detaljplaner av begränsad betydelse och utan intresse för allmänheten kan ofta
upprättas genom ett enklare förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.7.1    Dagens ordning bör i princip överföras lill PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid utformningen av de rutiner som
bör gälla för detaljplanens upprät­tande är det främsi tvä aspekter som skall
vägas mot varandra. Den ena har sin utgångspunkt i rättssäkerhetsaspekten och
innebär krav på att förtroendevalda, sakägare, andra intressenter och
myndigheter skall ga­ranteras ett reellt inflytande på själva planutformningen.
Den andra utgörs av kraven att göra planläggningsarbetet effektivt, dvs, att
handläggningen kan ske så enkelt och snabbt som möjligt. Kort sagt bör strävan
vara att i PBL tillgodose rättssäkerhetsaspekterna på etl sä effektivt sätl som
möj­ligt, I den strävan ligger att inte lagreglera mer av förfarandet än som är
nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen av bestämmelserna om
förfarandet avhandlar jag i special­motiveringen. Redan nu vill jag emellertid
anmäla att jag kommer att föreslå att bestämmelserna i allt väsentligt skall
följa gällande bestämmel­ser för stadsplan. Som en följd av förslaget att
kommunfullmäklige skall tmla detaljplaner blir förvaltningslagens beslämmelser
inte tillämpliga i planprocessen. 1 PBL mäste därför finnas bestämmelser av
motsvarande slag. De bör enligt min mening så nära som möjligt ansluta till
förvaltnings­lagen. Vissa avvikelser blir dock nödvändiga atl göra, om
planprocessen inte skall bli onödigt krånglig och tidsödande, l.ex, i sädana
fall då ett planärende berör ett stort antal intressenter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nägra av utredningens förslag till
förfaranden har väckt särskilt intresse hos remissinstanserna, varför jag redan
nu vill beröra dem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7.2    Utgångspunkterna för en delaljplan bör
sammanställas i ell pro­&lt;br&gt;
gram&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningsförslaget skall
planförutsättningarna kunna samman­ställas i ett program som i princip genomgår
samma procedur som själva planen med samråd, utställning och antagande, 1 fall
dä detta sker kan enligt förslaget den efterföljande planens utställningstid
förkortas från normalt älta lill fyra veckor. Remissynpunkterna är i denna del
blandade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=74 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hestämmelser .7.2-8.7.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid min redovisning av
plansysiemets uppbyggnad har jag angett alt       Delaljplan och
översiktsplanen huvudsakligen skall behandla förutsätlningar, inlressean-     
omuides-spräk, mål och riktlinjer, vissa restriktioner samt arbetsprogram för
fort­sall, mer detaljerad planläggning. Enligt min mening bör översiktsplanen
mänga gånger vara tillräcklig som program för de efterföljande delaljpla­nerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de fall översiklsplanen inte helt
uppfyller kravel pä aktualitet eller kritiseras i länsstyrelsens
granskningsyltrande eller i övrigt ger föga väg­ledning för forisati
planläggning, anser även jag an det kan vara lämpligt atl delaljplanearbeiel
inleds med an ett program upprättas. Detta kan ange principiella riktlinjer för
ulformningen eller bevarandet av miljön inom planområdet och den standard i
stort som planområdels miljö avses fä. Planen blir sedan det fysiska uilryckei
för dessa ställningstaganden. Det är angeläget all arbelel med program anpassas
efter planens belydelse, sä atl del alltid blir meningsfullt. Jag anser det
därför inte lämpligt att föreslå atl program obligatoriskt skall upprättas.
Däremot delar jag utredningens uppfattning att arbetet med program är en
värdefull del av planarbetel. Mänga remissinslanser har samma inställning.
Programmet har sin största betydelse som sammanfattning av de utgångspunkter
som gäller för planar­betet och som bör redovisas vid samrådet, I PBL bör
därför en bestämmel­se las in med innebörd alt planarbeiet bör grundas på elt
program,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7.3 Samråd och utställning är vikliga moment&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare (avsnitt 7,4)
framhållit samrådet som ett att de viktigaste momenten i planarbetet, Samma
principer som jag då redovisade bör också gälla detaljplaner. Vid
detaljplaneläggningen är emellertid sakägarna och de övriga intressenter som
har besvärsrätt ofta de viktigasie samråds-parterna, vilket bör beaktas när det
gäller metoder och tider för samrådets genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan elt förslag till detaljplan
antas, anser jag att det på samma sätt som nu bör ställas ul för offentlig
granskning under en viss tid. Utredningen har föreslagit en kraftigt föriängd
utställningstid - normall åtta veckor - i syfte atl stärka
medborgarinflylandel. Om etl program har varit utställt, skall, som jag nyss nämnde,
utställningen pågå i fyra veckor, dvs, en vecka längre än vad som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har förståelse för de syften
som ligger bakom utredningens förslag. 1 likhet med många remissinstanser anser
jag emellertid atl utställningen kommer i elt sä sent skede av planproceduren
atl del kan vara svårt all då i någon nämnvärd utsträckning beakta synpunkter.
Jag förutsätter att sam­rådet i stället bedrivs så effektivt att kommunen
känner till alla viktiga invändningar redan när man beslutar sig för att ställa
ut planförslaget. Utställningen bör i elt sådant planarbete närmast ses som en
slutlig kon­troll av vilka samrådssynpunkter som har kunnat Ullgodoses och ge
berör­da intressenter en möjlighel alt äter överväga om det kvarstår väsentliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.7.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anmärkningar mol förslaget innan det anlas. Utställningen
fyller med and-      8 Delaljplan och ra ord  samma  syften  som en 
kommunicering enligl förvaltningslagen      områdes-(1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns skäl atl särskill
uppmärksamma länsstyrelsens loll under ut­ställningstiden. Länsstyrelsen kan
med sin breda sakkunskap ha syn­punkter på planförslagets utformning under
samrådet. Jag föreställer mig all kommunerna, liksom fallet är i dag, i hög
grad kommer all lillgodogöra sig dessa synpunkler i planarbetel. Länsstyrelsens
samrådsylirande bör emellertid komma till allmänhetens kännedom genom all det i
oavkortat skick tas in i den samrådsredogörelse som jag föreslär skall bifogas
plan­förslaget vid utställningen. Givetvis har länsstyrelsen under
utställningsti­den möjlighet all åter framföra kvarstående anmärkningar, men de
bör dä i huvudsak ulgä från de grunder på vilka slalen självmant kan pröva
planen och som jag tar upp senare (avsnitt 16,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad jag anförde i
lagrädsremissen (s, 130) finns det skäl all här nägot beröra även
länsstyrelsens roll som besvärsprövande myndighet (se avsnitt 17,6), I denna
sin egenskap kan länsslyrelsen komma all ställas inför avvägningen mellan
allmänna och enskilda iniressen i sådana bebyg­gelsemiljöfrågor, som
länsslyrelsen under samrådet redan har ullalai sin uppfailning om. För atl
detta syslem skall fungera måste man utgå ifrån att länsstyrelsen som
besvärsinstans inte ser sig bunden av vad man i sam­rådsyttrandet har tagit upp
i rådgivande syfte, Detla får naturligtvis inte leda till att länsstyrelsen vid
samrådet håller tillbaka sin breda sakkunskap av rädsla för att
samrädsyttrandet kan uppfattas som bindande vid en blivande besvärsprövning där
enskilda intressen aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser att utställningstiden
även enligt PBL bör vara minst tre veck­or. Under semestertid och om del gäller
särskilt viktiga planer bör utställ­ningstiden vara längre, om förhållandena
medger del, Plalsen för utställ­ningen bör också väljas sä att berörda har lätt
alt la del av handlingarna. När det gäller underrättelser till sakägare och
andra berörda intressenter, behandling av inkomna synpunkter och den kommunala
behandlingsord­ningen föreslår jag atl dagens ordning i allt väsenUigt skall
bibehållas i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan emellertid ansluta mig till
den remisskritik som går ut på att dagens ordning i vissa fall bör förenklas.
Ett sådant fall är när en stort antal personer skall underrättas om utställning
av ett planförslag. Om det i sådant fall skulle innebära större kostnad och besvär
än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen alt sända
den till var och en av intressenterna anser jag atl en kungörelse i ortstidning
är tillräcklig. 1 lagrädsremissen (s. 130) föreslog jag att bestämmelserna om
kungördse-delgivning i delgivningslagen (1970:428) skall kunna tillämpas i nyss
nämnda fall, Pä förslag av lagrådel (yttrandet s,63f0 har jag nu alltså stannat
för en lösning som innebär etl ännu enklare förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annal fall är förfarandet när det gäller samråd och
utställning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planer med begränsad belydelse och utan intresse för
allmänheten. Ulred­ningen har föreslagil alt ändring av en plan i sädanl fall
skall ske genom ett enkelt förfarande. Jag föreslär alt etl enkelt
planföriärande skall kunna användas inte bara vid ändring av detaljplan ulan
också vid uppfällande av nya sädana planer av begränsad allmän betydelse. De
avvikelser som hör finnas i förhållande lill vad som gäller i dag, ålerkommer
jag lill i special­moliveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7.4 Förfärandet när plan skall upphävas bör regleras&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upphävande av detaljplaner är
sällsynt i praxis, Ulredningen har inte heller närmare gäll in på den frågan.
Med del plansystem jag förordar blir upphävande sannolikt en vanligare
företeelse än i dag. Förtärandet behö­ver därför regleras och bör göras så
enkelt som del är möjligt med hänsyn lill sakägarnas iniressen. Jag återkommer
till detta i specialmotiveringen (5 kap, 32 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Detaljplan och områdes-hestäininetser 8.7.3-8.8.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8 Områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8.1 Behovel av räitsverkande beslämmelser knutna till
översiktsplanen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: För begränsade områden och i vissa bestämda
avseenden kan översiktsplanens syfte eller riksintresse enligt NRL säkerställas
på ett bindande säll i form av områdesbestämmelser, Beslämmelserna fär inte
avse områden med detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande rätt kan
generalplan tilläggas rättsverkningar genom att den fastställs. Fastställd
generalplan kan innehålla regler om markens användning för olika ändamål eller om
exploateringsgraden eller andra byggnadsreglerande bestämmelser. Av förarbetena
till byggnadslagen framgår alt generalplan kan göras ganska delaljerad, varvid
gränsen mol stadsplanens regleringsmöjligheter är flytande. Till fastställd
generalplan knyts inlösen- och ersättningsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit
markförordnande som en särskilt planinstru­ment när kommunen med bindande
verkan vill styra markanvändningen utanför detaljplan. Förslaget om
markförordnande har i huvudsak mötts positivt av remissinstanserna. Man kan
dock konstatera att remissinstan­serna har uppfattat möjligheterna att använda
markförordnandet på olika sån. Några inslanser - planverkei, länsslyrelsen i
Gävleborgs län och ett par kommuner - anser att flera av de beslämmelser som kan
utfärdas genom ett markförordnande i stället bör utgöra direkta effekter av
mark­översiktens riktlinjer. Från annat håll kritiseras att inte den reglering
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser .1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;markförordnandet ger möjlighet lill ocksä kan användas för
områden med      8 Delaljplan och detaljplan. Vissa remissinslanser jiåpekar
alt markförordnandet som det är      oinrades-utformat av ulredningen kan fä en
myckel vidsträckt användning, och nägra befarar alt del kan leda till atl de
omlältande byggnadsförbuden uppstår i ny form, Krilik har också riklats mol att
förtärandet är betungan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag uppfattat det grundar sig
utredningens förslag lill markförord­nande dels på atl marköversikten har en
ringa genomslagskraft vid till-ständsprövningen. dels på ambitionen att ge
kommunerna ett inslrumenl med vilket mark för friluftslivets behov kan
säkerställas. Som jag har anfört tidigare (avsnitt 5.4,3) föreslär jag den
lösningen när del gäller kommunernas engagemang i naturvärdsfrågor atl kommunen
skall få möj­lighet att besluta om bl, a, naturreservat med stöd av
naturvårdslagen. Kvar står dä behovet av att enligt utredningsförslaget med
bindande ver­kan mot enskilda kunna införa beslämmelser i vissa avseenden om
mar­kens användning och om bebyggelsen med stöd av beslämmelserna i 2 och 3
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ställer mig helt bakom
utredningens förslag att en sådan reglerings­form behövs, men vill ge den en
något annorlunda inriktning än vad utredningen föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom den uppbyggnad av lagens
prövningssystem som jag förordar bör översiktsplanens rikllinjer och PBL:s
beslämmelser i många fall vara tillräckliga för att de allmänna intressena
skall kunna hävdas tillräckligt starkl vid tillståndsprövningen. Detta bör
enligl min mening minska på omlällningen av de siiualioner när rättsverkande
bestämmelser skall behö­va tillgripas för att säkerställa en från allmän
synpunkt lämplig utveckling av markens användning eller bebyggelsemiljön. Kvar
står emellertid alt det finns behov av att i vissa situationer kunna ge
översiktsplanens rikt­linjer bindande verkan genom bestämmelser som
tillståndsmyndigheterna och enskilda har att följa. Jag föreslår därför, som
jag tidigare har nämnt, att översiktsplanens intentioner för begränsade områden
skall kunna sä­kerställas genom områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan ocksä nägon gång uppstå
fall där länsstyrelsen anser att över­siktsplanens riktlinjer skulle äventyra
ett riksintresse enligt NRL, om de fullföljdes av kommunen. Staten bör därför
som en sista utväg kunna förelägga kommunen att genom områdesbestämmelser
säkerställa ett hotat riksintresse av detta slag. Jag återkommer senare till
detta (avsnitt 16.4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom valet av namn har jag velat
markera att bestämmelserna endast får komma till användning för begränsade
omräden i en kommun. Huvud­syftet med bestämmelserna är all de skall
komplettera översiktsplanen. Beslut om områdesbestämmelser bör också kunna
ersätta utredningens förslag om s, k, underställningsavskärande effekt (s.
307fO, om kommunen anser sig behöva sådan trygghet för efterföljande beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8.2 Oinrådeshesiäminelserrws innehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Omrädesbesiämmelser kan utgöra bindande
beslämmelser om användningen av mark- och vaitenomräden samt om bebyggelsemil­jön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nägon byggrätt för enskilda eller
lösenrätl till mark för kommunen uppstår inte genom områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och områdes­bestämmelser 8.8.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelserna skall som jag
nyss har nämnt lill sill innehåll nära anknyta lill översiktsplanen. Med hjälp
av bestämmelserna bör sålun­da riktlinjerna i översiktsplanen kunna förtydligas
eller preciseras. Om-rädesbeslämmelserna lämpar sig emellerUd väl även för
vissa andra upp­gifter av mer administrativ karaktär. Jag skall i det följande
kort beskriva i vilka situationer som områdesbestämmelser enligt min mening bör
kunna användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten att söka lov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnde förut (avsnitt
3,6,1) föreslår jag atl PBL skall ge kommunerna möjligheter att i viss
utsträckning begränsa eller vidga den krets av åtgärder som skall kräva lov,
främst bygglov. Översiktsplanen kan ge anledning att överväga behovel av
samhällets konlroll av olika åtgärder, 1 en hel del fall är kanske de allmänna
inlressena så ringa och förhållandena i övrigt så enkla att den generellt
giltiga bygglovspliklen kan minskas. För andra områden, t,ex, där
kulturhistoriska eller miljömässiga iniressen finns eller där väsentliga
säkerhets- och skyddsintressen föreligger, kan en utökad skyldighet att söka
lov vara befogad. Med tanke pä de påföljder som kan inträda om skyldigheten att
söka lov åsidosätts, bör i vart fall beslut om vidgning av den krets åtgärder
som skall kräva lov ske i sådana former att de kommer till fastighetsägarnas
m,fl, kännedom. Starka skäl talar enligt min mening för att även beslul om
begränsningar i fräga om skyldigheten att söka lov sker i samma former. Jag
anser det vara en lämplig lösning att beslut av dessa slag meddelas i form av
områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grunddragen i anv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ndningen av mark- eller vattenomr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens riktlinjer i fråga
om grunddragen i användningen av mark- eller vattenområden kan ibland behöva
säkerställas. Jag länker t, ex. pä sådana situationer där oenighet råder mellan
staten och kommunen och dä kommunen vill driva frågan till ell avgörande. Del
kan gälla omräden där kommunens önskemål om exploatering inverkar på områden av
speci­ell betydelse för hushållningen ined naturresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan också ha elt intresse
av an fä fastlagi omräden för bostadsproduktion eller annal läiortsändamål
eller för störande verksam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=76 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
  8.8.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;heter, l.ex, soptipp, flygplats, småbåtshamn, vägar och
ledningsstråk. 1 8 Delaljplan och dessa fall gäller det vanligen alt fä elt
bindande avgörande i förhållande till områdes­enskilda om användningen av mark
eller vatten. Utställningen av över­siklsplanen kan leda lill reakUoner hos
allmänhet eller intressenter som motiverar att ett bindande beslut behövs.
Därmed inträder också en be­svärsrätt för de enskilda som berörs. Jag
förulsätler givelvis all det då gäller ett område vars användning är av
betydelse för kommunens utveck­ling. Det bör ocksä råda en betydande säkerhet i
all marken verkligen behöver tas i anspråk för ändamålet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I lagrådsremissen förordade jag
inte nägon speciell avgränsning av vilka typer av mark- och vattenanvändning
som skall kunna regleras genom områdesbestämmelser. Jag fann del tillräckligt
att områdesbestämmel­serna normalt skall tillgodose syftei med översiktsplanen
- dvs, en av­gränsning som anknyter till de kommunala angelägenheterna såsom de
är angivna i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har föreslagil atl dessa
angelägenheter preciseras i lagtexten. Jag har ingen erinran mot detla och
föreslär alt i PBL tas in en bestämmel­se som anger alt med områdesbestämmelser
får regleras grundddragen för användningen av mark- och vattenområden för
bebyggelse, fritidsanlägg­ningar, kommunikalionsleder och andra jämförliga
ändamål. Som jag förut har framhållit (avsnilt 5,4,3) bör områdesbestämmelser
inte kunna använ­das för att reglera användningen av mark som friluftsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Därtill skall beslämmelserna kunna
säkerställa användningen av områ­den som är av riksintresse pä motsvarande sätt
som är möjligt med dagens generalplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frilidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett problem som påtalats i mänga
sammanhang och som behandlats av frilidsboendekommitlén (Ds Bo 1981:3) är
omvandlingen av fritidsbebyg­gelse lill helårsbosläder. Jag anser all det är
främmande atl i PBL ta in regler om hur bosläder fär användas. Del reformbehov
som enligl min mening finns anledning all överväga är knutet lill kommunens
svårigheter att fä rådighet över den lämpliga samhällsutvecklingen i vissa
områden. På den här punkten menar jag att PBL bör erbjuda vissa möjligheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 sädana omräden där en från
samhällels synpunkl lämplig omvandling pägär, föruisälter jag atl kommunen
genom detaljplan reglerar den avsedda förändringen. Det finns emellertid räll
stora områden med fritidsbebyggel­se i mer eller mindre samlad form som alla
har det gemensamt all de fungerar utmärkt för fritidsändamål, men där del av
olika skäl är förknip­pat med problem om de genom olika åtgärder ändras till
helärsbmk. Det huvudsakliga skälet är att kommunen får svårigheter all klara
erforderlig samhällsservice, Elt annal skäl är alt områdenas planstandard vad
gäller vägnät, teknisk försörjning och mark för gemensamma ändamål är så låg
därför atl områdena inte är avsedda för varaktigt bruk. Det är också många&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=25&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=25 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
  6.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gånger angeläget atl den resurs som välbdägna, enkla
fritidshusomräden      8 Delaljplan och&lt;br&gt;
utgör behälls för nuvarande ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omvandlingen sker i allmänhet genom
tekniska förbättringar, tillbygg­nader etc. För att reglera sädana frågor kan
kommunen alltid använda delaljplan. Del vore emellerUd ändamålsenligt att kunna
reglera denna bebyggelse pä enklare säll, eftersom bebyggelsen redan finns och
någon ändring i markens användning inte är aktuell. Jag har Udigare framhållil
alt PBL bör bygga bl, a, på den principen all den enskilde skall ha principiell
räll att få lov till kompletteringsätgärder - t.ex, tillbyggnader - utanför
detaljplan. Men del är just tillbyggnaderna som i den här beskrivna situa­tionen
framstår som olämpliga. Jag anser därför att byggnads- och bruks­arean för
fritidshus och storieken på tomter för sädana hus bör kunna regleras genom
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har anfört innebär en viss begränsning i
förhållande till mitt förslag i lagrådsremissen (s,9l). Där avsåg
regleringsmöjligheten bygg­nadsarean och storieken på tomter i hela områden
avsedda för fritidsända­mål. Den begränsning som jag har funnit påkallad vid
mina ytlerligare överväganden i frågan är att inom s, k, blandade områden
enbart de bygg­nader som ulgör fritidshus bör kunna träffas av regleringen.
Däremot finns det ingen anledning atl utanför detaljplan låta kommunerna införa
bygg­nadsreglerande bestämmelser och bestämmelser om tomtstorlek beträffan­de
fastigheter för permantboende. Del avgörande momentet bör vara vil­ket ändamål
som har angetts i lovet för varje byggnad. Kan inte detta klariäggas får i
andra hand byggnadens standard och det faktiska använd­ningssättet beakias vid
bedömningen av om det är ett fritidshus eller inte. Innebörden av detla är att
kommunen på planmässiga grunder till en början måste avgöra inom vilka områden
som denna reglering behövs. Därefter måste kommunen undersöka vilka byggnader
inom områdel som är atl anse som fritidshus och ange dem i beslutet. Prövning
av lov kan sedan göras med slöd av områdesbestämmelserna som i detta fall
träffar även s,k, kompletteringsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Placering, utformning och utförande av byggnader samt
bevarande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen kan innehålla
riktlinjer som berör bebyggelsens place­ring, utformning eller utförande i
något speciellt hänseende. Det kan gälla t, ex, utformningen av nya byggnader
med hänsyn till kraven på hushåll­ning med naturresurser. Det är inte heller
ovanligt med s, k, glesbygdspro­gram där man på olika salt vill stimulera
landsbygden och bl. a. genom viss ny bebyggelse skapa bättre förhållanden.
Villkoren för sådana nyetable­ringar kan behöva regleras sä att en lämplig bebyggelsestruktur
åstad­kommes och sä att inte störningar sker på t, ex, jordbruksdrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan också röra sig om an
reglera utförandet av byggnader i ett visst område där speciella
förutsättningar råder. För områden utan detaljplan där byggnaderna skall bli
föremål för reparation, ombyggnad och tillbygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nad vill jag särskill peka pä att möjligheter bör finnas
alt ange ombyggnads-      8 Delaljplan och&lt;br&gt;
standarden. Jag återkommer Ull det senare (avsnilt 11,2.1),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom skydds- och säkerhetsområden
av olika slag är del mänga gånger bestämmelser inte nödvändigt alt reglera
markens användning men däremot tillkomst, placering och utförande av
bebyggelse, anläggningar m,m. Genom om­rådesbestämmelser anser jag att en sädan
reglering bör vara möjlig, Pä samma sätt bör del vara möjligl att föreskriva
visst tekniskt utförande av bebyggelse med hänsyn lill störningar frän
omgivningen, l.ex, buller, brandfara eller skredrisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevarandeområden kan avse dels
större bebyggelseomräden, dels mind­re byggnadsgrupper eller enstaka byggnader
i kulturlandskapet. Kommu­nens tillsyn kan behöva vidgas genom ulökad
bygglovsplikl och kanske införande av krav på rivningslov, 1 sådana omräden kan
bäde förnyelseåt­gärder och underhållsåtgärder fä stor inverkan pä del
miljömässiga och kullurhisioriska värdet. Jag förslär alltså att i PBL skall
tas in bestämmel­ser som ger möjlighel alt reglera ombyggnadskraven saml
placering, ui­formning och utförande av byggnader och andra anläggningar genom
om­rådesbestämmelser. Även bevarande och underhåll av särskilt värdefulla
byggnader eller bebyggelsemiljöer bör kunna regleras. Sådana
skyddsbe-stämnnelser som automatiskt medför etl rivningsförbud bör emellertid
kun­na föranleda rätt lill ersättning till fastighetsägare, vilket jag avser
all utveckla senare (avsnitt 18,2,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mark för allmän plats — den offentliga miljön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Framför allt i bevarandeområden
utgör vägar, platsbildningar och ge­menstimma trafik- och friytor väsentliga
inslag i miljön. Som jag tidigare framhållit bör det i 3 kap, finnas
bestämmelser om den offentliga miljön. Genom områdesbestämmelser bör det vara
möjligt att även reglera an­vändningen och utformningen av mark för allmänna
platser. Detta är också etl exempel på att översiktsplanen kan ange en övergripande
avsikt om bevarandeambitioner som sedan ges rättsverkan i områdesbestämmel­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E.xploaieringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis nämnde jag alt jag
senare denna dag avser atl la upp lagsUftningen om exploateringssamverkan,
Syftei med en sädan lagstift­ning är att göra det möjligl för enskilda
fasiigheisägare alt i samverkan genomföra kommunala planintenlioner. Jag kommer
närmare in pä exploa­teringssamverkan när jag i det följande behandlar
plangenomförandefrä-gorna (avsnitt 10),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etl väsentligl inslag i systemet
med exploateringssamverkan är atl kom­munen skall ha elt avgörande inflytande
dels på frågan om en viss exploa­tering skall fä genomföras i sädan samverkan,
dels pä avgränsningen av det område inom vilket samverkan skall äga rum
(samverkansområdet) eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.a.o.
vilka fastigheter som skall kunna ingå i samverkansförelaget, Av­gränsningen av
samverkansomiådet skall bestämmas utifrån planmässiga principer, dvs, efter vad
som är lämpligt atl planlägga i ell sammanhang. På de skäl som jag närmare
ulvecklar i del följande (avsnill 10,3) bör kommunens beslul atl avgränsa
samverkansomrädel meddelas i form av antingen omr;°idesbeslämmelser eller
bestämmelser i en detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av del nu anförda bör det
i PBL föreskrivas atl genom om­rädesbesiämmelser kan beslutas atl
exploateringssamverkan får ske inom ett visst område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
Detaljplan och oiiirådes-hestämmelser 8.8.2-8.8.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8.3   Områdesbestämmelser anlas av kommunfullmäklige,
som får dele­gera denna befogenhet till byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Områdesbestämmelser skall antas av
kommunfullmäktige som dock fär uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden
att anta planer som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigi av
slörre vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av samma skäl som jag anförde
beträffande översiktsplan bör områdes­bestämmelser i princip antas av
kommunfullmäktige, 1 översiktsplanen finns emellerUd alllid fullmäktiges mål
angivna. Områdesbestämmelserna kan därför ofta ses som ett sätl atl i vissa
avseenden förverkliga kommu­nens principbeslut i översiktsplanen. Därför anser
jag att del i PBL bör finnas möjligheter för fullmäktige att besluta att
områdesbestämmelser som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av
större vikt skall antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Jag har i
anslutning till förslagen beträffande detaljplan närmare utvecklat skälen lill
valet av just dessa nämnder (avsnitt 8,5,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föriärandereglerna anser jag i allt
väsentligt bör vara desamma som bör gälla för detaljplan. Jag återkommer till
detta i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser och detaljplan kan inte gälla
samlidigl för samma markområde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I slorl sett erbjuder
områdesbestämmelserna och detaljplanen likartade regleringsmöjligheter. Någon
fix gräns bör inte heller bestämmas i detta avseende. Enligt min mening bör det
nämligen finnas en valfrihet mellan dessa två regleringsformer. Kraven pä en
detaljplan är slörre i flera av­seenden. Men sådant som regleras i
områdesbestämmelser bör alltid ocksä kunna regleras i detaljplan. Dessa
planformer bör alltså utesluta varandra, 1 PBL bör därför tas in en bestämmelse
som innebär atl områdesbestäm­melser inte fär avse områden med detaljplan, I
omräden som har områdes­bestämmelser, bör dessa upphöra att gälla när
delaljplan antas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 korthet kan de viktigaste
skillnaderna beskrivas så att områdesbestäm­melser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c  inte behöver ange markens användning för olika ändamål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Delaljplan och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o inte
kan ge byggrätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omrädes-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.8.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c inte
ger kommunen någon rält att lösa mark&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestäinmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o kan
inskränka rätten till kompletteringsätgärder endast för fritidshus och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kulturhistoriskt eller miljömässigt intressanta byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:184.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;„    „     .       ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 Regionplaneriiii;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9   
Regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;y_9 /&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regionplanering skall vara en
kommunal angelägenhet som i regel kan väntas komma till stånd i tillräcklig
omfattning i fria former utan med­verkan av staten (s. 189)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o PBL skall erbjuda ett lagfäst
system för regionplanering som etl alterna­Uv till plansamverkan mellan
kommuner i andra former (s. 190)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regionplaneorgan skall inte
utses, om de berörda kommunerna mera allmänt motsätter sig det. Utträde ur den
gemenskap som tillkommit för regionplaneändamål skall förutsätta
regeringsbeslut (s, 191)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regeringens beslut om
regionplanering skall ha den innebörden alt etl regionplaneorgan utses att
under viss tid eller tills vidare ha hand om regionplaneringen inom ett
geografiskt bestämt område, regionen (s, 192)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regeringen skall antingen kunna
utse ett befintligt kommunalförbund till regionplaneorgan eller förordna att de
berörda kommunerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund (s, 192)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Det skall ankomma pä regeringen
att i stora drag bestämma regionpla­neorganets uppgifter (s, 195)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regionplaneorganel skall ha
möjlighet men inte skyldighet alt från tid till annan sammanfatta sina
arbetsresultat i en formell regionplan (s. 197)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Regionplanen skall antas av
regionplaneorganets fullmäklige men beslu­tet skall kunna prövas av regeringen.
Planen skall gälla under en tid av högst sex år. Den skall tjäna till ledning
för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser (s, 197).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1  Behov av mellankommunal plansamverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagens regler om
regionplanering tillkom i etl läge dä det fram­för alll på grund av den
splittrade kommunslrukturen fördtig etl stort behov av ell instrument för atl
lösa mellankommunala samarbeisproblem när del gällde markanvändning och
lokalisering av gemensamma anlägg­ningar m.m. Kommuninddningsreformen har i
större delen av landel starkl minskal detta behov. Trots detla kan det dock
alltjämt ofta förekom­ma alt åtgärder i en kommun piiverkar markanvändning och
bebyggelsefrå­gor i andra kommuner på ett sådant sätt att samverkan framstår
som en förulsältning för alt undvika felinvesteringar och underlätta en frän
regio­nal synpunkl gynnsam ulveckling av samhällsbyggandel och levnadsför­hållandena.
Det kan gälla utbyggnadsvolym och utbyggnadstakt, fördel­ning av utbyggnaden pä
kommuner och tätorter, val av och gruppering av ulbyggnadsorter och bestämmande
av bebyggelsespärrar för omräden som bör sparas. Man behöver ocksä göra
regionala prioriteringar mellan olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;markanvändningsbehov, lokalisera regionala anläggningar
och besluta om reservat för vägutbyggnad, kommunikationssystem och ledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sädana behov av samverkan kan uppkomma på olika häll men
föreligger i särskilt hög grad i storstadsområden och andra tätbebyggda områden
som omfattar flera kommuner. Där lever en stor del av invånarna sitt dagliga
liv i flera kommuner. Man bor i en kommun, arbetar i en annan och använder sin
fritid i en tredje. Bebyggelsen är inte lokaliserad med hänsyn till
kommungränser och betjänas av stora sammanhängande syslem av kom­munikalionsleder
och ledningar för olika ändamål. Särskilt i sådana områ­den kan det vara
nödvändigl att långsiktigt planera för olika verksamheter pä en regional nivå.
Det kan gälla anordningar för kollektivtrafik, samarbe­te på undervisnings- och
vårdområdet, ordnandet av vattenförsörjning och avlopp samt hanteringen av
avfall. Som andra exempel på regionala frågor kan nämnas lokalisering och
dimensionering av stormarknader, transport­terminaler och anläggningar för
energiproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering 9.1-9.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2 Former för samverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.1 Frivilliga former&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Regionplanering skall vara en kommunal
angelägenhet som i regel kan väntas komma till stånd i tillräcklig omfattning i
fria former utan medverkan av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen lyder
hittillsvarande erfarenheter på att samarbete om mellankommunala
planeringsfrågor i allmänhet kan ske pä ett infor­mellt sätl eller i form av
kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna delar allmänt denna uppfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen och
remissinstanserna anser jag all PBL bör ulgä frän att regionplanering är en
kommunal angelägenhet som i normal­fallet kan väntas komma lill stånd i
tillräcklig omfattning pä kommunalt initiativ utan att staten behöver medverka.
Arbetet bör kunna ske formlöst eller i kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid en jämförelse med förhållandena
före byggnadslagens tillkomst fin­ner man all behovet av regionplanering och
andra mellankommunala pla-neringskontakler minskat betydligt. Den förändrade
kommunslrukturen har gjort att samverkan över kommungränserna inte behövs lika
ofta som tidigare för atl undvikti alt åtgärder i en kommun strider mot
åtgärder som planeras i grannkommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det har vidare byggts upp en
omfattande statlig apparat för övergripande utredningar och samordning av
frågor om markens användning i områden med regionala problem. Statliga
myndigheter har i stor omfattning, särskilt i samband med länsplanering och
fysisk riksplanering, kunnat tillgodose&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunernas behov av underiag för deras lokala planering.
Staten har ocksä därvid kunnat bevaka att kommunerna beaktar viktiga nationella
iniressen inom olika omräden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ulredningen har funnit, vilket
ocksä bestyrks av remissinstanserna, har kommunerna hittills kunnat lösa många
mellankommunala problem ulan all tillgripa byggnadslagens regler om
regionplanering, som på kom­munalt håll brukar uppfattas som präglade av
alltför stort statligt inflytan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens åsikt, som
stöds av en enig remissopinion, all mellankommunal samverkan i fråga om fysisk
planläggning normall bör skötas av kommunerna själva utan lagreglering och utan
annan medverkan av staten än den samordning som länsstyrelserna skall verka
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering 9.2.1-9.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.2 Behov av en lagfäst regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: PBL skall erbjuda etl lagfäst system för
regionplanering som ett alternativ till plansamverkan mellan kommuner i andra
former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att PBL
skall erbjuda ett system för region­planering i lagreglerade former som ett
alternativ till andra sätt att lösa samarbetsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland remissinstanserna har
framförts skilda uppfattningar i frågan. Flertalet av dem som har yttrat sig
delar utredningens åsikt att samarbete i fria former kommer att vara det
normala men att det kan vara lämpligt att PBL innehåller regler om ett lagfäst
men frivilligt system för regionplane­ring att tillgripa då kommunerna själva
önskar det och då det behövs för att ge stadga ål deras samverkan i
översiktliga planfrågor, särskilt i storstads­regioner. Andra avstyrker
förslaget såsom överflödigt och menar all sam­ordning av markanvändningen inte
kräver statligt ingripande utöver del ansvar som tilläggs länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss framhöll bör staten
inte engagera sig i det mellankommu­nala plansamarbetet i normala fall, då
kommunerna kan komma överens om samverkansformer och riktlinjer för att lösa
gemensamma problem. Trots detta anser jag, i likhet med utredningen och ett
stort antal remissin­stanser, alt del kan vara värdefullt att PBL innehåller regler
som kan garantera alt samverkan kommer till stånd även i konfliktsituationer
och då det föreligger kommunal enighet om att arbeta i fasta former med
möjlighet att sammanställa resultaten i en plan som ger stadga åt mellan­kommunala
plankontakter på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De områden där detta främst kan bli
aktuellt är sådana där frågor av regional karaktär är ofta förekommande och
utgör ett viktigt inslag i planeringsförutsättningarna. Regionplanering under
enhetlig ledning och medborgerlig insyn bör i dessa fall kunna bli ett
naturligt och värdefullt inslag i det kommunala planarbetet. Jag tänker då
särskilt pä storstadsom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;råden och
andra lälbebyggda områden. En lagreglering av verksamheten kan ge slörre
fasthet ät arbetet och bättre möjligheter atl avgränsa verk-samhetsområdei pä
ell rationellt sätt med mindre risker för atl uppkom­mande meningsmotsättningar
leder till att samarbetet upphör,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagreglerade former kan också fylla en uppgift i sädana
fall dä de berörda kommunerna är överens om att söka del stöd för sin samverkan
som ett statligt förordnande kan ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår således att PBL skall innehålla bestämmelser
om region­planering som etl alternativ till andra metoder för kommunal
samverkan i planfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering 9.2.2-9.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2.3 Iniiiativei och en kommuns rätt att utträda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Regionplaneorgan skall inte utses, om de
berörda kommu­nerna mera allmänt motsätter sig det. Utträde ur den gemenskap
som tillkommit för regionplaneändamål skall förutsätta regeringsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningsförslaget är frågan om
initiativet och rätten alt utträda inte särskill behandlad, Ulredningen
föreslår endasi att regeringen skall lämna berörda parter tillfälle att yttra
sig och se till alt ingen överlappning sker mellan olika regionplaneomräden
samt alt inte heller några kommuner som bör vara med lämnas utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland remissinstanserna råder
delade meningar i saken. Medan vissa inte motsätter sig ett statligt initiativ
över vilket yttranden inhämtas, anser andra att initiativet bör komma från
kommunalt håll. Några går längre och menar att kommunerna ensamma skall ha
befogenhet att väcka frågan om regionplanering för att de inte skall riskera
att bli tvingade in i en plane­ringsgemenskap som de inte önskar, 1 yttranden
från bl, a, kommunförbun­det har man ingen erinran mot att staten lar
initiativet men kräver att ett förordnande om regionplanering bygger på en
överenskommelse mellan staten och berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag det
angelägel att ett regeringsbeslut om region­planering kan bygga på alt berörda
kommuner mera allmänt har visat ett aktivi intresse för att ingå i en sådan
plangemenskap, Elt initiativ bör enligt min mening kunna tas såväl frän
statligt som från kommunall håll, men jag finner det angeläget att ell förslag
om statligt förordnande omfattas av elt brett intresse frän de kommuner som
kommer i fråga som medlemmar. Skulle det vid remissbehandling av en
framställning i saken visa sig att del föreligger elt utbrett motstånd mot ett
statligt förordnande om regionplane­ring bör beslut härom inte kunna meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar inte den uppfattningen
som förts fram från vissa remissinstan­ser att det måste föreligga en formlig
överenskommelse mellan slalen och berörda kommuner. Inte heller bör det krävas
ett formellt godkännande från samtliga berörda kommuner. En kommun bör inte
tillerkännas veto-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rält och därmed kunna förhindra att regionplanearbetei ges
en lämplig geografisk omfattning. Det kan t. ex. inträffa att just den
fronderande kommunens deltagande är en förutsättning för all man i fall av
motsätt­ningar skall kunna komma fram till lösningar som ser till hela
regionens bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av detta följer även atl en kommun
som omfattas av etl beslul om regionplanering bör vara skyldig att stanna inom
gemenskapen lill dess regionplaneområdets omfattning ändras genom ett
regeringsbeslut. Del­samma bör gälla i fråga om utvidgning av gemenskapen. Det
får ankomma pä kommuner som vill utträda eller inträda alt göra framställning i
saken till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslär således atl
kommunernas uppfattning skall tillmätas slor belydelse, men all regeringen
måste ges möjlighet alt förordna om en kommuns dellagande även mol dess vilja
för all verksamhetsområdet skall kunna bestämmas pä ell rationellt sätl, Alla
ändringar av områdets omfatt­ning måste därför kräva regeringsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering 9.2.3-9.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3 Innebörden av beslut om regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Regeringens beslul om regionplanering skall
ha den inne­börden att ett regionplaneorgan utses att under viss tid eller
tills vidare ha hand om regionplaneringen inom etl geografiskt beslämi område,
regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från dagens ordning
har ulredningsförslagel utformats sä att regeringens beslul om regionplanering
skall innebära alt etl regionplaneor­gan utses och inie alt regionplan skall
finnas för visst område. Enligt ulredningen är del nämligen inie alllid
nödvändigl atl arbetet utmynnar i en formell plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sä gotl som samlliga
remissinstanser som har en positiv inställning till en lagreglerad regionplanering
tillstyrker utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även jag ansluter mig till
utredningens förslag som jag i denna del finner välmotiverat. Som jag utvecklar
längre fram är del väsentligare all en samordning sker av utrednings- och
planeringsarbetet i regionen än atl en formell regionplan upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4 Huvudmannaskapet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Regeringen skall antingen kunna utse ell
befintligt kom­munalförbund till regionplaneorgan eller förordna atl de berörda
kom­munerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser all del inie
finns behov av etl organ av den lyp som 9 Regionplanering byggnadslagen anvisar
och som utredningen karakteriserar som sialskom- &amp;quot; munall, Ulredningen
föreslär i slällel en möjlighel atl välja mellan etl kommunalförbund och
landstingskommunen som huvudman för region­planering. Utredningen menar att
landstingskommunen är alt föredra men atl båda möjlighelerna bör finnas med
hänsyn lill all förhållandena är olikartade i skilda regioner. För de fall dä
varken landslingskommunen eller etl befintligt kommunalförbund, bildal enligl
lagen (1957:281) om kommunalförbund, bedöms vara lämpligl som regionplaneorgan
föreslås regeringen fä befogenhet atl förordna att ett särskill
regionplaneförbund skall bildas, för vilket kommunalförbundslagen skall
Ullämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken avser pä denna punkt
så gott som uteslutande frågan om en landstingskommun är lämplig alt vara
huvudman för regionplanering. En del instanser har ingen erinran mol en sådan
anordning om inte förhål­landena talar för annat, 1. ex, regionens uppdelning
på flera landstingsom­råden. Mänga menar dock att landslingskommunen av
principiella skäl inte bör komma i fråga för ell sådant uppdrag. Skälet är
främst all landslings­kommunen därmed skulle kunna framstå som överordnad
primärkommu­nerna, nägol som inie kan accepleras, Nägra anser all landslingel
saknar administrativ och teknisk kapacitet för en sådan uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag finner kritiken berättigad och
föreslär att som alternativ skall slällas upp anUngen elt befintligt
kommunalförbund som bildals för regionplane-uppgifler eller etl särskilt för
ändamålet bildat regionplaneförbund, vars medlemmar utses genom etl
regeringsbeslut och som beträffande organisa­tion och arbetssätt skall följa
bestämmelserna i lagen (1957: 281) om kom­munalförbund med de avvikelser som
följer av PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag all uppställa
landslingskommunen som ett huvud­alternativ vid valet av regionplaneorgan har
sannolikt sin grund i ertären-heierna frän Stockholms län, där hela länet utgör
etl regionplaneomräde och landslingskommunen med stöd av en särskild lag, lagen
(1968:598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stock­holms
län, fungerar som huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna anordning har emellertid sin
bakgrund i de speciella förhållan­dena i detla län, Efier en längre period av
samverkan mellan kommunerna i Stockholmsområdet i olika former bäde vad gäller
fysisk planering och vissa verkställighetsuppgifter fick landstingskommunen i
Stockholms län huvudmannaansvaret för båda dessa slag av uppgifter i samband
med att Stockholms kommun ingick i landstingskommunen. Dessa förhållanden har
inte nägon direkt motsvarighet i något annat län. Med hänsyn härtill och det
starka motstånd som av principiella skäl riktats mol landstings­kommunen som
huvudman för regionplanering i allmänhet finner jag det mindre lämpligl att pä
denna punkt följa utredningsförslaget, PBL bör alltså inte uppta
landstingskommunen som ell generellt alternaUv som huvudman för
regionplanering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vtid gäller Stockholms län tycks
del däremot inte finnas nägon allmän      9 Regionplanering önskan om
förändring av nuvarande förhållanden rörande regionplanering-      '&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; en i länet, bortsett från viss krilik mot samarbetet i regionala
frågor mellan länsslyrelsen och landstinget. Säväl landstinget som
länsstyrelsen, Stock­holms kommun och andra kommuner i länet tillstyrker att
landstinget i delta län kvarstår som huvudman för regionala frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer därför att senare föreslå
atl den särskilda lagen om region­planeringen i Stockholms län upphävs och
ersätts med en ny lag, som utformas så alt en anpassning sker till PBL:s
regelsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens andra alternativ i
fråga om huvudmannaskapet för region­planering är ett kommunalförbund.
Utredningen syftar tydligen pä sädana kommunalförbund som bildats speciellt för
regionala utrednings- och pla­neringsuppgifter i Göteborgsområdet och i Skåne,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen att sådana
förbund efter egen framställning bör kunna förordnas att vara regionplaneorgan
inom sina verksamhetsområ­den. Ett förordnande av regeringen om att utse ett
sådant redan existeran­de kommunalförbund att vara regionplaneorgan kan vara
lämpligt ur flera synpunkter. Statliga myndigheter, främst länsstyrelsen, fär
härigenom en officiellt sanktionerad motpart vid samråd och överläggningar om
planfrå­gor som angår hela regionen, och sammanhållningen mellan kommunerna bör
bli starkare i och med att förbundet ges en auktoritativ ställning som talesman
för alla medlemmarna i förbundet, Möjlighel öppnas också att från tid till
annan sammanställa planeringsresultaien i en plan av lagstad­gad typ som kan
tjäna lill information och vägledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har som en tredje
möjlighet ställt upp etl särskilt bildat regionplaneförbund, liknande det slag
av förbund som regleras i byggnads­lagen. Utredningens förslag till
organisation skiljer sig från byggnadslagens modell genom all de moment som är
avsedda att garantera ett visst statligt inflytande är borttagna. Ordförande och
ersättare för denne skall alltså inte utses av regeringen, och länsstyrelsen
skall inte vid oenighet mellan kom­munerna om förbundsordningen besluta om dess
innehåll. Inga besläm­melser ges heller om förskott och bidrag till kostnaderna
och om kostnads­fördelningen. Beslutets innehåll skall enligt
utredningsförslaget begränsas till att regeringen förordnar atl vissa angivna
kommuner skall bilda ell regionplaneförbund som skall ansvara för
regionplaneringen inom kommu­nernas sammanlagda område. Förbundet skall sedan
bildas och fungera enligl bestämmelserna i lagen (1957:281) om kommunalförbund
med de avvikelser som föreskrivs i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag finner detta förslag lämpligl,
då det uppfyller krav från kommunalt häll om minskat statligt inflytande på ett
sådant förbunds organisation och arbetssätt. Det kan möjligen ifrågasättas om
inte nuvarande bestämmelser i byggnadslagen om befogenhet för länsstyrelsen att
vid fall av oenighet besluta om innehållet i förbundsordningen eller ändring i
denna måste få en motsvarighet i PBL, Jag förutsätter dock att, om. regeringen
väl angett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förbundets lämpliga omfattning, det skall gä atl uppnå
enighet bland de berörda kommunerna om förbundsördningen. Skulle
molsällningarna vara sä djupa all enighet inte kan uppnås föreligger sannolikt
ett sådant fall dä förbundet inte skulle kunna fungera effektivt och därför
inte bör komma lill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande detaljer om
bestämmandet av ansvarsområde och andra avvikelser från lagen om
kommunalförbund hänvisar jag till specialmoli­veringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang erinra
om att en särskild utredning, kom-munalförbundsulredningen, har avgetl ett
betänkande (Ds C 1983: 15) Kommunalförbund med vissa förslag som syftar lill
atl anpassa kommunal­förbundslagen till den modernisering som nyligen skett av
hela kommunal­lagstiftningen. Belänkandet innehåller vissa synpunkler pä
bildandel av regionplaneför\;und men ulredningen lägger inte fram några förslag
härom utan hänvisar till arbetet pä en ny plan- och bygglag. Frågan om en ny
lag om kommunalförbund har därefter behandlats av stai-kommunberedning-en i
belänkandet (Ds C 1985:4) Enklare former för interkommunall samar­bete, F, n,
förbereds i regeringskansliet en proposition med förslag lill ny lag om
kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag kan sammanfattas
sålunda: Landstingskommunen bör i princip inte komma i fråga som
regionplaneorgan. För regionplaneringen i Stockholms län bör dock nuvarande
ordning kunna behållas. Befintliga kommunalförbund bör pä egen begäran kunna
ges uppdraget att fiingera som regionplaneorgan, då deras arbete och ställning
därmed kan erhålla större tyngd och möjlighet öppnas att upprätta en regionplan
av lagreglerad lyp, I övriga fall då ett regionplaneorgan behöver utses bör
regeringen kunna förordna att ell för ändamålet lämpligl avgränsat förbund
skall bildas som, frånsett själva det grundläggande förordnandet, skall fungera
som ett kommunalt organ enligt lagen om kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering 9.4-9.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5 Regionplaneorganets arbetsuppgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5.1 Allmänt om ansvarsområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min jörslag: Del skall ankomma pä regeringen atl i stora
drag besläm­ma regionplaneorganets uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslåratt regeringen
skall bestämma regionplaneorganets ansvarsområde. Utredningen motiverar detla
med att tillkomsten av ett regionplaneorgan innebär en överflyttning av viss
planeringskompetens från kommunerna till regionplaneorganet, och att därför en
gränsdragning är nödvändig för alt förebygga kompetenskonflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare för att
tillmötesgå önskemål från kommunalt håll föreslagit att regionplaneorganet
endast skall ha lill uppgift att bevaka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regionala frågor och forllöparide  ge  underlag för den 
kommunala och       9 Regionplanering&lt;br&gt;
statliga planeringen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av remissinstanserna finner
landstingsförbundet och de kommunalför­bund som f, n. bedriver regionplanering
saml elt flertal andra instanser atl förslaget om regionplaneorganets
arbetsuppgifter är väl avvägt och säker­ställer en anpassning till behoven i de
olika fallen. Stockholms läns lands­ting finner del viktigt atl ansvarsområdet
inte anges för snävt. Kommun­förbundet är kritiskt på denna punkl och hävdar
alt regeringen inte bör få besluta om vad som skall utredtis. Vissa kommuner
menar alt regionplane­ringen mäsle strikt begränsas till an belysa regionala
frågor, så atl den inte inkräktar pä del kommunala planmonopolel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag atl
utredningens förslag lill avgränsning av arbels-uppgifterna fäll en lämplig
avfailning och all regeringen bör ha befogenhet att i stora drag bestämma
regionplaneorganets uppgifter. Jag ansluter mig alltså till ulredningen i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ulredningen har framhållit är
det angeläget all regionplaneorganets arbetsuppgifter begränsas lill klan
regionala frågor och inrikias på all i sådana frågor skaffa fram underlag för
medlemskommunernas och de statliga myndigheternas planering inom regionen. Del
skall med andra ord vara fräga om spörsmål som bör behandlas ur ell vidare
perspektiv än den enskilda kommunens eller där olika kommuners önskemål kan
behöva sammanjämkas. Har initiativet lill atl inrätta en regional organisation
för-anleiis av konkreta problem som del är myckel angeläget all lösa, kan del
bl, a, av kostnadsskäl vara befogal all i sädana fall begränsa
regionplaneor-ganeis kompelens till just dessa arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Farhågorna för alt regeringen
därvid skulle kunna på ett olämpligt sätt inskränka kommunernas eget
planeringsansvar är enligl min mening obefo­gade. Är silualionen i elt område
sådan atl det för ett välordnat samhälls­byggande fordras samfällda lösningar i
de berörda kommunernas gemen­samma intresse, kan det inte betecknas som en
obehörig begränsning av den primärkommunala kompetensen att regeringen i sin
förordnande av regionplaneorgan bemyndigar delta all bevaka de för området
gemensam­ma planfrågorna. Graden av konkretion vid beslämmandel av ansvarsom­rådet
mäste bedömas från fall till fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller förhållandet mellan
regionplaneorganel och länsstyrelsen medför hell naiurligi inrättandet av ett
sädanl organ atl länsstyrelsen kan avlastas vissa utrednings- och
planuppgifter. Detta kan möjligen ses som en inskränkning av länsstyrelsens
uppgift att samordna markanvändnings-och bebyggelsefrägor i länets kommuner.
För min del finner jag det riktiga­re an se pä inrätiandei av ett
regionplaneorgan som en önskvärd komplei-lering av planeringsresurserna i
länet, vilkei bör underlätta för kommuner­na och länsslyrelsen all få fram
erforderligt bedömningsunderlag i kompli­cerade planeringslägen. Det bör vara
möjligt för länsslyrelsen och region­planeorganel iill komma överens om en
lämplig arbelsfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5.2 Regionplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Regionplaneorganel skall ha möjlighel men
inte skyldighet alt från tid till annan sammanfatta sina arbetsresultat i en
formell regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering 9.5.2-9.5.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår all
regionplaneorganet skall kunna inom sitt an svarsområde anta en regionplan för
hela regionen eller en del av den. Även om det i första hand gäller för
regionplaneorganet att biträda kommuner, liinsslyrelser och sektormyndigheter
med regionala synpunkler pä markan­vändning m,m,. kan del enligl ulredningen
vara lämpligt alt dessa syn­punkter kan sammanställas till en formell
regionplan. Ulredningen anser all en sädan plan inie behöver vara helläckande
utan alt den skall kunna begränsas lill aktuella regionala problem och frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av remissinstanserna har endast ett
fätal tagit upp frågan om PBL bör innehålla regler om en formell regionplan. De
som yttrat sig i saken anser liksom utredningen att del fortlöpande
utredningsarbetet bör komma i första hand men att det bör finnas möjlighet all
upprätta en formell plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning
att det kan finnas skäl att avstämma läget beträffande regionala frågor från
lid till annan genom atl sammanstäl­la en formell plan, som kan bli föremål för
samråd och offentlig debalt. Upprättandet av en sådan plan skall alltså vara
frivilligt. Jag finner det värdefullt att det finns möjlighet att upprätta en
formell plan för att därmed främja en öppen debalt om angelägna regionala
frågor och ge anledning för de berörda kommunerna atl ta ställning i sådana
spörsmål. För planarbetel i de enskilda kommunerna kan det vara lill nytta all
ha tillgäng till en antagen regionplan som underlag. Förde statliga
seklormyndigheterna och länsslyrelserna bör en sammanställning av
ställningstaganden inom ramen för ell plandokument ge bättre överblick och
därmed underiätta överlägg­ningar med kommunerna i översiktliga planfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig alltså i denna
fråga till utredningens förslag an region­planeorganet skall efter eget val
kunna upprätta en formell regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättandet av en sädan plan skall
vara frivilligt, I fräga om förtärandet när planen skall antas bör
bestämmelserna om antagande av översikts­planer kunna i huvudsak tillämpas även
på regionplaner. Jag återkommer till delta i specialmoliveringen (7kap. 4-7
55),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.5.3 Regionplanens giltighet och verkan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Regionplanen skall antas av
regionplaneorganets fullmäk­lige men beslutet skall kunna prövas av regeringen.
Planen skall gälla under en tid av högst sex år. Den skall tjäna till ledning
för beslul om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit atl en regionplan skall
bli gällande genom atl      9 Regionplanering den antas av regionplaneorganets
fullmäklige men att del skall finnas en      9.5.3 möjlighet för regeringen att
efter särskilt beslul pröva planen. Planen skall gälla under en tid av högst
sex år. Den skall dock kunna ändras eller upphävas före utgången av den
bestämda tiden. Planen skall tjäna Ull ledning för fysiska planer och andra
markanvändningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast nägra få remissinstanser tar upp dessa
frågor, Elt par instanser framhåller att länsstyrelsen bör kunna underslälla en
regionplan regering­ens prövning för att stärka planens auktorilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig lill utredningsförslaget om att en
regionplan skall antas av organets fullmäktige för viss tid. Erfarenheten av
hillills antagna och fastställda regionplaner visar att det är lämpligl att de
har en tidsbegränsad giltighet. Sex är, dvs, tvä kommunala mandatperioder,
finner jag vara en väl avvägd tidrymd. Skulle planen efter utgången av denna
tid befinnas alltjämt vara aktuell, bör den kunna bli föremål för nytt
anlagande. Jag anser det överflödigt alt det särskilt föreskrivs att planen kan
ändras eller upphävas före den bestämda tiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om regionplanens verkningar anser jag all
den bör ijäna lill ledning för beslul om översiktsplaner, detaljplaner och
områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen gäller frågan om regeringsprövning
anser jag an det bör vara tillräckligt att i, ex, länsslyrelsen och andra
statliga myndigheter samt berörda kommuner kan hemställa hos regeringen om
prövning av planen. Jag återkommer till den frågan i specialmoliveringen (12
kap, 5 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 Plangenom-&lt;br&gt;
10    Plangenomförande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:309.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10-10.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o 1 syfte att belysa
genomförandefrågorna ställs krav på att en genomfö­randebeskrivning skall fogas
till detaljplaner (s, 202)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunen får besluta att viss
exploatering skall fä genomföras i de enskilda fastighetsägarnas regi genom
exploateringssamverkan (s, 206)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Bestämmelser om
gemensamhelsanläggningar och förändringar i fas­tighetsindelningen kan meddelas
i en fastighetsplan, som kan sägas utgöra en utbyggnad och modernisering av
dagens tomtindelning (s, 209)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o För alt underlätta genomförandet
av detaljplaner föresläs regler om avstående av mark som i huvudsak stämmer
överens med vad som gäller f.n, (s, 216)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunen skall färdigställa gator
och andra allmänna plalser efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet
med detaljplanen, 1 förhäl­lande lill vad som gäller f, n, förenklas
bestämmelserna om upplåtande av gator och andra allmänna platser (s, 220)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o De gatukostnadsregler som gäller
f, n. ändras i vissa hänseenden. Kom­munfullmäktige får möjlighet att delegera
beslut i vissa gatukostnads­ärenden, och bestämmelser om samråd införs i fräga
om förslag till uitag av gatukostnader. Vidare utökas möjlighelerna att få
jämkning av galu-kostnadsersättningen i vissa fall och slutligen görs
räntelagens regler om dröjsmåls- och avkastningsränta tillämpliga pä kommunens
fordringar pä gatukostnadsersättning (s, 221),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med plangenomförande menas i dag
vanligen de älgärder som vidlas efter faslsiällelse av en detaljplan för atl
förverkliga de syften som kommer till uttryck i planen. Del kan gälla t, ex,
byggande av galor, vallen och avlopp m,m. saml fasUghetsrätisliga älgärder
såsom läslighetsbildning, inrällande av gemensamhelsanläggningar m. m.
Ulredningen har redogjort för de viktigaste genomförandemedlen i dessa
avseenden (s. 365-371).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill redan nu framhålla all jag
delar utredningens och flertalet remiss­instansers uppfattning all
plangenomförandet i PBL bör ses i ell vidare sammanhang än som tidigare har
varil vanligt. Jag länker i första hand pä de tekniska och ekonomiska
förutsätlningarna för planens genomförande, men också de fastigheisrällsliga
genomförandefrägorna behöver ges en ökad uppmärksamhet. Planeringen i tiden för
olika åtgärders genomföran­de och samordningen mellan olika åtgärder är exempel
pä andra viktiga delar i etl effektivt plangenomförande. Likaså är det vikiigi
att studera de administrativa föruisältningarna för genomförandel, Särskill
genomföran­de av förnyelseålgärder utgör ofta en komplicerad process med en
växelvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;användning av olika administrativa och finansiella
instrument. Inslaget av      10 Plangenom-förhandlingar med fastighetsägare och
andra intressenter är vanligtvis     jörande belydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del nu anförda medför alt man måste
lägga stor vikt vid samspelet mellan planläggningen, projekieringen och
genomförandel. Del är nödvän­digl all man redan vid planläggningen skaffar sig
kännedom om vilka genomförandemedel som bör användas i det enskilda fallet och
all dessa redovisas. Därvid har samrädel med kommunala organ, slatliga
myndighe-ler, fastighetsägare och brukare slor betydelse. Frän såväl allmän som
enskild synpunkt är det angeläget atl planen och grunddragen av genomfö­randel
kan bedömas som en helhet när planen slälls ut och antas, 1 likhel med
ulredningen föreslår jag därför all en särskild genomförandebeskriv­ning skall
upprällas i anslutning till detaljplaner. Däremot anser jag - i likhel med
många remissinslanser - all en genomförandebeskrivning inie alllid fyller nägon
reell funkiion belräffande översiktsplanen. Därför bör
genomförandebeskrivningar lill översiktsplaner inte vara obligatoriska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har påpekat kommer
en stor del av del framlida byggan­del all ske i befintlig bebyggelsemiljö,
främsi i form av sanering, förnyelse och förlälning av bebyggelsen, Detla
släller slörre krav på effektivare genomförandemedel än vad som är fallet vid
nyexploatering. Del kan gälla t, ex, förbättrade möjligheter atl få till stånd
gemensamhelsanläggningar och förändringar i fasUghelsindelningen. 1 delta syfte
har ulredningen föreslagil en ny planform - faslighelsplanen - som kan sägas
utgöra en utbyggnad och modernisering av dagens tomtindelning, I likhet med
mänga remissinslanser ansluter jag mig i stort till utredningsförslaget i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens möjligheler all lösa mark
hör också till plangenomförandet. 1 likhet med ulredningen anser jag att nu
gällande inlösenmöjligheter inom sladsplan bör i huvudsak oförändrade föras
över lill PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan den föreslagna ulformningen
av plansystemei innebär i sig nya genomförandemöjligheler. Genom förslagei om
genomförandetid i detalj­planer torde som regel genomförandet komma att påskyndas
av åtgärder antingen från fastighetsägarna eller från kommunen. Som jag
tidigare har förordat (avsnitt 8,3,1) bör det vara möjligt att beslämma olika
genomför­andelider för olika delar av ell pkinomräde. Därmed kan utbyggnaden
ges en viss styrning. Detta är viktigt inte minsl vid en successiv utbyggnad
och vid förändringar av befintliga bebyggelsemiljöer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bäde planläggningen och
genomförandet förutsätter elt lagarbete med tyngdpunkt inom skilda
sakkunskaper. Dessutom kan planer fä väsentligt olika ekonomiska konsekvenser
beroende på hur de genomförs. Även om del bör stå varje kommun fritt all
beslämma vilkei kommunall organ som skall ha ansvaret för genomförandefrägorna,
blir det i många kommuner sannolikt kommunstyrelsen som med sill övergripande,
samordnande och ekonomiska ansvar får etl avgörande inflyiande pä bedömningen
av hur genomförandefrågorna bör beakias i ell tidigt skede av planarbetel. Del
är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i mänga kommuner vanligt att genomförandefrägorna
handläggs av särskil-      10 Plangenom-da faslighetsnämnder. Denna möjlighet
kommer atl finnas kvar även i       _,'&amp;quot;&amp;quot; forisatiningen, eftersom
varje kommun själv fär bestamma var ansvaret för genomförandet bör ligga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innanjag går in pä en närmare
beskrivning av de föreslagna genomföran­demedlen vill jag erinra om att nya
regler om gatukostnader trädde i kraft den Ijanuari 1982 (prop, 1980/81: 165),
Även detta kan ses som en förstärk­ning av dagens genomförandemedel,
PBL-ulredningen utgick frän att för­slagen frän 1969 års vägutredning (SOU
1977: 12) och gatukoslnadsutred-ningen (SOU 1977:65) skulle leda till en
särskild lag om den kommunala väghållningen. Därför tog PBL- utredningen inte
in några regler om gatu-byggande och gatukostnader i sitt förslag. De nya
gatukoslnadsreglerna har emellertid inte kommit till uttryck i någon särskild
lag utan togs i stället in bland byggnadslagens regler om gatubyggande, 1 det
till lagrådet remit­terade lagförslaget inarbetades de nu gällande
bestämmelserna i byggnads­lagen och byggnadsstadgan om ersättning för
gatukostnader utan någon ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan kritik från skilda häll
riktats mol gatukostnadsreglerna och deras Ullämpning utförde en arbetsgrupp
inom bostadsdepartementet en karl­läggning av tillämpningen av bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen' redovisade i juni
1984 resultatet av sitt arbete i rappor­ten (Ds Bo 1984:9) Gatukostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen konstaterar bl ,a,
atl gällande gatukostnadsregler varit i kraft under endast kort tid och att
många av de problem som framförts sannolikt kommer att lösas i den praktiska
tillämpningen, 1 en del fall har arbetsgruppen dock funnit anledning att peka
pä möjligheter till ändringar i regelsystem m, m, som kan medverka till en
bättre och smidigare tillämp­ning av gatukoslnadsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av arbetsgruppens
rapport utarbetades inom bostadsde­partementet en promemoria med förslag till
ändringar i galukostnadsbe-slämmdserna i förslaget till ny plan- och bygglag.
Promemorian innehöll även ett förslag till statlig finansiering av
gatukostnader för småhusfastig­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Promemorian har remissbehandlats.
Yttrande har avgetts av riksrevi­sionsverket, statskontoret, bostadsstyrelsen,
statens planverk, statens lantmäteriverk. Svenska kommunförbundet, Sveriges
bostadsrättsföre­ningars centralorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Villaägareförbund, Hyresgästernas Riksförbund och Riksförbundet vi i
småhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill nu ta upp vissa av
förslagen till ändring av gatukostnadsbestäm­melserna i PBL-förslaget (avsnitt
10,6), De förslag som rör de processuella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Dåvarande departementsrådet Rune Olsson, ordförande,
samt sektionschefen Jan Söderström, Svenska kommunförbundet, förbundsjuristen
Bo Wolwan, Sveriges Fastighetsägareförbund, kanslichefen Göran Olsson, Sveriges
Villaägareförbund, och utredningssekreteraren Pär Svanberg, Hyresgästernas
Riksförbund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reglerna i
galukoslnadsärenden återkommer jag lill senare (avsnitt 18,5,2), Förslaget om
statlig finansiering av vissa gatukostnader, som jag log upp i 1985 ars budgetproposition,
har godtagils av riksdagen (BoU 1984/85:13, rskr 230), Dessa förslag bör enligl
min mening lösa flertalet ;iv de problem som varit förenade med tillämpningen
av gällande gatukostnadsregler. Jag kommer emellertid all noga följa
utvecklingen pä detta område och. i den män del visar sig påkallat, överväga
gaiukostnadsregleringen på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om all arbetsgruppens rapport - som också
innehåller redogörelser för gällande rätt - fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 8. Lagförslaget i den remitterade promemorian fogas lill
protokollet som bilaga9. En sammanställning av remissyttrandena i de delar som
har belydelse för mina förslag finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr R
1930/79),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag inledningsvis nämnde återkallade regeringen genom,
beslut den 21 oktober 1982 del förslag lill lag om exploateringssamverkan m, m,
som den förra regeringen hade lagl fram för riksdagen i prop, 1981/82:221, Jag
har övervägt lagförslagen i den återkallade propositionen och kommit fram till
att de bör justeras på vissa punkter. Jag kommer senare denna dag att föreslå
alt etl reviderat förslag till lag om exploateringssamverkan m, m, skall
föreläggas riksdagen. Särskilda bestämmelserom samordningen mel­lan en sädan
lag och PBL bör införas, vilket jag ocksä ålerkommer till (avsniu 10,3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Plangenom­förande 10.1-10.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2 Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: I syfte att belysa genomförandefrägorna
ställs krav pä alt en genomförandebeskrivning skall fogas lill detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl ge stadga åt arbetet med
att belysa genomförandefrågorna före­slår jag, som jag nyss nämnde, att en
särskild handling, en genomförande­beskrivning, skall redovisas tillsammans med
övriga planhandlingar vid utställning och beslut om detaljplaner, 1 likhet med
utredningen anser jag säledes atl genomförandebeskrivningen skall vara
obligatorisk säväl vid förstagångsplanläggning som vid ändring av planer. Några
remissinstanser har motsatt sig utredningsförslaget på denna punkl. De anser
atl genomfö­randebeskrivningen i stället bör ingå i planbeskrivningen pä samma
sätt som i dag. Jag är medveten om att många planbeskrivningar i dag behand­lar
genomförandefrägorna på etl sätl som väl fyller de krav som jag anser atl man
bör ställa på en genomförandebeskrivning, I dessa fall innebär alltså inte mitt
förslag någon annan förändring än att denna beskrivning lyfts ut och redovisas
i en särskild handling. Men just genom kravet all dessa frågor skall behandlas
i en särskild handling åstadkommer man en belysning av frågorna ocksä i sådana
fall där de i dag inte brukar beaktas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.2-10.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillräcklig utsträckning. Även behovet av beskrivning av
genomförande-      10 Plangenom-skedet blir generellt slörre med mitt förslag
än vad som gäller i dag. Därför     förande anser jag, i likhet med många
remissinstanser, all kravel på en särskild genomförandebeskrivning fyller en
viktig funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föruisältningarna för att ställa
krav på genomförandebeskrivning till översiktsplanen och till
områdesbestämmelser är enligt min mening annor­lunda. Översiktsplanerna är
nämligen som regel inte avsedda att genomfö­ras på samma sätt som
detaljplanerna. De har en strategisk karaktär och skall bl. a. ge kommunerna
handlingsberedskap. Här skulle beskrivningen förmodligen många gånger bli ett
relativt innehållslöst dokument som enbart skulle tynga planarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall kan det dock vara
lämpligt och även nödvändigt att belysa vissa genomförandefrågor, l.ex. om man
i översiklsplanen vill göra en omrädesstudie för en stadsdel som skall exploateras
eller förnyas. 1 sådana fall är det lämpligl att beskriva genomförandefrågorna
i planbeskrivningen. Jag föreslår därför inte något obligatoriskt krav på en
genomförandebe­skrivning till översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s, 68) har -
utan att lägga fram nägot eget förslag -väckt frågan om inte
genomförandebeskrivning bör vara obligatorisk vid upprättandel av
områdesbestämmelser. Jag medger atl det även för om­rådesbestämmelsernas del i
vissa fall kan vara lämpligt och även nödvän­digt att ta upp
genomförandefrågorna, t, ex, när man genom områdesbe­stämmelser vill åstadkomma
en bindande reglering av byggnaders utform­ning m, m. Jag är emellertid inte
beredd att föreslå något krav på genomfö­randebeskrivning till
områdesbestämmelser. Ingenting hindrar naturligtvis att en
genomförandebeskrivning ändå fogas till översiktsplanen eller om­rådesbestämmelserna
om det finns etl behov av det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2.1 Innehållet i genomförandeheskrivningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En plan år normalt resultatet av
ett nära samarbete mellan en rad representanter för olika intressen inom och
utom kommunförvaltningen med inriktning t, ex, på skolfrågor, gator, allmänna
vägar, parker, ledning­ar, grundförhållanden, markförvärv, fastighetsbildning
och gestaltning. Den särskilda genomförandebeskrivningen bör enligt min mening
göra det lättare alt få till stånd en samverkan i både berednings- och
genomföran­deskedet mellan alla dem som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beredningen av genomförandefrågor
omfattar utredning och samordning av organisatoriska, tekniska och rättsliga
frågor, 1 beredningen bör be­handlas alla frågor som har betydelse för
genomförandet av exploaterings-eller bevarandeprocessen och för verkställighet
av planeringsbesluten, inte minst viktigt i detta sammanhang är att de
organisatoriska förutsätt­ningarna för genomförandet belyses. Del kan t, ex,
mänga gånger vara lämpligt att tillsätta referensgrupper för olika
genomförandefrågor. Sam­mansättning och arbetsuppgifter för sådana grupper kan
dä vara lämpligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iitt belysa i genomförandebeskrivningen. Även
ansvarsfördelningen mellan      10 Plangenoni-kommunen cenirall och olika organ
beträffande genomförandefrågor kan      .förande behöva belysas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De synpunkter som kommer fram vid
beredningen av genomförandel skall påverka planläggningen sä all det slutliga
planförskiget kommer fram efter en växelverkan mellan planutformnings- och
genomförandesyn-punkier, I genomförandebeskrivningen dokumenteras resultatet av
detla arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid översiktsplanering av
begränsade områden kommer de genomföran­defrågor som behandlas i
planbeskrivningen normall atl innefatta del som vid informell översikllig
planering f, n, benämns åtgärdsprogram och som brukar redovisa vilka riktlinjer
som bör gälla för genomförandel av i,ex, fortsalt detaljplanering, för prövning
av lov, för fastighetsrältsliga åtgärder m, m. Del kan ocksä bli aktuellt alt
belysa t, ex, möjlighelerna att genomfö­ra olika åtgärder för att säkerställa
en befintlig miljö, möjligheterna till komplelierande bebyggelse inom olika
samhällen liksom frågor som rör karlförsörjning och fasUghetsbildning.
Överväganden kan vidare behöva redovisas angående val av byggherrar,
rekommendationer om upplåtelse-former saml programförutsätlningar för olika
upphandlingsformer. Del kan mänga gånger ocksä vara lämpligl att belysa hur
annan fastighetsrälls-lig lagstiftning avses lillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad som gäller f, n.
(168 BS) bör enligt min mening ett planförslag åtföljas av ekonomiska
utredningar. Sådana utredningar bör framdeles ingå i genomförandebeskrivningen.
Det lorde vara en allmänt accepterad uppfattning att ekonomiska utredningar
krävs och atl de i vissa fall behöver göras i flera omgångar, t. ex. när man
tar ställning till lokalise­ringen av bebyggelse eller anläggningar, när man
skall besluta om service eller planslandard och när man sk.ill välja mellan
olika planallernativ saml vid genomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom ekonomiska utredningar
belyses vad marken och de tekniska anläggningarna kostar, hur de skall
finanisieras etc, 1 detla sammanhang bör lämpligen redovisas beräknade
gatukostnader och hur de kommer alt belasta fastighetsägarna. Av stor betydelse
för genomförandet är det att klariägga möjligheterna till statlig belåning.
Även en belysning av de fram­tida driftkostnaderna kan vara av stort värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid detaljplaneläggning blir del
vanligtvis ocksä en viktig uppgift atl bedöma genomförandetidens längd. Denna
bedömning bör göras i genom­förandebeskrivningen, varefter resultatet av
bedömningen tas in i en plan­bestämmelse, 1 genomförandebeskrivningen vid
detaljplaneläggning kan vidare - förutom planekonomin - behöva belysas t, ex,
frågor om mark­förvärv, behov av tekniska undersökningar,
finansieringsmöjligheter, pro­jekteringar, fastighetsbildning, huvudmannaskap
för olika genomföran­deåtgärder, tids- och etappindelningar, exploateringsavtal
och vård av skydtisvärda miljöer. När det gäller markförvärv vill jag peka på
en speci-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ell frtiga som rör fastighetsägarens skyldighet att i
vissa fall överlåta eller      10 Plangenom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.2.1-10.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;upplåla mark utan ersättning. Sådan skyldighel föreligger
f.n, enligl 70     förande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;resp, 113 8 byggnadsktgen. Jag kommer senare (avsnitt
10.5.1) atl föreslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarande bestämmelser i PBL, Enligt min mening är del
väsentligt atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådana skyldigheter penetreras i delaljplanen. Eftersom
det närmast är en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fräga om plangenomförande, bör överväganden om skyldighet
alt överlåta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller upplåta mark redovisas i genomförandebeskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer senare (avsnill 10,4.3)
atl föreslå all faslighelsplanen i vissa fall upphävs aulomaiiski till följd av
atl en delaljplan ändras. Sädana effekter för fastighetsplanen bör lydligt
redovisas i detaljplanens genom­förandebeskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En genomförandebeskrivning bör inte
göras mer omfattande än som krävs för att klara ut den aktuella silualionen.
All jag nu har räknal upp en rad tekniska, ekonomiska och lästighetsrättsliga
frågeställningar får givet­vis inte uppfattas så all alla dessa faktorer alltid
skall behandlas. Som jag nyss framhöll är genomförandefrågorna ofta av sådant
slag att detaljerade ställningstaganden måste anstå till ett senare skede än
det då planen upprättas, 1 sådana fall kan beskrivningen redovisa enbart
principerna för genomförandet, 1 fråga om ekonomiska kalkyler blir del dä fräga
om schablonartade uppskallningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2.2 Genomförandebeskrivningens verkningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av vad jag nu har anfört framgår
all genomförandebeskrivningen är avsedd att utgöra en del av
bakgrundsmaterialet för planbesluien och alt den således inte skall ha någon
självständig rättsverkan. Någon möjlighet till överprövning av beskrivningen
behövs alltså inte, 1 den mån den berör det fastighetsrättsliga genomförandet
anser jag i likhet med utredningen att beskrivningen bör vara vägledande för
fastighetsbildningsmyndighetens prövning vid förrättningar enligt
fastighetsbildningslagen, anläggningsla­gen och ledningsrättslagen.
Beskrivningen ger säledes uttryck för hur kommunen anser atl en viss
genomförandefråga bör lösas. Denna inställ­ning är inte bindande för
förrättningen, utan fastighetsbildningsmyndighe­ten är skyldig atl pröva den
aktuella åtgärden enligt reglerna i resp, lag med beaktande av de synpunkter
som framförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta är en förändring i
förhällande lill dagens bestämmelser i anlägg­ningslagen och
ledningsrättslagen. Om en anläggning eller en ledning är förutsatt i en plan,
skall förrättningsmyndigheten normall inte pröva om fördelarna överväger
kostnader och ölägenheter (bätnadsprövning). För anläggningar gäller
motsvarande för prövningen av frågan om en anlägg­ning är av väsentlig
betydelse för en fastighet (väsentlighelsprövning). Jag kommer i stället att
föreslå att båtnads- och väsentlighetsvillkoren samt fastighetsindelningen
skall kunna prövas i fastighetsplanen, om det anses angeläget med en prövning
av byggnadsnämnden i sädana frågor. En sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lösning
har ocksä ulredningen föreslagil. Jag återkommer senare (avsnitt 10.4) lill
dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
belräffande kommunens handläggning av frågor om allmänna vat­ten- och
avloppsanläggningar, fjärrvärmeanlaggningar. vägar m.m. bör
genomförandebeskrivningen endast vara vägledande. Det kan l.ex, vara fräga om
vilka vägar eller ledningar som skall ha allmänt eller enskilt underhåll eller
vilka taxebestämmelser som skall tillämpas för ett visst område. Den formella
prövningen skall säledes ske enligt resp, speciallag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
viktigt moment vid behandlingen av genomförandefrägorna är, som jag förut har
framhållit, samrådet mellan kommunala organ, statliga myn­digheter,
fastighetsägare och brukare, 1 fastighetsrältsliga frågor är samrå­det med
faslighelsbildningsmyndigheten särskilt viktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Plangenom­förande 10.2.2-10.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.3
Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Milt
förslag: Kommunen får besluta att viss exploatering skall få ge­nomföras i de
enskilda fastighetsägarnas regi genom exploateringssam­verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnt kommer jag senare denna dag
att föreslå att elt reviderat förslag till lag om exploateringssamverkan m, m.
skall föreläggas riksdagen ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 korthet innebär förslaget följande.
Bestämmelserna om exploaterings­samverkan kan i första hand ses som medel att
genomföra kommunala planintentioner. Förslaget gör det möjligt för flera
fastighetsägare inom ett område att tillsammans vidla åtgärder för att ställa i
ordning mark för ny bebyggelse eller förtätning eller andra förbättringar i
redan bebyggda om­räden. Förslaget innebär också att den ökning av markvärdet
som en ny eller ändrad detaljplan kan medföra kan fördelas mellan fastigheterna
i förhållande till deras ursprungliga ägoinnehav inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid min presentation av förslaget kommer jag att ta
upp kopplingen mellan PBL och lagen om exploateringssamverkan. Jag kommer då
att föreslå att exploateringssamverkan fär ske endasi om kommunen i detalj­plan
eller områdesbestämmelser tillåter sådan samverkan inom området och bestämmer
de närmare villkoren för samverkan. 1 kravet på detaljplan eller
områdesbestämmelser ligger den avgörande skillnaden gentemot för­slaget i den
återkallade propositionen, nämligen att samverkan blir beroen­de av ett
kommunalt initiativ genom ett planbeslut. Detta stämmer bättre överens med
utredningsförslaget och visar tydligare att exploateringssam­verkan i första
hand är ett medel att genomföra kommunala planinten­lioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.3.1
Grundläggande villkor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10 Ptangenom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De grundläggande villkoren för an
exploateringssamverkan skall få     Joiande komma till stånd har utredningen
tagit in i förslaget lill PBL, Beslämmel­serna återfinns i 11 kap., som
avhandlar vissa frågorom plangenomförande &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;(II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap,
228),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl utredningsförslaget är exploateringssamverkan
avsedd att använ­das inom sådana omräden där det är angeläget alt området
bebyggs i elt sammanhang med hänsyn till den framtida utvecklingen av samlad
bebyg­gelse eller för atl elt planmässigt byggande skall främjas inom etl
område med samlad bebyggelse eller av nägon annan jämförlig orsak. Dessutom
förutsätts atl området är uppdelat mellan flera fastigheter på ett sådant sätt
att åtgärder för områdets ändamålsenliga bebyggande härigenom försvä­ras.
Förslaget, som är utformat i nära anslutning till expropriationsgrun­derna i 2
kap, 1 8 expropriationslagen, innebär således alt området skall avgränsas på
planmässiga grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär vidare att det är kommunerna som
i ett särskilt beslut - etl markförordnande - anger de närmare villkoren för
exploaterings­samverkan, såsom syftei med den avsedda exploateringen och
avgränsnin­gen av samverkansområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag bygger pä samma grundläggande tankar
som utredningsför­slaget, nämligen atl exploateringssamverkan skall användas,
om det med hänsyn till bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang
ställa i ordning mark för bebyggelse och ulföra anordningar för bebyggelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har nämnt är det närmast
områdesbestämmelserna i nu föreliggande förslag som liknar markförordnandet i
utredningsförslaget. Genom områdesbestämmelserna får man en möjlighet att på
planmässiga grunder avgränsa ett samverkansomräde. Om samverkansområdet omfat­tar
omräden som inte kommer att direkt beröras av bebyggelseexploate­ring ges också
möjligheter att i områdesbestämmelser ge riktlinjer för den framtida
markanvändningen inom sådana områden. Det bör således i förs­ta hand vara i
form av områdesbestämmelser som kommunen medger exploateringssamverkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 vissa situationer torde det emellertid vara
lämpligt alt genomföra redan befinlliga detaljplaner genom
exploateringssamverkan, I sådana fall blir -vilket framgår av förslaget till
lag om exploateringssamverkan - genom­förandemedlen inte lika effektiva,
eftersom möjligheterna att lösa in mark saml möjligheterna till värdeutjämning
väsentligt minskar. Trots detta kan del många gånger vara angeläget alt etl
flertal fastighetsägare genom exploateringssamverkan kan uppträda samfällt för
att genomföra en plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare (avsnitt 8.8,1) har nämnt bör det
inte vara möjligt att låta områdesbestämmelser omfatta områden med delaljplan.
För att undvi­ka en ordning som skulle innebära att man först mäste upphäva
detalj­planen för att sedan besluta om exploateringssamverkan och därefter pä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nyil anta delaljplanen, föreslär jag atl en möjlighet
öppnas atl även i      10 Plangenoin-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delaljplanens form besluta om exploateringssamverkan,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.3.1-10.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;to.3.2 .Avgränsning av samverkansomrädel m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgränsningen av det område inom
vilket samverkan skall ske, är en viktig fråga när områdesbestämmelserna eller
delaljplanen beslulas. Gränsdragningen har direkt betydelse för vilka
fastigheter som får möjlig­het all delta i exploateringen och som därmed kan fä
del av företagets avkastning. Eftersom exploateringssamverkan i första hand bör
ses som etl medel atl genomföra kommunala planintentioner, bör gränserna för
samverkansomrädel som jag nyss anförde bestämmas utifrån planmässiga principer,
dvs, efter vad som är lämpligt att planlägga i elt sammanhang. Därvid bör ocksä
enskildas iniressen tillbörligen beakias. När samverkan skall avse ett område
som skall detaljplaneläggas, vilket torde bli del vanligaste, är det nödvändigt
atl arbetet med planen har fortskridit sä långt att kommunen har en klar
uppfattning i frågan om den planmässiga av­gränsningen av samverkansomrädel.
Formellt bör del slutgiltiga beslutet om gränserna för samverkansomrädel
meddelas av fastighetsbildnings-myndigheten i förrättningen, men kommunens
ställningstagande bör vara bindande för fastighetsbildningsmyndighetens beslul
i denna del. Kom­munen kan i sin prövning bl. a, väga in de kommunalekonomiska
konse­kvenserna av en exploatering och därmed sammanhängande utbyggnad av
kommunal service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare framhållit skall
exploateringssamverkan kunna utnytt­jas bl, a. för all underlätta genomförandet
av befintliga detaljplaner där markägandel är splittrat. Samverkansområdet bör
därför även kunna om-falla elt redan tidigare detaljplanelagi område. Det bör
också kunna omfat­ta en del av ett sådant område, t, ex, ett kvarter, eller i
övrigt en begränsad del av ett område med en gällande plan som av någon
anledning inte har blivit genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det torde ibland vara olämpligl att
anta en detaljplan för hela det område som bör omfattas av
exploateringssamverkan. Vid främst fritidsbebyggel­se lorde sekundära
grönområden, dvs, områden som inte fordrar gemen­sam skötsel men ändå utgör en
förutsättning för den tillkommande bebyg­gelsen, kunna lämnas utanför
detaljplanen, Detla innebär att värdeuifallei av en detaljplan i vissa
situationer kommer att fördelas mellan samtliga fastighetsägare inom ett
samverkansomräde, trots att detaljplanen inte omfattar alla fastigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ocksä framhölls i den
återkallade propositionen (1981/82:221) är det väsentligt all enskild
exploateringssamverkan står i överensstämmelse med kommunens syn på
exploateringens genomförande. Vid det ställ­ningstagande som kommunen gör i
fräga om lämpligheten av alt överlämna exploateringen till fastighetsägarna skall
hänsyn tas till behovel av atl bebyggelseåtgärder och med bebyggelsen
sammanhängande anordningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utförs
eller förbättras i elt sammanhang. Åtgärderna bör också vara sådana atl de med
hänsyn lill bl. a, omfattning, teknisk komplexitet och sakägar­nas kompetens är
lämpliga för fastighelssamverkan. Det kan ocksä finnas skäl för kommunen att
särskill bedöma fastighetsägarnas förutsättningar att genomföra den begärda
exploateringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Plangenom­förande 10.3.2-10.4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4 Fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Bestämmelser om gemensamhelsanläggningar och
föränd­ringar i fastighetsindelningen kan meddelas i en fastighetsplan, som kan
sägas utgöra en utbyggnad och modernisering av dagens tomlindelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4.1 Behovet av fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillkomsten av
fastighetsbildningslagen år 1972 medförde att tomtindel­ningens
faslighetsbildande verkan upphörde. Fastighetsbildning sker nu­mera alltid
genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen inom ramen för elt eller
flera fastighetsbildningsinstitut, I samband med att den lagen infördes
ändrades byggnadslagstiftningen så att tomtindelning numera kan användas för
att vid ett successivt plangenomförande garantera ett bättre markutnyttjande
genom möjligheten att lägga ut servitutsområden och samfällighetstomter för
kommande fastighetssamverkan. Vidare effektivi­serades
fastighetsbildningslagstiflningen i plangenomförande syfte. Detta har fått till
följd att tomtindelning numera kommer till användning endast i begränsad
omfattning när det gäller detaljplanering för nyexploatering av områden i en
ägares hand. Tomtindelning grundar rätt till inlösen enligt 47 8 byggnadslagen
och 8 kap, 4 8 fastighetsbildningslagen. Inlösen enligt byggnadslagen innebär i
princip att kommunen har rätt att lösa tomtdelar som etl är efter
tomtindelningen tillhör olika ägare. Inlösen enligt fastig­hetsbildningslagen
innebär i princip att ägare till en sådan lomtdel får lösa återstoden av
tomten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen finns det behov
av ett institut som motsvarar dagens lomtindelning och som ger möjligheter att
i elt planpolitiskt sammanhang få en helhetsbild av hur fastighetsindelningen
skall utformas, i. ex. inom ett kvarter. Vidare ansåg utredningen att det också
behövs någon form av beslut som kan påskynda genomförandet genom att medge
vissa tvångsåt­gärder när det gäller fastighetsindelningen. Även frågor om
fastighetssam­verkan kan det vara lämpligt att pröva i planpolitiska beslut.
Det kan gälla gemensamhelsanläggningar för befintlig bebyggelse, l.ex, vid
gårdssane­ringar. En annan typ av anläggningar som kan behöva regleras är parke­ringsanläggningar
för flera fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att de
nu nämnda frågorna skall kunna be­handlas i en fastighetsplan som kan användas
säväl inom som utom en detaljplan. Jag ansluter mig till utredningens
bedömningar angående bebo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vet
av en särskild plan som behandlar genomförandefrägor inom detalj-      10
Plangenom-planelagda områden. Däremot anser jag all det inte finns något behov
av     förande en sädan plan i omräden utan detaljplan, 1 del följande skall
jag närmare      '0.4.1 utveckla min ståndpunkt. Jag ansluter mig också till
förslaget atl planen bör benämnas fastighetsplan. Delta medför all uilryckei
fastighetsplan i 4 kap. 25 5 fastigheisbildningslagen mäste ersättas med en
annan benäm­ning för de utredningar som där åsyftas. Jag återkommer i annat
samman­hang med förslag till ändringar i fastigheisbildningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu angivna användningsområdena för
fastighetsplanen innebär att den många gånger kommer atl upprättas vid en
senare lidpunkt ån detalj­planen. Även av rent praktiska skäl är det därför en
fördel all dessa frågor kan behandlas i en separat handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss anförde delar jag inte utredningens
uppfattning att fastig­hetsplanen skulle fylla en viktig funkiion utanför
områden med detaljplan. Jag anser nämligen att den fastighetsrättsliga
lagstiftningen vid sidan av PBL är fullt tillräcklig i de allra flesta fall.
Överföring av mark kan ske - i viss utsträckning även tvångsvis - genom fastighetsreglering
enligt fas­tighetsbildningslagen, Gemensamhelsanläggningar kan komma till stånd
utanför delaljplan efter prövning enligt bestämmelserna i anläggningsla­gen.
Jag kommer senare att föreslå förändringar i anläggningslagen som kommer att
innebära att förutsättningarna att inrätta gemensamhelsanlägg­ningar även
utanför detaljplan kommer att förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande fastighetsrältsliga lagstiftningen,
fastighetsbildningsla­gen, anläggningslagen och ledningsrättslagen, är utformad
så att plange­nomförandet skall kunna gå smidigt. Byggnadsnämnderna har en vid­sträckt
rätt alt ta initiativ till fastighetsbildningsförrättningar och till för­rättningar
för att inrätta gemensamhetsanläggningar. Även i övrigi har byggnadsnämnderna
ett slort inflytande i förrättningarna, 1 genomförande­beskrivningen kommer bl,
a, de rättsliga genomförandefrågorna att bli beaktade och redovisade på elt
sådant sätt att det normall skall vara möjligt att genomföra planen
fastighetsrätlsligt direkt genom att ansöka om nödvändiga förrättningar. Det
samråd med faslighelsbildningsmyndighe­ten och med berörda fastighetsägare, som
enligt vad jag nyss anförde skall ske vid beredningen av genomförandefrågorna,
torde i de allra flesta fallen visa om det kan antas uppstå några sädana särskilda
problem alt genomfö­ra ändringar i fastighetsindelningen eller att inrätta
gemensamhetsanlägg­ningar att en fastighetsplan behöver upprättas.
Fastighetsplanen kan säle­des sägas vara elt medel att ge vis:5a delar av
genomförandebeskrivningen rättsverkan, Delaljplanen i sig själv har således
ingen bindande verkan beträffande fastighetsindelningen inom ett kvarter eller
beträffande gemen­samhetsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.4.2
Rättsverkan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lo Phingenom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss föreslog skall del vara möjligl att
med fastighetsplanen låsa .förande den framtida fastighetsindelningen. Vidare
bör fastighetsplanen grunda inlösenrätt för kommunen och enskilda pä samma sätt
som dagens tomtin­delning. Jag återkommer Ull detta senare (avsnitt 10,5),
Fastighetsplanen bör ocksä få återverkningar på bygglovsprövningen genom att
bygglov inte får ges till åtgärder på en fastighet som inte stämmer överens med
fastig­hetsplanen. Jag återkommer till detta i speciaimotiveringen (8 kap. 11
8), 1 det följande skall jag uppehålla mig vid fastighetsplanens rättsverkan be­lräffande
gemensamhelsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en gemensamhetsanläggning i dag är förutsatt i
en fastställd general­plan, stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan, skall
anläggningen nor­malt kunna inrättas utan hinder av anläggningslagens s, k,
väsentlighets­villkor (5 8) och båtnadsvillkor (6 §), Väsentlighetsvillkorei
innebär att en gemensamhetsanläggning får inrättas endast för sädana
fastigheter för vilka den är av väsentlig betydelse. Enligt båtnadsvillkoret
fär anläggning­en inrättas endast om fördelarna överväger de kostnader och
olägenheter som anläggningen medför. Båda dessa villkor förutsätts således i
princip ha prövats i planärendet. Detta gäller däremot inte för det s.k.
opinions­villkoret i 7§ första stycket anläggningslagen som innebär att det
föreligger elt hinder mot att inrätta en gemensamhetsanläggning, om
fastighetsägare och hyresgäster mera allmänt motsätter sig åtgärden. Enligt
paragrafens andra stycke gäller dock inte opinionsvillkoret, om behovet av
anläggning­en är synnerligen angeläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är i dag relativt vanligt att
gemensamhetsanläggningar mer eller mindre uttryckligt förutsätts i
detaljplaner. Är del fråga oin anläggningar som ganska självklart kommer att
uppfylla väsentlighets- och båtnadsvill­koren, fastställs planerna ofta utan
några särskilda kommentarer angående gemensamhetsanläggningen. Är det däremot
fräga om mycket komplicera­de eller från bätnadssynpunkt svårbedömda
anläggningar, har i vissa fall länsstyrelsen i beslutet om faslsiällelse
påpekat att något ställningstagande inte har gjorts till frågan om
planförslaget uppfyller väsentlighetsvillkoret och/eller båtnadsvillkorei. Det
ankommer då pä faslighelsbildningsmyn­digheten alt själv göra denna prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta får till följd att
fastighetsbildningsmyndigheten inte behöver göra nägon väsentlighets- eller
båtnadsprövning för de okomplicerade anlägg­ningarna. Däremot mäsle en sådan
prövning många gånger göras i de svårbedömda fallen. En sädan ordning kan
knappasl anses vara ändamåls­enlig. En annan fräga som kan vålla problem är
vilken verkan en planfast-ställelse skall ha för gemensamhetsanläggningar som
har redovisats endasi summariskt i planhandlingarna. Bristande redovisning av
gemensamhets­anläggningar och deras konsekvenser leder ocksä till svårigheter
för berör­da fastighetsägare alt bedöma vilka verkningar planfastställelsen får
för dem. Problemen har uppmärksammats i vissa regeringsbeslut där regering-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.4.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en har påpekat del olämpliga i att fastställelsemyndigheten
inte har tagit       /(/ Plangenoni-&lt;br&gt;
slällning lill föreslagna gemensamhetsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jörande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om lästighetssamverkan
skall, som jag tidigare anförde, behand­las i genomförandebeskrivningen.
Därigenom klargörs frågorna bättre än i dag, vilket bör medföra alt
tillämpningsproblem av del slag som jag nyss nämnde i de flesta fall kommer att
undanröjas, 1 vissa fall kan emellertid en gemensamhetsanläggning vara sii
betydelsefull för all planområdel skall kunna fungera all man pä ett tidigt
stadium med bindande verkan vill försäkra sig om att anläggningen kan komma
till stånd. Här vill jag ansluta mig till utredningens förslag atl man i
faslighelsplanen med bindande verkan skall kunna beslämma vilka anläggningar
som skall vara gemen­samhelsanläggningar. vilkei utrymme som skall tas i
anspråk för dessa samt vilka fastigheter som skall delta i anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att en gemensamhetsanläggning
med denna verkan skall fä tas in i en fastighetsplan bör väsentlighets- och
båtnadsvillkoren i anläggningslagen vara uppfyllda. Vid den eftertöljande
förrättningen enligt anläggningslagen bör det då inte få komma i fråga att
villkoren prövas pä nytt, i vart fall inte så länge den bedömning som har
gjorts i fastighetsplanen kan anses aktu­ell. Jag föreslår därför att dessa
villkor undantas frän den prövning som skall ske vid förrättningen enligt
anläggningslagen, om anläggningen har prövats i en fastighetsplan och
förrättningen påkallas före utgången av detaljplanens genomförandetid. Detta
medför behov av ändringar i anlägg­ningslagen. Jag ålerkommer i annat
sammanhang lill detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För sådana gemensamhetsanläggningar
som i och för sig är lämpliga men inte helt nödvändiga för att intentionerna i
detaljp'anen skall kunna uppfyl­las, behöver inte någon fastighetsplan
upprättas. I dessa fall är det tillräck­ligt att man i detaljplanens
genomförandebeskrivning anger vilken eller vilka gemensamhelsanläggningar som
kan behövas inom planområdel. Man har också möjlighet att meddela
planbestämmelser som l.ex, anger hur gemensamhetsanläggningen skall ulformas om
den kommer till stånd. Om anläggningen senare inrättas får den inte strida mot
delaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ledningsrättslagen finns ett s,k,
båtnadsvillkor (68) som mycket nära överensstämmer med det som finns i
anläggningslagen. Av samma skäl som nyss angetts beträffande anläggningslagen,
bör ocksä båtnadsvillkorei i ledningsrättslagen kunna prövas redan i en
fastighetsplan. Jag kommer alt i annat sammanhang föreslå att även
ledningsrättslagen ändras sä att detla villkor undantas från den prövning som
skall ske vid förrättning enligt den lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;V äsent hg hetsvillkoret&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande rätt anses
väsentlighetsvillkoret prövat i planärendet, varför den efterkommande
prövningen enligt anläggningslagen inte skall omfatta detta villkor (jfr prop.
1973:160 s. 152), Någon särskild bestäm­melse om atl väsentlighetsvillkoret
skall prövas i planärendet finns emel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.4.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lertid inte.  Ulredningen föreslog inte heller ntlgon
sädan bestämmelse.      10 Plangenom-Enligt min mening vinner man emellertid i
klarhet om en uttrycklig bestäm-     .förande melse härom las in i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Båtnadsvillkorei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil atl del
båtnadsvillkor som skall gälla för gemensamhelsanläggningar som las in i en
fastighetsplan bör - jämfört med motsvarande villkor i anläggningslagen - ge
elt större utrymme för att väga in miljömässiga och sociala fördelar som
uppkommer för de berörda lästighelerna och för dem som brukar dessa
fasligheter, oavsett om dessa fördelar motsvaras av nägon värdehöjning eller
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av förarbetena till
anläggningslagen framgår alt dagens beslämmelser om båtnadsvillkorei medger att
även sociala fördelar beaktas (jfr prop, 1973: 160, s, 150), Del har emellertid
ofta framhållits att de sociala förde­larna av en gemensamhetsanläggning väger
alltför lätt i förhållande lill de rent ekonomiska bedömningarna, Detla kan
enligl min mening välla pro­blem vid det slag av anläggningar som kommer att
bli allt vanligare i framtiden. Jag tänker då närmast på gemensamhelsanläggningar
som be­hövs vid förnyelse av bebyggelseområden, t, ex, i samband med gårdssan­eringar.
Jag ansluter mig därför till utredningsförslaget i denna del. Det
båtnadsvillkor som skall gälla vid prövningen av fastighetsplanen bör således
ulformas så att man får större möjligheter än i dag atl väga in sociala
fördelar vid båtnadsprövningen. I likhet med flera remissinstanser anser jag
emellertid att båtnadsprövningen bör ge samma resultat oavsett om prövningen
sker i en fastighetsplan eller i en förrättning enligt anlägg­ningslagen. Jag
kommer därför att i annal sammanhang föreslå att båtnads-villkoret i
anläggningslagen utformas i enlighet härmed. Som jag nyss föreslog skall detta
villkor prövas när en fastighetsplan enligt PBL anlas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Opinicmsvillkoret&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl gällande bestämmelser
behöver - som jag nyss nämnt - nägon prövning av väsentlighets- och
båtnadsvillkorei inte göras vid förrättning­en enligt anläggningslagen, om
anläggningen är förutsatt i en fastställd plan. Anledningen till detta är i
första hand att man redan när planen fastställs skall kunna få en garanti för
all den också går att genomföra med de gemensamhetsanläggningar som har
förutsatts i planen. Däremot är inte opinionsvillkoret undantaget vid den
kommande prövningen enligt anlägg­ningslagen. Som jag tidigare nämnde gäller
dock - enligt 7 8 andra stycket anläggningslagen - inte detta villkor, om
behovet av anläggningen är synneriigen angelägel. Departementschefen framhöll
(prop, 1973: 160. s. 194) atl denna undantagsregel särskilt kan bli aktuell atl
tillämpa när anläggningen är förutsatt i plan. Även jag ansluter mig till det
synsättet. Någon bestämmelse om att opinionsvillkoret skall prövas behövs
därför inte i PBL, Analogt med vad jag har föreslagit beträffande båtnads- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;väsentlighetsvillkoren bör dock undantagsregeln i 7 8
andra stycket anlägg-      10 Plangenom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningslagen tillämpas i första hand under detaljplanens
genomförandetid,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.förande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4.2-10.4.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4.3 Föruisättningar för alt anta en fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplanen är etl medel alt
genomföra detaljplaner. En fastighets­plan bör därför inte få strida mot
detaljplanen, 1 praktiken är det dock inte möjligt atl alltid upprätthålla så
stränga krav. Byggnadsnämnden bör kun­na anta en fastighetsplan som innebär
vissa avvikelser från detaljplanen, t, ex, när man kommer fram till alt en
områdesgräns behöver flyttas. Som förutsättning för detta bör gälla att det är
fräga om en mindre avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte, 1 detta
ligger ett krav att avvikel­sen inte påverkar planutformningen, I annat fall
mäste detaljplanen ändras. Många gånger lorde en sädan ändring kunna genomföras
i form av etl enkelt planförtärande som jag tidigare har berört (avsnitt
8,7.3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett beslut av byggnadsnämnden att
anta en fastighetsplan med en avvi­kelse från detaljplanen inom ramen för
detaljplanens syfte bör få till följd att detaljplanen automatiskt anses ändrad
sä atl den stämmer överens med fastighetsplanen. Därigenom anpassas
detaljplanen på etl smidigt säll lill den fastighetsindelning som kommer att
genomföras. Jag ansluter mig säledes - i likhet med de remissinstanser som har
yttrat sig i frågan - till utredningsförslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om detaljplanen ändras så att
fastighetsplanen inte längre står i överens­stämmelse med detaljplanen, bör
fastighetsplanen upphöra att gälla i de delar den strider mot detaljplanen.
Denna verkan bör framgå av delalj­planen och redovisas särskill i detaljplanens
genomförandebeskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplanen behöver inte vara
helt bunden till mark för enskill bebyggande, även om detta torde bli det
normala. Vid behov skall faslig­helsplanen kunna omfatta t,ex, sädana
gemensamma anläggningar på mark för allmän plats, som kommunen enligt
detaljplanen inte skall vara huvudman för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För tomUndelning gäller i dag vissa
villkor i 28-30 §§ byggnadslagen och 33 8 byggnadsstadgan, I huvudsak innebär
dessa villkor att ett byggnads­kvarter skall indelas i tomter på ett
ändamålsenligt sätt, I första hand bör indelningen göras i ett sammanhang för
hela kvarteret. 1 likhet med utred­ningen anser jag att regler av i huvudsak
motsvarande innebörd bör gälla även när en fastighetsplan uppriittas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt dagens regler har
fastighetsägare rätt att under vissa förutsätt­ningar få en tomtindelning till
stånd av mark som inte har varit föremål för sådan indelning (30 8
byggnadslagen). Utredningen har föreslagit en mot­svarande rätt för
fastighetsägaren atl få en fastighetsplan upprättad, om han begär detta under
detaljplanens genomförandetid. Jag ansluter mig till förslaget men anser att
det bör modifieras så att en fastighetsplan i dessa fall skall upprättas, om
det inte är uppenbart onödigt. Någon begränsning till planens genomförandetid
bör inte heller gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.4.3-10.4.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detaljplanens genomförandetid
bör faslighetsägarna kunna räkna 10 Plangenom-med atl fastighetsplanen inte
ändras. Del bör därför - och av samma skäl förande som jag anfört belräffande
ändring av detaljplaner - endast i undantagsfall vara möjligl all ändra en
faslighelsplan innan genomförandetiden för de­taljplanen har gått ut, 1 första
hand bör detta kunna ske om alla berörda sakägare godkänner ändringen. Om
synneriiga skäl föreligger, bör bygg­nadsnämnden kunna besluta om ändring av
faslighelsplanen även om inte alla sakägare godkänner del. Eftersom ändringen
inte fär göras så att fastighetsplanen kommer att strida mot delaljplanen, kan
det knappast uppkomma nägon nämnvärd skada för fastighetsägaren. Del är därför
inte nödvändigt med nägra ersättningsregler i dessa situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan genomförandeliden för
detaljplanen har gäll ul. bör del - av samma skäl som jag anfört beträffande
ändring av detaljplaner - finnas större möjligheter all ändra fastighetsplanen
även mol berörda sakägares vilja. Som förutsättning för detta bör endasi krävas
alt det är påkallat från allmän synpunkt. Härutöver bör samma regler gälla som
för upprättande av en ny fastighetsplan. Delta innebären uppmjukning i
förhällande till de restriktiva bestämmelser som i dag gäller för ändring av
lomtinddningar. Härigenom förbättras möjligheterna att vid ändring av olämpliga
fastig­hetsplaner nå bättre helhetslösningar inom kvarteren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4.4 Vissa förfarandefrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall kommer
fastighetsplanen atl upprättas samtidigt med detalj­planen som etl resultat av
beredningen av genomförandet, 1 sådana fall bör fastighetsplanen behandlas
tillsammans med detaljplanen och i samma ordning som denna. Om
kommunfullmäktige skall besluta om detaljplanen, skall säledes fullmäktige i en
sådan situation besluta också om fastighets­planen. Upprättas en fastighetsplan
utan samband med detaljplanen, bör den ställas ut och antas av byggnadsnämnden.
Många gånger torde fastig­hetsplanen sakna intresse för allmänheten. I sådana
fall bör utställning kunna undvaras och samråden förenklas på motsvarande sätt
som jag har föreslagil för s. k. enkelt planförfarande (avsnitt 8.7.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan ibland inträffa alt
faslighelsbildningsmyndigheten vid en för­rättning finner att en fastighetsplan
behövs för att underlätta en förrättning som avser genomförande av en åtgärd
som kommunen har förutsatt i en detaljplan. 1 sädana fall är det enligt min
mening en stor fördel om även fastighetsbildningsmyndigheien kan ta initiativ
till att upprätta en fastig­hetsplan. Många gånger är del nämligen nödvändigl
för fastighetsbild­ningsmyndigheten att i en särskild plan studera hur
fastighetsfrågorna lämpligen bör lösas. Om myndighetens arbete kan utnyttjas
som ell led i arbetet atl upprätta en slutlig fastighetsplan kan man enligt min
mening fä ett rationellt förfarande. Enligt utredningen är detta så
betydelsefullt att faslighetsbildningsmyndighetens initiativmöjlighet bör
markeras genom en särskild lagregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;!16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har emellertid utsatts för myckel
stark krilik från kommunalt håll. Man har uppfattat förslaget som en överföring
av en del av den kommunala planeringskompetensen till fastighetsbildningsmyn­digheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är dessa farhågor väsentligl överdrivna.
Emellertid anser jag - i motsats lill utredningen - atl denna initiativrätt
inte behöver lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Plangenom­förande 10.4.4-10.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5 Avstående av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: För att underiätta genomförandel av
detaljplaner föresläs regler om avstående av mark som i huvudsak stämmer
överens med vad som gäller f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer nu all behandla frågor
om sådant avstående av mark som direkt tar sikte på plangenomförandet. Det
gäller främst regler om skyldig­het för fastighetsägare att inom
detaljplaneområden avstå mark och upplå­ta rättigheter till kommunen, i första
hand för galor eller andra allmänna platser men även för andra ändamål. Regler
om rätt för fastighetsägare att i vissa fall begära inlösen behandlar jag
senare (avsnitt 18),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5.1 Kommunens rätt alt ta i anspråk mark&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fastställd generalplan eller
stadsplan innebär enligl gällande bestäm­melser att kommunen har rätt att lösa
bl, a, mark som ar avsedd för annal än enskilt bebyggande. Denna rätt är av
stor betydelse för möjligheterna att genomföra planerna. Därför föreslår jag -
i likhet med utredningen -att samma möjligheter bör finnas i PBL. Även
fiertalet remissinstanser har tillstyrkt utredningsförslaget i denna del. Jag
återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 70 och 113S8 byggnadslagen finns
bestämmelser om fastighetsägares skyldighet att efter förordnande av regeringen
eller länsstyrelsen utan ersättning överiåta eller upplåta mark som erfordras
för bl, a, gator inom stadsplan resp, vägar inom byggnadsplan.
Förutsättningarna för etl sådant förordnande är att marken är i en ägares hand
och att del anses skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan förväntas få av
planens genomförande och övriga omständigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL finns enbart en typ av
detaljplan. Sannolikt kommer kommunen, i den mån den är huvudman för gator och
andra allmänna platser, vanligen att vara ägare till mark som inte är avsedd
för enskilt bebyggande. Om kommunen inte skall vara huvudman, kommer
väghållningen vanligtvis atl skötas av fastighetsägarna själva, genom
exempelvis en anläggningssam-fällighet. Bestämmelserna i 70 och 1I3 8S
byggnadslagen fyller en viktig funktion i dag, antingen genom atl de utnyttjas
för atl besluta om förord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nande eller genom atl de utgör underlag för
exploateringsavtal som träffas       10 Plangenom-&lt;br&gt;
mellan kommun och exploatör.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En motsvarighet lill 70 och 113 SS
byggnadslagen bedömer jag som nödvändig och bör därför införas i PBL. Detta är
dock inte problemfritt, F, n. är det regeringen som pä ansökan av kommunen vid
planens faststäl­lande beslutar om förordnande enligt 70 5 byggnadslagen.
Beträffande förordnande enligt 113 5 byggnadslagen är det länsstyrelsen som vid
pla­nens fastställande beslutar om förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När delaljplanerna i fortsättningen
skall bli gällande efter kommunernas antagandebeslul utan alt länsstyrelsen
behöver faslslälla dem, kan plan­beslui och beslul om förordnande inte
samordnas på samma säll som i dag. Del kan enligl min mening inte komma i fräga
att kommunen själv skulle få befogenhet att besluta om förordnande som innebär
att fastighetsägare skall överlåta eller upplåta mark ulan ersättning, 1
lagrådsremissen före­slog jag därför atl länsstyrelsen, efter ansökan av
kommunen, skulle beslu­ta om förordnande att avstå mark och all länsstyrelsens
beslut skulle meddelas efter det alt kommunen antagit detaljplanen. En annan
ordning skulle nämligen innebära dels att den slutliga planutformningen inte är
känd vid lidpunkten för förordnandet, dels att oklarheter skulle uppkomma
beträffande förordnandets verkan om planen antogs med en annan utform­ning än
som förutsattes när förordnandet beslutades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslog vidare i
lagrådsremissen att bygglov enligl detaljplanen inte får lämnas lill åtgärder
som innebär väsentlig ändring av markens använd­ning förrän etl beslut om
förordnande av viss angiven uiformning senare vinner laga kraft. Denna ordning
liknar den jag tidigare har föreslagil belräffande l.ex. vissa för detaljplanen
nödvändiga gemensamhetsanlägg­ningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yllrandet s, 73 0 har
invändningar mot mitt förslag i denna del och anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När kommunen ansöker om förordnande
måste den givelvis presentera ett planförslag, som kan läggas lill grund för
förordnandet. Inget hindrar atl kommunen redovisar alternativa förslag i
ansökningen. Länsstyrelsens förordnande kan självfallet avfattas sä att det
gäller endast under förutsätt­ning all planen utformas pä ett vissl säll. Den i
remissen föreslagna ordningen kan medföra all en markägare först sedan en plan
antagits och beslutet därom vunnit laga kraft ställs inför kommunens anspråk atl
behö­va avslå mark. Visserligen rekommenderas i specialmotiveringen som ett
lämpligl förfarande all förslag lill förordnande upprättas samtidigt med planen
och redovisas i genomförandebeskrivningen. Någon lagregel om etl sådant
förfarande har emellertid inte föreslagits. Fastighetsägaren vet vis­serligen
all han behöver avslå mark men inte i vilken omfattning kom­munen kommer all
kräva del av honom. Etl visst skydd ger honom bestämmelsen att han ej är
skyldig att avstå mark med mindre det är skäligt med hänsyn till den nytta han
kan förväntas fä av planen och lill övriga omständigheter. Delta i och för sig
ganska bräckliga skydd kan urholkas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom alt kommunen med slöd av 5 kap. 984 vägrar bygglov
lill i och för      10 Plangenom-sig planenliga åtgärder till dess att det
föreligger ett förordnande atl avsiä     förande mark. Detta kan medföra att
markägaren ser sig tvingad atl underkasta sig      10.5.1 ett förordnande även
i fall dä han inte fär någon nytta av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En frän rättssäkerhetssynpunkt
bällre ordning än den föreslagna är all låta anslå med planbeslulel till dess
frågan om avslående av mark har avgjorls. Från principiella synpunkter kan del
hävdas all den domslols-prövning som är fömlsalt kunna ske i ärende om förordnande
alt avstå mark bör föregå den administrativa prövningen av planen. Olägenheten
är att en sädan ordning kan medföra tidsutdräkt i planärendets avgörande. Men
av de problem som följer av atl nuvarande samordning inte kan bibehållas synes
den nämnda olägenheten mindre än den försvagning av rättssäkerheten som
deparlemenlsförslagei medför. Under hänvisning till del anförda föreslår
lagrådel att länsstyrelsens förordnande skall avse mark som enligl förslag till
detaljplan behöver tas i anspråk för de ändamål varom paragrafen handlar.
Dessutom bör föreskrivas all med anlagandel av planen skall anslå lill dess att
frågan om skyldighet att avstå mark blivit avförd. Med den sålunda föreslagna
ordningen fyller bestämmelsen i 5 kap, 9 84 ingen funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet påpekar kan lagrådets
förslag medföra tidsutdräkt genom att man i planärendet alltid måste vänta på
att förordnandet vinner laga kraft. Tidpunkten för ansökan om förordnande torde
emellertid kunna avpassas så all denna Udsutdräkt inte innebär några väsentliga
nackdelar. Jag kan därför ansluta mig till lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är givetvis viktigt atl alla
berörda när planen slälls ut känner lill vilken mark som omfattas av ansökan om
förordnande, Detla bör därför framgå av planens genomförandebeskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt dagens bestämmelser är
fastighetsägaren i de nu avsedda fallen skyldig att utan ersättning avstå mark
eller upplåta mark i den mån det med hänsyn till den nytta ägaren kan förväntas
få av planens genomförande och övriga omständigheter prövas skäligt. Värdet av
marken spelar självfallet en avgörande roll vid denna avvägning. Däremot blir
det aldrig aktuellt atl beakia byggnader, stängsel, vätande skog m.m. som hör
lill fasligheten. Enligt 71 S andra styckel byggnadslagen är kommunen nämligen
skyldig att betala ersällning för sådant. 1 113 5 föreskrivs för
byggnadsplanernas del all fastighetsägaren enbari är skyldig att upplåta
obebyggd mark. Dessa bestämmelser har kommit till för att storleken av det
område som skall omfallas av förordnandet inte skall påverkas av om det finns
byggnader eller andra anläggningar på marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening fyller inte
bestämmelserna om ersättning för byggna­der någon praktisk funktion. När
fastighetsägarens skyldighet atl avslå mark skall vägas mot den nytta han får
av planen, mäste l.ex. värdet av bebyggd mark rimligen beräknas med beaktande
av all det finns en räll alt bygga på marken - en byggrätt. Jag anser del vara
en bällre och mer prakUsk lösning alt markens värde inklusive byggnader,
växande skog&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m, m, vägs mol den nytta fastighetsägaren har av planen.
Därför föreslär      10 Plangenom-&lt;br&gt;
jag inte någon motsvarighet till 71 8 andra stycket byggnadslagen,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-('I'&amp;quot;&amp;quot;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall har kommunen enligt
gällande beslämmelser också möjlighet att lösa mark för enskilt bebyggande i en
stadsplan, Beslämmelserna i 47 8 byggnadslagen ger sålunda kommunen rätt atl
lösa tomtdelar, om fastig­hetsindelningen inte har bringats i överensstämmelse
med tomtindelningen på grund av ansökan som gjorts senast etl år efter
lomlindelningens fasl-siällande. Denna möjlighel utnyttjas mycket sällan i dag.
Trots delta är den enligl min mening etl mycket viktigt påtryckningsmedel för
all få en plan genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
denna möjlighel för kommunen alt lösa tomtdelar skall inträda först efter
genomförandelidens slut. Flera remissin­slanser har emellertid kritiserat
utredningsförslaget. Länsstyrelsen i Gäv­leborgs län pekar pä an det t, ex, vid
trafiksaneringar kan vara angeläget för kommunen atl den i en fastighetsplan
bestämda indelningen av kvarter genomförs så snart som möjligt. Enligt min
mening passar utredningsför­slaget väl med det föreslagna systemet med
genomförandetid. Det är först efter denna lid som kommunen bör ha möjlighel att
använda inlösen som ytteriigare medel för att fä planen genomförd. Jag ansluter
mig därför till utredningsförslaget i denna del. Det ligger i linje med den
princip jag tidigare har redovisat, nämligen all fastighetsägaren under
genomförande­tiden skall kunna utgå från att han får genomföra planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening bör emellertid
rätten att lösa mark för enskilt bebyg­gande gå längre. Jag anser att kommunen
under en viss tid efter genomför­andetidens utgång bör ha rätt att lösa all
mark som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med delaljplanen,
Lösenrätl bör dock inte föreligga så länge det finns etl bygglov som kan tas i
anspråk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta avseende kan man alltså
betrakta detaljplanen som ett slags exproprialionslillslånd som fär utnyttjas
först efter genomförandetidens slut och endasi beträffande kvartersmark som
inte bebyggts, Ytlerligare en förutsättning bör enligt min mening gälla,
nämligen all det skall vara fråga om mark inom sädana planområden där kommunen
är huvudman för gator och andra allmänna plalser, I dessa fall bör kommunen
liksom i dag vara skyldig att se till alt t, ex, gator byggs ut sä att inte
markägarna hindras att bygga enligt planen under genomförandeliden. Det
förutsätter alt kom­munen bygger ut hela eller stora delar av gatusystemet.
Samtidigt kan detta till slörre eller mindre del bli onyttigt, om inte planen i
sin helhet genomförs. Därför är det enligt min mening skäligl alt kommunen får
lösa sådan mark för enskilt bebyggande där planen inte har blivii genomförd på
det sätl jag nyss anförde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med tanke pä att giltighetstiden
för bygglov bör vara densamma som i dag, dvs. två år, anser jag an det bör
föreskrivas an talan om inlösen skall väckas inom tre år efter
genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5.2 Fastighetsägares räll atl ta i anspråk mark&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 8 kap, 4 8
fastighetsbildningslagen ges möjligheler för fastighetsägare att tvångsvis
förvärva mark för att man skall vinna överensstämmelse mellan
fastighetsindelning och tomtindelning pä kvariersmark i en stads­plan. Dessa
möjligheter bör finnas kvar. Beslämmelserna måste emellertid ändras, eftersom
dagens lomtindelning som jag tidigare har föreslagit skall ersättas av
faslighelsplan. Jag ålerkommer lill detta när jag lar upp frågan om ändringar i
lästighetsbildningslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 54 och 112 55 byggnadslagen finns beslämmelser om rätt
för fastighets­ägare all i vissa fall utnyttja obebyggd mark som är avsedd för
vägända-mål. Reglerna har belydelse framför allt innan kommunen har ställt i
ordning gatorna inom en sladsplan eller innan en anläggningssamfällighet har
bildats för vägar inom en byggnadsplan. Jag föreslår en motsvarighet lill dessa
bestämmelser i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10
Plangenom­förande 10.5.2-10.6.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5.3 Medel Jör all överföra mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De medel som dagens lagstiftning
erbjuder för atl lill kommunen över­föra mark eller rättigheter som kommunen
får ta i anspråk utgörs av fastighetsbildning enligt fastigheisbildningslagen
och inlösen enligt bygg­nadslagen. Inlösen innebär att kommunen väcker talan
mot fastighetsäga­ren och atl fastigheisdomstolerii avgör saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller mark för allmän
plats tillämpas oftast fastighetsreglering. Emellertid är
fastigheisbildningslagen behäftad med vissa brister som gör att lagen inte är
tillräckligt effektiv i plangenomförandesammanhang. Fas­tighetsbildningsutredningen
(Ju 1979: 11) har emellertid i etl delbetänkande (SOU 1983:38) föreslagit
åtgärder som bör vidtas för alt rätta till dessa brister, 1 avvaktan på
ställningstaganden till utredningens förslag bör dock dagens ordning behällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.6 Gator och vägar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.6.1  Upplåtande av gator och andra allmänna platser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Kommunen skall färdigställa galor och andra
allmänna platser efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med delalj­planen,
1 förhållande lill vad som gäller f, n, förenklas beslämmelserna om upplåtande
av gator och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag inledningsvis påpekade är
det nödvändigt alt bestämmelser om upplåtande av gala och gatukostnader nu las
in i PBL, Huvudmannaskapet för gator, vägar och annan mark för allmänna plalser
är i dag beroende av om marken är belägen inom område med stadsplan eller
byggnadsplan, I det förra fallet är kommunen huvudman och i det senare är del
enskill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvudmannaskap. Reglerna om upplålande av gala och
galukostnader i byggnadslagen och byggnadsstadgan gäller endast inom områden
med stadsplan. Eftersom det bör vara möjligt an även i PBL:s system ha olika
huvudmannaskap i dessa hänseenden, förefaller den bästa lösningen vara alt de
nuvarande reglerna förs över till PBL och blir tillämpliga, såvida inte
kommunen i detaljplanen har angett att kommunen inte skall vara huvud­man för
gator och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Emellertid anser jag all bestämmelserna i byggnadslagen om
upplåtande av gata är alltför detaljerade. Med de möjligheler att styra en
etappvis utbyggnad av detaljplaner som systemet med genomförandelider erbjuder,
anser jag all kommunen har tillräckliga möjligheter all förhindra alt orim­liga
krav på upplåtelse av gator kan ställas. Jag föreslår därför mera allmänt
formulerade beslämmelser i delta avseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F. n, är kommunen i princip skyldig att till allmänt
begagnande upplåta gator och andra allmänna plalser efter hand som bebyggelsen
färdigslälls inom etl område med stadsplan. Gatan skall dä vara slutligt
iordningställd till en standard som motsvarar ortens sed, Gatukoslnadsreglerna
är emel­lertid utformade så alt skyldighel all betala gatukostnader uppkommer
så snarl gatan kan användas för avsetl ändamål. För att dessa bestämmelser
bättre skall stämma överens föreslår jag atl kommunen - efter hand som
bebyggelsen färdigslälls - skall vara skyldig alt ställa i ordning gator och
andra allmänna platser endasi lill en sådan standard att de kan användas för
avsett ändamål. Skyldigheten all slutligt ställa i ordning allmänna plalser i
enlighet med delaljplanen och ortens sed bör vara fullgjord före
genomförandetidens slut. Jag återkommer till dessa frågor i specialmoli­veringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Plangenom­förande 10.6.1-10.6.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.6.2 Galukoslnadsbestäininelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De galukostnadsregler som gäller f.n. ändras
i vissa hänseenden. Kommunfullmäktige får möjlighet all delegera beslut i vissa
galukoslnadsärenden, och bestämmelser om samråd införs i fräga om förslag till
uttag lill gatukostnader. Vidare utökas möjligheterna all få jämkning av
galukostnadsersätlningen i vissa fall och slulligen görs ränlelagens regler om
dröjsmåls- och avkasiningsränla Ullämpliga pä kommunens fordringar på
gaiukoslnadsersältning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 rapporten (Ds Bo 1984:9)
Gatukostnader föreslogs - som jag tidigare nämnde - vissa ändringar i nuvarande
regelsystem för att få en bällre och smidigare tillämpning av
gatukoslnadsreglerna. Med anledning av denna rapport utarbetades en promemoria
med förslag till ändringar i gatukost­nadsbesiämmelserna i del till lagrådet
remitterade PBL-förslagel. Jag skall i det följande behandla en del av
förslagen i promemorian. Vissa proces­suella frågor tar jag upp senare (avsnitt
18,5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutsordningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;,q &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;piangenom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande rätt beslutar
kommunfullmäktige om avgränsningen av     förande det område inom vilket
fördelning av gatukostnaderna skall ske, om kost-      '06.2 nåder som skall
fördelas samt om grunderna för fördelningen. På samma säll beslutar fullmäktige
om motsvarande frågor dä kostnaderna för en gata skall tas ut av
faslighetsägarna utmed gatan. Fullmäktige saknar möjlighet att delegera
beslutanderätten i dessa fall till annal organ inom kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Före 1982 års ändringar av
gatukoslnadsreglerna hade kommunfullmäk­lige rätt att för kommunen i dess helhet
eller för en viss del av kommunen meddela bestämmelser om skyldighet för
fastighetsägare att bidra till kost­naden för iordningställande av gala
(gatubyggnadskostnad). Eftersom be­slutet kunde ha formen av en
kommunomfattande &amp;quot;taxa&amp;quot; för gaiubygg-nadskoslnader, var det naturligt
alt beslutanderätten tillkom kommunfull­mäktige i likhet med vad som gäller för
andra kommunala avgifistaxor. Enligt nu gällande regler kan motsvarande beslut
endast gälla enskilda omräden eller galor, och det är inte längre lika självklart
att beslutanderät­ten skall förbehållas fullmäktige. Särskill i de större
kommunerna kan det vara omständligt att endast fullmäktige fär falla beslul i
gatukostnadsären­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gatukostnaderna hänger intimt
samman med hur detaljplanen utformas, Avgränsningen av det område inom vilket
fördelning av gatukostnaderna skall ske, exploateringsgraden samt standarden på
galor och parker, som har stor betydelse för gatukostnadernas storlek, styrs i
stor utsträckning av planen. Omvänt har möjligheterna atl genom uttag från
fastighetsägarna finansiera gator och andra allmänna platser stor betydelse när
det gäller att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för ett plangenomförande.
Mot denna bakgrund är det givetvis önskvärt alt plan- och gaiukostnadsfrå-gorna
samordnas i så stor utsträckning som möjligt och alt det kommunala organ som
skall anta detaljplanen ocksä har befogenhet atl besluta i gatu­kostnadsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till samordningen med
planfrågorna talar enligt min mening övervägande skäl för att kommunen - i
enlighet med vad som föreslås i promemorian- ges möjlighet att delegera beslut
om gatukostnader pä samma sätt som föreslagits beträffande antagande av
detaljplan. Remissin­stanserna har också i allmänhet godtagit förslaget i denna
del. Mänga gånger torde det emellertid finnas behov av att la upp
gatukostnadsfrågor utan samband med en ny eller ändrad detaljplan. Det kan med
tanke pä sädana fall vara onödigt att begränsa delegationsrätten till
kommunstyrelse och byggnadsnämnd. Vilken kommunal nämnd som i sädana fall är
mest lämpad för dessa frågor bör bestämmas av kommunen. På grund härav föreslår
jag att kommunen anges som behörig att besluta om gatukost­nader. Detta innebär
att delegation får ske till kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd i enlighet
med beslämmelserna i kommunallagen. Eftersom en gatukostnadsutredning kan rymma
principfrågor, t, ex, beträf-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=43 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;förande 10.6.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fande kostnadsläckning och fördelning, som genom den
kommunala lik-      10 Plangenom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ställighelsprincipen kan bli bestämmande för tillämpningen
i andra områ­den av kommunen, fär - som följer av kommunallagen - delegation
endasi ske i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller i övrigi av
slörre vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samråd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När förslag till detaljplan
upprättas skall kommunen enligt vad jag tidi­gare har föreslagil samräda med
bl. a, sakägare, sammanslutningar och enskilda i övrigi som har ett väsentligt
intresse av förslaget (5 kap. 208), Något sådant obligatoriskt
samrådsförtärande finns i dag inte beträffande gatukostnadsulredningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhel med arbelsgruppen anser
jag att det är rimligt atl berörda parter tillförsäkras tidig information och
påverkansmöjligheter beträffande kom­mande uttag av gatukostnader. Förslag till
uttag av gatukostnader bör därför alltid föregås av samråd. Samrådsförfarandet
bör enligt min mening utformas på samma sätt som jag har föreslagit för
detaljplanernas dd. Genom en sådan ordning ges t, ex, fastighetsägarna, övriga
boende i områ­det, sammanslutningar av fastighetsägare och hyresgästorganisationer
möjlighet att delta i en bred debalt på elt tidigt stadium, dä del finns
faktiska möjligheter till påverkan, och kommunerna tillförsäkras bästa möjliga
beslutsunderiag. Remissinstanserna godtar i allmänhet promemo­rieförslaget, som
i huvudsak stämmer överens med vad jag nu har föresla­git.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag pekade nyss pä det samband som
råder mellan detaljplaner och uttag av gatukostnader och framhöll då vikten av
att plan- och gatukostnads­ärendena samordnas i så stor uisträckning som
möjligl. När uttag av gatukostnader föranleds av en ny detaljplan, kan det
därför vara lämpligt att samrådsförfarandena i plan- och gatukostnadsfrägan
samordnas, 1 des­sa fall kan givetvis en gemensam samrådsredogörelse upprättas.
Även utställningen av resp, förslag kan i dessa fall lämpligen ske samtidigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättningsgilla kostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten i gällande
gatukostnadsregler är att del endast är kost­naderna för sådana åtgärder som är
avsedda atl tillgodose ett visst områdes behov som skall betalas av ägarna Ull
fastigheterna inom området (se 56 8 första stycket byggnadslagen jfr prop.
1980/81: 165 s, 26 fO. Om anlägg­ningarna ges en standard som är högre än vad
som kan anses normall för den omgivande bebyggelsen, kan man inte kräva atl
ägarna lill denna bebyggelse skall svara för hela kostnaden. Som arbetsgruppen
uttalat är det däriör viktigt atl gator, parker m. m, anpassas efter områdets
behov och all en jämkning av gatukostnaderna sker i de fall anläggningarna
utformas för en vidare användning inom kommunen, t, ex. genomfarts­leder,
större parker, gågator och centrumanläggningar. Delta skall givetvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beaktas redan när kommunen bestämmer kostnadsunderlagel
för fördel-      10 Plangenoin-ningen. Vid en omrädesvis fördelning av
gatukostnaderna mäste fastig-     förande hetsägarna bevaka atl
kostnadsunderlagel inte inrymmer kostnader för      '&amp;quot;•''&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; åtgärder som inte behövs för området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en fastighetsägare skulle
debileras gatukostnader som är oskäligt höga eller kostnader för åtgärder som
har en omfattning eller etl utförande som betydligt överstiger vad som kan
anses normall med hänsyn till den användning som är tilläten för hans
fastighet, har han enligl 58 8 byggnads­lagen rätt alt få ersättningsbeloppet
jämkat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som arbelsgruppen uttalat är det med
gällande galukostnadsregler fullt lagenligt och i mänga fall befogal all
fördela gatukostnaderna mellan be­fintlig och tillkommande bebyggelse inom ett
område utifrån den nytta som tillförs de skilda fastigheterna. Härvid bör även
beaktas i vilken utsträck­ning de befintliga fastigheterna betalat ersällning
för de äldre galorna, 1 vissa fall kan det vara befogat att hell befria den
befinlliga bebyggelsen frän gatukostnadsuitag, 1 andra fall kan nyanläggning
och upprustning tillföra den befintliga bebyggelsen sådana nyttigheter att
ägare till be­byggda fastigheter bör bidra till kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom förhållandena varierar
starkt mellan olika områden, är del inte möjligt att i lagtext exakt ange vilka
anläggningar som får finansieras genom uttag av gatukostnadsersättning eller
vilken standard i övrigt som kan accepteras. Det är inte heller möjligt all i
lagtext lägga fast några generella principer när det gäller
kostnadsfördelningen mellan befintlig och tillkommande bebyggelse inom ett
förddningsomräde. Dessa frågor måste rimligen avgöras utifrån de lokala
förhållandena. Jag anser säledes inte all det finns skäl till lagändringar i
dessa hänseenden, vilket föreslagils av några remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som arbetsgruppen påpekat kan det
emellertid ifrågasättas om inte ordalagen i jämkningsregeln ger intryck av alt
kommunerna kan debilera fastighetsägarna kostnader för anläggningar som givils
en alltför hög stan­dard, 1 förtydligande syfte bör därior jämkningsregeln
ändras. När det gäller utformningen av regeln ansluter jag mig till det förslag
som flera remissinstanser har fort fram och som innebär att jämkning skall ske,
om en fasiigheisägare debileras koslnader för älgärder som har en omfattning
eller ett utförande som överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till
den användning som är tilläten för hans läslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betalningsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betalningsvillkoren regleras i dag
i 60 5 andra stycket byggnadslagen. Av dennti beslämmelse framgår bl, a. alt
fastighetsägarna har ratt atl under vissa omsländigheler få betala gatukosinadsersältningarna
genom avbetal­ningar, dock med minst en tiondel årligen, samt an de i sädana
fall skall betala skälig ränta på obetalt belopp från den dag då kravel på
ersällning framslälldes. Om beialningsvillkoren ändå blir alltför betungande
för läs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.6.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lighelsägaren. skall enligt samma beslämmelse villkoren
jämkas. Enligl      10 Plangenoin-motiven (prop, 1980/81: 165 s,45) kan
jämkningen innebära allt ifrån viss     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;',*'&amp;quot;&amp;quot;, förlängning av
amorteringstiden lill anstånd med betalning lill dess att fastigheten säljs.
Även räntevillkoren kan mildras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag nämnde inledningsvis att
riksdagen har godtagit förslaget i årets budgetproposition om stallig
finansiering av vissa galukostnader. Även när sådana finansieringsmöjligheter
införs, kan del bli aktuellt att fastighets­ägare i stället betalar
galukoslnadersällningen genom avbetalningar lill kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av arbetsgruppens undersökning
framgår all de räntevillkor som er­bjuds fastighetsägarna vid amortering
skiljer sig stort mellan kommunerna. Mänga kommuner avser atl i dessa
situationer debitera fastighetsägarna en ränta motsvarande dröjsmälsränta
enligt räntelagen (1975:635). Den 1 juli 1984 skedde en höjning av
dröjsmålsräntan i räntelagen från 4 till 8 pro-cenlenheler över gällande
diskonto (SFS 1984: 291),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med 27 8 lagen (1970: 244) om
allmänna vallen- och avloppsanläggningar (va-lagen) som förebild har i
promemorian föreslagits bestämmelser som sätter en gräns för kommunernas
möjligheter att bestämma räntevillkoren när fastighetsägare betalar
gatukoslnadsersättningen genom avbetalningar. Förslaget innebär atl på obetalt
belopp skall betalas ränta som motsvarar avkasiningsränla enligt räntelagen
(diskonto + 2 procentenheter). Avkast­ningsräntan avser all läcka borgenärens
kapitalkostnader före en fordrans förfallodag, medan dröjsmålsränta dessutom
skall verka som ett påtryck­ningsmedel för att förmå en gäldenär atl betala en
förtällen fordran sä snart som möjligl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med remissinstanserna
ansluter jag mig till promemorieförslagel. Fastighetsägarna bör alllsä
debiteras högst avkastningsränta enligl räntela­gen för tiden intill dess
avbetalningsskulden hell eller delvis förfaller till betalning. Räntevillkoren
bör ocksä i övrigt anknytas till ränlelagens regler i likhel med vad som gäller
för avgifter enligl va-lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med nuvarande ordning
bör betalningen fullgöras vid anford­ran. När kommunerna kräver betalning anges
regelmässigt en viss senare dag dä ersättningen skall betalas. Del bör givetvis
inte få komma i fråga atl dröjsmålsränta tas ut för tiden före en sålunda
angiven förtällodag. För alt inga missförstånd skall uppstå bör därför
fordringens förfallodag anges som utgångspunkt för betalning av dröjsmälsränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinslanser anser att
kommunen inte skall få debitera faslig­hetsägarna dröjsmålsränta för lid innan
det kommunala beslutet vunnit laga kraft. Denna fråga hänger samman med
kommunala besluts verksläll-barhel. Som allmän princip gäller all ett kommunalt
beslul kan verkställas när protokollet med beslutet blivii justerat, om inte
beslutet skall faststäl­las av statlig myndighet. Under förutsättning atl
gatorna redan har färdig­ställts, har kommunen därtor möjlighet atl kräva
fastighetsägarna på er­sällning och debitera dem dröjsmälsränta om betalning
inte sker, även om &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.6.2-10.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;besvär anförts mol beslutet. Domstolen har dock möjlighet
att förordna att 10 Plangenom-del överklagade belutel tills vidare inte skall
gälla (s, k, inhibition). Om det .förande kommunala beslutet upphävs av
kammarrätten eller regeringsrätten, skall givetvis redan gjorda betalningar
återställas. Eftersom den av remissin­stanserna aktualiserade frågan har etl
nära samband med allmänna kom-munalrättsliga principer, bör enligl min mening
nägon lagändring inte övervägas i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av arbetsgruppens undersökning
framgår atl kommunerna vid tillämp­ningen av gällande gatukostnadsregler
strävar efter an ge fasiighelsägarna rimliga belalningsvillkor. Enligt
arbetsgruppen torde man kunna utgä frän atl kommunerna kommer att ge ekonomiskt
svaga grupper anstånd med betalningen. En sädan Ullämpning överensstämmer med
motiven till den tidigare berörda särskilda jämkningsregdn i 60 8 andra stycket
byggnadsla­gen. Arbetsgruppen har vidare uttalat att det i allmänhet är rimligt
alt ägare av större, bebyggda fastigheter ges möjlighet till anstånd med
betalningen av gatukostnaden för eventuella avstyckningar till dess tomterna av­styckas,
bebyggs eller överlåts. Av arbetsgruppens undersökning framgår atl många
kommuner fattat beslut om betalningsanständ i sädana fall, I motiven (prop,
1980/8); 165 s.43) uttalas att det ibland kan vara skäl att medge anstånd med
betalningen, om fastigheten inte är bebyggd i enlighet med stadsplanen och
därför inte har full nytta av gatan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det inte
möjligl att i lagtext detaljreglera vilka belalningsvillkor som det är rimligt
att fastighetsägarna erbjuds i skilda situationer. Enligt gällande regler skall
betalningsvillkoren sä långt möjligl anpassas efter den enskilde
fastighetsägarens ekonomi och förhållanden i övrigt, och av arbetsgruppens
undersökning framgår att så också skett i den hittillsvarande tillämpningen.
Jag vill tillägga att en speciell problema­lik är förknippad med gatukostnader
för eventuella avstyckningar. 1 för­tätningsområden kan det finnas ett
beaktansvärt kommunalt intresse av att planerad nybebyggelse verkligen kommer
till stånd och en sådan utveck­ling kan motverkas av en regel om generellt
betalningsanständ för tillkom­mande byggrätter. Vidare kan kommunen välja att
fördela gatukostna­derna mellan fastigheterna efter tomtareorna och inte efter
byggrätterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av vad jag nu har anfört
anser jag att det nu inte finns skäl lill några ytteriigare ändringar i
reglerna om betalningsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.7 Exploateringsavtal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har också tagit upp
frågan om exploateringsavtalen och behovet av en lagreglering av dessa. 1
likhet med utredningen anser jag att exploateringsavtalen inte bör lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F.n. förekommer exploateringsavtal
med mycket skiftande innehåll. Avtalen har fält en stor betydelse i
genomförandeprocessen. När en stads­plan eller en byggnadsplan antas, ställer
kommunen ofta som krav att ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exploateringsavtal skall upprällas. Avtalets giltighet
görs därvid beroende      10 Plangenom-av atl planen fastställs i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag     Jörande som ligger till grund för avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Exploateringsavtal används för att
komplettera bestämmelserna i den formella planen och beslämmelser i sådana
författningar som berör genom­förandet. Avtalet utformas ibland som ett
styrinstrument för hela genomfö­randet, frän detaljplanens antagande i kommunen
lill den planerade bebyg­gelsens färdigställande. Det kan också begränsas till
att reglera vissa åtgärder, som behövs för att åstadkomma färdig tomtmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några regler om exploateringsavtal
finns inte i nu gällande lagstiftning. 1 tvä avseenden ger dock byggnadslagen
grund för upprättande av exploa­teringsavtal. Inom områden med stadsplan kan
med stöd av de förut nämnda 70 och 73 SS byggnadslagen förordnas alt
exploatören skall avstå mark, som behövs för gator eller andra allmänna platser
eller allmänna byggnader, samt att han skall bekosta anläggande av gator och anordningar
för vatten och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnadsplanelagd mark
kan en exploatör med stöd av 113 8 byggnadslagen förpliktas att utan ersättning
upplåta obebyggd mark, som behövs för en väg eller någon annan allmän plats.
Vidare kan nybyggnads­förbud beslutas atl gälla intill dess atl vägar,
vattenförsörjning och avlopp för områdel har anordnats i erforderlig mån (110 5
andra siycket BL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser som motsvarar reglerna
i 73 5 byggnadslagen om gator, vatten och avlopp saknas vid exploatering inom
en byggnadsplan. Del är emellerUd trots detta ganska vanligt atl en exploatör i
etl exploateringsav­tal åtar sig att inom en byggnadsplan anlägga inte bara
vägar utan också anordningar för vatten och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den gängse formen för ett
exploateringsavtal är således att avtalet träffas mellan kommunen och en
markexploatör. Exploatören är redan när avtalet träffas ägare till marken och
behäller sådana delar av området som ulgör kvartersmark för enskilt bebyggande,
medan mark för gator, all­männa platser m,m, avstås till kommunen eller lill en
blivande anlägg­ningssamfällighet, när marken har ställts i ordning för det
avsedda ändamå­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avtalen har frän olika håll
kritiserats. Det framhålls ibland atl de inte är förenliga med gällande
lagstiftning och att de innebär en byggnadsreglering vid sidan av
byggnadslagstiftningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 denna fräga anförde ulredningen (s, 394 f) följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avtal som kommer lill stånd som
medel i genomförandeprocessen beiör många olika lagar och skiftande
förhållanden, Behovel av atl i denna form reglera prakliska frågor angående
plangenomförandet är uppenbart. Som redan tidigare har framhållits ges av KL: s
allmänna stadganden. bl. a, om likställighet, och av olika speciallagars
regler, grundläggande bestämmel­ser för hur olika frågor skall behandlas, 1
taxor kan frågor om avgifter m.m. vara närmare preciserade. Där tvingande
lagregler finns, och inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;annal särskill framgår av beriirda lagar, finns ingen rätt
att i avtal träffa       10 Plangenom-&lt;br&gt;
överenskommelser som avviker från vad som sålunda stadgats. Särskild    
förande&lt;br&gt;
lagreglering av detta uppenbara förhållande är inte erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL finns stadganden för hur
långt detaljregleringen får gä vid plan­läggning. Där finns också regler för
samråd, utställning m, m, av detalj­plan, som har kommit till för atl garantera
medborgarinsyn och ge en bällre möjlighel atl påverka ulformningen av planerna.
En faktisk bindning från kommunen i förväg är naturligtvis inte förenlig med
lagstiftningens syfte. Inte heller i här berörda avseenden skulle emellertid en
särskild lagregle­ring av elt så uppenbart förhällande tjäna något syfte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har säledes föreslagil
att exploateringsavtalen inte skall lagregleras. Remissinstanserna har delade
uppfattningar i denna fråga. Jag delar utredningens uppfattning. Syftet med en
lagreglering skulle nämligen i första hand vara att skydda den enskilde som
motpart till kommunen och atl reglera exploateringsavtalets verkan mot tredje
man. Med hänsyn till de skiftande förhållanden som kan förekomma i dessa
sammanhang lorde del vara myckel svårt att laglekniski utforma sädana
föreskrifter. De skulle bli så allmänt hållna att de knappast skulle utgöra
något effektivt skydd utöver det som redan nu följer av avtalslagen. Jag anser
inte atl det finns skäl att lagreglera exploateringsavtalen enbart för att
markera avtalstypens bety­delse och förankra förfarandet med sädana avtal i
lagstiftningen om plan­genomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:118.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,,     ,,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o.,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;//  Krav på&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Krav pa byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnader
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Ett generellt krav på att nya
byggnader skall anpassas till den omgivande miljön införs (s, 231)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Gällande krav på
energihushållning förs över till PBL. Krav på hushåll­ning med vatten skall
kunna ställas i vissa områden (s. 232)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Gällande krav på tillgänglighet
förs över till PBL, Dessutom införs krav pä att nya bostadshus i två våningar,
med lägenheter som inte nås från marken, skall utföras så att de senare utan
svårighet kan förses med hiss eller annan lyftanordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Större krav ställs pä att även den yttre miljön skall
kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (s,
232),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Byggnaders grundkonstruktion,
stomme och andra bärande delar skall ha betryggande beständighet, 1 detta
ligger även etl krav på att dessa delar skall tåla fukt eller skyddas mot
påverkan av fukt. Övriga bygg­nadsdelar skall ha en med hänsyn Ull ändamålet
tillfredsställande håll­fasthet. Byggnader - utom fritidshus - skall utföras
med sådant material och på sådant sätl att reparations-, underhålls- och
driftkostnader be­gränsas,(s, 234),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kraven vid ändring av byggnader
formuleras pä skilda sätt beroende på ändringens art (s, 236)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Vid ombyggnad skall byggnaden
tillföras sådana egenskaper att den kan fungera på etl på ett
tillfredsställande sätt för brukarna. Vilka egenskaper och kvaliteter som krävs
skall anges i särskilda om­byggnadsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall genom detaljplan eller områdesbestämmelser
kunna avvika från ombyggnadsföreskrifterna, förutsatt att bebyggelsen inom
området ändå fär långsiktigt godtagbara egenskaper (s, 237).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Varsamhet mot den befintliga
byggnadens värden skall iakttas vid alla ändringar av byggnader (s, 241)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Byggnader som är särskilt
värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig
synpunkt eller som ingår i en samlad be­byggelse av denna karaktär får inie
förvanskas (s, 241)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Större krav skall kunna ställas
pä underhåll av byggnader, Alla byggna­der - även sådana som inte kräver
bygglov - skall underhällas så atl deras egenskaper i huvudsak bevaras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna om underhäll skall gälla även i fråga om
andra anlägg­ningar än byggnader (s, 243)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o De möjligheter som i dag finns
atl kräva förbättring av byggnader m,m, skall finnas även i fortsättningen (s,
244)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o När nya byggnader uppförs skall
uppställningsplatser för fordon i skälig utsträckning ordnas på tomten eller i
närheten av denna, Samma be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stämmdser
skall i skälig utsträckning kunna Ullämpas även för befintlig      // Krav på&lt;br&gt;
bebyggelse (s, 245)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;byggnader m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;O Behovet av samordning med byggbestämmdser i annan
lagstiftning tillgodoses på förordningsnivå eller i myndighetsföreskrifter (s,
248),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bebyggelsens och närmiljöns egenskaper är av
väsentlig betydelse för människors säkerhet, hälsa och välbefinnande. Det är
därför en självklar­het alt samhället måste ställa upp regler för byggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samhället har i dag genom byggnadslovsprövning och
tillsyn över byg­gandet möjligheter att säväl före som under byggskedet
precisera hur byggbestämmelserna i de enskilda fallen skall översältas i krav
på byggna­der, andra anläggningar och tomter. Krav kan också slällas på
fastighets­ägaren att byggnader underhålls så alt de inte blir vanprydande, att
deras hållfasthet inte äventyras och att brandfara eller sanitär olägenhet inte
uppstår. En fastighetsägare kan därutöver av samhället åläggas att förbätt­ra
sin byggnad i vissa avseenden. Jag anser att detta system i sina huvud­drag bör
föras över lill PBL. Bestämmelserna i PBL angående krav på byggnader och andra
anläggningar samt tomter m. m. bör alltså i huvudsak överensstämma med dagens
lagstiftning och med den praxis som har utvecklats inom byggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit bör PBL i större
utsträckning än dagens lagsliftning utgå från synsättet aft den befintliga
bebyggelsen samt befint­liga natur- och kulturvärden utgör resurser som skall
tas till vara. Kraven pä byggnader, andra anläggningar och tomter bör
formuleras från denna utgångspunkt, I PBL bör finnas klarare uttalade krav på beständighet
och underhåll än i byggnadsstadgan. För att främja framväxten av ett samhälle
som ger valfrihet för flera och fungerar bättre för alla bör även ett utökat
krav pä tillgänglighet ställas i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart att de krav som ställs måste kunna
anpassas till den enskilda byggnadens ändamål. Byggnadsstadgan ger sådana
möjligheter. Den skiljer på fritidshus och permtmentbosläder i fråga om bl, a,
kraven pä trevnad, hygien, handikappanpassning och energihushållning. Givetvis
bör kraven i PBL kunna anpassas efter byggnadens avsedda ändamål. Jag kan
ansluta mig till lagrådets uppfattning (yttrandet s, 36) atl en särskild be­stämmelse
om detta får anses öveiflödig. Vad jag nu har anfört avser även andra
anläggningar än byggnader. När det däremot gäller fritidshusen anser jag att
dessa även i fortsättningen bör genom särskilda bestämmelser i vissa avseenden
skiljas från permanentbostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De krav som skall ställas vid ombyggnader bör uigå
i första hand från den befintliga byggnadens egenskaper. Detta är en skillnad
gentemot bygg­nadsstadgan, vars ombyggnadskrav utgår från de anspråk som ställs
när nya byggnader uppförs. Denna nya utgångspunkt förutsätter att särskilda
ombyggnadsföreskrifter utarbetas och att dessa kan anpassas lill de skif­tande
förutsättningar som finns i olika bebyggelseomräden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1 Nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1.1  Krav på anpassning lill den omgivande miljön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;// 
Krav på byggnader m. m. 11.1.1-11.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Ett generellt krav på att nya byggnader skall
anpassas til den omgivande miljön införs i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hänsynen till omgivningen har stor
betydelse vid förändringar av den befinlliga bebyggelsen, särskilt inom omräden
med värdefulla miljöer av det slag som i dag omfattas av 38 5 första siycket
byggnadsstadgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningens förslag finns en
grundläggande hänsynsregel (5 kap, 1 5) som motsvarar 38 8 första styckel
byggnadsstadgan i dess dåvarande ly­delse och som innehåller krav på etl
allmänt hänsynstagande till naturvär­den och historiska eller kulturhistoriska
värden vid placering och utform­ning av byggnader och andra anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom en lagändring, som trädde i
kraft den Ijuli 1980, har 38 5 första stycket byggnadsstadgan ändrats så atl
del numera klart framgår att sär­skilda krav pä bebyggelsens utformning skall
kunna ställas inom omräden med samlade värdefulla miljöer. Lagändringen har
fått etl övervägande positivt mottagande. De strävanden att bevara värdefulla
miljöer som har kommit till uttryck där bör därför fullföljas i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med utredningens förslag
bör det finnas en grundläggande hänsynsregel som tar sikte pä både en byggnads
egenvärde och den omgi­vande miljön. Hur långt hänsynen till omgivningen bör
drivas måste bli olika, beroende på miljöns karaktär. Större krav på anpassning
till omgiv­ningen måste givetvis kunna slällas i sädana värdefulla miljöer som
nu omfallas av 38 8 första siycket byggnadsstadgan och i närheten av byggna­der
av slörre kulturhistoriskt värde. Enligt min mening skall det emellertid vara
möjligt att redan med stöd av den grundläggande hänsynsregeln ställa sådana
krav på hänsyn till omgivningens värde att dess särskilda kvaliteter beakias,
Nägon särskild bestämmelse om anpassning till värdefulla miljöer behövs därtor
inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;An kraven är grundläggande innebär
ocksä att de skall kunna hävdas av kommunen direkt i enskilda
tillsiåndsarenden. Det ligger dock i sakens natur att kommunens ståndpunkt i
ett sådant ärende fär slörre tyngd, om kraven på hänsyn till de miljömässiga
värdena har kommit till uttryck i en antagen plan eller i etl bevarandeprogram.
Jag ålerkommer till denna fräga i specialmotiveringen (3 kap, I 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1.2 Egenskapskrav på byggnader in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De egenskapskrav som bör slällas pä
byggnader och andra anläggningar bör i slor utsträckning stämma överens med vad
som kan krävas i dag. Liksom f, n, bör det sålunda ställas krav pä
energihushållning, tillgäng­lighet, hållfasthet och beständighet, brandskydd
och begränsning av risken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
olycksfall samt på god funkiion, trevnad och goda sanitära förhållan­den. På
grund härav tar jag nu upp endast nägra av dessa krav. Jag återkommer i
specialmotiveringen med en utförlig genomgång av egen­skapskraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hushållning ined energi och vallen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//  Krav på byggnader m. m. il.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min jörslag: Gällande krav på energihushållning förs över
lill PBL. Krav pä hushållning med vatten skall kunna slällas i vissa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att hushälla med
energi har tillmätts stor vikt i dagens lagstiftning. Jag anser det inte
motiverat att föreslå nägra sakliga föränd­ringar i dessa beslämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt egenskapskrav som utredningen
har föreslagil och som saknar mot­svarighet i byggnadsstadgan är kravet att
byggnaderäven skall medge god hushållning med vatten. Några remissinstanser har
tillstyrkt förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattnet utgör en resurs, i vissa
fall en knapp sådan. Bebyggelsen och dess användning kan påverka såväl
tillgången på vatten som dess kvalitet. Givetvis finns del ingen anledning att
ställa krav pä hushållning med vatten inom områden med god vattentillgång. Jag
delar emellertid utredningens uppfattning att det är angeläget att kommunerna
ges möjlighel att inom vissa omräden ställa krav på olika åtgärder för att
hushålla med vattnet. Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa
synpunkter som lagrådel har fört fram i denna fråga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgänglighei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min jörslag: Gällande krav på tillgänglighet förs över
lill PBL, Dessul­om införs krav pä atl nya bostadshus i två våningar, med
lägenheter som inte nås från marken, skall utföras så att de senare utan
svårighet kan förses med hiss eller annan lyftanordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Större krav ställs på att även den
yttre miljön skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller tillgängligheten
till byggnader har utredningen föreslagit att nuvarande bestämmelser i 42a 8
byggnadsstadgan förs över till PBL, Jag har dock, i likhet med flera
remissinstanser, funnit det befogat att föreslå en skärpning av kraven när del
gäller bostadshus och den yttre miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser all en miljö som är
tillgänglig för alla mäste vara ett självklart mål för vårt samhällsbyggande.
Människor med nedsatt röriighet eller orienteringsförmåga har befogade anspråk
på atl den byggda miljön utfor­mas på elt sådant sätl alt den inte hindrar
deras delaktighet i samhällslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 stora delar av värt
bostadsbestånd finns del i dag inte tillgång till hiss. // Krav på Det gör att
mänga människor med rörelsehinder möter stora svårigheter i byggnader in. m.
sill dagliga liv och begränsas i sin val av bostad. Vi har totalt nära en
miljon människor i Sverige med rörelsehinder - permanent handikappade,
tillfälligt sjuka och äldre. Av alla yrkesverksamma har 70 procent under sin
yrkesverksamma tid någon gång behov av hiss till sin bostad pä grund av
sjukdom, benbrotl etc. En lång vistelse pä sjukhus eller annan vårdinräll-ning
blir ofta alternativet om hiss inte finns till bostaden, Samlidigl kostar
sjukvård och åldringsvård myckel pengar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening bör därtör, med
fä preciserade undantag, varje ny bostadslägenhet som byggs vara tillgänglig så
all den direkt eller efter enkla kompletteringsarbeten kan nyttjas av personer
med nedsatt rörelse-eller orienteringsförmåga, I syfte att förtydliga vad jag
anförde i lagrådsre­missen (s, 170) om den närmare innebörden av detta förslag,
vill jag nu anföra följande. Krav bör ställas att varje bostadslägenhet skall
kunna nås av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Ligger
inte bostadens entré i markplanet måste hiss eller annan lyftanordning anord­nas,
såvida inte nivåskillnaden kan tas upp med ramp för rullstol. Jag anser det
dock inte tekniskt och ekonomiskt möjligt att nu föreslå ett krav på alt alla
bostadslägenheter i byggnader som är lägre än tre våningar, skall göras fullt
Ullgängliga, Det kommer med säkerhet att utvecklas enklare och billigare
lyftanordningar än dagens hissar. Ett utvecklingsarbete med den­na inriktning
bedrivs f, n, med statligt forsknings- och utvecklingsstöd. Det finns därför
skäl atl i dag ställa krav på att sådana byggnader utföras sä att de lätt kan
kompletteras med hiss eller annan lyftanordning. Ett sådant krav på utförandet
behöver inte leda till att man slår ut sädana hustyper som tvåvånings
flerbosladshus, som har goda kvaliteter från andra syn­punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att behandla tillgängligheten
lill den yttre miljön för personer med nedsatt rörelse- och
orienteringsförmåga. Som jag framhöll i lagrådsremissen innebär dagens krav att
det skall finnas möjlighet att ta sig över tomten lill de byggnader som finns
där. Kravet pä tillgänglighet bör enligt min mening utökas och i skälig
utsträckning gälla även tomlen som sådan, så alt t. ex. lek- och ulevistdseytor
kan användas av personer med funktionsnedsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om anpassning av den
yttre miljön uianför den egna tomten bör enligt min mening införas. Människor
som har svårt att gå, äldre, synskadade, rullstolsbundna, föräldrar med
barnvagn och många fler har svårigheter att ta sig till affärer, posten och
busshållplatsen därför att den yttre miljön är dåligt anpassad till deras
behov. Ofta är det mycket enkla åtgärder som behövs för att närmiljön skall
fungera för nästan alla. Åtgärder som kan behövas är t. ex. all gängvägar görs
släta och halksäkra, att räcken anordnas vid ramper och trappor, att
övergångsställen markeras på rätt sätt eller atl extra stark belysning ordnas
pä vissa ställen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beständighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Byggnaders grundkonstruktion, stomme och
andra bäran­de delar skall ha betryggande beständighet, 1 detta ligger även ett
krav på alt dessa delar skall tåla fukt eller skyddas mot påverkan av fukt.
Övriga byggnadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet tillfreds­ställande
hållfasthet. Byggnader - utom fritidshus - skall utföras med sådant material
och pä sådant sätt att reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;// 
Krav på byggnader in. in. 11.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har en ny
byggnadsteknik utvecklats och kommit till användning i byggandel. Utvecklingen
har skett snabbt och har medfört att många nya material och tekniska lösningar
har introducerats innan de prövats sä långt att tillräckliga erfarenheter har
vunnits. Riskerna med alt använda oprövade tekniska lösningar och material har
på mänga områden nu blivit uppenbara. Vissa produkter har t, ex, visat sig ha en
alltför korl livslängd. Åtkomligheten och utbytbarheten av komponenter med
begrän­sad livslängd i byggnader har inte heller beaktats tillräckligt, vilket
inte sällan har medfört kraftigt ökade underhållskostnader i förhållandevis nya
hus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsevärda besparingar kan mänga
gånger göras i en byggnads bruksske­de med insatser som måttligt ökar
investeringskostnaderna. För sådana byggnader som kontor, sjukhus och skolor
gör man oftast redan i dag vid projekieringen en långsiktig avvägning mellan
investeringskostnader och drift- och underhållskostnader, 1 bostadsbyggandet
har man hittills främst riktal in sig pä nybyggnadsskedet, såväl kostnads- som
funklionsmässigt. Ökade drift-, underhålls- och ibland ombyggnadskostnader har
sä små­ningom blivit de boendes problem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen föreslär
jag därför att byggnader skall utformas så atl de krav som i olika avseenden
ställs på dem när de uppförs också kan uppfyllas med skäliga insatser under den
avsedda brukstiden. Jag finner emellertid inte skäl att hävda etl sådant krav
på åtgärder som begränsar underhållskostnaderna i fråga om hus som är avsedda
att användas endasi som fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga som har samband med kravet
på beständighet är risken för fuktskador i byggnader. Fukt i byggnader leder i
allmänhet till mögel och röta, vilket kan orsaka hälsorisker och otrevnad. Den
kan också leda Ull att byggnader förstörs eller skadas. Fuktproblem kan uppstå
bl, a, pä grund av felaktigt utförda isoleringsåtgärder i kombination med
dåligt fungerande ventilation eller andra brister i det byggnadstekniska
utförandet eller ge­nom alt dagvatten avleds på ett olämpligt sätl. Föran komma
till rätta m.ed fuktskador krävs ofta stora ombyggnadsinsalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på fuktskydd finns i dag bl. a. för bostäder för
stadigvarande bruk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.1.2-11.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(468 BS). Jag anser del motiverat frän såväl hygienisk som
byggnadstek- // Krav på nisk synpunkt att kravet utsträcks till atl gälla alla
byggnader. Detta ligger i byggnader m. m. linje med PBL-utredningens förslag
som har tillstyrkts av remissinstanser­na. Jag anser dock inte att det är
nödvändigt att införa en uttrycklig bestämmelse härom. Krav pä skydd mol
fuktskador kan slällas med slöd av den nyss föreslagna bestämmelsen om
beständighet. Skydd mol fukt i bostäder och arbetslokaler kan krävas med stöd
av de beslämmelser som rör de hygieniska förhållandena i byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2 Berintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2.1 Ändring av byggnad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä grundval av förslag i
betänkandet (Ds Bo 1983:2) Bättre bostäder beslutade riksdagen hösten 1983 om
reformer i de planerings- och finan­sieringsregler som rör
bostadsförbättringsverksamheten (prop, 1983/84:40 bil,9, BoU 11, rskr63), 1
betänkandet behandlas även de regler inom byggnadslagstiftningen som gäller
kraven vid ombyggnad och annan änd­ring av byggnader. Därvid har beaktats
förslag av såväl PBL-utredningen som sladsförnyelsekommittén (SOU 1981:99
Stadsförnyelse och bostads-förbätlring),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I betänkandet framhålls att
uppmärksamhet nu måste ägnas åt hur det befintliga byggnadsbeståndet skall
kunna vårdas och förbättras på ett varsamt sätt. Kraven måste kunna anpassas
till den enskilda byggnadens förutsättningar. Förnyelsen mäste samtidigt enligl
betänkandet genomfö­ras på ett sådant sätl alt de åtgärder som genomförs inom
ell område svarar mol behoven hos dem som bor och arbetar där. De byggnader som
rustas upp kommer ofta atl kunna brukas under lång Ud ulan ytterligare
ändringar. Bedömningen av vilka krav som skall slällas i samband med ändringar
bör därför utgå från de långsiktiga effekter som den planerade ändringen får
för byggnaden och vilka egenskaper och kvaliteter som det frän samhälleliga
utgångspunkter är angeläget att värna om. Ett av de viktigaste målen är härvid
enligt betänkandet att tillgängligheten förbätt­ras, sä att alla människor får
möjligheter till goda levnadsförhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I betänkandet föresläs mot denna
bakgrund att de bestämmelser som rör ändringar av byggnader utformas så att de
ger utrymme för mer nyansera­de bedömningar av vilka tekniska och funktionella
krav som skall ställas när byggnader ändras. Kommunerna föreslås i detta syfte
bl, a. få befogen­heter an, genom riktlinjer som dras upp efter planmässiga
överväganden, göra avsteg frän de generella bestämmelser som gäller för
ombyggnad och själva bestämma vilka krav som skall ställas inom etl vissl
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser ställer
sig bakom syftet med förslagen i betän­kandet i dessa delar. Som jag har
redovisat redan i prop. 1983/84:40 (bil, 9 s,27) finner även jag förslagen i
allt väsentligt ändamålsenliga och anser alt de bör genomföras i sina
huvuddrag. Den nya syn på villkoren för ändring-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ar av byggnader som förslagen grundas på bör alltså komma
till uttryck i      '/ Krav på&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pg L&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:310.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;y/.2./&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringar av byggnader bör prövas efter andra grunder än
de som gäller vid nybyggnad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Kraven vid ändring av byggnader formuleras
på skilda sätt beroende på ändringens art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som enligt byggnadsstadgan
(48a och 49 85) skall uppfyllas vid ombyggnader och andra ändringar utgår frän
de krav som ställs när nya byggnader uppförs. Avgörande för vad som kan krävas
är om åtgärderna hänförs till nybyggnad enligt byggnadsstadgans definition av
detla begrepp (75 5 BS) och av hur stor del av byggnaden som bedöms vara berörd
av ombyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lämpligheten av att ha
nybyggnadsstandard som riktmärke även vid ombyggnader och andra ändringar kan
ifrågasättas, inte minst frän ekono­miska utgångspunkter. Ett sådant mål står
ocksä ofta i konflikt med andra önskemål, t. ex. att de som bor i lägenheterna
skall ha möjlighet alt bo kvar även efter en ombyggnad. Alltför högt ställda
krav leder lätt till att även de kortsiktigt genomförbara åtgärderna riskerar
att blir eftersatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen i
betänkandet att en rad skäl talar för att man nu bör ge utrymme för en mer
nyanserad syn på vilken standard som behövs vid ändring av byggnader än vad den
gällande lagstiftningen ger uttryck för. Ändringar av byggnader bör prövas
efter andra grunder än de som gäller vid nybyggnad. Regelsystemet bör som
föreslagits i betänkandet byggas upp pä elt sådant sätt att den befintliga
byggnadens förutsättningar, områdets behov och brukarnas önskemål pä ett bättre
sätt kan beaktas vid prövningen av byggnadsåtgärdernas lämplighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som skall ställas vid ändring
av byggnader bör vidare formule­ras pä skilda sätl beroende pä ändringens art.
För tillbyggnader som kräver bygglov bör enligt min mening gälla samma krav som
för nya byggnader. Vid ombyggnader måste det finnas möjlighet att i vissa
avseen­den sänka kraven i förhällande till kraven vid nybyggnad. Jag anser
därför liksom de flesta remissinstanser att särskilda ombyggnadsföreskrifter
skall utarbetas. Till ombyggnad hänför jag åtgärder som fordrar bygglov och som
dessutom avsevärt föriänger bruksliden för en byggnad eller en del av den. Till
ombyggnad hänför jag också en sådan ändring som utförs i avsikl att väsentligl
ändra byggnadens eller byggnadsdelens användning. Vid andra ändringar bör den
avsedda ändringen genomföras på ell sådant säll att den i skäUg omfattning
uppfyller de krav som gäller dä nya byggnader uppförs. Jag återkommer i
specialmoUveringen (3kap. 108) till frågan om vilka krav som bör slällas vid
olika ändringsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt om kraven vid ombyggnad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Vid ombyggnad skall byggnaden tillföras
sädana egenska­per atl den kan fungera på elt tillfredsställande sätt för
brukarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka egenskaper och kvaliteter som
krävs skall anges i särskilda ombyggnadsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall genom detaljplan
eller områdesbestämmelser kun­na avvika från ombyggnadsföreskrifterna,
förutsatt atl bebyggelsen inom områdel ändå får långsikligl godiagbara
egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;// 
Krav på byggnader m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n'.2.i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka egenskaper och kvaliteter i
bebyggelsen som samhället värnar om uttrycks i de krav som har formulerats för
nybyggnader. Vilka krav som bör hävdas vid förnyelsen av den befintliga
bebyggelsen måste bestämmas med hänsyn till ytterligare två aspekter. Den ena
är alt förnyelsen måste ske på sådant sätt atl den redan byggda miljöns värden
beaktas. Den andra är atl kraven måste avvägas mol de resurser som kan sättas
in för förnyel­sen av våra byggnader. Kraven vid ombyggnad måste därför kunna
nyan­seras i olika avseenden. Kraven mäste ocksä. från lid lill annan, kunna
prövas om mot bakgrund av de förhållanden som då råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i del föregående förordat
atl kraven vid ombyggnad skall komma till uttryck i särskilda
ombyggnadsföreskrifier. Lagrådet, som instämmer i att kraven vid ombyggnad
måste kunna nyanseras i förhållande till nybygg­nadskraven, anför för sin del
följande om den föreslagna lagstiftningstekni­ken (yttrandet s, 37-38):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till förhållandena
ligger del i sakens natur att vad som skall gälla beträffande ombyggnader i
sina detaljer mäste bestämmas genom författning av lägre valör än PBL och genom
föreskrifter från planverket. Med den föreslagna utformningen av stadgandet
blir riksdagens bestäm­mande i denna del begränsat, Å andra sidan skulle en i
PBL upptagen övergripande föreskrift om vad som skall gälla vid ombyggnad med
nöd­vändighet bli så vag att den närmast bleve innehållslös, I förslaget Bättre
bostäder (Ds Bo 1983:2) uttrycks sålunda ombyggnadsnormen så att vid ombyggnad
vissa angivna egenskaper skall &amp;quot;tillföras byggnaden i en sådan omfattning
och på ett sådant sätl atl byggnaden kan ges långsiktigt godtag­bara
egenskaper&amp;quot;, Elt så utformat stadgande ger föga ledning för tilläm­pande
myndigheter vid prövning av enskilda byggnadsärenden. Med hän­syn till det
sagda tillstyrker lagrådet den använda lagstiftningstekniken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven vid ombyggnad bör, i
enlighet med vad lagrådet har förordat, uttryckas sä att ombyggnader skall
utföras så att ombyggda delar Ullförs vissa angivna egenskaper i den omfattning
som följer av föreskrifter med­delade med stöd av PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 anslulning till vad lagrådet i
övrigt har anfört om ombyggnadsreglernas uiformning vill jag här närmare
utveckla hur jag ser pä förhållandet mellan ombyggnadsföreskrifter,
planbeslämmelser och sådana beslul i samband&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med bygglovsprövningen genom vilka kraven vid ombyggnad
anpassas till      / /  Krav på den enskilda byggnadens förutsältningar. Som en
följd härav - och av vad      byggnader m. in. som har anförts i anslutning
till regeringens uppdrag åt statens planverk      /'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' den 22 november 1984 att utarbeta
förslag till föreskrifter m, m, till PBL -kommer jag att tydligare än i
lagrädsremissen koncentrera framställningen till huvuddragen i de regler som
jag föreslår. Det innebär att återstoden av detta avsnitt också kommer att
disponeras på ett delvis annat sätt än i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Målet för förbättringen av den
befintliga bebyggelsen bör enligt betän­kandet vara att de byggnader som skall
tas till vara och få en långsiktig användning också skall ges sådana egenskaper
och kvaliteter som det från samhälleliga utgångspunkter är angeläget att värna
om och som gör att byggnaderna kan fungera på ett tillfredsställande sätt för
brukarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olika styrmedel kan användas för
att främja en sådan utveckling - från plan- och byggbestämmelser och
finansieringsvillkor till allmänna råd och stöd lill utvecklingsarbete. Genom
ombyggnadsbestämmelser som medde­las med stöd av PBL skall krav kunna ställas
på byggnaders egenskaper i samma hänseenden som i fråga om nya byggnader, I den
mån som sådana krav formuleras genom föreskrifter i en ny byggnorm måste de med
nöd­vändighet bli generella. Föreskrifterna kommer att uttrycka vilka egenska­per
som byggnader bör ha för att de var för sig skall kunna fungera på ett
tillfredsställande sätt för brukarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka egenskaper och kvaliteter som
från samhällets utgångspunkter bör eftersträvas vid en ombyggnad betingas
emellertid ocksä av förhållandena inom det område där byggnaden är belägen.
Förnyelsen av den byggda miljön måste genomföras på ett sätt som svarar mot
behoven hos dem som bor och arbetar i området. Rimliga hänsyn mäste kunna tas
till bl, a. de sociala, ekonomiska, kulturhistoriska och miljömässiga
förutsättningar som föreligger där. Bedömningen av vad som skall krävas i det
enskilda fallet måste därför enligt min mening kunna göras med utgångspunkt
från vad man vill uppnå för bebyggelsen som helhet inom området. En sådan
avvägning mot områdets behov kan göras bara av kommunen. Det är också kommunen
som måste ta ansvar för och formulera de allmänna målen och
planeringsförutsättningarna för etl område som behöver för­nyas. Detta sker
bl,a, genom planläggning, I PBL:s ombyggnadsbestäm­melser bör mot denna
bakgrund öppnas en möjlighet för kommunerna alt genom bestämmelser i detaljplan
eller områdesbestämmelser ställa lägre krav för ombyggnader inom ett område än
vad som följer av de generella ombyggnadsföreskriflerna. Förutsättningen härför
bör vara att bebyggel­sen inom området ändå får långsiktigt godtagbara
egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser för ombyggnad som
beslulas i detaljplan eller om­rådesbestämmelser träder i stället för
ombyggnadsföreskrifterna. Förhål­landet kan också uttryckas så, atl
föreskrifterna gäller såvida inte annat har beslutats i form av
planbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravnivån i
ombyggnadsbestämmelserna - vare sig de meddelas i form // Krav på av
föreskrifter i en ny byggnorin eller i form av planbestämmelser - kan byggnader
m.m. aldrig ligga högre än vad som krävs för nybyggnad. Kravnivån i sådana
bestämmelser som kommunen beslutar kan heller aldrig ligga högre än vad som
gäller enligl ombyggnadsföreskrifterna. Kraven vid ombyggnad kan självfallet
heller aldrig ställas lägre än den lägsta godtagbara standard som anges i
bostadssaneringslagen (1973:531), Enligt min mening torde del vidare inte
finnas förutsättningar alt i någon nämnvärd uisträckning sänka nivån för sådana
krav som gäller människors hälsa eller säkerhet jämfört med vad som skall gälla
när nya byggnader uppförs. Att så inte sker genom sådana planbeslämmelser som
kommunen beslutar fär bevakas av länssty­relsen vid det samrådsförfarande som
föreskrivs beträffande sådana planer. Ytterst har länsstyrelsen möjlighet atl
upphäva kommunens beslut i denna del, med tillämpning av de bestämmelser som
ges i 12 kap, PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varken ombyggnadsföreskriflerna
eller sädana ombyggnadsbestäm­melser som tas in i detaljplan eller
områdesbestämmelser utgår från den enskilda byggnadens förutsättningar, 1
samband med bygglovsprövningen mäste byggnadsnämnden därför som i dag kunna
anpassa kraven till de särskilda förhållanden som föreligger i den enskilda
byggnaden, främst då byggnadens tekniska förutsättningar och dess särdrag eller
särskilda vär­den i övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mina förslag innebär att
möjligheter öppnas för etl avsevärt utökat kommunalt inflytande över de regler
som gäller för förnyelsen av den befintliga bebyggelsen. Kommunen kan härigenom
anpassa kraven vid ombyggnad till de rikllinjer som kommunen själv har antagit
för utveck­lingen av etl område. Kommunens beslut i dessa frågor uttrycker en
lämplighetsbedömning i fråga om vilka kvaliteter som skall eftersträvas vid
ombyggnader inom området. En motsvarande lämplighetsprövning sker i dag i
praktiken i stor utsträckning i varje enskilt fall vid prövningen av
byggnadslov för ombyggnad. Frågan om vilka kvaliteter som skall efter­strävas
vid förnyelsen av ett område är emellertid enligt min mening inte uteslutande -
eller ens i första hand - något som skall bestämmas i överläggningar mellan
byggnadsnämnden och enskilda fastighetsägare. Mitt förslag att sådana frågor
skall kunna beslutas i detaljplan eller om­rådesbestämmelser syftar till att
säkra att frågorna diskuteras i en offentlig debatt, öppen för alla. Jag vill
här också erinra om mitt förslag om en kraftigt utökad krets av besvärsberättigade
i sådana planärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En konsekvens av förslagen är atl
utrymmet för byggnadsnämndens fria prövning i bygglovsärenden minskar i
motsvarande män. Byggnadsnämn­den bör vid bygglovsprövningen, som jag nyss har
sagt, efter en skälighets­bedömning kunna anpassa kraven till den enskilda
byggnadens förutsätt­ningar. Men nämnden bör vara förhindrad att i det
sammanhanget göra en sådan lämplighetsprövning av kraven i
ombyggnadsföreskrifterna som det enligt del föregående ankommer på kommunen alt
göra genom planbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta gäller oberoende av om kommunen har använt sig av
möjligheten all       // Krav på&lt;br&gt;
utfärda sådana planbestämmelser eller inte,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill tillfoga atl det även frän
fastighetsägarnas synpunkt torde vara en fördel att tillämpningen av
byggbestämmelserna i ökad omfattning grundas på bestämmelser som har antagils
av kommunen i stället för att den som nu uteslulande blir beroende av en
skönsmässig prövning från fall till fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I del remitterade förslaget
föreslogs en viss särreglering i fråga om kravet på tillgänglighet i samband
med ombyggnad. Även där förutsattes dock alt kommunen skulle ha möjlighel atl
genom bestämmelser i detalj­plan eller områdesbestämmelser nyansera kravet på
tillgänglighet med hänsyn till de förhållanden som råder inom det område där
byggnaden är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet föreslår alt
särregleringen av kravel på tillgänglighet tas bort. Jag återkommer till denna
fråga i specialmotiveringen men vill redan nu anmäla att jag kan ansluta mig
till lagrådets förslag. Samtidigt vill jag emellertid stryka under att detta
inte skall ses som ett uttryck för att kravet pä tillgänglighet kan tillmätas
mindre betydelse. Jag erinrar om vad jag tidigare anförde (avsnitt 11,1,2) om
vikten av att skapa en miljö som är tillgänglig för alla, I detla ligger atl
byggnader måste ges sådana egenska­per atl de kan användas även av personer med
nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga. Jag anser därför att del inte
heller på delta område finns skäl alt i något väsentligt avseende ha en annan
utgångsnivå i om­byggnadsföreskrifterna än den som gäller vid uppförande av nya
byggna­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på åtgärder i andra delar av byggnaden än den som
byggs om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i det föregående föreslagit att en sädan ändring
som fordrar bygglov och som innebär att en byggnad eller en byggnadsdel bedöms
få avsevärt förlängd brukslid skall hänföras till ombyggnad. Med del av byggnad
avser jag en avgränsad funktionell enhet, t. ex. en bostadslägen­het eller en
lokal för viss verksamhet. Det kan vara bl, a, en butik, ett kontor eller en
avgränsad del av en större industriverksamhet. Jag åter­kommer till detta i
specialmoliveringen (3 kap, 115), Om sålunda den byggande avser att vidta t,
ex, vissa begränsade åtgärder inom en bygg­nadsdel och denna del därigenom fär
en avsevärt förlängd brukstid anser jag det befogat atl krav skall kunna
ställas på atl den byggande samtidigt vidtar sådana åtgärder att byggnadsdelen
i sin helhet uppfyller de krav som anges i ombyggnadsföreskrifterna. Detsamma
bör givetvis gälla om en byggnad eller del av denna ges en väsentligt ändrad
användning. Detta stämmer överens med de principer på vilka dagens bestämmelser
grundas. Om det är nödvändigt för att den del som byggs om skall uppfylla de
krav som ställs på den, bör krav enligt min mening ocksä kunna ställas på att
åtgärder skall vidlas i andra delar av byggnaden. Är t, ex, en hiss en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förutsättning
för atl den ombyggda delen skall bli tillgänglig skall krav kunna slällas att
sådan anordnas i trapphuset, även om detta ligger hell utanför den ombyggda
delen. Även här gäller givetvis atl kommunen genom planbestämmelser kan lägga
fast en annan kravnivå än den som följder av ombyggnadsföreskrifterna saml att
byggnadsnämnden vid bygg­lovsprövningen i viss omfattning kan anpassa kraven
till den enskilde byggnadens förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krav på varsamhet vid ändring av byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;// 
Krav på byggnader m. in. 11.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-II.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Varsamhet mot den befintliga byggnadens
värden skall iakitas vid alla ändringar av byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett krav vid varje ändring av en
byggnad bör vara atl ändringen projek­teras och genomförs så att byggnadens
särdrag och dess byggnadstekni­ska, historiska, kulturhistoriska, konstnärliga
och miljömässiga värden beaktas, Alla ändringar skall alltså göras på ett
varsamt sätt. Jag vill betona att delta bör gälla för alla ändringar och inte
bara i fräga om byggnader som anses ha särskilda kulturhistoriska eller
miljömässiga värden. Detta över­ensstämmer med förslaget i belänkandet, Alla
remissinstanser som har yttrat sig i detta avseende har tillstyrkt att
varsamhet mol byggnaden skall utgöra ett grundkrav för hur ändringar skall
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet pä varsamhet, som i hög grad
motiveras av sociala hänsyn, bör emellertid inte tillämpas så att del hindrar
att sådana ändringar genomförs som syftar till att tillgodose andra väsentliga
mål som samhället ställer upp. Jag tänker då i första hand på en förbättrad
tillgänglighet för rörelsehindra­de, en förbättrad arbetsmiljö och en bättre
hushållning med energi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2.2   Bebyggelse med särskill bevarande värde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Byggnader som är särskilt värdefulla frän
historisk, kul­turhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkl eller som
ingår i en samlad bebyggelse av denna karaktär fär inte förvanskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 kap, 14 8 i
utredningsförslaget skall kommunen kunna ge ett mer omfattande och detaljerat
skydd för byggnader och bebyggelsemiljöer av större historiskt,
kullurhisloriskl, miljömässigt eller konstnärligt värde genom att besluta om
skyddsbestämmelser. En förutsättning för tillämp­ningen av 5 kap, 14 8 är
emellertid att bestämmelserna meddelas i en detaljplan eller ett
markförordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av utredningens förslag följer
vidare alt sädana skyddsbestämmelser är nödvändiga, om kommunen av
kulturhistoriska skäl vill förhindra rivning av en byggnad. Till den del
förslaget motsvarar 38 8 andra stycket bygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nadssladgan skiljer det sig från dagens ordning genom att
det är förenat      // Krav på med en bestämmelse om ersättningsskyldighet för
kommunen gentemot      byggnader m.m. lästighelsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot förslaget har krilik framförts
bl, a, frän riksantikvarieämbetet och Stockholms kommun. Kritiken gäller
framför allt alt bestämmelserna i 5 kap, 14 5 förutsätter detaljplan eller
markförordnande för att få giltighet. De problem detta för med sig är speciellt
markanta för Stockholms kom­mun men är givetvis i större eller mindre
utsträckning aktuella även pä andra häll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhel med utredningen anser jag
atl del bör finnas beslämmelser som ger kommunen möjlighet att hävda längre
gående krav på särskilt värde­fulla byggnader och som i huvudsak bör motsvara
dagens bestämmelser i 38 8 andra stycket byggnadsstadgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ulredningen har föreslagits den
utvidgningen i förhållande till dagens ordning atl bestämmelserna skall omfatta
även byggnader som ingår i ell särskilt värdefullt bebyggelseotnråde, 1 likhel
med remissinstanserna an­sluter jag mig till förslaget i denna del och föreslär
alt en sådan bestämmel­se införs i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om bebyggelse med
särskilt bevarandevärde bör därtör omfatta sädana byggnader som i sig har etl
större historiskt, kulturhisto­riskt, miljömässigt eller konstnärligt värde
eller som ingår i en samlad bebyggelse av denna karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag senare kommer att föreslå
(avsnitt 12,1,4) bör skyddet för byggnader med särskilt bevarandevärde stärkas
bl, a. genom att kom­munen får möjlighet all i detaljplan eller
områdesbestämmelser föreskriva bygglovsplikt för underhållsåtgärder, 1 enlighet
med vad jag har föreslagit tidigare bör kommunen också ha möjlighet att i
områdesbestämmelser (avsnitt 8,8,2) eller i detaljplan (avsnitt 8,3,2) meddela
särskilda skydds­bestämmelser vilka bl,a, medför rivningsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om jag nu således inte
föreslår något plankrav föran bevarande av byggnader eller hänsyn mol
bebyggelse skall kunna krävas vill jag framhål­la det lämpliga i att kommunen
ändå i förväg tar ställning till bevarandefrä-gorna och att detta kommer till
uttryck i bestämmelser i detaljplaner eller på annat sätt. Jag utgår ocksä från
atl så kommer att bli fallet i stor utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett av utredningens skäl till att
införa ett plankrav var ersättningsregler­nas konstruktion. Rätten till
ersättning knöls nämligen på visst sätt till beslut i detaljplaner och markförordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning
att bestämmelserna om skydd för särskilt värdefulla byggnader bör vara förenade
med en ratt till ersättning i vissa fall för byggnadernas ägare. Jag kommer
senare (avsnitt 18,2,2) att behandla ersättningsbestämmelserna men vill redan
nu slå fast att jag inte anser det nödvändigl att knyta
ersättningsbestämmelserna till olika plan­beslut. Det bör alltså vara möjligt
att låta ett beslut i etl enskilt lillståndsär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ende. l.ex, när rivningslov vägras ulan all kommunen i
förväg i planbe-       // Krav på slämmelser tagit slällning till bevarande,
ligga lill grund för en ersättning-      byggnader ni. in. slalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:311.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2.2-11.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2.3 Underhåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Större krav skall kunna ställas på underhäll
av byggnader, Alla byggnader - även sådana som inte kräver bygglov - skall
under­hållas sä att deras egenskaper i huvudsak bevaras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna om underhäll skall
gälla även i fråga om andra anläggningar än byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven på byggnaders egenskaper
skulle i stort sett vara meningslösa om de inte kompletterades med en
underhållsskyldighet för byggnadernas ägare. Byggnadsstadgan (50 8) ställer
krav på atl byggnader underhälls så att hållfastheten inte äventyras och så att
brandfara, sanitära olägenheter eller vanprydnad inte uppkommer. Vidare skall
byggnader som har upp­förts i enlighet med bestämmelserna om god
energihushållning underhållas sä att möjligheterna till denna i skälig
uisträckning bibehålls. Utredningen föreslär en något utökad underhållsskyldighet
i förhållande till gällande bestämmelser. Förslaget innebär att en byggnad
kontinuerligt skall under­hällas så att bärförmågan och stadgan hos de bärande
delarna, anordning­arna för skydd mol brand, olycksfall och fukt samt
anordningarna för handikappanpassning, trevnad, hygien, energihushållning och
avfallshan­tering i skälig utsträckning hålls i stånd. Vidare skall byggnadens
yttre hållas i ett vårdat skick,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL bör enligt min mening innehålla
underhällsbestämmelser med den inrikining som utredningen har föreslagil. 1
likhet med vissa remissinstan­ser anser jag dock att större vikt mäste läggas
vid behovet av kontinuerlig skötsel av anordningar i byggnaden än vad
utredningen har föreslagit. De anordningar som krävs för atl byggnaden skall ha
vissa egenskaper måste skötas så alt anordningarna fungerar på avsett sätt. Det
kan l.ex. gälla anordningar för energihushållning, uppvärmning och ventilation
samt his­sar och andra maskinella anordningar. Jag ansluter mig till lagrådets
upp­fattning att underhållskravet bör anses ha en sådan vidare innebörd, utan
att elt krav på skötsel direkt anges i lagtexten. Jag återkommer till detta i
specialmotiveringen (3 kap, 13 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om underhåll bör
enligl min mening utformas så att kravel på underhåll kan bedömas med
utgångspunkt från varje enskild byggnads förutsättningar. Byggnadens
användning, dess läge och dess återstående brukstid är sådana faktorer som bör
kunna påverka bedöm­ningen. Bestämmelserna bör vidare utformas så att
underhållsskyldigheten påverkas av byggnadens historiska, kulturhistoriska,
miljömässiga och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konstnärliga värde. Jag återkommer i specialmotiveringen
till hur kravet på underhåll bör anpassas för olika byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning
alt bestämmelserna skall vara till­lämpliga på alla byggnader, dvs, ocksä på
sådana produktionsbyggnader för jordbruk, skogsbruk och andra jämförliga
näringar som nu inte omfat­tas av underhållskrav. Denna uppfattning stöds ocksä
av flertalet remissin­stanser. Vid den prövning som byggnadsnämnden gör när
underhällsskyl­digheten för sådana byggnader bestäms bör, som jag nyss nämnde,
kunna beaktas bl, a. byggnadens användning och läge. De krav som i första hand
blir aktuella för produktionsbyggnadernas del är de som tar sikte pä bygg­nadernas
säkerhet och utseende. Förslaget torde därför inte medföra att jordbruket eller
skogsbruket belastas med nämnvärt slörre kostnader än de som redan nu mäsle
läggas ned pä skötsel och underhäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självfallet måste även anläggningar
- t, ex, idrottsplatser, campingplat­ser och upplag - underkastas regler om
underhåll. Utredningen har före­slagit att kraven i fråga om de funktioner som
skall vidmakthållas hos anläggningar i viss utsträckning skall begränsas i
förhållande till kraven för byggnader. 1 likhet med flera remissinstanser anser
jag att de principer om underhåll och skötsel av byggnader som jag nyss berört
i tillämpliga delar även bör gälla fullt ut för anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om underhåll bör
enligt min mening vara tillämpliga även på byggnader som har uppförts före
lagens ikraftträdande. Under­hållskravet bör innebära att de egenskaper och
funktioner som en byggnad har skall hällas i stånd. Bestämmelserna skall alltså
inte ge möjlighet att kräva standardhöjande åtgärder eller förbättringar som
innebär att nya egenskaper eller funktioner måste tillföras byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//  Krav på byggnader m. m. 11.2.3-11.2.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2.4 Förbäliringskrav på byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De möjligheter som i dag finns atl kräva
förbättring av byggnader m, m, skall finnas även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagstiftningen vilar pä den
grunden att beslämmelser med krav som gäller byggnader inte skall ha
tillbakaverkande kraft. Det är därför i princip inte möjligt att ålägga den som
är ägare till en byggnad att rusta upp denna i någon större omfattning så att
nya krav uppfylls. Det innebär dock inte att samhället saknar möjlighet att med
stöd av lagstiftningen ställa krav på viss standard även i fråga om äldre
byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland de möjligheter som står till
buds kan nämnas atl ägare lill hyres­hus med bostadslägenheter enligt
bostadssaneringslagen kan åläggas att rusta upp lägenheterna till viss
minimistandard. Med slöd av arbetsmiljöla­gen kan förbättringsåtgärder krävas
beträffande arbetslokaler, 1 byggnads­stadgan finns bestämmelser som innebär
att byggnadsnämnden kan ställa krav på förbättring av arbetsförhållandena för
dem som hämtar avfall från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnader och krav pä handikappanpassning av vissa
utrymmen i termi­nalbyggnader (82 a 8), 1 byggnadsstadgan finns ocksä
förbättringskrav be­träffande skyddsanordningar pä tak och maskindrivna portar
(82 och 82a85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl utredningen ger emellertid
dagens bestämmelser alltför begränsa­de möjligheler för byggnadsnämnden att
ställa krav pä säkerhetshöjande älgärder i äldre bebyggelse, Ulredningen har
därtör föreslagit en bestäm­melse som innebär skyldighel för ägare till
byggnader all vidla åtgärder så att dessa får en viss minimistandard når del
gäller dels bärförmågan, stadgan och beständigheten hos de bärande delarna,
dels skyddet mot olycksfall. Krav pä förbättring lill en sådan minimistandard
skall enligl förslaget kunna ställas även utan samband med annan ombyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har fäll ett
övervägande positivt mottagande. Någ­ra remissinstanser anser dock att
förslaget är för försiktigt och ofullstän­digt saml att det ger ett
bristfälligt underlag för att påverka den nuvarande bebyggelsen. Vissa
remissinstanser ställer sig tveksamma Ull förslaget och framhåller bl. a. att
det kommer att medföra stora kostnadsökningar i form av dels höga
ombyggnadskostnader, dels ökade kostnader för samhällets övervakning och
kontroll av genomförandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är en anpassning
av den äldre bebyggelsen till nya samhälleliga anspråk en angelägen uppgift i
det framtida stadsbyggandet. Det kan gälla t, ex, åtgärder för
energihushållning, bättre säkerhet, anpass­ning av boende- eller arbetsmiljön
för vissa personkategorier. Jag anser det självklart att de förbäliringskrav
som nu finns i byggnadsstadgan bör komma till uttryck även i PBL. Ytterligare
krav på förbättringar måste enligt min mening emellertid prövas mol bakgrund av
bl. a. mycket ingåen­de samhällsekonomiska och finansiella överväganden. Jag är
därför inte beredd att i detta sammanhang föreslå att några nya
förbäliringskrav införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//  Krav på byggnader m. m. il.2.4-11.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.3 Parkering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: När nya byggnader uppförs skall
uppställningsplatser för fordon i skälig utsträckning ordnas pä tomten eller i
närheten av denna. Samma bestämmelser skall i skälig utsträckning kunna
tillämpas även för befintlig bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till de krav som bör ställas pä en
väl fungerande bebyggelsemiljö hör tillgäng till utrymme för att ställa upp
fordon för förvaring saml lastning och lossning. Atl ordna Ullräckliga utrymmen
för detta ändamål är en väsentlig del i arbetet atl förbättra tätorternas
trafikförsörjning. Detla behov av uppslällningsutrymme är endast delvis ett
problem som samman­hänger med de frågor som ligger inom byggnadslagstiftningens
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av korttidsparkering har ett så nära samband med
den rörliga       //  Krav på trafiken all det till slor del måste tillgodoses
pä galor och andra allmänna      byggnader m. in. platser och blir därmed en fräga
som regleras av irafiklagstiflningen. Pä detta område har så småningom byggts
upp en omfatlande och väl funge­rande reglering som ger kommunerna goda
möjligheler alt styra använd­ningen av mark för allmän plats för
parkeringsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom galunälel emellertid i
flertalet tätorter har tillkommil före bilismens Ud och därför inte är avpassat
för dagens biltrafik, räcker det endasi delvis till för både den rörliga
trafiken och korltidsparkeringen. En stor del av korltidsparkeringen bör därför
hänvisas till annan mark. Detta gäller i ännu högre grad parkering för längre
tidsintervall, såsom i samband med arbetsresor och för längstidsuppställning.
För atl åtminstone de större tätorternas trafikplanering skall kunna drivas på
ett tillfredsställande sätt är det ett starkt uttalat önskemål att en växande
del av fordonsparkeringen kan hänvisas Ull tomtmark. Därmed blir det en viktig
uppgift för byggnads­lagstiftningen atl ange i vilken uisträckning som utrymme
bör reserveras för detta ändamål på tomtmark och hur parkeringsutrymmena då
skall anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 53 8 byggnadsstadgan föreskrivs
atl på tomt skall inom- eller utomhus finnas särskilt, tillräckligt stort
utrymme till parkering, lastning och loss­ning av fordon för dem som bor eller
vistas pä tomten samt för verksamhet som bedrivs där. Kravet riktas alltså till
fastighetsägaren och skall i princip uppfyllas på tomlen. Kravet avser såväl
bebyggda som obebyggda tomter. Kravet är emellertid förenat med vissa villkor
och möjligheter till dispens, vilka högst avsevärt förtar den verkan det annars
skulle ha haft. Del skall sålunda visas att utrymme kan beredas för rimlig
kostnad och utan synner­lig olägenhet i övrigt. Även om detta villkor kan
uppfyllas har fastighets­ägaren möjlighet att slippa anordna parkering pä sin
tomt, om han kan visa att särskild plats har beretts för parkering på annan
plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på anordnande av
parkeringsutrymme kan enligt vad som utta­lades vid bestämmelsernas tillkomst
göras gällande fullt ut endast i sam­band med nyexploatering. Om krav pä
parkeringsutrymme ställs för redan bebyggda tomter utan samband med nybyggnad
eller andra älgärder som kräver byggnadslov, torde kommunen vidare endast kunna
kräva att ledigt utrymme tas i anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undantagsmöjligheterna och
begränsningen av kravel beträffande be­byggd mark har lett lill alt
parkeringsanläggningar huvudsakligen kommit till i nyexploateringsområden och i
sådana saneringsomräden där det finns goda möjligheter att lösa de tekniska och
ekonomiska problem som parke­ringskravet föranleder. Gemensamhetslösningar har
därvid blivit allt vanli­gare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bristerna i gällande bestämmelser
ligger framför allt i atl parkeringskra-vet i första hand skall uppfyllas på
den egna fastigheten och i att möjlighe­terna till befrielse från kravet är
mycket vidsträckta och kan tillämpas pä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ett från likslällighelssynpunkl otillfredsställande säll.
Det är ocksä svårt       //  Krav på&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl få
lill slånd gemensamhetsanläggningar i önskvärd omfattning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslär atl
parkeringsulrymmen så långt möjligt skall an­ordnas inom en tomt eller i dess
närhet. Byggnadsnämnden får alltså möjlighel alt kräva all parkeringsplatser
skall anordnas pä annan plats än pä lomlen. För bebyggda tomter föreslår
utredningen att del i en detaljplan eller elt markförordnande får meddelas
bestämmelser om skyldigheten alt anordna parkeringsplatser. Remissinstanserna
är positiva lill utredningens förslag men flera anser alt kravet som rör
bebyggda tomter bör kunna slällas utan atl särskilda beslämmelser finns i
detaljplan eller markförord­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot den nu angivna bakgrunden
finner jag - i likhet med ulredningen och flertalet remissinslanser - det i
första hand angeläget att kravel pä parkeringsutrymme skall kunna hävdas även
om del inie kan tillgodoses pä den egna fastigheten. Byggnadsnämnden kan dä,
lämpligen i samband med atl detaljplan upprättas, göra en från
fastighetsindelningen fristående be­dömning av hur parkeringsbehoven lämpligast
bör tillgodoses och. där sä befinns moUverat. bestämma alt en gemensam lösning
skall väljas. Detta bör vara möjligl även i fråga om befintlig bebyggelse,
oavsett om andra älgärder har aktualiserats eller inte. Jag anser dock liksom
flera remissin­slanser att, även om parkeringsfiågan i befintlig bebyggelse
lämpligen bör utredas i en delaljplan, möjlighel bör finnas att ställa krav pä
parkering utan all särskilda bestämmelser härom finns i detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag närmare redogjort för i
avsnittet om plangenomförande (avsnitt 10,4,2) erbjuder fastighetsplanen goda
möjligheter att i samverkan mellan kommunen och fastighetsägarna utreda
förutsättningarna att ordna en gemensamhetsanläggning. Detta underlättar
möjligheten alt anordna ge­mensamma parkeringsanläggningar. Med sådana
anläggningar kan mänga gånger stora fördelar vinnas både från kostnadssynpunkt
och med hänsyn till miljö- och irafiksäkerhetskrav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 kommunernas övergripande
planering bör utredas efter vilka principer parkeringsfrägorna skall lösas i
fråga om t, ex, fördelningen på gatumark och tomtmark, bestämmande av
parkeringsnormer för beräkning av ulrymmesbehovet. val av
parkeringsanläggningar, huvudmannaskap och kommunens engagemang m,m.
Ställningstagandet i dessa och liknande frågor bör leda fram till utformande av
en parkeringspolilik och en parke­ringsplanering för kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den närmare ulformningen av
parkeringsplaneringen när del gäller loka­liseringen av parkeringsomräden,
dimensionering av parkeringsanläggnin­gar, val mellan kollektiva lösningar och
tomtparkering, förbud mol parke­ring pä vissa omräden och upprustning av äldre
bostadsområden med parkeringsanordningar utgör exempel på frågor som del i
första hand ankommer pä kommunen att avgöra genom detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har framhållit måste det dock finnas viss
möjlighet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11.3-11.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befria från parkeringskravet i befintlig bebyggelse för
sådana fall då lämp-      //  Krav på lig plats saknas på tomlen eller i
närhelen och kostnaderna för atl skapa     byggnader m.m. erforderligt utrymme,
t, ex, inom en befintlig byggnad, skulle bli alltför stora. Jag återkommer till
delta i specialmotiveringen (3 kap, 15 och 1688),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.4 Samordning av byggbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Behovel av samordning med byggbestämmelser i
annan lagstiftning tillgodoses pä förordningsnivä eller i myndighetsföreskrif­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser som rör
utformningen och anordnandet av byggnader spänner över många centrala
förvaltningsmyndigheters ansvarsområden och har sin grund i olika fristående
lagar och förordningar. Tillämpningsfö­reskrifter i anslutning till dessa
författningar har som en följd därav medde­lats av flera myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter 1959 års byggnadsstadga har
ett omfattande reformarbete igång­satts för all samordna gällande
byggbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har framhållit alt
enighet råder om att bestämmelserna bör samordnas och har föreslagit att även
beslämmelser om skyddsrum och s,k. kriskopplingar för vatteninstallationer
skall inordnas i PBL, Ut­redningen lägger sålunda fram konkreta förslag lill
ändringar i civilför­svarslagen (1960:84) som innebär att de tekniska kraven pä
skyddsrum förs över till byggnadsförfattningarna. Vidare föresläs atl
kriskopplingsla-gen (1976: 296) upphävs och ersätts med en föreskrift i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 remissyttrandena har utredningens
förslag i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran.
Civilförsvarsstyrelsen anser dock att bestäm­melserna för skyddsrum alltjämt
bör ingå i civilförsvarslagstiftningen. Många remissinstanser har kritiserat
utredningen för att den inte har gått tillräckligt långt när det gäller direkta
förslag till samordning. Förslag har därvid framförts om en ytteriigare
samordning som omfattar bl, a, lagstift­ningen om brandfariiga varor, hissar
och maskindrivna portar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om del i dag är etl begränsat
antal författningsområden som återstår atl studera frän samordningssynpunkt, är
det angeläget att ta vara på alla möjligheter att förenkla och rationalisera
hanteringen av byggnads­ärenden. Bällre samordning av bestämmelserna och
enhetliga principer och former för att ange kraven bör kunna underiätta den tekniska
utveck­lingen och ge kostnadsdämpande effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En positiv konsekvens av
samordningen av lagstiftningen, särskilt i fräga om tillämpningsregler, gäller
ulnyltjandei av myndigheternas re­surser. Genom ett nära samarbete bör de olika
myndigheternas kompelens och personalresurser kunna lillgodogöras på etl
rationellt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter det alt PBL-förslaget
remitterades Ull lagrådet har riksdagen på grundval av förslag i prop, 
1983/84:119 angett vissa rikllinjer för hur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;myndigheternas regdgivning kan förenklas och göras
tydligare (KU 25,      // Krav på rskr 245), Dessa riktlinjer medför bl. a, att
myndigheterna fortsättningsvis i      byggnader m. m. normalfallen endast får
meddela eller vidareförmedia föreskrifter som      ''&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;&amp;quot;' faller under myndighetens eget ansvarsområde. Delta
förutsätter på mänga häll ett bättre samarbete myndigheterna emellan än vad som
galler idag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL kommer med den uppläggning jag
har förordat att innehålla allmänt formulerade överordnade krav pä utformningen
av byggnader och andra anläggningar. Om riksdagen på det sätt som jag har
förordat delegerar till regeringen befogenheten atl meddela föreskrifter till
PBL, kommer sam­ordningsbehovet som regel att kunna tillgodoses genom
förordningar av regeringen eller i myndighetsföreskrifterna. Under dessa
förutsättningar kan forisati samordning genomföras efter hand som olika
ämnesområden och specialförfatlningar ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De författningsområden som kan bli
aktuella att studera i detta samman­hang är främst de som ulredningen har
föreslagit och de som remissinstan­serna har tagit upp, 1 fråga om
bestämmelserna för skyddsrum har dessa i huvudsak redan anpassats till de
principer som tillämpas i Svensk bygg­norm, och etl fortsatt arbete pågår i
avsikt att ytterligare samordna de tekniska bestämmelserna. Den nödvändiga
samordningen när det gäller skyddsrum kan enligt min mening ske pä det sätt som
jag tidigare har nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller kriskopplingslagen har
utredningen föreslagil att föreskrifter­na överförs till PBL och att lagen
upphävs. Föreskrifterna i kriskopplings­lagen har tillkommit för all underlätta
varmvaitenbesparing i en krissitua­tion och kan alltså inordnas bland kraven på
att byggnader skall anordnas sä att de möjliggör god energihushållning.
Föreskrifterna är av samma art som de föreskrifter rörande valleninstallationer
m, m, som ingår i Svensk byggnorm. Det finns därför ingen anledning att ta in
en särskild besläm­melse med denna innebörd i PBL, Beslämmelserna om
kriskoppling kan alltså enligt min mening inordnas bland kraven på god
energihushållning för byggnader och kriskopplingslagen kan därmed upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser föreslär att
de beslämmelser för cisterner m, m, som utfärdats med stöd av lagen om
explosiva och brandfarliga varor skall samordnas med och införas i Svensk
byggnorm, 1 anslutning till förord­ningen om brandfarliga varor har successivt
utarbetats tillämpningsföre­skrifter (SIND-FS 1981:2), Dessa föreskrifter är
tämligen detaljerade och omfattar delvis byggbestämmelser. Regeringen uppdrog
den 15 november 1984 ät statens mät- och provräd att utreda om en samordning
kan genom­föras inom delta område och att föreslå erforderliga förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För hissar och andra lyft- eller
transportanordningar är kraven i 3 kap, tillämpliga. Enligt förslaget lill
bemyndigande i 16 kap, kan föreskrifter till skydd för liv och personlig
säkerhet meddelas. Därigenom kan föreskrivas bl. a, återkommande besiktningar
av hissar och liknande anordningar. Jag vill här nämna all jag har för avsikl
att i annat sammanhang lägga fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förslag  till   en   förordning  orn   hissar,   som  
skall   ersätta   kungörelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//  Krav på&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1939:783)
angående anordnande och begagnande samt lillsvn av vissa&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hissar,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/'-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:198.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12    Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' &amp;gt;'*''&amp;quot;''&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o I lagen anges vilka åtgärder som
generellt skall vara bygglovspliktiga. Inom områden med delaljplan skall
bygglovsplikten vara mer omfat­tande (s, 252)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunerna skall kunna minska
bygglovsplikten inom områden som kommunen bestämmer, I vissa områden skall
bygglovsplikten å andra sidan kunna utvidgas s. 254)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o Den generella bygglovsplikten för byggnader skall
omfatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppförande av
nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillbyggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vissa invändiga
ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-      inredning och ianspråktagande för väsentligen
ändrat ändamål (s, 255)&lt;br&gt;
o Dagens regler om frihet från bygglovsplikt för smärre åtgärder belräffan­&lt;br&gt;
de en- eller tväbostadshus får fortsatt giltighet och dessutom införs&lt;br&gt;
ytterligare lättnader (s, 255)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Ekonomibyggnader för jordbrukets
m,fl, näringars behov skall normalt inte kräva bygglov, men kommunerna skall
kunna besluta om bygglovs­plikt inom vissa omräden, om särskilda skäl
föreligger (s, 255)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Staten och landstingskommunerna
blir skyldiga att söka bygglov, dock inte till inre åtgärder (s, 255)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Vissa anläggningar som i dag inte
kräver lov blir bygglovspliktiga, t, ex. anläggningar för idrotts- eller
fritidsändamål, tunnlar, bergrum, master, torn och parkeringsplatser (s. 255)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Detaljplan medför automatiskt
bygglovsplikt för ekonomibyggnader och för vissa yttre åtgärder med andra
byggnader. Kommunerna får möjlig­hel att genom områdesbestämmelser besluta om
bygglovsplikt för yttre åtgärder även utanför områden med detaljplan.
Bygglovsplikt för under­håll kan införas genom detaljplan eller
områdesbestämmelser (s. 258)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Enklare fritidshus, kolonistugor
eller liknande byggnader inom områden med detaljplan kan befrias från krav på
bygglov genom ett särskilt beslut i planen. Utanför omräden med detaljplan kan
kommunen under vissa förutsättningar medge bygglovsfrihel för bl. a.
komplementbyggnader och mindre tillbyggnader. Ändringar av befintliga
industribyggnader kan befrias frän bygglovsplikl under förutsättning bl, a, att
yrkesinspektio­nen har medgett del (s. 261)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Begreppen tätbebyggelse och
glesbebyggelse utmönstras. Del s. k. täl-bebyggelseförbudet i dagens
lagstiftning las bort (s, 265)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o All bebyggelse utom sådan som kan
hänföras till kompletteringsätgärder skall undergå en allmän
lämplighetsprövning av samma karaklär som i dag, Rikllinjer i översiktsplanen
utgör ett viktigt beslutsunderlag i bygg­lovsärenden (s, 265)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o
Nybyggnadsförbuden avskaffas (s, 271)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o För vissa åtgärder -
kompleileringsålgärder - skall fasiigheisägare i princip kunna räkna med att
bygglov lämnas. Någon lämplighetspröv­ning från allmän synpunkt skall inte
göras i dessa fall (s, 271)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kompletteringsåtgärder kan avse
en- eller tvåbostadshus som ligger utanför områden med detaljplan (s, 274)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Till
kompletteringsåtgärder hänförs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o -
uppförande av komplementbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o - mindre
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-21.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o - yttre åtgärder (omfärgning,
utbyte av fasadbeklädnad, taktäcknings­material och liknande),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o -
invändiga ändringar av byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o -
bygglovspliktiga underhållsåtgärder (s, 274)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Belräffande yttre åtgärder och
invändiga ändringar - bortsett från änd­ringar av användningssättet - gäller
befrielsen från planmässiga bedöm­ningar inte bara för en- eller tvåbostadshus
utan för alla byggnadstyper (s, 274)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Begärs expropriationstillständ
eller påbörjas planarbele som berör den aktuella byggnaden eller marken, får
byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess atl ärendet
om exproprialions­lillslånd avgjorts eller planarbetel avslutats. Om ett
planarbete påbörjas, får nämnden besluta om anstånd i högst två år med
avgörandet om lov (s, 278)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Inom område med delaljplan får
bygglov vägras till åtgärder som strider mot planen (s, 282)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O Förbättringar inomhus och på
byggnadens yttre får dock göras även om byggnaden strider mot planen (s. 282)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Beträffande åtgärder som kräver
bygglov skall besked i lokaliseringsfrä-gan kunna lämnas i form av ett
förhandsbesked (s, 284)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o 1 ärenden om förhandsbesked skall
prövas om den sökta åtgärden kan tillåtas på avsedd plats. Förhandsbesked skall
vara bindande och gälla i högst två år (s. 285)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Förhandsbesked skall kunna lämnas
både inom och utanför detaljplan (s. 286).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov 12.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1 Bygglovspliktens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.1   Mer omfattande bygglovsplikl inom områden med
delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: I lagen anges vilka åtgärder som generellt
skall vara bygglovspliktiga. Inom omräden med detaljplan skall bygglovspliklen
vara mer omfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närmast länker jag la upp en
diskussion i principfrågan om del är      12 Bygglov lämpligl att i PBL införa
ett system där bygglovspliktens omfattning kan      12.1.1 varieras dels genom
bestämmelser i lagen, dels genom atl det öppnas möjlighet för kommunen alt i
särskilda beslul öka eller minska bygglovs­plikten inom olika omräden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 bygglovsprövningen enligt PBL bör
liksom f, n. ingå flera olika mo­ment. Samhället bör kunna pröva dels
lokaliseringen i stort, bedömd från plansynpunkt, dels detaljplaceringen inom
tomten samt ulformningen m.fl. frågor av intresse främsi för den närmaste
omgivningen och dels byggnadens planlösning, tekniska utförande m, m, som
framför allt berör de blivande brukarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ibland kan det vara lämpligt atl
dela upp prövningen i flera led. Jag återkommer lill detta i mitt resonemang om
förhandsbesked (avsnitt 12,5), Mänga gånger är det dock naturiigl atl man gör
hela prövningen i etl sammanhang. Framför allt gäller detta om sökanden lämnar
in kompletta handlingar på en gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av förhandsgranskning och
kontroll frän dessa utgångspunkter varierar i förhällande till åtgärdens art
och platsen där den skall utföras. En av skillnaderna i behandlingen har jag
redan förut (avsnitt 3.3.2) berört, nämligen den atl det som kan hänföras lill
kompletteringsätgärder i princip inte behöver lämplighetsprövas från
plansynpunkt. Utredningen har ansett det vara naturiigl att man går ytlerligare
ett steg i riktning mot ett mer nyanserat prövningsförfarande än det som råder
i dag. Det bör sålunda enligl utredningen vara möjligt att inom skilda delar av
en kommun och i olika situationer lägga större eller mindre vikl vid en
förhandskontroll av egenskapskraven i 3 kap. Om man till detta knyter en
möjlighet att variera bygglovsplikten i motsvarande grad, kan kravet på
bygglovsprövning alltid begränsas till all avse sådana frågor som verkligen
behöver regleras i det enskilda fallet. 1 en del fall bör alltså kommunerna
kunna avsäga sig möjligheten till förhandskontroll. Utredningen ville därmed ge
kommuner­na frihet atl i viss utsträckning själva disponera över
bygglovspliktens omfattning, dvs. kunna både utöka och minska kretsen av
bygglovspliktiga åtgärder. En klar majoritet av remissinstanserna anser det
också vara fördelaktigt med lokala variationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Min inställning till frågan är i
huvudsak denna, 1 lagen bör anges de åtgärder som normall skall omfattas av
bygglovsplikt. Vidare bör man behålla det nuvarande sambandet mellan delaljplan
och bygglovsplikt, som innebär alt bygglovsplikten är mer omfattande inom
områden med detalj­plan än inom andra omräden. Härigenom fär man direkt på
grund av föreskrifter i lagen en grunduppsättning av bygglovskrävande åtgärder
och en ytterligare grupp av älgärder som alltid kräver lov inom delaljplane­lagda
områden. Tanken att detaljplaneläggning automatiskt medför viss, utökad
bygglovsplikl finns inte med i ulredningsförslagel, men jag ser ingen anledning
all nu överge den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser atl man med den här
lagstiftningsmetoden kan lägga grunden      12 Bvgglov till etl sä långl som
möjligl enhetligt och lättfattligt system, som dessulom      12.1.1 -12.1.2 har
stora likheter med dagens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.2 Både ökning och minskning av bygglovspllklens
omfalining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Kommunerna skall kunna minska bygglovsplikten
inom områden som kommunen bestämmer. 1 vissa områden skall bygglovs­plikten å
andra sidan kunna utvidgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan blir därefter om kommunerna
skall ha möjlighet att bäde öka och minska bygglovspliktens generellt
föreskrivna omfattning på det sätt som ulredningen har förespråkat. Jag delar
utredningens uppfattning i denna del. Bland remissinstanserna bryter sig
åsikterna i den frågan. En grupp instämmer i utredningens förslag att man skall
kunna falla beslut som går i båda riktningarna. En ungefär lika slor grupp
föreslär alt enbari lättnader i bygglovspliklen skall vara möjliga. Ofta önskar
dessa inslanser att den krets av älgärder som normalt skall kräva bygglov bör
vara vidare än enligl förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först vill jag då redovisa några
omständigheter som måste beaktas när man överväger att låta kommunerna införa
skärpningar av bygglovsplik­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En utökning av den krets som skall
kräva lov är uppenbarligen mera tveksam från rättssäkerhetssynpunkt än en
inskränkning. Det beror bl, a, på de påföljder som inträder när skyldigheten
att söka lov åsidosätts. Detta problem kan man komma till rätta med, om man
inför sädana förfarande­regler som garanterar att alla berörda sakägare
verkligen underrättas om att lov krävs för vissa angivna åtgärder inom ett
område. Det kan då invändas att en omfattande underränelseskyldighet blir
tidsödande och kostsam för kommunen. Det gäller därför att skapa sädana former
för underrättelserna som inte vållar onödig byråkrati men som ändå gör att
rättssäkerhetens krav kan tillgodoses. Man mäste också sträva efter att den
krets av åtgärder som normalt skall omfattas av bygglovsplikten blir begränsad
på så sätt att de åtgärder som kommunerna skall ha frihet att därutöver göra
bygglovspliktiga blir av ganska speciell natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett system där bygglovsplikten kan
ligga på många olika nivåer kan bli svårt atl överblicka. Inte bara för allmänheten
utan även för byggnadsföre­tag, vilkas verksamhet spänner över flera kommuner,
kan stora lokala skillnader innebära komplikationer. Det blir över huvud taget
svårt atl skapa förståelse för regler som leder till att den totala bilden blir
myckel splittrad. Risken för medvetna eller omedvetna överträdelserökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna kan sägas få en
&amp;quot;impopulär&amp;quot; roll. Flera remissinslanser framhåller att
tillsländsregler som i grunden framslär som generösa mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den enskilde och som ofta
måste kompletteras med kommunala beslul innebär all det blir kommunerna som fär
slä för den ökade restriktivileten och för de impopulära åtgärderna. Detla
ställer kommunerna i en psykolo­giskt ogynnsam situation gentemot allmänheten.
Jag vill inte utesluta atl denna faktor kan verka avhällande på
beslutsfattarna, sä att en viss hand­lingsförlamning inträder med påföljd l.ex.
atl skyddsvärda objekt och miljöer inte fär det skydd som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden
av den här arten har fört mig till slutsatsen att kommu­nens möjligheter alt
besluta i skärpande riktning bör begränsas i förhällan­de till
utredningsförslaget. Jag har emellertid inte funnit det möjligl eller lämpligt
att helt slopa den möjligheten. Del är främsi bevarandefrägorna som skulle bli
sväriösta. om man skulle överge den tanken. Jag skall senare (avsnitt 12,1.4)
utveckla mina synpunkter i just denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det härefter gäller möjligheterna för
kommunerna alt införa lätt­nader i bygglovsplikten anser jag atl en viktig
aspekt som kan begränsa dessa möjligheler bör vara omgivningens karaktär och
den aktuella åtgär­dens påverkan på omgivningen. Även lättnaderna i
bygglovsplikten åter­kommer jag till (avsnitt 12,1,5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
Bygglov 12.1.2-12.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1.3
Bygglovspllklens generelll föreskrivna omfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Den generella bygglovsplikten för byggnader skall omfatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppförande av nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillbyggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa invändiga ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inredning och ianspråktagande
för väsentligen ändrat ändamål. Dagens regler om frihet från bygglovsplikt för
smärre åtgärder beträf­fande en- eller tväbostadshus får fortsatt giltighet och
dessutom införs ytterligare lättnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomibyggnader för jordbrukets m,fl, näringars
behov skall nor­malt inte kräva bygglov, men kommunerna skall kunna besluta om
bygglovsplikt inom vissa områden, om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Staten och landstingskommunerna blir skyldiga att
söka bygglov, dock inte till inre åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa anläggningar som i dag inte kräver lov blir
bygglovspliktiga, l.ex, anläggningar för idrotts- eller fritidsändamål,
tunnlar, bergrum, master, torn och parkeringsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag går över till alt ange de ramar som
lämpligen bör gälla för kommunernas möjligheter att besluta om skärpningar och
lättnader, är det nödvändigt att jag något redogör för mitt förslag om
bygglovspliktens generellt föreskrivna omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j2 Bvgglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del torde råda allmän enighet om
att uppförandet av nya byggnader i      12.1.3 princip bör föregås av en
byggjovsprövning. Vad som kan behöva disku­teras är snarast vilka undanliig
från bygglovsplikten som del bör vara möjligt att medge i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller uppförande av nya
byggnader på fastigheter med en- eller tväbostadshus gäller sedan den Ijanuari
1980 en ny nedre gräns för skyl­digheten atl söka lov. Ulan krav på byggnadslov
får man uppföra högst två uthus eller andra liknande fristående byggnader, som
inte är avsedda som bostad, i omedelbar närhet av bostadshuset. Som
förutsättning för detla gäller dock&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, att den sammanlagda byggnadsarean inte är slörre än
10m-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att
laknockshöjden inte överstiger 3 m och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all byggnaderna
placeras minsl 4,5 m frän tomtgränsen eller på det avstånd från denna som kan
vara föreskrivet i en fastställd plan eller utomplansbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den erfarenhet som man hittills har
vunnit av dessa regler tyder pä att gränsen för tillsländsplikten i stort sett
är lämpligt avvägd. Den bör därför behållas i PBL, Jag ställer mig alllsä
avvisande lill utredningsförslaget i denna del, som innebär atl på varje
fastighet får utan lov uppföras ett i princip obegränsat antal byggnader som
inte år större än lOm&amp;quot;, En sä långtgående ändring av gränsen anser jag
inte försvarbar, 1 denna min uppfattning har jag ett starkt stöd av
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skälen till att del enligt gällande
ordning krävs lov, om någon vill uppföra ulhus inom elt visst avstånd från
tomtgränsen är hänsynen lill grannens iniressen, allmänna miljöhänsyn,
brandsäkerhetskrav och trafik­säkerhetsskäl. Den sistnämnda aspekten gör sig
gällande endasi om en byggnad skall uppföras i närheten av en gata eller en
väg, I sådana fall anser jag en prövning av byggnadsnämnden alltid vara
nödvändig. Där­emot bör kravet på bygglov kunna efterges, om det är fräga om
att placera en byggnad närmare gränsen till en grannfastighei än 4,5 m och ägaren
till den fastigheten inte har något att invända mol placeringen. Jag föreslår
därför en utvidgning av rätlen att utan bygglov uppföra mindre uthus i just
detta fall. Kravet bör vara att ägaren till angränsade fastighet har samtyckt
till åtgärden. Det är alltså den byggande själv som har atl skaffa etl intyg
och att bevara det som framtida bevisning. Något ovillkoriigt krav på
skriftlighet anser jag dock - till skillnad från vad jag föreslog i lagrådsre­missen
(s, 192) - inte böra föreskrivas. Om ett visst avstånd har beslutats av
kommunen - genom detaljplan eller områdesbestämmelser - bör den bestämmelsen
&amp;quot;ta över&amp;quot; grannnarnas överenskommelse. Allmänna miljö­hänsyn och
brandsäkerhetskrav kan ju ha legal bakom en sädan bestäm­melse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomibyggnader kräver normalt Inte lov&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,, Ry,,p/f,,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F,n. är jordbrukets och andra
liknande näringars ekonomibyggnader 12.1.3 inie underkastade byggnadslovspliki
utanför omräden med faslsiälld plan, Ulredningen har föreslagil alt
ekonomibyggnaderna i princip skall vara fria men att kommunerna skall kunna
besluta om bygglovsplikt inom särskilda områden. Remissutfallet är på den här
punkten myckel splittrat. Mänga inslanser resonerar dock ungefär pä följande
sätt. Det är angeläget atl byggnadsnämnderna får möjlighet att inom vissa
områden påverka främst byggnadernas yttre utformning och deras inplacering i
landskapet. Granne-lagsfrågor kan aktualiseras ibland, 1 vissa fall är
byggnaderna numera av närmast industriell karaktär, och på sina håll dominerar
de landskapsbil­den. Nya fasad- och takmalerial gör alt ulseendefrågorna
tilldrar sig alll slörre intresse. Även konstruktivt sett är många av
jordbrukets produk-lionsbyggnader lika komplicerade som industribyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremisssen föreslog jag att
ekonomibyggnaderna i princip skall kräva lov men att kommunerna skall ha frihet
att medge undantag frän bygglovsplikt för ekonomibyggnaderna inom vissa omräden
där de inte kan anlas ha nägon påtaglig påverkan på omgivningen. Jag har numera
efter närmare övervägande av frågan kommit till en annan uppfattning, främst
därför all del i lagrådsremissen föreslagna systemet skulle föranleda en i
mänga fall onödig byråkrati. Efter samråd med jordbruksministern föreslår jag
nu att ekonomibyggnadern normalt inte skall kräva lov annat än inom områden med
detaljplan men att kommunerna genom områdes­bestämmelser skall kunna införa
bygglovsplikt, om särskilda skäl förelig­ger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slalen och landstingen skall söka lov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag instämmer vidare i utredningens
förslag atl staten och landstings­kommunerna inte längre bör vara befriade från
skyldigheten att söka lov. Eftersom det i huvudsak är lokaliseringsfrågan,
åtgärdens förenlighet med gällande plan och den yttre utformningen som det
finns anledning all pröva, när staten och landstingen uppträder som byggherrar,
föreslår jag dock att inre åtgärder i statens och landstingens byggnader inte
skall kräva lov. Lagförslaget innebär lättnader i byggnadsnämndernas prövning
l.ex. när det är fråga om statens och landslingens byggnader, (specialmotive­ringen
till 8 kap. 298).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder med befintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En allmän utgångspunkt när del
gäller den normala bygglovspliklen för befintliga byggnader är att PBL i allt
väsentligt bör vila på de nu gällande principerna. Pä de skäl som utredningen
har anfört (s. 432) anser jag att alla tillbyggnader normall bör vara
tillståndspliktiga. Jag delar också utred­ningens uppfattning atl vissa inre
åtgärder med byggnader liksom väsent­ligt ändrad användning bör ingå bland de
bygglovspliktiga åtgärderna i huvudsak pä samma sätt som f. n. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov
för andra anläggningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller anläggningar i
övrigt kan jag i stort sen ställa mig bakom utredningens resonemang och
förslag. Jag återkommer närmare till dessa frågor i specialmotiveringen (8 kap,
2 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilt värdefullt är del att en
del typer av anläggningar, som f, n. inte undergår någon prövning vare sig
enligt byggnadslagstiftningen eller nägon speciallag, kan granskas av
byggnadsnämnden. Jag tänker på anläggningar för idrolts- eller fritidsändamål -
l.ex, idrottsplatser, skidliftar, camping­platser, motorbanor och småbåtshamnar
- samt parkeringsplatser. 1 ett avseende vill jag gå ifrån utredningsförslaget.
Jag anser det nämligen inte påkallat med någon bygglovsprövning för krossverk,
makadamverk. sten-huggeri, asfaltsverk, oljegrusverk eller bilprovningsbanor.
Den prövning av sådana anläggningar som kan ske enligt miljöskyddslagen och
arbets­miljölagen mäste anses som fullt tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att skyilar,
som nu regleras i både byggnadsstad­gan, naturvärdslagen och väglagen, skall
lillståndsprövas enbart enligl PBL bör enligt min mening inte genomföras, I PBL
bör således tas upp bara de regler om skyltar och ljusanordningar som f. n, finns
i byggnads­stadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan nämna atl det finns en rad
förslag från remissinstanserna på ytterligare anläggningar - utöver dem som
utredningen har tagit upp -som enligl instanserna skulle behöva förhandsprövas
av byggnadsnämn­den. Som exempel kan nämnas broar, takter, flygplatser,
allmänna hamnar och sopdestmktionsanläggningar. Jag är emellertid inte
övertygad om be­hovet att ta in nägon av dessa anläggningar i PBL, Man bör inte
belasta byggnadsnämnderna med ytterligare uppgifter som i viss mån är främman­de
för deras hittillsvarande verksamhet. De flesta av dessa anläggningar skall
f,ö, prövas enligt annan lagstiftning, varvid kommunen normalt har möjlighet
att i vart fall påverka lokaliseringsfrågan. Jag vill alllsä på den här punkten
inte gå remissinstanserna till mötes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov 12.1.3-12.1.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.4 Utökad bygglovsplikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Detaljplan medför automatiskt bygglovsplikt
för ekonomi­byggnader och för vissa yttre åtgärder med andra byggnader. Kommu­nerna
får möjlighet att genom områdesbestämmelser besluta om bygg­lovsplikt för yttre
åtgärder även utanför områden med detaljplan. Bygg­lovsplikt för underhåll kan
införas genom delaljplan eller områdesbe­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag återgår nu till frågan om vilka
möjligheter som kommunen bör ha all      12 Bygglov genom särskilda beslut
vidga eller begränsa den krets av älgärder som      12.1.4 normalt skall kräva
bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslär att det inom område
med detaljplan automatiskt skall råda skyldighet att söka lov till omfärgning,
utbyte av fasadbeklädnad eller takläckningsmalerial och ändringar som avsevärt
påverkar en byggnads yttre utseende. Ett undantag bör dock gälla för omfärgning
av en- eller tvåbostadshus, om åtgärden inte medför att byggnadens karaktär
väsent­ligl ändras. Här bör dock skärpningar kunna beslulas av kommunen inom
vissa områden. Vidare föreslår jag att del införs bestämmelser som gör del
möjligl för kommunerna att för områden utan detaljplan som utgör en värdefull
miljö besluta om skyldighet alt söka bygglov Ull omfärgning, utbyte av
fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och ändringar som avsevärt påverkar
byggnadens yttre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglovsplikt för
underhållsåtgärder bör ocksä kunna införas, men -som jag framhöll i
lagrådsremissen - bara för byggnader som är av större värde från historisk,
kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i en samlad
bebyggelse av denna karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till min förslag är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F.n. krävs byggnadslov bl. a. för
sådana ändringar av en byggnad som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende.
Inom omräden med slads­plan krävs vidare byggnadslov för omfärgning av fasader,
som inte vetter mot en kringbyggd gärd eller någon annan sådan plats, samt för
utbyte av taktäckningsmaterial. Belräffande en- eller tväbostadshus krävs dock
inte byggnadslov för omfärgning av byggnadens fasad, om åtgärden inte med­för
att byggnadens karaktär väsentligt förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit alt
fasadändringar och liknande åtgärder skall kräva lov bara inom de områden som
kommunen bestämmer. Bakom förslaget ligger uppfattningen att dessa åtgärder
behöver kontrolleras i ell mycket begränsat antal fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På den här punkten har bl, a,
riksantikvarieämbetet och Stockholms kommun fört fram hård kritik. Del blir
enligt både ämbetet och kommunen en omöjlig uppgift att införa
tilläggsbestämmelser i en mängd gällande stadsplaner för att man inom de
områden där en kontroll av dessa åtgärder behövs skall komma upp till den nivå
som gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är enligl min mening uppenbart
an denna kritik bör föranleda att dagens ordning bör behållas, dvs, att
åtgärderna hänförs till den grupp som automatiskt kräver lov inom detaljplan.
Det undanlag som f, n, gäller för en- eller ivåbostadshusen, och som jag nyss
redovisade, bör dock gälla även framdeles - även inom detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det jag hittills har anfört
tillgodoser emellertid inte syftena med utred­ningsförslaget fullt ut. Enligt
detta skall nämligen bygglovsplikt för fasad-ändringar och liknande åtgärder
kunna införas även utanför områden med detaljplan för att tillgodose
bevarandeintressen, t,ex, i fiskelägen, kyrk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byar,
brukssamhällen och inom fäbodar. Genom markförordnanden skall      12 Bygglov
man enligt utredningen kunna utfärda skyddsföreskrifter för bebyggelsen     
12.1.4 och dessutom förordna om bygglovsplikt för all kunna kontrollera all
föreskrifterna iakttas vid fasadändringar o, d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning att det kan
finnas behov av att i värdefulla miljöer kunna kontrollera hur fasadändringar
och liknande åt­gärder utförs. Därför bör det öppnas möjlighet för kommunen att
genom särskilda beslut införa bygglovsplikt i fall av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag konstaterade nyss att omfärgning av fasaden på
en- eller tvåbostads­husen inte bör kräva bygglov. Från bevarandesynpunkt kan
det dock vara angeläget all inom vissa områden kunna införa bygglovsplikl även
för omfärgning av dessa hus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en sak som synes kräva en särreglering
är underhållet. Enligt utredningsförslaget skall kommunerna kunna införa
bygglovsplikt för un­derhållsåtgärder beträffande särskilt värdefulla
byggnader, de s, k, kultur­husen. Att man skall gå så långt i kontroll är
naturligtvis tänkt för rena undantagsfall. Det ansågs tydligen ändå värdefullt
att med hänsyn till bevarandeintressena öppna den möjligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder av dem som jag hittills har berört
kan hänföras till underhållsåtgärder. Jag tänker närmast pä sådant som har att
göra med byggnadens yttre utseende och på en del inre ändringar. Detta kommer
att kräva lov enligt de förslag som jag nyss har fört fram. Vad jag nu syftar
pä med en särskild bygglovsplikt för underhållsåtgärder är sådant som ligger
utanför de hittills behandlade åtgärderna, l.ex. att man målar ett hus i samma
färg som förut, att man vid fasadarbeten vill ändra på olika ut­smyckningsdetaljer
eller att man vid en invändig reparation vill göra något åt kakelugnar,
takmålningar eller liknande. Även i detta avseende delar jag utredningens
uppfattning. Det bör alltså vara möjligt för kommunen att genom särskilda
beslul införa bygglovsplikt för den typ av underhållsåt­gärder som avses här.
Jag vill emellertid stryka under att del av beslutet måste framgå vilka
preciserade åtgärder som skyldigheten att söka lov skall avse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den form som jag föreslår för beslut om skärpningar
inom områden utan detaljplan är områdesbestämmelser. Beträffande
underhållsåtgärder och omfärgning av fasaden på en- eller tväbostadshus inom
område med detalj­plan bör beslut om bygglovsplikt kunna meddelas genom en ny
planbe­stämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.5 Minskad bygglovsplikl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
Bygglov 12.1.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Enklare fritidshus, kolonistugor eller
liknande byggnader inom omräden med detaljplan kan befrias från krav på bygglov
genom elt särskilt beslut i planen. Utanför omräden med delaljplan kan kom­munen
under vissa föruisättningar medge bygglovsfrihet för bl. a, kom­plementbyggnader
och mindre tillbyggnader. Ändringar av befintliga industribyggnader kan befrias
från bygglovsplikl under förutsättning bl, a, att yrkesinspektionen har medgett
det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag antydde förut (avsnill 12,1,2)
all en viktig aspekt när del gäller att avgränsa de åtgärder som kommunerna bör
kunna undanta från bygglovs­plikt är omgivningens karaktär och den aktuella
åtgärdens påverkan pä omgivningen. Jag anser all det som förutsättning för atl
kravet på bygglov skall kunna efterges, bör föreskrivas att åtgärdens
placering, uiformning och utförande saknar betydelse för omgivningen. 1 linje
med en sädan grundsats ligger tanken att del inte bör finnas några motiv för en
ytterligare kontroll, om åtgärdens inpassning i miljön redan har prövats i ett
tidigare skede, Detla i förening med min syn pä etl utökat ansvar men även
slörre frihet för byggherren leder fram till atl enklare fritidshus,
kolonistugor och byggnader av liknande slag bör få uppföras eller byggas till
och ändras på annat sätt utan lov inom områden som enligl detaljplan avses för
sådana byggnader, 1 dessa fall har de bygglovsfria ålgärdena genom detaljplanen
på förhand anpassats till den omgivande miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning bör därvid vara
att detaljplanen anger dels den byggrätt som skall gälla för varje fastighet
eller tomt och dels de krav som de enskilda byggnaderna skall uppfylla i fråga
om placering och utformning, eventuellt även utförande. En annan förutsättning
för bygglovsbefrielse bör givetvis vara att den tilltänkta åtgärden stämmer
överens med planen. Om det behöver ske en avvikelse av något slag från
planbeslämmelserna, blir del alltså nödvändigt att söka lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill påpeka atl något förslag
med denna innebörd inte har förts fram av ulredningen och att frågan därför
inte har remissbehandlats. Detta anser jag emellertid inte behöver inge några
farhågor, eftersom förslaget ligger väl i linje med prövningssystemet i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag går nu över till de
undanlagsmöjligheter som bör finnas inom områ­den utan delaljplan. Enklare
älgärder bör även här kunna befrias från kravet på bygglov genom särskilda
kommunala beslut, som gäller för avgränsade omräden. Undantagsmöjligheterna bör
främst ta sikte pä kom­plementbyggnader, l.ex, garage, förråd, bastu m.m. Del
bör alltså inte vara något hinder för den kommun som sä önskar atl införa
frihet från bygglovsplikt för fler än tvä komplemenlbyggnader. för
komplemenlbygg­nader som är större än 10 m- eller för smärre byggnader pä andra
faslighe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ter an sädana som är avsedda för en- eller tvåbostadshus.
Mindre tillbygg-      12 Bygglov&lt;br&gt;
nåder och inre ändringar av byggnader bör ocksä kunna befrias,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12.1.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag förut har antytt är jag
dock inte beredd att låta undanlagsmöj-ligheien gälla, om åtgärdernas
placering, uiformning och utförande har belydelse för omgivningen. Om del krävs
en prövning för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen, bör
således kommunen inte ha möjlighet att medge befrielse från bygglovsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser del befogat att läla
kommunerna själva få bestämma över bygglovspliktens omfattning även när det
gäller andra anläggningar än byggnader. Här vill jag förorda ganska vida
möjligheter att lokalt besluta om undantag. Jag föreslår därftir all kommunen
får möjlighet atl inom bestämda områden utanför detaljplan införa lätinader i
bygglovsplikten för alla de slag av anläggningar och anordningar som normalt
ingår i den krets av åtgärder som kräver bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 dag finns det enligt 54 S 3 mom,
byggnadsstadgan en möjlighet för länsstyrelsen att undanta industriområden från
byggnadslovsplikt, 1 lag­rådsremissen (s, 193) uttalade jag - i likhel med
PBL-utredningen (betän­kandet s,431) - att behovet av en tillståndsprövning
från bl, a, arbetsmil­jösynpunkt numera är så framträdande atl det i PBL inte
bör tas in några särbestämmelser om byggandet inom sådana områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare innehåller det remitterade
lagförslaget en bestämmelse (8 kap, 5 8) som hindrar kommunerna från alt medge
befrielse frän bygglovsplikt belräffande åtgärder som avser arbetslokaler eller
personalrum. Jag moti­verade detta på följande sätt i lagrådsremissen (s, 198):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet har jag fun­nit det nödvändigl med en annan
begränsning i möjligheten för kommuner­na att medge befrielse frän
bygglovsplikt. Enligt gällande ordning (568 I mom, andra stycket BS) har
yrkesinspektionen ett inflytande i byggnads­lovsärenden som gäller bl. a,
arbetslokaler. Mitt förslag innebär (8 kap. 29 5) att motsvarande regler skall
gälla även i det nya bygglovsförfarandet. I likhet med utredningen anser jag
atl kommunerna inte skall få undanta frän prövning byggnader med arbetslokaler
eller personalrum. Det är vä­sentligt att arbetsmiljöaspekter beaktas redan vid
bygglovsprövningen av sådana utrymmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härefter har det från kommunalt
håll och från Byggherreföreningen gjorts framställningar om att PBL bör
innehålla en motsvarighet till dagens ordning när det gäller möjligheten atl
befria vissa åtgärder inom industri­områden från bygglovsplikt. Med anledning
härav har jag nu övervägt denna fråga pä nytt, och efter samråd med chefen för
arbetsmarknadsde­partementet vill jag nu förorda en lösning som tillgodoser de
framställda önskemålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På många håll i landet har det inom
ramen för gällande system utvecklats former för ett  samarbete mellan
industriföretaget, byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen, yrkesinspektionen, de fackliga organen och
andra intressen- 12 Bygglov ter som har fungerat på ett tillfredsställande
sätl. Det vore enligt min 12.1.5-12.2.1 mening olyckligt att införa regler som
försvårar denna informella samver­kan, som bygger pä förtroende och på
informationsutbyte i samband med ofta snabbt uppkommande behov av förändringar
av industribyggnader. Del remitterade förslaget innebär en onödig komplikation
av förfarandet i sädana fall där allmän enighet råder om åtgärdens utförande.
Från effekti­vitetssynpunkt skulle del vara fördelaktigt, om PBL gav möjlighet
för kommunerna atl medge befrielse frän bygglovsplikt beträffande åtgärder med
befintliga industribyggnader både inom och utom detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår därför att kommunen i
detaljplan eller områdesbestäm­melser kan besluta att tillbyggnader samt inre
och yttre ändringar av byggnader som är avsedda för industriändamål får ske
ulan bygglov. Denna möjlighel bör alltså inte omfatta uppförande av nya
byggnader och inte heller inredning eller ianspråktagande för väsentligl annat
ändamål. Här bör det alltid ske en prövning med hänsyn till stadsbildsfrågan,
påver­kan på omgivningen och liknande. En förutsättning för att befrielse skall
ske bör dock vara att yrkesinspektionen i ärendet om delaljplan eller
områdesbestämmelser har tillstyrkt att undantag frän bygglovsplikten medges och
att det av yrkesinspektionens yttrande framgår att även skyddsombud,
skyddskommitté eller organisation som företräder arbetsla­garna har tillstyrkt
befrielsen. På det sättet uppnås garantier för att bygg­lovsprövning kommer
till stånd i de fall där de som har att bevaka arbets­miljön inte pä förhand
vill avhända sig den möjlighel till inflytande som är inbyggd i
bygglovsförfarandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2 Förutsättningar för bygglov till ny bebyggelse
utanför område med detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.1 Gällande beslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl mark skall fä användas Ull
bebyggelse förutsätts atl den har prövats från allmän synpunkl lämpad för
ändamålet. Sådan prövning sker vid planläggning enligl byggnadslagen, 1 fråga
om glesbebyggelse och lälbebyggelse av mindre omfattning får prövningen även
ske i samband med prövning av ansökan om byggnadslov (5 5 BL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För all man skall kunna närmare
reglera tillkomsten av tätbebyggelse inom elt område, som vid översikllig
planläggning har prövats i och för sig lämpat för sädan bebyggelse, har
tätbebyggelse i princip gjorts beroende av atl detaljplan, dvs. stadsplan eller
byggnadsplan, har fastställts för området. Enligl 56 8 I mom. fjärde stycket
byggnadsstadgan gäller nämli­gen för sådana omräden som inte ingår i delaljplan
att byggnadslov inte får beviljas för nybyggnad som skulle innefatta
tätbebyggelse annat än för att tillgodose jordbrukets, fiskets, skogsskötselns
eller därmed jämförligt be­hov. Genom en regel i 67 5 1 mom. byggnadsstadgan
ges dock möjlighel för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsslyrelsen att medge undanlag (dispens) från detta s.
k. tätbebyggelse-      12 Bygglov förbud, om del finns särskilda skäl. Om del
prövas lämpligt kan länsslyrel-      12.2.1 -12.2.2 sen med stöd av 2 mom,
samma paragraf delegera denna befogenhet till byggnadsnämnden. Det stora
flertalet av landets byggnadsnämnder har numera sädan befogenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om mark som skall utnyttjas
för glesbebyggelse och tätbebyg­gelse av mindre omfattning innebär bestämmelsen
i 5 5 byggnadslagen all lämplighetsprövningen kan ske iJirekt i samband med att
ansökan om byggnadslov behandlas. Prövningen sker då i allmänhet mot bakgrund
av någon form av översiktligt bedömningsunderiag, vanligen en kommun­översikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens ordning innebär således alt
det för tätbebyggelse gäller elt krav på detaljplan. Om det inte finns nägon
detaljplan för området, måste sökanden kunna åberopa särskilda skäl för att få
bygga på platsen, I tätbebyggelsefallen räcker det alltså som motivering för
avslag på lov till en enstaka byggnad atl myndigheterna säger att tätbebyggelse
råder och att sökanden inte har visat några särskilda skäl. Någon detaljplan
upprättas kanske aldrig för området, och därför blir det ofta ett evigt avslag
för sökanden ulan att han egentligen får veta varför,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.2 Utredningens förslag och remissutfallet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ändringar i rättsläget vid
prövning av åtgärder utanför områden med detaljplan som ligger i utredningens
förslag torde kunna sammanfattas på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begreppen tätbebyggelse och
glesbebyggelse utmönstras. Därmed faller även tätbebyggelseförbudet. All
bebyggelse som. utgör förändrad markan­vändning skall uppfylla del s. k.
pliinenlighetskravet. Det betyder att ålgär­den inie får motverka syftet med
marköversikten och inte heller syftet med bestämmelserna i 2-4 kap, i
ulredningsförslagel - dvs. allmänna planlägg­ningsriktlinjer, bestämmelser om
riksintressen och föreskrifter om bebyg­gelsemiljöns uiformning. Om en ansökt
åtgärd uppfyller planenlighetskra-vet, skall den tillåtas. Prövningsorganen
skall alltså &amp;quot;motbevisa&amp;quot; varför det inte går att bygga på en viss
plats i stället för att sökanden - som nu -skall åberopa särskilda skäl för atl
fä dispens frän ett förbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också föreslagit
alt delaljplanekravei skall jämkas sä atl en ansökan om ett enda hus som regel
inte kan avslås på den enda grunden att detaljplan behövs. Man kan säga atl del
har varit utredningens strävan att lägga kravet pä detaljplan - med alla de
rättsverkningar som följer med kravel - på en mer realistisk nivä än i dag.
Utredningen vill göra kravet gällande i de situationer där det är naturligt atl
man verkligen upprättar detaljplaner för att reglera en bebyggelsemiljö. Endast
om ansökningen avser en slörre byggnadsgrupp eller berör elt område med s, k,
randbebyg­gelse, skall ett avslag kunna grundlas enbart pä en hänvisning till
detalj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planekravel, I andra fall måste grunderna för ett
eventuellt avslag hämtas från den översiktliga planeringen och lagens allmänna
riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har fått ett något blandat
mottagande. Allmän enighet råder om att lätbebyggelseförbudel inte längre är
tjänligl som grund för bygglovsprövningen, Etl flertal instanser anser dock att
utred­ningsförslaget innebär en olämplig försvagning av kommunens möjligheler
alt styra tillkomsten av ny bebyggelse. Bl, a, anges den kommunalekono­miska
aspekten ha fått för svag betoning i förslaget. En del av de kritiska
instanserna vänder sig särskilt mot tanken att samhället skall motivera
avslagsbesluten i stället för att sökanden som f, n, skall åberopa särskilda
skäl för att få tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov 12.2.2-12.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.3 Principiella synpunkter på lämplighelsprövningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Begreppen tätbebyggelse och glesbebyggelse
utmönstras. Det s, k, lätbebyggelseförbudel i dagens lagstiftning tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;All bebyggelse utom sådan som kan
hänföras till kompletteringsåt­gärder skall undergå en allmän
lämplighetsprövning av samma karaktär som i dag. Riktlinjer i översiktsplanen
utgör elt viktigt beslutsunderlag i bygglovsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill först slå fast all jag
anser det naturligt all regelsystemet i PBL anknyts till den sedan länge
gällande principen att del skall ligga i samhäl­lels hand alt avgöra var och
när ny bebyggelse skall få ske. Eftersom jag delar remissinstansernas
uppfattning att begreppet tätbebyggelse har spe­lat ut sin roll, kan PBL inte
utgä frän den i dag rådande grundsatsen att all tätbebyggelse är förbjuden
utanför område med delaljplan. Det gäller alltså atl finna ett nytt
prövningssystem som gör det möjligt att ändå ha kvar ett lika starkt
samhällsinflytande som i dag. Strävan bör alltså vara atl del i prakUken skall
vara möjligt att med PBL:s regler uppnå samma effekter som f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening bör även
prövningssystemet i PBL vila på grundsat­sen att mark som skall användas för
bebyggelse skall lämplighetsprövas av samhället. Jag föreslär att en föreskrift
med den innebörden tas in redan i 1 kap. Meningen är att lämplighetsprövningen
skall ske vid detaljplane­läggning eller när områdesbestämmelser anlas eller i
samband med pröv­ning av ansökningar om bygglov eller förhandsbesked. Del är de
sist­nämnda fallen som jag skall behandla här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden utan detaljplan eller
områdesbestämmelser måste i bygg­lovsärendena göras en prövning av lämpligheten
av varje sökt åtgärd. De allmänna intressen som skall läggas till grund för bedömningen
finns an­givna i 2 kap. PBL. I varje ärende skall dä sökandens önskemål vägas
mot dessa samhällsintressen i en allsidig prövning. Enligt min mening bör detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i lagtexten uttryckas så att ansökningar om bygglov skall
bifallas om      12 Bygglov&lt;br&gt;
ålgärden uppfyller kraven i 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12.2.3-12.2.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om marken i och för sig skulle
anses vara lämplig för bebyggelse, bör det finnas möjlighel för kommunen atl
ändå vägra lov, nämligen om ansökningen gäller etl område där detaljplaneläggning
bör föregå forisati bebyggelseutveckling. I sådana fall - där alltså del s. k.
delaljplanekravei gäller - är det rimligt att ell avslag får grundas pä del
enda skälei atl detaljplaneläggning behövs, innan byggnadsnämnden kan pröva
lämplighe­ten av lokaliseringen och ta definitiv slällning till frågan om
bebyggelse kan tillåtas eller ej. Vilka situationer jag nu syftar på berörde
jag närmare vid min behandling av detaljplanekravet (avsnitt 8,2,2), Jag
föreslär alltså en kompletterande prövningsgrund som tar sikte på detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Givetvis bör det också föreskrivas
att åtgärden inte får strida mol om­rådesbestämmelser och att den kan anlas
uppfylla kraven i 3 kap, för att bygglov skall lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening ger de
bestämmelser för bygglovsprövningen som jag nu i korthet har presenterat ett
lika starkl samhällsinflytande som dagens bestämmelser vid prövningen av frågor
om lov inom områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser.
Bestämmelserna i 2 kap. får anses innehålla prövningsgrunder som är fullt
tillräckliga för lokaliseringsprövning av ny bebyggelse. Meningen är att
ansökningar om lov skall kunna avslås på grundval av någon av dessa
bestämmelser, om del bedöms atl bebyggelsen inte är lämplig. Att man t, ex.
skall kunna åberopa kommunalekonomiska skäl för avslag anser jag vara hell
naturligt, och jag skall snart utveckla min syn på den frågan. Den egentliga
föränd­ring som uppkommer i förhällande till dagens ordning ligger närmast i
atl vi övergår frän ell system med ett generelll tätbebyggelseförbud, som kan
genombrytas efter ett dispensförfarande, till en ordning där ny bebyggelse
skall lämplighetsprövas pä materiella grunder som anges i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etl sådant förslag, som ligger i
linje med den utveckling som har skett i praxis under de senaste åren, innebär
en mer nyanserad prövning av tillätlighetsfrågorna än den som sker vid del
dispensförfarande som skall tillämpas i dag. Bakgrunden till mitt förslag är
givetvis de översiktliga planernas ökade betydelse. Översiktsplanen får genom PBL
en sådan förankring både hos kommunledningen, bland allmänheten och inom stat­liga
organ atl det faller sig naturiigl att använda den som beslulsunderlag vid en
allsidig bygglovsprövning i stället för att som utgångspunkt för prövningen ha
ett allmänt förbud i lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2.4 Översiktsplanernas belydelse vid bygglovsprövningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss har slagit fast skall
bygglovsprövningen grundas på be­stämmelserna i 2 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 praktiken kommer det sannolikt
att gå till så att byggnadsnämnden prövar ett bygglovsärende mot bakgrund av de
uttalanden som kommun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fullmäktige i översiktsplanen kan ha gjort belräffande det
aktuella områ-      12 Bygglov del. Vid den översiklliga planläggningen har ju
lagens bestämmelser i fräga      12.2.4 om lämplighelen av bebyggelse
vanligtvis redan beaktats, lät vara i vari­erande utsträckning och med
skiftande grad av precisering i olika omrä­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När man bestämmer vilken betydelse
som översiklsplanen bör ha för lämplighetsprövningen i enskilda
bygglovsärenden, är det några frågor som jag anser viktiga alt klargöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen utgör en
sammanvägning av olika allmänna intressen, Slalen och kommunen har i de allra
flesta fall i stora drag enats om riktlinjerna för den framtida
markanvändningen. Även kommunmedbor­garna har haft tillfälle att påverka dessa
grova riktlinjer. Naturligtvis kan samhällets organ inte förutse och överblicka
utvecklingen i alla avseenden. Översiktsplanen kan alltså inte täcka alla
uppkommande situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När beslut fattas om planer eller när
enskilda ärenden avgörs skall inte bara allmänna utan också enskilda intressen
beaktas, 1 översiktsplanen beaktas naturligtvis enskilda intressen i den män de
är kända vid planarbe­tel. Gäller del en ändring av översiklsplanen för ett
begränsat område, där bebyggelse inom kort skall ske, är naturligtvis de
enskilda intressena båttre kända och klarlagda än annars. För det mesta vet
dock planerare och politiker inte mycket om vad alla fastighetsägare har för
avsikter inom den närmaste framtiden. Inte heller kan översiktsplanen normalt
tänkas ta en entydig ställning till detaljfrågor, t, ex, lämpligheten av alla
enstaka nya byggnader. Det är alltså först när den enskilde ansöker om att t,
ex. fä bygga etl hus som den förutsatta avvägningen mellan allmänna och enskil­da
intressen kan göras på ett meningsfullt och slulligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan också uttrycka saken på
följande sätt. De beslutande organen på kommunal och statlig nivä skall se
riktlinjerna i översiktsplanen som den allmänna sektorns samlade rekommendationer,
som är grundade huvud­sakligen på de allmänna bestämmelserna i 2 kap.
Översiktsplanen är ett beslulsunderlag som kan ge förhandsupplysningar om vilka
allmänna intressen som kan komma att vägas in vid framtida beslut om markanvänd­ningen.
Ett bygglovsärende kan emellertid, som jag nyss påpekade, inte avgöras enbart
mot bakgrund av översiktsplanens riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon t, ex, vill bygga inom ell
område där översiktsplanen anger att bebyggelse bör få tillkomma, medför inte
denna angivelse i och för sig atl bygglov skall meddelas. En närmare prövning
måste göras av den byg­gandes önskemål, främst om den plats där bebyggelsen
avses ske - i sig och med hänsyn till omgivningen - är lämplig för detta
ändamål. Om översiktsplanen i stället anger, alt ytlerligare bebyggelse inte är
lämplig inom området, måste på motsvarande sätt gälla att bygglov inte kan
vägras enbart genom en hänvisning till riktlinjen i översiktsplanen. Byggnads­nämnden
måste i detta fall noggrant pröva förefintligheten och tyngden av det allmänna
intresse som kommer till uttryck i översiktsplanen i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;aktuella delen och om intresset verkligen skulle motverkas
genom den      12 Bygglov sökta åtgärden. Kanske ligger byggnadsplatsen i
utkanten av elt stort,      12.2.4-12.2.5 nägot oklart avgränsai skydds- eller
bevarandeomräde. Del är inte säkert att syftet med riktlinjen har samma tyngd
inom hela området. Det kan ocksä vara så all byggnader av etl vissl slag eller
för ett särskilt ändamål väl kan förenas med det angivna allmänna intresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilken belydelse som
översiklsplanen får som underlag för byggnads­nämndens beslul i enskilda
ärenden blir därför också i hög grad beroende av hur konkret och nyanserat
planen är utformad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller rikllinjer som
innebär ett slällningstagande för restriktivi­tet mol ytterligare bebyggelse
har naturliglvis rikllinjer av typen &amp;quot;ingen bebyggelse fär tillkomma&amp;quot;
stor genomslagskrafl, om det skyddsvärda intresset är starkt och väl
dokumenterat. Vill emellertid kommunen åstad­komma ett förbud mot bebyggelse
inom det avsedda området, måste detaljplan, områdesbestämmelser eller
förordnande enligt speciallagstift­ning tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En speciell situation vill jag kort
belysa. Del är det fallet att översikts­planen alldeles klart innebär
motstridiga uppfattningar mellan länsstyrel­sen och kommunen om hur de allmänna
intressena skall tas till vara på plalsen i fråga. Av länsstyrelsens
granskningsyttrande skall det framgå om denna situation råder. Den enskilde och
byggnadsnämnden fär här ingen samlad vägledning om hur 2 kap, skall tillämpas.
Även här måste, menar jag, byggnadsnämnden göra en helt självständig bedömning
av del all­männa intressets vikl enligl 2 kap. Nämnden bör alltså inte vara
bunden av länsstyrelsens tolkning lika litet som av kommunfullmäktiges. Det
slutliga avgörandet torde ändå oftast falla på länsstyrelsen till följd av ett
förord­nande om prövning enligt 12 kap. av enskilda ärenden om lov inom det
aktuella området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skulle ett flertal ansökningar
aktualiseras inom området, anser jag atl nämnden bör la initiativ till
planläggning genom detaljplan eller områdes­bestämmelser. Därigenom blir det pä
ett bindande sätt klargjort hur de allmänna inlressena skall tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen (8 kap, 12 8)
återkommer jag med exempel som belyser vilken betydelse som översiktsplanen i
olika situationer kan ha vid bygglovsprövningen. Jag vill här bara göra den
kommentaren atl översikts­planen givetvis skall ha samma betydelse, oavsett
vilken instans som prövar ett hygglovsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2:5 Kommunalckonomiska motiv vid bygglovsprövningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 huvudsaklig överensstämmelse med
utredningen föreslår jag en be­stämmelse i 2 kap, om atl bebyggelse skall
lokaliseras till mark som är lämpad för detta ändamål med hänsyn bl. a. till
möjlighelerna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan
samhällsservice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga som har tilldragit sig särskilt stor
uppmärksamhet under remiss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behandlingen är vilka kommunalekonomiska synpunkter som i
det enskil- 12 Bygglov da bygglovsärendel rimligen bör få läggas på
bebyggelseutvecklingen. Här 12.2.5 finns del två tänkbara situationer. Det ena
fallet är alt översiktsplanen inte innehåller nägra särskilda rikllinjer som är
grundade på kommunalekono­miska överväganden. Del andra fallet är att kommunen
har gjort uttalan­den i översiktsplanen av innebörd t, ex. alt av
kommunalekonomiska skäl ingen ytterligare bebyggelse är lämplig utanför redan
delaljplanelagda om­råden. Mitt fortsatta resonemang avser båda dessa
silulioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga remissintanser anser atl
kommunerna enligl utredningens förslag får alltför begränsade möjligheler alt
hävda de kommunalekonomiska kon­sekvenserna. Innanjag ger min syn på saken vill
jag återge utredningens resonemang i frågan. Utredningen anförde bl, a.
följande (s,714):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marken skall enligt 4 S vara lämpad
för bebyggelseändamäl med hänsyn till sundhet, grundförhållanden och
möjligheterna an ta hand om avfall, förebygga vatten- och luftförorening samt
bullerstörningar. Möjligheterna atl ordna trafik-, energi-, service- och
vattenförsörjning skall man också särskilt ta hänsyn till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till ledning för denna paragrafs
tillämpning direkt i enskilda tillstånds­ärenden bör följande framhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den enskildes önskan att bo eller
att etablera en verksamhet på en viss plats är i sig ett bevis på att platsen
har viktiga kvaliteter för honom som samhället bör la hänsyn Ull, Detta
hänsynslagande fär emellertid inte leda till att man underlåter atl beakta
motstående allmänna iniressen, Nägra sädana iniressen finns upptagna i förevarande
paragraf. Etl beaktande av något eller flera av dessa iniressen kan leda lill
atl den enskilde vägras tillstånd. Vid denna bedömning är det viktigt att ta
hänsyn till bebyggel­sens karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns anledning att nägot
skilja pä de samhällels krav som anges i paragrafen. Vissa anspråk hänför sig
lill i huvudsak fysiska faktorer, l.ex, sundhels- och
grundförhällandeaspekterna, medan andra anspråk också inrymmer
samhällsekonomiska bedömanden, t, ex, kraven pä irafik-, ener­gi-, service- och
vattenförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de rent fysiska hindren för
bebyggelse kan övervinnas genom åtgär­der som den sökande själv vidtar kan inte
4 8, i därav berörda hänseenden, läggas lill grund för avslag pä en ansökan om
tillstånd. Samma synsätt bör tillämpas beträffande sådana åtgärder som
visserligen kommunen har att utföra, men där avgifter kan las ut som är avsedda
alt täcka de kostnader som är förknippade med åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande sädana prövningsgrunder
som också innefattar samhälls­ekonomiska aspekter förtjänar nämnas, atl delta
begrepp är väsentligt vidare än ett kommunalekonomiskt synsätt när del senare
inskränks lill att omfatta sådana faktorer som kommer lill uttryck som utgifter
och inkoms­ter i en kommunal budget, 1 del förra begreppet innefattas nämligen
den sammantagna effekten av en viss åtgärd inom alla samhällssektorer och för
den enskilde själv. Några utvärderingar av denna vidare art kan myckel sällan
göras i ett enskill lillslåndsärende. Inte heller i en översiktlig plane­ring
kan sådana avvägningar göras med sådan precisering att resultatet därav kan.
annat än i yttersta undantagsfall, ensamt ge vägledning om ett visst företag
skall fä komma lill stånd eller inte. De begränsningar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finns
när del galler möjligheten att i praktiken göra en samhällsekonomisk 12 Bygglov
bedömning av tillåtlighetsfrägan belräffande etl ansökt företag mäsle själv-
12.2.5 fallet i än högre grad galla när kommunalekonomiska bedömningar åbero­pas
som indikation på de samhällsekonomiska effekterna av en åtgärd. Däremot kan
man inte bortse från att kommunalekonomiska förhållanden i vissa fall kan
utgöra en beaktansvärd restriktion. Det bör emellertid dä krävas atl denna
effekt är klart påtaglig och identifierbar i det enskilda tillständsärendet, 1
sammanhanget börda också nämnas, att del generella servicekrav som anses följa
med varje nybyggnad också finns i anslulning till en befintlig byggnad. Ett
begränsat, kanske successivt, tillskott till befintlig bebyggelse kan dä inte
sägas medföra sådana konsekvenser i här berört avseende som är klart påtagliga
och identifierbara i det enskilda tillständsärendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 resonemanget finns det alltså ett försök till
definition av vad som är kommunalekonomiska konsekvenser. Genom uttalandet
skapas också ett utrymme för att man i princip skall kunna beakta sådana
omständigheter i bygglovsprövningen. Så långt är jag helt ense med utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad det här är fråga om är de effekter som
kommunens ställningstagan­den i markanvändningsfrågor i större eller mindre
utsträckning får både på behovet av investeringar i kommunala anläggningar och
för kommunens serviceskyldighet. Ny bebyggelse utanför tätorterna kan innebära
ökade krav på teknisk service (vatten, avlopp, energi, brandskydd, renhållning
m, m,), kommunikationer (vägar, kollektivtrafik) och social service (barn­tillsyn,
äldrevård, skolor m. m.),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har alllsä föreslagit att
kommunalekonomiska effekter skall få tillmätas vikt vid tillståndsprövningen
endast då dessa är klart påtagliga och identiferbara i det enskilda bygglovsärendel.
Detta har utsatts för stark remisskritik från framför allt kommunalt håll. Man
har hävdat att kommu­nerna får alltför små möjligheter att hävda
kommunalekonomiska faktorer och att detta kommer alt leda till en omfattande
och icke önskvärd bebyg­gelse uianför planlagda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening skulle det bli mycket svårt - för
att inte säga omöjligt - alt generellt upprätthålla elt sådant krav som
utredningen ville ställa. Orsaken till detta är helt enkelt svårigheten att i
en kommunal budget särskilja kostnaderna för ett enstaka projekt. Beräkningar
av koslnader för bebyggelse i glesbygden förutsätter kunskaper bl. a. om de s.
k. iröskelef-fekterna av kommunala investeringar i olika verksamheter. Om
investe­ringar i en viss verksamhet redan är till fullo utnyttjade, medför
varje ytterligare krav på verksamheten atl nya investeringar måste göras. Pro­blemet
är dock - vilket visas av praktiska undersökningar - att några exakta kunskaper
om Iröskdeffekterna är svära att nå i de flesta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även för taxefinansierad sevice kan del vara svårt
att få kostnadstäck­ning för varje enstaka projekt. Taxorna består ofta av en
fast och en rörlig del. Den fasta avser att täcka kapitalkostnader för
investeringar och den rörliga skall täcka förbrukningen eller den lämnade
servicen. De faktiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnaderna kan därför variera avsevärt för olika delar av
kommunen, t, ex, mellan tätorter och landsbygd eller mellan olika
landsbygdsdelar. Det är däremot inte alltid möjligt - eller ens lämpligt - att
differentiera taxorna så att kostnadstäckning nås i varje projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har anfört leder till
atl jag vill anlägga ell nägot annorlunda belraklelseält i dessa frågor än
ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vilken grad etl beslul i etl bygglovsärende kommer all
påverka kommu­nens ekonomi beror givetvis på i vilken uisträckning bebyggelsen
ställer krav på ökad kommunal service. Ibland kan man räkna med alt den
kommunala service som blir aktuell kan tillgodoses med redan gjorda
investeringar eller insatser, Enligl min mening bör en bygglovsansökan kunna
avslås med hänvisning Ull alt bebyggelsen är olämplig på grund av oacceptabla
kommunalckonomiska effekter, om situationen är sädan atl det står klart att
redan ett begränsat tillskott lill den befintliga bebyggelsen skulle framkalla
krav på nya kommunala insatser som inte finns med i den kommunala planeringen,
Etl exempel pä detta kan vara atl va-anordning­arna för en bebyggelsegrupp är
maximalt belastade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 övrigt har jag den uppfattningen
att del bör råda stor frihet för kommu­nerna att utforma riktlinjer för
bebyggelsen i glesbygd och att sådana riktlinjer bör kunna skifta karaktär allt
efter kommunens inställning till de kommunalekonomiska frågorna. De kommunala
bedömningarna av de ekonomiska effekterna bör alltså tillmätas stor betydelse
vid bygglovs­prövning både inom områden där översiktsplanen innehåller
uttalanden i delta avseende och i andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill alltså stryka under atl
kommunerna måste ges samma möjlighe­ter som i dag att förhindra att sådan
bebyggelse uppkommer som är ägnad att medföra påtagliga negaUva konsekvenser
för kommunens ekonomi. När den bedömningen görs, skall givelvis i första hand
befintliga förhållan­den beaktas, men det måste också vara möjligl alt ta
hänsyn lill en väntad bebyggelseutveckling inom området. Del är emellerUd
angeläget att kom­munen alllid motiverar ett eventuellt avslag genom att ange i
vilket avseen­de bebyggelsen är olämplig i det speciella fallet. På det sättet
får sökanden klart för sig kommunens sakskäl och kan därmed lättare bedöma
vilka eventuella åtgärder som bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov 12.2.5-12.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3 Kompletteringsåtgärder utanför områden med detaljplan
blir fria från planprövning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.1 Principiella synpunkter på rätten atl fortsätta
pågående markan­vändning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Nybyggnadsförbuden avskaffas. För vissa
åtgärder -kompleileringsålgärder - skall fastighetsägare i princip kunna räkna
med att bygglov lämnas. Någon lämplighetsprövning från allmän syn­punkt skall
inte göras i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har föreslagil att
frågor om lov till åtgärder som utgör 12 Bygglov en fortsättning av den
pågående markanvändningen pä en fastighet skall L-3.1 bedömas enligt
bestämmelser som är förmänliga för fastighetsägaren. Lov skall kunna vägras
endasi på vissa särskilda grunder. De enskilda intres­sena bör enligl
ulredningen få en särskild tyngd när det rör sig om på­gående markanvändning.
Övriga åtgärder, dvs, sädana som innebär för­ändrad markanvändning, skall
däremot prövas enligt en annan ordning, som ger samhället större befogenheter.
Här kommer nämligen också plan­mässiga bedömningar in i bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill genast göra klart att jag
ställer mig bakom de principer som förslaget vilar på, nämligen att det skall
vara ganska enkelt för fastighets­ägare att få bygglov till vissa iitgärder.
Någon lämplighetsprövning från allmän synpunkt - dvs, planmässiga bedömningar -
bör i princip inte göras i dessa fall. Av skäl som jag snart kommer alt
redovisa anser jag dock inte atl begreppen pågående och förändrad markanvändning
bör användas för atl avgränsa dessa fall. Jag föreslår i stället alt den grupp
av åtgärder som skall vara fria frän planprövning konkret anges i lagtexten. 1
den fortsatta framställningen använder jag &amp;quot;kompletteringsätgärder&amp;quot;
som en samlingsbeteckning för vad jag avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbuden a vskaffas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns i dag en gräns mellan
allmänt och enskilt inflytande som dras upp genom begreppet nybyggnad. Allt som
kan hänföras till nybyggnad kan samhället bestämma över med planer och
nybyggnadsförbud. Begrep­pet nybyggnad är så vidsträckt att det inrymmer inte
bara uppförande av helt nya byggnader utan också en hel del åtgärder med
befintliga hus. Inom områden med nybyggnadsförbud uppstår situationer där
samhällets osä­kerhet beträffande den framtida markanvändningen låser
fastighetsägaren pä ett olyckligt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning
all olägenheterna med nybyggnads­förbuden är sä stora att de nu bör avskaffas.
Därmed kan ocksä begreppet nybyggnad avvaras, 1 enlighet med utredningens syften
bör en av utgångs­punkterna för ett nytt system vara att till
kompletteringsåtgärder hänföra en dd av de åtgärder som i dag. hänförs till
nybyggnad. Med andra ord: vissa saker som i dag kan regleras av samhället med
planer och förbud skall enligt PBL utgöra kompletteringsätgärder och därmed
inte vara un­derkastade kravet på lämplighetsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Funktionen av begreppet pågående markanvändning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begreppet pågående markanvändning
infördes i byggnadslagen och i vissa angränsande lagar — naturvårdslagen,
väglagen, lagen om enskilda vägar och byggnadsminneslagen - år 1972 i samband
med lagstiftningen i anslutning lill den fysiska riksplaneringen (prop, 1972:
111, bil, 2, s,332-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;336). Begreppet gavs då främst funktionen atl avgränsa det
inträng av t, ex,      12 Bygglov en fastställd generalplan, som bör medföra
rätt till ersättning eller inlösen.      12.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt PBL-utredningens förslag
skall begreppet ha en mer vidsträckt betydelse. Det skall sålunda tillämpas
inte bara vid avgörandet av ersätt­ningsfrågor utan även vid
bygglovsprövningen. Begreppet skulle därmed i slörre utsträckning än förut
komma alt gälla även för byggnader och andra anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skillnaden mellan pågående och
förändrad markanvändning visar sig alltså enligt utredningens förslag bl, a,
vid bygglovsprövningen. Åtgärder som ulgör en fortsällning av den pågående
markanvändningen skall i princip uppfylla enbari kraven i de bestämmelser som
anger hur en bygg­nad skall placeras, utformas och ulföras inom en toml, som
har godtagits för bebyggelse. Åtgärder som utgör förändrad markanvändning
däremot skall uppfylla bäde dessa krav och kravel på lämplighel frän allmän syn­punkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skillnaden kan också mer förenklal
uttryckas så att man vid förändrad markanvändning kan pröva bäde var och när en
åtgärd skall fä företas och hur den skall ulföras, medan man vid pågående
markanvändnig kan pröva enbart hur den skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av länkarna bakom
ulredningsförslagel är i korthet att kommunens mer eller mindre osäkra planer
pä att marken skall användas till nägot hell annat än den användning som pågår
och som fastighetsägaren vill fortsätta inte bör fä hindra att en etablerad
verksamhet fortsätter. Är planerna sä fasta och realistiska att kommunen genast
vill ha dem genomförda trots fastighetsägarens motstånd, får det visserligen
ske, men endast om kom­munen är beredd alt förvärva marken, 1 enlighet härmed
innehåller utred­ningsförslaget en bestämmelse som innebär att lov till en
åtgärd som kan hänföras till pågående markanvändning fär vägras, om kommunen
har fått tillstånd all expropriera den berörda marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den grundsyn som ligger bakom
utredningsförslaget ansluter jag mig som nämnts helt lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen till alt begreppet pågående markanvändning inte bör
användas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skälen lill att begreppet pågående
markanvändning enligt min mening inte bör användas i detla sammanhang är främsi
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om begreppet pågående
markanvändning skall las in i lagtexten, mäste i motiven anges vilka åtgärder
som skall falla under begreppet. Det är otillfredsställande att de tillämpande
myndigheterna i stor utträckning hänvisas till motiven för att få vägledning
när det gäller tolkningen av etl begrepp, vars innebörd kan skifta i olika
situationer. En sådan lagstift­ningsteknik för dessutom med sig stora problem,
om det i framtiden blir nödvändigt alt begränsa eller vidga den krets av
älgärder som skall hänfö­ras under begreppet. Begreppet pågående markanvändning
har sin plats ocksä i en del andra lagar och har där en speciell innebörd. All
ge begrep-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pel en
särskild innebörd vid tillämpningen av PBL kan vålla osäkerhet vid
tillämpningen av dessa andra lagar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.2 Vad som skall utgöra kompleileringsålgärder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bvgglov 12.3.1-12.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Kompletteringsätgärder kan avse en- eller
tväbostadshus som ligger utanför områden med delaljplan. Till
kompletteringsätgärder hänförs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppförande av
komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mindre
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttre åtgärder
(omfärgning, utbyte av fasadbeklädnad, takläcknings­malerial och liknande),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;invändiga
ändringar av byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygglovspliktiga
underhållsälgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande yttre åtgärder och
invändiga ändringar - bortsett från ändringar av användningssättet - gäller
befrielsen från planmässiga bedömningar inte bara för en- eller tvåbostadshus
utan för alla bygg­nadstyper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller atl bestämma vilka
älgärder som bör anses vara komplet­teringar är del naturligt all grunda
övervägandena på utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl utredningen borde i huvudsak
följande åtgärder hänföras till på­gående markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,     Inre åtgärder. Ändring av
bärande delar, uppvärmnings- eller ventila­&lt;br&gt;
tionsanordningar, inrällande eller väsenllig ändring av ledningar, invändig&lt;br&gt;
ändring av en byggnad som avsevärl påverkar dess planlösning saml&lt;br&gt;
underhållsåtgärder i den män dessa över huvud taget ar bygglovspliktiga.&lt;br&gt;
Även om det inte sägs uttryckligen i betänkandet, torde man kunna utgå&lt;br&gt;
ifrån att även vissa yttre åtgärder anses ingå i pågående markanvändning,&lt;br&gt;
l.ex. omfärgning. utbyte av fasadbeklädnad eller tacktäckningsmalerial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Smärre
förskjutningar i användningssättet beträffande byggnader. Det skall dock
betraktas som förändrad markanvändning om del sker en övergång från den ena
till den andra av någon av följande kategorier, nämligen bostad, handel,
industri, kontor, samlingslokaler, garage, hotell, byggnader för allmänt
ändamål och ekonomibyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillbyggnad.
Ett eller två bostadsrum, utrymmen för sanitära ända­mål, förråd eller garage,
veranda, balkong, uteplats med tak. Tillbyggnad av fritidshus så att del blir
möjligt att utnyttjas som helårsbostad skall i vissa fall utgöra förändrad
markanvändning, nämligen om tillbyggnaden har väsentlig inverkan på kommunens
serviceskyldighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppförande av
nya byggnader i vissa fall. Ekonomibyggnader, kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;plelleringsbyggnader i form av t, ex. båthus, bastu,
garage, förråd, gäst-      12 Bygglov stuga samt bostadsbyggnad pä
jordbruksfastigheter och i vissa fall även pä      12.3.2 andra
rörelsefasligheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5, Äleruppförande inom 5 år av en
riven eller brandskadad byggnad. Ulredningen föreslog en särskild bestämmelse
(13kap. 348) om atl äler­uppförande av en riven eller brandskadad byggnad skall
hänföras till pågående markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här kan man alltså se
förskjutningen från dagens begrepp nybyggnad till pågående markanvändning.
Särskilt gäller det punkterna 3 och 4, som i dag betraktas som nybyggnad. Även
under punkten 1 kan man utläsa en viss förskjutning, eftersom ombyggnad och
andra genomgripande ändringar av en byggnad f, n, hänförs till nybyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslog ocksä en s,k,
undantagsregel, som innebär alt även åtgärder som frän den enskildes synpunkt
är ganska obetydliga kan betraktas som förändrad markanvändning, nämligen om de
är ägnade atl väsentligl inverka på kommunens planer och program för olika
verksam­heter, t, ex, beträffande va-utbyggnad eller annan samhällsservice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen har det
väckts stark kritik mot utredningens förslag vad gäller innebörden av begreppet
pågående markanvändning. Man anser att begreppet måste preciseras bättre, och
en del instanser framhåller att det måste snävas in. Undantagsregeln har också
kritiserats. Jag har bl. a, övervägt om den uppräkning som jag gjorde nyss
innehåller åtgärder som normall får sä genomgripande effekter för den kommunala
ekonomin och planeringen som flera instanser hävdar. Mina överväganden har
resulterat i att jag nu föreslår följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag till begränsningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser till en början att
utredningens undantagsregel är vansklig att tillämpa och att den lämnar för
stort utrymme ät skiftande politiska bedöm­ningar. Om man vill ha en så entydig
gräns som möjligt för de &amp;quot;planpröv-ningsfria&amp;quot; åtgärderna och strävar
efter rättssäkerhet och förutsebarhet, kan en sådan regel inte införas, Detla
påverkar i viss mån avgränsningen av de åtgärder som bör räknas som
kompletteringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 stort finner jag emellertid inte
anledning att förorda några väsentligl annorlunda bedömningar än dem som
utredningen har gjort i avgränsnings-frågan. Jag föreslår sålunda att följande
åtgärder skall betraktas som kom­pletteringsåtgärder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppförande av
komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mindre
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttre åtgärder
på byggnader i form av utbyte av fasadbeklädnad eller takläckningsmaterial och
liknande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inre åtgärder i
form av ändringar som berör de bärande delarna eller som påverkar planlösningen
eller som innebär att eldstäder m,m,, hissar eller anordningar för ventilation
m,m, installeras eller ändras väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. Bygglovspliktiga underhållsåtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller punkterna 1 och 2 om
uppförande av komplemenlbygg- 12.3.2 nåder och tillbyggnader anser jag det vara
befogal alt göra vissa begräns­ningar i förhällande lill utredningsförslaget.
Jag menar nämligen all man starkt bör betona lillbygggnadens och den
tillkommande byggnadens ka­raktär av komplement till den befintliga bebyggelsen
på läsligheten. Till­skottet fär sjävfallei inie vara sä betydande att det
kommer all dominera över del tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten.
Beträffande den sär­skilda frågan om hur man skall betrakta successiva åtgärder
med en bygg­nad återkommer jag i specialmoliveringen (8 kap, 13 8), En liten
utvikning är motiverad när del gäller tillbyggnader i omräden med
fritidsbebyggelse som är attraktiva för bosättning året om. Följande tankegång
ligger bakom utredningens förslag i denna del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 elt vissl område kan en
tillbyggnad tänkas ske utan nägon som helst inverkan på kommunens planer för
service av olika slag, 1 ell annat område är förhållandena sådana atl en i och
för sig normal och naturlig tillbyggnad medför allvariiga konsekvenser för
verksamhetsplaneringen, därför att tillbyggnaden kan medföra att huset används
som helårsbostad. Därmed kan det uppstå krav på förbättring av va-anordningarna
och annan samhällsservice. Om åtgärden - sedd i belysning av tidigare gjorda
till­byggnader i omgivningen - ger upphov till betydande problem i samhälls­planeringen,
är det rimligt att kommunen vid prövningen inte bara ser Ull att byggnaden får
en godtagbar uiformning. Lika naturiigl är del all man dä kan göra en
planmässig prövning och atl del finns möjlighet att vägra tillbyggnaden därför
att området inte är lämpat för elt mer intensivt utnytt­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningsförslaget kan
tillbyggnaden i ett sådant fall vägras med hjälp av den förut nämnda untlanlagsregeln.
Eftersom jag tidigare har avvisat tanken på att införa en motsvarighet till
undantagsregeln, måste en lösning av frågan sökas efter andra vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har övervägt flera olika
lösningar på denna komplicerade fråga. Den lämpligaste utvägen är enligt min
mening att mindre tillbyggnader generelll räknas som kompletteringsåtgärder. Om
kommunen i det speciella fallet bedömer tillbyggnadens effekter som
oacceptabla, t. ex, med hänsyn till serviceskyldigheten, bör det emellertid
finnas möjlighet atl, innan bygg­lovsärendel avgörs, anta en detaljplan eller
områdesbestämmelser som begränsar den högsta tillåtna byggnads- eller
bruksarean. Jag föreslår alltså att bestämmelser med denna innebörd införs, 1
förtydligande syfte vill jag här tillägga - utöver vad jag anförde i
lagrådsremissen (s,211) - atl områdesbestämmelser med sädan verkan kunna
användas enbart beträf­fande fritidshus. Hur bedömningen bör göras av om elt
hus är ett fritidshus eller inte har jag tidigare behandlat (avsnitt 8,8,2),
Jag återkommer ocksä i specialmotiveringen till den frägiin (3 kap. 9 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens förslag skall till pågående
markanvändning hänföras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även äleruppförande av en riven eller brandskadad byggnad,
om ansökan      12 Bygglov ges in senasl fem år frän den dag dä rivningen
påbörjades eller branden      '-•&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- iniräffade. Förslaget har fält
ett myckel blandat mottagande av remissin­stanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att det, när
en byggnad som har tjänat ut eller brunnit ner skall ersättas av en ny byggnad,
bör finnas en möjlighet alt göra en lämplighetsprövning av markens användning
för den nya byggnaden. Denna möjlighet till en planmässig prövning vid
äieruppförandet - som finns även enligt gällande rätt - skulle gä förlorad, om
utredningens förslag genomförs. Därför bör äieruppförandet av en riven eller
brandska­dad byggnad ske enligl vanliga regler, dvs. de gällande planerna skall
läggas till grund för bygglovsprövningen. Samtidigt anser jag del dock
angeläget att bereda fastighetsägaren ett rimligt ekonomiskt skydd, om
äleruppförande vägras och ägaren till följd härav drabbas av en förlust. Detta
innebär en förstärkning av fastighetsägarens ställning. Jag återkom­mer därför
(avsnitt 18,2,2) med förslag till kompensationsregler i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill påstå att del inte alls är
lika angeläget att införa lättnader i prövningen för flerfamiljshus,
industribyggnader och liknande som det är för en- eller tvåbostadshusen. Del är
de sistnämnda som i dag oftast kommer i kläm genom nybyggnadsförbudens
verkningar. Till detta kom­mer att del är svårt atl lill fullo förutse vilka
konsekvenser det skulle fä, om del för alla slags fastigheter införs en
principiell rätt att ulan planmässig prövning göra tillbyggnader och uppföra
komplementbyggnader, Särskill om någon motsvarighet till utredningens förut
nämnda undantagsregel inte skall införas, kan kommunen med en sädan princip
försällas i ett läge dar lokaliseringen av en verksamhet inte får prövas, trots
att en prövning skulle vara helt befogad med hänsyn till effekterna t, ex. på
arbetsmarkna­den och för bostadsbyggandet i orten eller regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn härtill föreslår jag alt
rätten att få kompletteringsätgärder prövade enligt den enklare modellen, dvs,
utan prövning av åtgärdernas allmänna lämplighet, skall avse enbart en- eller
Ivåbostadshusen, Beträf­fande inre och yttre förbättringsåtgärder finns del
emellertid skäl att utvid­ga rätlen även till byggnader av annal slag. Jag
återkommer snart till denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer nu in på frågan om
rätten Ull kompletteringsätgärder bör gälla både inom och utanför områden med
detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man kan tänka sig del ganska
vanliga fallet att del finns en gammal bebyggelse i ett område som skall
förnyas och där kommunen antar en delaljplan som anger en ändrad markanvändning.
Om del i en sädan situation uppkommer behov av rationalisering av den
verksamhet som pågår i området eller av andra förbättringsåtgärder, kan dagens
byggnads­lagsliftning lägga hinder mot detla, t, ex. genom förbudet mot
nybyggnad i strid mot sladsplan enligl 34 5 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bl, a, för all man skall komma till
rätta med dessa olägenheter har utredningen föreslagil alt den pågående
markanvändningen i dessa situa­tioner bör få fortsätta ulan hinder av all
bebyggelsen till följd av den nya planen har blivit planstridig. Den
läslighetsägare som inte är villig att genomföra den nya planen skall tillåtas
atl göra vissa förbättringar och utvidgningar ända fram till den tidpunkt dä
samhället bestämmer sig för all den nya planen verkligen skall genomföras och
därför förvärvar äganderät­ten till marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar i princip utredningens
grundtanke atl samhällets osäkerhet när det gäller lidpunkten för genomförandet
av den nya planen inte alltför hårt bör drabba den fastighetsägare som hellre
vill fullfölja och komplettera den pågående verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lösning i enlighet med utredningsförslaget gör det
emellertid mycket svårt att förutse utvecklingen inom planområdet. Med hänsyn
härtill anser jag att det inte bör föreligga någon rätt att inom områden med
detaljplan fä kompleileringsålgärder prövade enligt den enklare modellen. Här
bör i stället gälla ett principiellt krav på att alla åtgärder skall stämma
överens med planen. Jag återkommer snart (avsnitt 12.4.2) med några
beyddsefulla undantag från den principen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
Bygglov 12.3.2-12.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.3 Lagteknisk lösning för prövningsförfärandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt jörslag: Begärs expropriationstillstånd eller
påbörjas planarbete som berör den aktuella byggnaden eller marken, får
byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess all ärendet
om expropriationstillstånd avgjorts eller planarbetet a\slutats. Om etl plan­arbete
påbörjas, får byggnadsnämnden besluta om anstånd i högst två år med avgörandet
om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prövningen av kompletteringsåtgärder
blir som nämnts betydligt snä­vare än i andra fall och skall i princip avse
enbart frågan om åtgärden uppfyller kraven på byggnader i 3 kap. Ytterligare en
avslagsgrund för kompletteringsåtgärder skall dock diskuteras här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med ulredningen anser jag
nämligen atl en ansökan om lov skall kunna avslås, om expropriationstillstånd
har beviljats beträffande den byggnad eller mark som ansökningen avser. Det är
rimligt att byggnads­nämnden bereds ett vissl rådrum med avgörandet av
lovärenden, om kommunen eller någon annan begär tillstånd atl expropriera den
byggnad eller mark som avses med ansökningen. 1 denna situation bör således
ärendet om lov kunna vila till dess att frågan om expropriationstillstånd
avgjorts. Om sådant tillstånd sedemera beviljas, bör nämnden kunna avslå
ansökningen om lov. Det nu beskrivna förfarandet är avsett att tillämpas t,ex,
om kommunen vill förhindra en bygglovspliktig åtgärd som annars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skulle ha tillätits enligt de föreslagna
prövningsgrunderna för bygglov, dvs,      12 Bygglov i detla fall 3 kap.
Systemet med anstånd bör ulformas på ett något annor-     12.3.3 lunda sätt än
jag förordade i lagrådsremissen (s, 213 f). Jag återkommer till detta i
specialmotiveringen (8 kap. 23 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skälen för all det bör finnas en
möjlighel alt vänta med avgörandet för all söka exproprialionslillslånd har
angells av utredningen. Jag instämmer här i utredningens resonemang - utom när
del gäller användningen av begreppet pågående markanvändning - och anser det
därför lämpligt atl återge del i dess helhet (s, 456):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En åtgärd som uppfyller alla
egenskapskrav i 5 kap. och som ligger inom ramen för pågående markanvändning
skall alllsä enligt det hillills förda resonemanget tillåtas, även om kommunen
har planer pä atl fastigheten skall tas i anspråk för annat ändamål. Även om
nägon mer påtaglig ökning av exploateringsgraden inte föreslås kunna inrymmas i
begreppet på­gående markanvändning kan denna rätt lill investeringar ibland
tänkas höja fastighetsvärdet. Följden av atl bygglov inte kan vägras blir
därigenom ett högre ersättningsbelopp om och när fastigheten någon gång i
framtiden skall inlösas av kommunen för genomförande av det planerade
ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 en del situationer, främst när
ändringen av ändamålet med markan­vändningen är nära förestående enligt de
kommunala planerna, kan det dock leda lill märkliga resultat om inte
ytlerligare något instrument för atl avvärja en olämplig och kanske dyrbar
investering kan erbjudas i lagen. Här måste man också beakta att det kan tänkas
uppstå fall där en åtgärd inom ramen för pågående markanvändning resulterar i
all en byggnads­kropp blir mer beständig och därmed svårare att ta bort i
framtiden. Man &amp;quot;bygger fast sig&amp;quot; pä en olämplig plats. Även för den
enskilde torde det vara enbari fördelaktigt, om man i omedelbar anslutning lill
den satsning som han står i begrepp atl göra kan få ett besked om hur kommunen
ställer sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det får därför av flera skäl anses
rimligt att som ytterligare en grund för att vägra lov till åtgärder inom ramen
för pågående markanvändning i lagen ange att kommunen har fått tillstånd att
expropriera fastigheten eller den del av fasligheten som är berörd. Förslaget
innebär alltså atl kommunen i samband med en ansökan om lov måste la ställning
till aktualiteten av den markanvändning som anges i kommunens planer. Man kan
välja mellan att tillåta den sökta åtgärden och då vara beredd att vid en
eventuell framtida inlösen betala för den värdeökning som åtgärden kan medföra
för fastighe­ten eller alt direkt genomföra sina planer och därvid betala den
löseskilling som bestäms med ledning av marknadsvärdet pä fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör också finnas möjlighet att
under viss tid vänta med att avgöra en ansökan, om kommunen vill anta, ändra
eller upphäva en delaljplan eller områdesbestämmelser för den aktuella
byggnaden eller marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Påbörjas ett arbete med att
upprätta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser bör det
finnas en möjlighet för byggnadsnämnden att besluta om anstånd med avgörandet
om bygglov. Har kommunen inte avgjort planärendet inom två är från det att
ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, måste ansökningen avgöras utan
dröjsmål. Rent lag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tekniskt är mitt förslag även i denna del något annorlunda
konstruerat än i      72 Bygglov lagrådsremissen (s,214), men i sak har det
samma innehåll. Ändringarna,      12.3.3-12.3.4 som enligt min mening innebär
förenklingar i systemet, är föranledda av lagrådels förslag (yttrandet s. 87
fO,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill betona att de situationer
som jag nu har beskrivit skall betraktas som undantagsfall. Del normala blir
givetvis att ansökningar om lov be­handlas och avgörs skyndsamt 1 mänga fall
torde del gä att avgöra ären­den inom en månad, men alla ärenden är inte lika
och därför behövs ibland längre tider. Med tanke på de stora skillnader som
finns kan det inte i lagen föreskrivas en generell, kortare Ud för ärendenas
avgörande, men huvud­regeln, som inte behöver lagfästas, bör alltså vara att
avgörandet sker sä snarl som möjligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3.4 Elt alternalivl förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan vara av intresse alt här
presentera en nägot annorlunda lagtek­nisk lösning, som har beskrivits i
remissyitrandei från institutionen för fastighetsteknik vid tekniska högskolan
i Stockholm, Institutionen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lagtekniska konstruktionen som
utredningen här valt är emellertid mindre tillfredsställande. Ur markägarens
synpunkt innebär förfarandet ett långvarigt ovisshelstillstånd. Kommunen kan
dröja upp till två år med att inge ansökan om expropriationstillstånd och till
detta kommer den lid som åtgår innan beluf i tillständsärendet föreligger. En
lämpligare lösning är att byggnadsnämnden i den angivna situationen ges rätt
atl avslå ansökningen om bygglov. Ett avslagsbeslut på denna grund bör därefter
ge markägaren rätt att inom viss tid påkalla inlösen av fastigheten. En sädan
regel har också den fördelen att den ger markägaren valfrihet. Han kan i den
upp­komna situationen välja mellan att trots avslagsbesluiet behålla
fastigheten eller att påkalla inlösen. Ett avslagsbeslut behöver alllsä inte alltid
leda lill inlösen, vilket kan vara en fördel ur kommunens synpunkt. Å andra
sidan måste kommunen alltid räkna med risken att markägaren påkallar inlösen,
vilket garanterar att avslagsbeslui meddelas endast om kommunen har mycket
starka skäl för det. Vill kommunen under alla förhållanden förvär­va
fastigheten, återstår alltid nnöjligheten att på vanligt sätt ansöka om
expropriationstillstånd. Det bör slutligen tilläggas atl de nu skisserade
reglerna torde vara ägnade att främja frivilliga överenskommelser mellan
markägaren och kommunen. En förebild lill den här förordade lagtekniska
konstruktionen finns i 14 8 jordförvärvslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett alternativ till de nu
diskuterade inlösningsreglerna kan vara atl etl avslagsbelut i den angivna
situationen medför skyldighet för kommunen att utge ersättning till markägaren
för den skada han lider genom beslutet. Lämpligheten och utformningen av en
sådan ersättningsregel bör närmare utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tanken med den alternativa
lösningen synes vara alt bygglovsprövning­en normall skall ske på samma sätl
som enligl utredningsförslaget men att del skall finnas en möjlighet atl i
undantagsfall avslå ansökningar som rör kompletteringsätgärder på samma vida
grunder som för t, ex, nya byggna-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;der. Delta kan ske l.ex, om ett plangenomförande som
innebär ändrad      12 Bygglov markanvändning är nära föreslående. 1 dessa
sistnämnda fall skulle det     12.3.4 inträda en rätt för fastighetsägaren all
påkalla inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta förslag skulle alltså
samhället alltid ha möjlighet att vägra även kompletteringsåtgärder med
hänvisning till planernas innehåll, även om del är tänkt som en undantagsregel.
Vid bygglovsprövningen skulle det med andra ord inte råda nägon principiell
skillnad mellan kompletteringar och ny bebyggelse. Fastighetsägaren mäsle vara
aktiv för att i stället fä kompensation. En invändning mot denna lagtekniska
lösning är att den inte är särskilt enkel och begriplig för allmänheten och
knappasl heller för beslutsfattarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt avgörande skäl mot
institutionens alternativ är enligt min mening att skyddet för
kompletteringsåtgärderna bör vara starkare än del som ligger i möjligheten att
fä kompensation i efterhand. Det bör alltså vara samhället som skall visa
aktivitet, om man vill hindra en viss åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om institutionens förslag
genomförs, kan man förmoda atl kommunerna ibland räknar med att
fastighetsägaren inte är benägen att inleda en process om ersättning eller
inlösen. Följden blir alt lov vägras och kompensation uteblir. Några garantier
för den enskilde skapar man inte med en sädan modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar institutionens
uppfattning att det alternativa förslaget kan inbjuda lill frivilliga
uppgörelser mellan kommunen och fastighetsägaren. Jag vill dock ifrågasätta om
förhandlingskompromisser är något positivt i sig, om man vill skapa etl skydd
för vissa rättigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturiigtvis kan det uppfattas som
en märklig effekt av utredningens och mitt förslag att den enskilde genom att
söka lov till en mindre åtgärd kan sätta igång elt förfarande som slutligen kan
leda lill inlösen av hans fastig­het. Jag anser dock alt man inte behöver ha så
stora betänkligheter inför detta perspektiv. Min bedömning är att
expropriationsförfarandet blir en utväg som kommunen bara i sällsynta fall
anlitar för att vägra komplette­ringar. Det kan bli aktuellt om kommunens
planer på att genomföra någon annan markanvändning i egen regi är så allvarliga
och nära förestående att man ändå skulle ha inlett ett tvångsförfarande mot
fastighetsägaren ganska snart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan alt här gå in pä nägra
detaljer vill jag kort anmärka att den lagtekniska lösning beträffande
anståndsförfarandet som jag nu har stannat lör leder lill alt några
komplikationer som institutionen pekar pä faller bort. Mitt förslag innebär
sålunda inte alt kommunen kan dröja upp till två år med alt ge in ansökan om
expropriationstillstånd. Delta måste ske i anslutning till anståndsbeslutet.
Huvudregeln i expropriationsfallet liksom i det tidigare berörda
planändringsfallet är densamma - dvs, ärendet fär vila till dess atl ärendet om
expropriationstillständ avgjorts eller planarbetet avslutals. För det sist
berörda fallet finns en yttersta tidsgräns om två år. Att sätta motsvarande
tidsgräns i expropriationsfallet är däremot inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpligl, 
eftersom  kommunen  inte  råder över expropriationsarendeis handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov 12.3.4-12.4.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4 Förutsättningar för bygglov inom område med
detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Inom område med detaljplan får bygglov vägras
till åtgär­der som strider mol planen. Förbättringar inomhus och på byggnadens
yttre fär dock göras även om byggnaden strider mol planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4.1  Ingen räll lill bygglov tiil åtgärder som strider
mot detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer nu Ul! frågan om hur man
skall se på förutsättningarna för lov inom områden med detaljplan. Till en början
vill jag då slå fast alt jag ansluter mig till utredningens tanke alt den som
bygger enligl planen - och alltså tar i anspråk den byggrätt som planen ger -
skall vara bunden av planbestämmelserna. Dessa utgör den tillåtna
markanvändningens yttersta ramar som inte bör få överskridas genom att
kompletteringar sker. Det bör dock finnas en viss möjlighel för byggnadsnämnden
att medge mindre avvikelser från planen under förulsältning alt dessa ryms inom
planens syfte. Jag ansluter mig också lill förslaget att kommunen genom att
anta en detaljplan för befintlig bebyggelse skall pä vissa grunder kunna
&amp;quot;läsa&amp;quot; bebyggelsen med olika föreskrifter. Det kan l.ex, vara
bevarandehänsyn som gör delta nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslär därför en huvudregel
som innebär att bygglovspliktiga åtgär­der inie fär företas, om de strider mot
en bestämmelse i gällande detalj­plan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4.2  Invändiga och yttre förbättringar får göras även
om byggnaden&lt;br&gt;
strider mot planen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den huvudregel som jag nyss berörde
och som gäller även i dag är motiverad av intresset att kunna hindra
vardehöjande investeringar som strider mot planen och som kan försvåra etl
framlida plangenomförande. Denna regel är i och för sig rationell och den har
bidragit till ett genomfö­rande av planer som har syftat till stadsförnyelse
genom rivning och nybyggnad. Utvecklingen har emellertid gäll i en annan
riktning och i dag sker en allt större del av stadsförnyelsen genom att
befinlliga byggnader rustas upp, 1 denna situaUon kan huvudregeln snarast sägas
ha blivii etl hinder för sladsförnyelsearbetet. Det synes därför befogat atl nu
tillåta vissa vardehöjande investeringar i befintliga byggnader oberoende av
plan­förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse som förbjuder alla
åtgärder på byggnader som strider mot planen kan enligt min mening även medföra
att fastighetsägare i vissa fall drabbas oskäligt hårt. Om en delaljplan anger
alt en viss byggnad skall användas för ett nytt ändamål, medför den nyss
angivna huvudregeln att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alla bygglovspliktiga åtgärder på byggnaden kan sägas stå
i strid mol      12 Bygglov planen. De skulle därmed ocksä vara förbjudna. Jag
kan emellertid inte      12.4.2 finna annat än att den enskildes intresse atl
hålla byggnaden i stånd och att göra vissa invändiga ändringar även i dessa
fall bör kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Principen bör alltså vara att
fastighetsägaren bör fä fortsätta att använda byggnaden för det ändamål som den
lagligen har använts till förut. Del finns inte anledning att hindra en
fastighetsägare från detta genom atl undandra honom möjligheten lill
förbättringar som inte förändrar plansi­tuationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med invändiga ändringar avser jag
ändringar av bärande delar, ändringar som avsevärt påverkar planlösningen,
installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder eller rökkanaler,
installation eller väsentlig ändring av va-anordningar samt inre
underhållsåtgärder, i den mån dessa kräver lov. Det är alltså fråga om sådana
ändringar som behövs för an byggnaden skall kunna utnyttjas på en
ändamålsenligt, tidigare godkänt sätt. En exempel kan vara ändring av
rumsinddningen inom ett kontor, som ligger i ett hus för vilket planen anger
bostadsändamål. Har lokalen tagits i anspråk för kontor efter vederböriigt lov,
bör planen inte innebära förbud mot sådana åtgärder som jag nyss nämnde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även yttre åtgärder med byggnader
bör få utföras, trots att byggnaden används i strid mot planen. Jag syftar dä
på omfärgning, utbyle av fasad­beklädnad eller taktäckningsmaterial och
liknande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom att göra det möjligt för
fastighetsägaren an trots den nya planen utföra sådana yttre och mre
förbättringar kan man enligt min mening med en smidigare reglering behålla en
väsentlig del av grundtanken i utred­ningsförslaget. Jag föreslår alltså en
särskild bestämmelse, som innnebär atl bygglov skall meddelas till utvändiga
och invändiga ändringar, även om byggnaden inte stämmer överens med planen. Jag
vill stryka under att jag till invändiga ändringar i den här bemärkelsen inte
hänför ändringar som syftar till atl byggnaden skall få ett ändrat
användningssätt, 1 specialmoti­veringen (8 kap. 11 8) återkommer jag till de nu
berörda frågorna och till vissa justeringar som bör göras i förslaget i
lagrådsremissen (s. 218).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som skiljer mitt förslag från
utredningens, är främst att utredningen i den nu aktuella situationen
visserligen ger fastighetsägaren en möjlighet atl få göra tillbyggnader och att
uppföra kompletteringsbyggnader men samtidigt sätter upp gränser betingade av
kommunens planer och program. Jag anser att mitt förslag på denna punkt innebär
en rimligare avvägning mellan allmänna och enskilda intressen och att det på
etl väsentligt tydli­gare sätt reglerar vilka rättigheter som tillkommer
fastighetsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5 Förhandsbesked&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5.1 Behovel av en tvåsiegsförjärande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12
Bygglov 12.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt jörslag: Belräffande åtgärder som kräver bygglov
skall besked i lokaliseringsfrågan kunna lämnas i form av elt förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den bedömning som görs i ett ärende
om lov innefattar som jag tidigare har påpekat ofta tvä moment, i synnerhet när
det gäller byggande utanför områden med detaljplan. Det ena avser
tillåtligheten frän planmässig syn­punkt av den ansökta åtgärden i och för sig.
Det andra avser den närmare utformningen i estetiskt avseende och det tekniska
utförandet. Det har i praxis utbildats en möjlighet att begära ett s.k.
förhandsbesked av bygg­nadsnämnden rörande den planmässiga bedömningen.
Oklarhet och tillämpningsproblem råder i fråga om förhandsbeskedens innebörd.
Del kan ibland vara osäkert om nämnden har lämnat ett inte överklagbart
förhandsbesked, ett beslut i en dispensfråga eller ett beslut om byggnads­lov.
1 syfte alt råda bot på denna oklarhet har utredningen föreslagit att
bygglovsprövningen skall kunna delas upp i flera skeden. Beslut i det första
skedet skall därvid lämnas i form av ett förhandslov och avse den planmässiga
bedömningen av den sökta åtgärden. Förslaget har i stort sett godtagits av
remissinstanserna. 1 likhet med remissinstanserna anslöt jag mig i
lagrådsremissen (s.220) till förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslog alltså att
bygglovsprövningen skall kunna delas upp i två steg, varvid tillåtligheten på
den valda platsen prövas i den första etappen och utformnings- och
ulförandefrågorna först när projekteringen har framskridit ytterligare. I det
första skedet - planmässigheten - är det vissa prövningsgrunder, nämligen de
som finns i 2kap., som träder i förgrunden. När det gäller utformningen och
utförandet är det främst bestämmelserna i 3 kap, och tillämpningsförskrifterna
till dessa som skall tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 princip vidhåller jag mitt
förslag om en sådan uppdelning av prövning­en. Med anledning av vad lagrådet
har anfört (yttrandet s,980 anser jag dock att det lagtekniskt är lämpligare
att frikoppla förhandsbeskedet från bygglovsärendet. Jag återkommer till den
laglekniska frågan i specialmoti­veringen (8 kap, 34 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med en sädan lösning som jag nu
skisserat kan sökanden, där plane­ringsförutsättningarna är oklara eller
svårbedömda, undvika onödig pro­jektering genom att få tillåtligheten från mer
övergripande utgångspunkter prövad i etl första skede och pä så sätt skaffa sig
en viss projekterings-tryggghet. Om sökanden har särskilt yrkat att få
förhandsbesked, bör byggnadsnämnden vara skyldig att pröva om sådant besked kan
lämnas. Enligt utredningsförslaget skall emellertid nämnden ocksä på eget
initiativ kunna göra en förhandsprövning av en åtgärds tillåtlighet. För egen
del kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jag inte se att det finns behov av en sådan ordning. Det
bör ankomma pä      12 Bygglov sökanden ensam att bestämma om förhandsbesked
behövs eller inte. Jag     12.5.1-12.5.2 ansluter mig alltså inte till
utredningsförslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5.2 Prövningens omfalining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: 1 ärenden om förhandsbesked skall prövas om
den sökta åtgärden kan tillåtas på avsedd plats. Förhandsbesked skall vara bin­dande
och gälla i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av utredningens förslag framgår
inte entydigt vad byggnadsnämndens prövning skall omfatta och om några villkor
för förhandsbeskedet kan slällas. Några remissinstanser har också pekat på
delta. För egen del gör jag följande bedömning av dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som i första hand bör prövas i
ett förhandsbesked är om en bygg­nadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på
platsen, dvs, närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda
ålgärden. Även andra aspekter kan emellertid behöva tas med i bedömningen, t,
ex. om den tilltänkta platsen är lämplig med hänsyn till de krav i 3 kap, som
rör anpassningen lill omgivningen. Kulturhistoriska och miljömässiga aspekter
kan ju medföra att t, ex. en byggnad över huvud taget inte är lämplig pä
platsen, eller att den för atl kunna tillåtas måste placeras på en viss plats
på tomten. Även frågor av delta slag måste alltså övervägas när byggnadsnämnden
prövar om förhandbesked kan lämnas. Om den sökta åtgärden förutsätter att
särskilda krav uppfylls, t, ex, beträffande byggna­dens placering och
utformning mäsle delta framgå av förhandsbeskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Givetvis är byggnadsnämnden vid
bygglovsprövningen bunden av sitt ställningstagande till åtgärdens tillåtlighet
i förhandsbeskedet. Denna sena­re prövning får dä enbart avse frågor som inte
omfattas av förhandsbeske­det. Någon uttrycklig bestämmelse om detta anser jag
emellertid inte behövas. Däremot bör del i klarhetens intresse tas med en
bestämmelse om all förhandsbeskedet inte medför nägon rätt att påböria arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
giltighetstiden för ett förhandsbesked skall vara högst fem år, Mol detta har
några remissinslanser invänt att den tiden tillsammans med giltighetstiden för
bygglovet är alltför lång. Jag delar denna uppfattning och föreslär att
giltighetstiden maximeras till tvä år. Om man beaktar giltighetstiden för
bygglovet - vilken liksom i dag bör vara två år - fär sökanden därmed totalt
fyra år på sig atl påbörja åtgärderna. Detta bör enligt min mening vara
tillräckligt. Förhandsbeskedet skall näm­ligen inte ersätta långsiktiga
planbeslut utan är till för alt ge sökanden möjlighet till successiva besked i
ett aktuellt byggnadsprojekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.5.3 Förhandsbeskedets tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Milt förslag: Förhandsbesked skall kunna lämnas både inom
och utan­för detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Bygglov 12.5.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har hävdat
att rätten att begära förhandsbesked bör begränsas till bebyggelse utanför
detaljplanelagi område. Utredningen har inte föreslagil någon sådan begränsning
av prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av att få förhandsbesked
gör sig starkast gällande för åtgärder utanför detaljplan. Det finns emellertid
enligt min mening anledning att ha en möjlighel atl ge förhandsbesked även inom
delaljplan, Visseriigen ulgör detaljplanen i sig en form av förhandsbesked, men
om genomförandeliden har gått ut kan sökanden - som då inte längre helt kan
förlita sig pä planen - behöva ett stabilt projekteringsunderlag, I själva
verket är det nog särskilt viktigt att just i en sådan situation få en garanti
för att tillämnade åtgärder kan tillåtas från markanvändningssynpunkt. Även
under genom­förandetiden kan det föreligga ett behov av att få tillåtligheten
prövad särskilt, t. ex. om planen är enkel och schematisk och ger föga ledning
för utformningen av byggprojektet. Någon begränsning av de situationer när
förhandsbesked kan användas bör därför inte föreskrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:123.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13    Rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:299.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'   marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1-13.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:310.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1 Rivningslov Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o De nuvarande tidsbegränsade
rivningsförbuden ersätts med en perma­nent reglering, där fastighetsägaren i
vissa fall blir berättigad till ersätt­ning, om rivning vägras (s, 288)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Rivningslov skall normalt krävas
inom områden med detaljplan. Genom områdesbestämmelser skall kommunen kunna
införa skyldighet att söka rivningslov även inom andra områden (s. 288)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o Rivningslov kan vägras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för att
kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse skall bevaras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med hänsyn till
bostadsförsörjningsbehovet (s, 289)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o I vissa fall skall rivningslov inte kunna lämnas,
nämligen om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upprustningsåläggande
enligt bostadssaneringslagen har meddelats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser
har meddelats genom detaljplan eller områdes­bestämmelser (s, 293),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.1 Gällande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 54 8 byggnadsstadgan krävs
del byggnadslov för att riva byggna­der inom områden med stadsplan samt inom
områden, där förbud mot nybyggnad har meddelats enligt 35 8 byggnadslagen i
avvaktan på alt en stadsplan skall antas eller ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 samband med införandet av
bostadssaneringslagen (1973:531) komplet­terades byggnadslagstiftningen med
bestämmelser som dels medför hinder för byggnadsnämnden att meddela lov för
rivning i vissa fall, dels ger byggnadsnämnden möjlighel att i vissa fall
utfärda tidsbegränsade förbud mot rivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en bostadslägenhet inte har
lägsta godtagbara standard, kan hyres­nämnden enligt 2 8 bostadssaneringslagen,
på ansökan av kommunen eller - i vissa kommuner - en organisation av
hyresgäster, ålägga fastighetens ägare atl rusta upp lägenheten till sådan
standard. En förutsättning för att ett sådant åläggande skall kunna utfärdas är
enligt 5 8 att fastigheten med hänsyn till kostnaden för den äigärd som avses
med åläggandet kan beräk­nas ge skäligt ekonomiskt utbyte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en ansökan om
upprustningsåläggande enligl bosiadssaneringslagen håller på att prövas, fär
enligt 56 8 4 mom. byggnadsstadgan lov till rivning av den byggnad som avses
med ansökningen inte lämnas förrän frågan om åläggande har avgjorts slutligt.
Har ett upprustningsåläggande utfärdals och har åläggandet inte förfallit, får
inte heller lov lämnas till rivning av den byggnad som avses med åläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens befogenhet att
meddela tidsbegränsade förbud mot rivning regleras i 35 a 8 byggnadslagen, som
har följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden får meddela förbud mot rivning av byggnad
inom område med stadsplan eller inom område där förbud mot nybyggnad råder
enligt 35 8, om förbud mot rivning är påkallat från bostadsförsörjningssyn­punkt
eller för bevarande av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbud enligt första styckel får meddelas för en tid av
högst tre är. Om synnerliga skäl föreligger, får förbudet förlängas eller
förnyas med högst två är i sänder. Har byggnadslov för rivning av byggnad
sökts, fär dock förbudet för den byggnaden därefter ej gälla under längre
sammanlagd tid än fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;markiov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.1-13.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den rivningsreglering som sålunda
har genomförts avsågs vara proviso­risk, I samband med att 35 a 8 byggnadslagen
infördes uttalade departe­mentschefen (prop, 1973: 196 s, 29) alt det finns
starka skäl för att planmäs­sigt reglera rivning av byggnader pä samma sätl som
nybyggnad och andra väsentliga miljöförändringar regleras. Emellertid framhölls
att bygglagut­redningens arbete inte borde föregripas. Det ansågs därför inte
lämpligl att genomföra en ordning som öppnade möjligheter all mer generellt
hindra rivningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivning av en byggnad kan i dag
vägras även med stöd av byggnadsmin­neslagen. Enligt 1 8 byggnadsminneslagen
kan länsslyrelsen förklara en byggnad som byggnadsminne, om den bevarar
egenarten hos gängen tids byggnadsskick eller minnet av någon historiskt
betydelsefull händelse och den med hänsyn därtill är att anse som synnerligen
märklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.2 Principiella synpunkter på behovel av en ny
reglering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De nuvarande tidsbegränsade rivningsförbuden
ersätts med en permanent reglering, där fastighetsägaren i vissa fall blir
berätti­gad till ersättning, om rivning vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov skall normalt krävas
inom omräden med detaljplan. Ge­nom områdesbestämmelser skall kommunen kunna
införa skyldighel att söka rivningslov även inom andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är en allmän uppfattning bland
remissinstanserna atl nägon form av rivningsreglering är nödvändig i PBL, Jag
delar denna uppfattning och anser att regleringen - i enlighet med utredningens
förslag - bör kunna bygga pä de principer som låg lill grund för reformen är
1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningsreglerna i PBL bör enligt
min mening kunna fungera som etl komplement till det statliga instrumentet
byggnadsminnesförklaring enligt byggnadsminneslagen. Det bör alltså nu införas
vidgade möjligheter för kommunerna att bevara bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningsregleringen bör utformas
som ett tillståndsförfarande. Inom vissa omräden bör det alltså krävas lov av
byggnadsnämnden för atl en byggnad skall få rivas. Tillståndet bör kallas
rivningslov, Skyldighel att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;söka rivningslov bör generellt föreligga inom
delaljplanelagda områden, Möjlighel bör dock finnas att genom beslämmelser i
detaljplan undanta från rivningslovsplikl en viss faslighet eller fastigheterna
inom etl vissl område av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del kan finnas behov av
rivningsreglering även i omräden som inte ligger inom delaljplan och inte heller
kommer att detaljplaneläggas, t, ex, inom fiskelägen, brukssamhällen,
fäbodvallar och kyrkbyar. Även en enstaka byggnad i kulturlandskapet kan vara
värd all skydda, t,ex, en gärd, en kvarn eller någon annan nytlobyggnad eller
etl industriminne. Kommuner­na bör därför få möjlighet att i
områdesbestämmelser besluta att rivnings-lovsplikt skall gälla inom vissa
områden eller för en viss fastighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 materiellt hänseende bör reglerna
utformas så att kommunen får rätt att vägra rivning endast pä vissa i lagen
angivna grunder. Med ledning av dessa grunder kan kommunerna på ett tidigt
stadium inventera den befint­liga bebyggelsen och upprätta program och planer
för bevarandet, 1 den män del behövs kan dessa i sin lur på sikt omformas till
skyddsbestäm­melser i detaljplaner eller områdesbestämmelser. Härigenom bör
kommu­nerna kunna skaffa sig en god beredskap inför framtida rivningsansökning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande provisoriska
förbudssysiemet kan pä detta sätt avlösas av en mer definitiv ordning. Ett
förslag som utformas med dessa utgångs­punkter - att rivning pä vissa i lagen
angivna grunder kan hindras inte bara temporärt utan även på lång sikt -
förutsätter att fastighetsägaren i vissa fall får rätt lill ersättning för den
skada han orsakas. Jag återkommer senare till ersättningsfrågorna (avsnitt
18,2,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;markiov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.2-13.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.3 Prövningsgrunder vid rivning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Rivningslov kan vägras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-  för att kulturhistoriskt eller
miljömässigt värdefull bebyggelse skall&lt;br&gt;
bevaras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;— med hänsyn till bostadsförsörjningsbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En prövningsgrund som i likhet med
35 a 8 byggnadslagen lar fasta på intresset att bevara en byggnad med hänsyn
till dess värde från kulturhis­toriska eller miljömässiga synpunkler bör
införas i PBL, Rivningsregle­ringen bör omfatta inte bara sådana byggnader som
är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnäriig synpunkt och som enligt vad jag tidigare har föreslagil (avsnitt
11,2,2) skall specialreg­leras i 3 kap, utan även byggnader som inte har detla
kvalificerade värde frän bevarandesynpunkt, Atl göra något allmängiltigt
uttalande om vad som är kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är givelvis inte
möjligt. Lo­kala överväganden bör här tillmätas den största betydelse. Det
material &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;10   
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som tas fram inom ramen för den fysiska riksplaneringen
och i övrigt av de       13 Rivningslov och&lt;br&gt;
kulturminnesvårdande myndigheterna kan därvid tjäna till god ledning för     
marklov&lt;br&gt;
kommunerna,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med miljömässigt värdefull
bebyggelse avses inte bara byggnader som i sig är värda atl bevara. Miljön
behöver inie vara resultatet av etl medvetet konstnärligt skapande för att vara
skyddsvärd. Även i andra slags miljöer kan det bli aktuellt att tillämpa denna
prövningsgrund. Del rivningshotade huset kan t,ex, ingå i en enhetlig grupp med
tidstypiskt byggnadsskick eller ligga i en husrad eller vid ett torg av
miljömässigt värde, där bortfallet av ett hus skulle medföra stor skada på
stadsbilden. En skyddsvärd miljö kan också utgöras l.ex. av en stadsdel med väl
sammanhållen och tillta­lande bebyggelse eller med andra påtagliga
trevnadsvarden i den yttre miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser vidare att rivning skall
kunna hindras av hänsyn till bostadsför­sörjningen. Den prövningsgrunden kan i
korthet sägas vara motiverad av följande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tyngdpunkten i den kommunala
bostadsförsörjningsplaneringen har på senare är förskjutits frän nyproduktion
lill olika slags åtgärder för all anpassa hela bostadsbeståndet till de behov
och önskemål som kan för­utses. Genom statsmakternas beslut år 1978 (prop.
1977/78:93, CU 28) skall de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen ge uttryck
för en samlad syn på behovet av nybyggnad, förnyelse och andra bostadsför­sörjningsåtgärder.
Lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostads­försörjningens främjande
m.m. har ändrats år 1984 (prop. 1983/84:41 bil.9, BoU 11, rskr 63, SFS 1984:
35). Ytteriigare ändringar har nyligen föresla­gits av regeringen (prop.
1984/85: 142). Syftet med ändringarna är alt precisera del kommunala ansvaret
för bostadsförsörjningen och alt anpas­sa planeringen till de lokala behoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadsförsörjningsplaneringen är
alltså en lagfäst skyldighet för kom­munerna, och planeringen skall bedrivas
under öppna former så att den blir föremål för offentlig debatt i kommunerna.
Planeringen har en god politisk förankring i kommunen till följd av
föreskriften om atl kommunfullmäktige skall ta ställning lill
bostadsförsörjningsprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bosladsförsörjningsprogrammet tar
upp de långsiktiga målen för bo­stadsförsörjningen men ulgör också ett underlag
för produktionsförbere-dande beslul och åtgärder för de närmaste åren.
Bosiadsförsörjningsplane-ringen utgör därvid ett underlag för annan kommunal
sektorsplanering och för den kommunala ekonomiska långtidsplaneringen.
Programmet är ocksä ett viktigt instrumeni för samordning av en rad åtgärder
som vidlas av olika huvudmän och intressenter och som syftar lill en utveckling
och förnyelse av befinlliga områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bosiudsförsörjningsprogrammels
förslag lill åtgärder bygger bl.a. pä kunskaper om bostadsbeståndets tekniska
egenskaper, standard och kvali­tet och inte sällan även på s.k. bostadssociala
inventeringar. 1 proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1977/78:93  om  riktlinjer för ansvarsfördelningen  inom 
bostadsförsörj-      13 Rivningslov och ningen m.m. slås bl.a. fast all arbetet
med kommunala bostadsförsörj-     marklov ningsprogram bör bygga på analyser av
förhållandena i olika bostadsområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En avveckling av lägenheterna i det
befintliga beståndet bör enligt min mening inte ske slumpmässigt ulan följa
intentionerna i bostadsförsörj­ningsplaneringen. Del är också ett
samhällsekonomiskt intresse alt bevaka rivningsverksamheten och kunna hindra
att godtagbara bostäder försvin­ner från bostadsmarknaden. Det är alltså
angeläget att från bosladspolilisk synpunkt kunna på ett planmässigt sätt
reglera inte bara nybyggnader utan även rivningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även hänsynen till de boende ingår
i bostadsförsörjningsskälen (prop. 1973: 196, s, 26), Mol bakgrund av att det
under de senaste åren allt oftare har diskuterats vilket inflytande som de
boende bör ha bl, a. i rivningsären­den, anser jag det befogat att jag här i
korthet beskriver hyresgästernas civilrältsliga ställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 12 kap, jordabalken (hyreslagen)
finns det bestämmelser om hyresgäs­tens ställning vid större ombyggnader och
vid rivningar. Bestämmelserna innebär bl, a, att det s,k, besittningsskyddet
för hyresgästen i sådana situationer ibland bryts, I 46 5 hyreslagen räknas
sålunda upp flera fall då en bostadshyresgäst inte har rätt att få sitt
hyresavtal förlängt. Enligt 46 5 första stycket 3 saknas besittningsskydd, om
huset skall rivas och det inte är oskäligt mot hyresgästen att
hyresförhållandet upphör. Vid slörre om­byggnader gäller enligl 46 5 förslå
stycket 4 atl någon rätt till förlängning inte heller föreligger, om det inte
är uppenbart att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd
olägenhet för ombyggnadens genomfö­rande och det inte är oskäligt mot
hyresgästen atl hyresförhållandet upp­hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns vidare i 46 8 tredje
stycket en beslämmelse, enligt vilken en hyresgäst, som avträder en lägenhet
eller en del av den med anledning av att huset skall undergå större ombyggnad,
om möjligt skall beredas tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig
lägenhet i huset. Någon liknande rätt till återflyttning i rivningsfallel finns
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det ligger således i hög grad i
hyresgästernas intresse atl kunna påverka beslut i rivningsfrägor. Jag
återkommer senare till hur starkt hyresgäster­nas inflytande bör vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening bör rivning kunna
vägras med hänsyn lill bosladsför-sörjningens behov, om byggnaden fyller -
eller efter upprustning kan fylla - rimliga kvalitetsanspråk, Ytteriigare en
förutsättning bör vara atl lägel pä bostadsmarknaden är sädanl att lägenheterna
i byggnaden kan väntas bli efterfrågade antingen omedelbart eller inom en snar
framlid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.4 Planers inverkan på prövningen av rivningslov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ij Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.1.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En särskild fråga som nägot bör belysas
i detta sammanhang är vilken     marklov verkan som planbeslut av olika slag
bör ha pä rivningslovsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till en början kan då slås fast atl
de prövningsgrunder som jag nu har föreslagil givetvis inte är avsedda atl
tillämpas, om rivningen är föranledd av att en detaljplan för den berörda
fasligheten medger en ändrad markan­vändning. Planen i sig kan då sä.gas utgöra
en form av förhandsbesked om atl rivning fär ske. För atl rivning dä skall
kunna vägras måste planen först ändras eller upphävas, sä att medgivandet i
planen till ändrad markanvänd­ning förlorar sin verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att den prövningsgrund som
avser bevarande av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse
skall kunna åberopas, har utred­ningen ställt upp ett krav atl byggnaden måste
omfattas av skyddsbestäm­melser i en delaljplan eller ett markförordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På den här punkten har
utredningsförslaget mött invändningar från mänga håll. Jag har förståelse för
denna krilik och föreslär därför alt det inte skall ställas krav på sådana
skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser för atl rivningslov
skall kunna vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anledningen Ull alt jag här går
ifrån utredningsförslaget är i korthet följande. De rivningsförbud som har
utfärdats enligt byggnadslagen skall enligt det förslag till
övergångsbestämmelser som jag senare lägger fram (avsnitt 19.4.2) upphöra atl
gälla vid PBL:s ikraftträdande. Därmed faller ocksä skyddet för en mängd
byggnader i Stockholm och på en hel del andra platser. Utredningens förslag
innebär att kommunerna på kort lid - två är från det en ansökan om rivning ges
in till byggnadsnämnden - mäste komplettera gällande detaljplaner med särskilda
planbestämmelser för alt skyddet mot rivning skall kunna vidmakthållas. Enligt
min mening skulle en sädan ordning kräva myckel stora planeringsinsatser - i
all synnerhet under elt övergångsskede som kan bli ganska långvarigt - utan atl
nägra motsvarande fördelar står att vinna. För den enskilde torde det många
gånger vara bällre alt få ett beslut om vägrat rivningslov direkt än att ett
beslut om planändring först skall avvaktas. Bl.a. därför anser jag alt
byggnadsnämnden i varje enskill ärende om rivningslov bör ha möjlighel alt
vägra rivning, om nämnden - pä grundval av de inventeringar och det
underlagsmaterial i övrigi som står till förfogande - bedömer all byggna­den är
värd alt bevara för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För tydlighetens skull vill jag tillägga atl del
naturligtvis inte bör finnas nägol hinder mol alt kommunen på ett mer
definitivt sätt ändå klargör sina avsikter all bevara en viss särskill
värdefull bebyggelse genom att meddela skyddsbestämmelser i detaljplan eller
genom områdesbestämmelser. Mitt förslag innebär enbari att jag inte anser det
befogat att alltid kräva sädana skyddsbestämmelser för all man skall kunna upprätthålla
de ambitioner alt bevara bebyggelse som ligger bakom dagens rivningsförbud. Den
rättsliga effekten av en plan med skyddsbestämmelser bör vara atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rivning
inte kan medges för fastigheter som omfattas av beslämmelserna. Skyddsbestämmelserna
medför alltså automatiskt etl rivningsförbud. En­dast om beslämmelserna först
upphävs bör rivningslov alltså kunna läm­nas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.4-13.1.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.5 Samordning mellan prövningen av rivningsärenden och
beslul en­ligl annan lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: I vissa fall skall rivningslov inte kunna
lämnas, nämligen om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upprustningsåläggande
enligt bostadssaneringslagen har meddelats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser
har meddelats genom detaljplan eller områdes­bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag lar först upp en fråga där jag
förordar en annan lösning än ulredning­en. Del gäller sambandet mellan den
föreslagna rivningsregleringen i PBL och de ekonomiska förutsättningarna enligt
bostadssaneringslagen för upp­rustning av en byggnad eller en bostadslägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär i
huvudsak följande. Rivning bör inte få vägras med hänsyn till
bostadsförsörjningen, om en byggnad eller lägenhet är i sådant skick att det
måste ske en upprustning men det inte är ekono­miskt försvarligt att göra de
nödvändiga upprustningsåtgärderna. Om det alltså inte finns
fastighetsekonomiska förutsättningar atl rusta upp en byggnad, bör endast
kulturhistoriska och miljömässiga skäl kunna utgöra grund för att hindra
rivning, I sådana fall bör ägaren vara berättigad till ekonomisk kompensation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande kopplingen till
bostadssaneringslagen förde utredningen föl­jande resonemang. Så snart
fastighetsägaren i rivningsärendet påstår att del enligt hans uppfattning
saknas förutsättningar för ett upprustningsåläg­gande enligl bostadssaneringslagen,
skall kommunen vara förhindrad atl utan vidare vägra rivning. Vill kommunen
bevara byggnaden, mäste riv­ningsärendet vila lill dess upprustningsfrågan har
avgjorts pä ansökan av kommunen. Om det vid den prövningen klarläggs att
fastigheten inte är värd att rustas upp med hänsyn till de ekonomiska kraven i
5 5 bostadssa­neringslagen, och kommunens ansökan om upprustningsåläggande
därför avslås, skall rivning alllid fä ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall skall enligl
utredningens förslag den ekonomiska bedömning­en i första instans utföras av
byggnadsnämnden i själva rivningsärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening finns del här
anledning att förenkla förfarandet avse­värl. Det bör sålunda inte råda nägon
skillnad i förfarandet beroende på om byggnadsnämnden vill hindra rivning med
hänsyn till bostadsförsörjningen eller lill byggnadens kulturhistoriska eller
miljömässiga värden. En enhet­lig prövningsordning är atl föredra. Enligt min
mening kan man utgä frän atl kommunen, innan en ansökan om rivning ogillas, gör
en noggrann&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.1.5-13.1.6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utredning av de fastighetsekonomiska förutsättningarna för
att behålla 13 Rivningslov och byggnaden i fråga. För detta talar inte minst
den omständigheten att markiov kommunen i vissa fall kan bli skyldig att ersätta
fastighetsägaren för den skada han lider av att rivningslov vägras. Mot denna
bakgrund finns del knappast nägon anledning att, som utredningen har gjort,
ställa krav på atl kommunen skall ta initiativet till att de
fastigheisekonomiska frågorna blir slutligt avgjorda innan rivningslov fär
vägras. Det bör i stället vara sökan­dens sak att begära ersättning av
kommunen, om han anser sig behöva göra en alltför slor ekonomisk uppoffring för
att byggnaden skall stå kvar. Ersättningsreglerna blir pä det sättet identiska,
oberoende av vilken av de båda avslagsgrunderna som byggnadsnämnden har
åberopat. Detta ser jag som en belydande förenkling av regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill tillägga att den nu
föreslagna ordningen inte skall utgöra nägot hinder mot att kommunen i vissa
fall ändå väljer att använda sig av förfarandet enligt utredningsförslaget. Det
kan naturligtvis tänkas att kom­munen ibland hellre vill ha den ekonomiska
bedömningen avklarad, innan man tar slällning i rivningsfrägan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De hyresgäster som motsätter sig rivning
bör enligt PBL ha en ställning som i sina huvuddrag motsvarar den som de har i
dag på grund av bestäm­melserna i bostadssaneringslagen. Här följer jag alltså
utredningsförslaget, som på den här punkten inte har mött någon kritik under
remissbehand­lingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår således att
rivningslov inte skall få lämnas så länge en ansökan - av kommunen eller en
organisation av hyresgäster - om upprustningsåläggande enligt
bostadssaneringslagen inte har slutligt av­gjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F, n, gäller ocksä hinder mol att meddela
lov till rivning, om etl upprust­ningsåläggande har utfärdats och åläggandel
inte har förfallit. En motsva­righet till denna regel bör tas in i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 syfte atl ytteriigare stärka
hyresgästernas ställning i rivningsärenden har utredningen föreslagit en
uttrycklig föreskrift om all byggnadsnämn­den skall ta skälig hänsyn till
hyresgästernas önskemål, 1 likhet med mänga remissinstanser finner jag en sådan
lagregel onödig. Jag anser det självklart att myndigheterna även utan en sådan
föreskrift tar den hänsyn lill sak­ägarnas synpunkter som i varje särskill fall
är möjlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.6 Kommunen kan behöva lid för prövningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan förutsättas att det i många
kommuners översiktliga planering ingår som ett normalt inslag att inventera det
befintliga byggnadsbeståndet och att i mån av behov upprätta bevarande- och
saneringsprogram. Allt detta är givetvis ett komplicerat och Udsödande arbete.
Ställningstaganden i bevarandefrågor kräver ingående tekniska analyser,
ekonomiska kal­kyler, samråd i antikvariska frågor med regionala myndigheter,
l.ex. läns­antikvarien och företrädare för länsmuseet samt förhandlingar med
fastig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.1.6-13.1.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hetsägarna. Beträffande vissa fastigheter kan det vara
oklart om det finns 13 Rivningslov och förutsältningar att tillgripa
byggnadsminnesförklaring eller om bevarandet marklov kan säkras genom
upprustningsåläggande enligt bostadssaneringslagen. Del kan vidare behöva
undersökas hur långt man kan komma med frivilliga uppgörelser med
fastighetsägaren. Sannolikt tar det läng tid innan kom­munen överallt har
lyckats atl i form av riktlinjer i översiktsplanen eller skyddsbestämmelser i
detaljplaner eller områdesbestämmelser uttrycka de ställningstaganden, som
efter hand växer fram i arbetet med bevarandefrä­gorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med del system jag har föreslagit
och som innebär att ett vägrat rivnings­lov i vissa fall skall kunna utlösa
ersättningsrätt för fastighetsägaren kan det anlas att kommunen ibland föredrar
att förvärva fastigheten - i sista hand tvångsvis genom expropriation - framför
att betala ersättning med ett belopp som i fall av tvist bestäms av domstol.
Jag vill erinra om atl expropriation kan ske bl, a. för att bevara historiskt
eller kulturhistoriskt märklig bebyggelse (2 kap, 8 5 expropriationslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen mäste räkna med att
fastighetsägarna när som helst under planeringsarbetet kan aktualisera
rivningsfrågan. Genom att ansöka om rivningslov kan en fastighetsägare tvinga
kommunen till ett avgörande, trots att det kanske ännu finns brister i
beslutsunderlaget. Det kan också vara så att alternativa vägar att lösa
bevarandefrågan återstår att pröva vid den tidpunkt då ärendet väcks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan situation som kräver
särskilda överväganden är den att gällan­de detaljplan medger att ett
bostadshus rivs och ersätts av en byggnad för något annal ändamål, t, ex, ett
kontorshus, men att planens genomförande­tid har gått ut när rivningslov söks.
Som jag tidigare (avsnitt 3,3,2) har föreslagit skall kommunen, när
genomförandetiden har gått ut, kunna ändra planen utan att skyldighel därmed
uppkommer att ersätta fastighets­ägaren för byggrätten enligt planen. Om
kommunen när rivningen söks finner att det användningssätt som i planen medges
för den aktuella fas­tigheten inte längre bör tillåtas, ulan att bostäder är
den även för framUden lämpligaste markanvändningen för fastigheten, kan
rivningen inte stoppas med mindre än att detaljplanen ändras så att
ändamålsbestämningen an­passas till de faktiska förhållandena på fastigheten,
Atl ändra planen pä detta sätt kan ta en viss tid, även om planarbetet kan
begränsas till alt gälla en enda fastighet. Reglerna i PBL bör utformas så att
del blir möjligt för byggnadsnämnden att - på motsvarande sätl som jag har
föreslagit beträf­fande ärenden om bygglov (avsnitt 12,3,3) - besluta om
anstånd med avgörandet av ansökningar om rivningslov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.1.7 Förjäranderegler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av vad jag nu har anfört framgår
att förfarandereglerna bör utformas så all de medger en viss betänkelid för
kommunen i samband med beslul i rivningsfrägor. Kommunen kan behöva tid för alt
utreda om bevaran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;deintresset kan tillgodoses genom tillämpning av
byggnadsminneslagen      13 Rivningslov och eller bostadssaneringslagen, i form
av ett avtal med fastighetsägaren eller      marklov genom köp eller
expropriation. Det kan ocksä ta en viss tid att bedöma      13.1.7-13.2 frågan
om ett avslag pä ansökningen om rivningslov kan medföra skyldig­het att betala
ersättning till fastighetsägaren. Slutligen behövs det en tids­frist för att
kommunen skall hinna ändra gällande detaljplan, om del behövs för att ett
rivningsönskemål skall kunna mötas med etl planbeslui som avspeglar kommunens
aktuella avsikter med faslighetens användning. Fastighetsägaren har å sin sida
i alla de berörda situationerna ett befogal krav atl han inte skall hållas i
ovisshet under en obestämd eller oskäligt läng lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av det nu anförda
föreslår jag en regel som ger möjlighet för byggnadsnämnden att under en viss
tid vänta med att ta slutlig ställning lill en ansökan om rivningslov. Förfarandet
i denna del bör sä nära som möjligt ansluta till vad jag tidigare (avsnitt
12,3,3) har föreslagit beträffande avgörande av ärenden om bygglov. Under tiden
som ärendet vilar kan yilerligare utredningar göras och vissa initiativ tas
bäde av kommunen och av andra intressenter för att lösa frågan om bevarandet av
byggnaden i andra former än enligl PBL. Sålunda bör det kunna ske ansökningar
om byggnadsminnesförklaring, upprustningsåläggande eller
expropriationsiill-sländ. Ytteriigare en åtgärd som kommunen bör kunna vidta
för att möta anspråken pä rivning är att anta eller ändra en detaljplan eller
områdesbe­stämmelser. 1 det sistnämnda fallet bör dock gälla alt ärendet om
rivnings­lov skall avgöras, om inte ett planbeslui har meddelats inom tvä år
från den dag då ansökningen om rivningslov kom in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett förslag i lagrädsremissen (s,
228) om att även en ansökan om bygg­nadsminnesförklaring skall kunna föranleda
anstånd med avgörandet om rivningslov vidhåller jag däremot inte, 1 likhet med
lagrådet (yttrandet S.90) anser jag nämligen inte atl en särskild föreskrift om
obligatoriskt anstånd fyller någon funktion i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2 Marklov Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Inom områden med detaljplan skall
marklov normalt krävas för schakt­ning eller fyllning, som medför att höjdläget
för en tomt eller mark för allmän plats ändras avsevärt (s. 300)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunen skall i detaljplan kunna
beslämma atl trädfällning och skogsplantering inte får företas utan marklov
inom planområdet (s. 300)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunen skall genom
omnidesbeslämmelser kunna besluta att det skall krävas marklov för schaktning.
fyllning, trädfällning och skogs­plantering inom områden som är avsedda för
bebyggelse och i skydds­områden intill försvarsanläggningar, flygplalser,
kärnreaktorer och lik­nande (s. 300)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o Marklov får vägras om åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;strider mot
en detaljplan eller områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motverkar
syftet med skydds-eller säkerhetsområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;U.z-13.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förhindrar
eller försvårar områdets användning för bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medför störningar
för omgivningen (s. 302).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2.1 Gällande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som ingår i fastställd
generalplan får schaktning, fyllning, trädfällning eller annan jämförlig åtgärd
inte vidtas, om åtgärden kan väsentligt försvära områdets användning för del avsedda
ändamålet, Pä ansökan av markägaren eller innehavare av särskild rätt till mark
kan länsslyrelsen pröva om en viss åtgärd är av detla slag (17 8 BL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden med stadsplan gäller
motsvarande förbud med endast den skillnaden att förbudet här avser åtgärder
som uppenbarligen kan väsent­ligt försvåra ett områdes användning för det
avsedda ändamålet (405 BL), Den som vill utföra en åtgärd inom stadsplanelagt
område har ingen möjlig­het att i förväg få prövat om åtgärden är tillåten
eller inte. Däremot föreskrivs i 54 8 1 mom, byggnadsstadgan byggnadslovsplikt
för schakt­ning, fyllning eller annan liknande åtgärd inom tomt, om åtgärden
innebär avsevärd ändring av höjdläget för tomten eller en del av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av dessa legala förbud
kan länsstyrelsen utfärda förbud mot åtgärder av del berörda slaget enligt både
17 och 40 SS byggnadslagen. Sådana förbud kan meddelas dels när en fräga om
planläggning eller planändring har aktualiserats, dels inom vissa omräden där
det råder nybyggnadsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även för omräden som ingår i
byggnadsplan eller där förbud mot ny­byggnad har meddelats i avvaktan på
byggnadsplan kan länsstyrelsen utfärda förbud mot schaktning, fyllning,
trädfällning eller annan jämförlig åtgärd. Någon motsvarighet till det
förhandsbesked som länsstyrelsen kan ge enligl 17 8 byggnadslagen finns inte
här,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slulligen skall nämnas att
länsstyrelsen med stöd av 54 8 1 mom, sista styckel byggnadsstadgan kan
föreskriva skyldighet att söka byggnadslov för bl, a, schaktning och fyllning
inom områden, som är belägna i närheten av befintliga eller tillämnade
befästningar, statliga flygplalser, andra flyg­platser för allmänt bruk,
atomreaktorer eller andra atomenergianläggnin­gar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regler om ersättning och inlösen
finns i 22 8 byggnadslagen, men de gäller bara för det fall att en fastställd
generalplan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller alt det
uppkommer synneriigt men vid användningen av en fastighet. På grund av en
bestämmelse i paragrafens fjärde stycke kan frågan om ersättning eller inlösen
inte avgö­ras, förrän länsstyrelsen vid förhandsprövning enligt 17 8
byggnadslagen har funnit att den sökta åtgärden kan väsentligt försvåra
områdets använd­ning för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2.2 Principiella synpunkter på behovel av en ny
reglering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/j Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.2.2-13.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del råder inte någon tvekan om att det i PBL mäsle finnas
bestämmelser      marklov som tjänar i huvudsak samma syften som det nuvarande
regelkomplexet. Remissinstanserna har i huvudsak godtagit utredningens förslag.
Jag kommer att lägga fram förslag som nära ansluter lill utredningens. Den
nuvarande regleringen måste betecknas som svåröverskådlig, del­vis inkonsekvent
och frän flera synpunkter ineffektiv. Reformbehovet i denna del är alltså
påtagligt. Regleringen bör få en mera enhetlig prägel, och bestämmelserna bör
samlas pä ett ställe i lagen. Förbudssystemet bör - i linje med förslaget i
övrigt - avlösas av etl system med tillståndspröv­ning som sker mot bakgrund av
inateridla prövningsgrunder i lagen. Till­ståndet bör kallas för marklov,
Eleslutanderätten bör läggas på byggnads­nämnden. De tillståndspliktiga
åtgärderna bör på ett uttömmande sätt anges i lagtexten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med grundtankarna i
övrigt bakom förslaget till PBL bör del i viss utsträckning ankomma på
kommunerna att ange de geografiska områ­den inom vilka marklovsplikt skall
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2.3 Regleringens omfattning och syfte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med utredningens förslag
bör de marklovspliktiga åtgärderna utgöras av schaktning, fyllning,
trädfällning och skogsplantering. Något behov av att ha en motsvarighet till
dagens uttryck &amp;quot;eller annan därmed jämförlig åtgärd&amp;quot; torde dock inte
finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En dd remissinslanser föreslår att
de marklovspliktiga åtgärderna ut­ökas med l.ex. förändringar i markskiktet,
dräneringsarbeten, beläggning med ogenomsläppliga ytskikt och borttagande av
annan vegetation än enbart träd. Jag anser dock inte behovet av en sådan
utökning vara så framträdande att del motiverar den långtgående och samtidigt
delvis oklara regleringsmöjlighet som den föreslagna utvidgningen av
marklovsplikten skulle kräva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland de åtgärder som enligt vad
jag nyss anförde skall kunna underkas­tas marklovsplikt finns en del sorn ingår
i ett normalt skogsbruk, nämligen trädfällning och skogsplantering. Givetvis
kan det inte bli tal om att frågor om tillstånd till trädfällning m.m. överlag
skall ligga inom det område där byggnadsnämnderna har beslutanderätten.
Räckvidden av den föreslagna tillståndsprövningen i PBL måste alltså klart
avgränsas. En lämplig ut­gångspunkt för gränsdragningen kan man få, om man
klarlägger de syften som ligger bakom den nuvarande lagstiftningen. Dessa
syften torde kunna sammanfattas på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandel av stadsplaner kan
försvåras, om marken schaktas dju­pare eller fylls upp till en större höjd än
som svarar mot den i planen fastställda. Särskill om nedschakrning eller
fyllning sker på mark som skall bli gata, kan olägenheter uppstå vid
plangenomförandet. Beträffande mark som gränsar till blivande gatumark är det
angeläget att det inte företas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;schaktning eller fyllning som avsevärt försvårar att gatan
läggs ut i fast-      13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ställt
höjdläge. Även i fråga om parkområden finns del skäl atl kunna      marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hindra
schaktning och fyllning. Dessutom är det viktigt all i avvaktan pä      13.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planens
genomförande skydda skogsbeståndet inom parkområdena. Det är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;givelvis
otillfredsställande om man avverkar skog som kanske just har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föranlett
att området i planen har upptagits som park,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande kvartersmark i
stadsplan är förhållandena som regel sådana att fastighetsägarens befogenheter
i här aktuella hänseenden inte bör be­gränsas. Det förekommer dock fall där
markens naturförhållanden starkt inverkar pä den stadsbild som avses med
planen. Inom ett villaområde kan det sålunda vara synnerligen angeläget att
skogen inte avverkas utan urskillning. Om ett byggnadskvarter i en plan läggs
ut på en bergshöjd, kan det vara mycket olyckligt om bergshöjden sprängs ned
före plangenomfö­randet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller förbuden i
generalplaner motiveras de med att markens användning för bebyggelse eller
trafikleder kan avsevärt försvåras genom schaktning eller fyllning. Genom
avverkning av ett skogsbestånd kan mar­kens användning som t, ex, park
förhindras under lång tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alla de synpunkter som nu har
redovisats gör sig enligt min uppfattning gällande med oförminskad styrka även
vid uppbyggnaden av ett nytt system. Regleringen i PBL bör alltså till att
börja med täcka de beskrivna situationerna. Dessutom finns det skäl att här
anknyta till de möjligheter som plansystemet i PBL erbjuder kommunerna att i
tidiga skeden av planeringsprocessen meddela bestämmelser som kan garantera att
en viss framtida markanvändning för t, ex, bebyggelse inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilt betydelsefullt för
kommunerna vid planeringen av nya bebyggel­seområden är att de redan på ett
tidigt stadium fär etl grepp över naturför­hållandena inom områden som skall
bebyggas. Det bör framhållas att skogen inte bara har betydelse för ett
bebyggelseområdes utseende utan även kan inverka på avrinnings- och
grundvattenförhållanden, klimat, m, m, PBL bör därför ge kommunerna möjlighet
att kontrollera sådana förändringar av skogen som kan rubba förutsättningarna
för att åstadkom­ma en i vid bemärkelse god bebyggelsemiljö inom ett visst
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om bebyggelsen är tänkt atl ske i
ett skogsparti, kan det vara förödande för den slutliga miljöutformningen, om
skogen helt avverkas. 1 modern planering finns ju ofta en strävan att behålla
träddungar och öppna natur­stråk i anslutning till eller mellan grupper av
bebyggelse. Exakt vilka träd som får las ned och vilka som bör stå kvar kan då
inte avgöras förrän i ett sent skede i planläggningsprocessen. Intill dess
måste handlingsfriheten i delta avseende kunna bevaras, dvs. det bör skapas
möjlighet att hindra avverkning under planeringens gång. Om kommunen i sin
översiklliga planering har kommit fram till att bebyggelsen bör läggas på öppen
mark, finns det ett starkt samhällsintresse av att del inte planteras skog inom
området. Detta bör alltså kunna hindras genom marklovsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även fasUgheisägaren bör vara betjänt av att
skogsplantering kan hindras i lid i sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När planläggningen är slutförd och
bebyggelsen skall uppföras, är situa­tionen nägot annorlunda, 1 förgrunden för
det allmännas intresse slår dä kanske inte längre önskemålet att spara all
vegetation inom planomrädet och all behålla markens höjdläge intakt överallt, I
detta skede gärdet som regel an mer nyanserat skilja ut olika delar av planen
där kontrollbehovet är mer eller mindre starkt. Det ligger i sakens natur att
mark- och naturför­hållandena mäste helt omgestaltas i vissa delar av planen, 1
andra delar kan det vara desto mer angelägel att slå vakt om dessa
förhållanden. Det kan gälla t, ex, inom parkmark och på tomter som är obebyggda
vid tiden då planen antas. 1 vissa fall kan t.o,m, något enstaka träd på en
bebyggd tomtplats utgöra ett karaktäristiskt och oersättligt inslag i
närmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en faktor bör beakias i sammanhanget. Inom
bebyggelseom­räden med känsliga grundförhållanden är erfarenhetsmässigt vissa
risker för sättningsskador förenade med även rätt måttlig schaklning och utfyll­nad.
Del är angeläget att byggnadsnämnden kan utöva tillsyn över sädana arbetsföretag
och meddela föreskrifter om hur de får utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också de bestämmelser som nu finns
i 54 8 1 mom, sista stycket bygg­nadsstadgan och som syftar till att
säkerhetsintresset skall tillgodoses i närheten av befästningar, flygplatser
m,m. måste få en motsvarighet i PBL, Däremot anser jag del inte föreligga skäl
att genom reglerna om marklov kunna påverka skogsavverkning och liknande inom
friluftsområ­den. Jag hänvisar här till min tidigare principiella resonemang i
den frågan (avsnill 5,4,3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.2.3-13.2.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2.4 Marklovspliktens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Inom omräden med detaljplan skall marklov
normalt krä­vas för schaktning eller fyllning, som medför att höjdläget för en
tomt eller mark för allmän plats ändras avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall i detaljplan kunna
bestämma att trädfällning och skogsplantering inte får företas utan marklov
inom planområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall genom
områdesbestämmelser kunna besluta atl det skall krävas marklov för schaktning,
fyllning, trädfällning och skogs­plantering inom områden som är avsedda för
bebyggelse och i skydds­områden intill försvarsanläggningar, flygplatser,
kärnreaktorer och lik­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av vad jag nu har anfört framgår
att det kan finnas behov av många variationsmöjligheter och att det ofta går
att fortlöpande precisera kon-irollbehovet under planeringens gång. Vissa
åtgärder som kommunen i ursprungsläget av en planeringsprocess kanske har
ansett del nödvändigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att hindra, t, ex. med stöd av områdesbestämmelser, kan
kanske släppas      13 Rivningslov och helt fria när detaljplanen är färdig.
Omvänt kan kommunen i samband med      marklov detaljplaneläggningen behöva ta
ett fastare grepp om faktorer som i det      13.-.4 inledande planskedet har
varit mindre intressanta från samhällets syn­punkt, t. ex. förskjutningar av
höjdläget på tomter, bevarande av träddung­ar eller enstaka träd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av det anförda
föreslär jag följande uppbyggnad av syste­met.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL bör i två hänseenden ange de
yttersta ramarna för regleringens räckvidd. För del första bör åtgärdstyperna
anges, nämligen schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. För det
andra bör i lagen anges inom vilka slag av områden som reglerna kan Ullämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den geografiska bestämningen i
lagen bör lämpligen göras från några olika utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den första bör ta sikte på det
planmässiga intresset att syftei med en tilltänkt användning av marken för
bebyggelseändamål inte skall motver­kas. 1 denna del bör PBL ge möjlighet alt
införa marklovsplikt inom områden som avses för bebyggelse. Beslutet att
marklovsplikt skall gälla bör i detta fall meddelas genom områdesbestämmelser.
1 denna form bör också kunna beslutas materiellt hur marklovsprövningen skall
ske, dvs. var och i vilken omfattning som olika åtgärder får eller inte får
utföras. Jag återkommer till detta i specialmoliveringen (5 kap. 16 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den andra utgångspunkten är atl det
enligt gällande rätt krävs byggnads­lov för schaktning, fyllning eller annan
liknande åtgärd inom en tomt, om åtgärden medför att höjdläget för tomten eller
för en del av den ändras avsevärt. Dagens krav på byggnadslov har givetvis ett
nära samband med den materiella bestämmelsen i 53 5 2 mom, byggnadsstadgan att
en be­byggd tomt skall beträffande lutning och höjdläge vara anordnad pä lämp­ligl
sätt med hänsyn särskilt till ljustillförseln samt till stads- eller land­skapsbilden.
Tomtens lutning och höjdläge har naturiigtvis ofta även stor betydelse i
relationen grannar emellan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa aspekter talar för atl
marklovsplikten enligt PBL bör vara generell i fråga om mer betydande
schaklningar och fyllningar, åtminstone inom område med detaljplan,
Marklovsplikten bör emellertid inte gälla bara tomtmark. Förändringar inom
allmänna platser, t, ex, anordnande av en bullervall, kan vara väl så
besvärande för grannarna som förändringar på en närliggande tomt. Jag föreslår
därför en bestämmelse med innebörd att inom områden med delaljplan skall krävas
marklov för schaktning eller fyllning, som medför alt höjdläget för en tomt
eller mark för allmän plats ändras avsevärl. Eftersom det kan finnas
detaljplaner där en prövning av detta slag helt skulle sakna belydelse, bör
kommunen i planen kunna bestämma att marklovsplikt inte skall gälla inom
planområdel eller en del av detta. Som har framgått av mitt anförande kan det i
vissa fall finnas behov av att kontrollera även trädfällning och
skogsplantering inom områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;302&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
med delaljplan. Kommunerna bör däriör genom en planbestämmelse kunna införa
skyldighel att söka marklov för sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
en aspekt är att det speciella säkerhetsintresse som är anknu­tet till
försvarsanläggningar, flygplatser, kärnreaktorer och liknande an­läggningar bör
kunna tillgodoses. I detta avseende bör lagen göra del möjligt för kommunerna att
införa skyldighel att söka marklov inom den typ av omräden som nu anges i 54 S
1 mom. sista styckel byggnadsstadgan. Det finns enligt min mening skäl att
kunna utvidga prövningen av mark­lovspliktiga åtgärder, så att ett skydds-
eller säkerhetsområde kan garante­ras även omkring några andra typer av
anläggningar än de som i dag är skyddade. Jag länker främst på vindkraftverk -
där det är angeläget att kunna hålla skogen borta - och på en del miljöfarliga
anläggningar, där l.ex. schaktning och trädfällning kan ha menliga effekter.
Även när del gäller skydds- och säkerhetsområdena bör besluten meddelas genom
om­rådesbestämmelser. Likaså bör kommunerna kunna genom områdesbe­stämmelser
besluta vilka av de aktuella åtgärderna som får eller inte får utföras inom de
angivna områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
Rivningslov och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2.4-13.2.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2.5
Prövningsgrunderna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Marklov får vägras om åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;strider mot en detaljplan eller
områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motverkar syftet med skydds-
eller säkerhetsområden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhindrar eller försvårar
områdets användning för bebyggelse eller som friluftsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medför störningar för
omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagen bör - som framgått av vad jag redan har
sagt - anges på vilka grunder som marklov skall få vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till att börja med bör lov kunna vägras, om det
finns en materiell bestämmelse i en detaljplan eller i områdesbestämmelser som
ger stöd för en vägran. 1 lagtexten bör därför anges atl marklov får vägras, om
den ansökta åtgärden skulle strida mol områdesbestämmelser eller en detalj­plan.
Så långt följer jag betänkandet. Utredningens förslag - med en prövning enbart
mot bakgrund av materiella planbestämmelser - utgår från att kommunen i planer
kan förutse alla tänkbara framtida situationer och att det alltså görs en
mycket ingående detaljreglering i planerna av vilka åtgärder som bör tillåtas
och vilka som bör vägras inom olika områ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta betraktelsesätt är enligt rnin mening
orealistiskt. Det måste finnas en möjlighet att också göra en bedömning från
fall till fall i det enskilda ärendet om lov - en bedömning som alltså inte
behöver grundas på någon konkret bestämmelse i detaljplanen eller
områdesbestämmelserna. Därför vill jag föreslå ytterligare en prövningsgrund
som - efter mönster av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13.2.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gällande ordning - gör det möjligl att vägra marklov, om
åtgärden kan      13 Rivningslov och väsentligl försvära områdets användning
för del avsedda ändamålet. Elt      marklov exempel på delta kan vara att
marklov till schaktning kan behöva vägras inom ett blivande bebyggelseomräde utan
att del finns etl direkt förbud mol schaktning i områdesbestämmelserna.
Förutsättningen är dock givet­vis att kommunen har beslutat atl marklovsplikt
skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En prövningsgrund bör ta direkt
sikte på åtgärder inom skydds- och säkerhetsområden i närheten av
försvarsanläggningar och liknande. Slulli­gen föreslår jag en prövningsgrund
som gör det möjligt atl avslå åtgärder som medför slörningar för omgivningen.
Jag skall i specialmotiveringen (8 kap. 18 5) närmare beskriva hur de
föreslagna prövningsgrunderna kan användas i olika sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:157.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;14    Byggnadsnämnd, byggnadsarbete och tillsyn m. m. Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Byggnadsnämndens obligatoriska uppgifter skall i
princip omfatta en­bart prövning av frågor om bygglov, rivningslov, marklov och
förhands­besked. Detta ger kommunerna en större organisatorisk frihet på
nämndnivå (s. 304)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Byggnadsnämnden bör vara serviceinriktad genom
att ge råd, upplysa om och förklara de regler som byggherren har att följa.
Nämnden bör vidare tillämpa sä enkla rutiner som möjligt med hänsyn Ull de
olika byggprojektens art (s. 306)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha minst
en person med arkitekt­utbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den
omfattning och med den kompetens som behövs för att nämnden skall kunna
fullgöra sina uppgifter pä ett tillfredsställande sätt (s. 308)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Beslämmelserna om byggnadsarbeten, tillsyn och
kontroll i PBL skall vila på principen att byggherren har huvudansvaret för an
bestämmel­serna iakttas, vilket förutsätter en förbättrad kontroll av
byggherren själv. Även i fortsättningen skall det ställas krav på att en
ansvarig arbetsledare utses för sådana byggprojekt som inte är obetydliga (s.
310)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Byggnadsnämnden skall kunna anpassa kontrollen av
konstruktions-handlingar m. m. till projektets art och omfattning samt till
byggherrens erfarenhet och kontroll (s. 315)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Byggnadsnämnden skall kunna anpassa omfanningen
av sina besikt­ningar till objektens storiek och svårighetsgrad samt till
omfattningen och kvaliteten på byggherrens kontroll (s, 324).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 Byggnad.';-nämnd,
byggnads­arbete och tillsyn m. m. 14.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.1
Byggnadsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
förslag: Byggnadsnäinndens obligatoriska uppgifter skall i princip omfatta
enbart prövning av frågor om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked.
Detta ger kommunerna en större organisatorisk frihet på nämndnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande byggnadslagstiftning skall
byggnadsnämnden öva in­seende över hur kommunens område bebyggs och bl. a. ta
initiativ i frågor som rör planläggning, fastighetsbildning och byggnadsväsen.
Nämnden är ell organ för specialreglerad förvaltning med uppgift atl övervaka
främsi byggnadslagstiftningens efterievnad men också etl serviceorgan Ull all­mänhetens
tjänst. Från att ha varit en i förhållande lill övriga kommunala förvaltningar
självständig fackmyndighet som haft myndighetsutövning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=31 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  14.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som sin viktigaste uppgift har byggnadsnämnden alltmer
utvecklats till elt      /4 Byggnads-expertorgan. Nämnden skall samarbeta med
övriga kommunala förvalt-      nämnd, byggnads-ningar och med andra
myndigheter. Plan- och byggnadsärendena är nume-      arbete och tillsyn ra
ofta sä komplicerade att bedöma att det fordras en specialiserad sakkun­skap på
mänga områden. Atl samla all sakkunskap hos byggnadsnämnden har ansetts
orealistiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningsförslaget har
byggnadsnämndens ansvar koncentrerats till de tre områdena deialjplaneläggning.
Ullsyn av byggnader under uppföran­de eller omvandling - liksom även
bebyggelsemiljöns omvandling - samt bevakning av kultur- och miljövärden i den
befintliga bebyggelsen. I försla­get bibehålls byggnadsnämndens roll som organ
för specialreglerad förvalt­ning med inriktningen att - förutom att vara
myndighet - vara etl expert­organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget innebär vidare
atl byggnadsnämndens uppgifter i samband med byggandet i stort sett skall
stämma överens med dem som nämnden har i dag. Nämnden skall enligt utredningens
förslag ägna sig främst ät&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rådgivning och
service&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;prövning av
frågor om bygglov, rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kart- och
mätningstjänsier, t, ex, att tillhandahålla nybyggnadskarior och att utföra
utstakning och lägeskontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillsyn under
produktionsskedet genom granskning av konstruktions­handlingar och besiktningar
pä byggplatsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arkiv- och
registerhållning. Remissinstanserna accepterar i stort utredningsförslaget
såvitt avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppgifter i samband med byggandet. Även jag kan i stort
ansluta mig till detta. Byggnadsnämndens uppgifter inom byggandet blir
emellertid i för­hällande till dagens ordning något förskjutna. Den utökade
bygglovsplikten medför att nämnden fär ta ställning till delvis nya typer av
objekt och anläggningar. Som jag senare kommer att föreslå bör nämnden
emellertid nu ges möjlighet att anpassa sin kontrollerande verksamhet med
hänsyn till vad som är nödvändigt och praktiskt möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör man
vidare ge kommunerna största möjliga frihet när del gäller att organisera
arbetet mellan olika nämnder. Genom tillkomsten av lagen (1979:408) om vissa
lokala organ i kommunerna finns del nu möjligheter atl pä kommundelsnivå
sammanföra uppgifter som ankommer på olika nämnder, t, ex, byggnadsnämnd samt
miljö- och häl­soskyddsnämnd, under förutsättning att uppgifterna har lokal
anknytning. Under den försöksverksamhet med lokala organ som har pågått i vissa
kommuner har tanken väckts att kommunerna allmänt sett bör ges en slörre frihet
att organisera sin nämndförvaltning än vad som nu är möjligt, ocksä när det
gäller den specialreglerade nämndförvallningen pä det cen­trala planet i kommunen.
Efter samråd med chefen för civildepartementet har jag kommit fram till att
byggnadsnämndens obligaloriska uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt PBL
i princip enbart bör omfatta prövning av frågor om bygglov, rivningslov,
marklov och förhandsbesked. Hur ansvaret för frågor som rör stads-, landskaps-
och bebyggelsemiljön i stort skall fördelas i den kommu­nala
nämndorganisationen bör det ankomma på varje enskild kommun att själv fatta
beslut om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Byggnads­nämnd, byggnads­arbete och till.tyn m. m.
14.1-14.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kart- och mäiningstjänster m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De allra flesta kommuner har en
enhet under byggnadsnämnden - stads-ingenjörskontor/mätningskontor - som
handlägger ärenden som rör mät­ning, beräkning och kartframställning
(MBK-verksamhet) inom i första hand kommunens tätorter. MBK-verksamheten tar
sikte på en grundläg­gande dokumentation av landskapsinformation och
kommunaltekniska an­läggningar. Inom kommuner som saknar egen
mätningsorganisation utförs MBK-verksamheten i flertalet fall av det statliga
lantmäteriet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I dag har 42 av landets större
kommuner uppgiften att vara huvudman för fastighetsbildningen. Inom 32 av dessa
kommuner finns också en kommunal fastighetsregistermyndighet.
Myndighetsfunktionen regleras i lagen (1971: 133) om kommunal fastighetsbildningsmyndighet
och fastig-hetsregistermyndighel. Övriga författningar som reglerar mätning,
beräk­ning och karlframslällning är lanlmäteriinslmktionen (1974: 336, omtryckt
1980:753), mätningskungörelsen (1974: 339) och tillämpningsbestämmelser till kungörelsen
(TEA, tekniska förklaringar och anvisningar).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser anser att det
bör uttryckas klart i PBL alt bygg­nadsnämnden har ett ansvar för kart- och
mätningsuppgifterna. Jag delar inte den uppfattningen. Även på detta område bör
det i princip ankomma på varje enskild kommun att bestämma vilket organ som
skall ha huvudan­svaret. Några bestämmelser härom bör således inte las in i
PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Geoteknik- och grundvattenfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har påpekat
att kunskaperna om de geotekniska förhållandena och grundvattenfrågorna i
kommunen inte är samlade under nägol ansvarigt organ. De geotekniska frågorna,
inklusive grundvattenför­hållandena, är av stor betydelse i framför allt
kommunens tätorter. Det kan därför vara nödvändigt alt ett enda organ har
ansvaret atl samla all doku­mentation om undermarksförhållandena i kommunen. I
enlighet med vad jag nyss har förordat bör det emellertid ankomma på varje
enskild kommun alt avgöra denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.1.1 Rådgivning och service&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Byggnadsnämnden bör vara serviceinriktad
genom att ge råd, upplysa om och förklara de regler som byggherren har alt
följa. Nämnden bör vidare tillämpa så enkla rutiner som möjligt med hänsyn till
de olika byggprojektens art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m.
  14.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En väl fungerande information om
gällande regler för byggandel är en      14 Byggnads-viktig förulsältning för
all bestämmelserna följs i praktiken. En slor del av      nämnd, byggnads-de
brister och fel som uppstår i byggandel beror troligen pä alt de som      arbele
och iillsyn direkt har haft ansvaret för utförandet inte har haft tillräcklig
kännedom om gällande bestämmelser. Del är självklart myckel angelägel att
risken för fel och brister förebyggs i sä stor utsträckning som möjligt, inte
minst med hänsyn till den som skall bruka den byggda miljön och till all
rättelser i redan utförda arbeten som regel blir kostsamma och ofta ocksä
innebär ett sämre slutresultat än om arbetena görs rätt från början.
Byggnadsnämn­den bör - vilket sker i de flesta fall redan i dag - i varje
ärende göra en avvägning av omfattningen av den granskning som bör ske för att
minimera risken för fel och brister. Avvägningen bör göras så atl krav inte
ställs pä ritningar eller andra handlingar i större omfattning än vad som
behövs med hänsyn till ärendets art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Information och service till dem
som skall bygga bör också ses mot bakgrund av den kritik som riktas mot lokala
och centrala myndigheter för byråkrati och &amp;quot;byggkrångel&amp;quot;. Byggandet
bedrivs av många människor i samhället. Till de yrkesverksamma i byggbranschen,
vilka svarar för mer­parten av byggandet, meddelas information i olika
sakfrågor, procedurer m. m. av centrala organ genom relativt väl etablerade
informationskanaler. Många människor kommer emellertid endast någon gång i sitt
liv i kontakt med byggnormsystemet och byggmyndigheterna, t, ex, i samband med
att de vill utföra någon begränsad byggnadsåtgärd på sin villafastighet eller
sitt fritidshus. Åtgärden kanske dock överskrider den gräns där de samhälleli­ga
intressena blir så starka att bygglovsprövning anses nödvändig. Det är
väsentligt atl byggnadsnämnden vid sin myndighetsutövning tar särskild hänsyn
till att den byggande många gånger har bristande erfarenhet av hur
byggnadsärenden prövas och av byggbestämmdsesystemet. Enligt min mening bör en
av byggnadsnämndens viktigaste uppgifter vara att fungera som etl serviceorgan
för denna kategori bygglovssökande. Nämnden bör ge råd samt upplysa om och
förklara de regler som den byggande måste följa. Dessutom bör byggnadsnämnden
tillämpa sådana administrativa ru­tiner och ha en sådan personalbemanning som
gynnar en snabb och enkel behandling av detta slag av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens information och
rådgivning till allmänheten bör dock inte gå så långt att den kan jämställas
med projektering eller atl nämnden upprättar färdiga tekniska förslag. En så
långt gående hjälp är knappast förenlig med byggnadsnämndens ställning som
opartisk myndig­het och kan även - om del vill sig illa - ställa
byggnadsnämnden i en besvärlig ansvarssiluation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.1.2
Byggnadsnäinndens personal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
förslag: Byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha minst en person med
arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång lill personal i den omfatt­ning och
med den kompetens som behövs för atl nämnden skall kunna fullgöra sina
uppgifter pä ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 Byggnads­nämnd,
byggnads­arbete och tillsyn m. m. 14.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4 8 byggnadsstadgan ställs krav på alt
byggnadsnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för
atl nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett behörigt sätt. Krav pä
all nämnden sä vill möjligt skall ha en stadsarkitekt - med viss utbildning och
ertärenhet - gäller för kommuner som har en planläggnings- och byggnadsverksam­het
av större omfattning eller som har en bebyggelse av den art som kräver sådan
kompetens vid bedömningen av byggnadsärenden, I samma paragraf ställs även krav
pä atl byggnadsnämnden - under samma betingelser — skall ha en person med
särskild utbildning och praktisk erfarenhet i kon­struktionsfrågor - en
byggnadsinspektör. Bestämmelser med krav på kompetens för personal som har hand
om kommunens mätnings- och kartläggningsverksamhet finns i 13 5
mätningskungörelsen (1974:339),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i 14 kap, 5 8 föreslagit en skärpning
av gällande bestäm­melser om krav pä stadsarkitekt och byggnadsinspektör genom
alt kraven ovillkorligt skall gälla för alla kommuner i landel. Motivet är alt
kommu­nerna genom PBL kommer att få utvidgade beslutsbefogenheter, vilket i sin
tur medför ökade krav på byggnadsnämndernas kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken över utredningens förslag är
splittrad. Behovet av sär­skild kompetens hos byggnadsnämndens tjänstemän
betonas av flera re­missinstanser, Nägra för även fram ytterligare krav pä
särskild kompetens. Liknande krav på personalen hos länsstyrelsen framförs
också. Från fram­för allt kommunalt häll riktas ä andra sidan kritik mot
förslaget alt särskilt lagstifta om två yrkeskategorier. Tjänstebenämningar och
tjänsteinnehåll för de kommunala befattningshavarna bör ses som en
förhandlingsfråga, menar kommunförbundet, som uppfattar förslaget som ett
intrång i för­handlingsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att byggnadsnämnden bör ha
tillgång till personal med sådan kompelens och utbildning att den kan verka för
att byggandet sker enligt de kvalitetskrav som samhället ställer upp och enligt
de lokala värderingar som finns på orten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är självfallet nödvändigt att byggnadsnämndens
personal har sär­skild sakkunskap om de frågor för vilka nämnden har ett
fortlöpande ansvar. Förutom sakkunskap om plan- och byggnadslagstiftningen över
huvud taget fordrar nämndens uppgifter att det finns kompetens i fråga om l.ex.
byggnadsgestaltning och byggnadsfunktion samt bygg- och installa­tionsteknik.
Nämnden bör givetvis även ha tillgång till personal som har en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 14.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;god orientering i arkitekturhistoria och mer ingående
kunskaper både      14 Byggnads-stilmässigt och i tekniskt avseende om de
byggnader som mäste byggas om      nämnd, hyggnads-för atl fylla dagens
funktionskrav. Kunskap måste ocksä finnas så atl      arbete och tillsyn frågor
som angår arbetsmiljön för olika grupper och handikappades likvär­diga
möjligheler i samhället kan bevakas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etl ytterligare skäl att kräva
stort fackkunnande är önskemålet att nämn­dens verksamhet inrikias mer på
förebyggande information och rådgivning än pä övervakning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrädsförfarande, information om
den fysiska miljöns förändringar och om skydd av värdefull bebyggelse ställer
liksom i dag krav pä förmåga att förmedla information på etl sätt som gör att
den blir tillgänglig för lekmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den pågående utvecklingen mot mer
funktionsinriktade byggnormer, i stället för normer som beskriver vissa
tekniska lösningar, innebär också att kraven ökar på byggnads- och vvs-inspektörernas
förmåga atl ta ställning i komplicerade tekniska frågor och på att de har
tillräcklig teknisk kompe­lens, I kompetensen bör också ingå kunskaper om
principerna för hur de regelsystem som styr byggandet är uppbyggda men ocksä
reglernas bak­grund och tolkningsmöjligheter så att personalen som företrädare
för bygg­nadsnämnden eller som förmedlare mellan den och brukare kan förklara
normer och regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens tjänstemän mäste kunna
anlägga en sådan helhetssyn att olika slags krav av bl, a, funktionell, social,
teknisk och ekonomisk art tillgodoses. Samtidigt skall de se till att byggnader
m,m, får en estetiskt tilltalande uiformning. En sådan helhetssyn måste bl, a.
prägla arbetet med atl la hand om och förnya del byggnadsbestånd vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser det sålunda angeläget alt
det ställs krav pä särskild teknisk kompetens hos de personer åt vilka
byggnadsnämnden anförtror ärende­handläggning m, m. Inte annat än i ett
avseende är jag dock beredd att följa utredningens förslag att del i PBL skall
finnas bestämmelser med krav på tjänstemän med viss utbildning. De befogenheter
och det ansvar som nu läggs på kommunerna motiverar enligt min mening att det i
lagen före­skrivs att byggnadsnämnden skall ha tillgång till minst en person
med arkitektutbildning. Häri ligger en avvikelse från lagrådsremissen, som inte
innehöll något förslag om detta, I enlighet med vad jag tidigare har förordat i
fråga om bl, a, organisationen av nämndförvaltningen i kommunerna bör del i
övrigt ankomma pä varje kommun att bestämma vilken personal som skall
anställas. Jag anser alt det är tillräckligt med en allmän föreskrift om atl
byggnadsnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning och med den
särskilda kompetens som behövs för atl nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter
på elt tillfredsställande sätt. Det ligger i kommunens eget intresse att hålla
en hög standard i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan fä hjälp med
att fullgöra sina uppgifter på i princip tre olika sätl, nämligen genom att ha
anställd personal i eget kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom atl
anlita personal från någon annan förvaltning inom kommunen eller genom att
anlita personal utanför kommunförvaliningen, i,ex, kon­sulter. Jag bortser här
från den service kommunen skall kunna påräkna från statliga myndigheter, främst
länsstyrelsen. Det bör stå den enskilda kommunen fritt att själv välja lämplig
form för alt skaffa tillräckliga re­surser för byggnadsnämndens aibete. Med
externt anlitad personal mäste givetvis frågan om jäv särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Byggnads­nämnd, byggnads­arbete och tillsyn m. m.
14.1.2-14.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.2 Byggnadsarbeten, tillsyn ocli kontroll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt jörslag: Beslämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn och
kontroll i PBL skall vila på principen att byggherren har huvudansvaret för att
bestämmelserna iakttas, vilket förutsätter en förbättrad kontroll av byggherren
själv. Även i fortsättningen skall det ställas krav på atl en ansvarig
arbetsledare utses för sådana byggprojekt som inte är obetyd­liga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Husbyggande skiljer sig i många
avseenden frän andra verksamheler, bl. a. genom att sä många parter är
engagerade i projekteringen och pro­duktionen av de slörre objekten. Parternas
inbördes relationer och an­svarsförhållanden är komplicerade och inte alltid
klarlagda från början. Det finns därför behov av en välutvecklad
kvalitetsstyrning och konlroll. Sedan lång tid har del också inom byggandet
funnits olika former av konlrollregler. Flera omständigheter, bl, a, rapporter
om ökade byggska-dor och om hus med dålig funktion i olika avseenden, tyder dock
pä att kvalitetsstyrningen och kontrollen i byggandet inte alltid fungerar
tillfreds­ställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.2.1  Olika former av kontroll och godkännande i dag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt byggnadsstadgan sker
kontroll av byggnadsarbeten i samband med byggnadslovsprövningen i form av
granskning av ritningar, beskriv­ningar och övriga handlingar.
Konstruktionshandlingar granskas och fast­ställs ofta efter det formella
beslutet om bygglov och då av tjänstemän hos byggnadsnämnden. Kontroll på
byggplatsen sker dels genom den ansvari­ge arbetsledarens fortlöpande ledning
och tillsyn av arbetena, dels genom vissa funktionsprovningar, t, ex, av
skorstensfejare, och dels genom bygg­nadsnämndens tillsyn vid besiktningar och
stickprovsvisa besök. Nämn­dens prövning och den ansvarige arbetsledarens
tillsyn kan förenklas i vissa fall genom att material, konstruktioner eller
system i husen har typgodkänls av statens planverk. Vissa material och
konstruktioner, fram­för allt de typgodkända, kontrolleras redan i samband med
tillverkningen på fabriken (lillverkningskontroll). vilket minskar behovet av
kontroll på byggnadsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;311&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För olika delar eller anordningar i byggnader eller på
tomter finns      14 Byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dessulom
krav pä en särskild kontroll som främsi tar sikte pä säkerhetsas-     nämnd,
byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pekler. Del gäller t, ex, fråga om hissar, oljecisterner
och maskindrivna     arbete och tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:304.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m.&lt;br&gt;
portar,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För byggnadsarbeten som hell eller
delvis finansieras med statliga bo­stadslän skall kommunens organ för låneförmedling
kontrollera att arbe­tena utförs enligt de handlingar som ligger till grund för
lånebeslutel. Förmedlingsorganets kontroll samordnas i mänga kommuner med bygg­nadsnämndens
tillsyn enligt byggnadsstadgan. Länsbostadsnämnden, som prövar frågor om bostadslån,
kan också föreskriva fortlöpande kontroll i fråga om gruppbyggda småhus och
större flerbostadshusprojekt. Även länsbostadsnämnden fär utöva kontroll och
besiktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggherren låter ofta utföra
kontroll av byggnadsarbetena, när han själv inte samtidigt är producent. Denna
kontroll regleras oftast genom avtal mellan byggherren och entreprenörerna
eller leverantörerna. När en entre­prenör har slutfört de arbeten som har
avtalats, slutregleras byggherrens och entreprenörens avtalsförhållande
preliminärt genom en slutbesiktning av en särskill utsedd besiktningsman. Vid
garantitidens utgång sker en garantibesiktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De redovisade formerna av
godkännande och kontroll förekommer ofta jämsides med varandra och skall fylla
olika uppgifter och tillgodose olika parters iniressen, även om kontrollen rent
tekniskt i stora stycken kan avse samma arbetsmoment och funktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kontrollverksamhet kan under vissa
förutsättningar hänföras till myn­dighetsutövning i skadeståndslagens mening.
Om skador orsakas genom fel eller försummelse av byggnadsnämnden eller dess
tjänstemän, kan således kommunen komma att bli ersättningsskyldig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I syfte atl ytterligare klargöra
min inställning i ansvarsfrågan vill jag återge vad lagrådet uttalar därom.
Lagrådet anför (yttrandet s, 19):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör för undvikande av
missförstånd göras klart att det skadestånds­rättsliga ansvaret vid byggande
inte regleras i PBL, Lagrådet utgår frän alt departementschefens uttalanden om
ansvarsfördelningen mellan byggher­re och byggnadsnämnd inte innebär något
ställningstagande i fråga om vem som har det skadeståndsrältsliga ansvaret för
fel eller försummelse i sam­band med byggande. Det ansvar som PBL ålägger
byggherre och bygg­nadsnämnd är ansvaret gentemot det allmänna för att
byggnadsarbeten blir riktigt utförda och kontrollerade. Innebörden av detta
ansvar bestäms av PBL:s regler om kvalitet och konlroll och av lagens
bestämmelser om påföljder och ingripanden i händelse reglerna åsidosätts.
Längre sträcker sig inte ansvarsregleringen i PBL, En annan sak är atl denna
reglering kan jämte en mängd andra förhållanden få betydelse när fråga
uppkommer om skadeslåndsskyldighel för oriktigt byggande, se t, ex, NJA 1984 s,
340,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan alltså helt ansluta mig till detta uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De ekonomiska ansvarsförhållandena mellan uppdragsgivare,
köpare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=75 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. in. 14.2.1-14.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;projektorer, materialleveranlörer och entreprenörer
regleras i allmänhet       14 Byggnads-genom bestämmelser i avtal mellan
parterna. Bestämmelserna ansluter      nämnd, byggnads­ofia till
normalbestämmelser som utarbetats branschvis. För statligt belå-      arbete
och tillsyn nade grupphus gäller normalkonlrakl och normalbeslämmelser. Del
finns i dag en rad olika ansvars- och sankiionsregler i byggandet, vilket
ibland har bidragit till oklarheter och missförstånd om olika parters ansvar i
bygg­processen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.2.2 Byggnadsarbeten, tillsyn och konlroll i PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka prestationer bör byggherren
och allmänheten ha rätt att förvänta sig av byggnadsnämnden i byggandet och
vilket ansvar bör nämnden ha för sina åtgärder och beslut? Dessa frågor berörs
av många remissinstanser, som stryker under all det nuvarande oklara
ansvarslägel för byggnads­nämnden inie bör få bestå i en ny lag. Även
byggherrens och den ansvarige arbetsledarens ansvar bör klargöras bällre, anser
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är som jag tidigare framhöll
angeläget, närmast en självklarhet, att byggnader som uppförs eller byggs om
utförs med god kvalitet och verkli­gen har de funktioner som krävs i gällande
bestämmelser. Vid husbyg­gande skall väl utprovade material och produkter
användas i ändamålsenli­ga kombinationer så att byggnaderna, när de tas i
anspråk av brukarna, har alla de funktioner som föreskrivs. Varje byggnad skall
dessutom vara utförd på ett sådant sätt att den med en rimlig och förutsebar
insats i form av drift och skötsel i bruksskedet fyller sina funktioner under
en lång tid. En sådan grundläggande syn på byggnaders kvalitet är motiverad
utifrån såväl samhällets anspråk på en god resurshushållning som varje enskild brukares
berättigade krav att få ta i anspråk en byggnad som fungerar väl redan från
början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har det frän
samhällels sida ställts ökade krav i fråga om energihushållning, inomhusklimat
och material. Dessutom har noggrannare och mer preciserade beräknings- och
provningsregler introdu­cerats, vilket har gett möjlighet till ett bällre
utnyttjande av byggnadsma­terialen. Utvecklingen mot ett mer ekonomiskt
material- och markutnytt­jande har starkt påskyndats av kostnadsutvecklingen i
övrigt inom byggan­det. Delta har även inneburit att anspråken ökat på teknisk
kunskap, samordningsinsatser, kvalitetsstyrning och kontroll. Denna tendens kom­mer
enligt min uppfattning att bli ännu mer påtaglig i framtiden. Erfarenhe­terna
frän de senaste decenniernas byggande tyder dessutom på att en ökad
kvalitetsstyrning är nödvändig i byggandel. Detta är bl, a, en konse­kvens av
övergången från ett hantverksmässigt till elt mera industrialiserat byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för alt en byggnad
produceras på ett sådant sätt atl den får goda kvaliteter bör enligt min
uppfattning i första hand vila pä den som för egen räkning utför eller låter
ulföra arbeten som regleras i PBL, byggher­ren. 1 detta huvudansvar bör ingå
att välja projektorer och byggprodu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;313&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  14.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;center som har tillräckliga medel för alt åstadkomma de
önskade kvalité-      14 Byggnads-lerna och även att kontrollera att
kvaliteterna verkligen uppnäs.  Den      nämnd, byggnads-ökade samordning,
kvalitetsstyrning och konlroll inom byggandet som jag      arbete och tillsyn
anser nödvändig bör tillgodoses genom att byggherrar, projektorer och
producenter effektiviserar och även ökar sina insatser och sina egna kon­troller
i dessa avseenden. Det bör vara ett gemensamt ansvar för bygg­branschen all
utveckla metoder med vilkas hjälp ett byggande med jämn och hög kvalitet kan
åstadkommas och att verka för att metoderna också används. Det är däremot inte
rimligt alt samhället - byggnadsnämnderna - generelll sett skall behöva öka
kontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens huvuduppgift i
samband med bygglovsprövningen bör vara atl se till att vissa grundläggande
föruisättningar för ett projekt är uppfyllda. Det bör i princip därefter vara
tillfyllest all byggnadsnämnden gör en rationell men begränsad kontroll av att
byggherren har tagit sitt ansvar. Sedan byggnaden har färdigställts bör dock
nämnden kontrollera att byggnaden har nödvändiga funktioner dä den skall tas i
bruk och att det även finns förutsättningar för att funktionerna skall kunna
bibehållas under byggnadens uppskattade brukstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En sädan syn, att etl klart och
uttalat huvudansvar ligger på byggherren och all de byggande parterna
förutsätts förbättra sina kontroller, bör styra utformningen av bl, a, reglerna
om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsarbetenas utförande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för byggherren att följa
gällande bestämmelser i PBL och att bygga pä etl rikligt sätt bör alltså läggas
fast i lagen. Utredningen har föreslagil att delta skall ske genom en
föreskrift om att arbetena skall utföras enligt gällande bestämmelser och
enligl de föreskrifter i övrigt som byggnadsnämnden beslutar (14 kap. 68).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser har
invändningar mol den senare satsen i detta förslag. Jag delar denna kritik.
Uttrycket &amp;quot;de föreskrifter i övrigt som byggnadsnämnden beslutar&amp;quot;
antyder etl regelmässigt ansvar för byggnads­nämnden atl meddela föreskrifter
för det enskilda byggnadsobjektet eller att utfärda lokala bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för byggherren bör i
stället utformas sä att han åläggs att genomföra arbeten som avser uppförande,
ombyggnad, tillbyggnad eller rivning av byggnader och anläggningar samt
markarbeten enligt bestäm­melserna i PBL och enligl föreskrifter eller beslul
som har meddelals med slöd av dessa bestämmelser, 1 lagrädsremissen (s, 247)
använde jag en något för vidsträckt formulering i detta sammanhang, vilket har
påtalats av lagrådet (yttrandet s, 100), I det nu valda uttryckssättet
innefattas en skyldighet att följa de ritningar m, m, som har fastställts i
samband med prövningen av frågan om lov. Detta ligger nämligen i &amp;quot;beslut
som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser&amp;quot;.  Formuleringen innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete
  och lilinn m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dessulom att material och arbetsmetoder som nyttjas i
arbetena skall vara      14 Byggnads ändamålsenliga och betryggande. 1 ansvaret
alt se till att arbetena följer      nämnd, byggnads gällande beslämmelser
ingår också vid alla projekt av icke obetydlig om fattning atl särskilda
delaljhandlingar upprättas, såsom arbets- eller kon-      '&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; V '22 slruktionsritningar, vilka anger hur arbetet skall utföras på
platsen. Med byggnadsarbete avses inte enbari byggnadstekniska åtgärder utan
även installationsarbeten och markarbeten som har ett direkt samband med
byggandet - t. ex. åtgärder i marken som kan ingripa i grundvattenförhål­landena
såsom spontning, packning, pålning och andra liknande arbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prövningen av att en arbetsmetod är
så utformad att den inte förorsakar skada eller obehag för arbetstagare,
närboende, förbipasserande m, fl. kan ofta inte göras i förväg av
byggnadsnämnden. Sådana metoder kan nämli­gen bestämmas först i elt sent skede
när entreprenörer har utsetts, 1 608 andra och tredje styckena byggnadsstadgan
finns bestämmelser om vad som skall iakttas i detla avseende. Bestämmelserna
samverkar i viss mån med arbetsmiljölagen (1977:1160), Utredningen har
föreslagit mer generel­la bestämmelser men med samma inriktning som de nu
gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning
att det i PBL - liksom i dag - bör finnas bestämmelser som anger hur arbeten
skall utföras på byggnadsplat­sen. Huvudansvaret för att arbetena planeras och
utförs enligt dessa be­stämmelser bör vila på byggherren, som bör anlita
projektorer och entre­prenörer med tillräcklig kompelens och erforderiiga
resurser samt kunniga arbetsledare. Den ansvarige arbetsledaren bör liksom i
dag ha ett ansvar för genomförandet på byggnadsplatsen, men han skall därvid
som regel kunna förlita sig på att de konstruktionshandlingar m, m, som
byggherren tillhandahåller är riktiga. Jag återkommer senare till ansvarige
arbetsleda­rens uppgifter och ansvar. Byggnadsnämnden bör inte ha någon
skyldighel att i förväg pröva eller vid besiktning godkänna arbetena från
säkerhets­synpunkt men bör givetvis ha en allmän överblick över arbetsplatsen
och arbetena, påpeka eller beivra uppenbara riskmoment och stödja den ansva­rige
arbetsledaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggherrens kontroll och ansvarig arbetsledare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 byggnadslagstiftningens
kontrollsystem har den ansvarige arbetsle­daren en viktig roll. Han skall ha
särskild kompetens för de arbeten han leder. Han är dessutom ålagd etl ansvar
för att de handlingar och bestäm­melser som gäller för de aktuella arbetena
följs. Flera ansvariga arbetsle­dare kan finnas på en och samma arbetsplats,
var och en med sitt kompe­tens- och ansvarsområde. Den ansvarige arbetsledaren
är byggnadsnämn­dens kontaktman pä byggnadsplatsen. Han är skyldig att svara
för atl nämnden aviseras om lämpliga tillfällen för besiktning och atl delta
vid nämndens besiktningar. Bestämmelser om detla finns i 61 5 byggnadsstad­gan.
Utredningen har föreslagit att dessa bestämmelser i huvudsak förs över lill
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare pekat pä behovet
av ökad kvalitetsstyrning och kontroll inom byggandet och föreslagit att
ansvaret för att dessa mer målmedvetna insatser kommer till stånd främst måste
ligga hos de byggande parterna -byggherrarna, projektorerna och producenterna
av byggprodukter och byggnader. Den kvalitetsstyrning och konlroll som
byggherren bedriver på byggplatsen i samband med atl en byggnad uppförs har
därvid en stor betydelse. Det är mest rationellt att de kontrollresurser som
behövs främst sätts in i det skede och där den mest ändamålsenliga påverkan och
de mer omedelbara resultaten kan uppnås, dvs, en förebyggande konlroll, Detla
sker bäst genom en förbältad kontroll pä byggnadsplatsen. Det förutsätter goda
kunskaper hos de personer som leder och utför arbetena på platsen. Dessa bör
stödjas säväl med utbildning som med en systematisk erfaren-helsäterföring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhel med de fiesta remissinstanserna anser jag att det
även enligt PBL bör slällas krav på att det skall finnas en ansvarig
arbetsledare vid arbeten av nägon omfattning, Arbetsledarens uppgift bör vara
att leda arbetena och låta genomföra kontrollen på byggplatsen så att
ritningar, kontrollplaner och övriga handlingar för byggnadsprojektet följs
samt atl arbetena i övrigt blir utförda enligt en god byggnads- eller
installationsteknik. Han skall även göra beslutade anmälningar lill
byggnadsnämnden och delta i nämn­dens besök och besiktningar på
byggnadsplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen remissinstans har gett något
förslag till en annan ordning som fyller de nu angivna kraven. Nägra
remissinstanser har föreslagit att den ansvarige arbetsledaren skall ersättas
med &amp;quot;ansvarigt företag&amp;quot; eller lik­nande. Jag kan inte finna att en
sådan ordning skulle leda till färre ansvars­problem eller en bättre
förebyggande kontroll. Jag är dock medveten om att den ansvarige arbetsledarens
ställning många gånger kan vara konflikt­fylld och oklar och att den i vissa
avseenden bör preciseras och stärkas. Jag återkommer i specialmotiveringen till
hur kontrollen närmare bör utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Byggnads­nämnd, byggnads­arbete och tillsyn m. m.
14.2.2-14.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.2.3 Byggnadsnämndens granskning av ritningar och övriga
handlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Byggnadsnämnden skall kunna anpassa
kontrollen av konstruktionshandlingar m.m, till projektets art och omfattning
samt till byggherrens ertärenhet och konlroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag har föreslagit om
byggnadsnämndens granskningsskyldighet i lagrädsremissen (s, 249-251, 570-573,
599, 601 och 605-614) har i flera avseenden ifrågasatts av lagrådel (yttrandet
s, 18ff), Lagrådet är av den uppfattningen att bestämmelserna om
byggnadsnämndens gransknings­skyldighet inte utan omarbetning bör föreläggas
riksdagen. Jag är inte beredd att frångå huvuddragen i mitt förslag, som i sin
uppbyggnad kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sägas stämma överens med den ordning som i praktiken redan
används,      14 Byggnads-Jag tänker då främst pä granskningens uppdelning i
tvä skeden. Förslaget      nämnd, byggnads-bör dock jämkas på en del punkter.
Även vissa förtydliganden av och      orbele och tillsyn tillägg till lagtexten
anser jag befogade. Allt detta gör an vad jag anför i det      ,, , ' följande
blir utförligt och delvis upplagt på ett annat sätl än i lagrädsremis­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den av mig föreslagna ordningen
syftar alltså lill att skapa klarare regler än dagens i fräga om vad byggherren
har att iaktta och vad byggnadsnämn­den skall kontrollera. Vad som i praktiken
verkligen kontrolleras mäste f, n, beaktas som oklart, något som också
remissutfallet ger belägg för. Formellt sett är byggnadsnämnden enligt
byggnadsstadgan i princip skyl­dig att ta ställning till de förslag den
byggnadslovssökande lägger fram i form av ritningar, konstruktionsbeskrivningar
och andra handlingar. Nämnden skall antingen godkänna eller underkänna
förslagen. Ett godkän­nande sker vanligen i den formen att nämnden, antingen
när den beslutar om byggnadslov eller därefter under pågående arbete, förser
handlingarna med påskrift om fastställande. Nämnden meddelar också de
föreskrifter som behövs om arbetets utförande. Tillsyn över att arbetena utförs
enligt de fastställda handlingarna och de givna föreskrifterna sker vid
besiktning­ar som nämnden kan företa, 1 vissa fall är besiktning obligatorisk.
Bl, a, skall inom stadsplan, om inte särskilda förhållanden föranleder annat,
en byggnad besiktas såväl vid bestämda tillfällen under uppförandet som vid
arbetets avslutande, s. k, slutbesiktning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 praktiken prövas emellertid, som
jag nyss nämnde, redan i dag ansök­ningar om byggnadslov ofta i flera skeden,
varvid prövningen i det första skedet kan vara tämligen begränsad. Utmärkande
för dagens ordning är vidare att i ett senare skede av ärendet - sedan
byggnadslov har lämnats -en mängd detaljritningar och andra handlingar ges in
till nämnden och rutinmässigt fastställs av denna utan atl någon egentlig
granskning sker. beroende på bristande tid eller begränsade resurser.
Granskningen sker därvid närmast i form av stickprov. Uppenbart är att
byggherren och entreprenören tillsammans många gånger förfogar över väl så god
sakkun­skap som nämnden i l.ex, byggnadstekniska detaljfrågor. Ett problem i
sammanhanget är alltså vilken verkan som mot denna bakgrund bör tillmä­tas
byggnadsnämndens fastställande av handlingar, om det senare visar sig att
byggnaden inte uppfyller alla krav i lagstiftningen. En omständighet av
särskild belydelse är därvid om det är nämnden eller byggherren som fakUskt
ligger närmast till för att kontrollera om ett vissl krav är uppfyllt eller
inte, 1 vissa avseenden är nämndens kontrollmöjligheter vanligtvis större - t,
ex, belräffande grundförhållandena - medan byggherren i praktiken har lättare
all genom den dagliga kontrollen på arbetsplatsen se till att det
byggnadstekniska utförandet blir fullgott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har nu beskrivit några av de
svårigheter som är förknippade med dagens syslem och som har vållat problem i
rättstillämpningen. För att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ytterligare belysa dessa problem vill jag återge delar av
domskälen i tre&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 Byggnads­&lt;br&gt;
domar som högsta domstolen nyligen har meddelat i mål om skadestånds-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnd, byggnads-&lt;br&gt;
talan mot kommuner på grund av fel och försummelse vid byggnadsnämn-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'        &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:149.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;„&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dens
myndighetsutövning. I alla tre målen rörde det sig om brister pa grund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 2 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av dåliga
mark- och grundförhållanden. Utgången i målen blev något olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunen ålades
skadeståndsskyldighet i två fall men inte i det tredje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;men gemensamt i
alla domarna är följande principiella resonemang (NJA 1984 s. 340):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kontrollen av mark- och
grundförhållandena har med tiden kommit att tillmätas allt större betydelse;
den fär särskild vikt genom att dålig grund­läggning kan leda till förödande
skador på en byggnad, vilka dessutom kan vara svåra att komma till rätta med
sedan väl byggnadsarbetet är avslutat. Vid prövning av ansökningar om
byggnadslov och vid senare tillsyn av byggnadsarbetet - liksom för övrigt redan
i samband med planering - har man från byggnadsnämndens sida att speciellt
uppmärksamma de angivna förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man måste emellertid se realistiskt
på nämndens möjligheter att ingripa mot skaderisker av olika slag. Dess
resurser är begränsade, och vilka av dess mångskiftande uppgifter som bör ha
företräde har framstått som i viss mån tveksamt. Här får också beaktas att
avsikten med skadeståndsansva­ret vid bristande byggnadskontroll inte kan vara
att man på kommunen skall överflytta den skyldighet att se till att arbetet
utförs med omdöme och sakkunskap som enligt byggnadsförfattningarna åvilar den
byggande. Det är byggherren som - tillsammans med bl, a, ansvarige
arbetsledaren, när en särskild arbetsledare utses - i första hand svarar för
atl arbetet utförs pä ett fackmässigt sätt, som inte kan ge upphov till skador
på byggnaden ens pä sikt. Naturligtvis har även senare ägare av fastigheten ett
ansvar för tillsyn och underhäll av denna. Liksom vid vanlig vållandebedömning
mäsle det fä betydelse för kommunens ansvar, om man hos byggnads­nämnden
sålunda med fog kan räkna med atl någon annan med större möjlighet att påverka
förhållandena vidtar åtgärder mot skaderisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det anförda bör ett
skadeståndsansvar för fel eller försummelse från byggnadsnämndens sida i
sammanhang varom nu är fräga bli aktuellt främst i sädana avseenden där man hos
kommunen, till följd av sin speciella kännedom om förhållandena på platsen
eller sina speciella resurser, har klart bättre möjlighet än den byggande att
inse skaderiskerna och bedöma vilka åtgärder som lämpligen bör vidlas. Detta
får betydelse just när del gäller skador pä grund av markens beskaffenhet, bl.
a. eftersom byggnadsnämndens personal ofta kan bättre överskåda förhållandena i
stort på grundval av tillgängligt material eller de erfarenhe­ter som man
vunnit under tidigare verksamhet. Viss hänsyn får också tas till den byggandes
kvalifikationer; utförs arbetet av ett välrenommerat byggnadsföretag, behöver
nämnden inte på samma sätt som annars räkna med all förbiseenden och misslag
kan förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Helt kan emellertid inte
byggnadsnämnden lita ens på den kompetens som finns hos erfarna byggherrar
eller entreprenörer. Bl, a, när etl bygge är förbundet med påtagliga risker för
framtida sättningsskador av betydel­se, fär nämnden anses skyldig atl se till
alt skadeförebyggande älgärder blir vidtagna; man begär l, ex, att
grundundersökning utförs innan byggnadslov meddelas, eller man ger speciella
föreskrifter angående byggnadens utfö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rande med tanke på riskerna i fråga, I sädana fall kan
alltså en kommun      14 Byggnads­&lt;br&gt;
inte frita sig från ansvar genom att hänvisa till att den byggande
rimligen      nämnd, byggnads-&lt;br&gt;
borde ha kunnat förhindra eventuella skador,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete och tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som närmare fordras i olika
situationer för alt kommunen skall m.m. åläggas skadeständsskyldighet får
bedömas med hänsyn till omständighe- 14.2.3 terna i del enskilda fallet. Ett
iFörhällande som får betydelse är hur pass viktig kontrollen framstår enligt
byggnadsförfattningarna, bl, a, om den är obligatorisk eller bara behöver
vidtas stickprovsvis eller när särskild an­ledning förekommer. Att märka är
vidare att enligl 3 kap, 2 och 3 85 skadeståndslagen även en rad smärre fel och
försummelser från myndighe­ternas sida kan, om de medverkat till skadan,
tillsammantagna innebära att verksamheten inte håller den standard som skäligen
får begäras i det aktuella avseendet (jfr prop, 1972: 5 s, 324 f, 4960.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det torde med fog kunna påstås att
det är först genom högsta domstolens domar som några klara riktlinjer har
skapats i fråga om det skadestånds-rättsliga ansvaret enligt gällande rätt.
Uppmärksammas bör dock all alla målen avsåg brister i mark- och
grundförhållanden och att del fortfarande kan råda osäkerhet i fråga orn
kontrollen av andra slags brister i ett byggnadsprojekt. Helt nyligen har
högsta domstolen meddelat ytterligare en dom i ett liknande mål (mål nrT
234/83, dom den 10 april 1985, DT 19), Genom denna dom ogillades en talan om
skadestånd för en kommun på grund av en påstådd försummelse av
byggnadsinspekören i fråga om be­siktning. Frågan gällde bristande dränering
kring en villabyggnad. En omständighet som högsta domstolen beaktade var att
den ansvarige arbets­ledaren i första hand hade att svara för att arbetet
utfördes på elt fackmäs­sigt sätt och att denne inte i ett så väsentligl
avseende som beträffande dräneringen borde ha avvikit från den tekniska
beskrivning som låg till grund för byggnadslovet utan att anmäla detta. Vid
bedömandet av bygg­nadsinspektörens tillsyn tog högsta domstolen även hänsyn
till atl dräne­ringsledningar normalt läggs ned efter grundbottenbesiktningen
och att arbetet med nedläggningen och återfyllnaden av ledningsgraven utförs
snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte hälla med lagrådet i
dess tolkning (yttrandet s, 19) all byggnadsstadgan ger relativt goda garantier
för att föreskrifter om byggna­ders och byggnadsarbetens utförande iakttas och
att den byggherre som följer ett lämnat lov kan utgå från atl han inte skall
drabbas av påföljder enligt byggnadslagstiftningen förfel och brister som
kunnat upptäckas vid nämndens kontroll men inte blivit påtalade. Denna
beskrivning av det nuvarande rättslägel kan enligl min mening ifrågasättas. Jag
återkommer snarl till frågan om byggherrens skydd mot påföljder och ingripanden
från byggnadsnämnden. När det gäller fördelningen av ansvaret gentemot det allmänna
- nägot som regleras i byggnadslagstiftningen - mäste del enligl min mening
finnas utrymme för ett realistiskt präglat synsätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ståndpunkt som högsta domstolen
har intagit i fråga om det skade­ståndsrättsliga ansvaret ligger i själva
verket väl i linje med mina inten-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  14.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tioner i lagrädsremissen beträffande ansvaret gentemot det
allmänna och      14 Byggnads­jag anser att den grundsynen bör styra en modern
lagstiftning om bygglovs-      nämnd, byggnads­prövning, kontroll av
byggnadsarbeten och ansvaret för fel och brister i      &amp;quot;'  &amp;quot;&amp;quot;'
' &amp;quot;''y&amp;quot; byggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här bemöta en annan av
lagrådets invändningar, nämligen att det inte framstår som självklart atl
samhällets krav på bättre kvalitet i byggan­del skall medföra minskade insatser
av de organ, främst byggnadsnämn­derna, som har att bevaka samhällsintressena
(yttrandet s.20). Jag vill framhålla att det inte är fräga om atl försämra
kvaliteten i byggnadsnämn­dens insatser, Detla är en missuppfattning som jag anser
bör rättas till. Mitt förslag går ut på atl inrikta nämndens granskning på
sådana projekt och sådana moment i ett projekt där nämndens insatser kan göra
den största nyttan. Nämnden blir därmed i fortsättningen inte tvungen att
tränga in i alla sådana detaljer som den ändå saknar reell möjlighet alt pröva
med hänsyn till bl, a, tidspressen samt lill att byggherren och entre­prenören
ofta har tillgäng till väl så god sakkunskap som nämnden i vissa frågor. En
sådan bättre disposition av tillgängliga samhällsresurser i för­ening med en
skärpning av byggherrens s,k, egenkonlroll är enligt min mening naturliga
inslag i en pågående utveckling mot en totalt sett bättre kvalitet i byggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den av mig föreslagna ordningen
innebär en anpassning till praxis när det gäller förfarandet vid
bygglovsprövning, dvs, att byggnadsnämndens grasnkning av riktningar och övriga
handlingar kan ske i två led.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ritningar, beskrivningar,
beräkningar etc, som behövs som underlag för bygglovsbeslut bör tillräckligt
utföriigt och tydligt utvisa att vissa grundläggande villkor eller
förutsättningar för byggandet kan uppfyllas. Härvid tänker jag inte enbart pä
förutsättningar som rör överensstämmelse med plan och pä utformningen av
projektet, utan även på vissa övergri­pande säkerhets- och hälsoskyddsaspekter
m,m,, saml kontrollförutsätt-ningar. Vad som bör redovisas är t, ex,
grundläggningssättet, möjligheten atl fä tillfredsställande avbördning av
avlopps-, dränerings- och ytvatten samt förutsätlningar för all få
tillfredsställande brandskydd, energihushåll­ning, ventilation, tillgänglighet
och skydd mot buller och luftförorening. Vid större arbeten bör också redovisas
omfattningen och kvaliteten på den kontroll av arbetena som byggherren avser
att utföra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagtexten bör emellertid inte
dessa grundläggande aspekter närmare preciseras, eftersom de egentligen
omspänner de flesta av föreskrifterna i 3 kap. Meningen är att byggnadsnämnden
själv kunna beslämma hur ingåen­de prövningen behöver göras ur dessa aspekter,
innan bygglov lämnas. Avgörande härvidlag bör vara nämndens kännedom om den
sökandes kvalifikationer och ansvarskänsla samt projektets art och omfattning.
Kompetenta byggherrar med läng erfarenhet och dokumenterat ansvar för sin
produktion skall inte behöva underkastas någon detaljkontroll. Huvud­saken är
att nämnden beaktar all det finns förutsättningar för alt byggher-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 14.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ren kan komma att uppfylla samtliga krav under arbetets
gång, Omfatl- 14 Byggnads-ningen av den kontroll som byggherren själv kommer
all utföra bör fä stor nämnd, byggnads-betydelse vid denna bedömning, I
lagrädsremissen (s,573) använde jag en arbete och tillsyn mindre bra
formulering, nämligen &amp;quot;större byggherrar&amp;quot; för att karaktärise­ra den
grupp av byggherrar som kan antas följa kraven utan någon delalje­rad kontroll.
Lagrådet (yttrandet s,21) har haft flera invändningar mot detta. Först vill jag
säga all det naturligtvis inte är meningen atl en byggherre skall utsätlas för
en onödig delaljkontroll enbart därför alt han inte tillhör de
&amp;quot;slörre&amp;quot;. Del finns därför anledning att slå fast att del är enbart
kompetensen i förhållande till projektets art och omfattning som bör vara
avgörande. Lagrådets tveksamhet pä denna punkt i den mån den grundas på
principerna om likhet inför lagen och konkurrensneutralitet i näringslivet
synes mig dock obefogad. Med mitt uttalande avses inte annat än vad som ligger
i sakens natur - och som f,ö, även högsta domstolen i de nyss berörda domarna
synes ställa sig bakom - nämligen att byggherrar som är kända av nämnden för
kompetens och ansvarskänsla vanligtvis inte skall behöva kontrolleras lika
ingående som andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan anmärkning av lagrådet
finner jag emellertid värd atl ta fasta på. Lagrådet anför (yttrandet s,2l):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men bortsett härifrän vill det synas
som om med &amp;quot;byggherre&amp;quot; i detta sammanhang avses inte endast den som
bygger för egen räkning, jämför 9kap, 3 8, utan också entreprenörer. Det skulle
annars ställas olika krav pä egenkonlroll hos ell och samma företag beroende pä
om det bygger för egen produktion eller pä uppdrag av annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag medger att mina uttalanden i
lagrådsremissen blev så oprecisa att de lätt kan misstolkas. Vad jag vill ha
sagt är naturligtvis alt inte bara bygg­herrens utan även entreprenörens
kompetens bör bedömas, när del är känl vem som skall utföra byggnadsarbetena.
Det bör med andra ord bli fråga om en helhetssyn så atl även byggherrar som
inte har egen kompelens men har anlitat sakkunniga projektorer och även avser
att anlita goda byggpro-ducenter kan komma i åtnjutande av en minskad
detaljkontroll från bygg­nadsnämndens sida. Jag anser att byggherrens val av
projektor och entre­prenör ligger inom ramen för bedömningen av byggherrens
kompetens. Att även sådana förhållanden kan beaktas får därför anses givet ulan
atl det särskilt anges i laglexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan byggnadsnämnden genom
beslutet om bygglov har lagt fast förut­sättningarna för de sökta åtgärderna så
som de efter eventuella justeringar har redovisats i ansökningshandlingarna för
bygglovet, ankommer det pä byggherren att ansvara för atl genomförandel sker i
enlighet med beslutet och gällande tekniska bestämmelser. För sädana projekt
som fordrar en mer omfattande projektering behövs en stor mängd handlingar i
form av konstruktionshandlingar, beskrivningar, dalablad m,m., och byggherren
mäsle därför som regel anlita sakkunniga projektorer för dessa arbeten. Av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete
  och tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;resurs- och tidsskäl kan dessa handlingar inie alllid i
sin helhel granskas av      14 Byggnads-byggnadsnämndens tjänstemän, Enligl min
mening bör byggnadsnämnden      nämnd, byggnads&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i beslutet
kunna bestämma att vissa handlingar skall ges in till nämnden en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt;text-indent:289.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;„      m.m. VISS tid innan arbetena
påbörjas, sa att tjänstemännen hos nämnden när sa      14 ? &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behövs kan kontrollera all projekieringen har följt de
fastlagda förutsätt­ningarna och gällande bestämmelser. De handlingar del dä
främst är fråga om är sädana, vilka enligt nämndens bedömning innehåller
vikliga tekniska uppgifter, som del - i det enskilda fallet - är särskilt meningsfullt
atl kontrollera. För mindre arbeten bör emellertid byggnadsnämndens gransk­ning
av byggherrens redovisning av tekniska detaljer, avsedda kontroller m. m,
normalt ske innan bygglovsbeslutet meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det remitterade förslaget kan
tolkas pä det sättet all byggnadsnämnden ar förhindrad alt även efter det atl
bygglovet lämnats bestämma atl kon-struklionshandlingar och andra handlingar
skall ges in för granskning, innan etl arbetsmoment påbörjas. Här anser jag det
dock motiverat att ge större utrymme för nämnden att begära in sädana
kompletteringar, Nägra situationer där detta kan visa sig behövligt är när
fastigheten säljs under pågående byggnadsarbete - en ny och kanske inte lika
kompetent bygg­herre kommer alltså in i bilden - eller när del sker elt byte av
entreprenör under byggnadstiden. Jag föreslär alltså att lagtexten ulformas så
atl del blir möjligl för nämnden atl efter bygglovet utöka sin kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den granskning av handlingar som
utförs efter tillståndsbeslutel bör lämpligen resullera i ett utlåtande från
byggnadsnämnden. Utlåtandet bör redovisa de avvikelser från gällande
bestämmelser som byggnadsnämnden har upptäckt vid sin granskning. Det skall
däremot inte anses innefatta ett uttryckligt godkännande av de granskade
handlingarna och deras innehåll i de delar som inte har berörts i utlåtandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s,2l) har
ansett del särskill anmärkningsvärt att en byggande som företer av nämnden
infordrade handlingar inte kan påräkna besked frän nämnden om den godkänner
eller underkänner föreslagna detaljlösningar. Lagrådet uttalar även alt
byggherrens intresse av att hans förslag blir sakkunnigt och noggrant prövade
av byggnadsnämnden och alt han genom bygglovet får etl vissl skydd mot
efterräkningar har fäll komma i bakgrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill dä först erinra om att de
ritningar och övriga handlingar som är nödvändiga för prövningen av om frågan
om lov över huvud taget kan lämnas skall både granskas och fastställas av
byggnadsnämnden. Om lov lämnas gäller all de handlingar som byggnadsnämnden
därefter finner anledning atl kräva in skall granskas av nämnden (se 8kap, 29 8
andra siycket). Vidare skall - som jag nyss anförde - byggherren underrättas om
resultatet av granskningen. Detta sker inte i form av ett uttryckligt
fastställande utan genom ett besked som anger vad nämnden har iakttagit vid
granskningen av de infordrade handlingarna. Det ligger i sakens natur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 14.2.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att nämnden därvid särskilt uppmärksammar byggherren på
sådant som är 14 Byggnads-&lt;br&gt;
oklart eWer tveksamt,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnd, byggnads-&lt;br&gt;
Alt föreslagna detaljlösningar inte skall formellt godkännas beror på orbeie
och tillsyn&lt;br&gt;
följande omständigheter. För en myndighet som skall kontrollera en enda&lt;br&gt;
funktion hos en anläggning, l.ex, alt ett uppställt gränsvärde för en emis­&lt;br&gt;
sion iakttas, är uttrycket godkännande entydigt och klart. Godkännande&lt;br&gt;
innebär atl se till att gränsvärdet, vid mätning med angiven provningsme­&lt;br&gt;
tod och vid givna bedömningsregler, inte överskrids. En byggnad eller&lt;br&gt;
byggnadsdel däremot kan oftast inte jämställas med ett sådant fall. Här&lt;br&gt;
finns det inte en eller ett fätal enkelt mätbara funktioner, framför allt inte&lt;br&gt;
på ritningsstadiet. Ett stort antal funktioner &amp;quot;döljs&amp;quot; i en
byggnadsdel.&lt;br&gt;
Huruvida en byggnadsdel är &amp;quot;godkänd&amp;quot; vet man med säkerhet först sedan&lt;br&gt;
den fungerat i sin rätta miljö under en längre tid. Granskningar av byggna­&lt;br&gt;
der på ritningar innebär enbart mer eller mindre säkra bedömningar. Om&lt;br&gt;
bedömningen skall vara sä säker att risken för att byggnadsdelen inte&lt;br&gt;
uppfyller alla krav blir försumbar, fordras omfattande dokumentation i&lt;br&gt;
form av ritnings-, beskrivnings- och beräkningsunderlag samt provning av&lt;br&gt;
den utförda byggnadsdelen. Att byggnadsnämnden skall ha rätt och möjlig­&lt;br&gt;
hel atl ställa sä höga krav på bedömingsunderlaget är givetvis olänkbart.&lt;br&gt;
Det ter sig också orimligl att en så omfattande kontrollinsats skulle behö­&lt;br&gt;
vas av myndigheten. Man måste kunna utgå från att byggherren frän&lt;br&gt;
början strävar efter att utforma konstruktionen så riktigt som möjligt, Etl&lt;br&gt;
godkännande som skulle kunna tolkas som ett fullständigt skydd för&lt;br&gt;
byggherren mot ytterligare ingripanden av nämnden passar givetvis inte in&lt;br&gt;
i en sådan syn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detla är alltså anledningen till
att jag har velat undvika det missvisande uttrycket &amp;quot;godkännande&amp;quot; när
del gäller de detaljerade projekteringshand­lingarna. Däremot anser jag att
byggnadsnämnden, i och med att den i samband med bygglovsprövningen fastställer
de handlingar som ligger till grund för lovet, tar på sig etl ansvar för att
byggherren vid projekteringen skall kunna utgå från dessa handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med det synsätt som jag
nu har redovisat bör alltså byggnads­nämnden, när den prövar ett byggnadsobjekt
före beslutet om lov, alltid pröva om vissa grundläggande förutsättningar är
uppfyllda. Som lagrådet påpekar (yttrandet s.21) uttryckte jag mig oklart i
denna fråga i lagrådsre­missen (s. 251 och 570 fO, Jag vill beskriva förslaget
i denna del på så sätt att det finns nägra grundläggande faktorer som alltid
bör beaktas inför beslutet om bygglov men atl det inte är rimligt att i detta
första skede kräva att byggnadsnämnden i alla slag av ärenden gör en
fullständig kontroll av om lagstiftningens krav är till fullo uppfyllda. Vilka
handlingar som det kan bli aktuellt att granska kommer jag atl beröra i specialmotiveringen
(8 kap, 29 8), Hur ingående bygglovsprövningen behöver göras blir beroen­de pä
bl, a, byggherrens och entreprenörens kompetens. De grundläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete
  och lillsvn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förutsättningar som jag menar att nämnden i princip alltid
skall pröva i del      14 Byggnads-&lt;br&gt;
förstå skedel är följande:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnd, byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadens
eller anläggningens placering, funktion och uiformning i förhällande lill
gällande plan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;&amp;gt; , ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadens
yitre utformning och placering med hänsyn lill stads- eller landskapsbilden och
till skyddet mol brandspridning mellan byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadens
tillgänglighet och planlösning med hänsyn till kraven pä tillgänglighet, god
funkiion och brandulrymning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grundkonstruktionens
principiella utformning och grundläggningsdju­pet med hänsyn lill mark- och
grundvattenförhållandena enligt redovisad grundundersökning eller enligt vad
som i övrigt kan anses vara väl känt om det berörda markområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadens och
tomtens utformning med hänsyn till behovet att kunna avbörda avlopps- och
dagvatten och att åstadkomma en tillfredsstäl­lande dränering av grund och
tomtytor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadens
brandsektionering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
principiella utformningen av byggnaden och dess olika installa­tionssystem med
hänsyn till kraven på god energihushållning och pä att olägenheter inte skall
åsamkas omgivningen i form av t, ex, buller och luftföroreningar samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omfattningen
och utformningen av den konlroll som byggherren skall ta ansvar för under
produklionsskedei på byggplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt alla dessa frågor inte är
aktuella i samtliga lovärenden ligger i sakens natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill framhålla att den
redogörelse som jag nyss har lämnat för vilka tekniska och andra faktorer som
bör beaktas i det första skedet innebär atl det klarare än f, n, framgår vilka
förutsältningar som gäller för att bygglov skall kunna ges efter granskningen i
det första skedet. Härigenom läggs en fastare grund för ett viktigt
genomförande av detaljprojeteringen och ge­nomförandet av byggnadsarbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom granskningen i del andra
skedet kan byggnadsnämnden pä vissa väsentliga punkter tillföra bygglovsärendet
sin tekniska kunskap och även ibland kanske förbättra projektets kvalitet. Det
är däremot inte avsikten att nämnden genom sin granskning skall ta över
ansvarei från byggherren för atl gällande bestämmelser iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis nädvändigt att
nämnden i fräga om åtgärder som redan har utförts skall kunna kräva att fel och
brister avhjälps och, om byggherren inte självmant vidtar rättelse, förelägga
honom att göra det. Den ordning som jag nu har skisserat skiljer sig
principiellt från dagens genom atl ansvaret för detaljhandlingarna mer
uttryckligt läggs på bygg­herren i och med att byggnadsarbetena inte längre
skall förutsättas följa konstruktionshandlingar vilka efter det att lovet
lämnats har fastställts av byggnadsnämnden. Nämnden bör givetvis också kunna
företa uppföljande kontrollåtgärder, t, ex, besiktningar utöver de som har
angetts i bygglovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den bör
också kunna ställa krav pä all tillräckligt utförliga handlingar finns
tillgängliga pä byggplatsen och atl alla konslruktionshandlingar av betydel­se
skall lämnas in till byggnadsnämnden för arkivering i samband med
slutbesiktningen eller nar arbetena eljest kan anses slutförda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådels anmärkning (yttrandet s, 21) all den föreslagna
lagtexten inte kan anses återspegla den nya grundsynen tar jag upp i
specialmoliveringen i samband med elt förslag lill förtydligande av den
aktuella lagtexten (se 8kap, 29 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Byggnads­nämnd, byggnads­arbete och tillsyn &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;111. m. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14.2.3-14.2.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.2.4 Byggnadsnäinndens besiktningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Byggnadsnämnden skall kunna anpassa
omfattningen av sina besiktningar lill objektens storlek och svårighetsgrad
samt till omfattningen och kvaliteten på byggherrens kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 62 och 64 88 byggnadsstadgan
skall byggnadsnämnden vid olika tidpunkter utföra besiktningar av
byggnadsarbeten. Besiktningarna utgör en viktig del av byggnadsnämndens tillsyn
och anses i många kommuner t, o, m, vara den viktigasie delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
besiktningsskyldigheten skall ulvidgtis dels till att mer generellt gälla de
flesta byggnader utom fritidshus, dels till att gälla ytterligare ett
besiktningslillfälle, nämligen fukt- och dränerings­besiktning (14 kap, 11 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser finnei detta
olyckligt, eftersom förslaget låser byggnadsnämnden i en besiklningsskyldighel
som inte är anpassad efter de anspråk som slälls i verklighelen. Behovet av en
besiktning av fuktskydds-och dräneringsåtgärderna ifrågasätts dock inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar remissinstansernas
uppfattning på denna punkt och anser att mer generella regler om
byggnadsnämndens besiktningar bör införas, Be­slämmelserna bör medge att
byggnadsnämnden i samband med bygglovs­prövningen lar ställning lill vilken omfattning
besiktningarna bör ha i det enskilda fallet och meddelar delta i beslutet om
lov. Faktorer som bör påverka besiktningens omfattning är bl, a, objektens
storlek och komplexi­tet samt omfattningen och kvaliteten pä byggherrens
kontroll, 1 fråga om kompetenta byggherrar, vilka regelmässigt bygger för egen
förvaltning och har en egen kontrollorganisaiion, bör byggnadsnämnden kunna
avstå från att göra besiktningar, om inte byggherren själv eller någon berörd
myndig­het, t, ex. yrkesinspektionen, begär del. Byggnader som innehåller bostä­der
bör dock alltid besiktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden bör även kunna
anpassa sina besiktningar med hän­syn till omfattningen och utförandet av
övriga kontroller och till den insyn som nämnden tillförsäkras i byggherrens
konlroll genom t, ex, samråd med och rapportering till nämnden, I de fall då
slutbesiktning skall äga rum bör den så långt det är möjligt ske innan eller i
nära anslutning till atl byggna­den eller anläggningen las i bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15   
Påföljder och ingripanden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;O Lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m, (pä-följdslagen) tas in som elt särskilt kapitel i PBL (s, 325)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Nägon ändring görs inte i fräga om
byggnadsnämndens skyldighel att ingripa vid överträdelser (s, 326)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o Vissa justeringar görs i
päföljdslagens avgiftssystem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o - Byggnadsnämnden fär möjlighet att nedsätta
eller efterge byggnads­avgift, om överträdelsen är ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o - Den övre
beloppsgränsen för särskild avgift höjs från 500 lill 1 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o - Jämkning eller eftergift av tilläggsavgift
skall kunna ske bl, a, i fräga om åtgärder, som är att betrakta som
ordningsförseelser (s, 326)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o Päföljdslagens bestämmelser om handräckning,
förelägganden m, m, be­hålls i stort sett oförändrade (s, 331),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 Påföljder och
ingripanden m. m. 15.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.1 
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m, m,
(päföljdslagen) tas in som ett särskilt kapitel i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m,m, (LPl) trädde i kraft den I januari 1977 och ersatte då
bl, a, bestäm­melser om straff, handräckning och föreläggande i byggnadslagen
och byggnadsstadgan, 1 det följande kallar jag lagen för påföljdslagen. Vid
lagens tillkomst uttalade föredragande departementschefen (prop, 1975/76: 164
s, 15), an arbete pågick inom departementet med en ny mark­användnings- och
byggnadslagstiftning men atl det framstod som nödvän­digt att ta upp frågan om
påföljder vid olovligt byggande för sig utan att vänta på ett sådant förslag.
Jag föreslär nu alt lagen skall arbetas in i PBL efter vissa justeringar som
jag återkommer till i del följande och i special­motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påföljdslagen kan sägas i stort innehålla
beslämmelser om dels påföljder - huvudsakligen avgifter - vid överträdelser av
sådana föreskrifter om byggande som har meddelats i eller med stöd av
byggnadslagen eller byggnadsstadgan, dels ingripanden i form av handräckning
och föreläggan­de vid sådana överträdelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under den tid lagen har varil i kraft har det frän
flera häll framhållits att den är alltför onyanserad och &amp;quot;stelbent&amp;quot;.
Utredningen har tagit fasta på kritiken och föreslagit ändringar som syftar
till att möjliggöra en smidigare handläggning i fråga om vissa överträdelser.
Även om dessa ändringar genomförs, kvarstår emellerUd kritiken pä flera
punkter. Flera remissin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stanser framhåller nämligen all de uppmjukningar som
ulredningen har      15 Påföljder och&lt;br&gt;
föreslagil inte är tillräckliga. Jag lar upp dessa frågor i det följande,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ingripanden in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:310.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.1-15.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.2 Byggnadsnämndens skyldighet att ingripa vid
överträdelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt jörslag: Någon ändring görs inte i fråga om
byggnadsnämndens skyldighet att ingripa vid överträdelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 8 första stycket
päföljdslagen åligger del byggnadsnämnden all ta upp en fråga om påföljd eller
ingripande sä snart det finns anledning atl anta att en överträdelse har skett
av sådana föreskrifter om byggande som har meddelats i eller med stöd av
byggnadslagen eller byggnadsstadgan. Om en åtgärd som kräver byggntidslov har
utförts utan lov, skall nämnden verka för atl del utförda undanröjs eller
rättas pä annat sätl, om inie byggnadslov lill åtgärden meddelas i efterhand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har övervägt om
nämndens skyldigheter enligt 2 8 första siycket och det förhållandel att
nämnden saknar möjlighel alt underlåta alt handla i bagatellärenden kan vara
orsaken till att lagen uppfattas som onyanserad. Utredningen framhåller
emellertid atl bestämmelsen endast i ett avseende medför skyldighet för nämnden
att handla på vissl sätt, nämligen när olovligt byggande har förekommit. Enligt
utredningen kan det knappast anföras några tungt vägande skäl lill atl den
skyldigheten bör las bort, I övrigt innebär 2 5 förslå stycket endast att
nämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande till behandling. Inte
heller denna be­slämmelse kan enligt utredningen anses utgöra något hinder för
en nyanse­rad bedömning av sakfrågan. Om en sådan bedömning kan ske eller inte,
är beroende i första hand av utforrrmingen av bestämmelserna om avgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhel med utredningen anser jag
all det inte finns skäl atl föreslå någon ändring i fråga om byggnadsnämndens
skyldigheter atl ingripa vid överträ­delser som blir kända för nämnden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.3 Avgiftssystemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Vissa justeringar görs i päföljdslagens
avgiftssystem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden
får möjlighel att nedsätta eller efterge byggnads­avgift, om överträdelsen är
ringa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den övre
bdoppsgränsen för särskild avgift höjs från 500 till I 000 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jämkning eller
eftergift av tilläggsavgift skall kunna ske bl. a. i fräga om åtgärder, som är
att betrakta som ordningsförseelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 dagens avgiftssystem ingår tre
olika avgifter, nämligen byggnadsavgift, särskild avgift och tilläggsavgift.
Byggnadsavgift tas ut när nägon utan lov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vidtar en äigärd, som kräver byggnadslov (4 5). Särskild
avgift utgår för      15 Påföljder och sädana överträdelser som inte utgör
olovligi byggande (6 5), Tilläggsavgift      ingripanden in. m. skall
tillsammans med byggnadsavgift las ul vid vissa angivna former av     
l-&amp;gt;.3-l5.3.l olovligt byggande som anses särskill angelägna alt motverka (7
8), nämli­gen när del olovliga byggandet består i att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en hell ny
byggnad uppförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en befintlig
byggnad till- eller päbyggs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad
inreds helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än det till vilken
byggnaden förut varit använd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad
eller en del av byggnad tas i anspråk för väsentligen annal ändamål än det till
vilket byggnaden förut har varil använd eller som finns angivet pä godkänd
ritning eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad
rivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår i likhel med
ulredningen att päföljdslagens avgiftssystem med vissa justeringar förs över
till PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.3.1 Byggnadsavgift&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgift tas ul med ett
belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt kommunens byggnadslovstaxa
skulle ha tagits ul, om byggnadslov hade sökts och beviljats innan åtgärden
utfördes. Minimibe­loppet är 500 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgiften kan nedsättas eller
efterges, om det finns särskilda skäl för del. Den frågan prövas emellertid
inte av byggnadsnämnden utan av länsstyrel­sen (11 8 LPl),&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som har gjort sig skyldig Ull
olovligt byggande kan undgå avgifts­skyldighet om han tar bort eller pä annat
sätl rättar det olovligt utförda, innan frågan om påföljd eller ingripande tas
upp vid sammanträde med byggnadsnämnden (5 5 LPl), Utredningen har påpekat all
denna bestäm­melse ibland får konsekvenser som måste uppfattas som mycket
byråkra­tiska. När det gäller t, ex, åtgärder av mindre omfattning - omfärgning
av fasader, reklamskyltar, plank, fasadförändringar, mindre tillbyggnader o, d,
— händer del ofta all den byggande efter diskussion med stadsarkitek­ten fär
etl muntligt besked att något hinder mot lov inte föreligger. Ibland
missförstås ett muntligt förhandsbesked och åtgärden vidtas innan bygg­nadslov
har meddelats. För att undvika byggnadsavgift måste den byggan­de undanröja
åtgärden före byggnadsnämndens sammanträde för att dagen efter - då
byggnadslovet har beviljas - åter vidta den. Olägenheter av detta slag bör
enligt utredningen avhjälpas genom att byggnadsnämnden ges möjligheler atl i
vissa fall underlåta atl ta ut byggnadsavgift. Utred­ningen har föreslagit all
byggnadsnämnden skall få möjlighel alt avstå från atl ta ut byggnadsavgift för
sädana överträdelser som inte föranleder högre avgift än 500 kr,, vilket
motsvarar den minimiavgift som f. n, gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan jag går in på
utredningsförslaget vill jag nägot beröra handlägg­ningen av ärenden som rör
mindre åtgärder.  Enligl 3 kap.  12 5 andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styckel kommunallagen och 3 8 andra stycket
byggnadsstadgan kan bygg- 15 Påföljder och nadsnämnden i dag ge bl. a.
tjänstemän hos nämnden bemyndigande all på ingripanden m. in. nämndens vägnar
besluta i en viss grupp av ärenden. Mitt förslag innebär att motsvarande
möjligheter skall finnas också i PBL (11 kap. 3 8). Bl. a. de åtgärder av
mindre omfattning som jag nyss nämnde förefaller vara av den beskaffenheten all
del normall saknas anledning att lägga prövningen på nämnden. Om prövningen i
stället anförtros stadsarkitekten eller nägon annan lämplig tjänsteman, kan
bygglovet lämnas så snarl ansökningshand­lingarna är kompletta. Jag vill också
erinra om de möjligheler som redan i dag finns att i enklare ärenden göra
muntlig ansökan om lov. Jag föreslår atl denna möjlighet bör finnas även i PBL
(8 kap, 19 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening finns det alltså
redan i dag möjligheter för byggnads­nämnden att råda bot pä en del av det som
uppfattas som krångligt och byråkratiskt, 1 likhel med utredningen anser jag
emellertid atl det därut­över är nödvändigt att ändra bestämmelserna om
byggnadsavgift sä att olägenheter av del slag som utredningen har pekat på kan
undanröjas, Ändringsmöjligheierna påverkas emellertid i viss utsträckning av
all det, som jag tidigare nämnde, ankommer på byggnadsnämnden atl besluta i
frågor om byggnadsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av förarbelena till päföljdslagen
(prop, 1975/76: 164 s. 164) framgår nämligen atl en förutsättning för atl
beslutanderätten dä skulle kunna läggas på byggnadsnämnderna var att del skulle
vara enkelt både atl konstatera om skyldighet att betala avgift föreligger och
att beslämma avgiftens storlek i det enskilda fallet. Departementschefen
framhöll bl. a, (s, 41) att del inte borde anförtros en politiskt sammansatt
nämnd alt pä skönsmässiga grunder ålägga enskilda att betala avgifter av så
belydande siorlek som det kan bli fräga om vid tillämpning av påföljdslagen. Av
den anledningen lades prövningen av frågor om nedsättning och eftergift av
byggnadsavgift på länsstyrelsen. Ett avsteg från den principen gjordes dock i
och med att byggnadsnämnden fick möjlighet att avslå från att ta ut särskild
avgift för överträdelser som kan anses som ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget, som jag nyss
redogjorde för, har mött kritik under remissbehandlingen. Flera remissinstanser
framhåller att förslaget inte är tillräckligt för att undanröja de påtalade
olägenheterna. De hävdar atl undanlagsbestämmelsen sällan kommer att bli
tillämplig, eftersom bygg­nadsavgiften, som grundar sig på kommunens
byggnadslovslaxa, i vissa kommuner aldrig blir så låg som 500 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av de ändringar som nu
bör göras skall enligl min mening vara alt byggnadsnämnden får möjlighet att
avslå från att ta ut byggnads­avgift för överträdelser som är bagatellartade
eller kan jämställas med ordningsförsedser. Med en sådan inriktning passar del
mindre väl att ändra bestämmelserna på det sätt som utredningen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan naturligtvis diskuteras om
det av utredningen föreslagna belop­pet bör höjas frän 500 Ull exempelvis 1 000
kr. Byggnadsavgiftens storiek är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;emellertid ofta etl dåligt mån på hur ursäktlig en
överträdelse kan vara. Jag      15 Påföljder och anser därför, i likhel med bl,
a, hovrällen över Skåne och Blekinge, den      ingripanden m.m. lämpligaste
lösningen vara atl beslämmelserna ändras sä alt byggnads-      I- .3.1-15.3.3
nämnden - i överensstämmelse med vad som gäller för den särskilda avgiften -
får en möjlighel att nedsätta byggnadsavgiften eller underlåta att påföra
avgift, om överträdelsen är ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är medvelen om att detla innebär
ytterligare etl avsteg från den förut nämnda principen att byggnadsnämnden inte
bör kunna göra skönsmässiga bedömningar i avgiftsärenden. Enligt min mening är
emellertid den före­slagna ändringen nödvändig för all påföljdssystemel inte
skall leda lill en byråkrati som i vissa situationer måste framstå som helt
onödig. Jag kan inte heller se några risker frän rättssäkerhetssynpunkt med
mitt förslag. Som hovrätten framhåller måste en sådan ändring anses utgöra en
förbätt­ring även från rättssäkerhetssynpunkt, eftersom orättvisa eller på
annat sätl oUllfredsställande avgiftsbeslut kan förhindras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.3.2 Särskild avgift&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskild avgift tas ut med minsl
200 och högst 500 kr, Nägra remissin­slanser har hävdat att den övre
beloppsgränsen 500 kr, är för låg. Jag delar den uppfattningen. Beloppsgränsen
har varit oförändrad sedan lagen träd­de i kraft den Ijanuari 1977, Med hänsyn
bl, a, till den förändring av penningvärdet som har ägt rum under tiden efter
ikraftträdandet föreslår jag all gränsen höjs till 1,000 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.3.3 Tilläggsavgift&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De förslag som jag har lagt fram i
det föregående innebär, jämfört med gällande ordning, bl. a. att den krets av
åtgärder som skall kräva bygglov vidgas lill att normalt omfatta anläggningar
för idrotts- eller fritidsändamål, tunnlar, bergrum m. m. Under vissa
förutsättningar skall dock kommunen genom områdesbestämmelser kunna föreskriva
att bl. a. sådana anlägg­ningar får utföras utan bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna skyldigheten alt
ansöka om lov medför bl, a, alt den som utför en bygglovspliktig anläggning
utan lov kan bli skyldig att betala byggnadsavgift. Utredningen har ifrågasatt
om inte ocksä tilläggsavgift bör kunna tas ul i sädana fall. åtminstone vid en
del överträdelser, men funnit att det saknas tillräckliga skäl atl föreslå en vidgad
användning av tilläggs­avgiften. Jag ansluter mig till utredningens bedömning i
detta avseende. Jag föreslär därför atl de bestämmelser som anger vilka
olovliga åtgärder som skall föranleda tilläggsavgift i sak oförändrade förs
över till PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften är i dag 500 kr,
för varje m bruttoarea som den olovliga ålgärden har omfattat. Är bruttoarean
inte större än 10m, skall dock ingen avgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit an den
avgiftsfria arean skall ökas frän 10 till 20 m, Flera remissinstanser
kritiserar höjningen och anser alt den kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länkas
äventyra syftet med tilläggsavgiften. En del av dessa instanser      15
Påföljder och påpekar att den avgiftsfria bruttoarean höjdes från 3 Ull 10m så
sent som      ingripanden m.m. den Ijanuari 1980,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del gör jag samma bedömning som de
kritiskt inställda remiss­instanserna. Jag anser således att det inte finns
tillräckligt skäl för utred­ningens förslag och förordar därför all den
avgiftsfria brunoarean även enligt PBL skall vara 10m',&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om tilläggsavgift i ett visst fall skall tas
ut prövas av allmän domstol på talan av allmän åklagare, 1 fråga om sådan talan
skall bestäm­melserna i rättegångsbalken om åtal för brott, på vilket inte kan
följa svårare straffan böter, tillämpas (8 8 LPl), Om det finns särskilda skäl,
kan domstolen nedsätta eller efterge tilläggsavgiften (7 5 LPl),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under den tid som lagen varit i kraft har det rätt
en viss osäkerhet om vilka möjligheter åklagaren har att på egen hand pröva om
talan skall väckas. Vid tillkomsten av päföljdslagen uttalade föredragande
departe­mentschefen (prop, 1975/76: 164 s. 287) bl. a, alt det i fråga om
rättegängen i mål om påförande av tilläggsavgift var lämpligt atl anknyta till
de regler som gällde för mål om utdömande av vite. Det är därför naturiigl atl
även när del gäller åklagarens prövning anknyta lill vad som gäller beträffande
talan om utdömande av vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en myndighet som har förelagt etl vite anser
att det bör dömas ut mäste myndigheten, om den inte själv kan utdöma vitet,
göra framställning hos åklagare om utdömande av vitet. En förutsättning för att
åklagaren skall kunna väcka talan är då att han har fän en sådan framställning.
Det är alltså i första hand myndigheten som avgör om talan skall väckas. Åklaga­ren
anses dock ha en viss självständig rätt att pröva om det finns förutsätt­ningar
för att vitet skall kunna dömas ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samma betraktelsesätt bör enligt min mening läggas
på åklagarens roll i fräga om uttagande av tilläggsavgift. Inte minst processekonomiska
skäl talar för delta. Jag vill dock betona att vad åklagaren i dessa fall skall
pröva främst är om föruisältningarna enligl bestämmelserna om tilläggsavgift är
uppfyllda för att avgift skall kunna tas ut. Lagrådet har (yttrandet s, 105)
framfört invändningar mot ett uttalande i lagrådsremissen om all åklagare
däremot inte bör göra någon egen bedömning av om det finns skäl att helt
efterge avgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar lagrådets uppfattning att det står i
mindre god överensstäm­melse med åklagarens självständiga ställning i
slraffprocessen och kan leda till meningslösa rättegångar, om man fråntar
åklagaren möjligheten alt underlåta atl väcka talan. Det bör vara tillräckligt
att en byggnadsnämnd, som är missnöjd med att en åklagare ej väckt talan om
utdömande av tilläggsavgift, kan påkalla prövning av överordnad åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna för domstolen atl nedsätta eller
efterge tilläggsavgiften hänför sig enligt 7 5 fjärde stycket LPl i första hand
till de fall då rättelse sker av den olovliga åtgärden. Nedsättning eller
eftergift kan också ske om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det annars
finns särskilda skäl. Enligt förarbetena lill lagen (prop, 1975/76: 164 s, 33)
framgår dock att denna möjlighet skall komma till användning främst i
bagatellfall. Del har emellertid visat sig atl undantags­bestämmelsen har
utnylljats myckel olika av domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om tilläggsavgift rymmer åtgärder som kan
skilja sig myckel ål sinsemellan. Ofta rör det sig om former av olovligi
byggande som ur samhällets synpunkl är helt oacceptabla, och där det utförda
därför bör undanröjas. I andra fall kan det gälla åtgärder som vid en förhands­prövning
inte skulle ha godtagits men som av olika skäl, t,ex. hänsyn till
samhällsekonomiska och sociala intressen, mäste accepteras i efterhand. Jag
vill understryka all jämkning i dessa fall skall vara en undantagsföre­leelse.
Jag har övervägt en ändring av bestämmelserna i syfte atl ytterliga­re markera
delta men vill f. n, inte förorda en sädan utväg. Jag avser all med
uppmärksamhet följa utvecklingen ännu någon lid och, i den mån del visar sig
nödvändigl, återkomma till regeringen med förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mänga fall innebär emellertid överträdelsen att den
byggande inte söker bygglov till en i och för sig helt acceptabel
byggnadsåtgärd. Del kan t, ex, vara fräga om en äigärd som är förutsatt eller
medgiven i en plan e, d. En vanlig situation är ocksä alt den byggande ger in
en ansökan om lov och alt han, efter all ha fäll besked från byggnadsnämnden
all han kan påräkna lov, påbörjar åtgärden innan lovet har meddelals. I fall av
detta slag är den byggandes underlätenhel alt invänta all bygglov lämnas
vanliglvis all betrakta som en ordningsförseelse. Den leder som regel lill alt
byggnads­avgift tas ut. Om tilläggsavgift därutöver skall las ut är en fråga som
i rättspraxis i dag bedöms mycket olika, Detla är otillfredsställande, särskill
med tanke pä atl tilläggsavgiften kan uppgå lill avsevärda belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag det rimligt att tilläggsavgiften
allt efter omständig­heterna jämkas eller efterges i fall som de nyss nämnda,
dvs, i fräga om åtgärder som är alt betrakta som ordningsförseelser. För alt en
sådan bedömning skall kunna göras av domstolen kan det vara lämpligt all
byggnadsnämnden i sin framställning till åklagaren uttalar sig särskilt i den
frågan. Att byggnadsavgiften har nedsatts kan givetvis vara etl skäl för
domstolen all också nedsälta eller hell efterge tilläggsavgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 Påföljder och ingripanden m. m. 15.3.3-15.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15.4 Ingripanden för att åstadkomma rättelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Påföljdslagens bestämmelser om handräckning
föreläg­ganden m. m. behälls i stort sett oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 13 och 15 88 päföljdslagen
kan byggnadsnämnden sä snart olovligt byggande har förekommit antingen ansöka
om handräckning hos tingsrät­ten så alt rättelse sker eller förelägga ägaren av
det byggda att ta bort eller på annal sätt rätta del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ett föreläggande får enligt 17 S
påföljdslagen sättas ut vite eller ges 15 Påföljder och föreskrift att, om
föreläggandet inte blir fullgjort, den förelagda åtgärden ingripanden m.m. kan
utföras av byggnadsnämnden på den försumliges bekostnad (tvångsut-förande). Har
föreläggande meddelats nägon i hans egenskap av fastighets­ägare och övergår
fastigheten till ny ägare, gäller föreläggandet i stället mot den nye ägaren.
Detsamma gäller i fräga om förelägganden som meddelas nägon i hans egenskap av
tomträttshavare eller ägare av byggnad på s. k, ofri grund (19 8), Har en
föreskrift om tvångsutförande satts ut i föreläg­gandel, gäller även den mot ny
ägare eller tomträttshavare. Är det däremot fräga om ett vitesföreläggande,
gäller enligl nuvarande regler inte viiesho-let mot den nye ägaren eller
innehavaren, 1 stället fär byggnadsnämnden sälla ut vite för denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter det atl lagrådsremissen
beslutades har riksdagen på förslag i prop, 1984/85:96 antagit bl, a, en ny lag
om viten i syfte att effektivisera vitesin­stitutet (JuU 1984/85:22, rskr2l &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I). &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagen (1985:206) om viten
skall vite kunna föreläggas som s,k, löpande vite, Vitet utgår dä i normala fall
med etl bestämt belopp för varje tidsperiod av viss längd, under vilken
föreläggandet inte har följts, 1 fräga om viten enligt bl, a, päföljdslagen
innebär riksdagsbeslutet vidare den nyheten att, om vitet förelagts nägon i
hans egenskap av fastighetsägare eller tomträttshavare, del under vissa
förutsätlningar skall övergå på ny ägare*eller innehavare. Den nya lagsUft­ningen
träder i kraft den Ijuli 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den beslutade lagändringen bör
givetvis beaktas vid utformningen av molsvarande regler i PBL. Atl vitespäföljden
kommer att bestå vid ägar­skifte är en reform som tillgodoser ett allmänt
önskemål i lagstiftningsären­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från kommunalt håll har i skilda
sammanhang framhållits att föreläggan­den om rättelse kan bli mer eller mindre
verkningslösa i fräga om åtgärder som är enkla alt rätta och därefter åter
utföra. Situationen kan l.ex. vara den att byggnadsnämnden vid vite förelägger
någon att inom en viss tid ta bort etl upplag som har anordnats utan lov. Ofta
uppfyller ägaren föreläg­gandet och tar bort upplaget, men omedelbart därefter
anordnar han ett nytt upplag på samma plats. Föreläggandet blir därigenom helt
utan verkan som påtryckningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att förhindra att sådana
olovliga åtgärder upprepas föreslår jag att det införs en möjlighet för byggnadsnämnden
att. i samband med föreläg­gande alt rätta en åtgärd, meddela förbud för ägaren
att i framtiden vidta samma åtgärd. Sådana förbud bör på samma sätl som
föreläggandet kunna förenas med vite. Det medför att vitet kan dömas ut så
snart del har konstaterats alt t. ex. ett upplag åter har anordnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16   Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O Den nuvarande statliga
lästslälldseprövningen av planer ersälls med ett syslem där länsstyrelsen på
vissa i lagen angivna grunder självmant kan ingripa och pröva vissa av de
kommunala beslulen (s, 333)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Länsstyrelsen skall efter ett
beslut om prövning kunna upphäva kommu­nala beslut endasi om länsslyrelsen
anser att beslulet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte
lillgodoser ell riksiniresse enligl NRL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att
regleringen av markanvändningsfrägor som angår tvä eller flera kommuner inte
har samordnats på elt lämpligl sätt eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte uppfyller
kraven på skydd för människors hälsa och säkerhet (s, 336)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunens beslut all anta en detaljplan
och områdesbestämmelser vinner laga kraft, om inte länsstyrelsen inom tre
veckor beslutar om atl prövning skall ske av länsstyrelsen och inte heller
nägon överklagar beslutet inom föreskriven tid (s, 344)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Översiktsplaner skall inte kunna
prövas av länsslyrelsen. som dock genom elt granskningsyltrande vid
utställningen skall kunna markera atl planen frän statlig synpunkt i nägol
avseende inte är godtagbar (s, 344)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Om det finns särskilda skäl.
skall länsstyrelsen kunna besluta att regler­na om prövning av länsstyrelsen
skall gälla även för beslul all lämna bygglov, rivningslov. marklov och
förhandsbesked inom vissa av läns­slyrelsen angivna omräden (t. ex, militära
skyddsområden) (s, 344)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Om del behövs bl,a, för att
tillgodose etl riksintresse inom etl vissl område eller ell regionall intresse,
skall regeringen kunna utfärda plan­föreläggande, dvs, förelägga kommunen alt
inom viss lid upprätta och anta en detaljplan eller områdesbestämmelser av ett
visst innehåll (s, 350),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.1 Den statliga prövningens huvudsakliga utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
Statlig kontroll beträffande områden av riksiniresse m. m. 16.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Den nuvarande statliga
fastställelseprövningen av planer ersätts med etl system där länsstyrelsen pä
vissa i lagen angivna grun­der självmant kan ingripa och pröva vissa av de
kommunala besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.1.1  Utredningens förslag och remisskritiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningsförslagel innebär i
korthet följande, I samband med planlägg­ningen skall kommunerna samråda med
länsstyrelsen. Dessa samråd bör läcka alla frågor där statliga och kommunala
intressen kommer i beröring med varandra. Även om man härigenom i de flesta
fall kommer alt finna gemensamma lösningar, behövs en möjlighet lill statlig
överprövning. Den prövningen skall inte som i dag ske i form av obligatorisk
faslsiällelse utan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=95 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden
  av riksintresse m. m. 16.1.1-16.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom atl det införs möjlighet att i vissa fall
underställa de kommunala      16 Statlig konlroll&lt;br&gt;
besluten regeringens prövning. Underställning skall kunna ske för atl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevaka
riksintressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samordna flera
kommuners intressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;komma till
rätta med uppenbara avvikelser från kraven i 2, 4 eller 5 kap, PBL eller från
detaljplanekravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen finner atl det
finns en underslällningsgrund för en kommunal plan, eller i vissa fall ett
beslut om lov, skall länsstyrelsen hänskjuta frågan till regeringen för
avgörande. Länsstyrelsen måste agera inom vissa tidsfrister. Myndigheter som
naturvårdsverket, vägverkel, lanl-bruksslyrdsen m, fl, ges ingen egen rätt att
tvinga fram underställning men kan begära ett regeringsingripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att den obligatoriska
fastställelseprövningen avskaffas och ersätts med en överprövning på vissa
särskilt angivna grunder är en tanke som har vunnit allmän anslutning under
remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot finns det olika meningar om
formerna för den statliga över­prövningen. Många tillstyrker utredningens
förslag atl länsstyrelsen skall sköta bevakningen och underslälla ärendet
regeringens prövning, om läns­styrelsen finner att en underslällningsgrund
föreligger. En rätt stark opini­on - däribland planverket och så gott som
samtliga länsstyrelser - föresprå­kar däremot ett system där länsstyrelsen får
befogenhet att själv besluta i stället för att överlämna ärendet lill
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken kan sammanfattas på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
måste enligt förslaget granska varje ärende för att kunna besluta i
underställningsfrågan. Därför bör även avgörandet i sak anförtros
länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att lägga
avgörandet i varje ärende på regeringen innebär en centrali­sering som inte är
nödvändig. Det förlänger dessutom handläggningstiden. Länsstyrelsen har
sakkunskap i bl. a. plan-, naturvärds-, kulturvårds-, fastighetsbildnings-,
försvars- och regionalpolitiska frågor. Molsvarande sakkunskap kan naturligtvis
tillföras ärendet under beredningen i rege­ringskansliet, men då måste ärendet
remitteras lill centrala verk, vilket är omständligt och tidsödande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om beslutet
läggs på länsstyrelsen, ökas kraven på underiag och förhandsbesked från
regeringen till länsstyrelserna när det gäller riksin­tressen. Detta är bättre
än besked i efterhand av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.1.2 Länssiyrelsernas och de centrala myndigheternas
roller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remisskritiken har övertygat mig om
att formerna för den statliga över­prövningen kan göras mer ändamålsenliga än
dem som utredningen har föreslagit. Länsstyrelsen bör få en starkare ställning
som del samordnande organet på den statliga sidan, varvid länsstyrelsen bör
anförtros uppgiften att självständigt agera för statens räkning i beslutsprocessen
och alltså inte bara fungera som en &amp;quot;mellanhand&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta innebär att länsstyrelsen bör ha en möjlighet alt i
del enskilda fallet inte bara granska kommunernas beslut utan även ingripa pä
olika sätl med anledning av dessa. Som utredningen har föreslagit, bör
emellertid de kommunala besluten kunna prövas endast pä vissa i lagen
uppräknade grunder, I delta ligger den stora skillnaden mot dagens ordning, som
ju innebär en faslställelseprövning pä grunder som inte är på något sätt formellt
begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns etl inslag i utredningsförslaget som är av
största vikt med tanke på kravet på snabbhet i planeringsprocessen. Det är
principen att länssty­relsen måste handla inom en viss lid för att inte
kommunens beslul skall bli gällande. Den principen bör införiivas i
lagförslaget, även om det nu måste ske i en något annorlunda lagteknisk
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig utgångspunkt när man utformar systemet för
överprövning är enligt min mening all del efler kommunens antagandebeslut
sannolikt inte kommer alt i del normala fallet kvarstå några konflikter mellan
staten och kommunen eller mellan flera berörda kommuner. På goda grunder kan
man utgå ifrån att de flesta problemen blir lösta genom ett fördjupat samråd.
Erfarenheterna av samarbetet mellan staten och kommunerna i den fysiska
riksplaneringen pekar entydigt åt detta häll. Jag anser atl den kommunala
självständigheten i detta sammanhang bör betonas kraftigare än i utred­ningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del nu anförda leder fram Ull slutsatsen att planerna
normalt bör vinna laga kraft viss lid efler kommunens antagandebeslul, om inte
besvär an­förs. Någon obligatorisk statlig godkännandeprövning bör alltså inte
före­skrivas i lagen, 1 första hand bör — som jag nyss sade - eventuella
konflikter kunna lösas under samrådet. Samrådet mellan kommunen och
länsslyrelsen bör avslutas med att länsslyrelsen lämnar in ett samrådsyl­irande,
som innehåller länsstyrelsens ställningstagande till planförslaget. En
samrådsredogörelse skall följa med planförslaget vid utställningen och även
finnas tillgänglig för den kommunala instans som antar planen. Jag tar för
givet alt länsstyrelsens synpunkter i de flesta fall kommer att beaktas -i vart
fall på sädana punkter där maktmedel av olika slag kommer att stå länsstyrelsen
lill buds enligt vad jag snart kommer att föreslå. Vid utställ­ningen av
översiktsplaner skall länsstyrelsen avge ett granskningsyllrande med särskild
lonvikt på de aspekter som enligl mitt forlsatla resonemang bör ingå i den
statliga kontrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På en punkt är jag - i likhet med många remissinstanser -
inte beredd atl ansluta mig till ulredningen. Det gäller förslaget atl
regeringen på eget initiativ eller efter framställning från statliga
myndigheter eller kommuner skall kunna förordna om regeringsprövning av kommunala
beslut om bäde planer och lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår i stället all planer
skall kunna komma under regeringens prövning efter besvär över länsstyrelsens
beslut alt godkänna eller atl upphäva dem, Besvärsräll bör tillkomma
kommunerna, bäde den kommun&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Statlig konlroll beträffande områden av riksintresse m.
ni. 16.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som har
antagit planen och berörda grannkommuner. Även regionplaneor­ganel bör ha
besvärsräll. Däre,mol anser jag det inte befogat att låta vissa statliga
myndigheter få rält att överklaga länsstyrelsens beslut i dessa frågor till
regeringen. Här hänvisar jag i stället till den möjlighet för regeringen atl
utfärda planförel;!iggande som jag snarl skall återkomma till. De slatliga
sektorsmyndigheterna har alltid möjlighet att hos regeringen göra framställning
om sädanl föreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Stallig kontroll belräfjände områden av riksintresse
in. ni. 16.1.2-16.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2 Grunderna för länsstyrelsens prövning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Länsslyrelsen skall efler ett beslut om
prövning kunna upphäva kommunala beslul endast om länsstyrelsen anser all
besluiei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte
tillgodoser ett riksintresse enligt NRL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innebär att
regleringen av markanvändningsfrägor som angår två eller flera kommuner inte
har samordnats på etl lämpligl sätt eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte uppfyller
kraven på skydd för människors hälsa och säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2.1 Områden av riksintresse enligl NRL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget alt statlig
överprövning av planer bör kunna ske. om elt riksintresse inte har beaktats och
om del har brustit i samordningen av markanvändningsfrägor som angår tvä eller
flera kommuner, har i stort sett godiagils av remissinstanserna. Även jag
ansluter mig till förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del remissinslanser befarar atl
slalens inflytande blir alltför slorl pä grund av att riksintressena är otillräckligt
preciserade i utredningens lag­förslag och alt de därmed ocksä kan bli alltför
vittgående. Som jag tidigare har nämnt har bestämmelser angående omräden som är
av riksintresse tagits in i förslaget till NRL, Dessa beslämmelser har i stort
sett samma innebörd som de riktlinjer som riksdagen redan har ställt sig bakom
i anslulning till den fysiska riksplaneringen. Ända sedan riksplaneringen
inleddes i början av 1970-talet har det varil en ledande princip att kommu­nerna
i sin löpande planering skall väga in de av slatsmaktema angivna riksintressena
för vissa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom en mångårigt, intensivt
samarbete mellan kommunerna och stat­liga organ, främst länsstyrelserna, har de
områden som är av riksintresse i stor utsträckning kartlagts och beaktats i
kommunernas översiktsplaner. Åtskilligt material för att göra bedömningar i
dessa frågor finns också framtaget hos de statliga myndigheterna, i
forskningsrapporter m,m. Jag är medveten om att del på sina håll återstår
olösta konflikter. Sädana problem diskuteras emellertid fortlöpande, och enligt
min uppfattning finns det goda förutsättningar att uppnå samstämmighet mellan
berörda intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol den här bakgrunden anser jag att farhågorna för elt
alltför länglgä-      16 Slutlig konlroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende
statligt inflytande är överdrivna, 1 den män del finns delade meningar     
beträffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mellan
staten och nägon kommun om hur de omräden som är av riksin-     områden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,...,,,,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.   (••  ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,       riksiniresse tn.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tresse
bor behandlas, hyser jag goda lorhoppningar om atl man normall      ,g 2 iié
'&amp;gt; 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan komma till ett avgörande i den samrädsprocess som jag
Udigare har redogjort för. De ärenden där länsslyrelsen inte lyckas överbrygga
mot­sättningarna blir enligt min bedömning mycket få, åtminstone sedan en fast
praxis har utbildats. Jag utgår från att det inte heller kommer att medföra
problem, om del i framtiden uppstår behov av att introducera nya nationel­la
intressen som bör beaktas i den kommunala planläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2.2 Regionalajrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu lill atl något
utveckla tankarna bakom den prövnings­grund som gäller brister i den
mellankommunala samordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa av de frågor som kan ha
belydelse över kommungränserna utreds i dag ofta av informella
planeringsgrupper, sammansatta av företrädare för de regionala organen och de
berörda kommunerna. Resultatet av dessa informella utredningar kan bilda
värdefullt underiag för den mera form­bundna översiktliga
markanvändningsplaneringen i varje kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör genom det nu
föreslagna systemet med överprövning kunna bevaka att de planer som de olika
kommunerna lar fram på ett gemensamt underlag inte blir inbördes oförenliga.
Givelvis bör länsstyrel­sen också svara för att motsvarande avstämning sker i
de fall där en kommun utan föregående regionall samarbete upprättar en plan som
kan få effekter för någon av grannkommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl något belysa vilka typer av
frågor som jag syftar på med denna prövningsgrund vill jag ange nägra exempel.
Frågor som kan vara av regional eller inlerkommunal betydelse är lokaliseringen
av flygplatser, sträckningen av vägar, banor och ledningar, läget för slörre
takter, anlägg­ningar för sophantering, slörre serviceanläggningar,
småbåtshamnar och andra fritidsanläggningar. En annan fräga av detta slag kan
vara lokalise­ringen av slörre detaljhandelsanläggningar med ett
upptagningsområde som omfaltar mer än en kommun. Hit hör ocksä bevarandet av
regionalt betydelsefulla friluftsområden och kulturmiljöer liksom större samman­hängande
grönområden. Över huvud tagel anser jag del vara viktigt alt de regionala
naturvårdsiniressena får en starkl stöd genom länsstyrelsens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller
sysselsättningsfrågorna i en vidare bemärkelse är en viktig aspekt för
kommunerna att beakta vid planeringen alt arbetsplatser och bostäder
lokaliseras pä sädanl sätt i förhållande till varandra atl det blir lätt för
människorna all nä service och sysselsättning. Bl. a. sådana hänsyn ligger
bakom den föreslagna bestämmelsen att beslut enligt PBL skall främja en från
allmän synpunkt lämplig samhällsutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunala beslul som rör frågor av detla slag - boende,
arbete och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;service
- fär ibland effekter för hela regionen eller åtminstone för delar av      16
Stallig kontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den.
Kommunerna är i dessa falll starkl beroende av varandra,, och det är&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tieirajjaiide&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:133.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;..     , ,.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..     ,     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;, ..    ,o ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områden
av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angelaget
all de satsningar som görs blir samstämda. Staten bor da ha en        .,   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'    
'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;rilisinlresse rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjlighet
alt påverka hur bostäder och arbetsplatser föriäggs och all se lill j 2.2 att
en rimlig framtida kollektivtrafikförsörjning kan upprätthållas. Enligt min
mening bör den överprövningsgrund som avser bristande mellankom­munal
samordning täcka sädana situationer, Pä det sättet kan länsslyrelsen jämföra
kommunernas fysiska planer och samordna dem där de inte är förenliga med
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller sambandet mellan länsplaneringen och
den kommunala fysiska planläggningen medverkar kommunerna i dag pä olika sätt i
läns­planeringsprocessen (se redogörelse i SOU 1978:35, Bilaga 2), Det hand­lingsprogram
för regionalpolitiken i länet som tas fram genom länsplane­ringen utgör
givetvis ett betydelsefullt inslag i kommunernas planeringsför­utsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser hävdar att man genom
överprövning av planer enligt PBL bör åstadkomma en formell sammankoppling
mellan länsplane­ringen och den fysiska planläggningen. En sådan sammankoppling
är enligt min mening inte möjlig. Jag delar i detta avseende utredningens
uppfatt­ning. Del är emellertid angelägel att de båda planeringsformerna samord­nas
sä att vad som läggs fast i länsplaneringen i fräga om arbete, service och
miljö utgör underiag i arbetet med den fysiska planläggningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningens förslag innebär att regionplaneorganet,
där det finns ett sådant, fär egen rätt all underställa kommunala beslut
regeringens prövning. Ett sådant förordnande fär enligl förslaget meddelas
endast om beslutet rör en fråga som ligger inom regionplaneorganets
ansvarsområde och om beslutet enligt regionplaneorganets mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    innebär att tvä eller flera kommuners
intressen inte har samordnats pä&lt;br&gt;
ett lämpligt sått eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2,    motverkar
syftet med en antagen regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett system där de kommunala besluten underställs
regeringens prövning kan lätt anordnas så alt flera olika organ kan begära
underställning. Pröv­ningen samordnas ändå hos regeringen, 1 det system med
överprövning av länsslyrelsen som jag förordar mäste givetvis
regionplaneorganet fä en nägot annorlunda roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lösning som jag har stannat för är att det bör
ingå i länsstyrelsens prövning att bevaka de mellankommunala frågorna, även om
det finns ett regionplaneorgan. Också frågan om de kommunala planerna är
förenliga med en eventuell regionplan bör bedömas av länsstyrelsen. Till skillnad
mot utredningen anser jag inte att del behövs någon särskild prövnings­grund i
lagen, som tar fasta på de kommunala beslutens relationer lill regionplan. Jag
vill i stället se det sä att en regionplan kan vara ett uttryck för vad som är
en lämplig samordning av regleringen i markanvändnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frågor med mellankommunal räckvidd. Det är en självklar
skyldighel för      16 Statlig konlroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen att bevaka följsamheten till en eventuell
regionplan,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;belräfjände&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Självfallet bör del vara elt nära samarbete mellan
länsstyrelsen och      ''.''&amp;quot;,&amp;quot; ''&amp;quot; &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksintresse m. m. regionplaneorganel vid prövningen av
planer som berör regionala frågor,      16 2 2-16 2 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
förutsätter all länsstyrelsen tar initiativ till sådant samråd även utan en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uttrycklig lagregel, Regionplaneorganel bör fä rätt att
överklaga det beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
länsstyrelsens prövning utmynnar i,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2.3 Skyddet för människors hälsa och säkerhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många instanser är negativa till
utredningsförslaget att uppenbar avvi­kelse frän bestämmelserna i 2, 4 och 5
kap, skall kunna medföra statlig överprövning. En sädan svävande formulering
minskar kommunernas möjligheter till självständiga beslut om planutformningen,
heter det bl, a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det synsätt som torde ligga bakom
utredningens förslag innebär att den kommunala bedömningen av miljöutformningen
tillmäts en mycket stor tyngd. Det kan emellertid finnas brister i planförslag
som är av så allvarlig natur att man inte kan bortse från att staten har ett
ansvar. Särskilt om det finns brister i fråga om säkerhet och hälsa
aktualiseras det statliga ansva­ret. Exempel pä detla är bullerfrägor,
trafiksäkerhet, rasrisker, sanitära olägenheter m,m. Även i fråga om mer
utpräglade lämplighetsfrågor kan det enligt utredningen ibland vara motiverat
atl staten kan ingripa för att planer blir ändrade. Enligt utredningsförslaget
skall dock ingripande ske enbart i undantagsfall, och motivet skall då vara att
staten inte kan godta planbeslut som leder till en hell undermålig miljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt annat synsätt, som flera remissinstanser
redovisar, innebär att över­prövning pä den nu berörda grunden inte bör vara
möjlig. Eftersom det sannolikt blir fråga om ingripanden i etl mycket begränsat
antal fall, mäste man ifrågasätta om det är förnuftigt att ha en prövningsgrund
som förutsät­ter en närmare kontroll av alla planer, Slalens prövning lar tid
och besluts­processen blir fördröjd alldeles i onödan. Det bör enligt delta
synsätt räcka att länsstyrelsen får möjlighet atl påpeka eventuella brister
under samrådet och att man överlåter åt medborgarna att bevaka utformningen av
den lokala miljön. Varje plan som ställs ut skall ju vara åtföljd av en
samrådsre­dogörelse, där bl, a, länsstyrelsens påpekanden givetvis skall tas
upp och bemötas. Därigenom uppmärksammas medborgarna på eventuella brister, sä
atl de kan väcka opinion inför kommunens ställningstagande. De som har rätt att
överklaga planen kan genom att besvära sig se lill all den blir prövad av
länsstyrelsen. Samrådet med länsslyrelsen och sakägarnas be­svärsrätt ger
enligt detta synsätt tillräckliga möjligheter till kontroll av alt planernas
kvalitet inte sjunker under en godtagbar nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning måste en
lösning ha sin grund i båda dessa synsätt. Det finns nämligen en klar skillnad
mellan olika typer av krav i lagen, och den skillnaden motiverar en stallig
kontroll av vissa krav men inte av andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser sålunda alt de krav som avser hälsoskydd och
säkerhet intar      16 Statlig konlroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
särställning. De rör sä belydelsefulla aspekter på bebyggelsens place-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,...       ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,     .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;u    . •    r &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ring och
utförande atl det inte enbart ar fråga om elt kommunalt intresse,        .,   ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksintresse in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Staten
bör därför ha till uppgift att bevaka atl kraven verkligen uppfylls,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16.2.3-16.2.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av en sädan stallig
kontroll har all göra med önskemålet atl frågorna om hälsoskydd och säkerhet
helst hör vara slutligt avgjorda i samband med planläggningen. Därmed undgår
man risken för atl de stat­liga myndigheter, som har ansv.arel för dessa
frågor, ingriper och kräver ändringar i skilda avseenden, när området är
färdigbyggt och brukarna har flyttal in. Den samlade .intresseavvägning och
konlroll pä den statliga sidan, som anförtros länsslyrelsen vid planläggningen,
bör kunna medver­ka lill att eliminera sädana icke önskvärda ingripanden i
efterhand frän tillsynsmyndigheter som bevakar kraven pä hälsoskydd och
säkerhet i vid mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av dessa skäl föreslår jag en
statlig prövningsmöjlighet för de fall där kommunens beslut innebär all
bebyggelse placeras eller utförs pä ett sådant sätt att kraven på skydd för
människors hälsa och säkerhet inte uppfylls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I övrigt ansluter jag mig helt till
del synsätt, som går ut pä att frågor om miljöutformning, exploateringsgrad,
tillgång till service och plankvaliteter i största allmänhet är interna kommunala
angelägenheter. Någon möjlighet för länsstyrelsen att ingripa i sädana
avseenden bör därför inte finnas, Detla är en kärnpunkt i hela reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2.4 Uppenbar avvikelse från delaljplanekravei bör inte
kunna föranle­da statlig prövning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har även föreslagit atl
underställning skall kunna ske, om kommunen uppenbart åsidosätter kravet på att
detaljplan skall upprättas, innan tillstånd lämnas till bebyggelse av en viss
omfattning. En närmare analys av förslaget visar emellertid att del är svårgenomförbart
i praktiken. Svårigheterna uppkommer i samband med avgränsningen av de beslut
som skall kontrolleras av staten, dvs. beslut om bygglov som meddelas utan
tillräckligt planunderiag. Enligt både utredningens och mitt förslag skall
beslut om bygglov kunna prövas endasi inom områden som länsstyrelsen i förväg
har bestämt. Att förutse var en kommun i framtiden kan komma atl åsidosätta
detaljplanekravet är naturiigtvis i de flesta fall en omöjlig upp­gift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till detta kommer att en
bestämmelse som medger stallig prövning i detta syfte knappast heller är
sakligt motiverad. Jag utgår från atl det ligger i kommunernas eget intresse
att upprätta detaljplan när det verkligen behövs med tanke på bebyggelsens art
och omfattning, medborgarintresset och andra omständigheter. PBL bör därför
inte innehålla någon bestäm­melse om statlig prövning i detla avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2.5 Alt besluiei inte har kommit till i laga ordning
bör bevakas genom      &amp;quot; Statlig konlroll&lt;br&gt;
,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;besvär&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;den av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget i lagrädsremissen innebär
atl länsstyrelsens kontroll skall in-      riksiniresse m. m. nefatta även
frågan om beslutet har kommit till i laga ordning. Som motiv      16.2.5 till
förslaget anförde jag (lagrådsremissen s, 269 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En väsenllig del av länsstyrelsens
faslställelseprövning i dag består av en kontroll av att planerna är formellt
riktigt upprättade och att de har handlagts i föreskriven ordning, t, ex,
beträffande samråd, utställning m, m. Del finns ingen anledning atl ändra pä
denna princip i en ny lag när del gäller planbeslut, som enligt mitt förslag
(avsnitt 16,3) skall kunna prövas av länsstyrelsen, dvs, beslut om detaljplaner
och områdesbestäm­melser. Bevakningen i formfrågor vid tillkomsten av
översiktsplaner bör enligl min mening ske genom kommunalbesvär, eftersom
länsstyrelsen enligl milt förslag inte självmant skall kunna pröva dessa
planer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 dagens faslställelseprövning
ingår det också en kontroll av att kommu­nens beslutande organ inte har
överskridit sina befogenheter. Även denna konlroll bör enligt min mening finnas
kvar och göras av länsslyrelsen belräffande detaljplaner och
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom att på detla sätl låta
länsstyrelsens prövning innefatta de for­mella frågorna tillmötesgår jag en rad
remissinstanser, som starkt har kritiserat utredningsförslaget. Detta förslag
gick ut på atl alla kommun­medlemmar skulle kunna överklaga de kommunala
beslulen pä formella grunder. Remissinstanserna har med fog hävdat att delta
kan leda till en omfatlande besvärsprövning och vidare alt det innebär en
egendomlig blandning av förvaltningsbesvär och kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel att precisera
vilka handläggningsfel som skall kunna föranleda att ett planbeslut upphävs.
Utredningsförslaget innehåller inga sådana preciseringar, vilket har framkallat
stark remisskritik. Jag ålerkom­mer till detta i specialmoliveringen (12kap. 1
8). Redan nu vill jag dock la upp en viktig fråga. Jag har tidigare föreslagit
alt del skall ställas krav på att planhandlingarna skall utformas sä tydligt att
allmänheten under samrå­det och utställningen kan fä en klar uppfattning om
planernas innebörd. Till skillnad mot utredningen anser jag dock att detta krav
har den karaktä­ren att del inte annat än i undantagsfall är meningsfullt alt
lägga det till grund för kontroll i efterhand. Tillämpningen ger utrymme för så
starkt subjektiva inslag att det i flertalet fall är ogörligt att konstalera om
princi­pen har överträtts eller inte. Jag vill dock inte hålla för uteslutet
atl det kan förekomma fall där planhandlingarna har fått en så bristfällig
utformning att syftet med samrådet och utställningen uppenbariigen inte har
kunnat uppnäs. 1 dessa fall bör länsstyrelsen kunna underkänna beslutet på den
grunden att det inte har kommit till i laga ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens granskning i
formellt hänseende bör i första hand avse sädana förhållanden som har påtalats
i ärendet, antingen under den kom­munala handläggningen - vilket torde bli
vanligast - eller direkt till länsstyrelsen. Del är emellertid angeläget att
länsstyrelsen också bevakar atl alla som bör fä komma till tals i ärendet
verkligen har fått möjlighel all göra det. Detta får ses som en yttersta
garanti för medborgar- och sakäga­reinflytande och för att kommunens
beslutsunderlag blir så fullständigt som möjligt. För den skull är det
emellertid inte nödvändigt att sakägarför-teckningarna i alla ärenden
kontrolleras i minsta detalj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i övrigi bör gälla att länsstyrelsen inie lar pä sig
etl omfattande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 Statlig konlroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;granskningsarbete
pä sådana punkter där del sällan eller aldrig finns anled-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;belräffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning
för länsstyrelsen att göra något ingripande. Insatserna bör i stället&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;koncenireras
på sådana frågor som kan vara formellt komplicerade. För&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksintresse m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övrigi vill jag här framhålla som angelägel att
länsstyrelsen redan under&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/6.2,5&lt;br&gt;
stimrådet jer kommunen sådana räd som kan förebygga felaktigheter i det&lt;br&gt;
fortsatta förtärandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I anslutning till 12 kap, 1 5 har/o/fk/'/anfört (yttrandet
s, 111 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovel av statlig kontroll av
kommunala planbeslui gör sig givelvis gällande i sädana frågor av nationell och
mellankommunal betydelse som anges i första stycket 1-3. 1 dessa frågor kan det
föreligga en konflikt mellan kommunala önskemål och ambitioner, å ena sidan,
samt mera allmänna iniressen, å den andra. Någon sådan konflikt kan däremot
knap­past ligga bakom det i punkt 4 angivna fallet att ett formellt fel
vidlåder kommunens beslut. Man bör kunna utgå från att kommunerna i eget
intresse vinnlägger sig om alt handlägga planärenden korrekt och att de har
tillgäng till kompetent personal, jfr &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kap, 4 8, Självfallet kan det, som departementschefen framhåller i den
allmänna motiveringen (s,269), inte hällas för uteslutet alt del kan förekomma
fall där planhandlingarna fåll en så bristfällig utformning att syftet med
samrådet och utställningen inte har kunnat uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fel och brister av detta slag kan
emellertid påtalas genom förvalt­ningsbesvär och det är svårt atl inse varför
inte detta rättsmedel erbjuder en tillräcklig kontroll, 1 punkt 4 nämns också
befogenhetsöverskridanden såsom något som länsstyrelsen skall ingripa mot av
eget initiativ. Vilken praktisk betydelse denna möjlighet att ingripa har är
inie närmare belysl. Del förefaller snarast som om överprövningsgrunden &amp;quot;befogenheisöver-skridande&amp;quot;
fåll följa med av det rent formella skälet att man vill åstadkom­ma identitet
mellan punkt 4 och 7 kap, 1 8 första stycket 3 kommunallagen. Även beslut som
innebär befogenhetsöverskridanden kan självfallet angri­pas genom förvaltningsbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om överprövningens karaktär
och omfattning skiljer sig punkl 4 likaledes frän de tre övriga, I dessa senare
fall har länsslyrelsen under samrådsförfarandet fått sin uppmärksamhet inriktad
på de förhållanden som kan utlösa en överprövning. Länsstyrelsen kan anpassa
sin gransk­ning därefter och denna behöver därför inte bli särskilt
arbelskrävande. Överprövningen av den formella handläggningen däremot innebär
en granskning av frågor som länsstyrelsen inte under planärendets beredning hos
kommunen haft anledning act befatta sig med. Det är en rad formföre­skrifter i
PBL och kommunallagen som länsstyrelsen därvid har att beakta.
Departementschefen framhåller (s. 269) såsom angelägel alt länsstyrelsen
bevakar att alla som bör få komma lill tals i ärendet verkligen har fått
möjlighet att göra del. En kontroll med sådant syfte torde innebära atl
länsstyrelsen skall granska sakägarförteckningarna i detalj och tillse att alla
sakägare beretts tillfälle till samråd och fått underrättelser om utställ­ning
och i förekommande fall om planbesluten. Pä s.273 berör departe­mentschefen de
svårigheter som kan uppkomma för länsstyrelsen att inom treveckorsperioden
hinna med atl bedöma om ett ärende bör prövas eller inte. Såvitt gäller den
formella granskningen enligl punkl 4 synes departe­mentschefen underskatta
dessa svårigheter. Kommer länsstyrelsen i lids-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nöd, kan den se sig tvungen att enbari av det skälet
hänskjuta ärendet till      16 Stallig konlroll&lt;br&gt;
prövning. Den eftersträvade snabbheten i planprocessen kan då gä förio-    
beiräjfande&lt;br&gt;
rad,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa uttalanden av departementschefen (s,270, 647) tyder
pä atl den      riksiniresse m.m. formella granskningen inte är avsedd all vara
så ingående och noggrann      16.2.5-16.2.6 som här ovan har förutsatts. Även
lagtexten - &amp;quot;om del finns anledning atl anta&amp;quot; - pekar i en sådan
riktning. Om detta är riktigt, kan värdet och betydelsen av en överprövning av
de formella frågorna på länsstyrelsens initiativ sättas i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening skulle det
slå bättre i överensstämmelse med de principer som uppbär PBL om
överprövningsgrunderna begränsades till de i förslå styckel 1-3 angivna fallen.
De med en överprövning förenade handläggningsproblemen skulle därmed i hög grad
minska i omfattning, Nägra invändningar ur rättssäkerhetssynpunkt synes inte
med fog kunna göras mot en sådan ändring. Lagrådet förordar atl första stycket
4 får utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter förnyade överväganden i
frågan vill jag nu föreslå att nägon över­prövning i formellt hänseende —
utöver vad som kan aktualiseras av besvär - inte skall ske. Jag ansluter mig
således lill lagrådets förslag. Vid mitt ställningstagande har jag fäst
särskild betydelse vid att lagrådet kon­staterar atl slopandet av överprövning
på formella grunder inte kan ge upphov till några invändningar frän
rättssäkerhetssynpunkt. Grundtanken all planer i princip skall bli gällande
redan genom kommunens anlagande-beslul blir uppenbarligen bäsl förverkligad, om
överprövningsgrunderna begränsas till sådana som är oundgängligen nödvändiga.
Med lagrådets förslag all länsstyrelsen skall pröva beslulen enbari på sakliga
grunder uppnår man ocksä en ökad klarhet i frågan om länsstyrelsens uppgifter i
överprövningen. Del är nämligen svårt atl ange hur ingående en formell kontroll
bör göras för alt vara meningsfull utan all la alltför mycket tid och resurser
i anspråk. Sannolikt leder ett slopande av den formella gransk­ningen till
bättre effektivitet totalt sett i beslulsfallandel, eftersom länssty­relsen då
inte behöver besluta om prövning bara för alt få tillräcklig tid att göra en
ordentlig kontroll av handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill dock framhålla all jag
fortfarande ser del som angeläget att länsslyrelsen redan under samrådet ger
kommunen sådana räd som kan förebygga felaktigheter i det fortsatta
förfarandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76,2,6 Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen
bör bevakas genom besvär&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del ligger nära till hands att
renodla systemet ytlerligare genom atl i systemet med prövning av länsslyrelsen
foga in även avvägningarna mel­lan allmänna och enskilda intressen. Del skulle
nära ansluta lill dagens ordning, och man skulle då inte behöva komma in på den
svåra frågan om formerna för besvär över kommunala planbeslut, som jag
ålerkommer lill senare (avsnitt 17,5,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna tanke avfärdade jag i lagrådsremissen på anförda
skäl. Min åsikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är
alltjämt att enskilda intressen bör bevakas genom besvär och inte av
länsstyrelsen genom officialprövning. På grund av en ändring som jag snart
återkommer till (avsnitt 16,3,3) och som avser formerna för länsstyrelsens
ingripanden föreligger inte längre några lagtekniska hinder mot att anordna
länsstyrelsens kontroll som en bevakning även av de enskilda inlressena. Vad
som enligl min mening alltjämt lalar starkt mot det sistnämnda alter­nativet är
mitt tidigare förda resonemang (avsnitt 8,4,3) som utmynnar i att de enskildas
anspråk blir tydligare och att de därför kan prövas mer noggrant, om de förs
fram besvärsvägen än om de ligger mer eller mindre dolda i en officialprövning.
Detta ser jag alltså som etl tillräckligt tungt vägande skäl för att i sak
hälla fast vid min ursprungliga förslag an avvägningen mellan allmänna och
enskilda intressen bör överprövas efter besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
Stallig konlroll beträffande områden av riksintresse m. m. 16.2.6-16.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3 Vilka beslut som kan prövas m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt Jörslag: Kommunens beslul att anta en detaljplan och
områdesbe­stämmelser vinner laga kraft, om inte länsstyrelsen inom tre veckor
beslutar om att prövning skall ske av länsstyrelsen och inte heller någon
överklagar beslutet inom föreskriven tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplaner skall inte kunna
prövas av länsstyrelsen, som dock genom ett granskningsyttrande vid
utställningen skall kunna markera att planen från statlig synpunkt i något
avseende inte är godtagbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det finns särskilda skäl. skall
länsstyrelsen kunna besluta all reglerna om prövning av länsstyrelsen skall
gälla även för beslut att lämna bygglov, rivningslov, marklov och
förhandsbesked inom vissa av länsstyrelsen angivna områden (l.ex. militära
skyddsområden).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3.1 Detaljplaner och områdesbestämmelser kan upphävas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För den händelse kommunen inte
tillmötesgår länsstyrelsens önskemål, bör länsstyrelsens möjligheter att agera
vara beroende på om det är fräga om en plan med enbart riktlinjer eller ett
beslut som innehåller bindande bestämmelser, 1 det senare fallet, dvs,
beträffande detaljplan och områdes­bestämmelser, är det viktigt att beslutet
kan upphävas av länsslyrelsen, om det inte kan anses godtagbiirt frän de
synpunkter som länsstyrelsen skall anlägga. Förfarandet bör därför utformas så
atl länsstyrelsen fär möjlighet att inom den vanliga besvärsliden, tre veckor
frän den dag då kommunens beslut kom länsstyrelsen till banda, förordna atl
planen skall prövas av länsstyrelsen. Grunderna för den blivande prövningen bör
anges redan i förordnandet. I lagrådsremissen (s.271) föreslog jag en
skyldighet för länsstyrelsen att besluta om prövning, om någon berörd kommun
begär det. Lagrådet (yttrandd s. 112 och 117) har funnit en sådan föreskrift&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;obehövlig, och jag kan instämma i detta med tanke på att
berörda kom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 Statlig konlroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;muner
skall ha rätt alt överklaga andra kommuners planbeslut. Därför&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;belräfjände&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=93 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:40.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;n' riksintresse in. in. 16.3.1-16.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;upptar del nu föreliggande förslaget ingen sädan
obligalorisk konlrollskyl-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden av&lt;br&gt;
dighel för länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3.2 Översiktsplaner kan Inte upphävas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det däremot gäller
översiktsplaner, som endasi innehåller rikllinjer, anser jag atl den statliga
kontrollen inte nödvändigtvis behöver utmynna i en formaliserad prövning, där
planen antingen skall godkännas eller under­kännas. Tvärtom kan det vara till
fördel för bäde staten och kommunerna all inte i alla sammanhang behöva läsa
sina positioner redan i den översikl­liga planeringen. Vissa frågor kan behöva
hällas öppna till dess att de har utretts närmare genom l,ex, mer delaljerad
planering eller tills det har konkret visat sig vilka iniressen som riktar sig
mot ett område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör alltså
systemet utformas sä att den statliga kontrollen av översiktsplaner inte utövas
i form av en godkännandepröv­ning med allt vad en sådan kan innebära av
definitiva bindningar på ömse håll, 1 de verkligt fä fall där det kan antas att
oenighet mellan staten och kommunen kvarstår efter antagandet av en
översiktsplan, anser jag all följande förfarande bör tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiklsplanen gäller sådan som
kommunen har anlagit den. Av läns­styrelsens granskningsyltrande framgår
emellertid att översiklsplanen inte är ell dokument som i alla delar uttrycker
statens och kommunens gemen­samma uppfattning. Yttrandet visar pä vilka punkter
som länsstyrelsen har en annan mening. Detta fär betydelse för olika
myndigheter, när de vid tillämpningen av författningar som rör markanvändning
utnyttjar över­siktsplanen som underlag för sin tillståndsprövning. En
översiktsplan i dessa fall har naturligtvis inte samma tyngd som en
översiktsplan utan skiljaktig mening av länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen måste förses med
sådana instrumeni som gör det möjligl alt effektivt förhindra l,ex, uppkomsten
av bebyggelse och över huvud taget älgärder som lillståndsprövas enligl PBL
inom omräden där det enligt länsslyrelsen är olämpligl med exploatering. De
medel som erbjuds är tre. Fördel första skall länsstyrelsen, som jag nyss
nämnde, kunna pröva och därmed upphäva blivande detaljplaner eller
områdesbestämmelser inom området. Fördel andra skall länsstyrelsen - enligt ett
förslag som jag snart återkommer till - kunna förordna alt alla beslut om lov
inom området skall efterhandprövas av länsstyrelsen och därmed kunna upphävas,
om de strider t, ex, mot nägot riksintresse. För det tredje får länsstyrelsen
möjlig­het atl hos regeringen begära att kommunen föreläggs att upprätta och
anta detaljplan eller områdesbestämmelser som visar användningen av det ak­tuella
området. Jag återkommer även i denna del med etl utförligare resonemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är helt övertygad om atl risken för statliga
ingripanden av nu antydda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slag mot blivande beslut inom ett omtvistat område kommer
att ha en stark inverkan på kommunernas benägenhet att följa länsstyrelsens
gransknings­yttrande över förslaget lill översiktsplan. Risken för
konfrontationer i ett sent stadium kommer därför att vara liten. Systemet
verkar snarare för uppgörelser sä tidigt som det över huvud taget är möjligt
och lämpligt. Som jag nyss angav är det ju ibland direkt olämpligt att tvinga
fram bindande besked på ett preliminärt beslutsunderiag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3.3 Enkelhet och snabbhet i överprövningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med det förslag som jag nu kort har
beskrivit får man en i förhållande till dagens ordning högst betydande
förenkling av hanteringen av planfrågor, även om jag har övergett tanken i
lagrådsremissen (s.273) på ett &amp;quot;tyst godkännande&amp;quot; av länsstyrelsen.
Översiktsplaner prövas formellt inte alls av länsstyrelsen, sedan de antagits.
Där ligger tonvikten helt på samrådet och utställningen och på del
granskningsyltrande som avslutar utställning­en. När det gäller detaljplaner
och områdesbestämmelser behöver länssty­relsen i de allra flesta fall inte göra
någon mer ingående prövning. När granskningsliden har gått ul eller
dessförinnan antecknas &amp;quot;på handlingar­na&amp;quot; det beslutet alt ingen
prövning skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här utveckla skälen till
att jag inte längre finner det befogat att tala om ett &amp;quot;tyst
godkännande&amp;quot;. Lagrådet har i anslutning till 12kap. 2§ anfört (yttrandet
s. 1120:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrädsremissen skall
länsstyrelsen, när skäl saknas för statlig överprövning av en plan, inte fatta
&amp;quot;nägot som helst formaliserat beslut i saken&amp;quot; utan bara låta
granskningstiden löpa ut. Enligt departementschefen kan man göra en intern
tjänsteanteckning i akten om att ingen åtgärd behövs. Det är förutsatt att
detta förenklade förfarande skall tillämpas i de allra flesta fall. Med
beaktande av den löpande insyn och det inflytande länsstyrelsen haft under
planarbetet torde del i flertalet planärenden från börian vara klart för
länsstyrelsen att någon statlig prövning inte är påkal­lad. Särskilt gäller
detta om länsstyrelsens granskning - i enlighet med lagrådets förslag - inte
skall avse om beslutet tillkommit i laga ordning eller frågan om
befogenhelsöverskridande. Vid en granskning av formalia kan man nämligen sällan
i förväg veta vilket beslut som till äventyrs kan vara behäftat med formellt
fel. Det är emellertid inte lämpligt atl länsstyrel­sen ens i enkla och
uppenbara fall lämnar vad som i remissen kallas &amp;quot;tyst godkännande&amp;quot;.
Enligt lagrådets mening föranleder kraven pä ordning och reda i
länsstyrelsernas arbete att man av handlingarna kan utläsa när ett beslut att
ej ta åt sig planen har fattats och vem som är ansvarig för beslutet. 1 nu
åsyftade fall kan besluten vara mycket knapphändiga. 1 vissa fall blir
emellertid frågan om huruvida en överprövning skall ske svårbe­dömd. Planen
mäste då remitteras till olika enheter och befattningshavare pä länsstyrelsen
för yttrande. Enskilda, föreningar och statliga sektors­myndigheter kan ha
kommit in rned sakligt väl underbyggda skäl till stöd för sin hemställan om
överprövn:ing. Inom länsstyrelsen kan olika uppfatt­ningar i frågan om behovet
av överprövning vara företrädda, Föredragan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
Statlig konlroll beträffande områden av riksintresse m.m, 16.3.2-16.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;347&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den kan ha en frän den beslutande avvikande mening, I
dessa situationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 Stallig kontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;följer
av allmänt omfattade förvaltningsrältsliga principer att sedvanliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;former
för besluts fattande och utformning iakitas. Länsstyrelsens avgö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;omreden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande
av frågan om prövning bör på grund av det anförda alltid ges i form&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksiniresse m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av ett beslut oavsett om utgången innebär att statlig
kontroll skall ske eller&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16.3.3&lt;br&gt;
ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till detta
anförande av lagrådet. Del är därför något missvisande att i fortsättningen
tala om ett &amp;quot;tyst godkännande&amp;quot;. Emeller­tid ligger i detta endast en
smärre formell ändring och ingen ändrad upp­fattning i stort i fräga om
länsstyrelsens agerande. Jag anknyter nu därtör åter lill vad jag anförde i
lagrädsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med det beskrivna förfarandet
vinner man tid i planeringsprocessen, vilket är etl viktigt mål för
lagreformen. Genom atl en så korl tid som tre veckor föreskrivs för
länsstyrelsens agerande markeras ytteriigare viklen av all länsstyrelsen noga
sätter sig in i ärendet och för fram sina syn­punkter, innan kommunen fattar
sitt beslut. Under samrådsskedet kommer länsslyrelserna att kunna skaffa sig en
god kännedom om problemen i olika kommuner och kommundelar. De särskilda
riksintressen som kräver be­vakning inom vissa geografiskt bestämda områden
kommer att fortlöpande kunna klarläggas inom länsstyrelsen. Likaså torde
riskerna för konflikter om markanvändningen mellan flera kommuner kunna spåras
ganska tidigt. Detta skapar förutsätlningar för att del kan utbildas effektiva
interna rutiner hos länsslyrelserna när del gäller att inrikta tillsynen pä
särskill känsliga omräden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslulet att en plan skall prövas
av länsstyrelsen bör kunna fattas av enskilda tjänstemän. Hur länsstyrelsen
därefter lägger upp sin sakprövning av ärendet är enligt min mening inte en
fråga som bör lagregleras. Regel­mässigt torde dock ärendena vara av en sådan
karaktär all det faller sig naturiigl att avgörandet träffas av länsstyrelsens
styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan naturliglvis invändas att
tre veckor kan vara för kort tid för länsstyrelsen att hinna bedöma om ett
ärende bör prövas eller inte, t,ex, i anslulning lill jul- och nyårshelger och
under sommarsemestern, och atl det därför borde finnas en möjlighet för
länsstyrelsen att frän fall lill fall föriänga tiden för ingripande. Jag utgår
emellertid från att de planärenden som kommunerna avgör under sådana tider har
diskuterats tidigare med länsstyielsen så ingående alt länsstyrelsen är väl
förberedd pä vad som lämpligen bör göras. Med hänsyn till detta och till att
det är angelägel att systemet i sig verkar för snabbhet i planprocessen anser
jag att treveckors-frislen inte bör kunna förlängas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har ocksä övervägt all införa
en lidsbegränsning av länsstyrelsens behandling i sak av de planer, som man har
beslutat att pröva. Motiven för detta kan emellertid inte anses vara så starka
att de uppväger olägenhe­terna med den ganska otympliga reglering som då skulle
behövas i lagen. Enligl min mening bör man kunna utgå frän att länsstyrelsen i
de få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ärenden som kan antas bli prövade som regel inte skall
behöva ägna längre      16 Stallig kontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tid än högst nägra månader åt prövningen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områden av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:117.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,       ..,,.,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksintresse m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3.4                                                                                             Dagens
regler om underställning kan uiga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;/rt ? ?-/rt ? 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En särskild fråga i detta
sammanhang är om de bestämmelser om under­ställning som finns i dagens
byggnadslagsliftning skall föras över lill PBL vid sidan av del
prövningsföifarande hos länsstyrelsen som jag nu har redogjort för. F.n, kan
länsstyrelsen med stöd av 26 5 andra styckel byggnadslagen besluta att en
stadsplan skall underställas regeringens pröv­ning, om del finns särskild
anledning till det. Underställning skall alltid ske i vissa angivna fall, bl.
a. om planen är av större omfattning eller annars av störte allmän belydelse,
eller om det i planärendet har uppkommit en fräga om industrilokalisering e.d.
som regeringen skall pröva enligl 136a 5 bygg­nadslagen. Det finns också
bestämmelser om underställning av general­planer ocä byggnadsplaner (10 8
fjärde siycket och 108 8 andra stycket BL). Underställning kan sägas utgöra en
kvarleva frän den lid då i stort seti alla stadsplaner skulle fastställas av
regeringen. Erfarenheten visar att länsstyrelserna utnyttjar möjligheten till
underställning mycket sparsamt. Endast nägra fä planer underställs sålunda
varje år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-systemet bygger i hög grad på
tanken att beslutsfattandet skall decentraliseras så långt som möjligt. Elt
viktigt inslag är ocksä att länssty­relserna skall väga samman alla statliga
anspråk och att avgöra eventuella konflikter mellan olika intressen. Mot den
här bakgrunden anser jag inte att det finns några bärande skäl att föra över
underställningsreglerna till PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3.5 Bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
att möjligheten till överprövning pä statLgt initiativ i ärenden om lov och
förhandsbesked inte helt kan und­varas. Det finns sålunda behov bl, a, av en
motsvarighet lill den slatliga prövning som i dag förekommer inom vissa
skyddsområden omkring för-svarsarJäggningar, flygplatser m,m, (81 och 82 88
BL), Jag föreslår därför atl beslu att lämna bygglov, rivningslov, marklov och
förhandsbesked »kall kunna prövas i vissa fall. Den prövningen bör handhas av
länsstyrel­sen och kunna ske pä samma grunder som skall gälla för planbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är uteslutet att införa en
ordning som innebär att länsstyrelsen självmant skall överpröva alla enskilda
ärenden om lov och förhands­besked. Normalt bör det inte ens föreligga en
skyldighet för kommunen alt expediera beslulen i sådana ärenden lill
länsstyrelsen. Den lämpligaste lösningen är enligt min mening att systemet med
stallig kontroll - pä samma sätl som utredningen Viar föreslagit - blir
tillämpligt endast efter särskilda beslut härom. Del innebär att länsstyrelsen
i förväg måste ange &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'issa geografiska områden där
beslut i ärenden om lov och förhandsbesked skil expedieras till länsslyrelsen.
Därigenom blir det möjligt alt ha samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;349&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områden
  a\ riksintresse m. m. 16.3.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;system bäde för planer och för ärenden om lov och
förhandsbesked,       16 Statlig kontroll Områdena bör med hänsyn till
omständigheterna kunna göras större eller      heträffande mindre. Ibland
behöver området kanske inte omfatta mer än en enda fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till ell sädanl
förordnande av länsslyrelsen kan vara all kommunen inte har följt
länsstyrelsens granskningsytirande och alllsä antagit en översiktsplan som i
nägot väsentligt avseende är &amp;quot;felaktig&amp;quot; enligl länsstyrelsens
uppfattning. Vidare kan lill grund för ett förordnande läggas t, ex, de
allmänna erfarenheterna som länsstyrelsen efter hand vin­ner av
beslutsfattandet inom en viss kommun. Om det visar sig t, ex. att kommunen inom
ett speciellt område inte tillgodoser ett riksiniresse på ett godtagbart sätt,
bör länsstyrelsen kunna tillgripa utvägen med förordnande om tillämpning av
reglerna om prövning. Givetvis bör också statliga myn­digheter,
regionplaneorganet eller grannkommunerna kunna vända sig till länsstyrelsen och
begära att ett sådant förordnande meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att markera att det endasi i
undantagsfall bör bli fräga om en länsstyrelseprövning i ärenden om lov och
förhandsbesked bör det före­skrivas all reglerna om prövning skall kunna
lillämpas bara om det förelig­ger särskilda skäl till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På det nu beskrivna sättet kan
staten ästadkomma en viss bevakning av bebyggelsefrägor, t, ex, omkring
militära anläggningar, inom skyddsområ­den intill vissa energiproducerande
anläggningar eller i områden som av annan anledning är av riksintresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även regeringen bör ha befogenhet
att i första instans förordna att reglerna om prövning skall lillämpas
beträffande ärenden om lov inom ett vissl område. Följden bör därmed inte bli
att varje ärende går till regering­en för prövning, utan den normala
instansordningen bör gälla. Länsstyrel­sen bör alltså även i dessa fall svara
för den statliga bevakningen. Ett sådant förordnande av regeringen bör givetvis
meddelas i rena undantags­fall, l.ex. om länsstyrelsen inte har tillmötesgätt
en begäran om förord­nande frän nägon fackmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om regeringen eller länsstyrelsen
har meddelat ett förordnande om prövning, bör den ordningen tillämpas att alla
beslut som rör området skall sändas till länsstyrelsen för granskning. Om
länsstyrelsen vid denna granskning överväger alt upphäva ett visst beslut,
skall länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då beslutet kom länsstyrelsen
tillhanda förordna om prövning. Därvid skall prövningen utgå från samma grunder
som i planärenden, dvs. länsstyrelsen skall ha ganska begränsade möjligheter
att upphäva beslutet. Om det behövs, bör länsslyrelsen kunna förordna alt del
beslul. som skall prövas, inte får verkställas förrän frågan om prövning i sak
har slulligt avgjorls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.4 Planföreläggande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Om det behövs för alt tillgodose ett riksiniresse
inom elt vissl område eller ett regionalt intresse, skall regeringen kunna
utfärda planföreläggande, dvs. förelägga kommunen att inom viss tid upprätta
och anta en detaljplan eller områdesbestämmelser av ett visst innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16
Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse m. m. 16.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om nationella eller mellankommunala
intressen har åsidosatts i väsent­lig grad i den kommunala planeringen, skall
länsstyrelsen enligt vad j;ig tidigare har föreslagit genom ett särskilt
granskningsyltrande vid utställ­ningen markera all översiklsplanen inte är
godtagbar frän vissa syn­punkler. När del gäller detaljplaner och
områdesbestämmelser har länssty­relsen ocksä föreslagits fä befogenheter att
upphäva etl kommunalt plan­beslut. För ett sådant område där planbeslutet har
indirekt underkänts eller formligen upphävts bör regeringen ha möjlighet att
föreskriva att kommunen inom viss lid skall ha antagit en ny plan
(planföreläggande). Regeringen bör även kunna föreskriva vissl innehåll i den
nya planen för alt de åsidosatta intressena skall bli tillgodosedda. I denna
del ansluter mitt förslag helt till utredningsförslaget, som har godtagits även
av remissin­stanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår att möjligheten till
planföreläggande bör ta fasta enbari på detaljplan och områdesbestämmelser.
Dessa beslutsformer har bindande verkan och är därför lämpliga som medel atl
slutligt tvinga fram en viss, av staten önskad markanvändning. Det innebär all
jag avvisar tanken på att planföreläggande skall kunna avse även
översiktsplaner. En sådan ordning skulle inte tillgodose del nyss angivna
syftet. Den skulle inte heller stämma särskill väl överens med mitt tidigare
framförda förslag atl staten inte skall kunna pröva översiktsplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även utan samband med att ett
planbeslut formellt har upphävts bör del finnas möjlighet för staten att
förelägga kommunen att upprätta eller ändra en plan för att tillgodose
riksintressen och mellankommunala iniressen. Det är naturligtvis nödvändigt alt
t. ex. framdragandet av en riksväg i en ny sträckning inte hindras av alt
kommunen vägrar atl ändra sina planer. All staten i ett sådant fall skulle
anlägga vägen i strid mot en detaljplan eller områdesbestämmelser är inte
lämpligt. Detta skulle innebära bl. a, atl någon avvägning mellan
kommunikationsintressel och lokala planintressen inte sker, 1 stället bör den
lösningen väljas att staten ges möjlighel all förelägga kommunen att ändra
detaljplaner eller områdesbestämmelser för att tillgodose viktiga utomkommunala
intressen. 1 del nyss angivna exemp­let skulle staten kunna förelägga kommunen
alt tillgodose riksvägsintres­set. Den närmare planutformningen kan därmed bli
föremål för närmare överläggningar mellan staten och kommunen i anslutning till
det kommu­nala planarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;351&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådsremissen med förslag NRL (s. 156)
diskuterade jag elt eventuellt tillägg till bestämmelserna om planföreläggande
i PBL med den huvudsak­liga innebörden att regeringen efter en redovisning från
kommunen skall kunna förelägga kommunen all anta, ändra eller upphäva en
detaljplan eller områdesbestämmelser, om det är av synneriig vikt för
tillgodoseende av något sådant hushållningsintresse som avhandlas i NRL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta uttalande tog främsi sikte på ingripanden i
efterhand mot kommu­nala beslut som rör skogsmark och som kan medföra
allvarliga olägenheter för virkesförsörjningen inom en region eller i landet
som helhet. Eftersom mitt nu framlagda förslag inte innehåller några regler om
rätt för kommu­nerna att meddela områdesbestämmelser för skogsavverkning m, m.
inom friluftsområden, har motivet för planföreläggande av det nu diskuterade
slaget fallit bort. Jag tar därför inte upp något förslag om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen mot förmodan inte rättar sig efter ett
beslut om planföre­läggande, mäste möjlighet finnas att på annat sätt ändra en
plan som motverkar ett angeläget övergripande intresse. Som en sådan sista
utväg bör därför staten själv ha möjlighet att göra den nödvändiga
planändringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl sådant system innebär i förhållande till vad
som nu gäller en in­skränkning i den statliga kompetensen genom att reglerna om
planföreläg­gande m, m, i PBL kan användas för alt tillgodose endast vissa i
lagen snävt preciserade intressen. Den befogenhet som staten har i dag att
ändra eller upprätta ny regionplan, generalplan, stadsplan och byggnadsplan är
mera oinskränkt (se lOa 5 andra stycket. 27 8, 108 8 tredje stycket och 133 8
BL). Man kan utgå från atl de statliga sanktionsmöjligheterna i form av
planföreläggande behöver utnyttjas endast i undantagsfall. Detta betyder dock
inte att de kan undvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
Statlig kontroll beiräjfande områden av riksintresse m. m. 16.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17    Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,-, ,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Beslut i fråga om regionplan och
översiktsplan skall kunna överklagas genom kommunalbesvär (s, 357)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Kommunens beslut i fråga om
detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan skall kunna överklagas genom
förvaltningsbesvär. Över­instanserna skall i princip endast kunna upphäva
beslutet och inte sätta ett annat beslut i det överklagades ställe (s. 358)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Planbeslut får överklagas hos
länsstyrelsen och därefter hos regeringen. Beslut i alla slag av ärenden om lov
och i ärenden om förhandsbesked får överklagas hos länsstyrelsen.
Länsstyrelsens beslut i ärenden om lov och förhandsbesked överklagas antingen
hos kammarrätten/regerings­rätten eller hos regeringen, beroende pä om besvären
rör rättsfrågor eller lämplighetsfrågor (s, 361)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Hinder införs mot att överklaga
beslut i sådana frågor som tidigare har blivit avgjorda genom områdesbestämmelser,
detaljplan eller förhands­besked (s. 367),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.1 Gällande ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 150 8 byggnadslagen får
länsstyrelsens beslut om faslsiällelse av plan överklagas genom besvär hos
regeringen. Ett beslut av länsslyrelsen all till alla delar fastställa ett planförslag
fär överklagas bara av sakägare, som i ärendet har framställt ett yrkande
vilket helt eller delvis har lämnats utan bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som sakägare anses i fråga om
planer dels alla markägare som berörs av planfrågan, dels alla övriga sorn
enligl 17 8 4mom, byggnadsstadgan skall underrättas om utställningen av ett
planförslag. Bl, a, innebär detta all tomträttshavare och innehavare av
servituts- eller arrenderätt ingår i den besvärsberättigade kretsen.
Hyresgäster gör det däremot inte. Enbart på grund av medlemsskap i kommunen
föreligger inte behörighet att överkla­ga länsstyrelsens beslul. Enligl praxis
har inte heller föreningar och organi­sationer besvärsräll, om de inte är
markägare eller innehavare av servituts-eller nyttjanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om besvär i dispens-
och byggnadslovsärenden finns i 7kap. byggnadsstadgan. Enligt 715 1 mom. gäller
atl byggnadsnämnds beslut enligt byggnadslagen eller byggnadsstadgan får
överklagas genom besvär hos länsstyrelsen. Beslul varigenom medgivande lill
avvikelse från en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan vägrats
får dock inte överklagas. Länsstyrelsens beslut överklagas i vissa fall hos
regering­en och i andra fall hos kammarrätten. Bestämmelser om detta finns 1715
2 mom. Kompetensfördelningen har i huvudsak skett efter principen atl ärenden
som främsi rör frågor om lämplighet eller ändamålsenlighet skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section944&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section945&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;353&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgöras av regeringen, medan ärenden med starka inslag av
rättsfrågor      17 överklagande&lt;br&gt;
prövas av kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l/.l-l/.Z&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 715 2mom, tredje siycket
byggnadsstadgan ges beslämmelser om besvär i s. k, blandade mål, dvs, beslul i
frågor av vilka någon eller nägra hör lill regeringens kompetensområde medan
övriga frågor ankommer pä kammarrätten. Bestämmelserna innebär att sådana beslut
skall överklagas hos kammarrätten, Enligl 98 lagen (1971:289) om allmänna
förvallnings-domslolar skall kammarrätten med eget yttrande överlämna sädana
mål till regeringens prövning, om frågorna inte kan avgöras var för sig. Ett
sädanl överlämnande innebär att regeringen avgör hela målet sedan kammarrätten
har ytlral sig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 72 8 byggnadsstadgan finns
beslämmelser bl, a, om behörighet för kommunstyrelsen att pä kommunens vägnar
överklaga länsstyrelsens be­slul i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del nuvarande rättsläget i dispens-
och byggnadslovsärenden torde myckel kort kunna sammanfattas på följande sätt,
Besvärsräll föreligger för sökanden och för ägare av grannfastighei,
Tomträttshavare jämställs med fastighetsägare. Hyresgäster och
bostadsrätlshavare saknar besvärs­rätt liksom enskilda kommunmedlemmar,
Arrendatorer och servitulsha-vare har däremot enligt praxis besvärsrätt, om de
är berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.2 Utredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill korl sammanfatta utredningens förslag pä detta
säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens planbeslui överklagas
lill länsstyrelsen och därefter lill regeringen, Alla kommunmedlemmar skall
kunna besvära sig över alt planbeslui inte har kommit till i laga ordning. Det
gäller bl. a, om det finns brister i besluts- och samrädsprocessen. Sädana
besvär avgörs av länssly­relsen som sista instans. Besvär skall i övrigt kunna
anföras bara av sakägare och endasi i frågor som rör deras enskilda rätt och
enskilda intressen. Kretsen av sakägare utvidgas så att den i vissa fall
omfattar också hyresgäster och bostadsrätlshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom beslul angående
regionplan, marköversikt eller områdesplan inie har nägra rättsliga effekter
för enskilda, skall de inte kunna överklagas när del gäller planens innehåll.
Beslul att anta detaljplan, fastighetsplan eller markförordnande skall däremot
kunna överklagas för att enskilda intressen skall kunna bevakas. För detaljplan
föresläs den begränsningen i förhällande lill i dag att besvären inte får avse
syftet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut i tillsiåndsarenden
överklagas till länsstyrelsen. Om länsstyrel­sens beslut rör tillämpning av
kraven på byggnaders utformning och utfö­rande eller tolkningen av begreppet
pågående markanvändning, överklagas beslutet lill kammarrätten. Är det fråga om
en allmän lämplighetsprövning av lokaliseringen av en byggnad, är regeringen
slutinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ärenden om rivningslov och de
bygglovsärenden som överklagas till &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section946&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section947&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;354&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen skall prövas av denna, endast om statens
planverk har meddelat      17 Överklagande prövningstillstånd. Regeringen ges
emellertid möjlighet att besluta att alla      17.2 — 17.3 ärenden av viss typ
under en angiven tid skall prövas direkt av regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.3 Allmänna utgångspunkter för besvärssystemets
utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill till att börja med
framföra den uppfattningen att, när man talar om det administrativa
rättsskyddet, tonvikten inte i första hand bör läggas vid besvärsreglerna. Det
viktigaste är i stället att man får en sådan pröv­ning i första instans som kan
förebygga risken för felaktiga beslut och skapa förutsättningar för goda
resultat redan från böljan. Målet bör alltså vara att frågorna klaras ut så
enkelt och snabbt som möjligt utan överkla­ganden. Ett sådant synsätt präglar
även förvaltningsrättsutredningens be­tänkande (SOU 1981:46) Ändringar i
förvaltningslagen (se l.ex. s. 68-78). Förvaltningsrättsutredningens s.lutsals
är att en förbättrad lagstiftning om förfarandet i form av en ny
förvaltningslag och insatser för personalutbild­ning är vad man i första hand
bör inrikta sig på i dag, om man vill stärka rättssäkerheten i första instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Givelvis kommer man ändå inte ifrån
att det dessutom behövs en sådan garanti i efterhand för beslutens riklighet,
som kan uppnås bl.a. genom prövning av besvär. Jag vill redan nu säga att jag
anser att både beslut i fråga om planer och beslut i fråga om lov av olika slag
skall kunna överklagas. Jag återkommer strax med ett mer utförligt resonemang
om detta. När jag nu går in på besvärsförfarandet i allmänhet vill jag med
anledning av remissutfallet först göra nägra allmänna reflexioner om regel­systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det av utredningen föreslagna
besvärssystemel har utsatts för stark krilik av remissinstanserna bl, a. frän
systematisk och förvaltningsrättslig synpunkt. Jag kan instämma i kritiken och
anser att utredningens förslag i denna del behöver en grundlig bearbetning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvärsreglerna i
utredningsförslaget kan sägas vara alltför detaljerade, vilket kan leda till
att olämpliga låsningar uppstår på olika sätt. Jag anser t, ex, inte atl det är
nödvändigt att i laglexten exakt ange vilka som är besvärsberättigade i olika
situationer. Det kan nämligen vara svårt att förutse alla tänkbara fall.
Tekniken att på etl uttömmande sätt försöka räkna upp alla överklagbara beslut
lider av samma svaghet. Man riskerar lätt att något fall lämnas oreglerat.
Generella regler, liknande dem som finns i dag, är avgjort att föredra. Med en
sådan utformning av besvärssy­stemel kan också antalet paragrafer kraftigt
minskas, vilket i sin tur för­bättrar överblickbarhelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill tillägga att det system,
som på grundval av nämnda principer fördes fram i lagrädsremissen, kan
ytterligare förenklas och därmed för­bättras med den lagstiftningsteknik som
lagrådet har förespråkat (yttran­det s. 114 0- Jag anser att lagrådets
synpunkter till fullo bör beaktas och återkommer till detta i
specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section950&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.4 Skillnaderna mellan förvaltningsbesvär och
kommunalbesvär&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inför del fortsalla resonemangel om
regdsyslemets allmänna uppbygg­nad anser jag det vara befogat att nägot
redogöra för de länkbara huvudal­ternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom förvaltningsrätten skiljer man
mellan kommunalbesvär och för­valtningsbesvär. De båda besvärstyperna kan inte
användas jämsides i samma sak. De i kommunallagen meddelade reglerna om
kommunalbesvär gäller nämligen bara om inte något annat är särskilt
föreskrivet. Genom kommunalbesvär kan man överklaga både beslut av
representativa organ, t, ex, fullmäktige, och beslut av förvaltande organ, dvs,
kommunstyrelsen och andra nämnder samt delegationer såsom arbetsutskott och
tjänstemän m.fl. En i 7kap, 2 8 kommunallagen upptagen bestämmelse stadgar dock
förbud mot besvär över nämndbeslut av rent förberedande eller verkstäl­lande
art. Genom förvaltningsbesvär kan talan föras mot beslut av kommu­nala organ i
de fall där en särskild besvärsordning anges i någon specialför­fattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande byggnadslagstiftning
innehåller särskilda föreskrifter om be­svär och bygger därmed på institutet
förvallningsbesvär. Några karaktäris­tiska drag hos detta institut bör särskilt
framhållas. Förvaltningsbesvär, som har sill ursprung i den statliga
förvaltningen, har som främsta syfte att tillgodose den enskilda partens behov
av rättsskydd. När förvaltningsbe­svär har anvisats som rättsmedel, har del som
regel varit fråga om utpräg­lad myndighetsutövning mot enskilda. Genom
förvallningsbesvär kan inte bara beslutets laglighet utan även dess lämplighet
överprövas. Besvärs-myndigheten kan sälta ett nytt beslut i det överklagades
ställe,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunalbesvärsreglerna finns i 7
kap, 1 8 kommunallagen. Där före­skrivs bl, a, följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ej annat är särskill föreskrivet
får kommunfullmäktiges beslut överklagas av den som är medlem av kommunen och
landstingets beslut överklagas av den som är medlem av landstingskommunen.
Sådana beslut överklagas genom besvär hos kammarrätten. Besvären får grundas
endast på omständigheter som innebär att beslutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ej har
tillkommit i laga ordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;står i strid
mot lag eller annan författning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på annat sätt
överskrider kommunfullmäktiges eller landstingets befo­genhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kränker
klagandens enskilda räll eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annars vilar på
orättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som utmärker
kommunalbesvärsprocessen är alltså lill en början att alla kommunmedlemmar är
besvärsberättigade och inte bara sakägarna som vid förvaltningsbesvär. Ett
annat särdrag gäller besvärsprövningens innehåll. En prövning av beslutets
lämplighet är i princip utesluten, utan prövningen är begränsad till
rättsfrågor. Besvärsmyndigheten har inte rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
Överklagande 17.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all sätta etl nytt beslut i stället för det överklagade
beslutet. Prövningen är      17 Överklagande nämligen kassatorisk, varmed
förslås atl del överklagade beslutet bara kan      17.4-17.5 upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom rättsutvecklingen har
kommunalbesvär kommit att bli nästan uteslutande ett instrument för
kommunmedlemmarnas kontroll av den kommunala verksamheten frän
offentligrättslig synpunkt. Huvudsyftet är alltså inte att värna om de
enskildas rättsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En särskild följd av valet av
besvärsinstitut är att detta avgör om förvalt­ningslagen blir tillämplig pä den
kommunala myndighetens handläggning eller inte. Förvaltningslagen gäller
nämligen inte ärenden hos kommunal myndighet, om ärendet avgörs genom beslut
som överklagas genom kom­munalbesvär (2 8 2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunalbesvärskommittén har haft i
uppdrag atl göra en allmän över­syn av kommunalbesvärsinstitutel, 1 uppdraget
ingick att behandla förhål­landet mellan kommunalbesvär och förvallningsbesvär.
Gällande lagstift­ning har gett upphov till en hel del gränsdragningsproblem.
Kommittén har i ell delbetänkande (SOU 1978:84) Instansordningen i
kommunalbesvärs-mäl lagt fram förslag till ändrad inslansordning i
kommunalbesvärsmål. Denna reform, som har beslutats av riksdagen (prop,
1979/80: 105, KU 1979/80:46, rskr 270), och som trädde i kraft den I januari
1981. innebär i korthet följande, 1 likhet med vad som gäller för de flesta
förvaltningsmål har det införts krav på prövningstillstånd för fullföljd av
talan till regerings­rätten, Kammartätterna har kopplats in som
prövningsinstans närmast under regeringsrätten, 1 syfte att sä långt som
möjligt förkorta handlägg­ningstiden har länsinstansen slopats.
Länsstyrelsernas befattning med kommunalbesvärsmålen har således upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén har därefter i sitt
slutbetänkande (SOU 1982:41) Överkla­gande av kommunala beslut, som har remissbehandlats.
bl. a. föreslagil vissa reformer når det gäller de kommunala besvärsgrunderna.
Vidare har kommittén föreslagit att vissa kommunalrättsliga grundsatser (bl, a,
likstäl­lighetsprincipen, självkostnadsprincipen och förbudet mot beslut med re­troaktiv
verkan) blir kodifierade i 1 kap, kommunallagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.5 Valet mellan förvaltningsbesvär och kommunalbesvär i
PBL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning är de mest
påfallande bristerna i PBL-utredning­ens förslag följande. Det
besvärsförfarande som föreslås för planfrågor kan ses som en form av
specialbesvär som har lånat drag från både kommunal­besvär och
förvaltningsbesvär. Man kan räkna med att det med ett sådant system ibland
uppstår tvekan, om man skall tillämpa reglerna för kommu­nalbesvärsprocessen
eller för förvaltningsbesvärsprocessen. Som exempel kan nämnas överinstansernas
möjUgheler att ge beslutet ett ändrat inne­håll. Att överinstanserna med
tillämpning av förvaltningsbesvärsreglerna formellt skall ha rätt att ersätta
ett beslut av den folkvalda kommunala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section954&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;församlingen
med ett nytt beslut i sak är inte rimligt i de flesta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sannolikt har utredningens avsikt inte heller varit all
generellt öppna en sådan möjlighet för överinstanserna. Det bör enligt min
mening komma till tydligare uttryck i lagen hur vidsträckta överinstansernas
möjligheter är avsedda atl vara i olika fall och även vilka processuella regler
som skall gälla i besvärsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller beslut i fråga om lov och andra liknande
beslut som fattas av byggnadsnämnden, anser jag inte att det finns något annat
alternativ än förvaltningsbesvär. Annorlunda ställer det sig med planbesluten.
Där mö­ter man onekligen vissa kommunalrättsliga problem, när den obligatoriska
fastställelseprövningen avskaffas. Jag återkommer strax till den frågan. Redan
nu vill jag dock klargöra att jag ansluter mig till lagrådets förslag
(yttrandet s. 115) att det av lagtexten bör tydligt framgå vilka beslut enligl
PBL som kan överklagas genom kommunalbesvär resp. förvaltningsbe­svär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 Överklagande 17.5-17.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.5.1 Beslut om regionplan och översiktsplan kan
överklagas genom koinmunalbesvär&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Beslut i fråga om regionplan och
översiktsplan skall kunna överklagas genom kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen anförde jag följande (s.283):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först vill jag slå fast att jag har
den bestämda upplänningen att beslut i fråga om regionplaner inte skall kunna
överklagas av sakägarna. Del­samma gäller översiktsplaner i fråga om deras
sakliga innehåll. En motsatt ordning skulle leda till en långt utdragen
planeringsprocedur med oaccep­tabla fördröjningar av de slutliga besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av lagrådets ytlrande
(s, 116) vill jag här göra det förtyd­ligandet att beslut om regionplan och
översiktsplan inte bör kunna överkla­gas genom förvaltningsbesvär men väl genom
kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del avgörande skälet mot att införa
en rätt till förvaltningsbesvär är -som jag framhöll i lagrådsremissen (s.283)
- att regionplanernas och översiktsplanernas riktlinjer har en sådan karaktär
att det inte är menings­fullt att överinstanserna skall kunna pröva
riktlinjerna. Vid det efterföl­jande beslutsfattandet, när enskilda sakägares
konkreta projekt skall bedö­mas, utgör nämligen dessa planer ett
beslutsunderiag, varvid planernas riktlinjer kan diskuteras och tolkas i en dialog
mellan sökanden och be­slutsfattarna. Riktlinjerna är alltså avsedda att vara
enbart vägledande. Översiktsplanerna visar kommunens uppfattning angående de
allmänna intressenas inverkan generellt sett på kommande detaljplaner och
ärenden om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section958&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section959&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section960&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om översiktsplanerna skall kunna
överklagas pä sakliga grunder, förut­sätter detta en i många fall orimlig
&amp;quot;framförhållning&amp;quot; av sakägarna. De måste i mycket god tid slå vakt om
sina eventuella framtida projekt. Detta leder lätt till ett plansystem med
alltför starka bindningar. Meningen med överklagbarheten måste ju vara att en
gång för alla skära av alla resone­mang om hur markanvändningen skall vara inom
ett visst område och atl planen, när den har vunnit laga kraft, därför får bindande
verkan för de fortsatta besluten i områden. Sädana verkningar är inte förenliga
med grundtankarna bakom översiktsplanerna i PBL och måste enligt min me­ning
avvisas. Rättssäkerhelsintressel blir bättre tillgodosett, om de slutliga
avvägningarna mellan den enskildes anspråk och samhällsintressena kan göras i
varje ärende om lov med den besvärsmöjlighel som dä finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit
(avsnitt 16.3.2) skall översiktsplaner inte underkastas någon officialprövning
av länsstyrelsen. Därmed bortfaller också möjligheten att ordna kontrollen av
att översiktsplaner har kommit till i laga ordning och av andra frågor om
planernas laglighet i form av ett ingripande av länsstyrelsen själv. Jag anser
det nödvändigt med tanke pä översiktsplanens funktion att garantera
medborgarinflytandet att den bör kunna utsättas för en efterhandskontroll som
tar sikte på de formella aspekterna. Det finns då ingen annan form än besvär,
om detta kontroll­syfte skall uppnäs. Jag kan dock inte ansluta mig till
utredningens modell för besvär i sådana fall, nämligen att besluten får
överklagas endast pä några fä av kommunalbesvärsgrunderna. Jag föreslår i
stället att översikts­planerna skall kunna överklagas genom kommunalbesvär
enligl de vanliga reglerna i kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 Överklagande 17.5.1-17.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section962&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.5.2 Områdesbestämmelser, detaljplan och fastighetsplan
kan överkla­gas genom förvallningsbesvär&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Kommunens beslut i fråga om detaljplan,
områdesbestäm­melser och fastighetsplan skall kunna överklagas genom förvall­ningsbesvär.
Överinstanserna skall i princip endast kunna upphäva beslutet och inte sätta
ett annat beslut i det överklagades ställe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag går nu över till att behandla
beslut i fråga om detaljplan, områdesbe­stämmelser och fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt bör givetvis vara
alt kommunens avgöranden som rör enskild rätt och enskilda intressen även
enligt PBL skall kunna prövas av högre instanser på begäran av sakägarna och
övriga enskilda intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tar först upp frågan om
planbeslutens materiella verkningar för sakägarna. Jag vill här erinra om att
jag tidigare (avsnilt 16.2.6) har avfär­dat tanken på att avvägningarna mellan
allmänna och enskilda intressen skall kunna ingå som ell moment vid
länsstyrelsens officialprövning. Där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section963&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section964&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för måste formerna för prövningen i detta hänseende sökas
inom ramen för      17 Överklagande&lt;br&gt;
besvärssystemel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller formerna för
besvärsprövningen har flera remissinstanser velat förorda kommunalbesvär
framför förvallningsbesvär. Jag har en viss förståelse för en sådan synpunkt.
En given fördel med den lösningen skulle vara att förfarandefel i ärenden av
alla olika slag som handläggs av fullmäk­tige prövas av samma instans på ett
enhetligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har (s, 531)
diskuterat möjligheten alt ha kommunal­besvär i planärenden men avvisat en
sådan ordning, 1 huvudsak kan jag -när det gäller sakinnehållet i planer och
andra beslut - instämma i utred­ningens resonemang, även om några påpekanden
under remissbehandling­en kan ge anledning till en viss nyansering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sålunda har
kommunalbesvärskommittén i sitt remissvar framhållit att en ingående saklig
prövning mycket väl är möjlig alt åstadkomma även vid kommunalbesvär, om man
nämligen vid prövningen kan falla tillbaka på utföriiga materiella bestämmelser
av del slag som det finns exempel på i utredningsförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sitt slutbetänkande (SOU 1982:41)
Överklagande av kommunala beslut utvecklar kommunalbesvärskommittén sin
tankegäng på följande sätt (s, 301):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att överklaga fullmäktigebeslut
i allmänna kommunala ange­lägenheter genom kommunalbesvär är detta
besvärsinstituls kärna. Ge­nom kommunalbesvärsreglerna balanseras fullmäktiges
roll i den kommu­nala självstyrelsen mot det inflytande som tillkommer
kommuninvånarna och staten, Kommunalbesvärsinstitutel är anpassat till de
särskilda förut­sättningar som gäller för den kommunala självstyrelsen och
demokratin. Förvaltningsbesvär bör aldrig förekomma i fråga om
fullmäktigebeslut. I några fall har tankar funnits på att låta fullmäktigebeslut
kunna överklagas med förvaltningsbesvär. Som framgår av redogörelsen i
föregående avsnitt har detta emellertid inte i något fall blivit verklighet.
Att tillåta förvalt­ningsbesvär över fullmäktigebeslut förefaller också
tvivelaktigt från kon­stitutionell synpunkt. När förvaltningsbesvär i stället
för kommunalbesvär till en början ter sig tilltalande som rättsmedel i fräga om
fullmäktigebeslut, bör andra utvägar sökas. Underställning kan - dock endasi
undantagsvis - vara ett alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan möjlighel är att
beslutsbefogenheten, om det går för sig av sakliga skäl, läggs på en kommunal
nämnd vars beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Huvudalternativet i
de aktuella fallen måste dock alltid vara kommunalbesvär, som eventuellt kan
göras mera verk­ningsfulla genom utförligare materiella föreskrifter om
innehållet i de kom­munala besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De allvarligaste invändningarna mot
tanken att generellt införa kommu­nalbesvär i PBL är enligt min mening dels att
den besvärsberättigade kretsen blir alltför vid - alla kommunmedlemmar - och
dels att prövning­en kommer alt ske i kammarrätten som första besvärsinstans.
Jag har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section966&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tidigare (avsnitt 16.3.1) föreslagit all länsstyrelsen
skall ha hand om den      17 Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statliga
kontrollen av kommunernas beslul om detaljplan och omrädesbes-      17.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tämmelser.
Ett grundläggande krav som mäste slällas pä inslansordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är alt
hela prövningen av planärenden hålls samman i en och samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;instans.
Handläggningen skulle annars splittras pä etl olämpligl säll. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anser
således alt även besvärsprövningen skall läggas pä länsstyrelsen när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det gäller
delaljplan och områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även andra skäl talar mot att ha
kommunalbesvär i dessa fall, Beslul atl anta detaljplaner t, ex. måste anses
innefatta kvalificerad myndighetsutöv­ning mol enskilda. Som
kommunalbesvärskommittén (SOU 1982:41 s, 300) framhåller är förvaltningsbesvär
det rättsmedel som bäst uppfyller rättssäkerhetskraven i sädana ärenden där den
enskildes förhållanden kommer i centrum. En allmän strävan är att samma lyp av
besvär bör användas inom samma sakområde och ärendegrupp och oberoende av
vilket kommunalt organ som fattar beslul. Detta leder till atl förvalt­ningsbesvär
bör användas för alla planbeslut som kan överklagas i fråga om det sakliga
innehållet. Samtidigt är det emellertid nödvändigt att kom­ma till rätta med
olägenheterna med förvaltningsbesvär över fullmäktiges beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss framhöll anses de
största olägenheterna bestå i att det med tanke på den kommunala självstyrelsen
inte är godtagbart att en statlig besvärsmyndighet ersätter ett beslut av en
folkvald kommunal församling med ett helt nytt beslut i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid den prövning som regeringen i
dag gör av förvaltningsbesvär över länsstyrelsens beslut i planärenden anser
sig regeringen förhindrad att ändra planer på andra sätt än att vissa områden
undantas från faslsiällelse eller att planbeslämmelser slopas eller eventuellt
förtydligas. Däremot förekommer del inte att regeringen ger planen ett nytt
materiellt innehåll annat än i fräga om rena bagateller. Det blir således
kommunens uppgift atl med ledning av motiveringarna i regeringens beslut
fortsätta planarbetel i de delar där regeringen inte har godtagit planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna form av regeringsprövning,
som har fungerat väl i praktiken, bör tjäna som förebild även för den
besvärsprövning som nu läggs pä länssly­relsen i planärenden. För att det skall
slä fullständigt klart vad prövningen skall utmynna i bör det i laglexten anges
att de besvärsprövande myndig­heterna - länsstyrelserna och regeringen - inte
kan besluta om något annat innehåll i planen utan bara har möjligheten att
upphäva planen helt eller delvis. Undantag från denna princip bör kunna göras
bara om kom­munen har medgett det eller om ändringen är av ringa betydelse.
Därmed torde det saknas anledning atl hysa farhågor av det slag som ligger
bakom remisskritiken. Visserligen blir systemet inte oantastligt från
systematisk synpunkt. Förvaltningsbesvär med s,k, kassatoriska effekter är -
bortsett frän den form av regeringsprövning av planärenden som jag nyss har
berört - något som inte förekommer inom stats- och kommunalrätten. Jag anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section968&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;361&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section970&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dock att invändningar av del slaget inte får vara
avgörande, om man kan uppnä de stora fördelar i övrigt som jag har beskrivit
tidigare. Huvudsaken måste ändå vara att besvärsprövningen blir ändamålsenlig i
praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här ta upp den särskilda
frågan om hur kontrollen av alt planbe­sluten har kommit till i laga ordning
lämpligen bör ordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad jag föreslog i lagrädsremissen bör
länsstyrelsens official­prövning i princip kunna omfatta en allmän kontroll av
förfarandet, Pä de skäl jag förut har anfört (avsnitt 16,2,5) har jag numera
med anledning av lagrådels synpunkter (yttrandet s, 111 O fränfallii delta
förslag. Jag anser del sålunda i likhel med lagrådet fullt tillräckligt frän
rättssäkerhetssyn­punkt att den utvidgade krets som har rätt atl angripa
besluten med förvallningsbesvär - däribland alla boende i området och
hyresgästorgani­sationer - ocksä kan påtala eventuella formella brister i
handläggningen av planärenden. Därigenom kommer man automatiskt ifrån ett av de
moment i utredningsförslaget som onekligen har bidragil till att onödigt
komplicera systemet. Jag tänker på den av ulredningen föreslagna regeln att
alla kommunmedlemmar får överklaga planbesluten i en form av förvall­ningsbesvär
på grunder som mycket liknar en av kommunbesvärsgrun-derna, nämligen att
beslutet inte har kommit lill i laga ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Möjligen kan det invändas att det nu beskrivna systemet
som helhel inte blir helt logiskt. Den formella sidan av beslut om
översiktsplan bedöms av kammarrätten efler kommunalbesvär, medan prövningen av
samma frågor i ärenden om detaljplan och områdesbestämmelser överklagas genom
för­valtningsbesvär. Del kan förefalla en aning förvirrande att en sä pass
homogen ärendegrupp som de fysiska planerna utgör splittras upp pä bäde
kommunalbesvär och förvaltningsbesvär. Jag är alllsä medveten om dessa
ofullkomligheler men anser alt de bör tillmätas endast begränsad betydel­se.
Enligt min mening är systemet på det hela tagel ägnat att leda till de
materiellt sett bästa slutresultaten av planeringsprocessen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
Överklagande 17.5.2-17.6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.6 Instansordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Planbeslut får överklagas hos länsstyrelsen
och därefter hos regeringen. Beslut i alla slag av ärenden om lov och i ärenden
om förhandsbesked fär överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut i
ärenden om lov och förhandsbesked överklagas antingen hos kammar­rätten/regeringsrätten
eller hos regeringen, beroende pä om besvären rör rättsfrågor eller
lämplighetsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det först gäller beslut i
planärenden, dvs, beslut om detaljplan, områdesbestämmelser och fastighetsplan,
anser jag - i likhet med utred­ningen och de flesta remissinstanserna - att del
finns bara en lämplig och naturlig inslansordning.  Kommunens beslut bör kunna
överklagas hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section972&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section973&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;362&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen, och talan mot länsstyrelsens beslut bör
föras hos regeringen,      17 Överklagande Denna ordning ansluter i sina
huvuddrag till den nuvarande, Faslsiällelse-      '7,6 prövningen hos
länsstyrelsen ersätts med en möjlighet för sakägarna att föra fram sina frågor
genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns mänga synpunkter - i viss
utsträckning motstridiga - som bör påverka valet av instansordning i ärenden om
lov. Det har ofta framhållits som ett starkl önskemål att regeringen måste
avlastas olika grupper av löpande förvaltningsärenden till förmån för
avgöranden av mer principiell betydelse. En ordning som medför att alla
besvärsärenden som rör frågor om allmän lämplighel eller ändamålsenlighet även
i framtiden skall kunna föras ända lill regeringen har ansetts leda till
olägenheter för bäde kommu­nerna och de enskilda intressenterna (se t, ex, KU
1977/78:55), Som jag nämnde förut har utredningen i enlighet med denna
uppfattning lagt fram förslag som syftar till att avlasta regeringen en rad
rutinbetonade ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har efter det att
lagrädsremissen beslutades godkänt riktlinjer för en översyn av regeringens
befattning med besvärsärenden (prop, 1983/84: 120, KU 23, rskr250). Till grund
för propositionen låg en inom regeringskansliet upprättad promemoria (Ds Ju
1982:14) Färre besvärs­ärenden hos regeringen. Översynen avses enligt
riksdagsbeslutet leda till kortare handläggningstider, enheUigare
instansordningar och färre be­svärsärenden hos regeringen utan att
rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen minskar. Översynen väntas
också medföra besparingar. Riktlinjerna skall vara vägledande när besvärsregler
i nya ärendegrupper utformas. Ett riktmärke föreslås vara atl regeringen i
möjligaste mån skall befrias från ärenden som kan prövas i flera instanser
under regeringen och som inte kräver ett slällningstagande från regeringen som
politiskt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 sitt betänkande, som riksdagen
anslöt sig till, anförde KU bl. a. föl­jande (s.7);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som uttalas i propositionen är det
enligl utskottet viktigt att regeringen kvarstår som besvärsinstans när det
behövs en politisk styrning av praxis. 1 begreppet politisk styrning lägger
utskottet inte bara en regerings rätt att låta sin politiska inriktning påverka
praxis i vissa grupper av förvaltnings­ärenden utan också den vikl från
allmänna demokratiska utgångspunkter och för rättssäkerheten som kan tillmätas
regeringens befattning med sädana ärenden. Detta gäller särskilt i ärenden där
det skönsmässiga insla­get i bedömningen är betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till ärendegrupper där regeringens
medverkan i angivna bemärkelser framstår som särskilt betydelsefull torde
enligt utskottets mening höra bl. a. invandrarärenden samt plan- och
byggnadsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det plan- och beslutssystem som jag
föreslår i PBL bygger visserligen till stor del på dagens lagstiftning och på
vedertagen praxis. Det finns emellertid en hel del principiellt viktiga inslag,
som gör atl det enligt min uppfattning inte kan anses ändamålsenligt att befria
regeringen från uppgif­ten att handlägga besvärsärenden. Det är nämligen bl. a.
i den rollen som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section974&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen kan styra utvecklingen i en viss riktning och
alltså sätta sin      17 Överklagande prägel pä den nya lagens tillämpning. Jag
anser det således vara nödvän-     ''- digt att regeringen blir det samlande
poliliska organ som leder utbildandet av praxis. Denna ståndpunkt finner jag
vara väl förenlig med det nyss berörda riksdagsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En konsekvens av att regeringen tar
befattning med besvärsärenden är att den härigenom direkt kan få en god
uppfattning om hur lagstiftningen fungerar i olika avseeenden. Denna
erfarenhetsåtertoring kan ha betydelse för regeringen i etl fortsatt
reformarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På dessa skäl anser jag att
utredningens förslag om prövningstillstånd inte bör genomföras och inte heller
något liknande system med l.ex. etl verk eller en särskild besvärsnämnd som
slutinstans i flertalet fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser säledes att regeringen
som sista instans bör pröva ärenden om tillstånd till bebyggelse i ungefär
samma omfattning som i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill tillägga alt jag anser det
lämpligt att när några år har gått från PBL:s ikraftträdande utvärdera
konsekvenserna av den besvärsberätti­gade kretsens omfattning (se avsnitt 3,5),
Om det då visar sig att den nu föreslagna ordningen har lett till en
administrativ belastning för myndighe­terna utan motsvarande fördelar i form av
förbättrat inflytande i besluts­processen och annat, bör frågan om den
besvärsberättigade kretsen om­prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den delade instansordningen och de
s, k, blandade målen har föranlett en del bekymmer för myndigheter och
enskilda. Vissa remissinstanser har därför förespråkat en helt enhetlig
instansordning framför ett system där prövningen av besvär över
länsstyrelsebeslut delas upp mellan olika in­stanser, sä som fallet är f, n,,
beroende på om det gäller rättsfrågor eller lämplighetsfrågor. Min erfarenhet
är att den nuvarande instansordningen i stort sett är ändamålsenlig. Att vissa
frågor, där de rättsliga momenten överväger, prövas av förvaltningsdomstolarna
betraktar jag som värdefullt frän rättssäkerhetssynpunkt. Jag föreslår därför
att nuvarande ordning i huvudsak skall bestå. Hur ärendena närmare bör delas upp
återkommer jag till i specialmotiveringen (13 kap, 4 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som har diskuterats
är om byggnadsnämndens beslul skall överklagas till länsslyrelsen eller
länsrätten. Tre remissinslanser före­språkar att länsrätten skall handlägga
besvären i ärenden om lov, nämligen kommunalbesvärskommittén,
länsdomstolskommittén (majoriteten) och Sveriges domareförbund. För egen del
ansluter jag mig helt till vad utred­ningen har anfört till stöd för att
prövningen skall göras av länsstyrelsen. Utredningen anför (s, 544):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De frågor som kan föras fram
besvärsvägen är delvis av judicidl eller formell natur. Bevakning av enskild
rätt ligger väl till för domstolspröv­ning. Om man försöker fä en samlad bild
av de föreslagna prövningsgrun­derna i stort finner man dock ett stort inslag
av avvägningar mellan olika intressen. Dessa avvägningar skall göras mot en
planpolitisk bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section976&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section977&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det fordras för dessa frågor en plan- och bvggnadsteknisk
expertis som      17 Överklagande&lt;br&gt;
länsrätterna inte förfogar över,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17.6-17.7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen däremot har en
långvarig erfarenhet av bäde plan- och byggnadsfrägor. Genom att de olika
enheterna kan samverka har länssty­relsen en allsidig kompetens. Dessutom finns
möjligheten alt genom hand­läggning i styrelsen förankra vissa beslut även
politiskt. En samordning med underslällningsförtärandet är betydligt enklare
att åstadkomma, om besvärsprövningen läggs på länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.7 Vad besvärsprövningen bör omfatta&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 utredningens lagförslag - 18 kap, 4 5 - finns följande
beslämmelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvär över ett beslut om
detaljplan får inte avse syftet med planen i fråga om bebyggelsens principer
och huvudsakliga utformning. Om planen gäller annat än bebyggelse, får besvären
inte avse syftet med planen i fråga om grunddragen av den i planen angivna
markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motiven bakom den föreslagna
bestämmelsen är bl, a, följande (betän­kandet s, 539 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det härefter gäller
planbestämmelsernas tillämpning i det enskilda fallet (9kap, 7-1685) bör
besvärsreglerna ha den funktionen att de ger sakägarna möjlighet alt få
jämknmgar till stånd av sädana bestämmelser som från enskild synpunkt framstår
som omotiverat härda eller som skulle leda Ull onödigt kostnadskrävande
lösningar, 1 detta hänseende bör det dock ställas upp en viktig begränsning av
besvärsreglernas räckvidd. Se­dan del väl har blivit avgjort att en detaljplan
med ett visst syfte (exploate­ring för ett angivet ändamål eller bevarande) får
läggas ut - dvs, om det visar sig att invändningar grundade på t, ex, 9 kap, 3
5 inte är tillräckligt starka - kan det inte vara rimligt med en obegränsad
besvärsräll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ett sådant läge är del kommunen
som ensam - givelvis dock efter samråd och under medborgarnas och statens
medverkan - bestämmer vilket övergripande syfte en delaljplan skall ha i fråga
om bebyggelsens principiella struktur, miljöutformningen m. m. Det kan gälla
principer för val av t, ex, hustyper, exploateringsgraden i stort, allmänna
krav på friytor och trafikstandard, 1 detla avseende är allmänintresset så
dominerande att enskilda intressen måste vika, 1 begreppet syfte med plan - med
den innebörd som ordet &amp;quot;syfte&amp;quot; avses ha ljust detta sammanhang -
ligger att kommunens beslut i fråga om markens användning i stora drag för
olika ändamål inte bör kunna angripas av sakägarna och ändras efter besvär.
Inom ramen för planens syfte skall den dock utformas med beaktande av enskilda
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill betrakta den föreslagna
bestämmelsen som ett utslag av strävan­dena att decentralisera beslut som har
endast lokal räckvidd till kommu­nerna. Om enskilda får en oinskränkt
besvärsräll när det gäller planpoli­tiska frågor och liknande, skulle samtidigt
det slutliga avgörandet flyttas från kommunerna till slatliga myndigheter.
Enligt min mening är det i den kommunala hanteringen som man skall ha en bred
debatt och goda möjlig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section978&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section979&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;heter lill påverkan för sakägare och andra medborgare. En
vidsträckt      17 Överklagande besvärsrätt öppnar möjligheter till ett ökat
statligt inflyiande som kan      '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' förändra de kommunalpolitiska
bedömningarna. Detta går inte särskilt väl ihop med en av de grundläggande
principerna för reformen, nämligen decentralisering av beslutsfattandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen atl syftet med en
detaljplan inte fär angripas med besvär tillstyrks av nägra remissinstanser men
avstyrks eller ifrågasätts av de flesta. De kritiska synpunkterna kan
sammanfattas på följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är omöjligt
att av bestämmelsen utläsa i vilka fall det finns möjlighet atl klaga pä en
detaljplan. Man får därför räkna med atl åtskilliga besvär som anförs kommer
att avvisas. Beslutet måste överklagas för atl man skall få klarhet i om
besvärsräll över huvud taget finns. Regeln är inte sä klar och tydlig som
rättssäkerheten kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även från
saklig synpunkt kan regeln angripas. Utformningen av närmiljön i ett
bostadsområde har utomordentligt stor betydelse för den som bor där. Eftersom
det inte går atl klaga på de översiktliga planerna mäste man kunna klaga fullt
ut på detaljplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kritiken under punkt 1 är enligt min
mening befogad och jag föreslår därför inte nägon beslämmelse som motsvarar den
av utredningen förorda­de lagregeln. Som framgick av vad jag nyss anförde delar
jag emellertid i slor uisträckning den uppfattning som ligger bakom
utredningsförslaget på denna punkt. När del gäller de viktiga principfrågorna
om kommunens utbyggnad bör den enskilde som regel inte genom besvär hos
statliga myndigheter kunna få lokala bedömningar ändrade. Enskilda sakägare och
andra intressenter skall alltså inte kunna åberopa motstående allmänna
intressen för att få etl kommunalt beslut omprövat. Sådana intressen skall
länsslyrelsen bevaka i första hand under samrådsskedet men i andra hand ocksä
genom sin rält till officialprövning, givetvis under förutsättning att
inlressena har den betydelse all länsstyrelsen kan förordna om prövning enligt
12 kap. Besvären bör kunna avse enbart frågor som är av betydelse för de
klagande i deras egenskap av sakägare eller boende inom och i anslutning till
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan enligt dagens praxis tillämpas
den huvudprincipen all staten med anledning av besvär normalt inte i nägon
väsenllig män rubbar den huvud­sakliga inriktningen av kommunernas
markanvändningsbeslut, I fråga om exploateringsgraden, tillgången till service,
trafiksystemets standard och andra liknande kvalitetsfrågor brukar staten efter
besvär mycket sällan göra nägra väsentligt annorlunda bedömningar än vad
kommunen har gjort. Jag anser en sädan princip helt naturlig även för
framtiden. Enligt min mening torde det inte - lika litet som i dag - behövas
någon särskild lagreglering av denna princip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad besvärsprövningen bör inriktas
på är i stället i första hand detalj­planernas expropriaiiva effekter och över
huvud taget avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen. Jag hänvisar här
till utredningens resone-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section980&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section981&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;366&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mang
som jag nyss återgav. Ibland kan det också bli tal om att väga tvä      17
Överklagande&lt;br&gt;
motstående enskilda intressen mot varandra,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'7,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Givetvis kan det hända atl frågor om
miljöutformningen kommer upp till behandling i besvärsärenden. Sakägarna och de
boende har ju etl berättigat intresse av en god närmiljö, och det intresset
måste man kunna hävda genom besvär. Störningar till följd av trafikbuller och
annat bör de enskilda intressenterna kunna göra invändningar mot i form av
besvär. Besvärssys­temet bör enligl min mening ge t. ex. grannar samma
materiella skydd och samma formella möjligheter att hävda sina intressen som
den nuvarande byggnadslagstiftningen ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag har sagt nu innebär vidare att kommunens
tillämpning av be­stämmelserna i 2 och 3 kap. kan komma att prövas av statliga
instanser i anledning av besvär. Det kan vid besvärsprövningen visa sig l.ex.
att kommunen drivit något av de allmänna intressen som ligger bakom lagens
bestämmelser alltför hårt gentemot de önskemål som sakägarna för fram.
Trafiksäkerhetens krav kan exempelvis föranleda en gatubreddning som en
fastighetsägare motsätter sig. Vidare bör en viktig uppgift för besvärsin­stanserna
vara alt pröva eventuellt föreslagna alternativa sätt att lösa den
planeringsfråga som är aktuell i ärendet. Intrånget för de enskilda kanske kan
minskas eller elimineras, om man gör vissa jämkningar av läget för eller
utförandet av en byggnad eller en annan anläggning. Det visar sig i praktiken ofta
möjligt att tillgodose klagandenas önskemål helt eller delvis, utan att det
behöver innebära nägot ingrepp i den kommunala självstyrel­sen. Som jag närmare
kommer att utveckla i specialmotiveringen (5 kap. 2 5) förordar jag en
bestämmelse som innebär alt kommunen vid utform­ningen av en detaljplan i den
del den kan ha inlöseneffekter skall se till att de fördelar som kan vinnas med
planen överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Den som överklagar
en detaljplan bör enligl min mening kunna åberopa den bestämmelsen som stöd för
sin talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan ocksä tänka mig vissa situationer där
besvärsprövningen -tvärtemot huvudprincipen - föranleder att hela syftet med
planen går om intet. Om planens enda syfte är att ge tillstånd till en stor,
miljöpåverkande anläggning i närheten av etl bostadsområde, kan utfallet av
besvär av enskilda bli atl anläggningen inte är tillåten med hänsyn till
bestämmelser­na i 3 kap. om inverkan på närmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggas bör att de enskilda bör kunna grunda sina
överklaganden även på fel i förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att det i praktiken måste bli
svårt - även med de uttalanden som jag nu har gjort - att skilja ut det
allmänna syftet med planen från de enskilda intressena. Ofta är de båda
aspekterna egentligen tvä sidor av samma sak. Jag anser dock att det är etl
rimligt betraktelsesätt även för framtiden att överinstanserna skall kunna
bifalla besvären, om klagandena hävdar t, ex, att miljön förändras på ett
oacceptabelt sätt, alt det uppslår trafikfaror för barnen, atl utsikten
förstörs, atl parker försvin­ner, att lekplatserna är för små etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section983&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.8 Hinder mot att överklaga beslut, om saken redan är
avgjord tidigare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
Överklagande 17.8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Hinder införs mol att överklaga beslut i sådana
frågor som tidigare har blivit avgjorda genom omrädesbesiämmelser, detaljplan
eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera instanser pekar på att
alltför mänga sakägare redan i dag använder besvärsmöjligheterna endast i
avsikt att genom fördröjning komma i ett bättre förhandlingsläge gentemot
kommunen eller i liknande syften,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nägra instanser har lämnat konkreta
ändringsförslag pä denna punkl. De vill införa en princip om att tidigare
fattade beslut inte får sättas i fråga genom besvär i senare skeden av
beslutsprocessen. Man skulle därmed ästadkomma ett slags
&amp;quot;besvärsavskärande&amp;quot; eller en prekluderande effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör en sådan
ordning kunna undanröja många oklar­heter i genomförandeskedet och medverka
till en snabbare beslutsprocess. Jag vill därför ta fasta på vad
remissinstanserna har anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslär alltså att i PBL skall
las in bestämmelser som innebär att besvärsrätten är avskuren i ärenden om lov,
om frågan är avgjord i en tidigare antagen detaljplan och att sakägarna inte
skall kunna överklaga beslut om detaljplaner eller beslut i ärenden om lov, om
saken är avgjord genom områdesbestämmelser. Även förhandsbesked bör ha en sådan
prekluderande effekt pä senare beslut om bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om byggnadsnämnden anser att frågan
redan är avgjord i ett tidigare beslut - och den som överklagar har haft rätt
att klaga på det - kan nämnden i beslutet ange att del inte får överklagas. Den
klagande som menar atl frågan i själva verket inte har behandlats tidigare bör
genom besvär kunna få ett ställningstagande i detta hänseende av
överinstanserna. Om dessa emellertid finner att kommunens fullföljdsförbud var
riktigt, blir det ingen ytteriigare sakprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen använder en s. k.
flexibel delaljplan i ett första skede och därefter fullföljer beslutsprocessen
med beslut om lov eller en mer definitiv detaljplan, bör besvärsmöjligheterna
kunna användas på så sätt alt den flexibla planen kan överklagas av de
enskilda, om de inte är nöjda med regleringen av de förhållanden som las upp i
planen. 1 det andra skedet bör sakägarna och andra berörda ha rätt att
överklaga besluten om lov och den definitiva detaljplanen. Däremot bör de i
detta skede inte med någon framgång kunna ifrågasätta de förhållanden, som är
slutligt reglerade i den flexibla planen. Besvärsprövningen blir därmed
inskränkt lill de nya fakto­rer som behandlas i besluten om lov eller den
kompletterande planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förslaget ligger att en
fastighetsägare blir bunden av vad hans företrä­dare i äganderätten kan ha
gjort eller underlåtit. Detta blir fallet om fastigheten har bytt ägare under
tiden mellan de båda besluten. Jag kan dock inte se några betänkligheter mot
detta, eftersom del är en vanlig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section987&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section988&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;princip inom läslighetssrätten att en ny ägare blir bunden
av vad myndig-      17 Överklagande heter beslutat under den föregående ägarens
tid. Jag vill påpeka att det sist      17.8— 17.9 sagda innebär en viss
jämkning av min uttalande i lagrädsremissen (s, 294), där jag sade att en ny
ägare &amp;quot;träder in i rättsförhållandena sådana den förre ägaren har gestaltat
dem&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.9 Samordning mellan länsstyrelsens officialprövning och
överklagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag drar
oundvikligen med sig problem med samord­ningen, om ett kommunall beslut blir
överklaga! av någon enskild kla­gande, samtidigt som länsstyrelsen förordnar
att det skall underställas regeringens prövning. Samma ärende kan alltså komma
under både läns­styrelsens och regeringens prövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl den lösning som jag har
förordat undgår man däremot nästan helt problem av detta slag. Skulle samma
kommunala beslut angripas både genom besvär och med stöd av reglerna om statlig
kontroll, är det ända sörjt för atl samma instans, nämligen länsstyrelsen, har
hand om prövning­en. Det är dä naturligt att länsstyrelsen gör en samlad
bedömning och avgör hela saken i samma beslut. Nägon särskild föreskrift om
delta behövs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsens beslut överklagas
både av någon enskild klagande, som vill fä sina enskilda intressen
tillgodosedda, och av en berörd kommun som yrkar alt länsstyrelsens godkännande
av planen upphävs därför atl del strider mot något mellankommunalt intresse,
skall hela ärendet prövas av regeringen, om det är fråga om en plan. Därmed
blir det inga svårigheter att även i sista instans fä till stånd en samlad
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot kan det diskuteras om det
finns behov av en särskild reglering av samordningsfrågorna i ärenden om
bygglov, eftersom även förvalt­ningsdomstolarna där finns med i
instansordningen. Jag vill då först fram­hålla alt den situation som eventuellt
behöver regleras kommer att uppstå ytterligt sällan. Jag är nämligen övertygad
om atl länsstyrelsen endast undantagsvis kommer att påkalla prövning enligl
12kap. av beslut i ären­den om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För den händelse staten har
förordnal att reglerna i 12 kap. skall gälla beträffande bygglov inom ett vissl
område, kan beslutsgången bli den att byggnadsnämnden lämnar bygglov, varefter
länsslyrelsen beslutar all prö­va om bygglovet kan godlas. Om bygglovet
samtidigt överklagas till läns­slyrelsen av en enskild klagande, t. ex. en
granne, och länsslyrelsen beslu­tar atl med godkännande av bygglovet avslå
besvären, kan grannen över­klaga länsstyrelsens beslul lill regeringen.
Kommunen har däremot ingen besvärsrätt i detta fall. Därmed uppstår inga
samordningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är knappast troligt atl den situationen
uppkommer att en sakägare överklagar länsstyrelsens beslut till kammarrätten
samtidigt som en grann­kommun finner anledning att överklaga beslulet till
regeringen. Den fördel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section990&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning av ärenden mellan regeringen och kammarrätten som jag
tidigare har      17 Överklagande redogjort för innebär ju att
lokaliseringsfrägorna - som är de enda där      17.9-17.10 mellankommunala
iniressen kan beröras - prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund kan enligl min
mening konstateras all del inte heller i ärenden om lov behövs några särskilda
regler om samordning av prövningen i.högre inslanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17.10 Besvärssystemet och konventionen om de mänskliga
rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har i sitt yttrande berört
frågan huruvida vissa bestämmelser om rätt atl överklaga beslut som innebär att
ägare av mark vägras rält atl bebygga denna är förenliga med artikel 6: 1 i den
europeiska konventionen om de mänskliga rättighelerna. 1 denna sägs bl. a, all
envar, när det gäller att pröva hans civila rättigheter och skyldigheter, skall
ha rätt till en opartisk och offentlig rättegäng inom skälig tid och inför en
oavhängig och opartisk domstol, som har upprättats enligt lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådets resonemang utmynnar inte
i något ändringsförslag. Inte heller har lagrådet för sin del tagit bestämd
ställning lill frågan om ell vägrat bygglov utgör en &amp;quot;civil
rättighet&amp;quot; i konventionens mening. Icke desto mindre vill jag klargöra min
inställning, när nu lagrådet har väckt frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har anfört (yttrandet s, 170:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 sin dom den 23 september 1982 i
Sporrong- och Lönnroth-målet, vilket gällde långvariga expropriationstillständ
och byggnadsförbud, har Europa­domstolen - efter alt ha konstaterat att
klagandenas äganderätt lill de fastigheter varom var fråga i målet var en
&amp;quot;civil rättighet&amp;quot; - bl, a, uttalat att del förelåg en allvariig ivisl
mellan klagandena och de svenska myndig­heterna i frågan huruvida utfärdandet
och förlängningen av de långvariga expropriationsUllslånden var förenliga med
lag och alt klagandena var berätUgade atl fä frågan om den nationella lagens
inställning härtill prövad av domstol. Artikel 6: 1 i konventionen var därför
tillämplig och eftersom regeringens beslut inte kunde överklagas till
förvaltningsdomstol och res­ningsansökan hos regeringsrätten inte innebar en
prövning fullt ut av de åtgärder som påverkade den &amp;quot;civila
rättigheten&amp;quot;, fann domstolen atl det förelegat en kränkning av artikel 6:
I,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Räckvidden av artikeln är omstridd.
Det framgår inte av lagrådsremissen om det under beredningen av
lagstiftningsärendet har övervägts om PBL: s system för överklagande i alla
avseenden är förenliga med artikeln. Det nyssnämnda avgörandet i Sporrong- och
Lönnroth-målet ger dock anled­ning lill en närmare granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En persons äganderätt till en
fastighet är enligt Europadomstolen en &amp;quot;civil rättighet&amp;quot;. Etl av de
vanligaste sätten att använda fastigheter pä -och del ofta mesl värdefulla - är
att bebygga dem. För tillgodoseende av främsi allmänna intressen reglerar PBL
nyttjandet av fast egendom i detta hänssende. PBL ger - då vissa i lagen
angivna förutsättningar är uppfyllda - fastighetsägaren rätt atl bebygga sin
fastighet. Sä till vida innebär PBL inte något principiellt nytt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 PBL anges vilka åtgärder som generellt skall vara
bygglovspliktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section992&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det gäller bl, a, uppförande av nya byggnader och
tillbyggnader. Med vissa 17 Överklagande undanlag skall all bebyggelse undergå
en allmän lämplighetsprövning, 1 17.10 8 kap. 11 8 behandlas bygglovsprövningen
i omräden som inte omfattas av detaljplan. Enligt denna paragraf skall bygglov
lämnas om vissa i fyra punkter angivna föruisättningar är uppfyllda. Vid
prövningen är bl. a. att bedöma om den tilltänkta byggnaden med hänsyn till 2
kap, är lämplig på platsen eller om det s,k, delaljplanekravei i 5kap, 1 8 bör
medföra att byggnadsföretaget bör föregås av detaljplaneläggning. Utfaller
nägon av dessa eller de övriga bedömningar som skall göras enligt paragrafen
nega­tivt för fastighetsägaren fär han inget bygglov. Det beslut vari detta
konsta­terats kan han överklaga till länsstyrelsen. Nöjer han sig inte med
länssty­relsens beslut kan han i de två nyssnämnda situationerna, då
lämplighets­kravet eller delaljplanekravei ej anses uppfyllt, föra frågan
vidare till regeringen. Avgörande för frågan om artikel 6: 1 är tillämplig i
dessa situationer och fastighetsägaren således är berättigad att få saken
prövad av domstol är om det kan anses föreligga en tvist mellan honom och de
svenska myndigheterna som avser utövandet av hans &amp;quot;civila rättighet&amp;quot;.
Skulle den europeiska domstolen anse att det föreligger en sådan tvist, kan
domstolen komma att finna atl det föreligger en kränkning av artikel 6: 1,
eftersom någon möjlighet att få saken prövad vid domstol inte finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har velat fästa
uppmärksamheten på det nu berörda problemet. Någon ändring av
överklagandereglerna i PBL-förslaget i syfte att anpassa dem till artikel 6: 1
föreslär lagrådet inte. Reglerna överensstämmer i sina huvuddrag med svensk
rättstradition och med grunddragen av vår slats-och förvaltningsrätt. Frågan
vilka ändringar i reglerna som kan aktualise­ras av att vårt land har biträtt
Europakonventionen hör samman med det större spörsmålet om införande av en
generell domstolskontroll av förvalt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om innebörden i begreppet
&amp;quot;civil rättighet&amp;quot; i Europakonven­&lt;br&gt;
tionen är en av de mera omdiskuterade frågorna i konventionens tillämp­&lt;br&gt;
ning, I den av lagrådet åberopade domen fäller dock domstolen ett yttran­&lt;br&gt;
de som kan ge en viss ledning, nämligen alt konventionen avser att garan­&lt;br&gt;
tera rättigheter som är &amp;quot;praktiskt och faktiskt möjliga att utnyttja     &amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta anförs visseriigen inte i anslutning till domstolens
behandling av artikel 6: 1, men måste ändå ha sitt intresse för bedömningen av
vad en civil rättighet i konventionens mening är. Mot bakgrund av detta
uttalande av domstolen angående syftet med konventionen, kan det starkt
ifrågasät­tas om själva bebyggandet av en fastighet utgör en sådan rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att bebyggelse skall fä ske
krävs enligt PBL tillstånd i form av förhandsbesked eller bygglov. Tillkomsten
av ny bebyggelse är helt under­kastad samhällets kontroll. För atl mark skall
få användas för bebyggelse skall den ju vara från allmän synpunkt lämplig för
ändamålet. Lämplighets­bedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om
bygglov eller för­handsbesked, 1 det s, k, kommunala planmonopolet ligger en
ensamrätt för kommunerna att anta detaljplaner var och när de finner lämpligt.
Även om ingen uttrycklig motsvarighet till 5 8 byggnadslagen finns upptagen i
PBL-förslagel, är inte avsikten an rubba de principer som är nedlagda i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den bestämmelsen, nämligen att &amp;quot;markens ägare iir med
avseende å dess 17 Överklagande användning för olika slag av bebyggelse
underkastad de inskränkningar /7,/0 som stadgas i denna lag eller med stöd av
lagen&amp;quot;. Det förhällandet alt prövningsgrunderna för bygglov lagtekniskt är
utformade så alt &amp;quot;bygglov skall lämnas&amp;quot;, om vissa förutsättningar är
uppfyllda kan inte föranleda någon annan slutsats. Skälet lill atl jag har valt
denna teknik i lagrädsre­missen är främst att tvinga fram mer utföriigt
motiverade beslut än vad dagens prövningssystem kan leda till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är med andra ord varken
praktiskt eller faktiskt möjligt att utnyttja en byggrätt, förrän denna rätt
har konstaterats föreligga enligl elt lagakraft­vunnet tillståndsbeslut. Därmed
kan artikel 6: 1 i konventionen enligt min mening inte bli tillämplig i de fall
som lagrådet tar upp. Jag finner på grund härav inte något skäl att överge den
ståndpunkt i fräga om överprövnings-syslemets uppbyggnad som jag intog i
lagrädsremissen. Lagrådel har f.ö. inte heller föreslagit någon ändring. Som
lagrådet har framhållit överens­stämmer överklagandereglerna i mitt förslag i
sina huvuddrag med svensk rättstradition och med grunddragen av vår stats- och
förvallningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section995&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:136.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section996&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,o    T-    ••,.*  •     ..-Il r   *• L » ••&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'* Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18    Ersattnmg till fastighetsägare m. m.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.     , ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:59.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fasiigheisägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt;text-indent:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;in. m.&lt;br&gt;
Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18. f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o I vissa siiualioner skall den
enskilde genom regler om skadeersättning eller inlösen hällas skadeslös om han
drabbas av skada till följd av ett kommunall beslut. Vid skadeersättning skall
dock ersättning för s,k, förväntningsvärden inte betalas (s, 373)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Flertalei av de krav pä byggnader
m,m, som föresläs i PBL är av del slaget all det allmänna utan vidare bör ha
rätt att fordra av den enskilde att han tillgodoser dem utan någon rätt till
kompensation. Exempel på sådana krav är att de sanitära förhållandena och
säkerheten måste vara tillfredsställande (s, 374)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Fastighetsägare skall i vissa
situationer ha rätt att begära ersättning eller inlösen utan krav på att skadan
skall ha en viss minsta omfattning. Exempel pä sådana situationer är om en
detaljplan ändras under genom­förandetiden eller om marken i en detaljplan
läggs ut för allmän plats (s, 378)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o I vissa fall krävs att skadan är
tillräckligt kvalificerad för att kompensa­tion skall kunna utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa bestämmelser skall l.ex.
gälla bevarande av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse
genom skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. De skall ocksä
gälla när älerupp­förande av en riven eller på annat sätt förstörd byggnad
vägras eller när rivningslov eller i vissa fall marklov vägras (s, 383)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o De materiella reglerna i expropriationslagen
skall tillämpas i mål om skadeersättning och inlösen enligl PBL (s, 401)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o I mål om skadeersättning och
inlösen enligt PBL skall de processuella bestämmelserna i expropriationslagen
tillämpas. Om fastighetsägaren väcker talan föreslås emellertid en särskild
bestämmelse i fråga om rättegångskostnader (s, 402)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Inte bara tvister om ersättning
för gatukostnader ulan ocksä tvister om betalningsvillkor skall prövas av
fastighetsdomstolen i första instans. De normala processreglerna i
fastighetsdomstolen skall tillämpas i mål om gatukostnadsersättning. För att
inie ansvarei för rättegångskostnader skall bli oskäligt betungande för
fastighetsägarna införs en särregel om rättegångskostnader (s. 404).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.1 Ersättningsprinciperna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i gällande rätt behövs i PBL
regler om i vilka fall och i vilken utsträckning ägare eller innehavare av
särskild rätt till fastigheter vid planläggning, prövning av lov och
ianspråktagande av mark bör hällas skadeslösa av det allmänna i form av
skadeersättning eller inlösen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section997&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section998&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;373&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1000&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fastigheten. Det behöver ocksä övervägas vilka av dessa
regler som bönas in i PBL och vilka som eventuellt bör återfinnas i annan
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhet med remissinstanserna godtar jag i huvudsak
utredningens be­dömning av i vilka situationer det kan bli fräga om
kompensation till markägare eller rättighelshavare. Vissa kompletteringar är
emellertid nöd­vändiga. Jag återkommer till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Ersällning lill&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fasiigheisägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.1-18.1.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.1.1  Ulgångspunkler och lagleknisk lösning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: 1 vissa situationer skall den enskilde genom
regler om skadeersättning eller inlösen hållas skadeslös om han drabbas av
skada till följd av ett kommunall beslut. Vid skadeersättning skall dock ersätt­ning
för s, k, förvänlningsvärden inte betalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ersättningsprinciper som
beslutades 1972 (prop. 1972:111, bil, 2) innebär atl endasi inträng i den
pågående markanvändningen ersätts i de situationer som leder till
skadeersättning. Bortfall av sådana värden som grundas på förväntningar om en
ändrad markanvändning ersätts säledes inte. Detta är enligl min mening en
princip som bör gälla även enligt PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande bestämmelser kan
emellertid vid inlösen eller expropria­tion sädana värden som grundas pä
förvänlningar om en ändrad markan­vändning ersättas i viss uisträckning. Att
dessa värden ändå inte ersätts fullt ut följer av den s, k, presumtionsregdn i
expropriationslagen. Denna principiella skillnad i ersättningshänseende mellan
skadeersättning och inlösen är enligt min mening rimlig och bör även den gälla
enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ersättningsprinciper som
beslutades 1972 genomfördes - förutom i byggnadslagen - i flera angränsande
lagar, såsom naturvärdslagen, vägla­gen och byggnadsminneslagen. Principerna är
främst anpassade till de situationer som innebär intrång i de areella
näringarna. De är visserligen tillämpliga även pä byggnadsreglerande
bestämmelser, men detla utveck­lades inte särskill mycket i förarbetena. Det
kan naturligtvis mänga gånger vara av värde att ersättningsprinciperna i
angränsande lagar är så lika som möjligt. Jag anser dock att de direkt
byggnadsreglerande bestämmelserna lill sin natur skiljer sig frän de
beslämmelser som i första hand är till för atl skydda naturvårdens och
friluftslivets intressen. De senare - som i första hand återfinns i
naturvärdslagen och skogsvårdslagen - berör oftast de areella näringarna. De
principer som beslutades 1972 för dessa situationer bör inie förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas möjligheter att skydda
miljömässigt och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör - som jag tidigare
har föreslagit - i första hand finnas i PBL, Eftersom bebyggelsereglerande
bestämmelser som meddelas för alt skydda sädan bebyggelse till sin natur
skiljer sig frän dem som rör naturvård och friluftsliv, är det enligl min mening
inte nödvändigt atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1002&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1003&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1004&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1005&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättningsbestämmelserna
i PBL och i naturvårdslagen är samstämmiga. Enligt min mening bör
kompensationsreglerna vad avser de bebyggelsereg­lerande bestämmelserna i PBL
utformas pä elt annat sätt än vad som är fallet i naturvårdslagen. För att
uppnå detta syfte anser jag i likhel med ulredningen all begreppet pågående
markanvätidning bör användas i PBL endast när del gäller ersältnmgsfrägor i
samband med markreglerande beslämmelser. Sådana beslämmelser liknar nämligen
Ull sin naiur de be­stämmelser som enligt naturvärdslagen kan meddelas med
hänsyn till naturvård och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
ersättningsbestämmelser i byggnadsminneslagen, som gäl­ler när staten vill
skydda värdefull bebyggelse, bör anpassas till ersätt­ningsbestämmelserna i
PBL, Jag ålerkommer snart till dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
Ersättning till fastighetsägare m. in. 18.1.1-18.1.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1006&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18.1.2
I vilka situationer bör ersättning utgå?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Flertalet av de krav på byggnader m, m, som föreslås i PBL är av det
slaget att det allmänna utan vidare bör ha rätt atl fordra av den enskilde att
han tillgodoser dem utan någon rält till kompensa­tion. Exempel pä sädana krav
är att de sanitära förhållandena och säkerheten måste vara tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att bedöma i vilka situationer fastighetsägaren
bör ha rätt till kom­pensation måste en vägning göras mellan allmänna och
enskilda intressen, I likhet med utredningen konstaterar jag dä till att börja
med att flertalet av de krav pä byggnader m, m, som skall tas in i 3 kap, är av
det slaget alt det allmänna utan vidare bör ha rätt att fordra av den enskilde
att han tillgo­doser dem utan någon rätt till kompensation. Del är t, ex,
självklart att de sanitära förhållandena och säkerheten måste vara
tillfredsställande i boslä­der och arbetslokaler. Normalt kan man också utgå
från att det allmänna och det enskilda intresset sammanfaller i dessa frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 vissa andra fall kan det vara rimligt atl
fasUgheisägaren kompenseras för förluster eller andra olägenheter som uppkommer
till följd av kommu­nala beslut. Kompensationen bör i vissa fall utgå ulan
kvalifikationsgräns, dvs, utan något krav på alt en skada av viss storiek skall
ha uppkommit. Exempel på sådana situationer är när mark i en detaljplan avsätts
för gator och andra allmänna platser eller när en detaljplan ändras under dess
genomförandetid, 1 andra fall bör fastighetsägaren vara skyldig att tåla en
skada av viss storlek, innan ersättning kan aktualiseras. En sädan kvalifi­kationsgräns
bör lillämpas t, ex, när äleruppförande av en riven eller brandskadad byggnad
vägras, när rivningslov vägras eller när skyddsbe­stämmelser för miljömässigt
eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse meddelas i en detaljplan eller
genom områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till nu berörda och även vissa övriga
ersättningssituationer återkommer jag i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1007&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1008&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;''&amp;quot;'-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.1.3 Övriga situationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 Ersällning lill&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m.
  18.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget innehåller
iiigä bestämmelser om éisättning till fas-     fasiigheisägare tighetsägare i
de fall när kommunen har meddelat markreglerande bestäm­melser för områden
avsedda för bebyggelse eller för skyddsområden för atl tillgodose kraven pä
säkerhet och skydd för t, ex, energianläggningar. Nägra instanser efterlyser
ersättningsbestämmelser i dessa situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 en generalplan kan omräden bl. a.
avsättas för bebyggelse. Enligt 17 5 byggnadslagen får schaklning, fyllning,
trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd inie vidlas om åtgärden skulle
väsentligt försvära områ­dets användning i enlighet med en fastställd
generalplan. Enligt 22 5 har markägaren rätt till kompensation för den skada
han lider till följd härav, under förutsättning att den pågående
markanvändningen avsevärt försvå­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjlighet atl säkerställa
skyddsområden finns i dag i 81 och 82 88 bygg­nadslagen. Enligt dessa
beslämmelser är det möjligt att, i närheten av vissa befintliga eller planerade
anläggningar, förhindra nybyggnader, upplag av olika slag, materialgårdar och
ljusanordningar samt schaktnings- och fyll­ningsarbeten. Enligt 83 8
byggnadslagen har markägaren rätt till kompen­sation för den skada han lider
till följd härav, under förutsättning att den pågående markanvändningen
avsevärl försväras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag förut (avsnitt 8,3,2 och
8,8,2) har föreslagil bör dessa möjlighe­ter att säkerställa områden avsedda
för bebyggelse samt skyddsområden behällas. Säkerställandet av områden för
bebyggelse kan ske genom om­rådesbestämmelser, medan skyddsområden kan
säkerställas antingen i detaljplan eller i områdesbestämmelser, 1 detaljplanen
kommer skyddsom­rådena atl redovisas antingen som kvartersmark eller som mark
för allmän plats, I båda dessa fall finns - vilket jag snart återkommer till
(avsnitt 18,2,2) - möjligheter för berörda fastighetsägare alt påkalla inlösen
av marken. Därför behövs inte några särskilda kompensationsregler när
skyddsområden säkerställs i detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När omräden för bebyggelse, eller
skyddsområden säkerställs genom områdesbestämmelser anser jag däremot - i
motsats till utredningen - att bestämmelser om ersättning till markägare behövs
i vissa fall. Sådan ersättning bör dock - i likhet med vad som gäller f, n, -
utgä först om skadan är tillräckligt kvalificerad, 1 lagrädsremissen föreslog
jag att kvalifi­kationsgränsen skall vara densamma som när skyddsbestämmelser
medde­las för miljömässigt eller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Fastighets­ägaren skall m,a,o, vara skyldig an ulan ersättning tåla etl intrång
som motsvarar 20 procent av värdet av den berörda delen av fastigheten. Till
följd av lagrådets invändningar mot mitt förslag i denna del, föreslår jag i
stället att nuvarande ersättningsbestämmelser i dessa situationer överförs lill
PBL oförändrade i sak. Detta innebär att rätt till ersättning föreligger om den
pågående markanvändningen avsevärt försvåras i de nu berörda situationerna. Jag
återkommer senare (avsnitt 18,2,2) mera utföriigt till denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1010&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;376&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=77 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 18.1.3-18.1.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har inte berört frågan
om behovet av en motsvarighet till 18 Ersättning till 45 8 byggnadslagen.
Enligt denna beslämmelse kan regeringen fastställa en fastighetsägare stadsplan
under villkor att viss i planen ingående mark exproprieras, Enligl gällande
praxis utnyttjas denna möjlighel i de fall regeringen anser alt en plan är sä
ofördelaktig för den enskilde att han inte rimligen skall behöva tåla de
olägenheter som planen innebär. Det rör sig alltså om sådana situationer som
inte omfattas av ersättnings- och inlösenregler i byggnads­lagen, Ulredningen
har i stället vall att göra en uttömmande uppräkning av de ersättningsgilla
situationerna, 1 övrigt skyddas fastighetsägaren enligl utredningsförslaget av
en allmän hänsynsregel (2 kap, 8S), Några remissin­stanser har föreslagit att
en motsvarighet till 45 8 byggnadslagen skall tas in i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening är del en fördel
om samlliga siiualioner, där del kan bli fråga om ekonomisk kompensation till
lästighelsägaren, finns angivna i PBL. Vid en villkorlig faslsiällelse enligt
byggnadslagens bestämmelser kan det ofta bli svårt atl hinna med atl
expropriera berörda fastigheter inom föreskriven tid, dvs, högst etl år frän
planfastställelsen. Under denna tid svävar dessutom alla i ovisshet om
faslställelsebeslutet kommer all stå sig eller inte. Jag anser därför alt
övervägande skäl talar för all en motsva­righet lill 45 8 byggnadslagen inte
införs i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.1.4  Vem svarar för kompensationen?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall i det följande ta upp
frågan om vem som primärt bör vara skyldig atl kompensera fastighetsägaren, om
en ersäitningsgill skada har uppkommit, eller vem som sktill vara skyldig att
lösa in mark för allmän plats och kvartersmark för allmänt ändamål. Det är
nämligen inte givet atl ersättningsskyldigheten alltid skall ligga på kommunen.
Det kan ju l.ex, vara statliga eller enskilda intressen som ger upphov till
ersättningsansprå­ket. Det är i dag inte reglerat i alla situationer vem som är
skyldig atl kompensera fastighetsägaren. Del förekommer emellerUd i
byggnadslagen att kompensationsskyldighet åvilar antingen kommunen eller någon
en­skild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör del normall
vara kommunen som i första hand svarar för kompensation till fastighetsägaren,
Detla är naturligt, eftersom det är kommunen som har de nödvändiga kunskaperna
om markfrågor, priser o,d. En sådan lösning innebär all fastighetsägaren inte
behöver känna någon tvekan om vem han skall avkräva ersättningen. Det bör då
ocksä föreskrivas skyldighet för den blivande huvudmannen att ersätta kommunen
dess koslnader, 1 lagrådsremissen föreslog jag alt denna skyl­dighet skulle
lagregleras även i fräga om kvartersmark för allmänt ändamål som tillkommit t,
ex, för etl landstingskommunalt ändamål, 1 ett sådant fall skulle alltså
landstinget vara skyldigt att ersätta kommunen dess eventuel­la kostnader för
inlösen av marken. På förslag av lagrådet (yttrandet s, 124) föreslår jag nu
inte någon lagreglering av den skyldigheten. Man får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;H v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=65 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.
  ni. 18.1.4-18.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  som lagrådet framhåller - förutsätta att kommunen och
landstinget är      18 Ersättning till&lt;br&gt;
överens om dessa frågor redan vidiieh Udpunkl när pranéri'ärilas,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan emellertid ocksä vara fråga
om restrikUoner för all trygga anläggningar av olika slag. Del blir då pä
motsvarande sätt anläggningens ägare som blir skyldig atl ersätta kommunen dess
koslnader för eventuella inträng. 1 dessa fall är det emellertid befogat att -
på samma sätt som i dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  lagreglera skyldigheten atl ersätta kommunen dess
kostnader för ska­&lt;br&gt;
deersättning eller inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som en konsekvens av denna
ståndpunkt föreslår jag ocksä - som flera remissinstanser har föreslagit - att
staten skall ersätta kommunen för dess kostnader i de fall kommunen har blivit
ersätlningsskyldig gentemot fastig-helsägare lill följd av beslul som
tillkommil för att trygga sådana riksintres­sen som avses i NRL, Denna
skyldighet bör emellertid gälla endasi om del i första hand är ett område av
riksintresse som skall tryggas och detla sker genom atl staten meddelar ett
planföreläggande enligl 12 kap, PBL, 1 denna fråga har lagrådet (yttrandet s,
127 0 uttryckt betänkligheter. Lagrå­det pekar på att bestämmelsen kan komma
att missbrukas genom atl en kommun kan underiåta att skydda ett nationellt
intresse i förlitan på att staten nödgas meddela planföreläggande, varvid
kommunen slipper att svara för kostnaderna för de skyddsåtgärder som behövs.
Detta är givetvis inte avsikten. Farhågorna kan naturliglvis ha visst fog för
sig. Riksintres­sen torde emellertid i de allra flesta fall i minst lika hög
grad vara angelägna kommunala intressen. Det finns då ingen anledning att tro
alt kommunerna skulle missbruka bestämmelsen pä del sätt lagrådet befarar.
Planföreläg­gande får - som jag Udigare angett - ses som en
undantagsföreteelse. Del är enligl min mening inte rimligt att ett
planföreläggande får den effekten att kommunen - förutom att den måste godta en
viss markanvändning -också mäste bära kostnaderna för detla. Jag anser det
emellertid befogat att följa utvecklingen pä detta område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fräga om mark som i en detaljplan
har avsatts för allmän plats förhäller det sig emellertid nägot annorlunda. För
sådana omräden är det nämligen vanligt alt fastighetsägarna själva är huvudmän.
Det gäller främst inom områden för fritidsbebyggelse. Del skulle här föra
alltför långt om kom­munen i alla dessa siiualioner skulle vara tvungen att
lösa mark för vägar och parker. Därför bör del föreskrivas en skyldighel för
huvudmannen, oavsett vem del är, all svara för eventuella krav från enskilda
fastighets­ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.2 Ersättningssituationerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de ersättningssituationer som jag
i det följande kommer att beskriva kan skada uppkomma för fastighetsägaren pä i
princip två olika säll. Dels kan skadan beslå i alt fastighetens marknadsvärde
minskar, dels kan s, k, annan skada uppkomma. Annan skada kan bestå av s, k,
rörelseskada som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1014&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1015&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppkommer
pä grund av att t, ex, driften måste läggas om, flyttningskost­nader uppstår
etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan tänkas situationer där en restriktion inte leder till någon minsk­ning i
marknadsvärdet men väl en avsevärd personlig skada. Jag anser i likhet med
utredningen att frågan om en ersäitningsgill skada föreligger eller ej skall
bedömas med beaktande av såväl marknadsvärdeminskning som annan skada. Detta
torde överensstämma med vad departements­chefen uttalade om ersättning för
personlig skada i anslutning till atl de nuvarande beslämmelserna infördes
(prop, 1972: 111, bil. 2, s. 336). När jag i fortsättningen talar om skada
inkluderar jag alltså bäde eventuell marknadsvärdeminskning och annan skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
Ersällning lill fastighetsägare m. m. 18.2-18.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1017&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18.2.1
Ersättning och inlösen utan krav på kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Fastighetsägare skall i vissa situationer ha rält att begära
ersättning eller inlösen utan krav på atl skadan skall ha en viss minsta
omfattning. Exempel på sådana situationer är om en delaljplan ändras under
genomförandetiden eller om marken i en detaljplan läggs ut för allmän plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mark
för allmän plats&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De i dag vanligaste ersättningssituationerna torde
vara de som uppkom­mer till följd av att mark tas i anspråk för att genomföra
stadsplaner, l.ex. mark som behövs för gator och andra allmänna platser.
Utredningen har föreslagit att kommunen skall vara skyldig atl på markägarens
begäran lösa in mark som i en detaljplan lagts ut för annat ändamål än enskilt
bebyg­gande. Sådan skyldighet har dock inte föreslagits beträffande mark för
allmän plats för vilken nägon annan än kommunen skall vara väghållare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 48 8 första stycket byggnadslagen är
kommunen skyldig att lösa mark som i en sladsplan är avsedd för annat än
enskilt bebyggande, under förutsättning att markägaren kan nyttja marken endast
på ett sätl som står i uppenbart missförhållande Ull dess tidigare värde. 1
dessa fall är det kommunen som primärt är ansvarig för gator och andra allmänna
platser. Kommunen är ocksä primärt lösenskyldig beträffande kvariersmark för
allmänt ändamål och skyddsområden för anläggningar även när kommunen inte är
huvudman för allmänna byggnader eller anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En motsvarighet till detla skydd för
fastighetsägaren bör enligt min mening finnas även i PBL. När kommunen är
huvudman för plangenom­förandel. kan nämligen inte fastighetsägaren själv
bestämma när planen skall genomföras. Kommunen kan när som helst lösa in
fasligheten för att uppföra en allmän byggnad eller lösa in gatumark. Denna
osäkerhet kan leda till ekonomisk skada under tiden mellan planens antagande
och dess genomförande. Fastighetsägaren torde under denna tid ha mycket svårt
atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1018&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,     .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hitta nägon annan köpare till fastigheten än kommunen. Det
kan därför      18 Ersättning till finnas anledning atl - som utredningen har
föreslagit.-- särbehandla denna     fasiigheisägare situation. Regler som
garanterar alt fastighetsägaren hälls skadeslös, om      &amp;quot;'•'&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; hans mark enligt en detaljplan är utlagd som kvartersmark för allmänt
ändamål eller som gala eller sådan allmän plats lör vilken kommunen är
huvudman, bör därför införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen skall kommunen
vara skyldig att lösa sådan mark sä snarl fastighetsägaren begär del. Mänga
remissinstanser invänder mot förslaget i detta avseende och menar alt man i
stället bör ansluta Ull gällande bestämmelser i 48 8 byggnadslagen. Det skulle
innebära att man anger en viss kvalifikationsgräns som måste överskridas ii\nan
inlösenskyl­dighel uppkommer. Som jag nyss nämnde torde emellertid en
fastighets­ägare i denna situation ha mycket svårt att sälja fastigheten till
någon annan än kommunen. Jag anser därför atl utredningsförslaget bör följas.
Konsekvenserna av denna ändring i förhållande till i dag torde inte heller bli
särskilt dramatiska. Mänga kommuner torde redan i dag förvärva fas­tigheten om
fastighetsägaren begär det. För alt få en mjukare övergäng kommer jag
emellertid att föreslå övergångsbestämmelser som innebär att 488 byggnadslagen
skall fortsätta att gälla under en viss tid efter PBL:s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några instanser har föreslagit att
fastighetsägarna skall ha rätt att påkal­la inlösen endast under planens
genomförandetid. Eftersom planen -enligt vad jag tidigare har föreslagit -
fortsätter att gälla även efler genom­förandetidens slut, förändras situationen
inte för den enskild? fastighets­ägaren i den nu aktuella situationen. Rätlen
att påkalla inlösen bör säledes finnas så länge planen gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har inte föreslagit
något motsvarande skydd för fastighets­ägaren i de fall marken är utlagd för
allmän plats för vilken någor annan än kommunen skall vara huvudman. Jag anser
eniellertid alt fastighetsägaren bör skyddas även i dessa fall, vilket ansluter
till gällande rätt (1165 BL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinslanser har hysl farhågor
att kommunerna skall bli tvung­na all lösa in mark för allmänt ändamål även
inom områden med byggnads­plan, eftersom dessa planer enligt
övergångsbestämmelserna skall gälla som detaljplaner enligt PBL. Jag kommer
emellertid senare (avsnitt 19.3,4) att föreslå övergångsbestämmelser som
innebär atl kommunen inte blir huvudman för allmän plats i dessa fall. Kommunen
kommer därför inte atl bli skyldig att lösa in sådan mark,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mark för allmän trafikanläggning eller allmän ledni:ig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 18 a och 41 a 85 byggnadslagen
har kommunen rättiti få servitut eller nyttjanderätt till viss mark som i en
fastställd generalplai eller detalj­plan är avsedd för en allmän
trafikanläggning eller en allmän'edning. Om planbestämmelsen medför intrång för
en fastighetsägare, kai han under vissa förutsättningar begära atl kommunen
förvärvar servitus- eller nytt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1020&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;380&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;janderän till marken. En motsvarighet till dagens
bestämmelser om rätt alt      18 Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  18.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kräva att kommunen förvärvar nyttjanderätt eller servitut
behövs även i     fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL. Fastighetsägarens ställning i sädana fall är
egentligen densamma som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jag nyss
har beskrivit belräffande mark för allmän plats. Därför föreslår jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inte heller i detla fall någon kvalifikaiionsgräns. Den
skada som kan uppslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;när kommunen genomför planen ersätts dä i samband med
servituts- eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nytljanderättsupplätdsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreläggande i vissa fäll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de flesta fall då byggnadsnämnden
förelägger någon att vidta en viss åtgärd motiveras del av atl fastigheten inte
uppfyller de krav som kan ställas med stöd av 3 kap,, t, ex. i fräga om
underhåll. Som jag tidigare har framhållil skall dessa krav i allmänhet kunna
hävdas utan att rätt till kompensation uppkommer. 1 vissa fall skall emellertid
- som jag tidigare nämnde — kompensation kunna utgå, nämligen för skada som
uppkommer till följd av skyddsbestämmelser som utfärdas för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Jag vill i anslulning lill iletta framhålla att det
naturligtvis inte kan bli fråga om någon kompensation till markägaren, om han
senare fär ett föreläggande att underhålla byignaden i enlighet med
skyddsbestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Min förslag innebär (10 kap. 178)
att kommunen under vissa förutsätt­ningar skall kunna besluta om skyldighet för
fastighetsägare att av hänsyn till trafiksäkerheten flytta utfarter, byggnader
m.m. 1 likhet med utred­ningen anser jag att detta inträng är av sådan art atl
kompensation bör utgå. Remissinstanserna har i allnänhet lämnat förslaget utan
erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de flesta fall rör det sig här on
åtgärder som medför direkta kostnader för fastighetsägaren utan att
marknadsvärdet på hans fastighet i någon nämnvärd utsträckning påverkas härav.
Jag föreslår sålunda atl fastighets­ägaren skall ha rätt till ersättning ide nu
aktuella situationerna ulan att det ställs något krav på att skadan skall vara
kvalificerad. Förutsättningen för detla mäsle naturiigtvis vara at; någon skada
kan påvisas. Jag återkommer till denna fräga i specialmotiveringen (14 kap. 3
8). I praktiken torde detta innebära att fastighetsägaren får ersättning för
sina direkta kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har föreslagil att
konmunen skall vara skyldig atl lösa fasligheter, om skadan till följd av ett
föreläggande blir så stor all den inte längre kan betraktas som obetydlig.
Enligt del förslag jag lägger fram skall föreläggande om flyttning av byggnader
m. m. kunna meddelas endast om byggnaden eller anläggningen kan flyttas utan
svårighet eller är av ringa värde. Ett föreläggande kan däiför irte medföra en
sådan skada för fastig­hetsägaren att inlösen bör ske. Tillskillnad frän
utredningen föreslär jag därför inte någon rätt för fastighetsigaren att begära
inlösen i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;381&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändring av gatas höjdläge in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/y Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;in.
  ni. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagen innehåller en
bestäinirielse om ersättning för skada vid Jastiglieisägare genomförande av
stadsplaner, utan samband med att mark avträds. Be­stämmelsen finns i 75 5 och
innebär att kommunen är skyldig att ersätta skada som uppstår genom att ett
område, som har varit avsett till allmän samfärdsel, övergår till att helt
eller delvis användas för annat ändamål eller ändras till sitt höjdläge när en
sladsplan genomförs. Sådan ersättning kan tillkomma ägare av angränsande mark
eller nyttjanderälls- eller servi-tutshavare. Denna beslämmelse har funnils i
stort sett oförändrad sedan den infördes i 1907 års stadsplanelag. Anledningen
till att den har begrän­sats till de angivna fallen var att högsia domstolen i
samband med tillkoms­ten av lagen anförde, att en tomtägare inte borde ha någon
generell rätt till ersättning för olägenhet och minskning i lomlvärde som kunde
uppslå lill följd av sådana ändringar av stadsplanen, som inte omedelbart
berörde tomten eller närmaste delen av galan. Även i PBL bör enligt min mening
finnas regler om kompensation lill fastighetsägare, som pä detta omedel­bara
och för fastighetens användning väsentliga sätt berörs av etl beslul angående
angränsande fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
ersättning i dessa situationer skall utgå endast om skadan är kvalificerad.
Skador av delta slag kan enligt min mening normalt jämföras med sådana skador
som kan uppkomma till följd av ett föreläggande. Jag kan därför inte dela
utredningens uppfattning atl det finns tillräckliga skäl atl ändra gällande
beslämmelser. 1 likhet med några remissinstanser föreslår jag därför alt
fastighetsägaren - på samma sätl som i dag - skall kompenseras utan något krav
pä atl skadan skall vara av en viss omfattning. Någon bestämmelse om inlösen
finns inte i dag och torde inte heller behövas i PBL, Jag föreslär alltså atl
en beslämmelse av samma innebörd som 75 8 byggnadslagen skall tas in i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planändringar ni. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För detaljplaner skall som jag
tidigare (avsnilt 8,3,1) har föreslagil en genomförandetid anges. Före utgången
av denna tid skall fastighetsägare och andra kunna räkna med att planen fär
genomföras och kunna anpassa sin egen planering därefter. Här skall alltså
gälla en i princip oinskränkt byggrätt till åtgärder i överensstämmelse med
planen. Som jag tidigare har föreslagit (avsnitt 8,6,1) skall det dock i
speciella undantagsfall vara möjligt att ändra eller upphäva planen redan innan
genomförandetiden har gått ut. Detta kan i vissa fall innebära en inskränkning
i byggrätten, I likhet med ulredningen anser jag att fastighetsägaren bör ha
rätt till ersättning för den skada han lider i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag har föreslagit i fräga om
detaljplaner (avsnitt 8.6,2) innebär bl,a, att planen fortsätter att gälla och
får genomföras även efter genomförande­tidens utgång. Då har emellertid
fastighetsägaren ingen ovillkoriig rätt att utnyttja den i planen medgivna
byggrätten. Kommunen kan upphäva eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1024&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1025&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;382&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. in. 18.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändra planen utan alt rättigheter som har uppkommit genom
planen beak-      18 Ersättning till tas. Frän ersättningssynpunkl är det
säledes intressant att studera endast     fasiigheisägare de fall dä planen
ändras eller upphävs före utgången av genomförandeti­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En detaljplan skall kunna ändras
eller upphävas under genomförandeli­den endast om det är nödvändigt på grund av
nya förhållanden av slor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid
planläggningen, Nägra remissin­stanser har föreslagit att fastighetsägaren pä
grund av det motstående samhällsintresset bör läla etl visst intrång i dessa
situationer. För egen del anser jag - med hänsyn bl, a, lill atl byggrätten
enligl detaljplaner skall kunna begränsas i liden - att fastighetsägare i
princip skall kunna utgå från atl lämnade tillstånd gäller under angiven tid.
Del är därför rimligt att fastighetsägaren i dessa situationer får ersättning
för den skada som kan uppkomma utan något krav pä en viss kvalifikationsgräns,
F, ö, gör jag den bedömningen att upphävanden och ändringar under
genomförandeliden kommer att bli mycket sällsynta. En garanti för att så blir
fallet är de restriktiva bestämmelser som skall gälla i detta avseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om upphävanden och
ändringar under genomförandetiden före­slår jag således att ersättning skall
utgä utan nägot krav på atl skadan skall vara av viss storlek. Uppkommer genom
upphävandet eller ändringen synnerligt men vid användningen av fastigheten, bör
kommunen vara skyldig atl lösa den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också föreslagit
ersättningsrätt för fastighetsägare, om en fastighetsplan ändras under
detaljplanens genomförandetid. Enligt min mening är del inte nödvändigt med
någon rätt till ersättning i dessa situa­tioner. Anledningen härtill är bl, a,
att någon byggrätt inte är knuten till fastighetsplanen. Ändringar av
fastighetsplanen kan således inte medföra någon förändring av de
bebyggelsefömtsäitningar som anges i delalj­planen. Till detta kommer alt det,
som jag tidigare har föreslagit, i PBL skall ställas krav pä överensstämmelse
mellan fastighetsplanen och detalj­planen. Det bör således räcka med etl skydd
mot ändringar av detalj­planen. Att jag inte kan ansluta mig till
utredningsförslaget på denna punkt beror också på att jag har en något
annoriunda syn än utredningen pä vad en fastighetsägare bör vara skyldig att
tåla. Utredningen har sålunda tänkt sig att ersättning skall betalas för varje
extrakostnad som kan förorsakas fastighetsägaren genom att fastighetsplanen
ändras. Om det finns ett all­mänt intresse som gör att ändringen är nödvändig,
bör emellertid enligt min mening fastighetsägaren få tåla ett visst intrång. 1
de fallen lorde det -som ocksä utredningen konstaterar - aldrig kunna uppkomma
någon slörre skada. Jag föreslår därför inte nägon rätt till ersättning eller
inlösen vid ändring av en fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också föreslagit
rätt till ersättning om ett förhandslov, bygglov eller marklov ändras. Sådana
tillstånd har i princip en giltighetstid om två år. Det finns enligt min mening
inte någon anledning all tillåta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1026&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1027&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;383&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1028&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förändringar av dessa tillstånd under den relativt korta
giltighetstiden. Därför behövs inte heller några
érsätlriingsbestämmeisér,&amp;quot;  &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Erlagda avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss nämnt skall någon
ersättning inte utgå om en detaljplan ändras efter genomförandetidens slut. Det
torde emellertid bli vanligt att kommunen kräver ersättning för gatukostnader
samt avgifter för vatten och avlopp redan under planens genomförandetid.
Normalt kommer natur­ligtvis tomterna att bebyggas ganska snart efter det att
avgifterna har betalats. Det kan dock inte uteslutas att fastighetsägaren inte
ansöker om bygglov under genomförandetiden, trots att han har betalat
avgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening skulle det i
dessa situationer vara stötande om han inte fick tillbaka eriagda avgifter, om
t, ex, planen upphävs eller om kom­munen löser in fastigheten. Särskilt
påtagligt är det i de fall planen fortsät­ter alt gälla men kommunen löser in
fastigheten för att själv genomföra planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår därför att avgifterna
för gator och andra allmänna platser skall återbetalas, i den mån skada
uppkommer genom alt fastighetsägaren på grund av att bygglov vägras inte kan
använda fastigheten på det sätt som låg till grund för beräkningen av den
eriagda avgiften, 1 lagrådsremis­sen föreslog jag en beslämmelse med innebörd
att även avgifter för vallen och avlopp skulle återbetalas. På förslag av
lagrådet (yttrandet s. 125 0 kommer jag i stället att i annat sammanhang
föreslå att en sådan bestäm­melse tas in i lagen (1970:244) om allmänna vatten-
och avloppsanläggning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet vidare påpekar
(yttrandet s. 126) kommer dessa avgifter också att ersättas vid en eventuell
expropriation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillträde lill fastigheter m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä samma sätt som enligt dagens
lagstiftning bör det också enligt PBL i vissa fall vara möjligl för
byggnadsnämnden m. fl. att få tillträde till fastig­heter, byggnader och andra
anläggningar för kontroll, besiktning m, m. Normalt kan naturligtvis tillträde
ske ulan att några skador uppkommer för fastighetsägaren. Om skador trots allt
skulle uppkomma, bör fastighetsäga­ren ha rätt lill ersättning. Något krav på
att skadan skall vara kvalificerad bör inte ställas upp. Jag föreslår således
en rätt till ersättning för skada som uppkommer i samband med att
tilllrädesrätten utövas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.2.2 Ersättning och inlösen vid kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.2.1-18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1030&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: 1 vissa fall krävs att skadan är
tillräckligt kvalificerad för atl kompensation skall kunna utgä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa bestämmelser skall t, ex,
gälla bevarande av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse
genom skyddsbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. De skall också
gälla när älerupp­förande av en riven eller på annat sätt förstörd byggnad
vägras eller när rivningslov eller i vissa fall marklov vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1032&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;384&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare (avsnitt 18,1,2) framhöll bör
fastighetsägare i en del fall      1 Ersällning lill&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vara skyldiga att tåla en skada av viss storlek, innan
ersättning aktualise-     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      ' &amp;quot;'
'''&amp;quot;•'&amp;quot;&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.,,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras.
Jag övergår nu till att behandla sådana tall,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IH &amp;quot;&amp;gt; '&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kvalifikaiionsgränsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att den
skada som en fastighetsägare skall vara skyldig atl läla, skall preciseras så
långt som möjligt. Vid intrång i den pågående markanvändningen skall enligt
förslaget ersättning sålunda utgå, om skadan inte är obetydlig i förhållande
till värdet av den berörda delen av fasligheten, 1 motiven har denna
kvalifikationsgräns angetts Ull cirka tio procent av värdet av den berörda
delen av fastigheten, Enligl ulredningen åsyftas därmed inie någon förändring
av gällande praxis. Många remissin­stanser är positiva till att
kvalifikationsgränsen preciseras på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om kvalifikationsgräns
bör enligl min mening gälla för fem olika ersäitningssituationer. Det är dels
när en byggnad inte får äter-uppföras efter rivning, brand m, m,, dels när
rivningslov vägras i vissa fall, dels när skyddsbestämmelser utfärdas för
kulturhistoriskt värdefull bebyg­gelse, dels när bestämmelser om skydds- eller
säkerhetsområden meddelas genom områdesbestämmelser och dels när marklov vägras
i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med många remissinstanser
anser jag att det är en fördel atl sä långt möjligl precisera
kvalifikationsgränsen. Även lagrådet (yttrandet s. 15) framhåller detta som en
fördel. När det gäller frågan om vilken kvalifikationsgräns som kan anses
skälig anförde jag i lagrådsremissen bl. a. följande (s. 308 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig därior till
utredningsförslaget men med den förändring­en att jag anser all
fastighetsägaren bör tåla en skada som motsvarar en femtedel av värdet av den
berörda delen av fastigheten. Det finns inga entydiga rättsfall som anger hur
stor skada fastighetsägaren enligl gällande rätt är skyldig alt tåla i olika
siiualioner. De rättsfall som jag nyss nämnde synes dock kunna tydas så atl
ersättning för intrång som orsakas av beslul enligt naturvårdslagen bör utgå om
skadan överstiger ca tio procent av värdet av den ekonomiska enhet till vilken
skadan relateras. Den kvalifika­tionsgräns som jag har föreslagit kan därför
uppfattas som en skärpning gentemot fastighetsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När kvalifikationsgränsen för
intrång till följd av beslut enligt PBL skall bestämmas, måste man emellertid
enligt min mening beakta den ställning fastighetsägare har enligt dagens
byggnadslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ersäitningssituationer för vilka
en kvalifikationsgräns bör gälla är som jag nyss nämnde bl, a, dels när en
byggnad inte får återuppföras efter rivning, dels när rivningslov vägras och
dels när skyddsbestämmelser utfärdas för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1033&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1034&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en fastighetsägare i dag ansöker
om lov lill rivning av l.ex, ell      18 Ersällning lill bostadshus, kan
kommunen enligt 358 byggnadslägérl meddela förbud     fasiigheisägare mot
rivning under en lid av tre år. Förbudet kan under vissa fömlsätlning-     m.
m. ar förlängas. Om fastighetsägaren lär lov an riva sill hus, har han
emellcr-     18.2.2 tid inga garantier för atl han omedelbart därefter får lov
atl uppföra ett nytt hus. Den plan som gäller för faslighelen kan vara omodern,
vilket kan medföra att kommunen utfärdar nybyggnadsförbud i avvaktan på ändring
av planen. Fastighetsägaren mäste dessutom ta med i beräkningen att byggrätten
enligt den ändrade planen kan bli betydligt mindre än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fastighetsägare som i dag river
sitt hus för atl ersätta det med ett nytt mäste således räkna med att det kan
ta relativt läng tid innan elt nytt hus kan uppföras. Han har inte heller nägra
garantier för att han fär uppföra elt hus som är lika stort som det rivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När nu ersättningsbestämmelser
skall införas för sådana fall dä fastig­hetsägaren vägras att återuppföra en
riven byggnad eller då han vägras att riva byggnaden, bör hans slällning enligt
gällande rätt tas till utgångspunkt för bedömningen. Dessutom bör beaktas de
fördelar PBL innebär för fa­stighetsägaren i dessa situationer. Fördelarna
ligger främsi i att fastighets­ägaren inte behöver sväva i ovisshet under sä
läng tid som f, n. Enligt min mening innebär en rimlig avvägning alt
fastighetsägaren skall vara skyldig alt tåla värdeminskningar som motsvarar en
femtedel av värdet av den berörda delen av faslighelen. Är skadan större bör
han alltså ha rätt lill ersättning, Detla bör gälla ocksä när skyddsbestämmelser
meddelas i en detaljplan för kulturhistoriskt eller miljömässigl värdefull
bebyggelse. De mest kännbara effekterna i dessa situationer torde nämligen vara
atl fas­tighetsägaren Ull följd av skyddsbestämmelserna hindras att riva byggna­den
och ersätia den med en ny,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall kan
underhållskostnaderna för en kullurhisloriskl värdefull byggnad vara högre än
för en ordinär byggnad, 1 normalfallet sammanfaller den enskildes och
samhällets önskemål all underhälla byggnaden så all dess kulturhistoriska
värden bevaras. Värdemässigt tar sig detta uttryck genom att kostnadsökningarna
väl kompenseras av det ökade värde bygg­naden får just genom att dess
kulturhistoriska egenart bevaras. Det torde därför vara endasi i absoluta
undantagsfall sorh ökade underhällskostnader kan bli så betungande att de
utlöser rätt till ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samma kvalifikationsgräns som nu
har föreslagits beträffande t, ex, skyddsbestämmelser för miljömässigt eller
kulturhistoriskt värdefull be­byggelse bör gälla även i de fall skyddsområden
säkerställs för områden i närhelen av försvarsanläggningar m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s, 11 fO har i denna fråga anfört
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan länge finns bäde i
byggnadslagstiftningen och i naturvårdslagstift­ningen bestämmelser som innebär
atl det skall vara fråga om etl någorlun­da kvalificerat inträng för atl
ersättning skall utgä. Ersättning skall, heter del i dessa författningar, utgå
endasi om pågående markanvändning &amp;quot;avse­värl försvåras&amp;quot;. När dessa
ersättningsprinciper beslutades år 1972 uttalade departementschefen (prop,
1972: 111, bil, 2 s, 335) att del var naturligt att nägon kvalifikation måste
uppställas. Envar måste vara beredd atl under­kasta sig visst inträng av hänsyn
till allmänna intressen, Elt bagatdlartat intrång, framhöll han, bör inte grunda
någon ersättningsrätt mot det all­männa, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;13    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1036&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;386&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns inga entydiga rättsfall
som anger hur stort intrånget mäste vara      18 Ersällning lill för all den
pågående markanvändningen skall anses ha avsevärt försvårats,    
fasiigheisägare Uppnås kvalifikationsgränsen skall emellertid hela skadan
ersättas. Frågan      m. m. behandlades av högsta domstolen i de två rättsfall
(NJA 1981 s, 351) som      18.2.2 departementschefen hänvisar till i remissprotokollet
(s.307 0. Enligt de­partementschefen synes dessa rättsfall kunna tydas sä att
ersättning för inträng som orsakas av beslut enligl naturvårdslagen bör utgå om
skadan överstiger ca tio procent av värdet av den ekonomiska enhet till vilken
skadan relateras. Enligt lagrådets mening kan så långtgående slutsatser inte
dras av de båda rättsfallen. Högsta domstolen uttalar nämligen att
förhållandena i praktiken torde vara alltför skiftande för atl någon för alla
fall enhetlig regel belräffande ersättningsgrundande skadenivä - såsom viss
bestämd procentandel av värdet av den enhet vartill skadan relateras - skall
kunna uppställas. Frågan om en skada i relation till en viss enhet är att anse
som ersäitningsgill får därför, anförde domstolen, bedömas med hänsynstagande
till omständigheterna i det särskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en kvalifikationsgräns
på tjugo procent av den berörda delen av fastigheten vinner inte stöd vare sig
i de uttalanden som gjordes när 1972 års ersättningsprinciper beslutades eller
- vilket inte heller depar­tementschefen synes vilja göra gällande - i praxis.
Förslaget innebär enligl lagrådets uppfattning en betydande skärpning gentemot
fastighetsägaren. Departementschefen, som vidgår atl gränsen kan uppfattas som
en skärp­ning, för på s. 308 f ett resonemang till stöd för sin mening att
fastighetsäga­ren i de situationer varom är fråga, skall vara skyldig att tåla
den angivna värdeminskningen. Resonemangel bygger på atl den slällning en
fastig­hetsägare har enligt gällande lag dä han vägras att återuppföra en riven
byggnad eller dä han vägras riva en byggnad jämförs med hans ställning enligt
PBL i motsvarande situationer, varvid bl. a. pekas pä de fördelar som PBL
innebär för honom, främst atl inte behöva sväva i ovisshet under sä lång tid
som f. n. Resonemangel mynnar ut i alt departementschefen finner att den
föreslagna kvalifikationsgränsen innefattar en rimlig avväg­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såsom departementschefen anför
innebär PBL att fastighetsägarna i de situationer som han hänvisar till fär en
bättre ställning än vad de har enligt dagens byggnadslagstiftning. Nuvarande
regler innebär att faslighetsägar­na kan drabbas av ett ekonomiskt avbräck som
är betydande jämfört med situationen vid vissa liknande myndighetsingrepp t,
ex. expropriation. Det är naturligt att detta rättas till, något som dock ej är
ett argument för atl lägga kvalifikationsgränsen på den föreslagna nivån. 1 de
fall då genom områdesbestämmelser skydds- eller säkerhetsområden säkerställs i
närhe­ten av försvarsanläggningar m. m. har över huvud taget inte angetts något
skäl till slöd för den skärpning av kvalifikationsgränsen som förslaget innebär
i förhällande till vad som gäller f. n. (83 8 byggnadslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill i detla sammanhang
peka på att kvalifikationsgränsen skall tillämpas även då marklov vägras för
åtgärder som motverkar syftet med sädana skydds- och säkerhetsområden som nyss
nämnts. Av de åtgärder som kan omfattas av krav pä marklov, nämligen
schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering, kan de tvä sistnämnda regleras
ocksä med stöd av bestämmelser i naturvårdslagen (8 8), Ersättning utgår dä om
den pågående markanvändningen avsevärt försväras (26 8 naturvårdsla­gen), dvs,
vid en kvalifikationsgräns som torde vara betydligt lägre. Det är enligl
lagrådets mening värt att uppmärksamma att ingripanden i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1037&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1038&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,...,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;387&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;älgärder av samma slag blir hell olika i
ersättningshänseende beroende pä      18 Ersällning till om regleringen sker
enligt PBLellervmed stöd av bestärhnhelserna i natur-     fasiigheisägare
värdslagen, 1 lagrådsremissen har inte närmare utvecklats om denna olik-     
m.m. het kan motiveras av skillnader i tyngden hos de samhällsintressen
som      18.2.2 resp. lag avser all tillgodose.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oavsett om man när det gäller
vägrat rivningslov eller vägrat lov atl återuppföra riven eller förstörd
byggnad kan finna motiv för en ganska hög kvalifikationsgräns, måste dock
ifrågasättas om en fastighetsägare skall vara skyldig att tåla skador på tjugo
procent av - i de flesta fall -fastighetens värde. För andra situationer, l.ex,
de markreglerande åtgär­der som berörts i det föregående, måste i än högre grad
ifrågasättas om förslaget är förenligt med de allmänna principer som gäller för
ägarens rätt till ersättning. Delta gäller även för det fall dä den berörda
delen utgör ett begränsat område av fastigheten. Förslagets vittgående innebörd
ger an­ledning alt ta upp frågan om förslaget är förenligt med regeringsformen
och med Sveriges åtaganden på grund av ratifikationen av Europeiska konven­tionen
angående skydd för de mänskliga rätUgheterna och de grundläggan­de friheterna
samt av del första tilläggsprotokollet till konventionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 regeringsformen finns
beslämmelser om egendomsskydd i 2kap, 185, Paragrafen föreskriver att varje
medborgare vilkens egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant
förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligl grunder som
bestäms i lag. Vad som menas med &amp;quot;annat sådant förfogande&amp;quot; är inte
helt klart. Av uttalanden i förarbe­tena till grundlagsreformen framgår atl man
därmed avsett bl, a, ingripan­den i egendomsrätten enligt bestämmelser i
rekvisitions- och föriogandela-gar. Vidare har klart uttalats (prop, 1973:90
s.237) att paragrafen inte omfattar bestämmelser i planlagsliftning eller i
naturvårds- och miljö­skyddslagstiftning om begränsning i möjligheterna att
använda fast egen­dom. Sådana begränsningar brukar benämnas
rådighetsinskränkningar el­ler användningsregleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De situationer där det krävs att
skadan skall överskrida den angivna kvalifikationsgränsen för atl ersättning
skall utgå har upptagits i 14 kap. 8 5 PBL. Det rör sig i samtliga fall om
rådighetsinskränkningar. Eftersom sådana rådighetsinskränkningar fallei&amp;quot;
utanför tillämpningsområdet för 2kap. 18 8 RF strider bestämmelserna inte mot
grundlagen. I sammanhang­et kan det vara värt att notera att lagstiftaren genom
att låta en föreskrift om ingrepp i användningen av en fastighet få formen av
en inskränkning i rådighelen över fastigheten i stället för att föreskriva att
en särskild rätt, l.ex. ett servitut, får tillskapas till förmån för en annan
fastighet, kan åstadkomma att den drabbade fastighetsägarens rätt till
ersättning märk­bart försämras. Som exempel kan anföras sådana skydds- och
säkerhels-bestämmelser som avses i 14 kap. 8 5 punkt 4 och som berörts i det
föregående. Förbud enligt nämnda bestämmelser meddelas till förmån för viktiga
statliga anläggningar, l.ex, befästningar, men också för betydelse­fulla
enskilda anläggningar, t, ex, kärnreaktorer. Om skyddet i stället hade
utformats som ett negativt servitut hade expropriationslagens frikostigare
värderingsregler blivit tillämpliga. Det må dock framhållas att motsvaran­de
bestämmelser i gällande räll (81 och 82 88 byggnadslagen) också är utformade
som rådighetsinskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller förevarande
bestämmelsers förhållande till Europakon­ventionen är det artikel 1 i första
tilläggsprotokollet som är av intresse. Eftersom det inte är fråga om
äganderättsövergång är det första meningen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1040&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;388&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;första siycket av artikeln som kan vara tillämplig. 1
denna mening före-      18 Ersättning lill skrivs alt envar fysisk eller
juridisk persons rätt lill sin egendom skall      fasiigheisägare lämnas
okränkl. Enligt andra siycket i artikeln inskränker bestämmelsen      m.iii.
likväl inte en stals rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten
finner      18.2.2 erforderlig för att reglera nyttjandet av viss egendom i
överensstämmelse med det allmännas intresse, Rådighetsinskränkningar av det
slag varom är fräga är således inte oförenliga med ordalydelsen i artikeln.
Artikeln lik­som hela konventionen bygger emellertid pä förutsättningen att en
rimlig avvägning skall göras mellan samhällets iniressen och kravet på skydd av
den enskildes grundläggande  rättigheter (Europadomstolens dom  den 23
september 1982 punkt 69 i Sporrong-och Lönnrothmålet), Vid en sådan avvägning
är det naturligt atl ocksä beakta storleken av den ersättning som utgår till
den som drabbas av rådighetsinskränkningar. Med hänsyn till att del i
Europadomstolen föreligger endast få avgöranden i hithörande frågor råder det
osäkerhet om hur domstolen kan tänkas se på förevarande bestämmelsers
förenlighet med artikel 1 i första tilläggsprotokollet. Lagrå­det har därför
svårt att bedöma om domstolen vid en eventuell prövning skulle anse det vara
oförenligt med artikeln att en skada på tjugo procent av en fastighets värde
till följd av inskränkningar i rådigheten över fastig­heten inte är
ersäitningsgill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om bestämmelsen i 14 kap, 8 8
om en tjugoproceniig kvalifikations­gräns inte strider mot 2kap, 18 8 RF måste
ifrågasättas om den är förenlig med rättsordningen i övrigt. Lagrådet har
varken i praxis eller doktrin kunnat finna exempel på att en skadelidande under
i övrigi jämförbara förhållanden själv fått bära en skada på tjugo procent av
det skadade föremålets värde. Den föreslagna kvalifikationsgränsen får därför
anses stå i mindre god överensstämmelse med i rättsordningen hittills
tillämpade ersättningsprinciper. Med hänsyn härtill och dä departementschefens
mo­tivering för en tjugoproceniig kvalifikationsgräns - såsom framgår av vad
som anförts i det föregående - inte är invändningsfri kan del enligt lagrå­dets
uppfattning med fog sättas i fråga om en fastighetsägare, som genom kommunala
beslut drabbas av inskränkningar i rådighelen över sin faslig­het, skall behöva
tåla en härigenom uppkommen skada pä en femtedel av - i de flesta fall -
fastighetens värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har (SOU 1979:66 s,
575) funnit en rimlig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen vara att
den enskilde utan rätt till kompen­sation bör tåla en ekonomisk skada som
motsvarar ca tio procent av fastighetens eller fastighetsdelens värde vid
sädana rådighetsinskränkning­ar varom är fräga. Mindre förändringar i värdet
kan i praktiken ofta vara svåra att påvisa, anför utredningen, som också
framhåller att den med sitt förslag inte åsyftat nägon förändring av gällande
praxis. Lagrådet finner för sin del att en kvalifikationsgräns på tio procent i
de skadesituationer varom är fråga inte kan anses oförenlig med vad som
tidigare i lagstiftning och praxis ansetts godtagbart. Med denna nivå på
kvalifikationsgränsen synes ocksä de i det föregående uttalade betänkligheterna
rörande fören­ligheten med artikel 1 i första tilläggsprotokollet kunna vika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det må framhållas att de i det
föregående berörda olikheterna i PBL: s och naturvårdslagens ersättningsregler
såvitt avser vissa markreglerande åtgärder kvarstår även om
kvalifikationsgränsen besläms till tio procent. Olikheterna blir emellertid
mindre med lagrådets förslag, 1 detta samman­hang vill lagrådet peka på
möjligheten att i PBL låta kvalifikationsgränsen i fräga om ingrepp i
användningen av marken för annal ändamål än bebyg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1041&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1042&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;389&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gelse ligga pä en lägre nivä än gränsen för
bebyggelsereglerande ingrepp,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet kan inte bedöma otri-.ea.sädan
differentieringfiiy lämplig och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lägger därför inte fram något förslag i detla hänseende,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad lagrådet har anfört
vidhåller jag inte längre förslaget om en kvalifikationsgräns på tjugo procent
i de nu avhandlade fallen. Jag är emellertid inte beredd att ansluta mig till
lagrådets förslag om en kvalifikationsgräns på tio procent, 1 stället vill jag
ta fasta på lagrådets påpekande angående möjligheten att låta
kvalifikationsgränsen i fråga om ingrepp i användningen av marken för annat
ändamål än bebyggelse ligga pä en lägre nivä än gränsen för
bebyggelsereglerande ingrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill till att börja med ta upp
frågan om kvalifikationsgränsen när det gäller markreglerande bestämmelser.
Därefter kommer jag alt behandla kvalifikationsgränsen som rör de
bebyggelsereglerande beslämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markreglerande beslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De markreglerande bestämmelserna
avser i första hand sådana åtgärder som berörs i de av mig åberopade
rättsfallen (NJA 1981 s, 351). I lagrådsre­missen drog jag den slutsatsen av
rättsfallen att de synes kunna tydas så att ersällning för intrång som orsakas
av beslut enligt naturvårdslagen bör utgå om skadan överstiger ca tio procent
av värdet av den ekonomiska enhet lill vilken skadan relateras. Mot detta
invänder lagrådet atl man inie kan dra sä långtgående slutsatser av rättsfallen
eftersom högsia domstolen påpekar att man - på grund av att förhållanden kan vara
sä skiftande i olika situationer - inte kan tillämpa någon fast procentsats.
Jag godtar lagrådets bedömning i detta avseende och vidhåller därför inte mitt
förslag i det remitterade lagförslaget att ange en fast procentsats för
kvalifikations­gränsen beträffande de markreglerande bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom de markreglerande
beslämmelserna i PBL till stor del liknar de restriktioner som kan utfärdas med
stöd av naturvårdslagen, föreslår jag -mot bakgrund av det nyss anförda - att
nuvarande ersättningsbestäm­melser för dessa fall i byggnadslagen i sak
oförändrade förs över Ull PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om sålunda föreskrifter meddelas i
områdesbestämmelser om vegeta­tion m, m, inom omräden som är avsedda för
bebyggelse eller inom skydds- eller säkerhetsområden eller om marklov vägras
inom sädana omräden, skall fastighetsägare ha rätt till ersättning om den
pågående markanvändningen avsevärt försvåras. Denna kvalifikationsgräns över­ensstämmer
alltså med den som finns i naturvårdslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bebyggelsereglerande beslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu lill att behandla
kvalifikationsgränsens utformning i så­dana fall dä fastighetsägaren'vägras atl
återuppföra en riven byggnad eller vägras rivningslov eller dä hans faslighet
av kulturhistoriska eller miljö­mässiga skäl omfattas av skyddsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1044&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.
  in. 18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De skador som kan uppkomma i dessa
situationer kan naturliglvis vara IS Ersättning lill olika till sin karaktär.
Gemensamt för de tre situationerna är emellertid att Jasiighelsägare
fastighetsägaren alltid kan uppskatta vilket värde fastigheten skulle ha om han
efler en rivning fick uppföra en i huvudsak likadan byggnad. Om del värdet är
högre än det som fastigheten har i nuvarande skick med det för honom belastande
kommunala beslutet, kan han konstatera all en ekono­misk skada har uppkommil
lill följd av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skyddsbestämmelser meddelas för
en kullurhisloriskl värdefull byggnad, kan naturligtvis skador också uppkomma
genom att underhållet blir väsentligt fördyrat. Eftersom sådana skador
emellertid ofta kan uppvä­gas av all fastigheten fär ett ökat värde just genom
att den kulturhistoriska särarten bevaras, torde även i dessa fall en reell
skada uppkomma endast om alternativet med rivning och nybyggnad ter sig
väsentligt mera förmån­ligt för fastighetsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer därför i det följande
att uppehålla mig särskill vid sådana skador som kan uppkomma genom att
fastighetsägaren efter rivning inte fär återuppföra en i huvudsak likadan
byggnad. Resonemanget är säledes relevant för alla de tre situationer som nu avhandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill som en bakgrund till milt
förslag erinra om att det under den lid då rivning och nybyggnad sågs som elt
naturligt och rationellt sått alt lösa förnyelse- och saneringsproblemen
tillkom många orealistiska detaljplaner med bl. a. byggrätter som med dagens
synsätt är orimligt stora. Mycket arbete har därför pä senare är lagts ner på
att revidera dessa planer. I många fall har revideringarna syftat till att
bevara befintlig bebyggelse av hänsyn till miljömässiga eller kulturhistoriska
värden. 1 andra fall har man med de nya planerna velat skapa garantier för att
ny bebyggelse blir bällre miljöanpassad än den befinlliga. 1 båda dessa
siiualioner har den revidera­de planen mänga gånger inneburit en sänkning av
den tidigare medgivna byggrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även frän fastighetsägarhåll torde
man vara väl medveten om all man efter en eventuell rivning inte alllid kan
påräkna att få uppföra en likadan byggnad eller en byggnad i enlighet med den
gamla detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget i lagrådsremissen
skall som nämnts fastighetsägaren ha rätt Ull ersättning om han efter t, ex. en
rivning inte får uppföra en i huvudsak likadan byggnad. Denna s,k.
återuppföranderätt kopplades till den befintliga byggnaden med hänsyn till att
detaljplaner enligt PBL inte kan väntas få samma varaktighet som dagens stads-
och byggnadsplaner. På grund av att denna principiella återuppföranderätt får
anses vara en väsenllig förstärkning av fastighetsägarens ställning i
förhållande till i dag samt att dagens nybyggnadsförbud försvinner, ansåg jag
det skäligl med en kvalifikationsgräns på tjugo procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådel kan nuvarande
förhållanden inte läggas till grund för etl förslag om en kvalifikationsgräns
på tjugo procent. Lagrådets förslag inne-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1046&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;391&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bär atl kvalifikationsgränsen - med bibehållande av den
principiella äter-      18 Ersättning lill&lt;br&gt;
uppföranderätten - bestäms tilllio procent,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan som jag tidigare nämnde
inte ansluta mig till lagrådets förslag i denna del. Ett genomförande av
förslaget skulle försvåra arbetet med bevarande av miljömässigt eller
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och försämra möjligheterna att efter
rivning kräva att ny bebyggelse anpassas till den befintliga miljön. Jag är
emellertid beredd atl något jämka mitt förslag i lagrådsremissen och ansluta
mig till lagrådets tanke om en särskild kvalifikationsgräns för de
bebyggelsereglerande bestämmelserna. Som jag har nämnt i det föregående och i
lagrådsremissen är ju avsikten att faslig-hetsägarens ställning i de nu berörda
situationerna inte nämnvärt bör förändras när PBL införs. Med hänsyn till att
situationerna enligt PBL inte är direkt jämförbara och med hänsyn till att
gällande rätt inte är helt entydig, föreslår jag nu ett mer nyanserat synsätt.
Någon bestämd procent­sats för kvalifikationsgränsen bör därför inte anges i
lagtexten, 1 stället bör föreskrivas att fastighetsägare i de nu avsedda
situationerna - dvs, om äleruppförande vägras, rivningslov vägras eller
skyddsbestämmelser med­delas - bör vara berättigade lill ersättning endast om
skadan är betydande i förhållande lill värdet av berörda delar av fastigheten.
Vägledande för bedömningen av vad som skall anses utgöra en betydande skada
skall alllsä vara vad fastighetsägaren enligl dagens praxis anses skyldig att
tåla när del gäller begränsningar i byggrälten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga stads- och byggnadsplaner
anger - som jag nyss nämnde - en betydligt lägre byggrätt än den som den
befintliga byggnaden represen­terar. Dessa planer kommer atl fortsätta att
gälla som detaljplaner när PBL träder i kraft. Efter rivning av den befintliga
byggnaden kan således fastig-helsägaren inte räkna med alt få utnyttja större
byggrätt än som anges i planen. Mot bakgrund av det resonemang som jag nyss
förde kan han normalt heller inte räkna med nägon räll lill ersättning i denna
situation. Den begränsning av byggrätten som planen innebär har ju gjorts
enligt nuvarande bestämmelser i byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skadan är så allvariig an det
uppkommer synnerligt men vid använd­ningen av fastigheten, dvs, att fastigheten
blir i hög grad onyttig för fastighetsägaren, bör denne ha rält att kräva att
kommunen löser fastighe­ten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77// vilken enhet skall skadan relateras?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
kvalifikationsgränsen skall anges i förhäl­lande till den berörda delen av
faslighelen, I det remitterade lagförslaget har jag anslutit mig till
utredningens förslag bäde när det gäller markregle­rande bestämmelser och när
det gäller bebyggelsereglerande bestämmel­ser. Förslaget innebär en förändring
i förhållande till nuvarande bestäm­melser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 tvä rättsfall (NJA 1981 s. 351) bekräftas utredningens
uppfattning att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1047&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1048&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är ett relativt betraktelsesätt som anläggs när man
bedömer om rätt till 18 Ersällning lill ersättning föreligger eller inte. Delta
innebär atl skadan skall relateras till Jasiighelsägare värdet av en viss enhet
och att ersättning skall betalas, om skadan uppgår till en viss del av denna
enhets värde. Däremot synes rättsfallen lyda på att skadan enligl gällande bestämmelser
skall relateras lill hela den berörda fasligheten, sådan den definieras i
expropriationslagen vid tillämpning av reglerna om delexpropriation (jfr SOU
1969:50, s, 145, 178-179, prop, 1971: 122, s, 191, 254 och 264), Det innebär
all man inte behöver vara strikt bunden lill den gällande
fastighetsindelningen. Om flera fasligheter tillsam­mans bildar en ekonomisk
enhet, t, ex, en beslående brukningsenhet, bör man vid prövningen utgå från
denna enhet. Motsvarande gäller om en del av en registeriästighet utgör en
självständig ekonomisk enhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss nämnde föreslår jag nu
- med ändring av det remitterade lagförslaget - all nuvarande
ersäliningsbesiämmelser i byggnadslagen i sak oförändrade förs över till PBL
när del gäller de markreglerande be­slämmelserna. För dessa situationer skall
alltså nuvarande beslämmelser och praxis gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de bebyggelsereglerande
bestämmelserna vill jag emellertid vidhålla mitt tidigare förslag att skadan
skall relateras till berörd del av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom skadan enligt gällande
rätt skall relateras till hela enheten, kan en tillämpning av en fast
procentsats för atl ange skadans storlek i vissa situationer leda till orimliga
resultat. Delta är ocksä HD:s slutsals i de nämnda rättsfallen. En restriktion
kan ju l.ex, orsaka en mycket stor skada på den del av fastigheten som berörs.
Om den delen ingår i en mycket stor ekonomisk enhet, skulle kanske ersättning
inte betalas, trots att skadan i absoluta belopp är betydande. Jag delar
uppfattningen att en läst procentsats kan ge orimliga resultat om skadan skall
relateras lill hela den ekonomiska enheten. Jag föreslär därför - i likhet med
utredningen -att skadan skall relateras till den berörda delen av fasligheten,
1 detta sammanhang vill jag hänvisa till vad utredningen anförde om uttrycket
berörd del (s, 574 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Två helt lika bostadshus är belägna
intill varandra. Till det ena. som ägs av A, hör en avstyckad normalstor
tomtplats. Del andra, som ägs av B. är beläget pä en slörre jordbruksfastighet.
Om skadans siorlek skulle relate­ras till hela fastigheten, skulle detta t. ex.
innebära att B kan bli skyldig att tåla en mångdubbelt större skada i pågående
markanvändning än A. Det kan gälla mycket långtgående och fördyrande
bevaringsföreskrifter som del i och för sig frän allmän synpunkt är lika
angeläget all tillämpa för båda bostadshusen. Det torde därför ge ett inte
önskvärt resultat om A skulle få rätt till kompensation för skadan medan B inte
skulle få det. trots att bevaringsföreskriflerna är exakt lika långtgående och
fördyrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av det nu anförda
föresläs i PBL en regel med innebörden atl sådan skada, som skall föranleda
rätt till kompensation för fastighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1049&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1050&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;393&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;äsaren. skall relateras lill den del av fastigheten som
berörs, Belräffande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 Ersällning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bostadshusen
i del första exemplet ovan skall skadan säledes i båda fallen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fasiigheisägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;relateras till den funktionshiässiga enheten, som dä
bestar av bostadshuset&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med en tillhörande normalstor tomt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig således till den
uppfattning som har kommit lill uttryck i del nu återgivna exemplet. Jag vill
emellertid samtidigt framhålla att frågan om avgränsningen av berörd del i mitt
förslag fär en väsentligt mindre belydelse än i utredningsförslaget, eftersom den
berörda delen i de allra flesta fallen kommer atl utgöras av hela fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall hela skadan ersättas när kvalifikationsgränsen har
uppnåtts?&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit atl hela
skadan skall ersättas när kvalifika­tionsgränsen har uppnatts. Flera remissinstanser
har invänt mot detta och anser alt det är orättvist gentemot den som drabbas av
en skada som inte när upp till den angivna kvalifikationsgränsen, Nägra
instanser föreslär alt de ersättningsberättigade skall få ersättning endast för
en del av den skada som ligger inom kvalifikationsgränsen. Andra menar att
ersällning bör utgå endasi för den del av skadan som överstiger
kvalifikationsgränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De HD-domar som jag nyss refererade
ger inte stöd för någon annan tolkning av dagens beslämmelser beträffande
inträng i pågående markan­vändning än att hela skadan skall ersattas när
kvalifikationsgränsen är uppnådd. Denna ordning kommer säledes alt gälla även
enligt PBL när det gäller ersättning med anledning av markreglerande
bestämmelser inom omräden avsedda för bebyggelse eller inom skydds- och
säkerhetsområ­den,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förarbetena lill miljöskyddslagen
diskuterades emellertid frågan om ersällning skall utgå endast för den del av
skadan som ligger över gränsen för vad som enligl huvudregeln skäligen bör
tålas eller för hela skadan (prop. 1969:28, s, 242), Immissionssakkunniga
menade att det är naturligt atl grunda skadeslåndsberäkningen på en fördelning
av skadan i den mån det låter sig göra att bestämma &amp;quot;överskottet&amp;quot;. De
framhåll dock att bevis-och bedömningssvårigheterna är stora och påpekade
vidare att det ibland just är immissionsöverskottet som utlöser skadan, t, ex,
när det gäller men för människors hälsa (SOU 1966:65. s, 287 0. Under
hänvisning lill att de situationer som kan tänkas uppkomma varierar alltför
starkt för att man skall kunna lösa dessa spörsmål genom en enkel formel, ansåg
föredragan­de departementschefen att frågan måste fä sin lösning i
rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av rättsfallet NJA 1977 s, 424, som
avsåg ersättning för vägbuller, framgår att ersättningen - med hänvisning till
miljöskyddslagens bestäm­melser - reducerades. Reduceringen synes ha skett
genom all en del av den skada som ansågs falla under kvalifikationsgränsen
fränräknades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag redan tidigare har slagit
fast, anser jag atl det aren rimlig princip att alla fastighetsägare skall tåla
ett visst intrång till följd av vissa slag av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1052&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;394&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;restriktioner som berör deras fastigheter. Enligt min
mening skulle del då      18 Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;le sig
föga rimligt, om en fastighetsägare som drabbas av ett intrång utöver    
fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den nivä
där rätt till kompensation inträder skulle få ersättning ocksä för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den del av
intrånget som är beläget under denna nivå och som alltså av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra fär
tålas utan rätt till kompensation. Lagrådet (yttrandet s. 15 0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delar i
princip denna bedömning. Jag föreslär alltså att intrångsersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till följd
av bebyggelsereglerande bestämmelser alltid skall utgå endast för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den del av
skadan som överstiger den kvalifikationsgräns som jag har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreslagit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äleruppförande av rivna eller brandskadade byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningsförslaget skall
fastighetsägare ha en principiell rätt atl fä återuppföra rivna eller
brandskadade byggnader. Enda möjligheten för kommunen att på planmässiga
grunder hindra delta skall vara att expro­priera fastigheten. Även jag anser
all markägaren normalt skall kunna påräkna alt få återuppföra en i huvudsak
likadan byggnad efler en rivning eller en brandskada. Till skillnad från
utredningen anser jag emellertid -som jag tidigare har nämnt (avsniU 12,3,2) -
att äieruppförandet måste ske såväl planenligt som enligt de krav som kan
ställas med stöd av 3 kap. PBL. Dessa krav kan innebära att fastighetsägaren
inte fär uppföra ett precis likadant hus som det tidigare. 1 vissa fall kanske
han inte alls får återuppföra det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lösning som jag nu föreslår
innebär att fastighetsägaren skall ha rätt till ersättning, om han hindras att
återuppföra en i huvudsak likadan byggnad och detta medför skada av viss
storlek. Som jag tidigare har nämnt bör fastighetsägaren därvid ha rätt till
ersättning endast om skadan är betydande i förhållande till värdet av den
berörda delen av fastigheten. Skadan bör enligt min mening då bedömas med
utgångspunkt i att fastig-helsägaren skulle ha fått återuppföra en i huvudsak
likadan byggnad. Med detta bör förstås en byggnad med samma användningssätt och
i huvudsak lika stor bruksarea.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om synnerligt men uppkommer vid
användningen av fastigheten till följd av att byggnaden inte får återuppföras,
bör kommunen vara skyldig atl lösa in fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rivning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt vad jag tidigare har
föreslagit (avsnilt 13.1.3) skall kommunen ha möjlighet att vägra rivningslov,
om det är påkallat för att bevara kulturhis­toriskt eller miljömässigt
värdefull bebyggelse eller påkallat från bostads­försörjningssynpunkt. Dessa
allmänna intressen skall alltså här väga tyngre än fastighetsägarnas intresse
atl använda fastigheten på det från hans synpunkl mesl ralionella sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens förslag skall
rivningslov kunna vägras för att bevara kulturhistoriska eller miljömässiga
värden endast om skyddsföreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1054&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;395&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har meddelats i ett markförordnande eller i en detaljplan.
Ersättning lill en      18 Ersättning till fasiigheisägare skulle då enbart
kunna aktualiseras i anslutning till plan-     fastighetsägare ärendet och inte
vid själva beslutet om vägrat rivningslov. Som jag tidigare (avsnitt 13,1,4)
har föreslagit bör emellertid rivning kunna vägras i enskilda rivningsärenden,
även om det inte finns stöd för detta i skyddsbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om rivningslov vägras anser jag - i
likhet med utredningen - att fastighetsägaren skall ha rätt till ersättning för
den skada han härigenom lider, under förutsättning atl skadan är tillräckligt
kvalificerad. Av de skäl jag tidigare har redovisat, bör ersättning betalas
endast om skadan är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av
fasligheten. Ersättning till fastighetsägaren bör kunna aktualiseras även i
anslutning till det enskilda rivningsärendet, Samma synsätt bör gälla oavsett
om rivnings­lov vägras av hänsyn till befintliga kultur- eller miljöintressen
eller av hänsyn till bostadsförsörjningen. Uppkommer synnerligt men vid använd­ningen
av fastigheten, bör kommunen vara skyldig att lösa den. Jag före­slär atl en
bestämmelse med denna innebörd tas in i PBL, Jag återkommer mera utförligt till
denna fråga i specialmotiveringen (14 kap, 8 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•ddför miljö- och kulturvärden i
allmänhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om skyldighet alt ta
hänsyn till befintliga miljö- och kulturvärden finns redan i gällande
lagstiftning (29 och 38 88 BS), Genom en ändring av 38 8 första stycket
byggnadsstadgan (prop, 1979/80:149), som trädde i kraft den Ijuli 1980,
vidgades möjligheterna atl i samband med byggnadslovsprövningen kräva
hänsynstagande till befintliga miljö- och kulturvärden. Enligt min mening bör
det i PBL finnas samma möjligheter som i dag alt utan ersättningsskyldighet
kunna hävda miljö- och kultur­intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare (avsnilt 11,2,2)
har föreslagit bör en motsvarighet till 38 8 första stycket byggnadsstadgan tas
in i PBL (3 kap, 1 8) och sålunda utgöra en generell, ej ersäitningsgill
begränsning för fastighetsägaren att bestämma över byggnadens utseende. Denna
begränsning torde normalt inte innebära någon nämnvärd ekonomisk belastning för
fastighetsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad ingår i ett
bebyggelseområde som bör skyddas med hänsyn till befinlliga miljö- och
kulturvärden, anser jag att fastighetsägaren på samma sätl som i dag skall vara
skyldig att - utan rätt till ersättning -finna sig i krav på hänsynstagande
till den omgivande miljön och bebyggel­sen, även om hans eget hus i sig inte är
av något större intresse t. ex. från kulturhistorisk synpunkt. Dessa krav blir
av naturliga skäl mer eller mind­re långtgående beroende på hur värdefull
miljön eller den omgivande bebyggelsen är,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa speciellt känsliga miljöer
kan det säledes tänkas att del t, ex, inte finns förutsättningar för att
kompletteringsätgärder av del slag som jag tidigare (avsnitt 12,3,2) har
beskrivit kan uppfylla kraven i 3 kap, på hän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;syn till omgivningen och att åtgärderna däriör mäste
vägras. Trots detta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 Ersällning lill&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör således aldrig någon rätt till ersättning uppkomma vid
tillämpningen av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fasiiglieisägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dessa krav.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;'&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:310.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddsheslämmelser för bebyggelseområdcn  av slörre
kullurhisloriskl värde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För speciellt känsliga miljöer med
byggnader som är särskill värdefulla från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt har jag tidigare föreslagit (avsnitt
11,2,2) atl det skall finnas möjlighet att med stöd av PBL meddela relativt
långtgående bestämmelser. Det är här fråga om sädana miljöer och byggnader som
i dag omfattas av 38 5 andra stycket byggnadsstadgan. Den regleringsmöjlighet
som jag har föreslagit är dock mera långtgående. Beträffande dessa särskill
värdefulla byggnader eller miljöer vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns i dag ingen
ersältningsrätt knuten till hänsynsreglerna i 38 5 andra stycket
byggnadsstadgan. Byggnadsstadgans bestämmelser innebär ell förbud mot
förvanskning. De molsvarande bestämmelser som enligl mitt förslag bör tas in i
PBL innebär dels alt förvanskningsförbudet utvid­gas till alt omfatta inte bara
enstaka byggnader ulan också hela miljöer, dels att möjlighel öppnas atl kräva
aktiva skyddsåtgärder, Pä grund av atl kraven pä skyddsåtgärder kan komma att
bli betungande, anser jag det rimligt atl fasiighelsägarna skall ha rält till
kompensation i viss utsträck­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningsförslaget skall
skyddsbestämmelser vara ersättnings­gilla. Ersättningsfrågorna skall avgöras i
anslutning till den tidpunkt då skyddsbestämmelserna meddelas i en detaljplan
eller elt markförord­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skada för fastighetsägaren kan
uppkomma, om han lill följd av skydds­bestämmelser hindras att riva en
fastighet som inte är ekonomiskt bärkraf­tig. Även vissa långtgående
bestämmelserom underhållet kan tänkas vara ekonomiskt betungande. Del är dessa
sammanlagda skador som bör bedö­mas när fråga om kompensation lill följd av
skyddsbestämmelser uppkom­mer. Den skada som kan uppkomma till följd av atl en
byggnad inte får rivas har jag nyss behandlat. Beträffande övriga skador till
följd av skydds­bestämmelser vill jag anföra följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med många remissinstanser
anser jag att ett eventuellt fördyrat underhäll till följd av
skyddsbestämmelser i normalfallet torde kompen­seras av motsvarande
värdehöjning för fastigheten genom att dess kultur­historiska värde bevaras.
Det kan dock inte uteslutas att skyddsbestäm­melserna, speciellt beträffande
inre underhållsåtgärder, ibland kan bli allt­för betungande, 1 dessa fall är
det fråga om ett mera antikvariskt intresse som berör endasi mycket speciella
byggnader. Det lorde därför vara främst i dessa situationer som en reell skada
kan uppkomma för fastighets­ägaren. Här bör också påpekas att
skyddsbestämmelserna inte får göras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1058&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;397&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  18.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mera omfattande än vad som är påkallat för all uppnä
avsett syfte. Om      18 Ersällning till skadorna sammantaget ändå är betydande
i förhållande tiil värdet av den     jasiighelsägare berörda delen av
fastigheten, bör fasUgheisägaren ha rält till kompensa­tion. Vid en sådan
bedömning måste man naturligtvis ta hänsyn lill om fastighetsägaren kan få t,
ex, särskilt ekonomiskt slöd lill nödvändiga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om vid vilken tidpunkt som
ersättningsfrågorna skall avgöras återkommer jag till senare (avsnill 18,3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intresset att bevara kulturmiljöer
tillgodoses i viss utsträckning genom bestämmelserna i byggnadsminneslagen, 1
den män byggnader anses sä skyddsvärda att statliga myndigheter ingriper med
föreskrifter enligl den lagen, kan ersättning utgå för inträng i den pågående
användningen av byggnaderna. Inte i något fall har emellertid ersättning
betalats ut enligt dessa bestämmelser. Till en viss del beror detla
naturligtvis pä alt staten i många fall har bidragit med ekonomiskt stöd. Till
en stor del beror det emellertid på att fastighetsägarna själva normalt visar
ett stort intresse atl bevara de kulturhistoriska byggnaderna eller
bebyggelsemiljön. Jag kom­mer i annat sammanhang att föreslå att
byggnadsminneslagen ändras sä atl den överenslämmer med de regler jag nyss har
föreslagit belräffande skyddsbestämmelser i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områden avsedda för bebyggelse samt skydds- och
säkerhetsområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl byggnadslagen kan områden
för bl. a, bebyggelse säkerställas genom en fastställd generalplan. Vidare kan
skyddsområden av olika slag säkerställas för olika slag av anläggningar och
verksamheter säväl inom som utom detaljplan. Det kan vara fråga om dels att
skydda själva anlägg­ningen, s.k. skyddsområden, dels atl skydda omgivningen
från den verk­samhet som bedrivs inom anläggningen, s.k, säkerhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom detaljplaner kommer sådana
skydds- och säkerhetsområden enligt PBL att vanligen redovisas antingen som
kvartersmark eller som mark för allmän plats, 1 det förra fallet fär - om
berörd mark inte redan lillhör anläggningens ägare - förutsättas att
genomförandet av planen är garante­rat genom t, ex, avtal med anläggningens
ägare innan planen antas. Skulle i undantagsfall sä inte ha skett har
fastighetsägare - i den män de lider någon skada - indirekt möjligheter att
hålla sig skadeslösa genom den rätt de har (6 kap, 3 8) att fä en
fastighetsplan upprättad. Härigenom skapas förutsättningar för alt förmå
anläggningens ägare att lösa in berörd fastig-hel eller fastighetsdel enligt
bestämmelserna i 8 kap, fastighetsbildningsla­gen. Om skydds- och
säkerhetsområdena redovisas som allmän plats, har läslighetsägare enligl vad
jag tidigare (avsnitt 18,2,1) har föreslagit rätt till kompensation ulan nägot
krav pä kvalificerad skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag förut (avsnitt 18,1,3)
nämnde skall det i PBL finnas möjligheter all säkerställa omräden avsedda för
bebyggelse samt skydds- och säker­hetsområden genom områdesbestämmelser som
motsvarar nuvarande 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1059&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1060&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;398&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=54 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;in. m. 18.2-18.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;resp, 81 och 82 88 byggnadslagen, 1 likhet med nägra
remissinstanser anser 18 Ersättning till jag alt det är nödvändigl atl även i
PBL ha ersättningsbestämmelser för fastighetsägare nämnda situationer i de fall
regleringen avser schaktning, fyllning, träd­fällning och skogsplantering.
Regleringen kan t,ex, försvåra driften av skogsfastigheter. För att sädan
ersättning skall kunna aktualiseras i anslut­ning lill den tidpunkt när
områdesbestämmelserna antas, är det nödvändigt att det i områdesbestämmelserna
preciseras vilka åtgärder som fär vidtas utan att skyddsinlressel åsidosätts.
Om detta inte är möjligt kan genom områdesbestämmelser beslutas om skyldighet
alt söka marklov inom 1. ex, områden avsedda för bebyggelse saml skyddsområden.
Därefter kan kom­munen från fall till fall avgöra om den sökta åtgärden strider
mot skyddsin­lressel. Om härigenom marklov vägras, bör naturligtvis också
ersättning betalas. Förutsättningen härför bör vara att marklov vägras på den
grun­den att syftet med det område som är avsett för bebyggelse eller skydds­området
runt en försvarsanläggning eller liknande anläggning annars skulle motverkas.
Som jag föreslog tidigare (avsnitt 18,1,4) skall - i den sist­nämnda
situationen - anläggningens ägare vara skyldig att ersätta kom­munen dess
kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skulle marklov emellertid vägras pä
någon annan grund, bör någon rätt till ersättning inte finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvalifikationsgränsen för de nu
angivna ersättningssituationerna bör som jag tidigare har förordat vara
densamma som gäller i dag enligt byggnadslagen och naturvärdslagen. Om beslutet
innebär att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras, skall
fastighetsägaren alltså ha rätt till ersättning. Om synnerligt men uppkommer
vid användningen av fastig­heten, bör kommunen likaså vara skyldig att lösa
fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.3 Kompensationstidpunktcn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att diskutera
frågan vid vilken tidpunkt fastighetsäga­ren bör ha rätt till kompensation.
Denna fråga har naturligtvis ett nära samband med frågan om när en skada kan
anses uppkomma. Skall denna lidpunkt anses infalla när restriktionerna
beslutas, l.ex. när de tas in som bestämmelser i en detaljplan, eller när
fastighetsägaren vägras lov till en viss åtgärd på grund av innehållet i
planbeslämmelserna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL finns ingen motsvarighet Ull
dagens nybyggnadsförbud. Fastig­hetsägaren skall, som jag tidigare har
föreslagil. kunna räkna med alt få vidmakthålla och i viss utsträckning
förbättra byggnaderna på sin fastighet och vidta vissa kompletteringsåtgärder
under förutsättning att han iakttar bestämmelserna i 3 kap. med krav på
byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss nämnde har utredningen
föreslagit att ersättningsfrågor med anledning av skyddsbestämmelser skall
avgöras i anslutning till den tidpunkt då bestämmelserna beslutas. Det kan
emellertid även anföras skäl för att knyta ersätlningsrälten till den tidpunkt
då t, ex, rivningslov vägras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1061&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1062&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;399&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=30 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.m. 18.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
fastighetsägaren föreläggs att underhålla en kulturhistorisk byggnad i      18
Ersättning till&lt;br&gt;
enlighet med de skyddsbestämrhelsér som gäller.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att generellt knyta alla kompensaiionsfrågor till
den tidpunkt när lov vägras kan emellertid innebära nackdelar. Om inte
kompensationsfrägorna klaras av redan i samband med att t, ex,
skyddsbestämmelser beslutas, kommer kommunen i fortsättningen alt sväva i
ovisshet om vilka kostna­der som kan komma att uppstå. Vidare blir
fastighetsägaren tvungen att -för att kompensation skall kunna aktualiseras -
vid varje tillfälle söka tillstånd till åtgärder som strider mot bestämmelserna
för atl vid elt avslag kunna visa vilken olägenhet som avslaget innebär.
Problem med att bedö­ma den totala skada som fastighetsägaren lider kan
dessutom uppstå, om fastighetsägaren vid flera olika tillfällen blir berättigad
till kompensation för olika åtgärder som han hindras att utföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag del inte vara lämpligt att
ha en och samma ersättningstidpunkt för alla ersättningssituationer enligt PBL,
När det till att börja med gäller skyddsbestämmelser för värdefulla byggnader
eller bebyggelsemiljöer skall - som jag tidigare har förordat - beslut att
införa sådana bestämmelser meddelas i form av områdesbestämmelser eller be­stämmelser
i en detaljplan. Av dessa bestämmelser mäste det klart framgå vilka
skyldigheter fastighetsägarna skall ha. Med hänsyn härtill anser jag
övervägande skäl tala för att ersättningsrätt med anledning av skyddsbe­stämmelser
bör knytas till den tidpunkt när de inskränkande bestämmel­serna meddelas i
områdesbestämmelser eller i en detaljplan. Jag vill i detta sammanhang erinra
om att ersättning för skada med anledning av att en byggnad förklaras som
byggnadsminne enligt byggnadsminneslagen skall bestämmas i nära anslutning till
förklaringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den ordning som jag nu har förordat medför atl
fastighetsägaren, sedan skyddsbestämmelserna vunnit laga kraft, måste inom viss
tid väcka er­sättningstalan mot kommunen. Om de inskränkningar som följer av be­stämmelserna
är sä omfattande att en tillräckligt kvalificerad skada upp­kommer utlöses
kompensationsregeln. Ersättningsfrågan blir med denna ordning en gång för alla
reglerad. Någon ny prövning blir inte aktuell i senare sammanhang, t, ex, i
samband med att rivningslov vägras eller ett åtgärdsföreläggande meddelas.
Detta stämmer överens med utredningens förslag, och remissinstanserna har inte
haft några avgörande invändningar mot förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande ordning bör gälla i fråga om ersättning
med anledning av områdesbestämmelser som beslutats för att säkerställa ett
område som är avsett för bebyggelse eller ett skydds- eller säkerhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit skall rivningslov
kunna vägras även om byggnaden i fråga inte omfattas av skyddsbestämmelser.
Marklov inom skydds- och säkerhetsområden skall på motsvarande sätl kunna
vägras även utan stöd i områdesbestämmelser. Därför är det nödvändigt att kom­plettera
de nu föreslagna beslämmelserna med en särskild reglering för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1064&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=30 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  18.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vägrat rivningslov och vägrat marklov. Här bör givetvis
kompensalionstid-      18 Ersättning lill&lt;br&gt;
punkten knytas lill lidpunklen fördel vägrade rivningslovel,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jasiighelsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Molsvarande ordning bör enligt min
mening gälla i frtiga om ersättning eller inlösen med anledning av vägrat
äleruppförande av byggnader, före­lägganden att flytta utfarter, byggnader
m.m,, ändringar av höjdläget för galor m, m,, planändringar saml eisättning för
skador i samband med atl tillirädesrätt lill fastigheter utövas och för
avgifter för gatukostnader m, m., om bygglov vägras i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att knyta
kompensationsrätten till tidpunkten för vägrat lillsiänd aktualiserar
naturliglvis frågan om hur man bör behandla ackumu­lerade skador. Varje skada i
sig kanske inte är tillräckligt kvalificerad för att ersättningsskyldighet
skall uppkomma, medan den sammanlagda ska­dan kanske är del. I denna fråga
ansluter jag mig till utredningsförslaget och föreslår att
kvalifikationsgränsen bör räknas för den ackumulerade skadan, i varje tätl om
skadelillfällena inträffar kort tid efter varandra. Uppenbart är dock all
skador som har skett långt tillbaka i liden inte bör räkntis med. 1 likhet med
utredningen anser jag atl skador som har inträffat mer än tio år tillbaka i
liden inte bör fä beaktas. Jag återkommer till denna fräga i
specialmoliveringen (14 kap. 8 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande kommunens inlösenskyldighet
för mark avsedd för annat än enskilt bebyggande bör inte någon lidsgräns gälla
för talans väckande vid domstol. Här är ju de berördaparterna medvetna om att
marken skall föras över i allmän ägo förr eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 22 S andra siycket och 116 5
andra stycket byggnadslagen kan ersättning beslämmas alt utgå med visst ärligt
belopp med möjlighet för parterna att erhålla omprövning vid ändrade
förhållanden. Liknande be­stämmelser finns i naturvårdslagen och
byggnadsminneslagen. En motsva­rande regel bör införas i PBL, Huvudregeln bör
dock vara att ersättningen skall utgå med etl engångsbelopp. 1 detla sammanhang
vill jag också peka på den möjlighet som erbjuds i 5 kap, 27 8
expropriationslagen och som innebär att frågor om ersättning för skada eller intrång
som inte lämpligen kan prövas i målet kan tas upp till behandling vid ett
senare tillfälle, dock högst tio år senare. Jag kommer senare (avsnitt 18,4)
att föreslå atl expro­priationslagen skall lillämpas vid ersättning och inlösen
enligt PBL, Denna beslämmelse bör då kunna tillämpas l.ex, i de fall det inie
är möjligl att, när områdesbestämmelser eller delaljplanen antas, förutse
konsekvenser­na av skyddsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid ändrade förhållanden är det
enligt min mening rimligt att man bör kunna ompröva den utdömda ersättningen.
Utredningen har föreslagit en sådan möjlighet till omprövning av såväl
engångsbelopp som årliga ersätt­ningar. Flera remissinstanser kritiserar dock
förslaget, 1 likhel med dessa instanser anser jag att del är olämpligt alt
öppna möjlighet lill omprövning av utdömda engångsersättningar. Den av
utredningen föreslagna ompröv-ningsrälien skulle dessulom kunna innebära att
kommunen kan kräva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1065&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1066&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;401&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1067&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1068&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillbaka
en tidigare utbetalad ersättning. Jag föreslär därför all omprövning enligt PBL
får ske endast beträftäricle ärliga belopp. Denhii omprövnings­rätt bör
tillämpas myckel restriktivt. Jämkning av del ärliga beloppet bör naturligtvis
inte fä Ullämpas retroaktivt. Redan utbetalade ersättningar skall således inte
påverkas av en eventuell jämkning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Östergötlands län har föreslagit att
kommunen skall kunna begära omprövning av redan beslutad ersällning, om
kommunen beslutar om lättnader i de skyldigheter som åligger fastighetsägaren,
Pä grund av vad jag nyss har anfört anser jag atl sädan omprövning endast skall
kunna avse årliga belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga som hänger
samman med frågan om kompensationslidpunkten. Som jag tidigare har framhållit
torde det i första hand vara förlusten av möjligheten att efter rivning uppföra
en ny byggnad som kan orsaka sädan skada för en fastighetsägare att han är
berättigad till ekonomisk kompensation till följd av att kommunen vill bevara
en kulturhistoriskt värdefull byggnad. Fastighetsägaren kan i dessa situaUoner
göra gällande atl del är mest fördelaktigt att riva byggnaden och ersätta den
med en ny. Kommunen anser emellertid all byggnaden bör bevaras och byggas om.
Därvid kan del visa sig atl ombyggnadsallernati-vel är sä myckel mindre
fördelaktigt än nybyggnadsalternativel all kom­pensation bör utgä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är det myckel
angeläget atl nägra ersättningar i dessa siiualioner inie belalas ut förrän
ombyggnaden faktiskt genomförs, I annat fall kan kommunen bli tvungen att
kompensera fastighetsägarna i elt slorl antal fall utan att nägon förbättring
av byggnaderna kommer Ull stånd. Jag föreslär därior en möjlighel för domstolen
atl förordna atl ersättningen belalas ut vid en senare lidpunkt när dessa
åtgärder har utförts. Jag återkommer till denna beslämmelse i
specialmotiveringen (15 kap. 5 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Ersättning lill jasiighelsägare m.m. 18.3-18.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1069&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.4 Värderingsregler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: De materiella reglerna i expropriationslagen
skall tilläm­pas i mål om skadeersättning och inlösen enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I gällande rätt återfinns de för
fastighetsinlösen och fastighetsintrång grundläggande ersättningsreglerna i
4kap, expropriationslagen, 1 vissa lagar l.ex, anläggningslagen och
ledningsrättslagen, hänvisas belräffande bestämmande av ersättning helt till
expropriationslagen. Andra lagar, som t, ex, byggnadslagen och naturvärdslagen,
innehåller förutom en hänvis­ning till expropriationslagen vissa kompletterande
ersättningsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ersättningsregler som skall vara
generellt tillämpliga vid olika former av ivångsingripanden bör finnas i
expropriationslagen, I PBL bör dä tas in en hänvisning lill expropriationslagen
för de fall då ersällning eller inlösen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1070&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1071&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1072&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1073&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan aktualiseras. Sådana ersättningsregler som endast
gäller speciella er­säitningssituationer enligt PBL bör lämpligen placeras i
anslulning till de anknytande kompensalionsreglerna i PBL, I och för sig skulle
även sådana speciella ersättningsregler kunna placeras i expropriationslagen.
En sådan lösning medför emellertid behov av att i expropriationslagen kodifiera
även ersättningsregler som är specifika för ersättningssituationer i andra
lagar, t, ex, naturvårdslagen. En sädan förändring skulle emellertid föra för
långt i detta sammanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrädsremissen förutsatte jag
att omfattande ändringar av ersättnings­bestämmelserna i 4 kap,
expropriationslagen skulle göras i samband med förslaget till PBL, Etl förslag
till sådana ändringar upprättades också inom bostadsdepartementet (Ds Bo 1984:
2, Expropriationsersätlning), Försla­get innebar dels en reglering av hur
expropriationsersältningen i olika situationer skulle bestämmas i förhållande
till den i PBL föreslagna genom­förandetiden för detaljplaner, dels en
lagreglering av gällande praxis i flera avseenden. Förslaget innebar till följd
härav en omfattande omredigering av fjärde kapitlet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efler remissbehandling av förslaget
beslutade regeringen den 13 decem­ber 1984 alt till lagrådet remittera ett
förslag till ändringar i expropriations­lagen, 1 lagrådsremissen föreslogs dock
mycket begränsade ändringar. Anledningen härtill var i första hand atl
omfattande kritik riktades mot förslaget i promemorian om hur ersättningen för
mark som enligt en detaljplan är avsedd för enskilt bebyggande skulle
bestämmas. Förslaget i lagrådsremissen innebär ingen ändring av den
huvudprincip som gäller i dag, nämligen atl marknadsvärdet skall ersättas vid
en expropriation. Denna princip föreslås sålunda gälla oavsett om expropriation
sker före eller efter genomförandetidens slut. Jag avser att i samband med övriga
följdändringar i annan lagsliftning lägga fram förslag till ändringar i
expro-piationslagen som överensstämmer med förslaget i lagrådsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De övriga delarna av
promemorieförslagel fick ett i huvudsak positivt bemötande från
remissinstanserna. Förslagen i dessa delar kommer alt övervägas i samband med
atl ställning tas till fastighelsbildningsulredning-ens förslag i betänkandet
(SOU 1983: 38) Fastighetsbildning 2, Ersättnings­frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Ersällning lill jasiighelsägare m. m. 18.4-18.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1074&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.5 Domstolsprövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.5.1 Inlösen av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: I mål om skadeersättning och inlösen enligt
PBL skall de processuella bestämmelserna i expropriationslagen tillämpas. Om
fas­tighetsägaren väcker talan föreslås emellertid en särskild bestämmelse i
fråga om rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1075&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1076&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;403&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;;;). in. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare (avsnitt 18,4.)
har föreslagil bör - pä samma sätl som i      18 Ersättning lill nuvarande
lagstiftning (137 5 BL) ''éxjiroprialionslagens regler tillämpas i      fastighetsägare
inlösen- och ersätlningsmål i den mån avvikande bestämmelser inte ges i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 141 5 byggnadslagen stadgas atl
en fastighetsägare inte skall ha möjlig­hel atl begära utvidgning av en
delexpropriation inom stadsplanelagl områ­de. Detta har motiverats av att det
vid planläggning bör tillses atl all mark fär en lämplig användning, varför
synnerligt men för återstående del av fastigheten inte kan uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Visserligen bör kommunen också vid
planläggning enligt PBL se till att all mark i en detaljplan fär en lämplig
användning. Dä man emellerUd inte kan bortse frän möjligheten att en fastighet
i vissa situationer kan lida synnerligt men vid en delexpropriation, biträder
jag utredningsförslaget all möjlighel till ulvidgning av expropriationen skall
finnas även inom omrä­den med detaljplan. Nägon motsvarighet till 141 5
byggnadslagen bör därför inte finnas i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 138 5 byggnadslagen skall
allmänna regler om rättegångskostnader tillämpas, om ett yrkande om inlösen
ogillas. Detsamma skall enligt huvud­regeln i 139 8 byggnadslagen gälla, om ett
yrkande om inträngsersättning ogillas på talan av den som framställer
ersättningsanspråket. Enligt en undantagsregel i den paragrafen kan emellertid
domstolen under vissa förutsättningar förordna att kommunen skall stå för
rättegångskostnaderna eller att kostnaderna skall kvittas. Denna särregel har
motiverats av att markägaren är skyldig all tåla ett visst intrång genom
samhällets åtgärder och alt ersättning skall utgä först om intrånget når en
viss gräns. Del är därför svårt för den enskilde att veta var den gränsen skall
dras. Regeln infördes år 1972 efler påpekande av en av lagrådets ledamöter och
förut­sattes gälla under en övergångstid, tram till dess alt rättspraxis
belräffande kriterierna för ersättningsskyldigheten hade stabiliserats (prop.
1972: 111).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL-utredningen har föreslagil att
denna särregel skall gälla såväl vid inlösen som i mål om intrångsersättning.
Detta har kritiserats av vissa remissinstanser. Några anser att den år alltför
generös mot fastighetsäga­ren, medan andra anser att den är alltför restriktiv.
De senare föreslår i stället att expropriationslagens regler om
rättegångskostnader skall lilläm­pas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En tillämpning av
expropriationslagens regler kan leda lill alt kommu­nerna utsätts för onödiga
processer om inlösen eller ersättning, Å andra sidan anser jag att de allmänna
reglerna om rättegångskostnader många gånger skulle vara oskäligt betungande
för fastighetsägarna. Enligt PBL kommer nämligen skyldigheten för kommunen att
lösa in viss mark eller alt betala intrångsersättning i de flesta fall att vara
beroende av om en viss kvalifikalionsnivå är uppnådd, vilket ofta kan vara
svårt för markägaren alt pä förhand avgöra. Därtor föreslår jag - i likhet med
utredningen - alt särregeln i 139 5 byggnadslagen skall föras över till PBL och
gälla även vid inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1077&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1078&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;404&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1079&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1080&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.5.2 Gaiukoslnadci&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Inte bara tvister om ersättning för
gatukostnader ulan också ivister om betalningsvillkor skall prövas av
fastighetsdomstolen i första instans. De normala processreglerna i
fastighetsdomstolen skall tillämpas i mål om gatukostnadsersättning. För atl
inte ansvaret för rättegångskostnader skall bli oskäligt betungande för
fastighetsägarna införs en särregel om rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18
Ersällning lill fastighetsägare m. m. 18.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1081&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den arbetsgrupp som har sett över
reglerna om galukostnader har ifråga­satt om processreglerna för
gatukostnadsärenden har en lämplig utform­ning såvitt avser tvister om
ersättning för gatukostnader och om betal­ningsvillkor. Det bör enligt
arbetsgruppen bl. a. övervägas en förenkling av besvärsreglerna, varvid bör
eftersträvas att samla de skilda betalningsfrå­gorna i samma besvärsinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den promemoria som utarbetades
med anledning av arbetsgruppens förslag, föresläs att fastighetsdomstolen skall
pröva såväl tvisterom ersätt­ning för gatukostnader som tvister om
betalningsvillkor. Vidare föresläs i promemorian alt de normala processreglerna
i fastighetsdomstolen skall tillämpas i mål om gatukostnadsersättning. För att
inte ansvaret för rätte­gångskostnader skall bli oskäligt betungande för
fastighetsägarna föreslås dock i promemorian en särregel om
rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser godtar den
föreslagna processordningen. Någ­ra inslanser anser dock att de nuvarande
rältegångskostnadsreglerna bör bibehållas och att kommunen även utan rättegång
bör vara skyldig alt ersätta fastighetsägarnas utredningskoslnader och
kostnader för ombud eller biträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För skilda beslut om
gatukostnadsersättning finns enligl gällande räll tre olika vägar för
överklaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktiges beslut enligt 56
och 57 55 byggnadslagen om uttag av gatukostnader kan överklagas genom
kommunalbesvär enligt 7 kap. 1 8 kommunallagen (1977:179) hos kammarrätten.
Besvären kan grundas på omständigheter som innebär all beslulet l.ex. inte har
tillkommit i laga ordning, att det står i strid mot lag eller att det vilar på
orättvis grund. Kammarrättens beslut kan överklagas till regeringsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tvist om ersättning för
gatukostnader prövas enligt 61 8 byggnadslagen av fastighetsdomstolen på talan
av endera parten. Dessa mål kan väckas genom att antingen fastighetsägaren
yrkar att fordrad ersättning skall jäm­kas enligt 58 5 byggnadslagen eller
kommunen yrkar betalning för viss förfallen gatukostnadsersättning.
Fastighetsdomstolens dom kan överkla­gas till hovrätten och vidare till högsta
domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I målen inför fastighetsdomstolen
tillämpas enligt 137 5 andra siycket byggnadslagen rättegångsreglerna i
expropriationslagen (1972:719) och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1082&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1083&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;m. m. 18.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även reglerna om rättegångskostnader i samma lag. Delta
innebär bl,a. att 18 Ersättning lill kommunen i fastighetsdomstolen får svara
för sina égtiä ich motpartens jasiighelsägare rättegångskostnader oberoende av
utgången i målet, I hovrätten eller hög­sta domstolen svarar kommunen för sina
egna rällegångskostnader och för kostnader som uppkommit för motparten genom
att kommunen fullföljt talan, ocksä detla oberoende av utgången.
Fastighetsägaren får stå för sina egna kostnader endasi om han själv fullföljt
talan och hans ändringsyr­kande ogillas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslul enligt 608 byggnadslagen om
betalningsvillkor kan enligl 71 5 I mom, byggnadsstadgan överklagas genom
förvaltningsbesvär hos länssty­relsen. Länsstyrelsens beslut fär överklagas hos
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen återfinns
motsvarande regler i 6 kap, 405 andra stycket, 13 kap. 78 2 samt 14 kap. 9 8
första stycket och 13 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget i lagrädsremissen innebär
för gatukoslnadsreglernas vidkom­mande endast en smärre förändring jämfört med
dagens ordning. Om fastighetsägarens talan om jämkning vid fastighetsdomstolen
ogillas, skall nämligen enligl 14 kap. 13 8 i förslaget vad i rättegångsbalken
är föreskrivet om ansvar för motpartens rättegångskostnader i tvistemål
tillämpas. 1 sådana fall kan således fastighetsägaren förpliktas all svara för
kommu­nens räitegängskosinader. Om fasUgheisägaren har haft skälig anledning
atl få sin talan prövad av domstol, kan domstolen dock efter omständighe­terna
förordna att kommunen skall ersälla honom hans rättegångskost­nader eller att
vardera parlen skall bära sina koslnader. Den föreslagna regeln är avsedd att
gälla i alla instanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av del anförda kan
gällande bestämmelser - liksom försla­get i lagrådsremissen - föranleda flera skilda
processer om gatukostnader sedan kommunen bestämt vilken ersättning som skall
las ut för en viss fastighet och eventuella kommunalbesvär slutligt har
avgjorls. Fastighets­ägaren kan begära jämkning av ersättningen med stöd av 58
8 byggnadsla­gen, vilket prövas av fastighetsdomstolen i första instans.
Härefter kan fråga uppkomma om betalningsvillkoren. Om parterna inte kan enas
om dessa villkor, överprövas frågan först av länsstyrelsen. Slutligen kan kom­munen
- om fastighetsagaren inte betalar förfallen fordran på gatukost­nadsersättning
- tvingas att väcka talan vid fastighetsdomstolen för alt få en
exekutionstitel. Flera sådana &amp;quot;indrivningsprocesser&amp;quot; kan uppkomma i
de fall fastighetsägaren givits rätt att betala ersättningen genom avbe­talningar,
Nägon möjlighet all utverka betalningsföreläggande synes inte finnas i dessa
fall. eftersom de speciella processreglerna i expropriationsla­gen skall
tillämpas. Enligt gällande bestämmelser saknar kommunen också möjlighet atl få
ersättning för sina rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är givetvis nödvändigt alt
berörda fastighetsägare har möjligheter att fä Ull stånd prövning av ivister om
ersättning och betalningsvillkor i galukoslnadsfrågor. Gällande ordning är
emellertid onödigt komplicerad. Ulan att fastighetsägarnas berättigade
intressen åsidosätts bör det vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1084&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1085&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;406&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;in. III. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möjligt alt ge prövningsreglerna en mer ändamålsenlig
utformning. Målet      18 Ersättning till bör därvid vara att åstadkomma en så
enhetlig prövningsordning som     fastighetsägare möjligt och att även i övrigt
ulforma processreglerna pä elt sädanl säll all onödiga processer undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lösning som enligl min mening
ligger närmast till hands är alt i enlighet med promemorieförslaget överföra
prövningen av tvister om be­lalningsvillkor till fastighetsdomstolen. Det
skulle medföra bl. a, belydan­de processekonomiska fördelar i de fall parterna
är oense om säväl gatu­kostnadsersättningens siorlek som villkoren för
betalningen. Domstolen skulle då i elt sammanhang kunna pröva båda dessa
frågor, och domen kan göras exigibd, vilket innebär att utdömd ersättning kan
drivas in tvångsvis med stöd av ulsökningsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förebild för en sädan lösning
finns i va-lagen. Tvister om bl, a, fordringar på va-avgift prövas enligt den
lagen av statens va-nämnd. Vid prövningen av sådana tvister kan va-nämnden
också ta ställning till betal­ningsvillkoren. Va-nämndens beslut kan överklagas
till Svea hovrätt och vidare till högsta domstolen. Denna ordning har såvitt
känt fungerat bra. Eftersom ersättningstvister om gatukostnader har stora
likheter med tvis­ter om va-avgifter, borde det finnas goda förutsättningar för
att på motsva­rande sätt låta fastighetsdomstolen pröva tvister om
betalningsvillkoren för gatukostnadsersättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del kan naturligtvis hävdas att de
fastighetsägare som enbart har in­vändningar mot kommunens beslut angående
betalningsvillkoren kan anse det vara enklare att, som nu, överklaga beslulet
hos länsstyrelsen än att väcka talan vid fastighetsdomstolen. Denna eventuella
försämring måste dock betraktas som marginell jämfört med de betydande
processekono­miska fördelar som kan vinnas genom den ovan antydda ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser sammanfattningsvis att
prövningsordningen bör ändras så atl inte bara tvister om ersättning för gatukostnader
ulan också tvister om betalningsvillkoren prövas av fastighetsdomstolen i
första instans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller processreglerna i
övrigt, är det i första hand de som rör ersättning för rättegångskostnader som
kommer i blickpunkten. F, n, gäller att mål om gatukostnadsersättning - i
likhet med mål om inlösen och intrångsersättning - skall handläggas med
tillämpning av expropriationsla­gens processregler. Som tidigare har nämnts
innebär detta bl, a, att kom­munen i fastighetsdomstolen fär svara för sina egna
och motpartens rätte­gångskostnader oberoende av utgången i målet. En
tillämpning av expro­priationslagens räitegångskostnadsregler i mål om
gatukostnader kan en­ligl min mening leda till atl kommunerna uisälts för
onödiga processer, Å andra sidan bör inte reglerna vara sådana att
fastighetsägarna avhålls från att föra befogade processer. Eftersom det ofta
kan vara svårt för den enskilde fastighetsägaren att avgöra vilken
gatukostnadsersättning som kan anses skälig för hans fastighet och vilka
betalningsvillkor som kan anses rimliga för honom, bör domstolen ha möjlighet
alt - om fastighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1086&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1087&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;407&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ägaren har haft skälig anledning atl få sin talan prövad
av domstol -      18 Ersättning till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=30&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=30 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m. m.
  18.5.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förordna
att kommunen skall siå för rätlegångskoslhadef-ntreller att kost-    
fastighetsägare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;naderna
skall kvittas även då fastighetsägaren förlorar målet. En sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;särregel
om rättegångskostnader anser jag vara en rimlig avvägning mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunernas
och fastighetsägarnas iniressen. Att, såsom föreslagits av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;några remissinstanser, ålägga kommunerna att ersätta
fastighetsägarnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kostnader utom rättegång skulle enligt min mening föra
alltför långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 övrigi synes de normala
processreglerna i fastighetsdomstol väl kunna tillämpas i mål om gatukostnadsersättning.
Detta innebär att rättegångsbal­kens processregler i huvudsak blir tillämpliga.
En sådan ordning medför också att kommunerna ges möjlighet all utverka
betalningsföreläggande för indrivning av fört&amp;quot;allna fordringar pä
gatukostnadsersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1088&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:160.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1089&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;408&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19    Övergångsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o PBL skall träda i kraft den I januari 1987 (s, 408)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Avstyckningsplaner skall upphöra
att gälla lill de delar de omfattas av förordnande enligt 168 8 byggnadslagen,
1 övrigi skall avstyckningspla-nerna fortsätta alt gälla som detaljplaner
enligt PBL (s, 410)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o
Stomplaner skall upphöra atl gälla (s, 411)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o De regionplaner som har
fastställts efter utgången av är 1981 skall fortsätta atl gälla. Äldre planer
skall upphöra all gälla (s, 41&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Fastställda generalplaner skall
fortsätta att gälla som områdesbestäm­melser enligt PBL (s, 412)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Alla stadsplaner och
byggnadsplaner skall fortsätta att gälla som detalj­planer enligt PBL(s, 414)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Stadsplaner och byggnadsplaner
som har fastställts efter utgången av är 1978 skall fä en viss genomförandetid.
Äldre planer får ingen genomfö­randetid (s, 416)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Fastighetsägare skall under vissa
förutsättningar kunna kräva all kom­munen löser fasligheten, om en delaljplan
som inte fär någon genomfö­randetid ändras eller upphävs (s, 418)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö Tomtindelningar skall forlsälia
att gälla som fastighetsplaner enligt PBL (s, 424)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o Nybyggnadsförbuden skall - med
nägra få undantag - upphöra all gälla (s, 425)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o Rivningsförbuden skall upphöra att gälla (s. 427)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;O Alla kommuner skall före den 1
januari 1990 ha antagit en översiktsplan (s, 429),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Övergångs­frågor 19-19.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1090&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.1 Ikraftträdande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: PBL skall träda i kraft den 1 januari 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil att PBL
skall träda i kraft den Ijanuari 1985, Tidpunkten har bestämts så all tiden
mellan lagens antagande och dess ikraftträdande skall bli väl tilllagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag föreslog i remissen den 20
oktober 1983 all PBL skall träda i kraft den Ijanuari 1987 och i en ny remiss
den 13 december 1984 att ikraftlrädan­det skall ske den Ijanuari 1986, Skälet
till atl tidigarelägga ikraftträdandet var främsi att det från kommunalt håll
bedömts som angelägel att de nya reglerna träder i kraft och kan börja
tillämpas sä snarl som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för förslaget att
PBL skall träda i kraft den 1 januari 1986 var atl riksdagen skulle kunna la
slällning lill förslaget under våren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1091&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1092&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;409&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.1-19.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1985. Detta är inte längre möjligt. Jag föreslår därför
atl lagen skall träda i       19 Övergångs-&lt;br&gt;
kraft den I januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-   '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid införandet av ett nytt
planeringssystem som till väsentliga delar skiljer sig från dagens aktualiseras
etl flertal övergångsfrågor. Jag delar utredningens uppfattning alt en
huvudprincip vid övergängsregleringen bör vara all göra sä få ingrepp som
möjligt i gällande planer och i stället genom övergångsbestämmelser anpassa de
gällande planerna lill PBL:s syslem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL finns ingen motsvarighet till
dagens nybyggnadsförbud, Över­gängsregleringen bör därior som ulredningen har
föreslagil syfta till att sä långt möjligt avlösa dessa förbud i samband med
övergången lill PBL:s planeringssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa principer för
övergångsregleringen har i huvudsak accepterats av remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.2 Planer från tiden före byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När byggnadslagen trädde i kraft
den 1 januari 1948 upphävdes dä gällan­de stadsplanelag (1931: 142). Enligt
bestämmelserna i 1595 byggnadslagen skulle emellertid de i stadsplanelagen
meddelade övergångsbestämmel­serna alltjämt i tillämpliga delar gälla. Den huvudsakliga
betydelsen av detla stadgande är att fortfarande gäller s, k. av ålder
bestående stads­planer, stadsplaner fastställda före den Ijanuari 1908 eller
därefter enligt 1 kap, 2 5 lagen (1917:269) om fastighetsbildning i stad eller
motsvarande äldre stadgande samt s, k, bondplaner. De senare, som närmast kan
be­traktas som förenklade stadsplaner för områden på landsbygden, skall enligt
83 5 övergångsbestämmelserna lill sladsplanelagen med visst undan­tag ha samma
verkan som byggnadsplan. Med &amp;quot;stadsplan som av ålder består&amp;quot; avses
sädana stadsplaner som vid tiden för ikraftträdandet av 1874 års byggnadsstadga
var av ålder bestående. Enligt 80 5 stadsplanelagen skall vidare tomlindelning
som av ålder beslår eller har fastställts före stadsplanelagens ikraftträdande
fortfarande gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 byggnadslagen finns inga
övergångsbestämmelser om de stadsplaner, byggnadsplaner och lomtindelningar som
fastställdes enligl 1931 års slads­planelag. Eftersom motsvarande institut
behölls i byggnadslagen ansågs det tydligen som överflödigt, och man har
sålunda betraktat dem som fortfarande gällande. Enligt 1931 års stadsplanelag
kunde även byggnads­planer lomtindelas. Denna konstruktion övertordes
emellertid inte till byggnadslagen, Enligl bestämmelserna i 169 5 byggnadslagen
gäller emel­lertid även sådana tomtindelningar fortfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av det nu anförda är
många detaljplaner frän tiden före byggnadslagen hell eller till vissa delar
jämställda med planer enligt bygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1093&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1094&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;410&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.2-19.2.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nadslagen, 1 likhet med utredningen anser jag däiför att
de i princip inte       19 Övergångs-bör särbehandlas i övergångsregleringen.
När jag i del följande talar om     fnigor stadsplaner och byggnadsplaner avser
jag därför, med ett undantag som jag strax skall komma in på, även äldre
detaljplaner som fortfarande gäller,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.2.1 A vstyckningsplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Avstyckningsplaner skall upphöra att gälla
till de delar de omfattas av förordnande enligt 168 5 byggnadslagen, I övrigt
skall av-styckningsplanerna fortsätta alt gälla som detaljplaner enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Syftet med avstyckningsplanerna.
som tillkom under åren 1926-1947, var att förhindra en olämplig jorddelning som
kunde motverka en framtida planläggning, 1 avstyckningsplanerna angavs
gränserna mellan byggnads­mark, trafikleder och andra allmänna platser,
Avstyckningsplanerna skulle godkännas av länsslyrelsen eller, i stad, av
magistraten. Någon prövning av områdets lämplighel för bebyggelse skedde
emellertid inte. Därför förelåg inte heller något förbud mot atl bygga i strid
mot planen. Det kan noteras all kommunen inte hade nägol garanterat inflytande
över planens tillkomst eller utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När 1947 års byggnadslag infördes,
bestämdes att gällande avstyck­ningsplaner i viss utsträckning skulle
jämställas med byggnadsplaner (168 5 byggnadslagen och 181 5 i 1947 års
byggnadsstadga, numera 83 5 byggnads­stadgan), Någol hinder mol tätbebyggelse
skulle inte föreligga inom en sädan plan, om inte länsstyrelsen förordnade
annorlunda. Eftersom någon prövning av markens lämplighet för lälbebyggelse
inte ägt rum vid planens tillkomst, ansågs det lämpligl alt länsslyrelsen fick
möjlighel att förbjuda tätbebyggelse inom planen. Sådana förordnanden enligl
168 8 byggnadsla­gen har utfärdats för etl stort antal avstyckningsplaner eller
för delar av sådana planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil att alla
avstyckningsplaner skall gälla som detaljplaner enligt PBL. Mot detta har flera
remissinstanser reagerat och föreslagit att avstyckningsplanerna skall upphöra
all gälla vid lagens ikraft­trädande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen dd anser jag atl man här
bör göra skillnad mellan sädana avstyckningsplaner. där lätbebyggelseförbud har
utfärdals, och sådana där detta inte har skett, I del förra fallet är
förutsättningarna för fastighetsäga­ren alt få bebygga sin mark desamma som för
mark uianför planlagt område. I ersältningssammanhang har marken i princip
jämställts med sådan mark. Jag kan därför inte finna nägra skäl till att sådana
avstyck­ningsplaner skall få fortsatt giltighet. De bör alltså upphöra
automatiskt vid lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstyckningsplaner utan förordnande
enligt 168 5 lorde däremot värde­mässigt vara att likställa med byggnadsplaner.
De bör därför behandlas på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1095&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1096&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1097&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1098&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samma sätt
som byggnadsplanerna i övergängsregleringen. För de ofta förekommande fall dä
förordnande enligt 168 5 byggnadslagén har medde­lals för en del eller delar av
en avstyckningsplan bör molsvarande gälla för de delar som inte omfattas av
nägot förordnande. Även dessa delar bör alltså behandlas som byggnadsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Övergångs­frågor 19.2.1-19.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1099&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.2.2 Stomplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Stomplaner skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom stad infördes genom
stadsplanelagen (1931: 142) möjlighet att för omräden utanför det
stadsplanelagda området fastställa stomplaner. Så­dana planer avsåg att ange
grunddragen för områdets framtida utnyttjande och underlätta en framlida
sladsplaneläggning genom ett i lagen infört generellt förbud mot nybyggnad i
strid mot stomplan. Staden fick också lösenrätt till viss mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 161 5 övergångsbestämmelserna
Ull byggnadslagen skall stom­planer som har fastställts före byggnadslagens
ikraftträdande jämställas med fastställd generalplan. Även utredningen
jämställde stomplanerna med fastställda generalplaner, vilket innebar att de
efter lagens ikraftträ­dande skulle gälla som områdesplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Endast några enstaka stomplaner är
nu gällande. Med hänsyn härtill och till de goda möjligheter att reglera
bebyggelsen som ges i PBL, bör stom­planerna upphöra atl gälla vid
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.3 Planer enligt byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.3.1 Regionptaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: De regionplaner som har fastställts efter
utgången av år 1981 skall fortsätta att gälla. Äldre planer skall upphöra alt
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl byggnadslagen skall ett
regionplaneförbund vara huvudman för regionplaneringen. Det statliga
inflytandet garanteras genom all det är regeringen som bestämmer om en
regionplan skall finnas, regionplaneom­rådets omfattning och i vilka hänseenden
som gemensam planläggning skall äga rum, Regionplaneorganets verksamhet kan
utmynna i en region­plan, som fastställs av regeringen. Jag har tidigare
föreslagit (avsnitt 9,2,2) att regionplanering skall finnas även enligt PBL,
Det statliga inflytandet skall dock avsevärl begränsas. Jag har ocksä som
huvudregel föreslagit att ell kommunalförbund skall vara regionplaneorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns i dag endast några fä
fastställda regionplaner. Deras rättsverk­ningar är mycket begränsade och de är
som regel inaktuella. Endast en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4i:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regionplan, nämligen för Stockholms län. har fastställts
under de senaste aren. Jag ansluter mig därför till utredningens av
remissinstanserna god­tagna förslag all endasi sådana regionplaner som har
fastställts inom fem år före PBL:s ikraftträdande skall fortsätta att gälla
under en övergångstid och aulomaiiski upphöra sex år från den tidpunkt då
planen fastställdes, Detiii innebär alt de regionplaner som har fastställts
före år 1982 automa­tiskt upphör atl gälla vid PBL:s ikraftträdande. De
regionplaneförbund som enligl beslämmelserna i byggnadslagen existerar vid
PBL:s införande bör dä upplösas i den ordning som lagen (1957: 281) om
kommunalförbund föreskriver, Nägon övergångsbestämmelse om detta behövs inte.
Om del bedöms som behövligt att den fortsatta mellankommunala planeringsverk­samheten
bedrivs i form av regionplanering, bör ett regionplaneorgan förordnas enligl
PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För handläggningen av frågor om
regionplan för kommunerna i Stock­holms län gäller speciella beslämmelser
enligt lagen (1968:598) angående handläggning av frågor om regionplan för
kommunerna i Stockholms län, Ulredningen har föreslagit atl lagen upphävs och
att Stockholms läns landstingskommun skall anses vara förordnad som
regionplaneorgan enligt PBL, Enligl vad jag tidigare har föreslagil (avsnilt
9,4) bör emellertid särreglerna för Stockholms län behällas. Jag kommer senare
att lägga fram förslag lill en reglering av den innebörden att Stockholms läns
landstings­kommun automatiskt blir förordnad som regionplaneorgan enligl PBL,
Någon särskild övergångsbestämmelse om detta behövs därför inte i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19
Övergångs­frågor 19.3.1-19.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.3.2 Generalplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Fastställda generalplaner skall fortsätta att
gälla som områdesbestämmelser enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mycket fä generalplaner har
fastställts efter år 1947, Utredningen har föleslagit att fastställda
generalplaner skall utgöra områdesplaner enligt PBL, På skäl som jag tidigare
har redovisat (avsnitt 7,3) ingår inte områ­desplaner i PBL:s plansystem. Jag
förordade inledningsvis att så fä ingrepp som nöjligt görs i gällande planer
och att dessa i stället anpassas till PBL:s system. Eftersom fastställda
generalplaner närmast kommer alt moisvaras &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdesbestämmelser enligt PBL. ligger del närmast
till hands att de pVaner som gäller vid PBL:s ikraftträdande därefter skall
utgöra områdes-besvimmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lcorådet har emellertid (yttrandet
s. 130) anmärkt att en förutsättning för at fastställda generalplaner skall
transformeras till områdesbestäm-melsr ar atl planerna - såsom de regleras i
byggnadslagen eller åtminsto­ne såoin de i praktiken kommit att utformas - i
fråga om generell tillämp-barh: ej ät att anse som normer. Med hänvisning Ull
vad jag tidigare har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;413&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.3.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anfört beträffande PBL-planer i det hänseendet (avsnilt 4)
anser jag all de      19 Övergångs-&lt;br&gt;
fasisiällda generalplaner som nu gäller inte kan betraktas söm normer,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastställda generalplaner bör
därför fortsätta atl gälla som områdesbe­stämmelser enligl PBL, Om en
generalplan har blivii faslsiälld endasi lill en viss del bör planen - som
lagrådet har påpekat - gälla som omrädesbe-stämmdser endast i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lösningsrätt m, m. som enligt
18, 18a, 19 eller 205 byggnadslagen kan föreligga pä grund av någon generalplan
och som inte har utnyttjats när PBL träder i kraft, kommer därmed all förfalla.
Detta lorde dock inte leda till nägra olägenheter, eftersom kommunen enligt
expropriationslagen har möjlighel att expropriera den mark som kan behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud mol schaktning, fyllning,
trädfällning m.m,, som gäller enligt 17 8 första stycket eller som har
meddelats med stöd av 17 8 tredje stycket byggnadslagen, bör dock fortsätta alt
gälla under en övergångstid av tre år för att kommunerna skall fä tillräcklig
lid att reglera dessa frågor med tillämpning av de nya reglerna om marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fastställd generalplan kan enligt
22 5 byggnadslagen i vissa fall med­föra ersättnings- eller inlösenskyldighet
för kommunen gentemot fastig­hetsägarna. Om generalplanerna, som jag har
föreslagit, skall utgöra om­rådesbestämmelser enligt PBL, bör det under ett
övergångsskede finnas möjlighet att föra talan om ersättning eller inlösen
enligl 22 5, Den möjlig­heten bör stå öppen under en tid av ett år efter
ikraftträdandet. Bestämmel­serna i 22 8 om ersättning med anledning av förbud
enligl 17 5 byggnadsla­gen bör i konsekvens härmed galla under etl är efter det
att förbuden, enligt vad jag nyss har föreslagit, upphör att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang bör ocksä
bestämmelserna i 10a5 byggnadslagen uppmärksammas. Enligt detta lagrum kan
regeringen besluta atl för ell visst område skall finnas en generalplan som
tillgodoser ett i beslutet angivet intresse. Sådant förordnande har meddelats i
några fall. Det finns dock enligt min mening knappast någon anledning atl etl
förordnande om upprättande av generalplan skall gälla efter PBL:s ikraftträdande.
Nägra särskilda övergångsbestämmelser i lagen behövs därför inte i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har (yttrandet s. 130)
efterlyst ett klarläggande av vilken funk­tion icke fastställda generalplaner
skall ha efter ikraftträdandet. Jag vill därför nägot kommentera dessa planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mänga kommuner har antagit
generalplaner, utan att dessa har blivit föremål för fastställdse. Många planer
har också, utan atl ha benämnts generalplaner, antagits enligt former som
liknar dem som gäller för gene­ralplaner. Exempel på detla är kommunöversikter,
markdispositions­planer, omrädesplaner och centrumplaner m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu nämnda planerna saknar
rättsverkan i dag. De kan därför inte i övergångshänseende jämställas med
områdesbestämmelser enligl PBL, Eftersom de saknar rättsverkan finns det inget
behov av atl föreskriva all de skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet. De
flesta av de nu berörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;414&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planerna innehåller riktlinjer för markanvändningen inom
olika områden av kommunen och är ofta grundade på utredningar som har slort
sakligt värde vid olika markanvändningsbeslut. Som uttryck för kommunens av­sikter
i fråga om huvuddragen av den framlida markanvändningen kan de naturligtvis
inte fränkännas all betydelse. Ulan någon uttrycklig bestäm­melse härom bör
därför dessa planer - i den män de är förenliga med 2kap. PBL - kunna utgöra
underlag för markanvändningsbeslul under liden fram till dess all den första
översiklsplanen har antagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis föreslår j;ig således att
generalplaner, i den inän de är fastställda, skall utgöra områdesbestämmelser
enligt PBL, atl kommu­nens inlösenrätl på grund av dessa planer upphör all
gälla, alt förbud enligl 17 5 byggnadslagen skall gälla under en tid av tre år
efler ikraftträdandet, samt atl talan om ersättning skall, beträffande förbud
enligt 17 5 byggnads­lagen, väckas före utgången av är 1990 och i övrigt före
utgången av år 1987, I fråga om sådan talan skall beslämmelserna i 22 och 23 SS
byggnads­lagen tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Övergångs­frågor 19 J.2-19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.3.3 Stadsplaner och byggnadsplaner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Alla stadsplaner och byggnadsplaner skall
fortsätta att gälla som detaljplaner enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare nämnde har under
tidens lopp alla gamla detaljplaner förts över lill de nya systemen vid
förändringar i byggnadslagstiftningen. Många äldre planer har dock lill sitt
innehåll inte bara speglal ett annorlun­da samhälle med andra värderingar och
förhoppningar utan har också inneburit helt andra regler för olika parters
ansvar och rättigheter än vad som gällt enligt det nya regelsystemet, Detta har
emellertid inte kommit lill uttryck i övergångsbestämmelserna till de olika
reformerna. Däremot har i förarbetena många gånger betonats angelägenheten av
att man söker rätta till tidigare planläggningsmisstag. Upphävande av äldre
planer har emeller­tid skett i ganska begränsad omfattning, 1 stället har under
den nuvarande byggnadslagens tid nybyggnadsförbud tillgripits i stor
uisträckning för atl hindra en icke önskad bebyggelseutveckling. På detla sätl
har en stor del av de gamla planerna kommit atl finnas kvar - åtminstone
formellt sett -men kompletterade med olika slags förbud. Om någon har velat
genomföra slörre projekt, har de gamla planerna nästan aldrig varil styrande
för den nya bebyggelsens utformning utan endast varit en utgångspunkt för för­handlingar
mellan kommunen och den byggande. Många av de detaljplaner som i dag gäller
uppfattas därför som inaktuella, inte bara av kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom planer för fritidsbebyggelse
där det föreligger risk för permanent-bosällning anses problemen för kommunerna
vara särskilt markanta. Många av dessa planomräden, som lill största delen
tillkom under perioden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;415&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1930-1960, är varken till belägenhet, detaljutformning
eller teknisk stan-      19 Övergångs-dard avpassade för boende åréf öm..
Permanentbosätthihg som sker i     jragor sädana områden medför krav pä
upprustning av bl, a, vägar, vallen, avlopp och kommunal service i en
omfattning som kommunerna inie kan Ullgodo­se, i varje fall inte i takt med en
oreglerad permanentbosättning som sker samtidigt i många områden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 brist på andra styrmöjligheter
har kommunerna sökt utnyttja planlag­stiftningen genom att begränsa den högsta
medgivna byggnadsarean i detaljplaner avsedda enbart för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från samhällets sida har det även
funnits andra skäl att begränsa bebyg­gelsen, t, ex, om det skulle strida mot
den fysiska riksplaneringens rikt­linjer att bygga i enlighet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 många fall har dock
fastighetsägarna själva varit ointresserade av att genomföra planerna.
Kostnaderna för exploateringen av t, ex, fritidsbe­byggelseområden påverkar
givetvis efterfrågan på tomter. Förutom alt va-försörjning är kostsam att ordna
kan t, ex, terrängförhällandena vara besväriiga och ge så höga
utbyggnadskostnader atl tomterna inte skulle gä att sälja. Mänga planer har
redan frän början varit orealistiska, vilket har gjort att förhoppningar vid
planläggningen inte har kunnat infrias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan i det här sammanhanget
finnas skäl att ocksä något beröra vilka möjligheter som i dag finns att ändra
eller upphäva detaljplaner. Enligt 23 8 byggnadsstadgan skall reglerna om
antagande och fastställande av stads-och byggnadsplaner i princip också gälla
vid ändring eller upphävande av sädana planer. Vilka materiella förutsättningar
som skall föreligga för att ändring eller upphävande skall få beslutas finns
det däremot inte nägra regler om. Inte heller finns det nägra
ersättningsbestämmelser knutna till dessa situationer. Jag vill emellertid nu -
utöver vad jag anförde i lagråds­remissen - erinra om att departementschefen
vid lagens tillkomst utgick frän all upphävande eller ändring av slads- och
byggnadsplaner skulle fä ske när del fanns behov av det. Han anförde i fräga om
stadsplaner följande (prop, 1947:131 s, 115),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i ett annat sammanhang
berört olägenheterna av att stadsplan fastslälles för alltför slora omräden.
Det torde därför i byggnadsstadgan böra föreskrivas, atl sladsplan icke mä
fastställas för större område än som kan förväntas bliva bebyggt eller eljest taget
i anspråk inom överskådlig lid. Såsom sladsplaneutredningen funnit är del
vidare önskvärt, all redan fastställda planer, som omfatta alltför stora
områden, bli föremål för revi­sion. Frågan om upphävande av fastställd
stadsplan är ej reglerad i gällan­de lag. Det är emellertid klart, atl en
sladsplan kan upphävas i samband med alt ny plan fastställes. Hinder lorde ej
heller möta att utan samband med sädan ändring upphäva stadsplan. Nägot
särskill lagstadgande härom synes emellertid icke påkallat, Kungl, Maj:l lärer
även utan att detta uttryckligen angives i lagen äga befogenhet att upphäva
stadsplan i samma ordning som gäller för anlagande och fastställdse av sädan
plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;416&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trots detta har del rått en viss
osäkerhet om vilka möjligheter kommu­nerna har att ändra eller upphäva
inaktuella detaljplaner. Olika uppfatt­ningar har också i skilda sammanhang
framförts i frågan. Någon enhetlig regeringspraxis kan inte heller sägas
föreligga. Det finns sålunda exempel bäde pä alt långt gående begränsningar har
godtagits mot fastighetsägarens bestridande och pä att relativt manliga
begränsningar inte har tillåtits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har förordat bör
nuvarande slads- och byggnadsplaner anpassas till PBL:s plansyslem, Ulredningen
har föreslagit all samtliga dessa planer skall få fortsatt giliighel som
delaljplaner enligl PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot en sådan ordning har flera
remissinstanser riktat kritik och föresla­gil atl många av de äldsta planerna
skall upphävas automatiskt vid PBL:s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har nyss föreslagit att vissa avstyckningsplaner bör
hell eller delvis upphöra alt gälla vid lagens ikraftträdande. Sannolikt finns
del också bland övriga planer många som hell saknar aktualitet och därför bör
upphävas. Jag är emellertid inte beredd alt förorda en lösning som innebär alt
alla planer av en viss typ eller ålder automatiskt upphör att gälla vid PBL:s
ikraftträdande. Det skulle träffa en mängd planer, inom vilka en förändring av
markanvändningen visserligen inte är aktuell, men som innehåller andra byggnadsreglerande
beslämmelser av vikt som bör fortsätta alt gälla. Den lösning som utredningen
har föreslagit är därför enligt min mening att föredra. Det innebär atl alla
stads- och byggnadsplaner som gäller vid ikraftlrädandet därefter skall utgöra
delaljplaner enligt PBL och gälla tills de upphävs. De kommer därmed ocksä att
omfattas av de bestämmelser om upphävande av detaljplaner som jag har
föreslagit i det föregående (avsnitt 8,6), Enhetliga regler kommer således all
gälla i dessa avseenden för sådana planer och för nya delaljplaner som anlas
enligt beslämmelser­na i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Övergångs-Jrågor 19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomförandelid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Stadsplaner och byggnadsplaner som har
fastställts efter utgången av år 1978 skall fä en viss genomförandetid. Äldre
planer får ingen genomförandetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En avgörande skillnad mellan nu
gällande detaljplaner och de detalj­planer som antas med stöd av PBL är att
dagens planer gäller utan någon uttrycklig begränsning i tiden, medan
detaljplaner enligt PBL skall förses med genomförandelid. När nu gällande
detaljplaner skall anpassas till PBL:s system, uppstår frågan i vilken
utsträckning dessa planer skall påföras genomförandetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En tänkbar lösning är att låta
kommunerna inventera alla sina detalj­planer och inom en viss tid ange i vilken
uisträckning dessa bör fä genom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;417&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föras, Detla skulle emellertid, som ocksä utredningen
kommit fram till,       19 Övergångs-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;siaila
alliför stora krav pä komniuhérnas resurser, Darföriloreslår jag att     
.frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det i övergångsbestämmelserna
införs en generell regel om vilka planer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som skall
få genomförandetid. Visserligen kan ibland relativt nya planer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;redan vara
omoderna av nägol skäl, medan vissa äldre planer fortfarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan anses
vara aktuella, 1 fräga om det hell övervägande antalet fall kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man emellertid utgå frän att planernas ålder är ett bra
mått på deras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil att
planer som har fastställts inom åtta år före ikraftträdandet skall påföras en
genomförandetid av tio är. räknat från den dag dä beslutet att fastställa
planen vann laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslagei har fäll etl positivt
mottagande frän flertalet av de remissin­slanser som har yttrat sig i frågan,
Nägra remissinstanser, däribland läns­styrelsen i Hallands län och
Näringslivets byggnadsddegation, har emel­lertid kritiserat förslaget och
därvid framhållit alt det får alltför negativa konsekvenser för ägare till
sådana fastigheter som inte är bebyggda enligt gällande plan, särskilt om
planen inte fär nägon genomförandetid. Kommu­nerna kommer atl alltför lätt
kunna upphäva dessa äldre planer och härige­nom beröva fastighetsägarna den
rätt till förändring av markanvändningen som planerna medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om man vill ha en planmässigt
lämplig samhällsutveckling är det väsent­ligt all endast aktuella planer fär
genomförandetid. Enligt min mening lillgodoser utredningens förslag väl detla
krav. Äldre planer än vad ulred­ningen har föreslagil bör därför inte fä
genomförandetid. Inom t, ex, för­nyelseområdena runt storstäderna har
utnyttjandet gradvis ökat intill grän­sen för sanitära ölägenheter eller hell
oacceptabla trafiksituationer. Om bebyggelse medgavs enligt gällande planer
inom områden av denna typ, skulle utvecklingen snabbt leda till en situation
där omfattande investering­ar i vägar, vatten och avlopp samtidigt skulle bli
nödvändiga inom ett stort antal områden. Varken bosladsbyggnadsbehoven eller
efterfrågan ger dock ens tillnärmelsevis förutsättningar för fullt
kapacitetsutnyttjande inom rimlig tid. Det skulle i sådana fall många gånger
vara ekonomiskt oförsvarligt atl genomföra planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig därför till
principen bakom utredningens förslag i fråga om vilka planer som skall påföras
genomförandetid. Det innebär bl,a,, som jag nyss påpekade, att kommunen för
planer utan genomförandetid fär möjlighel all ändra eller upphäva dessa i samma
utsträckning som PBL-planer, för vilka genomförandetiden har gått ut. Jag gör
för egen del den bedömningen alt del i etl stort antal fall inte föreligger
några hinder mot att den markanvändning som har medgelts i planen ändå kommer
att få genomföras, eventuellt efter sädana ändringar som behövs för att planen
ändå skall kunna anpassas lill nya förutsättningar, 1 vissa situationer bör
emellertid fastighetsägare ha ett ekonomiskt skydd vid ändring eller upp­hävande
av äldre planer. Jag övergår nu lill att behandla hithörande frågor, 14  
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;418&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Fastighetsägare skall under vissa
föruisättningar kunna kräva att kommunen löser fastigheten, om en detaljplan
som inte får någon genomförandetid ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19
Övergångs­frågor 19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär atl
någon kompensation inte skall kunna utgå till fastighetsägarna, om en sådan
plan som inte får genomförandetid upphävs eller ändras. Mot förslaget har
kritik riktats från framför alll fastighetsägarhåll. Kritikerna anser att
förslaget kan leda till stötande resultat för vissa fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har förståelse för kritiken.
Den nu föreslagna ordningen innebär att kommunerna får stora möjligheler alt
efter PBL:s ikraftträdande upphäva eller ändra stads- och byggnadsplaner,
fastställda under år 1978 eller tidigare, vilket i vissa situationer kan
medföra atl enskilda fastighetsägare drabbas oskäligt hårt. En ändring av en
plan kan t,ex, få Ull följd att en fastighet, som enligt den ursprungliga
planen fick bebyggas på visst sätt, efter ändringen inte alls får bebyggas. Jag
bortser givetvis här från sådana fall då kommunen på grund av 6 kap, kan vara
skyldig all lösa fastigheten, därför att den t, ex, har avsatts som mark för
allmän plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser det med hänsyn härtill
nödvändigl att PBL innehåller bestäm­melser som medger kompensation till
fastighetsägare som drabbas oskäligt hårt av att en sladsplan eller byggnadsplan
upphävs eller ändras efter PBL:s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De fall som därvid i första hand
bör komma i fråga är sådana där fastighetsägaren till följd av långvariga
nybyggnadsförbud har varit hind­rad att bygga i enlighet med planen, och
upphävandet eller ändringen av planen leder till att hans faslighet inte alls
fär bebyggas. Effekten blir i sådana fall att marken blir i slort sett
värdelös. Effekter av likartat slag kan uppkomma om en planändring innebär att
en tidigare medgiven byggrätt kraftigt begränsas. För alt detta skall medföra
rätt till kompensation skall det emellertid, som jag nyss nämnde, vara fråga om
fall där fastighetsäga­ren drabbas oskäligt hårt. Det gäller l.ex. inte om
kommunen för att undvika olämplig permanenthosättning sänker den tidigare
medgivna byggrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ålerkommer i
specialmotiveringen (17 kap. 8 8) lill frågan om vad som i olika fall kan vara
ett skäligt utnyttjande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller avgränsningen av den
kompensationsberättigade kretsen av fastighetsägare, uppkommer till att börja
med frågan om rätten till kompensation skall vara beroende av det ändamål för
vilket fastigheten i fråga fick bebyggas enligt planen. Förslaget i
lagrådsremissen innebär att kompensationsbestämmelserna skall avse endast
fastigheter för bostads­ändamål. Beträffande fastigheter som får användas för
andra ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;419&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l.ex. industri- eller handelsändamäl, framhöll jag bl, a,
att ägarna lill sä-      19 Övergångs-dana fasligheter har helt andra
möjligheler att genom förhandlingar med      frågor kommunen i planärendet
eller pä annal sätt kompensera sig för en utebli-      &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;'-j &lt;/span&gt;ven byggrätt. Fastigheter för nu avsedda ändamål omfallas
därför inte av kompensationsbestämmelserna i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet riktar kritik mot den föreslagna
avgränsningen och anför (ytt­randet s, 16):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt departementschefens åsikt
(s,33r) råder det ingen tvekan om atl fastigheter som får bebyggas med bostäder
bör omfattas av kompensa­tionsbestämmelserna. Däremot bör enligt hans mening
fasligheter som får användas för andra ändamål t,ex, industri- eller
handelsändamål falla utanför rätten till ersättning. Som elt skäl härför
åberopar departements­chefen att ägare till sådana fastigheter har helt andra
möjligheter att genom förhandlingar med kommunen i planärendet eller på annat
sätt kompensera sig för en utebliven byggrätt. Även om detta påslående i många
fall är riktigt kan det inte gälla generellt. Att en planändring ofta hårt kan
drabba en ägare till fastighet avsedd för handel eller industri bör man inte
bortse ifrån. Av intresse vid bedömningen av det remitterade förslaget i denna
del är till en början vad som f.n. gäller vid ändring av en stadsplan eller
byggnadsplan. Rättsläget fär bedömas som osäkert och någon klar linje kan inte
sägas föreligga i regeringspraxis, Enligl vad som upplysts vid
lagrådsföredragningen finns det flera exempel pä att regeringen har fast­ställt
planer med byggrättsminskningar. Man torde emellertid väga påstå all regeringen
visat återhållsamhet vid faslställelseprövning av en ändrad plan som skulle
medföra att en byggrätt las bort eller väsentligt minskas. Har en planändring
haft sådana följder, har regeringen med stöd av 45 5 byggnadslagen kunnat som
villkor för fastställelsen föreskriva skyldighet för kommunen all expropriera
fasligheten. När man bedömer effekten av ett upphävande eller en ändring skall
man hålla i minnet att inga rättigheter överförs till kommunen. De ekonomiska
konsekvenserna kan likväl -ocksä i förslagets mening (s, 331) — bli oskäligt
hårda för fastighetsägaren, om den byggrätt han en gång fått i den ursprungliga
planen blir beskuren. Upphävandet eller ändringen av planen kan - under
förutsättning atl en ny plan inte ger motsvarande byggrätt - innebära förlust
av en rättighet som genom den ursprungliga planen tillförsäkrats honom i hans
egenskap av ägare till fastigheten. Mol den nu skisserade bakgrunden och med
hänsyn till ovissheten om rättsutvecklingen inom Europadomstolen är det enligt
lagrådets mening tveksamt om regeln, i den män den innebär att en plan ändras
eller upphävs utan ersättning till fastighetsägaren, kan komma att bedömas som
förenlig med Europakonventionen, Grundlagsstridig torde regeln däremot knappast
vara. Enligt lagrådets uppfattning vore det att föredra om kretsen
ersättningsberättigade vidgades och att bestämmelsen även fick omfatta sådana
avstyckningsplaner och andra äldre planer som enligt 15 kap, 4 5 skall gälla
som detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av lagrådets
synpunkter vill jag anföra följande: Som jag nyss nämnde förutsattes vid byggnadslagens
tillkomst att fastställda planer skulle kunna upphävas. Även om denna möjlighet
ibland har ifrågasatts och inte har utnyttjats i särskilt stor utsträckning,
kan jag inte av den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anledningen se något hinder mot de föreslagna
möjligheterna för kom-      19 Övergångs-munen att upphäva eller ändra gamla
planer. Förarbetena till byggnadsla-     Jrågor gen visar enligl min mening att
den möjlighet att bebygga en faslighet som      '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.3
medges i en plan inte är att betrakta som en rättighet som för all framtid är
tillförsäkrad fastighetsägaren. En omständighet av belydelse i samman­hanget är
givetvis atl marknadsvärdet för en fastighet i hög grad styrs av den i planen
medgivna byggnadsrätten. Bl, a, av den anledningen utfor­mades förslaget i
lagrädsremissen som ett skydd för de fastighetsägare för vilka
övergångsbestämmelserna skulle kunna medföra alltför ogynnsamma effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den krets av fastigheter som skall
omfattas av den nu avsedda bestäm­melsen måste emellertid avgränsas på något
sätt. En gräns drogs i lagråds­remissen mellan fastigheter som enligt planen är
avsedda för bostadsända­mål och andra fastigheter. Jag gör fortfarande den
bedömningen att risken för att fastigheter för t, ex, industriändamål kommer
att drabbas pä ett oskäligt sätt av övergångsbestämmelserna är mycket små.
Eftersom det inte går atl helt utesluta denna risk, anser jag emellertid alt
det av rättvise­skäl kan vara motiverat att, som lagrådet har förespråkat, vidga
bestäm­melsens tillämpningsområde. Jag föreslår därför att någon begränsning i
fräga om markens användningssätt inte skall föreskrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är alltså rättviseskäl som
ligger bakom denna vidgning av tillämp­ningsområdet. Lagrådet har som grund för
sitt ställningstagande även hävdat alt det, med hänsyn till ovissheten om
rättsutvecklingen inom Europadomstolen, är tveksamt om regeln, i den mån den
innebär att en plan ändras eller upphävs utan ersättning till fastighetsägaren,
kan komma att bedömas som förenlig med europakonventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den artikel i europakonventionen
som skulle kunna vara tillämplig i förevarande fall är artikel 1 i första
tilläggsprotokollel. 1 artikeln stadgas (första stycket första meningen) att
envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall lämnas okränkt.
Enligt andra stycket i artikeln inskränker bestämmelsen likväl inte en stats
rätt att genomföra sädan lagstiftning som staten finner erforderlig för att
reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas
intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är svårt att bedöma hur långt
konventionen sträcker sig i denna del. 1 den av lagrådet i annat sammanhang
(yttrandet s. 13) åberopade domen av Europadomstolen ansågs undantagsregeln i
andra stycket inte tillämp­lig, eftersom expropriationstillständen inte var
avsedda att inskränka eller reglera nyttjandet av sökandenas egendom utan var
att betrakta som elt inledande steg i ett förfarande som leder lill ett
egendomsberövande. När det gäller de beslämmelser i PBL som lagrådet synes åsyfta,
nämligen de som reglerar kommunens möjligheter alt upphäva eller ändra äldre
detalj­planer, kan till en början konstateras att de inte kan leda till något
egen­domsberövande. Man kan enligt min mening vidare konstatera att de motiv
som ligger bakom regeln - alt öppna möjlighet för kommunerna att ändra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;421&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller upphäva föråldrade planer - rimligen måste vara av
den karaktär som      19 Övergångs-äsyftas i undanlagsstadgandet i artikelns
andra stycke; Regeln skulle där-     .frågor med inte strida mot artikel 1 i
konventionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang mäste emellertid
också beaktas Europadomstolens uttalande i den nyss nämnda domen att artikel 1
liksom hela konventionen bygger pä förutsättningen alt en rimlig avvägning
skall göras mellan sam­hällets intressen och kravet pä skydd av den enskildes
grundläggande rättigheter. Även om man i enlighet med detta uttalande gör en
samlad bedömning av den nu aktuella regeln i PBL. kan det enligl min mening
inie råda någon tvekan om att regeln - såväl i den nu föreslagna utformningen
som i dess utformning enligt det remitterade förslaget - väl tillgodoser kravet
pä skydd av den enskildes rättigheter och att regeln därför är förenlig med
konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller avgränsningen
av kompensationsfallen - dvs, i vilka situationer fastighetsägare skall ha rätt
till kompensation - mäste avgörande betydelse tillmätas de möjligheter
fastighetsägaren har haft att bygga i enlighet med planen. Om några planmässiga
hinder i form av förbud mol nybyggnad inte har funnits, finns det enligt min
mening ingen anledning alt ha nägon rätt till kompensation, för det fall att
planen ändras eller upphävs. 1 dessa situationer kan man på goda grunder
normalt utgå från alt del med hänsyn lill höga exploateringskostnader e.d. inte
har funnits rimliga ekonomiska föruisättningar att utnyttja byggrätten i
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En grundläggande förutsättning för
alt kompensation skall komma i fråga bör enligl min mening vara atl
fastighetsägaren genom ett långvarigt nybyggnadsförbud enligt 35 eller 109 8
byggnadslagen i avvaktan på plan­ändring har varil hindrad att utnyttja den
byggrätt som planen har givit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enbart denna omständighet bör
emellertid inte vara tillräcklig som grund för kompensation. Långt ifrån alltid
är det nybyggnadsförbudet som har avhållit fastighetsägaren från atl bygga. Som
jag antydde tidigare beror det mänga gånger pä fastighetsägaren själv att
bebyggelse inte har kommit lill stånd. Att medge kompensation i sådana fall
anser jag inte bör komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om nybyggnadsförbud har gällt inom
ett planomräde, är det naturligtvis vanskligt att bedöma, om det i första hand
beror på förbudet eller pä fastighetsägaren själv att fastigheten är obebyggd.
Bortser man från bygg-nadsplaneområden med förordnanden enligt 1108 andra stycket
byggnads­lagen - dvs, nybyggnadsförbud i avvaktan pä att vägar, vallen och
avlopp har ordnats - har det emellertid erfarenhetsmässigt alltid funnits en
tidspe­riod när fastighetsägaren har kunnat genomföra planen, 1 allmänhet har
del nämligen dröjt mer än tio år efter planens fastställande innan ett nybygg­nadsförbud
har meddelats. Den utsträckning i vilken området har blivit utbyggt bör därför
kunna vara ett mått pä fastighetsägarnas intresse av att genomföra planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ytlerligare förutsättning för rätt till kompensation
bör med detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;422&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;synsätt vara att områdel till större del är i huvudsak
utbyggt i enlighet med       19 Övergångs­planen. Fastigheter inom områden som
är helt outbyggda eller utbyggda      .frågor endast till en begränsad del bör
alltså över huvud taget inte komma i fråga för kompensation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har föreslagit innebär
sammanfattningsvis att som förutsätt­ningar för kompensation bör gälla atl det
är fråga om en kvalificerad skada, atl området är i huvudsak utbyggt och alt
fastighetsägaren på grund av ett långvarigt nybyggnadsförbud har varit hindrad
att bygga i enlighet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på längvarighet bör enligt
min mening i regel anses uppfyllt, om nybyggnadsförbudet när PBL träder i kraft
har gällt oavbrutet eller med kortare avbrott under en tid av minst åtta år.
Som lagrådet har påpekat (yttrandet s. 132) kan emellertid i uttrycket
&amp;quot;långvarigl&amp;quot; inte anses ligga en fix och en gång för alla given
tidsgräns. Ett visst utrymme för atl vid prövningen ta hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet bör alltså finnas. Jag återkommer till
detta i specialmoUveringen (17 kap, 8 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt del remitterade förslaget
skall inlösenbestämmelsen endast om­fatta stadsplaner och byggnadspianer,
alltså inte avstyckningsplaner. Lag­rådet anser det emellertid vara att föredra
atl bestämmelsen fick omfatta även avstyckningsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att avstyckningsplanerna inte ingår
i bestämmelsens tillämpningsområ­de har sin grund främst i att någon prövning
av markens lämplighet för bebyggelse aldrig har skett. Jag har dock en viss
förståelse för lagrådets synpunkter. Har omgivande fastigheter bebyggts enligt
planen, kan nämli­gen marknadsvärdet för den eller de obebyggda fastigheterna
inom plan­området vara grundat pä att fastigheten skall fä bebyggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inlösenbestämmdserna bör därför
omfatta samtliga äldre planer och bestämmelser som skall gälla som detaljplan
enligt PBL och vars genom­förandetid har gått ut, dvs. även sädana
avstyckningsplaner som saknar förordnande enligt 168 8 byggnadslagen. Övriga
avstyckningsplaner bör som jag Udigare har föreslagit (avsnitt 19.2.1) upphöra
att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om kompensationssättet
finns det, som jag ser det, tvä tänkbara möjligheter. Fastighetsägaren kan
antingen få inlrångsersättning eller ges rält att begära att kommunen löser
fastigheten. Eftersom restvärdet för en tomt som inte får bebyggas i allmänhet
är obetydligt, torde det inte innebä­ra någon större skillnad för kommunens
del, ekonomiskt sett, vilken lös­ning man väljer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När man bedömer effekterna av dessa
lösningar måste man emellertid hålla i minnet att kommunens besked om markens
användning inte behö­ver innebära elt ställningstagande för all framtid. Om
fastighetsägaren kompenseras genom en intrångsersättning, varvid han fär
behålla marken, kommer han, om han sedermera får bygga på marken, att kunna
tillgodo­göra sig värdet av bebyggdserätien två gånger. Delta kan inte vara
rimligt. Bl. a. av det skälet bör bestämmelserna konstrueras så att kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;423&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.3.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;under de tidigare angivna förutsättningarna, skall vara
skyldig att lösa       19 Övergångs-&lt;br&gt;
marken på fastighetsägarens begäran.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsägarens rätt till
kompensation inträder, som. jag nyss har redo­gjort för, i och med att planen
ändras eller upphävs. 1 ett skede närmast efter lagens ikraftträdande kan del
emellertid innebära stora svårigheter för kommunen att genast ta ställning till
markens framlida användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen föreslogs därför
att kommunen under en övergångspe­riod skall kunna ändra eller upphäva
inaktuella planer i avvaktan på att markanvändningen bestäms - utan att därmed
riskera inlösenskyldighel. Kommunen skall enligt förslaget ha möjlighet att
begära att inlösenfrågan skjuts upp i avvaklan pä att markens framtida
användningssätt bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet kritiserar förslaget i denna del och anför
(yttrandet s. 133):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare bör inlösenskyldighet
föreligga sä snart en fastighetsägare efter upphävande eller ändring av planen
får sin byggrätt oskäligt inskränkt. Domstolen bör alltså pröva frågan utifrån
plansituationen i det läge som gäller när tvisten avgörs. Beaktas det sist
sagda behöver andra stycket endast ge hänvisning till de materiella och
processuella regler som skall tillämpas i mål om inlösen. Vill kommunen
gentemot inlösenanspråk åbe­ropa kommande planläggning kan uppskov eller
vilandeförklaring ske om beslämmelserna i rättegångsbalken tillåter det.
Härutöver bör emellertid inte kommunerna kunna utverka rådrum. Lagrådet
ansluter sig alltså inte till förslaget att inlösenfrågan på kommunens yrkande
skall uppskjutas till en särskild rättegång tio år efter PBL: s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan ansluta mig till lagrådets
förslag till uppläggning av inlösenre­geln. Den kommer därmed alt få bl, a, den
effekten att en osäkerhet om markens framtida användning inte drabbar
fastighetsägaren. Om t, ex, bygglov inte kan påräknas när inlösenmålet avgörs
bör således inlösen­skyldighet föreligga. Jag återkommer till detta i
specialmotiveringen (17 kap, 8 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget
har inlösenbestämmelsernas tillämpning inte begränsats i tiden. Av flera skäl
anser jag del emellertid vara lämpligt med någon form av tidsbegränsning. Ett
skäl är att del är otillfredsställan­de för alla parter atl
inlösenmöjligheterna hålls svävande under en obe­gränsad tid. Ett annat skäl
hänger samman med det förslag till lag om ändring i expropriationslagen som är
föranlett av PBL-förslaget och som efter remiss den 13 december 1984 har
granskats av lagrådet. En av övergångsbestämmelserna till lagförslaget reglerar
ersättning för mark som är avsedd för enskilt bebyggande enligt en sådan äldre
plan som enligt vad jag nyss har föreslagit inte påförs någon genomförandetid.
Bestämmelsen innebär atl. om sädan mark exproprieras eller blir inlöst på annat
sätt pä grund av talan som väcks före utgången av år 1996, ersättningen skall
bestämmas på grundval av det marknadsvärde som marken hade vid PBL:s
ikraftträdande den Ijanuari 1987, Om talan väcks efter utgången av år 1996 och
planen då är upphävd eller ändrad, skall marknadsvärdet, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;424&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligger till grund för ersättningen, bestämmas med ledning
av de nya plan­förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill de effekter
expropriationslagens beslämmelser kan för­väntas fä pä löseskillingens storlek
kommer inlösenbestämmelsen att leda till olika resultat beroende på om talan
väcks före eller efter utgången av år 1996, Inlösenbestämmelsen kommer att ge
fastighetsägaren avsett skydd endast om talan väcks före nämnda tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övervägande skäl talar därför
enligl min mening för att inlösenbesläm-melsens tillämpning begränsas i tiden
på så sätl att talan måste vara väckt före utgången av är 1996 för att inlösen
skall få ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detla sammanhang vill jag erinra
om mitt tidigare framförda förslag (avsnitt 18,2,1) alt fastighetsägaren alltid
skall fä ersättning av kommunen för de avgifter han har betalat för galor,
vallen och avlopp, om bygglov senare vägras för åtgärder som, när avgifterna
logs ut, förutsattes skulle komma att vidtas. Förslaget avser även avgifter som
har betalats före lagens ikraftträdande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.3.4 Plangenomförande Galor och andra allmänna plalser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare (avsnitt 8,3,1)
föreslagit att kommunen skall vara huvud­man för gator och andra allmänna
platser inom detaljplanelagt område, om inte något annat har bestämts i planen.
Eftersom bestämmelserna om detaljplan i PBL enligt vad jag nyss har föreslagil
skall tillämpas även på dagens byggnadsplaner och även på vissa
avstyckningsplaner, behövs en särskild övergångsbestämmelse som befriar
kommunen från huvudmanna­skapet i områden med planer av detta slag. Ansvaret
för plangenomföran­det i sädana omräden ligger nämligen i dag pä
fastighetsägarna. Jag föreslår därför en övergångsbestämmelse av den innebörden
att kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser inom omräden som vid
ikraftträ­dandet omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Övergångs-frågor 19.3.3-19.3.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomtindelningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Tomtindelningar skall fortsätta att gälla
som fastighets­planer enligt PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tomtindelningar som gäller i dag
kommer i sak att motsvaras av fastighetsplaner enligt PBL. 1 likhet med
utredningen föreslår jag därför att tomtindelningar av detta slag skall gälla
som fastighetsplaner enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.4
Övriga beslut enligt byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.4.1 Nybyggnadsförbud&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19
Övergångs­frågor 19.4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min jörslag: Nybyggnadsförbuden skall - med nägra fä
undantag -upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud all utföra åtgärder som är
atl hänföra till nybyggnad gäller för stora delar av landet. Vissa av förbuden
följer direkt av byggnadslagens bestämmelser, s, k, legala nybyggntidsförbud
(13. 14, 34. 35, 37, 38, 79, 81 och 11085 BL), Andra har utfärdats av
länsstyrelsen eller regeringen för speciella ändamål (14a, 15, 16, 35, 36, 82,
86, 109 och 11055 BL), Vilka åtgärder som är att hänföra till nybyggnad framgår
av 75 5 byggnadsstad­gan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nägon motsvarighet till dagens
nybyggnadsförbud kommer enligt vad jag tidigare har föreslagit inte att finnas
i PBL, Inte heller tätbebyggelsebe­greppet kommer all behövas och därior inte
heller del s, k, tätbebyggelse­förbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu gällande delaljplaner bör som
jag nyss förordade anpassas till PBL:s regelsystem. Del innebär att de
nybyggnadsförbud som i dag gäller beträf­fande dessa planer, med nägra få
undanlag, bör upphöra att gälla vid PBL:s ikraftträdande. Delta överensstämmer
också med utredningens för­slag, som i princip har accepterats av
remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De ojämförligt mest frekventa
nybyggnadsförbuden är de som har utfär­dats pä grund av förestående
planläggning eller planändring (jfr 14a, 15, 16, 35, 36 och 109 88 BL). Dessa
förbud är enligt byggnadslagen avsedda att vara temporära och kan meddelas
endast för en viss tid. De kan emellertid förlängas, 1 praktiken finns del
exempel på mycket långvariga nybyggnadsförbud i avvaktan pä planändring, nägot
som har hämmat bebyggelseutvecklingen i stora omräden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anledningen lill dessa långvariga
nybyggnadsförbud är ofta all kom­munen vill förhindra att alltför stora
byggrätter las i anspråk. Med gällande definition av begreppet nybyggnad
innebär förbuden emellertid i praktiken att även ganska måttliga tillbyggnader
eller rena komplement till befintlig bebyggelse kan hindras. Även inre åtgärder
kan träffas av förbuden, 1 flertalet fall torde detla inte tjäna syftei med
nybyggnadsförbuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om sädana tidsbegränsade förbud som
i avvaktan pä planläggning eller planändring har meddelats för områden inom
äldre stads- och byggnads­planer upphör all gälla, medför del atl kommunen, på
säll som jag tidigare har redogjort för, tvingas la slällning till frågan om
och i vilken utsträck­ning marken skall få bebyggas enligt planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett slorl anlal remissinslanser,
bl, a, mänga kommuner, påpekar all del övergångsvis kan uppstå svårigheter,
eftersom det framför allt på vissa orter finns ett stort antal starkt
föråldrade planer, där bebyggelsen i många&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;426&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.4.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fall inte stämmer överens med planen. Dessa planer är
regelmässigt be- 19 Övergångs-lagda med nybyggnadsförbud. Om förbuden upphävs
tvingas kommuner- .frågor na, enligt dessa remissinstanser, för att förhindra
olämplig bebyggelse all ändra planerna på kort tid. För egen del anser jag, med
hänsyn till den uiformning som reglerna om handläggning av bl, a,
bygglovsärenden före­släs fä, atl några ölägenheter av betydelse inte skall behöva
uppkomma. Jag tänker därvid främsi pä förslaget (avsnitt 12,3,3) alt
byggnadsnämnden i vissa fall skall kunna besluta om anstånd med avgörandet av
bl, a, bygglovsansökningar. Det kan t. ex, ske, om kommunen påbörjar arbete med
att ändra eller upphäva detaljplanen för det område som bygglovsan­sökningen
avser. Om kommunen inte avgör planärendet inom två år. mäste dock ansökningen
prövas utan dröjsmål. Skulle denna ivåårsfrist vara för kort för atl planen
skall hinna ändras, har kommunen möjlighel all upphäva planen, om
förutsättningarna för delta föreligger. En ny plan kan sedan antas, när markens
framtida användning har bestämts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud mot nybyggnad i strid mot
fastställd generalplan (13 8 BL), fastställd stadsplan och byggnadsplan (34 och
109 85 BL) och fastställd tomtindelning (38 8 BL) ersätts i de väsentliga
delarna med motsvarande förbud enligl PBL i och med atl dessa planformer
fortsättningsvis kommer att gälla som områdesbestämmelser, detaljplan samt
fastighetsplan. Några övergångsbestämmelser för denna lyp av förbud behövs
därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de nybyggnadsförbud som
automatiskt inträder till följd av att kommunfullmäktige beslutat göni
framställning om fastställdse av general­plan eller ändring av fastställd
generalplan (14 8 BL) eller beslutat anta eller ändra en stadsplan (35 8 BL)
torde inte heller några övergångsbestäm­melser behövas. De regler som jag har
föreslagit — att byggnadsnämnden skall kunna besluta om anstånd med att avgöra
bygglovsansökningar - bör ge kommunen tillräckliga möjligheter att hindra
olämplig bebyggelse under handläggningen av sådana planärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 närheten av befästningar m.fl.
anläggningar kan enligt 81 och 82 SS byggnadslagen inte bara nybyggnadsåtgärder
utan även schaktning, fyll­ning m.fl. åtgärder vara förbjudna. Utredningen har
föreslagit att sådana förbud skall gälla under en övergångslid av tre år efter
PBL:s ikraftträ­dande. 1 83 8 byggnadslagen finns bestämmelser om ersättning
och inlösen i vissa fall, om skada för fastighetsägaren har uppkommit på grund
av förbuden. Ersättnings- och inlösenbestämmelserna i 83 8 skall enligt utred­ningens
förslag gälla under fyra år efter PBL:s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har ansett
att förbuden bör finnas kvar permanent med hänsyn till att det här ofta rör sig
om hemliga anläggningar och att frågorna därför inte går att klara av i
kommunens fysiska planering. Jag har tidigare föreslagit (avsnitt 16,3,5) atl
länsstyrelsen skall ha möjlighel all förordna att beslut om lov inom särskilt
angivna områden skall kunna prövas av länsstyrelsen. En lösning som enligt min
mening bättre ansluter till PBL:s regelsystem än den som ulredningen har
föreslagit är att förbu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;427&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
betraktas som sädana förordnanden. På sä sätt tillgodoses också remissinstansernas
önskemål. Jagföreslär därför att förordnanden enligt 81 och 82 55 byggnadslagen
efter lagens ikraftträdande skall gälla som förordnanden om prövning av
länsstyrelsen (12kap. 4 5). Möjligheten en­ligt 83 5 byggnadslagen att väcka
talan om ersättning eller inlösen bör enligt min mening stå öppen under en lid
av ett är efter ikraftträdandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 865 byggnadslagen kan
länsstyrelsen förordna att nybyggnad inte får ske ulan tillstånd av
länsstyrelsen inom områden som bör skyddas med hänsyn lill förefintlig, från
historisk eller konstnärlig synpunkt värdefull bebyggelse, fasta fornlämningar
eller andra minnesmärken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del remissinsanser har framfört
krilik mot utredningens förslag att dessa förbud skall upphöra alt gälla vid
lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom den ändring som jag tidigare har föreslagil (avsnitt
11.2,2) i förhällande lill utredningens förslag skall ett längre gående
hänsynstagande lill kulturhistoriska värden kunna ske direkt i ärenden om lov
ulan att skyddsbestämmelser dessförinnan har meddelals i en detaljplan. Bygg­lovsplikl
skall visserligen normalt inte gälla för omfärgning, fasadändringar m,m.
utanför områden med detaljplan. Möjlighet finns dock för kom­munen atl införa
bygglovsplikt för varje särskill område. Del bör i sam­manhanget påpekas att
sädana åtgärder inte omfattas av 865 byggnadsla­gen, eftersom de inte utgör
nybyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss nämnde kan
länsstyrelsen fä inflytande över bygglovspröv­ningen genom all med stöd av 12
kap, beslämma all beslut i lovärenden inom särskilt angivna omräden skall
prövas av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till del nu anförda
anser jag atl förordnanden enligt 86 5 byggnadslagen som utredningen har
föreslagit bör upphöra att gälla när PBL träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 122 5 byggnadslagen i dess lydelse före den 1
januari 1965 kunde länsstyrelsen meddela förbud mot nybyggnad, förutom i den
utsträckning som medges i 86 5 samma lag, för områden som borde särskilt
skyddas pä grund av naturskönhet, växtlighet eller andra särskilda
naturförhållanden. När naturvårdslagen (1964:822) infördes, upphörde
möjligheten atl med­dela sådana förordnanden. Gällande förordnanden fick dock
fortsätta att gälla, 1 den mån de grundats pä naturförhållandena ansågs de
lämpligen efler hand kunna utbytas mot förordnanden enligt naturvärdslagen (se
prop, 1964: 148 s, 136), Dessa förordnanden bör med hänsyn till de motiv­uttalanden
som gjordes 1964 nu kunna upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag nyss anförde
beträffande förordnanden enligt 868 byggnadslagen, bör även de förordnanden som
har meddelats av kulturhis­toriska skäl enligl 122§ upphöra atl gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Overgångs-jrågor 19.4.1-19.4.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.4.2 Rivningsförbud&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Rivningsförbuden skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.4.2-19.4.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 35 a 8 byggnadslagen har
kommunen möjlighet au bl, a.  inom       19 Övergångs-stadsplan meddela
tidsbegränsade förbud mot rivning, om del är påkallat     frågor från
bostadsförsörjningssynpunki eller för bevarande av kulturhistoriskt eller
miljömässigt värdefull bebyggelse. Dessa förbud är avsedda atl vara temporära.
1 PBL bör, enligl vad jag har föreslagit tidigare (avsnilt 13,1.2), införas en
permanent rivningsreglering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etl stort antal remissinstanser,
bl,a, många kommuner, är kritiskt in­ställda till utredningsförslaget atl
förbuden skall upphöra atl gälla. Dessa remissinstanser pekar pä de svårigheter
som kan uppstå övergångsvis på grund av att det i många kommuner finns slora
omräden med rivningsför­bud för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och alt
rivning av sådan bebyggelse enligt utredningsförslaget kan hindras endasi om
del finns skyddsbestämmelser för bebyggelsen i en detaljplan. Den av
ulredningen föreslagna möjligheten atl vilandeförklara en ansökan om
rivningslov un­der tvä år i avvaklan l,ex, på planändring anser remissinsttmserna
otill­räcklig. Tiden påstås vara alltför kort för att kommunen skall hinna
utföra erforderligt planarbete, särskilt under tiden närmast efter
ikraftträdandet av PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har full förståelse för dessa
synpunkter. Med de förslag som jag tidigare har lagt fram (avsnitt 13,1,4) bör
del emellertid vara möjligt att komma till rätta med de påtalade olägenheterna.
Enligt dessa förslag skall nämligen rivning kunna hindras av kulturhistoriska
eller miljömässiga skäl även om bebyggelsen inte omfattas av en detaljplan med
skyddsbestäm­melser. Härigenom kan l.ex. rivningslov vägras utan att kommunen
först behöver göra en planändring. Några särskilda övergångsbestämmelser an­gående
rivningsförbuden behövs enligt min mening därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.4.3 Dispenser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 byggnadslagen och byggnadsstadgan
finns ganska omfattande möjlig­heter all meddela dispens från gällande
byggnadsförbud och tätbebyggel­seförbud. Däremot saknas beslämmelser som anger
hur länge dispenser från olika nybyggnadsförbud skall gälla. Del har förekommit
atl mycket gamla dispenser har åberopats som skäl för byggnadslov, trots att
bl, a, planförutsältningarna kan ha förändrats avsevärt sedan dispensen medde­lades.
Detta har varit en olägenhet, och en viss osäkerhet har rått i frågan om vilket
aktualitetskrav som kan ställas på dispenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att dispenser
som har meddelats inom en viss tid före PBL:s ikraftträdande skall utgöra
förhandslov enligl PBL har godia­gils av remissinstanserna. Även enligt min
mening är defta en lämplig ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare föreslagit
att sådana förhandslov skall galla under en tid av fem är från den dag då
dispensbeslutel vann laga kraft. Jag har tidigare (avsnitt 12,5,2) föreslagit
att giltighetstiden för ett förhands­besked, som motsvarar utredningens förhandslov,
maximeras till tvä år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;429&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom
enhetliga regler bör gälla, föreslår jag att giltighetstiden även i
dispensfallen skall vara tvä år, För'an regleringen skall värä meningsfull, bör
den lid som älerstär vid ikraftträdandet i intet fall vara mindre än ett är.
Därför bör endasi dispenser som har meddelats inom ell är före ikraftträ­dandet
lä giliighel som förhandslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Övergångs­frågor 19.4.3-19.5.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.4.4 Särskilda frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 viss utsträckning behövs även
övergångsregler i fråga om sädan plan­läggning som har påbörjats men inte
slutförts vid ikraftlrädandet. Följande situationer kan länkas föreligga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planarbetet har
endasi påbörjats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen har
upprättats och ställts ul men ännu inte antagits,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen har
antagits men någon framställning om fastställdse har inte gjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen har
antagits och framställning om faslsiällelse har gjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen har
fastställts av länsstyrelsen men faslställelsebeslutet har inte vunnit laga
kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhel med ulredningen finner jag
att planen i fallen 1 och 2 vid behov bör omarbetas, så att dess innehåll och
förfarandet vid planens upprättan­de och handläggning helt stämmer överens med
bestämmelserna i PBL. Någon särskild övergångsregel behövs inte för dessa fall.
Jag delar också utredningens uppfattning atl planen i fallen 3-5 bör handläggas
och prövas enligt äldre bestämmelser och att särskilda övergångsbestämmelser
införs för dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har föreslagit bör gälla
även för lomtindelningar. Däremot lorde del inte finnas behov av all införa
motsvarande bestämmelser för regionplaner och generalplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.5 Vissa övriga övergångsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.5.1 Översiktsplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min förslag: Alla kommuner skall före den 1 januari 1990
ha anlagit en översiktsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att den första
marköversikten skall vara antagen inom tre år efter PBL:s ikraftträdande har i
stort sett accepterats av remissinstanserna. En del kommuner har dock hävdat
att denna tid är för kort. Man framhåller att kommunen inte kan börja upprätta
marköversik­ten före PBL:s ikraftträdande som utredningen har förutsatt,
eftersom de formella reglerna om upprättande då ännu inte år gällande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har som skäl till sitt
förslag anfört dels atl en omfatlande översiktlig planering under senare år har
bedrivits inom kommunerna, dels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;430&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att kravet pä en obligatorisk marköversikt kan förutsättas
vara känt flera år      19 Övergångs-&lt;br&gt;
före PBL:s ikraftträdande. Utredningen har alltså förutsatt alt arbetet med    
frågor&lt;br&gt;
atl upprätta marköversikien skall kunna påbörjas före ikraftlrädandet,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19.5.1-19.5.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit kan
översiktsplanerna, som motsvarar utredningens marköversikter, bygga på dagens
kommunöversikter och andra former av översiktliga planer. Arbetet med att
upprätta den första översiktsplanen behöver därtor inte bli alltför betungande.
Arbetet kan givetvis påbörjas före lagens ikraftträdande. Om förtärandet vid
planens tillkomst följer reglerna i 4kap, PBL beträffande samråd, utställning
m, m,, måste en översiktsplan som antas efter lagens ikraftträdande anses ha
tillkommit i laga ordning. Någon uttrycklig bestämmelse om delta behövs inte.
Jag anser att utredningens förslag om en treårig övergångstid är lämpligt
avvägt och ansluter mig därför till detta. Del innebär alt alla kommuner skall
ha antagit en översiktsplan före utgången av är 1989,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.5.2 Gatukoslnadshestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har föreslagit
(avsnitt 10,6) skall gatukostnadsreglerna i PBL i allt väsentligt stämma
överens med de nu gällande i byggnadslagen. Dessa tillkom genom en lagändring
som trädde i kraft den Ijanuari 1982, Enligt övergångsbestämmelserna skall
äldre bestämmelser tillämpas i fräga om gatubyggnadsåtgärder som har påbörjats
före ikraftträdandet. Över­gångsbestämmelser av i princip samma innebörd finns
lill gatukostnadsreg­lerna i både stadsplanelagen (1931: 142) och byggnadslagen
(1947:385),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om gatukostnadsersättning
skall sålunda i dag prövas enligl flera äldre lagar, I många fall har
ersättningar, som avser gatubyggnadsåtgärder långt tillbaka i tiden enligt då
gällande bestämmelser, ännu inte förfallit till betalning. Det kan l.ex, bero
pä atl tomten inte är bebyggd i huvudsaklig överensstämmelse med stadsplanen, 1
vilken omfattning icke förfallna fordringar återstår att reglera är svårt alt
bedöma. De torde dock, åtmin­stone i Stockholms kommun, beröra ett stort antal
fastigheter och uppgå till betydande belopp. Konsekvenserna av en
övergångsbestämmelse om att bestämmelserna i PBL skall tillämpas även på gamla
förhållanden är svåra att överblicka. Enligt min mening bör därför
övergångsfrågorna lösas pä samma sätl som vid lagändringen 1982. Äldre
bestämmelser bör alltså tillämpas på kostnader som har uppstått före
ikraftträdandet. Denna lös­ning, som formellt skiljer sig från vad jag föreslog
i lagrädsremissen, har jag valt på inrådan av lagrådel (yttrandet s. 134). I
sak innebär detta dock ingen ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.5.3 Fastighelsbildningsflågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
fastighetsbildning för bebyggelseändamäl. som har skett under tiden fyra år
före PBL:s ikraftträdande, skall utgöra förhandslov att bygga i enlighet med
det ändamål för vilket fastighetsbild­ningen har skett. Förslaget har
motiverats med att fastighetsbildning för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;431&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19.5.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bebyggelseändamäl
enligt praxis har godtagits som skäl att medge dispens      19 Övergångs-från
rådande förbud mol tälbebyggéisé. om en viss aktualitet har förelegat,    
J'''&amp;gt;gor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening är del mindre lämpligt all beslut
som har meddelats i judiciell ordning skall vara bindande för byggnadsnämndens
planmässiga överväganden i bygglovsärenden, Nägon motsvarighet till
utredningens förslag i denna del bör därför inte införas. Jag utgår dock frän
att nuvaran­de praxis kommer att fortsätta, vilket i det övervägande antalet
fall kom­mer alt leda Ull samma resultat som med utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:176.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;432&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:308.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20    PBL:s tillämpning på stadsförnyelse- och
bevarandefrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpning på siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förnyelse- och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vi--&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiiji&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,-,,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarundefrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det historiskt framvuxna kulturiandskapel med sin
bebyggelse är en      -yr, ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydelsefull del av vårt gemensamma kulturarv, Stävandena
att ta till vara delta har i arbetet med PBL tillmätts slor tyngd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den framtida byggnadsverksamheten
kommer till stor del att innebära kompletteringar och andra förändringar inom
redan bebyggda omräden. Nybebyggelsens mera begränsade omfattning och strävan
frän många håll att hushälla med naturresurserna saml alt utnyttja redan gjorda
samhällsin­vesteringar gör en sådan utveckling nalurlig. Det gäller atl ta vara
pä del redan befintliga byggnadsbeståndet och upprusta eller bygga om det i
takt med förändrade krav och förutsättningar. Utnyttjandet av redan gjorda
investeringar i gator, ledningar och serviceanläggningar av skilda slag medför
också anspråk pä kompletterande bebyggelse i den redan byggda miljön.
Lagsystemet har därför utformats sä att det är anpassat till dels önskemålen
att främja och styra sådana önskvärda förändringar av bygg­nader och
bebyggelseomräden och dels behovet av att bevara kulturhisto­riskt och
miljömässigl värdefull bebyggelse. Som en sammanfattning av vad jag tidigare
anfört i den allmänna motiveringen vill jag därför nu ange de viktigaste
punkterna, där den nu föreslagna lagstiftningen får särskild betydelse för
stadsförnyelse- och bevarandefrägorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.1 Stadsförnyelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis vill jag peka pä
några avgörande skillnader beträffande reglering av ny bebyggelse jämfört med
förändringar av befinlliga bebyg­gelsemiljöer och byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid första planläggning av obebyggd
mark ställs de samhälleliga kraven med utgångspunkt i generelll formulerade
sociala, tekniska och ekonomis­ka krav. I allmänhet skall alla förändringar ske
under en korl tidsperiod under vilken en ny sammanhållen bebyggelsemiljö växer
fram med stark samhailskontroll av tidsschemat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid stadsförnyelse däremot finns
redan en stor del av den avsedda framlida miljön, vilken mänga gånger har
tillkommit under andra admini­strativa och tekniska förutsättningar och sedan
kanske undergått förslit­ningar och planerade eller oavsedda förändringar. Inom
områdena finns också en befolkning som både påverkat miljön och formats av dess
förut­sättningar. Avsedda förändringar kan mänga gånger genomföras endast under
lång lid och planeringen mäste då förutsätta en tidsmässigt utdragen förnyelseprocess
eller t,o,m, förutsätta en kontinuerlig långsam föränd­ring som ett
normaltillstånd. Den befinlliga bebyggelsen och redan gjorda investeringar
behöver tillvaratas som en resurs. Ny planläggning, ombygg­nad och
kompletteringar bör utgå ifrån befinlliga kvaliteter och resurser så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;433&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att husens och områdets goda egenskaper utnyttjas.
Lagstiftningen måste      20 PBL:s till-kunna främja en sädan utveckling och
möjliggöra all stbi' hänsyn kan tas      lämpning på stads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lill de lokala förutsättningarna sä atl önskvärda
förändringar i befintliga      .lomyelse- och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:81.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.,,     o    ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miljöer kan komma till stånd,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2/) iin f i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När jag nu går in på de enskilda
punkter i lagförslaget som fär särskild betydelse för sladsförnyelsearbetet,
vill jag börja med de olika planfor­merna och deras tillämpning och därefter
peka pä niigra förslag som rör del materiella innehållet i
bebyggelseregleringen. Slutligen kommer jag atl uppehålla mig någol vid
beslämmelserna om bygglov, rivningslov och marklov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.t.f Plansystemei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag räknar med atl översiktsplanen
kommer all fä stor belydelse i stads­förnyelsesammanhang. Genom översiktsplanen
kan kommunen ange vilka omräden som behöver förnyas och besluta om rikllinjer
för förnyelsens omfattning. Riktlinjernas innehåll fär dä anpassas efter
behovet i varje område alll ifrån en total karaktärsförändring av bebyggelsen -
t, ex. övergång från gles småhusbebyggelse lill ett nytt centrumområde med
flerbosladshus, butiker och serviceinrättningar av olika slag - lill ell
bevarande med inslag av försiktig förtätning och komplettering med viss
service, t. ex. ett daghem. En viktig uppgift i sammanhanget - framför alll när
det är fråga om ändring av översiktsplanen för etl begränsat område -är all
klara ul trafikfrågor, inte minsl vad gäller kollektiv irafik, tillgäng till
friylor för lek och rekreation och andra för området gemensamma funktio­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiklsplanen skall således mer
eller mindre detaljerat ahge de fysiska ramarna lör stadsförnyelsen. Den kan
och bör emellertid också utnyttjas som ett samordningsintrument i den kommunala
verksamhetsplaneringen. Beslul som har faltals i form av l.ex.
bostädsförsörjningsprogram, beva­randeprogram för värdefull bebyggelse och
program för barntillsyn, äldre­omsorg och annan social omvårdnad liksom för
kultur- och fritidssektorn bör - i den mån de har anknytning till
markanvändningsfrägor - samman-vägas i översiktsplanen. En samordning med
kommunens ekonomiska planering är givelvis nödvändig. Översiktsplanen kommer
härigenom att behandla inte bara var och hur stadsförnyelsen bör ske utan även
när. Med andra ord blir översiktsplanen ell underlag för fördelning av resurser
av olika slag i både tid och rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanen motsvarar i allt
väsentligt dagens stadsplan och byggnads­plan och kommer säledes att fä samma
styrfunktion för stadsförnyelsen som dessa. På några punkter sker dock
förändringar som får betydelse i stadsförnyelsesammanhang. Först vill jag då
nämna all PBL:s detaljplan förutsätter en tydligare reglering och redovisning
av allmänna platsers funkiion och utformning (5 kap. 7 8 första styckel 6). Den
yttre miljön i staden är väsentlig bäde med avseende på hälsa och säkerhet och
när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;434&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;galler att skapa trivsel och hemkänsla i ett område. Här
vill jag erinra om      20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl
regeringen har uppdragit åt planverket att bedriva utvecklings- och      
lämpning på siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;informalionsverksamhel
rörande den yttre miljöns utformning med en      joinye se- oi i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,      ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,      ,„,  „.,,  ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;redovisning
den 1 september 1985, Till den yttre miljön hör även kvarters-      20 I I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;marken,
vari kommer atl ingå flertalet av dagens specialområden. Också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;här kommer
PBL:s delaljplaneinstilul atl innehålla vidgade styrmöjligheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i syfte att
skapa och befästa trygga, funktionella och trivsamma miljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller byggnaderna kommer
man liksom hittills att kunna reglera deras användning, storiek, placering och
yttre gestaltning. Som jag närma­re kommer att redovisa i specialmotiveringen (5
kap, 7 8 första stycket 2 och 3) anser jag att regleringen av användningen i
vissa fall skall kunna gä något längre än i dag, bl, a, vad avser andelen
lägenheter av olika slag och siorlek i bostadshus. Även möjligheterna att
reglera verksamheler inom ramen för vad som i dagens planer brukar benämnas
handelsändamäl ökar någol. Därigenom kommer kommunerna att i viss utsträckning
kunna påverka även det kommersiella serviceutbudet. Till nyheterna när det
gäller byggnadsregleringen hör även en möjlighet att utfärda skyddsbe­stämmelser
för särskilt värdefulla byggnader (5 kap, 7 8 första stycket 4), Jag återkommer
till detta när jag behandlar bevarandefrågor (avsnitt 20,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om de förbättringar av
detaljplaneinstitutei som jag nu har berört är betydelsefulla, bedömer jag dock
alt de ändringar som gäller plange­nomförandel är ännu viktigare. Jag syftar dä
bl. a. på förslagen att varje delaljplan skall ha en viss genomförandelid (5
kap. 5 8), alt planen skall åtföljas av en särskild genomförandebeskrivning (5 kap.
105) och att principerna för fastighetsbildning och för inrättande av
gemensamhetsan­läggningar skall kunna anges i planbestämmelser och preciseras i
en fas­tighetsplan (5 kap. 7 8 första styckel 12 och 6 kap. 3-16 55),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare bör här nämnas förslaget atl
kommunen efler genomförandeti­dens slut får rätt att lösa mark som inte har
bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med planen (6 kap, 24 5). Samtliga
dessa bestämmelser liksom många av de bestämmelser som nu gäller och som avses
få sin motsvarighet i PBL syftar till att antagna detaljplaner verkligen blir
genom­förda i praktiken. När så inte sker uppstår ofta problem av olika slag.
Det kan t, ex, resultera i att otrivsamma miljöer upppkommer och att gjorda
investeringar inte blir utnyttjade fullt ut eller rent av inte alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang också
framhålla de nyheter som ligger det förslag till lag om exploateringssamverkan
som jag avser att lägga fram senare denna dag. Det förslaget innebär nya
möjligheter för fastighetsägare atl i samverkan genomföra kommunala
planintentioner i enskild regi. För­slaget innehåller också ett regelsystem som
möjliggör en värdeutjämning mellan de fastigheter som deltar i
exploateringssamverkan. Härigenom blir det möjligt att välja
planläggningsalternativ som inte behöver styras av den rådande
fastighetsindelningen. Dessa möjligheter torde innebära förbätt­rade
möjligheler atl genomföra bl, a, stadsförnydseätgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;435&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med all jag presenientr förslaget lill lag om
exploateringssam-      20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verkan kommer jag ocksä att redovisa några exempel sont
lanlmäteriver-      lämpning pa siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kel har utarbetat och som visar hur exploateringssamverkan
kan tillämpas       ' &amp;quot;.'' &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;''e-'« '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;br&gt;
l.ex. vid stadsförnyelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delaljplaner som inte har
genomförts har ofta efter någon lid framställ som otidsenligii och därför
behövt ändras, I avvaklan på en planändring har man dä ibland utfärdat
nybyggnadsförbud för att förhindrti etl plange­nomförande. Eftersom
nybyggnadsförbud som utfärdats i avvaklan på planändring alltid är
tidsbegränsade och säledes endast temporärt sätter planen ur spel, har de i
praxis i princip inte ansetts inverka pä värdet av outnyttjade byggnadsrätter.
Som jag tidigare har påpekat har kommunerna iakttagit stor försiktighet med att
ändra eller upphäva dessa planer, även sådana som har blivit föråldrade. Detta
har lett till låsta situationer där utnyttjandet av en gällande plan
förhindrats genom nybyggnadsförbud samtidigt som del inte har bedömts möjligl
alt utarbeta nägon ny plan. Ofta har det gällt centrala stadsomräden samt
fritidsbebyggelseomräden som ligger nära större tätorter och därför är utsatta
för ett permanentnings-tryck, 1 längden är sädana låsta situationer ohållbara
både för samhället och för fastighetsägarna. Det är mot bakgrund härav som jag
föreslär systemet med genomförandetider, som bl, a, innebär all en detaljplan
vars genomförandetid har gäll ut får ändras eller upphävas utan att rättigheter
som har uppkommit genom planen behöver beaktas (5 kap, 11 5 andra stycket),
Detla nya system bör som jag tidigare har redogjort för genom en
övergångsbestämmelse göras tillämpligt även på nu gällande stads- och
byggnadsplaner (17 kap, 4 5), Förutsättningarna för att genom planändring­ar
lägga grunden för en önskvärd stadsförnyelse förbättras härigenom enligl min
bedömning betydligt. Äldre, inaktuella planer, som har tillkom­mil under en tid
dä stadsförnyelsen i stor utsträckning tänktes ske genom rivning och nybyggnad,
utgör nämligen i dag hinder för en varsam stadsför­nyelse dar befintliga
miljövärden tas Ull vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL:s plansyslem ingår även den
nya planformen områdesbesiäin-inelser (5 kap, 16 och 17 55), Sädana
beslämmelser skall kommunen kunna anta för atl säkerställa syftei med
översiktsplanen eller för all tillgodose ett nationellt intresse enligt NRL.
Till skillnad mot delaljplanen är områdes­bestämmelserna tänkta att komma till
användning främst i lägen där bin­dande beslämmelser behövs endasi i nägra fä
avseenden. Områdesbestäm­melser skall inte kunna gälla inom ett område med
detaljplan. Det ligger i sakens natur all elt område där stadsförnyelse är
aktuell vanligen kräver den mer fullständiga reglering som en detaljplan kan
ge. Enligt vad jag har erfarit har emellertid den försöksverksamhet som
planverket bedrivit i några kommuner visat att områdesbestämmelser i vissa fall
temporärt kan fylla en uppgift som ersättning för en helt inaktuell äldre
stadsplan för att sedan i sin tur ersättas av detaljplaner efter hand som olika
byggnadspro­jekt blir aktuella. Ell sådant förfarande kan i vissa speciella
fall var lämp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;436&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ligt men förulsätler då alt det finns en tillräckligt
detaljerad översiktsplan      20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
området i fråga som grund för områdesbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpning på siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till bilden av plansystemei hör även de
förtärandebestämmelser som      joniyelse- och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,    ...       .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,     I       • ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,    .      ..        .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reglerar
planlaggningsprocessen Jag har tidigare redog)ort lör mina förslag      &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;-,q &lt;/span&gt;, i-yni -,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i den delen och vill därtör nu begränsa mig till nägra
punkter som rör delaljplaneläggningen och som jiig anser vara av särskild
belydelse i stads­förnyelsesammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först vill jag framhålla betydelsen
av all PBL tillförsäkrar hyresgäster och boende etl inflytande pä
planläggningen. Det är ju i första hand deras dagliga miljö som planerna syftar
till atl mer eller mindre förändra. Dagens praxis att inte alls tillerkänna de
boende någon rätt att föra talan i delalj-planeärenden - och inte heller i
ärenden om dispenser och byggnadslov -uppfattas därför som mycket
otillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avskaffandet av den statliga
fastställelseprövningen är betydelsefull av tvä skäl. Dels bör det bidra till
en snabbare planprocess, vilket är värde­fullt för alla parter, dels innebär
det en markering av att huvuvdansvaret för att förverkliga stadsförnyelsen och
att lösa de problem som kan upp­komma i samband därmed vilar på kommunerna i
samverkan med dem som är direkt berörda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna att tillämpa etl s,
k, enkelt planförfarande, sä atl planlägg­ningen kan ske snabbi och pä ett sätt
som är anpassat lill behovel i det enskilda fallet, torde ibland kunna komma
till användning i stadsförnyelse-sammanhang. Med tanke på atl en regelrätt
planändring skapar större klarhet för framliden än en dispens anser jag att
detta förfarande är att föredra, så snarl det inte är fräga om hell obetydliga
avvikelser från gällande plan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.1.2 Del materiella innehållet i bebyggelseregleringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller hell nya hus skiljer
sig kraven i PBL inte på något avgörande sätt från molsvarande bestämmelser i
byggnadsstadgan. En nyhet är dock alt särskilda bestämmelser införs rörande
undermarksbyg-gandet, bl, a, i syfte att minska risken för skadlig inverkan på
omgivningen (3 kap. 2 8), Det bör också nämnas att föreskrifterna om en
byggnads yttre utseende och placering inom tomten har fått en utformning som
medför att anpassning till omgivningen både kan och skall göras med hänsyn till
vad omgivningen kräver i varje särskilt fall (3 kap, 1 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om ändringar av befintliga
byggnader föreslår jag däremot en uppläggning i PBL som avviker frän dagens
ordning. Som en grundregel bör gälla att alla ändringar skall utföras på ett
varsamt sätt så att byggna­dens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska,
historiska, kulturhisto­riska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till
vara. Utöver denna grundregel bör gälla särskilda bestämmelser för
tillbyggnader, ombygg­nader resp, andra ändringar. Kortfattat innebär dessa
bestämmelser föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;437&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnader avses samma krav
gälla för den Ullkommande delen      20 PBL:s till-som för ell hell nylt hus.
Vissa följdki-äv kan även riktas mot den befinlliga      lämpning på stads­byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förnyelse- och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,       ,        ,.,  .      „        ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid ombyggnad — varmed menas bygglovspliktiga åtgärder som
avse-      7/1/7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värt förlänger brukstiden för byggnaden samt
inredningsålgärder som syf­tar till en väsentligl ändrad användning av
byggnaden - skall den del av byggnaden som byggs om, tillföras de egenskaper
som föreskrivs för nya byggnader i sådan omfattning och på sådant sätt som
följer av särskilda ombyggnadsföreskrifier, som skall meddelas med stöd av PBL,
Även vid ombyggnad av en del av en byggnad kan vissa följdkrav mol andra delar
av byggnaden bli aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller annan ändring än
tillbyggnad eller ombyggnad skall be­stämmelsema för nya hus tillämpas i skälig
omfattning. Krav skall endast ställas på utförandet av det som tillförs
byggnaden genom ändringen och på funktionen av konstruktioner m, m, som
påverkas av ändringen. Några följdkrav på byggnaden i övrigt skall således inte
kunna ställas i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan nyhet är atl kommunen i
områdesbestämmelser eller detalj­plan kan ställa lägre krav än vad som följer
av vad jag nyss har sagt, under förutsättning att bebyggelsen inom del avsedda
området får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag redan har nämnt anser jag
all den yttre miljöns utformning är väsentlig i stadsbyggandet. Här kommer PBL
att i några betydelsefulla hänseenden avvika frän vad som nu gäller. Bl, a,
innehåller lagförslaget ett krav atl tomter skall vara tillgängliga för och
kunna nyttjas av personer med nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga. om
det inte är obefogat med hänsyn till terrängförhällandena (3 kap. 15 8 första
stycket 5). Kravet på handikappanpassning skall säledes inte bara avse byggnader
och vägen fram till dem utan även utemiljön i deras närhet. Även handikappade
människor har ju ett berättigat intresse av att kunna vistas utomhus, och det
är därför viktigt att utomhusmiljön utformas med hänsyn till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av särskild betydelse i stadsförnyelsesammanhang
är ocksä de ändring­ar som jag föreslär i fråga om skyldigheten att anordna
utrymmen för parkering (3 kap, 15 8 första siycket 6), Till skillnad från nu
skall en fastighetsägare vara skyldig att i skälig utsträckning tilllgodose del
parke­ringsbehov som härrör från hans tomt även om det inte kan ske på den egna
tomten. Vidare skall, om en tomt inte är tillräckligt stor för att kunna rymma
bäde parkering och erforderliga friytor för lek och utevistelse, kravet på
friytor prioriteras (3 kap, 15 5 tredje stycket). Det torde bli ganska vanligt
att parkeringsbehovet måste tillgodoses utanför den egna tomten, och inte
sällan kan det bli aktuellt att inrätta en gemensamhetsan­läggning för detta
ändamål. Jag förutsätter att frågor om ordnande av såväl friytor som parkering
i sådana fall regelmässigt behandlas i delaljplanen och vid behov även i en
fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden fär enligt förslaget möjlighel att kräva
inte bara atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;438&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=91 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jörnyelse-
  och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20.1.2-20.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befintlig växtlighet som är störande för omgivningen las
bort utan också all      20 PBL:s illl-planiering skall ulföras och att
befintlig växtlighet skall bevaras (3 kap, 17      lämpning på siads-S), Båda
typerna av krav skall kunna avse såväl bebyggda som obebyggda tomter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna för tomter skall i
tillämpliga delar och i skälig omfatt­ning gälla även för allmänna plalser och
för omräden för andra anläggning­ar än byggnader, l.ex, idrottsanläggningar,
småbåtshamnar och uppltigs-plalser(3kap, 18 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om utformningen av
allmänna platser har givetvis ett direkt samband med de föreskrifter om
redovisningen härav i detaljplaner som jag nyss berörde. Likaså finns ell
samband med bestämmelserna om fastighetsägarnas skyldigheter att betala kommunens
koslnader för anläg­gande och förbättring av gator och andra allmänna platser,
s, k, gatukost­nader (6 kap. 31-38 85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare föreslagit
(avsnitt 10.6.2) bör dock vissa ändringar göras i förhållande till de nu
gällande gatukostnadsbesiämmelserna. Ändringarna syftar dels lill atl stärka
fastighetsägarnas ställning bl. a. genom atl samråd med dem skall ske då
förslag till uttag av gatukostnader upprättas. Änd­ringarna syftar också till
att främja en smidigare handläggning i kommunen genom att rätten att besluta om
uttag av ersättning för gatukostnader skall kunna delegeras från
kommunfullmäktige lill nägon lämplig kommunal nämnd. Jag vill ocksä erinra om
att det på förslag i budgetpropositionen (prop. 1984/85: 100. bil. 13 s.46, BoU
13. rskr230) införs mojligheter till stallig finansiering av vissa
gatukostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.1.3 Bygglov, rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar skyldigheten atl söka
lov kommer PBL:s föreskrifter alt rätt väl motsvara dagens situation såvitt rör
stadsförnydsefrägor, 1 viss ökad utsträckning kommer dbck lov atl krävas för
förändringar av den yttre miljön, t, ex, anordnande av parkeringsplatser annal
än på tomter för en- eller Iväbosladshus (8 kap, 2 5 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot kommer vissa mycket
belydelsefulla förändringar alt inträffa i fråga om förutsättningarna för lov.
Förändringarna hänger samman med ett av huvudsyftena med PBL-reformen, nämligen
och att ästadkomma en större frihet och bättre inflytande för enskilda
människor och en tydligare gränsdragning än i dag mellan samhällets och
fastighetsägarnas befogen­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens system inrymmer en hel rad
olika typer av nybyggnadsförbud frän vilka emellertid dispens i de flesta fall
kan beviljas, om särskilda skäl föreligger i det enskilda ärendet. Den enskilde
har dock ingen rätt atl fä dispens. Till nybyggnad räknas inte bara uppförande
av nya hus utan även vissa ändringar, ibland även tämligen obetydliga sådana,
av befintliga byggnader enligt en ganska svåröverskådlig reglering i 75 8
byggnadsstad­gan. Syftet med nybyggnadsbegreppet och förbuden mol nybyggnad i
olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;439&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;situationer är främsi alt förhindra investeringar som är
eller kan visa sig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 PBL:s lill-&lt;br&gt;
vara olämpliga frän samhällets synpunkt och som kän leda till förhöjda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpning på stads-&lt;br&gt;
inlösenkostnader. Jag anser att ett system som inrymmer så mänga osäker-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jörnyelse- oin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:70.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hetsfaktorer
inte kan accepleras,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,, , ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En strävan vid utformningen av PBL
har varit att minska antalet beslut av dispenskaraklär, dvs, alt ell lov skall
förutsätta atl undantag medges frän ett förbud efter en skönsmässig prövning,
Hell kan man dock inte avvara möjlighelerna att göra mindre avvikelser från
planbestämmelser i enskilda fall - det skulle kräva en orimligt stelbent och
detaljrik lagstift­ning. Av intresse i stadsförnyelsesammanhang är främst
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna atl belägga ett
område med nybyggnadsförbud i avvaktan på en ny detaljplan eller en planändring
avskaffas. Fastighetsägaren kan således inte hindras att bygga i
överensstämmelse med en detaljplan. Så länge genomförandetiden löper kan planen
inte heller ändras utan ägarens medgivande eller utan alt nya förhållanden av
stor allmän vikt inträtt. Om planändring sker under genomförandetiden, har
fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada som ev. drabbar honom. (5
kap. 11 S första stycket och 14 kap, 5 8). Den enskilde fär således ett mycket
starkl skydd under genomförandetiden. Efter genomförandetiden gäller
visseriigen helt andra förutsältningar i fräga om planändring (5 kap. 11 8
andra stycket), men så länge planen gäller finns också rätten att fä bygga
enligt planen kvar. Den enda motsvarigheten till etl byggnadsförbud som kommer
att finnas är all byggnadsnämnden kan besluta om anstånd med behandlingen av en
ansö­kan om lov i högst två år (8 kap. 23 8). Längre än så skall den enskilde
inte behöva sväva i ovisshet om de planmässiga förutsättningarna för en öns­kad
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inte sällan aktualiseras ändringar
pä en byggnad som i nägot hänseende strider mot gällande detaljplan. Åtgärdens
tillåtlighet beror då i dag pä om den hänförs lill nybyggnad eller ej.
Nybyggnad får ju inte ske i strid mot planen, om inte dispens beviljas, 1 PBL
anges en krets av åtgärder med byggnader som får utföras även om byggnaderna
strider mot en plan, förutsatt att åtgärden som sådan står i överenstämmelse
med planbesläm­melserna (8 kap, 11 5 tredje stycket). Kretsen är vidare än de
åtgärder som i dag inte hänförs till nybyggnad. Den enskilde får härigenom
större befo­genheter att utnyttja sin fastighet på ett från hans synpunkt
ändamålsenligt sätt. Härigenom bör risken för förslumning kunna minska
betydligt. Vär­det av att bebyggelsen hålls i stånd i ökad omfattning anser jag
vara sä stort att det klart överväger riskerna för högre inlösenkostnader i
vissa fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de fall en tilltänkt åtgärd i sig
är planstridig, måste planändring ske för att åtgärden skall kunna genomföras.
Mänga gånger kan härvid elt enkelt planförfarande tillämpas (5 kap, 28 5),
Ibland är del dock fråga om så begränsade avsteg att även ett sådant förfarande
framstår som onödigt. För sådana situationer där en mindre avvikelse inte
motverkar planens syfte blir det enligl PBL möjligt att ge lov utan hinder av
all åtgärden är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;440&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planstridig (8 kap.   11  5 femte styckel).  Här blir del
dock alltjämt en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 PBL:s till­&lt;br&gt;
bedömning frän fall till fall av vad som är lämpligl,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpning på stads-&lt;br&gt;
En nyhet i PBL är att byggnadsnämnden föresläs få möjlighet alt ge lov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.förnyelse- oih&lt;br&gt;
,,,,,..,,.      o    ..   ,     .,,•,, c-              .         n.   
.                      ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;br&gt;
tor tilltalliga åtgärder i de lall toruisattningar for lov annars saknas (8
kap,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-, , in-) i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 5). Möjligheten avser inte - som enligt 56 5 2 mom,
byggnadsstadgan -bara uppförandet av tillfälliga byggnader ulan även ändrad
användning av byggnader eller delar av byggnader eller ianspråktagande av mark
för nägol annat ändamål än byggande. Tiden för den tillfälliga användningen
föreslås kunna bli ända upp till tio år med möjligheter lill förlängning till
sammanlagt högst tjugo år. Bestämmelserna kan i stadsförnyelsesamman­hang komma
till användning på olika sätl. En ny verksamhet, t, ex, elt daghem, kan behöva
inrymmas tillfälligt i ett bostadshus i avvaklan pä alt permanenta lokaler kan
byggas. Ett garage som för dagen inte är fullt utnyttjat kan delvis användas
som lager, varvid en omprövning av behovet av garageplalser kan ske senare. En
tomt där byggnaden har rivits kan utnyttjas för parkering om den inte genast
skall bebyggas igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.2 Bevarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.2.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till alt
översiktligt sammanfatta inriktningen och utform­ningen av PBL:s regelsystem
för att bevara kulturvärdena i den fysiska miljön. Först vill jag förtydliga
vad jag avser med ordet kulturvärden, I skilda sammanhang har man sökt ett samlande
begrepp för de vetenskapli­ga och upplevelsemässiga värden i bebyggelsen som
huvudsakligen har sin grund i historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värde­ringar. Jag vill exempelvis erinra om saneringsutredningens
definition av begreppet kulturhistoriskt värde som &amp;quot;de värden, uppfatlbara
för ell sam­hälles medborgare, som kan lillmätas en byggnad utöver dess nytto­värde&amp;quot;.
Samma synsätt som låg till grund för saneringsutredningens med­vetet vida
definition av kulturhistoriskt värde har varil vägledande för mig då jag talar
om kulturvärden i bebyggelsen och kulturlandskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är givet att motiven för
bevarande förändras och att synen pä vad som är mer eller mindre värdefullt
inte förblir densamma. De senaste decenniernas utveckling har också inneburit
betydande åsiktsförskjulning-ar i dessa avseenden. Den har exempelvis fört med
sig en ny betoning av de sociala skälen för atl bevara en historisk kontinuitet
i miljön och atl förena förnyelsen med en varsam förvaltning av kvaliteterna i
den befint­liga bebyggelsen. Den har ocksä fört med sig en mycket starkare
betoning av det lokala perspektivet på bebyggelsens och kulturlandskapets
värden. Samtidigt har tyngdpunkten i planeringen för bevarande ytterligare för­skjutits
frän enstaka, särskilt värdefulla kulturminnen till samlade kultur­miljöer. 1
den här utvecklingen har bäde målet att bevara och formerna för bevarande mer
och mer integrerats i kommunernas fysiska planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;441&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=92 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefrågor
  20.2.1-20.2.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är mot denna bakgrund som man
skall se de inslag i PBL som syftar      20 PBL:s lill-till alt stärka de
gmndläggande. kraven pä bevarande av-,kulturmiljön i      lämpning på
siads-planerings- och byggnadsverksamheten och atl därvid ge kommunerna etl    
Joinyeise- oiii ökat ansvar och bättre instrument för att hävda dessa krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan jag sammanfattar
regelsystemet för bevarande i PBL, skall jag i korthet erinra om vissa
grunddrag i den nuvarande lagstiftningen Ull skydd för kulturvärdena i den
fysiska miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.2.2 Nuvarande lagstiftning till skydd för kulturvärden
i den f\'siska miljön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I dagens byggnadslagstiftning ges
de grundläggande reglerna för atl la tillvara bebyggelsens kulturvärden i 9 och
38 58 byggnadsstadgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 9 8 gäller för all
planläggning alt bebyggelse med särskill värde från historisk eller
kulturhistorisk synpunkt eller frän skönhetssynpunkt såvitt möjligt skall
bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 38 S första stycket gäller
allmänt atl en byggnad skall ges sädan utformning och färg, som stads- eller
landskapsbilden fordrar och som är lämplig bäde för byggnaden som sädan och för
en god helhetsverkan. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1980
(prop, 1979/80: 149, SFS 1980:337) har till första stycket lagts den
bestämmelsen att inom ett område som utgör en värdefull miljö särskild hänsyn
dessulom skall tas till områdets egenart. Enligt 38 8 andra stycket fär en
byggnad som är av slörre värde frän historisk, kulturhistorisk eller
konstnärlig synpunkt inte förvanskas vare sig genom arbeten på själva byggnaden
eller genom bebyg­gelse i grannskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olika styrmedel har i praxis
utvecklats för att säkerställa bevaran­deintressena i den fysiska planeringen,
1 kommunöversikter och områdes­planer har områden med värdefull miljö
avgränsats och riktlinjer getts för hur den yttre miljön i området bör
behandlas. Genom särskilda beslul, som i princip kan jämställas med
översiktsplanernas riktlinjer, har också så­dana områden utpekats där särskild
hänsyn skall tas enligt 38 8 första stycket byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom slads- och byggnadsplaner kan
riktlinjer för bevarande och an­passning preciseras och ges självständig
rättsverkan i form av planbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom etl stadsplanelagl område
eller etl område där det råder nybygg­nadsförbud i avvaktan på sladsplan kan
kommunen med stöd av 35 a 8 byggnadslagen utfärda ett tidsbegränsat förbud att
riva kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse, Etl bestående
rivningsförbud kan däremot inte utfärdas med slöd av dagens
byggnadslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen kan med stöd av 86 5
byggnadslagen förordna att nybygg­nad inte fär utföras ulan länsstyrelsens
tillstånd inom sådana omräden utanför detaljplan som särskilt bör skyddas på
grund av sina kulturvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen kan ocksä med slöd av naturvärdslagen
förordna om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;442&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skydd av kulturvärden i landskap som människan präglat
genom odling,      20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hävd
och bebyggelse, 1 det här sammanhanget vill jag också erinra om att     
lämpning pu siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reglerna
om hänsyn till naturvårdens intressen i skogsvårdslagen och lagen      Jornye
se- oc t&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;„     ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,      ,.      ,,.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om skötsel
av jordbruksmark syftar till alt även kulturvärdena i landskapet      &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;q &lt;/span&gt;, -20 2 ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall tas
till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kulturminnesvärdens s, k,
speciallagstiftning slutligen omfaltar i första hand lagen om fornminnen, lagen
om byggnadsminnen och beslämmelser­na om byggnadsminnesmärken i kungörelsen
(1920:744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet.
Speciallagstiftningen syftar till att skydda kulturhistoriskt värdefulla
enskildheter eller monument och är således inte avsedd för skydd av värdefulla
omräden eller miljöer. Av samma karaktär är lagstiftningen om statens tillsyn
över kyrkobyggnader och begravningsplatser, som till ett huvuvdsyfte har att
Ullvarala kultur­minnesvårdens intressen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.2.3 PBL:s regelsystem för bevarande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Generella regler om hänsyn till
kulturvärdena i den fysiska miljön ges både i PBL och NRL. Först vill jag
sammanfatta de grundläggande krav på varsamhet och hänsyn som ges i 3 kap. PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För uppförande av nya byggnader
gäller den grundregeln atl de skall placeras och utformas på elt sätl som är
lämpligt med hänsyn till siads-eller landskapsbilden och lill natur- och
kulturvärdena på platsen. Byggna­den skall ocksä ha en yttre form och färg som
är lämplig för byggnaden och dess omgivning (3 kap. 1 8). Molsvarande krav på
anpassning lill omgiv­ningens karaktär och kvalitet gäller för ändring och
underhäll av byggnader (3 kap. 10 och 13 88).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med PBL införs också ett
grundläggande krav på varsamhet vid alla ändringar av en byggnad (3 kap. 10 5).
Som jag har betonat förut (avsnitt 11.2.1.) gäller delta varsamhetskrav
byggnader i allmänhet och säledes inte bara byggnader med särskilda
kulturvärden. Också beträffande underhåll av byggnader införs en generell
bestämmelse om hänsyn lill byggnaders kulturvärden (3 kap. 13 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett visst områdes kulturvärden
består och bestäms inte enbart av bebyg­gelsen utan även av exempelvis galor
och torg, trädgårdar, inhägnader etc. Generella krav på hänsyn till dessa
värden införs därför ocksä i fråga om andra anläggningar än byggnader (3 kap.
14 5), tomter som tas i anspråk för bebyggelse (3 kap. 15 5), allmänna platser
samt omräden för andra anlägg­ningar än byggnader (3 kap. 18 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med stöd av dessa grundläggande
regler om varsamhet och hänsyn bör, som jag tidigare framhållit (avsnitt 11),
sådana krav kunna ställas vid nybyggnad, ändring och underhäll att elt områdes
särskilda kvaliteter kan las Ull vara. Av det skälet har jag ansett att någon
ytteriigare bestämmelse som motsvarar 38 S första stycket byggnadsstadgan om
särskild hänsyn i värdefulla miljöer inte eriordras i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;443&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av samma grundläggande karaktär som de allmänna reglerna
om var-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samhet
och hänsyn är förbudet jait förvanska byggnader som är särskilt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpning på stads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;värdefulla
från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig syn-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jomyelse- och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      I,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.     o   .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1  j u  L&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1       1   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   .-, 1        ,-,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;punkl
eller som ingar i en samlad bebyggelse av denna karaktär (3 kap, 12&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2rt  ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8). 1 förhållande lill 38 5 andra stycket byggnadsstadgan
innebär PBL således den ändringen, all del generella förvanskningsförbudel
ulsträcks lill all gälla ocksä byggnader soin ingår i omräden som är särskill
värde­fulla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de utgångspunkter som skall gälla för
tillämpningen av bestämmelsen om särskilt värdefulla byggnader hänvisar jag
lill vad jag tidigare har anfört (avsnilt 11.2.2) och lill specialmoUveringen
(3 kap. 12 5). Del Ull lagrådet remitterade förslaget till NRL innehåller i
likhet med PBL grundläggande beslämmelser till skydd för kulturvärdena i den
fysis­ka miljön (2 kap. 6 8 NRL). Dessa bestämmelser skall tillämpas bl. a, vid
planläggning och prövning av ansökningar om bygglov och förhands­besked enligl
PBL (2 kap. 2 8 PBL). NRL:s bestämmelser innebär att omräden som har betydelse
från allmän synpunkt på grund av sin natur­skönhet, vetenskapliga eller
kulturella värden eller med hänsyn till frilufts­livet så långt som möjligt
skall skyddas mot älgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön (2
kap. 6 8 första stycket). För områden som är av riksintresse för naturvården,
kulturminnesvården och friluftsli­vet gäller att de skall skyddas mot åtgärder
som kan påtagligt skada dessa värden (2 kap. 65 andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De generella bestämmelser om
bevarande som jag nu har refererat skall kunna hävdas av kommunen direkt i
enskilda tillståndsärenden. Hur högl anspråken på bevarande skall kunna ställas
är beroende av hur värdefull en byggnad eller dess omgivning är ur allmän
synpunkl. De grundläggande kraven pä varsamhet och hänsyn i 3 kap PBL är i
skälig utsträckning också tillämpliga på åtgärder som inte kräver lov. Den
enskilde har i sädana fall själv ansvaret att handla i lagens anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med dessa utgångspunkter är del
naturliglvis viktigt att kommunerna i förhand kan ge besked om vilka värden det
är som man vill slå vakt om och hur de generella bestämmelserna kommer att
tillämpas inom olika bebyg­gelseområden. För att belysa den frågan vill jag
sammanfatta min syn på planeringen för bevarande, med särskild tonvikt på
kunskapsuppbyggna­den och kunskapsförmedlingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för den fysiska
riksplaneringen har det utförts ett omfat­tande arbete med atl kartlägga och
redovisa objekt och miljöer av kultur­historiskt intresse. Detta har sedan
följts upp vid arbetet med kommun­översikterna. Mänga kommuner har också för
olika omräden utarbetat särskilda kulturminnesvårds- eller bevarandeprogram.
Dessa program, som främst är avsedda alt ligga till grund för kommande
planering och utgöra information till fastighetsägarna, har haft stor betydelse
vid tillämp­ningen av 38 5 första stycket byggnadsstadgan. Det finns alltså i
kommu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;444&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nerna
i allmänhet ett bra underiag för att göra kulturhistoriska avvägningar     20
PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i planeringen.
Skillnaderna melkin olika kommuner torde dock vara slora,      lämpning på
stads&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det återstår ocksä
arbete med alt inventera och sammanställa de kunska-     Jomye se- oc j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,   
,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;per som finns. En samlad
redovisning av kulturhistoriska intressen och hur      7n ? ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
skall behandlas kan lämnas exempelvis i etl kulturminnesvärdsprogram som inte
bara underlättar kommunens planläggning utan också, om det hanleras offenlligl,
ger fasiighecsägare och övriga medborgare möjlighel lill inflyiande pä etl
tidigt stadium. Härigenom ger man ocksä möjligheler till en offentlig debatt om
programmen. Eftersom det rör sig om en sektors­utredning - ett beslulsunderlag
bland många andra och utan rättsverkan -bör dock hanteringen inte lagregleras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kunskapsuppbyggnaden och programarbetet har
länsstyrelserna i egen­skap av regionala myndigheter för kulturminnesvärden
stor betydelse när det gäller atl Ullhandahålla kommunerna underlag för
planeringen. Jag vill ocksä särskilt peka på länsmuseernas roll som
basinstitutioner för kultur­historisk dokumentation och information och som
serviceorgan ät den statliga och den kommunala kulturminnesvården. Länsmuseerna
bör såle­des ses som vikliga expertorgan för kommuner som inte har tillgång
till egen kulturhistorisk sakkunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är väsentligt att sådant översiktligt
planeringsarbete som jag nu har redogjort för utförs även i framtiden. Det kan
komma till uttryck t,ex, genom alt kommunerna i översiktsplanens riktlinjer
klargör pä vilket säll de avser att tillämpa de grundläggande reglerna om
varsamhet och hänsyn i olika omräden. Jag länker då inte bara på områden med en
samlad bebyg­gelse som kan betecknas som särskilt värdefull (3 kap, 12 5).
Också när det gäller bebyggelseomräden av mera alldaglig karaktär är det
viktigt att skapa förståelse och intresse för bebyggelsens egenart och värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En väsentlig del av bevarandeplaneringen är
information till fastighets­ägare och brukare med närmare beskrivningar av
områdets kvaliteter och med råd om hur dessa kvaliteter kan tas till vara vid
byggnadsåtgärder av olika slag. Jag tillmäter en bred information frän
kommunernas sida och positivt vägledande rikllinjer slor betydelse när det
gäller att förverkliga målet alt ta till vara det kulturarv som den byggda
miljön utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 del här sammanhanget vill jag också erinra om alt
i PBL införs en föreskrift om alt byggnadsnämnden särskilt skall verka för en
god bygg­nadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö (11 kap. 18 första
styckel D.Den uppgiften innefattar naturligtvis ett ansvar för den kun­skapsuppbyggnad
och kunskapsförmedling som jag här har talat om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 stor uisträckning räknar jag med att
kulturvärdena i den byggda miljön skall kunna tryggas genom riktlinjer och
information i förening med en tillståndsprövning som grundar sig pä PBL:s
grundläggande bestämmelser om bevarande. Jag återkommer i specialmoliveringen
till hur bygglovs­prövningen kan utfalla i områden med riktlinjer om bevarande
(8 kap. 12 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att långsiktigt säkerställa värdefulla kulturmiljöer finns det emeller-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;445&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lid ibland behov av all omsätta riktlinjerna i
beslämmelser som lillsländs-      20 PBL:s till-myndighelerna och enskilda har
att följa. Jag övergår nu lillait behandla de      lämpning pa stads­olika
typer av bestämmelser till skydd för kulturvärdena som kan medde-     
./oinyi   t   oi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor&lt;br&gt;
las med stöd av PBL,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föran säkerställa
bevarandeintressena kan kommunen genom områdes­bestämmelser eller beslämmelser
i detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utvidga den
tillslåndsplikl som normall gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;närmare reglera
bebyggelsemiljöns utformning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela 
skyddsbestämmelser  för  särskill   värdefull  bebyggelse  (se 3 kap, 12 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag behandlar först utvidgningen av tillsländsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som inte omfattas av
detaljplan krävs enligt PBL normalt inte bygglov för att färga om byggnader,
byta fasadbeklädnad eller taktäck­ningsmaterial eller ulföra ändringar som
avsevärt påverkar en byggnads yttre. Inom sädana områden krävs normalt inte
heller rivningslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl kommunen inom omräden av
detta slag skall få möjlighel att kontrollera atl kulturvärdena inte äventyras
genom yttre ändringar och rivningar kan tillsländsplikt för sädana åtgärder
införas genom områdes­bestämmelser (8 kap, 6 5 första stycket 1 resp, 8 kap. 8
5 andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom omräden med detaljplan krävs
bygglov för omfärgning av en- eller tväbostadshus normalt endast om byggnadens
karaklär därvid ändras vä­sentligt. Föreskrifter alt tillsländsplikten skall
gälla alla omfärgningar kan meddelas i detaljplan (8 kap, 6 8 första stycket
2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För byggnader eller samlad
bebyggelse med särskilt stort bevarande­värde kan bygglovspliklen utökas att
gälla även underhållsåtgärder genom såväl områdesbestämmelser som detaljplan (8
kap, 68 första stycket 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 områdesbestämmelser och
detaljplan kan ocksä införas skyldighet att söka marklov för schaktning,
fyllning och trädfällning (8 kap. 9 8),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i det här sammanhanget
understryka att:kulturhistoriska och miljömässiga överväganden har varit tungt
vägande motiv för förslaget att bygglovsplikt skall kunna införas för
jordbrukets och andra liknande nä­ringars ekonomibyggnader. Det ligger lika
mycket i den byggandes intresse som i samhällets att en prövning på dessa
grunder i vissa områden kan ske i förväg i stället för att det sker i form av
elt ingripande i efterhand. Inom områden där sådana byggnader inte kan antas ha
någon påtaglig påverkan på bebyggelsemiljön eller landskapsbilden finns del
naturiigtvis ingen an­ledning för kommunerna att införa bygglovsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att säkerställa
översiktsplanens bevarandesyflen kan det i många fall vara naturligt atl
omsätta planens riktlinjer i ganska detaljerade be­stämmelser om byggnadernas
placering, utformning och utförande, Ocksä när del gäller andra belydelsefulla
inslag i miljön som parker, gator, torg och andra allmänna platser kan del ofta
vara skäl atl genom planbesläm­melser precisera bevarandeintressena. Jag
återkommer i specialmotive­ringen (5 kap, 7 8 första styckel 4) med vissa
synpunkler pä bevarandefrå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;446&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gornas behandling i delaljplan.   Här vill jag
avslutningsvis ta  upp de      20 PBL:s till-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser som kan föreskrivas för särskill
värdefull bebyggelse      lämpning på siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(3 kap,
12 5) och rivningsregleringen i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förnyelse- oclj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:300.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor Avsikten med
reglerna om skyddsbestämmelser är att kommunerna med      ,/i -&amp;gt; &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;:j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slöd av PBL skall kunna ge samma skydd åt kulturvärdena i
bebyggelsen som nu enbari kan åsladkommas genom länsstyrelsens beslut med stöd
av lagen om byggnadsminnen. Till skillnad frän kulturminnesvårdens special­lagstiftning
är skyddsbestämmelserna i PBL avsedda atl lillämpas lör skydd även av
värdefulla bebyggelseomräden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyddsbestämmelserna avser säledes
i likhet med byggnadsminneski-gens skyddsföreskrifter all förhindra rivningar
och olämpliga ändringar av bebyggelsen. Om skyddsbestämmelser har meddelats
innebär det att riv­ningslov inte får lämnas (8 kap, 17 5 andra styckel). Genom
atl meddela skyddsbestämmelser kan kommunen således införa ett permanent förbud
mot rivning av kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse.
Skyddsbestämmelser kan också innehålla föreskrifter om att värdefulla byggnader
skall underhällas pä etl vissl sätl. Bestämmelserna kan avse bäde en byggnads
yttre och dess inre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov skall också kunna
vägras i enskilda tillsiåndsarenden, dä ansökningen gäller kulturhistoriskt och
miljömässigt värdefull bebyggelse (8kap, 16 5). Jag vill erinra om att
rivningsregleringen inte bara kan omfat­ta särskilt värdefull bebyggelse (se 3
kap, 125) och hänvisar till vad jag tidigare (avsnitt 13,1,3) har anfört i
denna sak. Till ersättningsfrågorna i samband med att skyddsbestämmelser
meddelas och rivningslov vägras ålerkommer jag i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgått redan av denna
översikt föreligger inte något plankrav enligl PBL för att de grundläggande
kraven på bevarande av bebyggelsen skall kunna hävdas. Samtidigt vill jag
framhålla del lämpliga i all kom­munen ändå i förväg tar ställning till
bevarandefrågorna och alt detta kommer till uttryck i områdesbestämmelser eller
detaljplaner, 1 vissa fall torde det exempelvis vara ändamålsenligt att
nuvarande förordnanden enligt 86 8 byggnadslagen liksom beslut om särskild
miljöhänsyn enligt 38 5 första stycket byggnadsstadgan omvandlas till
bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 min inledande översikt över
dagens lagstiftning till skydd för kulturvär­dena i den fysiska miljön berörde
jag även de möjligheter som naturvärds­lagen ger att säkerställa
kulturminnesvårdens bevarandeintressen. Avslut­ningsvis vill jag understryka
atl kulturminnesvärdens och naturvårdens intressen ofta sammanfaller i
kulturiandskapel och atl en samlad syn på kultur- och naturvärdena i den
fysiska miljön därför bör vara en utgångs­punkt för bevarandeplaneringen. Mitt
kommande förslag att kommunerna skall ges vidgade möjligheter att använda de
instrument för säkerställande som finns i naturvärdslagen bör kunna bidra lill
att denna samordning utvecklas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1195&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;447&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.2.4 Ansvars- och kostnadsfördelningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 PBL s till-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=92 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevarandefrågor
  20.2.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansvaret för att bevara
kulturyärdena i den fysiska miljön måste tas      lämpning på siuds-både av dem
som äger och brukar mark och byggnader och av staten och     jomyelse- och
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De grundläggande kraven i PBL pä
varsamhet och hänsyn till kulturvär­dena är av den arten att de alltid skall
iakttas av en fastighetsägare. Dessa krav blir av naturliga skäl mer eller
mindre långtgående beroende på hur värdefull en byggnad eller en
bebyggelsemiljö är. I vissa speciellt känsliga miljöer kan det exempelvis
tänkas all kompletteringsåtgärder inte kan uppfylla kraven på hänsyn i 3 kap.
och att åtgärderna därför mäste vägras. Nägon rätt till ersättning föreligger
inte när varsamhets- och hänsynskrav av det här slaget hävdas vid planläggning
och tillståndsprövning. Det innebär att PBL i princip ger samma möjligheter som
dagens byggnadslag­stiftning att hävda bevarandeintressena utan att
ersättningsskyldighet upp­kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från dagens
byggnadslagstiftning ger emellertid PBL som jag nyss nämnde möjlighet att
meddela långtgående skyddsbestämmelser med permanenta rivningsförbud för
särskilt värdefulla byggnader och mil­jöer. Dessa skyddsbestämmelser skall i
likhet med beslut att vägra riv­ningslov vara ersättningsgilla. Jag har förut
(avsnilt 18.2.2) närmare be­handlat frågor om ersättning dä rivningslov vägras
för att bevara kulturhis­torisk eller miljömässigt värdefull bebyggelse och då
skyddsbestämmelser meddelas i en detaljplan eller områdesbestämmelser. Mitt
förslag i denna del går i korthet ut på. att kommunen blir ersättningskyldig gentemot
fastighetsägaren om skadan till följd av vägrad rivning eller skyddsbestäm­melser
är betydande i förhällande till värdet av den berörda delen av fastigheten. Om
synnerligt men uppkommer vid användningen av fatighe-ten är kommunen skyldig
att lösa den Vad gäller skyddsbestämmelserna förutsätter jag atl rätt till
ersättning eller inlösen väsentligen kommer att utlösas av bestämmelserna om
rivningsförbud. En eventuellt fördyrat underhåll till följd av
skyddsbestämmelser lorde således i normalfallet kompenseras av att fastighetens
ekonomiska värde ökar genom att dess kulturvärden bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av huvudtankarna i PBL. är som
jag tidigare framhållit, att kommu­nerna skall få ett ökat ansvar för
bevarandefrågorna. Samtidigt garanterar PBL och NRL att staten fär möjligheter
att se lill all kulturvärdena inte äventyras när det galler omräden och objekt
som är av riksintresse enligt NRL. Det förutsätts därvid alt staten ansvarar
för den kunskapsförsörj­ning som eriordras för urvalet och bevarandet av objekt
och områden som är värdefulla i elt nationellt perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av regelsystemet för
bevarande i PBL kommer naturliglvis även i fortsättningen kulturminnesvårdens
speciallagstiftning alt ha slor betydelse för atl ta tillvara
kuliurminnesvårdens intressen. 1 vissa fall kan det tänkas uppkomma behov av
atl meddela skyddsbestämmelser enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;448&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL för att bevara ell värdefullt bebyggelseomräde där
någon eller nägra      20 PBL:s lill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnader redan är skyddade som byggnadsminnen eller byggnadsminnes-     
lämpning pa siads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;märken. Jag har inte ansett del befogat att införa regler
som hindrar atl     •Z''&amp;quot;&amp;quot;' &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;','&amp;quot;'„'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:307.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bevarandefragor skyddsbestämmelser enligt PBL omlatiar
byggnader som samlidigl har      711 :&amp;gt; 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skydd enligt speciallagstiftningen. Jag har därvid utgått
från att samråds-förfarandet vid den kommunala planläggningen medför atl
skyddsbestäm­melserna samordnas på ett tillfredsställande sätl från bl, a.
fastighetsäga­rens synpunkler. Skyddsbestämmelserna enligt PBL och
speciallagstift­ningen bör emellertid hällas isär så atl det inte råder nägon
oklarhet i frågan om etl eventuellt ersättningsansvar ligger hos staten eller
hos kom­munen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL ger staten möjlighet att
utfärda planföreläggande om det behövs för alt trygga kulturvärdena i ett
område som är av slor nationell betydelse för kulturminnesvärden (12 kap, 6 8),
Om ersättningsskyldighet uppkommer lill följd av ett sådant föreläggande, är
staten skyldig atl kompensera kommunen för dess kostnader för ersättning eller
inlösen (14 kap. 8 5 femte siycket). Det bör också noteras atl staten även kan
ge ekonomiskt slöd direkt till faslighetsägarna enligt bl,a, förordningen
(1981:447) om statsbi­drag till kulturhistoriskt viirdefull bebyggelse och
förordningen (1983: 1201) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:126.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;449&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:125.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 Samordiiini;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21   
Samordning med annan lägstirtnmg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med annan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:308.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagstiftning&lt;br&gt;
2LI  Nuvarande ordning i huvuddrag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 f.1—21.2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglerna i byggntidslagsliftningen
om samordning mellan lillsländsgiv-ning enligt den lagstiftningen och
tillständsgivningen enligt speciallagar äterfinns i 56 5 I mom.
byggnadsstadgan, 1 568 föreskrivs atl byggnads­nämnden vid prövning av ansökan
om byggnadslov skall se till atl det tillämnade byggnadsföretaget inte strider
mol vissa uppräknade lagar, l.ex. väglagen, naturvårdslagen och
miljöskyddslagen. Om en äigärd, för vilken söks byggnadslov, är beroende av
tillstånd av annan myndighet än byggnadsnämnden, skall nämnden hänvisa sökanden
atl söka sådant till­stånd (.578 BS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordningen i speciallagar med
byggnadslagstiftningen har i åtskilliga fall lösts pä sä säll att tillstånd
normalt inte fär ges till åtgärder som strider mot fastställda planer enligt
byggnadslagen. Planbedömningen ankommer i dessa fall på beslulsmyndigheten. Som
exempel pä en sådan reglering kan nämnas 9 5 anläggningslagen där det
föreskrivs atl gemensamhelsanlägg­ningar som inrättas inom omräden med
fastställd generalplan, stadsplan, tomtindelning eller byggnadsplan skall stå i
överensstämmelse med phinen. Här föreskrivs också att gemensamhetsanläggningar skall
inrättas så alt de står i överensstämmelse med vissa andra bestämmelser för
marks byggande och användning. Jag nämnde nyss atl det är beslulsmyndigheten
enligt speciallagen som bedömer överensstämmelsen med planer. När det gäller
frågor om att medge avvikelser från bebyggelseplaner vid tillstånds-givning
enligt speciallagar har som regel denna rätt lagts på planmyndighe-len. Även
här kan reglerna i 9 5 anläggningslagen tjäna som exempel. De innebär att
undanlag frän fastställda planer får rnedges endast om bygg­nadsnämnden har
tillstyrkt det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21.2 Behov av ändrade samordningsregler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om samordning mellan
byggnadslagstiftningen och annan lagstift­ning har diskuterats i olika
sammanhang under senare är. Bl, a, har riksda­gen i samband med lagstiftningsärenden
som rör fysisk planering pekat pä behovel av samråd och alt samordningsfrågorna
bör belysas ytterligare i arbetet med en ny byggnadslagsliftning, (Se t,ex, NU
1977/78:47 med anledning av prop, 1977/78:86 med förslag till lag om vissa
rörledningar m, m. jämte motion,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 PBL ges kommunerna en stark
ställning när det gäller att bestämma om förändring och bevarande av tätorter
och bebyggelse i övrigt samt om markanvändning som hör samman med
bebyggelseutvecklingen i kom­munen, 1 princip skall staten kunna bestämma om
inriktningen pä kommu­nens planering endast i frågor som rör områden av
riksintresse eller mel-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;15    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21.2-21.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lankommunala intressen. Denna starka ställning för
kommunerna bör na-      21 Samordning&lt;br&gt;
turligtvis komma till uttryck även i andra lagar som reglerar prövning av      
&amp;gt;&amp;quot;ed annan&lt;br&gt;
företag som kan påverka den fysiska planeringen i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&amp;quot;,' '&amp;quot;'&amp;quot;*',&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller samordning av
handläggningen av ärenden som skall prövas enligt flera lagar är del av stort
intresse för den som ansöker om tillstånd lill ett företag att beslutsprocessen
blir så rationell som möjligt. Det är viktigt att tillståndsfrågor som berör
flera lagstiftningsområden i görlig mån samordnas. Som jag närmare skall
behandla i specialmotive­ringen (8 kap. 25 8) bör det ankomma på
byggnadsnämnden atl upplysa den som söker lov om vilka tillstånd i övrigi som
kan erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordningen mellan PBL och annan
lagstiftning rör sålunda dels beho­vet av en sammanvägning av olika anspråk på
användning av mark- och vattenområden - det planpolitiska intresset - dels
behovet av en för den enskilde enkel och rationell process i de fall då en
åtgärd är prövningsplik-tig enligt både PBL och någon annan lag - man kan här
tala om dubbel­prövningsfallen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta resonemanget delar
jag upp samordningsfrågorna i dessa två led,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21.3 Det planpolitiska intresset&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordningen mellan byggnads- och
planlagstiftningen och andra lagar gäller främst frågor om tillstånd lill
verksamheter av olika slag, t, ex. tillstånd enligt vattenlagen eller
koncession enligt minerallagen. Konflikter kan emellertid uppkomma även i
samband med beslut om markanvänd­ningsrestriktioner enligt olika lagar när
besluten skall fattas av olika organ. Ett beslut av länsstyrelsen om
naturvårdsområde enligt naturvårdslagen kan t,ex, strida mot kommunens
intentionerom markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnde nyss får kommunen en
stark slällning när det gäller sådana markanvändningsfrägor som kan styras
genom PBL, Staten kom­mer inte längre att ha kontroll över inriktningen på
kommunernas fysiska planer annat än när områden av riksintresse enligt NRL inte
säkerställs eller när det är nödvändigt all samordna markanvändningen mellan
olika kommuner. Avsikten med reformen är ju också att kommunerna själva -så
långt det är möjligt från statens synpunkt - skall ha del avgörande inflytandet
när det gäller bebyggelseutvecklingen i vid mening i kom­munen. Mot den här
bakgrunden bör, som också PBL- utredningen har föreslagit, planbesluten enligl
PBL påverka tillståndsprövningen enligt olika speciallagar, Detla bör gälla
oavsett om ett företag skall prövas bäde enligt en speciallag och enligt PBL
eller endast enligt speciallag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21.3.1 Detaljplan och områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller detaljplaner bör - i
likhet med vad som nu oftast gäller -beslut enligt speciallagar inie få slrida
mol planerna. Plantolkningen bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;451&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som nu anförtros beslulsmyndigheten i varje
tillslåndsärende med rätt för      l Samordning kommunen att klaga i den
ordnihg som anges i resp, lag. Héli naturligt bör      '&amp;quot;'' annan den
myndighet som har att falla beslul enligl en speciallag vid tveksamhet      ti
7 i_7i 7 -&amp;gt; samråda med kommunen. Som jag redovisat tidigare skall
detaljplaner, för vilka genomförandetiden har gått till ända, fortsätta att
gälla till dess att kommunen ändrar eller upphäver planen. Kravet pä
överensstämmelse med detaljplanen bör därför gälla även för älgärder som vidtas
efter ge­nomförandetidens utgång, 1 vissa fall bör det emellertid öppnas
möjlighet för en specialmyndighet att meddela ett villkorat tillstånd, om en
kommun i ett ärende förklarar att planen skall upphävas eller ändras sä att ett
företag som strider mot gällande plan kan genomföras. Möjlighet bör också finnas
för specialmyndigheter att medge vissa avvikelser från gällande planer. För
sådana medgivanden bör gälla samma förutsättningar som i bygglovs­fallen, dvs,
mindre avvikelser bör få medges, om de är förenliga med syftet med planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 områden utan detaljplaner — som
således endast omfattas av översikts­planen - kan kommunen genom
områdesbestämmelser med bindande verkan styra efterkommande
markanvändningsbeslut enligt PBL på ett i vissa avseenden liknande sätt som
genom detaljplan. Bygglov får i princip inte lämnas, om en ansökt åtgärd
strider mot områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhel med vad jag har förordat i
fråga om detaljplaners verkan bör områdesbestämmelserna få motsvarande effekt
på beslut enligt specialla­gar som på beslut om bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mina förslag till ändringar i
annan lagstiftning tar jag upp den närmare utformningen av reglerna om
detaljplanens och områdesbestämmelsernas slällning vid beslut enligl olika
speciallagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21.3.2 Översiktsplanen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det så gäller förhållandet
mellan översiktsplanen och speciallagar, bör samordningsfrågorna behandlas på
ett annat sätt. Översiktsplanen behandlar först och främst mål och riktlinjer
för en lämplig bebyggelseut­veckling i kommunen. I översiktsplanen kommer också
att finnas redovis­ningar av kommunens syn på markanvändningsfrågor i ett
vidare perspek­tiv för att bebyggelsen och dess omgivning i kommunen skall bli
tillfreds­ställande för kommuninvånarna. Del är knappast möjligt att, utöver
det obligatoriska innehållet, förutse hur översiktsplanerna kommer att utfor­mas.
Det blir beroende pä vilka behov kommunerna anser sig ha av att redovisa sin
syn på markanvändningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens rikUinjer är som
jag tidigare har framhållit ett uttryck för överväganden inom den allmänna
sektorn - staten och kommunen -som är grundade pä de allmänna bestämmelserna i
2 kap. Översiktsplanen utgör ett beslutsunderiag med förhandsupplysningar från
samhällets sida om vilka allmänna intressen som kan komma att vägas in vid
framtida beslut om markanvändningen. Även om översiktsplanen inte är bindande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;452&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21.3.2-21.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vare sig för myndigheter eller enskilda, måste man
konsialera - som jag      21  Samordning ocksä nämnde tidigare - atl ett
dokument av översiktsplanens karaktär,      med annan som redovisar den
planerade utvecklingen i kommunen och som har anta-      
''!'\&amp;quot;l'&amp;quot;'-!], gits av kommunens beslutande församling, i praktiken
får stor belydelse vid beslul i markanvändningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den slarka slällning som kommunerna
nu föresläs fä i markanvändnings­frågor, som kan styras med stöd av PBL, fär
naturligtvis inte utan vidare brytas genom att tillstånd med stöd av annan
lagstiftning lämnas lill verk­samheter m,m. som är hell oförenligt med
kommunens planering för bebyggelse och därmed sammanhägande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid min behandling av frågan om lov
till ny bebyggelse utanför områden med detaljplan diskuterade jag den betydelse
översiktsplanen kan ha vid beslul i enskilda ärenden (avsnitt 12,2,4), 1
specialmotiveringen (8kap, 12 8) belyser jag med några exempel hur bygglovsprövningen
inom omrä­den med olika slags riktlinjer kan utfalla. Del synsätt jag i dessa
samman­hang har gett uttryck för i fräga om översiktsplanens betydelse för
efterföl­jande bygglovsbeslut bör i allt väsentligt kunna anläggas även på
beslut enligt annan lagstiftning än PBL, Jag tar upp den frågan i samband med
att jag lägger fram förslagen Ull ändringar i annan lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den ställning som
översiktsplanen nu föresläs fä är det inte möjligt all använda den modell som
ulredningen har föreslagit för kopplingen mellan kommunens översiktliga
planering och prövningen av frågor om tillstånd enligt annan marklagstiftning.
Utredningsförslaget innebär pä denna punkt att tillsiåndsarenden skall
underställas regeringens prövning så snart en kommun påstår att ett företag
inte är förenligt med den över­siktliga planeringen. Alt utredningsförslaget
inte kan utnyttjas har emeller­tid enligt min mening begränsad betydelse,
eftersom förslaget i många fall lorde kunna leda lill en omotiverad
beslutsomgäng. De myndigheter som skall pröva ärenden enligt speciallagar är
oftast väl förtrogna med planma­terial och kan i tveksamma fall inhämta
yttrande frän planmyndigheterna. Dessutom är att märka alt besvärsordningen
enligt de speciallagar, för vilka en anknylning till kommunernas översiktsplan
bör komma i fråga, i stort sett genomgående innebär att regeringen är
slutinstans. Syftet med utredningsförslaget - att ästadkomma en
regeringsprövning - kan således normalt uppnås med hjälp av gällande
besvärsregler i speciallagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21.4 Förfarandet vid dubbelprövning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om man bör sträva efter att
undvika dubbelprövning, är detla i åtskilliga fall inte möjligt att nå. Många
verksamheter, vilkas tillåtlighet skall prövas enligt någon speciallag, kräver
ocksä byggnader eller andra anläggningar som skall prövas enligl PBL. Som
exempel kan nämnas en fabrik som är prövningspliktig enligt bäde PBL och
miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa speciallagar innehåller å andra sidan regler om
tillståndsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;453&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;där prövningsgrunderna är näraliggande eller i det
närmaste identiska med      21 Samordning prövningsgrunderna i PBL. I sådänä
fall bör naturligtvis övervägas om det      med annan inte räcker med prövning
enligl en av lagarna. Som jag tidigare har fram-      &amp;quot;f'l' &amp;quot;'&amp;quot;
hållit (avsnitt 5.4.3) bör sålunda väglagens regler om avstånd lill väg för nya
byggnader upphävas när PBL träder i kraft, eftersom trafiksäkerhets­frågorna
ocksä vägs in i bygglovsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga åtgärder kommer även i
fortsättningen atl kräva tillstånd enligt olika lagar och av olika myndigheter.
En särskild fråga är då i vilken ordning tillståndsprövningen skall göras.
Härmed sammanhänger också frågan hur beslul enligt olika lagar skall bringas i
samklang med varandra. 1 remissyttrandena över PBL-förslaget framförs olika
åsikter i dessa frågor. Vissa inslanser menar att tillstånd enligt speciallagen
skall föreligga innan bygglov ges. medan andra hävdar att bygglov eller
förhandslov skall finnas innan slutlig prövning enligt speciallagen görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vilken turordning
tillståndsprövningen skall göras är i första hand en fråga som har att göra med
utredningskostnaderna. Enligt min mening bör det, i likhet med vad som nu
gäller, i princip stå en sökande fritt att ansöka om tillstånd i den ordning
han själv bedömer vara lämplig. När ett förelag projekteras torde det ofta vara
möjligl alt konstatera vilka led i tillstånds­prövningen som blir avgörande för
företagets tillkomst. Med frihet för sökanden att välja prövningsordning kan
man dä välja att steg för steg ta fram underlag för myndighetsprövningen, I
mänga fall är kommunens intresse i ett företag främst planpolitiskt medan den
tekniska granskning som skall göras, l.ex, med stöd av miljöskyddslagen, är av
underordnad betydelse för kommunen, I ett sådant fall kan det vara fördelaktigt
för en sökande att genom ett förhandsbesked enligt PBL fä lokaliseringsfrågan
prövad innan ett omfattande arbete med den tekniska detaljprojekteringen
utförs, Å andra sidan kan ibland utfallet av den planpolitiska bedömningen vara
beroende av vilka villkor som en specialmyndighet föreskriver, 1 sädana fall
kan en sökande riskera alt fä avslag pä en ansökan om för­handsbesked, om han
inte först driver sitt ärende hos specialmyndigheten. Del tveksamma ledet i
prövningen av en verksamhet kan ocksä vara reglerna i en speciallag, varför del
av den anledningen kan vara lämpligt att begära den prövningen först.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några allmänna regler om
prövningsordningen bör således inte ställas upp, 1 den mån sädana frågor är
komplicerade kan man utgä från att de diskuteras mellan sökanden, olika
tillståndsmyndigheter och kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilken effekt skall då etl Ullstånd
enligt en speciallag ha pä en efterföl­jande prövning enligt PBL? Om kommunen i
sill yttrande till specialmyn­digheten inte har motsatt sig företaget, fär man
i allmänhet anta att kom­munen från sina utgångspunkter inte heller motsätter
sig ett tillstånd enligl PBL, Normalt bör man således i dessa fall kunna räkna
med alt tillståndet enligt en speciallag också följs av tillstånd enligt PBL,
Om en kommun i sitt yttrande till en specialmyndighet har motsatt sig ett
företag pä grunder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;454&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;21.4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som kan hänföras till PBL. men Ullständ enligl en
speciallag ändå lämnas.       21 Samordning bör dock delta tillstånd inte binda
kommunen vid en senare prövning enligl       &amp;quot;ed annan PBL. Ofta rymmer
nämligen bygglovsprövningen även andra aspekter än       ogstijtning de som
specialmyndigheter har att beakta. 1 speciella fall kan emdletid aspekter som
skall beaktas vid tillständsgivningen enligt en speciallag resp. PBL vara
tämligen lika. Utgången i speciallagsärendei måste enligl min mening dä
tillmätas stor betydelse även vid prövningen enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningen anser jag
att nägra bestämmelser i denna fråga inte bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:174.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;455&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22    Resursfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnde inledningsvis har
regeringen i beslut den 14maj 1981 uppdragit åt statskontoret atl biträda
bostadsdepartementet i arbetet med PBL i vad gäller organisatoriska och
administrativa frågor samt att därvid särskilt belysa de kostnadsmässiga och
finansiella aspekterna på utform­ningen och genomförandel av del förslag som
utarbetas i departementet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 beslutet framhöll regeringen som en av utgångspunkterna
för reformen att den samlade resursälgängen för kommunernas och statens
insatser för genomförandet och tillämpningen av PBL skulle hällas inom
nuvarande ekonomiska ramar för berörd verksamhet. Vidare framhölls att det
skall vara en strävan att söka efter enklast möjliga regler och förfaranden för
beredning och beslut i plan- och byggärenden samt att i övrigt sänka
kostnaderna för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret har fortlöpande lämnat värdefulla synpunkter
pä regelsys­temels uppbyggnad, vilka i stor utsträckning har kunnat beaktas i
lagstift­ningsarbetet. 1 en preliminär rapport den 22 april 1985 (bilaga 12
till proto­kollet i detta ärende) har statskontoret efter en granskning och
analys gjort en sammanfattande bedömning av det nu framlagda lagförslaget.
Bedöm­ningen omfattar i första hand förslagets administrativa konsekvenser. Rap­porten
innehåller också kommentarer till de enskilda bestämmelser som enligt
statskontorets mening pä ett eller annat sätt har inverkan pä resurs­frågorna
eller av någon annan anledning behöver särskilt kommenteras. Den reservationen
bör göras att statskontorets rapport, som lämnades för ungefär en månad sedan,
pä en del punkter utgår frän bestämmelser som i det nu föreliggande förslaget
har en någol ändrad lydelse. Statskontoret avser att senast den 31 augusti 1985
lämna en slutrapport, vari bl. a, stats­kontorels bakgrundsmaterial kommer att
redovisas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fräga om grunderna för
statskontorets bedömning och beträffande kommentarerna lill förslagels
enskildheter hänvisar jag till innehållet i statskonlorels preliminära rapport.
Här vill jag nöja mig med att återge vad statskontoret har anfört under
rubriken &amp;quot;Slutsatser&amp;quot;:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt statskontorets bedömning bör
nyheterna i den nya plan- och bygglagen för kommunernas vidkommande knappast
medföra ökade krav pä administrativa resurser. Övergångsvis kommer givetvis en
omfattande utbildningsverksamhet att krävas så att förtroendevalda och
tjänstemän så snart som möjligt får kunskap om avsikterna med lagändringen och
den nya lagens sätt alt verka. En viss kompetensförstärkning hos en del kom­muner
kan ocksä bli nödvändig t, ex. beträffande grundvattenfrägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En särskild osäkerhet i bedömningen
ger bestämmelsen om den utökade sakägarkretsen. Hur denna grupp kommer att
agera är svårt all förutse. Inte förrän ertärenheter vunnits kan en slutlig
bedömning göras av kost­nadskonsekvenserna såväl för kommunerna som för
länsstyrelser och övriga besvärshandläggande organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 Resursfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;456&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätten för markägare atl begära
ersättning eller inlösen i vissa situa-      22 Resur.sfrågor tioner - särskilt
de som behandlas i övergångsbestämmelserna - är svära att bedöma. Detta gäller
både processkostnadernas och ersättningarnas storlek. Till viss del bör dock
dessa koslnader kunna ses som &amp;quot;invesiering-tir&amp;quot; som underlättar det
fortsatta planeringsarbetet i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens förändrade roll bör
på längre sikt ge möjligheler till en minskning av arbetsinsatserna för
planhandläggningen, 1 ell övergångsske­de är det emellertid väsentligl att alla
befintliga resurser utnyttjas för den massiva utbildningsinsats som krävs för
all la alla medagerande pä kom­munal och regional nivå atl följa och använda
sig av den nya lagens beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För övrigi bör inte lagförslaget
innebära några ändrade krav på admini­strativa resurser av betydelse. Med
nuvarande ambitioner bör lagen kunna verka inom ramen för nuvarande resurser.
Hur kraven senare utvecklas blir mer beroende av hur lagen hanteras av
kommunerna, i vilken riktning bebyggelseutvecklingen går och ambitionsökningar
i allmänhet snarare än av lagens nya uiformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan för min del ansluta mig
till de sammanfattande bedömningar som statskontoret har gjort. Särskilt vill
jag frainhålla att mitt förslag - även om det rymmer flera principiella nyheter
- i stora delar bygger pä del gällande systemet, sådant det har utvecklats i
den praktiska hanteringen, I den mån förfaranderegler ändras går ändringarna
nästan genomgående i riktning mot ett enklare och snabbare förfarande. Av stor
betydelse i sammanhanget är givelvis förskjutningen av befogenheter och ansvar från
staten till kommunerna. Avskaffandet av fastställelseprövningen av planer är
det mest framträdande draget därvidlag, Detla medför inte bara en omfördelning
av insatserna inom den offentliga sektorn som helhel utan även en delvis ny
roll för länsstyrelserna. Tyngdpunkten i länsstyrelsens arbete läggs pä
servicefunktionen, medan kontrollen i efterhand begrän­sas. Enligl min
bedömning leder detta sannolikt pä sikt lill en begränsning av de resurser som
krävs för länsstyrelsernas hantering av planfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det härefter gäller kommunernas
resurser är det viktigt atl erinra om att lagförslaget är sä utformat all
kommunerna själva i stor utsträckning kan avgöra regleringens omfattning och
därmed också råda över de admi­nistrativa kostnaderna. Några inslag i reformen
kan antas leda till en viss merkostnad under ett övergångsskede. Jag länker
främst på arbelel med att upprätta och anta den första översiktsplanen. Som jag
tidigare har framhållit (avsnitt 7,2) kan översiklsplanen emellertid bygga på
dagens kommunöversikler och andra former av översiktliga planer som de flesta
kommuner redan har. Alltför höga krav kan inte ställas i det inledande skedet,
utan den första översiklsplanen bör kunna utarbetas med ganska små insatser.
Här gäller ocksä - liksom beträffande flera andra moment i mitt förslag till
plansystem - att en engångskostnad kan återfås i form av enklare handläggning
och snabbare beslul i fortsättningen. Delta kommer givetvis även de enskilda
intressenterna till godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-i&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;457&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä en punkl kan förslagei sägas hti
mycket svårbedömbara konsekven- 22 Resursfrågor ser för bäde kommunerna och
statliga organ. Jag syftar pä effekterna av utökningen av den krets som
jämställs med sakägare. Del är enligl min uppfattning angeläget alt den ändringen
genomförs, sä all möjlighelerna lill medinflylande kan vidgas. Jag vill se
dettti som ett led i strävandena alt åstadkomma en från social synpunkl god
bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Som jag tidigare har anfört
(avsnitt 17,6) anser jag del lämpligl atl när del har gäll några år från lagens
ikraftträdande utvärdera konse­kvenserna av reformen i denna del. Fördelar och
nackdelar bör då kunna överblickas bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig konsekvens av
decentraliseringen till kommunerna är atl be­slutsprocessen som helhet blir
kortare till fördel bäde för kommunerna och för byggbranschen.
Rationaliseringsvinster för alla berörda ligger ocksä i förslaget att sådana
frågor som redan är avgjorda i elt tidigare led i planprocessen inte kan
överklagas på nytt, EffekUvilelen i plangenomfö­randel bör också öka genom de
nya reglerna om genomförandelid för deliiljplaner och övriga beslämmelser som
lägger ökad vikt vid ett närmare samband mellan planläggning och genomförande.
Detta har klart positiva effekter för byggsektorn i slorl. Den obligaloriska
genomförandebeskriv­ningen bör ocksä medverka lill en slörre medvetenhet i
genomförande- och kostnadsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även när del gäller reglerna om
byggandel finns det flera inslag som är ägnade att medföra lättnader och
kostnadsbesparingar för byggherrarna, t, ex, möjlighelerna för kommunerna atl
minska bygglovspllklens omfatt­ning, reglerna om en nyanserad granskning av
bygglovshandlingar och om atl besiktning och annan tillsyn av byggnadsarbeten
kan anpassas efter bl,a. byggherrens kompetens. Lättnaderna av ombyggnadskraven
lillhör ocksä de reformer som kan föranleda kostnadsminskningar. Förslaget
innehåller en uttrycklig föreskrift om atl byggnadsniänden skall ta tillvara de
möjligheler lagen ger alt förenkla och underlätta ärenden för enskilda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Atl nybyggnadsförbuden avskaffas
och en rält till kompletteringsät­gärder införs måste anses som fördelaktigt
sett i ett nägot vidare ekono­miskt perspektiv, även om det kan bli ett visst
merarbete under en över­gångstid för vissa kommuner. Här vill jag också
framhålla de mänga inslag i reformen som kan underlätta arbetet med
stadsförnyelsen (se avsnitt 20,1) Från samhällsekonomisk synpunkt är detta
kanske den mesl bety­dande aspekten pä hela reformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Llpprattat lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag nu har
anfört har inom bosladsdepartemenlet upprättats ell förslag lill plan- och
bygglag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;458&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering
till förslaget till plan- och bygglag 1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 1-4 55 anges i mycket allmänna ordalag lagens övergripande
syften och dess huvudsakliga inslag, dvs, plansystemets grunder och de olika
formerna av prövning, 15 och 6 55 finns bestämmelser av grundläggande innebörd
om förhällandet mellan allmänna och enskilda intressen. Därefter anges i 7 och
8 SS de myndigheter som i första hand tillämpar lagen eller som har tillsyn
över dess tillämpning, I det remitterade lagförslaget finns ytterligare fem
paragrafer med vissa definitioner och bemyndiganden för regeringen m,m. Enligt
lagrådels mening (yttrandet s,23) skulle lagen vinna i överskådlighei och
systematisk reda om dessa bestämmelser bryts ut ur 1 kap, och flyttas till
senare kapitel. Jag har ingen erinran mot detta. Kapitlet har därför
disponerats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser det nödvändigt att här något uppehålla
mig vid sakägarbegrep­pet i PBL, 1 88 i det remitterade lagförslaget ges en s,
k, legaldefinition av begreppet sakägare i PBL, Sakägarkretsen anges omfatta
den vars rätt berörs eller vars iniressen i övrigt påverkas av ett ärende enligt
lagen, om han antingen äger, innehar särskild rätt till eller är bosatt på en
fastighet som berörs av ärendet. Enligt andra stycket är under vissa
förutsättningar också hyresgästorganisationer sakägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
detta har lagrådet gjort följande uttalande (yttrandet s, 280:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall alltså genom
uttrycklig bestämmel­se i PBL anges vilka som är sakägare. Delta är ett
ovanligt grepp i en lagsliftning av förevarande slag. Sålunda har lagstiftaren
inte gett någon definition av sakägarbegreppet i vare sig miljöskyddslagen
(1969:387), fastighetsbildningslagen (1970:988), expropriationslagen (1972:719)
eller anläggningslagen 11973: 1149), Inte heller gällande byggnadslagstiftning
in­nehåller bestämmelser i ämnet. Detsamma gäller också såväl tidigare som
nuvarande vattenlag. De anförda exemplen visar att innebörden av begrep­pet
sakägare inte brukar fastställas i lag. Det finns goda skäl för denna
lagstiftningsteknik. Det är nämligen svårt för att inte säga omöjligt att ge en
definition som uppfyller kravet alt inte vara för vagt utformad men som
samtidigt entydigt avgränsar sakägarkretsen. Även om man lyckas här­med, kan
det likväl vara en nackdel att ha en stel regel som en gång för alla lägger
fast sakägarbegreppet. Förändrade och oförutsebara förhållanden kan uppstå där
det blir naturiigl att inrymma nya kategorier i sakägarbe­greppet. Begreppets
innebörd varierar uppenbarligen mellan olika lagar. Vattenlagen och
miljöskyddslagen har ett vidsträckt sakägarbegrepp. 1 expropriationslagen har
sakägarbegreppet en snävare innebörd. 1 fastig­hetsbildningslagen torde
sakägarkretsen vara ytterligare begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med beaktande av vad som nu anförts talar enligt
lagrådet sakliga och systematiska skäl mot att i PBL tas upp en precisering av
sakägarbegrep-pets innebörd. Detta innebär emellertid inte att
rättstillämpningen lämnas utan ledning. Genom åtskilliga av lagens övriga
föreskrifter samt av utta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1219&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landen i motiv och förarbeten lar man en tämligen ingående
belysning av / kap. I § frågeställningen. Hyresgästorganisationerna faller
emellerUd uianför även ett extensivt sakägarbegrepp. Del kan därför, när del i
PBL talas om sakägare, vara nödvändigt all ange atl också
hyresgästorganisationerna skall ha den rättsliga slällning som tillkommer
sakägare. Lagrådet åter­kommer till sakägarbegreppets innebörd enligl PBL
senare i sitt yttrande; se t. ex, under 5 kap, 17 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kan ställa mig bakom vad
lagrådet sålunda har anfört och föreslagil. Med sakägare enligt PBL kommer
därmed all avses i första hand ägare till läst egendom och innehavare av annan
särskild rätt i denna än bostadsrätt och hyresrätt. Det är med andra ord det
traditionella begreppet sakägare i byggnadslagstiftningen som avses. En annan
sak är atl bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende samt
hyresgästorganisationer får samma ställning i förfarandet - inbegripet
besvärsrätt - som sakägarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av
mark och vallen och om byggande. Beslämmelserna syftar till att med beaktande
av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och
goda sociala levnadsförhållanden för människorna i dagens samhälle och för
kommande generationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagen inleds med en s, k,
portalparagraf som anger de grundläggande värderingar som ligger bakom
lagstiftningen. Paragrafen är däremot inte avsedd att kunna åberopas i de
enskilda ärenden som avgörs med stöd av lagen. Bestämmelser med denna innebörd
finns främst i 2 och 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På det sätt som jag har antytt i
den allmänna motiveringen (avsnitt 1) bedrivs inom kommunerna en omfattande
planeringsverksamhet, PBL:s regelsystem är helt inriktat på den del av
planeringen som rör användning­en av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns
egenskaper, dvs, den fysiska planeringen. I själva verket tar reglerna inte
sikte på planeringen som sådan utan snarare pä den procedur som leder fram till
antagandel av planer. Den proceduren benämns planläggning, 1 paragrafen har
slagits fast lagens huvudsakliga tillämpningsområde, som alltså är fysisk planläggning
och byggande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagens bestämmelser anges syfta
till atl främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsvillkor. Till de grundläggande syftena med lagen hör således bl, a,
strävanden att motverka segregation i bosätt­ningen som har sin grund i
ekonomisk ojämlikhet liksom att främja jäm­ställdheten mellan kvinnor och män.
Konkret innebär detla att planlägg­ningen bl. a, bör bidra till väl fungerande
lokala arbetsmarknader och Ull alt bostadsområdena ulformas sä atl olika former
av boende kan integreras och kvinnornas deltagande i förvärvsarbetet kan
underlättas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen föreslog jag en
formulering av lagtexten som innebär atl den eftersträvade samhällsutvecklingen
skall ske &amp;quot;pä demokratins och solidaritetens grund&amp;quot;. Lagrådet har
(yttrandet s. 24 0 framfört invändning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;460&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ar mol detla och därvid bl, a. framhållit att orden inte
fyller nägon funktion      / kap. I -2 §§ i lagtexten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä de skäl som lagrådet har anfört
anser jag det inte nödvändigl alt i laglexten sårskilt framhålla den redan i
regeringsformen intagna principen atl de samhällsorgan som har ansvar för den
fysiska miljön är verksamma pä demokratins grund. Jag kan ocksä ansluta mig
lill lagrådets uppfattning atl ordet solidaritet inte fyller niigon funktion i
själva laglexten. Del är närmast en självklarhet alt de enskilda människorna
har delaktighet i och etl gemensamt ansvar för samhällets utveckling. Däri
ligger ocksä att enskilda personer kan behöva avstå fördelar för egen del för
atl ge slöd ät andra och för all tillgodose gemensamma behov. Om demokrati och
solida­ritet skall prägla planläggningen och byggandet, kan medborgarna emeller­tid
inte passivt överiåta ät samhällsorganen att fatta beslut med hänvisning till
att de lar sitt ansvar genom att solidariskt bära de bördor som blir pålagda.
En fungerande demokrati förutsätter aktiva medborgare, Lagens bestämmelser har
därför utformats sä att de främjar människornas aktiva deltagande i
beslutsfattandet. Goda möjligheter att utöva medborgarinfly­tande präglar
alltså lagens allmänna uppbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planläggningen bör inte bara beakta
anspråken från människorna i da­gens samhälle - dvs, de som lever och verkar
när lagen tillämpas - utan också behoven hos kommande generationer. Långsikliga
behov bör väga tyngre än kortsiktiga iniressen. Den fysiska planläggningen
måste - lik­som alla andra former av samhällsplanering - innebära hushållning
med ändliga resurser. Närmare bestämmelser om beaktandet av kravet på
resurshushållning las upp i 2kap, 2 8. Jag har vidare ansett det motiverat att
i 1 5 särskilt erinra om att den enskildes frihet alltid skall beaktas. Den
grundsatsen bör genomgående prägla myndigheternas tillämpning av PBL, Jag har
något utvecklat detta i den allmänna motiveringen (avsnitt 3,6),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28   Del är en kommunal angelägenhet att planlägga
användningen av mark och vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nägon motsvarande bestämmelse finns
inte vare sig i gällande rält eller i utredningsförslaget. Jag anser del dock
befogat att - i enlighet med önske­mål frän en del remissinstanser - nu slä
fast grundsatsen att fysisk plan­läggning i första hand är en kommunal
angelägenhet. Därmed blir det s, k, kommunala planmonopolet uttryckligen
förankrat i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagtexten har fått sin placering
och slutliga utformning i enlighet med lagrådets förslag, 1 lagrädsremissen
finns en motsvarande bestämmelse i 2 8 fjärde stycket. Som lagrådel (yttrandet
s, 25) är dock den princip som framgår av lagtexten av sä central betydelse att
den bör komma till uttryck i en särskild paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som omfattas av den kommunala ensamrätten är
befogenheten alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;461&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anla planer,  Däremol  kan själva arbelel med atl upprätta
planlorslag      / kap. 2-3 §§ uppdras ål nägol icke kommunalt organ, l.ex. en
konsull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundsatsen om kommunall monopol kan
genombrytas i vissa undan­tagsfall, nämligen om regeringen med stöd av 12 kap,
7 8 efter etl planföre­läggande låter upprätta och antar detaljplan eller
områdesbestämmelser. Enligl lagrådets mening, som jag biträder, behöver någon
hänvisning till 12 kap. 7 8 inte göras i förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38 Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som
omfattar hela kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och
vattenområ­den är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den närmare regleringen av markens
användning och bebyggelsen inom delar av kommunen sker genom detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För begränsade omräden av kommunen
som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas, om det behövs
för att syftet med över­siktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att
riksintressen enligl lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m, m,
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplaner får antas för atl
underlätta genomförandet av detalj­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För samordning av fiera kommuners
planläggning fär regionplaner an­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf beskrivs myckel
kortfattat PBL:s plansystem. Paragra­fen motsvarar 2 och 3 85 byggnadslagen.
Den har fäll sin redaktionella uiformning i huvudsaklig överensstämmelse med
lagrådets förslag. Mot­svarande paragraf i lagrådsremissen är 1 kap, 2 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första styckel slås fast som ett
obligatorium all varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan för hela
kommunens omrädé. 1 4 kap, finns närma­re bestämmelser om översiktsplanen. På
samma säll som i 2 8 byggnadsla­gen har i sladgandel i allmänna ordalag angetts
vad översiktsplanen skall innehålla. Den skall sålunda i stort ange dels hur
mark- och vattenområden i hela kommunen avses bli använda - en motsvarighet
till dagens markdis­positionsplaner - och dels hur bebyggelseutvecklingen bör
ske, dvs, rikt­linjer som i stort motsvarar dem som återfinns i dagens
kommunöver­sikter. Därmed avses alt översiktsplanen skall vara bäde en plan som
visar hur kommunen har tänkt sig att marken pä sikt skall användas inom olika omräden
och ett dokument som beskriver kommunens uppfattning från allmän synpunkt
beträffande utvecklingen av bebyggelse och annat. Med uilryckei
bebyggelseuivecklingen avses inte bara tillkomsten av ny bebyg­gelse utan även
förändring och bevarande av befintlig bebyggelse. Jag återkommer till delta i
specialmotiveringen till 4 kap. I 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen har sin betydelse
bäde som samordningsinstrument inom kommunen och som information lill
uiomstående myndigheter och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;462&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till enskilda om kommunens principiella inställning i
sådana frågor som      / kap. 3 § behandlas i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det krav pä aktualitet hos
översiktsplanen som i lagrådsremissen togs upp i 4 kap, 1 5 har på lagrådels
förslag flyttats till förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta aktualitetskrav har tidigare
behandlats i allmänna ordalag (avsnitt 7,1), Erfarenheterna av tidigare
generalplaner visar pä stora olägenheter av att kommunerna låter planerna
successivt bli alltmer föråldrade men fort­farande formellt gällande. Kravet på
aktualitet innebär att översiklsplanen skall utgöra en sammanställning och
redovisning av resultatet av den konlinueriigt bedrivna översiktliga
planeringen inom kommunen, Detla sammanvägda resultat skall bli föremål för
fullmäktiges ställningstagande i form av ett beslut att anta eller ändra
översiktsplanen. Utöver de revi­sioner som påkallas av samhällsutvecklingen i
stort och av förändrade förutsättningar inom kommunen, kan man också räkna med
ett behov av successiv utveckling av översiktsplanen som ett informationsdokument
och beslutsunderlag. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt
7.2) utgår jag nämligen frän alt de första översiktsplanerna kan bli
förhållandevis enkla. Behovet av revideringar kommer sedan att bli bero­ende
dels på utvecklingen i kommunen, dels på vilken nytta översiktspla­nen får som
underiag för följande beslut och dels på vilken deialjeringsgrad och precision
som planen ges. Här vill jag äter framhålla planens karaktär av översiktlig
plan med ganska schematisk redovisning, vilket bör medföra att dess aktualitet
står sig över en längre tidsperiod,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt krav pä aktualitet gör
bestämmelser om översiktsplanens giltighets­tid överflödiga. Inte heller behövs
bestämmelser om all planen skall om­prövas med vissa i lagen angivna intervall.
Med det informationsvärde och den tyngd som bör tillmätas översiktsplanen som
underlag för olika beslut om användningen av mark och vatten, bör det ligga i
kommunens eget intresse alt den hålls aktuell. Någon speciell sanktion mol
kommunen för bristande aktualitet i översiktsplanen anser jag inte behöver
införas. Till följd av planens uppgift att också behandla frågor om
riksintressen bör aktualiteten tas upp i del löpande samrådet mellan kommunen
och länssty­relsen. Det är kommunen som själv avgör om översiktsplanen är
aktuell. Jag föreställer mig att det kan finnas skäl för kommunfullmäktige atl
i början av varje mandatperiod eller minst varannan period, dvs. vart sjätte
är, ta upp översiktsplanen till en helhetsbedömning och därvid fatta etl beslul
som som ger översiktsplanen föreskriven aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra styckel nämns
detaljplanerna, om vilka närmare bestämmelser finns i 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;463&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ kap. 3-4 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje siycket presenteras
områdesbestämmelser, sorri är en nyhet i byggnadslagstiftningen och som närmare
regleras i 5 kap, 16 och 17 55, De kan användas för att utanför områden med
delaljplan reglera markanvänd­ningen och bebyggelsemiljöns egenskaper med samma
rättsliga effekter som när man använder delaljplan, bortsett frän atl
områdesbestämmelser inte kan ge någon s,k, byggrätt och inte heller någon
inlösenrätt för kommunen. Förfarandet vid antagandet av omrädesbesiämmelser är
också i slort sett detsamma som vid detaljplaneläggning, Etl viktigt tillägg i
förhällande lill del remitterade lagförslaget är att ordet
&amp;quot;begränsade&amp;quot; skjutits in före &amp;quot;områden&amp;quot;. Anledningen
härtill är atl det ytterligare bör markeras att områdesbestämmelser inte får
antas för hela eller stora delar av kommunen, Någol exakt mått på områdenas
siorlek kan dock naturligt­vis inte anges,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 laglexten anges till en början
att områdesbestämmelser kan användas för att syftet med översiktsplanen skall
uppnås. Detta blir det vanligaste fallet. Jag förutsätter dä att områden som är
av riksintresse enligt NRL normall kommer atl säkerställas genom att de anges i
översiklsplanen, 1 vissa situationer kommer dock områdesbestämmelser att kunna
vara moti­verade av andra skäl än del nu nämnda. Jag tänker dä på den möjlighel
som regeringen har enligl 12 kap, 6 5 att meddela planförelägganden för kommu­nerna.
Sådana förelägganden kan motiveras av att översiktsplanen inte säkerställer
områden som är av riksiniresse. Områdesbestämmelser som på detta sätt
tillkommer pä statligt initiativ - något som säkert kommer att ske endast i
undantagsfall - syftar alltså inte till att fullfölja intentionerna med
översiklsplanen. Snarare torde det bli så att översiktsplanen måste ändras lill
följd av sådana områdesbestämmelser, Laglexten har utformats så all den täcker
även detta specialfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fjärde siycket nämns
fastighetsplan som i huvudsak motsvarar dagens tomtindelning. Bestämmelser om
fastighetsplan finns i 6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Femte styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 femte stycket berörs
regionplanen, som är en frivillig planform för inlerkommunal samordning av
markanvändningsfrågor och som i stort motsvarar dagens regionplan, Beslämmelser
om regionplan finns i 7 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 5 Till byggande och rivning av byggnader samt till
schaklning, fyllning, trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form
av bygglov, riv­ningslov respektive marklov i den omfattning som följer av
denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande åtgärder som kräver
bygglov fär ges förhandsbesked huruvi­da byggande kan tillålas pä den avsedda
platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;464&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf, som i lagrädsremissen
moisvaras av 1 kap, 3 5, presen-      / kap. 4-6 §&amp;gt;i tenis de olika former
av tillsländ som kan ges enligl 8 kap,, nämligen bygglov, rivningslov och
marklov. Belräffande älgärder som kräver bygg­lov kan förhandsbesked lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8    Vid prövning av frågor enligl denna lag skall både
allmänna och enskildii iniressen beakias, om inie annat är särskill
föreskrivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har fått sin
redaktionella utformning i enlighet med lagrådets förslag, molsvar&amp;lt;ir4 5
byggnadslagen och 1 kap, 4 5 i lagrtidsre-missen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är givet att beslut enligl PBL
skall ges sådant innehåll alt enskilda som berörs fär sina intressen beaktade
på elt rimligt sätt, 1 5 5 föreskrivs därför, liksom i 4 5 byggnadslagen, att
bäde allmänna och enskilda intres­sen skall beakias. Paragrafen preciserar
säledes inte hur avvägningen mellan dessa iniressen skall göras utan
föreskriver enbari ell krav pä hänsyn lill de olika inlressena. Vilka allmänna
iniressen som skall beaktas anges bl, a, i 2och 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För ett par fall slälls dock upp
regler för denna avvägning, Ell exempel är reglerna i 8 kap. 12 5 om
kompletteringsätgärder i omräden som inte omfattas av detaljplan, vilka innebär
att de enskilda inlressena får en stark ställning, eftersom nägon planmässig
prövning av komplelteringsåtgarders lämplighet normalt inte skall ske. Ett
annat exempel är reglerna om änd­ring eller upphävande av detaljplaner efler
genomförandelidens slut. Nä­gon avvägning mol enskilda intressen skall inte
göras i dessa fall. Detla har föranlett förbehållet i 5 5 &amp;quot;om inte annat
är föreskrivet&amp;quot;. Under detaljpla­nens genomförandetid kan förhållandena
sägas vara de motsatta. Den enskilde har dä en stark slällning, eftersom det
krävs mycket slarka skäl för all samhällei skall få ändra eller upphäva planen.
Reglerna om genom­förandelid finns i 5 kap, 5. 11 och 14 55,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man kan i delta sammanhang även
peka på kompensationsreglerna i 14kap, som innebär ytterligare klarlägganden
direkt i lagen av gränserna mellan allmänna och enskilda intressen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 För alt mark skall få användas för bebyggelse skall
den vara frän allmän synpunkl lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen
sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har fått sin
slutliga utformning i enlighet med lagrådets förslag, motsvarar i huvudsak 5 5
andra stycket byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av de skäl som jag har redovisat i
den allmänna motiveringen (avsnitten 3,7 och 12.2,3) har i 6 5 tagits in elt
krav pä lämplighetsbedömning av mark som skall användas för bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen (I kap, 5 8)
användes uttrycket &amp;quot;bebyggelse och där­med sammanhängande
anordningar&amp;quot; för att ange att lämplighetsbedöm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;465&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen skall omfatta inte enbari plalsen för enskilda
byggnader utan även / kap. 6-7 .f'? hela omräden som skall tas i ähspiäk för
bebyggelse. Orden &amp;quot;därmed stimmanhängande anordningar&amp;quot; avsägs således
inrymma bl, a, vägar, par­ker, lekplatser men däremol inte friluftsområden
eller utrymmeskrävande anläggningar - t, ex, golfbanor och skidliftar - som
inte ligger i direkt anslutning lill bebyggelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s.26) har pekat
på alt denna innebörd av orden avviker frän den som motsvarande uttryck har i
lagstiftningen pä närlig­gande områden - I 5 lörköpslagen (1967:868) och 2 kap,
1 5 expropria­tionslagen (1972:719) -och därför föreslagil att uttrycket
&amp;quot;därmed sam­manhängande anordningar&amp;quot; får utgå ur lagtexten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med lagrådet anser jag att
ordet &amp;quot;bebyggelse&amp;quot; väl täcker in de anordningar och anläggningar inom
ett bebyggelseområde som uttrycket avses inrymma enligt vad jag anförde i
lagrädsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även mark för andra anläggningar än
byggnader skall enligt lagtexten i lagrädsremissen lämplighetsbedömas. Med
detta avses t, ex, idrotts- eller fritidsanläggningar, upplag m,m, som inte har
någol direkt samband med bebyggelse men som kräver bygglov enligl 8 kap, 2 8,
Lagrådel (yttrandet s, 27) anser att orden &amp;quot;andra anläggningar än
byggnader&amp;quot; kan avvaras utan all paragrafen försvagas, bl. a, eftersom
bestämmelserna i 1 kap, inte är avsedda atl ge en uttömmande reglering. Jag
delar denna uppfattning. Det framgår av beslämmelserna bl, a, i 5 kap, 1 S saml
8 kap, 11 och 12 88 alt en sädan lämplighelsbedömning skall göras. De angivna
orden har därför inte tagits in i 6 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagtexten i lagrådsremissen anges
inte närmare i vilket sammanhang som lämplighelsprövningen skall ske. På
förslag av lagrådel (yllrandet s, 27) har jag ansett del befogat att låta det
komma till uttryck i laglexten alt lämplighetsbedömningen sker vid planläggning
eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till grund för
lämplighelsbedömningen ligger beslämmelserna i 2 kap. All någon
lämplighetsbedömning inte skall göras belräffande s, k, komplet­teringsätgärder
framgår av 8 kap, 12 5. Förevarande paragraf tar alltså sikte pä åtgärder som
innebär en förändring av markanvändningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8    1 varje kommun skall det finnas en byggnadsnämnd,
som har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap, 65 i del remitterade
förslaget. När det gäller all i 1 kap. presentera byggnadsnämndens uppgifter
bör dessa anges i mera allmänna ordalag än som skett i lagrädsremissen. Jag
delar lagrådels (yllrandet s, 27) uppfattning i delta avseende. Efter förebild
av 7 5 första stycket byggnadslagen har därtor föreskrivits all byggnads­nämnden
har del narmasle inseendel över byggnadsverksamhelen i kom­munen. Som lagrådel
har framhållil nås därmed också bällre överensstäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;466&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;melse med de båda följande paragraferna, vilka anger
länsstyrelsens resp, / kap. 7-8 §§ planverkets uppgifter i fråga om plan- och
byggnadsväsendet. Närmare bestämmelser om byggnadsnämndens uppgifter finns i 11
kap, I lagen har inte tagits in någon särskild bestämmelse om att byggnads­nämndens
uppgifter inte fär handhas av etl lokalt organ enligl lagen (1979: 408) om
vissa lokala organ i kommunerna. Del innebär att det liksom i dag med slöd av 2
5 2 nämnda lag kan inrättas lokala organ med uppgift atl för en del av kommunen
handha förvaltning och verkställighet som enligt PBL ankommer pä
byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns anledning att erinra om
elt principiellt uttalande av föredragan­de statsrådet i samband med en ändring
av nyssnämnda lag. Detta uttalan­de bör enligt min mening vara vägledande även
vid tillämpningen av PBL, Departementschefen anförde bl, a, följande (prop,
1979/80: 54 s. 19):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka atl en reform
av del slag som jag förordar mäste ha som en grundläggande förutsättning atl
rättssäkerheten inte fär försämras genom att uppgifter flyttas till lokala
organ. De bestämmelser i lagar och förordningar som syftar till att skydda
rättssäkerheten är naturliglvis tillämpliga i samma uisträckning, när ett
lokalt organ handlägger ett ärende som när detta handläggs av den centrala
nämnden. Det lokala organets beslul kan överklagas i samma män som den centrala
nämndens beslul. Om man i kommunen inte är övertygad om att det lokala organet,
trots all de formella rätlssäkerheisgarantierna gäller, är i stånd att med de
resurser som ställs till organets förfogande åstadkomma en tillfredsställande
hand­läggning, förutsätter jag atl ärendegruppen inte överlämnas till del
lokala organet. Del finns anledning alt räkna med all kommunerna kommer att
iaktta återhållsamhet med att låta lokala organ ta över ärenden som är känsliga
från rättssäkerhets- och likslällighelssynpunkl och där intresset av enhetlig
bedömning är särskilt starkt. Sådana synpunkter gör sig i vissa fall gällande
med sådan styrka atl det knappast kan komma i fräga att uppgiften överlämnas
till lokala organ. Jag vill i detla sammanhang särskilt nämna byggnadsnämndens
befogenhet enligt lagen (1976:666) om på­följder och ingripanden vid olovligt
byggande atl slulligt avgöra fråga om avgift eller att meddela föreläggande
eller ansöka om handräckning för rättelse i de fall som avses i 13 5, 1.2 och 5
nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8    Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och
byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras
planläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens planverk har den allmänna
uppsikten över plan- och byggnads­väsendet i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar länsstyrelsens
och statens planverks uppgifter. Den motsvarar 7 8 andra och tredje styckena
byggnadslagen, I kap, 13 och 14 55 i utredningsförslaget saml 1 kap, 7 8 i det
remitterade lagförslaget. Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådels
förslag (yttrandet s,270,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket anges förutom
länsstyrelsens tillsynsuppgift atl länssty­relsen skall samverka med kommunerna
i deras planläggning. Med detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;467&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uttryckssätt avser jag inte bara det formella samråd som
skall ske i konkre-     / kap. 8 § ta ärenden utan även en mer
allmän-séfviceskyldighét,      ''i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitten 7,5 och 8,7,3) har jag utförligt uppehållit mig vid länsstyrelsens
roll under samrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Serviceskyldigheten bör enligl min
mening ses som någonting fristående i förhållande till handläggningen av
enskilda planärenden. Det bör ligga på länsslyrelsen att fungera som rådgivare
i planeringsfrågor och kontinuer­ligt tillhandahålla kommunerna del
planeringsunderiag som finns tillgäng-ligi pä länsslyrelsen. Detta är - som
lagrådel framhållit (yttrandet s, 28) -en självklar del av den samverkan som
skall ske. Praxis har redan nu utvecklat sig i denna riktning. Jag vill
poängtera atl serviceskyldigheten inte är begränsad till enbart sädana frågor
som länsstyrelsen kan bevaka i efterhand enligt I2kap, Länsstyrelsen bör
givetvis medverka med rådgiv­ning och information i syfte att staten och
kommunerna gemensamt skall söka en sä god utformning som möjligt av planerna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har planverkets
uppgifter slagits fast. Med uttrycket &amp;quot;uppsikt&amp;quot; avses en mer
övergripande verksamhet än den &amp;quot;tillsyn&amp;quot; som ligger pä
länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del kan finnas anledning till att
ytterligare kommentera statens roll inom plan- och byggnadsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Målet för statens tillsyn och
uppsikt bör inte i första hand inriktas pä en bevakning av all inga enskilda
beslut råkar falla ur ramen för vad som bedöms vara lagens andemening. Det är
alltså inte meningen att enstaka beslut normalt skall kunna föranleda länsstyrelsen
atl i efterhand agera i sin egenskap av lillsynsmyndighel för att upphäva just
dessa beslut. Be­stämmelser som syftar lill en efterhandskoniroll finns dock i
12 och 13 kap. Givetvis kan det ibland vara befogat att länsstyrelsen utövar
sin Ullsyn över byggnadsnämnderna på motsvarande sätl som i dag. dvs. genom att
länsslyrelsen i efterhand ingriper med begäran om förklaring eller med
påpekanden om felaktig behandling av ett ärende. Tillsynen och uppsikten över
plan- och byggnadsväsendel bör emellertid i första hand ha en mer
framåtsyftande inrikining. De slatliga organen bör därvid verka för atl
tendenser lill avarter i lagtillämpningen motverkas och förebyggs i etl
långsiktigt perspektiv. Detta kan ske genom påverkan i samrådsverksam­heten,
med hjälp av tillämpningsföreskrifter eller framställningar om änd­ringar av
lagen alltefter vad som kan vara eiforderligt i olika situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En tillsyns- och uppsiktsverksamhet
som motsvarar dessa ambitioner förutsätter ett effektivt system för information
lill de myndigheter som har atl sköta verksamheten. För länsstyrelsernas del är
förutsättningarna för detta goda, Länsslyrelserna kommer liksom hittills att
automatiskt tillföras information genom den roll som de spelar i
beslutsprocessen i plan- och byggnadsärendena. Länsstyrelsernas
informationsförsörjning betraktar jag sålunda inte som nägol problem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nägra molsvarande möjligheter för planverket att skaffa
sig information&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;468&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om utvecklingen inom plan- och byggnadsväsendet kommer
emellertid inte      / kap. 8 § alt finnas. Det är därför nödvändigl alt se
lill all planverket pä annat sätt fär den information om utvecklingen som
behövs för den allmänna uppsik­ten över PBL:s tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F. n. fär planverkei informaUon om
planverksamheten i landet genom den skyldighet all tillställa verket planer som
föreskrivs i 17 och 19 88 byggntidsstadgan. Verkets behov av information om
beslut angående hus­hållningen med mark och vallen kan uppenbarligen i stor
utsträckning hämtas ur de översiktsplaner som tillställs verkel. Till skillnad
mol vad jag föreslog i lagrädsremissen anser jag del mot denna bakgrund vara
befogat alt kommunerna sänder översiktsplanen med tillhörande handlingar lill
planverket (4 kap. 13 8), För den mera allmänna analysen av tillståndet inom
planväsendel är emellertid detta planmalerial en svårhanterlig och inte alltid
riktigt rättvisande källa. Vissa analyser av materialet kan göras och görs
ocksä av planverket, men för atl man skall få fram riktigt givande besked om
aktuella utvecklingstendenser krävs oftast en bakgrundsinfor­mation som
planverket inte automatiskt har tillgäng till. Den finns normalt på
länsstyrelserna och kan många gånger göras tillgänglig genom relalivt enkla
utredningsinsatser frän länsstyrelsernas sida. Planverket arbetar där­för sedan
några år tillbaka på atl systematiskt bygga sin kunskapsförsörj­ning på
samverkan med i första hand länsstyrelsernas planenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser att den form för
information till planverket som på detta sätt håller på alt växa fram rimmar
väl med PBL-systemets principiella upp­byggnad och att den bör vidareutvecklas
inom ramen för detta. Det inne­bär att länsstyrelsens roll som
informationsförmedlare inom plan- och byggnadsväsendel utnyttjas effektivt
ocksä för informationsförmedlingen inom staten. Därigenom tillförsäkras
planverket den erforderliga basen för all snabbt spåra aktuella
utvecklingstendenser. Detta har stor belydelse för verkels möjligheter all i
framåtsyftande former påverka utvecklingen i riktning mot en enhetlig
lagtillämpning över landel i enlighet med de grundläggande intentionerna i
lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del ankommer pä regeringen att
besluta föreskrifter om länsstyrelsernas expedieringsskyldighet. Jag avser att
i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;469&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. Allmänna intressen sorri skall beaktas vid
piånläggning och vid lokalisering av bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera av beslämmelserna i 2 kap.
har sin motsvarighet i 9 8 byggnads­stadgan. 1 flera fall har en språklig
justering skett i förhållande lill dagens bestämmelser. Någon större förändring
i sak är emellertid inte avsedd. 1 sakens natur ligger dock att de förändringar
i samhället som har skett sedan byggnadsstadgans tillkomst mäste avspegla sig i
l.ex, vad som innefattas i kravet på en lämplig samhällsutveckling. På samma
sätt måste de förändringar som kommer att ske i framtiden påverka Ullämpningen
av dessa allmänt hållna bestämmelser. Jag har i den allmänna motiveringen
(avsnitt 6) redogjort för vad jag anser all man bör lägga in i de olika kraven,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efler två inledande paragrafer (1
och 2 5§) med bestämmelser om vad som alltid bör beakias vid planläggning saml
i ärenden om bygglov och förhandsbesked följer en paragraf (3 8) som särskill
anger krav vid lokalise­ring av bebyggelse. Kapitlet avslutas med en
bestämmelse (48) om bebyg­gelsemiljöns utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Planläggning skall ske sä atl den främjar en från
allmän synpunkt lämplig utveckling och ger förutsättningar för en frän social
synpunkt god bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Hänsyn skall därvid
tas till för­hållandena i angränsande kommuner, Mark- och vattenområden skall
an­vändas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med
hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som anges i första stycket
skall beakias även i ärenden om bygglov och förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket uttrycker de
grundläggande syftena ined fysisk planlägg­ning enligt PBL, Stycket motsvarar
närmast 9 5 första styckel och andra stycket första meningen byggnadsstadgan
samt 2 kap, 1 och 2 85 i utred­ningsförslaget. Stycket har fått sin slutliga
uiformning i huvudsaklig över­ensstämmelse med lagrådets förslag (yttrandet
s,32), vilket innebär bl, a, följande ändringar i förhällande till
lagrädsremissen. Första meningen har utformats som ett direktiv till dem som
har ansvar för planläggningen, dvs, i första hand kommunerna. Vidare har den i
25 i del remitterade förslaget upptagna regeln atl mark skall användas för det
ändamål för vilket den är mest lämpad har flyttats till I 8 för att regelns
vikt bättre skall framhävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet all planläggning skall
främja en lämplig utveckling i förening med kommunernas skyldighet att ha en
kommuntäckande översiktsplan bör leda till alt samhällsbyggnadsåtgärder av
någon betydelse bedöms utifrån en totalsyn på kommunens utveckling.
Planläggningen skall också främja en frän allmän synpunkt lämplig utveckling
inom olika delområden i kom­munen. Jag har i den allmänna motiveringen
redovisat vad som i stort bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 1 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;470&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rymmas i uttrycket lämplig utveckling. Det blir alltså i
första htind de      2 kap. I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förtroendevalda
i kommunerna som genom planbeslut fär la ställning till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den för
kommunen lämpliga utvecklingen. Vid dessa ställningstaganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bör vägas
in även synpunkter frän enskilda som är berörda. Ofta torde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
och enskilda iniressen sammanfalla eller kunna sammanjämkas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pä ett
tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planläggning skall enligl försitt
siycket ocksä skapa föruisättningar för en frän social synpunkt god bostads-,
arbets-, irafik- och fritidsmiljö. Också här kan jag hänvisa till vad jag har
anfört i den allmänna motivering­en (avsnitt 6,2,1). Del säger sig självt att
det här kravet främst blir aktuellt när områden för samlad bebyggelse
planläggs. Frågorna om en från social synpunkt god miljö har dock även
betydelse när del gäller att ta ställning lill bebyggelseuivecklingen utanför
lälorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra meningen har tagits in en
regel om atl mark- och vattenområden skall användas för del eller de ändamål
för vilka områdena är mesl läm­pade med hänsyn Ull beskaffenhet, läge och
föreliggande behov. 1 alll väsentligt motsvarar regeln 9 8 andra stycket första
meningen byggnads­stadgan och 2 kap. 3 8 i utredningsförslaget. En regel av
denna innebörd bör naturligtvis finnas i NRL, Som jag har framhållit i den
allmänna motiveringen är emellertid en sädan regel av sä central betydelse för
fysisk planläggning att den. trots hänvisningen i 2 5 till NRL, bör återfinnas
även i PBL. Andra meningen har utformats helt i överensstämmelse med motsva­rande
regel i NRL. Ofta kan ett och samma område användas samtidigt för skilda
verksamheter och intressen. Vid bedömningen av den lämpligaste användningen av
ett område bör alllid möjligheterna lill kombinerad verk­samhet beaktas. Detta
har kommit lill uttryck i föreskriften att ett område skall användas för det
eller de ändamål för vilket områdel är mest lämpat. Det innebär en viss
avvikelse från den i lagrådsremissen föreslagna lydel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med områdets beskaffenhet avses
både markens känslighet för påver­kan, områdets kulturella förutsättningar,
terrängens utseende, grundför­hållanden och andra liknande förhållanden.
Markområdets läge kan ha betydelse bl, a, ur klimatsynpunkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravel all föreliggande behov skall
beaktas har ingen uttrycklig molsva-righet i 9 5 byggnadsstadgan. Någon tvekan
om att sådana överväganden redan i dag måste läggas till grund för planbesluten
torde dock inte finnas. När nu för tydlighetens skull ett sådant grundläggande
krav tas in i 18. innebär del därför ingen förändring i sak mol vad som
lillämpas i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av första siycket framgår också alt
lämplighetsprövningen skall ske med beaktande av förhållandena i angränsande
kommuner, sä atl en ändamåls­enlig samordning sker av kommunernas planläggning.
Jag har i den all­männa motiveringen (avsnitt 16.2.2) närmare redogjort för
vilka frågor som kan ha belydelse i del sammanhanget. Jag delar inte lagrådets
uppfattning (yttrandet s, 32) att bestämmelsen härom lämpligen bör flyttas till
2 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;471&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen syftar således lill
all ästadkomma ett samarbete mellan 2 kap. 1—3 §§ kommunerna i dessa frågor.
Att detta Samarbete i vissa fall kan ske i form av regionplanering framgår av 7
kap. Samverkan i mellankommunala plan­frågor kommer emellertid normalt atl ske
i friare former vid de samråd som skall ske innan översiktsplaner,
områdesbestämmelser eller detaljplaner antas. Om samordning inte har skett pä
elt lämpligt sätt, skall länsstyrelsen förordna atl planbeslulel skall prövas
enligl 12 kap. Jag har utvecklat delta närmare i den allmänna motiveringen
(avsnill 16,2,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket i paragrafen, som har
fått sin slutliga utformning i enlighet med lagrådets förslag, innebär att
ansökningar om bygglov och förhands­besked enligt PBL i princip skall prövas på
planmässiga grunder. Att del finns undantag från den principen framgår av l.ex,
8kap, 12 8 andra stycket, där de s,k, komplelleringsåtgärderna behandlas. Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 6,1) påpekat att bygglovsärenden
ibland måste avgöras utan att någon närmare vägledning för beslutet kan hämtas
frän antagna planer. Det är då av belydelse atl byggnadsnämnden gör en bred
bedömning av bebyggelsesituationen i området och vilken utveckling som kan
förväntas. Råder det t, ex, ett stort bebyggelsetryck i ett område, kan kravet
pä en lämplig samhällsutveckling leda till att bebyggelsens lämplighet bör
prövas genom detaljplaneläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En avvikelse från det remitterade
lagförslaget ligger i att rivningslov och marklov inte omfattas av
bestämmelsen. Det beror pä att det i 8 kap, inte finns någon hänvisning till 2
kap, när det gäller rivningslov och marklov (se lagrådets yttrande s, 32),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Vid planläggning och i ärenden om bygglov och
förhandsbesked skall lagen (0000:000) om hushållning med naiurresurser rh, m,
tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 dagens lagstiftning finns en
bestämmelse i 9 8 första stycket byggnads­stadgan, enligt vilken tillbörlig
hänsyn skall tas till del militära försvarets, civilförsvarets och andra för
riket gemensamma behov. Detta krav på hänsyn har kommit till uttryck i första
hand genom skilda riksdagsbeslut angående den fysiska riksplaneringen i form av
olika riktlinjer för hushåll­ning med mark och vatten. Dessa riktlinjer är inte
bindande för kommuner­na, men del har förutsatts att kommunerna beaktar dem,
vilket ocksä i allt väsentligt har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning
till NRL, 1 motiven till den lagen redovisas närmare vad hushällningskraven bör
leda lill vid prövning av markanvändningsfrägor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38    Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad
för ändamålet med hänsyn till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. de boendes och övrigas hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;472&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2,                                                                                                jord-,
berg- och grundvattenförhållandena,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;2 kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheterna
att ordna trafik, vattenförsörining och avlopp samt annan samhällsservice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjlighelerna
atl förebygga vallen- och luftföroreningar saml buller-slörningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelse och anläggningar som för
sin funktion kräver tillförsel av energi skall lokaliseras pä ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till energi­försörjningen och energihushållningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag har anfört i
den allmänna motiveringen (avsnitt 6,3.1) har i 3 8 tagils in vissa
grundläggande krav på mark som skall användas för bebyggelse. Med bebyggelse
avses - som lagrådet påpekat (yttrandet s.33) - också l.ex, vägar, grönområden
etc, som hör till en samlad bebyggelse. Flertalet av kraven finns direkt
uttryckta redan nu i 9 5 byggnadsstadgan. Kraven i övrigt följer av de mera
allmänt hållna lämplig­hetskraven i den paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har fått sin slutliga utformning
i enlighet med lagrådets förslag (yttrandet s, 33). vilket innebär att bl, a,
följande ändringar i första stycket har gjorts i förhällande till det
remitterade förslaget, 1 ingressen har använts ordet &amp;quot;lokaliseras&amp;quot;
för att ange all del här är fråga om vilka delar av kommunen som skall
bebyggas, Utlryckel &amp;quot;lokalisera&amp;quot; skall jämföras med
&amp;quot;placera&amp;quot; i 3 kap,, som används för alt ange en byggnads exakta plats
pä en fastighet. Orden &amp;quot;geotekniska förhållanden&amp;quot; har bytts ul mol
&amp;quot;jord-, berg- och grundvattenförhållanden&amp;quot;, bl.a. eftersom det kan
anses tvek­samt om geoteknik enligt vedertagen nomenklatur ocksä omfattar grund­vattenförhållanden.
Härigenom får man också en tydligare koppling mellan nu förevarande bestämmelse
och sladgandel i 3 kap, 2 5 andra meningen om begränsning av skadlig inverkan
på grundvattnet. Orden &amp;quot;trafik, ser­vice, vattenförsörjning och
avlopp&amp;quot; har ersatts med &amp;quot;trafik, vatienför-söijning och avlopp samt
annan samhällsservice&amp;quot; dels för att markera all det här inte är fråga om
kommersiell service (jfr 2 kap. 4 5 andra siycket) och dels därför att i
samhällsservicen ingår att ordna trafik, vattenförsörj­ning och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markens lämplighet skall bedömas
med hänsyn till den bebyggelse som avses komma till stånd. De flesta av kraven
i 3 5 kan naturiigtvis uppfyllas genom åtgärder av olika slag. Utgångspunkten
för tillämpningen av para­grafen är att den mark som avses användas för
bebyggelse skall ha natur­liga förutsättningar för att de angivna kraven skall
kunna uppfyllas. Ex­traordinära åtgärder skall inte behöva vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven inrymmer i stor utsträckning
ekonomiska överväganden. När man bedömer om ett område iir lämpat för
bebyggelse med hänsyn Ull möjligheterna att ordna t,ex, trafik samt
vattenförsörjning och avlopp, handlar del i huvudsak om att beräkna
investerings- och driftskostnaderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;473&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för erforderliga anläggningar. Visar beräkningarna all
koslnaderna skulle      2 kap. 3  bli onormall höga, bör inte oriiiädél
tinvändas för bebyggelse. Vid de ekonomiska bedömningarna mäste en
sammanvägning göras av olika kost­nadsposter. Merkostnader i ett avseende kan
ju vägas upp av låga koslna­der i etl annal avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller alt bedöma
möjligheterna att ordna olika former av sam­hällsservice, handlar det oftast om
kommunalekonomiska överväganden. Kommunerna har enligt olika lagar ett
betydande serviceansvar gentemot sinti medborgare. Som jag har anfört i den
allmänna moUveringen (avsnilt 6,3,1) måste kommunen vid planläggning ta
ställning lill möjligheterna all bereda service i olika delar av kommunen.
Kommunens bedömning i dessa avseenden, grundade på kommunalekonomiska
överväganden, mäsle na­turligtvis tillmätas slor betydelse när frågor om marks
användning till bebyggelse skall avgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gällerjord-, berg- och
grundvaltenförhällanden vill jag stryka under lämpligheten av alt kommunerna i
underlaget till sina översikts­planer redovisar geolekniska och andra
undersökningar som har ulförts och har belydelse för att bedöma markens
lämplighet för bebyggelse. Av särskild vikl är det atl redovisa omräden som kan
bedömas vara olämpliga på grund av t, ex, risk för jordskred, bergras, slora
sättningar, onormal förändring av grundvattennivän och stora lerdjup.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
att paragrafen bör innehålla elt krav pä all vatten- och luftföroreningar samt
bullerstörningar skall kunna före­byggas. Bestämmelsen om bullerstörningar får
belydelse t, ex, när bebyg­gelse planeras i närheten av befintliga eller
planerade väglrafikleder eller flygfält. Vilka bullernivåer som i olika
situationer kan accepleras går givetvis inte att precisera här. Det beror på
vilken lyp av bebyggelse som planeras, vilka bullerdämpande åtgärder som kan
vidlas osv. Jag vill dock erinra om de riktvärden i fråga om flygbuller som har
kommit lill uttryck i prop. 1981/82:98 om vissa luftfartspolitiska frågor (TU
1981/82:28, rskr 339), Molsvarande riktvärden har i fräga om vägtrafikbuller
angetts i prop, 1980/81: 100 bil. 9 (TU 1980/81:23, rskr 257),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i andra stycket
innehåller - i enlighet med vad jag har föreslagil i den allmänna motiveringen
(avsnill 6,3,2) - ell krav på att energiförsörjnings- och
energihushållningaspekter skall beaktas vid lokali­sering av bebyggelse och
anläggningar. Bestämmelsen har pä förslag av lagrådet flyttals från 4 8 i del
remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet innebär bl, a. att
kommunerna i sin planering för bebyggelse noga måste överväga hur bebyggelsen
skall försörjas med energi. Självklart fär paragrafen i detla avseende sin
främsta betydelse när det gäller slörre bebyggelsegruppper men den gäller i och
för sig även lokalisering av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;474&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enstaka byggnader. Hänsyn bör också tas till behovet av
att hushålla med      2 kap. 3-4 §§ den energi som krävs för transporter av
olika slag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fräga om hushållning med energi
har som nämnts lokaliseringen av bebyggelsen stor betydelse. När det i
paragrafen föreskrivs att bebyggelse och anläggningar skall placeras pä ett
frän energihushällningssynpunkt lämpligt sätl innebär detta att säväl de
naturliga som de av bebyggelse orsakade klimatförutsäitningarna skall vägas in
i prövningen. Valet av uppvärmningsform kan också medföra särskilda krav när
det gäller atl placera byggnader pä elt från hushållningssynpunkt lämpligt
sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§    Inom områden med samlad bebyggelse skall
bebyggelsemiljön utfor­mas med hänsyn till behovet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra
olyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsåtgärder
för civilförsvaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hushållning med
energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis­ka förhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trafikförsörjning
och god trafikmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheter för
personer med nedsatt rörelse- eller orienieringsför­måga all använda området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förändringar
och kompletteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom eller i nära anslulning till
områden med samlad bebyggelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion
och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice
och kommersiell service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har fått sin
redaktionella utformning i i huvudsaklig överensstämmelse med lagrådets
förslag, tar upp vissa grundläggande krav som skall beakias vid utformningen av
bebyggelsemiljön. Paragrafen kan sägas innehålla en ulveckling i vissa
avseenden av det övergripande kravet i 1 8 på en från social synpunkt god
bostads-, arbets-, trafik- och fritids­miljö. Bestämmelserna skall ses som etl
uttryck för atl bebyggelsemiljöns uiformning bör tillmätas en central betydelse
vid den allmänna lämplig­hetsprövningen av markanvändningsfrägorna. Ambitionen
bör vara att ny bebyggelse och förändringar i befintliga bebyggelseomräden fär
en från allmän synpunkt lämplig utformning. Varje kommun anförtros huvudan­svaret
för att utformningen av bebyggelsemiljön målmedvetet styrs i denna riktning.
Med denna utgångspunkt bör det inte utfärdas föreskrifter i förordning eller
myndighetsförfattning lill bestämmelserna i denna para­graf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet av bestämmelserna i 4 8
har en direkt motsvarighet i de krav på enstaka byggnader, tomter och allmänna
plalser som finns i 3 kap. Skillna­den är främst att bestämmelserna i 4 8
gäller vid beslut som avser hela bebyggelseområden. Bestämmelserna skall - som
jag har slagit fast i den allmänna motiveringen (avsnitt 6,4) - tillämpas vid
planläggning och be­slut om bygglov och förhandsbesked och de skall gälla bäde
för ny bebyg­gelse och vid ändring eller komplettering av befintliga
bebyggelsemiljöer, 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1251&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;475&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ärenden om lov skall beslämmelserna inte lillämpas vid
prövning av kom-      2 kap. 4 § pletteringsåtgärder enligt 8 kap;   12 8 andra
stycket och inte heller vid bedömning av lokaliseringen av en ny byggnad, som
inte skall förläggas lill elt område med samlad bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att undvika onödiga
upprepningar vill jag först generelll hänvisa till vad jag anför i anslutning
till resp. bestämmelse i 3 kap. Här inskränker jag mig huvudsakligen till att
göra de kommentarer som direkt tar sikte pä hela miljöns utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkl I skall
bebyggelsemiljön utformas så att risk för olyckor av olika slag förebyggs.
Liknande bestämmelser finns bl, a, i 9 och 12 88 byggnadsstadgan. Ett
skyddskrav för de enskilda byggnaderna finns i 3 kap, 65 första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandskyddsaspekier som bör beaktas
när bebyggelsemiljön utformas är exempelvis möjligheterna att förebygga
uppkomsten av bränder, trygga utrymningen samt förhindra spridning och
underlätta släckning av brän­der, 1 sådana områden där det ordinarie gatunätet
inte räcker till för nödvändig räddningstjänst med brandförsvarets fordon måste
t,ex, sär­skilda brandvägar planeras och anordnas. Krav bör kanske ställas på
brandgator, brandmurar, lämpliga husavstånd, utrymningsvägar och skyddsavstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller kravet på
betryggande säkerhet mot trafikolyckor bör särskilt beaktas hur bebyggelsen
lokaliseras i förhållande till gator och vägar och hur utfarterna ordnas. Även
utformningen av vägar för motor­fordon samt behovel av särskilda gång-, cykel-
och mopedvägar m, m, träder i förgrunden. Placeringen av l.ex,
parkeringsplatser, lastkajer samt friytor för lek och utevistelse är givetvis
också betydelsefull,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkl 2 fanns inte med i det
remitterade lagförslaget. Motiven för denna punkt har jag angett i den allmänna
motiveringen (avsnitt 6,4), Genom det nu föreslagna kravet i PBL skapas en
grund för att bl, a, ställningstaganden vid skyddsrumsplaneringen kan
integreras i de fysiska planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller intresset alt
bebyggelse utformas så att risken för brand­spridning minskas och alt
konsekvenserna av byggnadsras begränsas, sammanfaller försvarets intressen med
de grundläggande krav på säkerhet, som jag nyss angav under punkt 1, Någon
särskild bestämmelse i PBL som direkt pekar ul sådana faktorer från
försvarssynpunkt behövs därför inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl 3 föreskrivs att
bebyggelsemiljön skall utformas så att det finns förutsättningar för en god
hushållning med energi och vatten, goda klimat­förhållanden och goda hygieniska
förhållanden i området. Motsvarande krav i 3 kap, finns i 3 och 5 55,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen om vattenhushållning
innebär en nyhet. Här avses inte bara vatten för konsumtion utan även
dagvatten. Beträffande dagvatten­frågan är ett av problemen alt en hårdgörning
av markytan ofta motverkar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1253&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;476&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möjligheten alt behälla en god vattenbalans inom etl
bebyggelseområde, 2 kap. 4 § Numera finns det teknik som medger s,k, lokalt
omhändertagande av dagvatten. Här vill jag peka pä atl kommunerna med stöd av 5
kap, i detaljplan kan avsätta mark för anläggningar bl, a. för
vattenförsörjning och avlopp. Vidare kan enligt 5 kap, planbeslämmelser
meddelas om tomter, Pä det sättet kan utrymme reserveras för sådana
anläggningar som behövs för lokalt omhändertagande av dagvattnet, 1 sädana fall
kan ge­nomförandebeskrivningen innehålla en redogörelse för systemets tekniska
utförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller hushållningen med
energi bör det i enlighet med vad jag nyss (3 5) framhöll eftersträvas att
genom lämplig placering, gruppering och utförande av bebyggelsen göra behovel
av energi sä litet som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelsens energiförsörjning
mäste ocksä beaktas. Del räcker ofta inte alt enbari beakta den enskilda
byggnadens energiförsörjning. Hänsyn måste också tas lill hur områdets totala
energiförsörjning sker. Det kan t, ex, vara nödvändigt all reglera bebyggelsen
på ett sådant sätl att befint­liga eller planerade
energiförsörjningsanordningar kan utnyttjas på ett från energisynpunkt
ändamålsenligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen om goda
klimatförhållanden innebär krav på hänsyn till det lokala klimatet i fråga om
temperatur, sol, vind och nederbörd vid bebyggelsemiljöns utformning. En aspekt
på detta är att områden för lek och rekreativ utevistelse bör orienteras sä att
de blir solbelysta i tillräcklig omfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl 3 har dessulom tagits in en
föreskrift om alt bebyggelsemiljön skall utformas sä att det finns
förutsätlningar för goda hygieniska förhål­landen i området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt riktmärke bör därvid vara att
miljön inte utformas sä att det på goda grunder kan befaras att förhållandena
pä platsen kommer alt orsaka obe­hag för befolkningen i allmänhet i form av
fysiska eller psykiska besvär. Ljud-, ljus- och luftförhällandena bör med andra
ord inte tillåtas ge upphov till dåliga hygieniska förhållanden i närmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan ocksä vara nödvändigt att
med hänsyn till kravet pä goda hygieniska förhållanden ta särskild hänsyn till
placeringen av enskilda byggnader m,m, i vissa fall. Det är l.ex. olämpligt att
placera skolor, barnstugor, bostadshotell för äldre eller rekreationsområden i
alltför nära anslutning till intensivt utnyttjade trafikleder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl 4 föreskrivs atl
bebyggelsemiljön skall utformas så atl det finns förutsättningar för en
tillfredsställande trafikförsörjning och för en i övrigi god trafikmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 gällande lagstiftning finns
regler om hänsyn till den allmänna samfärd­selns behov (9 5 första stycket BS)
och om tillbörligt beaktande av sam­färdselns krav (128 1 mom, BS). Bestämmelser
om parkeringsutrymmen pä tomtmark finns i 53 5 3 mom, byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4 innefattar bäde en rätt och en skyldighet för
kommunerna all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;477&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;läla trafikpolitiska beslut ta sig uttryck i den fysiska
planläggningen, I den 2 kap. 4 S allmänna motiveringen (avsnilt 6,4) uppehöll
jag mig ingäéride vid kollek­tivtrafikens belydelse och framhöll därvid bl. a,
all bebyggelsen bör utfor­mas pä ett sådant sätt alt den effektivt kan
försörjas med kollektivtrafik, Punkl 4 ställer emellertid krav på alt hela
trafiknäiet i samlad bebyggelse ges en ändamålsenlig utformning. Inte bara
biltrafikens utan även gäng-och cykeltrafikens behov skall därvid tillgodoses.
Givelvis bör även beho­vet av väl utformade och lokaliserade parkeringsutrymmen
beaktas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl 5 har tagits in en
bestämmelse om bebyggelsemiljöns tillgäng­lighet för personer med nedsatt
rörelse-eller orienieringsförmåga, Besläm-melsen saknar en direkl motsvarighet
i gällande byggnadslagstiftning. Vis­serligen finns i 42a8 byggnadsstadgan krav
pä tillgänglighet, men dessa krav avser i första hand inte miljön som sådan
ulan tillgängligheten till vissa bostäder och de utrymmen i byggnader lill
vilka allmänheten äger tillträde eller som utgör arbetslokaler, Kravel i punkl5
skall ses som en sammanfattning av de krav som i detta avseende slälls i 3 kap,
pä byggna­der (78) och tomter (15 S) saml pä allmänna plalser (18 5). Jag
hänvisar här till vad jag har anfört i fräga om tillgänglighet i den allmänna
motiveringen (avsnitt 11,1,2) och i specialmotiveringen till 3 kap. 7 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkt 6 föreskrivs att behovel av
framlida förändringar och komplette­ringar skall beakias när bebyggelsemiljön
utformas, 1 nuvarande byggnads­lagstiftning finns inget klart uttalat krav på
atl bebyggelsen skall utformas så all senare ändringar och kompletteringar
underlättas, Syftei med punkt 6 är att främja en planering som pä sikt kan
medföra ekonomiska eller andra väsentliga fördelar. Kravet bör naturligtvis
inte tolkas sä rigo­röst alt t, ex, reservområden alltid mäste finnas inom alla
bebyggelseomrä­den. Den praktiska tillämpningen av bestämmelsen mäste givetvis
anpas­sas till förutsättningarna i varje enskill fall. Alltför stora
markreservai inom t, ex, bosttids- eller industriområden kan leda tilj
ekonomiska, miljö­mässiga och andra påtagliga problem säväl för kommunen som
för enskil­da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har tagits in bl,
a. bestämmelser om bebyggelsens ser­vice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har ingen direkl
motsvarighet i gällande rätt. Det ankny­ter dock till de allmänt hållna
gällande föreskrifterna atl planläggning skall främja en från allmän synpunkt
lämplig ulveckling (9 5 första styckel BS) saml de anspråk på en väl ordnad
bebyggelse som skall tillgodoses när stadsplan upprättas (12 5 1 mom, BS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att variationer beträffande
servicens standard måste accepteras med hänsyn till bebyggelsens omfattning och
karaktär får anses vara så själv­klart att det inte behöver direkt anges i
lagtexten på det sätl som föreslogs i lagrädsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;478&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket föreskrivs dessutom
all behovet av friytor för olika 2 kap. 4 § verksamheter, såsom lek och motion,
skall beakias. Andra stycket bör säledes ses säsom ett uttryck för atl del
skall finnas möjligheter för dem som bor och verkar inom eller i nära anslutning
till bebyggdseomrädel alt få tillfredsställande tillgång lill sädana
serviceinrättningar och fritidsan­läggningar som människor i allmänhet anser
nödvändiga för etl fullvärdigt samhällsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:181.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;479&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. Krav på byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kapitlet finns bestämmelser om de
krav som ställs på bl, a, nya byggna­der (1-985), befintliga byggnader (10-13
55), andra anläggningar än bygg­nader (14 5) samt pä tomter och allmänna
platser m, m, (15-18 55). Kapit­let motsvarar 5 kap. och vissa delar av 6 kap.
i utredningens lagförslag samt 3 kap. i det remitterade lagförslaget. Från 6
kap. i utredningsförslaget, som innehåller särskilda krav beträffande vissa
befintliga byggnader, underhåll m.m., har tagits bestämmelser om underhåll av
byggnader m.m. och särskilda krav på bebyggda tomter. De bestämmelser i
byggnadsstadgan som rör förbättring av vissa byggnader och som enligt 6kap. i
utrednings­förslaget skall gälla även i fortsättningen har, som jag har
redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 11.2.4), tagits in bland
övergångsbestäm­melserna i 17kap. Bestämmelser om rivning av byggnader m.m, i
6kap, utredningsförslaget har tagits in i 10kap, om påföljder och ingripanden
vid överträdelser m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som i kapitlet ställs pä
byggnader och andra anläggningar är generellt utformade. Som jag har redovisat
i den allmänna motiveringen (avsnitt 5,3,3) behöver därför materiella
föreskrifter utarbetas till bestäm­melserna, I 16kap, 15 bemyndigas regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer atl meddela sådana föreskrifter
till 3 kap, om bl, a, skydd för liv och personlig säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 8 Byggnader skall placeras och utformas pä etl sätl som
är lämpligl med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och lill natur- och
kulturvär­dena pä platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är
lämplig för byggnaderna som sädana och ger en god helhetsverkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen finns beslämmelser om
byggnaders placering och utform­ning med hänsyn till omgivningen samt till
natur- och kulturvärden på platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 38 5 första
stycket och 39 5 första stycket bygg­nadsstadgan samt 5kap, 1 5 i
utredningsförslaget. På förslag av lagrådet har en smärre språklig justering
gjorts i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av förarbetena till 38 5 första
siycket byggnadsstadgan (prop, 1959: 168 s, 251) framgår bl. a, att
bestämmanderätten över byggnaders uiformning i första hand tillkommer den
byggande och att byggnadsnämndens ingripan­den bör begränsas till sådana fall
där förverkligandet av den byggandes intentioner skulle innebära ett inslag i
stads- eller landskapsbilden av sä störande art, att det från allmän synpunkt
inte kan tolereras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller atl en av
byggnadsnämndens viktigaste upp­gifter är att vaka över alt bebyggelsen får en
Ulltalande utformning när en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;480&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ny miljö skall skapas och när nya byggnader skall anpassas
till en befintlig 3 kap. f § miljö. Det bör därför finnas ett stöd för mer
konstruktiva ambitioner än all enbart ha en möjlighet all i efterhand kunna ingripa
mol uppseendeväckan­de esteliska missgrepp. Ulredningslorshigel. som innebär
att byggnads­nämnderna fär en mer aktiv roll vad gäller kravet på byggnaders
utseende, tillstyrks av i slorl sett samtliga remissinslanser som yliral sig i
fiågtm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna I 8 är avsedd
tttl ge uttryck för samma ambitioner som utredningsförslaget. Paragrafen ger
byggnadsnämnden möjlighet atl ställa krav pä en sädan placering, utformning och
färgsättning av byggnader atl den yttre miljön får en god estetisk kvalitet. Med
den yttre miljön avser jag i delta sammanhang det rum som formas av de enskilda
byggnaderna och av galor, torg och parker men också den miljö som skapas när
byggnader placeras fritt i landskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nya byggnader skall enligt I 8
prövas ur främst två aspekter. Den ena avser byggnadens anpassning till
förutsättningarna pä platsen och den andra avser byggnadens egenvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En anpassning till omgivningen
skall givetvis ske inte bara när befinlliga miljöer skall kompletteras med ny
bebyggelse utan ocksä när enstaka byggnader eller en grupp av byggnader skall
förläggas i tidigare obebyggda omräden. Anpassningskravet får av naturiiga skäl
en speciell innebörd när del är frågan om kompletterings- och
förtälningsbebyggelse inom omräden som har en uttalad egenart, l.ex. omräden
som utgör en sådan värdefull miljö som i dag omfattas av 38 8 första stycket
andra meningen byggnads­stadgan. Även om uttrycket värdefulla miljöer inte
förekommer i den nu föreslagna 1 8. är avsikten att krav på särskild hänsyn
till omräden av detta slag skall kunna ställas med stöd av paragrafeti. 1 denna
fråga vill jag hänvisa till vad jag anförde i den allmänna motiveringen
(avsnitt ll.l.l). För atl belysa vilka miljöer det här kan vara fräga om vill
jag erinra om vad föredragande statsrådet anförde i motiven till den nyss
nämnda bestäm­melsen i 38 8 byggnadsstadgan (prop. 1979/80:149 s.9). Statsrådet
framhöll bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnaderna inom ett avgränsat
område kan genom sin utformning och placering i förhållande lill varandra ge
den yttre miljön ell särpräglal uttryck. Det kan t. ex. gälla torg och gaturum
liksom vissa byar, brukssam­hällen, fäbodar och fiskelägen. Som exempel på
skyddsvärda miljöer vill jag också nämna stadsdelar med väl sammanhållen och
tilltalande bebyg­gelse eller med andra påtagliga trevnadsvarden i den yttre
miljön. Sådana värden kan naturiigtvis också återfinnas hos grupp- eller
seriebyggda små­husområden. Detta skall dock inte tolkas så att jag skulle anse
det miljö­mässiga värdet ligga enbari i atl byggnaderna är likadana eller
liknar varandra. Byggnaderna behöver inte heller var för sig vara av större
estetiskt värde. Det bör emellertid finnas ett uttryck i bebyggelsemiljön som
kan bedömas vara allmänt uppskattat av kommunens innevånare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill särskilt framhålla atl
miljövärdet inte skapas enbart av byggna­derna. Även vägar, broar,
parkanläggningar och omgivande naturlandskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1263&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;481&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har belydelse för etl bebyggelsetjnirådes miljövärde.
Byggnader bör utfor-     3 kap. t § mas sä atl de miljömässigl samverkar med
dessa anläggningar eller natur­omgivningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Speciellt stora krav bör givelvis
kunna ställas på byggnader som uppförs inom eller i närheten av elt område med
sädan samlad bebyggelse som avses i 12 8. dvs. bebyggelse som är särskill
värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig
synpunkt, eller intill en sädan enstaka särskilt värdefull byggnad. Den nya
byggnaden skall i ett sådant fall placeras och utformas sä atl den anptissas
Ull de särskilda värden som bebyggelsemiljön eller den enskilda byggnaden har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hänsynen till kulturvärden innebär
förutom ett krav pä anpassning till särskill värdefull bebyggelse också etl
krav på att nya byggnader skall utformas med hänsyn till lokal tradition i
fråga om byggnadens form i stort, t, ex. planmåll, höjd och takform, eller i
detalj, t, ex, materialval, färgsätt­ning och fönsteriormer. Lokala traditioner
i dessa avseenden skall beaktas och kunna föras vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hänsynen till naturvärdena pä
platsen kan t. ex, avse en värdefull natur­miljö och kulturlandskapet pä
plalsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När byggnader placeras fritt i
landskapet ulan anknylning lill andra byggnader har även områdets topografi och
landskapstypen betydelse. Det är t, ex, naturligare atl förlägga en byggnad
invid elt skogsbryn än fritt på öppen åkermark. Det är ocksä ofta lämpligare
atl i ell starkt kuperat landskap, t, ex, elt bergigt strandparti, förlägga
byggnader pä lägre nivä än pä de högsia partierna där de kan bryta landskapets
konturer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall kan det vid
anpassningen till omgivningen bli nödvändigl att ta hänsyn inte bara till den
befintliga bebyggelsemiljön utan även till den tilltänkta, så långt
intentionerna för denna finns fastlagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den andra aspekten som skall
beaktas vid tillämjjhingen av 1 8 är bygg­nadens egenvärde, Detla uttrycks i
paragrafen som ett krav på att byggna­der skall ha en yttre form och färg som
är lämplig för byggnaderna som sådana, 1 detta innefattas byggnadens
arkitektoniska uiformning samt ma-lerialverkan pä byggnadens yttre. Kraven på
anpassning lill omgivning och befintlig bebyggelse fär inte medföra att den
enskilda byggnaden kommer all sakna ell eget värde. Byggnader avspeglar ofta de
tekniska förutsält­ningar som finns för byggandet vid den lidpunkt då de
uppförs. De avspeg­lar ocksä ofta olika liders moderiktningar i fräga om t, ex,
sättet atl indela läsadylan eller att placera fönster eller valet av material
och färger. Bygg­nadens yttre blir alltså en avvägning mellan bl,a, anpassning,
tekniska förutsättningar och estetiska moderiktningar saml byggherrens och arki­tektens
vilja att ge byggnaden en egen form,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I vissa områden med detaljplan
eller områdesbestämmelser kommer del att framgå av planen eller
områdesbestämmelserna hur 1 8 skall tillämpas. Vanligtvis aktualiseras
emellertid kraven i 1 5 vid prövningen av enskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16    Riksdagen 1985186. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;482&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglovsärenden,
I den allmänna motiveringen (avsnitt 11,1,1) har jag 3 kap. 1 § framhållit
vikten av att kommunen i förväg ger besked om hur bestämmel­sen kan komma att
tillämpas inom olika bebyggelseområden. Jag avser då inte enbart sådana omräden
med samlad bebyggelse som kan betecknas som särskilt värdefull enligl 12 5. Det
är viktigt att skapa förståelse och intresse även för värdena i befintliga
bebyggelseområden av mer alldaglig karaktär. Genom att kommunerna klargör i
vilka bebyggelseområden som det enligt kommunens uppfattning bör råda ett
starkare skydd för miljövär­dena blir det enklare både för byggnadsnämnderna
och för enskilda att ta ställning till de frågor som kommer upp. Sådan
information till invånarna inom skyddsvärda områden som klargör vari värdena
består och hur dessa kan beaktas vid byggnadsåtgärder av olika slag kan därvid
vara ett värde­fullt komplement. Det finns många exempel på hur detta kan lösas,
t. ex. i form av informationsskrifter sorn skickas till de berörda hushållen,
utställ­ningar m.m. Genom sådan information kan den enskilde på ett tidigt
stadium lättare väga samman bevarandeaspekterna med sina egna önske­mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringen av bevarandefrågorna kan bedrivas på
många olika sätl. Länsstyrelserna har i egenskap av regionala myndigheter för
kultur­minnesvården stor betydelse när det gäller att tillhandahålla kommunerna
underlag för planeringen. Länsmuseerna skall bl. a. fungera som basinsti­tutioner
för kulturhistorisk dokumentation och information och som ser­viceorgan ål
riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och kommunerna. På så vis kan kommuner som
saknar egen personal för kulturminnesvärd få nödvändig experthjälp genom
länsmuseerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för den fysiska riksplaneringen har del
utförts ett omfat­tande arbete med att kartlägga och redovisa objekt och
miljöer av kultur­historiskt intresse. Detta har sedan följts upp vid arbetet
med kommun­översikterna. Många kommuner har också för olika områden utarbetat
särskilda kulturminnesvårds- eller bevarandeprogram. Dessa program, som främst
är avsedda att ligga till grund för kommande planering och utgöra information
lill fastighetsägarna, har haft stor betydelse vid tillämp­ningen av 38 8
första stycket byggnadsstadgan. Det finns alltså i kommu­nerna i allmänhet ett
bra underiag alt göra kulturhistoriska avvägningar i planeringen. Skillnaderna
mellan olika kommuner torde dock vara slora. Det återstår också arbete med att
inventera och sammanställa de kunska­per som finns. En samlad redovisning av
kulturhistoriska intressen och hur de skall behandlas kan lämnas exempelvis i
elt kulturminnesvårdsprogram som inte bara underlättar kommunens planläggning
utan också, om det hanleras offentligt, ger fastighetsägare och övriga
medborgare möjlighet till inflytande pä ett tidigt stadium. Härigenom ger man
ocksä möjligheter till en offentlig debatt om programmen. Eftersom det rör sig
om en sektor-utredning - ett beslutsunderlag bland mänga andra och utan rättsverkan
-bör dock hanteringen inie lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;483&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I ett slort antal fall kommer
programmen eller riktlinjerna för bevarandet 3 kap. I -2 §§ enbart all innebära
alt karaktären på befintliga hus skall behållas och alt nya hus skall ges en sädan
utformning att de smälter in ulan att förändra områdets karaklär och innehålla
en beskrivning av vad som avses med kravel att karaktären skall behållas.
Sädana riktlinjer eller program lämnar en betydande frihet att bygga om och
bygga till för att möta förändrade funktionskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl ge rättsverkan åt de krav
som kommunen vill ställa på en viss bebyggelse som är särskilt värd att bevara
kan kommunen som jag tidigare har föreslagil (avsnitten 8,3,2 och 8,8,2)
utfärda föreskrifter i en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 5 Byggnader skall placeras och utformas sä att de eller
deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller pä
annal sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Inverkan på
grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas, I fräga om
byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i skälig omfattning
beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte försvåras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 2 kap, 3 5 ges
grundförutsättningarna för atl mark skall få användas för&lt;br&gt;
bebyggelse. Förevarande paragraf anger tillsammans med 1 5 i vilka hänse­&lt;br&gt;
enden som de generella beslämmelserna i 2 kap, omsätts i krav pä den&lt;br&gt;
enskilda byggnaden när del gäller dess inverkan på omgivningen. Paragra­&lt;br&gt;
fen gör del möjligl för byggnadsnämnden att se till att en byggnad inte&lt;br&gt;
placeras eller utformas på ett olämpligt sätt med hänsyn till bl, a, angrän­&lt;br&gt;
sande bebyggelse och till trafiksäkerheten, 1 utredningsförslaget motsvaras&lt;br&gt;
2 5 i huvudsak av 5 kap, 2 och 10 55, Remissinstanserna har med nägot&lt;br&gt;
undantag tillstyrkt förslaget. På förslag av lagrådet har en smärre redak­&lt;br&gt;
tionell justering gjorts i paragrafen,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;.      -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med stöd av första meningen kan
krav slällas på all byggnader utformas och placeras med hänsyn till bl, a, trafiken
på angränsande vägar eller gator och risken för spridning av brand. Detaljerade
bestämmelser i mot­svarande ämnen finns i dag i 29, 39, 41 och 44 55
byggnadsstadgan. Första meningen avser att reglera i princip samma förhållanden
som dessa para­grafer och de förhållanden belräffande byggnaders placering som
i dag regleras i 47 5 väglagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnader skall enligt första
meningen placeras och utformas så alt de eller deras avsedda användning inte
inverkar menligt pä trafiksäkerheten, Detla innebär att krav kan ställas t, ex,
pä att byggnader skall placeras på vissl avstånd från en trafikled för att inte
skymma sikten eller pä annat sätl störa trafiken. Krav kan också ställas på atl
byggnaden placeras och ulformas pä etl sådant sätt att tillfart samt in- och
utlastning kan ske på ett lämpligt sätt från trafiksäkerhetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnader skall vidare placeras och utformas så att de
eller deras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;484&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avsedda användning inte medför läia eller betydande
ölägenheter för om- 3 kap. 2 § givningen, 1 detla ligger bl, a, atl krav kan
slällas pä all byggnader placeras pä sådant avstånd från varandra och utformas
så all spridning av brand förhindras. Bland de övriga förhållanden som skall
beakias är t. ex. olägen­heter för grannar i form av skymd sikt eller sämre
ljusförhållanden. Hän­syn kan t, ex. behöva tas lill möjlighelerna för en
angränsande läsUghei att använda en befintlig solfångaranläggning, 1 etl
delaljplaneområde bör be­gränsningar som följer av kravel pä hänsyn till sikt-
eller ljusförhållanden normalt framgå av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är inte meningen att 2 8 i
dessa senast berörda hänseenden skall innebära någon förändring jämfört med vad
som kan hävdas med slöd av byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första meningen
tar ocksä sikte på att förhindra olä­genheter för omgivningen genom en byggnads
tilltänkta användning. Detta innebär en utvidgning jämfört med vad som gäller i
dag. Om verksamheten i byggnaden är miljöfarlig, skall under vissa
förutsättningar prövning ske enligt miljöskyddslagen (1969: 387), Avsikten är
givetvis inte att nu införa större krav än vad som kan följa av
miljöskyddslagen. Syftet med 2 8 är atl ge kommunerna möjlighel atl redan vid
bygglovstillfällel ställa sädana krav pä byggnaden och dess placering som i
första hand motiveras av den avsedda verksamheten. Olägenheterna kan bestå av
luftföroreningar, bul­ler, skakningar, ljus eller andra liknande störningar som
inte är hell tillfäl­liga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid bedömningen av vad sorn i del
enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för omgivningen mäste
även beakias områdets karak­tär och förhållandena på orten. Med detta menar jag
att toleransnivån mäste vara nägol högre i vissa fall. Förenklat kan detta
uttryckas så alt viss fisklukt i fiskesamhällen och gödsellukt i
jordbruksområden måste godtas. Givetvis innebär detta dock inte att
störningarna i sådana fall kan tillåtas ge upphov till sanitära olägenheter för
omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För sådana verksamheter som kan
innebära omgivningsstörningar, t, ex, större industriområden, flygplatser eller
sopstationer, lorde ofta särskilda områden finnas angivna i översiktsplanen. Om
det finns behov av skydds­områden kring vissa verksamheter eller speciella krav
på tekniskt utföran­de av vissa byggnader, kan detta säkerställas genom
områdesbestäm­melser eller i detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådan inverkan pä grundvattnet som
kan vara skadlig för omgivningen skall enligl andra meningen begränsas. Härmed
avses inverkan både på grundvattnets kvantitet och på dess kvalitet. Problem
som rör grundvatten och metoden för omhändertagande av dagvatten m, m, mäste
beaktas tidigt i planläggningsprocessen. Men del finns även i ett enskilt
byggnadsärende anledning att bevaka problem som kan uppstå i dessa avseenden.
Exem­pelvis kan en olämplig placering eller grundläggning av en byggnad medfö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;485&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ra betydande ölägenheter för omgivningen i form av
fuktskador, siittningar     3 kap. 2-3 §§&lt;br&gt;
eller ogynnsamma växtbelingelser     •&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.      '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid bedömningen av de krav som är
möjliga att ställa i denna del mäsle en avvägning ske mellan kostnaderna för
all undvika skadan och kostna­derna för atl reglera den i efterhand. Att strikt
hävda bestämmelsen skulle kunna medföra att vissa områden inte är möjliga att
bebygga. Övervägan­den om sådana områden skall exploateras eller inte bör göras
i första hand i den översiktliga planeringen. 1 de fall bebyggelse lillåts kan
då med slöd av paragrafen sädana krav som bedöms rimliga slällas i det enskilda
ärendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen ställs också krav på
byggnader som förläggs under mark­ytan. Bestämmelsen skall tillämpas såväl för
hela byggnader som delar av byggnader som är belägna under markytan. Därvid
skall hänsyn las lill möjligheterna att använda marken över sådana byggnader
eller byggnads­delar för olika ändamål. Denna bestämmelse har inte någon motsvarighet
i dagens lagsliftning. Genom en omsorgsfull planering och utformning av
byggnader och andra anläggningar under jord bör del vara möjligt att beakta
föreliggande och kommande behov av all använda marken över dem för annat
ändamål. Jag vill dock betona att frågan om vilka anspråk på den överliggande
marken som skall beaktas normalt bör vara utredd redan i den översiktliga
planeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Byggnader skall medge god hushållning med energi, 1
områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader
dessulom medge god hushållning med vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 byggnader som innehåller bostäder
eller arbetslokaler skall uppvärm-ningssystemel i skälig utsträckning utformas
så att skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkl kan
användas ulan omfattande änd­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En- eller tväbostadshus som i
huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas skall i skälig utsträckning
utföras sä att elt byte till uppvärmning med annat energislag underlättas.
Sådana byggnader får förses med upp-värmningssyslem för direktverkande elvärme
endast om det finns särskil­da skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i paragrafens första
stycke om hushållning med energi stämmer i huvudsak överens med 44a8 första
siycket byggnadsstadgan, Beslämmelser om hushållning med vatten saknas däremol
i byggnadsstad­gan. Andra och tredje styckena motsvarar i sak 44a8 andra och
tredje styckena byggnadsstadgan. En omarbetning av lagtexten har skett, efter­som
särskilda bestämmelser för fritidshus har tagits in i 9 8 detla kap, 1
utredningsförslaget motsvaras 3S av 5 kap, 65, Remissinstanserna har lillstyrkt
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket har tagils in elt
energihushällningskrav som i sak över­ensstämmer med dagens. Det är givetvis
grundläggande för hushållningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;486&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med energi att byggnader är försedda med en väl isolerad
klimatskärm och 3 kap. 3 § elt lämpligt avpassat ventilations- och
uppvärmningssystem. Del är ocksä viktigt atl byggnadens planlösning tillåter
atl anordningarna för värme och ventilation utan större förändringar kan
anpassas till skilda energislag. Som några remissinstanser har påpekat kan
placeringen av en byggnad påverka energiförbrukningen. Byggnaders placering i
förhållande lill vä­derstreck, rådande vindar, befintlig växtlighet, topografi
m. m, samt bygg­naders utformning, t, ex, fönsierplacering, skuggande
byggnadsdelar m, m,. har viss betydelse för möjligheten alt nå en god
energihushållning. Byggnaders placering och utformning bör därför ägnas
uppmärksamhet också från energihushällningssynpunkt. Kravet i första stycket
till byggna­der skall medge god hushållning med energi innebär - utöver krav på
en väl fungerande klimatskärm - all byggnader skall placeras pä ell sätl som
främjar god energihushållning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 överensstämmelse med vad jag har
föreslagit i den allmänna motive­ringen (avsnitt 11,1,2) har i första stycket
vidare tagits in ett krav på vattenhushållning, 1 lagrådsremissen framhöll jag
att det är befogat att ställa krav pä särskilda åtgärder för hushållning med
vatten enbart i områ­den där knapphet på vatten råder eller kan befaras
uppkomma, Lagrådel (yttrandet s, 34) anser att uttalandet inte stämmer helt med
lagtextens utformning. Med anledning härav har paragrafens första stycke
ändrats sä att kravet pä god vattenhushållning gäller endast i omräden med
knapphet på vatten eller där knapphet kan befaras uppkomma, I första stycket
har härutöver gjorts vissa språkliga och terminologiska justeringar, som har
föreslagits av lagrådel (yttrandet s, 139),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattenhushållningskravel kommer,
som jag nyss har nämnt, endast att beröra byggnader inom vissa områden. Jag
anser det bl, a, därför motiverat att kommunen redan vid planläggningen av ett
område tar ställning till om krav skall ställas på att alla byggnader eller
vissa byggnader skall medge god hushållning med vatten. Det bör således enligt
min mening inte komma i fräga att den byggande först vid bygglovstillfället
ställs inför krav på att byggnaden skall utföras på ett visst sätl med hänsyn
till att det i området råder knapphet på vatten. Jag återkommer till frågan i
specialmotiveringen Ull 5 kap. 7 8 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra och tredje styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra och tredje styckena stämmer i
sak överens med 44 a 8 andra och tredje styckena byggnadsstadgan i deras
lydelse fr,o,m, den Ijanuari 1984. Jag vill därför hänvisa till vad
föredragande statsrådet anförde när de avsedda beslämmelserna förelades
riksdagen, I anslulning till de bestäm­melser som nu har tagits in i 3 8 andra
stycket framhöll hon bl, a, följande (prop, 1980/81: 133 s, 45-46),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;487&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen tar endast sikte på sådana
uppvärmningssystem som är 3 kap. 3-4 §§ möjliga atl förbereda för en övergång
lill uppvärmning rhed elt annat energislag, exempelvis vattenradiatorsystem.
Det ligger i sakens natur att nägra krav pä flexibilitet inte kan ställas på
ett uppvärmningssystem med direktverkande elradiatorer. Syftet med bestämmelsen
är bl, a, att under­lätta en övergäng till sådana energislag som kan komma till
användning för uppvärmning i framtiden. Jag avser då i första hand sådana
inhemska bränslen eller uthålliga energiformer som flis, torv, solenergi,
jordvärme eller energi från värmepumpar. Om en byggnad från början utförs för
uppvärmning med sådana energislag, finns därför ingen anledning att ställa
nägra krav pä förberedelser av uppvärmningssystemet för övergäng till annat
energislag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de bestämmelser som motsvarar 3 8
tredje stycket anförde statsrådet bl, a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till den allmänna regeln med krav på förberedelse
av uppvärmningssys­temet bör fogas en regel med krav på förberedelser i
byggnaden, Mina förslag i det föregående skiljer sig från ELAK:s i denna dd
dels genom atl kravet på förberedelser skall omfatta även en- och
tvåbostadshus, som skall värmas upp genom naturgas, dels genom att något krav
på byggnads­tekniska åtgärder eller åtgärder på tomten inte skall uppställas.
Det är tillräckligt att byggnaden har en sådan planlösning alt en övergång till
även annal energislag underlättas, - Med att byggnaden i huvudsak skall upp­värmas
genom användning av elenergi eller naturgas avser jag att större delen av
byggnadens uppvärmningsbehov skall tillgodoses genom använd­ning av någol av
dessa båda energislag, I och med att nägra krav pä byggnadslekniska åtgärder
inte uppställs, kan den allmänt hållna hänvis­ningen lill annat energislag
enligt min mening behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den utformning av lagtexten som jag har
föreslagit innebär den allmänna regeln med krav pä uppvärmningssystemet inte
någon begräns­ning av användningen av direktverkande elvärme. Att särskilda
skäl i vissa fall skall gälla för att direktverkande elvärme skall få
installeras måste därior uttryckligen anges i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i tredje stycket innebär ett krav på
förberedelse av själva byggnaden i en- eller tvåbostadshus, som skall värmas
upp med elektricitet eller naturgas, i avsikt att underlätta byte till
uppvärmning med annat energislag, Kravel i andra stycket på flexibilitet i
uppvärmningssys­temet avser alla byggnader, som innehåller bostäder och
arbetslokaler. De angivna småhusen omfattas alltså av kraven i både andra och
tredje styckena. Som lagrådet har påpekat (yttrandet s, 35) kan emellertid upp­värmningssystemet
vara utformat så att kravet enligl tredje styckel samti­digt är uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill avslutningsvis nämna att det i 9 5 första
stycket föreskrivs att förevarande paragraf inte gäller i fråga om vissa slag
av fritidshus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§    Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar skall ha
betryggande bärförmåga, stadga och beständighet. Övriga bygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;488&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nadsddar skall ha en med hänsyn lill ändamålel
tillfredsslällande häll-      3 kap. 4 § fasihel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller de
grundläggande krav på byggnadskonsiruk-lionen som i dag finns i 42 5
byggnadssladgan. 1 ulredningsförslagel åter­finns delvis motsvarande
bestämmelser i 5 kap. 3 5 första slyckei. Enligt 4 5 första meningen, som har
utformats i enlighet med lagrådets förslag (yllrandet s, 35), skall en byggnads
grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar ha betryggande bärförmåga,
stadga och beständighet. Detta stämmer i sak överens med 42 5 byggnadsstadgan.
Beständighetskravet togs i det remitterade lagförslaget in i 8 5 men har nu
flyttats till 4S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 4 5 andra meningen skall
byggnadens övriga delar ha tillfredsstäl­lande hållfasthet, 1 dag finns ingen
direkt motsvarighet till denna besläm­melse, men jag finner det vara ett
berättigat brukarkrav att t, ex. undertak, innerväggar, installationer och
infästningsanordningar ges en tillfredssläl­lande hållfasthet. Delta torde f,
ö, motsvara vad som sker i praktiken, 1 utredningsförslaget motsvaras andra
meningen av en beslämmelse om den fasta inredningens stadga och beständighet.
Kritik riktades i remissvaren mol begreppet fa.st inredning, då detta innebär
att byggnadsnämnden skall bevaka i, ex, kvaliteten pä skåp m, m,. vilket inte
är rimligt. Jag anser alt kritiken på denna punkl ;r befogad, Nägot krav på
stadga och besländighel för den fasta inredningen har därför inte tagits in i 4
5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med begreppen betryggande och
tillfredsställande i första resp, andra meningen följer en rangordning som jag
finner naturlig. Betryggande är etl härdare krav som innebär atl säkerhetsnivån
för byggnadens bärande delar måste sättas högt. Säkerhetsnivån för byggnadens
övriga delar kan där­emot tillåtas vara nägot lägre,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravel på betryggande bärförmåga
innebär att person- och egendoms­skador i största möjliga uisträckning skall
förhindras. Kravel på stadga är ett uttryck för atl ranglighet, svajning,
besvärande sprickbildningar och deformationer m. m. skall undvikas även då
bärförmågan i och för sig är tillräcklig. Kravet på besländighet innebär all de
bärande delarna mäsle ha en livslängd som svarar mol byggnadens avsedda
brukslid. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnilt 11,1,2)
ligger i kravet på beständighet även elt krav pä att dessa delar skall läla
fukt eller skyddas mot påverkan av fukt. Med en hållfasthet som är
tillfredsställande med hänsyn Ull ändamålet menas att byggnadsdelarna utan atl
deformeras eller skadas skall tåla de påfrestningar som de normalt kan komma
alt utsättas för. Kraven pä bärförmåga, stadga, besländighel och hållfasthet
för bygg­nadens olika delar innebär givetvis ocksä att de material och de
kombina­tioner av material som används uppfyller kraven och samverkar pä ett
lämpligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang ocksä
hänvisa lill specialmoliveringen till 8 5, eftersom kraven i förevarande
paragraf har etl nära samband med den bestämmelse som tas upp där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;489&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8    Byggnader skall vara lämpliga för sill ändamål och
ge möjlighel lill      3 kap. 5 § irevnad, god hygien, en god arbetsmiljö och
ett tillfredsslällande inom­husklimat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär att en byggnad
skall fungera väl för brukaren och för den avsedda verksamheten. Den kan sägas
innehålla allmänna nytto-, hälso- och trevnadskrav, dvs, krav på en god
komfort. Motsvarande be­stämmelser finns i dag i 46-48 88 byggnadsstadgan.
Motsvarigheten i utredningens lagförslag finns i 5 kap. 4 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven i paragrafen överiappar
delvis varandra. Med en mycket vid tolkning kan lämplighetskravet täcka även
övriga krav. Jag anser det emellertid värdefullt att här ange kraven någol mer
detaljerat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Atl en byggnad skall vara lämpad
för sill ändamål innebär således atl den skall fungera väl för den eller de
verksamheter för vilka byggnaden är avsedd. Bostäder skall ha fungerande
planlösningar med goda rumssam­band och god möblerbarhel. Krav kan ställas på
lämplig fast inredning i kök och hygienrum samt på förrådsutrymmen och andra
bostadskomple­ment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En byggnad som fungerar väl för
sitt ändamål lillgodoser ofta - men inte alllid - trevnadskravel. Byggnader
skall utformas sä atl de erbjuder en sådan komfort att de upplevs som behagliga
för de personer som vistas i dem. 1 boningsrum och kök skall finnas fönster som
vetter mol det fria. Arbets- och personalrum bör ha dagsljus. Andra
förhållanden som berörs av kraven är planlösning, rumsutformning saml utsikts-
och insynsförhål­landen. Krav pä solighet och genomluftbarhet i bostäder ställs
redan i gällande beslämmelser men har där i första hand formulerats som hygien­iska
krav. Även om de hygieniska kraven i dag kan uppfyllas med tekniska
installationer, leder trevnadskravet enligl min mening Ull atl genomgående
lägenheter med goda solvärden fortfarande bör eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trevnads- och hygienaspekterna
hänger givetvis samman. En byggnad som inte erbjuder goda hygieniska
förhållanden är knappast trevlig för brukaren och lorde pä sikt inte heller
fungera bra för sitt ändamål. Med kravet på god hygien avser jag i första hand
att risk för sjukdom eller ohälsa som kan orsakas av byggnaden, dess
grundläggning och dess tek­niska installationer skall begränsas. Kravnivån bör
beslämmas med ut­gångspunkt frän definitionen av begreppet sanitär olägenhet i
hälsoskydds-lagstiftningen och frän vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravel på goda hygieniska
förhållanden innebär ocksä atl krav kan ställas på alt de i byggnaden ingående
byggnadsmaterialen inte medför hygieniska ölägenheter därför atl de t, ex,
avger formaldehyd, strålnings-farliga partiklar eller elak lukt. Jag anser det
rimligt alt byggnader i möjli­gaste män skall fungera väl även för personer som
har allergiska besvär. Jag är medvelen om alt kunskapen i dag om olika
materials inverkan pä personer med anlag för allergiska besvär eller med redan
utvecklade aller­gier är bristfällig. Forsknings- och utvecklingsarbete pågår
emellertid pä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;490&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;området, I förarbetena till hälsoskyddslagen (prop,
1981/82:219) betonas 3 kap. 5-6 §§ särskilt allergikernas problem. Det
framhålls bl, a, atl vid bedömningen av vad som är sanitär olägenhet hänsyn
skall tas till människor som är något känsligare än &amp;quot;normalt&amp;quot;. Detta
synsätt bör prägla även tolkningen av begreppet god hygien i den nu föreslagna
5 5, Om material används som kan väntas medföra besvär för vissa personer, men
tekniskt eller ekono­miskt likvärdigt ersättningsmaterial inte finns, bör
sådana material an­bringas så atl de är lätta att byta ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hygienkravet innebär också att det
bör finnas goda möjligheter att göra rent i de utrymmen som finns i byggnaden,
Detla bör särskilt beaktas vid utformning och inredning av t, ex, kök, badrum
och toalettrum. Byggna­den bör också ha en för sitt ändamål väl avpassad
ljuddämpning och ljudisolering. Detta gäller såväl ljud som alstras inom
byggnaden som buller från verksamheter i omgivningen eller från trafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen finns vidare ett krav
att byggnader skall ge möjlighet till en god arbetsmiljö, Kravel gäller i
första hand arbetslokaler, personalrum och tillhörande biutrymmen. Byggnader
skall emellertid ocksä vara sä utfor­made och försedda med sädana anordningar
att de medger god arbetsmiljö för arbetstagare som utför regelmässigt
förekommande underhålls- och servicearbeten i dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller slutligen
också ett krav på ett tillfredsställande inomhusklimat. Det kan uppnås om
byggnaden har en tillfredsställande täthet och värmeisolering samt en väl
fungerande ventilation, Detla sam­mantaget skapar förutsättningar för en god
luftkvalilel och en behaglig inomhustemperatur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 dag finns ett uttryckligt krav på
fuktskydd i bosläder för stadigvarande bruk (468 BS), Som jag har anfört i den
allmänna motiveringen (avsnitt 11,1.2) bör det kunna ställas krav på fuktskydd
i byggnader oberoende av byggnadens ändamål. Del är rimligt att kraven pä fuktskydd
utformas med en sädan säkerhetsmarginal att risken för uppkomst av mögel och
fuktska­dor minimeras. Fukt i byggnader påverkar bäde trevnaden och möjligheten
att uppnå goda hygieniska förhållanden och ett gott inomhusklimat. För att en
byggnad skall kunna ge ett tillfredsställande skydd mot fukt och mögel mäste
byggnadens grundläggning anpassas lill markförhållandena pä plat­sen och marken
kring byggnaden planeras på ett lämpligt sätt i dessa avseenden. Fukt kan också
påverka byggnadens beständighet. Krav pä begränsning av sädan påverkan på
byggnader kan slällas med stöd av 4 5, Mot den angivna bakgrunden och i
enlighet med vad jag har förordat i den allmänna motiveringen har något
särskilt krav på skydd mot fukt däriör inte tagits in i 5 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §    Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot
olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avfall skall kunna tas om hand och
forslas bort frän byggnader på ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;491&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen finns bestämmelser om
skydd mot brand och olycksfall och 3 kap. 6 § krav på godtagbar
avfallshantering. Detaljerade bestämmelser om byggna­ders brandsäkerhet finns i
dag i 44 5 byggnadssladgan. 1 45 5 byggnadsstad­gan finns bl, a, föreskrifter
om säkerhetsanordningar pä tak. Byggnader för särskilda ändamål skall enligt 48
5 fylla de krav som med hänsyn till verksamhetens art skäligen bör uppställas
på bl, a, skydd mot olycksfall och brandfara, 1 44 5 7 mom, anges etl anlal
byggnadsdelar och tillhörande anordningar som skall anordnas sä att brandfara
och risk för olycksfall inte uppkommer, Beslämmelser om godtagbar
avfallshantering finns i 46 5 and­ra stycket 5 byggnadsstadgan, 1 utredningen
finns motsvarande besläm­melser i 5 kap, 5 och 8 55,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första stycket
innebär en viss utvidgning i förhållande till gällande bestämmelser, eftersom
de omfattar även skydd mol olycksfall i bosladsbyggnader. Bestämmelserna
innebär atl krav liksom i dag kan slällas pä t, ex, brandsektionering av
byggnader, utrymningsvägar och vissa brandtekniska klasser på väggars och taks
ytskikt. Vidare kan krav ställas på särskilda säkerhetsanordningar för atl
hindra olycksfall, t,ex, räcken vid trappor och balkonger, säkerhetsanordningar
för att förhindra olyckor med spisar, skydd mot klämskador och skydd mot
olycksfall i bastu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyddet mot olycksfall tar sikte
både pä dem som brukar byggnaden mer kontinuerligt och pä personer som besöker
den tillfälligt eller har byggna­den som tillfällig arbetsplats, t, ex,
servicepersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket motsvaras som nämnts
av 46 5 andra stycket 5 byggnads­stadgan och innebär ingen ändring i sak av vad
som f, n, gäller. Del nu föreslagna stycket ger möjlighet att ställa krav t,
ex, pä dimensioneringen av soputrymmen, pä transportvägar och på att
installationer och maskinel­la anordningar utförs så att olycksfall undviks och
arbetet underlättas för sophämtningspersonalen och även för dem som inom
faslighelen sköter sophanteringen. Bestämmelsen åsyftar således även
bortforsling av avfall över tomten. Denna innebörd kommer till klart uttryck
genom ordalydel­sen &amp;quot;forslas bort från byggnader&amp;quot;, som pä förslag av
lagrådet (yttrandet s, 35) har ersatt den i lagrädsremissen använda
formuleringen &amp;quot;avfall frän byggnader skall kunna tas om hand och forslas
bort&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser i byggnadssladgan
(82a8 första siycket) som gör del möjligl all ställa krav även pä befintlig
bebyggelse när det gäller sophämt­ningspersonalens arbetsförhållanden har sin
motsvarighet i 17 kap, 20 8 tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;492&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 S Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler
eller lokaler till .? kap. 7 § vilka allmänheten har tillträde skall vara
tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga och
inrättade så alt bostäderna och lokalernti blir tillgängliga för och kan
användtis av dessa personer. 1 den utsträckning som behövs med hänsyn lill
kravet på tillgänglighet skall byggnader vara försedda med hiss eller anntin
lyftanordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krtivet att bostäder skall vara
tillgängliga genom hiss eller tmnan lyfian­ordning gäller inte byggnader som
har färre än tre våningsplan. Om sådana byggnader innehåller bostäder som inte
nås frän marken, skall de dock ulföras så alt hiss eller annan lyftanordning
kan installeras utan svårighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om en- eller tväbostadshus
får undantag medges frän kravel pä tillgänglighet till byggnaden, om det ar
befogat med hänsyn till terrängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnader som
innehåller arbetslokaler fär. såvitt gäller dessa lokaler, undantag medges frän
första styckel, om det är befogat med hänsyn till arten av den verksamhet för
vilken lokalerna är avsedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen regleras de krav som
skall ställas pä byggnaders tillgäng­lighet för personer med nedsatt rörelse-
eller orienteringslbrm;°tga. Bestäm­melserna om detla finns nu i 42 a 8
byggnadsstadgan, I utredningens 5 kap, 7 5 finns bestämmelser som
överensstämmer med byggnadsstadgans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna framför i sina
yttranden mycket olika åsikter om förslaget. Några anser att bestämmelserna är
alltför härda och styrande och alt en olycklig konsekvens av bestämmelserna
blir att vissa hustyper generelll slås ut, 1 andra remissyttranden framförs den
motsatta åsikten alt hisskravel ytterligare bör utökas och alt möjligheterna
till dispenser bör begränsas. De Handikappades Riksförbund säger i sitt
yttrande att hisskra­vel bör utvidgas till att gälla alla flerbosladshus med
mer an en våning för atl personer med handikapp skall få valfrihet i sill
boende, 1 flera remiss­yttranden, bl, a, det från Handikappförbundens
Centralkommitté, sägs atl bestämmelserna medför att byggherrarna väljer att
uppföra sädana hus­typer, t, ex, tvåvånings flerbosladshus, där krav på
tillgänglighet inte ställs. Detta innebär atl syftet med 42a 5 byggnadsstadgan,
att skapa ett samhälle för alla, till stor del inte blir tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har utvecklat i den
allmänna motiveringen (avsnitt 11.1.2) måste målet för samhällets strävanden
vara att alla bostäder skall kunna bli tillgängliga. Först därmed ges
förutsättningar för all människor skall kunna bo kvar i sin bostad även om de
av ålder eller annan orsak fär nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Funktionsnedsättningar (handikapp)
av olika slag, t, ex, nedsatt rörelse­förmåga, synskador, nedsatt hörsel,
påverkar individens möjligheter att använda den byggda miljön. Bebyggelsen
skall anordnas med hänsyn till detla. 1 42 a 5 byggnadsstadgan finns uppräknat
faktorer - ålder, handi­kapp eller sjukdom - som kan medföra
funktionsnedsättningar. Enligt min mening är det i detta sammanhang utan
intresse att relatera handikappbe­greppet till en definition av orsakerna till
funkiionsnedsäliningarna. Denna uppräkning finns följakiligen inte med i 7 5,
Den innebär t, ex, att personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;493&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med hörselskador ocksä omlätuis av bestämmelserna. Praxis
har ocksä     -' kap. 7 &amp;lt;i utvecklats i denna riktning, men dä viss
tveksamhet alltjämt tycks förelig­ga anser jag det vara pä sin plats alt delta
kommer lill tydligare uttryck i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har föreslagil (yttrandet
s, 35) alt paragrafen disponeras pä ett mer överskådligt säll än i
lagrädsremissen. Förslaget innebär bl, a, atl i förslit styckel anges de krav
på tillgänglighet - varmed avses också möjlig­heten att nå en byggnad - och på
nyttjande som i allmänhet skall gälla i fråga om byggnader som innehåller
bosläder, arbetslokaler och utrymmen till vilka allmänheten har tillträde, I de
följande styckena anges undantagen frän kraven. Paragrafen har utformats i
enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av bestämmelserna i första stycket
följer alt byggnader skall vara så inrättade alt bostäder, arbetslokaler och
lokaler till vilka allmänheten har tillträde blir tillgängliga för och kan
användas av personer som har nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga. Av
bestämmelserna följer givetvis ock­sä all byggnaderna som sådana skall kunna
näs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt byggnader skall vara inrättade
så atl bostäder och lokaler blir till­gängliga för personer med nedsatt
rörelse- eller orienieringsförmåga inne­bär atl en besökande skall kunna ta sig
fram. Det innebär främst krav pä utformning och färgsättning av
förflyttningsvägar - l.ex. ramper, korri­dorer, dörrar - och pä en lämplig
utformning av bl. a. toaletter och kapprum. Det innebär emellertid också krav
pä lämplig utformning och placering av strömbrytare, manöverorgan för hissar
o.d. med hänsyn till bl. a. rullstolsbundnas och synskadades behov. Skyltar,
symboler och texter skall län kunna upptäckas och vara lättlästa. Dörrar,
glasportar och utskjutande byggnadsdelar i kommunikationsuti-yrrimén skall
utföras så all de är lätta att se och inie medför risk för olycksfall för
synskadade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Atl bostäder och lokaler skall vara
sä inrättade atl de kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienieringsförmåga innebär all sädana utrymmen inte bara skall vara
tillgängliga för besök utan ocksä permanent kunna brukas av sådana personer. 1
fräga om arbetslokaler skall således även arbetsutrymmen, pausrum etc. inrättas
efter handikappades behov. Vidare skall bostäder utformas på sådant sätt att de
kan bli en fullvärdig bostad för den som är l.ex, rullstolsbunden eller har
nedsatt orienterings­förmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det säger sig självt att vitt
skilda förutsättningar måste vara uppfyllda för alt bostäder skall ge människor
med skilda handikapp goda möjligheler att leva självständigt på egna villkor.
Någon minsta gemensam nämnare finns inte alltid mellan olika grupper av
handikappade eller mellan dessa och andra hushåll. De åtgärder som behövs för
atl personer med vissa handikapp skall kunna använda bostaden behöver inte i
och för sig innebä­ra elt hinder för andra. Men åtgärderna kan vara så
kostnadskrävande eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;494&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kräva sä stora utrymmen att del inte är rimligt att bortse
från andra      3 kap. 7 § hushålls behov av atl utnyttja sina resurser eller
bostadens begränsade ytor på ett för dem mer ändamålsenligt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Studier som har redovisats i
betänkandet (SOU 1984:78) Bo på egna villkor visar att de föreskrifter som
gäller i dag medför en god avvägning mellan de anspråk som kan ställas pä hur
en bostad från början bör vara utformad för alt den skall kunna användas av
människor med olika behov. Jag delar i huvudsak denna uppfattning. Den
genomgripande anpassning som kan behövas för atl en bostad skall bli fullt
användbar för människor med allvarliga rörelsehinder eller stort behov av
omvårdnad eller vård kan enligt min mening göras först när man känner den
enskildes behov. För att detta skall kunna göras utan onödig fördyring bör
rimliga förberedelser göras för i vart fall mer frekventa anpassningsålgärder i
de bostäder som inte frän början är anpassade till sådana behov. Det handlar
självfallet mer om alt i sådana fall planera bostaden på sådant sätt att
förutsebara ändring­ar kan genomföras än att faktiskt utföra investeringar för
ett eventuellt framlida bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget tillägga
atl förhållandena i fråga om arbetslo­kaler enligt min mening är annoriunda. De
funktioner lill vilken en anpass­ning mäste ske är betydligt mer begränsade än
i fråga om bosläder. Utrym­meskraven är sällan någon begränsning. Att alla
arbetslokaler direkt kan användas även av handikappade är en förutsättning för
att man skall kunna förverkliga strävandena att integrera personer med olika
funktionsnedsätt­ningar i arbetslivet. Detta intresse är så stort, att del
enligt min mening inte bör komma i fråga alt uppföra arbetslokaler som inte
direkt kan användas för dessa behov, såvida inte förutsättningarna i fjärde
stycket är uppfyllda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket klargörs att
kravet pä tillgänglighet i princip innefattar ett krav att hiss eller annan
lyftanordning skall anordnas. Kravet gäller givet­vis inte om alla våningsplan
i byggnaden kan nås direkt från marken -exempelvis i souterrängbyggnader -
eller, i fråga om bostadshus, om de våningsplan som innehåller alla väsentliga
bosladsfunktioner kan nås di­rekt från marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra stycket görs undanlag från
hisskravet i fråga om bostäder i byggnader som har färre än tre våningsplan.
Detta överensstämmer i huvudsak med dagens regler. Härutöver gäller i dag att bostadsbyggnader
med högst två bostadslägenheter över huvud taget inte omfattas av hiss­kravet.
Det finns emellertid enligt min mening inte motiv för att göra etl sådant
undantag vid nybyggnad av bosläder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har noga övervägt möjligheterna
alt nu införa ett generellt krav på hiss eller annan lyftanordning för alla
bostadshus med lägenheter som inte är tillgängliga från markplanet. Enligt min
mening finns i dag dock inte förutsältningar för detta. 1 lägre bostadshus, där
endast få lägenheter kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;495&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betjänas av samma hiss, skulle kraftigt ökade subventioner
behöva sättas 3 kap. 7—8 §§ in för all boendekostnaderna fortfarande skall
kunna hällas på en rimlig nivå. Ett ekonomiskt utrymme för detta finns inte.
Del bör emellertid på sikt finnas goda möjligheter att utveckla enkla och
billiga lyftanordningar som är speciellt anpassade lill låga flerbosladshus.
Som jag har redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 11.1.2) har
särskilda medel ställts till förfogande för ett utvecklingsarbete med detla
syfte. 1 avvaktan på att de tekniska och ekonomiska förutsättningarna
förändras, bör samhället lik­som hittills med riktat slöd till den som är
rörelsehindrad i varje särskilt fall möjliggöra installation av hiss eller
annan lyftanordning, där det behövs för att den rörelsehindrade skall kunna bo
i en viss bostad.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att möjliggöra att sådana
kompletteringar kan ske till rimliga kostna­der har i andra stycket förts in
bestämmelser som innebär att alla bostads­hus skall, om de har färre än tre våningar
och innehåller lägenheter som inte kan näs från marken, utföras så alt de utan
svårighet senare kan kompletteras med hiss eller annan lyfianordning. Stycket
saknar motsva­righet i gällande bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet är i första hand ett krav på
lämplig planering och på etl sådant konstruktivt utförande atl byggnadskroppen
tål de förändrade belastningar som installationen av en hiss eller annan
lyftanordning för med sig. Det kan däremot inte med stöd av denna bestämmelse
krävas exempelvis att elt hisschakt anordnas redan från början. Jag vill vidare
framhålla att tillgäng­lighetskraven i sädana lägre byggnader bör anses vara
uppfyllda även med lyftanordningar som är avsedda att brukas enbari av den som
sitter i rullstol eller som av andra skäl har svårt att gå i trappor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i tredje stycket
överensstämmer med dagens bestäm­melser när det gäller en- eller tvåbostadshus.
Jag anser däremot all det inte är motiverat att behålla molsvarande
undantagsmöjligheter också för and­ra bosladsbyggnader som har högst två
våningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt fjärde stycket får i fråga
om arbetslokaler undantag från kraven i första stycket göras för sådana
lokaler, om det är befogal med hänsyn till verksamhetens art. Bestämmelsen
innebär ingen förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Undantag kan
l.ex. vara motiverat för viss tung industri och för arbetsplatser med enbart
servicepersonal. Jag vill dock framhålla alt kontorslokaler och liknande i
anslutning till sådana arbetslo­kaler skall handikappanpassas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8    Byggnader skall utföras med sådant material och på
sådant sätt alt reparations-, underhälls- och driftkostnader begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;496&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven i 8 5 är som jag har anfört
i den allmänna motiveringen (avsnitt 3 kap. 8 § 11,1.2) en utvidgning i
förhållande lill byggnadsstadgan. Bestämmelsen, som har utformats i enlighet
med lagrådets förslag (yttrandet s, 36), inne­bär alt krav skall kunna slällas
pä atl byggnader utförs med sädanl material och sädana system - värme,
ventilation, vatten och avlopp m. m, - som är ekonomiskt och praktiskt möjliga
att underhälla och sköta. Avsikten med detta är att byggnadens funktioner och
egenskaper med skäliga insat­ser skall kunna hållas i stånd under den avsedda
brukstiden. Av delta följer att byggnadsdelar och installationer m, m. med
begränsad livslängd måste vara lätt åtkomliga och lätta alt underhälla, driva
och besikta osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrivs i 8 5 riktar sig
till den byggande och skall säledes beaktas när nya byggnader uppförs.
Skyldigheten att under brukstiden underhålla en byggnad med tillhörande
anordningar vilar på ägaren och regleras 113 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 4 8 följer att byggnadens
bärande delar måste ha en livslängd som motsvarar byggnadens avsedda brukstid.
Övriga delar och tekniska syslem skall antingen utföras sä beständiga atl deras
livslängd motsvarar byggna­dens brukstid eller utföras sä atl de kan bytas ul
när funklionerna inte längre fylls på ett godtagbart sätt. Även sädana delar
som är avsedda alt bytas ut måste ha en livslängd som är rimlig med hänsyn till
vad del kostar att genomföra bytet samt till de tekniska och sociala
konsekvenserna av de ingrepp som mäste göras i byggnaden. Ju mer omfattande
åtgärder som krävs för att genomföra elt byte av en viss byggnadsdel eller ell
tekniskt syslem, desto högre krav mäste ställas på byggnadsdelens eller
systemets livslängd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har inte ansett det möjligl all
siälla krav på en viss minsla livslängd för material och komponenter. De
främsta skälen härtill är att ansvarsfrå­gorna är svårlösta och an en
otillräcklig livslängd kan bero - förutom på brister i materialkvaliteter - på
att materialet inte har valls med tillräcklig hänsyn till de särskilda
miljöförhållandena i det enskilda fallet eller på felaktigt montage, felaktigt
underhäll, åverkan etc. Del är dessutom oklart vilken definition på livslängd
som är lämplig all lägga lill grund för eventu­ella krav. Genom allmänna råd -
senare eventuellt också föreskrifter - bör man kunna komma ifrån sädana
tekniska lösningar, material och kompo­nenter som pä goda grunder kan antas ha
kort livslängd och därför medför höga koslnader för underhåll och drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har i anslutning Ull 8 5
gjort följande uttalande (yttrandet s. 36). som även jag ställer mig bakom:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såsom framgår av den allmänna
motiveringen Is, 171) är del inte mening­en att det ifrågavarande
kvalitetskravet skall få drivas utan hänsyn till investeringskostnaderna. Inte
heller kan 8 5 las till intäkl för atl pä den byggande ställa krav som går
utöver de i kapitlets föregående paragrafer angivna kraven. En byggnadsnämnd
skall sålunda inte med stöd av 8 5 kunna fordra exempelvis all koppartak läggs
när etl enklare tak fyllei'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;497&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kraven på god yttre form, bärtormäga, hålllästhel etc. Den
nu angivna       3 kap. 8-9 §§ begränsningen av paragrafens innebörd fär anses
följa av de föregående paragraferna i kapitlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 5    1 fråga om fritidshus med högst tvä bostäder gäller
inte beslämmel­serna i 3, 7 och 8 55,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om byggnader som får
uppföras ulan bygglov skall bestämmelser­na i I -8 SS tillämpas i skälig
utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket innehåller en
bestämmelse som undantar fritidshus från vissa av kraven i kapitlet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har tagits in en
föreskrift om tillämpningen av kraven i fråga om byggnader som får uppföras
ulan bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 9 5 i det remitterade
lagförslaget finns i första stycket en allmän beslämmelse om all man vid
tillämpningen av vissa av de krav som ställs i 3 kap, skall ta hänsyn till
ändamålet med byggnaden. Som jag framhöll i den allmänna motiveringen (avsnitt
11) delar jag lagrådets uppfattning att en allmän bestämmelse härom knappasl
fyller någon funkUon, Bestämmel­sen har därför fält utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare föreskrivs i det remitterade
förslaget alt fritidshus i skälig ut­sträckning skall uppfylla kraven i 5 5,
Som lagrådel har anmärkt (yttrandet s. 36) följer detta redan av 5 5 och
behöver inte upprepas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med fritidshus avses här sådana
byggnader med högst två bostäder som uppförs för alt användas endasi för
frilidsändamål. En anläggning med frilidshus - lyp slugby - som används för
fritidsändamål men som hyrs ul på sädanl sätt all tillstånd för hotellrörelse
erfordras, omfattas inte utan skall följa samma bestämmelser som andra
hotellbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna om hushållning med
energi i 3 5;om tillgänglighet i 7 5 samt om material och byggnadssätt i 8 5
gäller inte för fritidshus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 44 a 5 första stycket
byggnadsstadgan föreskrivs att en byggnad skall utföras så alt den möjliggör
god energihushållning. Bestämmelser motsva­ras i PBL av 3 kap, 3 8 första stycket,
1 byggnadsstadgan görs i denna del inget undantag för fritidshus, Lagrådel
(yttrandet s, 36) föreslår mot denna bakgrund att det för fritidshusen i
förevarande paragraf intagna undanta­gen frän kraven i 3 8 begränsas till atl
avse kraven i 3 8 andra och tredje styckena, Kravel på energihushållning i
fritidshus har emellertid inte häv­dats och tillämpningsföreskrifter har aldrig
utfärdats. Jag anser för egen del att etl sådant krav inte skall ställas pä
denna typ av byggnader. Undantag bör därför göras även från kraven i 3 5 första
siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser som skall gälla för
fritidshus är således I och 2 55 om placering och utformning m. m,,4 8om
bärförmäga, stadga, hällfasthel och besländighel, 5 8 om irevnad och god hygien
m, m,, saml 68 om skydd mot brand och olycksfall och krav på godtagbar
avfallshantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;498&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadens ändamål gör att kraven
många gånger kan uppfyllas med      3 kap. 9 § mycket enkla anordningar. Att
avfall skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnaden pä etl
godtagbart sätl behöver vanligtvis inte innebära mer än att sopkärl ställs upp
pä lämplig plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad avser bestämmelserna i 4 8 är
det främsi kraven på bärförmåga, stadga och hållfasthet som behöver uppfyllas.
När det gäller krav enligt 5 8 på t, ex, planlösning, utrustning eller
inomhusklimat är del enligl min mening självklart atl kraven på fritidshus
måste bli mycket begränsade. Här måste ägaren lämnas frihet att själv beslämma
standardnivän. Krav bör dock kunna ställas även på fritidshus atl de utförs så
att hygieniska olägenheter inte uppstår på grund av olämpliga byggnadsmaterial
eller till följd av fukt. Bestämmelserna i första styckel gäller när nya
fritidshus uppförs. Del skall alltså vid bygglovstillfället vara helt klart atl
byggnaden skall användas för fritidsändamål, Någol krav på bygglov för
omvandling av fritidshus till permanentbostäder avser jag inte alt föreslå i
PBL. Där­emot skall en planmässig reglering kunna göras bäde i delaljplan och
områdesbestämmelser av den fysiska utformningen av bebyggelsen. Ge­nom en sädan
reglering blir del möjligt att begränsa bäde yta och volym för fritidshus (se 5
kap, 7 8 första styckel 4 och 168 första stycket 3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 13 5 i det remitterade förslaget
finns en bestämmelse om att 1-8 85 skall tillämpas i skälig utsträckning även
pä sådana åtgärder i fråga om byggnader som inte kräver bygglov. Efter
påpekande av lagrådel (yttran­det s. 37) har - av systematiska skäl — denna
bestämmelse i vad den avser nya byggnader flyttats till förevarande stycke.
Motsvarande bestämmelse för ändring av byggnader finns i 10 5 andra styckel 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra stycket finns alltså
beslämmelser om vilka krav som kan ställas i fråga om uppförande av nya
byggnader som enligt PBL inte skall kräva bygglov eller som enligt beslut rned
stöd av PBL undantas från kravet pä bygglov. 1 utredningsförslaget finns i
13kap, 7§ bestämmelser om vilka krav som skall ställas på nya byggnader som
inte kräver bygglov. Utred­ningsförslaget begränsar de egenskapskrav som skall
ställas till skäliga krav på hållfasthet, brandsäkerhet och på att riskerna för
olycksfall före­byggs. Flera remissinstanser anser det önskvärt atl
bestämmelserna skall gälla även i fräga om de övriga krav som ställs på
byggnader. Jag delar i huvudsak denna åsikt och den nu föreslagna bestämmelsen
omfattar därför samtliga egenskapskrav som slälls på byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket innebär att nya
byggnader som inte kräver bygglov skall dessa uppfylla egenskapskraven i skälig
utsträckning. Med uttrycket skälig utsträckning avses atl något strikt hävdande
av kraven inte är avsetl utan alt mindre avvikelser skall kunna tolereras.
Någon formaliserad konlroll eller tillsyn över sådana arbeten som inte kräver
bygglov, kommer liksom i dag inte atl ske. PBL ger dock samma möjligheter som
finns i dag alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;499&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ingripa i efterhand mol åtgärder sorn inte fyller kraven i
gällande bestäm-      3 kap. 9-10 §§ melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Berintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8   Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av
en byggnad skall utföras varsamt sä att byggnadens särdrag beaktas och dess
bygg­nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga
värden tas till vara. Härutöver skall tillses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ullbyggnader
som kräver bygglov uppfyller kraven i 1-855 och att andra tillbyggnader
uppfyller dessa krav i skälig utsträckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ombyggnader
utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 58 angivna egenskaperna i
den omfattning som följer av föreskrifter medde­lade med stöd av denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra ändringar
än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändring­arna i skälig utsträckning
uppfyller kraven i 1-8 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detaljplan eller
områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav än vad som följer av andra
stycket 2 under förutsättning alt bebyggelsen inom området fär långsiktigt godtagbara
egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av andra och tredje
styckena skall hänsyn tas till bygg­nadens förutsättningar. Vid ändring av
fritidshus med högst två bostäder gäller inte bestämmelserna i 3, 7 och 8 8S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen regleras de krav som ställs vid ändring av
byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu gällande grundläggande
bestämmelser om de krav som skall uppfyl­las vid ombyggnad eller annan ändring
av byggnader finns i 48 a och 49 88 byggnadsstadgan. Enligt 48a8 första stycket
krävs i princip nybyggnads­standard, om ombyggnadsåtgärden enligl 75 8
byggnadsstadgan är att anse som nybyggnad. Kraven kan emellertid ställas endast
i fråga om de delar av byggnaden som berörs av åtgärden och endast i den
omfattning som behövs för att dessa delar skall uppfylla skäliga anspråk på
säkerhet, handikappanpassning, god energihushållning, trevnad, god hygien och
godtagbar avfallshantering. I byggnadens övriga delar skall enligt 48 a 5 andra
stycket sådana brister undanröjas som avser hållfasthet, brandsäker­het eller
sanitära förhållanden och som innebär så avsevärda olägenheter att de inte
skäligen kan godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en ändringsåtgärd inte är att
anse som nybyggnad, gäller enligt 498 första stycket att bestämmelserna om
nybyggnad skall äga motsvarande tillämpning i fräga om de delar av byggnaden som
berörs av ändringen. Enligt 49 8 andra styckel kan emellertid byggnadsnämnden
medge undan­tag från bestämmelserna, om delta inte medför brandfara eller
sanitär olägenhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen
(avsnitt 11,2.1) har jag föreslagit alt den nya syn på ombyggnadsfrågorna som
ligger till grund för förslagen i det s.k, ROT-programmet (Ds Bo 1983:2, Bättre
bostäder) skall komma till uttryck i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna 10 8 preciserar i
vilken omfattning som egenskaperna i 3 kap. 10 § 1-8 88 skall tillföras
byggnader i samband med ändringar av olika slag, 1 3 kap, 13 5 finns ett klart
uttalat krav på underhåll som saknar direkt motsvarighet i byggnadsstadgan. Del
finns därför inte längre motiv för att vid tillbyggnad eller ändring av en del
av en byggnad siälla följdkrav pä andra delar av byggnaden i annal fall än då
dessa krav är direkl föranledda av ändringen. Krav kan nämligen med slöd av 3
kap. 13 5 alltid ställas alt byggnader skall underhällas så atl deras
egenskaper och funktioner hålls i stånd, oberoende av om andra arbeten
samtidigt utförs pä byggnaderna. Vidare kommer - såvitt gäller hyreshus -
möjligheterna lill föreläggande enligl bostadssaneringslagen att finnas kvar
även i framtiden. Nägon mot­svarighet lill 48 a 5 andra stycket byggnadsstadgan
har därför inte tagits in i 105.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har på förslag av
lagrådet (yttrandet s. 37) disponerats och utformats på etl annat sätt än i det
remitterade lagförslaget. Efter ett inledande krav i första siycket pä
varsamhet vid alla ändringsarbeten förtecknas i andra stycket punktvis kraven
vid tillbyggnader, ombygg­nader och andra ändringar. 1 tredje stycket har
tagits in en bestämmelse om kommunens rält all med avsteg från huvudregeln
besluta om hur förnyelsen inom etl område skall ske. I fjärde stycket finns
dels en allmän bestämmelse om att hänsyn skall tas till byggnadens
förutsättningar vid ändringsarbeten och dels en särskild bestämmelse, som
korresponderar med 9 5 första stycket och som anger vilka krav som inte gäller
vid ändringar av fritidshus. Den definition av begreppet ombyggnad som finns i
andra styckel i det remitterade lagförslaget har pä förslag av lagrådel
(yttrandet s. 38) tagits in i en särskild paragraf, nämligen 11 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta stycke ställs alltså krav
på varsamhet vid ändringar, ,Alla ändring­ar, dvs. även åtgärder som inte
kräver bygglov, skall ske pä ett sådant sätt att byggnadens särdrag beaktas och
dess positiva kvaliteter las till vara. De värden som skall bevaras är inte
enbari kulturhistoriska och liknande kvaliteter utan också speciella
boendekvaliieter, t. ex. äldre planlösningar som ofta har positiva värden i
fråga om rumssamband och rumsvolymer. Varsamhetskravet innebär exempelvis, när
det gäller bostäder, att väggar och vätenheter bör flyttas endast om det är
absolut nödvändigt för att nä godtagbara planlösningar. Även inredningsdetaljer
som kakelugnar, skåp­snickerier, dörrar och paneler skall behandlas med
varsamhet. 1 kravel pä varsamhet ligger också ett krav på att hänsyn skall tas
till möjligheterna för människor atl bo kvar efler en ombyggnad. Jag vill
emellertid framhålla att varsamhetskravel inte får tas till intäkl för att
generellt hålla en låg stan­dard när byggnader ändras. Oberoende av åtgärdens
omfattning kan varje ändring göras pä etl varsamt eller ovarsamt sätt. Ett
varsamt tillvägagångs­sätt skall användas vid genomförandet av såväl
ombyggnader som andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;501&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändringar. Det förutsätter atl man skaffar sig kunskaper
om de värden som      3 kap. 10 § byggnaden har och all man lar till vara dessa
värden så längl det är möjligt med hänsyn till kraven i de följande styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 1 anges atl kraven pä
tillbyggnader som kräver bygglov överlag skall slällas lika högl som vid
uppförande av nya byggnader. Vidare har -på förslag av lagrådel (yttrandet s,
37) - i denna punkl tagils in den del av 13 5 i del remitterade lagförslaget
som avser tillbyggnader, vilka inte kräver lov, I dessa sistnämnda fall skall
kraven uppfyllas i skälig utsträck­ning. Vad som avses härmed framgår av
specialmotiveringen till 9 S andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begreppet tillbyggnad täcker både
en tillbyggnad som ger byggnaden större planyta och en påbyggnad som ökar
byggnadsvolymen, Atl en vind inreds inom befintlig byggnadsvolym utgör däremot
inte tillbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För en tillbyggnad som kräver
bygglov skall alltså samma krav gälla som när en ny byggnad uppförs. Därav
följer att vissa krav pä tillbyggnaden kan fä till följd att ändringar mäste
göras ocksä i den befintliga byggnaden. En tillbyggnad skall t, ex. vara
tillgänglig enligt bestämmelserna i 75 och ge sådant skydd mot personskador vid
brand som kan krävas med slöd av 6 5, Delta kan medföra, om l.ex. en byggnad
byggs pä med en våning som innehåller bostäder eller arbetslokaler, att
byggnaden mäste förses med hiss och atl brandskyddsätgärder mäste vidtas i ell
befinUigl trapphus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven pä ändringar i den
befinlliga byggnaden skall därvid inte ställas högre än vad som är nödvändigl
för att kraven på tillbyggnaden skall kunna tillgodoses. Det skall alltså inte
kunna krävas atl brister eller ofullständig-heter i den befinlliga byggnaden
skall undanröjas enbart av del skälet alt arbeten samtidigt utförs för
tillbyggnaden. En annan sak är alt byggnads­nämnden, om sådana brister eller
ofullständigheter utgör eftersatt under­håll, kan kräva all fastighetsägaren
fullgör sin underhållsskyldighet enligt 135.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 anger vilka krav en
ombyggnad utlöser. Den del av byggnaden som byggs om skall tillföras de
egenskaper som föreskrivs för nya byggna­der i sådan omfattning och på sådant
sätt som följer av de föreskrifter som meddelas med stöd av PBL, Därmed avses
de ombyggnadsföreskrifter som enligt vad jag tidigare nämnde (avsnilt 11,2,1)
planverket har fäll i uppdrag all utarbeta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 del remitterade lagförslaget avser
hänvisningen till föreskrifter medde­lade med stöd av PBL kraven i 1-6 55 och 8
8 men däremol inte tillgäng-lighetskravel i 7 8, Detta krav skall enligt
lagrådsremissen uppfyllas, om det inte är uppenbart oskäligt. Lagrådet har här
framfört en avvikande uppfattning och anfört (yttrandet s. 38):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1305&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;502&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen till föreskrifter
meddelade med slöd av PBL bör utlryckli- 3 kap. 10 § gen avse inte bara kraven
i 1-6 och 8 85 utan ocksä tillgänglighelskravet i 7 5. All säsom skett i fjärde
styckel andra punkten meddela en särskild bestämmelse beträffande
tillgänglighetskravet ger närmast det felaktiga intrycket atl kravet står i en
särklass och inte skall regleras ytlerligare. Enligl vad som upplysts vid
föredragningen skall emellertid också tillgäng­lighelskravet vid ombyggnad få
sin närmare utformning i de nyssnämnda föreskrifterna. Det synes vidare mindre
påkallat att ge en särskild bestäm­melse beträffande tillgänglighelskravet i
förevarande avseende, eftersom nägon molsvarande inskränkning inte har ansetts
erforderlig för de fall dä kommunerna tilläggs rätt att i områdesbestämmelser
och detaljplan besluta om lägre ombyggnadskrav. Även om tillgänglighetskravet
vid ombyggnad ofta är det byggnadstekniskt viktigaste och ett krav vars uppfyllande
drar avsevärda kostnader, är det enligt lagrådets mening lämpligare atl ange
tillgänglighetskravet tillsammans med övriga krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag delar lagrådets uppfattning. Punkt 2 har utformats i
enlighet härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här förulskicka att
resonemanget på vissa punkter i det följande avviker från vad jag anförde i
lagrådsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill närmast ange vissa
allmänna utgångspunkter för hur ombygg­nadsföreskrifterna enligt min mening bör
utformas. Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 11,2.1)
bör dessa föreskrifter uttrycka de allmänna krav som samhället vill hävda i
fråga om byggnader för att de var för sig skall kunna fungera på etl
tillfredsställande sätt för brukarna under den förlängda brukstiden. Ett
enskilt bygglovsärende skall alltså granskas av byggnadsnämnden med
utgångspunkt från dessa krav. Kraven vid ombyggnad får som jag tidigare har
sagt aldrig ligga högre än nybygg­nadskraven eller lägre än den lägsta
godtagbara standard som anges i bostadssaneringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De resurser som kan avdelas för
förbättringar inom den befintliga bebyg­gelsen mäste sättas in på att undanröja
sädana brister eller missförhållan­den som inte kan accepteras, om en byggnad
eller del av den skall använ­das under en längre tid. De egenskaper som man bör
sträva efter att nå genom ombyggnad måste tillåtas all ligga olika långt från
de krav på egenskaper som ställs vid nybyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nivån på kraven i de föreskrifter
som gäller ombyggnad måste avvägas med hänsyn lill om kraven är motiverade av
hänsyn till hälsa och säkerhet eller om de i huvudsak syftar till att främja en
god funktion. 1 vissa hänseenden finns det knappast skäl att formulera kraven
vid ombyggnad på ett sätt som avviker från kraven på nya byggnader. Jag tänker
då närmast pä sådana tekniska krav som är nödvändiga för att garantera säkerhet
och hälsa för dem som vistas i eller kring byggnaderna. Exempel på detta är
kraven på skydd av personer vid brand, kraven på skyddsan­ordningar på tak samt
kraven på bärighet och stabilitet i de konstruktioner som ändras genom
ombyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1307&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;503&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller kraven pä
energihushållning bör dessa tillgodoses pä ett      3 kap. 10 § sätt som tar
hänsyn till byggnadens förutsättningar. Del kan innebära att l.ex. utvändig
isolering av fasaden inte skall utföras pä vissa byggnader med hänsyn till
kravet på varsamhet i första siycket, 1 stället bör andra åtgärder vidtas för
att tillgodose kraven,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om andra krav som t, ex,
storieken på rum och inredningsstan­dard i bostäder, ljudisolering inom
byggnader eller brandkrav som syftar till att skydda egendom bör en särskild
ombyggnadsnivå kunna anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom den äldre bebyggelsen finns
stora brister i fräga om tillgänglighet. Vid ombyggnad måste kraven på
tillgänglighet enligt min mening uppfyllas på ett sådant sätt att människor
tillförsäkras möjlighet alt bo kvar inom sitt bostadsområde eller sin stadsdel
även om de genom olycka, sjukdom eller ålder drabbas av ett tillfälligt eller
varaktigt handikapp. Enligt 7 5 skall vid nybyggnad i princip alla bosläder, arbetsplatser
och sådana lokaler som allmänheten har tillträde till vara tillgängliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har redovisat i det
föregående skall på förslag av lagrådet också kraven i fråga om tillgänglighet
vid ombyggnad närmare preciseras i före­skrifter pä samma sätt som andra
ombyggnadskrav. Utgångspunkten bör enligt min mening fortfarande vara att
byggnaden skall förbättras så att den i sin helhet blir tillgänglig för och kan
användas av personer med nedsatt rörelse- och orienieringsförmåga. Med hänsyn
till den förändring som lagrådet har föreslagit finns del inte anledning att pä
samma sätt som i lagrådsremissen här lägga fast enskildheter i den kommande
hanteringen. Jag vill emellertid redovisa hur jag ser på vissa grundläggande
frågor och då särskilt på hur kravet på hiss bör lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje del av en byggnad som byggs
om bör alltså vara tillgänglig och kunna användas på i huvudsak samma sätl som
en nybyggnad. Även om l,ex. endast en lägenhet i ett trapphus är avsedd all
byggas om skall denna lägenhet göras tillgänglig. Avser ombyggnaden en
bostadslägenhet som ligger pä tredje våningsplanet eller högre skall hiss
normalt installeras. Saknas hiss i en bostadsbyggnad med tre eller flera
våningar bör i vissa fall även en ombyggnad av lägenheterna på bottenvåningen
och andra vånings­planet utlösa krav på tillgång lill hiss för alla lägenheter
i samma trapphus. Delta gäller om de övriga lägenheterna redan har en sådan
standard att de aktuella åtgärderna medför att det i 11 8 intagna rekvisitet om
en väsentligt förlängd brukstid uppfylls för hela den del av huset som ligger
kring detta trapphus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid inredning av en vind till
bostäder i en byggnad med tre eller flera våningar, som saknar hiss, skall hiss
anordnas i det trapphus från vilka vindslägenheterna har ingång. Kan inie hiss
anordnas bör utgångspunkten vara att bygglov inte skall lämnas. I
lagrädsremissen anförde jag i detta sammanhang vissa synpunkter på under vilka
förutsättningar som del kunde vara befogat att ändå medge att bostäder inreds,
trots att de inte blir tillgängliga med hiss. Jag vill här framhålla atl frågan
om lämplighelen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;504&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sädana medgivanden bör övervägas av kommunen i samband med
att 3 kap. 10  bestämmelser som rör förnyelsen av området tas in i delaljplan
eller områdesbestämmelser, pä det sätt som anges i tredje stycket. Att de krav
som ställs pä den enskilda byggnaden vid bygglovsprövningen alllid mäste
avvägas efter byggnadens föruisättningar återkommer jag till i min kom­mentar
lill fjärde stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ombyggnadsföreskriflerna skall
syfta lill an säkerställa all ombygg­nader utförs så all de delar av en byggnad
som byggs om kan brukas för sitt ändamål pä ett godtagbart sätl under den
föriängda brukstiden. Det inne­bär att byggnadsnämnden liksom i dag skall kunna
kräva att andra arbeten än de som fastighetsägaren har planerat skall utföras
vid ombyggnaden Iföljdkrav). Detta gäller i första hand i fråga om den del av
byggnaden som ombyggnaden avser. Del kan emellertid också - som jag har
utvecklat i fräga om tillbyggnader - komma atl gälla andra delar av byggnaden,
om ändringar i sädana delar är nödvändiga för att den ombyggda delen skall lä
de egenskaper och funktioner som ombyggnadsföreskrifterna kräver. Avser en
fastighetsägare att ändra en eller flera delar av en byggnad pä ett sådant sätt
att ändringen bedöms vara en ombyggnad, skall delarna var för sig i sin helhel
uppfylla dessa föreskrifter. Detta kan innebära att hell nya egenskaper mäsle
tillföras de delar som ändras och att redan befintliga egenskaper hos dem mäste
förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana följdkrav kan dessulom
medföra att vissa gemensamma funktio­ner i byggnaden mäste åtgärdtis. Del kan
gälla l.ex. byggnadens upp­värmnings- och ventilationssyslem eller dess vatten-
och avloppssystem. Sådana funktioner kan inte alltid ändras del för del ulan
måste förbättras i ett sammanhang. I föreskrifterna måste därför klargöras när
krav skall kunna utlösas pä all åtgärder vidlas med avseende på sådana
gemensamma funktioner. Kraven bör enligt min mening i första hand utlösas vid
sädana tillfällen då del är tekniskt och ekonomiskt lämpligl att vidta de
åtgärder som behövs. Bedömningen härav mäsle göras med utgångspunkt frän
standardnivän på övriga delar av byggnaden eller på en avgränsad enhet av
denna. Bygger man exempelvis om merparten av de lägenheter som betjä­nas av
samma syslem, skall följdkraven normall ställas vid ombyggnaden. Även en
ombyggnad av en enstaka lägenhet kan emellertid i vissa fall ocksä utlösa ett
sådant krav. Emelia gäller exempelvis om flertalet lägen­heter redan har byggts
om, ulan att sädana förbättringar har genomförts av de gemensamma funktionerna.
Vad nu har sagts innebär att ombyggnader inte kan genomföras etappvis pä ell
sådant sätt an kraven på ändringar av dessa funktioner kringgås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt3 regleras vilka krav som skall
slällas vid annan ändring än tillbyggnad och ombyggnad. Bestämmelserna i 1- 885
skall därvid tilläm­pas på ett sådant sätt att krav ställs endast på utförandet
av det som tillförs byggnaden genom ändringen och pä funktionen hos de
konstruktioner m. m. som påverkas av ändringen. Vid tillämpningen skall en
skälighetsbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;505&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dömning kunna göras av byggnadsnämnden, baserad pä l.ex.
ingreppels      3 kap. 10 S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;art eller
byggnadens beskaffenhet. Vid l.ex. hållagning i en bärande vägg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom en
kontors- eller bostadslägenhet finns endast motiv alt ställa krav pä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;all
hältagningen utförs på ett från konslruktionssynpunkt riktigt sätl. dvs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;så atl
väggens bärande funktion kvarstår. Däremot finns inte skäl att i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samband
med hältagningen ställa krav på rummens funktioner eller mätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt detta stycke skall
kommunerna i detaljplan eller områdesbestäm­melser kunna besluta atl lägre krav
än vad som följer av andra styckel 2 skall fä ställas vid prövning av bygglov
som rör ombyggnad. Förnyelsen av bebyggelsen bör som jag tidigare har
framhållit genomföras pä etl sådant sätt att den svarar mol behoven hos dem som
bor och arbetar inom ell område. Den skälighetsbedömning som i dag görs i varje
enskill ombygg­nadsärende bör, i frågor som har betydelse för hur kraven i
ombyggnads­föreskrifterna skall kunna tillgodoses, i allt väsentligt ersättas
med en vidgad möjlighet för kommunerna att besluta om egna riktlinjer för hur
förnyelsen inom ett område skall ske för att bebyggelsen inom detta skall få
långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med en områdessyn som utgår frän
alt bebyggelsen som helhel skall fä långsiktigt godtagbar standard kan del vara
möjligl att i vissa avseenden ställa lägre krav på byggnaderna än om de prövas
var för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag innebär säledes att
kommunerna ges möjlighet att bestämma den standardnivå man vill uppnä för
bebyggelsen som helhet inom elt område. Har kommunen anlagit
områdesbestämmelser eller delaljplan för förnyelsen inom ett visst område skall
de antagna bestämmelserna gälla i stället för ombyggnadsföreskrifterna i
molsvarande delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns naturligtvis inte skäl
att ha en områdessyn på alla de frågor som aktualiseras i samband med
ombyggnad. Det finns emellertid enligl min mening starka motiv för all anlägga
en omrädessyn på frågor som rör t, ex, tillgänglighet, energihushållning, den
yttre miljön, bevarande och lägenhetssammansältning. Del är inte praktiskt
möjligt och inte heller avsetl att kommunen i delaljplan eller
områdesbestämmelser skall besluta om standardnivän för varje enskild byggnad.
Avsikten med tredje stycket är atl kommunen - med utgångspunkt i att
bebyggelsen som helhet inom området ändå fär långsiktigt godtagbara egenskaper
- skall ange i vilka avseenden kraven kan sättas lägre än vad ombyggnadsföreskrifterna
anger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här göra ett förtydligande
i förhällande till vad jag uttalade i lagrädsremissen. Kommunernas rätt att
genom bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser sänka kraven vid
ombyggnad är knuten till förutsättningen att bebyggelsen får långsiktigt
godiagbara egenskaper. Kommunerna ges härigenom möjligheter atl planera
förnyelsen så, att de största insatserna görs i de områden som är mest
eftersatta. Inom områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;506&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;där det finns ett tillfredsställande utbud av bostäder och
service som är 3 kap. 10 § anpassat till exempelvis de äldres behov, kan
ambitionerna vid förnyelsen övergångsvis sättas lägre, om kommunen på annat
sätt kan försäkra sig om atl de som har behov därav också kan få tillgång lill
fullvärdiga bostäder inom området. När det gäller arbetslokaler finns däremot
inte samma valmöjligheter för den enskilde. För den som drabbas av nedsatt
rörelse-eller orienteringsförmåga kan brister i arbetslokalernas tillgänglighet
inne­bära att han blir utestängd frän arbetslivet. Förhållandena är likartade i
fråga om lokaler för offentlig och annan service, om inte likvärdiga alterna­tiv
finns lätt tillgängliga inom området. En bebyggelse där sådana brister kvarstår
efler ombyggnad, kan enligt min mening inte anses ha långsiktigt godiagbara
egenskaper. De grundläggande kraven i detta hänseende bör anges i föreskrifter
till tredje stycket, liksom vad jag tidigare har nämnt om att det inte skall
vara möjligt art besluta om en standardnivå som ligger lägre än lägsta
godtagbara standard enligt bostadssaneringslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i tredje stycket
förutsätter att den slandardnivå som beslutas medför att bebyggelsen blir
godtagbar från hälsoskyddssynpunkt och erbjuder tillräckligt skydd mot
olycksfall. Skulle mot förmodan en lägre standardnivå beslutas kan
länsstyrelsen upphäva bestämmelserna härom med stöd av 12 kap. Jag vill
slutligen erinra om atl kommunen inte genom bestämmelser som meddelas med stöd
av denna lag kan medge avvikelser från krav som ställs i annan lagsUftning,
exempelvis arbetsmil­jölagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som ställs vid en ändring
skall enligt detla stycke avvägas i förhållande till byggnadens
förutsättningar, 1 det remitterade lagförslaget anges också att hänsyn skall
tas till byggnadens ändamål. Som lagrådet (yttrandet s, 38) har anmärkt har
dock en sådan beslämmelse knappasl någon funktion. Någon hänvisning till
ändamålet har därför inte lagils in i styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrivs i stycket
innebär att byggnadsnämnden i det enskil­da fallet måste göra de modifieringar
av kraven som är nödvändiga med hänsyn till de tekniska, kulturhistoriska och
ekonomiska förutsättningar­na. Därmed avser jag i första hand sädana tekniska,
kulturhistoriska eller ekonomiska hinder som gör det omöjligt att genomföra en
viss åtgärd. Det kan l.ex. vara omöjligt all installera en hiss, som har
tillräckliga mått för alt kunna användas av rullstolsbundna personer eller att
förlägga hissen på sådant sätt att den kan nås direkt från marken utan
nivåskillnad som fordrar trappor. I sådana fall mäste del vara möjligt alt
acceptera att kravet på tillgänglighet tillgodoses på ett sätt som är tekniskt
genomförbart, även om kraven i alla delar inte kan uppfyllas. Atl hissen inte
kan nås direkt frän entréplanet eller att den inte kan få tillräckliga mått för
att rymma en rullstol är dock aldrig skäl för alt helt efterge kravet på
tillgänglighet. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;:   ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;507&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vill särskilt betona att de ekonomiska faktorer som skall
beakias vid 3 kap. 10-11 §§ bedömningen av vilka krav som skall ställas är
sådana som följer av byggnadens placering och utformning eller tekniska
förutsättningar i öv­rigt. En dålig förräntning som följer av att fastigheten
har förvärvats till ett för högt pris skall däremot inte kunna vara grund för
att vid prövning av bygglov sänka kraven i nägot avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag sammanfatta
skillnaderna mellan paragrafens tredje och fjärde stycke. Med bestämmelserna i
tredje siycket avser jag att ge kommunerna en möjlighel alt inom etl område
medge generellt lägre krav. Förutsättningen är att de lägre kraven befunnits
lämpliga med hän­syn lill förhållandena inom områdel och att kraven anges i ett
kommunalt beslul i form av områdesbestämmelser eller detaljplan. Fjärde stycket
avser mer begränsade avsteg som beslutas av byggnadsnämnden i del enskilda
bygglovsärendel om det med hänsyn till byggnadens förutsätt­ningar finns skäl
att jämka kraven. Även etl i detaljplan eller områdesbe­stämmelser antaget
lägre krav kan jämkas ytterligare av byggnadsnämnden med stöd av bestämmelserna
i fjärde stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 98 gäller inte
bestämmelserna i 3, 7 och 8 88 i fråga om fritidshus med högst två bostäder.
Såsom lagrådet har påpekat (yttrandet s, 38) erfordras en motsvarande
bestämmelse beträffande ändring av sådana fritidshus. En mening med denna
innebörd har därför lagts in i paragrafens fjärde stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer i anslutning till 16
5 till de krav som vid till- eller ombyggnad skall kunna ställas pä den berörda
tomten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115 Med ombyggnad avses åtgärder som fordrar bygglov och
avsevärt förlänger brukstiden för byggnaden eller en del av den. Även sådant
inredningsarbete som syftar till en väsentligt ändrad användning av bygg­naden
eller en del av den utgör ombyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf, som motsvarar 108
andra stycket i det remitterade lagförslaget, finns en definition av begreppet
ombyggnad. Till ombyggnad hänförs sädana åtgärder som fordrar bygglov och som
dessutom bedöms avsevärt förlänga brukstiden för en byggnad eller del av den.
Inredningsar­bete som syftar lill en väsentligt ändrad användning av en byggnad
eller del av en byggnad och som på grund av 8 kap. 1 8 första stycket 3 alltid
kräver bygglov hänförs också till ombyggnad, även om en sådan ändring inte är
förenad med arbeten som avsevärt förlänger byggnadens eller byggnadsde­lens
brukstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsens utformning i sist
angivna hänseende har tillkommit på förslag av lagrådet (yttrandet s. 38) för
atl det av lagtexten klarare skall framgå att blotta ianspråktagande! av en
byggnad för nytt ändamål - en åtgärd som också kräver bygglov enligt 8 kap. 1 8
första stycket 3 - inte utgör ombyggnad. Det fordras alltså inredningsålgärder
för atl det skall kunna bli fråga om ombyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;508&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsikten med alt definiera
ombyggnad som en bygglovspliktig ändring      3 kap. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ som avsevärt förlänger brukstiden är atl säkra alt
bostadsbeståndet pä inte alltför lång sikl Ullförs sädana egenskaper eller
kvaliteter som avses i 1-855.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med en byggnads brukstid menas i
detta sammanhang den tid varunder en byggnad normalt förväntas kunna användas
för sitt ändamål utan andra ingrepp än sådant vanligt underhåll som utförs med
återkommande mellan­rum under denna tid. Bruksliden kan oftast antas svara mot
den normala avskrivningstiden för de investeringar som ursprungligen har gjorts
i bygg­naden. För vissa typer av byggnader kan utvecklingen ha lett till att
den återstående bruksliden har förkortats genom att andra krav numera ställs av
den verksamhet för vilken byggnaden är avsedd, l.ex. nya arbetsmil­jökrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt ändringen skall leda till en
avsevärt förlängd brukstid innebär att byggnaden, eller den del av byggnaden
som arbetena avser, därefter kan bedömas komma att användas för sitt ändamål
utan ytterligare ändringar under en avsevärl längre lid än som annars sannolikt
skulle vara fallet. Bedömningen skall således göras i elt tekniskt-ekonomiskt
perspektiv och avse de förhållanden som kan förutses vid ombyggnadstillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med del av byggnad avser jag en funktionellt avgränsad
enhet som brukas för etl visst ändamål, t. ex. en arbetslokal eller en
bostadslägenhet. En sådan funktionellt avgränsad enhet kan utgöras av
exempelvis en butikslokal i etl affärshus som innehåller flera butiker. Inom en
slörre industribyggnad är del naturiigl atl se en personalservering, en
verkstad eller en annan sammanhållen arbetslokal som en sådan funktionell
enhet. även om dessa utrymmen tillsammans ingår i samma företagsverksamhet. Om
en åtgärd innebär atl en sådan del av en byggnad ändras så att den får
egenskaper och funktioner som medför att den kan brukas för sitt ändamål under
en avsevärt förlängd Ud, skall ändringen betraktas som en ombyggnad. Jag vill
belysa detta med några exempel. Om en bostadslägen­het, som saknar
hygienutrymmen, förses med sådana utrymmen, kan detta bedömas avsevärt förlänga
den tid som denna del av byggnaden kan användas som bostad. Ändringen bör
därför anses utgöra ombyggnad. Har lägenheten godtagbara hygienutrymmen och ett
ytterligare sådant anord­nas eller det befinlliga utökas, kan ändringen däremot
inte bedömas avse­värt förlänga brukstiden. Inom en arbetslokal kan l.ex.
sådana ändringar som en i och för sig väsentlig förbättring av ventilationen
eller en komplet­tering av hygienutrymmen ske utan att lokalen får en avsevärl
förlängd brukstid, om lokalen redan tidigare har sådan standard att den kan
fortsät­ta alt brukas för sitt ändamål pä ett godtagbart sätt även om dessa
ändring­ar inte genomförs. Sådana ändringar utgör dä inte heller ombyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall medför arbeten, som
inte innebär särskill stora ingrepp, att byggnaden eller en del av den fär en
avsevärt förlängd brukstid i den mening som jag nyss nämnde. Detta kan inträffa
även om arbetena inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;509&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innebär all nya funklioner tillförs, ulan endasi all de
ftinklioner som redan 3 kap. 11-12 $&amp;gt;&amp;gt; finns i byggnaden förnyas så all
de.bällre möierde krav boende kan vänias ställa under en läng lid. En
renovering av ell kök eller elt badrum, kombi­nerad med ett byte av rörstammar
och elledningar, leder i mänga fall till atl byggnaden kan fortsätta alt
bruktis - utan ytterligare ändringar - långt utöver den brukstid som annars
kunde förväntas. Det är enligt min mening angelägel alt en sådan ändring
hänförs till ombyggnad för atl säkra an byggnaden eller den del av den som
byggs om fär de egenskaper som samhället anser atl byggnader, som skall brukas
under en längre tid, skall ha. För att en sådan ändring skall kunna hänföras
lill ombyggnad mäste emellertid någon av de älgärder som avses genomföras kräva
bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av det jag nu har sagt följer att
till ombyggnad inte skall hänföras sådana vanligen inte bygglovspliktiga
arbeten som mäste vidtas för underhållet av en byggnad under upprepade
tillfällen under dess brukstid. Sådana arbeten skall säledes inte kunna utlösa
krav pä andra åtgärder i byggnaden. Exem­pel pä sådana underhållsarbeten som
här avses är byte av inredning i kök och badrum, ommålning, omläggning av tak
och byte av golvbeläggning. Åtgärder som vidtas enbart i syfte att hålla
byggnaden i ett gott tekniskt skick eller att främja en rationell drift av
byggnaden bör inte heller i sig föranleda alt åtgärderna hänförs till
ombyggnad, även om åtgärderna krä­ver bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även en ändring som syftar till att
ge byggnaden eller en del av denna en väsentligt ändrad användning innebär atl
ändringen hänförs till ombygg­nad. Det bör betonas att ändringen i detta fall
inte samtidigt behöver medföra atl brukstiden förlängs. Redan den
omständigheten att byggnaden skall ändras pä ett sätt som tillåter att den
utnyttjas för en väsentligt annan verksamhet gör del enligt min mening väl
motiverat att kräva att den nya verksamheten skall kunna bedrivas under sädana
villkor som numera anses önskvärda, exempelvis i fråga om arbetsmiljö och
tillgänglighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 Byggnader som är särskilt värdefulla frän historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i en
samlad bebyg­gelse av denna karaktär får inte förvanskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som är likalydande med
115 i det remitterade förslaget, innehåller föreskrifter om skyddet av byggnader
eller bebyggelseområden som representerar större värden från historisk,
kulturhistorisk, miljömäs­sig eller konstnärlig synpunkt. En i huvudsak
motsvarande bestämmelse finns i 38 5 andra styckel byggnadsstadgan. Där
föreskrivs även ett förbud mot förvanskning genom bebyggelse i grannskapet, 112
5 har inte tagits in någol motsvarande förbud, eftersom krav på byggnaders
placering och utformning med hänsyn bl, a, till kulturvärdena på platsen kan
ställas redan med stöd av 1 5 detla kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;510&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen all en byggnad som ingår i ett
särskilt värdefullt bebyg-      3 kap. 12 § gelseområde inte fär förvanskas
saknar motsvarighet i gällande rätt. Be­stämmelsen kan exempelvis lillämpas i
fråga om en by eller ell område i en lätort som har ett särskilt
kulturhistoriskt värde som helhet utan att alla enskilda hus, sedda var för
sig, behöver ha elt sådant värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna paragrafen bygger på 5 kap, 14 5 i
utredningsförslaget. Remissinstanserna tillstyrker att beslämmelserna om bevarande
utvidgas att omfatta även samlade bebyggelseomräden. Flera remissinslanser
anser dock att utredningsförslaget - genom kravet på bestämmelser i delaljplan
eller markförordnande - innebär en försämring av möjligheterna att i enskilda
tillsiåndsarenden bevaka bevarandeintressena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag har förordat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 11,2,2) har 12 8 - till skillnad från 5 kap, 14 5 i
utredningsförslaget -utformats sä att skyddet kan hävdas i varje enskilt
tillslåndsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För all 38 8 andra stycket byggnadsstadgan skall
vara tillämplig krävs del att byggnadens värde från de i stadgandet angivna
synpunkterna är sä stort, alt dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt
allmänt intresse. Tillämpningsområdet för den nu föreslagna 128 bör i stort
vara detsamma som för 38 8 andra stycket. Uppfattningen om vad som har
bevarande­värde har emellertid successivt förändrats under tiden efter
byggnadsstad­gans tillkomst 1959, Tillämpningen av 12 5 bör därför utgå från
den vidare syn som i dag finns på vad som är av värde att bevara, I dag anses
detta gälla inte bara enskilda byggnader av monumental karaktär eller stort
historiskt värde av allmänt intresse utan också byggnader och samlade
bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något typiskt från
skilda sociala miljöer eller som värderas högl av en lokal opinion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagen om byggnadsminnen föreskrivs att en byggnad
som bevarar egenarten hos gängen tids byggnadsskick eller minnet av historisk
betydel­sefull händelse och som med hänsyn därtill är all anse som synnerligen
märklig kan förklaras som byggnadsminne. För att bestämmelserna i 12 8 skall
kunna lillämpas behöver inte byggnaderna eller bebyggelsen vara av
byggnadsminnesklass. Ett tillräckligt motiv för alt bevara byggnader eller bebyggelse
kan vara att de är representativa för tidigare samhälleliga eller estetiska
ideal eller att de ger en god uppfattning om tidigare sociala villkor för en
viss samhällsgrupp. Motiv för bevarande kan också vara att bebyg­gelsen eller
byggnaden har haft betydelse för den historiska, arkitektur-och
kulturhistoriska eller tekniska utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det ligger i sakens natur att prövningen av
skyddsobjektets värde måste göras striktare i sådana fall där ägaren bestrider
att något skyddsvärde finns än vad som behövs om han själv begär eller
frivilligt accepterar skyddsbestämmelser för byggnader. I förtydligande syfte
vill jag med anledning av etl uttalande av lagrådel (yttrandet s. 39) tillägga
att ägarens inställning i bevarandefrågan självfallet inte är avgörande för
frågan om en byggnad har ett skyddsvärde. Däremot kan naturliglvis ulredningen
om ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1323&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;511&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ifrågasatt  
skyddsobjekts  värde  göras  mindre  omfattande  om  ägaren      3 kap. 12-13
§§&lt;br&gt;
medger alt skyddsbestämmelser meddelas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande planeringen av bevarandefrtigorna
hänvisar jag till vad jag har anfört i specialmotiveringen till 1 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ Byggnader skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseen­den som
avses i 3-7 85 i huvudsak bevaras. Anordningar som avser alt tillgodose kraven
i 6 och 7 85 skall hållas i stånd. Byggnaders yttre skall hållas i vårdat
skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underhållet skall anpassas till byggnadens värde
från historisk, kultur­historisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt Ull
omgivningens karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnader
som avses i 12 5 skall underhållas så att dess särart bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 12 5 i det remitterade
lagförslaget, innehåller bestämmelser om de krav som kan ställas i fråga om
underhåll av byggna­der. Sådana bestämmelser finns i dag i 50 8
byggnadssladgan. Underhålls-bestämmelserna i utredningsförslaget finns i 6kap.
4 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den
allmänna motive­ringen (avsnilt 11.2.3) är underhållskraven i första stycket
mer omfattande än de nuvarande. Enligt första stycket skall sålunda byggnadens
egenska­per i de avseenden som regleras i 3-7 55 i huvudsak bevaras och de
anordningar som avser att tillgodose kraven i 6och 7 58 hållas i stånd.
Bestämmelsen innebär således en viss skärpning i förhållande till 508
byggnadsstadgan som inte ställer krav på underhåll av l.ex. anordningar för
tillgänglighet och skydd mol olycksfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill här peka på några ändringar av lagtexten i
förhållande till det remitterade förslaget som har tillkommit på initiativ av
lagrådel (yttrandet s. 40). 1 det remitterade förslaget anges vissa egenskaper
som skall omfat­tas av underhållskravet. Med 10 8 som förebild, har nu i
stället tagits in en hänvisning till de bestämmelser i kapitlet som skall
tillämpas. Tidsbestäm­ningen &amp;quot;under brukstiden&amp;quot; har fått utgå ur
lagtexten, eftersom det ligger i sakens natur atl del är under denna tid som
byggnaden skall underhållas. Jag återkommer snart till denna fråga. Även ordet
&amp;quot;skötas&amp;quot; har utgått såsom överflödigt, eftersom underhållskravet, som
jag snart skall närmare belysa, innefattar ett krav på skötsel av vissa
anordningar. Slutligen har lagrådet fäst uppmärksamheten på underhällskravet
när det gäller anord­ningar för tillgänglighet, vilkei har föranlett mig att
föreslå en saklig änd­ring. Enligt det remitterade lagförslaget skall
byggnadens egenskaper i fräga om tillgänglighet i huvudsak bevaras. Med hänsyn
till den vikt som i övrigi tillmäts tillgängligheten är det emellertid befogat
atl låta denna egenskap omfattas av det strängare krav på underhåll som i
lagtexten uttrycks genom orden &amp;quot;hällas i stånd&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;512&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etl eftersatt underhäll innebär
samhällsekonomiskt myckel stora förlus- .? kap. 13 § ter. Konsekvenserna för
den enskilda byggnaden blir mänga gånger att den möjliga användningstiden
förkortas på ett påtagligt sätt. Därtill kommer all bristande underhäll av
bostäder skapar påfrestningar för de boende. De skador som uppstår genom
bristande underhåll är nästan alllid myckel dyra all avhjälpa i efterhand. Ett
regelbundet underhäll innebär därför även fördelar för fastighetsägaren, då det
på sikt medför kostnadsbespa­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera av de krav som nu föreslås
införda i PBL kan redan i dag ställas med stöd av byggnadsstadgan,
bosiadssaneringslagen, hälsoskyddslag­stiftningen eller brandlagstiftningen.
Det gäller t, ex, krav på fuktskydd och skydd mot brand och olycksfall. Det
vidgade underhållskrav som nu införs medför att en kontinuerlig översyn mäste
ske av bl, a, anordningar för värme, ventilation och energihushållning.
Erfarenheten visar att så­dana anordningar är i behov av regelbunden skötsel
och injustering för all de skall fungera tillfredsställande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 13 S är
tillämpliga pä alla byggnader oberoende av om dessa uppförts före PBL:s
ikraftträdande eller ej. De gäller även sädana byggnader som inte har omfattats
av byggnadslovsbestämmelserna i bygg­nadsstadgan. Detta medför att 13 8 blir
tillämplig pä bl, a. jordbrukets ekonomibyggnader. Paragrafen innebär inte att
krav kan ställas pä att byggnader som är uppförda före PBL:s ikraftträdande
skall ha samma egenskaper och funktioner som byggnader uppförda efter
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan mänga gånger vara svårt atl
ange var gränsen går mellan vad som är underhåll och vad som är standardhöjande
åtgärder. Som huvud­princip bör gälla att lill underhåll hänförs sådana
åtgärder som behövs för att byggnadens egenskaper och funklioner skall bevaras.
Detta innebär givetvis inte att alla delar i en byggnad ständigt måste hållas i
skick som nya. Avsikten är i stället atl byggnadens funktioner i olika
hänseenden inte påtagligt skall försämras i förhållande till vad som
ursprungligen krävdes. Med stöd av bestämmelserna om underhäll skall det
däremol inte kunna krävas åtgärder som innebär att en byggnad tillförs nya egenskaper
och funktioner eller atl dess standard höjs. De enda krav som kan ställas pä
förbättring av byggnader anges i 17 kap, 20 5 som motsvarar 82 och 82 a 85
byggnadsstadgan. Det är byggnadens ägare som har ansvaret för att under­hällsskyldigheten
fullgörs. Om ägaren eftersätter underhållet, kan bygg­nadsnämnden med stöd av
lOkap, 15 8 förelägga denne all vidla nödvän­diga åtgärder. Jag vill i detta
sammanhang också erinra om bestämmelser­na i 10 kap, 20 8 som saknar
motsvarighet i dagens lagstiftning och i utredningsförslaget, och som ger
byggnadsnämnden möjlighet att under vissa förutsättningar uppdra ål en
sakkunnig person att på ägarens bekost­nad utreda behovet av
underhällsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;513&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller tillämpningen av
första stycket måste i det enskilda fallet 3 kap. 13 en skälighetsbedömning
kunna göras. Olika omständigheter kan påverka bedömningen av vilka åtgärder som
är nödvändiga, t, ex, byggnadens användning, läge och återstående brukstid.
Kravet pä underhåll kan många gånger sättas lägre för byggnader som i huvudsak
lillgodoser endast en enskild fastighetsägares behov än för byggnader dit
allmänheten har tillträ­de eller som användas av en större krets av personer.
Underhållsskyldig­heten mäste vidare kunna påverkas av den omgivning i vilken
byggnaden ligger. Man bör sålunda kunna ställa högre krav på underhåll, om
byggna­den ligger i en känslig miljö, t, ex, om den är belägen centralt i en
stads­kärna, än om den ligger inom elt avskilt industriområde. Ytterligare om­ständigheter
som kan vara av betydelse i sammanhanget är byggnadens ålder och återstående
brukstid. Underhållsåtgärder som skulle framstå som helt naturliga om byggnaden
skulle stå kvar och användas under en längre tid kan många gånger undvaras, om
del finns grundad anledning att anta att byggnaden snart skall rivas. Om del
exempelvis i kommunens bostadsförsörjningsplanering eller på något annat sätt
har gjorts helt klart att byggnaden skall rivas eller byggas om inom en snar
framtid, torde det inte finnas anledning att kräva annat än atl klart
oacceptabla brister undan­röjs. När det gäller krav pä underhåll av anordningar
för tillgänglighet, för skydd mot olycksfall och brand, för avfallshantering
eller för att hindra att hälsorisker uppstår är det dock i allmänhet inte
befogat att göra en skälig­hetsbedömning vid tillämpningen. Det måste anses
rimligt att begära att sådana anordningar hålls i stånd på sådant sätt alt den
avsedda funktionen eller del avsedda skyddet bibehålls så länge byggnaden är i
bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingripanden mot brister i byggnader
kan i vissa fall ske med.stöd av flera författningar som i viss mån täcker
varandra. Det förhållandet råder redan i dag och innebär att en klagande i
vissa ärenden kan vända sig till olika kommunala myndigheter och nämnder. Några
egentliga problem behöver emellertid inte uppstå för den enskilde på grund
härav, eftersom myndig­heterna och nämnderna självklart bör samråda innan
eventuella ingripan­den sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här föreskrivs att kravet pä
underhåll enligl första stycket skall anpas­sas till byggnadens historiska,
kulturhistoriska, miljömässiga och konst-näriiga värde samt lill omgivningens
karaklär. Avvägningen av i vilken grad egenskaperna skall bevaras eller hållas
i stånd skall ske vid Ullämp­ning av första styckel. Bestämmelsen i andra
stycket innebär att samma grundläggande krav på hänsyn som kan ställas med stöd
av I 8, när bygg­nader uppförs eller ändras, skall kunna ställas även när
byggnader under­hålls. Underhållsåtgärder skall alltså utföras så att de värden
som finns i bebyggelsen och dess karaktär bibehålls. Kraven gäller all
bebyggelse även om den inte har sådana värden att den omfattas av
bestämmelserna i &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;17   
Riksdagen 1985186. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;514&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
8. Kravet innebär l.ex. atl materialval och färgsättning skall anpassas 3 kap.
13 § till byggnadens värde, karaktären pä omgivningen och Ull lokala traditio­ner.
I en by pä landet med faluröda byggnader, skall alltså en byggnad målas om med
en färg som inte bryter mot byns karaktär. Som lagrådet påpekar (yttrandet s.
40) kan dock detta krav inte hävdas annat än genom ingripande i efterhand med
stöd av 10 kap. 12 8 3 och 14 §, såvida inte bygglovsplikl för omfärgning har
införts med stöd av 8kap. 68.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till förevarande stycke har lagrådet
vidare anfört följande (yttrandet s. 40):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga som inte är närmare belyst i det
remitterade förslaget är vilka möjligheter byggnadsnämnden har att ingripa, om
en fastighetsägare inte iakttar bestämmelsen i andra stycket, 1 fråga om
byggnader med särskilt bevarandevärde kan fastighetsägaren med stöd av 10 kap,
15 8 åläggas att utföra underhållet på sätt som föreskrivs i förevarande
stycke. En förut­sättning härför är dock att, såsom framgår av paragrafens
tredje stycke, särskilda skyddsbestämmelser meddelats i områdesbestämmelser
eller i delaljplan. Sådana bestämmelser kan också enligt 8 kap. 6 5 förenas med
skyldighet att söka bygglov för underhållsåtgärder beträffande byggnader­na. I
fråga om andra byggnader än dem som avses i 11 8 eller om skydds­bestämmelser
inte har meddelats för sådana byggnader kan underlåtenhet atl enligt första
stycket hålla byggnaders yttre i vårdat skick föranleda ingripande med stöd av
10kap, 15 8, Sådana förelägganden kan emellertid inte utsträckas lill atl avse
även kravet i andra styckel alt underhällsåt­gärder skall utföras så att de
värden som finns i bebyggelsen och dess karaktär bibehålls. Bestämmelsen i
lOkap, 158 tar nämligen sikte på un­derlåtenhet att utföra arbete eller annan
åtgärd som åligger någon enligt den föreslagna lagen men inte på sättet som
arbetet eller åtgärden skall utföras på. Däremot kan byggnadsnämnden, när en
underhållsåtgärd väl har utförts som visat sig inte uppfylla kraven i andra
stycket, förelägga fastighetsägaren alt rätta det utförda. Stödet för etl
sådant föreläggande finns i lOkap. 12 5 3 och 14 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan i allt väsentligl ansluta mig till
lagrådets uttalande men vill framhålla att det av ett föreläggande klart mäsle
framgå vilken åtgärd den förelagde skall vidta. Vad lagrådet anför om rättelse
av redan utfört arbete lorde därmed i praktiken sällan bli aktuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stycket innehåller en materiell föreskrift om att
byggnader som har särskilt bevarandevärde skall underhällas så att deras särart
bevaras. Före­skriften, som har utformats i enlighet med lagrådets förslag
(yttrandet s. 41). utgör ett komplement till första och andra styckena.
Föreskriften innebär att både byggnadens yttre och inre delar träffas av det
särskilda underhällskravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt kravel skall kunna hävdas måsle skyddsbestämmelser
ha medde­lats genom detaljplan (5 kap. 7 8 första stycket 4) eller
områdesbestäm­melser (5 kap. 16 8 första stycket 4). Om sådana bestämmelser har
medde-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;515&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lats,
är fastighetsägarna skyldiga att följa dessa, när de underhåller sina 3 kap.
13-14 §§ byggnader. Sköter de inte underhållet,.kan de med stöd av 10kap. 15 5
föreläggas att göra detta och att därvid iaktta skyddsbestämmelserna.
Bestämmelserna om underhåll kan l.ex. avse att vissa fasaddetaljer, in­vändiga
takmålningar eller speciella delar av en inredning skall underhållas på visst
sätt. Finns inte skyddsbestämmelser, kan fastighetsägaren inte åläggas all
utföra ett sådant aktivt underhåll som innebär att byggnadens yttre och dess
inre hålls i stånd på sådant sätt att dess särart bevaras. I 14 kap, 8 8 första
stycket 3 finns bestämmelser som ger byggnadens ägare rätt till ersättning i
vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
anläggningar än byggnader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
8 I fråga om anläggningar och anordningar för vilka bygglov krävs skall vad som
föreskrivs om byggnader i 1-13 88 tillämpas, I fråga om övriga anläggningar och
anordningar som anges i 8kap, skall 1-13 85 tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med vissa redaktionella jämkningar, som har gjorts
på förslag av lagrå­det, motsvarar paragrafen 14 8 i det remitterade
lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen anges vilka krav som slälls på andra
anläggningar än bygg­nader och på anordningar. Beslämmelserna i 14 8 innebär
att krav i fråga om l.ex. placering, utformning, hållfasthet, beständighet,
brandskydd, underhåll och begränsning av risk för olycksfall skall kunna
ställas också på sådana anläggningar och anordningar för vilka bygglov krävs. I
skälig omfattning skall sådana krav gälla också de övriga anläggningar och
anord­ningar som nämns i 8 kap. men som inte omfattas av krav på bygglov. Någon
direkt motsvarighet till 14 8 finns inte i byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 utredningsförslaget finns i 5 kap. 12 8 och 6
kap. 5 8 bestämmelser som i princip motsvarar 14 8.1 flera remissyttranden
anförs ätt egenskapskraven på anläggningar och kraven på underhåll av dessa bör
ligga på samma nivå som för byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 8 kap, 2 och 3 85 krävs bygglov för bl, a,
följande anläggningar och anordningar, nämligen idrotts- och campingplatser,
vindkraftverk, murar och plank, parkeringsplatser samt skyltar och andra
ljusanordningar. Moti­vet till kravet på bygglov för vissa anläggningar är att
det för dessa finns skäl att ställa samma krav som på byggnader. Sålunda bör en
lämplighets­bedömning göras också av hur en sådan anläggning placeras i förhållande
till omgivningen. Vidare bör vissa av de egenskapskrav som anges i detta
kapitel gälla även för olika anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på vad jag avser vill jag nämna att det
i fråga om en idrottsplats kan finnas skäl att ställa krav att den inte
förorsakar störningar för omgivningen, att risken för olycksfall begränsas och
att åskådarplatser i lämplig omfattning görs tillgängliga för handikappade. I
fråga om upplag kan det vara motiverat att ställa krav inte bara på att det
placeras och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;516&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ulformas med hänsyn till omgivningarna och förhållandena
pä plalsen, 3 kap. 14-15 §§ utan också på att del uppfyller vissa säkerhets-
och brandskyddskrav. Kravet i 6 8 andra stycket att avfall skall kunna tas om
hand och forslas bort på ett tillfredsställande sätt bör givetvis gälla för
sädana anläggningar som t,ex, campingplatser, idrottsanläggningar och
småbåtshamnar. Till-lämpningen mäste dock självfallet anpassas till platsens
eller anläggning­ens ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För sådana anordningar som
antenner, master och skyltar bör kunna krävas att de placeras pä ett sätt som
är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden. Krav bör ocksä kunna
slällas på hållfasthet, säkerhet och underhåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra mening innebär
att bestämmelserna i 1-13 85 skall lillämpas endast i skälig utsträckning på de
anläggningar och anordningar som på grund av beslut enligt 8kap, 5 8 undantas
från kravet på bygglov. Även för sädana anläggningar m, m, som omnämns i 8 kap.
2 eller 3 8 men som genom sin ringa siorlek inte har sädan påverkan på
omgivningen att bygglov krävs, t. ex. vissa master, parkeringsplatser eller
cisterner, gäller 1-13 85 endasi i skälig utsträckning. Sådana anläggningar,
anordningar och skyltar som inte omnämns i 8 kap. omfattas infe alls av
bestämmelser­na i 1-1385.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomter, allmänna platser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 5 Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall
anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn Ull stads- eller
landskapsbilden och till natur-och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall
tillses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;naturfömlsättningarna
så långt möjligt tas till vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;betydande
olägenheter för omgivningen inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;risken för
olycksfall begränsas och betydande ölägenheter för trafiken inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det finns en
lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som
medger nödvändiga transporter och tillgodoser kra­vet på framkomlighet för
utryckningsfordon till och från bebyggelsen på tomten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tomten, om det
inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhål­landena i övrigi, kan
användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienferingsförmåga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6, lämpligt utrymme för parkering,
lastning och lossning av fordon i&lt;br&gt;
skälig utsträckning anordnas pä tomten eller i närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om tomter tas i anspråk för
bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga,
skola eller annan jämföriig verksam­het, skall det finnas tillräckligt stor
friyta som är lämplig för lek och utevistelse pä tomten eller på utrymmen i
närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det inte finns tillräckliga
utrymmen för atl anordna bäde parkering och friyta, skall i första hand friyta
anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;517&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen finns bestämmelser om
hur tomter som tas i anspråk för 3 kap. 15 § bebyggelse skall anordnas för ätt
de skall fungera på elt lämpligt säll med hänsyn Ull de ändamål för vilka de är
avsedda, förutsättningarna på platsen och till omgivningens krav. Paragrafen
har, med undantag för en smärre justering i andra stycket, utformats i enlighet
med lagrådets förslag (ytt­randet s. 41).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om tomts ordnande
finns i dag i 53 5 byggnadsstadgan. Den nu föreslagna 15 8 motsvarar i princip
53 8 2-4 mom. 1 38 och 54 88 byggnadslagen och i 298 byggnadsstadgan finns
bestämmelser som inne­bär att byggnad inte får uppföras förrän erforderlig
utfart har anordnats. De ändringar som 15 8 innebär i förhållande lill
nuvarande bestämmelser är att krav ställs på anpassning till natur-och
kulturvärdena på platsen, be­gränsning av riskerna för olycksfall samt på
tillgänglighet, dvs. samma krav som enligt 1 8, 6 8 första stycket och 7 8
skall ställas på byggnader. Även kravel på friyla för lek och utevistelse har
utökats i förhållande till gällande beslämmelser. Paragrafen innebär också alt
kravet på friyta i enlighet med utredningens förslag skall prioriteras före
kravet på utrym­men för parkering och att krav kan ställas på att
parkeringsplatser anord­nas även på annan plats än på tomten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget
finns i första stycket elt krav på godtagbar avfallshantering. Denna punkt är -
som lagrådet har påpekat (yttrandet s. 41) - överflödig sedan 6 8 andra stycket
i enlighet med lagrådets förslag har justerats till att innefatta även ett krav
på att avfall skall kunna forslas bort över tomten på ett godtagbart sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningsförslaget finns
bestämmelser om tomts ordnande i 5 kap. 16 och 1788 och i 6kap. 10 och 1185.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med tomt avses mark som utgör en
för bebyggelse avsedd enhet. Till tomt hör den mark som upptas av bebyggelsen
och sådan mark som ligger i direkt anslutning till denna och som används eller
behövs för att bebyggel­sen skall kunna användas för avsett ändamål, l.ex,
friytor för lek och utevistelse, kommunikationsytor samt plats för parkering,
lossning och lastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl punkt 1 skall
naturförutsätlningarna på platsen så långt möjligl las till vara. I detta
ligger bl, a. att tomtens förutsättningar i fråga om topo­grafi, växtlighet och
markbeskaffenhet samt sol-, temperatur- och vindför­hållanden skall beaktas.
Tomter med en på platsen naturligt uppvuxen vegetation är i allmänhet tåligare
mot förslitning än nyanlagda och nyplan-ferade tomter. Byggnads- och
anläggningsarbeten bör därför utföras sä att skador pä mark och vegetation sä
långt möjligt undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punki2 skall tillses att
tomten inte anordnas på sådant sätt alt belydande olägenheter uppkommer för
omgivningen. Bedömningen av vad som är betydande olägenheter måste göras med
urskiljning, med hänsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;518&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bl,
a. till de förhållanden som råder på platsen, I kraftigt sluttande terräng     
3 kap. 15 § är det t, ex, naturiigl att dagvatten frän en högre belägen tomt i
viss utsträckning rinner ner över lägre belägna lomler, 1 17 8 första stycket
har tagits in beslämmelser som innebär alt tomter också skall skötas så att
betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkl3 skall tomter anordnas så att risken
för olycksfall begrän­sas och betydande olägenheter inte uppkommer för
trafiken. Barnolycks­fall inträffar oftast i hemmet och dess omgivningar. Alt
begränsa riskerna för sådana och andra olycksfall är en angelägen uppgift.
Bestämmelserna ger möjlighet atl kräva exempelvis staket vid branta slänter
saml stängsel eller andra anordningar vid simbassänger. Alt tomten skall
anordnas så atl betydande ölägenheter inte uppkommer för trafiken innebär bl, a,
att plan­teringar inte får anordnas så alt de skymmer siklen för trafiken. Även
i denna del kompletteras bestämmelserna av kravet på skötsel i 17 5 första
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en tomt skall bebyggas måste en lämpligt
belägen utfart anordnas, 1 punkt 4 finns bestämmelser om detta. Där föreskrivs
också alt nödvändiga gods- och persontransporter skall kunna ske till
bebyggelsen på tomten och att utryckningsfordon skall kunna la sig till och
från byggnader på tomten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 5 skall tomter kunna användas av personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Med gällande beslämmelser kan
krav slällas enbart på att det skall finnas möjlighet för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga att la sig från tomtgränsen till en bygg­nads
entré. Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 11,1,2) är
det angeläget att den byggda miljön kan användas av alla. Kravet bör gälla även
tomter, så att det finns t, ex. lek- och vistelseytor som kan användas av
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Jag är naturligtvis
medveten om att det inte är möjligt att i alla typer av terräng helt tillgodose
detta krav. Elt sådant krav kan exempelvis knappast slällas i fräga om tomter
lill sådana byggnader som med stöd av 7 8 tredje stycket undantas från kravet
på tillgänglighet. Därför har på lagrådets förslag (yttrandet s, 41) i punkten
tillfogats den reservationen att kravet skall upprätthållas om det inte är
obefogat med hänsyn till terrängen och förhål­landena i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 6 behandlar skyldigheten atl anordna lämpligt
utrymme för parke­ring m, m. Med lämpligt utrymme avses att utrymmet skall vara
lämpligt beläget och tillräckligt stort. Gällande bestämmelser i 53 5 3 mom,
bygg­nadsstadgan ger möjlighel att kräva utrymme för parkering, lastning och
lossning på tomten endast om sådant utrymme kan beredas till en rimlig kostnad
och utan synnerlig olägenhet i övrigt, 1 överensstämmelse med vad jag har
anfört i den allmänna motiveringen har punkt 6 utformats så att krav kan
ställas på att utrymme för parkering i skälig utsträckning skall anordnas på
tomten eller i närheten av tomlen. Delta ger kommunen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;519&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möjlighel att ta initiativ till gemensamma lösningar för
flera fastigheter. 1      .? kap. 15 § förhållande till utredningsförslaget har
kravel utvidgats till all gälla även utrymme för lastning och lossning. Detta
ansluter till byggnadsstadgans krav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vilken omfattning som utrymme för
parkering skall krävas vid bygg­lovsprövningen bör beslämmas med ulgängspunkl i
första hand i sädana allmänna riktlinjer för parkering som kommunen har
antagit. Att dra upp sädana principiella riktlinjer för hur parkeringen skall
ordnas och att beslu­ta efler vilka grunder som behovet av parkeringsplatser
skall bestämmas får anses tillhöra den normala trafikplaneringen i en kommun.
Den närma­re utformningen av sådana riktlinjer för särskilda omräden kan
lämpligen redovisas i översiktsplanen. Riktlinjerna kan sedan närmare utvecklas
i efterföljande detaljplaner, I dessa bör klargöras hur marken skall dispone­ras
för bl, a, parkeringsanläggningar och om dessa skall vara gemensamma eller
tillgodose enskilda fastigheters behov. Om kommunen vill engagera sig i en
anläggning i kommunal regi eller genom ett kommunalt bolag, bör även detta
utredas och bestämmas i detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen bestämmer sig för en
kollektiv lösning av parkeringsfrå­gan för vissa fastigheter inom planområdet,
ingår det som ett led i planar­betel att utreda förutsättningarna för att bilda
en sådan anläggning med Ullämpning av bestämmelserna om
gemensamhetsanläggningar i anlägg­ningslagen. Sådana utredningar samt en
närmare beskrivning av gemen­samhetsanläggningen bör tas in i planens
genomförandebeskrivning. Om man redan vid planarbetet vill ha garantier för att
gemensamhetsanlägg­ningen senare kommer lill stånd är det nödvändigt alt
anläggningen regle­ras i en fastighetsplan som upprättas och antas samtidigt
som detaljplanen, 1 fastighetsplanen kan slällning tas till bl, a, omfattningen
av parkeringsan­läggningen och vilka fastigheter som skall anslutas till denna.
Den närmare kopplingen mellan detaljplan och fastighetsplan har jag beskrivit i
den allmänna motiveringen (avsnitt 10,4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller möjligheterna att
ordna en parkeringsanläggning med stöd av anläggningslagen har lagrådel fört
etl långt resonemang som förtjänar att här återges i sin helhet (yttrandet s,
41):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om större anläggningar kan
det - som framgår av det följande - i ett hänseende visa sig ofördelaktigt med
en sådan lösning. Förvaltningen av sådana anläggningar torde komma att utövas
av samfällighetsföreningar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av
samfälligheter. En samfällig­hetsförening äger taxera ut medel för bl,a,
anläggningens underhåll och drift från de fasligheter till vilka anläggningen hör.
Föreningens fordran har enligt lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar
enligt lagen om förvaltning av samfälligheter förmänsrätt före
faslighetsinteckning i den fasta egendomen. Denna dolda förmänsrätt i
delägarnas fastigheter för uttaxerade medel innebär en risk för den som belånar
en delägarfastighet, eftersom hans säkerhet kan påverkas, 1 propositionen med
förslag till lag om förvaltning av  samfälligheter betonade departementschefen
(prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;520&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1973:160, s, 170) atl de bidrag som varje år skall
uttaxeras från delägarfas- 3 kap. 15 tigheterna för att täcka driftskostnaderna
samt amortering och ränta på investeringslån i praktiken regelmässigt inte
torde uppgå till så stora be­lopp, att de skulle kunna utgöra någon risk för fordringar
med sämre rätt i fastigheten. Han framhöll emellertid att det sagda gällde
under förutsätt­ning att innehavare av fordringar med sämre rätt iakttar den
försiktighet som normalt bör kunna krävas av en kreditgivare. Av del anförda
framgår atl man under lagstiftningsarbetet inte räknade med att en
samfällighetsför­ening skulle vara i behov av större kapitalbelopp för t, ex,
underhåll. Kostnaderna vid förvaltning av en stor parkeringsanläggning torde
emel­lertid kunna bli betydande, vilket i sin tur kan leda lill att
förmånsrätten för föreningens fordran får sådan omfattning att de som lämnat
lån mot säker­het i fastigheten löper påtaglig risk för förluster. Det kan för
övrigt påpekas att det när det gäller förvaltningen av gemensamhetsanläggningar
redan nu finns exempel på alt en legal panträtt fått en sådan omfattning att
botten­långivarna i ddägarfastighelerna funnit sig föranlåtna alt säga upp
botten-länen för omförhandling med avseende på kompletterande säkerheter. Vad
som nu har sagts kan självfallet inverka negativt på benägenheten att lämna
kredit mot säkerhet i fastigheter som har del i en parkeringsanlägg­ning
inrättad enligt anläggningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av detta uttalande vill jag anföra följande.
När en gemensamhetsanläggning inrättas görs normalt en s,k, båtnads­prövning,
vilket innebär att fördelarna av en anläggning måste överväga de nackdelar i
form av kostnader och olägenheter som anläggningen medför, 1 praktiken innebär
detta att koslnaderna för en gemensamhetsanläggning i molsvarande mån skall öka
de deltagande fastigheternas värden. Det är detta som utgör grunden för nu
gällande förmånsrättssystem för samfäl­lighetsföreningar. Långivare till en
enskild fastighet bör vara medvetna om att den del av fastighetens värde som
utgörs av en andel i en gemensam­hetsanläggning kan vara belånad genom att
samfällighetsföreningen har • tagit upp ett lån för att utföra anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När en anläggning blir äldre och
försliten kan det givetvis uppstå behov av upprustning eller återinvestering.
Då görs inte någon bätnadsprövning, vilket naturligtvis kan fä lill följd att
det görs ekonomiskt olämpliga inves­teringar - dvs. sådana som inte moisvaras
av någon värdehöjning på fastigheterna - och att därmed föreningens förmånsrätt
försämrar säker­heten för de inteckningshavare, som har panträtt i de enskilda
fastigheter­na. Enligt min mening finns det emellertid inte någon anledning att
anta atl samfällighetsföreningar som förvallar slörre anläggningar skulle göra
så­dana ekonomiskt osunda investeringar, som leder till atl fastigheternas
kreditvärde inte består. Dessutom torde det i de flesta fall vara nödvändigt
för föreningen att ta upp lån för större upprustningar och återinvesteringar,
vilket innebär att även kreditgivaren gör en bedömning av företagets ekonomiska
förutsättningar. Den bedömningen måste dä inkludera effek­terna av att
föreningen tar ut bidrag från fastighetägarna för amortering och ränta pä
lånet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;521&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även i dag är det möjligt att med
stöd av anläggningslagen inrätta      3 kap. 15 § gemensamhetsanläggningar
medtekniski komplicerade syslem som kan kräva nog så stort kapitaltillskott för
drift och underhäll. Säviii bekant har det nu gällande förmånsrättssyslemel
inie inneburit nägon konstaterad skada för kreditgivare i sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag är emellertid medveten om de
komplikationer som lagrådet påpekar och kommer därför att noga följa
utvecklingen i detta hänseende. Jag har också erfarit att
fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979: &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i sitt slutbe­tänkande avser att mer generelll
behandla frågan om samfällighetsför-eningars finansieringsbehov när del gäller
drift och underhåll av gemen­samhetsanläggningar. Mot bakgrund av det nu
anförda finner jag inte anledning alt f. n. vidta nägon åtgärd i detta
hänseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 parkeringsfrågan har lagrådel vidare anfört följande
(yttrandet s. 42):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen till punkt 7
anges också etl annat exempel på hur parkeringsfrägan kan lösas. Sålunda
uttalar departementschefen att kravel på fastighetsägarna att själva eller i
samverkan svara för behovet av parkering kan på kommunalt initiativ omvandlas
till en skyldighel att ekonomiskt bidra till en parkeringsanläggnings tillkomst
och drift. Parke­ringsköp nämns som exempel på sådan samverkan. Lagrådet vill
framhålla att del för närvarande råder osäkerhet om i vilken utsträckning det
är lagligen möjligt att av en byggande kräva åtaganden av detta slag, Ocksä
frågan om förutsättningarna och formerna för ett åtagande är oviss. Den
föreslagna lagtexten kan inte anses undanröja denna osäkerhet. Särskilt må
framhållas tveksamheten i fråga om att framtvinga skyldighet att fortlö­pande
bidra till driften av en parkeringsanläggning. Frågan om framtida ägares
bundenhet av den byggandes åtaganden är också ett problem som inte belysts.
Departementschefens uttalande synes böra förtydligas i flera hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad lagrådet
sålunda har anfört vill jag inte längre vidhålla den rekommendation som jag
uttalade i lagrådsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra siycket slälls krav på
friyta för lek och utevistelse i anslutning till viss typ av bebyggelse. Kraven
har utvidgats i förhållande till gällande bestämmelser och till vad utredningen
har föreslagit. Förändringen innebär att krav skall kunna ställas pä atl
lämplig friyta skall anordnas inte enbart för bostäder utan även om bebyggelsen
pä tomten innehåller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig
verksamhet. Det är enligt min me­ning närmast självklart att ytor för lek och
utevistelse anordnas för sådana verksamheter. Det sker i praktiken redan i dag
utan att det finns några särskilda bestämmelser. Enligt det remitterade
lagförslaget skall friytan anordnas på den toml som skall bebyggas eller på
utrymmen i närheten som är gemensamma för flera byggnader. Om friyta anordnas
utanför tomlen, finns del emellertid - som lagrådel har påpekat (yttrandet s,
43) -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1345&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;522&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ingen anledning att kräva att den skall vara gemensam för
flera byggnader.       3 kap. 15-16 §§ Tomtägaren kan t, ex, ha lämpligl
utrymme för friyta pä en av honom själv ägd granntomt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket skall friyta
för lek och utevistelse prioriteras före utrymme för uppställning av fordon,
Detla överensstämmer med utred­ningsförslaget. Remissinstanserna har på denna
punkt inte haft några erin­ringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8    På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 §
första stycket 6 samt andra och tredje styckena Ullämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnad som kräver bygglov
eller vid ombyggnad skall tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 15 5 i
skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om vilka krav som kan
slällas på bebyggda tomter finns i dag i 53 5 2-4mom, byggnadsstadgan, I
utredningsförslaget finns motsva­rande bestämmelser i 6kap, 10 5. Förevarande
paragraf har utformats redaktionellt i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första siycket i den föreslagna 168
omfattar alla bebyggda tomter. Byggnadsnämnden kan således föreskriva att
friyta för lek och utevistelse samt utrymme för parkering mm. skall anordnas på
en bebyggd tomt. Underlåter ägaren att vidta åtgärder kan kravet hävdas genom
elt föreläg­gande med slöd av lOkap. 15 5. Bestämmelserna i paragrafens andra
stycke får däremot tillämpas endast i samband med att en byggnad ändras genom
ombyggnad eller genom tillbyggnad som kräver bygglov. Kraven på friyta och parkering
fär inte drivas längre än vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna i
det enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är tillämplig oavsett om
byggnaderna pä tomten har uppförts före eller efler ikraftträdandet av PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket motsvarar delvis 6
kap. 10 5 i utredningsförslaget. Enligt detta skall skyldigheten alt uppfylla
kraven på utrymme för parkering m.m. och på friyta för lek och utevistelse
uppstå först i och med att en detaljplan eller ett beslut om markförordnande
har vunnit laga kraft. 1 remissvaren framförs krilik mot att kraven måste
meddelas genom detalj­plan eller markförordnande. Jag anser denna kritik
befogad. Första stycket har därför utformats så all kravet på anordnande av
friyta och parkering kan ställas oavsett om särskilda bestämmelser om detta har
tagits in i ett planbeslut eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller befintlig
bebyggelse, där det kan vara mycket angeläget att förbättra
parkeringsförhållandena, kan det dock föreligga stora tek­niska och ekonomiska
svårigheter att anordna utrymmen för fordonsupp­ställning. Ett noggrant studium
av möjligheterna, varvid gemensamma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;523&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lösningar oftast torde visa sig vara den enda utvägen, bör
därför föregå      3 kap. 16 — 17 §§ ingripanden frän byggnadsnämnden. Därvid
torde det visa sig nödvändigt all kommmunen i befintlig bebyggelse genomför en
parkeringsutredning i detaljplanens form, pä det sätt som jag har beskrivit
närmare i specialmoti­veringen lill 15 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 6 kap. 10 5 andra stycket i
utredningsförslaget skall byggnads­nämnden kunna föreskriva att ett utrymme som
används för fordonsupp­ställning skall tas i anspråk för att tillgodose kravel
på friyta. Detta får dock enligt utredningsförslaget ske endast om tillräckligt
utrymme för fordonsuppställning kan anvisas på någon annan plats i tomlens
närhet. Några remissinstanser påpekar att detta förbehåll torde innebära att
gårds­saneringar i innerstaden knappast kan genomföras. Jag finner kritiken
befogad och ansluter mig därför inte till utredningsförslaget på denna punkt.
Om kommunen ställer krav på att friyla för lek och utevistelse skall anordnas
på en innerstadsgård och möjligheter saknas att finna annan lämplig plats för
parkering, måste uppställning på gatumark kunna godlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra stycke innebär
att byggnadsnämnden vid tillbyggnad som kräver bygglov och vid ombyggnad får
ställa krav på tomten i alla de avseenden som anges i 15 5. En rimlig
utgångspunkt är härvid enligt min mening att tomten skall anpassas efter hur
byggnaden kan användas. Ställs t. ex. kravet att byggnaden skall göras
tillgänglig finns också skäl att ställa följdkrav pä tomten så att denna i
skälig utsträckning kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienieringsförmåga. Det är också motiverat alt ställa sådana krav på tomten
som syftar till att begränsa risken för olycksfall och ölägenheter för
omgivningen och trafiken. När det gäller bostäder finns det även skäl att
ställa krav pä anordnande eller förbättring av friytor för lek och utevistelse.
Kraven på tomlen får emeller­tid inte drivas längre än vad som är skäligt med
hänsyn till omständigheter­na i del enskilda fallet. Omfattningen av de arbeten
som krävs måste i dessa fall avvägas även mot tomtens befintliga värden och
koslnaderna för arbetena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för
bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande
olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken
för olycks­fall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall
utföras och atl befintlig växtlighet skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anordningar som har tillkommit för
att uppfylla kraven i 15 8 skall hållas i stånd i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lekplatser och fasta anordningar på
lekplatser skall underhållas så alt risken för olycksfall begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats
redaktionellt i enlighet med lagrådets förslag, innehåller bl. a. bestämmelser
om skötsel och underhåll av tomter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;524&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och av anordningar på tomter. I paragrafen finns ocksä
bestämmelser om      .? kap. 17-18 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;krav på
att plantering skall anordnas och att befintlig växtlighet skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vidmakthållas
på tomter. Motsvarande bestämmelser finns i 53 8 1 och 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.
byggnadsstadgan och i 6kap. 11 5 första styckel utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser har framhållit viklen av att kraven på underhåll skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gälla även
sådana tomter som inte tagits i anspråk för bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 17 § innebär vissa
förändringar iförhållande lill gällan­de bestämmelser och utredningens förslag.
1 paragrafens första stycke, som gäller både bebyggda och obebyggda tomter, har
således föreskrivits att tomter skall skötas så att betydande olägenheter för
trafiken inte uppkommer och så alt olycksfall begränsas. Betydande olägenheter
får inte heller uppkomma för omgivningen. Exempelvis får vegetationen inte
tillåtas växas så högt att den i oacceptabel grad skuggar grannens tomt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med utredningsförslaget
- som har tillstyrkts av flera remiss­instanser - har byggnadsnämndens möjligheter
att kräva planteringar vidgats till att omfatta även obebyggda tomter. 1
samband med att nya byggnader uppförs eller vid ombyggnader finns ofta motiv
att ställa krav på att plantering anordnas eller att befintlig växtlighet
bibehålls. Med stöd av första stycket kan krav också ställas på l.ex. att
plantering utförs på gårdar i en innerstad vid en gårdssanering som genomförs
utan samband med andra byggnadsåtgärder. Krav kan också ställas på
skyddsplantering kring en avriven tomt i ett stadskvarter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter har
också beaktats genom att krav på underhåll har föreskrivits i andra stycket för
anordningar som har tillkom­mit för att en tomt skall uppfylla kraven i 15 8.
Bestämmelserna i den paragrafen skulle få begränsad betydelse om de inte
kompletterades med ett sådant underhällskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket finns krav pä
underhåll av lekplatser och fasta anord­ningar på dessa. Kravel har införts för
alt ge byggnadsnämnden möjlighet atl ingripa och förhindra att lekplatser
vansköts så att risk för olycksfall uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 § 1 fråga om allmänna platser och områden för andra
anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 15-17 58
tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har fåll sin redaktionella
utformning i enlighet med lagrådets förslag, innehåller de krav som skall
ställas pä allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader.
Paragrafen saknar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;525&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarighet i byggnadsstadgan, 1 utredningsförslaget finns
motsvarande      3 kap. 18 bestämmelser i 5 kap. 16 och 17 55 och i 6kap. 10
och 11 55. Några bestäm­melser om allmänna platser finns dock inte i förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med allmänna platser avses sädan
mark som i detaljplan har redovisats som allmän plats, t. ex. gator, torg och
parker (se 5 kap. 3 5). Med områden för andra anläggningar än byggnader avses
sådan mark som används eller behövs för ett normalt nyttjande av anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf
på allmänna platser får - som lagrådet har framhållit (yttrandet s.43) - anses
gälla att, när sådana plalser skall fas i anspråk för sitt avsedda ändamål,
bestämmelserna i 15 8 skall gälla. Är en allmän plats redan ianspråktagen kan
enligt 16 8 första stycket krav ställas på utrymme för parkering m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är upppenbart att flera av
föreskrifterna i 15-17 85 är anpassade till tomter och att del därför inte är
rimligt att tillämpa dessa fullt ut för allmänna platser eller för områden för
andra anläggningar än byggnader. Det grundläggande kravet i 15 8, som innebär
att tomter skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads-
eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena pä plalsen, bör
emellertid enligt min mening alltid vara tillämpligt, 1 vilken utsträckning som
de kompletterande bestämmel­serna i punkt 1-6 skall tillämpas får bedömas mot
bakgrund av platsens eller anläggningens ändamål och var den är belägen.
Punkterna 1-3, som bl, a, innebär atl nalurförutsäftningar så långt möjligt
skall tas fill vara, att olägenheter infe skall uppkomma för omgivningen och
trafiken och att risken för olycksfall skall begränsas, är av sädan karaktär
att de bör ingå i de grundkrav som alltid skall ställas. Även bestämmelserna i
punkt 4 om att en lämpligt belägen utfart skall finnas och att kravet pä
framkomlighet för utryckningsfordon skall tillgodoses är av samma grundläggande
karak­tär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravel i punkt 5 att tomten skall
kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienferingsförmåga måste
tillämpas med beaktande av platsens eller anläggningens ändamål. Som allmän
plats avsätts många gånger sådan mark som är svår aft bebygga eller som man på
grund av nafurförutsättningarna vill bevara. Det kan l.ex. vara bergiga partier
med stora höjdskillnader. För sädan mark är det givetvis inte rimligt att kräva
åtgärder för att den skall kunna nyttjas av personer med nedsatt rörlighet
eller orienieringsförmåga. Däremot är det befogat alt anlagda parker och torg
anordnas så att de kan fungera för alla människor. Som jag har anfört i den
allmänna motiveringen (avsnitt 11.1.2) kan ofta mycket enkla älgärder ge
avsevärda förbättringar i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För många anläggningar som bygger
pä att man utnyttjar nafurförutsätt­ningarna på platsen är det inte heller
skäligt att ställa krav på tillgänglighet. Exempel på sädana anläggningar är
slalombackar och golfbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller bestämmelserna om
parkering i punkt 6 är det enligt min mening självklart att de skall kunna
tillämpas också på områden för anlägg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;526&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningar,
t, ex, idrottsplatser, skidbackar och campingplatser. Frågan om i     3 kap. 18
§ vilken utsträckning som utrymme för parkering erfordras för allmänna platser
bör avgöras när detaljplan upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen till 165 medför t, ex. att krav på
parkeringsplatser kan ställas även i fråga om befintliga anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen till,17 8 innebär aft krav kan ställas
pä skötsel och under­håll och aft byggnadsnämnden kan besluta att planteringar
skall ulföras. På t, ex, slörre parkeringsplatser kan det finnas skäl att
ställa krav på plante­ringar för att avskärma och dela upp dessa. Det kan också
vara motiverat att t, ex, kräva skyddsplantering kring ett upplag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:168.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;527&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i detta kapitel ersätter de
nuvarande reglerna i bygg­nadslagstiftningen om generalplan, vissa delar av
utomplansbestämmd-serna och vissa beslämmelser fill skydd för allmänna
intressen (t, ex, 81, 82, 86, 87 55 BL samt 38 och 39 85 BS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen till I kap. 3 och 655 har jag
behandlat kravet på en kommunomfattande översiktsplan samt principen att
användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar
m.m. skall föregås av en allmän lämplighetsprövning som i princip skall ske vid
planläggning. I 2 kap. har ställts upp de övergripande allmänna mål som skall
gälla för den fysiska planläggningen och de hänsyn som skall tas vid
bebyggelseutvecklingen. Jag vill särskilt erinra om föreskriften i 2 kap. 2 8
aft NRL skall tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4 kap, har samlats bestämmelserna om vad planen
skall innehålla (1 8) och vad den skall bestå av (2 8) samt om förfarandet
(3-13 88). 4kap. motsvarar utredningens förslag lill marköversikl (7 kap.) och
områdesplan (8kap.). Motsvarande bestämmelser i det remitterade lagförslaget
finns i 4kap., som dock även innehåller reglema om områdesbestämmelser. På de
skäl som lagrådet har anfört (yttrandet s. 48 O har jag ansett det lämpligt att
föra samman dessa regler med bestämmelsema om detaljplan i 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8   Översiktsplanen skall utgöra underlag för beslut om användningen av mark-
och vattenområden. Planen skall ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    grunddragen i den avsedda användningen av
mark- och vattenområ­&lt;br&gt;
den samt riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. hur kommunen avser aft tillgodose riksintressen
enligt lagen&lt;br&gt;
(0000:000) om hushållning med naturresurser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvaras närmast av bestämmelserna om
generalplan i 98 byggnadslagen. Utredningens förslag återfinns i 7 kap. 2 och 3
85 samt 8kap. 2 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf, som motsvarar 4 kap. 3 8 i det
remitterade lagförslaget, anger det obligatoriska innehållet i översiktsplanen.
Som sägs i den all­männa motiveringen (avsnitt 7.1) är planens syfte och
funktion att vägle­dande behandla de långsikliga, strategiska frågorna om
markanvändning och byggande. Delta har kommit till uttryck i paragrafens
inledande del på så sätt att översiktsplanen anges utgöra underiag för beslul
om använd­ningen av mark- och vattenområden. Jag har samma synsätt som lagrådet
på sambandet mellan ingressen och andra stycket punkt 1. När det i punkt 1 sägs
att planen skall ange grunddragen för den avsedda användningen av mark- och
vattenområden och riktlinjer för bebyggelse, blir alltså detla att anse som en
precisering av vad som sägs i ingressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1357&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;528&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget finns ett andra
stycke om alt det skall      4 kap. 1 § anmärkas i planen, om länsstyrelsen i
en viss del inte har godtagit planen. Föreskriften hör nära samman med vad som anges
i 2 5 om atl länsstyrel­sens granskningsytirande enligl 9 5 skall fogas till
planen. Föreskriften bör därför - som lagrådet har föreslagit - flyttas över
till 2 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 del remitterade lagförslaget finns en föreskrift
om att översiktsplanen skall utgöra en geografisk Ullämpning av de allmänna
bestämmelserna i 2 kap. Syftet med föreskriften var att markera att
planläggning och pröv­ning av lov skall ske med samma utgångspunkter för den
allmänna lämp­lighetsbedömningen. Lagrådel (yttrandet s, 45) har påpekat att
det är täm­ligen självklart att översiktsplanen skall anpassas till och
underordnas de allmänna intressen som enligt 2 kap, skall beaktas vid all
planläggning och lokalisering av bebyggelse. Jag har ingen erinran mot alt
föreskriften tas bort. Orden &amp;quot;med tillämpning av bestämmelserna i
2kap,&amp;quot; har därför utgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 2 kap, är mångskiftande och har
naturligtvis olika betydelse i olika omräden inom kommunen. Detta leder fram
till en allsidig diskussion om markanvändning och bebyggelsestruktur som jag
menar är viktig i varje kommun. Ställningstagandena kan variera när det gäller
prioritering mellan olika intressen, precisionen i riktlinjerna och tidsper­spektivet.
Kommunens ställningstagande i dessa frågor skall alltså komma till uttryck i översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens innehåll skall givetvis avgränsas
med hänsyn till de olika funktioner som jag i den allmänna motiveringen angett
att ett sådant planinstitut bör ha (avsnitten 7,1 och 7,2), Dess innehåll skall
säledes avse dels användningen i stort av fysiska resurser, dvs. mark- och
vattenområ­den, och dels lokaliseringen och dimensioneringen av nya bostads-,
arbets-och friluftsområden m.m. samt olika typer av strukturbildande anläggning­ar,
såsom kommunikations-, energi- och serviceanläggningar. Planens ka­raktär av
dokument för politiska mål, som rör mark- och vattenhushåll­ning, fysisk miljö
och bebyggelseutveckling gör det angeläget att planen kan ge uttryck för både
ett långsiktigt mål och en strategi för successiva förändringar som syftar till
att nå de långsiktiga målen. Tidsperspektivet mäste alltså komma till uttryck i
översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i I 5 har utformats som en generell
ram för det obligato­riska innehållet. Översiktsplanens frivilliga innehåll
återkommer jag snart till, men det behöver enligt min mening inte lagfästas.
Obligatoriet omfat­tar tvä aspekter, nämligen dels skyldigheten att ange
grunddragen i en frän allmän synpunkt lämplig användning av mark och vatten
samt riktlinjer för bebyggelseutvecklingen, dels skyldigheten att redovisa hur
kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt NRL, Paragrafens andra
stycke innehåller dessa två punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att översiktplanen skall vara aktuell framgår av I
kap, 3 S. 1 spedalmoti­veringen till den paragrafen har jag något utvecklat
innebörden av aktuali­tetskravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &amp;quot; '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;529&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket anges atl
översiktsplanen skall utgöra underlag för beslut om användningen av mark- och
vattenområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket Punkt 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planens deialjeringsgrad har tagits
upp av flera remissinstanser. Med grunddragen i användningen av mark- och
vattenområden avses i paragra­fen den huvudsakliga användningen. Planens
översiktliga karaklär bör innebära en schematisk redovisning som tar sikte pä
att ge överblick över de viktigaste dragen i markens användning. Det kan vara
lämpligt att i översiktsplanen redovisa förändrings- och bevarandeområden
liksom vilka områden som är av strategisk betydelse men ännu inte kan anges för
någon bestämd användning. Dessa frågor berörde jag i den allmänna moUvering­en
(avsnitt 7,3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms kommun anser att
byggnadslagens uppräkning av vilka än­damål som skall anges i generalplan bör
föras över lill denna paragraf i PBL, Jag har dock stannat för en mer flexibel
utformning av bestämmel­sen. Del är enligt min mening viktigt att de slora
dragen i den avsedda markanvändningen verkligen framgår. Därför kan det många
gånger räcka att t,ex, ange område för tätortsutbyggnad ulan att
markanvändningens närmare innehåll behöver preciseras i översiktsplanen. Det
vikliga är kanske att belysa i vilken riktning eller i vilken omfattning
kommunen önskar att den aktuella tätorten skall expandera. Likaså kan ett
bevaran­deområde anges utan att översiklsplanen precis skall behöva ange om det
är för alt tillgodose naturvårdens, friluftslivets eller kulturminnesvärdens
intressen. Det är heller inte nödvändigt att riktlinjerna närmare anger vilka
åtgärder som kan vidtas eller inte bör utföras, orii allmänintresset ändå
framgår klart av översiklsplanen som underlag för prövningen av lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är ofta möjligt att tillgodose
flera funktioner och ändamål inom ramen för en övergripande
markanvändningsangivelse, Mångformighet kan faktiskt i vissa fall vara en
avsedd och lämplig egenskap för markens användning. En ökad integration mellan
bostäder, arbetsplatser och ser­vice kräver en mångsidig markanvändning.
Samspelet mellan naturvård, friluftsliv, rekreation och skogsbruk är ett annat
exempel. Detta betyder att det i översiktsplanen bör kunna anges riktlinjer för
en mångsidig mark­användning. Det sagda innebär inte att jag avvisar
möjligheten atl i över­siklsplanen precisera ändamålet, t, ex, för bostäder,
arbetsplatser, rekrea­tion, miljöstörande verksamheter, service,
trafikanläggningar, takter, na­turvård, försvarsändamål, ledningsbundna
transportsystem eller olika en­ergianläggningar såsom vattenkraftverk eller
större energiomvandlingsan­läggningar. Det är naturligt och lämpligt med en
informativ översiktsplan, men kravet pä innehållet i översiktsplanen är i
paragrafen utformat på ett mer generellt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;530&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller innehållet i översiklsplanen ställer
jag mig hell bakom 4 kap. I § utredningens resonemang alt del är vikUgt för
kommunerna all la slällning i inomkommunala strukturfrågor. Det kan l.ex, gälla
att fördela bostads­byggandet, lokalisera serviceanläggningar till olika delar
av kommunen och bestämma deras servicenivå och upptagningsområde, ta ställning
be­träffande den kollektiva trafiken och energiförsörjningen samt söka påver­ka
lokalisering och fördelning av arbetsplatser. Mänga kommuner har flera
tätorter. Deras funklioner, inbördes relationer och utvecklingsmöjligheter kan
behöva bedömas med hänsyn lill kapaciteten hos befintliga anlägg­ningar,
invesleringströsklar, möjligheterna till arbete lokalt, befolknings­sociala
förhållanden, trafikförsörjningen m, m. Inom ramen för arbetet med
stadsförnyelsen behöver kommunen ta ställning till bl, a, servicebe­hov,
omhyggnadssiandard och miljöförbättringar. Ställningstaganden i de nu angivna
och liknande frågor har naturligtvis en avgörande betydelse för vilka
markreservationer och riktlinjer för markanvändningen som behöver komma till
uttryck i översiktsplanen. Översiktsplanen bör i dessa avseen­den kunna
utformas i huvudsak på samma sätt som nu förekommande områdesplaner,
dispositionsplaner, förnyelse- och miljöprogram och lik­nande översiktliga
plandokument&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I utredningens definition av begreppet
markanvändning ryms även an­vändning av undermarken och vallen. Även om jag
inte föreslår någon definition av begreppet markanvändning, avser jag med detta
begrepp även undermarkens användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av punkt 1 skall översiktsplanen också
behandla vattenom­råden. Planens innehåll i dessa avseenden kan inte på samma
sätt som när det gäller markens användning bygga på ert&amp;quot;arenheter, även om
en viss försöksverksamhet som bedrivits kan utgöra ett värdefullt underlag. Det
viktiga är att Uilgången på vatten, efterfrågan och anspråk från olika
intressenter samt problem när del gäller användningen av vattenområden
behandlas i planen. Även då det gäller vattenområdena är det endast grunddragen
i den avsedda användningen som behöver anges. Många gånger torde det vara
tillräckligt atl redovisa vattenområdet med den mångsidiga användning det
oftast i praktiken har. I obligatoriet ligger emellertid att vattenresurserna
behandlas som en del i det ekologiska sammanhanget och att deras samband med
markanvändningens utveckling beaktas. Därvid kan vissa vattenområden behöva
anvisas för speciella ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I uttrycket avsedd användning ligger en tidsaspekt.
Utredningen har föreslagit ett långt tidsperspektiv, 10-20 är. Markanvändningen
är svår­föränderlig och beslut om den fär myckel långsiktiga effekter. Även om
det ibland kan vara svårt alt överblicka en så lång tidsperiod som 20 år,
ansluter jag mig till utredningens grundsyn på denna punkt. Översikts­planen
bör alltså ha ett långt perspektiv och därför ta upp endast de större och
strukturellt betydelsefulla dragen i användningen av mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;:»y:-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;531&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dock inte meningen att kommunen skall behöva ta
ställning till      4 kap. 1 § markanvändning pä läng sikt där nhan är osäker
och vill ha fortsatt hand­lingsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det kortare lidsperspektivet på
3-5 år och i det medellånga perspekti­vet på 5- 10 år är däremot
planeringsunderlaget bättre och markanspråken ofta lättare atl precisera och
motivera. I dessa delar kan översiktsplanen ha en mer preciserad och
åtgärdsinriktad utformning. Det är en fördel om kommunen i sin redovisning av
den avsedda markanvändningen kan ange vad som ligger nära i tiden och vad som
är av långsiktig betydelse. Av detta framgår atl jag med &amp;quot;avsedd&amp;quot;
menar kommunens avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningens betänkande (s.
305-307) finns ett resonemang om hur olika typer av markanvändning bör komma
till uttryck i översiktsplanen. Jag kan i stora drag ansluta mig till
utredningsförslaget på den punkten. Som jag framhöll i den allmänna
motiveringen (avsnitt 7.3) bör PBL:s bestämmelser ge ell betydande utrymme alt
utveckla metoderna för över­siktsplanens redovisning. Den försöksverksamhet som
har bedrivits av ett antal kommuner i samråd med statens planverk och statens
råd för bygg­nadsforskning, bör kunna ge underlag för information och råd om
redovis­ningsformerna. Dessa måste emellertid rymma en stor spännvidd med
hänsyn till skilda förutsättningar och ambitionsnivåer i olika kommuner. Syftet
med redovisningen skall vara att just få fram grunddragen och den övergripande
strukturen, alt klargöra planens förhållande till den etablera­de användningen
av mark och vatten inom olika omräden samt att grovt ange Udsperspektivel i
planens olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uttrycket riktlinjer omfattar dels
program för fortsatt planläggning enligt PBL eller avsedda förordnanden enligt
annan lagstiftning, t. ex. skydd av vattentäkt, naturreservat eller
naturvårdsområde, dels riktlinjer för till­ståndsprövning enligt PBL och
fastighetsbildning utanför delaljplanelagda områden. Med program för fortsatt
planläggning menar jag bl. a. atl över­siktsplanen bör ange var kommunen avser
att hävda delaljplanekravei enligl 5 kap. 1 8. Vidare bör del vara möjligt alt
göra uttalanden om inriktningen av den fortsatta planeringen och vad den avses
leda fram lill. Avsikten är, som jag tidigare har betonat, att översiktsplanen
skall innehål­la i stort sett den typ av riktlinjer som kommunerna har
utvecklat i sina kommunöversikter. Förutom den typen av riktlinjer skall
översiktsplanen innehålla riktlinjer för vattenområdenas användning, om det
behövs för atl säkerställa en från kommunal synpunkt lämplig
samhällsutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I översiktsplanen skall bl, a,
kunna behandlas frågan om bebyggelselo­kalisering på landsbygden.
Glesbygdsproblem ges en framskjuten plats i vissa kommuners planeringsarbete, I
glesbygden kan även några få till­kommande byggnader ha stor betydelse för
vissa samhällsfunktioner -både i positiv och negativ mening. De kan också ha
kommunalekonomiska konsekvenser. Många kommuner har pä senare år tagit upp
glesbygdsfrä-gor i särskilda utvecklingsprogram, som beaktar både sociala och
ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;532&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;miska förhållanden. Jag anser att det är angeläget att
översiktsplanens 4 kap. I § rikllinjer i sädana fall kan utgöra ett viktigt
underlag för prövningen av lov. Denna ståndpunkt har starkt stöd i
remisskritiken av utredningens förslag, som inte tillade marköversikten en
sådan funktion annat än i mycket begränsad utsträckning. Enligt min mening är
det många gånger en lämplig lösning att översiktsplanen i dessa fall anger
positiva, vägledande och stimulerande riktlinjer för en önskad utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har framhållil i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5,4,3) bör bestämmelserna i 47 och 49 85
väglagen om uppförande av byggnader i anslulning till allmänna vägar upphävas
och lämpligheten av bebyggelse prövas på ett allsidigt sätt enligt PBL, Det
innebär att riktlinjerna för bebyggelselokalisering i översiktsplanen bör
omfatta bäde befinlliga och planerade allmänna vägar. Riktlinjerna kan
formuleras med samma inne­håll som de generella bestämmelserna i väglagen har i
dag eller också med de andra mått på den byggnadsfria zonen som förhållandena
motiverar. Riktlinjer för att tillgodose behoven för framtida vägprojekt bör
lämpligen anknyta till de objekt som finns upptagna i de s. k. flerårsplanerna
enligt vägkungördsen (1971:954) och fördelningsplanerna enligt förordningen (1982:853)
om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom uttrycket tillkomst,
förändring och bevarande markeras att alla tre typerna av riktlinjer är
naturliga som uttryck för aktiva kommunala avsikter. Hittills har
byggnadslagens planformer använts huvudsakligen för att ange tillkomsten av ny
bebyggelse. Allt talar för alt utvecklingen nu resulterar i större eller
mindre, successiva förändringar i den befintliga miljön. Stadsförnyelsearbetet
går i hög grad ut på detta. Det är viktigt att kommunen i översiktsplanen anger
inom vilka områden som man avser att aktivi verka för en förtätning eller
förnyelse av äldre tätortsdelar. Över­siktsplanen bör i dessa avseenden vara
samordnad med bostädsförsörj­ningsprogram, energiprogram, områdesriktade
åtgärder för social förnyel­se, trafiksanering - inbegripet riktlinjer för
parkeringens ordnande -varuförsörjning m, m, I dessa avseenden har
översiklsplanen ett mycket stort intresse för allmänheten. Den på karta angivna
markanvändningen har därvid underordnad betydelse i förhållande till de
skriftliga riktlinjerna, vilka ger planen ett reellt innehåll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkl 2 stadgas att
översiktsplanen skall ange hur kommunen avser atl tillgodose riksintressen
enligt NRL, Kommunen måste alltså göra klart för sig vilka anspråk som i dessa
avseenden riktas mot olika mark- och vattenområden. Anspråken finns till stor
del klarlagda genom den fysiska riksplaneringen. Det ankommer på länsstyrelsen
alt i samverkan med centrala verk ge kommunen erforderiigt underlag för
översiktsplanen, särskilt när det gäller områden som är av riksintresse.
Underlaget bör sammanställas sä att anspråken på mark och vatten inom kommunen
så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f-:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;533&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;långt som möjligt kan preciseras. Planeringsunderlaget
blir med nödvän-      'f kap. /-. sS dighel allmänt hållet men bör ändå enligt
8 8 första slyclcet 4 finnas med vid utställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka områden som är av
riksintresse kan med tiden komma att föränd­ras i vissa avseenden. Detta
utvecklade jag i samband med att förslaget lill NRL remitterades till lagrådet.
Underlaget för översiktsplanen bör därför genom länsstyrelsens försorg
successivt förnyas. Ändrade anspråk kan vara ett skäl till att översiktsplanen
efter några år i praktiken anses inak­tuell och behöver revideras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anspråken när del gäller
riksintressen riktar sig mot bestämda geografis­ka områden eller objekt av
nationellt intresse, 1 översiktsplanen skall redovisas på vilket sätt anspråken
kan tillgodoses med hänsyn till andra, dvs, lokala och mellankommunala
intressen. Planen bör i dessa avseenden ge uttryck för den sammanvägda
bedömning som kommunen gör av den från allmän synpunkt lämpliga användningen av
mark- och vattenområden. Kravet i bestämmelsen avser endast de områden som är
av riksiniresse och inte hur kommunen avser att tillämpa de allmänna
hänsynsregler m.m. som kommer all finnas i NRL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 praktiken kan det mycket väl bli
så att kommunen genom sina riktlinjer för prövning av tillkomst, förändring
eller bevarande av bebyggelse enligt punkt 1 samtidigt ger till känna hur den i
sin verksamhet avser att tillgodo­se även anspråken beträffande områden som är
av riksintresse enligt NRL, Punkterna 1 och 2 kan därmed när det gäller
kommunens egna åtgärder sägas &amp;quot;flyta ihop&amp;quot;, 1 översiklsplanen kan
också anges t, ex. förslag till förordnanden enligl speciallagstiftningen,
markköp, utarbetande av s.k. naturvårdsanpassade skogsbruksplaner eller
åtgärder enligl naturvårdsla­gen eller miljöskyddslagen. Bestämmelsen i punkl 2
tar i första hand sikte på hur kommunen själv vid planläggning och prövning av
frågor om lov avser atl tillgodose riksintressen inom vissa områden. Därutöver
skall i översiktsplanen redovisas behandlingen av markanspråk av nationellt in­tresse
i frågor där kommunen inte ansvarar för det slutliga genomförandet, l.ex. markreservat
för försvars-, kommunikations- eller energiändamål liksom anspråk från
naturvården och kulturminnesvården samt från de areella näringarna, jordbruk,
skogsbruk, rennäring och fiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Översiktsplanen består av en särskild handling samt en
eller flera kartor. Planen skall utformas så, att dess innebörd kan utläsas
utan svårig­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till planen skall fogas en sådan
planbeskrivning som avses i 8 8 och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9
8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen inte har godtagit
planen i en viss del, skall det anmär­kas i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 11 5
2mom, byggnadsstadgan. 7kap. 45 och 8 kap. 4 5 i utredningens förslag och 4
kap. 4 5 i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;534&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har på förslag av lagrådet (yttrandet s,45)
disponerats på &amp;quot; 'P-  § följande sätl, I första stycket anges vad
översiktsplanen består av och vidare ställs upp ett krav på tydlighet i
utformningen av planen, I andra stycket anges vilka handlingar som skall fogas
till planen. Tredje siycket innehåller en föreskrift som i del remitterade
lagförslaget finns i 4 kap, 3 8 andra stycket och som innebär att det skall
anmärkas i planen, om länssty­relsen inte har godtagit planen i en viss del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade lagförslaget beslår översiklsplanen
av en särskild handling &amp;quot;med rikllinjer&amp;quot; och en eller flera kartor.
Vidare föreskrivs all &amp;quot;om det är lämpligl kan riktlinjerna las in på
karta&amp;quot;. På lagrådets förslag (yttrandet s.45) har de båda citerade
uttrycken fått utgå. Anledningen härtill är följande. Av 1 8 framgår att planen
skall ange - förutom riktlinjer­na för bebyggelsen - också grunddragen i den
avsedda användningen av mark- och vattenområden och hur områden av riksintresse
avses bli säker­ställda. Avsikten är att dessa frågor skall behandlas både i
text och på karta. Därför är det missvisande all beskriva den särskilda
handlingen såsom innehållande bara riktlinjerna. Med de uppgifter som översikts­planen
bör uppta enligt 1 8 blir det knappast praktiskt möjligt atl i alla sammanhang
helt och hållet la in uppgifterna på kartmaterialet. Stycket har därför
utformats sä att den särskilda handlingen är obligatorisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har nyss redogjort för översiktsplanens
mångskiftande innehåll. Att sammanfalla ställningstaganden av så olika slag och
för så olika typer av områden som t. ex. tätorter, landsbygd och vatten i en
enda karta med tillhörande text anser jag i likhet med utredningen normall inte
vara lämp­ligt eller möjligl. Översiklsplanen bygger, som jag anförde i den
allmänna motiveringen (avsnitt 7.3), på både kommunomfattande och områdesan­knutna
överväganden. Planen utgörs av de samlade övervägandena om helhet och delar.
Redovisningen bör alltså vanligtvis ske på flera kartor med tillhörande texter.
För kommuner med enkla planförhållanden bör planen dock kunna redovisas pä en
enda karta. Delsamma bör gälla när översiktsplanen ändras för ett begränsat
område med enkla förhållanden inom en kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den löpande äjourhållningen kommer atl ske genom
ändringar av över­siklsplanen. Eftersom ändringarna av översiklsplanen många
gånger kom­mer alt beröra begränsade delar av kommunen, kan det vara lämpligt
att kommunen på en sammanställningskarta eller på annat sätt redovisar den
samlade, för kommunen gällande översiktsplanen och vidare var planens olika
kartor eller delar finns att tillgå. Det skall med andra ord alltid vara
möjligt för den intresserade atl hos kommunen få ett klart besked om
översiktsplanens innehåll för ett visst markområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade lagförslaget finns i tredje
stycket en föreskrift som innebär ett krav pä tydlighet hos översiktsplanen.
Lagrådel (yttrandet s. 46) har i den frågan anfört följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;535&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i paragrafens sista
stycke att planhandlingarna skall ul-     ' l&amp;quot;P- -  formas så att innebörden
kan utläsas utan svårighet lär avse endast den särskilda handlingen och
kartorna, däremot inte planbeskrivningen. För att detta skall framgå tydligare
bör bestämmelsen flyttas och anslutas till paragrafens första stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar lagrådets uppfattning,
varför tydlighetskravet har lagils in i första slyckei. Syftet med kravet är
helt enkelt att allmänhet, beslutsfatta­re och myndigheter skall uppfatta
planens innebörd på ett riktigt och likartat sätt. Den planbeskrivning som
skall fogas lill planen och del material som enligt 8 5 skall åtfölja
planförslaget vid utställningen bidrar givetvis till atl ytterligare förtydliga
intentionerna i planen. Under senare år har fysiska planer oftast fått en som
jag tycker pedagogisk och begriplig utformning. Bestämmelsen avser snarare
ambitionsnivån än metoderna. Brister i detla avseende torde därtor endast i
rena undanlagsfall kunna leda till att planen upphävs efler besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 del remitterade lagförslaget
innehöll andra stycket även en föreskrift om vad planbeskrivningen skall
innehålla. Denna föreskrift har flyttats till 8 5. Anledningen är att 2 8
innehåller bestämmelser om hur den antagna planen skall se ut i sitt slutliga
skick. Planbeskrivningen skall däremot finnas redan när förslag till översiktsplan
upprättas. De närmare bestäm­melserna om planbeskrivningen har därför sin plats
i 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket skall det
granskningsyttrande som länsstyrelsen avger vid utställningen av planen fogas
till planen. Avsikten är att yttran­det i sin helhet alltid skall följa planen.
Skälen till detta är flera. För det första anser jag att fullmäktige skall ha
full klarhet i frågan om det finns väsentliga invändningar, när fullmäklige
behandlar frågan om antagandet av planen. Vidare bör de som hämtar upplysningar
från planen för sitt handlande få information om del råder enighet eller inte
mellan staten och kommunen beträffande det aktuella området. Slutligen är det
av stor vikl att andra myndigheter och organ som använder översiktsplanen som
be­slutsunderlag får klart för sig vilken vikl man bör tillmäta planen. Om
kommunen gör någon smärre justering som avser att tillgodose länsstyrel­sens
synpunkter men som inte föranleder ny utställning, kan kommunen vid förnyad
kontakt med länsslyrelsen få besked i frågan om översikts­planen efter
justeringen kan godtas, 1 sådant fall kan länsstyrelsen göra en anteckning om
detta i granskningsyttrandet, varvid kommunen inte behö­ver redovisa någon
anmärkning i planen enligt tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i tredje stycket är
en följd av statens ansvar vid plan­läggningen som jag ingående har behandlat i
den allmänna motiveringen (avsnitten 7,5 och 16,3), Av 9 8 andra stycket
framgår att länsstyrelsen i sitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;536&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;granskningsyttrande
tydligt skall redovisa om översiktsplanen i en viss del 4 kap. 2-3 §§ inte kan
godtas som underlag för kommande åtgärder. Om sådana invänd­ningar från
länsstyrelsen kvarstår inför planförslagets antagande, skall detta anmärkas i
planen i form av markeringar på planens kartor eller pä annat sätt. Av
anmärkningen bör framgå vilka av planens riktlinjer m,m, som inte kan godlas.
Därmed får kommunfullmäktige och alla som an­vänder planen som underlag för
sitt handlande direkt av planen klart för sig var det råder delade meningar om
hur allmänna intressen skall tillgodoses. Jag vill här göra ett förtydligande
tillägg till milt anförande i lagrådsre­missen. Anmärkningarna i planen, som
lämpligen kan göras av kom­munen, behöver inte utgöras av en fullständig
redogörelse för länsstyrel­sens avvikande mening. Del räcker med en anteckning
om att det förelig­ger en skiljaktig uppfattning beträffande ett visst område i
förening med en hänvisning till granskningsyttrandet där länsstyrelsens
synpunkter närma­re utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
8 När förslag till översiktsplan eller till ändring av planen upprättas, skall
kommunen samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som
berörs av förslaget. Andra som har elt väsentligt intresse av förslaget skall
beredas tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 14 5 byggnadsstadgan,
7 kap, 68 i utred­ningsförslaget och 4 kap, 5§ första stycket i det remitterade
lagförslaget. Paragrafen som har fått sin redaktionella utformning i enlighet
med lagrå­dets förslag, behandlar kravet på samråd när planförslag upprättas, 1
del remitterade förslaget finns även ett andra stycke med föreskrifter om
samrådets syfte, innebörd och uppläggning. På förslag av lagrådet har detta
stycke brutits ut till en särskild paragraf, 4 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 3 8 framgår vilka kommunen alltid skall samråda
med. Först anges länsstyrelsen med hänsyn till den mycket viktiga funktion som
styrelsen skall ha för bevakning av de samlade statliga inlressena och som
tillsyns­myndighet enligt 1 kap, 7 5. Något hinder för kommunen att samråda
direkt med slatliga länsorgan och andra myndigheter finns självfallet inte.
Vidare anges regionplaneorgan och angränsande kommuner som berörs av försla­get.
Naturligtvis bör samrådet i speciella fall också omfatta angränsande
länsstyrelser och regionplaneorgan, nämligen om översiktsplanen berör frågor
som dessa organ har ett särskilt intresse av. Även kommunalför­bund med
uppgifter som berör översiktsplanen bör omfattas av samrådet. Vid planer av
större omfattning bör samrådet omfatta exempelvis lands­tinget, statens
järnvägar, vägverket eller annan väghållare, länstrafikbolag,
dkraftdislributören och andra som sköter väsentliga samhällsfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl paragrafens andra mening skall andra som har
ett väsentligl intresse av planförslaget beredas Ullfälle lill samråd. Därmed
avses bl. a. intresseorganisationer, t. ex. hyresgästorganisationer, natur- och
frilufts-organisalioner, handikapporganisationer, LRF, företagareföreningar och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1375&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;537&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fackliga organisationer pä distriklsnivå. Avser
planförslaget ett begränsat      4 kap. 3—4 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;område, t,
ex, en mindre tätort; kan det vara skäl att samråda med t, ex,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vägförening,
villaägareförening. Hem och skola, lokala miljögrupper och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;markägare.
Kommunen bör alltså från fall till fall avgöra vilken omfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådet
skall ha och anpassa formerna för samrädel därefter. Även denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga kan
innefattas i diskussionen med länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med uttrycket &amp;quot;beredas
tillfälle till&amp;quot; markeras alt kommunen inte skall behöva ha någon
uppsökande verksamhet för alt nå intressenterna. Lagrå­det (yttrandet s, 46)
har gjort det förtydligandet - som jag ansluter mig till - att kommunen
självfallet inte skall behöva gå ut till var och en av intressenterna med
information. Däremot skall kommunen vara verksam för att del hålls samrådsmöten.
Det får därefter anses ankomma på intres­senterna att visa sin vilja atl
utnyttja den möjlighel lill påverkan som samrådet erbjuder genom att komma till
samrädsmötena, reagera på utsänt material osv,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Samrådet syftar till ett utbyte av information och
synpunkter. Under samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderiag av
betydelse och förslagets innebörd redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet och förslag
med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en
samrådsredogörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen, som saknar direkt
motsvarighet i gällande rätt, finns be­stämmelser om syftet med samrådet, vad
som skall redovisas vid samrådet och atl resultatet skall sammanfattas i en
samrådsredogörelse, 1 det remit­terade förslaget finns motsvarande bestämmelser
i 4 kap, 5 5 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 7.4) framhöll jag vikten av att se samrådet som en del av
planprocessen och inte sorri en enstaka företeelse, 1 likhet med utredningen
anser jag atl det är angeläget alt kommunen i ett tidigt skede överväger
motiven till och inriktningen av planarbetet och redovisar sina motiv och
utgångspunkter i form av ett program. Någon särskild lagreglering av
programmens innehåll och hantering är dock knap­past möjlig, Detla gäller även
program för översiklsplanen eller en ändring av den. Samrådsförfarandet kan
lämpligen inledas med en redovisning av sådant program eller av de politiska
direktiven i annan form, I första stycket föreskrivs också att planens innebörd
skall klargöras vid samrådet. Jag tänker dä på sådana viktiga konsekvenser som
kanske inte är uppenba­ra för dem som deltar i samrådet. Del kan t. ex. gälla
den närmare innebör­den av vissa riktlinjer, hur tillämpningen av dem är tänkt
vid prövningen av lov samt utvecklingsmöjligheter eller restriktioner med
anledning av planen. Det kan också gälla tidpunkt och former för kommande
planlägg­ning. Vad som avses med planeringsunderiag tar jag upp i specialmotive­ringen
lill 8 5 första stycket 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1377&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;538&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap. 4-5 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrädsredogörelsen skall innehålla
dels en redovisning av de syn­punkter som har framförts, dels förslag med
anledning av synpunkterna. Synpunkler som tillgodoses genom ändringar av
planförslaget behöver endast refereras och normalt iinte kommenteras
ytterligare. Synpunkter som inte tillgodoses i planförslaget bör däremot
redovisas tillsammans med en kommentar med angivande av skälen lill att
synpunkterna inte bör tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8    Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      ge råd om tillämpningen av
2 kap. och verka för att riksintressen enligt&lt;br&gt;
lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m, m, tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka för att
sädana frågor om användningen av mark- och vattenom­råden som angår två eller
flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta till vara
statens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 138 i
utredningsförslaget samt 4 kap. 68 i del remitterade lagförslaget och reglerar
länsstyrelsens uppgifter vid sam­rådet. Dessa uppgifter behandlade jag ingående
i den allmänna motivering­en (avsnitt 7.5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s.46) har
diskuterat om bestämmelserna har sin plats i lagen eller i en förordning. För
egen del anser jag i likhet med lagrådel att föreskrifterna är sådana all de
hör till regeringens s,k. rest-kompetens (8 kap, 13 5 första siycket 2
regeringsformen). Frän rent formell synpunkt hör alltså föreskrifterna närmast
hemma i en förordning. Det finns emellertid flera skäl som talar för att
länsstyrelsens uppgifter vid samrådet regleras i lagen. Det har etl värde i sig
att förfarandereglerna så långt möjligt samlas i en författning, men framför
allt utgör just dessa föreskrifter etl väsentligt inslag i det nya systemet med
den avsedda förskjutningen av länsstyrelsens uppgifter från en efterhandskontroll
till en service- och samordningsfunktion under samrädsskedet. Jag anser att den­na
förskjutning av tyngdpunkten för statens insatser i planeringsprocessen bör
markeras genom atl föreskrifterna placeras i lagen, 1 paragrafen anges de
uppgifter där länsstyrelsen har ett direkt myndighetsansvar, vilket innebär att
bestämmelsema skall ses som ett komplement till uppgifterna i lkap.88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det remitterade lagförslaget
finns i 4 kap. 5 8 ett andra stycke med innehåll att länsstyrelsens synpunkter
pä förslaget skall, om det inte är uppenbart onödigt, sammanställas i ett
samrädsyttrande. Som skäl för denna föreskrift angav jag i lagrädsremissen atl
del är vikUgt atl länsstyrel­sens samlade bedömning framgår klart inför
kommunens beslut om den fortsatta handläggningen av planförslaget. Enligt
lagrådets mening (yttran­det s, 47) fyller bestämmelsen ingen funktion,
eftersom det är självklart att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;539&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen
skall delge kommunen resultatet av sina överväganden. Jag     4 kap. 5 § har
ingen erinran mot detla, Bestäriimelsen har därför fått utgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I punkt 1 anges först länsstyrelsens allmänna,
rådgivande uppgifter vid tillämpningen av 2 kap, i den aktuella
planeringsuppgiflen. Kommunen bör utnyttja samrådet till en bred diskussion med
länsstyrelsen och länsorga­nens experter. Länsstyrelsen bör medverka genom att
tillhandahålla allt tillgängligt material som kan ha betydelse för
planförslaget. Jag länker då bl. a. pä:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
basfakta om näringsliv, sysselsättning och befolkning o basfakta om
markförhållanden, klimat, natur- och kulturminnesvård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fiske
samt rennäring (inventeringar) o erfarenheter rörande miljöskydd, föroreningar
och civilförsvar o statliga planer och program samt markintressen för l.ex.
kommunika­tioner, försvaret och utbildning o kunskaper om lagar och rättspraxis
o forskningsresultat och erfarenheler från andra län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En hel del av denna medverkan kan ske i form av
löpande information lill kommunerna på del sätt som redan sker i de flesta län.
Material av särskild betydelse i ett visst planärende bör kommenteras vid
samrådet. Ibland kan det vara befogat med speciella analyser eller
utredningsinsatser för att åstadkomma ett bra planeringsunderlag. Kommunen
avgör själv hur underlaget skall användas vid utformningen av planförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av punkt 1 framgår också länsstyrelsens uppgift atl
verka för att områ­den som är av riksintresse enligt NRL säkerställs. Med
uttrycket verka för avses en aktiv insats från länsstyrelsen all söka påverka
planförslagels utformning i dessa avseenden. Uppgiften innebär att
länsstyrelsen i sam­råd med berörda centrala verk bör precisera riksintressena
och ange vilken hänsyn som bör las till motstridiga intressen. Om elt visst
område är av riksintresse för flera verksamheler e.d., bör länsstyrelsen
prioritera mel­lan dessa till ledning för kommunens planarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I punkl 2 framhålls länsstyrelsens viktiga roll atl
föra fram synpunkler på hur en lämplig samordning bör ske med den utformning
som grannkom­munernas översiktsplaner har. Även nya mellankommunala planfrågor
bör las upp. Finns det en regionplanering, bör länsslyrelsen och regionplaneor­ganet
komma överens om en lämplig uppgiftsfördelning vid samrådet med kommunerna.
Utgångspunkten bör därvid vara att länsstyrelsen bör svara för de löpande
kontakterna i mindre betydelsefulla ärenden och då en regionplan finns. 1 mer
betydelsefulla ärenden och då regionplan saknas bör samråd ske med
regionplaneorganel, som bör underrätta länsstyrelsen om sina synpunkter på
planförslagen. I frågor som rör mellankommunal samordning bör synpunkter från
regionplaneorganet vara av stor betydel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 3 skall länsstyrelsen la till vara
statens intressen under samrådet. Punkl 3 är ett uttryck för länsstyrelsens
samordningsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;540&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för samrådet bör inte bindas utan anpassas sä alt
samrådet blir 4 kap. 5-6 H praktiskt och effektivt med inriktning på de problem
som skall lösas. Kommunernas anspråk pä både snabbhet och klara besked från
statens sida mäste tillgodoses. Detta betyder att jag ställer mig avvisande
till kraven från de remissinstanser som efterlyser klara regler om tidpunkten
för samrådet, på vilka sätt och ined vilka samråd skall ske i planärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett samrådsförfarande enligt de
principer som jag förordar ställer höga krav på länsstyrelsen i fråga om aktiva
insatser, handlingsberedskap och förmåga att snabbt ta ställning pä statens
vägnar. Den avlastning som sker i och med att ansvaret för detaljplaneringen
förskjuls lill kommunerna, bör emellertid friställa resurser så att
länsslyrelsen klarar dessa krav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 början av samrådsprocessen bör -
som jag framhöll i den allmänna motiveringen — tyngdpunkten ligga på en
diskussion om planläggningens syfte och omfattning samt på att förmedla ett
brett kunskapsunderlag till kommunen, även om det kan innehålla en del
motstridiga uppgifter. Läns­styrelsen bör också avgöra om det finns skäl alt
rekommendera kommunen att ta direkt kontakt med några ställiga myndigheter som
kan anses vara särskilt berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När planförslaget börjar ta form.
bör länsstyrelsen koncentrera sina insatser på all prioritera mellan
motstridiga statliga iniressen och göra den samlade värdering som kommunen
behöver till ledning för sitt planarbete. Mot slutet av samrådsprocessen är del
viktigt alt klarlägga vilka konflikter som kan kvarstå mellan statliga och
kommunala iniressen och vilken dignitet konflikten har med tanke på
översiktsplanens fortsatta handlägg­ning. Dessa länsstyrelsens uppgifter har pä
förslag av lagrådet (yttrandet s.47) i lagtexten sammanfattats med orden
&amp;quot;ta lill vara statens intressen&amp;quot;. Därmed avser jag
myndighetsintressena och inte statens intressen som t, ex, fastighetsägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Innan översiktsplaneneller en ändring av den antas,
skall kommunen ställa ut planförslaget undei minst två månader. Den som vill
lämna syn­punkler på förslaget skall göra detta skriftligen under
utställningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har u/formats i enlighet
med lagrådels förslag. Den motsva­rar närmast 17 5 1 mom, byggnadsstadgan, 7
kap. 7 och 9 58 i utrednings­förslaget samt 4 kap. 7 8 och 105 första styckel i
det remitterade lagförsla­get. 1 paragrafen ställs krav på utställning av
förslag till översiktsplan, innan det kan tas vpp i fullmäktige för anlagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Offentlig utställning för
granskning av förslaget till plan har stor betydel­se för medborgarinflytandet
och för att statliga myndigheter och andra skall få möjlighe' att framföra sina
synpunkter, innan kommunen fattar beslut om förslaget. 1 likhet med utredningen
föreslår jag att utställningsti­den sätts till minst tvä månader. Tiden bör
liksom i gällande rätt räknas från dagen efte det att kungörelse om
utställningen införts i ortspressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;541&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tidens längd bör medge att erforderiiga informationsmöten
och överiägg-     4 kap. 6-7 §§ ningar med berörda organ kan hållas.
Översiktsplan av större betydelse bör ställas ul pä flera plalser i kommunen. 1
motsats till en del remissin­stanser anser jag inte atl det inomkommunala
ansvaret för utställningen behöver regleras i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar den uppfattning som har
framförts av några remissinstanser att synpunkter på planförslaget bör vara
skriftliga. För att medborgarinflytan­det skall bli meningsfullt är det viktigt
att de förtroendevalda verkligen får del av synpunkterna som kommer fram under
utställningen. Det blir en större säkerhet i denna procedur om synpunkterna
avfattas skriftligen. De kommer då att tas upp i det utlåtande som avses i 10 8
första stycket. Detla gäller givetvis även synpunkter frän l.ex. myndigheter
samt kommunala nämnder och organ. Till vem synpunkterna skall lämnas, skall
enligt 7 5 första stycket framgå av kungörelsen om utställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Kungörelse om utställningen av planförslaget skall
minst en vecka före utställningstidens böljan anslås på kommunens anslagstavla
och infö­ras i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå var utställningen äger
rum saml inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget
skall lämnas. Avser förslaget en viss del av kommunen, skall det framgå av
kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kungörandet skall gälla vad som
är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av förslaget med
planbeskrivning och samrådsredogörelse skall, innan förslaget ställs ut, sändas
till länsstyrelsen samt till regionpla­neorgan och kommuner som berörs av
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvaras närmast av 17
5 1 och 3 mom. byggnadsstadgan, 7 kap. 8 8 i utredningsförslaget och 4 kap, 8 8
i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslå stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På lagrådets förslag (yttrandet s,
48) föreskrivs i första stycket att kungörelse om utställningen skall anslås på
kommunens anslagstavla. Av första stycket framgår vidare att ett meddelande om
utställningen liksom i gällande rätt skall kungöras i ortstidning. Någon
särskild underrättelse till enskilda intressenter behövs inte. Som lagrådet
också har föreslagit (ytt­randet s.47) skall sättet för att avge synpunkter
framgå av kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har införts på
förslag av lagrådel. som bl. a. har anfört följande till stöd för förslaget
(yttrandet s. 47).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För närvarande skall kungörandet
ske genom byggnadsnämndens för­sorg. Dä blir lagen (1977:654) om kungörande i
mål och ärenden hos myndighet m. m. tillämplig. Denna lag gäller nämligen fall
där kungörande är föreskrivet' beträffande åtgärd av organ för den
specialreglerade kom­munalförvaltningen (se prop. 1976/77:63 s. 148 och 166). 1
enlighet med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1385&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;542&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den systematik som används i PBL regleras inte vilket
kommunalt organ 4 kap. 7-8 §§ som skall ombesörja kungörandet. Denna uppgift
kan anförtros t, ex, kom­munstyrelsen, som inte är ett organ för den
specialreglerade kommunför­valiningen. Lagrådet föreslår, för all enhetlighet
skall uppnås, en regel varigenom bestämmelserna i kungörandelagen kommer att
iakitas oavsett vilken kommunal instans som svarar för att kungörelse utfärdas.
Man skulle då bl, a, vinna atl begreppet ortstidning alltid får den innebörd
det har enligt kungörandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket föreskrivs att ett
exemplar av planförslaget med tillhö­rande handlingar före utställningen skall
sändas lill länsstyrelsen, region­planeorganet och kommuner som berörs av
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s,48) haii
påpekat att del bör övervägas om inte bestämmelsen bör utgå för att i stället
tas in i en förordning. Som lagrådet framhåller är del här fråga om föreskrifter
av rent administrativ karaktär, belräffande vilka regeringen har en direkl på
regeringsformen (8 kap, 13 8 första stycket 1) grundad normgivningsmakt. Som
jag har anfört i anslut­ning till 5 8 är del emellertid från praktisk synpunkt
lämpligt att alla bestämmelser om förfarandet samlas i en författning. Jag har
därför funnit det lämpligt att inte flytta bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket motsvarar i piincip
vad som f. n. gäller. Kravet att plan­förslaget skall sändas Ull centrala verk
har dock slopats som ett led i förenklingen av planprocessen. De centrala
myndigheterna får följa den löpande översiktliga planläggningen via
länsstyrelserna. Det bör ankomma pä regeringen alt meddela bestämmelser om
länsstyrelsens skyldighet att informera centrala myndigheter. Av paragrafen
framgår att, fömtom läns­styrelsen, regionplaneorganet och angränsande kommuner
som berörs, skall tillställas en kopia av planförslaget med tillhörande
handlingar. Be­stämmelsen understryker kravet på mellankommunal samordning när
det gäller översiktsplanens utformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 §   Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planbeskrivning
som avses i andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande
översiktsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådant
planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för en bedömning av
förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I planbeskrivningen skall redovisas
planeringsförutsättningarna, skälen till planens utformning och de åtgärder som
kommunen avser att vidta för att fullfölja planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ändring av
översiktsplanen för en viss del av kom­munen, skall ändringens verkningar för
andra delar av kommunen redovi­sas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 168
byggnadsstadgan. Utredningens motsvarande förslag finns i 7kap, 98, och i det
remitterade lagförslaget motsvaras paragrafen i huvudsak av 4 kap, 9 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;543&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap. 8 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket regleras vilket
material som skall hällas tillgängligt för atl utställningen skall bli
informativ och meningsfull. 1 likhel med utredningen anser jag det angeläget
att motiven för planens upprättande och dess utformning blir tydligt redovisade
vid utställningen, men enligt milt förslag skall dessa motiv framgå av
planbeskrivningen, som enligt punkl 1 skall åtfölja planförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkl 2 skall
samrådsredogörelsen ställas ut. Redogörelsen inne­håller bl, a, förslag med
anledning av de synpunkter som har framkommit under samrådet. Dessa förslag
lämnas av planförfattare, ansvarig förvalt­ning eller beredande kommunalt
organ. Detta ger möjlighet för de berörda att under utställningstiden överväga
om synpunkterna bör vidhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkl 3 skall även gällande
översiktsplan bifogas vid utställning­en. Om förslaget avser ändring av en del
av översiktsplanen, behöver endast en så stor del av översiktsplanen redovisas
att det utställda försla­get kan bedömas i sitt sammanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkt 4 föreskrivs att ocksä
erforderiigt planeringsunderlag skall redo­visas. Utredningen har (s, 313)
angett exempel pä sådant underlag som bör hållas tillgängligt vid
utställningen. En sådan redovisning anser utredning­en vara angelägen för att
ge kommunmedlemmarna och andra intressenter möjligheter att bedöma, om
översiktsplanen är lämpligt utformad för att styra utvecklingen i önskad
riktning. Redovisningen avses även kunna ge underlag för en diskussion om hur
den tidigare gällande planen har påver­kat olika typer av löpande beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några kommuner anser att förslaget
bör preciseras så att inte tolknings­tvister uppstår om vad som skall bifogas
vid utställningen. För egen del anser jag risken för sådana tvister vara liten.
Det bör nämligen inte vara möjligt för olika intressenler att ställa krav på
underiagsmaterial som successivt höjer ambitionsnivån. Därför vill jag
framhålla att utställningen skall omfatta del underlag som kommunen anser
betydelsefullt, Lagrådel (yttrandet s, 48) har ansett atl detla bör framgå av
lagtexten. Därför har etl tillägg härom gjorts i punkt 4, Redovisningen av
planeringsunderlag bör givetvis anpassas till planförslagets betydelse och
omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra styckel motsvaras i stort
sett av 4 kap, 4 5 andra stycket i det remitterade förslaget. Flyttningen av
bestämmelsen har skett på förslag av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 stycket finns de krav på
beskrivningen som jag ingående har behandlat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 7,3), Beskrivningen bör bestå av text och sädana illustrationer,
diagram, tabeller och kartskisser som är ägnade att göra översiktsplanen med
dess förutsättningar och motiv så tydliga och begripliga som möjligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;544&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kraven pä översiktsplanens tekniska utförande och
redovisning måsle      4 kap. 8—9 §§ ge ett betydande mått av handlingsfrihet
bäde med hänsyn till de olika förhållanden som råder i kommunerna och till
ovissheten om vilka plane­ringsfrågor som med tiden blir de viktigasie alt
behandla i översiklsplanen. Bestämmelsen har därför utformats så alt den anger
minimikraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen skall bl.a. redovisa
planeringsförutsättningarna, dvs, fakta om mark, vatten, miljöbelastningar,
sysselsättning, befolkning, pendling, kommunal ekonomi m, m. Till dessa hör
också en sammanfatt­ning av eller hänvisning till synpunkter om
bebyggelseutveckling och markfrågor som framförs av andra kommunala organ inom
olika verksam­hetsområden. Till förutsättningama hör även markanvändningsbehov
som framgår av regionplan, andra mellankommunala utredningar, behov som
framkommit genom länsstyrelsens eller landstingets utredningsverksamhet samt de
statliga länsorganens planering. Jag vill starkt betona vikten av att
redovisningen av underlagsmaterialet begränsas till sådant som har väsent­lig
betydelse för bedömningen av översiktsplanens utformning, motiv och innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket finns en ny bestämmelse som
närmast är en följd av att PBL endast innehåller en form av översiktsplan inom
kommunen, dvs, att nägon särskild områdesplan inte förekommer. Den närmare
bakgrunden till bestämmelsen har jag gett i den allmänna motiveringen (avsnitt
7,3), Jag har också framhållit att översiktsplanen kommer att successivt ändras
och förtydligas för olika delar av kommunen. Tredje stycket innebär att kom­munen
vid sädana ändringar skall beakta alt en för kommunen god helhets­lösning
uppnås. Någon bestämmelse som i sak uttryckligen anger delta -utöver vad som
framgår av 2 kap, 1 5 - har inte tagits in i PBL, 1 stället har i tredje
stycket ställts krav pä atl ändringens verkningar för andra delar av kommunen
skall redovisas vid utställningen. Ett exempel kan vara att kommunens
översiktsplan innehåller markreservationer för alternativa lo­kaliseringsmöjligheter
för någon verksamhet. Om översiktsplanen senare ändras för ett av dessa
områden, bör det framgå om verksamheten i fräga över huvud taget inte längre är
aktuell och därmed också om de alternativa markreservationerna är inaktuella,
eller om det tvärtom är så att de övriga alternativen blir ännu viktigare att
behälla för att handlingsmöjligheterna skall bestå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
§    Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsytt­rande
över planförslagel. Av yttrandet skall framgå om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslaget inte tillgodoser ett
riksintresse enligl lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m. m..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådana frågor rörande
användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner inte
samordnas på ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;545&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. bebyggelsen blir olämplig med
hänsyn lill de boendes och övrigas      4 kap. 9 § hälsa eller till behovet av
skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har inte nägon
motsvarighet vare sig i dagens ordning eller i utredningens förslag. Den
motsvarar - med vissa jämkningar som har gjorts i enlighet med lagrådets
förslag - 4 kap, 108 andra och tredje styckena i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen är en följd av mitt
förslag att staten inte skall kunna pröva översiktsplanen. Det innebär att
utställningen blir det sista tillfället när staten kan framföra sina synpunkter
pä planförslaget. Jag bortser här från möjligheten av kommunalbesvär. Som jag
nämnt innehåller översikls­planen rikllinjer för bl, a, bebyggelseutvecklingen
och fortsatt planlägg­ning. Med tanke på planens vikt menar jag att
länsstyrelsen då alltid måste kontrollera att förslaget är lämpligt utformat i
de avseenden där staten skall ha etl avgörande inflyiande på planläggningen.
Länsstyrelsens granskning kommer dä alt nära ansluta till de grunder för
länsstyrelsens prövning av delaljplaner och områdesbestämmelser som jag har
behandlat tidigare (avsnitt 16,2), 1 andra styckets punkt 1-3 anges de aspekter
som länssty­relsens granskning skall inriktas pä. Punkt 3 har fått en något
annorlunda redaktionell utformning än den som lagrådet har föreslagit.
Härigenom ansluter formuleringen helt till 12kap. 1 83.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För länsslyrelsen gäller del att
konstatera om de synpunkter som har framförts i samrädsyttrandet har kunnat
tillgodoses. Jag utesluter inte att det också kan finnas synpunkter som har
förts fram från någon fackmyn­dighet direkt till kommunen, I den mån kommunen
inte har tillgodosett framförda synpunkter, beror det givetvis på att kommunen
ansett sig ha väl sä goda skäl för sin lösning. Det ankommer nu på
länsslyrelsen att under utställningen ännu en gäng väga kommunens skäl mot de
intressen som styrelsen skall företräda. Länsstyrelsen bör då efter samrådet ha
fördjupat sin analys av de nationella intressenas tyngd och avgränsning så att
styrelsen har bästa möjliga underlag för sin slutgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig uppgift för lansstyrelsen
blir också att under utställningen göra en sista avvägning mellan motstridiga
statliga intressen. Visserligen kan en central myndighet framföra sina
invändningar direkt vid utställningen. Av 5 8 3 följer emellertid alt det
ankommer på länsstyrelsen alt lämna ett samlat statligt besked till kommunen.
Därför bör fackmyndigheterna helst framföra sina synpunkter genom
länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första styckel föreskrivs
länsstyrelsens skyldighet att framföra sina synpunkler i etl särskilt
granskningsyttrande. Yttrandet skall avges även i de fall när länsstyrelsen
godtar planförslaget. Detta är nödvändigt dels för att kommunen skall få en
reaktion på de ändringar som gjorts av förslaget med anledning av samrådet, dels
på grund av den nyss nämnda bestämmel­sen i 2 8 andra stycket att yttrandet
skall fogas till planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av yttrandet eller en karlbilaga
till detta skall enligt bestämmelsen &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;546&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tydligt
framgå i vilka avseenden eller belräffande vilka områden som      4 kap. 9—10 §
länsstyrelsen har en annan uppfattning än kommunen, så att alla intresse­rade
snabbt får klart för sig var meningsmotsättningar råder, Länsslyrelsen avgör på
detta sätt själv vilka anmärkningar som enligt 28 tredje stycket skall göras i
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fördel med det nu föreslagna systemet är att
kommunen redan innan man skall fatta beslul om antagande har fullt klart för
sig länsstyrelsens inställning i frågan. Kommunfullmäktige får därmed elt fullständigt
be­slutsunderlag, I detta ligger naturligtvis att jag också förutsätter att
full­mäktige tar all den hänsyn som är möjlig till de statliga synpunkterna.
Att länsstyrelsens granskningsytirande enligt 2 8 andra stycket skall fogas
lill planen garanterar alt fullmäktige får del av synpunkterna i deras helhet.
Enligt min uppfattning är det naturiigl om granskningsyttrandet, om det innebär
att planförslaget inte kan godtas i något väsentligt avseende, beslutas av
länsstyrelsens styrelse. En sådan ordning behöver givetvis inte tillämpas om
yttrandet återger ståndpunkter som styrelsen har intagit lill frågan i annal
sammanhang och om del inte finns skäl att anta atl nägra nya förutsältningar
har tillkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen antar planen mot länsstyrelsens invändningar,
ankom­mer det på länsstyrelsen alt överväga om översiktsplanen kan anses utgöra
ett sådant hot mot områden av riksintresse eller mot regionala iniressen alt
styrelsen bör förordna om statlig prövning av lov inom området (12 kap. 4 5)
eller, i sista hand, göra framställning om planföreläggande (12 kap. 6 5). Det
senare lorde sällan bli aktuellt bl. a. därför alt kommunens avsikter att
fullfölja översiklsplanen vad avser bebyggelse oftast kommer att innebära
beslul att anta detaljplan eller områdesbestämmelser. Länsstyrelsen har dä
möjlighet alt pröva lämpligheten av dessa planbeslut enligt 12 kap. I 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen antar översiktsplanen och är osäker på
vad statens invändningar senare kan komma att innebära, kan kommunen alltså få
sin uppfattning prövad genom att anta områdesbestämmelser eller detaljplan för
det omtvistade området. Del tigger i sakens natur att sådana åtgärder bör
vidtas endast om det är vikUgt för kommunen atl för det aktuella området få ett
definitivt ställningslagande till markanvändningen eller be­byggelseutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de avlämnade&lt;br&gt;
synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtan­&lt;br&gt;
de som skall fogas Ull handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen,
skall ny utställning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar 17 5 5 mom. och 18 5 byggnadsstadgan samt 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      8
i Ulredningsförslagel, Med vissa jämkningar som har tillkommit på&lt;br&gt;
förslag av lagrådet motsvarar paragrafen 4 kap, 115 i det remitterade&lt;br&gt;
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;547&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen överensstämmer med motsvarande
förfarande för detaljplan,      4 kap. 10-12 §§ Jag hänvisar därför till
specialmotiveringen till 5 kap, 27 8:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill beträffande översiktsplanen tillägga att
som väsentlig ändring skall räknas inte bara sädanl som är av vikt för
medborgarinflytandet utan ocksä sädana ändringar som berör områden av
riksintresse och mellan­kommunala samordningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8  
Översiklsplanen och ändringar av den antas av kommunfullmäk­&lt;br&gt;
tige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 105 byggnadslagen,
7kap, 5 8 i utred­ningsförslaget och 4 kap. 2 5 i det remitterade lagförslaget.
Flyttningen har föreslagits av lagrådet (yttrandet s.44). Även jag härden
uppfattningen atl paragrafen har sin rätta plats närmast efter de beslämmelser
som handlar om förfarandet vid tillkomsten av en översiktsplan eller vid
ändring av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den
allmänna motive­ringen (avsnitt 7.3) föreskrivs i paragrafen alt beslut om översiktsplanen
skall fattas av kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Med den
inriktning översiktsplanen avses få är det naturligt om kommun­styrelsen
vanligen får ansvaret för planarbetet. Detta utesluter givetvis inte att
byggnadsnämnden ges i uppdrag alt svara för det tekniska planarbetet. Någon
lagreglering i PBL av den interna arbetsfördelningen inom kom­munen anser jäg
inte behövs. Här räcker del med kommunallagens all­männa beslämmelser. Som
framgår av specialmoUveringen till 11 kap. I 5 har byggnadsnämnden vissa
uppgifter vid planläggning. Nämnden skall också ha hand om den prövning av lov,
för vilken översiktsplanen avses vara ett underlag. Detta medför att
byggnadsnämnden bör ges möjlighet att pä lämpligt sätt delta i beredningen av översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §  
Beslut att anla eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslu­&lt;br&gt;
tet vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget har 2 8 andra
stycket följande lydelse: &amp;quot;Planen gäller lill dess alt den ändras genom
ett beslul som vinner laga kraft.&amp;quot; Bakom denna formulering ligger tanken
att översiktsplanen blir gällande i och med att fullmäktiges beslut att anta
den vinner laga kraft. Om detta har lagrådel anfört följande (yttrandet s. 440:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kommunallagen är kommunfullmäktiges beslut omedelbart
verk-slällbart och gäller sålunda utan hinder av förd talan. Det ankommer
emellertid på kommunstyrelsen eller på annan kommunal nämnd alt verk­ställa
fullmäktiges beslut, 1 detta åliggande ligger att ta slällning bl, a, lill
frågan humvida klagan över beslutet skall medföra uppskov med verkstäl­ligheten.
Vidare kan kammartätt och regeringsrätten i samband med be­svär förordna att
det överklagade beslutet tills vidare icke skall gälla. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;548&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4kap.
17 8 och 5 kap, 27 5 finns bestämmelser om verkställighet av beslut 4 kap.
12-13 §§ att anta områdesbestämmelser och detaljplan, vilkas innebörd anges
skola vara densamma som den i förevarande paragraf, I lagrådsremissen har inte
angetts något skäl varför verkställighet av planbeslut skall följa andra regler
än kommunallagens. Med hänsyn lill den betydelse planerna har för rätt att
bygga m,m, kan det finnas skäl för den föreslagna avvikelsen. En bestämmelse
med den i andra meningen avsedda innebörden bör dock ges en annan uiformning,
förslagsvis sä att &amp;quot;beslut alt anta eller ändra över­siktsplan gäller
försl sedan beslutet vunnit laga kraft&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfattning bör den principen gälla att
inga planer blir gällan­de förrän beslutet har vunnit laga kraft. Motsatsen
skulle skapa stor förvirring i tillämpningen, i all synnerhet som planerna -
och inte minst översiktsplaner - skall utgöra beslulsunderlag för en rad olika
myndighe­ter. Verkställigheten är alltså inte en sak för enbart kommunerna.
Redan i dag är det för övrigi sä att en plan inte är verkställbar förrän den
vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund härav anser jag det motiverat att införa
en reglering, som avviker från kommunallagens. Lagtexten har utformats enligl
vad lagrådet har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ När kommunens beslut att anta eller ändra översiktsplanen har vunnit laga
kraft, skall planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen,
granskningsyltrandet, utlåtandet enligt 10 8 och elt proiokollsutdrag med
beslutet ulan dröjsmål sändas lill statens planverk, länsstyrelsen, region­planeorgan
och kommuner som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 198 1 mom.
byggnadsstadgan, 7kap. 128 i utredningsförslaget och 4 kap. 12 5 i det
remitterade lagförslaget, har samma innebörd i sak som gällande bestämmelser
med de justeringar som föranleds av att kommunens beslut inte skall fastställas
av länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade lagförslaget finns i första
stycket en erinran om skyl­digheten att kungöra kommunfullmäktiges beslul om
antagande eller änd­ring av översiktsplanen på samma sätt som andra
fullmäkligebeslut enligt bestämmelserna i 2 kap. 25 5 tredje stycket
kommunallagen (1977: 179). Lagrådet (yttrandet s.48) anser denna erinran
obehövlig. Jag har ingen erinran mot detta men vill framhålla att
beslämmelserna i kommunallagen anger en lägsta ambitionsnivå. För att beslutet
skall nå ul lill allmänheten och bekräfta slutet på planproceduren kan det vara
lämpligt att beslutet kungörs i ortstidning på samma sätt som enligt 7 8 första
stycket. Andra lämpliga metoder att sprida kännedom om beslutet är att la
initiativ till artiklar i ortspressen eller till inslag i lokalradion eller
genom informations­möten. Kommunen bestämmer själv hur denna information skall
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen anges de expeditioner som skall ske,
sedan planen har vunnit laga kraft. Länsslyrelsen bör ansvara för alt
fastighetsbildnings-myndigheten m.fl, myndigheter informeras om kommunens
beslut. Det bör ankomma pä regeringen att meddela bestämmelser om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1399&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;549&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 och för sig är det givetvis från formell synpunkt
tänkbart att - som 4 kap. 13 § lagrådet (yttrandet s, 48) har päjsekal - även
komrriunens éxpeditionsskyl-dighel regleras i en förordning. Som jag tidigare
har framhållit anser jag det dock lämpligt att samla bestämmelserna om
förfarandet inom kommunen i en författning. Därför har jag här inte följt
lagrådets förslag. Däremot har några preciseringar och redaktionella ändringar
av lagtexten gjorts i över­ensstämmelse med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet att planhandlingar skall sändas till
regionplaneorgan och kom­muner som berörs innebär alt dessa får besked om
översiktsplanen. De får sedan överväga om förhållandena föranleder några
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förhållande till lagrådsremissen har jag även
gjort det tillägget att ett exemplar av den antagna översiktsplanen skall
tillställas statens planverk. Verket har att enligt 1 kap. 8 8 utöva den
allmänna uppsikten över planvä­sendet och bör därvid även medverka genom alt
sprida kunskaper och erfarenheter avseende utvecklingen av det nya institutet
översiktsplan. En förutsättning för att kunna följa utvecklingen är därvid en
fortlöpande aktuell kunskap om översiktsplaneringens utveckling. Ett annat
motiv som också kan framhållas är alt det redan i samband med
kommunöversiklerna visat sig värdefullt i många sammanhang att på ell ställe i
landet ha tillgång till alla aktuella översiktsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:124.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1401&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;550&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlet motsvarar 5 kap.
(detaljplan) och 4 kap. 13-1885 (områdesbe­stämmelser) i det remitterade
lagförslaget. Att reglerna om områdesbe­stämmelser har flyttats till 5 kap. har
sin grund i följande uttalande av lagrådet (yttrandet s. 49):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från rent redaktionella synpunkter
är del en fördel om 13- 18 58 flyttas till 5 kap. och där placeras i anslutning
till molsvarande paragrafer om detaljplan, Dubblyrer kan då undvikas och likaså
de olägenheter som hänvisningar till efterföljande paragrafer innebär. Det
avgörande skälet för en flyttning är emellertid atl områdesbestämmelserna
sakligt har mera gemensamt med delaljplanen än med översiktsplanen.
Områdesbestäm­melserna erbjuder i vissa avseenden samma regleringsmöjligheter
som detaljplanen och PBL bygger på att det skall finnas en valfrihet mellan
dessa planinstitut. Områdesbestämmelserna kan på sätt och vis ses som en
planeringsmöjlighet för fall då en detaljplan med dess mera omfattande och
detaljerade reglering inte behöver tillgripas t,ex, när det inte föreligger
något behov av att ge byggrätt eller få rält att lösa mark. Områdesbestäm­melsernas
placering i det kapitel som handlar om översiktsplanen är ägnad att undanskymma
planinstitutens olika sakliga innebörd. För att det skall tydligare framgå hur
PBL: s föreskrifter om planinslituten förhåller sig lill varandra är det
angeläget att 13-1888 bryts ut ur 4 kap. och placeras i 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del huvudsakliga skälet till att
regleringen av områdesbestämmelserna i det remitterade lagförslaget togs in i 4
kap. var atl dessa utgör en medel att säkerställa översiktsplanens riktlinjer.
Att ta in bestämmelsema om över­siktsplanen och områdesbestämmelserna i samma
kapitel faller sig därför ganska naturligt. Mol en placering av beslämmelserna
i kapitlet om detalj­plan talar främst den omständigheten att
områdesbestämmelserna till skill­nad mot detaljplanen inte utgör en plan i
egentlig mening. En samlad bedömning av dessa skäl och de argument som lagrådet
har anfört talar dock enligt min mening för att den av lagrådet förordade
lösningen bör väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlet har mot denna bakgrund och
med ledning av lagrådels förslag i övrigt disponerats så att det inleds med ett
avsnitt om detaljplan (I - 15 8§), varefter följer reglerna om
områdesbestämmelser (16-17 88) och slutligen gemensamma bestämmelser om
förfarandet m,m, (18-3685).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §    Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och
reglering av bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.     ny samlad bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. ny enstaka byggnad vars
användning får betydande inverkan på&lt;br&gt;
omgivningen eller som skall föriäggas inom elt område där det råder stor&lt;br&gt;
efterfrågan pä mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;551&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller
förhands-      5 kap. I §&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;besked,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. bebyggelse som skall förändras
eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket skall tillämpas
ocksä i fräga om andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna kräver
bygglov enligt 8 kap. 2 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delaljplan behöver inte upprättas i
den män Ullräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som - fränsett punkt 2
- har utformats redaktionellt i enlig­het med lagrådets förslag, anger i vilka
situationer kommunen är skyldig att anta detaljplan. Den ersätter 248 och 107 §
första stycket byggnadsla­gen och motsvarar 9 kap, 1 8 i utredningens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitten 8,2,2 och 8,2,3) har jag redovisat min principiella syn på
detaljplanekravet, I förhållande till dagens ordning innebär paragrafen elt
mildare och mer nyanserat detaljplanekrav som dock blir tillämpligt även pä
andra åtgärder i miljön än bebyggelse. Kravets lindring beror huvudsakligen på
att riktlinjer för bebyggelseutvecklingen skall ges i översiktsplanen och
därmed all ett mer allsidigt planmässigt bedömningsunderlag finns för
prövningen av lov. Detaljplanekravet påver­kas ocksä av de
regleringsmöjligheter som erbjuds genom områdesbestäm­melser. Ibland föreligger
säledes en möjlighet att välja mellan olika besluts­former. Däremot har
detaljplanekravet vidgats nägot när det gäller regle­ring av befintlig
bebyggelse till följd bl, a, av att ombyggnadsstandarden enligt 3 kap, 10 8 kan
varieras endast genom planbeslut samt att skyddsbe­stämmelser kan meddelas för
sädan bebyggelse med särskilt bevarande­värde som avses i 3 kap, 12 8,
Delaljplanekravei kan också sägas gälla i fler situationer än f, n, genom atl
markens lämplighet för vissa typer av idrotls-och fritidsanläggningar i större
utsträckning förutsätts bli prövad genom detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslå stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket anger kravet på
kommunen att anla detaljplan för bebyg­gelsemiljöer och avser såväl markens
lämplighet för ändamålet som mil­jöns uiformning. Regleringen av utformningen
tas upp i specialmotivering­en till 7 8. Med bebyggelse avses i första stycket
byggnader och därmed sammanhängande anordningar. Avgränsningen är alltså densamma
som jag redovisade i specialmotiveringen till 1 kap. 68.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget
angavs i fyra punkter de fall där en detalj­plan är den mesl lämpade
beslutsformen för att garantera en god miljö. Som lagrådet (yttrandet s. 51)
har påpekat täcks emellertid vad som före­skrevs i punkt 4 - att genomförandet
ställer särskilda krav pä kommunens medverkan - av de i övriga punkter angivna
fallen. Punkt 4 har därför utgått som en självständig grund för
detaljplaneläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1405&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;552&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkl
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkt 1 slälls krav pä att detaljplan upprättas
för att pröva lämpligheten och reglera miljön vid tillkomsten av ny samlad
bebyggelse. I sådana fall torde behovet av detaljplan vanligtvis vara förutsett
i översiklsplanen, Omräden för mer intensiv bebyggelseutveckling bör
regelmässigt träffas av bestämmelsen. Det gäller t, ex,
bostadsförsörjningsprogrammets exploa­teringsområden och kommunens aktiva
planläggning för industriområden, service och teknisk försörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket ny samlad bebyggelse i paragrafen avses
ha den innebörd som del har i vanligt språkbruk. Föreskriften gäller bebyggelse
som avses komma till stånd. Omfattningen och arten av de åtgärder som avses bli
genomförda bör bli avgörande för hur man skall bedöma behovet av delaljplan,
liksom åtgärdernas omgivningspåverkan och behovet av att samordna fysiska
förhållanden. Den avsedda förändringen skall alltså ha en viss volym och effekt
för omgivningen. Kravet bör emellertid inte knytas lill alt elt vissl bestämt
antal byggnader skall komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det står fullt klart atl en samlad bebyggelse
skall tillkomma inom nära förestående tid, bör delaljplan krävas även för en
begränsad första etapp i denna exploatering. Speciellt för bebyggelse inom en
zon närmast utanför en större tätort, s, k. randbebyggelse, måste
tidsperspektivet emel­lertid kunna utsträckas längre. Flärmed avser jag i
likhet med utredningen den tid för vilken översiktsplanens strategiska studier
gjorts, dvs. upp emot 20 år. Självfallet måste kravel hävdas med urskillning så
att det inte hindrar sådana åtgärder för vilka själva planläggningen är
ovidkommande. Jag skall snart i nägra exempel redovisa min syn på tillämpningen
av detaljplanekravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkl
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkten föreskrivs krav på detaljplan för att
pröva lämpligheten av en ny enstaka byggnad. Vanligtvis bör lämpligheten i
sådana fall kunna bedö­mas i samband med prövningen av bygglov eller
förhandsbesked. Det finns emellertid situationer då även en enstaka byggnads
lämplighet måste prö­vas genom detaljplan, nämligen dels om byggnadens
användning får bety­dande inverkan på omgivningen, dels när den skall förläggas
inom ett område med stor efterfrågan på mark för bebyggelse och därmed samman­hängande
anordningar. 1 dessa fall stadgas genom punkt 2 ett krav pä detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådsremissen gäller ett ovillkoriigt
deialjplanekrav, om de nyss angivna förhållandena föreligger. Några möjligheler
till undantag från detta krav medges således inte i lagrådsremissen. Jag har
dock vid närmare övervägande av frågan — som har föranletts av den
försöksverksamhet som har pågått - funnit plankravel vara alltför rigoröst
utformat i denna del. Det kan nämligen vara önskvärt för kommunerna att kunna
tillåta vissa enstaka nya byggnader men ändå vägra tillkomsten av de allra
flesta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;553&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kan gälla l.ex. komplettering med byggnader på
obebyggda s.k. 5 kap. 1 § lucklomter eller nya bostäder i samband med
generationsskifte i ett jord­bruksföretag. Om bedömningen av byggnadens
lokalisering med hänsyn lill 2 kap, liksom de granndagsrättsliga frågorna kan
klaras direkt vid tillståndsprövningen, bör enligt min mening detaljplanekravet
inte göras gällande. Mot bakgrund härav har ett tillägg gjorts i lagtexten
under punkt 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En enstaka störte byggnad för t,
ex. handel, industri eller service har som regel en betydande inverkan för
omgivningen. Del kan gälla störning­ar av olika slag från verksamheten som
sådan eller sekundära effekter i form av trafikalstring eller säkerhetsrisker,
I dessa och liknande fall kan det vara av stort intresse för sakägarna och de
boende i grannskapet att genom planreglering ocksä få klarhet i de framtida
möjligheterna till ut­veckling av verksamheten på platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom del nuvarande
tätbebyggelsebegreppet måste bedömningen ock­sä innefatta en framtidsaspekt.
Detta kommer i dag till uttryck i 6 8 bygg­nadslagen genom kravet atl vid
prövning om tätbebyggelse föreligger, hänsyn skall las även lill bebyggelse som
kan väntas uppkomma. Fram­tidsaspekten innefattar både det fallet att
uppkomsten av bebyggelse pla­neras och således avses komma till stånd genom en
aktiv kommunal vilje­inriktning och att det råder ett mera spontant uppkommet
bebyggelse­tryck. Med punkt 2 avses ingen ändring av praxis härvidlag.
Kommunens avsikt att hävda krav på delaljplan inom områden med bebyggelsetryck
bör normalt framgå av översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 3 föreskrivs etl krav på
detaljplan för att reglera förändringar eller bevarande av befintlig bebyggelse
när regleringen måste ske i ett sammanhang. Även punkl 3 tar i första hand
sikte på kommunens aktiva avsikter, bl. a. när det gäller stadsförnyelse och
upprustning av bebyggel­sen. Översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet
bör till en del ge besked om var planläggning i dessa syften avses komma till
stånd. Det kan emellertid vara svårt att på förhand avgöra vilka typer av
förändringar som blir aktuella och om delaljplan därför förutsätts.
Förändringarna kan bl. a. inrymma förtätning av bebyggelsen i form av större
tillbyggnader och insprängning av nya byggnader. Det kan också vara aktuellt
med utvidg­ning av befintliga bebyggelseområden till att omfatta tidigare
obebyggd mark, I båda dessa fall bör regelmässigt detaljplan användas, I de
flesta fall måste äldre planer ändras för att möjliggöra förnyelsen. Den
bebyggelse som skall regleras i ett sammanhang behöver inte utgöras endast av
den nya bebyggelse som kanske initierar planläggningen ulan innefattar också
den reglering som behövs för en lämplig anknytning till bebyggelsen i
grannskapet. En bedömning av när detaljplan krävs kan alltså inte enbart utgå
från omfattningen av den avsedda ålgärden utan måste också beakia i vilken
fysisk miljö åtgärden avses bli genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1409&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;554&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För färdigbyggda områden innebär
PBL:s ikraftträdande — som jag 5 kap. I § tidigare har nämnt - att de nuvarande
byggnadsförbuden försvinner och att många äldre planer inte får någon
genomförandetid. Del är då angelägel att detaljplanen i sädana områden är
lämpligt utformad, om kommunen på ett speciellt sätt vill trygga den befintliga
bebyggelsens fortbestånd och underhåll. Vid ombyggnader m,m. aktualiseras
kraven i 3kap. 108 som bl, a, förutsätter en nyansering utifrån en helhetssyn
på området. Nyanse­ringen förutsätter planbeslut, vilkei läcks in genom
delaljplanekravei en­ligt punkt 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 klarhetens intresse vill jag peka
pä att förekomsten av befintlig bebyg­gelse i sig inte aktualiserar
detaljplanekravet. Pä den här punkten skiljer sig min förslag från dagens
ordning som ju kräver att tätbebyggelse skall regleras genom stads- eller
byggnadsplan. Avgörande för frågan om detalj­planekravet bör utlösas eller inte
är enligt PBL vilket inflytande samhället behöver över bebyggelsen och dess
förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De befintliga bebyggelsemiljöerna
är en viktig del av vårt kulturarv. Bebyggelsen har i varierande grad esteliska
och arkitektoniska värden. Den ger en social kontinuitet och förankring i elt
kulturhistoriskt samman­hang. Förvaltningen av den befintliga bebyggelsen har i
hög grad blivit en gemensam angelägenhet som berör många fler än fastighetsägarna.
Be­stämmelserna i 3 kap. 1 och 12 85 ställer vissa krav på byggnadernas yttre
form och färg och innebär alt bebyggelseomräden med särskilt bevarande­värde
inte får förvanskas. Behövs det bestämmelser för att i ett samman­hang trygga
väsentliga drag i den yttre miljön eller elt bevarande, bör enligl punkt 3
detaljplan krävas. Ett sådant krav kan ibland komma att riktas mot etl mycket
begränsat område, kanske t. o. m. bara för att skydda en enda byggnad. Det
ligger också i sakens natur att planbestämmelser i sådana fall kan bli ganska
detaljerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med uttrycket bebyggelse i punkt 3
avses ocksä med bebyggelsen sam­manhängande anordningar. Det innebär att
förändringar eller bevarande som rör gator eller andra allmänna platser ocksä
innefattas i detaljplane­kravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna motiveringen
(avsnitt 6.2.2) föreslagit att kommu­nerna bl. a. skall i sin verksamhet se
till att områden av riksintresse får en lämplig användning. 1 en hel del fall
medför detla ett behov av begräns­ningar eller särskilda riktlinjer för
bebyggelseutvecklingen. När det gäller skyddsvärda bebyggelseområden av
riksintresse, kan - i enlighet med punkt 3 - reglering genom detaljplan vara
nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra stycke
föreskriver att de bedömningsgrunder som enligt första stycket skall gälla i
fråga om detaljplan för bebyggelse skall tillämpas ocksä på andra anläggningar
som kräver lov enligt 8kap, 2 5, Andra stycket är en naturiig följd av dels
kravet i I kap, 65 på lämplighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;555&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;prövning av markens användning, dels bestämmelsen i 3 kap,
14 5, enligl     5 kap. I § vilken de krav som föreslås gälla byggnader i 3
kap, 1-13 88 också skall gälla anläggningar och anordningar som kräver lov.
Tillämpningen av dessa krav måste därför kunna komma till uttryck i en
detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket föreskrivs atl
detaljplan skall antas för områden med anläggningar i motsvarande situaUoner
som anges i första stycket. Det innebär t, ex, att delaljplanekravei gäller om
flera idrotts- och fritidsan­läggningar samlokaliseras. Likaså krävs delaljplan
för enstaka anläggning med betydande omgivningspåverkan eller som skall
förläggas där det råder konkurrens om marken från bebyggelse m, m. Detaljplan
skall också upp­rättas om en befintlig anläggning t. ex. behöver kompletteras
med skydds­områden, skyddsanordningar, parkering eller en lämplig tillfart.
Sådana frågor har väsenllig betydelse för sakägarna och de boende i grannskapet
och bör därför bestämmas genom detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafens tredje stycke finns
intagen en viktig reservation. I special­motiveringen till 5 kap. 16 5 tar jag
upp de regleringsmöjligheter som PBL erbjuder genom områdesbestämmelser. 1
vissa avseenden är dessa likvär­diga med de som erbjuds genom detaljplan, t.
ex. när det gäller skyddsbe­stämmelser för bebyggelse med särskilt
bevarandevärde (3 kap. 12 8). De­taljplanen är emellertid en myckel mer
fullständig regleringsform med elt obligatoriskt minsla innehåll och generellt
sett krav på störte precision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de förhållanden som enligt
första eller andra siycket utlöser kravel på detaljplan redan på ett
tillräckligt sätt är reglerade genom områdesbe­stämmelser, gäller inte
delaljplanekravei. Förekomsten av områdesbe­stämmelser släcker således
generellt inte ut detaljplanekravet. Områdesbe­stämmelserna måste givetvis ha
ett tillräckligt omfattande och preciserat innehåll för att kravet på
detaljplan skall kunna efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några exempel på delaljplanekravets tillämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att ytterligare belysa
tillämpningen av den nu föreslagna 1 8 skall jag ange några fall, där
detaljplanen är lämplig och nödvändig som reglerings­instrument. Med dessa fall
avser jag att närmast belysa hur jag ser på den nedre gränsen för
detaljplanekravet, dvs. där det kan råda tvekan i frågan om detaljplan behövs
eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Större tätorters närområden, de
s.k. randzonerna, är ett exempel där behov av detaljplaneläggning så gott som
alltid föreligger, oavsett bygg­nadsföretagets omfattning. Behovet att hushålla
med mark, samordna fysiska förhållanden och prioritera mellan motstående
markanvändnings-intressen släller krav pä en sammanvägning som lämpligast sker
genom detaljplaneläggning. Att frågorna prövas i bestämda former ger en garanti
för att alla intressenter kommer till tals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med begreppet större tätorter menar jag orter av en sådan
storlek att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1413&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;556&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
allmänhet finns en uttalad förväntan pä förändringar och efterfrågan pä 5 kap.
1 § den obebyggda marken närmast runt tätortens exploaterade yta. Även inom
vissa delar av mindre tätorters näromräden kan jämförbara omstän­digheter
föreligga och därmed också ett behov av planläggning. Som exem­pel kan nämnas
det område längs en tillfartsväg som ligger i tätortens naturliga
lillväxlriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markens avsedda användning kan i dessa fall ha elt
stort intresse både för en bredare allmänhet och för sakägarna och de boende.
Mycket talar för alt ny bebyggelse framdeles huvudsakligen kommer alt förläggas
som komplettering i omedelbar anslutning till den äldre bebyggelsen. Därmed
kommer mark som tidigare använts för jord- och skogsbruk, daglig rekrea­tion
e.d, att tas i anspråk för nya ändamål. Konflikter om markens använd­ning bör
man enligt min mening så långt som möjligt försöka klara upp i god lid innan
den nya användningen skall förverkligas. Därför anger jag i specialmotiveringen
Ull 5kap. 168 områdesbestämmelser som elt möjligt sätt att i god tid pröva
frågan om markens lämpliga användning, I många fall kommer det emellertid inte
att finnas laglig grund att meddela områdes­bestämmelser. Sådana markkonflikter
bör då enligl min mening lösas genom att en detaljplan antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom omräden med ett existerande eller förväntat
bebyggelsetryck anser jag att kravet på delaljplan blir beroende av vilka
förhållanden som råder på platsen. Ofta torde dessa områden vara desamma som de
nyss nämnda randzonerna. De bör då också behandlas på motsvarande sätl.
Bebyggel­setrycket bör i annat fall vara dokumenterat och ha aktualitet för att
detaljplanekravet skall gälla. Med detla menar jag att det under senare är
skall ha förekommit ett påvisbart intresse att få bygga i området, vilket kan
ha tagit sig uttryck i förfrågningar hos byggnadsnämnden, lämnade bygg­lov
eller avslagna ansökningar. Skälet till atl jag anser att detaljplanekravet bör
hävdas i dessa situationer är att marken bör utnyttjas på ett rationellt och
ändamålsenligt sätt, att den samlade bebyggelsens lämplighet och utformning
därför kan behöva bedömas i ett sammanhang samt att sak­ägarnas och övriga
intressenters intresse av tidig information och medver­kan måste Ullgodoses.
Man bör med andra ord inte genom alt ta ställning i del ena ärendet efter det
andra föregripa den samlade bedömning som måste ske i form av detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områden med bebyggelsetryck kan naturiigtvis också
ligga långt från tätorterna. Som etl exempel kan nämnas områden där efterfrågan
på mark för fritidsbebyggelse är mycket stark. Ett annat exempel är
storstadsregi­onerna. Bebyggelsetrycket gör sig här gällande på betydande
avstånd från de centrala delarna. Möjligheterna till pendling och de starka
motstående markanvändningsintressen som ofta finns innebär att flera kommuner
kan utgöra ett sammanhängande område med bebyggelsetryck. Endast om
förhållandena är okomplicerade, kan detaljplaneläggning här undvaras vid
lämplighetsbedömningen. I sådana fall kan etl ställningslagande i ett bygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;557&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lovsärende grundas på exempelvis en mer preciserad
översiktsplan eller en      5 kap. 1 § enklare planutredning som klariägger
förutsätlningar och restriktioner i grannskapet till den plats där en
byggnadsåtgärd aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närhelen till ell område som redan
har en samlad bebyggelse av viss omfattning, l.ex. en bybildning eller en grupp
med fritidshus, bör också kunna utlösa delaljplanekravei. Här går del
emellertid inte att säga något allmängiltigt. Omfattningen av den aktuella
åtgärden och behovet av sam­ordning med befintlig bebyggelse och befintliga
anläggningar måsle vara avgörande. Även den rådande plansituationen, dvs.
vilket planmaterial som finns, har betydelse. Rör det sig om några enstaka
byggnader vilkas lämplighet i stort kan bedömas pä grundval av översiktsplanen
kan i vissa fall en enkel planutredning utgöra tillräckligt underlag för den
slutliga lämplighetsprövningen av ett bygglovsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill belysa två olika typfall
när det är fräga om utvidgning av en befintlig bebyggelsegrupp. Det ena gäller
utvidgning av bebyggelseområ­den som har detaljplan och det andra utvidgning av
bebyggda omräden där någon detaljplan inte gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När detaljplan finns för ett område
och de tillkommande åtgärderna utanför denna plan inte väntas ge nägon större
återverkan på den befintliga bebyggelsemiljön, kan detaljplan för de
tillkommande åtgärderna mänga gånger undvaras. En förutsättning är alt de behov
som den nya bebyggel­sen tillsammans med den befintliga ger upphov till ändå
går att tillgodose. En annan förutsättning är atl grannarnas intressen kan
beaktas i samband med prövningen av lov. Om en detaljplan finns för den
befintliga bebyggel­sen, kan detta i vissa fall även underlätta lämplighetsprövningen
av till­kommande bebyggelse i anslutning till planområdet. Om grundkarta finns
och tiden medger det, anser jag dock att den mesl ändamålsenliga formen för att
pröva lämpligheten av den tillkommande bebyggelsen och dess samverkan med den
befintliga är att utvidga den befinlliga detaljplanen till att omfatta hela
bebyggelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om hela bebyggelsen däremot har
växt fram utan detaljplan och situa­tionen så småningom ter sig oordnad, kan
det finnas skäl att även vid en mer begränsad utvidgning överväga, om det
behövs plan för hela eller en viss del av området. Sådana skäl kan l.ex. vara
behovel av atl ordna upp miljön som helhet, att gemensamma eller allmänna
anläggningar behövs, att bebyggelsetrycket är stort, att förnyelse av
bebyggelsen är nära förestå­ende eller atl omfattande omvandling av
användningssättet frän l.ex. fritids- till permanentboende pågår. Bestämmelser
för reglering av sådana förhållanden bör meddelas i detaljplan.
Detaljplanekravets tillämpning bör alltså vara beroende av samhällets och de
enskilda intressenternas behov av bestämmelser med sädana verkningar som
tryggar en ändamålsenlig markanvändning och en god miljö i områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av detaljplan kan också
aktualiseras när bostadshus skall upp­föras i närheten av en störande verksamhet
eller omvänt, 1 sådana fall kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1417&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;558&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;detaljplanen tjäna syftet att i förväg bestämma gränserna
för hur långt de 5 kap. 1-2 §§ olika verksamheterna skall fä breda ut sig i
förhållande till varandra och vilka andra bestämmelser som skall gälla för
bebyggelsen och dess omgiv­ning. Behovet av planläggning kan uppslå t, ex. för
att skydda landsbyg­dens näringsliv eller viktiga trafikanläggningar.
Översiktsplanen eller enk­lare planutredningar kan ibland tillgodose detta
behov. Ett varaktigt säker­ställande av skyddsområde för en viss verksamhet
torde dock normalt kräva områdesbestämmelser eller detaljplan. Lokaliseringen
av svinfa­briker och liknande större lantbruksbyggnader med påtagliga
miljöeffekter för befintlig bebyggelse kan också behöva den prövning av
tillåtlighet och placering som en detaljplan medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som är värdefulla från
miljömässig eller kulturhistorisk synpunkt, där bevarandevärdet ändå är starkt
och finns dokumenterat i översiktsplanen eller ett politiskt förankrat s.k.
kulturminnesvårdspro­gram, bör delaljplanekravei normalt hävdas. Detla har jag
nyss berört vid motiveringen av bestämmelsen i punkt 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen vill jag som exempel ta
en anläggning som kan behöva detalj-regleras när det gäller såväl placering som
utformning och tekniskt utföran­de. Det kan gälla en småbåtshamn med
anläggningar i vattnet och byggna­der, upplag m.m. på land. Lokaliseringen i
stort bör vara redovisad i översiktplanen. Inplaceringen i ett kanske känsligt
strandlandskap med mänga intressenter motiverar enligt min mening atl
detaljplan upprättas. I vattenområdet blir det aktuellt med flytande och kanske
fasta bryggor, pirar som kan störa vattenrörelser, fiske etc. Klubbhus,
servicebyggnad, tillfart och parkeringar skall samordnas på land.
Vinteruppläggningen skall organiseras i kvarter med erforderliga brandgator och
kanske skyddande planteringar. Även utformningen av en sådan anläggning bör
enligt min mening normalt regleras i delaljplan. Det torde vara bästa sättet
att tillgo­dose de planmässiga aspekterna och de berördas intressen. Samma
resone­mang är tillämpligt på mänga anläggningar, särskilt sådana som har bety­dande
inverkan pä miljön i området. Om det emellertid bara gäller att pröva markens
lämplighel och därmed anläggningens tillåtlighet samt be­hovet av eventuella
skyddsbestämmelser för omgivningen, bör det räcka att områdesbestämmelser
antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn
tas till befinl­liga bebyggelse-, äganderätts- och faslighetsförhällanden som
kan inverka på planens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de delar som planen medför atl
mark eller särskild rätt till mark kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap,
17-19 55 skall planen dessutom ulformas så att de fördelar som kan vinnas med
den överväger de olägen­heter som planen orsakar enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket Första stycket
motsvarar 125  I mom, första siycket sista meningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1419&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;559&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnadsstadgan
och innebär ingen ändring i förhällande lill gällande rätt, 5 kap. 2 §
Bestämmelsen skall ses som en precisering av hur den allmäni hållna
föreskriften i 1 kap, 4 8 skall lillämpas för alt tillgodose enskilda iniressen
vid detaljplaneläggning, 1 bestämmelsen, som motsvaras av 9kap, 3 8 i
utredningsförslaget och 5 kap, 2 8 i det remitterade lagförslaget, föreskrivs
atl delaljplaner bör utformas bl, a. med hänsyn lagen lill de befinlliga
bebyggelse-, äganderätts- och faslighetsförhällanden som kan inverka på planens
genomförande. Hänsynen skall givetvis gälla även förhållanden i anslutning Ull
planområdet, vilket kan ha särskild betydelse t,ex, vid förändring eller
förnyelse av bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har lagts till på förslag av lagrådel
(yttrandet s, 520- Jag instämmer helt i de argument som lagrådet har fört fram
och vill därför återge resonemanget i dess helhet. Lagrådet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen föreskrivs att detaljplanen bör
utformas bl, a, med hänsyn tagen lill de befinUiga bebyggelse-, äganderätts-
och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Enligt
specialmotiveringen skall bestämmelsen ses som en precisering av hur den
allmänt hållna föreskriften i 1 kap, 4 8(1 kap, 5 8 i lagrådets förslag) skall
tillämpas för att enskilda intressen skall tillgodoses vid detaljplaneläggning.
Särskilt pekar departementschefen på den grannlaga avvägning mellan allmänna
och enskilda intressen som måste göras i de avseenden en plan medför inlösen­rätl.
1 specialmotiveringen jämförs denna intresseavvägning med de be­dömningar som
skall göras enligt 2 kap. 12 8 första stycket expropriations­lagen, där det
föreskrivs att tillstånd till expropriation inte skall meddelas om ändamålet
lämpligen bör tillgodoses pä annat sätt eller om ölägenhe­terna av
expropriationen frän allmän eller enskild synpunkl överväger de fördelar som
kan vinnas genom den. I 9kap. 3 5 utredningsförslaget fanns en bestämmelse med
i huvudsak samma innebörd som avvägningsregeln i expropriationslagen. Den
föreslagna bestämmelsen mötte emellertid kritik frän flera remissinstanser. Den
ansågs bl.a. slå vakt om enskild rätt och bestående markförhållanden på ett
sätt som kunde äventyra en ändamåls­enlig samhällsutveckling.
Departementschefen pekar för sin del på att det kan förekomma att en
fastighetsägare fär avslå mark utan att han får någon motsvarande nytta av
planen. Om i sådant fall en frivillig överenskom­melse inte kan träffas, bör
enligt departementschefen i första hand efter­strävas en planutformning som
medför att minsta möjliga skada uppkom­mer för fastighetsägaren. Leder det till
en frän allmän synpunkt sämre utformning av planen bör dock, framhåller han,
markägarens intresse vika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade förslaget saknas en bestämmelse
som ålägger kom­munen att tillse att en detaljplan i de delar den kan få
expropriaiiva effekter utformas så att de som nödgas avstå mark eller rättigheter
inte drabbas av olägenheter som inte står i rimlig proportion till nyttan av
planen från allmän synpunkt. Departementschefens nyss återgivna uttalanden kan
vis­serligen antas få viss genomslagskraft vid tillämpningen av förevarande
paragraf. Enligt lagrådets mening är det emellertid, främst med tanke på att
den obligatoriska fastställelseprövningen med däri ingående intresseavväg­ningar
slopas, av rättssäkerhetsskäl erforderiigt all lagen innehåller en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1421&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;560&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regel som slår fast kommunens skyldighet i nu
ifrågavarande hänseenden,      5 kap. 2-3 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan regel kan lämpligen tas in som etl andra stycke i
förevarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis angeläget att
arbetet med ett planförslag redan på elt Udigt stadium inriktas på lösningar
som begränsar de olägenheter som kan uppkomma för enskilda iniressen. För att
detta önskemål skall Ullgodoses bör regeln ange atl planen i de delar den
medför alt mark eller rättigheter kan komma att tas i anspråk skall
&amp;quot;utformas&amp;quot; så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de
olägenheter den åsamkar enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom länsstyrelsen enligt det
remitterade förslaget inte självmant kommer att pröva i vad mån en antagen
detaljplan pä etl oacceptabelt säll inkräktar på enskilda intressen måste de enskilda
faslighetsägarna och rättighetsinnehavarna själva bevaka de avvägningar som
kommunen beslu­tar om i planerna och vid missnöje överklaga besluten. Detla
ställer krav på alt fastighetsägarna och rättighetsinnehavarna uppmärksammas på
de konsekvenser i fråga om skyldighet att avstå mark och rättigheter som planen
kan ha för dem. I PBL finns flera beslämmelser som bl. a. har till syfte att
tillgodose delta krav, l.ex. bestämmelserna om samråd, genom­förandebeskrivning
och planhandlingarnas tydlighet. Lagrådet anser emel­lertid att de bestämmelser
som finns inte är tillfyllest för att tillgodose rimliga krav pä rättssäkerhet.
Säsom närmare framgår av lagrådets yttran­de under 5 kap. 20 och 23 85 föreslår
därför lagrådet dels att det i den kungörelse som utfärdas innan ett
planförslag slälls ut för granskning anges vilka fastigheter eller räitigheter
som kan komma att tvångsvis tas i an­språk för planens genomförande, dels att
ägare av fastigheter eller inneha­vare av rättigheter som nu har s.agts alltid
underrättas om utställandet och om beslut om antagande av detaljplan. Han bör
Ullika erhålla uppgift om vad han skall iaktta om han vill överklaga beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har ingen erinran mot vad
lagrådel har förordat. Andra stycket har utformats i enlighet med lagrådets
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8    I detaljplanen skall redovisas och till gränserna
anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
platser såsom gator, vägar, torg och parker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvartersmark
för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanlägg­ningar,
begravningsplatser, anläggningar för irafik, vatten, avlopp och energi samt
skydds- och säkerhetsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vattenområden
för bland annat båthamnar och friluftsbad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om allmänna platser för
vilka kommunen är huvudman skall användningen och utformningen anges. För
kvartersmark och vattenområ­den skall användningen anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 25 och 107 55
byggnadslagen, 9 kap. 7 5 i utred­ningsförslaget och 5 kap. 4§ i det
remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket regleras markens
indelning i tre grupper av huvudända­mål, nämligen mark för allmänna platser,
kvartersmark och vattenområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1423&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;561&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med allmänna platser avses i PBL
gator, vägar, parker och övriga omräden som är allmäni Ullgängliga och avsedda
för gemensaml behov inom planomrädet eller inom ett slörre område. Med gata
avses omräden för fordons- och gångtrafik i en sädan detaljplan där det skall
vara kommu­nalt huvudmannaskap för allmänna platser. Med väg avses omräden för
fordons- och gängtrafik i en sådan detaljplan där kommunen har bestämt att det
inte skall vara kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. Del kan här
gälla enskilda vägar och allmänna vägar. Innebörden av begreppet enskild väg
framgår av 1 5 lagen (1939:608) om enskilda vägar. Vad som är allmän väg
framgår av I 5 väglagen (1971:948). Med anledning av vad lagrådel har anfört
(yttrandet s, 54) vill jag tillägga att det även kan förekomma att staten är
väghållare för vad som i en delaljplan betecknas som gata, nämligen för
allmänna vägar inom en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvartersmark omfattar mark för
enskilda och allmänna byggnader samt alla dagens specialområden utom
vattenområden och vägmark. Uppräk­ningen är inte avsedd att vara uttömmande.
Den avser all mark inom ett planomräde som inte skall utgöra allmän plats eller
eventuellt vattenom­råde. Lagrådet (yttrandet s, 54 0 har framfört invändningar
mot uttrycket &amp;quot;kvartersmark&amp;quot;, eftersom det i gällande rätt har en
snävare innebörd än enligt PBL, Lagrådet har därför föreslagil att enbart
uttrycket &amp;quot;mark&amp;quot; används. Jag anser dock att den påtalade olägenheten
har begränsad bely­delse, om man jämför de stora fördelar som ligger i att man
får ett i praktiskt planarbele hanterligt uttryck som särskiljer de nu avsedda
områ­dena från annan typ av mark, 1 lagtexten har därför ordet
&amp;quot;kvartersmark&amp;quot; behållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser framhåller
behovet av en motsvarighet till dagens specialområden, som medger att mark
säkerställs för ändamålet innan anläggningarnas utformning är känd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För anläggningar uianför tätorterna
eller anläggningar, som inte ligger i omedelbar anslutning till mer omfattande
bebyggelse, kan behovet alt reservera mark tillgodoses med hjälp av
områdesbestämmelser. För trafik­områden som ligger i anslutning till bebyggelse
bör emellertid enligt min mening andra krav ställas på precisionen i planens
bestämmelser för ut­formningen av miljön. De skäl som en del remissinstanser
åberopar för alt behälla dagens specialområden kan nämligen anses gälla även
för bebyg­gelse och andra anläggningar pä kvartersmarken. Det är enligt min
uppfatt­ning rimligt att t, ex, järnvägsområden delas upp i sådana delar som
avses för spårsystem och bangårdar, delar som avses för godshantering, magasin
eller upplag samt delar som avses för mer &amp;quot;publika&amp;quot; ändamål i form av
vänisalar, restauranger och kontor med tillhörande ytor för biltrafik. Där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1425&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;562&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till kan det behövas skyddsområden m, m. Dessa olika delar
har helt olika 5 kap. 3 § miljöeffekter för omgivningen, och därmed bör planens
utformning med hänsyn t. ex, till grannarnas intressen påverkas på olika sätt.
Det grundläg­gande kravet atl så lydligt som möjligt redovisa miljöns
huvudsakliga uiformning bör alltså gälla även inom trafikområden. Däremot
behöver givetvis inte alla detaljer i utformningen av anläggningarna redovisas
eller regleras i detaljplanen. Behovet av detaljreglering mäste naturligtvis an­passas
bl. a. lill förhållandena i omgivningen och till de effekter som
planregleringen får vid bygglovsprövningen enligl PBL eller tillstånds­prövning
enligt annan lagstiftning. Jag anser således att utredningens för­slag i detta
avseende är välgrund.at.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 8.3,1) har jag angett de viktigaste skälen till alt vattenområde bör
behållas som ett huvudändamål i detalj­plan. Eftersom åtgärder i vatten ofta
kräver flera typer av tillstånd enligt olika författningar, vill jag här något
belysa hur jag ser på detaljplanens funktion och verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den praxis som utbildats innebär i
korthet att vattenområden har kunnat avgränsas i förhällande till markområden.
Därigenom har man i detaljplan kunnat fixera t. ex. en strandlinjes avsedda
läge vid en hamn. Bestämmel­ser för vattenområden har i slort sett begränsat
sig till reglering av möjlig­heterna att överbygga vattnet med bryggor. 1
första hand har bestämmel­serna syftat till alt hålla vattenområdet fritt från
störande ingrepp, dvs. närmast en sorts &amp;quot;parkmark&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag syftar inte till någon
ändring av praxis i dessa avseenden. Jag förutser emellertid ett ökat behov av
att genom planläggning enligt PBL kunna ange ett vattenområdes lämpliga
användning för sådana ända­mål som kommunen har ett primärt ansvar att
tillgodose. Förutom rekrea­tionsytor i omedelbar anslutning till bebyggelse kan
det gälla anläggningar för idrotts- och fritidsverksamhet, energiproduktion,
vattenförsörjning m. m. Ändamålen kan med andra ord tillgodose säväl allmänna
rekrea­tionsbehov som mer specifika, exploateringsinriktade syften. Plangenom­förandet
i dessa områden regleras huvudsakligen utanför PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra siycket, som har utformats
i enlighet med lagrådets förslag, ställs krav på atl det för de tre
huvudkategorierna enligl första stycket görs vissa preciseringar i
detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gator och andra allmänna platser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket första meningen
föreskrivs att användningen och utform­ningen av allmänna platser för vilka
kommunen är huvudman skall anges i planen. Av 6kap. 26 och 275§ framgår bl.a.
att kommunen normalt skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1427&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;563&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vara huvudman för gator och allmänna platser, att de skall
upplåtas i takt 5 kap. 3 § med planens genomförande i övrigt saml att de skall
vara utformade enligl detaljplanen och utförda på ett ändamålsenligt sätt.
Gatukostnadernas storlek är beroende bl, a, av ulformningen av gator, parker
och andra allmänna platser. Eftersom kommunen enligt 6 kap, 31-38 85 fär ta ut
ersällning av faslighetsägarna för dessa koslnader, är del angeläget att
sakägarna får inflytande på utformningen och utförandet av den mark för allmän
plats som berör dem. Kravet i första meningen är föranlett av dessa
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det obligaloriska kravet ligger
sädana utformningsfrägor som påverkar koslnaderna för anläggning och drift av
galor, parker och andra allmänna platser. Med utformning avses också, pä samma
sätt som f, n, gäller, bestämmelser om höjdläge för gatumarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare skall användningen anges,
vilket för gatumark innebär att det skall redovisas om den skall avses för
någol speciellt trafikslag, t, ex, kollektivtrafik, varutransporter, cykel-
eller gångtrafik. Likaså skall slörre parkeringsylor på gatumark anges.
Innebörden av sådana bestämmelser är att de organ, som svarar för att
gatumarken ställs i ordning och för trafikföreskrifterna, inom ramen för sin
verksamhet, bör svara för planens genomförande i berörda hänseenden. Jag
förutsätter därför att sådana planbeslämmelser av mer specifikt innehåll
meddelas försl efter samråd med ansvariga organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Parkernas utförande och användning
skall också redovisas i stora drag. Några remissinslanser har efterlyst en mer
genomtänkt diskussion om parkmarkens användning och redovisning i planer. Jag
kan hålla med om att dessa frågor fått en summarisk behandling i utredningens
förslag. Kritiken har sin utgångspunkt i alt även parkmark behandlas som
plantek­niska ytor för olika användning, ingrepp och tekniska åtgärder. Man
efter­lyser en fördjupad beskrivning av marken som del i ekosystemet och vilka
krav som bör ställas på markens användning och olika ingrepp i detta system. En
del av kritikerna efterlyser möjligheter att i plan bättre kunna ange
parkmarkens funkiion, dess utformning och användning. Jag delar den
uppfattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Parkmarken i tätorter har mänga
vikliga funktioner, inte minst för barns utelek samt för sociala kontakter och
kulturaktiviteter av olika slag. Par­kerna har också stor betydelse för
utformningen av en tilltalande och upplevelserik täiortsmiljö. Behovel av
rekreation och motion i anslutning lill bostaden har därför gjort parkerna till
viktiga områden i och i nära anslutning till tätorterna. Till detta kommer att parkmarken
har en väsenl­lig betydelse för lokalklimatet och stadshygienen. Parker utgör
ibland ospecificerade &amp;quot;skiljeremsor&amp;quot; för atl skapa luftighet och
orienterbarhet i stadsomräden. Som park redovisas ibland oanvändbara restylor
av olika slag. Del är alltså uppenbart att parkmarken kan ha många olika
funklio­ner. För alt svara mot detta och med hänsyn till driftskostnaderna
differen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1429&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;564&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tieras parkernas utformning, l.ex. som naturpark, lekpark
eller anlagd      5 kap. 3 § park i olika former. Service- och skölsdbehoven
har också lett till ökat inslag av byggnader och maskinuppställning pä
parkmarken. Det har na­turligtvis stor betydelse för allmänheten och grannar
hur parkerna an­vänds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra styckel i 3 8 föreskriver alt
även parkmarkens användning och uiformning skall anges. Behovet av
planbestämmelser måste självfallet avgöras från fall till fall. Allmänhetens
intresse för utformningen kan vara en omständighet av betydelse. Behovet alt
säkerställa mark för en viss funktion, t, ex, lekytor eller odlingslotter av
olika slag, kan vara en annan. Kostnaderna och omgivningspåverkan är ocksä
viktiga omständigheter. Jag vill emellertid samtidigt peka på de möjligheter
som finns att i plan­beskrivningen och illustrationsmaterial klargöra parkmarkens
närmare an­vändning och utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt vill jag framhålla att 3 5
inte är avsedd att ge upphov till en omfattande reglering av gatumai&amp;quot;ken i
detaljplaner, Å andra sidan är det helt klart atl diskussionen om gatumarkens
användning och den offentliga miljöns utformning fått ökad aktualitet.
Förslaget i 3 kap, 18 8 all de egenskapskrav som ställs upp för tomtmarken
också skall gälla i skälig utsträckning för allmänna platser är ett uttryck för
alt den offentliga miljön bör ägnas större uppmärksamhet vid planläggningen.
Vid stadsförnyelsen talar såväl trafiksaneringsskäl som kraven pä
miljöförbättringar och på ökad tillgänglighet för att gator och andra allmänna
platser behandlas i detaljplanerna, 1 samma riktning verkar de
kommunalekonomiska skälen för att minska kostnader för underhåll och drift av
gator och parker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Användningen av kvartersmark&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 5 andra stycket andra
meningen skall användningen av kvarters­marken anges i detaljplanen. Detta bör
ske genom att man i stort sett särskiljer de huvudkategorier som används i
dagens detaljplaner, nämligen bostad, handel, samlingslokal, kontor, garage,
industri, allmänt ändamål, areell näring och upplag. 1 praxis förekommer också
kombinationer av dessa användningssätt, liksom vissa ytlerligare preciseringar
inom katego­rierna. Kravet på precisering gäller självfallet också de områden
som motsvarar dagens specialområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markens användning skall enligt min
mening inte preciseras mer än som i varje särskilt fall behövs för att syftet
med delaljplanen skall nås. Kraven på detaljering kommer därvidlag att variera.
I specialmotiveringen Ull 7 8 återkommer jag till frågan om precisering av
handelsändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller kvariersmark för
allmänt ändamål framgår av 8 kap, 11 5 fjärde stycket att bygglov inte kan
lämnas, om inte ändamålet är mer specificerat. Det måste därför i planen
preciseras exempelvis för skola, social service, kontorsändamål, brandstation,
kultur- eller idrotlsverksam-het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1431&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;565&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Användningen av vallenområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 kap. 3-4 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket andra meningen
föreskrivs att användningen av vatten­områden skall anges i detaljplan. Jag har
nyss i specialmoliveringen till punkt 3 angett vilka slag av vattenområden som
kan komma att omfattas av detaljplan. Användningen av vattenområde kan avse t,
ex, idrotts- och fritidsändamål, liksom även områden för kommunaltekniska
ändamål, Er­forderiiga skydds- och säkerhetsområden bör också kunna anges. Områ­den
för energiproduktion skall kunna innefatta t, ex, ett undervattenslager för kol
intill ett kraftverk, I recipienlområden inbegrips områden för tipp­ning och
dumpning, nägot som genom marklovsplikt enligt 8 kap, 9 5 kan kontrolleras av
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områden för s,k, vattenbruk, dvs,
odling av fiskyngel, musslor, alger och liknande produktion, bör endast i
undantagsfall bli aktuella. De ligger nämligen vanligtvis inte inom
detaljplaneområden. Om ett område för vattenbruk skulle ingå i en detaljplan
och om området genom fasta anord­ningar har ett direkt samband med utnyttjandet
av ett visst markområde inom planen, bör det kunna reserveras även för
vattenbruk. Av specialmo­tiveringen till 16 5 första stycket 2 framgår att
områdesbestämmelser i vissa fall kan säkerställa etl vattenområde för visst
ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom bestämmelser för
vattenområden kan kommunen styra pröv­ningen av bygglov för byggnader, andra
anläggningar och anordningar enligt 8kap,, liksom prövning av åtgärder som kan
kräva marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 36 5 andra stycket detta kapitel
framgår att det i vissa förfatlningar kommmer att finnas bestämmelser som - på
samma sätt som f, n, -innebär förbud att meddela beslut enligt dessa
författningar som strider mot en detaljplan. Som jag tidigare har anmält kommer
jag i annat sam­manhang atl lägga fram förslag till ändringar i bl, a. detta
avseende i ett antal författningar som berör användningen av riiark och vatten.
Om så­dana ändringar genomförs kan kommunen genom att i en detaljplan ange en
viss användning av ett vattenområde förhindra att tillstånd till annan
användning meddelas enligt nägon av dessa författningar. En i detaljplan
angiven lämplig användning av ett vattenområde befriar givetvis inte från
skyldigheten att söka erforderliga lov enligt andra föriättningar för att
genomföra en åtgärd, även om den är förenlig med detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 5   Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna
platserna inom planområdet, skall det anges i detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i
gällande rält. Den motsvarar 9 kap, 8 8 i utredningsförslaget och 5 kap, 55 i
det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är en följd av förslaget
att ersätta dagens stadsplan och byggnadsplan med en enda planform -
delaljplan. Med denna lösning måste det framgå av detaljplanen om kommunen
avser att överlåta huvud­mannaskapet för mark, avsedd för allmänna plalser,
till någon annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1433&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;566&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har utformats så att den ansluter till beslämmelserna i 6kap. 5 kap. 4 § 265
som stadgar atl det normall är kommunen som är huvudman, 1 vissa områden, t,
ex, fritidsområden och industriområden, bör huvudmannaska­pet, i likhet med vad
som nu tillämpas, kunna överlåtas på fastighetsägar­na. Kriterierna för att
överlåta ansvarei berör jag närmare i specialmoti­veringen till 6kap, 265, Om
kommunen frånträder huvudmannaskapet, behöver utformningen och användningen
enligl 3 8 andra stycket inte alltid anges, men det kan vid behov göras enligt
7 5 första stycket 6. I lagrädsremissens specialmotivering nämndes även
väghållningen inom s.k. storkvarter. Som lagrådet har påpekat (yttrande s.55)
är emellertid delta exempel missvisande, eftersom vägar, andra
förbindelseleder, grön­områden o,d, i sådana fall formellt ingår i
kvartersmarken. Därför är inte 4 8 tillämplig på dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om huvudmannaskapet skall ändras sedan planen
vunnit laga kraft, skall det ske genom en ändring av detaljplanen, som ocksä
bör innefatta eventuell revidering av bestämmelserna om utformningen och
användning­en av allmänna platser. Om gata övergår till att vara allmän väg,
dvs, en ändring sker från kommunal till statlig väghållning eller det omvända,
behöver dock inte detla föranleda planändring, eftersom huvudmannaska­pet
alltjämt åvilar kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att undanröja alla oklarheter om tolkningen av
paragrafen vill jag -utöver vad jag anförde i lagrådsremissen - uttala
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen skulle kunna tydas så att kommunen har
möjlighet att i en och samma plan ange endast vissa allmänna platser - t, ex,
en genom­fartsled eller en del av ett grönområde - och &amp;quot;avsäga sig&amp;quot;
huvudmannaska­pet för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna möjlighet är dock inte avsedd. Tanken är atl
kommunen i en och samma plan måste bestämma sig för att antingen vara eller
inte vara huvudman för allmänna platser. Detla synsätt stämmer väl överens med
dagens system med stadsplan och byggnadsplan. Det betyder att kom­munen
betraktas som huvudman även för l.ex, gatumark som tillika skall utgöra allmän
väg. för vilken staten - enligt beslämmelser i annan lag - skall vara
väghållare. Om staten inte länge skall vara väghållare, innebär detta atl
huvudmannaansvaret alltid faller tillbaka på kommunen på samma sätl som i dag
inom stadsplaneområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra bestämmelser i PBL bygger också på den nu
beskrivna förutsätt­ningen. Som exempel kan pekas på 6 kap. 17 8 som avses
tillämpas endast inom en detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna
platser. Skulle detta huvudmannaskap kunna begränsas lill endast en del av
planen, skulle tveksamhet kunna uppkomma beträffande vad som skall gälla
angående inlösenrätt för återstoden av planen. Oklarhet skulle råda t, ex,
beträffande vem som skulle ha rält att lösa mark som skall användas för allmän
väg inom en detaljplan där kommunen skall vara huvudman för andra allmänna
platser än den allmänna vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1435&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;567&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra lagar hänvisas ofta till antingen områden
med sladsplan eller 5 kap. 4-5 §§ omräden med byggnadsplan. Även här skulle man
råka i svårigheter om det vore möjligl med delat huvudmannaskap inom ett och
samma delalj­planeområde. Som ell exempel kan nämnas 7 5 väglagen där man mäste
precisera i vilka situationer kommunen skall vara skyldig atl tillhandahålla
mark som behövs för allmän väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att undanröja de tänkbara oklarheter som
beskrivits ovan vill jag här slå fast att delat huvudmannaskap inte kan
förekomma inom en och samma plan. En annan sak är alltså alt staten inom en
detaljplan med kommunalt huvudmannaskap kan uppträda som
&amp;quot;väghållare&amp;quot;, vilket är det begrepp som används i väglagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
8 1 detaljplanen skall anges den tid inom vilken lov skall sökas för alt planen
skall få genomföras (genomförandetid). Tiden skall bestämmas så att del finns
rimliga möjligheter all genomföra planen och vara minsl fem och högst femton
år. Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft
eller frän den dag dessförinnan dä någon del av planen får genomföras på grund
av förordnande enligt 13 kap. 85 andra stycket. 1 planen kan anges att tiden
skall räknas frän senare tidpunkt än den då beslulet att anta planen vinner
laga kraft. För skilda områden av planen kan olika genomförandetider bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Saknar planen bestämmelser om genomförandetid, är
tiden femton är från dag som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om förlängning och förnyelse av genomförandetid
finns bestämmelser i 145,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med
lagrådets förslag, avhand­lar frågor om genomförandetid. Den motsvarar 9kap,
178 i utredningsför­slaget och 5 kap, 6 5 i det remitterade lagförslaget. Någon
motsvarighet finns inte i dagens lagstiftning. Förslaget om genomförandetid har
jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt 8,3,1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket skall i detaljplaner
bestämmas en genomförandetid inom vilken lov skall sökas för att planen skall
få genomföras. En ansökan om lov måste alltså ha kommit in lill byggnadsnämnden
före genomföran­detidens utgång för att fastighetsägaren skall vara säker på
att antingen få genomföra de åtgärder planen medger eller ocksä få ersättning
om byggrät­ten begränsas. Detta gäller både för bygglov och marklov. En annan
sak är atl del kan finnas hinder på grund av andra författningar för den sökta
ålgärden. Åtgärder för vilka lov inte behövs berörs inte av bestämmelserna om
genomförandetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av första stycket följer att byggnadsnämnden skall
behandla ärenden om lov med hänsyn till de förutsättningar belräffande
genomförandetiden som gäller när ansökan kom in till nämnden. Det möter inget
hinder för sökanden all påbörja och slutföra de åtgärder som avses med lovet
efter genomförandetidens utgång. Den tidpunkt när åtgärderna skall vara avslu­tade
är endast beroende av lovets giltighetstid enligt 8 kap, 33 5-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1437&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;568&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket föreskrivs att genomförandetiden
skall bestämmas sä atl 5 kap. 5 § det finns rimliga möjligheter att genomföra
planen. Väsentliga faktorer i sammanhanget är t, ex, behovet av en tillräcklig
projekteringstid, faslig-hetsrättsliga frågor och behovet av en tidsmässig
samordning med andra berörda projekt. Beroende bl, a, pä planens innehåll och
inrikining har emellertid också en rad andra förhållanden belydelse för
dimensioneringen av genomförandetiden. Överväganden i dessa avseenden skall
alltså resul­tera i en genomförandetid som ger rimliga möjligheler att
genomföra planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandetiden skall normalt
räknas från den dag planbeslulel vin­ner laga kraft, I planen skall således
inte anges den Udpunkl dä genomfö­randetiden löper ut, utan endasi en viss
tidsrymd. Som ulredningen har påpekat kan det uppstå situationer, där man vill
bestämma genomförande­tiden så atl den börjar löpa först några år efler det att
planen har vunnit laga kraft. Genom att beslämmia olika tider för olika delar
av planen får man en praktisk möjlighet atl styra etappvis utbyggnad. Jag vill
här göra del tillägget i förhållande till lagrådsremissen att en ytterligare
fördel med detta system är att det blir möjligt alt medge tillfällig
markanvändning i ett skede innan genomförandetiden för det definitivt bestämda
ändamålet börjar löpa. För att systemet skall fungera måste del framgå av
planen vid vilken tidpunkt genomförandeliden börjar löpa i olika områden. Kom­munen
kan därmed planlägga sä att mark t. ex. i en mindre tätort eller ett större
exploateringsområde blir successivt tillgänglig för bebyggelse. Tak­ten och
turordningen mellan de olika områdena kan bestämmas för att svara mot en
naturlig efterfrågan på orten och en rationell utbyggnad med hänsyn till
sociala, tekniska och kommunalekonomiska faktorer. Första stycket har utformats
sä alt sådan etappvis utbyggnad blir möjlig, t, ex. i enlighet med
bosladsförsörjningsprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet (yttrandet
s,56) har det tillägget gjorts i första stycket atl genomförandetiden kan börja
löpa redan innan planbeslulel har vunnit laga kraft, nämligen i sådan del av
planen som får genomföras pä grund av elt förordnande av någon besvärsinstans
enligt 13 kap, 8 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att genomförandetiden löpt ul bör
givetvis inte hindra ett positivt ställ­ningstagande till ansökningar om lov.
Anser kommunen att planen alltjämt är aktuell, behöver kommunen inte fatta
något som helst beslut för att den skall försätta att gälla. Vad som händer när
genomförandetiden löpt ut är att fastighetsägaren inte längre kan vara säker på
att få lov. Planen kan ändras eller upphävas enligt 11 5 andra stycket utan
beaktande av sökan­dens önskemål om att få utföra en planenlig åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om genomförandetid i
58 är avsedda bl,a, att trygga fastighetsägarnas möjligheter att utnyttja de
exploateringsförmåner av oli­ka slag som planen medför. Genomförandetiden har
därutöver betydelse bl, a, för kommunens skyldigheter att upplåta allmänna
plalser till allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1439&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;569&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;begagnande (6kap, 268) och för kommunens rätt att lösa
mark (6 kap, 5 kap. 5 § 24 8), Planer som endast medför restriktioner eller
skyldigheter eller som innebär att rättigheterna redan i stort sett är
utnyttjade genom den befinl­liga bebyggelsen, behöver således inte av hänsyn
till fastighetsägarna ha någon bestämmelse om genomförandetid. Det kommer dock
med säkerhet att uppslå en hel del gränsfall där tveksamhet kan råda om planen
medför några fastighetsekonomiska fördelar eller om den medför skyldigheter för
kommunen i fråga om upplålande av allmänna platser. Mot den nu angivna
bakgrunden har 5 8 första stycket utformats så att alla detaljplaner skall
innehålla bestämmelser om genomförandetid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s,560 har
anfört i huvudsak följande kritiska syn­punkter på förslaget såvitt avser reglerna
om genomförandetid:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den tidpunkt, från vilken
genomförandeliden skall löpa, kan fritt be­stämmas av kommunen. Om kommunen
beslutar att tiden skall börja långt efter det att planen vunnit laga kraft
kommer berörda fastigheter under hela denna tid inte att kunna användas för
sitt i planen avsedda ändamål. Före genomförandetiden kan bygglov vägras till
åtgärd som avses med planen. Ett sådant lov skulle nämligen strida mol
detaljplanens bestämmel­ser. Den exploateringsrätt som planen medför blir
alltså vilande och kan ej utnyttjas under tiden mellan planens antagande och
genomförandetidens början. Man frågar sig om detla verkligen är avsett och om
inte i vart fall någon tidsgräns bör ställas upp. Som bestämmelsen är utformad
lämnar den möjlighet öppen att ensidigt tillgodose kommunens iniressen och den
kan även medföra olikheter i tillämpningen. När man anser genomförande­liden
vara en planbestämmelse, borde bygglov inte heller kunna meddelas sedan
genomförandetiden löpt ut. I specialmotiveringen uttalas emellertid att den
omständigheten att genomförandetiden gått lill ända givetvis inte hindrar ett
positivt ställningstagande till ansökningar om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen har fält en vidsträckt
rätt atl förlänga och l,o,m. förnya genomförandetiden. Den sammanlagda genomförandetiden
kan dä bli myckel läng. Detla står i mindre god överensstämriielse med att
enligt huvudregeln i förevarande paragraf maximitiden är femton år. Inte heller
hindrar bestämmelserna atl tid för tillfällig markanvändning löper ännu sedan
genomförandetiden har gått till ända. En sådan ordning synes mind­re lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som reglerna utformats lorde
ofrånkomligen också vissa tillämpnings­svårigheter uppstå. Om kommunen bestämt
viss dag när genomförandeti­den skall börja, kan det när besvär ogillas
inträffa all denna tidpunkt passerats dä ärendet avgörs. Hur man då skall
förfara är inte berört i remitterade förslaget. En möjlighet är att det får
anses ankomma pä över­prövande myndighet att beslämma ny tid från vilken
genomförandetiden skall räknas. En så bestämd tidpunkt kan emellertid komma att
passa mindre bra med övrig kommunal planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För skilda delar av planen kan
olika genomförandetider bestämmas. Regeln är betingad av att en planerad
utbyggnad skall kunna anpassas till skolor, va-anläggningar och annan service
som kommunen skall ombe­sörja. Om kommunen beslutat att genomförandetiden för
en etapp skall börja löpa år 1990 och för en följande etapp är 1995 kan
tidsskillnaden krympa på etl inte avsett eller önskvärt sätt i fall starten för
den första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1441&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;570&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;etappen blir förskjuten på grund av besvär över planen.
Detta kan man 5 kap. 5 § visserligen komma till rätta med genom atl relatera
genomförandetiden för en senare etapp till viss lid efter det atl
genomförandetiden för en tidigare etapp helt eller delvis börjat löpa. Om en
etappvis utbyggnad tidsmässigt har samband med kommunens hela
bostadsförsörjningsprogram, är emel­lertid den antydda utvägen knappast
framkomlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De av lagrådet nu antydda problemen
är inte alls eller endast knapphän­digt belysta i motiven. Lagrådet beklagar
detta särskilt som reglerna om den tidsbegränsade exploateringsrätten hör till
de mest centrala avsnitten i PBL. Lagrådet, som anser sig inte kunna
reservationslöst tillstyrka de föreslagna reglerna, efterlyser klarare
uttalanden frän departementsche­fens sida i de frågor som här har berörts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till bemötande av dessa kritiska anmärkningar vill jag
anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet påpekar kan bygglov
vägras före genomförandetidens bör­jan, eftersom en åtgärd då strider mot
planbestämmelsen om genomföran­detid. Stödet för en vägran finns i 8 kap. 11 5
första stycket &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom ett tillägg i
nämnda punkl bör föreskrivas att det förhållandet att genomföran­detiden löpt
ul inte utgör hinder mot att bygglov lämnas. Atl ett system med varierande
genomförandetider kan medföra olikheter i tillämpningen ligger i sakens natur.
Någon lidsgräns för kommunens möjlighet alt skjuta upp genomförandetidens
början anser jag inte bör läggas fast. Kommuner­na bör ha fullständig rådighet
över detta, och jag är övertygad om att möjligheten inte kommer att utnyttjas
pä ett sätt som innebär orimligl länga väntetider för faslighetsägarna. Hela
den kommunala planeringen bygger ju på att igångsättningen av ett projekt skall
ske vid en tidpunkt som ur alla tänkbara aspekter är lämpligast. Det är mot den
bakgrunden ytterst osan­nolikt att kommunen skulle binda sig vid en byggstart
som ligger sä långt fram i tiden atl kommunen inte kan bedöma konsekvenserna
för samhälls­byggandet i slort. Hellre torde man då välja att vänta med hela
planbeslulel för det aktuella området, till dess genomförandet kan med slor
sannolikhet överblickas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lika litet som jag kan finna nägra
olägenheter med alt byggrätten i en del fall inte kan tas i anspråk genast, kan
jag inse att det strider mol syftet med reformen att kommunen kan genom
förlängning eller förnyelse låta den i planen medgivna byggrätten, om den
fortfarande är aktuell odi angelägen, få en längre giltigheislid än vad man
ursprungligen bestämt. Man får hålla i minnet den grundsaisen att en plan, vars
genomförandelid har gått ut. fortsätter att gälla sä länge kommunen inte har
ändrade avsikter med områdets användning och visar aktivitet för alt fullfölja
dessa avsikter. Alt genomförandetiden genom ett formellt beslut förlängs eller
förnyas kan alltså helt enkelt ses som en bekräftelse på atl kommunen bedömer
planen som alltjämt aktuell, åtminstone för en viss ytterligare tid framåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formellt sett är del myckel riktigt
så som lagrådel har påpekat atl tid för tillfällig markanvändning - som kan
vara högst tio år - kan löpa under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1443&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;571&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hela
genomförandetiden och även under tiden därefter. Jag häller det dock      5
kap. 5 § inte för troligt att kommunerna kommer alt kombinera de i lagen
medgivna tidsfristerna på ett så föga ändamålsenligt sätt. Därför bör man vid
utform­ningen av regelsystemet kunna bortse från risken för atl etl och samma
planbeslut innehåller en så egendomlig reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har också tagit upp frågan om hur
besvärsprövning kan inver­ka på genomförandetidens längd när det i planen har
bestämts att genom­förandetiden skall börja vid en senare tidpunkt än den dä
beslutet att anta planen vinner laga kraft, Genomförandelidens början i dessa
fall torde emellertid i praktiken ligga så långt fram alt några problem av det
slag som lagrådet tar upp inte behöver uppkomma. Om så ändå skulle ske i något
enstaka fall, kan vissa komplikationer onekligen uppstå, I likhet med lagrådet
anser jag det inte förenligt med lagens syften alt överiåta på statliga organ
att i samband med överprövning bestämma en ny tid från vilken genomförandetiden
skall räknas. Någon automatiskt verkande regel om förlängning av tiden är inte
heller lämplig. Därför är den enda åter­stående lösningen att kommunen i det
uppkomna läget får ta upp planären­det på nytt och bestämma en längre
genomförandetid. Enligt min uppfatt­ning är det dock inte nödvändigt att i
lagen särskilt reglera denna situation. På goda grunder kan man utgå från att
kommunerna ändå medverkar till en föriängning av tiden i dessa fall. Den
genomgående principen är ju att tiden skall bestämmas så att det finns rimliga
möjligheter att genomföra planen. Givetvis bör föriängningen av tiden kunna ske
enligt reglerna om enkelt planförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en detaljplan, trots föreskrifterna i första
stycket, skulle sakna bestämmelser om genomförandetid, skall enligt andra
stycket genomföran­detiden anses vara femton är räknat från det planen vinner
laga kraft eller får genomföras dessförinnan på grund av ett förordnande enligt
13 kap. 8 5 andra stycket. Någon särskild spärregel behöver inte införas som
hindrar alt besvärsmyndigheterna förordnar om tidigare genomförande för sådana
delar av planen där kommunen har bestämt att genomförandeUden skall räknas
först från en senare tidpunkt än den dag då beslutet vinner laga kraft. Ett
förordnande enligt 13 kap. 8 8 andra styckel kan meddelas endast pä kommunens
begäran. Detta utgör en tillräcklig reglering i nämnda avseende. Andra styckel
är en nödvändig följd av de rättsverkningar som är knutna till
genomförandetiden. Såväl kommunen som fastighetsägarna måste l.ex. ha klarhet
om vilka förutsättningar som enligt II 5 gäller för att ändra eller upphäva
planen, huruvida kommunen har rätt att lösa mark enligt 6 kap. 24 8 och vilka
ersättningsregler som skall gälla i händelse av inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det remitterade lagförslaget föreslogs tiden till tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s. 57) har anmält tveksamhet
inför behovet av hjälp-regeln i andra stycket och dessutom påpekat alt den i en
viss situation kan leda till rätisföriusier för enskilda, Lagrådel avser
följande situation. En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1445&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;572&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;detaljplan med femton års genomförandelid har antagits.
Kort tid därefter      5 kap. 5 — 7 §S ändras planen, varvid genomförandelid
inte bestäms. Tiden blir då på grund av den föreslagna regeln kortare än den
ursprungligen var.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är givet atl en presumtionsregd
inte bör ha sädana negativa verk­ningar. Jag anser alt den bästa lösningen för
detta - sannolika mycket ovanliga - fall kan uppnås, om liden enligt andra
stycket besläms till femton år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På lagrådets förslag har i tredje
stycket förts in en hänvisning till bestäm­melserna om förlängning och
förnyelse av genomförandetid i 14 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Medger delaljplanen tillfällig användning av mark
eller byggnader&lt;br&gt;
enligt 78 första stycket 9, skall i planen bestämmas den tid under vilken&lt;br&gt;
användningen får pågå. Tiden får bestämmas till högst tio år och skall&lt;br&gt;
räknas från den dag som anges i 5 8 första stycket. Saknar planen bestäm­&lt;br&gt;
melser om tiden, är denna fem är. Om förlängning av tiden finns bestäm­&lt;br&gt;
melser i 15 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen som saknar motsvarighet
i gällande rätt, svarar delvis mot 9 kap. 18 8 andra stycket i
utredningsförslaget och 5 kap. 68 tredje stycket i det remitterade
lagförslaget. Paragrafen avser sådana planer som innehål­ler bestämmelser om
Ullfällig markanvändning enligt 7 8 första stycket 9. Jag hänvisar till
behandlingen av frågan om tillfällig markanvändning i den allmänna motiveringen
(avsnitt 8.3.2) och i specialmoliveringen till 7 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 5 Utöver vad som enligt 3 8 skall redovisas i
detaljplanen får i planen&lt;br&gt;
meddelas bestämmelser om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,      i vad män åtgärder kräver
lov enligt 8 kap. 5 5 tredje stycket, 6 § första&lt;br&gt;
stycket 2 och 3, 8 5 första styckel samt 9 5 första och andra styckena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den största
omfattning i vilken byggande över och under markytan får ske och, om det finns
särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen eller miljön, även den
minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnaders
användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestämmas andelen lägenheter av
olika slag och storlek,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering,
utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar och
tomter, varvid ombyggnadsbeslämmelser enligt 3 kap, 108 tredje stycket och
skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap, 12 8 får meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vegetation samt
markytans uiformning och höjdläge,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning och
utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stängsel samt
utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering och
utformning av parkeringsplatser saml förbud att använ­da viss mark för
parkering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillfällig
användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för
det ändamål som anges i planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10,   markreservai för allmänna
ledningar, energianläggningar samt trafik-&lt;br&gt;
och väganordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11,   skyddsanordningar för att
motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;
och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1447&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;573&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas      5
kap. 7 § enligt miljöskyddslagen (1969: 387),.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12, principerna för fastighetsindelningen och för
inrällande av gemen­samhetsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om
exploateringssam­verkan enligt 6 kap, 2 5- Om en detaljplan antas efter det att
ett exploate­ringsbeslut enligt lagen (0000:000) om exploateringssamverkan har
vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligl
nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon faslighet vars ägare inte
deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är
nödvändigt med hänsyn lill syftet med den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats i huvudsaklig
överensstämmelse med lagrådets förslag, motsvarar främsi 25 5 iredje stycket
och 107 5 tredje stycket byggnadslagen samt 9 5 tredje stycket och 12 8 2 mom,
tredje stycket byggnadsstadgan. Motsvarigheten i utredningsförslaget är 9 kap,
9-15 85 samt 18 och 19 85, Första stycket motsvarar 5 kap, 8 8 och andra
siycket 5 kap, 7 5 i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslå
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Pä förslag av lagrådel (yttrandet s, 58) har första
stycket utformats sä att det uttömmande anger de förhållanden som får regleras
i en detaljplan. Det remitterade förslaget var i stället utformat som en
exemplifierande uppräk­ning av vad en detaljplan fär innehålla. Lagrådets skäl
för alt frångå modellen med en exemplifiering är främst att det knappast synes
bli aktu­ellt att i en detaljplan reglera andra frågor än de i lagtexten
uppräknade. Dessutom är det enligt lagrådet från principiell synpunkl önskvärt
att lagen sätter en gräns för de frågor som en kommun får reglera i en
detaljplan. Jag kan ansluta mig till lagrådets uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samspelet mellan de olika bestämmelserna i
inledningen av 5 kap, vill jag förklara på följande sätt. I 3-6 88 ställs
minimikraven på en detaljplan. Med stöd av 7 5 första stycket och 88 kan
kommunen därutöver i planen ta upp de bestämmelser som behövs för att i ett
sammanhang reglera de fysiska förhållanden som från allmän eller grannerättslig
synpunkt behöver bestämmas. Bestämmelsernas omfattning skall avgöras med hänsyn
både till de åtgärder som planen avser att reglera inom planområdel och till
förhållandena i planområdets omgivning. Meningen med 7 5 första stycket är med
andra ord att tillhandahålla kommunen de instrument med vilka förutsättningar
kan skapas för en god helhetslösning utifrån de förhållan­den som är kända vid
planläggningstillfället. I beskrivningen Ull planen bör kommunen motivera
omfånget och delaljeringsgraden av planens bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande
innehållet i de olika punkterna vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1449&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;574&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 kap. 7 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av punkt 1 framgår möjligheten att genom
bestämmelser i delaljplan ange vilka åtgärder som samhället avser all pröva
genom lov. Motiven till detta har jag tidigare redovisat (avsnitt 12.1). Det
kan vara befogat att häri korthet samlat redovisa hur delta är tänkt att
fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den normala skyldigheten att söka lov finns angiven
i 8 kap. I 8 beträf­fande byggnader och i 8 kap. 2 8 för andra anläggningar.
Från den normala skyldigheten ges genom 8kap. 4 8 vissa lättnader för en- eller
tvåbostads­hus. Befrielsen gäller en del mindre, invändiga åtgärder,
installationer, viss omfärgning, trädgårdsmurar, skärmtak och mindre ulhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att detaljplanekravet enligt I 8
gör sig gällande i etl visst område och kommunen har antagit en plan motiverar
i sig en ökad sam­hailskontroll av olika åtgärder i miljön. Beslutet att anla
en detaljplan, som vinner laga kraft, medför sålunda alt tillståndsplikten
utökas i ett par avseenden. Först kan nämnas att bygglovsplikten enligl vad som
före­skrivs i 8 kap. 3 8 första stycket utvidgas till alt omfatta omfärgning,
byte av fasadbeklädnad eller takläckningsmalerial, ändringar som avsevärt på­verkar
byggnadens yttre utseende saml uppsättande och väsentlig ändring av skyltar och
ljusanordningar. Vidare krävs rivningslov enligt 8 kap. 8 5 första siycket, om
inte annat besläms i planen, och marklov för större schaktning eller fyllning
enligt 8 kap. 9 8 första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom särskilda bestämmelser i delaljplan kan
kontrollen ökas ytterli­gare enligt 8 kap. 6 8. För en- eller tväbostadshus kan
med stöd av nämnda paragraf omfärgning göras lovpliktig. För alla byggnader med
särskilt bevarandevärde enligt 3 kap, 12 5 kan en planbestämmelse utlösa
skyldig­het att söka lov för underhållsåtgärder. Vidare kan skyldighet införas
alt söka marklov även för trädfällning och skogsplantering enligt 8 kap, 9 5
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns också möjligheter atl genom bestämmelser
i detaljplan minska skyldigheten att söka lov. Kolonistugor och enklare
fritidshus som byggs enligt planen kan sålunda befrias från bygglov enligt 8
kap, 5 5 tredje stycket, I 8 kap. 5 5 första stycket 5 har också införts
möjlighet för kom­munen alt medge befrielse från bygglovsplikt för tillbyggnad
och andra ändringar av industribyggnader. Vidare kan som nämnts enligt 8 kap, 8
8 första stycket bestämmas att rivningslov inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sammanlagda möjligheterna att variera lovplikten
är ganska stora. Hur de är avsedda att användas framgår främst av
specialmotiveringen till 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 avser den vikliga möjligheten att genom
beslämmelser i detalj­plan avgränsa exploateringsrätten. Förslaget innebär att
nuvarande praxis bibehålls, dvs. byggrätten skall uttryckas i maximimått men
undantagsvis kan den även anges i minimimått (se avsnitt 8.3.2). Enligt praxis
kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;575&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regleringen avse bl, a. byggnaders längd, bredd, höjd,
källardjup och vä- 5 kap. 7 .&amp;lt;&amp;gt;' ningsantal. De krav pä planefs tydlighet
som föreslås i 95 tredje stycket innebär att miljöns utformning skall framgå
relalivt klart. 1 den allmänna motiveringen (avsnitt 8.3,3) har jag redovisat
att detta inte behöver leda lill att tekniken med flexibel detaljplan slopas. Däremot
bör det medföra att flexibiliteten inte kan vara total, utan att den behöver
inskränkas i vissa delar av området och för områden med viss belägenhet, Detla
betyder i sin tur att exploateringens intensitet och karaktär vid planens
utformning mäste framgå på ett sådant sätt att sakägarnas och övriga berördas
intres­sen samt medborgarinflylandel tillgodoses. Jag ålerkommer till frågan om
flexibel plan i specialmotiveringen till 98,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 ger också möjlighet alt,
liksom i dag. begränsa exploaleringsräl-ten under mark. En sädan begränsning
kan vara påkallad t. ex, för att skikta undermarkens utnyttjande för olika
ändamål eller för att tillgodose säkerhets- och skyddsintressen. Förutom av
hänsyn till hydrologiska för­hållanden kan beslämmelser behövas för atl l.ex.
motverka rasrisker och radonstrålning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med stöd av punkt 2 kan också,
liksom i dag är möjligt, föreskrivas att viss mark skall undantas från
bebyggelse, s. k. punktprickad mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 3 kan bestämmelser
meddelas i fräga om byggnaders an­vändningssätt. Enligt såväl dagens ordning
som PBL skall byggnaders användningssätt i princip vara identiskt med del
användningssätt som har bestämts för marken. 1 vissa fall kan det dock finnas
behov av att specifi­cera vissa byggnaders användning inom t. ex. ett
industriområde. Även en byggnads användning i höjdled kan behöva regleras. Inom
stadsförnyel­searbetet kan det inom ramen för en given markanvändning behöva be­stämmas
var inom ell kvarter gemensamhetslokaler, service, skyddsrum o, d, bör förläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här vill jag emellertid ta upp en
viktig reservation. Det gäller frågan om hur bostadsbyggnaders användning för
fritidsbruk eller som fast bostad skall kunna regleras. Flera remissinstanser
har uppehållit sig vid detta och därvid pekat på behovel av att kunna reglera
fritidsbebyggelse så att den varaktigt kan användas endasi för fritidsbruk. Man
vill därmed kunna säkerställa att bebyggelsen inte omvandlas till
permanentbostader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill till att börja med
klargöra atl jag inte är beredd att föreslå bestämmelser som gör del möjligt
att reglera användningen av bostäder på del sätt som remissinstanserna synes
åsyfta. Däremot anser jag atl del inte bör finnas något hinder mot att kommunen
i sin planläggning på olika sätt tar in beslämmelser som gör en avsedd
bebyggelse speciellt lämpad anting­en för fritidsbruk eller också för
permanentboende. Detaljplan bör således kunna utformas och markens ändamål
bestämmas speciellt för fritidsbruk. Likaså bör exploateringsgraden,
tomtstorleken samt byggnadernas storlek&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1453&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;576&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
utformning kunna regleras i detta syfte. Del bör t, ex. vara möjligt atl      5
kap. 7 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreskriva
att vind eller källare inte får inredas eller utföras. Att fritidshus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
kunna ulföras i enklare standard framgår av bestämmelsen i 3 kap. 9 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;första
stycket. Även vägstandarden kan regleras. Beslämmelser av denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;art
bör fä betydande verkningar vid etablering av ny bebyggelse i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan medveten strävan från kommunen, som kommit till uttryck i en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;speciellt
utformad delaljplan, bör också göra det helt klart för berörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastighetsägare
vilka villkor som gäller för boendet inom området. Av vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jag nyss anförde följer
att jag inte är beredd att föreslå bygglovsplikt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändrad
användning från fritidsbruk till permanent bruk, för att på det sättet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gripa
in i befintliga områdens omvandling. Av specialmotiveringen lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. I 5 framgår att en sädan omvandling inte behöver lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 likhet med ulredningen (s. 342) anser jag att del
i vissa fall kan finnas behov av en mer preciserad angivelse av byggnaders
användning än som sker i dag. Begreppet handelsändamål l.ex. är sä oprecist att
det inte ger tillräcklig möjlighet alt reglera niarkanvändningen på elt
lämpligt sätt vare sig från allmän synpunkt eller med hänsyn till granneinlresset.
Handelsän­damål har l.ex, i praxis också ansetts inrymma kontor.
Gränsdragningen mellan industri, lager och handel är också flytande.
Utredningens förslag till preciseringar får starkt slöd av remissinstanserna.
Jag förutsätter all dessa frågor kommer att närmare behandlas i allmänna räd
till kommuner­na och vill för egen del nägot kommentera preciseringen av
handelsända­målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konsumenterna bör ha tillgäng till ett allsidigt
sammansatt utbud av varor och tjänster och kunna prioritera mellan t. ex. låga
priser, närhet till butiken och hög servicegrad. Kommunen har ett ansvar för
att markens användning planeras så alt denna valfrihet så långl möjligl skall
kunna upprätthållas. En hel del kommuner anger riktlinjer i dessa frågor i form
av s.k. varuförsörjningsplaner. 1 PBL:s inledande bestämmelser har angetts att
den fysiska planläggningen skall beakta behovet av mark bl. a. för kommersiell
service. Kommunen ansvarar också för att den fysiska miljön fär en lämplig
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för planeringen bör konkurrensen ges ett
så fritt spelrum som möjligt för att hålla priserna nere och öka företagens
effektivitet till konsumenternas fördel. De långsiktiga aspekterna är i detta
sammanhang väsentliga och bör komma till uttryck i översiktsplanen. Detaljplanen
mäste utformas så att den möjliggör förändring och förnyelse, t. ex. etable­ring
av nya butiksformer. Detta är en förutsättning för en rationell utveck­ling av
handeln. Frän dessa utgångspunkter bör handelsändamälet inte preciseras
ytterligare i delaljplan, om det inte finns särskilda skäl. Sädana skäl kan
enligt min mening bl. a. vara att möjliggöra en för konsumenterna lämplig
butiksstruktur, hänsyn till omgivningen samt kvartersmarkens och bebyggelsens
lämpliga utformning i det aktuella fallet. 1 detaljplan bör då kunna meddelas
beslämmelser i syfte att särskilja följande ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;577&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till att börja med vill jag
konstatera att handelsområden och industriom- 5 kap. 7 § råden lillgodoser
olika behov och mäsle förläggas och utformas med hän­syn härtill. Dessa
områdestyper påverkar bebyggelseområdenas översikt­liga struktur. Kraven pä
trafikförsörjning, omgivningshygieniska hänsyn och områdenas miljöulformning
skiljer sig i flera avseenden. Det är angelä­get att bl. a. här angivna egenskaper
kan regleras i den fysiska planlägg­ningen. Genom detaljplan bör det därtor
vara möjligt alt dra en skarp gräns mellan handelsområden och industriområden.
Som framgår av specialmo­tiveringen till 8 kap. 1 8 punkl 3 föreslår jag alt
det skall krävas bygglov för att ändra användningen av en byggnad från handels-
till industriändamål och omvänt. Vid prövningen av ansökningar om lov till
sädana ändringar blir planens beslämmelse styrande, sä atl bygglov skall vägras
om åtgärden strider mot planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller önskemålet
från några remissinstanser om att närmare kunna reglera olika former av handel,
uppslår vissa problem med hänsyn till behovet av en effektiv, fungerande
konkurrens. Handel bedrivs i många former, såsom t, ex, partihandel, postorder,
storköp och detalj­handel. Även kombinationer av de olika formerna förekommer.
Varusorti­mentet varierar ocksä starkt. Från lokaliserings- och
planutformningssyn­punkt kan det ibland vara befogat att göra en precisering av
handelsända­målet. Vid en avvägning mellan kraven på konkurrens och styrning
enligt PBL mot en lämplig samhällsutveckling har jag stannat för att planlägg­ningen
av nyss angivna skäl skall kunna ange en huvudsaklig användning av kvariersmark
för partihandel eller detaljhandel. Partihandel bör i plan­läggningssammanhang
normalt hänföras till kategorin industriändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även inom gruppen detaljhandel bör
viss reglering vara möjlig men också här vill jag understryka atl det även är
ett samhällsintresse att inte onödigtvis begränsa konkurrensmöjligheterna. 1
detaljhandel kan man ur­skilja vissa varuslag som i praktiken visat sig medföra
alldeles speciella planproblem. Det gäller framför allt varor som levereras med
tunga trans­portmedel och säljs i myckel stora byggnader, l.ex. kallager, varifrån
kunden ofta hämtar varan med bil. Det medför bl. a. krav pä stora parke­ringsplatser.
Jag syftar här på varuslag som möbler och inredning, bilar, husvagnar, båtar,
byggmaterial och trädgårdsartiklar. Där planförhålla-dena sä kräver, anser jag
det bör vara möjligt att genom bestämmelser i detaljplan skilja ut områden där
handeln får avse resp. inte avse sådana skrymmande varuslag inom detaljhandeln.
På det sättet bör man med planen kunna åstadkomma en lämplig lokalisering och
miljö för denna typ av handel. Jag vill framhålla atl byggnadsnämnden vid
prövningen av lov inom en sädan detaljplan inte har atl ta ställning vare sig
till behovet av verksamheten i fräga eller till frågan om olika företag skall
ges likvärdiga förutsätlningar inom områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom kategorin detaljhandel kan
livsmedelshandeln i vissa lägen behöva begränsas eller helt förbjudas med
hänsyn till kravet på en lämplig sam-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1457&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;578&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hällsutveckling. Som exempel kan nämnas stormarknader
eller bensinsta- 5 kap. 7 § tioner. 1 enlighet med praxis bör del kunna ske
genom en beslämmelse i detaljplan som anger maximal yla som sammanlaget får
användas för handel med livsmedel. En sådan begränsning bör givetvis inte göras
så snäv alt rimliga anspråk på rationalisering inte kan tillgodoses i ett
senare skede. Jag förutsätter vidare att sådana begränsningar meddelas endast
om kommunen har gjort en utredning om serviceförhållandena i berörda områ­den
och utredningen visar att begränsningarna är nödvändiga för en totalt sett
ändamålsenlig handdsslruktur. Sådana utredningar ingår normalt i kommunala
varuförsörjningsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När kommunen i detaljplan har
preciserat handelsändamälet i nägol här angivet avseende, fär någon ytlerligare
precisering eller avgränsning inte läggas till grund för prövningen av bygglov.
Det är alltså inte möjligt att med stöd av bestämmelserna i 2 kap. vägra lov
Ull en åtgärd som är förenlig med detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt sista meningen i punkt 3 kan
bestämmelser meddelas om lägen­hetssammansättningen i bostadshus. Med uttrycket
storiek avses lägenhe­ternas bruksarea, antal rumsenheter eller motsvarande.
Med uttrycket lägenheter av olika slag avses ordinära familjelägenheter,
studentlägen­heter, servicelägenheter och olika lägenhetstyper för kollektivboende.
Be­stämmelser om lägenhetssammansätlningen bör användas endast om det finns
vägande sociala skäl eller bosladsförsörjningsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 4 ger möjlighet att anta en
plan med bestämmelser om placering, utformning och utförande av byggnader och
andra anläggningar. Enligt vedertagen praxis kan regleringen bl. a. avse
byggnads läge pä tomten, dess takvinkel, fasadmaterial, takläckningsmaterial
och färg. Någon änd­ring härvidlag är inte avsedd. I det remitterade
lagförslaget angavs (5 kap. 882) att planbeslämmelser kan avse även
&amp;quot;byggnadssättet&amp;quot;. Med delta uttryck avses frågan om byggnader skall
uppföras fristående eller på olika sätt sammanbyggda. Byggnadssättet är alltså
en fråga om placering och utformning och kan därför regleras enligt punkt 4.
Detta har lett fram till slutsatsen att termen &amp;quot;byggnadssättet&amp;quot; kan
avvaras i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del av bestämmelserna i 3kap. är
nya eller har fåll ökad aktualitet. Det finns därför skäl att kort beröra hur
de kan komma till uttryck vid detaljplaneläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till att börja med anser jag att
detaljplanen måste kunna reglera på vilket sätl det vikliga kravet på
tillgänglighet i 3 kap. 7 5 och 15 5 första stycket 5 skall tillgodoses. Dessa
frågor hänger nära samman med byggnadsprojek­teringen, men del kan många gånger
vara befogat att meddela bestämmel­ser redan i detaljplanen. Om l.ex.
handikappkraven kan uppfyllas genom att bebyggelsen föriäggs på en viss plats
eller anordnas på ett vissl sätt i förhållande till terrängen, bör detaljplanen
kunna reglera dessa förhällan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;579&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den som utgångspunkt för vidare projektering.
Husentréernas läge i förhål-       5 kap. 7 § lande lill vägnätet och terrängen
är ocksä en sådan fråga liksom höjdsätt-ning av gala, tomt och entréplan samt
galans och entrévägarnas utform­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undantagen i 3 kap. 7 5 tredje och
fjärde styckena från kravet på tillgäng­lighet kan det också i vissa fall vara
lämpligt atl ge besked om redan genom en planbeslämmelse. Om en sådan avvikelse
medges för en arbetslokal bör lokalens användning för just den typen av
verksamhet specificeras i plan­bestämmelsen. En effekt av att
tillgänglighetskraven är uttömmande regle­rade i detaljplan blir - förutom atl
del är etl besked för projekteringen -all byggnadsnämnden inte kan ställa högre
krav vid prövningen av bygg­lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som utredningen framhåller kan etl
visst tekniskt utförande av bebyggel­sen behöva föreskrivas med hänsyn till
allmänna intressen eller till gran­narna. Utredningen nämner som exempel krav
på en viss grundläggnings­metod för att undvika rasrisk i ett område eller krav
på att vidmakthålla en viss grundvattennivå för att t. ex. skydda träpålar
under byggnader i närhe­ten. Remissinstanserna tillstyrker förslagen. Även jag
anser att denna typ av tekniska föreskrifter bör kunna tas in i detaljplan. För
egen del vill jag lägga lill sådana föreskrifter som avser aft tillgodose
energihushållningen. Del kan l.ex, gälla att utnyttja speciella förutsättningar
i ett visst område när det gäller lokalklimat eller solinstrålning eller sådan
markbeskaffenhet som är speciellt lämpad för markvärme eller energilagring. Ett
villkor för att bebygga sådan mark kan vara att de goda förutsättningarna
verkligen tas till vara. Det kan också gälla atl i samband med komplettering
och förnyelse av äldre områden meddela bestämmelser om lämplig uppvärm­ningsform,
t, ex, för all ta till vara spillvärme från närbelägna fastigheter eller hindra
individuell uppvärmning av visst slag. Jag anser det självklart att en
delaljplan ocksä genom bestämmelser om byggandet, vegetationen och undermarkens
nyttjande skall kunna tillgodose energihushållningskra­ven. Som jag tidigare
har nämnt i specialmotiveringen till 3 kap, 3 5 bör kommunen redan vid
planläggningen av etl område ge besked om byggna­der skall medge god hushållning
med vallen. Det bör alltså av detaljplanen framgå i vilka områden som l.ex. ett
krav på lokall omhändertagande av dagvatten skall ställas eller i vilka
byggnader snålspolande armaturer skall installeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller bestämmelserna om
det byggnadstekniska utförandet vill jag ytteriigare anföra följande. Den
historiskt sett vanligaste säkerhetsris­ken är faran för brand. De stora
stadsbränderna har ocksä i hög grad påverkat utformningen av våra äldre
byggnadsordningar och lagar om planläggning. I modern tid har frågor om buller,
luftföroreningar, skred­risker, grundvaltenstörningar o.d. trätt i förgrunden
när det gäller stads­byggandets hygieniska och säkerhetsmässiga frågor. En dd
av dessa olä­genheter och risker kan motverkas genom att byggnader och anläggningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1461&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;580&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ulformas och utförs pä ell med hänsyn lill platsen
lämpligl sätt. Etl vissl 5 kap. 7 § utförande kan i en del fall vara en
förutsättning för att över huvud taget ta viss mark i anspråk för bebyggelse.
Punkt 4 skall dä ge stöd för erforderliga beslämmelser i dessa avseenden. Det
skall givetvis även vara möjligt atl i detaljplan reservera mark för
bullervallar eller andra skyddsanordningar. Punkt 4 ger således möjligheter alt
införa bestämmelser för olika åtgärder inom planomrädet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig nyhet ligger, som jag
redovisat i specialmoliveringen till 3 kap, 10 8 Iredje stycket, i att
oinbyggnadskravens tillämpning kan bestämmas i detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan ny regleringsmöjlighel som
punkt 4 ger utrymme för gäller uiformning av anläggningar, l.ex.
idrottsplatser, skidliftar, campingplat­ser, småbåtshamnar och skjutbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 4 anges slutligen
möjligheten att i detaljplan meddela närmare bestämmelser om tomter. Därmed
avses materiella beslämmelser med stöd av 3 kap, 15-17 88. 1 specialmotiveringen
till dessa paragrafer har jag närmare angett vilka frågor som kan bli aktuella.
Med den belydelse som tomlens ordnande och närmiljön i övrigt har för
bebyggelsemiljön som helhet, kan det många gånger vara befogal att ägna dessa
frågor ökad uppmärksamhet. Miljöförbättrande åtgärder har stor betydelse för
ett om­rådes attraktivitet och sociala betingelser. Inte minst inom ramen för
stadsförnyelsen bör dessa frågor uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevarandefrågorna ägnas ökad
uppmärksamhet i dagens stadsplane­ring. Som ett komplement lill de generelll
verkande reglerna i 38 8 bygg­nadssladgan är det vanligt att kommunerna i sina
stadsplaner har meddelat särskilda bevarandeföreskrifter eller s.k. miljöregler
för viss bebyggelse. Olika beteckningar har dä använts, t, ex, bokstäverna K, Q
och q, Enligl anvisningar för upprättande av detaljplaneförslag som statens
planverk gav ut är 1976 bör bokslaven K, som tidigare avsåg reservat för
kulturhisto­riskt värdefull byggnad, numera användas för kyrkliga ändamål, Q
för område som skall utgöra reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse och q där man avser alt bevara den allmänna karaktären hos en
byggnad eller ett bebyggelseområde och där nybebyggelse inte skall till­komma
annat än i undantagsfall. Något automatiskt skydd mot rivning kan emellertid
inte åsladkommas med skyddsbestämmelser av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många kommuner har också med stöd
av 38 8 andra meningen byggnads­stadgan utvecklat en informell
planeringsverksamhet som går ul på att dels avgränsa sådana områden där
bebyggelsen kräver hänsyn enligl detta lagmm. dels beskriva de egenskaper i
miljön som ger den dess egenart. För all sprida informaUon lill fastighetsägare
och hyresgäster samt få politiska ställningstaganden till dessa frågor,
handläggs de i många fall enligt regler­na för anlagen generalplan. 1 en del
fall sammanställs uppgifterna i särskil­da kommunala s. k.
kulturminnesvärdsprogram eller miljöprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den verksamhet som på delta säll skapar debatt och
engagemang i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1463&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;581&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
som rör behandlingen av olika bebyggelseomräden bör givetvis 5 kap. 7 § kunna
fortsätta inom ramen för PBL, Det naturliga är alt frågorna tas upp i
översiktsplanen, 1 specialmotiveringen till 16 5 första stycket 4 pekar jag på
möjligheten alt, om det behövs, befästa riktlinjerna i form av områdesbe­stämmelser,
Samma regleringsmöjligheter skall finnas för detaljplaner, vilket framgår av
punkt 4 där särskilt anges skyddsbestämmelser för bygg­nader som avses i 3 kap,
12 5, Urvalet och avgränsningen av sådana miljöer har jag tagil upp i
specialmotiveringen till den paragrafen, 1 korthet kan man säga att det gäller
särskilt värdefulla miljöer och byggnader av i huvudsak samma art som avses i
lagen (1960:690) om byggnadsminnen. Skyddsbestämmelserna bör därför i stort
sett vara av samma slag som gäller för dessa. Bestämmelserna innebär därför ett
automatiskt rivnings­förbud. Med stöd av punkt 4 kan alltså meddelas
skyddsbestämmelser som särskilt tillgodoser det allmänna intresse som finns i
att bevara sådan bebyggelse och som gör det möjligl att se lill alt
förändringar och underhåll sker inom de ramar som miljökraven ställer. Här är
det uppenbart att detaljplanen skall kunna reglera de viktigaste inslagen i den
fysiska miljön pä ett samlat sätt som tillgodoser de kulturhistoriska kraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsbestämmelser kan till skillnad från andra
planbeslämmelser om placering, utformning och utförande av byggnader m. m.
utlösa krav på ersättning enligt 14 kap. 8 8 första styckel 3. Jag vill därför
för tydlighets skull förklara atl med skyddsbestämmelser avses sådana
planbestäm­melser som enbart rör befintliga byggnader, andra anläggningar och
anord­ningar. Bestämmelser som berör hell nya byggnader, l.ex. sådana som
ersätter en riven byggnad, räknas däremot inte som skyddsbestämmelser, även om
de i syfte att slå vakt om miljökvaliteter kan vara mer detaljerade än vad som
är nödvändigt i flertalet planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
synpunkter på bevarandefragor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller placering, utformning och utförande
av bebyggelse samt tomtens ordnande i de värdefulla miljöerna bör ganska exakta
bestämmel­ser kunna meddelas. Byggnadernas gruppering med t, ex, gavelställda
hus mot gatan kan vara ett viktigt inslag i det kulturhistoriska värdet. Det
gäller också byggnadsdetaljer som taksprång, fönstrens utformning och deras
läge i väggliv, material, färg och ulsmyckningsdetaljer samt att kvarters­markens
avgränsning mot gata skall ske med byggnader, murar eller plank, Beslämmelser
av detta slag bör givetvis kunna ta sikte även på om- och tillbyggnader samt
andra ändringar. Att underhållei kan regleras framgår av 3 kap. 12 och 13 55.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller interiören i de särskilt värdefulla
byggnaderna, bör be­stämmelserna kunna avse sädana viktigare egenskaper som
planlösning, målningar, paneler, taklister, stuckaturer och andra
utsmyckningar. Även intressanta konstruktionssystem, installationer och fast
inredning av olika slag bör kunna omfattas av bestämmelserna. 1 undanlagsfall
kan till och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1465&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;582&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med en äldre eller speciell arbelsteknik behöva föreskrivas.
Jag ser ingen       5 kap. 7 § anledning att här ge någon annan begränsning än
att planbestämmelserna skall avse sådant som har betydelse för
bevarandeinsatsen som helhet. Av 8kap, 6 5 första stycket 3 framgiir att
skyldigheten att söka lov kan utökas till att omfatta underhållsåtgärder för
denna lyp av bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När byggnaderna kan regleras med så
stor precision anser jag det ocksä rimligt alt andra vikliga inslag i miljön på
tomterna eller på gator. torg. parker och andra allmänna plalser ocksä skall
kunna behandlas i detalj­planen, när det behövs. Parkeringsplatser och
trädplanteringar tillhör sä­dana inslag liksom hur lillgängligheten skall
tillgodoses med hänsyn till miljön. En parkanläggning eller allé kan också vara
väsentliga inslag i miljön, Pä mark för allmän plats utgör stolpar, skyltar,
transformatorhus, trappor, kiosker m, m, sådant som kan behöva regleras till
sin placering och utformning. Även om ganska omfattande bestämmelser kan
meddelas, är det givetvis inte meningen atl man skall reglera sådant som saknar
betydelse från bevarandesynpunkt eller som inte i någon påtaglig omfatt­ning
inverkar på del värdefulla i miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett viktigt miljöinslag kan vara
markbeläggningen. Dels kan vackra slenbeläggningar vara en viktig del av
miljön, dels kan vattengenomsläpp-liga beläggningar vara en förutsåttning för
bibehållen grundvattennivå och därmed även för byggnadernas grundläggning. I
sådana fall bör kommunen i detaljplanen kunna meddela bestämmelser om
markbeläggningens utfö­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här påpeka att
skyddsbestämmelser kan bli aktuella inte bara för bosladsbyggnader och
offentliga byggnader av olika slag utan också exem­pelvis för industriminnen.
Då mäste också sådant som uthus, ugnar, hytt-ruiner, lastkajer och liknande
delar av den fysiska miljön kunna omfattas av bestämmelser i detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag förutsätter att samrådet med de
enskilda intressenterna innehåller både en redovisning av de värden man vill
slå vakt om och en ordentlig information om innebörden av olika
planbestämmelser, I dessa avseenden får planbeskrivningen och
genomförandebeskrivningen en viktig funktion. Innehåller planen bestämmelser om
utformning och utförande som rör gata eller annan allmän plats, bör ansvarigt
organ fä samma information m. m, som de enskilda. Det är också viktigt att
samråd sker med byggnadshisto-risk expertis. Jag föreställer mig att
initiativet till bevarandeplaner mänga gånger kan komma från fastighetsägare,
miljögrupper eller företrädare för antikvariska intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyddsbestämmelser i detaljplan blir,
i likhel med andra bestämmelser, bindande för prövningen av lov,
Delaljeringsgraden medför att ocksä fas­tighetsägarens handlingsfrihet blir
mindre än i andra detaljplaner. Skydds­bestämmelsernas effekter vid prövning av
frågor om rivningslov framgår av 8 kap, 17 8 andra stycket. Av 3 kap, 13 8
tredje stycket följer att bygg­nadsunderhållet skall följa de
skyddsbestämmelser som finns i planen. Att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1467&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;583&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fastighetsägaren har rält till skälig ersättning vid
betungande bestämmelser      5 kap. 7 § framgår av 14kap, 8 8 första siydkét 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa bestämmelser kan gälla
åtgärder i miljön som inte behöver lov enligl PBL, Den som utför sådana
åtgärder är ända i princip skyldig enligt 365 forsla stycket detta kapitel att
följa planen. Av 6kap, 27 5 framgår att gator och andra allmänna platser som
regel skall stämma överens med detaljplanen, när de upplåts till allmänt
begagnande, I 9 kap, 1 5 har tagits in en bestämmelse om utförande av
byggnadsarbeten som innebär bl, a. att sådana skall utföras enligt beslut som
har meddelats med stöd av besläm­melserna i PBL, vilket inkluderar bl, a,
bestämmelser i detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller åtgärder pä gator
och andra allmänna platser förutsätter jag att kommunen genom samråd och
kontakter ser till an väghållaren i sin verksamhet följer planbestämmelserna.
Jag vill också understryka vikten av all kommunen genom fortlöpande rådgivning
och tillsyn ger fastighets­ägarna den vägledning som behövs för att de i sin
fastighetsförvaltning rätt skall beakta planbestämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en grupp byggnader som skall
skyddas genom detaljplan kan det finnas någon byggnad som redan har
skyddsbestämmelser enligt t, ex, byggnads­minneslagen. Utredningen har i sill
lagförslag (5 kap. 14 5) tagit in en bestämmelse som förhindrar atl sådana byggnader
omfattas av detaljplan. Ett av skälen till detta var. alt förhindra atl
motstridiga bestämmelser meddelas som ger osäkra förhållanden för
fastighetsägaren. Enligt min mening behövs inte detta undantag. När
skyddsbestämmelser utarbetas i detaljplan kan man utgå från alt samråd sker med
såväl fastighetsägarna som byggnadshislorisk expertis. Risken för motstridiga
bestämmelser bör därmed kunna elimineras. Skyddsbestämmelserna kan alltså
komplettera varandra, men de bör hållas isär så att det inte råder oklarhet om
ett eventuellt ersättningsansvar är statens eller kommunens. Det kan ske t, ex,
genom att gällande skyddsbestämmelser enligl byggnadsminneslagen redo­visas i
planbeskrivningen, där också behovet av kompletterande bestäm­melser genom
detaljplanen bör motiveras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 5 kan beslämmelser
meddelas om åtgärder som kräver marklov enligt 8 kap. 9 8 första och andra
styckena, dvs. schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. Jag
hänvisar i denna fråga till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnitt 13,2) och i special­moliveringen till 8kap, 9 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen ger stöd för att
meddela bestämmelser t, ex, om terräng-bearbetning och massbalansering vid
exploateringsverksamhet. Del bör ocksä liksom i dag vara möjligt atl förbjuda
planteringar av t. ex, trafiksä­kerhetsskäl eller för alt trygga solinfall mot
en lekplats eller en energipro­ducerande anläggning. Möjligheten atl med stöd
av punkt 5 reglera träd­fällning och skogsplantering förutsätter i praktiken
att detaljplanen också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1469&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;584&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innehåller bestämmelser enligt 8 kap, 9 5 andra stycket om
atl det krävs lov 5 kap. 7 § till åtgärderna. Planbestämmelser av detta slag
torde i första hand bli aktuella i omräden för fritidsbebyggelse och
fritidsanläggningar då kom­munen inte själv svarar för upplålande och skötsel
av allmänna plalser. Det bör ocksä vara möjligl att genom en planbestämmelse
skydda enstaka träd pä kvartersmark, om det är av väsentlig betydelse för
bebyggelsemil­jön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 6 har tagits in en
beslämmelse som gör det möjligt att reglera användning och uiformning av vägar
m,m. Bestämmelsen motsvarar 3 8 andra stycket första meningen, men avser fall
då annan än kommunen skall vara huvudman för allmänna platser. Beträffande
bestämmelsens innebörd hänvisar jag till specialmotiveringen lill 3 8 andra
stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 7 las upp möjligheterna att
meddela bestämmelser om utfarter och andra utgångar mot allmänna platser och
stängselfrågor. Orden &amp;quot;eller annan utgång&amp;quot; har lagts till på förslag
av lagrådet (yttrandet s,58). De materiella kraven i dessa avseenden återfinns
i 3 kap, 15 8 första stycket 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 7 kan l.ex, bli tillämplig i
samband med trafiksanering eller då fastigheters utfartsförhållanden av
trafiksäkerhetsskäl behöver ändras. En sådan föreskrift i detaljplan bör kunna
utgöra grund för kommunen att kräva att fastighetsägare gör nödvändiga
ändringar utan att det sker andra byggnadsarbeten på fastigheten. Bestämmelser
om förelägganden i dessa fall finns i lOkap, 17 8 andra stycket. Med samma
effekter bör det vara möjligt att reglera fastighetsägares slängselskyldighet.
Att fastighetsägaren har rätt till ersättning i vissa fall framgår av 14kap, 3
8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen
(avsnitt 11.3) och i specialmotiveringen till 3 kap. 15 8 har jag utförligt
avhandlat parkeringsfrågorna. I enlighet med vad jag anförde i dessa sammanhang
har i punkl 8 tagits in beslämmdser som gör det möjligt att i detaljplan dels
reglera storieken och placeringen av parkeringsplatser, dels förbjuda alt viss
mark används för parkering. Enligt 8 kap. 2 8 första stycket 8 och andra
stycket samma paragraf krävs i vissa fall bygglov för parkeringsplatser som
inte ligger på gatu- eller väg­mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med förslaget i den
allmänna motiveringen (avsnitt 8.3.2) har i punkt 9 tagits in bestämmelser om
tillfällig markanvändning. Bestämmel­sen saknar motsvarighet i gällande rält,
något som enligt min mening är en påtaglig brist. Den i 56 5 2 mom.
byggnadsstadgan angivna möjligheten att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1471&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;585&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lämna treårigt lov till tillfällig byggnad täcker inte
alls det verkliga behovet.      5 kap. 7 § Nägot stöd för att lämna lov till
tillfällig ändring av markanvändningen utan samband med byggande finns inte.
Prövningen av sådana frågor har därför blivit osäker och mycket varierande vad
gäller formerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De närmare förutsättningama för
tillfälligt bygglov framgår av 8 kap, 14 8. Den maximitid på 20år som
föreskrivs där anser några remissinstan­ser vara för lång. Den bör dock enligt
min mening ses i relation till en normal byggnads avskrivningstid, som är tre
gånger längre. Tiden är också anpassad till de perspektiv som man vanligen har
pä markreservat för kommunikationsändamål, industrietablering och liknande. Del
slår själv­klart kommunen fritt att bestämma kortare tid med hänsyn till den
tillfäl­liga markanvändningens nytta, störningar för omgivningen eller behovet
av att värna om handlingsfrihet för alt genomföra planens slutliga markan­vändning.
Bestämmelserna om föreläggande m. m. i lOkap. ger kommunen tillräckliga
möjligheter att vid behov fä en tillfällig markanvändning att upphöra när tiden
har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Normalt innebär den tillfälliga
markanvändningen en förmån för fastig-helsägaren. Det fär därför förutsättas
att sådan bestämmelse i detaljplan inte meddelas mot markägarens bestridande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkl 10 anges möjligheten att
skapa vissa markreservat för allmän trafik, allmänna ledningar eller
energianläggningar på kvartersmark. Kom­munen kan med stöd av detaljplanen
reservera mark för atl utföra l.ex. vägslänt eller för att lägga upp snö
vintertid. Med energianläggning avses inte bara fjärrvärmeledningar utan också
undercentraler, värmeväxlare, markförlagda anläggningar för värmelagring eller
värmeproduktion m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätten att nytUa sädana områden kan
säkerställas med stöd av t. ex. expropriationslagen, faslighetsbildningslagen,
ledningsrättslagen eller an­läggningslagen. 1 14 kap, 2 8 finns bestämmelser
som ger fastighetsägaren rätt att begära att kommunen eller annan huvudman för
anläggningen förvärvar nyttjanderätt eller annan särskild rält till marken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 11 föreskrivs den viktiga
möjligheten att meddela bestämmelser om skyddsanordningar, l.ex,
bullerskyddsvallar och liknande, för att se till att bebyggelsemiljön blir lämpligt
utformad med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre
miljöförhållanden. Den motsvarar närmast 125 1 mom, byggnadssladgan och 9kap,
138 i utredningens för­slag, 1 det remitterade lagförslaget nämns även
&amp;quot;byggnadstekniskt utföran­de&amp;quot;, men dessa ord har på lagrådets förslag
(yttrandet s,58) fått utgå, eftersom vad som avses med detla ryms redan i
uttrycket &amp;quot;utformning och utförande av byggnader&amp;quot; i punkt 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag att PBL bör innehålla
generella och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1473&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;586&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förstärkta möjligheter atl beakta och behandla skydds- och
säkerhetsfrä- 5 kap. 7 § gor. Den fysiska planläggningen måste verksamt kunna
bidra till att före­bygga risker för ohälsa och slörningar av oliKa slag. Detta
bör kunna ske genom bestämmelser i delaljplan om skyddsanordningar för atl
motverka störningar från omgivningen. Om det finns särskilda skäl, bör del
också vara möjligt att föreskriva vilka högsta tillåtna värden som skall gälla
för sådana störningar frän omgivningen som prövas enligl miljöskyddslagen.
Punkt 11 ger stöd för sådana bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en viss verksamhet med slöd av
detaljplan prövas lämplig att förläg­ga lill ett visst bestämt område, bör det
enligt min mening vara möjligl all på sikt säkerställa de fysiska och miljömässiga
förhållanden som har av­gjort lokaliseringen av verksamheten till just den
aktuella platsen. Den möjligheten bör i särskilda fall finnas för t, ex, en
skola för utvecklings­störda, ett känsligt laboratorium, viss
livsmedelsindustri och liknande verksamheter. Även annan, mer ordinär
bebyggelse, bör kunna komma i fråga för en sådan planbestämmelse. De särskilda
skälen kan också vara knutna till att miljöbelastningen j grannskapet är sådan
att en planbestäm­melse som säkerställer en acceptabel miljö för framtiden är
befogad. Det bör dä vara möjligt att meddela beslämmelser i delaljplanen om
högsta tillåtna värden för störningar från omgivningen, 1 den senast beskrivna
situationen kan det vara lämpligt att krav ocksä ställs pä att skyddsanord­ningar
utförs. En detaljplan skall med andra ord kunna ange de gränsvär­den för
störningar som kan godlas enligt 2 kap, 3 och 4 85 samt 3 kap, 2 5, En sädan
planbeslämmelse bör få preventiv effekt pä framtida miljöföränd­ringar av
olämplig art i omgivningen. Man kan ocksä uttrycka det så att en med omsorg
prövad lokalisering av viss verksamhet på detta sätt skall kunna få trygghet
för framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljöstörande verksamhet
tillåtlighetsprövas enligt miljöskyddslagen. De principiella verkningarna av
beslut enligt PBL vid prövning av tillstånd enligt annan lagstiftning har jag
redovisat tidigare (avsnitt 21), Om miljö­skyddslagen ändras i enlighet med de
principer som jag därvid angav, blir en planbestämmelse om högsta tillåtna
störningsnivå bindande för konces­sionsprövningen av verksamheter i området och
dess omgivning. Den mer ingående prövning som sker i koncessionsärendet och den
större kunskap som då finns om störningarnas karaktär kan aktualisera smärre
avvikelser från planbestämmelserna. Jag förutsätter dä att kommunen bereds
tillfälle att yttra sig i ärendet och då ta ställning till frågan om eventuell
smärre avvikelse från planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan meddelade
koncessionstillstånd kan inte påverkas av en planbe­stämmelse av det slag som
jag nu har berört. Däremot anser jag att en eventuell förnyad prövning bör
kunna påverkas av planbestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 8,3,2) har jag framhållit att den nu föreslagna bestämmelsen skall
anknyta lill de av riksdagen antagna riktlin­jerna för vägtrafikbuller. Detta
innebär att vid planering av nya bostadsom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1475&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;587&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;råden
- till vilket ocksä räknas fritidsbosläder samt värd- och undervis-       5
kap. 7 § ningslokaler - högre krav inte skall ställas än 55 dBA utomhus och 30
dBA inomhus. En sådan bestämmelse i detaljplan innebär att bostäderna får ett
varaktigt skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkl 12 behandlar möjligheten att reglera vissa
genomförandefrägor, Delaljplanen anser jag i likhet med utredningens förslag
bör kunna styra principerna för fastighetsindelningen på samma sätt som
nuvarande stads­plan, dvs, ange storleksgränser, förbud mot viss
fastighetsbildning m, m. Dessa möjligheter bör bl, a, kunna användas i arbetet
med stadsförnyelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delaljplanen bör ocksä kunna ange vissa rikllinjer
för hur gemensam­helsanläggningar enligt anläggningslagen skall inrättas. Som
det är nu kan en sådan anläggning förutsättas i detaljplan, varvid prövningen
av bätnads-och väsentlighetsvillkoren skall anses ha skett vid
planfastställelsen. 1 den allmänna motiveringen (avsnitt 10.4) har jag
föreslagit att sådan prövning i fortsättningen skall göras i en fastighetsplan
enligt 6 kap. Om detaljplanen huvudsakligen syftar till att bereda plats för en
gemensamhetsanläggning i en befintlig miljö, torde det vara lämpligt att en
fastighetsplan upprättas parallellt med detaljplanen. Därmed får man
väsentlighels- och båtnads­villkoren prövade samtidigt med anläggningens
placering och utformning i detaljplanen. Är tillkomsten av en viss
gemensamhetsanläggning en förut­sättning för att bebyggelse enligt detaljplanen
skall få uppföras, kan i planen tas in bestämmelser om villkor som säkerställer
detla (se 8 5 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket behandlas regleringen i detaljplan
av exploateringssam­verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till 6kap. 2 5 avhandlas kravet
på elt inledande planbeslut som medger exploateringssamverkan. Del normala
fallet är att ett sådant inledande beslut meddelas i form av
områdesbestämmelser (5 kap. 16 58). Sedan ett exploateringsbeslut enligt lagen
om exploaterings­samverkan meddelats, kan då den fortsatta gången bli att en
detaljplan antas. Den planen skall innehålla en bestämmelse om att planen skall
genomföras genom exploateringssamverkan. Om mark för exploateringen i sädana
fall behöver tas i anspråk från fastigheter vilkas ägare inte skall delta i
denna samverkan, skall detta anges i planen. Frågan om marköver­föring kommer
då alt behandlas i samband med planärendet. Detta anser jag väsentligt för att
marköverföringen skall bedömas från lämplighetssyn­punkt och att den i PBL
avsedda avvägningen mellan allmänna och enskil­da intressen kommer lill stånd.
Om en detaljplan saknar uppgift om att den skall genomföras enligt
bestämmelserna i lagen om exploateringssamver­kan, får inte någon mark tas i
anspråk tvångsvis från fasligheter som står utanför samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1477&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;588&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsikten att genomföra planen genom
exploateringssamverkan bör klart 5 kap. 7-8 §§ framgå av
genomförandebeskrivningen och av en planbestämmelse. Den fastighet som drabbas
av inlösen bör också tydligt anges i planhandlin­garna. Det bör ske genom en
direkt bestämmelse i detaljplanen, 1 sakfrå­gan bör samma hänsyn tas Ull
fastighetsägaren som stadgas i 2 5 första styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt inte lika vanligt fall som del
nu behandlade är att en redan gällande detaljplan skall genomföras genom
exploateringssamverkan. Dä meddelas det inledande beslutet i form av en ny
planbestämmelse enligl andra stycket första meningen, 1 sådana fall blir det
inte fråga om någon inlösen av mark, varför uppgiftskraven i andra styckets
övriga båda meningar inte blir aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket motsvarar i huvudsak
9 8 Iredje siycket byggnadssladgan, 9 kap, 28 utredningsförslaget och 5 kap, 7§
i del remitterade lagförslaget. Lagrådet (yttrandet s, 58) har föreslagit
placeringen som ett andra stycke i 75.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i detta stycke avser
planens materiella innehåll och innebär alt planen inte bör innehålla flera och
mer detaljerade bestämmelser än vad som behövs i varje enskilt fall, N.ågon
ändring i förhållande till vad som nu gäller är inte avsedd. Självfallet skall
inte bestämmelsen hindra mycket precisa bestämmelser då regleringsbehovet är
stort. Del kan t, ex, vara fallet i komplicerade centrala tätortsområden eller
för att trygga bevaran­det av en kulturhistoriskt värdefull miljö. Jag vill
emellertid i detta sam­manhang peka på de möjligheler till förtydliganden som
en välgjord plan­beskrivning kan utgöra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 5   I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall
lämnas till åtgär­&lt;br&gt;
der som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viss trafik-,
vallen-, avlopps- eller energianläggning för vilken kom­munen inte skall vara
huvudman har kommit till slånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;viss byggnad
eller anläggning på tomlen har rivits, byggts om eller fått en i planen angiven
ändrad användning eller utfarten eller annan utgång från fastigheten har
ändrats eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut om
antagande av en i detaljplanen förutsatt fastighetsplan har vunnit laga kraft
eller fastighetsplanen får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 8
andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen behandlas
möjlighelerna alt genom bestämmelser i detalj­plan se till att bygglov inte
lämnas lill en i och för sig medgiven ändrad markanvändning, förrän vissa
villkor har uppfyllts. Bestämmelsen motsva­rar bl, a, 1105 byggnadslagen, 9kap.
168 i utredningens förslag och 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planbestämmelser av detta slag bör förutsätta att planen
medger en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1479&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;589&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan väsentlig ändring av markens användning som i sig
släller krav pä de 5 kap. 8 § åtgärder som villkoren avser. Med andra ord måsle
villkoren ha ett natur­ligt samband med planens övriga bestämmelser om t. ex.
exploateringsrätt och ändamål. Det innebär atl en detaljplan som huvudsakligen
avser atl reglera befintliga förhållanden inte kan innehålla villkorade
bestämmelser av den art som föresläs i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har efter det alt
lagrädsremissen beslutades fått anledning atl förtyd­liga innebörden av
uttrycket &amp;quot;väsentlig ändring av markens användning&amp;quot;. Enligt min
uppfattning mäste detta uttryck anses innefatta byggnadsåt­gärder som kan leda
till s.k. permanentning av fritidshus, l.ex, tillbygg­nader i vissa fall.
Annars skulle risken för sanitära och andra liknande problem inte kunna
bemästras pä samma sätt som i dag i motsvarande situationer. Nybyggnadsförbuden
enligt 1108 andra stycket byggnadslagen träffar ju f, n, även t, ex,
tillbyggnader i omräden som är attraktiva för bosättning året runt men där
va-anläggningarna ännu inte är utbyggda så att de klarar en sådan
permanentning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 1 avser villkor om tillkomst
av trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning. Bestämmelsen motsvaras i
dagens ordning av 110 5 and­ra stycket byggnadslagen, där det föreskrivs att
förbud mol nybyggnad kan införas i avvaktan pä att vägar, vattenförsörjning och
avlopp anordnas. En typ av gemensamhetsanläggning som kan bli aktuell i
framtiden är anord­ningar för produklion, distribution och lagring av värme.
Den kan t, ex, gälla utnyttjande av nägon lokal energikälla eller möjligheten
till gemen­saml värmelager för utjämning över tiden eller mellan olika
byggnader, 1 förhållande till dagens ordning har därför det tillägget gjorts
att som villkor för exploatering också skall kunna bestämmas att en viss
energianläggning har kommit lill stånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Villkorade bestämmelser av denna
art är befogade enbart i de fall dä kommunen inte skall vara huvudman för
anläggningarna i fråga. Punkt 1 har utformats i enlighet härmed,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkl 2 innehåller en annan typ av
villkor, I praxis förekommer del att villkor om rivning av viss byggnad tas in
som en övergångsbestämmelse i detaljplanen, om inte rivningen är en
förutsättning för att planen praktiskt skall kunna genomföras. Den möjligheten
bör naturligtvis stå kvar. 1 likhet med utredningen anser jag att det dessutom
bör finnas möjlighet att som alternativ föreskriva att byggnadens användning
skall ändras, sä att den blir godtagbar i sitt nya sammanhang. Detta kan bli
aktuellt särskilt i samband med stadsförnyelsen och omvandling av äldre
fritidshusområden. Vid förnyelse av ett innerstadskvarter kan t. ex, en tänkt
förtätning förut­sätta en gärdssanering som bl, a, medför all störande
verksamhet i gårds­hus eller uthus måste flyttas. Jag kan också tänka mig del
omvända, nämligen att äldre bosläder övergår till atl användas till hantverk,
ateljé eller kontor. Av 8 kap. 26 5 andra stycket 3 följer att bygglov pä samma
sätt kan göras beroende av att förändringar på tomten vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1481&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;590&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkl 3 slutligen skall som
villkor kunna uppställas att en faslig- 5 kap. 8-9 §§ hetsplan har antagits och
att beslutet härom har vunnit laga kraft. En sådan bestämmelse tillmötesgår
önskemål från en del remissinstanser som menar att förutsättningarna för en
detaljplans funktion kan vara att en viss gemen­samhetsanläggning kommer lill
stånd eller alt erforderlig fastighetsbildning har gjorts. Jag föreställer mig
att detta kan bli en rätt vanlig situation i stadsförnyelsen och då avse l.ex.
samlingslokaler, parkering, skyddsrum e.d. Kompletleringsbebyggdse kan också
förutsätta gårdssanering för att det skall kunna bildas gemensamma friytor.
Gemensamhetsanläggningens tillkomst prövas emellertid inte slutligt förtän i
fastighetsplanen, som kan­ske här kräver längre tid än detaljplanen för atl
kunna anlas. 1 sådana fall anser jag det lämpligt alt detaljplanen innehåller
en bestämmelse om att byggrätten förutsätter att gemensamhetsanläggningen
verkligen kan kom­ma till stånd, dvs. alt en fastighetsplan med denna innebörd
blir gällande. Med en sådan bestämmelse knyter man ihop ärendena även om det
l.ex. anförs besvär över fastighetsplanen. I punkt 3 har lagts till en
formulering som täcker det fallet att en fastighetsplan i viss del får
genomföras till följd av ett förordnande enligl 13 kap. 8 8 andra stycket,
trots att planbeslulel inte vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget
finns dessutom en punkl 4, som innebär att byggrätten enligt en detaljplan i
vissa fall kan göras beroende av att ett förordnande om avstående av mark har
meddelals av länsslyrelsen och alt detta förordnande har vunnit laga kraft. Med
den lösning av frågan om samordning mellan planbeslutet och länsstyrelsens
förordnande som jag nu föreslär i 6 kap. 19 8 bortfaller behovet av punkt 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Detaljplanen består av en plankarta och en särskild
handling med bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast
endera av dessa handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av en plankarta skall framgå hur
planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som
gäller för olika områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planhandlingarna skall utformas så
att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser
om planhandlingarna. Den har i allt väsentligt samma sakinnehåll som 12 8 2
mom. och 15 8 första och andra styckena byggnadsstadgan samt motsvarar 9 kap.
5§ i utredningsförslaget och 5 kap. 108 i del remitterade lagförslaget. I
enlighet med lagrådets förslag (yttrandet s.58) har paragrafen redigerats så
att den avser den antagna planen i dess slutliga skick. I 10§ regleras vilka
handlingar som skall fogas till planen, när den är antagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket föreskriver att
detaljplanen beslår av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser.
Plankarlan bör dock hell kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1483&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;591&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;undvaras, om förslagets innebörd entydigt kan klargöras
med enbart be- 5 kap. 9 § slämmelser. exempelvis när genomförandeliden förlängs
eller när särskil­da skyddsbestämmelser införs enbart för en viss byggnad som
kan identifi­eras med text. På molsvarande sätt bör en särskild handling med
planbe­stämmelser kunna undvaras, om förslaget exempelvis omfattar enbart mark
för allmän plats. Bestämmelserna kan ocksä begränsas till atl avse tillägg lill
eller ändring i en tidigare lagakraftvunnen plan och blir dä gällande som en
del av denna utan alt nägon ny plankarta behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket avhandlar kraven på
plankartan. Av plankartan skall framgå hur planomrädet delas upp pä mark för
allmän plats, kvartersmark och vattenområden samt inom vilket geografiskt
avsnitt som varje bestäm­melse skall gälla. På kartan skall sådana markeringar
som har rättslig innebörd klart åtskiljas från sådana som har enbart informaliv
karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 del remitterade lagförslaget
föreskrivs i andra styckel atl plankartan normalt skall upprättas på grundval
av en för ändamålet avsedd karta. Denna bestämmelse har pä förslag av lagrådel
(yttrandet s. 58) flyttats till avsnittet om förfarandet och återfinns därför i
198.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket saknar motsvarighet
i gällande rätt. Tydlighelskravet är en direkt följd av att jag anser att PBL
bör garantera en ökad delaktighet i planbesluten av allmänhet, sakägare och
förtroendevalda. Denna fräga har ingående behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitten 3.5 och 8.3.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom sin placering i denna
paragraf kommer tydlighetskravet att knyta an till de slutliga planhandlingarna.
Som lagrådet har framhållit (yttrandet s.58) kommer dock kravet att avspegla
sig redan i utformningen av plan­förslaget. Av 26 5 framgår sålunda att
planbeskrivningen skall redovisa motiven Ull förslaget och de viktigaste
följderna av det, dvs. ett slags tydlighelskrav som direkl riktas mol
handlingarnas utformning under för­slagsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller kartan och
planbestämmelserna är det viktigt att de utformas på elt så entydigt och klart
sätt som möjligt. Enbart själva planhandlingarna kan emellertid knappast ge en
fullständig bild av den blivande miljön. Därför har den formuleringen valts all
del av planhand­lingarna skall tydligt framgå &amp;quot;hur planen reglerar
miljön&amp;quot;. Bestämmelsen i tredje stycket bör alltså betraktas som ett
grundläggande krav pä de formella planhandlingarna - ett krav som i 265
kompletteras med besläm­melser om planbeskrivning, illustrationer till denna
och annat material som vid utställningen belyser förslagets innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I sådana fall där syftet med planen
inte lämpligen kan klargöras med exakt bestämmdseiext, kan planen göras
tydligare med hjälp av illustratio­ner. Denna uttrycksform kan vara
ändamålsenlig för planer som syftar till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;592&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att bevara vissa miljökvaliteter eller kulturhistoriska
värden. För att inte i 5 kap. 9 § onödan hindra handlingsfriheten för
projektering och underhåll bör sådana illustrationer ange karakteristiska drag
som eftersträvas i bebyggelsemil­jön. Det kan gälla l.ex. byggnadsproportioner,
byggnadernas huvudorien-lering, taksprång och fasadsutformning samt viktiga
drag i den yttre mil­jön. 1 sådana fall förutsätter jag att planens
konsekvenser för sakägarna diskuteras vid samrådet och atl planen ger uttryck
för en allmän uppfatt­ning om hur miljön bör regleras. Detta innebär givetvis
inte an nägon loial enighet behöver finnas. Det allmännas intresse av alt
reglera miljön bör emellertid noga vägas mot enskildas iniressen när så
detaljerade besläm­melser används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel avser att lägga fast
i stort sett den ambitionsnivå som nu har utbildats i praxis. Jag anser det
däremot vara olämpligt att binda formerna och uttrycksmedlen i laglexlen. I
detta avseende bör ny teknik och nya pedagogiska metoder fritt kunna utvecklas.
Syftet med besläm­melserna är atl säkerställa en tillfredsställande informationsnivå.
Det bör alltså bedömas frän fall till fall vilken form och grad av precision
som handlingarna bör ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom utredningens förslag
innebär ett slopande av möjligheten alt använda flexibel detaljplan och frågan
har väckt intresse hos remissinstan­serna, vill jag belysa hur jag ser på den
frågan, bl, a, i förhållande till medborgarinflytandet och brukarmedverkan, 1
stora drag arbetar man i dag med flexibla planer pä följande sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En flexibel
stadsplan upprättas, ställs ut, antas och fastställs. Förfa­randereglerna är
desamma som för en &amp;quot;vanlig&amp;quot; stadsplan. Medborgarna får därigenom
kännedom om planens syfte och exploateringen i stort. Sak­ägare har
besvärsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som komplement
till planen - eventuellt i beskrivningen — görs elt program för den kommande
upphandlingen. Programmet specificerar öns­kad lägenhetssammansättning,
upplätelseformer, krav pä gemensamhels­anläggningar, standard på den yttre
miljön, trafiksystem, hyresnivå etc, som kommunen och byggherren på förhand
önskar bestämma,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upphandling
görs i form av en entreprenadtävling och med anbudsför­farande som visar såväl
bebyggelsens utformning som de beräknade kost­naderna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av det vinnande
förslaget framgår alltså hur bebyggelsen kommer atl utformas.
Projektören/byggherren är garanterad en byggrätt enligt den flexibla planen och
kan genomföra en detaljprojektering av bebyggelsen. Byggnadslov lämnas på de av
projektören/byggherten färdigställda ritning­arna och med stöd av den flexibla
stadsplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Projektet
genomförs på det avsedda området, 1 en del fall upprättas och fastställs en
ändrad detaljplan som konfirmerar markens användning och byggrätterna i
enlighet med den bebyggelse som håller på att uppföras. Där man genomför denna
sena komplettering och ändring av detaljplanen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;593&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;syftar
den till att för framliden fördela och fixera den byggrätt som finns      5
kap. 9 § kvar för att reglera tillbyggnadsmöjligheler m, m, för varje
fastighet. Detta torde vara nödvändigt om inte del första projektet
&amp;quot;konsumerar&amp;quot; all byggrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De problem som användningen av flexibla planer
enligt utredningen anses föra med sig skulle jag vilja sammanfatta i följande
punkter: o Onödigt och olämpligt hög flexibilitet har ibland använts när stora,
höga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hus har medgetts i opreciserade lägen, o Flexibel
plan har ibland använts för att säkerställa byggrätter som inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
varit aktuella - en sorls planberedskap för osäkra utvecklingsbe­hov, o
Flexibel plan i kombination med entreprenadtävling har inte ansetts ge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tillfredsställande medborgarinflytande och
sakägarinsyn, o Efter upphandlingen har man ofta tvingats göra en ny och mer
delaljerad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;plan,
vilket fär betraktas som en onödig administrativ omgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att uppfylla kravet pä medborgarinflytande och
engagemang av de förtroendevalda har utredningen föreslagil en bestämmelse om
att detalj­plan skall utformas så lydligt och begripligt att man får en klar
uppfattning om den blivande miljön i områdel. Delta tydlighetskrav har av flera
remiss­instanser ansetts innebära ett hinder mot alt använda flexibla planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag framhålla följande. För atl
man skall kunna lillgodo­göra sig nya idéer om miljöutformningen och
byggprocessens uppläggning anser jag det är viktigt att PBL ger möjlighet till
en arbetsprocedur som liknar den som nu används vid upprättandet av flexibel
plan. Skälet är inte bara att stimulera produktutvecklingen bland producenterna
utan att man genom detta förfarande ocksä fär en samtidig presentation av
kostnader och kvaliteter i miljön. Vid upphandlingen ger det möjlighet till en
vägning mellan dessa egenskaper, vilket med rådande kostnadsutveckling är nöd­vändigt.
När denna arbetsgång skall anpassas till beslämmelserna i tredje stycket anser
jag alt de olika stegen i princip kan genomföras på följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I, Det första steget kan lämpligen innebära ett
beslut om markens användningsändamål (bostäder, industri, fritidsbebyggelse,
trafikanlägg­ning etc), tilläten exploateringsrätt samt den huvudsakliga
förläggningen av service, parkmark och trafiksystem. Även genomförandetiden bör
be­slämmas. Kommunen kan i detla steg behöva fä lösningsrätt till viss mark
enligt 6 kap, för att t, ex. påbörja gatu- och ledningsbyggen. Detta steg
kräver en planform som garanterar inflytande från allmänheten och sak­ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med en flexibel plan av det slag som jag nu har
redovisat bör del vara möjligt att dels lösa konflikter mellan motstående
intressen beträffande markens användning, dels ge Ullfälle till ett brett
medborgarinflytande på den huvudsakliga miljöutformningen. För bostadsområden
anser jag det rimligt att planen redovisar om del gäller enbostadshus i högst
tvä våningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1489&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;594&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller flerbosladshus i högre höjd än två våningar. I del
senare fallet bör det 5 kap. 9 § maximala väningsantalet anges. Likaså bör del
anges om friliggande eller sammanbyggda hus skall byggas pä området. För större
områden bör läget för tillfarter anges liksom parkeringarna och större
gemensamma ytor. Därmed anser jag att det allmänna medborgarinflylandel pä ett
rimligt sätl kan göra sig gällande i detta första steg. Om det råder stora
meningsmot­sättningar om marken över huvud taget skall användas för del
aktuella ändamålel. kan det i en del fall vara lämpligl att först avgöra den
frågan genom att ett förslag till områdesbestämmelser enligt 165 första stycket
2 tas upp till prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De frågor som tagits upp i steg I
bör därmed anses slutligt avgjorda och bör säledes inte kunna aktualiseras pä
nytt i den efterföljande arbetsproce-duren. Den detaljerade miljöutformingen
som entreprenadtävlingen inne­fattar anser jag i dessa fall endast berör en
snävare krets av intressenler. Frågan är på vilket säll deras intressen av att
påverka projektets slutliga utformning skall tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De alternativa
projekt som kommer fram vid entreprenadtävlingar e,d, skall bedömas av kommunen
och byggherren, innan handlingar om det vinnande projektet färdigställs för
ansökan om bygglov. Ett möjligt tillvägagångssätt kan därvid vara att de olika
förslagen på lämpligt sätl offentliggörs under bedömningstiden. Det kan ske
genom personlig under­rättelse, kungörelse i ortstidning eller annan lämplig
information om försla­gen som ocksä bör hållas tillgängliga för intresserade.
Inkomna synpunkter kan bredda bedömningsunderlagel vid beslut om upphandlingen
och kan ge en bättre förankring av genomförandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den flexibla
planen ger gencmförandetrygghet endast i de avseenden som miljöutformningen
behandlas i planen. Skulle det slutliga projeklet inte vara förenligt med
planens syfte, måste en ny detaljplan tas fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det slutliga projektet och
bygglovet följer planen i alla hänseenden men någon besvärsberättigad
intressent ändå anser att del strider mot de program, illustrationer eller
andra informationer som har getts i planären­det och alt avvikelsen väsentligt
påverkar hans rätt, kan han överklaga bygglovet och därvid åberopa l.ex. 3 kap.
1 5. Besvären skall dä prövas bl. a. mot bakgrund av bestämmelserna i den
flexibla planen. Därför är det viktigt att planen är tydlig i de avseenden som
berör de besvärsberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis angeläget för
kommunen och byggherren att inte besvär i delta sena skede omöjliggör eller
försenar projekten. Med den av mig förordade öppna behandlingen av förslagen
under bedömningen av de olika alternativen bör kommunen få klart för sig om
något alternativ kräver planändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4, För att reglera miljöns
fortbestånd, tillbyggnadsmöjligheter m. m. kan&lt;br&gt;
det ibland vara motiverat att ersätta den flexibla planen med en vanlig&lt;br&gt;
detaljplan, när genomförandet i stort sett är klart eller i vari fall när den&lt;br&gt;
detaljerade ulformningen är hell klar. Del gäller framför allt i de fall&lt;br&gt;
outnyttjad byggrätt med genomförandetid finns kvar i den flexibla planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1491&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;595&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 §   Till detaljplanen skall fogas en sädan
planbeskrivning som anges i      5 kap. 10—11 §§ 268 och en sädan
genomförandebeskrivning som anges i 6 kap, I 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen anger vilka handlingar
som skall fogas till en detaljplan, nämligen planbeskrivning och
genomförandebeskrivning. Paragrafen mot­svarar närmast 168 punkterna a)-c)
byggnadsstadgan, 9 kap, 5 8 andra stycket och 68 i utredningsförslaget samt 5
kap, 11 S i det remitterade lagförslaget. Den skiljer sig dock från nämnda
paragraf i lagrådsremissen, därigenom alt den enbart innehåller en hänvisning
till de bestämmelser som innehåller en närmare reglering av de aktuella
handlingarna, Detla hänger samman med vad som sagts i specialmotiveringen till
9 8 om att här ges föreskrifter endast om planen i dess slutliga skick, medan
handlingar­nas innehåll på förslagsstadiet regleras i de paragrafer som handlar
om förfarandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118 Före genomförandetidens utgång får mot berörda
fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det
är nödvän­digt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte
kunnat förutses vid planläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter genomförandetidens utgång får
planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen
beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förlängning och förnyelse av
genomförandelid finns bestämmelser i 14 8. Om förlängning av tid för tillfällig
markanvändning finns beslämmel­ser i 15 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen regleras kommunens
rätt att ändra eller upphäva detalj­planen före resp. efter genomförandetidens
utgång. Bestämmelsen är ny och motsvarar 9kap. 315 i utredningens förslag och 5
kap. 128 i del remitterade lagförslaget. De principer på vilka bestämmelsen
vilar har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.6). Förslaget om
genom­förandetid har vidare behandlats bl. a. i specialmotiveringen till 5 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första siycket avhandlas
förutsättningarna för atl ändra eller upphäva en detaljplan före
genomförandetidens utgång. Av 5 8 framgår atl tiden skall räknas frän och med
den dag planen vinner laga kraft eller den senare tidpunkt som anges i planen
och att tiden ibland kan börja löpa innan planbeslutet vinner laga kraft,
nämligen när ett förordnande enligt 13 kap. 8 8 andra stycket har meddelats.
Tidens längd skall framgå av planbestäm-mdsen. För att fastighetsägarna skall
ha räll att genomföra planen eller ha rätt till ersättning vid vägrat lov krävs
det att ansökan om lov har kommit in senast samma dag som genomförandetiden går
ut. Enligt 14 kap. 5 5 kan fastighetsägare och innehavare av särskild rält få
kompensation för den skada de lider, om planen ändras eller upphävs före
genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I del remitterade förslaget föreskrevs att planen fär
ändras eller upphä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1493&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;596&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vas före genomförandetidens utgång endasi om det finns
synnerliga skäl lill      J kap. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
det eller om berörda fastighetsägare har medgeit det. Lagrådet har uttalat
följande i den frågan (yttrandet s.590:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Departementschefen har i den
allmänna motiveringen (s. 125) berört vad som skall anses vara innefattat i
begreppet synnerliga skäl. Det skall, framhåller han, ha uppstått nya
förhållanden av stor allmän betydelse som inte kunde förutses vid
planläggningen och som inte med rimliga insatser från det allmännas sida kan
bemästras på annal sätt än genom ändring eller upphävande av planen. Enligt
lagrådets mening bör vad departementsche­fen sålunda utvecklat komma til!
direkt utryck i lagrummet för alt det på ett klarare sätl än genom hänvisning
lill uttrycket &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; skall framgå när det skall vara
möjligt att mot fastighetsägarnas bestridande ändra eller upphäva planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till lagrådets
förslag. Därför har i första styckel föreskri­vits att planen fär ändras eller
upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor
allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Någon saklig
ändring i förhållande till lagrådsremissen ligger inte i denna formulering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att uttrycket &amp;quot;före
genomförandetidens utgång&amp;quot; används i första stycket får betydelse bl. a. i
sådana fall då genomförandetiden börjar löpa först en viss lid efler det att
planen har vunnit laga kraft. Det medför nämligen att det hårda kravet för atl
ändra eller upphäva en plan utan fastighetsägarnas samtycke gäller inte bara
under genomförandetiden utan också under liden från det planer vinner laga
kraft fill dess att genomföran­detiden börjar löpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ändringen eller upphävandet av
planen berör många fastighetsägare, kan godkännandet inhämtas under den
samråds- och planprocess som föreskrivs för ändring eller upphävande av
detaljplan. Framförs invänd­ningar under utställningen från berörda
fastighetsägare, skall självfallet inte samtycke kunna åberopas som grund för
ändringen. Om fastighets­ägarna deltagit vid samrådet och inte riktar
anmärkningar mot planförsla­get under samrådet eller utställningen, bör
kommunen enligt min mening kunna utgå från aft fastighetsägarna samtycker till
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ändringen eller upphävandet av
planen berör ett mindre antal fastig­hetsägare, kan en lämplig ordning vara att
kommunen skaffar skriftligt samtycke frän fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En specialfråga bör kort belysas.
Del gäller en sådan situation där kommunen av administrativa skäl vill vidga
ett planområde för att därmed samla en mångfald olika tidigare planbeslut i ett
enda plandokumenf. De olika detaljplanerna måsle då kunna överföras helt
oförändrade. I sådant fall bör ocksä genomförandeliden kunna överföras
oförändrad eller med någon mindre förlängning för aft bestämmelserna skall bli
lika. Första stycket skall inte hindra en sådan för fastighetsägarna
fördelaktig ändring av detaljplaner under genomförandetiden. Vid ändringen bör
reglerna om enkelt planförfarande i 28 8 kunna tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1495&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;597&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 kap. Il §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket regleras kommunens rätt att ändra eller
upphäva en detaljplan efter genomförandelidens utgång. Som jag fidigare har
angett bör kommunen i det läget ha en stark ställning. Detta har i det
remitterade lagförslaget kommit till uttryck i andra stycket pä så sätt att det
skall vara påkallat från allmän synpunkt atl planen ändras eller upphävs. Jag
framhöll i lagrådsremissen att några enskilda intressen inte behöver vägas in
vid den bedömningen utan att det bör vara tillräckligt att kommunen anser att
planen inte längre är lämplig som grund för bygglovsprövningen. Lagrådet har i
denna del anfört (yttrandet s, 60):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 1 kap, 4 8 skall ju alltid -
i den mån inte annat föreskrivs - både allmänna och enskilda intressen beakias
vid prövning av frågor enligt PBL. Avsikten med det i specialmotiveringen
gjorda uttalandet torde därför vara att markera att den som har en rättighet
enligt planen inte skall kunna åberopa denna vid den avvägning som skall göras
när fråga uppkommer om att låta planen upphöra att gälla eller att ge den ett
annat innehåll. När det gäller att fa ställning till det nya innehåll som
planen vid en ändring skall ges, skall självfallet också enskilda intressen
enligt huvudregeln i 1 kap. 45 vägas in, låt vara att inte heller vid denna
avvägning rättigheter enligt den tidigare planen behöver beaktas. Vad som nu
har sagts bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig helt fill detta
resonemang. 1 överensstämmelse med lagrådets förslag har därför föreskrivits
alt planen efler genomförandeti­dens utgång får ändras eller upphävas utan atl
rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. Härmed avses givetvis säväl
outnyttjade som ut­nyttjade rättigheter, även om paragrafen i första hand tar
sikte på att komma till rätta med icke genomförda delar av planen. Den som har
utnyttjat sin byggrätt enligt planen skyddasju på andra sätt, om planen
upphävs, t. ex. genom rätlen till kompletteringsätgärder och
återuppföran-derätlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket, som saknar motsvarighet i det remitterade
lagförslaget, har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillagts med anledning av följande uttalande av lagrådet
(yttrandet s. 60):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detaljplan skall anges den tid
inom vilken lov skall sökas för att planen skall få genomföras.
Genomförandetiden ingår som en särskild bestämmel­se i detaljplanen. Enligt 15
5 kan denna tid förlängas eller förnyas. Ett beslut härom innebär alltså en
ändring av detaljplanen. Emellertid är det ej avsett att för beslut om ändring
av genomförandetid skall gälla de i 12 5 angivna förutsättningarna för
ändringsbeslut i allmänhet. Detta skulle näm­ligen bl. a. innebära att beslut
om förnyelse, som ju fattas efter genomfö­randetidens utgång, vore underkastat
mindre stränga villkor än en under genomförandetiden beslutad förlängning. 1
ett sista stycke i paragrafen, i lagrådets förslag betecknad 11 8, bör därför
anges att föriängning och förnyelse av genomförandetid regleras i - enligt
lagrådets förslag - 14 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1497&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;598&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremol gäller om genomförandetiden skall förkortas samma
krav som för      5 kap. 11-14 §§ andra beslut om ändring av detaljplan. Det
anförda gäller i tillämpliga delar också i fråga om tid under vilken tillfällig
markanvändning fått pågå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 8 Bestämmelserna i 1-10 85 skall tillämpas även när en
detaljplan&lt;br&gt;
ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 23 8
byggnadsstadgan, 9 kap. 298 i utredningsför­slaget och 5 kap, 13 8 i det
remitterade förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen föreskrivs att de bestämmelser
i 1-1085 som reglerar förutsältningar, innehåll, redovisning m,m, tillämpas
även när en detalj­plan ändras eller upphävs. Bestämmelserna i 9 och 1088 får
därvid alltid betydelse. Däremot ligger det i sakens natur att bestämmelserna i
3-8 85 inte har någon betydelse vid t, ex, upphävande av en detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 8 Om detaljplanen ändras eller helt eller delvis
upphävs för ett områ­&lt;br&gt;
de som omfattas av en fastighetsplan, skall det framgå av detaljplanen i&lt;br&gt;
vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 5 upphör att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att detaljplanen i vissa fall
ändras till följd av att en fastighetsplan antas framgår av 6 kap. 5 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 32 8
tredje styckel i utredningsförslaget och 5 kap. 14 8 i del remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en detaljplan ändras eller
upphävs i sädana delar som omfattas av en fastighetsplan, medför delta enkigt
6kap. 11 5 att fastighetsplanen normalt upphör atl gälla i de delar som berörs
av ändringen eller upphävandet. 1 första styckel av förevarande paragraf
föreskrivs att del i sådana fall skall framgå av detaljplanen i vilka delar
fastighetsplanen upphör att gälla. Pä förslag av lagrådet (yttrandet s.60) har
orden &amp;quot;eller helt eller delvis upphävs&amp;quot; tillagts för att lagtexten
bättre skall överensstämma med lydel­sen av 6 kap. 11 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fastighetsplan som innebär att
en mindre aVvikdse har gjorts i förhållande till detaljplanen, medför enligt 6
kap. 5 8 att detaljplanen skall anses ha den uiformning som framgår av
fastighetsplanen. En erinran om denna bestämmelse har tagits in i andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 8 Innan genomförandetiden gäll ut kan den förlängas med
högst fem&lt;br&gt;
år i sänder. Efter del att genomförandetiden gått ut, kan den förnyas med&lt;br&gt;
högst fem år i sänder. Förlängnmg och förnyelse kan avse visst område av&lt;br&gt;
detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har under genomförandetiden
åtgärder vidtagits för planens genomfö­rande såvitt gäller viss fastighet men
har åtgärderna inte kunnat fullföljas på grund av omständigheter över vilka
kommunen råder, skall genomfö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1499&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;599&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;randetiden förlängas i skälig utsträckning för den
faslighelen. Ansökan om       5 kap. 14 § föriängning skall göras före
genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen som handlar om
förlängning och förnyelse av genomförande­tiden är ny. Den motsvarar 9 kap. 17
5 i ulredningsförslagel och 5 kap, 15 5 första och andra styckena i
utredningsförslaget. Jag har behandlat frågan tidigare (avsnitt 8.6),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslå siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket, som har fåll sin
redaktionella utformning i enlighet med lagrådels förslag (yttrandet s,61),
regleras kommunens möjligheter all förlänga eller förnya genomförandetiden.
Innan förlängning eller förnyelse av genomförandetiden beslulas bör
kommunstyrelsens yttrande inhämtas med tanke på eventuella markavtal,
förestående förändrade planeringsdi­rektiv, ekonomiska förpliktelser m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med förlängning av
genomförandetiden avses att planbestämmelsen om denna tid ändras under
genomförandetiden, så att den kommer att omfatta en längre tidsperiod. Det
skall därmed inte behöva uppslå nägon lucka i bestämmelsens giltighetstid.
Förlängning av tiden kan bli aktuellt i sådana fall där kommunen på detla sätt
önskar markera sin positiva önskan om att få planen genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förnyelse av genomförandeliden
avser det fall atl liden har löpt ut och alt ett genomförande aktualiseras
först senare, t, ex, efter ägarskifte till fastigheterna. Om planen är aktuell,
kan etl beslut om förnyad genomfö­randetid ingå som ett led i strävandena att
fä planen genomförd. Jag vill i detta sammanhang erinra om den möjlighel som
fastighetsägarna har att -om genomförandetiden har löpt ut - ändå få planens
aktualitet prövad genom att begära förhandsbesked enligt 8 kap, 34 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första siycket föreskrivs vidare
att förlängning eller förnyelse får ske med högst fem år i sänder. Principen med
genomförandetid utgår från att detaljplaner görs för all inom överskådlig lid
genomföras. Om så inte sker skall samhället ha möjlighel alt efter varje
planeringsperiod överväga lämpligheten av den markanvändning som planen medger,
1 specialmoti­veringen till 4 kap. 1 5 har jag närmare belysl de
planeringsperspektiv som är aktuella för fysisk planering, det länga på 10-20
år, del medellånga på 5-10 år och det korta på 3-5 år. Det är naturiigl att
detaljplanernas genomförandetider ansluter till dessa planeringsperspektiv. En
ny detalj­plans genomförandetid bör kunna sträckas ut så att förverkligandet
sker inom del längre perspeklivet. En detaljplan som inte blivit genomförd
under den första genomförandetiden bör enligt min mening vid förnyad eller
förlängd genomförandetid anknytas till del kortare perspekUvet. Be­stämmelserna
i första stycket avspeglar en sådan tankegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har påpekat (yttrandet
s. 60) medför den i paragrafen valda bestämningen av begreppen
&amp;quot;förlängning&amp;quot; resp, &amp;quot;förnyelse&amp;quot; att kommu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nens
beslut om förlängning mäste fattas medan genomförandetiden pågår,      5 kap.
14 § Har den hunnit gå ut innan beslul fattas, blir det enligt de nämnda be­greppsbestämningarna
fråga om förnyelse av genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket föreskrivs under vilka
förutsättningar kommunen är skyldig atl förlänga genomförandetiden. För att
denna situation skall upp­stå framgår till en början att fastighetsägaren måste
påkalla förlängning innan genomförandetiden har gått till ända. Någon rätt till
förnyelse av genomförandetiden har fastighetsägaren således inte.
Fastighetsägaren måste vidare påbörja projektering, ansöka om bygglov, göra
fastighets­rältsliga förberedelser eller pä annat sätl påvisa sin aktivitet för
atl kunna kräva förlängd genomförandetid. Beslut om vägrad föriängning mäste gi­vetvis
kunna överklagas, vilket framgår av 13 kap, 2 5, Vägrad förlängning får
effekter för fastighetsägaren dels genom osäkerheten om bygglov som följer
planen verkligen kommer att beviljas, dels genom alt kommunens lösenrätt enligt
6 kap, 24 8 inträder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra siycket framgår atl kommunen skall
förlänga genomförandeti­den om kommunen inte har skött vad som på den ankommer.
Därmed avses t, ex. att kommunen inte har meddelat de beslut i
faslighetsrättsliga frågor som kan behövas, l.ex. medgivande till en mindre
avvikelse från planen för en gemensamhetsanläggning, vilken kan utgöra en
förutsättning för bygglov till de åtgärder som planen medger. Ett annat exempel
är om kommunen inte har fullgjort sina förpliktelser enligt ett
exploateringsavtal som är knutet lill planen, I dessa och liknande fall måste
således kom­munen förlänga genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genomförandetiden skall enligt andra siycket
förlängas i skälig utsträck­ning. Jag ansluter mig alltså inte till den modell
som utredningsförslaget har, dvs, en strikt koppling mellan hindrets
varaktighet och förlängningens tidsrymd. Detta kan medföra onödiga
komplikationer. När kommunen väl har konstaterat att en föriängning är
motiverad, bör liden förlängas så att hänsyn tas till de då rådande prakUska
möjligheterna att verkligen genom­föra det projekt som avses. Om allmänhetens
intresse av saken är begrän­sat kan genomförandetiden förlängas genom enkelt
planföriärande enligt 28 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan anmärkas att lagtexten i del remitterade
förslaget var utformad så att det krävdes av fastighetsägaren atl han skulle
visa att han har avsett att genomföra planen. Mot denna formulering har
lagrådet invänt (yttran­det s,61):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Trots att bestämmelsen har ett materiellt innehåll
härden utformats som en bevisregel. Delta är en ovanlig lagstiftningsteknik.
Lagrådet förordar att bestämmelsen i stället ges en utformning som klarlägger
dess reella inne­börd. Att det åvilar den som begär förlängning av
genomförandetiden att visa att de omständigheter som anges i bestämmelsen
föreligger behöver inte särskilt utsägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.,:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;601&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av att
bevisskyldigheten i del remitterade förslaget lagts       5 kap. 14-16 §§ på
ägaren av den fastighet varom är fräga, vill lagrådet framhålla att del inte
med nödvändighet behöver vara denne som genomför planen. Genom­förandel kan
ocksä ankomma pä en nyttjanderätlshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra styckel har utformats i
enlighet med lagrådets förslag. Som lagrå­del ocksä påpekar behöver i den
situation som regleras i andra stycket - i motsats till vad som gäller enligt
första stycket - ett beslut om föriängning inte fattas före genomförandetidens
utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 8 Den t'd under vilken tillfällig markanvändning fär
pågå kan förläng­as med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock
inte överstiga tjugo år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen är ny och motsvarar 9
kap, 18 8 i utredningsförslaget samt 5 kap, 15 8 tredje stycket i det
remitterade lagförslaget. Av systematiska skäl har bestämmelsen pä förslag av
lagrådet (yttrandet s,62) brutits ut och fått bilda en egen paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regleringen är samordnad med
föreskrifterna i 8 kap. 14 8 om tillfälligt bygglov. Frågan bör väckas genom
att fastighetsägaren eller annan som har nytta av bestämmelsen ansöker om förlängning
före utgången av den i planen medgivna tidsfristen för den tillfälliga
markanvändningen. Av sam­ma skäl som jag har anfört i anslutning till 14 8
första stycket får förläng­ningen ske med högst fem år i sänder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8 För begränsade omräden som inte omfattas av
detaljplan kan om­rådesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med
översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (0000: 000) örn
hushållning med naturresurser m. m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser fär
regleras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      i vad mån åtgärder kräver
lov enligt 8 kap. 5 8 första stycket. 6 8 första&lt;br&gt;
stycket 1 och 3, 7 8, 8 8 andra stycket och 98 tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grunddragen för
användningen av mark- och vattenområden för be­byggelse eller för
fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;största
tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter till
sådana hus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering,
utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar eller
tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 108 tredje stycket och
skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 8 får meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning och
utformning av allmänna platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vegetation samt
markytans utformning och höjdläge inom sädana områden som avses i 8 kap. 98
tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsanordningar
för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exploateringssamverkan
enligt 6 kap, 2 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1505&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;602&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har redigerats i
huvudsaklig överensstämmelse med 5 kap. 16 § lagrådets förslag, motsvarar
närmast 9 8 andra och fjärde styckena bygg­nadslagen, lOkap. 1 5 i
utredningsförslaget och 4 kap, 13 5 i del remitterade lagförslaget, 1
paragrafen anges i vilka avseenden områdesbestämmelser kan meddelas för att
reglera användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse och därmed
sammanhängande anordningar samt medgivan­de lill exploateringssamverkan ni, m.
Uppräkningen i paragrafen är avsedd att vara uttömmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande innehållet i punkterna
1—8 vill jag till att börja med hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 8,8,2), lill skillnad mot detaljplanen, som är en mer
fullständig regleringsform, bör områdesbestämmelserna kunna användas, när
beslämmelser behövs en­dast i några få avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regleringsmöjligheterna är i flera
avseenden lika de som gäller för detalj­plan. Områdesbestämmelser kan av den
anledningen inte meddelas för område med detaljplan. Del maleridla innehällel i
punkterna har jag delvis redan berört i specialmotiveringen till 7 5, 1 punkterna
förekommer emel­lertid vissa avvikelser i förhållande till 7 5, vilka jag nu
tar upp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl I finns beslämmelser om
möjligheterna att variera skyldigheten atl söka lov. De olika åtgärder som kan
omfattas av elt beslul härom kommenteras i specialmoliveringen lill resp,
paragraf i 8 kap. De viktigaste skillnaderna mellan områdesbestämmelser och
detaljplan i detta avseende är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag innebär atl detaljplan
automatiskt medför krav på dels bygglov för vissa åtgärder med byggnaders yttre
samt för skyltar och ljusanordningar (8 kap, 3 5), dels rivningslov (8 kap, 8 5
första stycket) och dels marklov för schaktning och fyllning (8kap, 9 5 första
siycket), Skyl­dighel att söka lov för motsvarande åtgärder kan införas genom
områdes­bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För en annan grupp av åtgärder kan
skyldighet att söka lov införas pä ett likartat sätt genom detaljplan eller
områdesbestämmelser. Exempel på sådana åtgärder är underhåll av bebyggelse med
särskilt bevarandevärde (8 kap, 6 5 första siycket 3) samt trädfällning och
skogsplantering (8 kap. 9 5 andra och tredje styckena).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller möjligheten att befria från skyldigheten
att söka lov till vissa åtgärder, har jag behandlat förutsättningarna i den
allmänna motive­ringen (avsnitt 12,1,5), För områden som inte omfattas av
detaljplan kan skyldigheten att söka lov under vissa föruisättningar minskas
för en rad olika åtgärder (8kap, 5 5 första stycket). Detta sker genom
områdesbe­stämmelser som i delta hänseende erbjuder en möjlighet för kommunen
att skapa förenklingar för enskilda och anpassa prövningen av lov till behoven
inom olika områden. Genom följande exempel vill jag belysa hur en sådan
reglering skulle kunna ske, 1 kommunen finns etl större glesbygdsområde med
jord- och skogs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1507&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;603&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bruksfastigheter och spridd bebyggelse huvudsakligen längs
vägarna. Ut- 5 kap. 16 § vecklingen är svag, och inga omräden av riksintressen
enligl NRL eller andra större allmänna intressen finns. Några enstaka
fritidshus har tillkom­mit inom området. Kommunen har i översiktsplanen
betecknat området som övrig mark utan några speciella riktlinjer för
bebyggelseutvecklingen. De allmänna bestämmelserna i 2 och 3 kap, skall som
vanligt läggas till grund för prövningen av lov inom området, men i detta
område helt ulan slöd i någon riktlinje i översiktsplanen. Kommunen vill gärna
underiätta för dem som bor i området att utveckla den verksamhet som redan
bedrivs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I områdesbestämmelser kan
översiktsplanens syften tänkas tillgodoses genom vissa förenklingar när det
gäller bygglov och införande av några enstaka byggnadsreglerande bestämmelser.
Tanken med bestämmelserna är att förenkla för vardagliga och ordinära åtgärder,
om de ftiljer nägra få regler. Kommunen kan t, ex, upprätta och anta
områdesbestämmelser av följande innebörd: o skyldigheten att söka bygglov
upphävs för komplementbyggnader och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mindre tillbyggnader som placeras i enlighet med
områdesbestämmel­serna (8 kap, 5 5 första stycket 1 och 2) o skyldigheten att
söka bygglov upphävs för inre åtgärder (8 kap. 5 5 första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stycket 3) o nya byggnader och
tillbyggnader skall placeras pä visst avstånd från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmän väg och så att jordbrukets
produktionsbetingelser inte äventyras o omräden som på kartan anges med
särskild beteckning skall såvitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möjligt bevaras obebyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några effekter av sådana
bestämmelser blir följande. Enskilda som vill komplettera sin bebyggelse kan
göra del ulan lov. En förulsältning är att det nya inte byggs inom områden som
skall bevaras obebyggda eller alltför nära väg. Om någon anser sig ha skäl till
mindre avvikelse från bestämmel­serna, måste lov sökas (se 8 kap, 12 8 fjärde
stycket). Vid beredningen av bygglovsärendet är grannarna garanterade insyn
genom kravet att de skall beredas tillfälle lämna synpunkler på ansökan om lov
(8 kap, 22 8 fö'sta stycket 1), Råder det stor osäkerhet om tillåtligheten för
den sökta åtgär­den kan sökanden begära ett förhandsbesked. Givetvis gäller
också delalj­planekravei enligl 5 kap, 1 8, om del inte är fräga o/n en
kompletteringsåt­gärd (se 8 kap, 12 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon bryter mot
områdesbestämmelserna kan byggnadsnämiden nå rättelse med stöd av ingripanden
enligt lOkap. 12 8 3 och 14 8. Enskilda som är osäkra pä om befrielse från att
ansöka om lov gäller för viss åtgärd, kan alltid få sin sak prövad i förväg med
stöd av bestämmelsen i 8 kap. 21 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 2 finns möjligheler
att bestämma grunddragen i användiing-en av mark- och vattenområden för ett
begränsat område. Dessa itågor kommenterade jag utförligt i specialmotiveringen
till 4 kap. 1 5. Etet bör alltså vara möjligt att i områdesbestämmelser ange
markens användning i så grova termer som t. ex. bebyggelse, fritidsanläggningar
eller kcmmuni-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1509&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;604&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kationsleder. Syftet kan vara att få en avgränsning mot
ett område av       5 kap. 16 § riksintresse enligt NRL eller ett beslut i en
principfråga av stort allmänt intresse, t, ex, om fritidsbebyggelse skall
medges i ett område eller om endast sädana åtgärder som anknyter lill det
rörliga friluftslivet skall tillä-tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till skillnad mot vad som gäller
för detaljplanen finns ingel krav på att markanvändningen skall anges i
områdesbestämmelser, Punkl 2 ger dock en möjlighel att ange grunddragen i
markanvändningen, t, ex, bebyggelse, Nägon uppdelning av delta huvudändamål på
mark för allmän plats och kvartersmark får därvid inte göras. Som framgår av
punkt 5 kan dock områdesbestämmelser meddelas om användning och utformning av
befint­liga allmänna platser. Inget hindrar heller en angivelse att viss mark
skall utgöra skydds- eller säkerhetsområde. Det innebär att tillkomsten av ny
bebyggelse på sådan mark strider mol områdesbestämmelsen och därför kan vägras.
Däremot skall områdesbestämmelser givetvis inte kunna an­vändas på ett sätt som
gör alt det rättsskydd som detaljplanen ger fastig­hetsägaren åsidosätts. Det
bör t. ex. inte vara möjligt alt avsätta ett område för allmänt ändamål eller
allmän plats genom områdesbestämmelser, efter­som fastighetsägaren då inte har
möjlighet att begära inlösen, vilket han kan när det gäller områden med
detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För de fall dä ett vattenområdes
lämpliga användning behöver bestäm­mas i sina grunddrag bör områdesbestämmelser
kunna antas, om vattnet inte nalurligen ingår i etl område med samlad
bebyggelse som skall regle­ras med detaljplan. Genom områdesbestämmelser bör
elt vattenområde kunna reserveras lör t. ex. båthamn, friluftsbad, fasta
omräden eller banor för segelsport, vattenskidåkning, roddsport och
isaktiviteter. Likaså bör lokala och nationella skyddsintressen kunna
tillgodoses för t. ex. fiskrepro­duktion, s.k. vattenbruk, och rävattentäki. 1
de flesta fall bör emellertid riktlinjer i översiktsplanen vara tillräckligt.
Att områdesbestämmelser har antagits inverkar naturligtvis inte på skyldigheten
att söka Ullstånd enligt vattenlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 3 avhandlas möjligheten att
reg,lera byggnads- eller bruksarean på fritidshus eller storleken på tomter.
Bestämmelsen tar sikte på områden för fritidshus där det finns ett önskemål atl
förhindra s.k. permanent bosättning. 1 lagrådsremissen avsåg regleringen
&amp;quot;byggnadsarean&amp;quot;, men jag har funnit det mest ändamålsenligt alt
anknyta även till begreppet &amp;quot;bruksarea&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 4 behandlas .Tiöjlighelen
till byggnadsreglerande bestämmelser med stöd av kraven i 31ap, Den frågan har
jag utföriigt behandlat i specialmotiveringen lill 7 8 törsta stycket 4,
Områdesbestämmelserna och detaljplanen ger i princip samma
regleringsmöjligheter i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens rikllinjer kan t,
ex, innehålla ett allmänt formulerat mål som går ut på af bevara karaktären i
ett kulturiandskap med stort inslag av bebyggelse. Planen kan också innehålla
riktlinjer med innebörd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;605&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att ny bebyggelse bör förläggas och utformas så alt
jordbruksdriften inte      5 kap. 16 § försvåras, 1 sädana och liknande fallär
del naturligt alt, om översiktspla­nens syfte skall säkerställas, riktlinjerna
omsätts i ganska detaljerade om­rådesbestämmelser om byggnadernas placering,
utformning och utföran­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En viktig möjlighet är att kraven
vid ombyggnad enligt 3 kap, 105 tredje styckel kan regleras i
områdesbestämmelser. I specialmotiveringen till den paragrafen redovisade jag
hur omrädessynen kan komma till uttryck i differentierade ombyggnadskrav för
olika byggnader inom området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 4 avhandlas också
möjligheten att meddela skyddsbestämmelser för bebyggelse med särskilt
bevarandevärde enligl 3 kap. 12 5, Jag har kommenterat detta närmare i
specialmotiveringen till 7 8 första stycket 4 som har samma lydelse som
ifrågavarande punkl 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att fastighetsägaren i vissa fall
har rätt till skälig ersättning för den skada skyddsbestämmelser kan medföra
framgår av 14 kap. 8 8 första stycket 3, Bestämmelser av detta slag kan även
meddelas för en enstaka fastighet eller byggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 5 behandlas möjligheten att
reglera användning och utformning av mark för allmänna plalser. Bestämmelsen,
som grundas på kraven i 3 kap, 18 5, ansluter nära till 7 5 första stycket 6,
Jag har kommenterat dessa frågor närmare i specialmotiveringen lill den
paragrafen. Reglerings­möjligheten torde få sin användning huvudsakligen när
områdesbestäm­melser används i bevarandesyfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill betona att bestämmelsen
inte är avsedd att tillämpas så att omräden som tidigare inte har använts som
allmän plats genom områdes­bestämmelser avsätts för detta ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkl 6 avhandlas möjligheten atl
meddela bestämmelser till ledning för prövning av marklov. Denna punkt
moisvaras för detaljplanernas del närmast av 7 5 första styckel 5 men skiljer
sig frärt denna i ett avseende. Skyldighel alt söka marklov enligt 8 kap, 9 5
tredje stycket måsle nämligen föreligga för att områdesbestämmelserna skall få
nägon verkan. Som fram­går av 8 kap, 9 8 Iredje siycket gäller vissa
begränsningar av möjlighelen atl meddela sådana bestämmelser. Det aktuella
området skall vara avsett för bebyggelse eller som skyddsområde för alt
områdesbestämmelser skall kunna anlas med stöd av punkl 6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det skydd som vissa
försvarsanläggningar m,m, åtnjuter i dag till följd av 81 och 82 SS
byggnadslagen kommer i PBL att i första hand upprätthäl­las genom riktlinjer i
översiktsplanen. Om det behövs kan genom områdes­bestämmelser införas
skyldighel alt i närheten av anläggningarna söka bygglov för ljusanordningar
(8kap. 7 8) saml skyldighet att söka marklov för schaklning, fyllning,
trädfällning och skogsplantering (8 kap, 95 tredje stycket). Vidare kan enligl
förevarande paragraf punkl 4 maieriella be­slämmelser meddelas för bebyggelsen
l,ex. beträffande tillåtlighet och placering av ny bebyggelse. Med stöd av
punkt 6 kan bestämmelser med-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;606&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delas för marklovspliktiga åtgärder inom dessa skydds-
eller säkerhetsom- 5 kap. 16-17 \ råden, t, ex, avverknings- eller
skogsplanleringsförbud, tillåten höjd för vegetationen och krav på braiidgaior.
Ägaren lill den anläggning vars fortbestånd och drift tryggas med områdesbestämmelserna
är skyldig att ersätta kommunen för dess koslnader för eventuell ersättning
till fastig­hetsägare eller för marklösen (14 kap, 8 5 femte siycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl 7 avhandlas möjligheten att
meddela bestämmelser om skydds­anordningar för alt motverka störningar från
omgivningen. Jag har kom­menterat detla i specialmotiveringen till 7 5 första
stycket 11,1 del remitte­rade lagförslaget nämns även &amp;quot;byggnadstekniskt
utförande&amp;quot;. På de skäl jag har anfört i anslutning till 7 5 första siycket
11 har detta uttryck fält utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skillnaden mot den reglering som
enligt 7 5 första stycket 11 är möjlig genom detaljplan ligger i att
områdesbestämmelser inte kan ange högsta tillåtna värden för olika slags
störningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkt 8 avhandlas möjligheten att
genom områdesbestämmelser beslu­ta om tillåtligheten av exploateringssamverkan
och samverkansområdets avgränsning, I den frågan hänvisar jag till vad jag
anför i specialmotivering­en till 6kap, 2 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 8 Områdesbestämmelserna och skälen till dem skall
redovisas i en särskild handling. Handlingen skall utformas så att det lydligt
framgår hur bestämmelserna reglerar miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrivs i första stycket
gäller även när områdesbestämmel­serna ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats i
enlighet med lagrådets förslag, saknar motsvarighet i gällande rätt. Den
motsvarar 10 kap. 68 i utredningsförsla­get och 4 kap. 15 8 i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den handling som enligt första
stycket skall innehålla områdesbestäm­melserna kan enligt min uppfattning vara
ganska enkel och koncentrerad, men den måste vara tydlig. De sakliga motiven
och den allmänna bakgrun­den lill innehållet i områdesbestämmelserna framgår
vanligtvis av över­siktsplanen med dess riktlinjer. 1 dessa fall bör det
regelmässigt ske en hänvisning till översiktsplanen eller om möjligt tas med
ett utdrag av denna för det aktuella området. Handlingen med
områdesbestämmelser kan bestå av en karta över det område som omfattas av
bestämmelserna samt själva bestämmelsema och deras tillämpningsområden.
Bestämmelserna kan skrivas direkt på kartan, om det blir tillräckligt tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 handlingen eller i en särskild
bilaga skall också ges en redovisning av skälen till bestämmelserna. Med detla
avser jag skälen till att just områdes­bestämmelser behövs för den avsedda
regleringen. Här bör regelmässigt ingå en redovisning av anknytningen Ull
översiktsplanen. Om omrädesbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1515&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;607&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stämmelserna handläggs samtidigt med översiktsplanen, bör
kravet pä      5 kap. 17-18 §§ motivering vara uppfyllt genom den samtidiga
handläggningen av över­siktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra siycket föreskrivs att en
motsvarande redovisning skall finnas, när områdesbestämmelser ändras eller
upphävs. Redovisningskravet kan vid upphävande uppfyllas genom atl del pä
handlingen med de aktuella beslämmelserna görs en anteckning om atl de föresläs
bli upphävda. Skä­len till förslaget kan dä anges i en särskild bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förfarandet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 8    Detaljplanen bör grundas pä ett program som anger
utgångspunkter och mål för planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen handlar om program för
arbetet med detaljplaner. Den är ny och motsvarar 9 kap, 218 i
utredningsförslaget samt 5 kap, 165 i det remitterade lagförslaget. Frågan om
program har jag behandlat i den all­männa motiveringen (avsnitt 8,7,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag till
bestämmelser om program har mött viss kritik från remissinstanserna. Många
anser dock att programmen bör ges en starkare ställning i PBL, Mitt förslag
innebär en översiktsplan som inrym­mer delar av programmet för detaljplaner, I
den meningen tillgodoser förslaget dessa remissinstansers krav på en starkare
ställning för program­men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självständiga program kan sannolikt
behövas om översiklsplanen ger föga vägledning för detaljplaneläggningen eller
om länsstyrelsen i sitt granskningsytirande har ifrågasatt översiktsplanen för
det berörda områ­det. Jag delar alltså uppfattningen att arbetet med progi-am
är en viktig del i planarbetet och ger möjlighet lill etl tidigt samråd om
planen, Nägra vägande skäl atl föreskriva program som obligatoriskt inslag i
planproces­sen finner jag dock inte. Den nu föreslagna 188 har därför utformats
som en rekommendation. Om program upprättas, skall det redovisas vid samrå­det
(21 8) och vid utställningen av planförslaget (265),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga som inställer sig är
vilket organ som skall besluta om program­met. Det har samma karaktär som
översiktsplanens rikllinjer. Om pro­grammet endast förtydligar översiktsplanen
i vissa avseenden, kan beslu­tet om programmet lämpligen fattas av det organ
som skall anta detalj­planen enligl 29 8- Om däremot översiktsplanens
riktlinjer är knapphändiga eller om del råder starka motsättningar om
översiktsplanens uiformning, kan det vara lämpligt att programmet beslutas av
fullmäktige. Jag är emellertid övertygad om att kommunerna själva här kan finna
lämpliga beslutsformer. Det finns alltså ingen anledning att lagreglera
befogenheten att besluta om program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1517&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;608&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 8    När förslag till detaljplan upprättas skall del,
om det inte är uppen-       5 kap. 19 § bart onödigt, finnas en eller flera för
ändamålel avsedda kartor (grund­karta) och en fastighelsförleckning, I
faslighetsförteckningen skall i den mån de berörs av planen redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastigheter,
mark som är samfälld för flera fastigheter och andra omräden samt ägare till
och innehavare av annan särskild rätt än bostads­rätt och hyresrätt i nämnda
egendom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gemensamhetsanläggningar
enligl anläggningslagen (1973: 1149) samt ägarna till de fastigheter som deltar
i anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en samfällighetsförening enligt
lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar samfällighet,
särskild rätt eller gemensamhetsan­läggning skall i stället för ägare eller
innehavare anges föreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar kravet på
grundkarta och fastighetsförteckning när detaljplaneförslag upprättas.
Paragrafen motsvarar 15 8 byggnadsstadgan, 9 kap, 5 8 andra stycket i
utredningsförslaget samt 5 kap, 108 andra stycket och 11 8 tredje stycket i det
remitterade lagförslaget. På lagrådets förslag (yttrandet s,58) har
bestämmelserna om karta och fastighelsförleckning sammanförts lill en paragraf,
som har utformats i huvudsak enligt lagrådets förslag, 1 lagtexten har dock
angetts att grundkartan kan bestå av en eller flera kartor. Efler del att
lagrådsremissen beslutades har jag nämligen erfarit att detla uttryckssätt
bättre svarar mot den teknik inom kartväsen-del som nu håller på att utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en grundkarta är uppenbart
obehövlig, skall den kunna undvaras. Detta bör kunna ske om det finns annat
kartmaterial som på ett Ullfreds-ställande sätt redovisar befintliga
förhållanden som är av betydelse för del aktuella planförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare föreskrivs alt det som i dag
också skall finnas en fastighetsför­teckning till kartan. Som lagrådel har
framhållit (yttrandet s.59) lämnar dock bestämmelsen utrymme fijr att i
undanlagsfall utesluta faslighetsför­teckningen. Förteckningen skall läggas
till grund för underrättelser enligt 25 8 om utställning av planförslag.
Förteckningen skall vara aktuell när utställningen sker enligt 23 8. Enligt
dagens ordning innebär detta att den inte bör vara äldre än tvä månader och jag
avser ingen ändring härvidlag. Därmed får man garantier för at.t kallelsen når
rätt sakägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget
angavs att de samfälligheter som berörs av planen skall förtecknas. Lagrådet
har om detta yttrat bl, a. följande (ytt­randet s, 59):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härmed torde avses inte endasi
marksamfälligheter ulan också t, ex, samfällighet enligl anläggningslagen och
servitut som hör till flera fastighe­ter gemensamt, Detla bör komma till
tydligare uttryck i lagtexten. Samti­digt bör införas en bestämmelse i syfte
att förenkla förteckningen när samfällighet förvallas av förening. Därjämte bör
förteckningen, såsom nu föreskrivs i 15 8 andra stycket byggnadsstadgan, också
uppta andra områ­den - t, ex, gatu- och vägmark - som berörs av planen. Sådana
områden behöver nämligen inte ingå i fastighetsindelningen (se Landahl och
Nord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1519&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;609&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ström: Fastigheisbildningslagen s, 378), Enligt förslaget
skall förteckning- 5 kap. 19-20 §§ en ange ägarna till den fasta egendornen och
innehavare av särskild rätt i denna, Faslighetsförteckningen har under det
fortsatta förfarandet bety­delse som förteckning över de intressenter vilka
skall underrättas om planförslagets utställande, Underättelse härom skall inte
gå lill hyresgäs­ter. Behovet av kommunikation med dem blir tillgodosett genom
kungörel­se i ortstidning om utställningen och genom underrättelse till
organisaUon och förening av hyresgäster. För atl ej onödigtvis tynga arbetet
med förteckningen och dess ajourhållning bör i förteckningen förutom ägare till
fast egendom tas upp endast innehavare av annan särskild rätt än hyres­rätt.
Med särskild rätt avses här liksom eljest i PBL inte panträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagtexten har utformats så att
dessa synpunkter har tillgodosetts. Enligt min mening bör inte heller
innehavare av bostadsrätt antecknas i faslig­hetsförteckningen, eftersom de
inte behöver underrättas personligen (se specialmotiveringen till 25 5),
Nyltjanderätler i övrigi liksom servitut och andra särskilda rättigheter skall
dock antecknas enligt punkt I. Närmare föreskrifter om vilka uppgifter som
skall tas med i faslighetsförteckningen och varifrån uppgifterna skall hämtas,
behövs för den praktiska tillämp­ningen. Jag återkommer i annat sammanhang till
regeringen med förslag i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8 När förslag till detaljplan upprättas, skall kommunen
samråda med länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som
berörs av förslaget. Sakägare och de bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende
som berörs av förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en­skilda i
övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle
till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 14 5
byggnadssladgan, 9 kap. 21 5 andra stycket i utredningsförslaget och 5 kap. 17
5 första stycket i det remitterade lagför­slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag hänvisar till den tidigare
behandlingen av samrådet i den allmänna motiveringen (avsnitten 7.4 och 8.7.3)
samt i specialmotiveringen till 4 kap. 3 8. När samrådet avser detaljplan och
områdesbestämmelser (se 33 8), måste självfallet sakägarnas och övriga berördas
synpunkter behandlas på ett mer omsorgsfullt sätt än när det avser
översiktsplanen. Jag vill med anledning av delta framhålla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen anger i två grupper
vilka kommunen skall samråda med. Om många kan ha ett väsenUigt intresse i
frågan, bör det ordnas ett offentligt möte eller en utställning där synpunkler
i ordnade former las emot. Sådana arrangemang kan utlysas i trakten genom
affischering, utdelning av flyg­blad, masskorsband eller liknande förfarande.
Om samrådet berör en stör­re krets som inte med säkerhet kan nås på så sätt,
kan en kungörelse införas i ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i delta sammanhang återge
följande uttalande av lagrådet om avgränsningen av begreppet sakägare
(yttrandet s.62): &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20  
Riksdagen 1985186. 1 saml. Ni I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1521&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;610&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland dem som skall beredas tillfälle lill samråd
ingår självfallel sak- 5 kap. 20-21 §§ ägarna. Enligt vad lagrådet anfört i
anslutning till I kap. 8 8 bör inte i PBL tas upp någon legal definition på
sakägare. Med sakägare fär i nu föreva­rande sammanhang förstås i första hand
ägare till fast egendom och inneha­vare av annan särskild rätt i denna än
hyresrätt. Den som är bosatt på en fastighet omfattas därför, även om han har
självständig hyresrätt, ej av sakägarbegreppet. Att samråd skall ske med denna
kategori och med lokalhyresgäster behöver alltså särskilt anges. En annan
kategori som här och i 23 8 (305 lagrådets förslag) samt i 8kap, 22 8 också
måste uppmärk­sammas är bostadsrätlshavare. Ej heller i I kap. 8 8 andra
stycket i del remitterade förslaget angiven organisation eller förening av
hyresgäster ingår i sakägarkretsen. De kommer emellertid att omfattas av
samrådet redan som bestämmelsen är utformad i det remitterade förslaget. En
sädan organisation eller förening är nämligen en sammanslutning som har ett
väsentligt intresse av förslaget till detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
§ Samrådet syftar lill ett utbyte av information och synpunkler. Un­der
samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt de
viktigasie följderna av förslaget redovisas. Om det finns ett pro­gram för
planen, skall också programmet redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet och förslag med anledning av
de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som anger den närmare innebörden av
samrådet, har ingen egentlig motsvarighet i gällande ordning. Den motsvarar
närmast 9 kap. 21 8 tredje stycket i utredningsförslaget och 5 kap. 17 8 andra
stycket i del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forsla
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 inledningen av första stycket las upp en erinran
om samrådets funk­tion, nämligen att det syftar till ett ömsesidigt utbyle av
information och synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter föreskrivs bl. a. att de viktigaste
följderna av förslaget skall redovisas under samrådet. Av särskild vikt anser
jag det vara med informa­Uon till de fastighetsägare som på ett eller annat
sätt träffas av planbesläm­melser som berör förfoganderätten över fastigheten.
Som exempel på sådana bestämmelser vill jag ange: o planutformning som medför
rätt för kommunen eller för annan, l.ex,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vägförening.
huvudman för gemensamhetsanläggning eller exploate-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringssamfällighet,
att lösa mark, o genomförandetidens längd och vad som gäller när den löpt ut,
innefat­tande information om rätt all lösa mark enligl 6 kap. 24 8. o
utvidgning eller begränsning av skyldigheten att söka lov, o skyddsbestämmelser
för sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;som avses i 3 kap. 12 8 samt o aktuella
ersättningsregler enligt 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag framhållit i den allmänna motiveringen
(avsnitt 10.2.1) är flera av dessa frågor sådana som bör framgå av
genomförandebeskrivningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1523&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;611&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
6 kap, 1 8, Samrådet syftar kort sagt lill att kommunen skall få bästa    5
kap. 21-23 §§ möjliga beslutsunderlag, samtidigt som sakägarna och övriga
berörda inte skall behöva rikta invändningar mot planen lill följd av
missförstånd om planens innehåll eller innebörd, De som så önskar bör ges
tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på planförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med planeringsunderlag avses i första stycket
faktabetonat material av typ inventeringar, uppgifter om mark- och
grundförhållanden, ägostruktur, befinlliga planförhållanden och statistiska
uppgifter. Om inte något pro­gram har beslutals, bör riktlinjer och politiska
direktiv för förslaget redovi­sas. Översiktsplanen för området bör alltid
redovisas. Har länsslyrelsen i sitt granskningsyltrande över översiklsplanen
redovisat avvikande upp­fattning om översiktsplanen i det berörda området, bör
i underlaget särskilt behandlas sådana förhållanden som kan belysa hur de
allmänna intressena kan tillgodoses. Det är givetvis också lämpligl att
redovisa de planskisser som finns för området och som kan ge samrådet etl
reellt innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra styckel framgår all resultatet av samrådet
och förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en
samrådsredogörelse. Tyngdpunkten i redovisningen bör läggas på sådana
synpunkter som inte lillgodoselts. I fråga om planer som anlas av fullmäktige
avger det bere­dande poliliska organet förslag med anledning av synpunkterna. I
övriga fall avges förslaget av den förvaltning som ansvarar för beredning av
planärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 8   
Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kap. och
verka för att riksintressen&lt;br&gt;
enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m.m. tillgo-&lt;br&gt;
goses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för alt sådana frågor om
användningen av rnark- och vattenom­råden som angår två eller flera kommuner
samordnas på etl lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta till vara statens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen som innehåller föreskrifter om
länsstyrelsens uppgifter vid samrådet, är i stort sett likalydande med 4 kap. 5
8. Jag hänvisar därför till vad jag har anfört i specialmoliveringen till den
paragrafen. När det gäller detaljplan och områdesbestämmelser (se 33 5) vill
jag stryka under vikten av att länsstyrelsen mot slutet av samrådsskedet på ett
tydligt sätt anger vilka synpunkter som senare kan komma att läggas till grund
för etl förordnande om stallig prövning enligt 12 kap. 18 och vilka synpunkter
som har mer rådgivande karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 8
Innan detaljplanen anlas, skall kommunen ställa ut planförslaget&lt;br&gt;
under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall&lt;br&gt;
göra detta skriftligen under utställningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1525&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;612&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen handlar om utställning av planer och
stämmer i sak överens 5 kap. 23-24 §§ med motsvarande bestämmelser i 17 8 I
mom, byggnadsstadgan. Utred­ningens förslag finns i 9 kap. 225 och 25 8 första
stycket första meningen. Motsvarigheten i det remitterade lagförslaget är 5
kap. 195 och 228 första styckel första meningen. Av systematiska skäl har på
lagrådets förslag (yttrandet s. 62) beslämmelserna om utställningstiden samt om
hur och när synpunkter pä planförslaget skall framföras förts samman i denna
paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utställningstidens längd har jag avhandlat i den
allmänna motiveringen (avsnitt 8.7,3), Om allernaUva planförslag upprättas och
del efter samrådet ännu inte står klart vilket alternativ som skall läggas fram
för antagande, får givetvis alternativen ställas ut samtidigt. Därvid bör det
tydligt göras klart för sakägarna och de övriga intressenterna att synpunkter
kan lämnas på alla förslagen, Elt sådant förtärande kan bli aktuellt om det
finns motsatta uppfattningar om vilket ändamål ett visst markområde skall
;in-vändas till. Att flera alternativa förslag kan utställas samtidigt anser
jag vara helt klart utan att det särskilt föreskrivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utställningen bör hållas i lokaler som är öppna
under sådana tider att sakägarna och de övriga intressenterna kan ta del av
förslaget. Utställning kan ordnas på flera platser samtidigt. Det är
naturligtvis en fördel om planförslaget kan ställas ut i den trakt som det
berör. Det bör också finnas en möjlighet för sakägarna och allmänheten alt
någonstans ställa frågor om planens innebörd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen har efter påpekande från vissa
remissinstanser föreskrivits att synpunkterna skall vara skriftliga. Det anser
jag nödvändigt, inte minsl därför att besvärsrätten ar beroende av att den som överklagar
kan visa att han har agerat under ärendets handläggning (se 13 kap. 5 5). 1 del
remitte­rade lagförslaget (s.496) föreskrivs att den som framför synpunkter
skall ange sin adress, bl, a, därför att han på ett korrekt och snabbt sätt
skall få del av bl,a. kommunens beslut att anta planen. Lagrådet har dock
ifråga­satt (yttrandet s,65) om en sådan föreskrift har sin plats i lagen. Som
lagrådet har påpekat kan underlåtenhet att uppge adressen inte få några
rättsverkningar för den som lämnat synpunkter. Bl, a, pä grund härav har
föreskriften fått utgä ur lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
§ Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före
utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och infö­ras i
ortstidning. Av kungörelsen skall framgå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;var planområdet ligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om förslaget avviker från
översiktsplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3. vilken mark eller särskild rätt till mark som
till följd av planens&lt;br&gt;
antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6kap. 17-1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;var utställningen äger rum,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom vilken tid, på vilket sätt
och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att den som inte senast under
utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap, 5 5 kan
förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1527&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;613&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kungörandet skall gälla vad som
är föreskrivet i lagen (1977: 654) om    5 kap. 24 § kungörande i mål och
ärenden hos myndighet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ell exemplar av förslaget med en
planbeskrivning enligt 268, en genom­förandebeskrivning enligt 6kap, 1 8 och
samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsslyrelsen
och kommuner som berörs av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar förfarandet vid
underrättelse om utställningen och motsvarar 1783 och 4mom, byggnadsstadgan,
9kap. 235 i utredningsför­slaget och 5 kap. 20 5 första styckel och andra
styckel första meningen i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till en början bör anmärkas att jag
i huvudsak ansluter mig till vad lagrådet har anfört och föreslagil (yttrandet
s,63 0 när det gäller bestäm­melserna om kommunens skyldighel att kungöra
planförslagets utställan­de, att överlämna förslaget till länsstyrelsen och
till vissa kommuner samt att underrätta sakägare m, fl, om utställandet. Det
innebär atl beslämmel­serna om vad kungörelsen skall innehålla har byggts ul i
förhällande till det remitterade förslaget. Även i andra hänseenden har
bestämmelserna kom­pletterats. För att det inte skall bli en otympligt lång och
svårläst paragraf har gjorts en uppdelning på två paragrafer, av vilka den ena
(24 5) behand­lar kungörandet och överlämnandet och den andra (25 5) reglerar
underrät­telse till sakägare m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här behandlas kravet på kungörelse
om utställandet. Enligt det remitte­rade förslaget skall utställningen av
planförslagel offentliggöras bl. a. ge­nom kungörande i ortstidning. 1 likhet
med lagrådel anser jag att offentlig­görande bör ske även genom anslag på
kommunens anslagstavla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första styckel regleras i sex
punkter vad som skall framgå av kungörel­sen. Här behandlar jag särskilt
punkterna 2, 3 och 6, vilka innefattar nyheter i förhållande till dagens
ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till följd av milt tidigare
redovisade förslag att det inte skall ställas något krav på följsamhei lill
översiklsplanen kan del ibland hända att detalj­planen avviker frän denna.
Detta anser jag skall framgå av kungörelsen så att alla görs uppmärksamma pä
avvikelsen. Med avvikelse menar jag avsteg från översiktsplanens intentioner.
Punkt 2 innehåller en föreskrift om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller punkterna 3 och 6,
som saknar motsvarighet i det remitte­rade förslaget och som har tillkommil pä
initiativ av lagrådet, vill jag återge vad lagrådet har uttalat i denna del
(yttrandet s. 63):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Säsom lagrådet anfört under 2 5 är
det frän rättssäkerhetssynpunkt vä­sentligl alt fastighetsägare uppmärksammas
pä att de till följd av en detalj­plan kan tvingas att avstå mark. Även
innehavare av särskild rätt till mark, exempelvis en arrendator, kan bli
tvungen att tåla inskränkningar i sin rätt, Beslämmelser om vad markägare och
andra kan behöva tåla äterfinns i 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1529&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;614&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kap, 17, 19 och 20 58, För att de som kan komma all lida
intrång i sina 5 jap 24-25 §§ rättigheter skall bli i tillfälle att bevaka sina
intressen under utställningen bör det av kungörelsen framgå vilken mark eller
särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt de nyssnämnda
bestämmelserna. Av kungörelsen bör vidare framgå att den som inte senast under
ulslällningsli­den framfört synpunkter på förslaget kan förlora rätten att
överklaga beslut att anta planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till detta
uttalande med endast den anmärkningen atl hänvisningen till 6 kap, skall avse
17-19 85 i det nu föreliggande förslaget. Om en del av en fastighet kan tas i
anspråk, bör i kungörelsen anges t, ex, att ett område med angiven ytvidd av
denna fastighet avses. Någon karta som exakt utvisar områdets belägenhet behövs
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad lagrådet har
anmärkt under 4 kap, 8 8 (yttrandet s, 63) har bestämmelsen om kungörande
kompletterats med en regel som hänvi­sar till lagen (1977:654) om kungörande i
mål och ärenden hos myndighet m,m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Iredje stycket föreskrivs att
planförslaget före utställningen skall sän­das till länsstyrelsen och kommuner
som berörs. Det bör ankomma pä länsstyrelsen atl på lämpligt sätl informera
berörda statliga myndigheter och regionplaneorganet, om det behövs. Statliga
myndigheter som är fas­tighetsägare skall givetvis i denna egenskap ha en
särskild underrättelse. Det följer av 25 8 första stycket 1, Berörda kommunala
myndigheter bör också tillställas planförslaget enligt de regler kommunen själv
bestämmer. Till skillnad från i dag anser jag inte att detta behöver
lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På de skäl jag har anfört i
specialmotiveringen till 4 kap. 7 8 delar jag inte lagrådets uppfattning
(yttrandet s.63) att tredje stycket bör utgå och ersättas av föreskrifter i en
förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 §    Undertättelse om innehållet i kungörelsen skall
senast dagen för kungörandet i vanligt brev sändas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kända sakägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;känd
organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsord­ning för en
fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsord­ning inte
gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en riksorganisation
och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra som har
elt väsentligt intresse av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förslaget berör en samfällighet
för vilken finns styrelse eller annan utsedd atl förvalla samfällighelens;
angelägenheter, fär underrättelsen sän­das Ull en ledamot av styrelsen eller
till förvaltaren. Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas
till en av delägarna för att hållas tillgänglig för alla, 1 sådant fall skall
kungörelsen innehålla uppgift om hos vem underrättelsen hålls tillgänglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1531&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;615&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underrättelse enligt första styckel
behöver inte sändas, om ett stort 5 i(,p 25 § antal personer skall underrättas
och del skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med
hänsyn till ändamålet med underrättelsen atl sända den till var och en av dem.
Ägare av sådan mark och innehavare av sådan särskild rätt till mark som avses i
24 5 första stycket 3 skall dock alltid underrättas enligl första siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som behandlar
underrättelse om innehållet i kungörelsen om utställning, motsvarar 17 8 4 mom,
byggnadsstadgan, 9 kap, 23 5 tredje stycket i utredningens förslag och delar av
5 kap, 205 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslagei
skall underrättelse om innehållet i kun­görelsen sändas till sakägare m.fl,
&amp;quot;som rekommenderat brev eller på annat sätl som kan styrkas&amp;quot;. Detta
överensstämmer med vad som i dag gäller enligt 17 5 4 mom. byggnadsstadgan i
fråga om underrättelse till markägare och innehavare av servituts- eller
arrenderätt som inte skriftli­gen godkänt ett planförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet, vars synpunkter jag delar,
har anfört följande i denna fråga (yttrandet s.63 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underrättelse enligt det nu
föreliggande förslaget skall sändas till betyd­ligt flera adressater än vad
byggnadsstadgan föreskriver. Bl, a, skall enligt punkt 4 även andra än sakägare
underrättas, om de har ett väsentligt intresse av planförslaget. I
specialmotiveringen nämns enskilda personer, sammanslutningar och företag som
på etl påtagligt sätt berörs av förslaget och som tidigare har ytlral sig
skriftligen och därvid anmält sin önskan att få del av underrättelsen. Det kan
alltså komma att röra sig om ett betydan­de antal underrättelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen (s, 28)
understryker departementschefen önskemålet att handläggningen av planärenden
inte blir avsevärt mera komplicerad än i dag och alt alla möjligheter att
minska den byråkratiska hanteringen tas till vara. En sådan möjlighet är att
slopa kravet att under­rättelse om utställningen skall sändas i rekommenderat
brev. Genom sam­rådet är det sörjt för information till och kommunikation med alla
som kan antas ha ett verkligt intresse av planförslaget. Det torde kunna antas
all de som deltagit i samrådet själva är angelägna att hälla sig äjour med
ärendets vidare handläggning. Mottagandet av underrättelsen medför inte något
åliggande att prestera eller tåla något. Behovet att kunna styrka distributio­nen
av underrättelserna kan tillgodoses genom tjänsteanteckning att för­sändelsen
sänts i vanligt brev. Enligt lagrådets mening bör det kunna godlas att
underrättelserna sänds i sådant brev, jfr t, ex, I 5 första stycket
förordningen (1978: 373) om skyldighet för domstol atl underrätta pari om dom i
brottmål m.m. Lagrådet utgår härvid från att kungörelsen får det innehåll som
lagrådet har föreslagil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingressen till 25 5 har utformats i enlighet med lagrådets
förslag. Eftersom definitionen av sakägarbegreppet i det remitterade
lagförslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1533&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;616&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(I
kap. 8 8) nu har tagits bort, barden i punkterna 1-3 angivna kretsen av j .„ 25
§ adressater fått en annan lagteknisk bestämning än i det remitterade försla­get.
I punkl I nämns kända sakägare. Vilka som skall anses vara sakägare framgår av
specialmoliveringen till 20 5. Underrättelseskyldigheten är allt­så - som i dag
— begränsad till sådana sakägare som är kända. Däremot saknas skäl att upprätthälla
den nu gällande begränsningen att bara inom riket boende sakägare skall
underrättas. Enligt 19 5 skall i planärendet finnas en fastighelsförleckning.
Denna förteckning kan läggas till grund för bedömningen av vilken krets av
sakägare som enligt punkt I skall under­rättas. Kommunen behöver alllsä inte
efterforska om del eventuellt finns ytterligare sakägare. Det kan dock vara
lämpligt att kretsen av sakägare rent geografiskt bestäms med en viss
säkerhetsmarginal. När del gäller organisationer och föreningar som anges i
punkt 2 ligger det i deras eget intresse atl göra sig kända hos kommunen genom
att helt enkelt anmäla att de finns och att de har elt visst verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 3 skall underrättelse sändas även lill
andra som inte är sakägare men som har ett väsentligt intresse av
planförslaget. Framför allt inbegrips i denna punkt de myndigheter,
vägföreningar och ägare av an­läggningar, som i dag anges i 17 5 4 mom. andra
stycket byggnadsstadgan. Men punkten avser även enskilda personer, sammanslutningar
eller före­tag som på ett påtagligt sätt berörs av förslaget och som tidigare i
ärendet har lämnat in ett skriftligt yttrande och som därvid anmält sin önskan
att få del av underrättelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens förslag skall också berörda hyresgäster
och bostads­rätlshavare underrättas. Förslaget har på den punkten mött
remisskritik, eftersom förfarandet bl. a. anses skapa merarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag avviker från utredningens därigenom
att det inte skall krä­vas särskild underrättelse till alla boende, utan att
det skall räcka med kungörelsen om utställningen enligt 24 5 och med att
hyresgästföreningen fär en särskild underrättelse. Jag förutsätter att
hyresgästerna pä lämpligt sätt får information genom hyresgästföreningens
försorg. Bostadsrättsför­eningar underrättas i egenskap av fastighetsägare.
Föreningens styrelse får förutsättas sköta informationen till medlemmarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket har tagits in bestämmelser om
underrättelse till samfäl­ligheter, som i stort sett motsvarar den reglering
som finns i 17 5 4 mom. byggnadssladgan. 1 dag finns en bestämmelse om att den
ledamot av slyrelsen eller den förvaltare som har fått en underrättelse men som
inte har rätt att föra talan för delägarna i samfälligheten, skall överlämna
underrättelsen Ull den som är behörig eller också se till att den kommer till
alla delägares kännedom. Jag har inte ansett det behövligt att la in en regel
med denna innebörd i tredje stycket. Beträffande samfällighetsföreningar
föreskrivs nämligen i 28 8 första stycket 8 lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1535&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;617&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av samfälligheter att föreningens stadgar skall ange bl.
a. det sätt på vilket     5 /.ap. 25-26 §§ meddelanden skall bringas lill
medlemmarnas kännedom. Detta är alltså en fråga som varje förening själv kan
bestämma över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådel (yttrandet
s.64) har uttrycket &amp;quot;ett markområde som är samfällt för flera fastigheter
med skilda ägare&amp;quot; bytts mot &amp;quot;en samfällighet för vilken finns
styrelse eller annan utsedd atl förvalta samfäl­lighelens angelägenheter&amp;quot;.
Därigenom kommer det förenklade förfarandet att kunna tillämpas inte bara när
en marksamfällighel berörs utan också när förslaget angår en sådan
gemensamhetsanläggning som avses i anlägg­ningslagen (1973:1149). Till en sådan
samfällighet som avses i denna paragraf hänförs även häradsallmänningar enligt
lagen (1952: 166) om hä-radsallmänningar och allmänningsskogar enligt lagen
(1952: 167) om all-männingsskogar i Norrland och Dalarna .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det remitterade förslaget togs i
sista stycket upp bestämmelser om s. k, kungördseddgivning enligt
delgivningslagen (1970:428) när ett stort antal sakägare skall underrättas och
kostnaden och besväret med att underrätta envar av dem är större än som är
förenligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen. En sådan ordning medför
krav på ytteriigare ett tidnings-kungörande utöver det kungörande som enligt 24
8 första stycket alltid skall ske, Lagrådel (yttrandet s,64 0 har ifrågasatt
ändamålsenligheten i etl sädanl förfarande och anser alt det i den situation
som avses med bestämmelserna torde fä godtas atl särskild underrättelse ej
sänds. Jag har ingen erinran mot detla. Tredje stycket här därför utformats i
enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 8    Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planbeskrivningen
och genomförandebeskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;program för
planen, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har
upprättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annat
planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för en bedömning av
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 planbeskrivningen skall redovisas
planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen lill planens utformning.
Beskrivningen skall åtföljas av illustrationsmaterial, om det inte är uppenbart
onödigt. Om planförslaget avviker från översiktsplanen, skall avvikelsen och
skälen till denna redovi­sas i beskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annat tillgängligt material som
belyser förslagets innebörd, bör ocksä ställas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i viss mån 16§
byggnadsstadgan, 9 kap, 6 och 2455 i utredningsförslaget samt 5 kap, 11 8
första stycket och 21 5 i det remitterade lagförslaget, I enlighet med vad
lagrådet förordat har bestäm­melserna om innehållet i planbeskrivningen fått
ingå som ett andra stycke i förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1537&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;618&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 kap. 26 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke reglerar
vilka handlingar som skall vara med för att utställningen skall bli informativ.
Det är särskilt angeläget att motiven för planens utformning och de synpunkter
som har kommit fram vid samrådet blir tydligt redovisade. Detta tillgodoses
genom punkterna 1 och 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 4 ställs krav på atl
kommunen skall hålla planeringsunderiag tillgängligt för atl på så sätt ge
kommunmedlemmar och andra en tydlig bild av detaljplanens bakgrund och relation
lill befinlliga förhållanden. Som exempel på planeringsunderlag som ofta bör
redovisas kan anges doku­ment som visar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o befintliga miljövärden i form av bebyggelse, vegetation
m. m. o samband med översiktsplanen och eventuellt angränsande detaljplaner o
tillgången pä grundservice, l.ex. skolor, förskolor, åldringsvård, detalj­handel
och kollektivtrafik o fordonstrafikens utveckling och parkeringsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket finns alltså
föreskrifter om planbeskrivningen. I den skall redovisas bl, a.
förutsätlningarna för och syftet med planförslaget. Med
planeringsförutsättningarna avses bl. a. en sammanfattning och värdering av
sädana separata utredningar rörande fastighets- och bebyggelseförhål­landen,
vegetations- och grundförhållanden, va-försörjning, trafikförhål­landen m.m.,
som har legat till grund för planarbetel - kort sagt det planeringsunderlag som
har väsentlig betydelse för planens utformning och som därför bör kunna
medverka till att förklara planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningens lagförslag finns en
bestämmelse med krav på att en detaljplan inte får motverka syftet med
marköversikten (9 kap. 4 8). Som jag redovisat tidigare (avsnitt 3.1) föreslår
jag ingen strikt låsning mellan översikts- och detaljplanen. Det finns alltså
inget hinder mot atl anta en detaljplan som avviker från översiktsplanen. Om så
sker, är det viktigt alt sakägare och myndigheter görs uppmärksamma på när
kommunen ändrar sin planeringsinriktning och skälen lill del. Därför föreskrivs
i andra stycket att beskrivningen skall redovisa om delaljplanen avviker från
över­siklsplanen. Sådana avvikelser skall redovisas även i kungörelsen av ut­ställningen
enligt 24 5 första stycket 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen skall också uttrycka
sådana avsikter med planläggningen, som inte direkt framgår av plankartan och
planbeslämmelserna. Därmed kommer beskrivningen alt utgöra ett viktigt material
för tolkningen av planen och dess innebörd. Beskrivningen har emellertid ingen
bindande verkan för sakägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel föreskrivs vidare
att planbeskrivnjngen skall åtföljas av illustrationsmaterial, om det inte är
uppenbart onödigt. Syftet är atl planen skall vara åskådlig och begriplig. Till
beskrivningen bör höra en särskild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1539&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;619&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förklarande illustrationskarta, om det inte är uppenbart
att en sädan redo-    5 kap. 26-27 §§ visning är obehövlig. Förslaget stämmer i
den delen med praxis. Illustra­tionskartan kan ocksä ersättas med fotomontage,
flygbildsillustrationer och liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket bör också
annat tillgängligt material, som belyser förslagets innebörd, slällas ut. Att
planhandlingarna skall vara tydliga stadgas i 9 5 tredje stycket. Just vid
utställningen kan det vara skäl att göra ytlerligare förtydliganden genom
exempelvis färgläggning av kartor och sektioneringar samt presentation i större
skala av perspektivteckningar, fotomontage m. m. Om möjligl bör en modell
företes. Tekniken att åskåd­liggöra material utvecklas f.n. snabbt när del
gäller flygfoto. video och andra audio-visuella hjälpmedel. Några specificerade
krav pä handlingar bör därför inte ställas upp i PBL. Jag hänvisar vidare till
vad jag har anfört i specialmotiveringen till 98,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 8 Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa
de avlämnade synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett
utlåtan­de som skall fogas till handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet eller ett meddelande om
var utlåtandet hålls tillgängligt skall för kännedom snarast möjligt i vanligt
brev sändas till dem som inte fått sina synpunkter på det utställda förslaget
tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underrättas, får underrättelse
i stället ske genom kungörelse på del sätt som anges i 24 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förslaget ändras väsentligt
efter utställningen, skall ny utställning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 17 8 5 mom.
och 18 8 byggnadsstadgan, 9 kap. 25 8 i utredningsförslaget och 5 kap. 22 8 i
det remitterade lagförslaget. Den reglerar behandlingen av synpunkter som förs
fram med anledning av utställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket, som har utformats
i enlighet med vad lagrådet förordat, föreskrivs att inkomna synpunkter och
förslag med anledning av dem skall redovisas i ett särskilt utlåtande. Om
planen skall antas av byggnadsnämn­den eller kommunstyrelsen, avges förslaget
av den kommunala förvaltning som svarar för beredningen av ärenden i resp.
nämnd. Om antagandel ankommer pä fullmäktige, avges förslaget av det beredande
kommunala organet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra stycket anges hur sakägarna
skall få del av utlåtandet. Efter mönster från 15 5 förvaltningslagen har
ulredningen föreslagit att utlåtan­det skall sändas till den som framfört
anmärkningar och ge vederbörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1541&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;620&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillfälle till tillrättalägganden, Nägra remissinstanser
har kritiserat detta    5 kap. 27 § förslag om kommunicering och framhållit att
det inte kan tillföra ärendet nägot ytterligare. Det anses ocksä principiellt
fel att öppna ärendet för nya diskussioner i detta sena skede. Andra anser att
förslaget är bra. därför all det gör utställningen till en dialog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser alt den negativa
remisskritiken är befogad och vill framhålla vikten av alt man under
samrådsfasen försöker klarlägga och lösa de konflikter som kan finnas. Med mitt
synsätt på hur samrådet bör bedrivas skall själva utställningen tillgodose
syftet med förvaltningslagens regler om kommunicering. Kvarstående anmärkningar
efler utställningen skall enligt min uppfattning i sådana fall tas upp direkt
till politisk behandling i kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det däremot ar fråga om en
informell utställning som utgör en tidig information i ett planärende för att
nå berörda intressenter och få en preliminär reaktion på förslaget, anser jag
att det är självklart med för­nyade kontakter med dem som är missnöjda för alt
söka tillmötesgå deras önskemål. 1 detta fall ingår utställningen som ett
tidigt led i samrådet, just för att avgränsa en angelägen sarnrådskrets för
diskussion om alternativa planutformningar. Atl för sådana situationer ta in en
särskild bestämmelse om kommunikation anser jag inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som i enlighet med 23 5 har
framfört synpunkler på del utställda förslaget måste naturligtvis få besked om
hur synpunkterna behandlas. Bestämmelserna i andra stycket att utlåtandet eller
ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall sändas till dem som
inte fått sina syn­punkter tillgodosedda uppfyller detta krav. Utlåtandet bör
expedieras sna­rast möjligt och senast samtidigt som utlåtandet sänds ut till
det organ som skall anta planen. Syftet med detta är i första hand alt ge
information om ärendets gång. Utlåtandet kan emellertid också ge upphov till kontakt
med de förtroendevalda. Den möjligheten anser jag kan ha ett betydande värde
för både sakägare, övriga berörda och politiker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet skall sändas inte bara
till sakägare och övriga berörda utan också till de myndigheter vilkas
synpunkter inte har beaktats. Även läns­styrelsen skall alltså i sådant fall få
del av utlåtandet. Det torde ligga i kommunens intresse att också i andra fall,
som förhandsinformation, sän­da utlåtandet lill länsstyrelsen. Det underiätlar
för styrelsen att dels infor­mera berörda centrala myndigheter och dels
överväga behovet av prövning enligt 12 kap. Någon bestämmelse om detta anser
jag dock inte vara påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket framgår att
utlåtandet dier meddelandet skall sändas i vanligt brev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket, som avhandlar
ändringar i planförslaget efter utställning­en, stämmer i sak överens med vad
som f, n. gäller enligl 17 5 5 mom. byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1543&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;621&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid en ny utställning efter en
revidering anser jag att det av handlingarna j |,p 27-28 §§ klart bör framgå
vad revideringen innebär. Det föruisälter givetvis atl del tidigare utställda
förslagei finns tillgängligt. Handläggningen efter en revi­dering skall för de
berörda sakägarna och andra vara likadan som vid den första utställningen. 1
mänga fall bör man dock snabbt kunna fä godkän­nanden eller yttranden frän
samtliga, om ärendet sköts enligl beslämmel­serna om enkelt planförfarande i 28
5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 8 1 stället för vad som föreskrivs i 18 5, 20 5, 21 5
andra siycket saml 22-27 55 får bestämmelserna i andra siycket tillämpas
(enkelt planföriä­rande), om förslaget till detaljplan är av begränsad
betydelse, saknar intresse för allmänheten saml är förenligt med
översiktsplanen och länssty­relsens granskningsyttrande enligl 4 kap, 9 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid enkelt planförfarande skall
länsstyrelsen och de som anges i 25 5 första stycket beredas Ullfälle till
samråd. När förslag till detaljplan förelig­ger skall de underrättas om delta
och, om de inte godkänner förslaget, under minst två veckor ha tillfälle atl
skriftligen lämna synpunkter på förslaget. Denna tid kan förkortas om alla
berörda är ense om det. En san\månställning av inkomna synpunkler och förslag
med anledning av dem skall redovisas i ett särskilt utlåtande som skall fogas
till handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som avhandlar s.k,
enkelt planförfarande, motsvarar i sak närmast 17 5 5 mom,, 23 5 andra meningen
byggnadsstadgan samt 9 kap, 30 8 i utredningsförslaget och 5 kap, 25 5 i det
remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag (9 kap, 30 8)
går ut pä att s. k. enkel detaljplaneänd­ring skall tillämpas i ärenden som
motsvarar dagens dispenser från plan. Sådana planändringar skall kunna
handläggas med ett enklare förfarande, som bl. a. innebär att samråd och
utställning ersätts av direkta kontakter med sakägarna och berörda myndigheter.
En del remissinstanser har efter­lyst möjligheter till ett sådant förenklat
förfarande även vid upprättande av nya planer av enkelt slag. Jag ansluter mig
Ull denna tankegång. Bestäm­melserna i 28 8 har därför utformats så atl de är
tillämpliga inte bara vid ändring och upphävande av detaljplaner utan ocksä när
nya detaljplaner upprättas. Avvikelserna frän vad som gäller i normalfallet
innebär dels alt samrådsskyldigheten begränsas och dels att utställningen
ersätts av direkta kontakter med sakägarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä grund av 5 kap, 33 5 och 6 kap,
12 5 fär bestämmelserna om enkelt planförfarande tillämpas också pä
områdesbestämmelser och fastighets­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av 8 kap, 115 sista
siycket, skall vid prövning av lov dagens möjlighet till mindre avvikelser från
plan i stort sett behållas, vilket bör tillmötesgå remisskritiken mot
förfarandet vid enkel detaljplaneänd­ring. Kommunen får med andra ord stora
möjligheter atl välja den metod för lämplighelsprövningen som i varje särskilt
fall är den mest ändamålsen­liga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1545&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;622&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 kap. 28 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första styckel anges de föruisättningar som måste
föreligga för atl enkelt planförfarande skall kunna tillämpas. När förslaget
till detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan eller ändringar eller
upphävande av sådana uppfyller alla de angivna kraven, kan beslämmelserna om
enkelt planförfarande tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försl anges atl planförslaget skall ha begränsad
betydelse. Innebörden av detta är i stort sett densamma som jag närmare
redovisar i specialmoti­veringen till 29 5 rörande fullmäktiges möjligheter att
delegera anlagande av detaljplan. Det är således kriterierna för möjligheten
att delegera som jag avser, inte hur en enskild kommun har valt att behandla
rätten till delegation i sin egen verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreskrivs att planförslaget skall sakna
intresse för allmänheten. Alla delaljplaner kan naturligtvis sägas ha ett visst
intresse, åtminstone för en mindre grupp medborgare. Det aktuella kravet lar
emellertid sikte på en bredare allmänhet, dvs. planförslaget får inte ha ett
mer allmänt intresse i kommunen. Sakägarna och övriga direkt berörda är
garanterade informa­tion om planförslaget genom föreskrifterna i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen anges atl förslaget skall vara förenligt
med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande över denna.
Föreskriften avser atl ga­rantera atl myndigheter, grannkommuner m, fl, inte
går miste om rätlen lill samråd om planläggningen. För detaljplaner som
uppfyller det nu berörda kravet har diskussionen om den allmänna lämpligheten
förts i samband med upprättandet av översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket avhandlas det förfarande som får
lillämpas vid upprät­tande av planer som avses i första stycket.
Samrådsskyldigheten avgränsas lill länsstyrelsen och till dem som i
normalfallet enligt 25 8 första .styckel skall underrättas om utställning av
planförslag. Dessa skall beredas tillfälle lill samråd vid informationsmöte
eller pä annat sätt. En möjlighet ges också alt - på samma sätt som gäller i
dag enligt 17 8 5 mom. byggnads­stadgan - efter samrådet inhämta sakägarnas och
övriga berördas godkän­nande till planförslaget och därefter ta upp det till
beslut i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till arten av de fnigor som kan avgöras
efler enkelt planför­farande lorde ofta de enskilda som berörs och
länsstyrelsen vid ell gemen­saml sammanträffande godkänna planförslaget. Något
krav på att godkän­nandet skall vara skriftligt har i enlighet med lagrådets
förslag (yttrandet S.67) därför inte ställts. Muntliga godkännanden kan av
kommunen doku­menteras på lämpligt sätt. Om niigon inte godkänner planförslaget
utan vill lämna synpunkter bör emellertid - såsom lagrådet framhållit - endasi
skriftliga framställningar beaktas. Detta hänger samman med utformningen av
beslämmelserna i 308 om underrättelse angående beslut till den vars synpunkler
inte har blivit tillgodosedda och om rätten att överklaga (13 kap. 5 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1547&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;623&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften alt även länsslyrelsen bör beredas
Ullfälle till samråd har 5 kap. 28 § införts på förslag av lagrådet (yttrandet
s. 66). Däremot behöver inte något samråd ske med övriga myndigheter. Som
lagrådet har påpekat fär det ankomma pä länsstyrelsen atl ta kontakt med
berörda myndigheter och samordna deras synpunkter. Om sakägarna och övriga
intressenler under samrädel haft invändningar eller synpunkter pä planförslaget
som de öns­kar fä tillgodosedda i planen, skall de beredas tillfälle att lämna
synpunkter på förslaget under två veckor. Denna frist är en vecka kortare än i
gällande rätt. Bakom förslaget ligger dels en önskan om effektivisering av
handlägg­ningen av denna typ av planärenden, dels en anpassning till de
förfarande­regler som tillämpas i förvaltningsärenden. Man bör då också ha i
minnet bestämmelserna i 17 8 om formerna för samrådet som bör säkerställa att
de berörda får en god kännedom om planärendet. Jag anser mol denna bak­grund
att det är tillräckligt med en tid av två veckor, dvs, samma tid som är bruklig
vid kommunicering enligt förvaltningslagen av likartade ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade lagförslaget kan liden
förkortas, om kommunen särskilt avtalar härom med berörda sakägare. Enligt
lagrådets uppfattning (yttrandet s,67) kan denna möjlighet undvaras eftersom
den knappast fyller nägot praktiskt behov och besväret att träffa
överenskommelse inte motsvaras av någon beaktansvärd nytta. För min del anser
jag dock att del bör finnas en möjlighet att förkorta tiden. Man kan l, ex,
tänka sig det fallet att någon av intressenterna är missnöjd med ett förslag och
genast -kanske vid ett sammanträde där förslaget presenteras - ger in sina
skrift­liga synpunkter. Om alla övriga berörda intressenler förklarar att de
god­känner förslaget, skulle det i vissa fall föranleda onödigt dröjsmål med
handläggningen, om ärendet måste vila i två veckor innan beslut kan fattas. Jag
anser dock inte att något särskilt avtal behöver ingås om tidens förkortning.
Det bör räcka att alla berörda förklarat sigense om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens andra stycke ställs krav på samma
behandling av de avlämnade synpunkterna som i 27 8 första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s. 67) har påpekat att det i
lagrådsremissen inte har berörts huruvida man kan övergå från enkelt
planförfarande till det nor­mala förfarandet eller vice versa. Lagtextens
uiformning ger enligt lagrådet närmast vid handen att så inte skall kunna ske.
Jag vill med anledning härav framhålla att det ibland kan vara önskvärt för
kommunen att i ett visst skede - l.ex. efter etl omfattande samråd - kunna
undvara utställ­ningen, om det visar sig att det slutliga planförslaget bör
starkt begränsas till sin omfattning i förhållande till det förslag som
ursprungligen presente­rades. Det kan också tänkas att kommunen efter ett
begränsat samråd enligt 28 8 behöver kontakta fler intressenter och även ställa
ut ett förslag. Jag kan inte se atl lagtexten hindrar vare sig en förenkling
eller en utvidg­ning av ett pågående förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1549&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;624&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 5    Detaljplanen antas av kommunfullmäklige.
Fullmäklige får uppdra     5 ,r) 29 i&amp;gt; åt kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden att anta planer som inte ar av principiell beskaffenhet eller i
övrigt av större vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 26 och 10885
byggnadslagen. 9kap. 205 i utred­ningens förslag och 5 kap, 3 5 i det
remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådel har uttalat (yttrandet
s. 53) hör bestämmelsen närmast hemma bland förfarandereglerna, varför den har
tagils in som 29 8. Jag har även följt lagrådets rekommendation att
delegationsregeln bör utformas med beaktande av den lydelse som 1 kap, 5 5 fjärde
stycket kommunalla­gen har. Här har alltså skett en viss jämkning av det
remitterade lagförsla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln enligl 29 8 är att det
är kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäklige, som skall besluta om
antagande av detalj­planer. Fullmäktige kan dock pä visst sätt delegera sin
befogenhet till byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Av lagen (1979:408) om
lokala organ följer att sådant organ kan utses till byggnadsnämnd inom sin geo­grafiska
ansvarsområde, 1 förhällande till nuvarande ordning innebär för­slaget den
ändringen att också kommunstyrelsen skall kunna få i uppdrag att anta
delaljplaner. Jag har utvecklat motiven för detta i den allmänna motiveringen
(avsnitt 8,5,2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som en följd av att fullmäktige
genom den föreslagna 298 får utökad frihet att organisera arbetet i kommunen -
och för övrigi helt i linje med strävandena att rensa ut onödiga
delaljföreskrifter för kommunerna - har flera av de nuvarande reglerna om det
inomkommunala förfarandet tagils bort. Planärendens handläggning inom kommunen
får tas upp till särskill övervägande inom varje kommun, så att de kunskaper
och befogenheter som finns hos olika nämnder kan tillföras planarbetet. Jag
vill ge min syn pä ansvarsfördelningen på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 de fall fullmäktige antar planen
bereds ärendet regelmässigt av kom­munstyrelsen som därvid kan se till att
planförslaget tillgodoser önskemå­let om samordning med annan planering samt
kravel på hänsyn till kom­munalekonomiska förhållanden. Om fullmäktige har
delegerat antagandel till byggnadsnämnden, har fullmäktige möjligheter atl se
till att den in­struktion som gäller för nämnden garanterar att kommunstyrelsen
kan påverka beslutet utifrån sitt ansvar för samordning och ekonomi. Vid behov
kan fullmäktiges delegationsbeslut i varje särskilt fall innefatta de
kompletterande villkor som kan behövas i dessa avseenden. I likhet med nägra
remissinstanser anser jag därför inte att PBL behöver innehålla någon
bestämmelse om att antagande av delaljplan inte fär beslulas mot
kommunstyrelsens bestridande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon ändring i de principer som
brukar tillämpas i fråga om delegation anser jag inte att 29 5 skall innebära.
Det betyderatt beslul all anta sådana detaljplaner - och framför allt ändringar
av planer - som är av rutinkarak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1551&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;625&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tär eller av ringa intresse från allmän synpunkt bör
delegeras. Däremot bör 5 ;.„ 29 § fullmäklige själva anta detaljplaner för
större omräden. planer som reglerar mänga motstridiga iniressen, särskill
känsliga miljöer eller som är av principiellt intresse. Fullmäktige bör ocksä
själva anta planer som medför större ekonomiska eller andra åtaganden för
kommunen, om inte åtagandet redan beslutats i annal sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Principerna för ddegering bör
enligl min mening också påverkas av tidsaspekten. Under en första period efter
det att PBL har trätt i kraft bör fullmäktiges delegation vara ganska snäv.
Antagandet av planer av rutin­karaktär kan givetvis delegeras, liksom alla
detaljplaner som handläggs genom enkelt planförfarande enligt 28 5, När
fullmäktige har hunnit anta översiktsplan enligt 4kap, PBL inträder ell annat
läge. Översiktsplanen har bl, a. till uppgift att ge rikllinjer för
detaljplaneläggningen. Översikts­planen kan alltså utformas så alt planen i
tillräcklig grad kommer att innehålla fullmäktiges direktiv för
detaljplaneläggningen. Översiktsplanen blir i sådana fall ett bra underlag för
att besluta om delegation av detalj­planer inom entydiga och avgränsade omräden
i kommunen. En genomar­betad översiktsplan kan alltså ge möjlighel till en ökad
delegation. Det kan därför vara motiverat atl ta upp frågan om delegation i
samband med fullmäktiges beslut om översiktsplanen och ändringar av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan fräga som enligt min
mening påverkar delegationens omfatt­ning är om det finns motsatta
uppfattningar mellan staten och kommunen om hur de allmänna inlressena skall
beaktas i ett visst område. Översikts­planen kan t. ex. ge riktlinjer om
exploatering av mark som enligt länssty­relsens uppfattning är av riksintresse
från bevarandesynpunkl. Om kom­munen i ett sådant fall ändå fullföljer
översiktsplanens intentioner genom att detaljplandägga området anser jag det
självklart att antagandet bör ske av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä samma sätt kan under beredningen
av ett delaljplaneärende fram­komma sådana invändningar från länsstyrelsen alt
man kan befara etl beslut om prövning enligt 12kap. I 5. Även i sädana fall bör
kommunens beslut enligt min mening fattas av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liksom i dag bör fullmäktiges
beslut om delegation när som helst kunna återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill fästa uppmärksamheten på
alt 29 5 endast reglerar befogenheten att anta plan. Det praktiska arbetet och
beredningen av planärendet kan uppdras åt den nämnd som har erfarenhet av och
kompelens för planar­bele. Del bör också vara möjligt att i kommunens
reglementen och arbets­ordningar låta en bestämd förvaltning ha hand om
detaljplanearbetet, oavsett vilket organ som antar planerna. Enligl min
uppfattning har detta stora fördelar när det gäller bl. a. systematisering av
underlag, kunskaps­uppbyggnad, upphandling av konsulttjänster, planprocessens
rutiner och kontakter med allmänheten samt arkivvården, Deialjplaneläggningens
nära samband med prövningen av lov talar enligt min uppfattning för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1553&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;626&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dessa uppgifter så långt möjligt bör hållas ihop inom stadsbyggnads-
eller    5 ,r, 29-30 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stadsarkitekikontoret eller motsvarande tekniskt
planeringskontor inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 8 Senast dagen efler del att justeringen av protokollet
med beslut om antagande av detaljplanen har lillkännagetts på kommunens anslagstavla
skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt
uppgift om vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i vanligt
brev till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen
samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sakägare,
bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende samt sådan organisation eller
förening som avses i 25 8 första stycket 2, om de senasl under
utställningstiden eller under den i 28 8 andra stycket angivna tiden
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet som inte har blivit tillgodo­sedda
eller om de har besvärsrätt på grund av bestämmelsen i 13 kap, 5 8 andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ett stort antal personer skall
underrättas enligt första stycket 2 och det skulle innebära större kostnad och
besvär än som är försvarligt med hänsyn lill ändamålet med underrättelsen att
sända den till var och en av dem, får underrättelse i stället ske genom
kungörelse i ortstidning på det sätt som anges i 24 8. Ägare av sådan mark och
innehavare av sådan särskild rätt till mark som kan komma att las i anspråk
enligt 6 kap, 17-1955 skall dock alltid underrättas enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kungörelse som avses i andra
stycket skall införas i ortstidning samma dag som beslutet att anta planen
tillkännages på kommunens anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad
beslutet avser, tidpunkten för tillkännagi­vandet och vad den som vill
överklaga beslulet har att iaktta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 198 2
mom. och 21 8 byggnadsstadgan, 9 kap. 26 8 i utredningens förslag och 5 kap. 23
8 i det remitterade lagförsla­get. Den reglerar hur och till vilka
underrättelser om kommunens beslut atl anta detaljplaner skall sändas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill genast påpeka den
avvikelsen från det remitterade lagförslaget (23 8 tredje stycket) att
föreskriften att alla handlingar i ärendet snarast möjligt efter beslutet skall
sändas till länsstyrelsen har tagits bort. Före­skriften fyller nämligen inte
någon funkiion med hänsyn till att jag nu -enligt vad som har framgått av den
allmänna motiveringen (avsnitt 16.2.5) - inte föreslår atl länsstyrelsen skall
utöva nägon officialkontroll när det gäller den formella handläggningen av
planärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 2 kap. 25 8 tredje stycket
kommunallagen (1977: 179) följeratt beslut att anta en detaljplan skall
tillkännages pä kommunens anslagstavla. Det remitterade lagförslaget innehåller
en erinran om detta. En sådan upplys­ning får dock - som lagrådet har påpekat
(yttrandet s. 65) - anses onödig, varför den har fått utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det remitterade förslaget upptar vidare föreskrifter om
expediering inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;627&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bara
till länsstyrelsen utan även till andra myndigheter, vilkas synpunkter 5 ;(;„„ &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;jq s &lt;/span&gt;inte har blivit tillgodosedda.
Motivet till detta var bl. a. att ge dessa myndigheter möjlighet att överväga
om planbeslulel bör prövas av länssly­relsen enligt 12 kap. Lagrådet har på
anförda skäl (yttrandet s. 65) framfört invändningar mol en så omfattande
expedieringsskyldighet. Jag delar lag­rådets uppfattning att det räcker med att
beslutet expedieras till länsstyrel­sen. Det är länsstyrelsen som ensam avgör
om en prövning enligl 12 kap, skall företas. Liksom länsstyrelsen under
samrådet har att samordna de statliga myndigheternas synpunkter bör det ankomma
på länsstyrelsen att se till att de statliga myndigheter som berörs av
planbeslutet får kännedom om detta så att de kan till länsstyrelsen framföra
sina synpunkter pä frågan om planbeslulel bör överprövas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkt 2 anges att de enskilda intressenter som
senast under utställ­ningstiden skriftligen lämnat synpunkter som inte har
blivit tillgodosedda skall undertätlas om beslut att anta en delaljplan. Syftet
med detta är atl intressenterna skall kunna utöva sin besvärsrätt (se 13 kap, 5
5), Underät­telse bör - i enlighet med lagrådels förslag (yttrandet s, 66) -
sändas även till den som vid s, k, enkelt planförfarande har inkommit med
synpunkter inom den i 28 5 andra stycket angivna tidsfristen och vars
synpunkter inte har tillgodosetts, I punkl 2 har efler del alt lagrädsremissen
beslutades tillagts en skyldighet att underrätta även de inlressenler som har
besvärs­rätt på grund av 13 kap, 5 8 andra stycket. Därmed anses det fallet att
planförslaget efter utställningen eller en underrättelse enligt 5 kap, 28 8
andra styckel ändras till nackdel för någon som inte har kommit in med
synpunkler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom besvärsliden enligt 13 kap, 3 8 andra
stycket räknas från den dag beslulet tillkännages genom anslag, bör
underrättelsen expedieras helst samma dag. Om detta av praktiska skäl är
ogörligt, får det ske senasl dagen efler tillkännagivandet. Underrättelse om planbeslut
fär liksom un­derrättelse enligt 25 5 om utställning av planförslag sändas i
vanligt brev. Jag hänvisar lill vad jag har anfört under 25 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
och tredje styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i paragrafens andra och tredje
stycke om kungörelse har omarbetas helt i enlighet med vad lagrådet förordat.
Lagrådet har i denna del gjort följande uttalande (yttrandet s.66), som jag
helt ansluter mig till:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningen för alt inte behöva underrätta
varje sakägare personli­gen torde få antas vara, förutom atl det är fråga om
ett slort antal sakägare, att det skulle innebära större kostnad och besvär att
sända underrättelse till var och en än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med underrättelsen. Denna förutsättning bör komma till klart uttryck
i lagtex­ten. Lagrådet föreslår att i detta fall underrättelse till varje
sakägare skall kunna ersättas med kungörelse i ortstidning. Undantag härifrån
bör dock&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1557&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;628&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gälla för ägare av sådan mark och innehavare av sådan
särskild rätt som 5 jp jO-1 §§ kan komma atl tas i anspråk enligt 6 kap. 17, 19
eller 20 5, Till dessa ägare och rättighetsinnehavare bör underrättelse enligt
första styckel alltid sän­das. Kungörelsen bör föras in i ortstidningen samma
dag som beslutet atl anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla och av
kungörelsen bör framgå vad beslutet avser, tidpunkten för tillkännagivandet och
vad den som vill överklaga beslulet har att iaktta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill endast anmärka atl
hänvisningen till 6kap. skall avse 17-1958 i det nu föreliggande förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 § När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga
kraft, skall delta kungöras i ortstidning, 1 kungörelsen skall tas in en
upplysning om innehäl-Id i 15 kap. 45,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Snarast möjligt efter det att
beslutet har vunnit laga kraft och senast en månad därefter skall två exemplar
av planen, planbeskrivningen och ge­nomförandebeskrivningen sändas till
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 21 5
byggnadsstadgan, 9 kap. 28 8 i utred­ningsförslaget och 5 kap. 24 8 i det
remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fihsla styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket föreskriver hur det
lagakraftvunna beslulet att anta plan skall kungöras av kommunen. Huvudsyftet
med bestämmelsen är att mot­verka att fastighetsägare m.fl., som är berättigade
till ersättning, skall försitta den i 15 kap. 4 5 angivna tvåärsfristen och
därmed föriora sin talerätt. I kungörelsen skall kommunen därför ta in en
upplysning om innehållet i 15 kap. 4 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket föreskriver
skyldighet för kommunen att när beslutet har vunnit laga kraft expediera två kopior
av planen med tillhörande handling­ar till länsslyrelsen. Det bör ankomma på
länsstyrelsen att se till att berörda statliga myndigheter och organ på
lämpligt sätt får del av planen. Jag tänker dels pä sådana som i sin verksamhet
har verkställighetsupp­gifter vid plangenomförandet, t, ex.
fastighetsbildnings- och fastighetsre-gistermyndigheten och dels på sådana som
för sin rådgivnings- och till­synsverksamhet behöver den erfarenhelsåierföring
som planerna ulgör. Till den senare gruppen hör i första hand statens planverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen hindrar givetvis inte
kommunen att sända planen även till andra. Om planen innehåller bestämmelser
som i stor uisträckning skall tillämpas vid tillståndsprövning hos annan
myndighet, bordel ligga i kom­munens intresse att sända planen även till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen bör på samma sätt som nu
sändas i form av kopior med anteck­ning om att den har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;629&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;328    Beslämmelserna i  18-31 8S skall lillämpas även när
detaljplaner    5 kap. 32-33 §§ ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 23 8 första
meningen byggnadsstadgan, 9 kap. 295 i utredningsförslaget och 5 kap. 26 5 i
del remitterade lagförslaget. I para­grafen föreskrivs att bestämmelserna i
18-31 55 skall tillämpas även när en detaljplan ändras eller upphävs.
Naturligtvis måste bestämmelserna tilläm­pas med hänsyn till planärendets art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 8    Bestämmelserna  i 20-3188  skall tillämpas när
områdesbestäm­melser antas, ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 10
kap. 88 i utredningsförslaget och 4 kap. 16 5 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen är det normala
förfarandet vid upprättande av nya eller vid ändring eller upphävande av
gällande områdesbestämmelser i slort sett identiskt med det som föreslås gälla
för detaljplan. För att del tydligt skall framgå att 33 8 behandlar även
ändring och upphävande av områdesbe­stämmelser har paragrafen fått en annan
redaktionell avfattning än den som lagrådet har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 några avseenden behöver
förfarandet beträffande områdesbestäm­melser kommenteras här. Till en början
vill jag göra klart att i de fall som områdesbestämmelser handläggs parallellt
med översiktsplanen bör givet­vis samråd, utställning, handläggning inom
kommunen etc. ske helt sam­ordnat. Det är emellertid av största vikt atl
ärendet om områdesbestäm­melserna då tydligt framstår som ett självständigt
ärende. Detta är nödvän­digt för att skillnaderna i fräga om förfarandet,
länsstyrelsens kontroll och överklagande skall framgå. Vidare slälls genom
hänvisningen lill 21 5 krav på att de enskilda intressenterna informeras om de
vikUgaste följderna av förslaget till områdesbestämmelser. Givetvis bör
skillnaderna i rättsverk­ningar mellan översiktsplanen och
områdesbestämmelserna klargöras. Vid samtidig handläggning av planen och
bestämmelserna bör utställningstiden lämpligen vara densamma, sä att reaktioner
på översiktsplanen kan fä genomslag vid utformningen av områdesbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgått av min redogörelse för
områdesbestämmelsernas tillämp­ningsområde och verkningar blir denna
beslutsform mångsidig och möjlig all använda för en rad olika typer av
regleringsbehov. Ibland kan det bli aktuellt att utfärda områdesbestämmelser
med slöd av ett flertal punkter i 16 5. Regleringen kan därvid närma sig
detaljplanens i en del avseenden. 1 andra fall åter kanske områdesbestämmelser
meddelas i något speciellt syfte och behandlar därför endast någon enstaka
fråga. 1 det senare fallet lämnas alltså mänga av bestämmelserna i 2 och 3 kap.
oprövade tills någon söker lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del områdesbestämmelser får
anses gynnande för fastighetsägare. Hit hör l.ex. lättnader i skyldigheten atl
ansöka om lov och lättnader i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1561&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;630&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kraven
vid ombyggnad. Även andra typer av bestämmelser kan ha positiva 5 o jj effekter
för fastighetsägarna. Det är uppenbart att det förfarande, som i dag gäller för
stadsplan och som legat till grund för utredningens förslag till förfarandet
vid delaljplan och markförordnande, i sådana och liknande fall är orimligt
omständligt. En kraftig remisskritik i detta avseende har förts fram
beträffande utredningens förslag till markförordnande. Jag är beredd att till
viss del ansluta mig lill den kritiken. Förfarandet när det gäller PBL:s planer
med rättsverkan måste i högre grad än som nu är fallet kunna anpassas lill
arten och innebörden av de effekter planen får för dem som berörs. För t. ex.
områdesbestämmelser som i huvudsak innehåller sådana lättnader i skyldigheten
att söka lov eller annat som är gynnande för ett stort antal sakägare, kan
underrättelse till sakägarna om utställningen underlåtas med stöd av 25 8
tredje stycket. Naturligtvis kan även andra situationer länkas där en vägning
mellan kostnader och besvär å ena sidan och ändamålet med underrättelsen å
andra sidan gör det obehövligt med personliga underrättelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För skyddsområden kring försvarsanläggningar m.m.
kan särskilda problem uppkomma med hänsyn till behovet av sekretess. Enligt 8
kap. 95 tredje siycket kan i sådana områden skyldighet att söka marklov införas
genom områdesbestämmelser. I sädana fall kan också skyldighet införas alt
enligt 8 kap. 7 5 söka bygglov för ljusanordningar. Regleringen kan också
innefatta materiella bestämmelser, t, ex, avverknings- eller skogs­planteringsförbud
samt restriktioner mol schaktning. Bestämmelserna om enkelt planförfarande i 28
8 får anses uppfylla kraven på kontakt med dem som berörs. Någon utställning
behöver alltså inte ske, och samrådet behö­ver inte vara mer ingående än vad
sekretessen medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller befogenheten att fatta beslut om
antagande, ändring och upphävande av områdesbestämmelser har jag i den allmänna
motiveringen (avsnitt 8,5.2) tagit upp ansvarsfördelningen inom kommunen och i
spe­cialmotiveringen till 298 utvecklat frågan om delegation ytteriigare. Här
vill jag göra ett Ullägg som speciellt avser delegation av beslul att anla
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser kan, som jag tidigare har
nämnt, användas bl. a. för atl i vissa fall säkerställa översiktsplanens
syften. Fullmäktige har i dessa fall tagit ställning till frågorna i stort
genom antagandet av översikls­planen, som kan innehålla en anvisning om atl
områdesbestämmelser skall antas för visst område. Del normala torde därför bli
alt områdesbestäm­melser betraktas som fullföljdsbeslut som lämpligen
delegeras. Vid full­mäktiges delegation kan det vara en fördel att välja samma
organ som eventuellt har fått befogenhet att anta detaljplaner inom området.
Därmed torde slörsla effektivitet uppnås i plansystemet, eftersom
beslutsorganet därefter fritt kan välja lämplig regleringsform -
områdesbestämmelser eller detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser
för slörre områden eller där det finns motstridiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1563&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;631&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppfattningar i betydelsefulla frågor bör enligt min
mening alllid anlas av     5 .,„ 33-35 §§ fullmäktige. Detsamma gäller öhi
översiktsplanens riktlinjer är myckel allmänt hållna och områdesbestämmelserna
alltså i väsentliga delar inne­bär en ingående reglering, som kanske inte
framgår av översiklsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om översiktsplanen ändras i sådant
avseende att redan gällande om­rådesbestämmelser kommer att slä i strid mol
planen, förulsätler jag att områdesbestämmelserna ändras eller upphävs i berört
avseende. Nägon bestämmelse om detta anser jag dock inte behövas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 8 Beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller
områdesbestäm­&lt;br&gt;
melser gäller först sedan beslutet vunnit laga kraft eller får genomföras&lt;br&gt;
efter förordnande enligt 13 kap, 8 5 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 9
kap, 32 5 första styckel och 10 kap, 7 8 i utredningsförslaget samt 4 kap, 17 8
första stycket och 5 kap, 27 8 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande de ändringar av
lagtexten som har gjorts i förhållande till det remitterade förslaget hänvisar
jag till vad jag har anfört i specialmotive­ringen lill 4 kap, 12 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innebörden av paragrafen är att
delaljplan och områdesbestämmelser gäller utan tidsgräns tills de ändras eller
upphävs genom ett beslut som vinner laga kraft. Om förslag till ändring av
delaljplan eller områdesbe­stämmelser antas, men besvär anförs över beslutet
eller länsslyrelsen förordnar om prövning enligl 12 kap. 1 8 av förslaget till
ändring, gäller således den förra planen eller de förra bestämmelserna tills
frågan om de föreslagna ändringarna har slutligt avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill här erinra om att
detaljplan eller områdesbestämmelser, som innehåller medgivande till
exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 8 andra stycket, upphör atl gälla i
denna del om inte ett exploateringsbeslul har meddelats inom den tid som har
föreskrivits för detta i planen eller om­rådesbestämmelserna. Upphörandet
gäller givetvis endast de bestämmel­ser som rör exploateringssamverkan. Jag tar
upp denna fråga närmare i specialmotiveringen till 6 kap, 2 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare har i lagtexten tillagts en
hänvisning till 13 kap. 8 5 andra siycket, enligt vilket lagrum den myndighet
som prövar besvär kan förordna att bl. a. detaljplan och områdesbestämmelser i
vissa delar får genomföras trots att beslutet om antagande inte har vunnit laga
kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 8 Områdesbestämmelser upphör att gälla när det för
området förelig­&lt;br&gt;
ger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett förordnande enligt&lt;br&gt;
13 kap. 8 5 andra stycket alt planen får genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har ulformals i enlighel med lagrådets
förslag, motsva­rar 4 kap. 17 8 andra stycket i det remitterade lagförslaget.
Paragrafen innebär atl en detaljplan som antas för ett område med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1565&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;632&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områdesbestämmelser utsläcker dessa inom
delaljplaneomrädet. Avsikten     5 kap. 35-36 §§ är att alla bestämmelser som
behövs då skall finnas i detaljplanen som har mer fullständiga
regleringsmöjligheter. Om antagandebeslulel angrips ge­nom besvär eller statlig
prövning, gäller områdesbestämmelserna tills frå­gan om detaljplanen slutligt
har avgjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36 § Av 8 kap. 11, 12. 17 och 1888 följer att bygglov,
rivningslov och marklov får vägras till åtgärder som strider mot delaljplan
eller områdes­bestämmelser. Även åtgärder som inte kräver lov och som avser
byggna­der, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras så
att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt
får beslut enligt vissa andra författ­ningar än denna lag inte meddelas i strid
mot detaljplan eller områdesbe­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar direkt
motsvarighet i gällande rätt och i utredningsför­slaget men motsvarar närmast 4
kap, 18 8 och 5 kap, 28 5 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planernas belydelse som styrmedel
för beslut enligl PBL och enligt andra lagar som har betydelse för användningen
av mark och vatten har berörts många gånger i den allmänna motiveringen. 1 365
har tagits in bestämmelser om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket erinras om
förbudet i 8kap, 11, 12, 17 och 1885 att meddela lov i strid mot delaljplan
eller områdesbestämmelser. 1 andra meningen föreskrivs att även andra åtgärder
än sådana som kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter
och allmänna platser skall utföras så att de inte strider mol detaljplan eller
områdesbestäm­melser. Bakgrunden till dessa föreskrifter är följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 3 kap, 95 andra stycket och 105
andra stycket framgår att åtgärder i fråga om byggnader som inte kräver bygglov
ändå skall uppfylla egen­skapskraven i 3 kap, 1-8 58 i skälig utsträckning. Del
förhållandet att samhället inte genom krav på lov vill säkerställa att
bestämmelserna iakt­tas befriar alltså inte den byggande från atl i skälig
utsträckning uppfylla kraven. Liknande bestämmelser finns beträffande andra
anläggningar än byggnader, tomter och allmänna platser i 3 kap, 14, 16 och 18
8§. En grundtanke i PBL är att alla krav i bl.a, 3kap, skall kunna preciseras
genom beslämmelser i detaljplan eller genom områdesbestämmelser. Av defta
följer i sin tur att, om kommunen i detaljplan eller områdesbestäm­melser har
reglerat åtgärder som inte kräver lov, den byggande är skyldig att följa denna
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket andra meningen bör
få stor betydelse när en reglering skall ske av tillgänglighet, säkerhet och
estetisk utformning av den yttre miljön på tomter, gator, vägar och andra
allmänna plalser. Del kan t, ex, vara påkallat i miljömässigt eller
kulturhistoriskt intressanta bebyggelse-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1567&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;633&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljöer
att anta detaljplan eller områdesbestämmelser även för sådana     j .    j s
viktigare inslag i den offentliga miljön - markbeläggningar m, m, - som är av
större allmänt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Effekten av sådana bestämm.elser blir i hög grad
beroende av att de enskilda intressenterna och huvudmännen för de berörda
områdena får kännedom om beslulen och deras innebörd. Detta bör kommunen beakia
i sin rådgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen (avsnitt 21,3) har jag
föreslagit vissa prin­ciper som enligt min mening bör gälla i fråga om
samordningen mellan PBL och andra lagar. Regeringen har beslutat om remiss lill
lagrådel av vissa förslag till ändringar i olika speciallagar som innebär att
beslut enligt sådana lagar inte fär meddelas i strid mot detaljplan eller
områdesbestäm­melser. Jag återkommer till regeringen med ytteriigare förslag i
denna del, 1 andra stycket har lagils in en erinran om den nu angivna
principen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1569&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;634&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Plangenomförande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(5 p / §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta kapitel - som motsvarar 11
kap, i utredningsförslaget - har samlats de bestämmelser som angår genomförande
av delaljplaner. Kapit­let inleds med bestämmelser om vad
genomförandebeskrivningen till de­laljplaner skall innehålla (1 5),
Förutsättningarna för att exploateringssam­verkan skall få ske anges i 2 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 3-1688 har tagits in beslämmelser
om fastighetsplanen. Några remiss­instanser anser att bestämmelserna om
fastighetsplan bör ingå i plansyste­met och brytas ut till ett särskilt
kapitel. Enligt min mening behöver del inte råda någon tvekan om att
fastighetsplanen ingår i PBL:s plansystem. Däremot är den inte någon
självständig planform utan mera ett renodlat genomförandeinstrument som kan
användas för att underlätta genomfö­randet av detaljplaner. Jag anser därför
att del är naturligt att bestämmel­serna om faslighelsplan återfinns i kapitlet
om plangenomförande och ansluter mig säledes till utredningsförslaget i denna
dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 kapitlet finns ocksä regler om
fastighetsägares skyldighel atl avstå mark i vissa situationer (17-25 55).
Kammarrätten i Göteborg anser att bestämmelserna om inlösen av mark bör flyttas
från kapitlet om plange­nomförande till kapitlet om bestämmelser om ersättning
till fastighetsäga­re. Jag kan i och för sig hålla med om att dessa
beslämmelser är närbesläk­tade och därför skulle kunna behandlas i ett
sammanhang. Principiellt menar jag emellertid att plangenomförandet i första
hand handlar om kommunens möjligheter att få planer genomförda, t. ex. genom
inlösen av mark. Bestämmelserna om ersällning till fastighetsägare däremol
handlar i första hand om vilka skyddsregler som skall finnas för den enskilde i
förhållande till kommunen. Av denna anledning anser jag att övervägande skäl
talar för att bestämmelserna om kommunens räll att lösa mark skall tas in i
kapitlet om plangenomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagens regler om upplåtande
av allmänna platser m,m, har i nägol förenklat utförande tagits in i detta
kapitel (26-3058), De gatukost­nadsregler som nyligen infördes (prop, 1980/81:
165) återfinns med vissa förändringar ocksä här (31 -38 58).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sist i kapitlet har tagits in en ersättningsbestämmelse
(398),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet (yttrandet
s, 1230 har de processuella reglerna flyttals till elt nylt kapitel om
domstolsprövning m,m, (15 kap,). Pä lagrå­dets förslag har dessutom flertalet
paragrafer justerats redaktionellt. Även dispositionen av 6kap, har justerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Vid upprättandet av förslag till detaljplan skall i en
särskild handling (genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska,
tekniska, ekono­miska och lästighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett
samordnat och även i övrigi ändamålsenligt genomförande av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1571&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;635&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast  165 första styckete)
byggnadssladgan    6 kap. 1-2 §§ och 11 kap. 1 5 i utredningsförslaget. Jag har
utförligt behandlat genomfö­randebeskrivningen i den allmänna motiveringen
(avsnitt 10.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet på genomförandebeskrivning gäller enbart i
fråga om detalj­planer. Det kan därför ifrågasättas om inte paragrafen bör tas
in i 5 kap. om detaljplan. Jag anser emellertid att det blir mera överskådligt
om frågor om plangenomförande så långt möjligl samlas till ett särskill
kapitel. Därför har kravet pågenomförandebeskrivning tagits in i6kap, I 8. En
hänvisning till denna paragraf har gjorts i 5 kap, 108, Av 12 5 samma kapitel
framgår att genomförandebeskrivning också skall finnas vid ändring eller upphä­vande
av en detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser har föreslagit att innehållet
i genomförandebe­skrivningen bör regleras närmare. Som jag har framhållit i den
allmänna motiveringen kommer emellertid förutsättningarna för att genomföra
olika planer atl vara väsentligt olika. Det är därför nödvändigt att innehållet
i genomförandebeskrivningen inte regleras för mycket i detalj. Jag ansluter mig
därför inte till remissinstansernas förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del finns givetvis behov alt studera
genomförandefrågor även utan samband med planläggning. Det kan bli aktuellt t,
ex, efter det att en detaljplan har antagits. Även inom områden utan detaljplan
finns behov av att närmare belysa genomförandemöjligheterna i vissa
situationer, bl, a. i samband med prövning av bygglov, förhandslov eller
fastighetsbildning. Det kan i enkla fall gälla t. ex, tomtulformning,
markägoförhållanden, väg-, vallen- och avloppsfrågor, geotekniska förhållanden
och kommunikations­frågor. Ett system med s, k, enkla utredningar och
planutredningar fyller f.n. dessa behov och fungerar i stort sett väl. I likhet
med utredningen anser jag att denna utredningsverksamhet inte behöver
lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
8 Kommunen får besluta atl exploateringssamverkan enligt lagen (0000:000) om
exploateringssamverkan får ske, om det med hänsyn till bebyggelseutvecklingen
är angeläget att i ett sammanhang ställa i ordning mark för bebyggelse och
utföra sådana anordningar som behövs för bebyg­gelsen. Sådant beslut meddelas
genom detaljplan eller områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslutet skall anges samverkansområdets huvudsakliga
avgränsning samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om
exploate­ringssamverkan skall meddelas. Denna lid fär bestämmas till högst fem
år från den dag då beslutet alt anla planen eller områdesbestämmelserna vinner
laga kraft eller från den dag dessförinnan dä del av planen eller av
områdesbestämmelserna får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 5 andra
stycket. Har något exploateringsbeslut inte meddelats inom den angivna tiden,
upphör planen eller områdesbestämmelserna att gälla såvitt avser kommunens
beslul om exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen,
som har utformats i enlighet med lagrådets förslag, motsva-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1573&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;636&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rar 11 kap, 22 5 i utredningsförslaget samt 3 5 första
siycket och 4 5 i det     g i„p 2 § förslag till lag om exploateringssamverkan
som förelades riksdagen i prop, 1981/82:221 men som sedermera återkallades, 1
det nya förslag till lag om exploateringssamverkan som jag senare denna dag
kommer att lägga fram tas i stället in en hänvisning till förevarande paragraf
i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av första stycket framgår atl
kommunens medgivande meddelas genom detaljplan eller områdesbestämmelser. Innan
etl sådant medgivande beslu­tas bör kommunen naturligtvis göra en allmän
bedömning huruvida den avsedda exploateringen är lämpad att ombesörjas av
fastighetsägarna. Det kan t,ex, gälla en bedömning av de planerade åtgärdernas
svårighetsgrad men också huruvida åtgärderna bör ombesörjas av fastighetsägarna
var för sig eller i samverkan. Paragrafens första stycke innehåller de
grundläggan­de villkoren för att exploateringssamverkan skall få komma till
stånd. Sådan samverkan får beslutas endast om del är angelägel att i ett samman­hang
ställa i ordning mark för en avsedd bebyggelse och utföra anordningar som
behövs för bebyggelsen, Ett av syftena med exploateringssamverkan är all
samtliga de åtgärder som behöver vidlas inom området samlas och samordnas i ett
företag. Kan de lika gärna genomföras på de berörda fastigheterna var för sig
föreligger inte förutsättningar för exploaterings­samverkan. Kravet pä ett
sammanhang mellan de olika åtgärderna bör däremol inte hindra atl de genomförs
vid olika tidpunkter, t. ex, genom en elappindelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ytterligare villkor för
exploateringssamverkan anges vidare att exploaleringsåtgärderna skall vara
angelägna med hänsyn till bebyggel­seutvecklingen. Ändamålet med detla villkor
är att avgränsa samverkans­institutets tillämpning till sädana situationer där
det föreligger ett angeläget behov att få behövlig exploatering genomförd. Samtidigt
är ändamålet att garantera att samhällets planer i fräga om bebyggelse inom
områdel kan förverkligas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I och för sig innebär förslaget att
exploateringssamfålligheten ges en dispositionsrätt för att genomföra
markförändringar inom samverkansom­rådet som motsvarar expropriation. Förslaget
om exploateringssamverkan bygger emellertid på att de fastighetsägare som
deltar i samverkan frivilligt släller behövlig mark till förfogande. Endast när
en fastighetsägare med mark som behövs för exploateringen avstår från att delta
i samverkan kan ett tvångsvis ianspråktagande av mark aktualiseras. Vissa
skyddsregler behöver dock uppställas i frägai om samfällighelens rätt att
disponera över marken i samverkansområdet. Jag återkommer till dessa frågor i
anslut­ning till 17-20 SS i förslaget till lag om exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1575&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;637&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 jip. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna moUveringen har jag
angett de principer som bör ligga till grund för avgränsningen av
samverkansomrädel. Avser exploateringen en redan gällande detaljplan torde
avgränsningen normalt sammanfalla med planområdets gräns. Det slutliga beslutet
huruvida exploateringssamver­kan får komma till stånd och om samverkansområdets
närmare avgräns­ning fattas av fastighetsbildningsmyndigheten i exploateringsbeslutet.
Där­vid är myndigheten bunden av den huvudsakliga avgränsningen som görs i
områdesbestämmelserna. Någon formell bundenhet i den slutliga avgräns­ningen
föreligger dock inte. Fastighetsbildningsmyndighetens ställningsta­gande kan
nämligen vara beroende av andra intressen än sådana som kommunen har att
beakta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett samverkansområde bör bestämmas
utifrån planmässiga principer. Inom området skall det finnas ett sådant
inbördes samband atl del med hänsyn till naturliga förutsättningar, bebyggelsens
nuvarande och framtida omfattning, behovet av gemensamma anordningar samt
förhållandena i övrigt uppslår uppenbara fördelar om del planeras i etl
sammanhang. Det är således det funktionella sambandet inom området som skall
avgöra omfattningen. Skogsmark eller andra områden där markanvändningen inte
avses alt ändras och där marken inte heller behövs för den avsedda bebyggelsen,
t, ex, för rekreationsändamål e,d,, skall således inte hänföras till
samverkansområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag
att medgivandet till exploateringssam­verkan bör tidsbegränsas. Utredningen har
föreslagit en giltighetstid av tre är för medgivandet. Jag delar emellertid den
av vissa remissinstanser framförda åsikten att tre är ibland kan vara en
alltför kort tid, I andra stycket av förevarande paragraf har därför
föreskrivits att tiden får be­stämmas till maximalt fem år. Om något beslut av
fastighetsbildningsmyn­digheten om exploateringssamverkan inte har fattats
under den angivna tiden, förfaller detaljplanen eller områdesbestämmelserna i
den del de berör exploateringssamverkan. Del är alltså tillräckligt att
beslutet fattas inom denna lid. Det behöver inte ha vunnii laga kraft.
Bestämmelser av denna innebörd har tagils in i andra styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att kommunens medgivande skall
lämnas i form av detaljplan eller områdesbestämmelser innebär bl. a. atl samråd
och utställning enligt be­stämmelserna i 5 kap. skall ske av förslaget och
tillhörande handlingar. Berörda fastighetsägare kan då lämna synpunkter på
förslaget och i sista hand överklaga kommunens antagandebeslut, t. ex, pä den
grunden att samverkan inte är nödvändig för att genomföra de avsedda
åtgärderna, eller atl avgränsningen av samverkansområdet är olämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1577&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;638&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FasUghetsplan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8   I fastighetsplan kan för områden som omfattas av
delaljplan medde­las beslämmelser om markens indelning i fasligheter och om
servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt om
gemensamhetsan­läggningar. Fastighetsplan skall antas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det behövs för
genomförande av en ändamålsenlig indelning i fastig­heter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detaljplanens
genomförande i andra fall underlättas genom en fastig­hetsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en
fastighetsägare begär det och planen inte är uppenbart onödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första styckel motsvarar 6kap, 3 8
första stycket och 7 8 första stycket i lagrädsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet alt det skall finnas
detaljplan innebär inte att ett beslut om detaljplan mäste ha vunnii laga
kraft. Detaljplan och fastighetsplan kan således upprättas och anlas samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket har ingen motsvarighet
i utredningsförslaget. Inte heller i gällande rätt finns någon motsvarande
bestämmelse, eftersom tomlindd-ningen i princip är avsedd att vara obligatorisk
inom område med stads­plan, 1 likhet med vad som i 4 och 5 kap, har föreslagils
beträffande översiktsplan resp, delaljplan anser jag emellerUd att det bör slås
fast vad som kan regleras med fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har nämnt i den allmänna
moUveringen (avsnitt 10,4,3) bör fastighetsplanen inte vara begränsad lill
kvartersmark. Den bör alltså kunna omfatta även mark för allmän plats, dvs,
gator, vägar och parker, 1 sådana fall blir det dock normalt inte fråga om att
låsa den blivande fastighetsindelningen utan om att reglera
gemensamhetsanläggningar på sådan mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket reglerar när
fastighetsplan skall upprättas. Utöver vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 10,4) vill jag framhålla följande i den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkl I motsvarar i huvudsak 28 8
byggnadslagen och 11 kap. 3 8 första stycket i utredningsförslaget. Till skillnad
från gällande rätt är fastighets­planen inte obligatorisk. Det ankommer i
första hand pä byggnadsnämnden att bedöma om del finns behov av fastighetsplan.
Det som avses är beho­vet av de rättsverkningar som jag närmare har beskrivit i
den allmänna motiveringen (avsnitt 10,4,2), För att genomföra en ändamålsenlig
indel­ning i tomter kan det naturliglvis i vissa fall vara nödvändigt alt även
avsätta viss mark som samfälld för flera tomter eller atl föreskriva att viss
mark skall reserveras för en gemensamhetsanläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 motsvarar en del av 11 kap, 3 8 första stycket i
utredningsförsla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1579&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;639&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;get. Någon direkt motsvarighet finns inte i dag. Det som i
första hand avses    g n. 3-4 §§ med denna punkl är möjligheten att i
fastighetsplanen bestämma att vissa gemensamhetsanläggningar skall inrättas.
Det kan vara fråga om anlägg­ningar som i sin helhet skall förläggas inom
kvartersmark, men det kan naturligtvis också vara så alt anläggningen berör
maik för allmän plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt3 motsvarar närmast 30 5
byggnadslagen och 11 kap, 3 8 i utred­ningsförslaget, 1 överensstämmelse med
vad som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 10,4,3) har den
justeringen gjorts i förhål­lande till vad som gäller f, n, att rätten för
fastighetsägare att få fastighets­plan upprättad inte är ovillkorlig.
Byggnadsnämnden kan vägra att upprät­ta en fastighetsplan, om del är uppenbart
onödigt, 1 enlighel med lagrådets förslag (yttrandet s, 68) har punkt 3
utformats sä att rätten att få fastighets­plan upprättad inte är begränsad lill
detaljplanens genomförandetid. En fastighetsägare kan alltid ansöka om att en
fastighetsplan upprättas. Avslår nämnden en sådan ansökan, kan beslutet enligt
13 kap. 15 överklagas genom kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 16kap, 5 5 har föreskrivits alt
lomträttshavare skall likställas med fastighetsägare. Det lorde visserligen
normalt inte finnas någon anledning för en tomträttshavare att kräva en
fastighetsplan för att få kvarteret indelat i tomter. Däremot är del tänkbart
att en tomträttshavare kan beröras av t, ex, en gemensamhetsanläggning som
förutsätts i detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Fastighetsplanen skall omfatta ett lämpligt avgränsat
område. Skälig hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och
faslighetsför­hällanden som kan inverka på planens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om planen skall reglera markens
indelning i fastigheter eller om den skall ge bestämmelser om servitut och
liknande särskilda rättigheter, till-lämpas 3 kap, 1 5 fastighetsbildningslagen
(1970:988),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om planen skall reglera inrättandet
av en gemensamhetsanläggning, tillämpas 5 och 6 58 anläggningslagen (1973:
1149), Skall den ge bestämmel­ser om ledningsrätl, tillämpas 68
ledningsrättslagen (1973:1144).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första meningen motsvarar 29 5
byggnadslagen och 11 kap. 4 5 i utred­ningsförslaget. Som jag nämnde i den
allmänna motiveringen (avsnitt 10.4.3) och i specialmotiveringen till 3 8 skall
det vara möjligt att använda fastighetsplanen även beträffande l.ex. mark för
allmän plats. På grund härav avviker första meningen nägot frän 29 8
byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra meningen skall skälig
hänsyn tas till gällande bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden.
Detta är givetvis en viktig förut­sättning för att en fastighetsplan skall bli
genomförd. Bestämmelsen om hänsynstagande lill bestående förhållanden - som f,
ö, ansluter till 5 kap. 2 8 - fär betydelse bl, a, för de servitutsätgärder som
kan föreskrivas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1581&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;640&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fastighetsplanen, eftersom man härigenom måste söka efler
de lösningar 5 Y;p, 4—5 §§ som föranleder de minsla olägenheterna, I
förhållande lill 33 8 byggnads­stadgan har här gjorts ett tillägg som innebär
att skälig hänsyn bör tas också till befintlig bebyggelse. Detta innebär
givetvis inte alt fastighets­planen mäste utformas sä att sådan bebyggelse
alltid bevaras. Mänga gånger torde det emellertid vara möjligt att utforma
fastighetsplaner sä att befintlig bebyggelse kan bevaras utan att detaljplanens
syfte motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i andra siycket som
saknar motsvarighet i utredningsför­slaget, stämmer i huvudsak överens med 33 5
byggnadsstadgan. Kravet att 3 kap. I 8 fastighetsbildningslagen skall
tillämpas, om markens indelning i fastigheter skall regleras eller om servitutsfrågor
skall regleras, uttrycker samma krav som f. n. gäller enligt 33 5
byggnadsstadgan, nämligen att en enkel och ändamålsenlig fastighetsindelning
skall eftersträvas. Det finns emellertid enligt min mening ingen anledning att
ha ett självständigt lämp­lighetskrav i PBL beträffande fastighetsindelningen.
Dagens krav att varje blivande fastighet skall ha tillgång till nödvändig
utfart följer både av 3 kap. I 5 fastighetsbildningslagen och 3 kap. PBL.
Därför har någon bestämmel­se om detta inte tagits in här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med samma lagtekniska lösning som
föreslagits beträffande kopplingen till fastigheisbildningslagen föreskrivs att
5 och 658 anläggningslagen samt - på förslag av lagrådel - 65
ledningsrättslagen skall tillämpas på planen, om en gemensamhetsanläggning
resp. en ledning skall inrättas. Motiven till detta har jag utvecklat i den
allmänna motiveringen (avsnitt 10.4.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon prövning av det s.k.
opinionsvillkoret i 7 8 anläggningslagen behöver inte göras när
fastighetsplanen upprättas. Även motiven till detta har jag redovisat i den
allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis nödvändigt atl
det tydligt framgår av fastighetsplanen att villkoren i denna paragraf har
prövats. Detta kommer enligt min mening att avsevärt förbättra den
planpolitiska behandlingen av gemensamhelsan­läggningar jämfört med vad
förhållandena är i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Fastighetsplanen får inte strida mot detaljplanen. Om
syftet med detaljplanen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras, I
sådana fall skall detaljplanen anses ha den utformning som framgår av
fastighets­planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första mening
innehåller det i den allmänna motiveringen (avsnitt 10.4.3) behandlade kravet
på överensstämmelse mellan fastighets­planen och detaljplanen. Fastighetsplanen
får inte upprättas sä att den strider mot detaljplanen. Mindre avvikelse som är
förenlig med syftet med detaljplanen får dock göras enligt andra meningen.
Nägon motsvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;641&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;formell möjlighet enligt gällande rätt att upprätta en
tomtindelning som    6 kap. 5-6 §§ avviker frän en stadsplan finns inte. 1
praxis har ändå vissa avsteg tillätits, om syftei med stadsplanen inte har
motverkats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att undvika tveksamhet om
detaljplanens innehåll, när fastighets­plan upprättas med sädan mindre
avvikelse, har i enlighet med förslaget i den allmänna motiveringen införts en
bestämmelse som innebär alt detalj­planen i dessa fall skall anses ha den
uiformning som framgår av fastighets­planen. En erinran om delta har tagits in
i 5 kap. 13 5 andra styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upplysning om avvikelsen ges genom
att etl exemplar av fastighets­planen alltid sänds till de myndigheter som
tidigare har fåll delaljplanen. Av fastighetsplanens beskrivning bör alltid
framgå i vilka avseenden som detaljplanen ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fastighetsplan som avviker från
en detaljplan påverkar denna endast i fråga om förhållanden som kan regleras i
fastighetsplanen. Normalt berörs enbart områdesgränser. Byggnadsreglerande
bestämmelser påverkas såle­des inte av fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8    1 den mån det behövs med hänsyn till syftet med
fastighetsplanen skall i planen anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;områdets
indelning i fastigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vilka servitut,
ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som skall bildas, ändras
eller upphävas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de anläggningar
som skall utgöra gemensamhelsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de fastigheter
som skall delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som skall tas i
anspråk för anläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som överensstämmer med
lagrådets förslag, motsvarar 8 8 andra stycket i det remitterade lagförslaget
och delvis 34 8 1 mom. första styckel byggnadsstadgan, 1 utredningsförslaget
äterfinns motsvarande be­stämmelse i 11 kap. 7 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen föreskrivs vad som
skall anges i en fastighetsplan. Punkl I motsvarar det som i dag normalt
regleras genom tomtindelning, 1 den mån fastighetsplanen syftar till att låsa
den framtida fastighetsindelningen ligger del i sakens natur att även den
befintliga fastighetsindelningen mäste framgå av planen. Någon särskild
bestämmelse härom behövs därför inte. Bestämmelsen medger att kvartersmark kan
delas in i såväl tomter som samfälligheter. Del finns inte heller något hinder
att föreslå särskilda fastigheter som skall upplåtas för
gemensamhetsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkt 2 anges sådana rättigheter
- vanligtvis servitut eller ledningsrät­ter - som har betydelse för plangenomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkterna 3 och 4 stämmer i sak
överens med 24 8 andra stycket 1-3 anläggningslagen. Den redovisning som skall
göras enligt de nu föreslagna punkterna medför inte att
fastighetsbildningsmyndigheten är helt bunden till vad som anges i fastighetsplanen.
Om det vid förrättningen l.ex. visar sig atl fler fastigheter bör anslutas till
en anläggning än vad som anges i &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1585&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;642&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fastighetsplanen, ankommer del på förrättningsmannen att
göra en själv-     g jp g_ j ständig prövning enligt anläggningslagen
beträffande dessa fastigheter. Jag kommer senare att föreslå att 9 5
anläggningslagen anpassas till PBL:s plansystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 I fastighetsplanen får bestämmas att planen gäller
endast under förut­&lt;br&gt;
sättning att beslutet alt anta en viss detaljplan har vunnit laga kraft eller
fär&lt;br&gt;
genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter påpekande från några
remissinstanser har i förevarande paragraf tagils in en bestämmelse med
innebörden all i fastighetsplanen kan före­skrivas atl den i vissa fall inte
blir gällande förrän detaljplanen har vunnit laga kraft eller på grund av
förordnande enligt 13 kap, 8 5 andra stycket får genomföras utan hinder av att
planbeslulel har överklagats. Om l.ex, en delaljplan enligt planbeskrivningen
bygger på den förutsättningen atl en gemensamhetsanläggning kommer till stånd,
är det naturligtvis inte lämp­ligl att fastighetsplanen vinner laga kraft, om
beslutet alt anta detaljplanen undanröjs, t, ex, efler besvär. Paragrafen
motsvarar i huvudsak 7 5 andra stycket i del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse med motsvarande
syfte för detaljplanernas del har tagits in i 5 kap, 88 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 11 8 detta kapitel upphävs
fastighetsplanen i vissa fall automa­tiskt, om en detaljplan ändras eller
upphävs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Fastighetsplanen består av en plankarta och en
särskild handling med&lt;br&gt;
bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av&lt;br&gt;
dessa handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar delvis 34 8 1
mom, första siycket byggnadssladgan och 11 kap, 7 8 i utredningsförslaget, som
i allt väsentligt har godtagils av remissinstanserna, 1 det remitterade
lagförslaget återfinns bestämmelsen i 88 första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen består
fastighetsplanen av både karta och bestämmel­ser eller endera av dessa
handlingar. Paragrafen har samma innehåll som motsvarande beslämmelse i 5 kap,
9 5 första stycket om detaljplan. Det är en nyhet i förhållande till gällande
rätt att en särskild handling med bestäm­melser kan upprättas. Detta är enligt
min mening praktiskt, F, n, måste dessa bestämmelser tas in på
tomtindelningskartan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kartan bör upprättas på ett sätt
som anpassas till ändamålet, 1 vissa fall, t, ex, när den framtida
fastighetsindelningen skall anges, måste höga krav ställas på kartans kvalitet.
1 andra fall, t. ex. beträffande gemensamhelsan­läggningar. bör kartan kunna
göras enklare. Därvid kan ofta material frän den allmänna kartläggningen och
befintliga flygbilder användas som under­lag. De krav som bör ställas pä kartan
regleras av mätningskungörelsen (1974: 339) och de föreskrifter som utfärdas
med stöd av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1587&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;643&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till fastighetsplan behöver
alllsä normalt redovisas pä karta, I    6 kap. 8-10 §§ den nu föreslagna
paragrafen ställs dock inget absolut krav på karta, 1 vissa fall kan det
nämligen länkas atl kartan kan undvaras, l.ex. när ett vissl servitut skall
upphävas eller när vissa gemensamhetsanläggningar skall inrättas. Planen kan då
bestå enbart av en handling med bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 5 Till fastighetsplanen skall fogas en sådan
planbeskrivning som anges&lt;br&gt;
i 125,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 9 8 i det remitterade
lagförslaget skall till fastighetsplanen fogas dels enligt första styckel en
planbeskrivning med angivet innehåll och dels enligt andra stycket en
fastighetsförteckning med vissa bestämda upp­gifter. På skäl motsvarande dem
som anförts under 4 kap, 10 och 11 85 anser lagrådel (yttrandet s,70) att i nu
förevarande paragraf endast bör utsägas att till fastighetsplanen, varmed här
avses planen i dess slutgiltiga skick, skall fogas en planbeskrivning. Härjämte
bör hänvisning ske till det lagrum i förfarandeavsnittet där det närmare
föreskrivs vad som skall redovisas i planbeskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har utformats i enlighet
med lagrådets förslag. Vad som skall redovisas i planbeskrivningen framgår av
12 8 andra stycket. Med det innehåll som 12 8 föreslås få behöver
faslighetsförteckningen inte uttryckli­gen nämnas i 6 kap. Enligt 12 5 första
stycket första punkten skall nämligen fastighetsplan upprättas i samma ordning
som gäller för detaljplanen. Här­av följer bl, a. att en fastighetsförteckning
med innehåll som anges i 5 kap. 19 5 skall, om det inte är uppenbart onödigt,
upprättas när förslag görs Ull fastighetsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Före utgången av detaljplanens genomförandetid får
mot berörda&lt;br&gt;
fastighetsägares bestridande fastighetsplanen ändras eller upphävas endast&lt;br&gt;
om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av slor allmän vikl,&lt;br&gt;
vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter utgången av detaljplanens
genomförandetid får fastighetsplanen ändras eller upphävas utan att rättigheter
som uppkommil genom fastig­hetsplanen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke motsvarar
11 kap. 11 8 i utredningsförslaget. Motiven till paragrafen har jag redovisat i
den allmänna motiveringen (avsnitt 10.4.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De föreslagna bestämmelserna, som
nästan ordagrant stämmer överens med 5 kap, 11 5, innebär i praktiken att det
till stor del ligger i fastighetsäga­rens hand atl avgöra om fastighetsplanen
under detaljplanens genomföran­detid skall fä ändras eller upphävas.
Lantmäteriverket har föreslagit att villkoren för ändring av en fastighetsplan
bör vara desamma som gäller enligt fastighetsbildningslagen för ändring av
fastighetsgränser inom kvar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1589&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;644&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ler som saknar faslighelsplan. Jag delar inte denna
uppfattning. En sädan g p 10-11 §§ ordning skulle innebära atl man från fall
till fall måsle pröva villkoren för fastighetsreglering, l.ex. båtnadsvillkoret
i 5kap. 4 5 fastighetsbildningsla­gen, och att ändringarna aldrig får göras
vidare än som anges i 5 kap, 8 5 samma lag. Enligt min mening skulle detta
innebära att fastighetsplanen inte får tillräcklig stadga under detaljplanens
genomförandetid. Samtidigt skulle det innebära onödiga begränsningar i
möjligheterna att ändra fas­tighetsplanen, om man väl har konstaterat att del
finns synneriiga skäl för att ändra den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har ingen
motsvarighet i utredningsförslaget. Enligt min mening är del emellertid
nödvändigt att ange även de förutsättningar som skall gälla för att fä ändra
eller upphäva en fastighetsplan efter genomfö­randetidens slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har utformats på
samma sätt som lagrådet har föreslagit beträffande motsvarande paragraf i 5
kap, om detaljplan (5 kap, 11 8). Jäm­fört med de restriktiva regler som i dag
gäller för ändring av en tomtindel­ning innebär de nu föreslagna bestämmelserna
utökade möjligheter att efler en detaljplans genomförandetid ändra eller
upphäva fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med de begränsningar som följer av
att fastighetsplanen inte får strida mol delaljplanen kommer det alltså att bli
lättare att ändra eller upphäva en fastighetsplan efter detaljplanens
genomförandetid än före. En annan för­ändring som inträffar när
genomförandetiden gäll ut är att förutsättningar­na för prövning av
gemensamhetsanläggningar ändras. Efter genomföran­detidens slut skall nämligen
- enligt vad jag har föreslagil i lagrådsremis­sen den 25 april 1985 med
förslag till följdändringar i anläggningslagen -prövningen göras enligl
bestämmelserna i anläggningslagen. Jag har berört denna fråga i den allmänna
motiveringen (avsnitt 10,4,3), Efter genomfö­randetiden bör kommunen få
möjlighel att lösa kvartersmark. vilket jag återkommer till i
specialmoliveringen till 24 8, I övrigt kommer fastighets­planens rättsverkningar
beträffande fastighetsbildningsålgärder inte att förändras när detaljplanens
genomförandetid tar slut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 8 Om detaljplanen ändras och detta medför atl
fastighetsplanen strider mot detaljplanen, upphör fastighetsplanen att gälla i
de delar som den strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis
upphävs, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i
gällande rätt. Motsvarigheten i utred­ningsförslaget finns i 11 kap, 11 8 och i
det remitterade lagförslaget i 6 kap, 128,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till fastighetsplanens
beroende av detaljplanen är del nöd­vändigt att fastighetsplanen upphör att
gälla när detaljplanen pä visst sätl ändras eller upphävs. Paragrafen avhandlar
dessa situationer. Som exem-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1591&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;645&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pel
på fall dä fastighetsplanen upphör atl gälla kan nämnas den situationen 6 kap.
11-12 §§ att detaljplanen har ändrats och den gällande fastighetsplanen utgör
hinder att genomföra detaljplanen, Kvartersmarksinddningen - som inte regleras
i detaljplanen - kan t. ex. hindra ett utnyttjande av den nya detaljplanen, 1
likhet med utredningen anser jag det lämpligt att fastighetsplanens upphörande
sker automatiskt. Det är enligt min mening tillräckligt med föreskrifterna i 5
kap, 13 5 första stycket att del i beslutet atl ändra detalj­planen skall
redovisas i vilka delar fastighetsplanen upphör atl gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
8 Fastighetsplanen upprättas i samma ordning som gäller för detalj­planen. Om
fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen behöver dock samråd
inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget. Inte heller
behöver planförslaget sändas till dem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 planbeskrivningen skall redovisas vilken
detaljplan som faslighets-planen hänför sig till och skälen till den utformning
av fastighetsplanen som har valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen,
skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 34 8 byggnadsstadgan saml 11
kap, 7-10 88 i ut­redningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första styckel motsvarar 98 andra stycket och 13 5
i det remitterade lagförslaget. I anslutning till 13 5 anför lagrådet bl,a,
följande (yttran­dets,71):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets uppfattning vinner reglerna i
överskådlighet om först i en paragraf, 12 8, lagrådets förslag, ges regler om
upprättande av fastig­hetsplan och därefter i nästa paragraf regler om vem som
antar fastighets­plan. Huvudregeln för upprättande av fastighetsplan kan som
tidigare angetts enklast uttryckas så att fastighetsplan skall upprättas i
samma ordning som gäller för detaljplan. Denna regel kommer atl tillämpas bäde
då fastighetsplanen upprättas samtidigt som delaljplanen eller när den
upprättas för sig vid en senare tidpunkt. För sistnämnda situation kan -också i
överensstämmelse med remitterade förslaget - vissa undantag göras beträffande
samråd och underrättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till lagrådets förslag, I enlighet
härmed har i första styckel första meningen av förevarande paragraf
föreskrivits att faslighets-plan skall upprättas i samma ordning som gäller för
detaljplan. Det innebär atl detaljplanens förfaranderegler i 5 kap, 18-32 55 -
utom 29 8 som gäller antagande - blir tillämpliga. Härav följer att
fastighetsplan inte behöver grundas på ett program och alt grundkarta eller,
som redan nämnts, fas­tighetsförteckning inte alltid behöver finnas. Dessa
handlingar är ju enligt 5 kap. 18 och 19 88 ej obligaloriska. Däremot skall
samråd - med nyss antytt undantag - utställning, kungörande och
tillkännagivande av beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1593&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;646&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ske
i samma ordning som gäller för detaljplan. Till undanröjande av miss- 6 kap. 12
§ förstånd skall framhållas att av hänvisningen till detaljplanens regler om
utställning inte följer att genomförandebeskrivning skall upprättas. Detta
framgår indirekt av 9 8. Naturiigtvis kan också för fastighetsplan reglerna om
enkelt planförfarande tillämias, om de i 5 kap. 28 8 angivna förutsätt­ningarna
är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SamUdig handläggning av detaljplan och
fastighetsplan kan behöva till­gripas t. ex, när man låter en del av en genomförandebeskrivning
utmynna i en faslighelsplan, 1 förhällande till gällande rält innebär detta en
föränd­ring, eftersom det nu gäller olika förfaranderegler för sladsplan och
lomtin­delning även om de upprättas samtidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förfaranderegler som skall gälla när en
fastighetsplan inte upprättas gemensamt med detaljplanen, är någol förenklade i
förhållande till förfa­randet som gäller för detaljplan, och de motsvarar i
huvudsak 34 5 bygg­nadsstadgan samt 11 kap, 9 och 10 55 utredningsförslaget.
Genom alt 5 kap, 198 som nyss nämnts skall tillämpas slälls vidare krav på att
en fastighetsförteckning skall fogas till fastighetsplanen om det inte är uppen­bart
onödigt. Någon sådan bestämmelse finns inte i utredningsförslaget, Enligl min
mening är del emellertid av stort värde alt det finns en aktuell
fastighelsförteckning, bl, a, för att den underrättelseskyldighet som förfa­randereglerna
kräver skall kunna fullgöras. Om delaljplanen och fastig­hetsplanen upprättas
samtidigt, kommer naturliglvis fastighetsförteckning-en alt vara gemensam. Om
fastighetsplanen upprättas vid en senare tid­punkt, kan detaljplanens
fastighetsförteckning användas under förutsätt­ning alt den fortfarande är
aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På samma sätt som i utredningsförslaget har
föreskrivits all samråd inte behöver ske med länsstyrelsen och kommuner som
berörs av förslaget. Detta undantag avstyrks av några länsstyrelser. Jag är
medvelen om alt det naturligtvis inte kan uteslutas att det i vissa fall kan
finnas ett behov av samråd med länsstyrelsen när fastighetsplanen upprättas. 1
sådana fall kan man dock enligt min mening utgä frän att samråd ocksä sker. I
flertalet fall kommer emellertid fastighetsplanen Ull för att fullfölja redan
beslutade detaljplaner där samråd med länsstyrelsen har skett. Jag vill därför
inte föreslå någon obligatorisk skyldighet att samråda med länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förhållande lill 34 8 byggnadsstadgan är dock
samrådsskyldigheten på grund av att 5 kap. 208 blir tillämplig på elt sätt
vidare genom all samråd skall ske med fastighetsbildningsmyndigheten. Dessutom
skall sakägare, myndigheter, sammanslutningar och enskilda som kan ha ett
väsentligt intresse av förslaget beredas tillfälle lill samråd. Genom alt 5
kap. 21 8 skall tillämpas, måste en samrådsredogörelse upprättas. Någon
motsvarande bestämmelse finns inte f. n. och inte heller i utredningsförslaget.
Det finns dock inte någon anledning atl anlägga elt annal synsätt på
fastighetsplanen än jag har redovisat beträffande detaljplanen. Samrådet skall
säledes doku­menteras i en samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1595&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;647&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare skall utställningen i
enlighet med 5 kap, 24 5 kungöras i ortstid-    6 kap. 12 § ning, vilket inte
är nödvändigl f, n. Bestämmelserna i 5 kap, 24 5 att plan­förslaget skall
överlämnas lill länsstyrelsen och angränsande kommuner skall dock inte gälla i
fråga om fastighetsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att 5 kap, 27 5 skall tillämpas
innebär att synpunkter som framförs under utställningstiden skall behandlas pä
samma sätt som föreskrivits angående detaljplanen. Detta är en förändring i
förhållande till nuvarande bestäm­melser, eftersom det f, n, inte är nödvändigt
att redovisa förslag med anledning av synpunkterna i elt särskilt utlåtande och
sända det till vissa angivna sakägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även 5 kap, 30 8 innebär vissa
förändringar i förhållande till vad som gäller f, n,, främst beroende på
förslaget att fastighetsplanen skall bli gällande utan faslsiällelse av
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även hänvisningen till 5 kap, 318
innebär vissa förändringar. Bortsett frän sädana förändringar som föranleds av
att fastighetsplanerna inte längre skall fastställas av länsstyrelsen, innebär
det den förändringen att det bör ankomma på länsstyrelsen att förse de statliga
faslighetsbildnings-och fastighetsregistermyndigheterna med antagna
fastighetsplaner. De kommunala fastighetsregistermyndigheierna får förutsättas
bli informera­de genom kommunens försorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om fastighetsplanen rör frågor som
har begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten, får planen som jag
nyss nämnde på grund av hänvisningen till 5 kap. 28 5 handläggas enligt
bestämmelserna om enkelt planförfarande. Jag hänvisar i denna fråga till vad
jag har anfört i special­motiveringen lill 5kap. 28 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantmäteriverket anser atl det när
fastighetsplanen upprättas efter anta­gandet av detaljplanen bör vara
tillräckligt att tillämpa förfarandereglerna i utredningsförslaget för enkel
detaljplaneändring. Enligt min mening tillgo­doses detla önskemål i tillräcklig
utsträckning gehom den nu föreslagna hänvisningen till 5 kap. 28 8. Man kan
nämligen inte utesluta möjligheten atl en fastighetsplan i de avsedda fallen
kan ha intresse för allmänheten och därior bör handläggas enligl beslämmelserna
i 5 kap. 18-27 85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket stämmer i sak överens med vad som gäller f,
n. Utöver vad jag har anfört i anslutning till 9 8 vill jag framhålla följande.
Förutom skälen lill den utformning av planen som har valts bör beskriv­ningen
också innehålla uppgifter om de fastigheter som enligl planen skall bildas med
bl, a, dessas ungefärliga arealer. Sådana uppgifter kan nämligen vara av
betydelse när det gäller tolkningen av fastighetsplanen. Bl, a, när
fastighetsplan skall utgöra grund för inlösen eller ligga till grund för
fortsat­ta projekteringsätgärder är del ofta nödvändigt atl ange koordinater
för gränspunkterna. Även samfälligheter bör redovisas i beskrivningen. Har
sammanträden hållits med sakägare vid upprättandet av fastighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;648&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planen, är det lämpligt att protokoll frän sammanträdena
biläggs beskriv-    (j jap. 12-15 §§ ningen. Vidare är det naturligtvis
väsentligt all också den utredning som ligger till grund för bedömningen av
båtnads- och väsenllighetsvillkoren beträffande ev. gemensamhelsanläggningar
redovisas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 beskrivningen kan också lämpligen
anges vilka delar av detaljplanen som har betydelse för fastighetsplanen.
Härigenom underiätlas bedöm­ningen av i vilken utsträckning fastighetsplanen
enligt 11 8 detta kapitel kan komma att påverkas av eventuella framtida
ändringar av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om fastighetsplanen avviker från
detaljplanen framgår det av sista me­ningen i andra styckel att avvikelsen och
skälen till denna skall särskilt redovisas. Därvid bör redovisning ske också av
de ändringar av detalj­planen som avvikelsen på grund av 5 5 detla kapitel kan
föranleda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 8 Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om
planen har&lt;br&gt;
upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall anlas av nämn­&lt;br&gt;
den, av den som antar detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 68 och 13 8
första stycket i det remitterade lagför­slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 33 8 byggnadslagen
och 11 kap. 8 8 i utredningsför­slaget. I sak skiljer den sig från gällande
rått enbart därigenom att fastig­hetsplanen inte behöver fastställas av
länsstyrelsen för att bli gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 13 8 skall som huvudregel
gälla att byggnadsnämnden antar fas­tighetsplaner. Om planen upprättas
gemensamt med detaljplanen och den­na inte skall antas av nämnden, skall
emellertid fastighetsplanen antas av den som antar detaljplanen, I
specialmotiveringen till 12 5 har jag redogjort för de förfaranderegler som gäller
när fastighetsplanen upprättas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Bestämmelserna i 3-9, 12 och 13 55 tillämpas även när
fastighets­&lt;br&gt;
planen ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 11 och 14 55 i
det remitterade lagförslaget och har utformats i enlighet med lagrådets
förslag. Den motsvarar närmast 11 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12       5 i utredningsförslaget samt 33 5 byggnadslagen
och 34 8 4 mom. bygg­&lt;br&gt;
nadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär att det - utöver
de villkor som anges i 10 8 - skall gälla samma villkor för ändring eller
upphävande av fastighetsplaner som vid upprättande av en ny plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Beslut att anta, ändra eller upphäva fastighetsplan
gäller först sedan&lt;br&gt;
beslutet har vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13       kap. 8 8 andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen anges - i likhet med 5
kap. 34 5 angående detaljplan och områdesbestämmelser - när beslut att anta,
ändra eller upphäva en fas­tighetsplan blir gällande. 1 detla sammanhang vill
jag erinra om 7 8, som ger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1599&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;649&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunen möjlighet alt bestämma att fastighetsplanen i vissa
fall inte blir    6 kap. 15-17 §§ gällande förrän beslutet att anta en viss
detaljplan har vunnit laga kraft. Motiven Ull denna utformning framgår av
specialmotiveringen till 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8 Av 8 kap. 11 8 följer att bygglov inte får meddelas i
strid mot&lt;br&gt;
fastighetsplan. Även åtgärder som inte kräver bygglov och som avser&lt;br&gt;
byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras&lt;br&gt;
så atl de inte strider mot planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt
får beslut enligt vissa andra förfatl­ningar än denna lag inte meddelas i strid
mot fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelsen i
5 kap. 368. Någon motsvarighet finns inte i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avstående av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 10.5) har jag föreslagil att bestäm­melsema om avstående av mark m.m.
i stort skall stämma överens med vad som f, n, gäller om kommunens möjligheter
att lösa mark inom stads­plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 utredningens förslag lill 11 kap,
14 8 har föreslagits en möjlighet för kommunen att få nyttjanderätt till mark
som skall användas för en trafikan­läggning eller en allmän ledning.
Bestämmelsen avsågs motsvara 41 aS byggnadslagen, 1 likhel med länsstyrelsen i
Stockholms län anser jag att en sädan bestämmelse inte längre är nödvändig.
Numera torde dylika upplå­telser kunna i tillräcklig utsträckning åstadkommas
med slöd av t, ex, expropriationslagen, faslighetsbildningslagen,
ledningsrättslagen och an­läggningslagen. Jag föreslår därför inte någon
motsvarighet till 41 a 8 bygg­nadslagen vad avser kommunens rätt att få
servitut eller nyttjanderätt till viss mark,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 8 Kommunen fär lösa mark som enligt en detaljplan skall
användas&lt;br&gt;
för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan mark som enligt planen skall
användas för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens
användning för avsett ända­mål inte ändå kan anses säkerställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som kommunen får lösa
enligt första eller andra stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om skyldighet för
kommunen att lösa mark i vissa fall finns i 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som handlar om
kommunens rätt att lösa mark för gator m. m., motsvarar i huvudsak 41 8
byggnadslagen och stämmer i sak över­ens med vad som gäller f. n. 1
utredningsförslaget finns motsvarigheten till 178i llkap. 138.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl dagens lagstiftning
förekommer gator endast inom områden med stadsplan. 1 byggnadsplaneområden
förekommer endast vägar. Huvud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1601&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mannaskapet,
dvs, ansvarei för anläggande och drift, ligger för galorna pä 6 kap. 17-18 §§
kommunen och för vägarna på fastighetsägarna inom byggnadsplaneområ-del.
Huvudmannaskapet blir alltså beroende av vilken planform som an­vänts,
stadsplan eller byggnadsplan. Jag bortser här från sådana gator och vägar som
utgör allmän vag och för vilka staten är väghållare, 1 kommu­nens och
fastighetsägarnas huvudmannaskap ingår även ansvaret för andra allmänna platser
än gator resp, vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är av flera skäl angeläget att begreppen gata
och väg kan användas även i PBL. Vad som skall vara gata resp. väg faller emellertid
inte ut lika naturligt i PBL som i dagens system på grund av att PBL endast har
en planform för detaljerad planläggning, nämligen detaljplanen. I specialmoti­veringen
till 5 kap. 3 8 har jag föreslagit den lösningen på frågan alt begrep­pet gata
i PBL skall användas endast i sådana fall då kommunen primärt är huvudman. Av
detta följer att begreppet väg skall användas endast i sådana fall då kommunen
enligl 5kap. 48 i en detaljplan har bestämt att nägon annan än kommunen skall
ha huvudmannaskapet. Sedan är det en annan sak att staten enligt bestämmelserna
i väglagen kan vara väghållare för säväl gator som vägar, dvs. säväl när
kommunen primärt är huvudman som när fastighetsägarna är del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nämnde tidigare ingår i huvudmannaskapet
också ansvarei för andra allmänna platser. För att det tillräckligt tydligt
skall framgå vem som har detta ansvar har laglexlen i bl. a. 6kap. utformats så
att det för varje särskilt fall framgår vem som är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 17 8 talas sålunda om allmänna platser för vilka
kommunen är huvud­man. Detta innebär l.ex. — pä grund av vad jag nyss har
anfört - att kommunen har rätt att lösa även sådan gatumark för vilken slalen
är väghållare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens sista stycke finns en erinran om att
bestämmelser som reglerar bl. a. kommunens skyldighet att lösa mark finns i
14kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
8 Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är den som äger
obebyggd mark som enligt detaljplanen är avsedd för allmän plats, skyldig att
utan ersättning upplåta marken, om den behövs för att kvartersmark som
tillhörde honom när planen antogs skall kunna användas för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf motsvarar 19 8 i det
remitterade lagförslaget samt 112 5 byggnadslagen och 11 kap. 15 5 i
utredningsförslaget. Paragrafen har betydelse för sådana fall då det dröjer
viss tid innan vägen har ställts i ordning och upplåtits för begagnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förhållande lill 1128 byggnadslagen har endast
den sakliga förändring­en gjorts att behovet av utfart kan tillgodoses utan att
del behöver vara kopplat till att nybyggnad sker. Det räcker således att
fastighetsbildning har skett, vilket kan vara en fördel när l.ex.
transportbehov föreligger redan innan det är aktuellt att bebygga fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1603&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;f;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;651&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
8 På ansökan av kommunen får länsslyrelsen förordna atl mark, som 6 kap. 19 för
områdets ändamålsenliga användning enligl upprättat förslag till detalj­plan
behövs för sädana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman eller för
allmänna byggnader, utan ersättning skall avstås lill kommunen. På ansökan av
kommunen får länsstyrelsen också förordna att mark som skall användas för
allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan ersättning
skall upplåtas till huvudmannen. Antagandet av detaljplanen skall anstå lill
dess ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande får meddelas endast i den mån det kan
anses skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas fä av planen
och till övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mark som förordnandet avser skall anges till
läge och gränser. Marken skall avträdas eller upplåtas när den behöver tas i
anspråk för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen - som jag har kommenterat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 10.5.1) - motsvarar 20 8 i det remitterade lagförslaget
samt i huvudsak 70 och 113 85 byggnadslagen och 11 kap. 16 5 i utredningsförsla­get.
Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag (yttrandet S.74).
Sådana förordnanden som avses i dessa paragrafer meddelas i dag av regeringen
resp. länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Betydelsen av förevarande paragraf och dess
motsvarighet i dag har väsentligt minskat sedan nya gatukostnadsregler infördes
1982. Dessa regler ger nämligen kommunen möjligheter alt i de flesta fall ta ut
kostna­derna för bl. a. lösen av mark som skall användas för allmän plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den prakliska innebörden av förordnanden enligt 19
5, när annan än kommunen är huvudman för allmänna platser, lorde - på samma
sätt som f, n, - normalt bli att upplåtelse säkerställs enligt den lag som
lillämpas för markens ianspråktagande, t, ex, anläggningslagen. Förordnandet
får där­vid betydelse i första hand när ersättning för utrymme enligt
anläggningsla­gen skall bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket i den nu föreslagna paragrafen
innebär att förordnanden om överlåtelse eller upplåtelse av mark i de nu
avsedda fallen skall beslu­tas av länsstyrelsen. Ansökan om förordnandet skall
göras av kommunen även om genomförandet ankommer på de enskilda
fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i första styckel har utformats så
att en uppdelning görs som motsvarar den uppdelning som finns mellan 70 och 113
88 byggnadsla­gen. På förslag av lagrådet (yttrandets.74) har som förutsättning
för alt mark skall få tas i anspråk föreskrivits - i enlighet med vad som f.n.
gäller - atl marken behövs &amp;quot;för områdets ändamålsenliga användning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 70 och 113 88 är tillämpliga när
sladsplan resp. bygg­nadsplan läggs över område i en ägares hand. Det är därmed
inte nödvän­digt att all mark inom planen är i en ägares hand. Av förarbetena
till bestämmelserna (prop. 1947: 131 s. 248) framgår att området dock skall ha
en sådan omfattning att del blir möjligl för markägaren att &amp;quot;sälja ett
flertal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1605&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;652&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tomter&amp;quot;. Området behöver inte utgöra en självständig
faslighet. Del kan     6 kap. 19 § bestå av en eller flera fastigheter men kan
också utgöras av delar av fastigheter. Uttrycket &amp;quot;i en ägares hand&amp;quot;
inkluderar också det fallet alt flera personer äger ideella andelar i ett visst
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening kan de nu berörda
bestämmelserna - som har vållat problem i den praktiska tillämpningen - utan
olägenhet undvaras. Det bör vara tillräckligt att på samma sätt som i dag
föreskriva att förordnande enligl 19 5 får meddelas endast om det kan anses
skäligt med hänsyn till den nytta markägaren kan väntas få av planen och till
övriga omständighe­ter. Utan att någon ändring i sak är avsedd har därför någol
krav på all detaljplan läggs över område i en ägares hand inte tagits in i 19 5
första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyldighet för markägaren enligt 70
och 113 88 byggnadslagen att avstå eller upplåta mark föreligger endast i den
mån det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan förväntas få av planens
genomförande och övriga omständigheter. Detta krav på nytta har i sak
oförändrat tagits in i andra styckel. Som jag har föreslagit i den allmänna
motiveringen (avsnitt 10,5,1) skall emellertid fastighetsägarens nytta av
planen vägas mot värdet av den mark han avstår eller upplåter, inklusive
byggnader m, m, som kan finnas pä marken. Detta är en förändring i förhällande
till vad som gäller f, n, Enligl 71 8 andra siycket byggnadslagen skall
nämligen kommunen betala ersättning för byggnader m, m. som finns på den mark
fastighetsägaren avslår. Skyldigheten enligt 113 8 byggnadslagen att upplåta
mark avser endast obebyggd mark. Någon ersällning för byggnader m,m. kommer
alltså inte i fråga enligt den ordning jag nu föreslår. Detta kan i vissa fall
medföra att storieken av det område markägaren skall avslå blir mindre än den
skulle ha blivii med dagens regler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen föreslog jag alt
detaljplanen skall innehålla en bestäm­melse om att bygglov till åtgärder som
medges i planen i princip inte får lämnas förrän länsstyrelsens beslut om
förordnande vinner laga kraft. Med den lösning som jag nu har föreslagit, dvs,
alt planen inte skall antas förrän beslutet om förordnande har vunnii laga
kraft, är en sädan beslämmelse inte längre nödvändig. Förslag till förordnande
enligt 198 bör lämpligen upprättas tillsammans med planen och redovisas i
genomförandebeskriv­ningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens tredje stycke föreskrivs
- i likhet med vad som gäller f, n, - att den berörda marken skall avträdas
eller upplåtas när den behöver tas i anspråk för avsett ändamål. Det bör i
detta sammanhang observeras att äganderättsövergången anses ske vid den
tidpunkt dä beslutet om förord­nande vinner laga kraft (jfr Bexdius, 5:e
upplagan, s. 250).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att ägaren till mark kan anföra
besvär över förordnanden enligt denna paragraf framgår av 13 kap. 4 5 andra
stycket 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1607&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;653&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8    När fråga har väckts om tijlämpning av 19 8. skall
byggnadsnämn-    6 kap. 20-21 §§&lt;br&gt;
den genast anmäla detla till iriskrivningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;
faslighetsboken. Överlåtelse av mark, som sker efter det atl sådan anmä­&lt;br&gt;
lan har inkommit, inverkar inte på den bedömning som skall ske enligt 19 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skall detaljplanen ändras, får
länsstyrelsen på ansökan av kommunen förordna att mark som har avståtts eller
skall upplåtas enligt 198 byts ut mol annan mark. om det är lämpligt och kan
ske ulan olägenhet för ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 5 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket motsvarar 70 5 andra
stycket och 113 5 andra stycket byggnadslagen och stämmer i sak överens med vad
som gäller f, n, 1 utredningsförslaget finns motsvarande bestämmelser i 11 kap,
16 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket motsvarar 705 iredje
stycket och 113 5 tredje stycket byggnadslagen. På förslag av Halmstads kommun
har emellertid kravet på synnerliga skäl för att ett förordnande enligt 195
skall fä ändras tagits bort. Detta innebär en förändring i förhållande till i
dag och till utredningsförsla­get. Ändringen syftar givetvis lill att göra det
enklare att vid en planändring ändra också meddelade förordnanden. Det är
enligt min mening fullt till­räckligt atl det finns föreskrifter att ändringen
får göras endast om det kan ske utan olägenhet för ägaren. Vid denna bedömning
bör man givetvis beakta den eventuella nytta ägaren kan ha av planändringen.
Del bör observeras att uttrycket &amp;quot;byts ut mot&amp;quot; får något annorlunda
innebörd beroende på om förordnandet avser överlåtelse av marken eller enbart
upplåtelse. 1 det förra fallet har redan äganderätten övergått, och det blir då
fräga om att byta ut själva marken. Om förordnandet avser upplåtelse av mark
blir det snarare fråga om en jämkning av det tidigare förordnandet. Någon
förändring i sak i dessa avseenden är således inte avsedd i förhål­lande till
vad som gäller f. n, enligt 70 resp. 113 5 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad som har
föreslagils i 19 8 skall del ankomma på kom­munen att ansöka om ändring av
förordnandet, även om genomförandel ankommer på de enskilda fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 8 Den som har avstått mark enligt 19 5 skall frigöra
marken frän&lt;br&gt;
inteckning och annan särskild rätt. Kan detta inte ske, är han skyldig att&lt;br&gt;
ersätta skada som uppkommer för den som marken har avståtts till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 71
5 första stycket byggnadslagen och 11 kap. 17 5 i utredningsförslaget. 1 det
remitterade lagförslaget finns mot­svarande beslämmelse i 22 5. Som jag har
föreslagit i den allmänna motive­ringen (avsnill 10.5.1) och nyss kommenterat i
anslutning lill 19 5, skall någon motsvarighet till 71 8 andra stycket
byggnadslagen om ersättning för byggnader och andra anläggningar inte finnas i
PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med vad som gäller f. n,
skall tvist om ersättning enligt föreva­rande paragraf prövas av allmän
domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1609&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;654&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 8   
1 etl förordnande enligt  19 8 får länsstyrelsen, i den mån del är     ij kap
22-24 §§&lt;br&gt;
skäligl. på kommunens begäran föreskriva alt markens ägare skall vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyldig
att i den ordning som länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande av gator och
vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 73 8 byggnadslagen med den
skillnaden alt det är länsstyrelsen i stället för regeringen som beslutar om
förordnandet. Vidare är paragrafen - till skillnad mol vad som gäller i dag -
tillämplig även om annan än kommunen är huvudman för allmänna plalser, 1
utredningsförsla­get motsvaras paragrafen av llkap. 18 8, I det remitterade
lagförslaget finns motsvarande bestämmelse i 23 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
Bestämmelserna i 19-22 55 om ägare gäller även exploaleringssam-&lt;br&gt;
fällighet enligt lagen (0000:000) om exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 23 5, som saknar motsvarighet i dagens
lagstiftning, skall vad som sägs om ägare i 19—22 55 gälla även exploateringssamfällighet
enligl det förslag till lag om exploateringssamverkan som jag senare denna dag
kommer att lägga fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att marken utan ersättning skall kunna
överiämnas till kommunen fordras att en fastighetsreglering sker inom ramen för
exploateringsförrätt­ningen. En sådan fastighetsreglering kan innebära att
marken överförs till en kommunägd fastighet. Frångår marken fastigheter som
inte ingår i exploateringssamfälligheten, skall samfälligheten enligt
bestämmelserna i förslaget lill lag om exploateringssamverkan betala ersättning
för marken i samband med avslåendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan i detta sammanhang nämnas att det i den
återkallade prop. 1981/82:221 med förslag till lag om exploateringssamverkan
m.m. före­slogs att en bestämmelse av samma innebörd som 23 8 skulle tas in i
70 och 113 55 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 8
Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen&lt;br&gt;
efter genomförandetidens utgång lösa delar av fastigheter som tillhör olika&lt;br&gt;
ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En kommun som är huvudman för allmänna platser får
efter genomfö­randetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i
huvudsaklig överensstämmelse med delaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte
så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som avses i första och andra styckena
av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 25 8 i det remitterade
lagförslaget, handlar om kommunens rätt att lösa mark för enskilt bebyggande.
Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag. Paragrafen är
tillämplig endast om kommunen är huvudman för gator och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens/öri/ä stycke motsvarar 47 5 första
siycket byggnadslagen. Det motsvarar 11 kap. 208 i utredningsförslaget och
innebär alt kommu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1611&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;655&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nens rätt att lösa delar av fastigheter, som tillhör olika
ägare, inte inträder    (, kap. 24-25 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förrän genomförandetiden för detaljplanen har gått till
ända. Av lagtexten i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det remitterade förslaget framgick det inte alt
fastighetsdelarna måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillhöra olika ägare, 1 enlighet med lagrådets förslag
(yttrandet s, 75) har nu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delta
angetts i paragrafen. Av 15 kap, 3 8 framgår all talan skall väckas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;senast tre år efter genomförandelidens slut. Bortsett från
tidpunkten når&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inlösenrätten uppkommer stämmer förslaget i sak överens
med vad som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller f,
n, 1 den allmänna motiveringen (avsnitt 10,5,1) har jag utvecklat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skälen till förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 15 kap, 3 8 andra och tredje
styckena har tagits in beslämmelser som motsvarar 47 8 andra och iredje styckena
byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket ger kommunen en
automatisk rätt till inlösen av sådana fasligheter som vid genomförandetidens
utgång inte har bebyggts i huvud­saklig överensstämmelse med detaljplanen och
för vilka giltigt bygglov till sådan bebyggelse inte finns. Även motiven till
andra siycket har jag re­dovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 10.5.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan huruvida en byggnad står i
huvudsaklig överensstämmelse med en detaljplan skall bestämmas med hänsyn till
såväl byggnadens art som dess omfattning. Bestämmelsen innebär således, att det
på marken skall finnas uppförd en byggnad, som i fråga om läge, höjd, djup,
våningsantal och den tekniska utformningen i övrigt i huvudsak överensstämmer
med detaljplanen. Ett motsvarande krav på bebyggelsens huvudsakliga över­ensstämmelse
med stadsplan vid tomlexpropriation uppställdes före lag­ändring år 1971 i 45 8
byggnadslagen. Viss ledning vid tillämpningen av den nu föreslagna bestämmelsen
kan erhållas i den praxis som utbildats vid tillämpningen av den nyssnämnda
paragrafen (se Bexdius, 5:e upplagan, s. 190).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket är en motsvarighet till 17 8 tredje styckel
detla kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 5    Rätt att använda mark enligt 18 eller 198 gäller
framför annan rätt till marken som uppkommil efter antagandet av detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 115 8 första
stycket byggnadslagen och stämmer i sak överens med vad som gäller f.n. Någon
motsvarighet finns inte i utredningsförslaget. Paragrafen har utformats i
enlighel med lagrådets förslag (yttrandet s. 75) och motsvarar 268 i det
remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om stadsplan läggs över mark, som
enligt en byggnadsplan är avsedd till väg eller annan allmän plats och som
skall upplåtas utan ersättning, kan enligt 115 8 andra stycket byggnadslagen
förordnas atl marken utan ersätt­ning skall tillfalla kommunen. Någon
motsvarighet till denna bestämmelse har inte tagits med av följande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När förordnandet enligt 19 8 avser
upplåtande av mark kommer fastig­hetsägaren att ha kvar äganderätten till
byggnader, växande skog m. m. Visserligen blir fastighetsägarens möjligheler
att använda marken väsent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1613&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;656&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligt
inskränkt genom förordnandet, men det kan inte uteslutas att han kan 6 kap.
25—26 S:? tillgodogöra sig ett vissl överskoll när t. ex, avverkning sker inom
park­mark. Det är därför troligt atl den skälighetsbedömning som skall ske
enligt 19 5 andra stycket kan leda till att den geografiska avgränsningen av
förordnandet kan göras vidare om del är fråga om upplåtande av mark än om det
är fräga om atl med äganderätt överiåta marken inkl, byggnader, växande skog
m.m. En situation som motsvarar den som avses i 115 5 andra stycket
byggnadslagen är all en detaljplan ändras på så sätt atl kommunen i slällel för
de enskilda fastighetsägarna blir huvudman för allmän plats. Med hänsyn till
vad jag nu har anfört är det dä inte lämpligl att mark, som enligt etl tidigare
förordnande skall upplåtas utan ersättning, efter planändringen skall avstås
med äganderätt, utan att en skälighets-prövning enligt 198 sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplåtande
av vissa allmänna platser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 26-3085
finns inte i utred­ningsförslaget, eftersom utredningen förutsatte att dessa
frågor skulle reg­leras i en särskild lag om kommunala vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna gäller enbart när kommunen är
huvudman för allmänna platser. Om de enskilda fastighetsägarna skall ansvara
för allmänna plalser, framgår av 5 kap, 3 5 att marken skall redovisas som väg
eller annan allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26
§ Inom omräden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för allmänna
platser, om det inte finns särskilda skäl lill annat. All planen skall utvisa
om kommunen inte skall vara huvudman framgår av 5 kap, 4 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall efter hand som bebyggelsen
färdigställs i enlighel med planen ställa i ordning galor och andra allmänna
platser för vilka kom­munen är huvudman så, att platserna kan användas för
avsett ändamål. Före genomförandetidens utgång skall platserna upplåtas till
allmänt be­gagnande inom områden som har bebyggts i enlighet med planen. Inom
områden som efter genomförandetidens utgång bebyggs i enlighet med planen skall
allmänna platser upplåtas lill allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen
färdigställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i det remitterade lagförslaget
utgör 27 8, kan sägas vara en motsvarighet till 49-51 85 byggnadslagen. Av skäl
som jag har redovi­sat i den allmänna motiveringen (avsnitt 10.6.1) har
bestämmelserna gjorts mindre detaljerade än i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första styckel föreskrivs som huvudregel att det
är kommunen som skall vara huvudman för gator och andra allmänna plalser inom
omräden med detaljplan. Om det finns särskilda skäl kan även annan än kommunen,
t, ex, en anläggningssamfällighet, vara huvudman för den allmänna plat­sen.
Syftet med denna bestämmelse är alt kommunerna inte utan vidare skall kunna
avsäga sig huvudmannaskapet. Ansvaret för gatu- och väghåll­ningen bör enligt
min mening i allt väsentligl fördelas enligt samma prin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1615&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;657&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ciper som i dag. Det innebär att kommunen bör kunna avsäga
sig ansvaret i     6 kap. 26-27 .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;?.*' sådana områden där man i dag
använder byggnadsplan l.ex, inom områ­den för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första styckel avslutas med en
erinran om bestämmelserna i 5 kap, 4 8 att det skall framgå av detaljplanen om
någon annan än kommunen skall vara huvudman för allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra styckel första
meningen är kommunen skyldig att ställa i ordning anläggningarna så att de kan
användas för avsett ändamål efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet
med detaljplanen. Syftet med denna bestämmelse är att det är sådana gator som
är direkt nödvändiga för den färdigställda bebyggelsen som skall ställas i
ordning. Fastighetsäga­rens skyldighet att betala avgift för galukostnader är
enligt 35 5 ocksä kopplad till den tidpunkt då anläggningarna kan användas för
avsett ända­mål. Anläggningarna behöver emellertid inte vara slutligt
färdigställda vid denna tidpunkt. Det slutliga färdigställandet kan anstå till
dess gatan skall upplåtas till allmänt begagnande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra meningen föreskrivs att
gator och andra allmänna plalser skall upplåtas till allmänt begagnande före
genomförandetidens slut. Om en plan vid denna lidpunkt har byggts ut endast
till viss del, skall naturiigtvis skyldigheten inte omfatta sådana delar av
planen som inte har blivit be­byggda. Andra meningen har utformats i enlighet
härmed. Andra meningen innebär i övrigi atl det slutliga iordningställandet av
gator och allmänna platser kan göras vid en senare tidpunkt än vad som krävs i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För del fall att bebyggelsen
färdigställs efter detaljplanens genomföran­detid föreskrivs i andra styckets
sista mening att gator och andra allmänna platser skall upplåtas till allmänt
begagnande - och därmed även slutligt ställas i ordning - efter hand som
bebyggelsen färdigställs. Vilken stan­dard de dä skall ha anges i 27 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det som nu har sagts om
skyldigheten att ställa i ordning och upplåta gata gäller såväl när en ny gata
anläggs som när en redan befintlig gala breddas eller förbättras. Någon
motsvarighet till 508 tredje slyckei bygg­nadslagen behövs därför inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 8 När galor och andra allmänna platser för vilka
kommunen är huvud­man upplåts lill allmänt begagnande, skall de till bredd,
höjdläge och utformning i övrigt stämma överens med detaljplanen. De skall vara
ut­förda pä ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Mindre
avvikelser från planen får göras, om syftet med planen inte motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen stämmer i allt
väsentligt överens i sak med 52 8 byggnadsla­gen, och motsvarar 28 8 i det
remitterade lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förhållande till dagens ordning
har en modifiering gjorts så till vida att mindre avvikelse från detaljplanen
fär göras, om syftei med planen inte motverkas. Samma avvikelse frän
detaljplanen får t, ex, göras när en fastighetsplan upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1617&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;658&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra mening motsvarar 52 8 andra
styckel byggnadslagen, 6 kap. 27-30 §§ Del finns emellertid inte någon
anledning att ha så detaljerade regler som f, n. Om del t,ex, är nödvändigt att
reglera hur planteringar m,m, skall utföras, bör det ske i delaljplanen, varvid
första meningen blir tillämplig. Bestämmelsen i andra meningen bör ses som ett
komplement för de fall när delaljplanen inte innehåller några föreskrifter om
till vilken standard an­läggningarna skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gator och andra allmänna platser skall alltså i
princip utföras i enlighel med detaljplanen. Någon kontroll av detta i den
formen alt gatuarbeten skall kräva lov föreslär jag dock inte. Som jag tidigare
har framhållit kan man utgå frän att kommunen genom samråd och på annal
lämpligl sätt ser lill att planbestämmelserna följs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28      8
Om nägon vill bebygga en fastighet innan den gala till vilken fastig­&lt;br&gt;
heten har utgång blivit iordningställd och avloppsledning anlagts, skall han&lt;br&gt;
anordna utfartsväg och avloppsanordning från fastigheten. Kommunen är&lt;br&gt;
skyldig att låta honom utan ersättning använda för ändamålet avsedd mark&lt;br&gt;
som kommunen äger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med
lagrådets förslag (yttran­det s,75), motsvarar 18 och 2985 i det remitterade
lagförslaget och 548 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det torde komma att höra till undantagen att den i
paragrafen åsyftade situationen uppkommer, eftersom gatorna skall kunna
användas för avsett ändamål efter hand som bebyggelsen färdigställs. Det kan
dock inte uteslu­tas att det ibland kan förekomma att någon önskar bebygga en
fastighet redan innan kommunen har färdigställt gatan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 de nu avsedda situationerna är kommunen skyldig
att under vissa föruisättningar låta mark, som kommunen förfogar över,
kostnadsfritt nyttjas för utfarter m, m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29      8
Är staten väghållare inom område med detaljplan, skall vad som&lt;br&gt;
föreskrivs om kommunens ansvar för gator i 268 andra styckel och 27 8 i&lt;br&gt;
stället gälla staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader, som föranleds av att gatan enligt planen
byggs till större bredd eller med dyrbarare utförande i övrigt än som behövs
med hänsyn till trafiken, skall dock betalas av kommunen, om inte regeringen
bestäm­mer annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen stämmer i huvudsak överens med 55 5
byggnadslagen och motsvarar 308 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30      8
Kommunen skall svara för underhållet av galor och sådana andra&lt;br&gt;
allmänna platser som kommunen är huvudman för. Denna underhållsskyl­&lt;br&gt;
dighet består även om detaljplanen för områdel upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är slalen väghållare inom område med detaljplan,
skall, med den be­gränsning som anges i 29 5 andra stycket, staten svara för
underhållet av allmän väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1619&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;659&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om underhåll av vägar och andra
allmänna plalser med enskilda väghål-    (, iQp_ 30 § lare finns bestämmelser i
lagen (1939:608) om enskilda vägar och anlägg­ningslagen (1973: 1149),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 31 5 i del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första meningen i första stycket
motsvarar 74 5 byggnadslagen och stämmer i sak överens med vad som gäller f, n.
Styckets andra mening har lagts till för att reglera underhållsskyldigheten når
detaljplanen upphävs. En sädan reglering är nödvändig, eftersom det sannolikt
kommer atl bli mera vanligt än i dag atl planer upphävs. Bestämmelsen innebär
atl kom­munens ansvar att underhålla gator och sådana andra allmänna platser
för vilka kommunen är huvudman inte upphör när planen upphävs. Om kom­munen
vill överlåta ansvaret till de enskilda fastighetsägarna, är det därför
nödvändigt att anta en ny detaljplan där marken i stället redovisas som väg
eller annan allmän plats och med en bestämmelse enligt 5 kap. 4 8 som anger atl
någon annan än kommunen skall vara huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket regleras statens
underhållsskyldighet. Bestämmelserna innebär ingen ändring i sak av vad som f.
n. gäller enligt 74 5 andra stycket byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje styckel har tagits in en
hänvisning lill lagen om enskilda vägar och Ull anläggningslagen för de fall
alt de enskilda fastighetsägarna gemen­saml svarar för väghållningsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gatukostnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 31-39 55 gäller
enbart i de fall kommunen är huvud­man för allmänna plalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i byggnadslagen och
byggnadsstadgan om kostnader för allmän plats har förts över till PBL utan
nägra andra ändringar i sak än de som jag har behandlat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 10.6.2) och som är en följd av den översyn av
gatukoslnadsreglerna som har utförts (Ds Bo 1984:9). Som jag tidigare har nämnt
innehåller utredningsförslaget inga bestämmelser om kostnader för allmän plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarighet till 156 5
byggnadslagen med särbestämmelser för det fall att en kommungräns går i gatans
längdriktning har dock inte tagits med. Om kommungränsen går mitt i gatan,
kommer bestämmelserna om upplåtande av gala att rikta sig mot båda kommunerna.
Även om bebyggel­sen utmed galan färdigställts enbart i den ena kommunen, måste
gatan naturiigtvis ställas i ordning så att den kan användas för avsetl
ändamål. Någon lagreglering av samordningen mellan de berörda kommunerna eller
kostnadsfördelningen mellan dem är enligt min mening inte nödvändig. Sådana
frågor bör kommunerna själva kunna lösa, l.ex. i samband med planeringen av
gatorna. Situationer av detta slag torde f, ö, inte bli särskilt vanliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1621&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;660&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 8  
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätl-     6 kap.
31-33 §&lt;br&gt;
ra gator och andra allmänna plalser, får kommunen besluta att kostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes behov av
allmänna platser och av anordningar som normall hör till allmänna platser skall
betalas av ägarna till fastigheterna inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna skall fördelas mellan fastigheterna
efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen beslutar om avgränsningen av det område
inom vilket för­delning skall ske, om de kostnader som skall fördelas samt om
grunderna för fördelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med ändring av det remitterade förslaget (32 8)
föreskrivs i förevarande paragraf att det är &amp;quot;kommunen&amp;quot; som beslutar
i frågor om uttag av galu­kostnader. Av detta följer att kommunfullmäktige
enligt bestämmelserna i kommunallagen kan delegera beslutanderätten till
kommunstyrelsen eller någon annan kommunal nämnd. Motiven för detla har jag
utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 10,6,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 8
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätt­&lt;br&gt;
ra en gata, får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av&lt;br&gt;
ägarna till de fasligheter som är belägna vid gatan. Därvid fär för vaije&lt;br&gt;
faslighet tas ut en ersättning som motsvarar hälften av den kostnad som&lt;br&gt;
belöper på gatan framför fastigheten. Kostnaden för sådana anordningar&lt;br&gt;
som normalt hör till en gala får tas ut med lika delar av fastighetsägarna.&lt;br&gt;
Kostnaden för att anlägga gatukors får tas ut med lika delar av ägarna till&lt;br&gt;
fastigheterna vid gatukorset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kostnaden för att anlägga eller förbättra gatan
inte är densamma överallt, får kommunen besluta att kostnaden skall fördelas
mellan fastig­hetsägarna efter nägon annan skälig och rättvis grund än som
anges i första styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen, som motsvarar 33 5 i det remitterade
lagförslaget och 57 5 byggnadslagen.har nu samma ändring genomförts som 1315.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33      §
Den ersättning som enligt 31 eller 32 8 belöper på vaije fastighet&lt;br&gt;
skall jämkas, om de kostnader som skall ersättas är oskäligt höga eller om&lt;br&gt;
de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning eller ett utförande&lt;br&gt;
som överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning&lt;br&gt;
som är tillålen för fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl paragrafens lydelse i det remitterade
lagförslaget skall - liksom i gällande rätt (58 8 byggnadslagen) - jämkning av
gatukostnadsersättning­en ske bl, a, om de åtgärder som ersättningen avser har
en omfattning eller ett utförande som betydligt överstiger vad som kan anses
normalt med hänsyn till den användning som är tillåten för fastigheten. 1
enlighet med förslaget i den allmänna motiveringen (avsnitt 10,6,2) har ordet
&amp;quot;betyd­ligt&amp;quot; nu utgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1623&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;661&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 8    Till grund för bestämmande av ersättning enligt 31
eller 328 får    6 kap. 34-35 §§&lt;br&gt;
läggas antingen de faktiska kostnaderna eller pä tidigare erfarenhet stödda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beräkningar av vad det kostar att i motsvarande utförande anlägga
eller förbättra galor och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 35 S i det
remitterade lagförslaget och 59 5 bygg­nadslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 8 Skyldighet för en fastighetsägare att ersätta
kommunen kostnaderna&lt;br&gt;
för gator och andra allmänna platser inträder när den anläggning som&lt;br&gt;
ersättningen avser kan för hans fastighet användas för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ersättningsskyldigheten skall
fullgöras vid anfordran. På obetalt belopp skall betalas ränta enligl 68
räntelagen (1975:635) från förtällodagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsbeloppet är
betungande med hänsyn till fastighetens eko­nomiska bärkraft eller andra
omständigheter, fär fastighetsägaren dock betala ersättningen genom
avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs. Avbetalning skall ske med minsl en
tiondel årligen, Pä obetalt belopp skall betalas ränta enligt 5 8 räntelagen på
varje del av ersättningen som förfaller till betalning i framtiden från den dag
dä den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av
ersättningen betalas eller ränta skall betalas enligt andra stycket. Om
betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande för fastighetsägaren, skall
villkoren jämkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När skyldighet att betala
ersättning har inträtt, är ny ägare bunden i samma omfattning som tidigare
ägare. Den nye ägaren svarar dock inte mot kommunen för sådan ersättning som
har förfallit lill betalning före tillträdesdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 36 8 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen regleras villkoren för
betalning av gatukostnadsersättning. Enligl paragrafens lydelse i lagrädsremissen
skall - liksom i gällande rätt (608 byggnadslagen) — fastighetsägaren vid
amortering av ersättningen betala skälig ränta på obetalt belopp från den dag
dä kravel på ersättning framställdes. Räntevillkoren anges inte närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag har
föreslagit i den allmänna motiveringen (avsnitt 10.6.2) har räntevillkoren för
obetalda gatukostnadsersältningar nu anknu­tits till reglerna i räntelagen i
likhet med vad som gäller för avgifter enligt va-lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ett nytt andra stycke har utan
ändring tagits in föreskriften att ersätt­ningsskyldigheten skall fullgöras vid
anfordran. Av andra stycket framgår att fordringens förfallodag skall vara
utgångspunkt för beräkning av dröjs­målsränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens tredje stycke har
tagits in bestämmelser om de räntevillkor som skall gälla vid amortering av
ersättningen. Dessa bestämmelser har utformats med 27 5 fjärde stycket va-lagen
som förebild och innebär att fastighetsägaren under den tid krediten las i
anspråk skall betala avkast­ningsränta enligt räntelagen (5 5 räntelagen) på
varje del av ersättningen som ännu inte har förfallit Ull betalning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1625&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;662&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36 §    Innan kommunen beslutar att kostnader för gator
och andra all-    5 j/p j §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;manna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31
eller 328. skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunen låta utreda frågan och upprätta det förslag som
ulredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föranleder. Sakägare och de bostadsrätlshavare,
hyresgäster och boende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som berörs av förslaget samt de sammanslutningar och
enskilda i övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som kan ha ett väsentligl intresse av förslaget skall
beredas tillfälle till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av
information och synpunkter. Under samrådet bör motiven till förslag;el,
planeringsunderlag av betydelse saml de viktigaste följderna av förslaget
redovisas. Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter
som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag i fråga om betalning av
kostnader som avses i 31 8 skall ställas ut under minst tre veckor efter del
att kungörelse om detta har skett på tid och sätt som anges i 5 kap, 24 5,
Underrättelse om utställningen av försla­get skall dessutom i vanligt brev
sändas till kända fastighetsägare vars rätt berörs av förslaget. Underrättelse
behöver dock inte sändas till den som skriftligen har godkänt förslaget. Under
utställningstiden skall förslaget åtföljas av samrådsredogörelsen, Efler
utställningstidens utgång får kom­munen besluta i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget
ersättningsskyldighet enligt 32 5, skall de fastighetsägare vars rätt berörs
och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att yttra sig över detla,
innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av samrådsredogörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 37 § i det
remitterde lagförslaget och 25 § bygg­nadssladgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafens/ö/-,y/ö stycke har -
av samma skäl som jag har angett i anslutning till 318 -
&amp;quot;kommunfullmäktige&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;kommunen&amp;quot;. Dessutom har
föreskrivits atl förslag till uttag av gatukostnadsersättning skall föregås av
samråd med bl,a, sakägarna, I ett nytt andra stycke har tagits in bestämmelser
om syftet med samrådet m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådsbestämmelserna i första och
andra styckena år nya och har utformats med 5 kap, 20 och 21 88 som förebild.
Jag har utvecklat motiven för den nya ordningen i den allmänna motiveringen
(avsnitt 10,6.2). I likhel med vad som föreslagils beträffande detaljplan bör
resultatet av samrådet och förslag med anledning av framförda synpunkter alltid
redovisas i en samrådsredogörelse. I redogörelsen bör i första hand redovisas
sådana önskemål som inte kunnat tillgodoses. Genom att kommunen på detta tidiga
stadium klart anger sina ståndpunkter kan man förhindra att fastig­hetsägarna
senare riktar invändningar mot förslaget till följd av missför­stånd om
förslagets innehåll eller innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I tredje och fiärde styckena har
enbart gjorts följdändringar med anled­ning av att
&amp;quot;kommunfullmäktige&amp;quot; har bytts ut mot &amp;quot;kommunen&amp;quot; och med
anledning av de nya samrådsbeslämmelserna. Tredje stycket har på förslag av
lagrådel (yttrandet s. 75) utformats med 5 kap. 24 8 som förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1627&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;663&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37 8   
Mark framför fastigheter som är belägna vid torg, parker eller andra     6 kap.
37-39 §§&lt;br&gt;
sådana allmänna platser, skall anses som gata lill en bredd som motsvarar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fem
fjärdedelar av den enligt delaljplanen tillåtna högsta byggnadshöjden som
gällde för fastigheten när galan upplåts till allmänt begagnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38 8
Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas&lt;br&gt;
även pä mark som är samfälld för flera fastigheter. Med fastighetsägare&lt;br&gt;
avses därvid ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten. Är&lt;br&gt;
samfälligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses bebyggd när den&lt;br&gt;
väsentligen tagits i anspråk för angivet ändamål. Den högsta tillåtna bygg­&lt;br&gt;
nadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de fastighe­&lt;br&gt;
ter som har del i samfälligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 37 och 38 88 stämmer i sak överens
med 154 resp. 155 88 byggnadslagen. Nägon motsvarighet till 155 8 andra stycket
behövs inte, eftersom dispenser från planer inte kan medges enligt PBL. Mindre
avvikelser från planer är dock möjliga. Någon särskild bestämmelse om detta är
dock inte nödvändig i de nu avsedda situationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmande
av ersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39 5
Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 17 eller 24 5 skall&lt;br&gt;
4kap. expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Vad som sägs i 4kap. 3 8&lt;br&gt;
nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum&lt;br&gt;
under tiden från dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 14kap, 98 i det remitterade
lagförslaget, Pä för­slag av lagrådel (yttrandet s, 123) har i förevarande
paragraf tagils in en materiell bestämmelse som innebär att 4 kap,
expropriationslagen skall tillämpas vid bestämmande av ersättningen. De
processuella reglerna om tidsfrister, forumregler m, m, har samlats i 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1628&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1629&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;664&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap. Regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 i,ap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 9,2,2) har jag närmare utvecklat motiven för atl regionplan skall ingå
i PBL:s plansystem som ett medel all samordna flera kommuners planläggning.
Bestämmelserna härom har ta­gits in i 7 kap. Motsvarande bestämmelser i
ulredningsförslagel finns i 12 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 7 kap. är
uppdelade i två avdelningar, en om region­planeorganet (I -3 88) och en om
regionplanen (4-888).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlet skiljer sig från
utredningsförslaget bl. a. på sä sätt att det i stor utsträckning innehåller
hänvisningar till 4 kap. om översiktsplan när det gäller förfarandet, eftersom
förhållandena och kraven på samråd och insyn m. m. för de två planformerna i
stort sett överensstämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet har vissa
paragrafer justerats redaktionellt. Även dispositionen av 7 kap. har justerats
någol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Behöver sådana frågor om användningen av mark- och
vattenområ­den som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera
kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och
samordningsverksamheten inte till slånd på annal sätt, får regeringen utse ett
regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om denna verksamhet
(regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter
anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till regionplaneorgan kan
regeringen utse etl befintligt kommunalför­bund. Regeringen kan också förordna
att de berörda kommunerna skall bilda ell särskilt regionplaneförbund, som
skall vara regionplaneorgan. För ett sådant regionplaneförbund skall lagen
(1957:281) om kommunalför­bund tillämpas i den män avvikande beslämmelser inte
meddelas i detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För handläggningen av frågor om
regionplanering för kommunerna i Stockholms län finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 126-128 85
byggnadslagen och 12 kap. I 5 i utred­ningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket regleras
regeringens befogenhet atl utse ett regionplane­organ. Initiativet till att
utse ett regionplaneorgan kan l.ex. tas av ett befintligt kommunalförbund sorn
bildats för regionplaneuppgifter och som finner det av värde att vinna den
auktorisalion som etl regeringsbeslut kan ge. Det kan ocksä vara en
framställning från ett antal kommuner i en region med gemensamma planproblem,
där det föreligger svårigheter att få lill stånd samverkan mellan alla de
kommuner som bör delta för att arbetet skall få önskvärd effekt. Även statliga
myndigheter, l.ex. länsstyrelsen eller länsstyrelserna inom en region eller
statliga centrala organ, kan någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1631&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;665&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gång
finna det angeläget atl fasta former skapas for kommunall samarbete    7 kap. 1
§ kring gemensamma planfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 7 kap, 1 5 i lagrädsremissen om att
del skall finnas en framställning för att regeringen skall få utse ett
regionplaneorgan har på förslag av lagrådel (yttrandet s,76) tagits bort. En
annan sak är att rege­ringen i praktiken knappast tar upp en regionplanefråga
utan att det förelig­ger förslag därom från något håll. Jag förutsätter då atl
det i första hand blir de berörda kommunerna själva som kommer in med en
framställning och att de statliga myndigheterna inte bör ha anledning att agera
annat än i yttersta undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppdraget att vara regionplaneorgan kan
tidsbegränsas eller meddelas med giltighet tills vidare. Den förta metoden kan
vara lämplig om det gäller regionala utredningsfrågor av engångskaraktär. Den
senare utvägen läm­par sig förmodligen bättre om det gäller alt för en längre
tid trygga bevak­ningen av regionala problem och där ett kommunalt intresse
föreligger för att skapa ett mera permanent organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om etl beslul meddelats för viss lid, erfordras
inte något beslut av regeringen om återkallande. Uppdraget upphör när tiden
löpt ut. Är det då fråga om ett särskilt regionplaneförbund enligt 1 8 andra
stycket, bör förbundet upplösas enligl bestämmelserna i lagen (1957:281) om
kommu­nalförbund. Om beslutet meddelats med giltighet tills vidare, får
särskild framställning göras till regeringen om att beslutet om
regionplaneorgan skall återkallas. Några särskilda bestämmelser om detta anser
jag inte nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av första stycket framgår vidare att
regionplaneorganets uppgift är att ha hand om utrednings- och
samordningsverksamheten i bl.a. markan­vändnings- och planeringsfrågor på det
regionala planet. Regionplan får men behöver inte upprättas. Jag har avhandlat
detla i den allmänna moti­veringen (avsnitt 9.5.1 och 9.5.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sista meningen av första siycket föreskrivs att
regeringen skall bestäm­ma regionplaneorganets huvudsakliga uppgifter. Det är
inte självklart att detta bör vara en fråga för regeringen. Flera
remissinstanser, bl. a. kom­munförbundet, framhåller detta. Som utredningen har
framhållit innebär emellertid tillkomsten av ett regionplaneorgan att detta
organ får en viss planeringskompetens vid sidan av kommunerna. Det är då
naturligt att söka förebygga kompetenskonflikter genom att från början ange de
områ­den i stora drag, inom vilkas gränser organet skall verka. Utredningen
nämner som exempel på frågor som kan anses lämpliga för en regional bedömning
tätorternas läge och storiek, bostads- och arbetsplatsområden,
trafikförsörjning, anläggningar för röriigt friluftsliv av regionalt intresse
samt terminaler och andra strukturpåverkande anläggningar. Utöver vad jag nu
har sagt vill jag hänvisa till mitt anförande i den allmänna motive­ringen
(avsnitt 9.5,1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganets
geografiska verksamhetsområde är regionen, var-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1633&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;666&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med förstås det område som de kommuner som ingår i
regionplaneorganet     7 kap. I § tillsammans bildar. En bestämmelse om
innebörden av begreppet region äterfinns i 3 S tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som utredningen påpekar är det inte
uteslutet att det organ som utses av regeringen till regionplaneorgan även på annan
grund kan ha egna arbets­uppgifter, Elt bestående kommunalförbund kan t, ex, ha
olika verkställig­hetsuppgifter. Det som skall regleras genom PBL är emellertid
endast kompetensen som regionplaneorgan och formerna för regionplanelägg-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket behandlas
huvudmannaskapet. 1 överensstämmelse med förslaget i den allmänna motiveringen
(avsnitt 9.4) föreskrivs till att börja med att som regionplaneorgan kan
förordnas ett befintligt kommunalför­bund, varmed i första hand förstås etl förbund
som redan Udigare bildats för regionala planuppgifter. Förordnandet förutsätter
en framställning eller samtycke från vederbörande förbund. Detta är ju redan
bildat och därför bestämt till sina gränser, även om dessa kan ändras genom
beslut enligt kommunalförbundslagens regler. Ändring av verksamhetsområdet kan
i detta fall inte ske genom regeringsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan även utse ett
särskilt regionplaneförbund, för vilket kommunalförbundslagens regler skall
gälla med de avvikelser som följer av bestämmelserna i detta kapitel.
Avvikelserna består i atl det är regeringen som i förordnandet bestämmer vilka
kommuner som skall ingå i förbundet, vilka arbetsuppgifter i stort som
förbundet skall ha samt om förbundet skall bestå under viss tid eller tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom regeringskansliet förbereds f.
n. en proposition med förslag till ny lag om kommunalförbund. Hänvisningen i
lagtexten bör justeras, när riks­dagen har fattal beslut om den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att det är regeringen som bestämmer
vilka kommuner som skall ingå medför att ingen kommun kan genom ett ensidigt
beslut söka utträde ur förbundet enligt kommunalförbundslagens regler. Det
ankommer i stället pä regeringen att efter framställning ändra förordnandet om
regionplaneor­gan. Detsamma gäller om en ny kommun vill söka inträde. Inte
heller kan kommunalförbundslagens bestämmelser om förbundels upplösning tilläm­pas
i andra fall än sädana där den av regeringen bestämda tiden för förbundels
bestånd löpt ut eller där regeringen beslutat återkalla sitt beslul om regionplaneorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel innehåller en
hänvisning till de särskilda bestämmelser som gäller om regionplanering i
Stockholms län. Härmed avses den lag som - enligl vad jag tidigare har angett
(avsnitt 9.4) - kommer alt ersätia lagen (1968: 598) angående handläggning av
frågor om regionplan för kom­munerna i Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;667&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8  
Regionplaneorgan skall inte utses om de berörda kommunerna mera    7 kap. 2-3
§§&lt;br&gt;
allmänt motsätter sig det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar egentlig motsvarighet i dagens
lagsliftning. Som fram­hållits i den allmänna moUveringen (avsnitt9.2.3) mäste
stort avseende fästas vid inställningen till frågan om ett regionplaneorgan
skall förordnas eller inte hos de kommuner som berörs, eftersom det gäller ett
icke obligatoriskt institut och det måste föreligga starka skäl alt tilldela
elt regionall organ en egen planeringskompetens vid sidan av primärkommu­nerna.
Även de berörda länsstyrelsernas inställning kan ha betydelse, eftersom
förordnandet i viss mån inverkar på deras samordningsansvar. Det följer av
7kap. 2 5 regeringsformen att regeringen, innan den fattar beslut enligt 1 8,
skall inhämta behövliga upplysningar och yttranden från bl. a. de kommuner och
länsstyrelser som kan beröras av beslutet. Pä lagrådets förslag (yttrandet s.
76) har därför en i det remitterade förslaget till 2 5 intagen bestämmelse om
skyldighet för regeringen att inhämta yttrande från berörda kommuner och
länsstyrelser tagits bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar det fallet att det visar sig
alt ett utbrett motstånd föreligger mot att ett regionplaneorgan inrättas.
Detta fall har inte tagits upp i utredningsförslaget. Enligt min mening bör
dock inte nägot förord­nande meddelas, om de kommuner som har ett väsentligt
intresse i saken mera allmänt motsätter sig det, eftersom en framgångsrik
regionplanering förutsätter ett stort mått av samförstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i andra stycket har utformats med viss
förebild i siadgan-dena om opinionsvillkor i 7 5 anläggningslagen och 5 kap. 5
5 andra stycket fastighetsbildningslagen. Uttrycket &amp;quot;mera allmänt
motsätter sig&amp;quot; kan tyc­kas vara alltför obestämt. Jag finner dock
angeläget alt regeringen har möjlighet till en fri prövning, när det finns en
opinion mot etl förordnande i del enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad lagrådet har anfört i denna
fråga (yttrandet s. 760 vill jag klargöra alt avgörande för frågan om ett
regionplaneorgan skall fä utses enbart bör vara den faktiskt föreliggande
opinionen bland de berörda kommunerna. Tyngden i de skäl som kommunerna anför skall
alltså inte inverka på prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala frågor och&lt;br&gt;
fortlöpande lämna underiag i sädana frågor för kommunernas och statliga&lt;br&gt;
myndigheters planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganet kan anla en regionplan för regionen
eller en del av den. Därvid skall 4-7 58 lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionen omfattar de kommuner för vilka
regionplaneorganet har ut­setts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar egentlig motsvarighet i dagens
lagsliftning. Motsva­righeten i utredningsförslaget finns i 12kap, 3 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1637&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;668&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap. 3-4 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganets huvuduppgift
skall enligt första stycket vara att biträda kommuner, länsstyrelser och
statliga seklormyndigheter med re­gionala synpunkter pä användningen av mark-
och vattenområden. Orga­net skall följa regionala frågor inom sitt
ansvarsområde, låta utreda förhål­landen som har regional räckvidd och får
betydelse för de enskilda primär­kommunernas planering samt göra de
framslällningar lill länsstyrelser och andra myndigheter som denna bevakning av
regionala samband ger anled­ning till. Organet skall fortlöpande följa den
kommunala och statliga plane­ringsverksamheten. Det bör samräda med kommunerna
inom regionen när deras översiktsplaner upprättas och ändras, så all nödvändig
samordning sker av dessa planer. Samråd bör också ske i fråga om kommunala
delalj­planer som berör förhållanden som regleras i en regionplan eller annars
är av regional belydelse. Till regionplaneorganets arbetsuppgifter bör ocksä
höra att förse kommunerna inom regionen med underlag i fråga om mellan­kommunala
förhållanden och atl underlätta informationen mellan och inom kommunerna om
regionala frågeställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.Andra stycket behandlar
regionplaneorganets möjligheter att samman­ställa riktlinjer för användningen
av mark- och vattenområden m. m. till en formell regionplan. Närmare
beslämmelser om bl. a. planens innehall, förfarandet och planens verkningar
finns i 4-8 55. Bestämmelsen i andra stycket markerar regionplanens frivilliga
karaktär och klargör att planen kan begränsas till vissa delar av regionen. Om
arbete pågår med all upprätta en regionplan, bör organet underlätta en debatt
bland regionens invånare om planeringens inrikining. När en regionplan har
upprättats och blivit gällande, blir det en viktig uppgift för
regionplaneorganet att i samråd med länsslyrelsen följa hur planens riktlinjer
kommer till uttryck i den priniärkommunala planläggningen och vid behov göra
framställning till länsslyrelsen i frågor som rör den mellankommunala
samordningen (se I2kap, I 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket skall med
begreppet regionen förstås de kommuner för vilka regionplaneorganet hai'
utsetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Regionplanen skall tjäna till ledning för beslul om
översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån
del har betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och
vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anlägg­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1639&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;669&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 4 kap, 2 8 om
planhandlingar och deras utformning    7 kap. 4 § samt om planbeskrivning skall
tillämpas pä regionplanen. Någon redovis­ning av åtgärder för att fullfölja
planen behöver dock inte lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 126 och 134 85
byggnadslagen, 10 5 byggnadsstad­gan, I2kap, 45 utredningsförslaget samt 7kap,
4 och 955 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet (yttrandet
s, 77) har 9 8 i det remitterade förslaget förts in som ett första led i första
stycket. På det sättet uppnås överens­stämmelse med ulformningen av 4 kap, 1 8.
Även dä del gäller vad regionplanen skall ange har sistnämnda lagrum fått tjäna
som förebild. Därvid har - på inrådan av lagrådet - särskilt framhävts atl
planen skall beröra förhållanden som har betydelse för regionen som sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket skall samma
begränsning gälla för vad en region­plan får innehålla som allmänt gäller för
regionplaneorganets ansvarsområ­de så som det anges i regeringsbeslutet, 1 båda
fallen skall det vara fråga om förhållanden som har belydelse för regionen som
sådan. Detta är av vikl för den kommunala självbestämmanderätten. Planen skall
alltså inte ta upp sädanl som endasi rör den enskilda primärkommunen och dess
invå­nare, PBL-utredningen har som exempel på markreservationsfrägor som lämpligen
kan bli behandlade i en regionplan nämnt flygplalser, regionalt betydelsefulla
vägar, banor och ledningar, friluftsområden, småbåtsham­nar och andra
fritidsanläggningar, utflyktsmål av regional betydelse, kul­turminnen och
kulturmiljöer av publikt intresse, oexploaterade frikorri­dorer mellan
tätorter, regionala serviceanläggningar och liknande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den rättsliga verkan av
regionplanen begränsas till att den skall tjäna till ledning vid upprättandet
av översiktsplaner, detaljplaner och områdesbe­stämmelser inom
regionplaneomrädet. Detta skall bevakas av regionplane­organet och av
länsstyrelsen under samrådsskedet när sådana planer och bestämmelser upprättas.
Regionplanen kan ses som en precisering av hur samordningen av mellankommunala
frågor om användningen av mark och vatten bör ske. Om regionplaneorganet finner
att en kommun vid upprät­tandet av planer eller bestämmelser avvikit frän de
principer för samord­ning som regionplanen innehåller, bör det vara
regionplaneorganets upp­gift att påtala saken hos länsstyrelsen och hemställa
att saken i fräga prövas av länsstyrelsen enligt 12 kap, 1 5,
Regionplaneorganets mening bör därvid, såsom jag har framhållit i
specialmotiveringen lill 4 kap, 5 8, tillmä­tas en stor betydelse. Om
länsstyrelsen kommer till en annan ståndpunkt än regionplaneorganet vid sin
prövning, kan regionplaneorganel enligt 13 kap. 4 5 överklaga länsstyrelsens
beslul hos regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I motsats till utredningen finner
jag inte att regionplanen bör kunna direkt åberopas till ledning för andra markanvändningsbeslut
enligt PBL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;670&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;an planer och områdesbestämmelser. Regionplanens verkan i
fråga om    7 kap. 4—6 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillståndsärenden enligl PBL blir alltså endasi indirekt
genom att planen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utgör beslutsunderlag vid tillkomsten av främst
översiktsplaner men ocksä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;detaljplaner och områdesbestämmelser. Enligt vad jag har
anfört i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 21,3) skall kommunala
planbeslut tillmätas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en viss betydelse vid beslul enligt annan lagstiftning än
PBL, Pä grund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;härav och vad jag nyss anförde kan regionplanen fä en viss
indirekt effekt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även på sådana beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket hänvisar i fråga om
planhandlingar och kraven på deras uiformning samt om planbeskrivning till vad
som enligt 4 kap. 2 5 gäller för översiktsplanen. Undanlag har gjorts för
kravet (se 4 kap. 8 5) på redovis­ning i planbeskrivningen av åtgärder för att
fullfölja planen, eftersom regionplaneorganel ju normalt inte har ansvar för
genomförandet av frågor som behandlas i planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 När förslag till regionplan eller till ändring eller
upphävande av&lt;br&gt;
planen upprättas, skall beslämmelserna i 4kap, 3-1088 om samråd, ut­&lt;br&gt;
ställning, kungörande, granskningsyttrande och utlåtande tillämpas med&lt;br&gt;
den avvikelsen att utställningstiden skall vara minst tre månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvaras delvis av 14,
16 och 17 88 byggnadsstadgan, 12 kap, 5—9 88 i utredningsförslaget och av 7
kap, 68 i det remitterade lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om förfarandet när förslag
till regionplan upprättas och handlägg­ningen av planärendet fram till
antagandet av fullmäktige skall bestämmel­serna om översiktsplan i 4kap, 3-10
55 tillämpas. Den avvikelsen har emellertid föreskrivits att planförslaget
liksom f, n, skall vara utställt för granskning under minst tre månader. Även
om kortare lid inte sällan borde kunna komma i fråga när det gäller mindre
ändringar av en regionplan, finner jag övervägande skäl tala för att, i motsats
till vad ulredningen ansåg, bestämma en enhetlig tid av tre månader för
utställning av region-planeförslag av alla typer. Erfarenheten har nämligen
visat alt del regel­mässigt krävs en väl tilltagen tid när det gäller atl även
i mindre ärenden inhämta synpunkter från ett stort antal kommuner och statliga
myndighe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När i 4 kap, 7 och 8 55 talas om
plan för viss del av kommunen skall i fråga om regionplan givetvis förstås viss
del av regionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Regionplanen antas av fullmäktige i del
kommunalförbund eller re­&lt;br&gt;
gionplaneförbund som är regionplaneorgan. Även ändring och upphävande&lt;br&gt;
av planen beslulas av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar delvis 1315
byggnadslagen och 12kap, 105 i ut­redningsförslaget. Med vissa jämkningar - som
har gjorts pä förslag av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1643&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;671&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagrådet - överensstämmer paragrafen med 7 kap, 5 8 i det
remitterade     7 kap. 6-8 §§ lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Senast dagen efter det att justering av protokollet
med heslut om&lt;br&gt;
antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på&lt;br&gt;
anslagstavla enligt vad som anges i 11 8 lagen (1957:281) om kommunalför­&lt;br&gt;
bund skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag med&lt;br&gt;
beslutet sändas till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen&lt;br&gt;
samt till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När beslutet har vunnit laga kraft
skall planen sändas till länsslyrelserna inom regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 198 2mom,
byggnadsstadgan och 12kap, 11 5 i utredningsförslaget, har samma innebörd i sak
som gällande bestäm­melser med de justeringar som föranleds av att
regionplaneorganets beslut inte behöver fastställas av regeringen, I det
remitterade lagförslaget finns i första stycket en erinran om skyldigheten att
kungöra fullmäktiges beslut att anta, ändra eller upphäva regionplanen på samma
sätt som andra fullmäkligebeslut enligt bestämmelserna i 11 5 lagen (1957:281)
om kom­munalförbund. På förslag av lagrådel (yttrandet s,77) har denna erinran
såsom obehövlig tagits bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om regionplan får överklagas
endast genom kommunalbesvär. Detta framgår av 13kap, 15 6, Regeringen kan
enligt 12kap, 58 pröva beslut att anta, ändra eller upphäva en regionplan.
Framställning om att regeringen skall fatta ett sådant beslut kan förutsättas
komma från kom­muner eller myndigheter, vilka därför måste få kännedom om
regionplane­organets beslut. 1 förevarande paragraf stadgas atl beslulet skall
tillkän­nages på anslagstavla enligt bestämmelserna i lagen om kommunalför­bund.
Inom regeringskansliet förbereds f. n. en proposition med förslag till ny lag
om kommunalförbund. Hänvisningen i lagtexten bör justeras, när riksdagen har
fattal beslul om den nya lagen, Regionplaneorganet skall vidare se till att
innehällel i beslutet blir bekant genom att protokollsutdrag med beslutet
senast dagen efter tillkännagivandel sänds till alla kommuner och länsstyrelser
som berörs. Även regeringen skall underrättas för att den skall kunna ta
ställning till om den vill besluta om prövning enligt 12 kap, 5 8, Det bör
ankomma på länsstyrelsen att underrätta statliga myndigheter, vilkas synpunkter
inte har tillgodosetts. På denna punkt innebär det nu föreliggande förslaget en
avvikelse från det remitterade lagförslaget, där expeditionsskyldigheten låg pä
regionplaneorganet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det ligger i sakens natur atl
bestämmelsen i andra stycket inte blir tillämplig, om planen har upphävts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Regionplanen gäller under en tid av högst sex år
räknat från utgången&lt;br&gt;
av den i 12 kap, 5 8 angivna tiden eller, om regeringen har prövat beslutet&lt;br&gt;
att anta planen, från dagen för regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut att ändra eller upphäva planen gäller från den
tidpunkt som anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1645&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;672&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
första styckel. Den ändrade planen gäller endast under den tid som     7 kap 8§
återstår av den ursprungliga planens giltighetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har ingen motsvarighet i dagens
lagstiftning. I ulredningsför­slagel motsvaras den av 12 kap. 108. Paragrafen
har fått sin redaktionella utformning i enlighet med lagrådets förslag
(yttrandet s.78), vilket också innebär ett visst förtydligande i Förhållande
till det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 9,5.3) boren regionplan inte gälla utan tidsbegränsning
med hänsyn till risken för att den blir inaktuell. En lämplig giltighetstid
anser jag vara sex år, vilket motsvarar tvä valperioder. Om en regionplan
ändras bör den ändrade planen gälla endast under den tid som återstår av den
ursprungliga planens giltighetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om regionplanen efler del att giltighetstiden har
löpt ut befinns kunna gälla oförändrad under en ny period, måste fullmäklige
fatta ett nytt beslut att anta planen. Härvid gäller samma bestämmelser som för
det första antagandet. Bestämmelserna i 5-7 85 skall alltså tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1647&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;673&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ jp j ij&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlet, som motsvarar 13 kap. i
utredningsförslaget, inleds med be­stämmelser som anger vilka åtgärder som
kräver lov (1-1055). Därefter behandlas förutsättningarna för lov, dvs.
prövningsgrunderna, inom och utanför områden med detaljplan (11-1855).
Bestämmelser om handlägg­ningen av ärenden om lov tas härefter upp (19-32 55),
varefter kommer särskilda bestämmelser om giltighetstiden för lov (33 8) och om
förhands­besked (348).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder som kräver bygglov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 1-755 ges regler om vilka åtgärder som kräver bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om bygglovspliktens
omfattning har i enlighet med lagrådets förslag (yttrandet s.78) disponerats på
följande sätl. 1 kapitlets två första paragrafer har samlats de generella
bestämmelserna om bygg­lovspliktens omfattning, dvs. de bestämmelser som gäller
såväl inom som utom detaljplanelagt område. Först (1 5) anges därvid de
åtgärder beträf­fande byggnader och därefter (2 8) de åtgärder beträffande
andra anlägg­ningar och anordningar som normall kräver lov, 1 en följande
paragraf (3 5) tas upp bestämmelser om bygglovspliktiga åtgärder inom omräden
med detaljplan. Därefter görs (4 5) vissa undantag beträffande en- eller tvåbo­stadshus.
De följande paragraferna (5-7 88) behandlar kommunens möjlig­heter'att medge
undantag från resp, att införa skärpningar i den normala bygglovsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generella bestämmelser 1 8   Bygglov krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.     uppföra byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta i anspråk
eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål
än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har
lämnats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra sådana
ändringar av byggnader som berör konstruktionen av de bärande delarna eller som
avsevärt påverkar byggnadernas planlösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i byggnader
installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för
ventilation, vattenförsörjning eller avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i byggnader
installera eller väsentligt ändra hissar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på bygglov för de åtgärder som
anges i första stycket 4 och 5 gäller inte i fråga om byggnader som lillhör
slalen eller landstingskommu­ner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om ekonomibyggnader för
jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte
omfattas av detaljplan krävs bygglov endast för åtgärder som anges i första
siycket 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 4 och 1088 finns särskilda
bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för
totalförsvaret, Enligl 5-7 55 kan kommunen föreskriva undantag frän kravel på
bygglov eller längre gående krav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1649&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;674&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket, som närmast
motsvarar 54 5 I mom. byggnadsstadgan och 13 kap. 1 8 i utredningsförsla.get
anges punktvis de åtgärder med bygg­nader som i allmänhet kräver bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 punkt 1 föreskrivs bygglovsplikt för att uppföra nya
byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningen anser jag
inte att begreppet byggnad behöver definieras i lagen. I PBL bör man kunna
anknyta till dagens praxis när del gäller tolkningen av vad som är byggnad. Mol
den bakgrunden vill jag här ge en kort redogörelse för rättspraxis i denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med byggnad lorde i allmänt
språkbruk avses en varaktig konstruktion av tak och väggar som står på marken
och är så slor att människor kan uppehålla sig i den. En sådan definition synes
dock vara något för snäv jämfört med vad som i praxis ansetts vara byggnad vid
tillämpning av byggnadslagstiftningen. Jag skall snart belysa detta. De fall
där svårigheter kan föreligga vid en begreppsbestämning är bl. a. följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;små och enkla
konstruktioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lätt flyttbara
konstruktioner och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vissa speciella
konstruktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De olika punkterna behandlas i det följande var för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Små och enkla konstruktioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Praxis har sträckt sig ganska långt
när del gäller atl hänföra enkla anordningar till byggnad. Som exempel kan
nämnas att s. k. iropikhyddor och vasshyddor har bedömts som byggnader (RÅ 1953
K 154, RÅ 1964 K 287), liksom kiosker (NJA 1927 s.563, NJA 1930 s.312 och RÅ
1955 K 154), lekstuga (NJA 1950 s.387). tältstuga och campingvagn (NJA 1955
s,446), transformalorbyggnad (NJA 1927 s,598) och öppen paviljong (RÅ 1921 s,
159), Som byggnad har betraktats också ell sol- och vindskydd med tak och
bakvägg av masonit, avsetl som försäljningsständ (RÅ 1953 K 369), Samma stånd
ansågs som byggnad även sedan det hade ändrats sä att del utgjordes av en
presenning på ett i marken fastsatt stålstativ (RÅ 1955 K 477), Flera exempel
finns på att väggar inte måste finnas pä en byggnad (t, ex, RÅ 1964 K 372 och K
407), Däremol synes anordningar ulan tak inte anses som byggnad (se bl, a. RÅ
1961 K 383, en mur som sammanband två mindre hus, 1964 K 282, vinkelställda
vindskydd och 1963 K 298, en uppmurad öppen terrass i anslulning till en
byggnad).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon bestämd nedre storleksgräns
kan knappast utläsas ur praxis, 1 ett fall har en hundkoja med måtten 2 x 1,7 m
ansetts som byggnad men inte en koja med måtten 1 x 1 m på samma tomt (RÅ 1970
C 46), Ett uthus på 1,5 x 1,5 m har ansetts som byggnad (RÅ 1971 C 445),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare exempel på små och
enkla konstruktioner som utgör byggna­der är lappkåta (RÅ 1939 K 321). sol- och
regnskydd med trätak (RÅ 1950 K 168), sol- och vindskydd (RÅ 1953 K 526 och RÅ
1963 K 183),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1651&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;675&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Län flyttbara konstruktioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Praxis upprätthäller inte nägot
krav på att en byggnad skall vara förenad med marken. Många exempel finns på
att husvagnar, redskapsvagnar etc, betraktas som byggnad och även några fall
där husbåtar har ansetts vara byggnader (se bl. a, RÅ 1951 K 317, 1965 K 586,
1966 s, 41, 1967 K 1900, 1970 C 25, 1963 K 269. 1970 C 126, 1974 s. 78, 1975 Ab
247 och 1975 Bb 612). Vid bedömningen av dessa och andra liknande fall har
regeringsrät­ten tagit hänsyn till användningssättet, utformningen och
varaktigheten i användningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Var tyngdpunkten läggs i
bedömningen är svårt att säga, men med tämligen slor säkerhet kan påstås att
användning för bostadsändamål (fri­tidshus, gästsluga) på samma ställe under
längre tid än normal campingse­mester om några veckor medför klassificering som
byggnad. Ett exempel på betydelsen av varaktig användning är att en kiosk på
hjul, vilken dagligen flyttades till och från försäljningsstället, inte ansågs
&amp;quot;vara av sädan stationär beskaffenhet, alt byggnadslov erfordras till dess
uppstäl­lande&amp;quot; (RÅ 1962 s. 77). Som byggnad har också ansetts automatvagn
(RÅ 1936 K 184) och försäljningskiosker pä hjul (RÅ 1938 K 246, 1939 K 324,
1940 K 157 och 1948 K 228).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa speciella kcmstruklioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstruktioner som genom sin
storiek och form ger samma visuella intryck som ett hus har ansetts som
byggnad, trots alt de har saknat utrymmen för människor att uppehålla sig i (RÅ
1967 K 493, 16 m höga cisterner för industrisprit, och 1968 K 1520,
plåtcylinder för cementbland­ning). En bälkran har inte betraktats som byggnad
(RÅ 1979 2:27) till skillnad från en badbassäng, som var uppallad pä ett sådant
sätt att man fick ett användbart utrymme under bassängen (RÅ 1976 s. 303).
Vidare har som byggnad bedömts en enkel anordning, bestående av en plastduk på
regelverk av trästolpar (RÅ 1976 Ab 619). Regeringen har (Pl 1776/81) funnit
atl en s. k. skyway, en slags landgång till bålar, inte krävde bygg­nadslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underjordiska cisterner med
tillhörande pumpar har däremot inte an­setts som byggnad (RÅ 1947 s, 77), Å
andra sidan betraktas en underjor­disk s,k, allmän bekvämlighetsinrättning som
byggnad (RÅ 1938 s, 100),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag påpeka
att cisterner och liknande anordning­ar samt underjordiska anläggningar
regleras särskilt i 2 5. Med detta undan­tag finner jag alltså inte skäl att
genom en ny legaldefinition ge begreppet byggnad ett ändrat innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 punkt 2 föreskrivs bygglovsplikt för tillbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F. n. hänförs lill- och påbyggnad
under nybyggnadsbegreppet (75 5 BS). Som till- och påbyggnad lorde inte räknas
åtgärder av ringa omfattning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1653&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;676&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydelse, såsom anordnande av mindre veranda, balkong,
blomslerföns-     g i.Qp_ /  ter e.d. Men även om sådana åtgärder inte räknas
som nybyggnad, lorde många av dem vara byggnadslovspliktiga enligt 54 5 I mom.
2 byggnads­stadgan, där det föreskrivs krav på byggnadslov för bl. a. åtgärder
som avsevärt påverkaren byggnads yttre utseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med tillbyggnad avses i PBL
åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning
delta sker. Även det som i dag benämns påbyggnad räknas alltså enligt PBL som
tillbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har övervägt möjligheterna atl
i lagen generellt undanta mindre lillbyggnader frän bygglovsplikl men stannat
för att det knappast är lämp­ligt. Även en liten tillbyggnad kan ibland vara
tekniskt komplicerad, och i läi, äldre villabebyggelse kan del vara angeläget
att den utförs pä ett särskilt sätt med hänsyn till miljön. Vad som främst
skiljer tillbyggnader frän smärre uthus är att säkerhetsmässiga synpunkter och
frågor om hus­hållning med energi aktualiseras på ett helt annat sätt när det
gäller till­byggnader. Behovet av en granskning i förväg av tillbyggnader är
framträ­dande även med hänsyn till åtgärdernas permanens. Det är svårt att
rätta till en felaktigt utförd tillbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Däremot är del självfallet möjligt
att ha en enkel reglering av mindre lillbyggnader pä en- eller tväbostadshus.
Jag återkommer till delta i spe­cialmotiveringen till 12 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare vill jag här erinra om 5 8
första stycket 2 som ger kommunen möjlighet att befria mindre lillbyggnader
frän bygglovsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 4 8 första stycket 6 följer att
tillbyggnader som medför atl byggna­dens area inte blir större än 10 nr och
laknockshöjden inte kommer atl överstiga 3,0 m under vissa förutsättningar är
fritagna från bygglovsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 3 föreskrivs bygglovsplikt
för att ta i anspråk eller inreda byggna­der för ett väsentligen annat ändamål.
På de skäl som lagrådel har anfört (yttrandet s,79) har det i lagrådsremissen
använda uttrycket &amp;quot;för vilket bygglov senasl har lämnats&amp;quot; ändrats
till &amp;quot;för vilket bygglov har lämnats&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 54 8 1 mom, andra stycket
byggnadsstadgan krävs det byggnads­lov, om en byggnad tas i anspråk för ett
väsentligen nytt ändamål, även om några ändringsåtgärder inte behöver vidtas.
Så snarl inredningsålgärder behövs för det nya ändamålel hänförs emellertid
säväl det nya ianspräkta-gandel som ändringsåtgärderna till nybyggnad enligt 75
8 första stycket d) byggnadsstadgan. Att åtgärderna hänförs till nybyggnad
innebär att sam­hället har ganska vidsträckta prövningsmöjligheler. Behövs
däremot inga inredningsålgärder, torde endast en mycket begränsad prövning
kunna ske i byggnadslovsärenden som avser åtgärder i områden utan detaljplan.
Arbetsmiljö-, hälsovårds- och brandskyddssynpunkter och liknande kan dock
beaktas. Detsamma lorde gälla kravet på parkeringsutrymmen (se RÅ 1963 K 1334).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1655&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;677&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dagens ordning har visat sig medföra vissa
ölägenheter (se t. ex. rättsfal- 8 kap. 1 let RÅ 1977 s. 58). Del kan inte vara
rimligt att möjligheterna till en planmässig prövning skall vara beroende av om
en inredningsåtgärd behö­ver vidtas eller inte. Ofta är det just del ändrade
användningssättet i sig som utgör ett allvarligt problem frän plansynpunkt. Jag
vill genast skjuta in att regeringsrätten ganska nyligen har meddelat en dom
som klargör rätts­läget inom område med detaljplan. Domen innebär att samma
problem att reglera ändrat användningssätt utan inredningsåtgärd inte behöver
uppstå inom område med detaljplan. Målet avsåg ändrad användning av en fab­riksbyggnad
till detaljhandel, vilket stred mot stadsplanen som angav industriändamål.
Regeringsrätten ansåg att byggnadsnämnden haft fog för sin vägran att meddela
byggnadslov (RÅ 1982 2:83), Domen torde alltså innebära att en planbestämmelse
om markanvändningen blir bindande inte bara för åtgärder som kan hänföras Ull
nybyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett väsentligt ändrat sätt att använda en byggnad
bör enligt min mening även framdeles kräva lov. Delta bör gälla oavsett om
några inredningsåt­gärder behöver företas eller inte. Punkt 3 har utformats i
enlighet härmed. Vad som ligger i uttrycket väsentligen annal ändamål får
avgöras med ledning av den praxis som har utbildat sig i anslutning till
gällande rätt. 1 första hand är det byggnadens tidigare faktiska användning som
är avgö­rande för frågan om bygglov behövs. Om byggnaden inte tidigare har
använts alls, får man falla tillbaka på vad som finns angivet i det senast
lämnade lovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 följande fall har regeringsrätten ansett atl
byggnadslov krävs för ändrat användningssätt; Förändring av garage till lager
(RÅ 1963 K 1334), föränd­ring av lager och garage till plåtslageri resp.
bilverkstad (RÅ 1964 K 239), förändring av svinhus till bilverkstad (RÅ 1964 K
901), inrättande av caférörelse i en villabyggnad (RÅ 1969 C 93), inrättande av
billackerings-verkslad i ett garage (RÅ 1971 C 370), inrättande av lager i en
del av etl källargarage (RÅ 1971 C 346), ianspråktagande av en lagerbyggnad för
handelsändamäl (stormarknad) (RÅ 1977 s. 58), förändring av sport- och tennishall
lill lager- och försäljningslokal (RÅ 1982 2:70) och förändring av
fabriksbyggnad Ull detaljhandel (RÅ 1982 2:83).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt en dom av kammarrätten i Stockholm krävs del
lov för att ta i anspråk en del av ett bostadshus som skola (K 1974 2:18).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från regeringens praxis pä senare tid kan nämnas
atl användning av en lokal för caférörelse som bostad har ansetts kräva lov
(regeringsbeslut 1982-01-21, Pl 362/81), Vidare har regeringen intagit den
ståndpunkten alt det krävs lov för att börja tillverka betongplattor i en
byggnad som enligt gällande plan fick användas som magasin (regeringsbeslut
1980-12-1 LPl 2429/80).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell mycket vanligt fall av ändrat användningssätt
är att bostadslägen­heter omvandlas till kontor, Atl detta innebär en övergång
till ett väsentli­gen annat ändamål, som kräver bygglov, är fullt klart.
Däremot följer av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1657&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;678&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kravet pä väsentlighet att det inie behövs bygglov, om en
person börjar    8 kap 1 § använda en mindre del av sin bostad t, ex, som
kontor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I följande rättsfall har
regeringsrätten inte ansett byggnadslovsplikt före­ligga, nämligen användning
av en sommarstuga som hdärsbostad (RÅ 1965 K 534) och möbelförsäljning i
lokaler där det tidigare har skett bilförsälj­ning (RÅ 1980 2:51),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller kravet på väsentlighet
kan med ledning av rättspraxis konstateras all kravet kan vara uppfyllt
oberoende av om det är en stor eller liten del av byggnaden som tas i anspråk
(se t, ex, RÅ 1972 C 242), Verksamhetens omfattning kan dock spela en viss
roll. särskilt när det är fräga om en verksamhet som en person bedriver i sin
bostad (se RÅ 1978 2:15 och 1980 2:3), För alt väsenUighetskravet skall vara
uppfyllt krävs det också alt den ändrade användningen inte är av en helt
tillfällig karak­tär. Det bör exempelvis inte krävas lov, om en bostadslägenhet
tillfälligt tas i anspråk som kontor på en byggarbetsplats eller som valbyrå
för ett parti inför ett val, 1 vissa fall kan emellertid etl säsongsbetonat
nyttjande kräva lov för ianspråktagande. Det framgår av rättsfallet RÅ 1972 C
242, där kravet på permanens var så till vida uppfyllt, att nyttjandet var
avsetl att återkomma år efter år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av specialmotiveringen till 5 kap,
7 8 framgår att det skall vara möjligl att i detaljplanebestämmelser göra
skillnad mellan partihandel och detalj­handel och att man dessutom i vissa fall
inom kategorin detaljhandel genom planbestämmelser kan skilja ut handel med
skrymmande varor och i speciella fall även handel med livsmedel från handel med
andra slags varor. Därmed bör det ocksä slå klart att en övergäng mellan dessa
former av handel innebär att lokalen i fråga tas i anspråk för ett väsentligt
ändrat användningssätt. Detta kräver alltså bygglov i de fall där det finns
detalj­planebestämmelser som närmare reglerar handelsändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 4 föreskrivs - på
motsvarande sätt som i 54 8 1 mom, 2 bygg­nadsstadgan - bygglovsplikt för
ändringar som berör bärande delar eller som avsevärt påverkar byggnadens
planlösning. Till de senare åtgärderna lär i allmänhet inte räknas att man lar
upp eller sluter till någon enstaka dörröppning inom en och samma
bostadslägenhet men däremot att man slår samman två bostadslägenheter till en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens bestämmelser i detta
hänseende har ulan ändring i sak tagits in i punkt 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till 4 8 första stycket 2 har
överförts det undantag från bygglovsplikten som i dag gäller för inre ändringar
i bostadshus med högst två bostadslä­genheter (54 8 2 mom, 2 BS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 5 krävs lov till installation eller väsenllig
ändring av eld-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1659&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;679&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;städer,
rökkanaler eller anordningar för ventilation, vattenförsörjning eller    8 kap.
I § avlopp. Dessa bestämmelser finns nu i 54 5 I mom, 2 och 3 byggnadsstad­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller eldstäder och rökkanaler innebär
punkt 5 i sak den ändringen alt endast väsentliga ändringar underkastas
bygglovsplikt, 1 dag krävs lov sä snart en ändring av en byggnad berör
eldstäder eller rökkana­ler, 1 övrigt innebär punkl 5 inga ändringar i sak av
vad som gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt dagens ordning krävs inte lov för
va-ledningar i bostadshus med högst två bostadslägenheter, om byggnaden skall
vara ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning eller avlopp (54 5
2 mom, I BS), En bestämmelse med samma innebörd har tagits in i 4 5 första
stycket I,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har inte funnit anledning att följa
utredningens förslag om bygglovs­plikl för ledningar även utanför tomter. Mitt
förslag motsvarar alltså i den delen vad som gäller i dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 motion 1980/81: 373 framfördes krav pä
lagreglering av ytjordvärmean­läggningar, I motionen framhålls att ytjordvärmesystem
kommer att bli vanliga i framtiden, och motionären föreslår att en översyn
skall göras av gällande författningar för att anpassa dem lill utvecklingen på
ytjordvär-meområdet. Motionären anser det vidare viktigt att systemet görs
säkrare så atl risken för utsläpp i marken av giftiga frostskyddsmedel minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande (LU 1981/82:7) innehåller
bl, a, följande utta­lande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet vill framhålla att det mot bakgrund av
utvecklingen på ener­giområdet är av stor betydelse atl det utvecklas nya
uppvlirmningssystem som för sin funktion inte är beroende av olja, kol eller
andra fasta bränslen. Exempel på sådana system utgör de i detta betänkande
aktuella formerna för utvinning av värme ur jord, vatten eller berg. Som
framgår av remiss­svaren pågår del f, n. en livlig forsknings- och
utvecklingsverksamhet på yljordvärmeområdet. Det aktuella forskningsprogrammet
sträcker sig över en treårsperiod. Enligt utskottets mening finns skäl att
avvakta resultatet av forskningsarbetet innan man företar en mera genomgripande
översyn av gällande författningar i syfte att anpassa dem till utvecklingen på
yljordvär­meområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På vissa områden kan det dock finnas anledning att
dessförinnan över­väga vissa åtgärder, I flera remissvar har sålunda framförts
önskemål om införande av bestämmelser om byggnadslovsskyldighet för
yUordvärmean-läggningar. Med anledning härav vill lagutskottet, i likhet med
civilutskot­tet, erinra om alt arbete f, n, pågår inom bostadsdepartementet med
förslag lill ny plan- och byggnadslagstiftning. Lagutskottet utgår från att
under detta arbete även övervägs frågan huruvida en byggnadslovsskyldighet bör
införas när det gäller ytjordvärmesystem och alt resultatet av övervägan­dena
redovisas i den kommande propositionen pä området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 2 och 1688 miljöskyddsförordningen (1981:
574) föreligger nume­ra tillslåndsplikl eller anmälningsskyldighet enligt
miljöskyddslagen (1969: 387) för anläggningar för utvinning av värme ur mark,
luft, vatten-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;680&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;drag,
sjö eller annat vattenområde eller ur grundvatten och avloppsvatten,     § jap,
i § om den ur värmekällan uttagna effekten överstiger 1 MW,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För anläggningar mellan 1 och 10 MW gäller
anmälningsplikt. Överstiger effekten 10 MW men inte 50MW, skall
tillståndsprövning ske hos länssly­relsen. Tillståndsprövning hos
koncessionsnämnden skall ske om anlägg­ningens effekt överstiger 50MW.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill vidare erinra om atl regeringen med
anledning av riksdagens beslul om energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m.m, (BoU 1983/84:21, rskr 195) den 24 januari 1985 har
uppdragit åt statens natur­värdsverk att i samråd med några andra myndigheter
utreda vissa frågor om regler för installation och användning av värmepumpar. 1
uppdraget ingår bl. a. att utreda vilket behov av nya eller ändrade regler som
finns i detta sammanhang. Med hänsyn till det anförda är jag inte beredd att nu
föreslå prövningsplikt enligt PE:L för vare sig ytjordvärmeanläggningar eller
värmepumpar i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 6 krävs lov till installation eller
väsentlig ändring av hissar. Att installera hiss i en befintlig byggnad är en
åtgärd som berör bärande delar och som därför regelmässigt kräver lov enligl 54
8 1 mom. 2 bygg­nadslagen. Enligt bestämmelsema i kungörelsen (1939:783)
angående an­ordnande och begagnande samt tillsyn av vissa hissar
(hisskungörelsen) skall innan hiss uppförs - sedan byggnadslov har meddelats -
medgivan­de lill uppförandet sökas hos byggnadsnämnden (tillsynsmyndigheten).
Om hissanläggningen ändras på sätt som har betydelse i säkerhetshän­seende,
skall tillsynsmyndigheten lämna sitt medgivande till ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har anmält (avsnitt 11.4.) avser
jag alt i annat samman­hang lägga fram förslag till en förordning om hissar,
som skall ersätta hisskungörelsen. Jag kommer därvid att föreslå bl. a. att
kravet på tillsyns­myndighetens medgivande för uppförande av en hiss eller
ändring av en hissanläggning slopas. Detla medför alltså att den dubbelprövning
som finns i dag - byggnadslov och lillståndsmyndighelens medgivande - tas bort.
Det medför också ett behov av ändring i byggnadsstadgan så att också en
väsentlig ändring av en hiss fordrar byggnadslov. Mot denna bakgrund har i
punkt 6 tagits in en bestämmelse om att installation av en hiss och väsentlig
ändring av en hissanläggning, såsom byte av hisskorg eller maskineri, kräver
bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hiss förstås i delta sammanhang i första hand
en lyftanordning som är försedd med hisskorg eller lastplan och förs mellan
styriister (gejder) för transport av personer eller varor mellan fasta
slannplan. Vidare bör hiss­anläggningen, för att krav på bygglov skall kunna
ställas, vara permanent anordnad. Enligl min mening bör en mindre lyftanordning
som l.ex. är avsedd att brukas endast av den som är rullstolsbunden eller av
annat skäl har svårt att gå i trappor och som ersätter ett eller etl par
trappsteg frän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1663&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;681&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;markytan till entrédörren i huset i normalfallet inte
kräva lov. En sädan     8 kap. 1-2 §§ installation kan givelvis av andra skäl -
påverkan av byggnadens bärande delar eller på planlösningen - vara
bygglovspliktig. Inte heller en bygghiss eller kranhiss bör normalt fordra
bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av den allmänna
motiveringen (avsnitt 12,1,3) skall staten och landstingskommunerna i
fortsättningen vara skyldiga att söka bygglov. Denna bygglovsplikt ersätter
dagens anmälningsförfarande enligt 668 byggnadsstadgan, 1 andra stycket av
förevarande paragraf har dock änd­ringar enligt första stycket 4 och 5, som
företas i statliga och landstings­kommunala byggnader, undantagits från
bygglovsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s,79) har tagit
upp uttrycket &amp;quot;tillhör staten eller landstingskommuner&amp;quot;. Jag ansluter
mig till den tolkning som lagrådet har gjort, dvs, att härmed avses detsamma
som &amp;quot;innehar med äganderätt&amp;quot;. Det innebär alltså att lätinader i
bygglovsplikt ej föreligger för byggnad som staten eller landsting brukar men
inte äger. Å andra sidan omfaltar bestämmelsen då statliga och
landstingskommunala byggnader som är uthyrda och alltså nyttjas av annan än
ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnilt 12.1.3) skall ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk
eller därmed jämföriig näring i princip inte vara bygglovspliktiga annat än i
omräden med detaljplan (se 3 8 första siycket 3) och i områden där kommunen har
beslutat att bygglovs­plikt skall gälla (68 andra stycket). Detta innebär en
skillnad mot mitt förslag i lagrädsremissen. Att la i anspråk eller inreda en
ekonomibyggnad för ett väsentligen annat ändamål kräver dock alltid bygglov enligt
tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket innehåller några
hänvisningar av rent upplysande karak­lär, avsedda att göra lagtexten mera
lättöverskådlig. Som lagrådet har föreslagit (yttrandet s. 79) har stycket
kompletterats med en upplysning om att bygglovsbestämmdserna i I S inte gäller
för byggnader av hemlig natur avsedda för totalförsvaret (108).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8    1 fråga om andra anläggningar än byggnader och
beträffande anord­ningar krävs bygglov för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med lif­tar,
campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och
golfbanor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna upplag
eller materialgårdar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna tunnlar
eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller gruvdrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1665&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;682&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrätta fasta
cisterner eller andra fasta anordningar för hälso- och     8 kap. 2 §
miljöfarliga varor och för varor som kan medföra brand eller andra olycks­händelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra radio-
eller telemaster eller torn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra
vindkraftverk om vindlurbinens diameter är större än två meter eller om
kraftverket placeras pä ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkels
höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras pä en byggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra murar
eller plank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
parkeringsplatser utomhus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9, väsentligt ändra anläggningar eller anordningar som
avses i 1 —8,&lt;br&gt;
Bygglov för alt inrätta eller uppföra en anordning enligt första styckel 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller 5 eller för alt ändra anordningen krävs inte, om
anordningen är avsedd för endasi en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärder
enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast ett
eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd
ute­slutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd
av väglagen (1971:948) eller pä mark som i detaljplan har avsatts lill gata
eller väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 8 får kommunen föreskriva
undantag från kravet på bygglov, 1 10 8 finns särskilda bestämmelser för vissa
anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att en terminologisk
överensstämmelse med fastighetsbildningsla­gen skall uppnås bör byggnad
betraktas som en slags anläggning vid sidan av övriga anläggningar som anges i
PBL (se l.ex. 5 kap. 27 5 FBL). Ingressen till 2 8 har utformats i enlighet
härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf anges i olika
punkter de anläggningar och anordningar i övrigt - vid sidan av byggnader - för
vilka bygglov krävs. Paragrafen motsvarar 13 kap. 3 8 i utredningsförslaget. I
gällande rätt motsvaras delar av paragrafen av 54 8 1 mom. 5, 6, 8 och 9
byggnadssladgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomgående för alla anläggningar
och anordningar är att bygglovsplik­len omfattar både inrättande och väsentlig
ändring. Detta innebär en viss utvidgning jämfört med det remitterade
lagförslaget, men det stämmer i sak överens med vad tagrådet (yttrandet s.81)
har föreslagit, vilket jag således ansluter mig till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket Punkt 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 1 föreskrivs bygglovsplikt
för idrotts- eller fritidsanläggningar. De anläggningar som avses här är i
gällande rätt inte underkastade någon egentlig tillståndsplikt, vare sig enligt
byggnadslagstiftningen eller enligt någon annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anledningen till atl de nu föreslås
bli bygglovspliktiga är främst atl de är arealkrävande, all de medför
konsekvenser för de närboende, t. ex. i form av ökad irafik, samt att de kan ha
inverkan på det rörliga friluftslivets intressen och påverka landskapsbilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1667&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;683&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningen föreslog elt undantag
från bygglovsplikten för anläggningar    § ip. 2 § som skall utnyttjas av
fastighetsägaren för personligt bruk, 1 likhet med flera remissinstanser anser
jag det inte sakligt motiverat med elt sådant undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller den lagtekniska
utformningen av denna punkt har pä de skäl lagrådet har anfört (yttrandet
s,79f) valls en annan lösning än i lagrädsremissen. Lagrådet har anfört
följande i frågan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkt 1 föreskrivs bygglovsplikt
för atl ta i anspråk mark för vissa idrotts- eller fritidsanläggningar.
Uttrycket &amp;quot;ta i anspråk mark&amp;quot; synes mindre väl valt. Vad man vill
åstadkomma är nämligen också ett inflyiande över utformningen av en anläggning.
Lagrådet anser att ordet &amp;quot;anordna&amp;quot; bättre läcker vad som avses enligt
specialmotiveringen. För att utmärka avgränsningen mot bygglovsfria
anläggningar har i lagrådsremissen valts metoden att genom exempel ange för
vilka anläggningar som bygglov krävs. Denna metod har här sina nackdelar.
Exemplifieringen blir nalurli­gen ofullständig och kan därför pä ett icke
önskvärt sätt låsa rättstillämp­ningen och även leda den i ej avsedd riktning.
En annan metod är att bestämma bygglovsplikten genom att i lagtexten skriva in
de i lagrådsre­missen angivna kriterierna, nämligen anläggningar vilka medför
omfat­tande markarbeten, är arealkrävande eller avsevärt påverkar omgivningen.
Mot elt så avfattat stadgande kan riktas anmärkningen all det är alltför vagt
och oprecist och leder lill osäkerhet om vilka anläggningar som är
bygglovsfria. Lagrådet har stannat för att föreslå etl stadgande som uttöm­mande
anger vilka anläggningar som kräver bygglov. Om bestämmelsen utformas så krävs
en lagändring om man vill inskränka eller utvidga kret­sen av bygglovspliktiga
objekt. Olägenheten härav uppvägs emellertid av den fasthet och reda i
rättstillämpningen som följer av vad lagrådet föror­dar. Enligt lagrådets
förslag skall orden &amp;quot;idrotts- eller fritidsanläggningar&amp;quot; utgä ur
lagtexten. När denna ändamålsbestämning faller bort medför detta en viss
ändring av kretsen av bygglovspliktiga anläggningar. Som exempel kan nämnas en
motorbana avsedd för en bilindustri eller en småbåtshamn för yrkesfiskare. En
sådan utvidgning låter sig emellertid väl förena med det syfte som uppbär del
förevarande stadgandet. Förutom de i förevaran­de punkt nu angivna
anläggningarna bör uppräkningen fyllas ut med del i specialmotiveringen angivna
exemplet &amp;quot;badplatser&amp;quot; eller bättre uttryckt &amp;quot;friluftsbad&amp;quot;.
Också i överenstämmelse med specialmotiveringen bör anges &amp;quot;skidbackar med
liftar&amp;quot;. Huruvida permanenta nöjesfält samt djur­parker och s. k.
sommarland är bygglovspliktiga anläggningar har inte direkt berörts i lagrådsremissen.
Både lagtextens utformning och de tanke­gångar som utvecklas i
specialmotiveringen tyder på atl sädana anlägg­ningar bör omfattas av
bygglovsplikten. Visserligen kräver sådana anlägg­ningar som regel byggnader
och dessa är underkastade lovplikt enligt 1 5. Det är emellertid lämpligt att
anläggningarna i sin helhet underkastas byggnadsnämndens prövning och tillsyn.
Lagrådel har då i åtanke främst att byggnadsnämnden bör se till att
säkerhetskraven enligt 3 kap. 6 5 första stycket jämfört med 14 8 samma kapitel
är uppfyllda. I lagrådets förslag används &amp;quot;nöjesparker&amp;quot; som
samlingsbeteckning för permanenta nöjesfält och sommarland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;684&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutom de allmänna lämplighetsbedömningar som kan
behöva göras.    8 kap. 2 § när de nu avsedda anläggningarna medför en
förändring av markanvänd­ningen, kan det enligt min mening bli aktuellt atl
bedöma i vad mån kraven i 3 kap. 1,2,4,5 och 688 blir uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här uppkommer även frågan om vilka omsländigheler
som skall anses konstituera skyldigheten att ansöka om lov, dvs, vad som här
menas med &amp;quot;anordna&amp;quot;. När det gäller t. ex. idrottsplatser och
golfbanor ställer sig saken ganska enkel. Sådana anläggningar kräver omfattande
åtgärder i form av markarbeten m.m. När det däremot gäller t.ex. skidbackar och
badplatser är det mera osäkert när man skall anse atl bygglovsplikten inträder.
Att allmänheten utnyttjar en naturlig backe eller en badstrand för skidåkning
resp. bad kan naturligtvis inte få lill följd att fastighetsägaren skall bli
skyldig att söka lov. Här kan man över huvud taget inte tala om alt en
anläggning har kommit till stånd. För alt bygglovsplikt skall inträda måsle
fordras alt fastighetsägaren vidtar åtgärder av något slag för att bereda
marken för det nya ändamålet. 1 fråga om skidbackar kan sådana åtgärder bestå i
trädfällning, markarbeten och inrättande av en skidlift. När man anlägger en
badplats kan det bli fråga om rensning, utfyllnad, anläggande av bryggor m. m.
Bygglovsplikl bör då konstitueras av åtgär­derna sammantagna, i förening med
deras syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I vissa fall kan bygglovsplikt inträda trots att
några åtgärder inte behöver vidtas. Exempel på detta är upplåtelse av ell
område för camping eller husvagnsuppslällning. Visserligen torde detta som
regel kräva sanitära åtgärder enligt hälsoskyddslagstiftningen. Men oavsett
detta bör bygglovs­plikt gälla, när nägon skall utnyttja ett område för camping
eller husvagns­uppställning i en sådan omfattning att verksamheten blir mer
eller mindre yrkesmässig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För inrättande av upplag fordras i dag byggnadslov
enligt 54 8 I mom, 9 byggnadsstadgan, I vissa fall kan genom ett särskilt
förordnande av läns­slyrelsen enligt sista stycket samma mom, införas
skyldighet att söka byggnadslov även för utförande av permanenta anordningar,
avsedda att utnyttjas för inrättande av upplag, nämligen i form av s, k,
materialgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det saknas anledning alt frångå dagens generella
krav på bygglov för upplag. Kravet har kommit lill uttryck i punkt 2, I
lagrådsremissen föreslog jag att för enkelhetens skull att specialregleringen
av materialgård inte längre bör upprätthällas utan alt sådana anläggningar bör
innefattas i termen upplag. Emellertid har lagrådet (yttrandet s, 800 invänt
mot tekni­ken att genom ett motivultalande sammanföra under ett begrepp vad som
enligt gällande rätt är att anse som tvä olika slag av anläggningar. Som
lagrådel har föreslagit har därför punkt 2 kompletterats med föreskrift alt
bygglovsplikten ocksä gäller materialgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1671&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;685&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 byggnadsstadgan anges inte närmare vad som avses
med upplag, 8 kap. 2 § Departementschefen gjorde en närmare precisering av vad
som skulle avses med uttrycket (prop, 1959:168 s, 138). Han anförde därvid bl,
a, att &amp;quot;en vedstapel eller etl måttligt förråd av byggnadsmaterial för en
förestå­ende reparation&amp;quot; som en villaägare lade upp på sin tomt inte kunde
betraktas som upplag. Endast om upplaget var mera permanent eller omfattande
skulle del betraktas som upplag i byggnadsstadgans mening. Det kunde t, ex.
vara fräga om upplag av byggnadsmaterial eller &amp;quot;kassera­de bilar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:50.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt definitionen i 1959 års proposition skall
alltså etl omfattande varuförråd eller materialförräd betraktas som upplag,
även om det är endast tillfälligt. Elt litet förråd skall också betraktas som
upplag, förutsatt att det är permanent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast sådant som lagras utomhus kan betraktas som
upplag. Vidare torde den begränsningen gälla atl uppläggning av foder, gödning
och annat i samband med jordbruk inte betraktas som upplag. Inte heller förråd,
råvaror o,d. som läggs upp i anslutning till någon industri torde betraktas som
upplag. Upplag i byggnadsstadgans mening lorde endast föreligga, när
uppläggningen i någon mån är självständig i förhållande till annan verksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Typiska exempel på upplag är uppställning av etl
slorl antal bilar (s. k. bilkyrkogård) (RÅ 1962 K 581) samt bensin- och
bränsleförråd. Vinterupp­läggning av viss omfattning av småbåtar kan ocksä
falla under bestämmel­serna om upplag (RÅ 1969 K 1007). Även uppställning av
ett anlal hus­vagnar under en månad har regeringsrätten bedömt som ett upplag
(RÅ 1980 2: 73). Anläggningar för deponering av avfall och liknande brukar
betraktas som upplag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet pä bygglov bör, som jag nyss anförde, i alll
väsentligt ha samma omfattning som i dag. Utöver de exempel jag nu har anfört
vill jag tillägga att del inte bör krävas lov för tillfälliga upplag för
byggande eller underhåll av allmänna vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de krav som skall ställas på upplag vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 52 8 tredje stycket byggnadsstadgan fär ett
upplag inte anordnas så att del orsakar brandfara eller risk för olycksfall,
och inte heller sä alt det skymmer sikten för trafiken eller för närboende,
vanpryder omgivning­en eller annars vållar olägenhet av betydelse. Grannarna
skall t. ex. inte behöva tåla atl områdets karaktär förändras, även om upplaget
i och för sig hälls i vårdat skick (prop. 1959: 168 s. 138).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på sådan olägenhet som kan förhindra
inrättandet av upplag kan - förutom de allmänna miljömässiga nackdelarna för
omgiv­ningen - nämnas risken för anhopning av råttor och andra skadedjur
(Bexdius m.fl. Byggnadslagstiftningen, 5:e upplagan, s.481).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1673&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;686&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt PBL kommer prövningen närmast att innefatta
de krav som 8 kap. 2 § föreskrivs i 3kap. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2, 5
och 688. Utöver de egenskapskrav som f.n, moUverar prövningsplikt kan det
tilläggas att, när etl upplag medför ökad belastning på marken, prövningen bör
avse bl, a, risken för skred och för sättningar som är skadliga för
omgivningen. Detta ingår i prövningen enligt 3 kap, 2 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl punkt 3 krävs bygglov för anordnande av
tunnlar och bergrum, Undermarksbyggandet kan ske i flera olika former. Ett sätt
är att byggna­der föriäggs delvis - eller ibland rentav helt - under markytan.
Vid bygglovsprövningen av sådana byggnader skall utom annat iakttas bestäm­melserna
i 3 kap, 2 5 att användningen av markytan inte försvåras, 1 den paragrafen
finns också krav på att en för omgivningen skadlig inverkan på grundvattnet
begränsas, Naturliglvis är också kravet på bärförmåga m, m. i 3 kap, 45 av stor
betydelse, 1 vissa fall kan del bli aktuellt att med stöd av 5 5 ta hänsyn lill
radonhalten i berggrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl annat sätt att utnyttja utrymmet under marken
är att man utför andra slags anläggningar än byggnader. Jag tänker dä närmast
på tunnlar och bergrum. Punkl 3 behandlar just denna form av
undermarksbyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under och efter andra världskriget utfördes ett
avsevärt antal försvars­anläggningar i berg. Mesl framträdande i dagens
undermarksbyggande är kanske kommunikations- och försörjningstunnelnälet (tele,
avlopp, T-bana, vatten, fjärrvärme etc). I Sverige är de för dagen till volymen
största undermarksanläggningarna bergrum för lagring av olja samt fly­tande
naturgas. Framdeles kommer sannolikt alt anordnas bergrum även för andra
ändamål, l.ex. för pumpkraftverk, hetvattenlagring m.m. Till följd av
undermarksbyggandet kan det uppkomma slörningar av grundvat-lenbalansen,
sättningsproblem för befintlig bebyggelse m. m. Mot denna bakgrund anser jag i
likhel med utredningen atl det är ett starkt samhällsin­tresse alt kunna pröva
tillkomsten och utformningen av bergrum och tunnlar. För att prövningen och
tillsynen skall samlas hos en enda instans är det lämpligt alt föreskriva
bygglovsplikt för dessa anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har under remissbehandlingen från några håll
invänts att dessa frågor kräver en särskild kompetens som byggnadsnämnderna
hittills inte har haft. Den anmärkningen avser främst byggandet av tunnelbanor.
Landstinget i Stockholms län anför om detta:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anläggandet av lunndbanetunnlar och de åtgärder som
i samband där­med vidtas för all undvika fastighetsskador, bland annat till
följd av grund­vattensänkning, är en verksamhet som kräver specialkunskaper.
Dessa specialkunskaper finner man inom en liten krets av fackmän med lång
erfarenhet av underjordsarbeten. Av naturliga skäl saknas denna speciella
kompetens som regel hos byggnadsnämnderna, och man kan därför inte räkna med
atl den kommunala tekniska kontrollen kan tillföra tunnelbane­byggandet något
tekniskt vetande, som skulle göra anläggningarna bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1675&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;687&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som gör tillsländsplikten för tunnelbanebyggen
inte minst betänklig      8 kap. 2 § är den komplicerade bygglovsprövningen.
Man kan här erinra om atl byggnadsnämnden förutom den egna tekniska
granskningen har atl under­rätta en svåravgränsad krets av sakägare samt att ta
ställning till de synpunkter som kan inkomma från dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser denna anmärkning helt befogad. Flera
faktorer skiljer tunnel­banan från andra kommunikationstunnlar. Byggandet av
nya tunnelbanor kan rimligen inte komma att ske särskilt ofta i framtiden. Om
det någon gäng sker, blir det sannolikt en mycket omfattande anläggning i ett
tätt befolkat område, något som gör alt många fastighetsägare och boende direkt
berörs. Jag kan inte finna någon anledning att befara att banan kommer att bli
utförd på ett tekniskt bristfälligt sätt utan prövning av byggnadsnämnden. Jag
räknar med att kommunen får fullständig känne­dom om tunnelns sträckning utan
alt en formell bygglovsplikt föreligger. En prövning av byggnadsnämnden skulle
endast medföra en onödig byrå­krati. På dessa skäl föreslår jag att
tunnelbanetunnlar undantas från bygg­lovsplikt. En annan sak är att själva
slalionshallen - som en frislående byggnad eller inrymd i en annan byggnad -
givetvis kräver bygglov, oavsett om hallen ligger över eller under marken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med utredningens förslag bör inte heller
tunnelarbeten som ingår som ett led i gruvdrift omfattas av bygglovsplikten.
Alt fortlöpande följa och kontrollera arbeten av detla slag måste - som
utredningen ocksä har framhållit - anses vara en helt orealistisk uppgift för
byggnadsnämn­den. Det är tillräckligt att byggnadsnämnden får underrättelser om
gruv-ärenden enligt speciallagstiftningen. Därigenom kan kommunerna skaffa sig
kännedom om eventuella konsekvenser för befintlig bebyggelse i form av t, ex.
rubbad grundvattenbalans och sättningar. Den fortsatta planlägg­ningen kan då
ocksä anpassas efter de beslut om gruvverksamhet som redan har fattals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En särskild fråga är hur man skall behandla de
hemliga bergrumsanlägg­ningar som utförs av överstyrelsen för ekonomiskt
försvar och av oljeföre­tagen. Enligl 105 detta kapitel föreligger ingen
bygglovsplikt för dessa. Det är naturliglvis ändå angeläget att byggnadsnämnden
på ett lämpligl sätt får vetskap om det ungefärliga läget av anläggningarna.
Jag återkommer till detta i specialmotiveringen till 108.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 övrigt omfattas alltså alla tunnlar och bergrum
av bygglovsplikten. Jag vill här erinra om vad jag har anfört (avsnitt 14.2.3)
om byggnadsnämndens möjlighet att minska kravel på att projekteringshandlingar
ges in i ärendet. Delta bör gälla t. ex. när en statlig myndighet är byggherre
(spedalmotive­ringen till 8 kap. 295). Det är alltid byggherren som ansvarar
för att konstruktionen sker i enlighet med lagens egenskapskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening aktualiseras vid
bygglovsprövningen främst bestäm­melserna i 3 kap. 2, 4, 5, 6och 8 55.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1677&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;688&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 4 föreskrivs bygglovsplikt
för cisterner och liknande. Enligt 54 8 1 mom. byggnadsstadgan föreligger
byggnadslovsplikt för inrättande av en fast cistern eller annan fast anordning
för hantering eller förvaring av brännbara vätskor, om åtgärden inte avser
endasi all tillgodose en viss faslighels husbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna beslämmelse har överförts Ull
punkt 4, På förslag av nägra remissinstanser har dagens uttryck brännbara
vätskor ersatts med uttryc­ket varor som kan medföra brand. Vad som menas med
brandfarliga varor definieras i 1 8 förordningen (1961:568. omtryckt 1977:423)
om brandfar­liga varor. Dit hänförs bl. a. brandfarlig gas och brandfarliga
vätskor, indelade i fyra klasser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad statens
naturvårdsverk har föreslagit i sitt remissvar anser jag del moUverat med
bygglovsskyldighet även för cisterner och anordningar där hälso- och
miljöfarliga varor skall förvaras. Enligt lagen (1973: 329) om hälso- och
miljöfarliga varor och I 8 kungörelsen (1973: 334, omtryckt 1979: 348) om
hälso- och miljöfarliga varor indelas dessa varor i gifter och vådliga ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 4 omfattar både större
oljelager och mindre behållare för bensin, olja m.m. liksom bensinpumpar o.d.,
under förutsättning atl de är fast anbringade i marken eller i en byggnad.
Genom bestämmelserna i andra stycket undantas l.ex. anordningar som behövs för
oljeeldning i bostads­hus eller andra byggnader samt bensin- och oljeförråd för
jordbruk eller liknande näringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag nu har
anfört har punkt 4 utformats så att bygglovsskyldighel föreligger för fasta
cisterner eller andra fasta anord­ningar för hälso- och miljöfarliga varor och
för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill framhålla atl den prövning
av bl. a. tillstånd att saluföra brandfar­liga varor som skall ske enligt
förordningen om brandfarliga varor och den reglering av förvaring som finns i
kungörelsen om hälso- och miljöfarliga varor inte rubbas genom den nu
föreslagna bygglovsplikten. Av kraven i 3 kap. blir främst de som finns i 1,
2,4, 6 och 8 88 aktuella för cisterner o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 5 regleras bygglovsskyldigheten
för radio- och telemaster saml torn. Master är inte särskilt reglerade i
byggnadslagstiftningen. Egenskaps­kraven i 52 8 byggnadsstadgan för fasta
anordningar anges gälla bl. a, för radioantenner. Någon tillståndsplikt är
däremot inte föreskriven för vare sig master eller antenner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Radio- och telemaster utgör ofta
framträdande inslag i stads- eller land­skapsbilden. Även säkerhetsfrågor
aktualiseras i samband med att sådana anläggningar skall uppföras. I likhel med
vad utredningen har förordat anser jag därför att de bör vara bygglovspliktiga.
De krav i 3 kap. som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1679&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;689&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;närmast blir aktuella för master är de som finns i 1,2,4,6
och 888.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mindre antenner och master pä
hustak bör - som en del remissinstanser framhållit - inte omfattas av
bygglovsplikten. Det har visserligen på sina häll förekommit att
centralantenner för television i höghusbebyggelse har satts upp pä ell säll som
medför alt mottagningsförhällandena försämrats för hus i omgivningen. Detta bör
dock i framtiden kunna undvikas genom alt problemen uppmärksammas i god tid och
klaras ut genom samråd med televerket. 1 andra stycket av förevarande paragraf
har därför tagits in ett undanlag för master som enbart avser att tillgodose en
viss fastighets behov. Det kan diskuteras hur man skall ställa sig till de,
ibland ganska stora, antenner som sätts upp av sändareamatörer. Min uppfattning
är dock att det inte är nödvändigt med en bygglovsprövning för dessa. Jag vill
erinra om att enligt 3 kap, 14 8 egenskapskraven i 3 kap, i skälig utsträck­ning
skall uppfyllas även för master m, m,, som är undantagna från bygg­lovsplikt.
Om kraven åsidosätts, kan byggnadsnämnden ingripa i efterhand och kräva
rättelse med slöd av 10 kap, 12 och 14 88,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande tornen är rättsläget f,
n, oklart. Ibland hänförs de till bygg­nader, men lika ofta sker ingen
tillståndsprövning alls. Även här delar jag utredningens uppfattning att
bygglovsprövning är nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tornen kan vara av mänga slag.
Telekommunikations-, vatten-, utsikts-och trafikledningstorn, radartorn,
flygplatstorn och fyrar är nägra exem­pel. Till torn kan också räknas gruvlavar
och kyllorn, t, ex, vid vissa kraftverk. Den teknologiska utvecklingen har
gjort del möjligt med myckel stora tomhöjder. T, ex, kan telekommunikationslorn
vara ända upp till 400-500 m höga. De skiftande ändamålen med tornen har
medfört högst varierande konstruktioner. Gemensamt för de flesta är att
vindpäverkan är en faktor av största betydelse för utförandet. Stor vikt läggs
också numera vid den arkitektoniska utformningen av torn. För tornen torde
samma egenskapskrav bli aktuella som för masterna, dvs, i första hand 3 kap, 1,
2, 4, 6 och 885,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har tagits in ett
undanlag för ett torn som är avsett för endast en viss fastighets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 6, som handlar om
vindkraftverk, motsvarar 54 5 1 mom, 6 bygg­nadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om vindkraftverk
infördes på förslag i prop, 1980/81:99 och trädde i kraft den 1 januari 1982,
Bygglovsplikten för vindkraftverk är f, n, avgränsad genom detaljerade
beslämmelser, Lagrådel har (yttrandet s,81) - närmast av lagtekniska skäl -
föreslagil en förenkling av lagtex­ten. Emellertid innebär lagrådels förslag
alt bygglovsplikten normalt skall omfatta alla slag av vindkraftverk. Med tanke
på att de nuvarande bestäm­melserna rätt nyligen har införts och alt de såvitt
jag har bekant har fungerat väl är jag inte beredd att göra den sakliga ändring
som ligger i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1681&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;690&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagrådets förslag. Med smärre språkliga justeringar har
alllsä dagens be-      8 kap. 2 § slämmelser tagits in i punkt 6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkl 7 handlar om murar och plank,
Enligl 54 8 I mom, 5 byggnadsstad­gan krävs i dag byggnadslov när någon skall
uppföra eller väsentligt ändra en mur, ett plank eller någon därmed jämförlig
anordning. Av 2 mom, 4 i samma paragraf framgår atl man utan lov får uppföra en
mur eller etl plank för att avgränsa en skyddad uteplats i anslutning till en
bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter. Förutsättningarna för befrielse
från bygglovsplikl är vidare alt anordningen placeras minst 4,5 m från tomt­gränsen,
alt den inte är högre än 1,8 m och att den inte sträcker sig mer än 3m ul från
byggnaden. Undantaget för en- och tvåfamiljshusen har sin grund i ett förslag i
prop, 1978/79: 111, bil, 12,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu gällande reglerna synes
innebära en lämplig avvägning mellan den enskildes intressen av att kunna
utföra enklare åtgärder utan krav på prövning och önskemålet om alt anordningar
på tomten inte orsakar olä­genheter för t, ex. trafiksäkerheten och omgivande
fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 7 har tagits upp det
generella kravet på lov för murar och plank. Undantaget för en- och
tvåfamiljshusen finns 14 84.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt ett uttalande av
departementschefen i prop. 1959: 168 (s. 137) skall staket och grindar av
sedvanlig beskaffenhet inte omfattas av Ull-ståndsplikt. Detta bör enligt min
mening gälla även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 dag finns det utrymme att kräva
lov även för &amp;quot;därmed jämförlig anordning&amp;quot;. Detta har föranlett några
rättsfall som har avgjorts av rege­ringsrätten. I ett fall (RÅ 1966 s. 45)
krävdes lov för en spaljé, uppsatt som vind- och insynsskydd. I etl annat fall
(RÅ 1968 K 270) krävdes däremol inte lov för elt stängsel av tält uppsatta
granpinnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Göteborg har mol den
bakgrunden i sill remissvar framhållil atl del även fortsättningsvis kan finnas
behov av all kunna åberopa lokutionen &amp;quot;därmed jämförlig anordning&amp;quot;.
Jag har motsatt upp­fattning. En sådan formulering skulle i onödan öppna för
tvister om grän­sen för bygglovsplikten. Anordningar som inte är mur eller plank
bör alltså gå fria från bygglovsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Murar och plank prövas främst mot
bakgrund av kraven i 3 kap. 1, 2 och 488.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 8 har tagils in
beslämmelser om parkeringsplatser. Enligt gällan­de rätt fordras ingel
tillstånd förärt anlägga en parkeringsplats. I stadsplan kan visseriigen
avsättas områden för parkeringsändamål, men detla kan inte sägas vara ett
tillräckligt effektivt instrument för all utöva påverkan frän samhällets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera faktorer har bidragit till atl del har växt fram
önskemål om lill-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1683&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;691&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ständsplikt
för parkeringsplatser. En av de viktigaste är konkurrensen om 8 kap. 2 §
marken. Ett ökat miljömedvetande har medfört skärpta krav på grönytor och krav
på hänsyn till buller-, lukt- och ljusstörningar. En annan faktor är
trafikriskerna såväl inom parkeringsplatserna som vid framkörningsvägar och
utfarter. Önskemålen avser inte bara att kunna förpröva nya anlägg­ningar utan
i väl så hög grad alt kunna komma till rätta med befintlig störande parkering
främst inom bostadsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ganska vanlig situation i samband med förnyelse
av bebyggelsen i de störte och medelstora städerna är att avrivna kvarter tas i
anspråk för bilparkering. Detta sker ofta på ett helt oreglerat sätt, och det
kan ibland bli fråga om rält långvarig markanvändning. De som bor i området har
ingen möjlighet alt påverka saken. Också hänsynen till de kringboende och till
allmänheten talar alltså för en förprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning till rekreationsområden, utflyktsmål
och liknande behövs som regel rätt stora biluppställningsplatser. Det är i
sådana fall viktigt att anläggningarna placeras på ett sätt som gör atl minsta
möjliga ingrepp sker i naturen. Likaså måste parkeringsplatserna dimensioneras
med hänsyn lill tillfartsförhållandena m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tanken är att i PBL göra del möjligt alt lösa
parkeringsfrågan på andra sätt än i dag. En grund för att åstadkomma sådana
lösningar är att anläg­gandet av parkeringsplatser blir en bygglovspliktig
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av del anförda och med stöd av en
närmast enig remiss­opinion har i punkt 8 föreskrivits att anordnande av
parkeringplatser utomhus skall kräva bygglov. Vissa undantag har föreskrivits i
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglovsplikten för parkeringsplatser avser i
första hand fysiska föränd­ringar av marken, såsom asfaltering eller avgmsning
saml anordnande av räcken och markeringar. Bygglovsplikten skall dock.gälla
även ianspråkta­gande av mark som parkeringsplats, även om ingen fysisk
förändring av marken behöver göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglovsprövningen skall inte bara omfatta anläggningens
tillåtlighet ulan även utformningen. Byggnadsnämnden kan exempelvis av
miljöskäl vilja påfordra att en slörre parkeringsanläggning delas upp i mindre
enhe­ter. Detaljutformningen av anslutningarna till gatan behöver ofta granskas
av trafiksäkerhetsskäl. Avskärmning av buller och strålkastarljus kan lika­så
behöva prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare kan det tekniska utförandet behöva prövas
med hänsyn till an­läggningens inverkan på grundvattenförhållandena. När en
tätort byggs ut, beläggs stora ytor, inte minsl parkeringsytor. med asfalt.
Därmed minskas infiltralionsmöjligheterna för ytvattnet, och en del vatten som
annars skul­le ha bildat grundvatten avleds eller avdunstar. Stora och
asfalterade parkeringsplatser kan alltså ha den effekten, att de bidrar till
att vattenba­lansen blir störd. Detta kan få till följd att betingelserna för
växtligheten förändras och att sättningar i marken kan inträffa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1685&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;692&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De beslämmelser som mot denna
bakgrund kan komma i fråga för       8 kap. 2-3 §f) tillämpning i 3 kap. är
alltså främst 1, 2 och 655.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 9 föreskrivs på förslag av
lagrådel atl bygglovsplikt föreligger för väsentliga ändringar av anläggningar
eller anordningar som avses i punk­terna 1-8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel har pä lagrådets
förslag samlats undantagen från bygg­lovsplikt för cisterner, master, torn och
parkeringsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undantaget för parkeringsplatser
gäller - i enlighet med lagrådets for­mulering (yttrandet s,81) - bl, a, sädana
som är avsedda för fastigheter med &amp;quot;endast ett eller två enbostadshus
eller ett tvåbostadshus&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undantaget beträffande
parkeringsplatser för fastigheter med en- eller tvåbostadshus åsyftar
självfallet parkeringsplatser för fastighetens eget behov. Om byggnaden på en
sådan fastighet rivs, får där inte utan bygglov ordnas en parkeringsanläggning
för ett behov som inte har nägon anknyt­ning till fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har
föreslagit undantag för parkeringsplatser som anordnas av kommunen på befintlig
gatumark eller annan allmän plats. Jag delar uppfattningen att en
bygglovsprövning inte skulle Uäna något syfte om det gäller parkering på gala
eller väg, eftersom platsen redan används för trafikändamäl. Därtor har även
sådana anläggningar undantagils frän bygglovsplikten. Däremot kan del finnas
skäl att ha en prövning av parke­ringsplatser som skall anläggas på andra
allmänna platser, t. ex. i en park.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har framhållit bör i
ett särskilt stycke ges upplysning om de bestämmelser i kapitlet som innebär
avvikelser från paragrafens regler. Sådana hänvisningar till 5 och 1085 har
tagits in i tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8    1 områden med delaljplan krävs, utöver vad som
föreskrivs i 1 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 58, bygglov för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;färga om
byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsma-lerial samt för att
göra sådana ändringar av byggnader som avsevärt påverkar byggnadens yttre
utseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sälla upp eller
väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra, bygga
till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller
därmed jämförlig näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 4 och 1055 finns särskilda
bestämmelser för en- eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för
totalförsvaret. Enligt 5 5 tredje siycket får kommunen i fråga om vissa enklare
byggnader föreskriva undantag från kravet på bygglov enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1687&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;693&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf har under en särskild rubrik
samlats de särskilda       8 kap. 3 § bestämmelser som gäller om
bygglovsplikten för områden med detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket Punkl 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I punkt 1 föreskrivs bygglovsplikt för vissa yttre
åtgärder på byggnader inom områden med delaljplan. Enligt 54 8 I mom. första
stycket 2 bygg­nadsstadgan krävs byggnadslov för ändringar som avsevärt
påverkar en byggnads yttre utseende, oberoende av om byggnaden ligger inom
eller utanför områden med stadsplan. Vidare föreskrivs i andra styckel av samma
moment att det inom områden med stadsplan krävs byggnadslov för bl. a.
omfärgning av fasader som inte vetter mot en kringbyggd gärd eller annan sådan
plats och för utbyte av takläckningsmalerial. Med änd­ringar som avsevärt
påverkar en byggnads yttre utseende avses enligt dagens praxis icke alltför
obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans, såsom atl
man putsar eller lägger på ytterpand på en byggnad som inte tidigare varil
putsad eller försedd med panel, samt all man lar upp nya fönster eller dörrar
eller väsentigt ändrar befintliga så­dana. Däremot anses inte omfärgning och
utbyte av taktäckningsmaterial ingå i denna kategori, eftersom sådana åtgärder
är särskilt reglerade inom områden med stadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör ändringar som avsevärt
påverkar en byggnads yttre utseende i fortsättningen kräva lov endast inom
områden med detalj­plan (3 8 första stycket 1). Lagrådet har (yttrandet s.79)
konstaterat att detta innebär en i lagrådsremissen inte närmare motiverad
ändring i förhål­lande till gällande rätt när det gäller sådana ändringar som
l.ex. putsning av en byggnad som inte förut varit pulsad. Jag vill med
anledning härav säga att det nu föreslagna systemet med en möjlighet för
kommunerna att inom områden som utgör en värdefull miljö utvidga
bygglovsplikten för yttre åtgärder (6 5 första stycket 1) gör att det generella
kravet på lov för yttre åtgärder inte behöver sättas lika högt som i dag. Del
räcker således enligt min mening att bygglovspliklen i det nu aktuella
avseendet blir obligatorisk inom områden med delaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkt l,som motsvarar 8kap. 1 84 i det
remitterade lagförslaget har alltså samlats alla yttre åtgärder som normalt
skall kräva lov inom detalj­plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutom de särskilt angivna åtgärderna, nämligen
att färga om byggna­der och att byta ut fasadbeklädnaden eller
taktäckningsmaterialet, krävs det enligt lagtexten bygglov för ändringar som
avsevärt påverkar byggna­dens yttre. Med detta avses samma åtgärder som enligt
dagens praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill påpeka att det undanlag från
tillståndsplikt som i dag gäller för omfärgning av fasader mot kringbyggda
gårdar nu tas bort. Miljöhänsyn och de boendes intressen motiverar en
förprövning även i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkten 1 måste ses i samband med några andra
föreskrifter i detta kapitel för att bilden av bygglovsplikten skall bli
fullständig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1689&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;694&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande en- eller tvåbostadshus krävs det
enligt 4 5 första stycket 3 8 kap. 3 § bygglov för att färga om fasaden endast
om byggnadens karaklär väsentligl ändras. Detla krav gäller dock bara för en-
eller tväbostadshus inom områden med detaljplan. Utanför delaljplanelagda
områden krävs det nor­malt inte bygglov för omfärgning av några byggnader.
Vidare gäller för en-eller tväbostadshus vissa undantag i fräga om uteplatser
och skärmtak. Det framgår av 4 5 första siycket punkterna 4 och 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan emellerUd med slöd av 6 8 första
styckel besluta om skärpningar i bygglovspliklen för områden som utgör en
värdefull miljö. Inom omräden med detaljplan kan sålunda med stöd av 65 första
stycket 2 införas bygglovsplikt för alla slag av omfärgning av en- eller
tväbostadshus inom områden med detaljplan, dvs, även omfärgning som inte ändrar
byggnadens karaktär. Utanför områden med detaljplan kan kommunen enligt 65
första stycket 1 genom områdesbestämmelser införa bygglovs­plikt för alla
åtgärder som anges i 3 8 första siycket 1, dvs, inte bara atl man färgar om
husen utan också att man byter fasadbeklädnad eller takläck­ningsmaterial och
att man gör ändringar som avsevärt påverkar byggna­dens yttre utseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med byte avses här ändring till annat material. Med
omfärgning avses att byggnaden färgas om i en ny kulör. Alt måla om en byggnad
i samma färg som den har haft förut kräver alltså inte bygglov enligt
förevarande punkt, 1 vissa fall kan det dock som en underhållsåtgärd kräva lov
enligt 6 8 första styckel 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återkommer till detta i specialmoliveringen till 68,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkl
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 2, som behandlar kravet på bygglov för
skyltar och ljusanordning­ar inom delaljplan, motsvarar 54 8 1 mom, andra
stycket byggnadsstadgan, 13kap, 3 82 samt 5 8 5-7 i utredningsförslaget och
8kap, 3 5 första stycket i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt dagens bestämmelser krävs byggnadslov för
uppsättande eller väsentlig ändring av skyltar eller ljusanordningar. Kravet
gäller enbart i områden med stadsplan eller byggnadsplan. För ljusanordningar
kan dock byggnadslovsplikt råda även utanför detaljplanelagt område till följd
av ett förordnande av länsstyrelsen enligt 54 8 1 mom, sista stycket byggnads­stadgan.
Det gäller områden i närheten av befästningar, vissa flygplatser m. m.
Bestämmelser om hur skyltar och ljusanordningar skall utföras finns i 52 8 byggnadssladgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkl 2 stämmer i sak överens med dagens
bestämmelser om skyltar och ljusanordningar inom stadsplan och byggnadsplan.
Det innebär ell avsteg från utredningsförslaget, som innebär atl kommunen måste
meddela sär­skilda beslut om atl skyltar skall prövas. Jag ansluter mig här
till en ganska allmän uppfattning hos remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
krav på prövning av skyltar m.m. är motiverat bl.a, av estetiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1691&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;695&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skäl. Anordningarna måsle emellertid också uppfylla vissa
krav pä säker-      8 kap. 3—4 §§ hel. De skall vara tillräckligt hällfasta och
inte medföra risker från trafiksä­kerhetssynpunkt. Det betyder att de
egenskapskrav i 3 kap, som närmast kan bli aktuella finns i 1, 2, 4 och 688,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motsvarigheten till dagens regler
om ljusanordningar i närheten av be­fästningar m, m, finns i 7 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkl 3 föreskrivs i enlighet med
vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 12,1,3) att åtgärder
med ekonomibyggnader kräver bygglov inom områden med detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 stycket ges upplysning om de
bestämmelser i kapitlet som innebär avvikelser från paragrafens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus 4 8   
Bestämmelserna i 1-3 88 gäller inte i fråga om nedan angivna åtgär­der
beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,
garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;installera
eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om byggnaden skall
vara ansluten lill en egen anläggning för vattenför­sörjning eller avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra andra
invändiga ändringar, som inte innebär att det inreds någon ytterligare bostad
eller någon lokal för handel, hantverk eller industri och ej heller berör
konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller rökkanaler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;färga om
byggnader inom områden med delaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte
ändras väsentligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med mur eller
plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren
eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3 meter ut
från huset och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger
eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12 kvad­ratmeter och inte
sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra högst
två komplemenlbyggnader i omedelbar närhet av bo­stadshuset, om byggnadernas
sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10 kvadratmeter, laknockshöjden inte
överstiger 3 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de grannar som berörs medger att
åtgärder som avses i första stycket 4-6 utförs närmare gränsen än 4,5 meter,
krävs inte bygglov. Anges i en detaljplan eller områdesbestämmelser att
byggnader skall pla­ceras pä ett visst avstånd från gränsen, krävs dock alltid
bygglov för åtgärder som avses i första stycket 6, om de skall utföras inom del
angivna avståndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 68 får kommunen i elt
särskilt fall föreskriva att den åtgärd som avses i första stycket 3 kräver
bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1693&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;696&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till denna paragraf har överiorts del sakliga
innehållet i 54 8 2 mom. 1-6 8 kap. 4 § byggnadsstadgan. En del av dessa
bestämmelser om undantag från kravet på lov till vissa åtgärder som rör en-
eller tvåbostadshus infördes den I januari 1980 efter förslag i prop. 1978/79:
111 bil. 12, I utredningens förslag är motsvarande bestämmelser inte samlade
till ett enda lagrum utan spridda i 1-3 och 5 55.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undantagsbestämmelserna gäller också vissa
byggnader som hör till en-eller tvåbostadshus. Härmed avses vad som i 8 kap, 5
5 första stycket I i det remitterade lagförslaget benämns komplementbyggnader.
Som lagrå­del har framhållit (yttrandet s, 82) är det lämpligl alt redan i 4 8
införa detta begrepp. Som framgår av paragrafens ingress har begreppet
komplement­byggnad - helt enligt lagrådets förslag - inte försetts med den
begränsning som f, n, ställs upp i 54 8 2 mom, 6 byggnadsstadgan och som
innebär alt byggnaderna inte får vara avsedda som bostad. Jag anser det
naturiigl atl nu låta denna begränsning bortfalla, 1 den prakliska
tillämpningen är be­gränsningen närmast skenbar. Atl den tas bort leder till en
ökad klarhet i regelsystemet, samtidigt som nackdelarna från allmän synpunkt är
mycket små. Jag anser del ligga väl i linje med lagens allmänna inriktning att
avskaffa regler som onödigtvis begränsar den enskildes frihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt I innehåller en avvikelse från
utredningsförslaget. Va-ledningarna skall enligl utredningsförslaget vara fria
från bygglov i fråga om alla slags byggnader som är anslutna till en egen
va-anläggning. Flera instanser ifrågasätter om t. ex. hotellanläggningar,
industrier och andra större objekt verkligen bör omfattas av undantaget. I dag
gäller undanlaget enbart för bosladsbyggnader med högst tvä lägenheter. Jag
anser att dagens regler är lämpligl avvägda och att det således inte är befogat
att göra någon ändring av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av punkt 2 följer att det krävs bygglov, om någon
vill inreda ytterligare en bostad i en villabyggnad. Däremot krävs det - som
lagrådet har påpe­kat (yttrandet s.82) - inte lov om någon vill utvidga sin
bostad genom att inrätta ett ytterligare rum exempelvis på vinden utan att
bärande delar berörs. Enligl punkt 2 krävs vidare lov för att inreda en
villabyggnad för handelsrörelse, hantverk eller industri. Däremot krävs det
normalt inte lov. om någon inreder ett kontor i sin villa. Jag har erfarit alt
det på fältet råder delade meningar i frågan om detta är en tillräckligt
effektiv reglering. Några påtagliga olägenheter av dagens ordning i detta
avseende har, såvitt jag vet, inte visat sig. Nuvarande bestämmelser har därför
i sak oförändra­de tagits in i punkt 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 3 medger frihet från bygglovsplikt för
omfärgning, som inte med­för att byggnadens karaktär väsentligt ändras. I
förtydligande syfte har i lagtexten utsagts att punkten enbart behandlar
byggnader inom område med detaljplan, Uianför sädana omräden råder ingen
bygglovsplikt beträf­fande omfärgning av byggnader. Till skillnad mot dagens
ordning skall dock kommunen i de fall som avses i 6 5 första stycket 1 och 2
kunna införa bygglovsskyldighet för alla slag av omfärgning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1695&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;697&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslulning till punkt 6 vill jag ta upp en fråga
som har diskuterats,      8 kap. 4 § nämligen om rätten att utan lov fä uppföra
högst tvä uthiis eller andra liknande, fristående byggnader skall vara anknuten
till begreppet register-fastighet eller om det finns en rätt att uppföra sådana
byggnader utan lov också pä t, ex, artenderad mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De lättnader i skyldigheten att söka bygglov som
föreskrivs i 4 5 avser åtgärder som företas i eller i omedelbar närhet av en-
eller tväbostadshus. Vem som äger marken där huset finns saknar därvid
betydelse. Om mar­ken arrenderas, bör det avstånd om 4,5 m som föreskrivs i
punkterna 4-6, lämpligen räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas.
På lagrå­dets inrådan (yttrandet s.83) har i paragrafen genomgående använts det
korta uttrycket &amp;quot;gränsen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten att utan lov uppföra högst två uthus om
sammanlagt högst 10 m infördes, som jag nyss nämnde, med verkan från den
Ijanuari 1980, Det är givetvis inte avsetl alt den som redan före PBL:s
ikraftträdande har utnytt­jat denna rätt, - med hänvisning till det i huvudsak
oförändrade stadgan­det i punkt 6 - skall kunna uppföra ytteriigare uthus eller
liknande byggna­der utan bygglov. Några särskilda bestämmelser om detta torde
dock inte behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En nyhet är att de byggnader och anordningar som
avses i första stycket 4-6 utan krav på bygglov får placeras närmare gränsen än
4,5 meter, om berörda grannar medger det, Belräffande bakgrunden till förslaget
hänvi­sar jag lill vad jag har sagt om byggnader i den allmänna motiveringen
(avsnitt 12,1,3), En skillnad, som framgår av en jämförelse mellan punk­terna 4
och 5 å ena sidan och punkt 6 å andra sidan, och som är motiverad av bl, a,
brandsäkerhetsskäl, är att planbestämmelser om att byggnader skall föriäggas på
ett visst avstånd från gränsen alhid skall gälla även som en bestämmelse om var
bygglov krävs. En överenskommelse med berörda grannar är således utan verkan i
dessa fall, 1 klarhetens intresse vill jag tillägga att en beslämmelse i en
delaljplan om s. k. punktprickad mark bör betraktas som en bestämmelse om ell
&amp;quot;byggnadsfritt&amp;quot; avstånd från grän­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har avstyrkt bestämmelsen om att - såsom
enligt gällande rätt - en planbestämmelse om ett byggnadsfritt avstånd från
gränsen medför atl bygglov alltid krävs, om någon vill uppföra en byggnad på
delta områ­de. Som har framgått av vad jag nyss anförde är det dock min
uppfattning att en sådan regel bör finnas även i PBL. Jag vill här närmare bemöta
lagrådets kritik. Lagrådet har bl. a. anfört följande (yttrandet s. 83 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema om frihet från bygglov skall
emellertid inte gälla fullt ut. 1 del remitterade förslaget föreskrivs nämligen
i punkt 6 i motsats till vad som gäller enligt punkterna 4 och 5 att om det i
planbestämmelse anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1697&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;698&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
byggnader skall placeras på ett visst avstånd från tomtgränsen den 8 kap. 4 §
bestämmelsen alltid skall gälla. Avsikten med denna undantagsbestäm­melse är -
säsom enligl gällande rält (se 54 5 2 mom. första styckel 6 in fine
byggnadsstadgan) - att en planbestämmelse om ett byggnadsfritt avstånd från
gränsen medför att bygglov alltid krävs om nägon vill uppföra en byggnad på
detta område. Detta borde komma till tydligt uttryck i lagtexten, om inte
bestämmelsen skall missförstås. Lagrådet kan emeller­tid av följande skäl inte
tillstyrka bestämmelsen i sak. 1 6 8 anges uttöm­mande kommunens möjligheler
att utvidga bygglovsplikten. Enligt depar­tementschefens förslag är dessa
möjligheter snävl avgränsade till vissa yttre åtgärder och underhåll inom
områden som utgör en värdefull miljö. Föreskriften i sista meningen i punkt 6
innebär formellt sett inte en möjlig­het för kommunen att utvidga
bygglovsplikten. Faktiskt fär emellertid regeln den effekten att kommunen genom
planbestämmelser kommer att reglera bygglovsplikten. Regeln kan därför på grund
av sina verkningar uppfattas som en möjlighet för kommunen att utöka
bygglovsplikten. En sådan möjlighet för kommunen passar mindre väl in i PBL:s syslem.
Inte heller någon annan planföreskrift har en sädan effekt på bygglovsplikten.
1 och för sig vore det eftersträvansvärt om planbestämmelser aldrig kunde gå
längre än bygglovsplikten. Framförallt är det för den byggande besvä­rande att
en bygglovsfri åtgärd kan vara förbjuden till följd av planbesläm­melse. En
sådan ordning synes emellertid inte praktisk möjlig ulan man måste acceptera
att kommunerna genom planbeslämmelser ges möjlighe­ter att reglera också
byggnadsåtgärder som ej är bygglovspliktiga enligt 8 kap, Ocksä andra
bestämmelse! - t, ex, strandskyddsföreskrifter — kan göra bygglovsfria åtgärder
förbjudna. För att återgå till nu förevarande paragraf saknar således punkterna
4 och 5 som avser uleplatser och skärm­tak en bestämmelse molsvarande den i
punkt 6, Skillnaden är enligt depar­tementschefen motiverad av bl,a.
brandsäkerhetsskäl. Grannar kan, tilläg­ger han, alltså inte &amp;quot;avtala
bort&amp;quot; en planbestämmelse om att byggnader skall förläggas på ett visst
avstånd från gränsen. Argumentet synes inte övertygande. Inte heller en
planbeslämmelse om ett längre avstånd till gränsen än vad som anges i punkterna
4 och 5 kan nämligen den byggande och hans grannar råda över, lika litet som de
kan göra del i fråga om andra planbestämmelser. Något sakligt skäl till varför
just nu ifrågavarande planbestämmelse skall fä betydelse för bygglovsplikten
har inte framkom­mit. Lagrådsremissens förslag htir begränsad praktisk
räckvidd. Huruvida bygglovsplikt följer av en planbestämmelse eller ej har
nämligen endast betydelse för vilka sanktioner som kan tillgripas vid olovligt
byggande. Har en byggande vidtagit en åtgärd ulan erforderligt bygglov kan vid
sidan av rättelse också byggnadsavgift tas ut. Den som bygger i strid mot
föreskrift i detaljplan eller områdesbestämmelse har däremot, om åtgärden som
sådan är bygglovsfri, inte brutit mot bygglovspliklen. Mot honom kan emellertid
handräckningsåtgärder tillgripas, se 10 kap. 128 3 och vad lagrådet anfört
under detla lagrum. Lagrådets förslag upptar på grund av det anförda ingen
motsvarighet lill sista meningen i punkt 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna regleringen bygger som nämnts på
gällande rätt. Redan i dag gäller nämligen att planbestämmelser kan fä effekter
för lovsplikiens omfattning när det gäller nya byggnader men inte beträffande
uteplatser och skärmtak. Detta system har såvitt jag vet fungerat väl i
praktiken och jag ser ingen anledning att förändra det, även om det från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1699&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;699&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rent lagstiftningstekniska utgångspunkter möjligen inte är
helt invänd-      8 kap. 4-5 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsfritt. Att inte bara 6 5 utan även 4 8 andra styckel
innehåller regler om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hur kommunen kan bestämma vilka älgärder som kräver lov
eller inte har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagrådet ansett passa mindre väl in i PBL:s system. Jag
kan dock inte inse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det egentliga skälet till att just detta skulle utgöra
något brott mot systemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som sådant. I enlighet med vad lagrådel i andra hand har
föreslagit har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagtexten formulerats om så att det tydligt framgår att
det i andra styckel är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fråga om en regel som anger vad som kräver bygglov. Vad
lagrådet har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anfört om skillnader i fräga om sanktionsmöjligheter i
olika fall kan jag helt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansluta mig till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhet med lagrådel (yttrandet
s.82 O anser jag inte att lagtexten bör innehålla nägot krav pä att grannens
medgivande skall vara skriftligt. För den byggande är det likväl angeläget att
ha medgivandet manifesterat i en handling. Han kan ju annars råka i svårigheter
om han behöver visa alt han fått grannens medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som regel blir det ägaren till
angränsande fastighet som skall lämna medgivande. Ibland kan emellertid som
lagrådel påpekar (yttrandet s. 83) förhållandena vara sådana att det är en
arrendator - ensam eller tillsam­mans med fastighetsägaren - som skulle beröras
av den tilltänkta åtgär­den. I överensstämmelse med lagrådets förslag har
därför föreslagits att medgivandet skall lämnas av de grannar som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har föreslagit
(yttrandet s. 84) har i tredje stycket tagits in en upplysning om det undantag
från paragrafen som kan förekomma, nämligen möjligheten för kommunen att enligt
6 5 föreskriva bygglovsplikt för vissa åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8    Kommunen får i områdesbestämmelser föreskriva att
bygglov inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,     uppföra komplementbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra mindre tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utföra sådana
åtgärder som avses i 1 8 första stycket 4 och 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utföra eller
ändra anläggningar eller anordningar som avses i 2 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygga till
eller på annat sätt ändra industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket
1-4 får inte meddelas, om bygglov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;krävs för atl tillvarata grannars intressen eller allmänna
intressen. Inte heller får sådana beslämmelser meddelas beträffande åtgärder
som avser arbetslokaler eller personalrum i andra byggnader än
industribyggnader. Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endasi om
yrkesinspek-lionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som före­träder
arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i detaljplan
föreskriva att enklare fritidshus, kolonistu­gor och liknande byggnader på det
sätt som närmare anges i planen får uppföras, byggas till eller på annat sätt
ändras utan bygglov. Om sädan tillstyrkan föreligger som anges i andra stycket
tredje meningen, får kom­munen i detaljplan föreskriva att bygglov inte krävs
för att på det sätl som närmare anges i planen bygga lill eller på annat sätt
ändra industribygg­nader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1700&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
och andra styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 kap. 5 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke, sorn motsvarar 13 kap, 4
5 i utredningsförsla­get, ger kommunerna möjlighel att inom ett område som inte
omfattas av detaljplan medge vissa lättnader i den generella bygglovsplikten
för nya komplementbyggnader, mindre tillbyggnader, invändiga ändringar och lik­nande,
anläggningar och anordningar som anges i 2 5 saml för åtgärder med befinlliga
industribyggnader. Med komplementbyggnader avses enligt defi­nitionen i 4 8
första stycket t, ex, uthus, garage och andra mindre byggna­der som
kompletterar ett en- eller tvåbostadshus. Däremot kan ett bostads­hus aldrig
utgöra en komplementbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighet till befrielse frän bygglov finns inte
inom omräden där det finns granneintressen eller allmänna intressen, t. ex,
hänsynen till land­skapsbilden eller den omgivande miljön, som kan behöva
bevakas. Detta framgår av andra styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill påpeka att mitt förslag i flera hänseenden
innebär en utvidgning av kommunernas möjligheteratt göra undantag frän
bygglovsplikten, jäm­fört med utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sålunda har jäg velat göra det möjligl för
kommunerna att befria även mindre tillbyggnader från bygglovsplikl inom vissa
områden. De skäl som jag i specialmoUveringen till I 8 första stycket 2 har
åberopat mot tanken att generellt befria tillbyggnader Från bygglovsplikt kan
givetvis inte tillmä­tas samma tyngd överallt i landel och inte heller i fråga
om alla slags tillbyggnader. Det bör därför slå kommunerna fritt att i vissa
fall ge avkall på kravet på förhandsprövning. Del är flera remissinslanser som
har föror­dat en sådan möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undantag skall vidare kunna göras för anläggningar
och anordningar som anges i 2 8, Detta ger alltså möjlighet för kommunerna att
inom vissa områden medge lättnader, t, ex, för upplag, cisterner,
parkeringsplatser och annat. På lagrådets förslag (yttrandet s,84) har tillagts
att inte bara utförande utan även ändring av dessa anläggningar och anordningar
fär undantas från kravet på bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 5 8 innehåller ingen motsvarighet
till utredningens krav på att åtgärder som innebär atl markanvändningen
förändras inte fär undantas från bygglov, Ulredningen motiverade sitt krav med
att det i dessa fall alltid finns elt behov av planmässiga överväganden. Jag
kan i princip dela den uppfattningen men anser med hänsyn till paragrafens
tillämpningsområde att nägon begränsning av det slag som utredningen har förordat
inte är nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen avviker mitt förslag frän både
utredningsförslaget och det remitterade förslaget pä det sättet att
tillbyggnader och andra ändringar av industribyggnader kan befrias från
bygglovsplikt. Bakgrunden till förslaget i denna del har jag redovisat i den
allmänna motiveringen (avsnilt 12,1,5), Genom mitt förslag skapas en viss
motsvarighet till den möjlighet som länsstyrelsen har i dag att enligt 54 8 3
mom, byggnadsstadgan undanta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1702&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;701&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;industriområden från bygglovsplikt, 1 andra stycket anges
den förutsätt-      8 kap. 5-6 §§ ning som gäller för beslut om befrielse för
åtgärder med industribyggnader, nämligen atl yrkesinspektionen saml
skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder arbetstagarna har
tillstyrkt beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt första stycket om
undantag från skyldigheten att söka bygglov skall meddelas i form av
områdesbestämmelser. Frän bl, a, rätts­säkerhetssynpunkt är det nödvändigt att
de åtgärder som kommunen un­dantar frän prövning preciseras sä långt som
möjligt i områdesbestämmel­serna. För byggnader torde det t, ex, ofta bli
nödvändigl att ange för vilket eller vilka ändamål som byggnader fär uppföras
utan lov, deras maximi-storlek samt eventuella krav pä placering, utformning
och utförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel om befrielse från
bygglov inom områden med detaljplan har ingen motsvarighet vare sig i
utredningsförslaget eller i gällande rätt, bortsett från undantaget i fråga om
industribyggnader, som har en viss motsvarighet i 54 8 3 mom. byggnadsstadgan.
Jag har i den allmänna moti­veringen (avsnitt 12.1.5) redovisat bakgrunden till
förslaget i vad del avser enklare fritidshus, kolonistugor och liknande
byggnader. Jag har valt att inte föreslå någon definition av uttrycket enklare
fritidshus. Här anser jag det nämligen lämpligt med en betydande
handlingsfrihet för kommunerna. Avsikten är alltså att planbestämmelserna skall
ange ramen för vad som får utföras utan lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande den särskilda frågan om
planläggning av omräden för kolo­niträdgårdsändamål hänvisar jag till statens
planverks rapport 40, Koloni­trädgårdar och odlingslotter. Av den framgår också
vilka slags planbesläm­melser som kan vara lämpliga i dessa sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även för beslut i detaljplan om
befrielse för åtgärder med industribygg­nader gäller ett krav på tillstyrkan av
yrkesinspektionen samt av skydds­ombud, skyddskommitté eller organisaUon som
företräder arbetstagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8    Kommunen fär för ett område som utgör en värdefull
miljö föreskri­va att bygglov krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. inom omräden som inte omfattas
av detaljplan utföra sådana åtgärder&lt;br&gt;
som avses i 3 8 första stycket 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom omräden
med detaljplan färga om en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underhålla
sädan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3kap. 128,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får vidare, om det finns
särskilda skäl, föreskriva att bygg­lov krävs för all inom omräden som inte
omfattas av detaljplan uppföra, bygga till eller på annal sätt ändra
ekonomibyggnader för jordbruk, skogs­bruk eller därmed jämförlig näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrift enligt första och andra
styckena skall meddelas genom detalj­plan eller områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om byggnader som avses i
108 får föreskrift enligt första och andra styckena inte meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1704&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;702&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf, som motsvarar 13
kap. 5 8 i utredningsförslaget, anger      8 kap. 6 § kommunens möjligheter att
utvidga bygglovspliklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa möjligheter är betydligt
snävare avgränsade än i utredningsförsla­get. De tar nu sikte enbart på några
olika situationer där kommunen behöver slä vakt om bevarandeinlressel eller ett
liknande intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:259.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket Punkterna 1 och 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det som i lagtexten anges i
punkterna 1 och 2 var i det remitterade lagförslaget sammanfört i en punkt.
Lagrådet (yttrandet s. 85) har emeller­tid funnit en uppdelning och precisering
böra ske och jag ansluter mig alltså till detta. Skälet till uppdelningen är
följande. Av 3 8 första stycket I framgår att i princip alla yttre åtgärder
kräver bygglov, om de skall utföras inom områden med detaljplan. Enligt 4 8
första styckel 3 krävs dock inte bygglov för sådan omfärgning som inte
väsentligt förändrar byggnadens karaktär av en- eller tvåbostadshus och
komplementbyggnader som ligger i detaljplanelagt område. Punkt 2 har därför
renodlats sä att den behandlar enbart utvidgning av bygglovsplikten för en-
eller tväbostadshus inom detaljplan, sä atl skyldigheten alt söka lov kommer
alt omfatta alla slag av omfärgning. Punkt 1, som tillämpas för omräden utan
detaljplan, blir därmed mera generell. Den gäller all slags bebyggelse inom
områden som utgör en värdefull miljö och alla typer av yttre åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens beslut enligt både punkt
1 och punkt 2 om utökad bygglovs­plikt för omfärgning och enligt punkt 1 för
utbyte av fasadbeklädnad och andra yttre åtgärder kan - när det gäller
bebyggelse med särskill bevaran­devärde — samtidigt innehålla en precisering av
kraven i de avseenden som är berörda, s.k. skyddsbestämmelser. Det framgår av
5kap. 16 8 första stycket 4 att områdesbestämmelser kan innehålla preciseringar
av delta slag. I 5 kap. 7 8 första stycket 4 finns motsvarande bestämmelser för
detaljplanernas dd. Det är alltså möjligt att utfärda bestämmelser om färg,
material m.m. Eftersom utvecklingen går snabbi vad gäller nya material och
metoder, kan det hända att man ibland väljer att inte låsa den framlida
utformningen alltför hårt genom sådana planbestämmelser. Det kanske anses
tillräckligt att kommunen genom atl besluta om skyldighel att söka bygglov
tillförsäkrar sig möjlighet att diskutera olika lösningar med sökan­den mot
bakgrund av eventuella informella riktlinjer som kan finnas utar­betade av
kommunen för det akludla området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av samma skäl som jag anförde i
anslutning till 5 5 är del givetvis angeläget att det av kommunens beslut klart
framgår vilka åtgärder eller vilken typ av åtgärder som skall kräva bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkl 3 har införts för att ge
kommunerna möjlighet att bevara särskilt värdefull bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;703&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nyss berörda prövningspiikten
enligt punkterna 1 och 2 tar sikte på 8 kap. 6 § att öppna möjligheter att
kontrollera bl. a. att byggnaden inte fär en annan kulör än den förut har haft.
Det kan emellertid också vara önskvärt från samhällets sida att få till stånd
en förändring av färgsättningen, när det blir aktuellt för ägaren att måla
huset, 1 allmänhet betingas dä samhällets önskemål av att man behöver kunna
rätta till missgrepp som har gjorts vid tidigare ommälningar, Etl inflytande
kan också vara motiverat av tekniska skäl. t, ex. när fastighetsägaren vill underhålla
fasaden utan att ändra kulören men det tidigare tillämpade tekniska förtärandet
inte längre är lämpligt eller möjligl. Teknisk rådgivning kan behövas i sådana
och liknan­de situationer. Prövningsplikt bör därför kunna förordnas även
belräffande målning som inte tar sikte på att ge byggnaden en annan färg, dvs.
sådan målning som kan räknas till normalt underhåll. Punkt 3 är avsedd att ge
möjlighet lill sådan kontroll. Det skall också vara möjligl atl med stöd av
denna punkt bevaka alt olika värdefulla detaljer på och inne i byggnader
bevaras. Jag tänker pä gipsfigurer, ornament, stuckaturer, dörrar, fönster,
verandasnickerier, kakelugnar, takmålningar etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill även i anslutning lill
punkt 3 framhålla det nödvändiga i atl kommunen i beslutet om underhållsskyldighet
klart anger vilka åtgärder som skyldigheten skall omfatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller punkt 3 slälls i
lagtexten upp ett särskilt rekvisit för kommunernas möjligheter atl besluta om
bygglovsplikt. Lagtexten hänvi­sar till de byggnader som anges i 3 kap. 12 5-
Detta beror naturligtvis på all en samhailskontroll av alt underhållet sköts på
ett riktigt sätt bör användas bara där byggnadens egenart kräver särskild
varsamhet vid arbetenas utförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra styckel ges kommunerna
möjlighet att besluta att bygglovs­plikt skall gälla för ekonomibyggnader inom
vissa omräden. Jag hänvisar till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen
(avsnilt 12,1,3), Som en förutsättning för detla anges i lagtexten atl
särskilda skäl skall föreligga. Exempel på sädana särskilda skäl kan vara atl
området är känsligt med hänsyn till landskapsbilden eller bebyggelsens
karaktär. Det kan också vara så alt vissa slag av ekonomibyggnader i nära
anslutning till ett bo­stadsområde kan behöva prövas med hänsyn Ull risken för
immissioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje siycket föreskrivs
formerna för beslut om ulökad bygglovsplikt. Som jag förut har nämnt kan
besluten meddelas antingen i detaljplan eller genom områdesbestämmelser (se 5
kap, 7 5 första stycket 1 och 165 första styckel 1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1708&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;704&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 6-8 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens möjligheter att utvidga
bygglovspliklen bör inte gälla för sådana för totalförsvaret avsedda byggnader
som anges i 10 5, På lagrådets förslag (yttrandet s. 85) har detta föranlett
ett tillägg i tjärde siycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Kommunen får i områdesbestämmelser föreskriva att
bygglov krävs för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom
områden som ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för
totalförsva­ret, statliga flygplatser, andra flygplalser för allmänt bruk,
kärnreaktorer eller andra kärnenergianläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 548 1 mom,
tredje stycket byggnadsstadgan, 13 kap, 5 8 7 i utredningsförslaget och 8 kap,
3 8 andra stycket i det remitte­rade lagförslaget. På lagrådets förslag
(yllrandet s,82) har bestämmelsen fått bilda en egen paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen kan kommunen
besluta om bygglovsplikt för ljusan­ordningar inom skyddsområden intill
militära anläggningar och liknande. Sådana beslut skall meddelas genom
områdesbestämmelser. Av 95 Iredje stycket framgår alt kommunen för samma typ av
skyddsområden kan besluta alt schaktning, fyllning, trädfällning och
skogsplantering inte får ske utan marklov. Om kommunen avser att införa både
bygglovs- och marklovsplikt i nu berörda områden, kan det vara lämpligt att det
sker i etl sammanhang. För detta talar inte bara administrativa skäl utan också
hänsynen till berörda fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med stöd av förevarande paragraf
och 9 5 iredje styckel, tillsammans med kravet på bygglov för byggnader, upplag
m.m. i I och 2 55, bör det vara möjligt att åstadkomma samma skydd för
försvarsanläggningar m. m. som dessa har i dag på grund av bestämmelserna i 81
och 82 58 byggnadsla­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ljusanordningar torde behöva prövas
på samma grunder som skyltar, dvs, enligt 3 kap. 1,2,4 och 688,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtgärder som kräver rivningslov eller marklov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Inom områden med delaljplan krävs rivningslov för att
riva byggna­der eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser
föreskriva att rivningslov krävs för att riva byggnader eller delar av
byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov behövs inte för att
riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras ulan bygglov.
Kommunen får dock föreskriva att rivningslov krävs för sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 13 kap, 8
5 i utredningsförslaget och 8 kap, 7 5 i det remitterade lagförslaget, anger
omfattningen av rivningslovsplik-ten och utgör därmed grunden för den reglering
av rivningsfrågorna som i PBL föreslås ersätta 35 a 5 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis vill jag nämna atl lagrådet (yttrandet s,
85) har utgått ifrån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1710&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;705&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;all det inte är avsetl att rivningslov krävs för att riva
sädana byggnader      8 kap. 8 § eller delar av byggnader som får uppföras utan
lov och att det inte heller kan vara meningen att en kommun skall fä föreskriva
rivningslovsplikl för sådana byggnader eller byggnadsdelar. Mot den bakgrunden
har lagrådet tagil en föreskrift med denna innebörd i sin lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens byggnadslagsliftning
innehåller inte något undanlag från skyl­digheten alt söka byggnadslov för
rivning av byggnader som får uppföras ulan lov. Detta har inte medfört några
olägenheter, såvitt jag har mig bekant. För att undanröja eventuella oklarheter
i frågan om rivningslovs­plikl föreligger eller ej i l.ex. den situationen att
nägon vill flytta en komplementbyggnad som avses i 4 5 första stycket 6 anser
jag ändå befogat att i tredje stycket ta i en föreskrift om att rivningslov
inte behövs för denna och liknande åtgärder, Däremol ansluter jag mig inte till
lagrådets förslag i övrigt i denna del. Önskemål från kommunalt häll om atl
föreskri­va rivningslovsplikl för byggnader som är befriade från bygglovsplikl
torde visserligen bli mycket sällsynta, Å andra sidan kan det inte uteslutas
att det någon gång i framtiden visar sig atl rivning behöver hindras. Nya värde­ringar
inom kulturminnesvården kan med tiden mycket väl ge vid handen att l.ex. delar
av industribyggnader, ekonomibyggnader i speciella områ­den eller frilidshus,
som med stöd av PBL har fått uppföras utan lov bör bevaras som exempel pä en
gången lids byggnadsskick eller av miljöskäl. Jag anser del således olämpligt
att nu låsa systemet så alt det i detta avseende skapas svårigheter i ett
längre tidsperspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag har
föreslagit i den allmänna motiveringen (avsnitt 13,1,2) föreskrivs i första
stycket att rivning av byggnader eller delar av byggnader kräver lov inom
delaljplanelagda områden, såvida inte kom­munen bestämmer annat i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grunderna för
rivningslovsprövningen och vissa särskilda förfarande­regler finns i 16 och 17
88,1 övrigi gäller de generella bestämmelserna i 19-28 88,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserom ersättning till
fastighetsägare i vissa fall finns i 14 kap. 85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör ocksä nämnas att
bestämmelser om hur rivningsarbeten skall utföras finns i 9kap. 1-2 55. Den som
för egen räkning företar eller låter företa rivningen har att på eget ansvar
iaktta dessa bestämmelser, som bl. a. innebär att arbetena skall planeras och
utföras så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga
obehag uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att byggnadsnämnden i vissa fall
kan besluta om rivning av en byggnad framgårav lOkap. 16och 1755.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon definition på vad som skall
avses med rivning har hittills inte gjorts i lagstiftningen. Delta har dock
såvitt bekant aldrig vållat några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1712&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;706&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;problem i rättstillämpningen. Det kan ändå finnas skäl att
kort beröra       8 kap. 8-9 §§ frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder med en byggnad
skulle kunna sägas stå på gränsen mellan rivning i förening med uppförande av
en ny byggnad och genomgripande ändring av en byggnad. Låt oss säga att man
river ut alla invändiga väggar, klär av timmerstommen dess panel och tar av ett
ruttet tak. Huset kommer alltså alt stå som en avklädd stomme med enbart
fönsterhål. Avsikten är att göra en modern byggnad mied hjälp av den gamla
stommen. Hur skall detta betraktas enligt PBL?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Först bör sägas att det egentligen
inte spelar så stor roll om man hänför dessa och liknande åtgärder till rivning
eller ändringsarbeten. Prövnings­grunderna blir nämligen likartade. Vid både
rivning och ändring kan de kulturhistoriska och miljömässiga aspekterna göras
gällande. Även bo­stadsförsörjningens behov är en av prövningsgrunderna vid
rivning. Delta behov kan - på grund av kopplingen mellan PBL och
bostadssaneringsla­gen - beaktas även i samband med ändringsarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om det alltså inte är
oundgängligen nödvändigt att här definiera rivning, torde det kunna anses rimligt
att fordra ännu mer av &amp;quot;bortta­gande&amp;quot; än i det nyss angivna exemplet
för att det skall bli tal om rivning. I princip bör rivning inbegripa ett
totalt borttagande av en byggnadskropp, dvs. även av stommen. Om bara grunden
avses finnas kvar och utnyttjas till en ny byggnad, bör raserandet av byggnaden
i övrigt betraktas som rivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om man fullständigt tar bort
endast en del av ett hus, l.ex. en veranda eller en gärdsflygel, bör detta
hänföras till rivning. Både bostads­försörjningsskäl och framför allt estetiska
skäl skall alltså kunna åberopas mot en sådan åtgärd. 1 paragrafen har med
hänsyn härtill tagits in också en krav på lov för rivning av en dd av en
byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna motiveringen
också föreslagit att krav på riv­ningslov skall kunna införas i omräden som
inte omfattas av detaljplan. Bestämmelser om detta har tagits in i andra
stycket. Det torde knappast bli aktuellt att tillämpa bestämmelserna på andra
områden än sädana där kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse
skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket föreskrivs i
enlighet med lagrådets förslag att rivningslov inte behövs för sädana byggnader
eller delar av byggnader som får upp­föras utan bygglov. Av de skäl som jag
nyss har anfört föreskrivs vidare att kommunen får införa rivningslovsplikl för
sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8    Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat
har bestämts i planen, marklov för schaktning eller fyllning som medför att
höjdläget för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1714&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;707&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett
visst höjdläge       8 kap. 9 § för markytan anges i planen, krävs dock inte
marklov för atl höja eller sänka markytan till denna nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen fär i detaljplan
föreskriva att marklov krävs för trädfällning eller skogsplantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser
föreskriva att marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning eller
skogsplantering inom områden som är avsedda för bebyggelse eller inom områden
som ligger i närheten av befintliga eller planerade anläggningar för
totalförsvaret, statliga flygplat­ser, andra flygplalser för allmänt bruk,
kärnreaktorer, andra kärnenergian­läggningar eller andra anläggningar som
kräver ett skydds- eller säkerhets­område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 13kap. 9
5 i utredningsförslaget och 8kap. 85 i det remitterade lagförslaget anger
marklovspliktens omfattning. Paral­lellerna i dagens syslem är närmast de s.k.
trädfällningsförbuden i 17, 40 och 11085 byggnadslagen och byggnadslovsplikten
enligt 548 1 mom. byggnadsstadgan för schaktning, fyllning eller liknande
åtgärd inom tomt och inom vissa andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till paragrafen har jag
utföriigt redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt 13.2.4). Den
redaktionella utformningen ansluter nära till lagrådets förslag. På de skäl som
jag tidigare har redovisat (avsnitt 5.4.3) anser jag inte längre att PBL skall
innehålla regler om marklovsplikt inom områden som är avsedda för friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens planverk och statens
geotekniska institut vill i sina remissvar komplettera förteckningen över
marklovspliktiga åtgärder med spräng­ning. Institutet anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En intressant fråga är vad som
avses med schaklning. Ofta talar man om bergschaktning och jordschaktning.
Bergschaktning fordrar sprängning av berget innan schaktningsarbetet kan börja.
Sprängning räknas i många sammanhang ingå i bergschaktning. Därmed kan
schaktning komma atl avse även sprängning. Sprängning kan orsaka olägenheter
för omgivningen i form av sättningar och förändrad grundvattenströmning och kan
i olyck­liga fall utlösa jordskred.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser inte att några särskilda
föreskrifter behövs om sprängning. Däremol anser jag att uttrycket schaklning
bör innefatta både jord- och bergschaktning. Det innebär alltså att sprängning
i vissa fall kan ingå som ett led i schaktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande trädfällning anför kammarrätten i Göteborg;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen har sådan utformning
att den torde kunna lillämpas inom ett bostadsområde även efter det atl
bebyggelsen är slutförd. Kammarrät­ten vill ifrågasätta om det är rimligt att
kommunens befogenhet i detta avseende även bör omfatta enstaka träd inom
enskilda fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen
(avsnitt 13,2,4) kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1716&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;708&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
i speciella fall uppstå behov av att genomen tillståndsplikt skydda även      8
kap. 9-10 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enstaka träd, som ulgör
värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Avsikten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är alltså att
marklovsplikt för trädfällning skall kunna träffa även sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fall.
All marklov kan krävas föi skogsplantering innebär givetvis inte atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunen
kan reglera plantering av fruktträd på villatomter och liknande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förtydligande syfte vill jag framhålla, att
schaktning och fyllning, som utgör förberedelser till byggnadsarbeten, inte
kräver marklov. Markarbe­tena prövas i dessa fall i bygglovsärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är i vissa fall ett starkt statligt intresse
att marklovsplikt införs i närheten av de anläggningar som anges i tredje
stycket. Om en kommun till äventyrs skulle underlåta att införa marklovsplikt
inom skyddsområdena kan staten - om det är fråga om ett riksintresse - som en
sista utväg tillgripa möjligheten till planföreläggande enligt 12kap. 65.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anläggningar för totalförsvaret avses i tredje
stycket både befäst­ningar och andra anläggningar, som l.ex. ammunitionsförråd,
radio- och radarstationer, teleanläggningar etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prövningsgrunderna för marklov finns i 18 8. 1
övrigt gäller de generella bestämmelserna om prövningen i 19- 28 58.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
för totalförsvaret avsedda byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
8 Bestämmelserna om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med
byggnader, andra anläggningar eller anordningar som är avsedda för
totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder skall föregås av
samråd med länsstyrelsen, som på lämpligt sätt skall underrätta kommunen om
åtgärderna och var de skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen, som motsvarar 13kap. 68 i
utredningsförslaget och 8kap. 9 5 i det remitterade lagförslaget anges hur man
skäll förfara med hemliga byggnader och andra anläggningar. Paragrafen har
utformats helt i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 665 byggnadsstadgan finns bestämmelser som i
korthet innebär alt staten skall göra anmälan till byggnadsnämnden, innan en
byggnad påbör­jas och att länsstyrelsen kan förordna att situationsplan,
ritningar och beskrivningar inte skall ges in till nämnden, när det är fråga om
en befäst­ning eller annan hemlig anläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget innebär atl hemliga
anläggningar undantas från prövning. Däremol föreslås inte något
anmälningsförtärande eller liknande som kan ersätia tillståndsprövning. Detta
har kritiserats av flera remissin­stanser. Kritiken är enligt min mening
befogad. I 105 har därtor föreskri­vits en skyldighet för den byggande att
samråda med länsstyrelsen beträf­fande hemliga objekt. Länsstyrelsen har i sin
tur att på lämpligt sätt informera kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att den formella regleringen har detta innehåll
utesluter givetvis inte att direkta kontakter under hand tas mellan
försvarsmyndigheterna och kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;709&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munen.
Tvärtom vill jag stryka under fördelarna för alla parter med sådana      8 kap.
10-11 §§ samråd, som f.ö. förekommer redan i dag när en hemlig anläggning skall
byggas. Detta följer av de regler för planläggning av säkerhetsskydd vid
byggande av hemlig anläggning för försvarsmaktens räkning (den s. k. Säkbygg) som
överbefälhavaren fastställde den 26 oktober 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ordet &amp;quot;totalförsvaret&amp;quot; har samma innebörd
som i 19kap. 5 5 brottsbal­ken (prop. 1979/80: 176 s. 8 och JuU 1981/82:8 s. 6
och 26).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar
för lov m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 11-18 58 har tagits in bestämmelser som föreskriver
under vilka förut­sättningar som bygglov (11-15 58), rivningslov (16 och 17 88)
och marklov (18 5) skall lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser som rör förutsättningarna för
bygglov har samlats i fyra paragrafer, varav en (118) avser områden med
detaljplan och en annan (12 8) områden som inte omfattas av detaljplan. Efler
en paragraf med en definition av begreppet kompletteringsåtgärder (13 8) kommer
be­stämmelser om bygglov Ull tillfälliga åtgärder (148). Den nu redovisade
dispositionen följer helt lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
8   Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall
bifallas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärden inte strider mot
detaljplanen, varvid det förhållandet att genomförandetiden löpt ut inte ulgör
hinder mot att bygglov lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den fastighet och den byggnad
på vilken åtgärden skall utföras stäm­mer överens med detaljplanen och med den
fastighetsplan som gäller för området, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärden kan antas uppfylla
kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om fastigheten inte stämmer överens med
fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av
genomförandetiden för detalj­planen, skall sökanden föreläggas atl inom viss Ud
visa att ansökan om förrättning gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som
anges i 1 5 första siycket 4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges
i 3 5 första stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsätlningarna i första
stycket 2 inte är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda,
får bygglov Ull åtgärder på mark som enligt delaljplanen utgör kvartersmark för
allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov får lämnas lill åtgärder som innebär mindre
avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är
förenliga med syftet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
svarar mot 8 kap. 10 5 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1720&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;710&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 kap. 11 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i punkt 1 motsvarar i huvudsak 34och
11055 första stycket byggnadslagen samt 13 kap. 30 och 31 55 i
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av punkt 1 är att detaljplanen i princip
är bestämmande för vilka åtgärder som skall tillåtas och vilka som kan vägras
inom planområ­det. Med anledning av vad lagrådet uttalat i sitt resonemang om
genomfö­randetid (yttrandet s.56), som jag redovisade i specialmoliveringen
till 5 kap. 5 8, har etl tillägg gjorts i lagtexten med innebörd att det
förhållandet att genomförandeliden löpt ut inte utgör hinder mot att bygglov
lämnas. Eftersom genomförandetiden tas upp i en planbestämmelse skulle det
annars kunna göras gällande alt alla åtgärder som söks efter genomföran­detidens
utgång strider mot planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att del kan finnas ett visst tolkningsutrymme med
beaktande av plankar­tans noggrannhet och planlinjernas utformning ligger i
sakens natur. Direk­ta avvikelser från delaljplanen ryms däremot inte inom den
rätt till bygglov som sökanden har. Som framgår av sista stycket i paragrafen
har dock byggnadsnämnden möjlighet att göra vissa avvikelser, om nämnden anser
det lämpligl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkl
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkt 2 ställs etl krav på att fastigheten som
sådan och den aktuella byggnaden stämmer överens med delaljplanen och den
fastighetsplan som eventuellt gäller, I viss mån motsivaras detla krav av 34
och 11085 första stycket byggnadslagen. Även förbudet i 38 5 byggnadslagen mot
nybygg­nad på fastigheter som inte stämmer överens med tomtindelningen kan
betraktas som en motsvarighet, I utredningsförslaget finns liknande be­stämmelser
i 13 kap. 30 och 31 88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnaden, om det finns en sådan på fastigheten,
skall vara anpassad till delaljplanen med hänsyn inte bara till läge och
användningssätt utan även i andra hänseenden. Som lagrådet (yttrandet s. 85 O
har påpekat skall bygg­lov givetvis kunna vägras t. ex. om byggnadens höjd
överskrider vad som i detaljplanen är föreskrivet om högsta tillåtna höjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet alt fastigheten skall vara anpassad till
fastighetsplanen innefattar ett förbud att bygga innan fastighetsplanen är
genomförd. Man får alltså inte bygga över de i fastighetsplanen föreslagna
fastighetsgränserna. För att ingen tvekan skall råda om vad som menas med att
en fastighet stäm­mer överens med fastighetsplan vill jag klargöra att
överensstämmelse föreligger först när fastigheten säväl till sina gränser som i
fråga om serviuitsrättigheter och andelar i gemensamhetsanläggningar uppfyller
be­stämmelserna i fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 tredje styckel finns några speciella situationer
reglerade, som har samband med principerna i punkt 2. Jag återkommer till dessa
fall i motive­ringen till Iredje styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1722&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;711&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkl
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8kap. Il §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att bygglov skall ges krävs del slutligen
enligt punkl 3 all ålgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. En motsvarighet
till detta finns i 56 8 I mom, första styckel byggnadsstadgan, I
utredningsförslaget finns en mot­svarighet i 13 kap, 305, Punkt 3 har utformats
i enlighet med lagrådets förslag (yttrandet s,86), 1 lagrådsremissen föreslog
jag en bestämmelse i punkt 3 med innebörden att bygglov skalle lämnas, om del
av ansöknings­handlingarna och övriga omständigheter framgår att det finns
förutsätt­ningar för alt den ansökta åtgärden kommer att uppfylla kraven i 3
kap. En bestämmelse med i sak denna innebörd tas nu in i 29 5, Jag återkommer
därför i specialmotiveringen till den paragrafen med etl ulföriigl resone­mang
om vad som bör tjäna som underlag vid prövningen enligt förevaran­de punkt 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket regleras det fallet atl en
fastighetsägare ansöker om bygglov före genomförandetidens utgång men innan
fastighetsindelningen har bringats i överensstämmelse med fastighetsplanen, I
och för sig skulle det dä vara formellt möjligt för byggnadsnämnden att avslå
ansökningen, eftersom kraven i första stycket punkt 2 inte är uppfyllda. Med
hänsyn till fastighetsägarens rättigheter under genomförandetiden är det dock
angelä­get att ansökningen inte omedelbart avslås i denna situaUon. Visserligen
skulle fastighetsägaren i så fall kunna ansöka om bygglov på nytt, sedan
fastighetsbildningen har genomförts. I det skedel kan dock genomförande­liden
ha löpt ul. vilket innebär att fastighetsägaren då inte längre har någon rätt
att få bygglov. Kommunen kan upphäva planen utan att det medför någon rätt till
ersättning för fastighetsägaren. En sådan effekt är naturligt­vis inte acceptabel,
Därior bör ansökningen om lov i det första skedel inte föranleda avslag utan i
stället leda till att byggnadsnämnden förelägger sökanden alt inom en viss tid
visa att ansökan om förrättning gjorts för genomförande av fastighetsplanen.
Under tiden bör bygglovsärendet vila. En bestämmelse med denna innebörd har
därför tagits in i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade lagförslaget finns i motsvarande
stycke även en regel som säger att bygglov får vägras, om inte föreläggandet
uppfylls. Som lagrådel har anmärkt (yttrandet s. 86) hör en sådan regel nära
samman med vad som föreskris i 208. Regeln har därför flyttats till den
paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket föreskrivs ett undantag från
kravel på planenlighet. Undantaget gäller yttre och inre åtgärder med
byggnader. Med inre åtgär­der avses åtgärder enligt 1 8 första stycket 4 och 5,
men däremot inte atl en byggnad inreds helt eller delvis för ett väsentligen
annat ändamål, dvs. åtgärder enligl 1 8 första stycket 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
medger all det sker vissa yttre och inre ändringar av en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1724&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;712&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnad, även om detaljplanen anger ett förändrat
användningssätt för 8 kap. 11 § byggnaden eller om byggnaden på något annat
sätt strider mot planen. Det ulgör inte heller nägol hinder mot bygglov att
fastigheten inte stämmer överens med detaljplanen eller med den fastighetsplan
som kan finnas för området. Bakgrunden till detta förslag, som innebär en viss
uppmjukning av det nuvarande förbudet mot nybyggnadsåtgärder i strid mot plan
eller tomtindelning, har jag utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt
12.4.2). Lagtexten har justerats något i förhållande lill lydelsen av det
remitterade lagförslaget. Den nu föreslagna lydelsen klargör alt bygglov skall
lämnas även om fömtsättningama i första stycket 2 inte är uppfyllda. Det är alt
märka att bestämmelserna i första stycket 1 gäller i de nu berörda fallen, dvs.
åtgärden i sig får inte strida mot någon planbestäm­melse. Detta betyder att t,
ex, skyddsbestämmelser som syftar till atl bevara en byggnad, oavsett vilket
användningssätt den har, blir bindande, även om byggnaden används i strid mot
del i planen angivna ändamålet. Däremot får sådana planbestämmelser ingen
genomslagskraft, som är in­riktade på en närmare reglering av just
ändamålsbestämningen i planen. Jag vill här anknyta till det exempel som jag
har berört i den allmänna motiveringen, nämligen alt inre älgärder skall
utföras i en byggnad som på lagligt säll har fått kontorsanvändning men som
ligger på en fastighet som enligt planen skall användas för bostadsändamål. Om
denna plan innehål­ler bestämmelser om l.ex. lägenhelsfördelning eller en viss
ombyggnads­standard för bostäderna, kan en åtgärd som syftar till förbättring
av kon­torsanvändningen inte sägas strida mot planbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen, som motsvarar 13 kap.
35 8 andra stycket i utrednings­förslaget, innebär en nyhet i förhållande lill
gällande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom begreppet kvartersmark för
allmänt ändamål ryms f. n. en rad vilt skiftande verksamheter, t. ex. skola, reningsverk,
simhall, värmecentral m.m. Etl genomgående syfte med PBL är ju atl
kommunmedlemmarna skall kunna av planhandlingarna utläsa vad olika områden
skall användas till. Mot den bakgrunden föreslog utredningen en regel som
innebär att en plan med &amp;quot;allmänt ändamål&amp;quot; visseriigen kan antas - t.
ex. om kommunen behöver reservera mark och i ell inledande skede bara vill nå
den expro­priaiiva effekten - men alt den inte kan läggas direkl Ull grund för
elt bygglov. Del krävs att det allmänna ändamålet först närmare preciseras för
medborgarna genom en komplettering av planbeslämmdsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser, förutom
kommunförbundet ett tiotal kommuner, ser den föreslagna bestämmelsen som ett
hinder, om man snabbt vill lösa ett planproblem som har uppkommit. Del förs
därför fram olika förslag till uppmjukningar av bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser det mycket värdefullt med
hänsyn till medborgarinflytandet att en spärregel av detta slag införs i PBL.
Önskemålet om största möjliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1726&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;713&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;effektivitet
i beslutsprocessen måste här vika, om det skulle räka i konflikt      8 kap. 11
§ med kravet att konsekvenserna äv delaljplaner skall vara förutsebara. För min
del tror jag dock inte att det regelmässigt är sä ont om tid att man får svårt
att hinna med det förfarande som en precisering av en planbestäm­melse drar med
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket har därför utformats så att det i
sak stämmer överens med utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är emellertid beredd att på det sättet gå
kritiken lill mötes atl jag föreslår alt kravet på precisering i planen av
ändamålet skall gälla enbari planer som anlas efter ikraftträdandet av PBL. Vid
upprättandet av planer dessförinnan har man ju inte haft alt räkna med all en
ytterligare plane­ringsomgång skulle behövas. Jag är också medveten om att det
finns många kommuner som redan har en stor mängd planer med ospecifiserade
allmänna ändamål. Mitt förslag, som jag tar upp i en övergångsbestäm­melse (17
kap. 7 8), gör att det inte behöver uppstå några problem med de befintliga
planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Femte
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen motsvarar 13 kap. 35 8 första stycket
i utredningsförsla­get och den kan närmast jämföras med 13, 34 och 37 88 samt
1108 första stycket byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detaljplaner, områdesbestämmelser och
fastighetsplaner är bindande för den enskilde i den bemärkelsen att han inte
har någon räll lill bygglovs­pliktiga åtgärder utöver vad som medges i de
nämnda besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I femte stycket behandlas den befogenhet som
byggnadsnämnden har att medge avvikelser från delaljplan och fastighetsplan. En
molsvarande be­stämmelse om avvikelser från områdesbestämmelser finns i 12 5
fjärde stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Befogenheten att medge avvikelser har sina klara
gränser, något som får anses mycket viktigt bl. a. med tanke på
medborgarinflytandet. Avsteg som inte ligger i linje med planens syfte får inte
medges, utan i sådana fall krävs planändring. Detsamma gäller alla avsteg som
inte är att anse som &amp;quot;mindre&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I dag gäller inga andra formella begränsningar i
detta avseende än atl det skall föreligga särskilda skäl för undanlag (dispens)
från planen. De nu gällande dispensreglerna Ullkom efter förslag i prop,
1972:111, bil, 2 (s,370fO. I del sammanhanget gjorde departementschefen bl. a.
följande uttalande, som belyser omfattningen av byggnadsnämndens handlingsfri­het
i dag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt dispensen - såsom f. n. föreskrivs beträffande
stadsplan (34 5 BL) -inte får försvåra en ändamålsenlig användning av marken
bör självfallet iakttas ulan särskild föreskrift härom. En bedömning härvidlag
måste givetvis ske som ett led i prövningen huruvida särskilda skäl för dispens
föreligger. Vid bedömningen om särskilda skäl föreligger torde vidare utan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1728&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;714&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild
föreskrift beaktas intres.iet av att planen såvitt möjligt fullföljs i       8
kap. 11-12 §§ enlighet med sitt syfte. Inom ramen för prövningen huruvida
särskilda skäl för dispens föreligger torde sålunda enligt sakens natur göras
de i remiss­kritiken berörda överväganden som f.n. kommer till uttryck i BL
beträf­fande Kungl. Maj:ts dispensbefogenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär att en mindre avvikelse
från planen skall kunna göras, om avvikelsen är förenlig med planens syfte.
Uppenbarligen har meningen varil aft begränsa möjligheten till avsteg från
planen i förhål­lande till vad som förekommer i dag. Uttrycket &amp;quot;mindre
avvikelse&amp;quot; tyder pä detta. Önskemålet om ett förbättrat
medborgarinflytande har givetvis spelat in här. En fördel med en sådan
begränsning är att man undviker att få så många situationer där planerna efter
genomförandet inte avspeglar de fakUska förhållandena på marken. Den alternativa
beslutsform som utred­ningen anvisar är atl en ansökan om en större avvikelse
från plan skall behandlas som s. k, enkel detaljplaneändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har vänt sig mot förslaget
att inskränka möjlighe­terna att direkl i bygglovsärenden göra avvikelser från
planen. Min upp­fattning är att möjligheterna till avsteg bör vara ungefär
desamma som motsvarar lagstiftarens mening rned de nu gällande reglerna. Att
alltid tvingas att ändra planen anser jag vara onödigt komplicerat. Samtidigt
instämmer jag i utredningens bedömning att avvikelser som får konsekven­ser för
ell större område bör belysas genom planändring. Mot den bak­grunden har i
femte stycket föreskrivits att det skall vara fräga om mindre avvikelse. Smärte
avsteg - t, ex. att placera en byggnad någon meter in pä s. k. punktprickad
mark - bör enligt min mening kunna medges med stöd av femte stycket. Andra
exempel kan vara att överskridande av högsta tillåtna byggnadshöjd är påkallat
av byggnadslekniska eller andra skäl eller alt överskridande av tillåten
byggnadsarea är motiverat för att en bättre planlösning skall kunna uppnås.
Däremot är femte stycket naturligtvis inte tillämpligt, om någon vill använda
marken för etl i planen icke avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om alt
avvikelser, som på grund av femte stycket inte kan medges i det enskilda
bygglovsärendet, i många fall torde kunna handläggas enligt bestämmelserna om
s. k. enkelt planförfa­rande i 5 kap, 28 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§   Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte om­fattas av
detaljplan skall bifallas om åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfyller kraven i 2kap.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte skall föregås av
detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 18,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte strider mot
områdesbestämmelser och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan antas uppfylla kraven i 3
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande en- eller tvåbostadshus skall
ansökningar om bygglov till kompletteringsåtgärder som anges i 13 5 bifallas,
om åtgärden uppfyller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1730&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;715&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kraven
i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser      8 kap.
12 § som anges i 5 kap, 16 5 3 eller 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra
byggnader än en- eller tväbostadshus, om ansökningen avser sådana inre åtgärder
i byggnader som anges i 1 5 första stycket 4-6, sådana yttre åtgärder på
byggnader som anges i 3 5 första stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana
byggnader som avses i 3 kap, 12 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov fär lämnas till åtgärder som innebär mindre
avvikelser frän områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet
med be­stämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som behandlar bygglovsprövningen i
områden som inte omfattas av detaljplan, bygger på 13 kap, 32 8 i
utredningsförslaget och 8 kap, 11 5 i det remitterade lagförslaget.
Motsvarigheten i gällande rätt är närmast reglerna om tätbebyggelsedispens i 56
8 1 mom, fjärde stycket och 67 5 1 mom, byggnad.sstadgan. Bestämmelserna i
första stycket kan betrak­tas som huvudregler. Där anges i fyra punkter de
grunder som skall gälla för prövningen. Beträffande punkternas inbördes ordning
ansluter det nu föreliggande förslaget till lagrådsremissen, något som
innebären viss avvi­kelse från lagrådets lagtext, 1 andra stycket föreskrivs
etl undantag från bl, a, kravet på allmän lämplighetsprövning beträffande s,k,
komplette­ringsåtgärder. Definitionen av kompletteringsätgärder, som i det remittera­de
lagförslaget finns intagen i andra stycket, har på lagrådets förslag (yllrandet
s, 87) brutits ut till en egen paragraf, 13 8, Tredje stycket tar upp
bedömningen av yttre och inre åtgärder på alla slags byggnader, medan fjärde
stycket ger möjlighet Ull mindre avvikelser från områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I punkt 1 slås fast den grundläggande principen att
ny bebyggelse skall prövas lämplig och att beslämmelserna i 2 kap. skall utgöra
grunden för den prövningen. Genom hänvisningen till 2 kap. blir även NRL
tillämplig vid lämplighetsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av punkt 2 är att bygglov kan vägras i
etl speciellt fall, nämligen med stöd av det s. k, delaljplanekravei i 5 kap, 1
8, De situationer där det bör vara möjligt för byggnadsnämnden alt med enbart
en hänvis­ning till detaljplanekravet avslå en ansökan har jag beskrivit i
specialmoti­veringen lill 5 kap, 1 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i punkt 3 om alt åtgärden inte får
strida mot områdesbe­stämmelser har sin parallell i 11 8 första styckel 1
beträffande detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkl 4 stämmer helt överens med 11 8 första
stycket 3 och kommente­ras närmare i specialmotiveringen lill 29 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid behandlingen av bygglovsärenden i områden som
inte omfattas av detaljplan blir situationen regelmässigt den att
byggnadsnämnden an­vänder översiktsplanen som beslutsunderlag vid
bygglovsprövningen. En viktig avsikt med översiktsplanen är ju alt ge
information om kommunens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1732&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;716&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;principiella uppfattning om markanvändningen i olika delar
av kommunen.       8 kap. 12 § Därför bör man kunna utgå från att den som skall
söka bygglov utformar sitt projekt så atl det så långt som möjligt följer
uttalandena i översikts­planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit
(avsnitt 7.3) kan de mål som kommer till uttryck i översiktsplanen ha olika
styrka och olika lidsperspektiv i skilda delar av kommunen. Jag skall nu med
några exempel belysa hur prövning­en i bygglovsärenden kan utfalla i olika
slags områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bevarandeområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt bevarandeområde kan vara
angivet i översiktsplanen för att man vill slå vakt om ett kulturpräglat
jordbrukslandskap med inslag av bebyggelse som är karakteristisk för trakten,
ägoindelning med stenmurar, odlingsrö-sen och fornminnen av olika slag. Området
kan t, o, m. vara av riksintresse enligt NRL, Om någon vill bygga ett nytt hus
inom området, får detta effekter i flera avseenden. Det nya huset bör inpassas
i landskapet så att del ansluter till det lokaliseringsnönster som den äldre
bebyggelsen har. Material och färg bör också till sin karaktär ansluta till det
för trakten typiska. Del viktiga är att de särdrag som bär upp det
kulturhistoriska värdet i området inte äventyras. Ansökan om ett väl utformat
men störan­de placerat hus bör därför avslås. Likaså bör lov kunna vägras till
ett hus som har en lämplig placering men en storlek och utformning som inte
står i samklang med miljön i området. Endast i undantagsfall lorde det
kulturhis­toriska värdet utesluta vaije form av ny bebyggelse. I så fall är
områdets karaktär sä unik att områdets skydd och vård bör behandlas genom
detalj­plan, områdesbestämmelser eller naturreservat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan typ av bevarandeomräden i
översiktsplanen kan avse atl säkerställa jordbruksmark för framUda produktion.
Ett sådant mål innebär naturligtvis stor restriktivitet mot åtgärder som kan komma
atl störa en fortsatt rationell jordbruksdrift. Ny bebyggelse kan här försvåra
en lämplig arrondering, störa brukningscentrum, försvåra markbearbetning,
gödning, besprutning etc. Kompletterande bebyggelse i anslutning Ull befintliga
boningshus kanske däremol kan Ullåtas, om PBL:s övriga krav uppfylls och
detaljplanekravet inte gör sig gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplaners områdesindelning
skall vara översiktlig och blir där­med ganska grov. Ett störte
landskapsavsnilt kan därför komma att redo­visas som jordbruksområde, fastän
det kanske innehåller rätt stora områ­den med skog, impediment, betesmark,
våtmarker m. m. Av riktlinjerna i översiktsplanen bör då framgå hur
bebyggdsemöjlighelerna ler sig i de delar som inte direkt berör den öppna
jordbruksmarken. Här kan det mycket väl tänkas alt en viss bebyggelse både är
möjlig och kanske till och med önskvärd. Riktlinjer av positivt vägledande art
skall här ses som råd och upplysningar lill enskilda om hur det allmänna
intresset gör sig gällan­de vid lokalisering av bebyggelse i området.
Beträffande öppna landskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1734&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;717&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan riktlinjerna också innehålla viss ledning för
byggnadernas lämpliga 8 kap. 12 § utformning. Sökanden bör naturiigtvis så
långt som möjligt beakta dessa rikllinjer vid utformningen av sitt projekt. De
kan betraktas som en sorts rekommendationer till dem som önskar bygga.
Riktlinjerna kan emellertid - som jag tidigare sagt - inte vara bindande för
vare sig kommunen eller sökanden. En byggnads tillåtlighet avgörs slutligt
under hänsynstagande bäde till det allmännas och till sökandens intressen i
bygglovsärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens riktlinjer kan
vara ett uttryck för hur kommunen avser att säkerställa omräden av riksintresse
enligt NRL. 1 sådana fall då det råder enighet mellan staten och kommunerna om
hur detta starka allmänna intresse skall Ullgodoses anser jag det självklart
att enskildas intressen av att l.ex. uppföra nya byggnader i alll väsentligt
måste underordna sig det allmänna intresset. I själva verket kan kommunen här
sägas ha i uppdrag att behandla bygglovsärenden på elt sätt som är likartat för
likvärdiga områden i hela landet. Utrymme för lokala tolkningar finns
naturligtvis, men det är begränsat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etl annal slag av bevarandeområden
kan utgöras av närrekreationsom­råden för en lätort. Detta är etl lokalt
intresse men av stor allmän betydel­se. Ny bebyggelse skulle l.ex. kunna
utsläcka allemansrätten i området. Sådana byggnader, parkeringar, motionsspår
m.m., som gör områdel till­gängligt och är förenliga med den markanvändning som
kommunen har tänkt sig bör kunna tillåtas. Önskemål om privat bebyggelse kan
däremot endasi i undanlagsfall komma ifråga. Ansökningar som påtagligt inskrän­ker
tillgängligheten i området bör alltså bedömas restriktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett bevarandeområde i
översiktsplanen kan också syfta lill att säkerstäl­la möjligheten atl i
framtiden utvinna en viss naturresurs, som grus, malm, torv etc. Hur skall då
en bygglovsansökan behandlas? Del kan gälla ett hus eller en större anläggning,
t. ex. en skidlift. Här bör man ta hänsyn till det allmänna intressets
tidsmässiga aktualitet och dess ekonomiska värde i förhållande till den sökta
ålgärden. En långsiktig markanvisning i över­siktsplanen behöver exempelvis
inte hindra att man ger bygglov till en mindre, lätt flyttbar byggnad. Den
enskildes intresse av alt utnyttja mar­ken kan man eventuellt tillmötesgå under
en betydande tidsperiod, kanske upp lill 20 år. Innan naturresursen i fråga
exploateras någon gång i framti­den, kan det många gånger vara möjligt att låta
marken nyttjas enligt den enskildes önskemål. Reglerna om lov för tillfällig
åtgärd i 14 8 kan här komma till användning. En skidlift som innebär en större
investering och som breder ut sig över en slörre del av det bevarandevärda
områdel bör däremot inte ulan vidare tillålas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förändringsområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiklsplanen kan också redovisa
områden där marken avses få en annan användning inom kortare eller längre tid.
Jag väljer till en början som exempel en expansionszon för en tätort. Jag
förutsätter alt markreser-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1736&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;718&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vationen är välgrundad och markbehovet realistiskt bedömt.
1 detta fall 8 kap. 12 anser jag att det allmänna intresset bör ha betydande
genomslagskraft vid bedömning av etl bygglovsärende. Därmed vill jag inte säga
att alla ansök­ningar bör avslås. T. ex. etl upplag som inte är förenat med
några byggna­der bör kunna tillåtas för begränsad tid. Detsamma bör gälla
byggnader för tillfälligt bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökningar om bygglov för mer
varaktiga ändamål mäste emellertid behandlas mot bakgrund av de planer som. kommunen
har för tätortens expansion. Jag föreställer mig att syftet med den avsedda
markanvänd­ningen ofta hindrar att bygglov lämnas till olika åtgärder som på
etl olämpligt sätt begränsar kommunens möjligheter atl senare åstadkomma en god
miljö i områdel. Men det kan också finnas åtgärder som är väl förenliga med
kommunens avsikter i området. I sådana fall bör kommunen kunna gå den enskilde
tillmötes och bevilja ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett annat förändringsområde kan
avse reservat för framtida vägutbygg­nad eller en störte ledning. Marken är
alltså i översiktsplanen reserverad för elt visst ändamål som har stor
betydelse för kommunens fysiska struk­tur, men anläggningens huvudman — som
ofta kan vara staten eller något privat företag - har inte kommit så långl i
projektering och förberedelse att markförvärv har aktualiserats. Här anser jag
emellertid att del är ett mycket starkl allmänt intresse alt marken verkligen
är tillgänglig för an­läggningen när genomförandel närmar sig. Under
förutsällning att markre­servationen fortfarande har aktualitet - om än på lång
sikl - bör över­siktsplanen i denna del i praktiken ha avgörande inverkan vid
bygglovs­prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddsområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S. k. skyddsområden i
översiktsplanen kan avse alt skydda forisati drift av en miljöstörande anläggning
eller en viktig allmän anläggning, l.ex. en vattentäkt. Bebyggelse med
avloppsulsläpp måsle här av hygieniska skäl kunna avvisas. Riktlinjer till
skydd för sådana samhällsintressen får anses ha en avgörande inverkan på
möjligheterna atl bygga eller göra andra ingrepp i miljön. Här anser jag därför
atl enskilda intressen av att t. ex. få bygga hus som regel måste vika, eller
att projektet i vart fall måsle ges ett sådant tekniskt utförande som
lokaliseringen kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt annat skyddsområde kan vara
utlagt kring en anläggning som tjänar ett väsenUigt statligt samhällsintresse,
l.ex. en militär anläggning, ett kärnkraftverk eller en högspänningsledning.
Översiktsplanens riktlinjer utgör i sådana fall ofta en upplysning om
restriktioner som redan gäller enligt annan lagstiftning. Avsikten är atl värna
om den enskildes säkerhet och hälsa. Sådana riktlinjer i översiktsplan måste
givetvis - för den enskildes bästa - få avgörande betydelse så länge
anläggningen i fråga är i drift. Men jag vill även här stryka under behovet av
en realprövning i varje enskilt fall. Uppförande av ett frilidshus i närheten
av en militär anläggning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1738&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;719&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
många gånger, liksom hittills skett, tillåtas om anläggningens funktion      8
kap. 12 § inte störs nämnvärt. Jag förutsätter att byggnadsnämnden samråder med
militära myndigheter i dessa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att bygga hus för enskill ändamål inom
skyddsområden för kärnkraft­verk, högspänningsledningar etc, kan emellertid
inte komma i fråga, Sam­ma rigorösa skydd har t, ex, fornminnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra siycket, som behandlar rätten att få lov till
s, k, kompletteringsåt­gärder, har utformats i överensstämmelse med förslaget i
den allmänna motiveringen (avsnitt 12,3), Denna rätt tillkommer ägare av en-
eller tvä­bostadshus utanför detaljplanelagt område. Den prövning som skall
göras beslår i att byggnadsnämnden skall bedöma om åtgärden kan antas uppfyl­la
kraven i 3 kap. I övrigi kan kompletteringsåtgärderna hindras bara om tillstånd
till expropriation har lämnats eller kommunen antagit vissa om­rådesbestämmelser
som reglerar åtgärderna. Enligt andra stycket kan kompletteringsåtgärder
vägras, om de strider mot områdesbestämmelser enligt 5 kap. 168 3 eller 4.
Begränsningen Ull punkterna 3 och 4 har en väsenllig betydelse för omfattningen
av rätten till kompleileringsålgärder. Det innebär bl. a. att
områdesbestämmelser, som slår fast elt visst ändrat ändamål med
markanvändningen (5 kap. 168 2), inte kan träffa komplette­ringsätgärder på en
fastighet, som i fråga om sitt användningssätt strider mol det nya ändamålet
enligt bestämmelserna. En regel med motsatt innebörd skulle öppna möjligheter
alt på ett enkelt sätt för lång tid framåt förbjuda all byggnadsverksamhet,
dvs. även smärte förbättringar och kom­pletteringar. Detla skulle uppenbarligen
strida mot en av grundtankarna bakom reformen, nämligen att dagens
nybyggnadsförbud måste avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De begränsningar i rätten till
kompletteringsåtgärder som kan införas genom områdesbestämmelser är i huvudsak
att byggnads- eller bruksarean för fritidshus kan maximeras, att
skyddsbestämmelser för särskilt värde­fulla byggnader eller bebyggelsemiljöer
kan utfärdas och att kraven i övrigt i 3 kap. på placering, utforming och
utförande av byggnader kan preci­seras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör särskilt framhållas alt delaljplanekravei
enligt 5 kap. 1 8 inte kan åberopas som avslagsgrund när det gäller
kompletteringsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 23 8 detla kap. kan byggnadsnämnden besluta
om anstånd med avgörandet av ansökningar om bygglov. Den möjligheten kan
användas, om kommunen l.ex. vill hindra en kompletteringsåtgärd genom att expro­priera
den berörda fasligheten eller genom att anta områdesbestämmelser, som närmare
reglerar hur kompletteringsåtgärder skall utföras. Byggnads­nämnden kan då
skjuta upp avgörandet en viss tid i avvaktan på att expropriationstillstånd
lämnas eller områdesbestämmelser antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller expropriationstillstånd innebär mitt förslag en viss avvi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1740&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;720&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kelse
frän det remitterade lagförslaget, vari föreskrivs att lov till komplet- 8 kap.
12—13 §§ teringsåtgärder får vägras om kommunen har lämnats Ullstånd atl expro­priera
den fastighet eller den fastighetsdel där åtgärden skall utföras. Lagrådet har
föreslagit (yllrandet s. 86) att bestämmelsen härom utformats sä att den
omfattar alla fall av expropriation, dvs. även när staten eller enskild får
expropriationstillstånd. För egen del har jag ingen erinran mot den princip som
lagrådets förslag grundas på. Att en bestämmelse med denna innebörd tas in i 12
8 — på det sätt jag föreslog i det remitterade lagförslaget - men inte i de
paragrafer som behandlar förutsättningarna för bygglov i andra situationer och
för rivningslov och marklov anser jag emellertid vara något missvisande. Bakom
mitt förslag ligger nämligen tanken all ett tillstånd lill expropriation kan
utgöra grund för anslag på ansökningar om lov av alla slag. Detta framstår som
en självklar konse­kvens av 23 8 och i viss män även av 15 8, Någon uttrycklig
regel om delta har därför inte tagits in i 12 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse som i sak motsvarar 11 8 tredje
stycket har tagits in i tredje stycket av förevarande paragraf Bestämmelsen
innebär att de be­gränsade prövningsgrunderna i andra stycket gäller för yttre
och inre åtgärder med byggnader av alla slag, dvs, inte bara bostadsbyggnader
med högst två bostadslägenheter. Sådana ändringar skall alltså inte lämplighets­prövas
och inte heller prövas mot bakgrund av detaljplanekravet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen kommer sannolikt inte att få samma
principiella betydel­se som 11 8 tredje stycket, men den kan ändå få praktisk
effekt i vissa fall. Det viktigaste fallet torde bli atl detaljplanekravet inte
får åberopas som avslagsgrund. Ett annat exempel är när invändiga ändringar
skall göras i en byggnad som ligger i ett område där kommunen har tänkt sig en
annan och förändrad markanvändning på sikt. Att byggnaden på det sättet
&amp;quot;ligger fel&amp;quot; enligt vad en lokaliseringsprövning skulle utvisa utgör
alltså inte hinder för bygglov till de invändiga ändringarna. Innebörden av
tredje stycket är korl uttryckt att yttre och inre åtgärder skall prövas enbari
mot bakgrund av dels egenskapskraven i 3 kap. och dels vissa angivna om­rådesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket reglerar möjligheterna att lämna
bygglov som innebär mindre avvikelser från områdesbestämmelser, 1 den frågan
vill jag hänvisa till vad jag i anslulning till 11 8 femte styckel har anfört
om möjligheterna till avvikelser från detaljplaner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
5    Med kompletteringsåtgärder avses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    uppföra
komplementbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.    göra
mindre tillbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1742&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;721&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3,     utföra sådana inre åtgärder i byggnader som
anges i I 8 första siycket       8 kap. 13-14 §§&lt;br&gt;
4-6 och sådana yttre åtgärder pä byggnader som anges i 3 8 första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styckel 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4,     utföra underhållsåtgärder på sådana
byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;
125.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande
rätt, bygger på en be­stämmelse i 8 kap. 11 5 andra stycket i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad lagrådet har förordat (yttrandet
s, 87) har definitionen av begreppet kompletteringsåtgärder fått bilda en egen
paragraf, som re­daktionellt har utformats på det sätt som lagrådet har
föreslagit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fyra punkter räknas de olika
kompletteringsåtgärderna upp. Punkt4, som avser underhållsåtgärder, har
tillagts på lagrådets förslag (yttrandet s. 87), Jag anser inte att det
resonemang som jag i den allmänna motivering­en (avsnitt 12,3,2) har fört om
komplelleringsåtgärderna här behöver ut­vidgas annat än pä en speciell punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnader men även när en ny byggnad
uppförs kan det uppstå tveksamhet om hur man skall bedöma små, successiva
förändringar av verksamheten på en fastighet, om förändringarna i ett längre
tidsperspek­tiv gör att användningssättet blir ett helt annat än det
ursprungliga. Varje åtgärd för sig kanske inte får väsentliga effekter för
kommunens planering, men om man betraktar åtgärderna sammantagna kan de tänkas
ha sådana konsekvenser att byggnadsnämnden behöver tillgripa ett bredare
register av prövningsgrunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturligtvis går det inte alt i lagen införa en
generell föreskrift som anger i vilket utvecklingsskede en verksamhet skall
vara för att en bygglovsansö­kan inte längre skall behandlas enligt reglerna
för kompletteringsätgärder. Sannolikt kommer det många gånger att falla sig
naturiigl atl fastställa när en sädan kritisk punkt har uppnåtts. Bedömningen i
den frågan bör göras med hänsyn tagen till alla förbättringsåtgärder som har
skett under utveck­lingens förlopp. Man är alltså inte hänvisad till att
isolerat betrakta den senast sökta åtgärdens effekter utan får gä tillbaka till
hur läget ursprungli­gen var,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§ Kan bygglov inte lämnas på grund av bestämmelserna i 11 eller 12 5, får
bygglov för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det. Sådant lov skall
lämnas, om den ansökta ålgärden har stöd i en detaljplanebestäm­melse om
tillfällig användning av byggnad eller mark,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ett bygglov som avses i första stycket får medges
att en byggnad eller annan anläggning uppförs, byggs till eller i övrigt ändras
och atl en bygg­nads eller en byggnadsdels användning ändras. Lovet skall
lämnas för högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem
år i sänder. Den sammanlagda tiden fär dock inte överstiga tjugo är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen handlar om bygglov för tillfälliga
åtgärder och motsvarar 56 5 2 mom, andra stycket byggnadsstadgan, 13 kap, 26 5
andra stycket i utred­ningsförslaget och 8 kap, 12 5 idet remitterade
lagförslaget. Jag har tidigare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1744&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;722&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;behandlat tillfällig markanvändning i den allmänna
motiveringen (avsnitt 8 kap. 14 § 8.3.2) och i anslulning till 5 kap. 7 8
första styckel 9. En nyhet i mitt förslag är all tillfälligt lov kan ges även
för ändring av en byggnads användnings­sätt och atl del ändrade
användningssättet kan gälla även en del av en byggnad. På så sätt kan l.ex.
nägra lägenheter i ett flerbosladshus under en lid användas för ett
provisoriskt ändamål, t.ex, till förskola, fritidshem eller skollokaler. Man
kan ocksä tänka sig möjligheten atl bostäder tillfäl­ligt omvandlas till kontor
i samband med stadsförnyelse eller ombyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke tar upp
bäde de fall dä lov för tillfällig åtgärd fär lämnas och de fäll dä sådant lov
skall lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det remitterade förslaget har
paragrafens tillämpningsområde oavsikt­ligt blivit alltför begränsat. De
åtgärder som får omfallas av lovet angavs där vara uppförande och ändring av
användningssättet. Givetvis bör även Ullbyggnad, ombyggnad och övriga ändringar
innefattas i möjligheten att lämna lov för tillfälliga åtgärder. Laglexten har
justerats i enlighet härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av första stycket framgår att lov
för tillfällig åtgärd får lämnas, om permanent bygglov inte kan ges pä grund av
bestämmelserna i 11 eller 12 8. Finns det förutsättningar för ett permanent
lov, skall sådant lov alltså lämnas, om sökanden begär det. 1 det remitterade
lagförslaget föreskrivs som ytterligare en förutsällning för lov till en
lillfällig åtgärd atl marken eller byggnaden inte genast behöver tas i anspråk
för det mer långsiktiga ändamålet enligt planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådel påpekar (yttrandet s.
87) behöver detta villkor inte anges. Någon rätt till sådant bygglov föreligger
nämligen inte i annat fall än som avses i andra styckel. Om marken behöver tas
i anspråk för det avsedda ändamålet, kan sökandens begäran avslås utan att
denna avslagsgrund är uttryckligen angiven i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket föreskrivs vidare
att lov till en tillfällig åtgärd skall lämnas, om ålgärden stämmer överens med
en detaljplanebestämmelse om tillfällig markanvändning. Av 5 kap. 7 8 första
siycket 9 framgår att sådana planbestämmelser kan meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tiden för bygglov enligt första
.»tycket är enligt andra stycket väsentligt längre än den tid som anges i 56 8
2 mom. andra stycket byggnadsstadgan. Byggnaden får nämligen finnas kvar i
högst tio är, men byggnadsnämnden kan på ansökan medge förlängning av tiden med
högst fem är i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga tjugo år.
När liden har gått ut, skall den tillfälliga markanvändningen upphöra. Om så
inte sker. kan byggnadsnämnden tillämpa bestämmelserna i lOkap för att
åstadkomma rättelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av synpunkler från några remissinstanser
vill jag fram-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1746&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;723&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälla att det enligt min mening inte kan finnas nägra
betänkligheter från     8 kap. 14-15 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rättssäkerhetssynpunkt
med bygglov för tillfälliga åtgärder. Del kan alltså&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte vara
till nackdel för den enskilde atl under så lång tid ha bara ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådant lov
till stöd för sin markanvändning. Man mäste nämligen se delta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som en
möjlighet i reserv för det fall att den gällande planen lägger hinder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för ett
permanent lov. Reglerna om lov för tillfälliga åtgärder är med andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ord
uppställda i sökandens intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 8 Om bygglov har vägrats till en viss åtgärd pä grund
av att tillstånd till expropriation har lämnats och tillståndet har upphört att
gälla, får en ny ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på samma grund
förrän tio år har förflutit frän den dag då det första tillståndet till
expropriation medde­lades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 13 kap.
398 i utredningsförslaget och 8 kap. 14 8 i det remitterade lagförslaget,
innehåller en spärr mot att byggnads­nämnden upprepade gånger vägrar lov till
kompletteringsåtgärder på grund av att kommunen ansöker om tillstånd till
expropriation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har (yttrandet s. 89)
anfört skäl både för och emot en regel av den föreslagna innebörden men stannat
för slutsatsen atl bestämmelsen fyller sin plats som elt skydd för den
enskilde. I enlighet med lagrådets förslag har regeln utformats så att den kan
tillämpas inte bara när det är kommunen som önskar expropriera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framgår av specialmotiveringen
till 12 8 kan bygglov vägras, om expropriationstillstånd har meddelats
belräffande den fastighet eller fas­tighetsdel där åtgärden skall vidtas. I
förevarande paragraf behandlas det fallet att exproprialionslillslåndet inte
har utnytljats utan upphört alt gälla. Byggnadsnämnden är då förhindrad att
skjuta upp avgörandet av en ny bygglovsansökan om samma åtgärd i avvaktan på en
ny ansökan om tillstånd till expropriation. Delta hinder för nämnden gäller
under en tid av tio år. Först när tioårsperioden har gått till ända, kan alltså
en ny bygglovs­ansökan beträffande samma åtgärd avslås på nytt av samma skäl,
om förutsättningarna för delta i övrigt är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i förevarande
paragraf hindrar dock inte byggnads­nämnden att när som helst, dvs. även under
tioårsperioden, besluta om anstånd med avgörandet av en ny ansökan om lov i den
situation jag nyss beskrev, därför att kommunen vill anta, ändra eller upphäva
en detaljplan eller områdesbestämmelser. Bestämmelser om detta finns i 23 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 motsats till vad Näringslivets
byggnadsdelegation hävdar i sitt remiss­svar anser jag inte att det krävs en
ändring i exprqpriationslagen som hindrar förlängning av
expropriationstillstånd. De nuvarande reglerna i ämnet (3 kap. 6 8 ExL) är
tillräckligt restrikUva för att den enskildes iniressen skall få del skydd som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;724&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rivningslov
och marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 kap. 16—17 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 8
Ansökningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller&lt;br&gt;
byggnadsdelen behövs för bostadsförsörjningen eller bör bevaras på grund&lt;br&gt;
av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömäs­&lt;br&gt;
siga eller konstnärliga värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar till viss del 13kap, 408 i
utredningsförslaget och grundas på 8 kap, 15 5 i det remitterade lagförslaget,
I sak kan den närmast jämföras med 35 a 5 byggnadslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen anges de två möjliga grunderna för att
vägra rivning, nämli­gen hänsynen till bostadsförsörjningen och önskemålet att
bevara histo­riskt, kulturhistoriskt, miljömässigl eller konstnärligt värdefull
bebyggelse. Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 13.1.3) närmare
utvecklat vad som skall läggas in i dessa båda prövningsgrunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i anslutning till 15 5 i det
remitterade förslaget anfört följande (yttrandet s.890:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grund för att vägra rivning är enligt
förevarande paragraf önskemålet att bevara kulturhistoriskt eller miljömässigt
värdefull bebyggelse. Av den allmänna motiveringen (s. 223) framgår att ansökan
om rivningslov inte heller skall bifallas om bebyggelsen är värdefull ur
historisk eller konstnär­lig synpunkt. Detta har beaktats i lagrådets förslag
(168). Härigenom får man ocksä överensstämmelse med 3 kap. 118 såvitt avser
bebyggelsens egenskaper, låt vara atl det särskilda krav som uppställs i
sistnämnda paragraf saknar motsvarighet här. Möjlighelen att vägra rivningslov
enligt förevarande 15 8 gäller således också andra byggnader än dem som enligt
3 kap. 11 8 har ett särskill bevarande värde. Av bestämmelsen bör tydligt framgå
att rivningslov kan vägras både om byggnaden i sig har angiven egenskap och om
den ingår i en bebyggelse av sådant slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets uttalande har beaktats och föranlett
vissa justeringar av lag­texten i förhållande lill det remitterade förslaget.
Med 3 kap. 11 8 avses i det nu föreliggande förslaget 3 kap. 12 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Om upprustningsåläggande enligt 28 bostadssaneringslagen&lt;br&gt;
(1973:531) har meddelals och åläggandet inte har förfallit, får rivningslov&lt;br&gt;
inte lämnas för den byggnad som avses med åläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rivningslov får inte heller lämnas för sådana
byggnader som avses i 3 kap. 12 8 och som omfattas av skyddsbestämmelser i en
delaljplan eller i områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 13 kap. 41 8 i
utredningsförslaget och - med en mindre justering - 8 kap. 168 i det
remitterade lagförslaget, föreskriver förbud alt meddela rivningslov i vissa
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen riktar sig alltså närmast lill
byggnadsnämnden, och dess syfte är att inskärpa vikten av att nämnden inte går
ifrån den bedömning av byggnadens bevarande värde som en gång har gjorts i ett
tidigare ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;725&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 kap. 17-18 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i första styckel motsvarar 56 8 4
mom. andra styckel byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket följer att, om skyddsbestämmelser
har meddelats i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, rivning inte kan
beslutas, med mindre planen eller bestämmelserna först ändras eller upphävs.
Rivnings­förbud följer ju direkt av skyddsbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill här ocksä erinra om det rivningsförbud som
följer av en bygg­nadsminnesförklaring enligt lagen (1960:690) om
byggnadsminnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
8    Ansökningar om marklov skall bifallas om den sökta åtgärden inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.    strider
mot detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhindrar eller försvårar det
berörda områdets användning för bebyg­gelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medför olägenheter för
användningen av sådana försvarsanläggningar eller andra anläggningar som avses
i 98 tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i annat fall medför störningar
för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Marklov får lämnas till åtgärder som innebär mindre
avvikelser från detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelserna är
förenliga med syftet med planen eller bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som tar upp prövningsgrunderna för
marklov, motsvarar 13 kap. 48 8 i utredningsförslaget. Motsvarande bestämmelser
i gällande rätt är 17 och 4085 byggnadslagen samt 54 8 1 mom. sista siycket
bygg­nadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt
13.2.5) gett en bakgrund till den föreslagna bestämmelsen. Den närmare
utformningen av paragrafen har skett i nära anslutning till lagrådets förslag
(yttrandet s.90). Bl. a. har andra stycket med bestämmelser om mindre
avvikelser från delaljplan eller områdesbestämmelser tillagts på lagrådets
förslag. De beslämmelser i det remitterade lagförslaget som handlade om marklovsprövning
inom friluftsområden har utgått på skäl som jag tidigare har anfört (avsnitt
5.4.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten atl söka marklov regleras 19 5. Första
stycket i nämnda paragraf behandlar åtgärder inom detaljplanelagt område som
ändrar höjd­läget för en tomt eller mark för allmän plats. Om det i planen
finns bestämmelser om sådana höjdlägen, prövas ansökningar om marklov mot den
planbestämmelsen. Det blir då punkl 1 i förevarande paragraf som tillämpas.
Anges inga höjdlägen i planen, sker marklovsprövningen i stället enligt någon
av de övriga punkterna, i de flesta fall punkt 4. Samma prövningsgrunder
tillämpas, om kommunen enligt 9 5 andra stycket har beslutat införa
marklovsplikt för trädfällning eller skogsplantering inom etl område med
detaljplan. Om planen inte innehåller någon bestämmelse av förbudskaraktär, som
kan ligga till grund för marklovsprövningen enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1752&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;726&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;punkt I i förevarande paragraf, lär prövningen i stället
göras mol bakgrund      &amp;lt; kap. 18—19 §§ av antingen punkt 2 eller punkt 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 8 kap, 9 5 tredje stycket
framgår atl kommunen i två fall genom områdesbestämmelser kan införa
marklovsplikt, nämligen inom blivande bebyggelseomräden och i vissa skydds-
eller säkerhetsområden. Av 5 kap, 16 5 6 följer att kommunen genom områdesbestämmelser
också har möjlig­het alt utfärda materiella bestämmelser om hur
marklovsprövningen bör utfalla, dvs, vilka åtgärder som är tillåtna och vilka
som är förbjudna. Har sådana bestämmelser utfärdats, får enligt punkt 1 i
förevarande paragraf marklov vägras, om den sökta åtgärden strider mot
områdesbestämmel­serna. Det finns emellertid ingel krav på att kommunen genom
områdes­bestämmelser måste ange hur prövningen av marklovsansökningar skall
ske. Det kan sålunda mycket väl tänkas alt kommunen anser det tillräckligt att
marklovsplikt införs och att det därefter från fall till fall får avgöras vilka
ansökningar om marklov som kan bifallas och vilka som måsle vägras. Ett sådant
förfaringssätt kan användas i alla de situationer som beskrivs i 95 tredje
slyckei. De prövningsgrunder i förevarande paragraf som då blir aktuella är
punkt 2 beträffande åtgärder i blivande bebyggel­seområden saml punkt 3
belräffande åtgärder inom skydds- eller säker­hetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 14 kap. 8 5 har markägaren i
vissa fall rätt till ersättning om marklov vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av lovärenden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generella bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §    Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov,
rivningslov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökningar om lov skall göras hos
nämnden. Ansökningarna skall vara skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får
ansökan dock göras muntligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om prövning av bygglov
eller marklov utan ansökan finns i 10kap. 19 5 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen motsvarar 55 5 1 mom.
första stycket byggnadsstadgan och 13kap. 10§ i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På lagrådels förslag (yttrandet
s.92) har i första styckel uttryckligen angells att det är byggnadsnämnden som
prövar ansökningar om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln är att ansökning;ar om
bygglov, rivningslov och marklov skall göras skriftligt. Under förutsättning
att det är fräga om enklare åtgärder kan ansökningen också göras muntligt.
Utredningen har inte föreslagit nägon begränsning i fråga om möjligheten att
göra muntliga ansökningar. På förslag av vissa remissinstanser har emellertid,
i likhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1754&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;727&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med vad som gäller i dag, möjligheterna att göra muntliga
ansökningar 8 kap. 19—20 §§ begränsats till enklare åtgärdei. Så kan vara
fallet när det inte krävs ritningar i egentlig mening. Att i lagen närmare
precisera dessa åtgärder är dock inte möjligt. Det mäste ankomma på
byggnadsnämnden att avgöra när en muntlig ansökan kan användas. Om en ansökan
har gjorts muntligt och den enligt byggnadsnämndens mening inte kan avgöras
utan handling­ar, bör sökanden hänvisas att komplettera ansökningen. Det
innebär alltså att den enskilde inte får någon ovillkorlig rätt atl göra sin
ansökan muntligt. Eftersom det ligger ocksä i byggnadsnämndens intresse och
skyldighet att åstadkomma förenklingar, kan man emellertid enligt min mening på
goda grunder utgä från atl nämnderna så långt det är möjligt kommer att
tillämpa förfarandet med muntliga ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På vissa håll handläggs i dag
muntliga ansökningar på så sätt att den tjänsteman som tar emot ansökningen
antecknar på en särskild blankett vilken åtgärd ansökningen avser, var åtgärden
skall utföras och annat som är av betydelse. Som lagrådel har påpekat
(yttrandet s,92) bör det också antecknas när ett ärende om bygglov anhängiggörs
vid byggnadsnämnden, eftersom detta kan ha betydelse för rätt till ersättning
enligt 14kap, 5 5, Stadsarkitekten, som i flertalet kommuner har rätt att
bevilja bygglov för enklare åtgärder, prövar därefter den ansökta åtgärden,
undertecknar blanketten och sänder den lill sökanden som bevis pä att denne
fått byggnadslov. En kopia av blanketten arkiveras sedan hos nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om de uppgifter som sökanden lämnar
muntligt behöver undersökas närmare, kan nödvändig kontroll göras i nämndens
arkiv, hos någon annan nämnd eller vid besök på platsen. Råder nägon oklarhet i
fråga om den sökta åtgärden, bör givetvis samråd ske med sökanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är naturligtvis inte nödvändigt
alt ansökan antecknas på en särskild blankett. Det måste dock av en handling
framgå dels vilken åtgärd det är fråga om och var den skall vidlas, dels att bygglov
beviljas och datum för beslutet. Det är viktigt att sökanden får en bekräftelse
på att ansökningen finns registrerad hos nämnden. Bekräftelsen kan ha formen av
elt lämnat bygglov, en begäran om kompletterande handlingar och liknande eller
helt enkelt en underrättelse om atl nämnden har mottagit ansökningen och vad
denna enligt nämndens uppfattning avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 10 kap. 19 5 andra stycket finns
bestämmelser om att byggnadsnämn­den i vissa fall kan pröva frågan om bygglov
eller marklov utan ansökan, när åtgärden har vidtagits utan lov. En hänvisning
lill detta stadgande har gjorts i tredje styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8    När ansökan görs, skall de ritningar,
beskrivningar och uppgifter i övrigt lämnas in som behövs för prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är ansökningshandlingarna ofullständiga, får
byggnadsnämnden förelag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1756&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;728&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ga sökanden atl avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs
inte föreläggan-      8 kap. 20 § del, får ärendet avgöras i befintligt skick
eller ansökningen avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Följs inte ett föreläggande enligt
11 8 andra stycket, får ärendet avgöras i befintligt skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förelägganden som avses i andra och
tredje styckena skall innehålla en upplysning om verkan av att föreläggandet
inte följs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket motsvarar 55 8 1
mom, andra styckel byggnadsstadgan och 13 kap, 11 8 första stycket i
utredningsförslaget, I 55 5 byggnadsstad­gan finns ganska detaljerade
föreskrifter om vilka slag av handlingar som skall fogas till ansökningen eller
som senare kan tillföras ärendet. I före­varande paragraf har, i enlighet med
utredningens förslag, tagits in mer allmänt hållna bestämmelser som anger att
ansökan skall åtföljas av de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt
som behövs för att den sökta åtgärden skall kunna prövas. Det innebär bl. a.
att byggnadsnämnden alll efter åtgärdens art kan bestämma atl vissa handlingar,
l.ex. nybyggnads­karta, kan undvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om ansökningar som avser
ny- och lillbyggnader krävs i regel en situationsplan över tomlen. Denna bör
normalt vara grundad på en ny­byggnadskarta. Detta är vikUgl för att bl. a.
va-anläggningar, kraftledning­ar, fornlämningar, servitut och nyltjanderätler
skall kunna redovisas. Del är också nödvändigt för att ge besked om vilka
sakägare, l.ex. grannar, som berörs av ålgärden, eftersom dessa enligt 22 8 i
vissa fall skall lämnas tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadskarta bör dock kunna
undvaras i många fall, l.ex. vid till­byggnader långt från tomtgräns, vid
uppförande av komplementbyggnader osv. Det är i så fall byggnadsnämnden som
avgör i vilka fall nybyggnads­karta inte behöver ges in. Det bör observeras att
nämnden därvid enligt 11 kap, 1 5 andra stycket skall ta lill vara
möjligheterna atl förenkla för den enskilde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadskartor upprättas av
byggnadsnämnden, I de fall nämnden anser all en nybyggnadskarta är nödvändig är
nämnden enligt 11 kap. 2 5 andra stycket skyldig att tillhandahålla sädan
karta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till 29 8
återkommer jag något Ull frågan om vilka handlingar som behöver ges in lill
byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket, som motsvarar
55 5 2 mom, byggnadsstadgan och 13 kap. 115 andra stycket i utredningsförslaget
kan byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa brister i ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
byggnadsnämnden får avgöra ärendet i befintligt skick, om sökanden inte
kompletterar sin ansökan inom den föreskrivna tiden. En ansökan kan emellertid
vara så ofullständig att den över huvud taget inte går att pröva i sak. Därför
har, som flera remissin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1758&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;729&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stanser
också har föreslagit, i andra stycket tagits in en möjlighet för      8 kap.
20-21 §§ byggnadsnämden all avvisa ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del bör påpekas atl byggnadsnämnden enligl 8 5
förvaltningslagen (1971: 290) under vissa förutsättningar är skyldig att
vägleda sökanden om ansökningshandlingarna är ofullständiga och om vägledning
behövs för att sökanden skall kunna ta till vara sin rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 11 8 andra siycket kan byggnadsnämnden
förelägga en bygglovs­sökande att ansöka om förrättning för
fastighetsindelning. Följden av att föreläggandet inte följs bör som lagrådet
har anfört (yttrandet s. 86) regle­ras i förevarande stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 föreläggandet skall sökanden upplysas om vilka
följder det kan få om föreläggandet inte följs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
8 Även om en åtgärd med byggnader, andra anläggningar, anordning­ar eller mark
inte kräver lov enligt 1 -9 88, skall byggnadsnämnden, om det begärs, pröva
frågan om lov till åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i denna lag om lov skall tillämpas i
ärenden enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen ger möjlighet att påkalla
byggnadsnämndens prövning av sådana åtgärder som inte kräver lov. En
motsvarighet till paragrafen finns i 548 4mom. byggnadssladgan och 13kap, 128 i
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till stadgandet är bl, a, att även icke
bygglovspliktiga åtgär­der enligt 3kap, 95 andra stycket, 105 andra stycket 1
och 3 samt 14 och 18 58 skall uppfylla egenskapskraven i 3 kap. i skälig
utsträckning, samt alt de inte får utföras i strid mot detaljplan eller
områdesbestämmelser (5 kap. 36 5 första stycket). Eftersom byggnadsnämnden
sedan kan ingripa enligt lOkap. 12 och 14 SS om kraven inte har iakttagils i
tillräcklig utsträckning, kan del finnas ett intresse hos fastighetsägaren att
få åtgärden prövad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen i lagrådsremissen (s. 593)
anförde jag att ett ärende enligt 215, som l.ex, rör byggande, skall handläggas
som ett vanligt bygglovsärende och att bifall till ansökningen skall meddelas i
form av bygglov, Detla har föranlett följande uttalande av lagrådet (yttrandet
s,920:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten torde vara att i ärenden enligt denna
paragraf säväl materiella som processuella regler om bygglov - eller i
förekommande fall marklov och rivningslov - skall gälla. Lagrådet föreslår
därför etl tillägg till lagtex­ten enligt vilket bestämmelserna om lov i PBL
skall tillämpas i dessa ärenden. Bifall till en ansökan som avser det fallet
atl en byggande vill utföra en icke lovpliktig åtgärd i strid mol
planbestämmelser kommer därför - bortsett från möjligheten av lov till tillfällig
åtgärd - inte alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1760&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;730&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna
förenas med villkor om lidsbegränsning av lovet. Lagrådet vill       8 kap.
21—22 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anmärka att detta är en
ändring i förhällande till gällande rätt eftersom en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dispens enligt 67 5
byggnadsstadgan kan tidsbegränsas (se Bexelius s, 500),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av del föreslagna
tillägget följer också att de regler om statlig konlroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m,m. i 12kap. och om
överklagande i 13kap. som avser lov kommer att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gälla ärenden enligt nu
förevarande 21 5. Ett bifall eller avslag i ärende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt 21 5 inverkar ej på
frågan om huruvida åtgärden är bygglovspliktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detla har betydelse om del
blir aktuellt att tillämpa sanktioner enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan ansluta mig till vad lagrådet har anfört.
Andra styckel har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22
§ Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse be­reda kända
sakägare och de kända bostadsrätlshavare, hyresgäster och boende som berörs
samt sådan känd organisation eller förening som anges i 5 kap. 25 5 första
stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    innebär
en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.    skall utföras i ett område som inte omfattas
av delaljplan och åtgärden&lt;br&gt;
inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbe­&lt;br&gt;
stämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det fall som avses i 5 kap, 25 5 tredje stycket
första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden om lov får inte avgöras utan alt sökanden
undertättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och
tillfälle beretts honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra
ett ärende utan att så skett, om det är uppenbart onödigt atl sökanden yttrar
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med
lagrådets förslag, innehål­ler bestämmelser om kommunicering av ansökningar om
lov. Den motsva­rar närmast 13 kap, 13 5 i utredningens förslag. Någon direkl
motsvarighet finns inte i byggnadsstadgan. Grannar skall emellertid enligl 67 8
3 mom, erhålla tillfälle att yttra sig över ansökningar om undanlag från nybygg­nadsförbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt byggnadsstadgan finns alltså inte någon
direkt skyldighet att underrätta grannar och andra sakägare om ansökningar om
byggnadslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har anfört bl, a, följande i denna fråga (yttrandet s, 93):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningslagen (1971:290) är emellertid
tillämplig på byggnadsnämn­dens handläggning av sådana ärenden, där besluten
överklagas genom förvaltningsbesvär, I nämnda lag finns bestämmelser, 15 5, om
undertältd-seskyldighel, som innebär att nämnden i viss utsträckning har alt
kommu­nicera ansökningar om byggnadslov med t, ex, ägare av grannfasUgheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 I 5 andra styckel förvaltningslagen finns en
bestämmelse om lagens förhållande till avvikande regler i andra lagar eller
författningar som beslu­tats av riksdagen eller regeringen. Bestämmelsen slår
fast att sådana avvi­kande regler gäller framför det som är föreskrivet i
förvaltningslagen. Av specialmoliveringen till förevarande paragraf får anses
framgå att avsikten är att exklusivt reglera frågan om nämndens kommunikationsplikt
i lov-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1762&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;731&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärenden.
De bestämmelser som finns i 15 5 förvaltningslagen skall således      8 kap. 22
§ inte gälla vid sidan om bestämmelserna i förevarande paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig lill denna ståndpunkt, som alltså
klariägger att 22 5 &amp;quot;tar över&amp;quot; 15 5 förvaltningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har föreslagit upptar det nu
föreliggande förslaget. Pä grund härav har - i överensstämmelse med lagrådets
förslag - genom en uppräkning i första styckel angells vilka som vid sidan av
de kända sakägarna skall beredas tillfälle atl yttra sig över ansökningar om
lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förhållande till utredningens förslag har bl. a.
den ändringen gjorts att underrättelseskyldigheten inskränks till kända
personer eller organisatio­ner. Skälet till ändringen är att det för
byggnadsnämnden kan vara i det närmaste omöjligt att la reda på vaije
räuighetsinnehavare som berörs av elt visst ärende. Som känd bör emellertid
normalt räknas den vars rättighet är inskriven i fastighetsboken. Som lagrådel
har påpekat (yttrandet s.94) kan det emellertid inträffa alt inte heller dessa
rättsinnehavare kan påträf­fas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade lagförslaget gäller som
huvudregel att underrättel­sen skall sändas som rekommenderat brev eller på
annat säll som kan styrkas men att underrättelse till de boende inom viss
fastighet kan ske genom anslag inom fastigheten. I överensstämmelse med
lagrådets förslag (yttrandet s. 64 och 94) har nu kravet pä rekommenderat brev
slopats, och dessutom har genom en hänvisning till 5 kap. 25 5 tredje stycket
första meningen införts möjlighet att lämna underrättelse genom kungörelse i
ortstidning. Angående förutsättningarna för sådant kungörande hänvisar jag till
5 kap. 25 5 och specialmotiveringen till den paragrafen. Kungörelsen bör
innehålla en kortfattad upplysning om den sökta åtgärden och en uppgift om var
ansökningshandlingarna finns tillgängliga. Vidare bör na­turliglvis anges när
och till vem eventuella yttranden skall lämnas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det nu föreliggande förslaget innebär att det är
byggnadsnämnden som genom underrättelse skall bereda sakägare tillfälle att
yttra sig. 1 det remitterade lagförslaget föreskrivs - i syfte att underiätta
handläggningen -att nämnden kan bestämma att sökanden skall sköta
underrättelsen. Lag­rådet (yttrandet s.94) anser att motiven för att vältra
över ansvarei för kommuniceringen på sökanden är dåligt underbyggda, 1
lagrådets förslag har bestämmelsen därför fått utgå. Bl, a, med hänsyn lill att
det nu öppnas möjlighet att lämna underrättelse genom kungörelse i ortstidning
kan jag ansluta mig till lagrådels förslag. Den nyss nämnda bestämmelsen har
därför fått utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det härefter gäller frågan i vilka fall som
sakägare och andra intres­senter skall underrättas är följande att säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;732&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
sakägare skall lämnas tillfälle att yttra sig 8 kap. 22 § över alla ansökningar
om lov och all byggnadsnämnden skall ansvara för delta. Utredningen har
motiverat sitt förslag bl, a, med att det för alla parter mäste vara en fördel
att eventuella synpunkter och erinringar från grannar blir kända, innan
byggnadsnämnden fattar sitt beslul och inie först genom att grannarna
överklagar beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser kritiserar
förslaget och menar alt förfarandet är alltför tids- och resurskrävande,
särskilt i de fall när den ansökta åtgärden är medgiven i en detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar den grundinställning som
ligger bakom utredningens förslag och anser allt sakägarna i princiip skall
underrättas om och få tillfälle att yttra sig över ansökningar om lov.
Samtidigt måste emellertid förslaget utformas så att inte handläggning:en av
ärenden om lov blir alltför tungrodd och resurskrävande, I likhet med en del
remissinstanser anser jag sålunda atl underrättelse bör kunna undvaras om
ålgärden stämmer överens med en detaljplan eller med områdesbestämmelser, I
dessa fall har sakägarna och andra intressenter haft tillfälle att tillvarata
sina intressen vid planens eller bestämmelsernas tillkomst. Någon
underrättelseskyldighet bör inte heller föreligga i fråga om
kompletteringsåtgärder som skall företas i områ­den utan detaljplan. Sådana
åtgärder har normalt så begränsad omgiv­ningspåverkan att grannar och andra
sakägare inte berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har
anfört har i 22 8 första stycket tagits in bestämmelser som anger i vilka fall
undertättelse skall ske. Enligt punkl 1 skall sakägare och andra intressenter
beredas tillfälle att yttra sig beträf­fande ansökningar som innebär mindre
avvikelse frän en detaljplan eller områdesbestämmelser. Förutsättningarna för
att medge sådana avvikelser anges i 115 femte stycket och 12 5 fjärde stycket.
Punkt 2 handlar om åtgärder utanför omräden med detaljplan. I dessa fall skall
tillfälle till ytlrande lämnas, såvida inte ansökningen avser kompletteringsåtgärder
enligt 13 5 eller åtgärder som - i de avseenden som berör sakägare och övriga
intressenter — är reglerade i områdesbestämmelser. Så kan vara fallet l.ex. i
elt fritidshusomräde, där byggnadernas storlek, utformning och läge har
fastlagts i bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är ingenting som hindrar atl
sökanden inhämtar yttrande från gran­nar och andra sakägare redan innan ansökan
görs och bifogar yttrandena till ansökningen. Detta är ett förtärande som ofta
tillämpas i dag och som kan bidra till att ärendet får en kortare
handläggningstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 iredje stycket har paragrafen på
lagrådets förslag (yttrandet s.93) kompletterats med en bestämmelse om att
ärenden normalt inte får avgö­ras med mindre kommunikationsskyldighelen
gentemot sökanden har bli­vit fullgjord. Bestämmelsen är föranledd av att
paragrafen är avsedd att uttömmande reglera kommunikationsskyldighelen i
lovärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1766&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;733&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23
8 Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en 8 kap. 23 §
ansökan om lov avser eller påbörjas arbete för att anla. ändra eller upphä­va
detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör bygg­naden eller
marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgö­randet om lov till dess
alt ärendet om expropriationslillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats.
Om kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det atl ansökningen om
lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 13kap. 37, 38
och 44 85 i utred­ningsförslaget samt 8kap. 13 5 och 17 5 andra stycket i det
remitterade lagförslaget behandlar tidsfristerna för avgörande av ärenden om
lov. Det finns ingen direkt motsvarighet till dessa bestämmelser i gällande
rätt. 1 viss män kan de dock jämföras med de möjligheter som i dag finns att
utfärda nybyggnadsförbud. En avgörande skillnad är dock alt tiden enligl mitt
förslag inte kan förlängas utöver vad som anges i bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till en början vill jag framhålla att i paragrafen
har sammanförts regler om anstånd med avgörandet av alla slag av lov, dvs. även
marklov. Detta är en lagteknisk lösning, som lagrådet har förespråkat
(yttrandet s. 87 O och som jag anser utgör en förbättring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget är huvudregeln att
ärenden om bygglov och rivningslov skall avgöras snarast möjligt och senast
inom ell år. Att i lovärenden sätta upp en allmän tidsfrist på ett är är
emellertid inte lämpligt, anser lagrådet, som här anför bl, a, följande
(yttrandet s, 88):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sådan regel kan nämligen tas till intäkt för atl
anmärkning om bris­tande snabbhet inte kan riktas mol byggnadsnämnden, ifall
avgörandet sker inom elt år. Det är emellertid tveksamt om PBL över huvud taget
bör uppta någon generell regel om snabbb handläggning. Ärenden skall alltid
avgöras så skyndsamt som är möjligt. En regel härom har därför knappast sin
plats i en speciallag, 1 förvaltningslagen finns ingen sådan bestämmelse.
Förvaltningsrättsutredningen har emellertid (se SOU 1983: 73 s, 560 före­slagit
en bestämmelse i ämnet utformad så att skyndsamhetskravet balan­seras mot
övriga huvudsakliga krav som bör ställas på verksamheten hos
förvaltningsmyndigheter. Lagrådet har i sitt förslag inte tagit upp en sär­skild
bestämmelse om skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har ingen erinran mot vad lagrådet anför, Nägon
särskild bestämmel­se om skyndsamhet har därför inte upptagils i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare en skillnad mellan det nu föreliggande
förslaget och lagråds­remissen är att byggnadsnämnden nu blir skyldig att genom
ett uttryckligt beslut ta slällning till frågan om anstånd. Även detta moment
har tillkom­mit som en följd av lagrådets omarbetning av paragrafen (yttrandet
s,89). Jag instämmer ocksä i lagrådets påpekande att byggnadsnämnden i sitt
beslut om anstånd bör ange skälet till att ärendet inte avgörs genast. En sädan
upplysning är av stort värde för sökanden, eftersom anståndsbeslu­tet kan
överklagas. Del nu föreslagna förfarandet ligger helt i linje med strävandena
att göra myndighetsverksamheten mera serviceinriktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1768&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;734&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sak råder i stort sett överensstämmelse mellan
del nu föreliggande      8 kap. 23 § förslaget och det remitterade förslaget
med undantag av att - på skäl som angetts i specialmotiveringen Ull 12 5 -
beslul om anstånd med anledning av en ansökan om tillstånd atl expropriera kan
meddelas även om annan än kommunen har ansökt om expropriationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagtexten är en förutsättning för beslut om
anstånd att ett planar­bete påbörjas. Det är omöjligt att göra något entydigt
uttalande om vad som skall förstås med uttrycket atl påbörja elt planarbete.
Oftast torde det finnas protokollförda beslut som visar att frågan har väckts,
men om sådana inte finns bör det krävas atl kommunen kan peka på någon konkret
åtgärd som har vidtagits av någol kommunalt organ i form av utredningar,
förslag till program eller liknande. Givetvis bör beslut om alt påbörja
planarbete kunna fattas vid samma Ullfälle som beslutet om anstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ett anståndsbeslut har meddelats, har ett rådrum
skapats inför avgörandet av lovärendel. Tidsfristen går ut när ärendet om
expropria­tionstillstånd har avgjorts eller när planarbetet avslutats. Dock
föreskrivs en yttersta tidsgräns för det fallet att anståndet beror på ett
påbörjat planarbete. I sådant fall måste lovärendet avgöras inom två år från
det ansökningen om lov kom in, om inte planarbetet dessförinnan har resul­terat
i etl beslut att anla, ändra eller upphäva delaljplan, områdesbestäm­melser
eller fastighetsplan. Om kommunen inte fattar något sådant plan­beslui, måste
bygglovsärendel avgöras i enlighet med gällande plan och med tillämpning av de
prövningsgrunder som för den aktuella situationen anges i 8 kap. 11-13 55.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det räcker med att kommunen fattar sitt planbeslut
inom den föreskriv­na tiden för alt ärendet om bygglov skall kunna hållas
vilande ytteriigare en viss tid. Det krävs alltså inte att beslutet i
planärendet har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller expropriation ger inte
bestämmelserna om anstånd bygg­nadsnämnden möjlighet atl låta bygglovsärendet
vila ända till dess att en eventuell expropriation är fullbordad. Det kan ju
dröja länge innan l.ex. ersättningsfrågan är avgjord. Beslut i lovärendet skall
fattas snarast möjligl efter det att ansökningen om tillstånd till
expropriation har slutligt av­gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av ett påpekande i remissvaret frän
Stockholms bygg­mästareförening vill jag framhålla att det inte finns något som
hindrar byggnadsnämnden från att skjuta upp avgörandet av ett bygglovsärende i
väntan på planändring även under genomförandetiden för en detaljplan.
Byggmästareföreningen har ifrågasatt vad som händer, om någon plan­ändring inte
beslutas inom den föreskrivna tidsfristen och genomförandeti­den har gått lill
ända under tiden som ansökningen har varit vilande. Svaret pä den frågan är att
sökanden har rätt att fä bygglov i enlighet med detaljplanen, eftersom ansökan
om lov har gjorts före genomförandetidens utgång och planen alltjämt gäller när
bygglovet prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1770&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;735&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nästa fråga är, om kommunen under
genomförandeliden bör kunna 8 kap. 23 § skjuta upp avgörandet av en
bygglovsansökan för att, sedan genomföran­detiden har löpt ut, ändra planen
enligt de för kommunen mer gynnsamma bestämmelserna i 5 kap, 11 8 andra
stycket, Någol hinder för kommunen att förfara på detta sätt finns inte.
Eftersom kommunen därigenom gör del omöjligt för fastighetsägaren att genomföra
planen, är denne emellerUd berättigad till ersättning. Det följer nämligen av
14 kap, 5 8 tredje stycket att sökanden har rätt till ersättning eller inlösen,
om bygglov som har sökts före genomförandetidens slut därefter lämnas utan
bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill lämna några exempel som
visar olika situationer där kommunen kan behöva vänta med avgörandet av ett
bygglovsärende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/, För att anla detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sökanden vill göra en tillbyggnad
av elt fritidshus inom ett område som inte omfattas av detaljplan. Sökanden
åberopar att det rör sig om en kompletteringsåtgärd enligt 13 8. Kommunen anser
att Ullbyggnaden är olämplig, eftersom områdel har blivit attraktivt för
permanenlbosältning och kommunen inte avser att bekosta den service som då
skulle behövas. Avgörandet av bygglovsärendet skjuts upp, varpå en detaljplan
antas som begränsar den högsta tillåtna byggnads- eller bruksarean Ull den area
som den befintliga byggnaden faktiskt har. Tillbyggnaden kan därefter vägras med
stöd av 11 5 första stycket I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. För att ändra detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom ell område med detaljplan, för
vilken genomförandetiden har gått till ända, vill sökanden göra en tillbyggnad
som är medgiven i planen. Han vill alltså ta i anspråk en outnyttjad byggrätt.
Kommunen anser alt planen är föråldrad, eftersom den tillåter en exploatering
som inte är acceptabel i den miljö som numera har uppkommit i området. Genom
atl vänta med avgörandet av bygglovsansökningen och ändra planen - varvid
bestäm­melserna i 5 kap. 115 andra stycket skall tillämpas - kan byggrätten
minskas så att tillbyggnaden kan vägras med stöd av 11 5 första stycket &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. För att upphäva delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom ett område med detaljplan, för
vilken genomförandetiden har gått lill ända, vill sökanden uppföra ett nytt hus
på en hittills obebyggd fastig­het. Detaljplanen medger att den sökta byggnaden
uppförs, men kom­munen anser att planen är heh föråldrad och att områdel även i
fortsätt­ningen bör bevaras obebyggt. Om planen först upphävs - varvid bestäm­melserna
i 5 kap. 11 5 andra stycket skall lillämpas - kan byggnadsnämn­den därefter
vägra lov till åtgärden. Detta förutsätter dock att det finns stöd för avslaget
i 12 5 första stycket, som ju då blir tillämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1772&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;736&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4. För att anta områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 23-25 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan här föreligga samma
förhållanden som i exemplet 1, dvs. sökan­den vill göra en tillbyggnad på ett
fritidshus inom ett område som inie omfattas av detaljplan. Genom att
områdesbestämmelser antas som be­gränsar byggnads- eller bruksarean kan
ansökningen därefter avslås med slöd av 128 andra siycket eller - om
byggnadsnämnden inte delar sökan­dens uppfattning att det är fråga om en
kompletieringsåigärd - med stöd av första stycket 4 samma paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 8 Begärs upprustningsåläggande enligt
bostadssaneringslagen (1973:&lt;br&gt;
531) beträffande den byggnad som en ansökan om rivningslov avser, skall&lt;br&gt;
byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att&lt;br&gt;
ärendet om uppruslningsåläggandet avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 13
kap, 45 8 i utredningsförslaget och 8 kap, 17 8 första stycket i det
remitterade lagförslaget. Paragrafen innebär hinder mot att byggnadsnämnden
lämnar rivningslov medan det pågår prövning enligt bostadssaneringslagen av
frågan om byggnaden skall upp­rustas eller inte. Bestämmelsen, som har sin
motsvarighet i 565 4 mom, första stycket byggnadssladgan, innehåller alltså en
obligatorisk anstånds-grund i just detta fall till skillnad från 23 8, som
öppnar en möjlighel för nämnden alt besluta om anstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Syftet bakom 24 8 är naturiigtvis
att skapa garantier för att del inte meddelas rivningslov som föregriper den
prövning av bevarandefrågan som pågår i annan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill nämna att det remitterade
lagförslaget innehåller ytterligare en obligatorisk anståndsgrund, som tar
sikte på alt ansökan gjorts om att byggnaden skall förklaras för byggnadsminne.
Med hänsyn lill beslämmel­serna i 8 kap, 16 5 denna lag och 7 5 lagen
(1960:690) om byggnadsminnen synes - som lagrådet framhållit (yttrandet s,90) -
någon särskild före­skrift om obligatoriskt anstånd knappast fylla någon
funktion för sist­nämnda fall. Denna grund har därför fått utgä ur lagtexten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 8 Om byggnadsnämnden finner anledning anla att en
åtgärd som&lt;br&gt;
kräver lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden&lt;br&gt;
upplysa sökanden om detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 57 8 första
stycket byggnadsstadgan, 13 kap, 19 8 andra stycket i utredningsförslaget och 8
kap. 24 8 i det remitterade lagför­slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då byggnadsnämnden prövar en
ansökan om byggnadslov skall nämn­den enligt gällande ordning se till att det
tillämnade byggnadsföretaget inte strider mol vissa i 56 8 I mom. första
stycket byggnadsstadgan uppräknade författningar. Behövs även annat Ullstånd
skall byggnadsnämnden enligl 57 8 första stycket hänvisa sökanden att begära
sådant tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1774&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;737&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagil alt
dagens ordning vad gäller byggnadsnämn-     8 kap. 25 dens skyldighet enligt
568 I mom. första stycket byggnadsstadgan i allt väsentligt överges. Däremot
har utredningen föreslagit (13kap. 195 andra stycket) att byggnadsnämnden skall
se Ull att tillstånd från andra kommu­nala organ finns innan bygglov ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens ordning har, som utredningen
har pekat på, lett till en viss oklarhet och osäkerhet i tillämpningen,
särskilt i fråga om ansvarsfördel­ningen mellan den sökande och
byggnadsnämnden. Det har t. ex. frän den enskildes synpunkt inte alllid
framgått om byggnadslovet kan betraktas som det slutliga beskedet om att alla
berörda myndigheter har godkänt åtgärden, eller om byggnadslovet bara är ett
bland flera erforderiiga till­stånd. Byggnadsnämnderna har inte heller alltid
möjlighet aU göra den prövning som dagens bestämmelser förutsätter. Som jag har
föreslagit i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4.4) kan varken en detaljplan
eller ett bygglov innebära något slutligt besked från samhället om att det inte
finns några hinder mot att bygga eller vidta andra åtgärder. Med hänsyn till
det nu anförda och då del inte heller finns något behov av en motsvarighet till
565 1 mom. första stycket byggnadsstadgan i PBL:s prövningssyslem, bör nägra
bestämmelser av nu berört slag inte tas in i PBL. Av i huvudsak samma skäl
anser jag att någon skyldighet inte heller skall föreligga för byggnadsnämnden
atl se till att tillstånd från andra kommunala organ finns innan bygglov ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ordningen innebär
att det är sökanden som har del yttersta ansvaret för att nödvändiga tillstånd
enligt annan lagstiftning finns. Däremot bör det självfallet ingå i
byggnadsnämndens serviceuppgifter aft upplysa sökanden om att det vid sidan av
bygglovet kan finnas andra Ullständ som han är tvungen alt söka. Sökanden bör
erinras om detta, lämpligen i beslutet om bygglov, rivningslov eller marklov.
En bestämmel­se motsvarande 57 5 första stycket byggnadsstadgan har därför
tagits in i paragrafen, I vad mån byggnadsnämnden skall förmedla ansökan om
andra sådana tillstånd eller ansöka om sådana tillstånd för sökandens räkning
är frågor som inte bör regleras i lag ulan överlämnas till nämndens egen
bedömning inom ramen för vad som är både möjligt och lämpligt i varje enskilt
fall. Jag har tidigare (avsnitt 21,4) redogjort för hur prövningen kan gå till,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har anslutit sig till den
princip som paragrafen bygger på (yttrandet s,95) men anser att bestämmelsen
bör ges en lydelse som bättre uttrycker dess syfte all föreskriva en
serviceåtgärd, vilken inte avlyfter sökandens ansvar. Lagtexten har därför
utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare har lagrådel (yttrandet s,
95 O gjort följande uttalande, som även jag ställer mig bakom:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan uppstå tvekan om hur långt
nämndens serviceverksamhet skall &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1776&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;738&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sträcka sig. Det är lämpligt om byggnadsnämnderna genom t,
ex, planver- 8 kap. 25-26 §§ ket tillhandahälls förteckning över de lagar och
författningar som kan bli aktuella när nu förevarande paragraf skall iakttas.
Erinran får inte bli innehållslös. För atl erinran skall fylla sin funktion
måsle byggnadsnämn­den ange de författningar som nämnden vid sin granskning av
handlingarna funnit alt sökanden har att beakta. Det är självfallet bra om
denna upplys­ning kan ges till sökanden på elt tidigt stadium och alltså redan
före byggnadsnämndens beslut i lovärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 5   Beslul varigenom ett ärende om lov avgörs, skall
innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som föreskrivs i 17 5
förvaltningslagen (1971:290). Beslut varigenom lov lämnas, skall ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lovets
giltighetstid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de anmälningar
och besiktningar som behövs för tillsyn och konlroll enligt 9 kap, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de villkor och
upplysningar i övrigt som behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen, som har utformats i
enlighet med lagrådets förslag, regle­ras vad ett beslut om lov skall
innehålla. En motsvarighet till paragrafen finns i 585 1 mom, andra stycket
byggnadsstadgan och 13kap, 165 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s.96) anser att
paragrafens förhållande till 17 8 för­valtningslagen är oklart och föreslår att
i paragrafen skall göras ett tillägg som anger att beslut varom nu är i fråga
skall innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som föreskrivs i nämnda
paragraf Jag ansluter mig till förslaget. Den nu förevarande paragrafen
reglerar därmed exklusivt vad ett beslut om lov skall innehålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget,
skall beslutet ange de åtgärder som lovet avser och den eller de fastigheter på
vilka åtgärderna skall utföras. På lagrådels förslag har bestämmelsen härom
fått utgå som obehövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland de villkor som kan tas in i
ett beslut om lov kan nämnas krav på att åtgärden skall utföras på elt vissl
sätt, krav enligl 29 8 tredje och fjärde styckena att handlingar av etl visst
slag skall ges in till nämnden eller krav att t, ex. en viss byggnad skall
rivas eller att ersättning för gator m, m, skall belalas eller säkerhet för
ersättningen skall ställas innan arbetena får påbörjas (se 32 8 första
stycket). Om bygglov för lillfällig åtgärd lämnas enligt 14 5, skall i lovet
anges den lid under vilken lovet gäller. Det kan i en del fall ocksä finnas
anledning att ställa villkor om att särskilda skyddsåt­gärder skall vidtas när
byggnadsarbetena utförs, t, ex, bullerdämpande åtgärder, 1 likhet med lagrådet
(yttrandet s,96) vill jag framhålla alt bygg­nadsnämnden endast kan föreskriva
villkor som har stöd i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upplysningar i lovet kan t. ex
utgöras av en upplysning enligt 25 5 om alt åtgärden i fråga kräver tillstårid
även av annan myndighet än byggnads­nämnden. Om länsstyrelsen eller regeringen
enligt 12 kap, 4§ har förordnat att bestämmelserna om prövning i 12 kap, skall
tillämpas, bör även detta anmärkas i beslut som omfattas av förordnandet. Att
besvärshänvisning skall lämnas i vissa fall framgår av 27 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1778&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;739&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förhållande till utredningens förslag har det
tillägget gjorts att bygg-      8 kap. 26-27 §§ nadsnämnden i beslut varigenom
lov lämnas skall ange de anmälningar och besiktningar enligt 9 kap, som skall
göras. Detta är en följd av att bestäm­melserna om anmälningar och besiktningar
i 9 kap, fått en delvis annan konstruktion än i utredningsförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27
8 Sökanden och den som har beretts tillfälle alt yttra sig enligt 22 8 och som
inte fått sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden omedelbart
underrättas om innehållet i beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Är det
uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även underrättas om vad han
har att iaktta vid överklagande av beslulet och om skiljaktig mening som
antecknats i protokoll eller annan handling. Under­rättelse får ske genom
delgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det fall som avses i 5 kap. 25 8 tredje stycket
första meningen får underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden
skall dock allUd underrättas enligt första styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen, som i huvudsak motsvarar 58 8 1 mom.
byggnadsstadgan, 13 kap. 14 8 i utredningsförslaget och 8 kap. 23 8 i det
remitterade lagförsla­get, finns regler om hur undertättelse om besluten skall
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens förslag skall byggnadsnämnden
underrätta såväl sökanden som berörda sakägare. För atl inte onödigtvis tynga
byggnads­nämnden med nya administrativa uppgifter har emellertid i det
remitterade lagförslaget föreskrivits atl sökanden - såsom enligl dagens
ordning -skall ha ansvaret för att undertätta de sakägare och övriga
intressenter som har lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet, och vilkas
synpunkler inte har Ullgodosetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
(yttrandet s. 95) har anfört följande i denna fräga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som skall ta reda på vilka som inte fått sina
synpunkter tillgodo­sedda torde behöva ha Ullgång till handlingar som förvaras
hos byggnads­nämnden. Nämnden torde också vara den som är bäst skickad att göra
de bedömningar som ibland kan behövas för att avgöra om någon fått eller inte
fält gehör för vad han anfört. 1 lagrådets förslag har därför nu ifrågava­rande
skyldighet lagts på nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt med tanke på att underrättelse enligt
andra styckel i vissa fall kan ske genom kungörelse i ortstidning får det anses
vara en lämplig ordning att nämnden handhar hela förfarandet. Om man ser till
den totala resursälgängen i samband med hanteringen av lovärenden och till
kostna­derna i stort för verksamheten, innebär de nu föreslagna reglerna om
underrättelse enligt min mening ingen väsenllig belastning för byggnads­nämnderna.
Jag kan därför ansluta mig till vad lagrådet har anfört. Första stycket har
utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
första stycket får underrättelsen ske genom delgivning. Formule-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1780&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;740&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen
har sin förebild i 18 8 första stycket förvaltningslagen (1971:290) och       8
kap. 27-29 §§ innebär att det förfarande som anges i delgivningslagen
(1970:428) kan användas men att nämnden även på andra sätt kan ombesörja
underrättel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även vad som sägs i siycket om besvärshänvisning
och skiljaktig me­ning har hämtats från 18 5 första stycket förvaltningslagen.
Därmed uppnås att förevarande paragraf på ett uttömmande sätt reglerar
underrättelseskyl­digheten i lovärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 stället för det i lagrådsremissen föreslagna
systemet med anslag inom fastigheten har i andra stycket föreskrivits
kungörelse i ortstidning, om förhållandena är sådana som anges i 5 kap. 25 8
tredje siycket första me­ningen. Därigenom uppnås - på det sätt som lagrådet
har avsett - en överensstämmelse i förfarandet mellan plan- och lovärenden,
något som enligt min mening har stora fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 8
Om förordnande enligt 12 kap. 4 8 meddelats, skall byggnadsnämn­&lt;br&gt;
den genast sända sådana beslut om lov och förhandsbesked som omfattas&lt;br&gt;
av förordnandet till länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen, som redaktionellt har utformats i
enlighet med lagrådets förslag, motsvarar 13kap. 158 i utredningsförslaget och
8kap. 25 8 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 12 kap. 4 5 kan länsstyrelsen eller
regeringen för ett visst område förordna att bestämmelserna i 12 kap. om
prövning skall tillämpas på beslut att lämna bygglov, rivningslov, marklov
eller förhandsbesked. För alt länsstyrelsen skall få kännedom om beslut, som
omfattas av ett sådant förordnande, har i förevarande paragraf föreskrivits alt
byggnadsnämnden snarast möjligt skall sända elt exemplar av besluten lill
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser om bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 8
Byggnadsnämnden fär anpassa sin granskning av ritningar och övri­&lt;br&gt;
ga handlingar till den sökta åtgärdens art och omfattning och till byggher­&lt;br&gt;
rens kvalifikationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden skall i beslutet om bygglov fastställa de
ritningar och övriga handlingar som har legal lill grund för lovet. Nämnden
skall godta typgod­kända material, konstruktioner och anordningar i de
avseenden som typ-godkännandet gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 beslutet om bygglov eller senare kan nämnden
beslämma att konstruk­tionshandlingar och andra handlingar skall ges in till
nämnden innan arbe­tena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden.
Byggherren skall underrättas om resultatet av granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslutet om bygglov kan nämnden även bestämma att
handlingar som beskriver byggnaden i färdigställt skick skall ges in lill
nämnden, när arbetena har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1782&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;741&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som bl. a. behandlar frågan vad
byggnadsnämndens prov- 8 kap. 29 § ning i bygglovsärenden skall drnfatta, har
inte någon direkt motsvarighet vare sig i gällande rätt eller enligt
utredningens förslag. Den motsvarar i huvudsak 8 kap. 28 5 i det remitterade
lagförslaget. Första styckel har tillagts med anledning av den kritik som
lagrådel (yttrandet s.21) har framfört mot att lagtexten inte särskill väl
klargör innebörden av den nya grundsynen att byggherrens eget ansvar skall
betonas och att byggnads­nämnden skall kunna beslämma omfattningen av sin
granskning beroende på omständigheterna i del enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 14.2.3) har
jag tagit upp frågan om vad byggnadsnämndens prövning i ärenden om lov skall
avse. Jag vill här utveckla mitt resonemang i detta hänseende. Jag vill dä
förutskicka alt resonemangel på en del punkter avviker från vad jag anförde i
lagrådsre­missen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 295 innebär att byggnadsnämndens
befattning med ritningar och handlingar kan indelas i två skeden och anknyter
därmed till den praxis som sedan länge utbildats vid prövning av objekt av
någon störte omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hår kommer man in på frågan om vad som skall ingå i
bygglovspröv­ningen och vad som bör ligga på byggherren att på eget ansvar
beakta. Jag har tidigare flera gånger påpekat att byggherren, även om den
åtgärd som han skall vidta inte kräver lov, på visst sätt måste se lill att de
krav uppfylls som ställs på åtgärden, t. ex. i tillämpningsföreskrifter eller i
en detaljplan. Principen all byggherren skall ta ett eget ansvar måste prägla
även bygg­lovsprövningen. Begreppet byggherre definieras i 9 kap. I 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 568 I mom. första stycket byggnadsstadgan
skall byggnadsnämn­den se lill att den ansökta åtgärden inte strider mot bl. a.
byggnadsstadgan eller föreskrifter som har meddelats med stöd av stadgan. Det
ställer krav på att nämnden gör en mycket detaljerad kontroll, som i många fall
är orimligt resurs- och tidskrävande. I den allmänna motiveringen (avsnitt
14.2.3) har jag utvecklat skälen för att dagens system bör överges och ersättas
av en ordning där ansvaret för att byggnader m. m. utförs i enlighet med
gällande bestämmelser läggs på byggherren. Av den anledningen har i 8 kap. 11 8
första stycket 3 och 12 8 första stycket 4 föreskrivits att lov skall lämnas,
om åtgärden &amp;quot;kan antas uppfylla kraven i 3kap.&amp;quot; Som jag har framhållit
i den allmänna motiveringen skall i princip följande frågor prö­vas av
byggnadsnämnden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadens
eller anläggningens placering, funktion och utformning i förhållande till
gällande plan eller områdesbestämmelser. Till grund för prövningen i detla
avseende kan ligga en situationsplan med s. k. plushöj­der samt plan-, fasad-
och sektionsriiningar. Vidare bör sökanden ange byggnadens ändamål och olika
lokalers användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1784&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;742&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2,    Byggnadens yttre utformning och placering med
hänsyn lill stads-       8 kap. 29 §&lt;br&gt;
eller landskapsbilden och till skyddet mot brandspridning mellan byggna­&lt;br&gt;
der. Till grund för prövningen kan läggas situationsplanen samt plan-,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fasad-
och sektionsritningar. Ritningarna bör i vissa fall innehålla uppgifter om
material i ytterväggar och tak för bedömning av brandklassen. Ibland kan också
en modell behöva studeras för att anpassningen till omgivningen skall kunna
bedömas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3,    Byggnadens tillgänglighet och planlösning med
hänsyn till kraven pä&lt;br&gt;
tillgänglighet, god funktion, brandsektionering och brandutrymning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även här kan underlaget utgöras av situationsplanen
och ritningar. Planritningen bör vara försedd med brandcellsgränser, uppgift om
brand­teknisk klass och om utrymningsvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4,    Grundkonstruktionens principiella utformning
och grundläggningsdju­&lt;br&gt;
pet med hänsyn lill mark- och grundvattenförhållandena enligt redovisad&lt;br&gt;
grundundersökning eller enligt vad som i övrigt kan anses vara väl känt om&lt;br&gt;
det berörda markområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadens och tomtens
utformning med hänsyn till behovel all kunna avbörda avlopps- och dagvatten och
att åstadkomma en tillfredssläl­lande dränering av grund och tomtytor.
Underlaget är främsi situations­planen med plushöjder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den principiella utformningen
av byggnaden och dess olika installa­tionssystem med hänsyn till kraven på god
energihushållning och pä att olägenheter inte skall åsamkas omgivningen i form
av t, ex, buller och luftföroreningar. Bedömningen kan grundas pä ritningarna
och på uppgif­terna om byggnadens ändamål och lokalernas användningssätt. Av
ritning­arna bör framgå valet av uppvärmnings- och ventilationssystem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen och utformningen
av den kontroll som byggherren skall ta ansvar för under produktionsskedet på
byggplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande prövningen av arbelsmiljöfrågor och
liknande vill jag hänvi­sa till beslämmelserna i 308. De innebär i korthet att
frågorna måste vara så väl belysta innan bygglov lämnas att yrkesinspektionen
samt skyddsom­bud, skyddskommitté eller organisation som företräder
arbetstagarna har kunnat bilda sig en uppfattning som kan läggas till grund för
ett ytlrande i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är långt ifrån alltid som de ingivna
handlingarna i elt bygglovsärende klart belyser alla krav som slälls upp i 3
kap. Ändå bör bygglov kunna meddelas på grundval av sådana ansökningshandlingar,
om det kan bedö­mas att åtgärden kan anlas uppfylla kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till grund för den bedömningen kan läggas inte bara
handlingarna i ärendet utan ocksä övriga omständigheter av betydelse. Vad som
dä i första hand kommer in i bilden är byggherrens kompetens i förhållande till
den ansökta åtgärdens svårighetsgrad. På grund härav har i lagtexten tagils in
ett första stycke som klart anger möjligheten att anpassa granskningen från
fäll till fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1786&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;743&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det blir alltså nämnden själv som
bestämmer vilka handlingar som 8 kap. 29 § behövs för den första granskning,
som föregår beslutet om bygglov. Ge­nom lovet lägger byggnadsnämnden fast
förutsättningarna för projektet. Sedan detta har skett ankommer det pä
byggherren att ansvara för att genomförandet sker i enlighet med lovet och
gällande tekniska bestämmel­ser, 1 lovet kan byggnadsnämnden enligt Iredje
siycket ge föreskrifter om att vissa handlingar skall ges in före arbetets
påbörjande. Sådana begärda handlingar skall nämnden granska enligt tredje
stycket. Även efter det att bygglov har lämnats, bör byggnadsnämnden under
själva byggnadsskedet ha möjlighet - men inte skyldighet - att kräva in mer
detaljerade projekte­ringshandlingar, om nämnden anser det viktigt att i det
enskilda fallet särskilt granska vissa moment, innan byggnadsarbetena påbörjas
i just det aktuella hänseendet. Det kan vara fråga om t, ex, hållfasthet,
brandsäker­het, handikappanpassning eller sophantering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen
(avsnitt 12,1,3) har jag föreslagit alt även staten och landstingskommunerna
skall vara skyldiga att söka bygglov enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller granskningen av
statens och landstingens byggprojekt föreslog utredningen följande bestämmelse
(13 kap, 24 8):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden behöver inte
granska ansökningshandlingarna i ett bygglovärende, om sådan granskning har
ulförts av en statlig myndighet eller en landstingskommun i den utsträckning
som statens planverk i ett särskilt kompetensbevis har bestämt för myndigheten
eller landstingskom­munen. Prövningen av ansökan i dess helhet ankommer på
byggnadsnämn­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom den möjlighet som, enligl vad
jag nu har föreslagit, skall öppnas för byggnadsnämnden att anpassa
granskningen med hänsyn till omstän­digheterna i det enskilda fallet, uppnår
man också en lämplig lösning på frågan om hur statens och landstingens
bygglovsansökningar skall behand­las, Inga sådana särregler som utredningen
föreslog behövs därmed för dessa fall utan byggnadsnämnden kan inrikta
granskningen i huvudsak pä den planmässiga bedömningen och på byggnadens yttre
utseende och anpassning till miljön. Byggnadsnämnden kan alltså ge bygglov på
grund­val av ett begränsat underlag och därefter kan man underiåta atl kräva in
ytteriigare handlingar. Jag förutsätter att sådant enklare bygglovsförfaran­de
tillämpas när det gäller t, ex. byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvalt-ningen
och landstingens byggnadskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen har några
remissinstanser, däribland statens planverk, i anslutning till utredningens
förslag om särskilda regler för staten och landstingen invänt att del kan vara
motiverat med en förenklad granskning även för andra kategorier, l.ex.
kompetenta kommunala verk och stora byggherrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag som jag nu lägger fram innebär, som jag
tidigare nämnde, att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1788&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;744&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnadsnämnden kan anpassa delaljeringsgraden i sin
prövning även med 8 kap. 29 § hänsyn till den kännedom som nämnden har av en
sökandes kvalifikationer och dennes tidigare erfarenhet. Kompetenta byggherrar
som har visat sig ta sitt ansvar för byggproduktionen bör kunna hänföras till
den grupp av byggherrar som kan antas följa kraven utan någon detaljerad
kontroll. Någon särreglering behövs därmed inte heller för de fall som
remissinstan­serna har tagil upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden bör också kunna
tillämpa elt enklare förfarande i de fall då bygglov för ekonomibyggnader skall
prövas. Staten lämnar genom lantbruksnämnderna ekonomiskt stöd till ny-, till-
eller ombyggnad av djurstallar och andra ekonomibyggnader, I samband härmed
prövas pro­jeklet av lantbruksnämndens byggnadslekniska expertis. Inom
lantbruks­styrelsen har utarbetats tekniska anvisningar för
produktionsbyggnader inom lantbruks- och trädgårdsnäringen. Om en sådan
granskning har skett, behöver byggnadsnämnden inte göra en egen byggnadsteknisk
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa av kraven i 3 kap. är sädana
att de som regel behandlas i detalj­planer. Givetvis behöver inte
byggnadsnämndens granskning i bygglovs­ärenden omfatta krav, som redan har
föranlett ett ställningstagande i planen. Här räcker det med en prövning av
huruvida ålgärden stämmer överens med planen (se 8 kap. 11 § första stycket 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra siycket skall nämnden
fastställa de handlingar som legat till grund för lovet. De handlingar som
nämnden härvid behöver från byggher­ren skall vara så tydliga och utförliga att
nämnden kan ulföra sin gransk­ning. Anser nämnden att handlingarna inte är
tillräckliga kan sökanden åläggas alt ge in kompletterande material som nämnden
inte själv förfogar över, t. ex. redovisning av grundförhållandena på en
tilltänkt tomtplats. De handlingar som enligt 208 skall lämnas tillsammans med
en bygglovsansö­kan skall å andra sidan inte behöva vara mer detaljerade än som
erfordras för alt byggnadsnämnden skall kunna pröva att de grundläggande
förutsätt­ningarna för bygglov är uppfyllda. Det är angeläget att byggherren
inte skall behöva lägga ned kostnader på detaljprojektering, innan byggnads­nämnden
har prövat projektet i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskningen skall resultera i att
byggnadsnämnden i beslutet om bygg­lov fastställer de handlingar som utgjort
underiaget för granskningen. Fastställelsen innebär att handlingarna skall
följas, inte bara när åtgärder­na utförs utan även vid den påföljande
detaljprojekteringen. Enligt andra stycket skall byggnadsnämnden godta
typgodkända material m.m. i de avseenden typgodkännandel gäller. Det är
naturligt, eftersom etl typgod­kännande innebär en prövning av att kraven i PBL
och i tillämpningsbe­stämmelserna är uppfyllda. En bestämmelse med samma
sakinnehåll finns i 56 8 1 mom. femte stycket byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1789&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1790&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;745&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kap. 29 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt iredje stycket kan
byggnadsnämnden i beslutet om bygglov eller senare bestämma alt vissa
handlingar skall redovisas för nämnden innan arbetena påbörjas. Nämnden skall
sedan granska de infordrade handlingar­na och läia byggherren fä reda pä
resultatet av granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnden bör i första hand välja atl
infordra sådana handlingar som visar om byggherren har löst de för det
speciella objektet besvärligaste tekniska problemen eller uppfyllt de
strängaste tekniska kraven. Nämn­dens granskning av dessa handlingar skall
anses utgöra en begränsad engångskonlroll av att byggherren tagit sitt
grundläggande ansvar alt ge­nomföra byggprojektet i enlighet med kraven i PBL
och i tillämpningsföre­skrifterna. Till skillnad från nuvarande ordning behöver
byggnadsnämnden alltså inte fastställa de granskade konstruktionshandlingarna.
Ett sådant fastställande skulle vara opraktiskt, eftersom dessa handlingar ofta
revide­ras under arbetenas gäng. Det viktigaste skälet för atl byggnadsnämnden
inte skall behöva fastställa konstruktionshandlingarna är dock, som jag har
föreslagit i den allmänna motiveringen (avsnitt 14.2.2) att del är byggher­ren
som har ansvaret för att byggprojektet i färdigt skick uppfyller alla gällande
krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De anmärkningar mot
konstruktionshandlingarna som byggnadsnämn­den finner vid sin granskning bör
givetvis meddelas byggherren, så att denne får möjlighet all rätta de påtalade
felen. Byggherren får härigenom möjlighet atl även i övrigt överväga om
anmärkningarna ger anledning lill omprövning av det säll på vilket han har
tagit sill ansvar, t. ex. genom val av konsult för projekieringen. Lämpligast
är givetvis att byggnadsnämn­den vid störte projekt meddelar byggherren
anmärkningarna i skriftlig form, t. ex. som ett granskningsprotokoll. I de
fall, t. ex. vid mindre objekt, där anmärkningarna är få och inte avser
tekniskt komplicerade konstruk­tioner eller berör personsäkerheten i någon
högre grad, bör det räcka med ett meddelande per telefon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För mindre byggnadsarbeten, som
tillbyggnader av småhus, uppförande av fritidhus och mindre uthus, är det många
gånger inte nödvändigt att byggnadsnämnden i bygglovsbeslutel kräver alt
konslruktionshandlingar skall redovisas. Det kan i dessa fall vara praktiskt
att erforderliga tekniska detaljer redovisas redan på de handlingar som ulgör
underlag för bygglovs­beslutet. Att byggnadsnämnden fastställer dessa
handlingar innebär dä en fullständig kontroll av atl konstruktionsdetaljerna är
normenliga, om inte nämnden i beslutet uttryckligt begränsar godkännandet av
dessa detaljer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fjärde stycket har tagits in
bestämmelser som ger möjlighet för bygg­nadsnämnden att fordra in handlingar
som beskriver byggnaden i färdig­ställt skick. Bestämmelserna gäller inte bara
vid nybyggnad utan också vid om- och tillbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1792&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;746&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att den befintliga bebyggelsens
tekniska egenskaper dokumenteras har 8 kap. 29-30 §§ betydelse i flera
avseenden, 1 första hand kan handlingarna ligga lill grund för nämndens
slutbesiktning. Det kan emellertid också vara värdefullt för den enskilde atl,
l.ex, vid ombyggnad, kunna fä tillgång till handlingar som han kanske inte
själv har tillgång lill, l.ex, därför att de har upprättats av en tidigare
ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 8 Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för
verksam­heter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning
får lämnas endast om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.     yrkesinspektionen har yttrat
sig över åtgärdens lämplighet från arbets­&lt;br&gt;
miljösynpunkt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.     om det av yttrandet framgår
att skyddsombud, skyddskommitté eller&lt;br&gt;
organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;
ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket 2 gäller endast cm
det är känt för vilket slag av verksam­het arbetslokalen är avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov som avser byggnader med
tillfälliga personalbostäder för sam­manlagt minst tio boende får lämnas endast
om organisation som företrä­der arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig
över ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första och andra styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna motsvarar 55 5 4mom.
och 56 5 1 mom. andra och tred­je styckena byggnadsstadgan, I3kap. 208 i
utredningsförslaget och 8kap. 295 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna överensstämmer i sak
med nuvarande ordning och innebär i korthet följande. Ett utlåtande frän
yrkesinspektionen skall alltid företes i ärenden om byggnadslov som avser
arbetslokaler. Av utlåtandet skall det framgå om skyddsombud, skyddskommitté
eller arbetstagarorga­nisation fått tillfälle att yttra sig över
byggnadsföretaget. Undanlag från detta krav görs emellertid, om det inte är
känt för vilket slag av verksamhet arbetslokalen är avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad jag anförde i
lagrådsremissen vill jag nämna att, även om inte lagen innehåller elt krav på
obligatoriskt yttrande från facklig organisation, det självfallet är lämpligt
att yrkesinspektionen tar kontakt med fackliga företrädare. Jag vill här också
hänvisa till den besvärsrätt som skyddsom­bud och arbetstagarorganisationer har
enligt 13 kap. 7 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till vad lagrådel har
anfört (yttrandet s. 97) vill jag framhålla alt bestämmelserna kan komma atl
gälla ocksä ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk o.d., såvida kommunen
genom områdesbestäm­melser har infört bygglovsplikl för sådana byggnader. 1
praktiken är del dock inte särskilt vanligt atl arbete i ekonomibyggnader
utförs av &amp;quot;arbets­tagare&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket i det remitterade
förslaget föreskrivs atl beslut om bygglov i visst fall skall innehålla en
erinran om den skyldighet som enligt lag eller annan författning kan föreligga
för arbetsgivaren alt göra anmälan till yrkesinspektionen innan arbetslokalen
tas i bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1794&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;747&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl lagrådets mening (yttrandet
s.97) är det inte rikligt att i lag 8 kap. 30 § föreskriva att ett beslut som
riktar sig till sökanden innehåller en erinran om att tredje man kan vara
skyldig att göra vissa anmälningar. Endasi i det fall då sökanden och
arbetsgivaren är en och samma person får bestämmel­sen någon mening, anser
lagrådet. 1 det nu föreliggande förslaget till lagtext har därför tredje
styckel utgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till bestämmelsen i
Iredje stycket är i korthet följande. Frågan om bostadsförhållandena för
byggnads- och anläggningsarbetare vid tillfälliga arbeten uianför hemorten har
diskuterats i skilda samman­hang under en följd av år. Den senaste utredningen
har gjorts av statens institut för byggnadsforskning på grundval av ett uppdrag
från regeringen, som lämnades i februari 1983. Institutet överlämnade sin
rapport till bo­stadsdepartementet den 18 december 1984. Rapporten -
Tillfälligt boende för byggnadsarbetare och andra långpendlare - har utarbetats
av institutet i samverkan med en referensgrupp med företrädare för statens
vallenfalls-verk, statens planverk. Svenska kommunförbundet, Byggförbundet, LO
och Svenska byggnadsarbetareförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I rapporten finns några förslag som
berör PBL. Ett av dessa förslag, som jag nu har tagit fasta på, går ut pä att
tillfälliga personalbosläder bör kräva bygglov och att lagreglerna bör utformas
så att berörda arbetstagarorgani­sationer får tillfälle att yttra sig i
bygglovsärendet. Därigenom bereds en möjlighel för de fackliga organisationerna
all hävda de rekommendationer för planering av boende vid långvarig
bortavisldse, som referensgruppen har godkänt och som har tagits in som en
bilaga till rapporten. När det gäller avgränsningen av de fall på vilka en
bestämmelse om samrådsplikt bör tillämpas framförs i rapporten den åsikten att
ett riktmärke, l.ex. avseende antalet bostäder, torde behövas och att det
därvid framstår som olämpligt om mer än några tiotal bostäder faller utanför
samrådsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med ledning av de i rapporten
framförda synpunkterna har i tredje styckel föreskrivits atl bygglov som avser
byggnader med tillfälliga per­sonalbostäder för sammanlagt minst tio boende får
lämnas endast om organisationer som företräder arbetstagarna har fått tillfälle
att yttra sig över ansökningen. Att jag har stannat för alt läla antalet boende
i stället för antalet bostäder vara utslagsgivande beror på att det ibland kan
förekom­ma att ett stort antal personer delar bostad och att det givetvis är
angeläget att arbetstagarnas synpunkter inhämtas även i dessa fall. En
förutsättning för bestämmelsens tillämpning är att ansökningen rör en eller
flera byggna­der. Beträffande innebörden av begreppet byggnad hänvisar jag lill
special­moliveringen till 8 kap. 1 8. Här bör framhållas endast att
uppställning av baracker, husvagnar och liknande flyttbara konstruktioner för
bostadsän­damål enligt praxis anses som byggnader, om uppställningen har en
viss varaktighet. Utan tvekan är varaktighetskravet normalt alltid uppfyllt i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1796&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;748&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
om de anordningar som används till bostäder vid arbetsplatser av det       8
kap. 30—31 §§ slag som det här är fräga om,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag också peka på
bestämmelsen i 3 kap, 5 8 om alt byggnader skall vara lämpliga för sitt
ändamål, Pä grund av denna beslämmelse kan kraven i 3 kap, anpassas efler
byggnadens användnings­sätt, vilket givetvis får betydelse bl, a, när det
gäller byggnader med tillfälliga personalbostäder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31
8 Om en organisation av hyresgäster motsätter sig att sådana åtgärder som avses
i.2a8 andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531) vidlas, får bygglov lämnas
endast om hyresnämnden medger del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 13 kap, 22 5 i
utredningsförslaget och 8 kap, 30 5 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 568 I mom, första stycket byggnadsstadgan följer
att byggnadslov inte får meddelas i strid mot bl, a, bestämmelserna i
bosiadssaneringsla­gen. Med en formell tolkning medför detta atl
byggnadsnämnden på grund av 2a5 andra stycket i den lagen i vissa fall är
förhindrad att lämna byggnadslov till sådana åtgärder i bostadsbyggnaden som
inte behövs för att lägenheterna i byggnaden skall uppnå lägsta godtagbara
standard, I 2 a 5 andra siycket föreskrivs nämligen att, om en
hyresgästorganisation mot­sätter sig åtgärder av nyss nämnt slag, åtgärderna
får vidlas endast om hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren medger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I praktiken tillämpas dessa beslämmelser på så sätl
att ägare till byggna­der med bostadslägenheter måsle ge in etl s.k.
hyresgäslintyg lill bygg­nadsnämnden innan byggnadslov till åtgärder i sådana
byggnader kan lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna 31 5, som ersätter den beskrivna
regleringen enligt 568 1 mom. första stycket byggnadsstadgan, innebär alltså
inget nytt i sak utan bör snarare ses som en kodifiering av rådande praxis, som
har fungerat väl. Jag vidhåller därför mitt förslag, trots att lagrådel har
fram­fört invändningar mot det (yttrandet s. 96). Lagrådet har betraktat
förslaget som ett undantag från principen att byggnadsnämnden inte skall pröva
en åtgärds tillåtlighet på grund av annan lag än PBL. Jag vill dock hävda att
det inte är meningen att byggnadsnämnden skall göra någon självständig prövning
enligt bostadssaneringslagen. Föreskriften innebär bara att nämnden i vissa
fall skall invänta utfallet av en sådan prövning. Exempel på motsvarande typ av
reglering finns i 24 §. Jag anser därför inte alt 31 5 bryter mönstret i övrigt
i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet organisation av hyresgäster har samma
innebörd som i bo­stadssaneringslagen. Enligt 1 8 tredje stycket i den lagen
avses härmed organisation som har avtal om förhandlingsordning för faslighelen
eller, om förhandlingsordning ej gäller, riksorganisation eller förening, som
är ansluten till sådan organisation och inom vars verksamhetsområde fastig­heten
är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1798&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;749&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32
8    I beslut om bygglov får bestämmas att byggnadsarbeten inte får      8 kap.
32 § påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller
andra allmänna plalser eller ställt säkerhet för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om bygglov eller marklov meddelas till en åtgärd
som redan har utförts, får i beslutet om lov föreskrivas skyldighet alt vidta
de ändringar i det utförda som behövs. I beslulet skall anges en viss tid inom
vilken ändring­arna skall vara utförda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till en början vill jag anmärka atl det remitterade
lagförslaget även innehåller en föreskrift (8 kap. 31 5 första stycket) av
följande lydelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov som innebär medgivande att uppföra en ny
byggnad eller annan anläggning får, om fastighetsägaren skriftligt samtycker
till del, innehålla beslämmelser att annan byggnad eller anläggning på tomten
skall rivas, byggas om eller ges ändrad användning eller alt utfarten från
fastigheten skall ändras. I beslulet skall anges en viss lid inom vilken
åtgärden skall ha vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har emellertid på anförda skäl funnit att
det inte finns saklig eller rättslig grund all i PBL ha en bestämmelse med det
föreslagna innehållet (yttrandet s.970. Jag finner inte anledning att motsätta
mig vad lagrådet har anfört i denna del, varför bestämmelsen har fått utgå ur
milt förslag. Av 2683 framgår att sådana villkor kan föreskrivas som bestäm­melserna
i PBL ger stöd för, l.ex. villkor om rivning och ändring av utfarten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket, som saknar motsvarighet i
utredningsförslaget, motsva­rar närmast 568 I mom. första stycket sista
meningen byggnadsstadgan och 8kap. 31 8 tredje stycket i det remitterade
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen till att utredningen inte tog upp någon
bestämmelse i ämnet framgår av följande resonemang (betänkandet s. 478):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan diskuteras om man bör föra över 568 I mom.
byggnadsstadgan till PBL, såvitt avser skyldigheten att betala eller ställa
säkerhet för bidrag till gatukostnaderna innan bygglov kan beviljas. Förfallna
avgifter kan ju utmätas. Nuvarande ordning torde dessutom vara unik i den
bemärkelsen att tillstånd kan vägras därför att kostnader som rör en helt annan
fråga än den som tillståndet avser inte betalats. Med hänsyn till det anförda
bör denna bestämmelse inte föras över till PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller skyldigheten att anordna utfartsväg
eller avlopp från fastighet som villkor för bygglov kan erinras om bestämmelsen
i 2 kap, 4 8 som ger det allmänna möjlighet att bevaka att fastigheten är
lämpad för bebyggelse med hänsyn bl, a, till atl frågorna om utfartsväg och
avlopp kan fä en tillfredsställande lösning. Med hänsyn härtill lämnas inte här
något förslag i dessa hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser yttrar sig i denna fråga.
Belysande är yttrandet från Stockholms kommun (fastighetskontoret), där bl. a.
följande anförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1800&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;750&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som inte överförs frän 38 8 BL förutom att där
generellt krävs 8 kap. 32 § utfartsväg och avlopp, är skyldigheten att betala gatukostnader
eller ställa säkerhet härför. Gatukostnadsuiredningen ansåg i sitt betänkande
Kom­munernas gatuhållning, SOU 1977:65. övervägande skäl tala för ett bibe­hållande
av bestämmelserna i 38 8 BL vilkei tunga remissinstanser som Svenska
kommunaltekniska föreningen. Kommunförbundet och Stock­holms kommun m.fl. även
understrukit. Motiven härför är för det första som gatukostnadsuiredningen även
framhållit att möjligheterna för kom­mun att fä ut dessa kostnader är större i
samband med bebyggelse av fasUghet. Ett ännu tyngre skäl för överförande av
bestämmelserna är att en som är betalningsansvarig för gatukostnader både
enligt nu gällande regler och den föreslagna kommunväglagen K VL är den som vid
upplätelsetillfäl-let är lagfaren ägare. Då det alllid förflyter viss tid innan
kravet kan ställas hinner fastigheten dessförinnan ofta byta ägare - ibland
flera gånger. Detta omöjliggör i vissa fall uttagandet av dessa kostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 utredningen framhålles att nuvarande ordning är
unik i den bemärkel­sen alt tillstånd kan vägras om kostnader som rör en helt
annan fråga än den som tillståndet avser inte betalts. Förutom att det i
gällande lagstift­ning anses naturligt och till och med önskvärt bör anföras
att för bebyggel­se av fastighet mäsle anslulning finnas till områdets gatunät.
En fastighets värde ligger ju till största delen i att den kan bebyggas, varför
kopplingen av gatukostnader lill bygglov är naturlig. Fastighetsägaren blir
likaså med­veten om den gatukostnad som åvilar eller tillkommer fastigheten och
kan placera in kostnaden i fastighetens belåningskalkyl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av remissutfallet anser jag det
befogat att i PBL införa en möjlighet att förena bygglov med villkor att
skyldigheten atl betala ersätt­ning för gatukostnader har fullgjorts eller godtagbar
säkerhet har slällls, innan byggnadsarbete får påbörjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga är om det behövs nägon motsvarighet
till förbudet enligt 38 5 andra stycket byggnadslagen att företa nybyggnad
innan skyldighet att anordna utfartsväg och avlopp har fullgjorts. Enligl min
mening finns det knappast nägot sådant behov. Dessa frågor kan tillräckligt
effektivt klaras av med stöd av beslämmelserna i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel, som i sak stämmer överens med 58 5
2 mom. tredje stycket byggnadssladgan, 13kap. 268 tredje stycket i
utredningsförslaget och 8kap. 31 5 andra stycket i del remitterade
lagförslaget, föreskrivs att. om bygglov eller marklov meddelas till en åtgärd
som redan har utförts, i beslutet om lov får föreskrivas skyldighet atl vidla
de ändringar i det utförda som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i anslutning till denna föreskrift
gjort följande uttalande (yttrandet s.98):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden kan i denna situation inte efter fritt skön
ge föreskrifter om ändringar i l.ex. en uppförd byggnad. Ett lov som avser en
redan utförd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1802&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;751&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;åtgärd bör självfallel inte skilja sig frän ett lov som
meddelas för en sökt       8 kap. 32-34 §§ åtgärd. Lovet mäste i båda fallen
grundas på en prövning enligt bestämmel­serna i PBL, bl, a, kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill med anledning av detta
uttalande endast påpeka att denna föreskrift självfallet inte - lika likt som
t,ex, 26 5 andra stycket - är avsedd alt ge utrymme för en skönsmässig
tillämpning av det slag som lagrådet antyder, Däremol kan del tänkas förekomma
fall då byggnadsnämnden av ekonomiska eller tekniska skäl ser sig förhindrad
alt ställa samma krav som den skulle ha kunnat göra, om lovet hade avsett en
icke utförd åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Giltighetstiden för lov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 8 Bygglov, rivningslov och marklov upphör all gälla, om
ålgärden&lt;br&gt;
inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för&lt;br&gt;
beslulet om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om bygglov för tillfälliga åtgärder finns 114
5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser
om giltighetstiden för bygglov, riv­ningslov och marklov. Den motsvarar 595
första stycket byggnadssladgan, 13 kap. 17 8 i utredningsförslaget och 8 kap,
27 8 i det remitterade lagförsla­get. Paragrafen har fått sin redaktionella
uiformning enligt lagrådets för­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt den medgivna åtgärden skall
anses påbörjad krävs att de egent­liga byggnads-, rivnings- eller markarbetena
har kommit igång. Det räcker alltså inte att förberedande åtgärder vidtas. Om
lovet innebär medgivande att ändra användningssättet för en byggnad utan att
någon faktisk åtgärd behöver vidtas, krävs det att byggnaden börjar användas
för det nya ändamålel inom tvåärsfristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör anmärkas att om ett bygglov
har meddelats i enlighet med en detaljplan, genomförandetiden inte har nägon
betydelse för lovets giltig­het. Lovet är alltså giltigt även om genomförandetiden
går ul innan arbetet påbörjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 59 8 första stycket
byggnadsstadgan finns en bestämmelse om att etl bygglov förfaller, om det inte
har återupptagits inom två år efter inträffat avbrott. Bestämmelsen har visat
sig ha ringa praktisk betydelse. Med hänsyn till detta och till att ett lov
aldrig är giltigt för längre tid än fem år har någon motsvarighet till
bestämmelsen inte tagits in i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har gjorts en
hänvisning till bestämmelserna om bygglov för tillfällig åtgärd i 14 5. Som
lagrådet har påpekat (yttrandet s. 96) upphör givetvis även sådana lov alt
gälla, om åtgärden inte har påbörjats och avslutats inom de lider som anges i
första stycket av förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandsbesked&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 8 På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked
huruvida en&lt;br&gt;
åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda plalsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1804&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;752&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelas det sökta tillståndet,
skall nämnden bestämma en viss tid från       8 kap. 34 § dagen för beslutet,
högst två år, inom vilken ansökan om bygglov skall göras saml föreskriva de
villkor i övrigt som behövs. Tillståndet är bin­dande vid prövning av ansökan
om bygglov som görs inom den bestämda liden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom
den bestämda tiden, upphör tillslån-del att gälla, 1 beslutet om förhandsbesked
skall tas in en upplysning om detta. Sökanden skall ocksä upplysas om att
tillståndet inte medför rält att påbörja den sökta åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 19-23 saml 25-28
85 skall tillämpas i fråga om för­handsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 13 kap, 27 och
29 55 i utredningsförslaget samt 8kap. 32 5 i del remitterade lagförslaget.
Förslaget att benämningen bör ändras från förhandslov till förhandsbesked har
jag kommenterat i den allmänna motiveringen (avsnill 3.6). 1 gällande
byggnadslagstiftning sak­nas en direkt motsvarighet till förhandsbesked.
Motiven för den nu före­slagna 34 8 har jag utvecklat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 12,5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget
utgör en begäran om förhandsbesked inte elt särskilt ärende utan ingår som ett
led i ett ärende om ansökan om bygglov. Om förhandsbesked lämnas, skall
byggnadsnämnden bestämma en viss tid, högst två år, inom vilken ansökningen om
lov skall fullföljas. Fullföljs den inte inom den utsatta tiden, upphör
förhandsbeskedet dvs, tillståndet att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har förordat en annan
konstruktion, som innebär att förhands­beskedet blir ett särskilt, från
byg;glovsansökningen fristående ärende. Jag ansluter mig till denna
uppläggning, som har klara fördelar. Lagrådet har grundat sitt förslag på
följande re;sonemang (yttrandet s, 980:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varken av lagtext eller motiv kan
utläsas hur ansökningen om lov skall hanteras om tiden för fullföljd har gått
ut och sökanden inte låter höra av sig. Otvivelaktigt ligger det närmast till
hands att tolka hans passivitet som en önskan att inte fullfölja ansökningen
och därför tillåta byggnadsnämn­den all avskriva ärendet. Utan en uttrycklig
lagbestämmelse kan dock nämnden inte göra det. Invändningar kan för övrigt
göras mot att låta nämnden ulan vidare genom etl avskrivningsbeslut skilja
ärendet ifrån sig. Fall kan tänkas då det inte krävs nägot ytterligare
initiativ från sökandens sida för atl få ansökningen om lov prövad och måhända
bifallen. Det förhållandet att det en gång lämnade tillståndet har förfallit
innebär i och för sig inte att åtgärden ej kan tillåtas på den avsedda platsen.
Ett avskriv­ningsbeslut borde därtor, kan det hävdas, föregås av försök från
nämndens sida att förvissa sig om atl sökanden inte vidhåller sin ansökan om
lov. Lagbestämmelser kan alltså fordras även om vad nämnden har att iaktta
innan ett avskrivningsbeslut meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu antydda problemen kommer man
till rätta med på ett enkelt sätt om förhandsbeskedet frikopplas frän
bygglovsansökningen och får bilda etl ärende för sig. Ansökan görs då om
förhandsbesked och sökanden får ett sådant besked, antingen positivt eller
negativt. Ärendet är därmed avslutat. Blir beskedet positivt ankommer det på
sökanden, om han vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1806&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;753&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;begagna sig av detsamma, att ge in en ansökan om bygglov
inom den lid 8 kap. 34 § nämnden utsatt i förhandsbeskedet, Nägot
bygglovsärende är inte an­hängigt hos nämnden förrän ansökningen om lov kommer
in. Byggnads­nämnderna befrias från de olägenheter det kan innebära att ha
ärenden liggande obehandlade under lång tid och besparas arbelel med att bevaka
dem när tiden gått ul, Nägon olägenhet för sökanden kan det inte innebära att
han, om han vill fullfölja saken, mäste ge in en ny ansökan. Han kan i denna
hänvisa till tidigare ingivna handlingar, 1 lagrådets förslag har för­handsbeskedet
utformats som ett särskilt från bygglovsansökningen fristå­ende ärende. Med
denna konstruktion bör i lagen uttryckligen anges alt förhandsbesked varigenom
tillstånd ges till viss lokalisering är bindande vid prövningen av ansökan om
bygglov som görs inom den i förhandsbe­skedet utsatta tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket är
byggnadsnämnden skyldig att pröva frågan om förhandsbesked, om det begärs av
någon som skall vidta en åtgärd som kräver bygglov. Någon möjlighet att få
förhandsbesked i frågor om rivning eller om marklovspliktiga åtgärder finns
alltså inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens prövning skall
avse frågan om åtgärden kan tillåtas pä den avsedda platsen. Vad detta innebär
har jag behandlat i den allmänna motiveringen (avsnitt 12,5.2). Beslut i frågor
om förhandsbesked kan överklagas, vilket framgår av 13 kap. 2 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett förhandsbesked utgör ett
bindande beslut om att den sökta åtgärden kan tillåtas på avsedd plats. I vissa
fall kan särskilda kra' behöva ställas på utförandet av åtgärden för att den
skall kunna tillåtas. Det kan vara påkallat av kulturhistoriska skäl eller
l.ex. frän energihushållnings- eller grundläggningssynpunkt. Sådana särskilda
upplysningar bör anmärkas i förhandsbeskedet (268 3). Det är angeläget inte
minst med hänsyn till att det måsle råda klarhet om vilka frågor som har
avgjorts genom förhands­beskedet. Av den anledningen har i andra siycket
ställts krav på alt förhandsbeskedet skall innehålla besked om nödvändiga
villkor för atl åtgärden skall tillålas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen
(avsnitt 12.5.2) har jag föreslagit att för­handsbesked skall ha en
giltighetstid av högst två år. 1 enlighet härmed har i andra stycket
föreskrivits alt i beslutet om förhandsbesked skall anges en viss tid - högst
två år - inom vilken ansökan om bygglov skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ansökan om bygglov inte görs
inom den utsatta tiden, förfaller förhandsbeskedet. En upplysning om detta
skall enligt tredje stycket tas in i beslutet. Sökanden skall också erinras om
att förhandsbeskedet inte innebär någon rätt att påbörja den sökta åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1808&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;754&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 kap. 34 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändringen av benämningen &amp;quot;förhandslov&amp;quot;
till &amp;quot;förhandsbesked&amp;quot; föran­leder - som lagrådet har påpekat
(yttrandet s, 99) - en särskild hänvisning till de bestämmelser om handläggning
av lovärenden som skall tillämpas i fråga om förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1810&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;755&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9 kap. I §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 9 kap, följer i allt väsentligl motsvarande
bestämmel­ser i 60-64 85 byggnadsstadgan och 14 kap, 6-12 85 i
utredningsförslaget. 1 I6kap. 7 8 finns en bestämmelse om tillträdesrätt till
fastigheter, byggna­der och andra anläggningar. Regler om typgodkännande av
material, kon­struktioner eller anordningar i byggnader eller andra
anläggningar finns i 16kap, 2 och 3 88- I förhållande både till byggnadsstadgan
och utrednings­förslaget är bestämmelserna i 9kap. mindre detaljerade. Av bl.a.
del skälet behöver 9 kap. i viss utsträckning kompletteras med ytterligare
föreskrifter. Det gäller bl. a. beträffande 3 8 om vilken myndighet som får
godkänna ansvarig arbetsledare med riksbehörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt
14.2.2) redogjort för mina överväganden om byggnadsarbeten, tillsyn och
kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
8 Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-dier
markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt be­stämmelserna
i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har medde­lats med stöd av
dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och provning utförs i
tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 608 första styckel
byggnadsstadgan och 14 kap. 6 8 i utredningsförslaget. Remissinstanserna har i
stort sett godtagit utred­ningens förslag. Några instanser har dock anfört att
förslaget är otydligt i förhållande till dagens beslämmelser. Med hänsyn till
denna kritik har vissa preciseringar gjorts i förhållande till
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget upptas i 9 kap. 1 8
en allmän bestämmelse om att byggnads-, rivnings- och markarbeten skall utföras
på föreskrivet sätt. 1 3 8 finns en bestämmelse där det sägs vem som skall se
till att föreskrifter om arbetets utförande iakttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s.990 anser att 1 8 får sitt
egentliga innehåll först i samverkan med 3 8 och har därför fört samman de båda
paragraferna lill 1 8. Jag ansluter mig till detta, varför I 8 har utformats i
överensstämmelse med lagrådets förslag med det undantaget att jag vidhåller att
begreppet &amp;quot;byggherren&amp;quot; bör användas. Begreppet är väl inarbetat och
mer entydigt än det uttryck som lagrådet har stannat för, nämligen &amp;quot;den
byggande&amp;quot;. Enligt min mening kan &amp;quot;den byggande&amp;quot; ensidigt
uppfattas som &amp;quot;den som utför byggandet&amp;quot;, vilket kan leda helt fel i de
fall där en entreprenör utför arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Pä förslag av några remissinstanser har klargjorts
att paragrafen omfat­tar även rivnings- och markarbeten. 1 60 5 byggnadsstadgan
finns ett krav pä atl byggnadsarbeten skall utföras med ändamålsenligt
material. Någon motsvarighet till delta har inte tagits in i 9 kap. eftersom
kravet på ända­målsenligt material följer redan av 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1 5 i det remitterade förslaget skall arbetena utföras enligt &amp;quot;gallan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1812&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;756&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
bestämmelser&amp;quot; och vissa andra föreskrifter. Med det citerade uttrycket 9
kap. 1 § avses enligl motiven (lagrådsremissen s. 606) i första hand
bestämmelserna i PBL och föreskrifter till PBL men även bestämmelser i annan
lag som t, ex, arbetsmiljölagen och miljöskyddslagen. Enligt lagrådets mening
(ytt­randet s. 100) bör i PBL regleras endast sådana åligganden för vilkas
åsidosättande kan medföra påföljder och ingripanden enligt PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att lov enligl PBL lämnas inverkar, som jag
tidigare har anfört, inte på den skyldighet att söka tillstånd som kan vara
föreskriven i annan lag. Motsvarande gäller i fråga om skyldigheten att iaktta
föreskrifter av annat slag i andra förfatlningar. I beslut om lov bör lämpligen
erinras om att även bestämmelser i andra författningar kan vara tillämpliga på
verksamheten. Mot bakgrund härav anser jag numera att det inte är erforderligt
atl utforma bestämmelsen så allomfattande som i lagrådsremissen. I lagtexten
har därför - med 10 kap. 1 5 första stycket som förebild - angetts att
byggherren skall iaktta att arbetena utförs enligt &amp;quot;beslämmelserna i denna
lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats med stöd av dessa
bestämmelser&amp;quot;. De skyldigheter som enligt andra författningar kan åvila
byggherren anges alltså uteslutande i dessa författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den nu föreslagna lydelsen, som ansluter till
lagrådets förslag, behöver del inte särskilt anges art arbetena skall utföras
enligt &amp;quot;de hand­lingar som nämnden har fastställt&amp;quot;. Som framgår av 8
kap. 29 8 skall nämligen, såvitt gäller arbeten som kräver bygglov,
byggnadsnämnden i beslutet om lov fastställa de ritningar och övriga handlingar
som är nöd­vändiga för nämndens prövning. Därmed avses l.ex. situationsplaner,
ritningar och översiktliga beskrivningar av objektets utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket &amp;quot;beslut som har meddelals med slöd
av dessa bestämmelser&amp;quot; innefattar givetvis också detaljplaner och
områdesbestämmelser samt så­dana villkor som byggnadsnämnden kan knyta till ell
bygglov (se 8 kap. 265 andra stycket 3). Med föreskrifter avses t. ex.
byggnormen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är tillämplig på byggnads-, rivnings-
och markarbeten som regleras enligt PBL, oavsett om arbetena kräver lov eller
ej. Med bygg­nadsarbeten avses inte bara byggnadstekniska arbeten ulan också
exem­pelvis installationsarbeten. Markarbeten, som inte direkt har samband med
byggnadsarbeten, omfattar huvudsakligen sådana arbeten som kräver marklov, dvs.
frislående schaktningsarbeten, fyllning, trädfällning och skogsplantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär alltså att den som för egen
räkning utför eller låter utföra arbeten som regleras i PBL (byggherren) måste
vidta sädana åtgär­der och anlita sådana resurser atl projektet kan genomföras
på föreskrivet sätl. Byggnadsnämndens tillsyn genom en viss granskning av
konstruk­tionshandlingar samt besiktningar och andra stickprovsmässiga
kontrollåt­gärder fritar inte byggherren från detta grundläggande ansvar. Som
jag tidigare har utvecklat i den allmänna motiveringen (avsnilt 14.2.2) bör
nämndens tillsyn inriktas bl. a. på alt kontrollera atl byggherren har tagit
sitt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;757&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggherren skall själv eller genom en sakkunnig
leda arbetena och utöva 9 kap. 1 -2 §§ tillsyn över dem. Vid tillståndspliktiga
arbeten skall ledningen och till­synen normalt utövas av en eller flera
särskilda sakkunniga, vilkas kompe­tens och lämplighet prövats av
byggnadsnämnden - ansvariga arbetsle­dare. Denna ddegering av vissa uppgifter
från byggherten till den ansvari­ge arbetsledaren innebär dock inte att
byggherren kan avlasta sig det yttersta ansvaret för att arbetena genomförs på
ett riktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den konlroll och provning som byggherren skall låta
utföra enligt 1 8 utförs i allmänhet vid tillståndsplikliga arbeten av den
ansvarige arbetsle­daren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid en kontroll på byggplatsen bör bevakas att
mottaget material e. d. är kontrollerat och kvalitetsmärkt av tillverkaren, så
att materialet och dess egenskaper kan identifieras före inbyggnaden. För
material som inte har kontrollerats och kvaliletsdeklarerals på ett objektivt
sätl före levereran-sen, förutsätts att kontrollen på arbetsplatsen utvidgas
till att även omfatta undersökningar eller provningar av produkter som skall
fylla viktiga funk­tioner i byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är viktigt att den kontroll och provning som
skall ulföras på bygg-nadsplalsen blir väldefinierad samt utformad och beskriven
på ett sådant sätt att den kan varieras beroende på hur komplicerade
konstruktioner som skall utföras och på hur viktiga funktioner dessa har.
Kvaliteten hos det utförda arbetet är givetvis också beroende av att utförliga
och riktiga konstruktionshandlingar - detaljhandlingar - finns att tillgå på
byggplat­sen. Som jag tidigare har påpekat är det byggherten som gentemot det
allmänna har ansvaret för detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan i vissa fall vara nödvändigt att utreda om
ett utfört arbete har gett avsedd funktion. Även detta ingår som elt led i
byggherrens konlroll. Med stöd av 6 5 andra stycket kan byggnadsnämnden
föreskriva att bygg­herren skall förete bevis av sakkunnig alt vissa krav har
uppfyllts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
8    Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhei så att personer och
egendom inte skadas och sä atl minsla möjliga obehag uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 605 andra och
iredje styckena byggnadsstadgan och 14 kap. 7 5 i utredningsförslaget.
Paragrafen omfattar således även de i 60 5 tredje stycket särskilt uppräknade
arbetsmomenten. Det kan finnas skäl att framhålla att aktsamhetskravet i
paragrafen också bl. a. inbegriper aktsamhei belräffande grundvattenivån, så
att inte skador uppstår på befintliga byggnader, ledningar, andra anläggningar
och mark under byggtiden. Det åligger byggherren att göra de undersökningar som
krävs för att utröna om särskilda försiktighetsmått måste vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet i 2 8 innebär bl, a, att rivningsarbeten
skall ske så alt annan bebyggelse inte skadas, 1 detta sammanhang finns det
anledning att erinra om bestämmelsen 1518 2 mom, byggnadsstadgan. Om det finns
ohyra eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1816&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;758&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;virkesförstörande
insekter i en byggnad som skall rivas, följer av den       9 kap. 2-3 §§
bestämmelsen att utrotningsåtgärder skall vidtas. Utredningen har föresla­git
(6 kap, 6 8 andra stycket) att byggnadsnämnden i sådana fall får före­skriva
att lämpliga utrotningsåtgärder skall redovisas och vidtas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nägon motsvarighet till 518 2 mom, har inte tagits
in i PBL, Del bör enligt min mening ankomma på regeringen eller den myndighet
som rege­ringen bestämmer alt meddela detaljerade föreskrifter av detta slag.
Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag i detta avseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
8 För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare som har
utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning, kan dock
byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall utses. För skilda
delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare utses. En av dem skall
samordna deras uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som
har fått godkännande (riksbehörighet) av den myndighet som regeringen bestämmer
eller den som byggnadsnämnden godkänner för ett visst arbete. Riksbehörighet
får meddelas för visst slag av arbete och får begränsas till viss lid. Den
ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn över arbetena så
alt de utförs på föreskrivet sätt. Han skall vara närvarande vid
byggnadsnämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om byggnadsnämnden finner alt den ansvarige
arbetsledaren har åsido­satt sina skyldigheter, får nämnden ta ifrån honom
ledningen av arbetet. Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nämnden
besluta att han under viss lid inte fär vara ansvarig arbetsledare inom
kommunen. Nämn­den skall anmäla sådana beslut till den myndighet som avses i
andra styckel. Om en ansvarig arbetsledare med riksbehörighet grovt har åsido­satt
sina skyldigheter, får myndigheten återkalla godkännandet av honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen stämmer i huvudsak överens med 61 8
byggnadsstadgan, 14 kap. 8 8 i utredningsförslaget och 9 kap. 4 8 i det
remitterade lagförsla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s. 100) har till en början
anmärkt alt bestämmelsen innebär en i lagrådsremissen inte kommenterad
utvidgning av skyldigheten att ha ansvarig arbetsledare. Enligt 61 8 I mom.
första siycket byggnads­stadgan är huvudregeln nu att ansvarig arbetsledare
skall finnas endast för arbeten som avser nybyggnad eller rivning eller ändring
av byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av lagtexten - som har utformats i enlighet med
lagrådets förslag -framgår del att byggnadsnämnden kan bestämma att ansvarig
arbetsledare inte skall utses vid arbeten av mindre omfattning. Som lagrådet
påpekar torde därmed några prakliska olägenheter inte behöva befaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket finns liksom 1618 1 mom.
byggnadssladgan en bestäm­melse om att olika arbetsledare kan utses för skilda
delar av arbetet. Det finns i dag ell ökat behov av samordning pä byggplatsen,
inte minst med hänsyn lill att vid större projekt inte sällan olika
entreprenörer utför olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1818&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;759&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delarbeten, ofta under hård tids- och kostnadspress. När
det finns flera      9 kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ansvariga arbetsledare på en byggplats bör därtör enligt
min mening en av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dessa ha samordningsuppgiften, Pä förslag av lagrådel (yllrandet
s, 1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;har detta lagts till i lagtexten. Den samordnande
arbetsledarens uppgift&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;blir, utöver att vara ansvarig arbetsledare för det egna
området, bl. a. att se&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ull&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att oklarheter inte råder om ansvaret för någon viss del
av arbetena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt på arbetsplatsen underlätta
byggnadsnämndens kontakter med olika arbetsledare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att ingripa vid motstridande
uppgifter i handlingarna för olika slag av arbeten och medverka till att
rättelse sker, vid behov i samråd med bygg­nadsnämnden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl medverka till atl intyg, utlåtanden
m. m. avseende besiktningar eller provningar av delarbeten, vilka har slutförts
långt före byggnadsnämndens slutbesiktning, redovisas vid denna samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att av byggnadsnämnden beslutade
anmälningar sker vid rätt tidpunkt (se 4 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordnarens uppgift innebär inte
ett övergripande ansvar för att arbe­tena utförs på föreskrivet sätt. De olika
ansvariga arbetsledarna ansvarar sålunda var och en för att arbetena inom deras
resp. delområde kontinuer­ligt leds på ett betryggande sätt och att anmälningar
görs lill byggnads­nämnden osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket innehåller i likhet
med 618 2 mom. byggnadsstadgan bestämmelser om vem som får utses lill
arbetsledare. Det bör ankomma på regeringen alt bestämma vilken myndighet som
skall godkänna ansvariga arbetsledare med riksbehörighet och vilka
kompetenskrav som skall ställas på arbetsledare i olika situationer. Jag avser
att återkomma till regeringen med förslag i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yllrandet s. 101) har
tagit upp frågan om vad som inträffar om den ansvarige arbetsledarens
riksbehörighet upphör under etl pågående byggnadsarbete. Därvid har lagrådet
gjort den -enligt min mening riktiga tolkningen - att den ansvarige
arbetsledaren får stå kvar i sin påbörjade syssla, även om han förlorat sin
riksbehörighet. Jag vill dock för egen del framhålla att delta knappast torde
utgöra något praktiskt problem. Om arbetsledaren så grovt har åsidosatt sina
skyldigheter att hans behörighet upphör, torde byggnadsnämnden dessförinnan ha
funnit anledning atl med stöd av fjärde siycket första meningen la ifrån honom
ledningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 61 5 3 mom. byggnadsstadgan
föreskrivs atl det innan arbetena påbör­jas skall ges in en skriftlig
förklaring lill byggnadsnämnden att arbetsle­daren åtar sig uppdraget. Jag
anser det inte nödvändigt med en särskild bestämmelse om detta. Byggherren kan
självfallet inte utse och byggnads­nämnden inte godkänna en ansvarig
arbetsledare, om denne inte har åtagit sig uppdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1820&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;760&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådel (yttrandet s. 101)
påpekar är utseende och i förekomman- 9 kap. 3-4 §§ de fall godkännande av
ansvarig arbetsledare inte något villkor för bygg­lov. Lagrådet anför att
praktiska skäl kan föranleda alt detta ordnas efteråt, dock senast i samband
med den anmälan som skall göras innan ett byggnadsarbete påbörjas. Eftersom den
ansvarige arbetsledaren i allmän­het inte är — och inte heller kan krävas bli -
utsedd redan vid tiden för ansökan om bygglov, har jag inget att erinra mot vad
lagrådel har uttalat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket, som föreskriver vad
som åligger den ansvarige arbetsle­daren, motsvarar! sak 61 5 4 mom,
byggnadssladgan, Arbetsledarens arbe­te går i första hand ut pä att leda
arbetena så att de utförs pä föreskrivet sätt. Normalt skall arbetsledaren
kunna förvänta sig att de arbetsritningar som byggherren tillhandahåller följer
gällande bestämmelser. Om den an­svarige arbetsledaren anser att ett på
ritningar angivet utförande kan strida mot god teknik eller mot gällande
beslämmelser och alltså kan medföra ett felaktigt utförande, bör han givetvis
uppmärksamma byggherren på detta. Han kan även, l.ex, i samband med besiktning
från byggnadsnämndens sida, uppmärksamma nämndens tjänsteman på förhållandet
och begära dennes bedömning i frågan, I den mån ritningar eller andra handlingar
är sådana alt ulformningen av någon viss detalj eller något arbetsmoment
överlåts till arbetsledarens bestämmande, skall arbetsledaren givetvis se till
att gällande bestämmelser följs. Normalt bör det dock kunna föruisättas att
arbetsledaren har tillgång till fullständiga handlingar. Det ingår i bygg­herrens
ansvar att tillhandahålla sådana handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I arbetsledarens uppgift alt svara
för tillsynen ingår, som jag tidigare nämnde, att låta genomföra egenkontrollen
på byggplatsen. Vidare skall han närvara vid byggnadsnämndens besiktningar. En
föreskrift, som i det remitterade lagförslaget upptogs i anslutning till de
avhandlade bestämmel­serna, om alt den ansvarige arbetsledaren skall göra
anmälningar till bygg­nadsnämnden har av systematiska skäl på förslag av
lagrådet (yttrandet s. 101) flyttats till 45.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till paragrafens fjärde stycke har,
utan ändring i sak, överförts bestäm­melserna i 61 8 5 mom. byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras,
byggas till eller på annal sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden
kräver bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige arbetsledaren göra
anmälan till byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas och när de har slutförts.
Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall anmälningarna göras av
byggherren. Nämnden får medge befrielse helt eller delvis från anmäl­ningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av första
stycket skall anmälan göras vid de Ullfällen som byggnadsnämnden bestämmer i
beslutet om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1822&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;761&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 62 8 byggnadsstadgan, 14 kap.
95 i ulredningsför-       9 kap. 4-5 §§ slagel samt 9 kap, 5 8 och delar av 4 8
tredje stycket i del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jämfört med dagens ordning och utredningsförslaget
har den ändringen gjorts att kravet pä anmälan vid vissa tekniskt angivna
tillfällen har tagits bort. Detta överensstämmer med önskemålet hos många
remissinslanser. Vidare har anmälningsskyldigheten utvidgats till att omfatta
också andra anläggningar än byggnader. Med ändring av en byggnad eller annan
anlägg­ning avses tillbyggnad, ombyggnad och andra ändringar (3 kap. 108). För
alla åtgärder som kräver bygglov eller rivningslov skall byggnadsnämnden
uppmärksammas på påbörjandet och avslutandet genom anmälningar. Vid
bygglovspliktiga arbeten skall byggnadsnämnden därutöver i beslutet om lov
kunna bestämma att anmälningar skall göras vid vissa, för det aktuella
projektet tekniskt lämpliga tidpunkter under produktionsskedet, då besikt­ningar
bör göras. Det framgår av 8 kap. 268 andra stycket 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf har på lagrådets förslag
utformats så att anmäl­ningsskyldigheten åligger den ansvarige arbetsledaren.
Eftersom del i vis­sa fall kan föreligga en anmälningsskyldighet även för
arbeten där en ansvarig arbetsledare inte skall finnas, upptar paragrafen en
bestämmelse om anmälningsplikt i vissa fall för byggherren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
remitterade förslaget föreskriver - liksom dagens lagstiftning (61 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4        mom.
BS) - att den ansvarige arbetsledaren skall göra anmälningar inte&lt;br&gt;
bara till byggnadsnämnden utan också till andra berörda myndigheter. Jag&lt;br&gt;
instämmer i lagrådets uppfattning (yttrandet s, 101) atl en sådan bestäm­&lt;br&gt;
melse inte har sin plats i PBL, I stället bör varje enskild författning primärt&lt;br&gt;
reglera anmälningsskyldigheten. Annars kan - som lagrådet har framhållit&lt;br&gt;
- olika sankiionsbestämmdser konkurrera med varandra (se 10 kap. 6 5&lt;br&gt;
första stycket 2). Det nu föreliggande förslaget upptar därför ingen sådan&lt;br&gt;
regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 8
När till byggnadsnämnden har inkommit en anmälan enligt 4 8 första&lt;br&gt;
stycket att en byggnad skall uppföras eller byggas lill eller att annan&lt;br&gt;
anläggning skall ulföras eller väsentligt ändras, skall nämnden skyndsamt&lt;br&gt;
låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och utmärka dess&lt;br&gt;
höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn till förhållandena på platsen&lt;br&gt;
och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt&lt;br&gt;
läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen&lt;br&gt;
kallas Ull utstakningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 63 8 byggnadsstadgan, 14 kap.
11 5 första stycket i utredningsförslaget och 9 kap. 6 5 i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har berört frågan om
utstakning och utmärkning. Statens och landstingens byggnader bör enligt flera
instanser undantas från bestämmelsen. Flera kommuner föreslår att utstakning
skall vara obligato­risk för alla nya byggnader men att byggnadsnämnden skall
kunna medge befrielse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1824&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;762&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör det ankomma
på byggnadsnämnden att pröva om 9 kap. 5-6 §§ utstakning och utmärkning
erfordras. Behovet av sådana förrättningar gör sig starkast gällande i fråga om
bygglovspliktiga åtgärder inom omräden med samlad bebyggelse. För mindre
byggnader, lillbyggnader och anlägg­ningar av mindre omfattning eller för
byggnadsåtgärder inom glest be­byggda områden bör byggherren själv kunna ta
ansvaret för att placeringen blir riktig, 1 sädana fall bör byggnadsnämnden
alltså avstå från utstakning och utmärkning. Det bör ocksä kunna ske i fråga om
projekt där byggher­ren eller entreprenören är elt välrennomerat företag e,d,
med tillgång till mätteknisk kompetens. Därmed bör statens och landstingens
byggnader normalt kunna undantas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang vill jag erinra
om vad jag anförde i den allmänna motiveringen (avsnitt 3,6,3) om strävanden
efter enkelhet för den byggan­de även när det gäller utstakning. besiktningar
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 65 i det remitterade förslaget
upptogs även en bestämmelse om kon­trollmätning, varmed avses mätning av den
utförda grundkonstruktionens läge. I lagrådets förslag har denna bestämmelse
utgått. Kontrollmälning av grunden får enligt lagrådet (yttrandet s. 101 O
anses ingå i de besiktningar som nämnden skall utföra (6 8), Jag delar denna
uppfattning. Förevarande paragraf innehåller därför inte niigra beslämmelser om
kontrollmätning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller paragrafens
utformning i övrigt har den på lagrådets förslag (yttrandet s, 101) utformats
sä alt det tydligare framhävs när nämn­dens skyldigheter i fråga om utstakning
inträder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 63 8 byggnadsstadgan finns en
bestämmelse om att grannen skall kallas till utstakningen, om byggnaden eller
anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gräns mot dennes faslighel.
Del remitterade förslaget upptar inte någon molsvarande bestämmelse. Skälet
till detta är att grannars iniressen skall beaktas redan i samband med att
bygglov lämnas. Som lagrådet (yttrandet s. 102) har framhållit gäller
emellertid skyldigheten för nämnden alt i bygglovsärenden höra grannar endast i
vissa fall. I stor utsträckning kommer således grannar inte att höras i bygglovsärenden.
Pä lagrådets förslag har därför tagits in en bestämmelse om att grannen i
angivet fall skall kallas till utstakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utstakning och utmärkning bör
givetvis ske så skyndsamt som möjligt efter det atl anmälan enligt 4 8 har
kommit in lill byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Byggnadsnämnden skall i erforderlig utsträckning
besikta arbeten som kräver bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är
uppenbart onödigt, och skall alltid göras, om byggherren eller
yrkesinspektionen begär del. Skall en byggnad besiktas av någon annan myndighet
än nämn­den, skall nämnden verka för att den besiktningen pä elt lämpligt sätt
samordnas med nämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden får, om byggnaders
och andra anläggningars egen­skaper och funktioner inte på ett enkelt sätt kan
iakttas och bedömas vid nämndens besiktningar, begära att byggherren skall
förete bevis av sak­kunnig om atl egenskaperna och funktionerna uppfyller
kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1826&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;763&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall utfärda
skriftligt bevis över vad som förekom-       9 kap. 6 § mit vid nämndens
besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 64 8
byggnadsstadgan. 14 kap. 11 och 12 85 i utred­ningsförslaget och 9 kap. 7 5 i
del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förhållande till 64 5 1 mom. och
förslaget har den ändringen gjorts att i första stycket inte preciseras några
givna besiktningslillfällen. För åtgärder som kräver bygglov skall
byggnadsnämnden i stället i beslutet om lov ange vid vilka tillfällen
besiktning skall ske. Del framgår av 8 kap. 268 andra stycket 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I likhel med vad som gäller i dag
(64 8 1 mom. Iredje och fjärde styckena BS) har föreskrivits att slutbesiktning
skall ske, om byggherren eller yrkes­inspektionen begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjlighelerna att upptäcka brister
och rätta till dessa vid slutbesiktning­en är begränsade. Det är vid detla
tillfälle oftast för sent att påverka t. ex. grundkonstruktionen och inmurade
delar i byggnaden. Det är därför viktigt att besiktning sker återkommande under
byggandets gång. En noggrann grundbotten-, stom- eller fukt- och
dräneringsbesiktning kan medföra att eventuella brister och fel kan åtgärdas
med mindre kostnad än om bristen eller felet hade upptäckts vid
slutbesiktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutbesiktningen ger i huvudsak
byggnadsnämnden tillfälle att kontrolle­ra att byggnaden har föreskrivna
funktioner, genom syn pä platsen och genom att ta del av utlåtanden från
sakkunniga rörande provning av funk­tionen hos färdigställda installationer.
Som jag har anfört i specialmotive­ringen till 5 8 ingår kontrollmätning av
grundkonstruktionens läge i besikt­ningsverksamheien. Jag vill betona atl
slutbesiktningen inte innebär att byggherren avlastas sitt ansvar enligt 1 8.
Byggnadsnämndens slutbesikt­ningsbevis bör dock ge upplysning - så långt
byggnadsnämndens tjänste­män kunnat finna - om byggnaden eller anläggningen har
byggts enligt gällande föreskrifter och fastställda handlingar. En godkänd
slutbesiktning bör därför kunna ses som en form av skydd för byggherren att han
gent­emot del allmänna har uppfyllt sina skyldigheter enligt PBL och att han
inte senare skall kunna drabbas av påföljder och ingripanden enligt PBL för
felaktigheter som rimligen kunnat påtalas vid slutbesiktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutbesiktning bör alltid göras av
arbeten som fordrar bygglov, om det inte är uppenbart onödigt, Pä lagrådets
förslag (yttrandet s. 102) har detta särskilt framhållits i lagtexten.
Slutbesiktning bör kunna undvaras om en åtgärd har varit av ringa omfattning
och i liten utsträckning har betydelse för människors säkerhet till liv eller
hälsa eller för samhällets intressen i övrigt. Exempel på sädana åtgärder är
uppförande av mindre byggnader eller mindre, utvändiga förändringar pä en
byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutbesiktningen bör göras före eller i så nära anslutning
till ianspråkta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1828&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;764&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gandet
av byggnaden eller anläggningen som möjligt så att kontroll kan ske      9 kap.
6 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av att allvarliga brister
inte finns. Samlingslokaler, affärslokaler eller andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lokaler
eller anläggningar, där en stor mängd människor skall vistas eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;passera,
bör slutbesiktas före ianspråktagande!, så atl det står klart atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;l.ex, anordningar för
personbefordran är säkra och att brandutrymning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
ske på elt tillräckligt säkert sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutbesiktningen bör ske som en samlad besiktning.
Delbesiktningar bör undvikas, bl, a, för att del inte skall uppslå oklarheter
om i vilken utsträck­ning slutbesiktning verkligen har utförts. Även av hänsyn
till byggherren är det angeläget att berörda myndigheter så långl det är
möjligt samordnar sina besiktningar. I första stycket har föreskrivits en skyldighet
för bygg­nadsnämnden att se lill att sådan samordning sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad jag nu har sagt om tidpunkten för
slutbesiktningen och angelägenhe­ten av en samlad slutbesiktning ställer krav
på att byggherren och den ansvarige arbetsledaren slutför arbetena och planerar
tidpunkten för slut­besiktningen i god tid. Det förutsätter också att
byggnadsnämnden och andra berörda kommunala instanser har en sådan
resursplanering att de kan lämna byggherren uppgift om vilken aviseringstid som
behövs för slutbesiktningen. I de fall slutbesiktning sker är det ocksä den
tidpunkt då byggnadsnämnden i administrativt hänseende kan avsluta och arkivera
ett ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med stöd av andra stycket kan byggnadsnämnden kräva
att funktionen hos färdigställda delar eller anordningar skall prövas av en
särskild sak­kunnig och alt utlåtande från denne skall företes. Andra stycket
motsvarar närmast 64 8 2 mom. byggnadsstadgan, som föreskriver att bevis av
skor­stensfejare m.fl. skall företes vid slutbesiktningen. I förhållande till
be­slämmelserna i byggnadsstadgan är andra stycket mer generellt utformat.
Detta motiveras av att byggnader och anläggningar numera består av tekniskt mer
komplicerade och sammansatta delar och system. Byggnader skall klara bl, a. de
under senare år allt högre ställda kraven på klimatkom­fort och
energihushållning. Därmed ökar risken för att någon enstaka bristfälligt utförd
detalj kan medföra en dålig slulfunktion. Den slutliga funktionen hos t, ex,
installationssystem kan därför behöva provas genom en funktionskontroll när
systemet har utförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket har tagits in en bestämmelse om
skriftliga bevis över utförda besiktningar. Motsvarande bestämmelse finns i 64
8 3 mom. bygg­nadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 64 8 4mom. byggnadsstadgan föreskrivs att yrkesinspektionen
skall kallas till slutbesiktning som avser arbetslokal eller personalrum. 1 8
kap. 305 PBL sägs att bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1830&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;765&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddelas
endast om yrkesinspektionen har yttrat sig. Det åligger yrkesin-      9 kap. 6
§ spektionen enligt sin instruktion atl bl, a. utföra inspektioner och andra
förrättningar. Jag anser det därför inte nödvändigt med en särskild bestäm­melse
i förevarande paragraf om att yrkesinspektionen skall kallas till slutbesiktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1832&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;766&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Påföljder och ingripainden vid överträdelser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lo
kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m,m, (på­följdslagen) innehåller som jag nämnde i den allmänna
motiveringen (av­snitt 15,1) bestämmelser om dels påföljder och ingripanden vid
överträ­delser av sådana föreskrifter om byggande som har meddelats i eller med
stöd av byggnadslagen eller byggnadsstadgan, dels ingripanden i form av
handräckning och förelägganden när någon underlåter att utföra arbete eller
vidta annan åtgärd som åligger honom enligt byggnadsstadgan eller beslut som
har meddelats med stöd av stadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att bestämmelserna som
rör påföljder och ingripanden vid överträdelser tas in i ett särskilt kapitel om
påföljder, ingripanden m, m, (15 kap,), och att bestämmelserna om ingripanden i
övriga fall tas in i ett kapitel om ätgärdsförelägganden (16 kap,).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att bestämmelserna bör
hållas samman i ett kapitel. Del är med utredningens modell svårt att dra en
skarp gräns mellan vad som bör stå i det ena eller det andra kapitlet.
Vinsterna med en sådan ordning överväger enligt min mening inte de olägenheter
den för med sig. Påföljdslagens beslämmelser har därför i allt väsentligt
tagits in i 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En del av lagens bestämmelser har emellertid
utmönstrats. Det gäller till alt börja med 1 5, som anger lagens
tillämpningsområde och som blir överflödig på grund av att beslämmelserna
kommer att ingå som ett sär­skilt kapitel i PBL, 1 12 8 päföljdslagen finns
bestämmelser om straff vid överträdelse av bestämmelserna i 136a 5
byggnadslagen m, m. En motsva­righet lill 136a5 är avsedd att ingå i NRL,
Bestämmelserna i 125 påföljds­lagen skall därför inte tas in i IO kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 10 kap, saknas även vissa andra paragrafer som i
dag finns i påföljdsla­gen. Skälen till detta är att paragraferna har tagits in
i andra kapitel i PBL, Det gäller t, ex, fullföljdsbeslämmelserna som återfinns
i 13 kap. Jag åter­kommer till dessa paragrafer när jag behandlar de avslutande
bestämmel­serna i 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i kapitlet om särskilda krav
beträffande vissa befintliga byggnader, underhäll m. m, (6 kap,) föreslagit
flera beslämmelser som ger byggnadsnämnden rätt att besluta att
fastighetsägaren skall vidta vissa åtgärder, t, ex. riva skadade byggnader (6-9
55 och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 andra styckel). Sådana beslut kan enligt
utredningens förslag genom bestämmelserna i 16 kap, förenas med
åtgärdsföreläggande mot fastighetsägaren. Motsvarighe­ter till de nyss nämnda
bestämmelserna i 6 kap. i utredningsförslaget återfinns med några undantag i 10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också föreslagit alt vissa
bestämmelser i naturvårdsla­gen, bl. a. de som ger möjlighet för
byggnadsnämnden att förelägga någon atl ordna slängselgenombrott, skall föras
över till PBL. Jag har tidigare (avsnitt 5.4.3) föreslagit att i princip alla
de bestämmelser som enligt utredningens förslag skall överiöras till PBL skall
behållas i naturvårdsla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1834&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;767&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen,
Nägon motsvarighet lill den nämnda bestämmelsen har därför inte     10 kap. 1-2
§§ tagits in i 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
be.stämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
8 Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt detta
kapitel så snarl del finns anledning att anta att en överträdelse har skett av
bestämmelserna om byggande i denna lag eller av någon föreskrift eller något
beslut som har meddelats med stöd av dessa bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller
marklov har vidta­gits utan lov, skall byggnadsnämnden se till att det som har
utförts blir undanröjt eller på annat sätl rättat, om inte lov till åtgärden
meddelas i efterhand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
motsvarar i sak 2 8 första stycket påföljdslagen och 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1       8
i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens skyldighet att ta upp frågor om
påföljd eller ingri­pande gäller i dag enbart överträdelser av sådana
föreskrifter om byggande som har meddelats i byggnadslagen eller
byggnadsstadgan eller med stöd av någon av dessa förtättningar. En motsvarande
begränsning har tagits in i 1 8. Del tillägget har dock gjorts att byggnadsnämndens
skyldighet skall omfatta även överträdelser av beslut som har meddelats med
stöd av bestämmelserna om byggande i PBL. Uttrycket byggande har samma
vidsträckta innebörd som enligt I 8 påföljdslagen och omfattar inte bara
byggnadsverksamhet i vanlig bemärkelse utan ocksä t. ex. sådana åtgärder som
kräver marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens skyldighet att vara verksam för
att det som har utförts olovligt blir undanröjt omfattar inte bara som i dag
åtgärder som kräver bygglov ulan också åtgärder som kräver marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill peka pä att i 16 och 17 55 finns
föreskrifter, som ger byggnads­nämnden möjlighet atl ingripa även mot annat än
rena överträdelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 5
Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftlig upplys­&lt;br&gt;
ning om det beträffande en viss byggnad, annan anläggning eller anordning&lt;br&gt;
har vidtagits någon åtgärd som föranleder ingripande enligt detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 2 5 andra stycket
påföljdslagen och 15 kap, 3 5 i utredningsförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade förslag har uttrycket besked använts
i paragrafen. Som lagrådel påpekar (yttrandet s, 103) är &amp;quot;besked&amp;quot;
enligt denna paragraf inte bindande för byggnadsnämnden. Det kan inte heller
överklagas. Eftersom ordet besked kan leda tanken till att överklagande är
möjligl, har det - för att en sädan tolkning skall undvikas - på lagrådets
förslag bytts ut mot &amp;quot;upplysning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om att behovet av särskilda
bestämmelser av det slag som nu har tagits in i 25 kan ifrågasättas, eftersom
byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1836&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;768&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
11 kap. 2 5 har en allmän skyldighel att lämna skriftliga besked i lO kap. 2-3
§§ frågor inom dess ansvarsområde. Skyldigheten för nämnden atl enligt
förevarande paragraf lämna skriftlig upplysning om etl ingripande enligt
kapitlet kan komma att ske, går emellertid längre än skyldigheten enligt 11
kap. 2 8. Bestämmelserna utgör ett för allmänheten viktigt komplement till
beslämmelserna om ingripanden, bl. a. för den som har för avsikt atl köpa en
fastighet och är osäker på om någon åtgärd har vidtagits som kan föranleda
ingripande. Av dessa skäl anser jag det alltså befogat att i lOkap. ha en
särskild paragraf om skyldigheten att lämna skriftliga upplysningar. F. n.
gäller den begränsningen att byggnadsnämnden är skyldig att lämna besked om
ingripande endast på begäran av den vars rätt kan beröras. Syftet med
begränsningen torde vara att förhindra att nämnden i dessa fall belastas med
onödiga arbetsuppgifter. Med stöd av 11 kap. 5 8 kan emeller­tid nämnden la ut
avgift för det arbete som sådana upplysningar föranle­der. Denna befogenhet
torde i tillräcklig utsträckning avhålla från att upplysningar begärs i onödan.
Något krav att upplysningen måsle begäras av någon vars rätt kan beröras därav
har därför inte uppställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
att fortsätta byggnadiiarbeten m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
8 Byggnadsnämnden får förbjuda all ett visst byggnads-, rivnings- eller
markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om del är uppenbart alt arbetet
eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något
beslut som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som
avses i första stycket äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för
människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden
fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första stycket inte
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
enligt första eller andra stycket får förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som redaktionellt har utformats enligt
lagrådets förslag, motsvarar 15 kap. 4 5 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 3 8 påföljdslagen finns bestämmelser bl, a, om
byggnadsnämndens möj­ligheter och skyldigheter atl förbjuda byggnadsarbeten, F,
n, får nämnden förbjuda att byggnadsarbete fortsätts, om det är uppenbart alt
arbetet strider mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnadsstadgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastställd generalplan,
stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbe­stämmelser eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbud enligt byggnadslagen
eller enligt föreskrift som har meddelats med slöd av byggnadslagen att företa
nybyggnad eller att riva byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyldighet att ingripa med förbud inträder, när etl
byggnadsarbete även­tyrar byggnadens eller en närliggande byggnads hållfasthet
eller medför fara för människors liv eller hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1838&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;769&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
bestämmelserna i första siycket utvidgas till att omfatta andra åtgärder än
rena byggnadsarbeten, t, ex, schaktning, fyllning, trädfällning m, m. Även
användning av en lokal för en från exem­pelvis brandskyddssynpunkt helt
olämplig verksamhet bör enligt utred­ningen omfattas av bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har dessutom påpekat
att en överträdelse av föreskrifterna i Svensk byggnorm, vilka är utfärdade med
stöd av byggnadsstadgan, i dag inte kan självständigt läggas till grund för
ingripande. Utredningen har därför föreslagit att förbud bör kunna avse även
sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna utvidgningen av
bestämmelsernas tillämpningsområde har godtagits av remissinstanserna. Även jag
ansluter mig till utredningens förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket har utformats i
enlighet härmed. Det framgår sålunda att förbud kan avse inte bara
byggnadsarbeten utan också rivnings- och mark­arbeten, t. ex. schaktning och
fyllning. Av första stycket framgår vidare att pågående olovliga åtgärder kan
förbjudas. Med åtgärder avses här i första hand andra åtgärder än rena
byggnadsarbeten, l.ex. olovligt ianspråkta­gande av en bostadslägenhet för ett
annat ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av att plansystemet i PBL
har en annan uppbyggnad än dagens och att nybyggnadsförbuden upphävs måste
första stycket ges en annan utformning än 3 5 första siycket i påföljdslagen. I
det nu föreslagna första stycket föreskrivs att arbeten och åtgärder av det
slag jag nyss nämnde får förbjudas, om det är uppenbart att arbetena eller
åtgärderna strider mot denna lag - dvs. PBL - eller mot någon föreskrift eller
något beslut som har meddelats med stöd av lagen. Beslut med stöd av lagen kan
l.ex. avse beslut enligt 8 kap. 95 tredje siycket att införa marklovsplikt inom
ett visst område för schaktning och fyllning. Om någon utan lov påbörjar schakt­ning
inom området, kan alltså byggnadsnämnden med stöd av 3 5 första stycket
förbjuda att arbetena fortsätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke
regleras de fall när byggnadsnämnden har möjlighet att ingripa, medan det i
andra stycket stadgas i vilka situationer byggnadsnämnden är skyldig alt
ingripa. På samma sätt som i första stycket har den utvidgningen gjorts alt
andra stycket gäller inte bara byggnadsarbeten utan också mark- och
rivningsarbeten samt andra åtgär­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje och fiärde styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje och fjärde styckena innebär
inga förändringar i sak av vad som gäller f.n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25    Riksdagen 1985/86. I oarnl. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1840&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;770&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10 kap. 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
8 Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov,
skall byggnadsavgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgiften skall bestämmas till ett belopp
som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11
kap. 5 5, skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats.
Byggnadsavgifien skall dock bestämmas till minst 500 kronor. När avgiften
besläms på grundval av taxan, skall hänsyn inte tas lill sådana höjningar eller
sänk­ningar av normalbeloppet som enligt taxan orsakas av omständigheterna i
det särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller las lill belopp som avser
koslnader för nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad eller
andra mätningstekniska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften
bestämmas till etl lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt
efterges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som redaktionellt har utformats enligt
lagrådets förslag, motsvarar 4 5 påföljdslagen och 15 kap, 5 5 i
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första stycket har, i enlighet med
utredningsförslaget, den ändringen gjorts atl byggnadsavgift skall tas ut inte
bara när bygglovspliktiga åtgärder vidtas olovligt utan ocksä när motsvarande
överträdelser sker av bestäm­melserna om rivningslov eller rnarklov.
Byggnadsavgiften kommer alltså atl kunna träffa sådana åtgärder som kräver
marklov, t, ex, schaktning, fyllning, trädfällning. Dessa åtgärder regleras i
dag i vissa fall av förbud enligt byggnadslagen (l.ex. 17 5) och föranleder vid
överträdelse endasi särskild avgift, dvs. maximalt 500 kr. Den skärpning som 4
5 innebär för dessa fall anser jag mycket befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om rivningslov innebär förslaget ingen
saklig förändring, efter­som dessa åtgärder i dag omfattas av
byggnadslovspliki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 övrigt innebär 4 5 att byggnadsavgift kommer all
kunna tas ut för vissa anläggningsålgärder som i dag inte kräver lov. Det
gäller t. ex. idrotts- eller fritidsanläggningar, tunnlar och bergrum samt
parkeringsplatser för fler­bosladshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel har den nuvarande hänvisningen till
laxebestämmelserna i 8 5 byggnadsstadgan ersatts av en hänvisning till 11 kap.
5 8, där bestäm­melserna nu återfinns. Bland de kostnader som, enligt vad som
f. n. gäller, inte skall beaktas när byggnadsavgiften bestäms är kostnader för
framställ­ning av folonegativ och bildkort. Dessa kostnader ingår numera i det
s, k, grundbeloppet enligt Svenska kommunförbundets normalförslag till bygg­nadslovstaxa
och de framräknas alltså inte längre särskilt. Bl, a, på grund härav finns det
enligl min mening inte längre anledning att frånräkna dessa kostnader när
byggnadsavgiften bestäms. Jag biträder alltså inte lagrådets förslag (yttrandet
s, 104) pä denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1842&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;771&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;/O kap. 4-6 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen (avsnitt 15,3.1) har
jag föreslagil att bygg­nadsnämnden skall kunna nedsätta byggnadsavgiften eller
avstå från att påföra avgift, om överträdelsen är ringa. Bestämmelser om detta
har tagits in i tredje styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
8 Byggnadsavgift skall inte tas ut, om rättelse sker innan frågan om påföljd
eller ingripande enligt detta kapitel tas upp lill överiäggning vid sammanträde
med byggnadsnämnden. Byggnadsavgift skall inte heller tas ut, om åtgärden avser
rivning av en byggnad och rivningen har företagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    med stöd av lag eller annan författning eller
annars varit nödvändig för&lt;br&gt;
att avvärja eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.    därför att byggnaden till väsentlig del hade
skadats genom eldsvåda&lt;br&gt;
eller någon annan liknande händelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 5 5 päföljdslagen och 15 kap.
65 i utredningsförsla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt rällelse skall medföra avgiftsbefrielse
krävs i dag att den sker innan fräga om påföljd eller ingripande tas upp vid
sammanträde med byggnadsnämnden. Har nämnden vid sammanträdet diskuterat om det
byggda kan tillåtas stå kvar eller inte, medför rättelse som sker därefter inte
avgiftsbefrielse. Något krav på att frågan om påföljd eller ingripande skall ha
avgjorts vid sammanträdet uppställs således inte (prop. 1975/76:164 s.67, 284
och 285).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har påpekat att det i den praktiska
tillämpningen har upp­fattats som oklart huruvida en sådan anmälan om ett s. k.
svartbygge till byggnadsnämnden, som bara föranleder en bordläggning utan att
frågan om påföljd tas upp till sakdiskussion, skall avskära från möjligheten
att genom rättelse åstadkomma avgiftsbefrielse. Utredningen konstaterar att det
inte torde vara avsett att ett sådant bordläggningsbeslut skall medföra att
rättelse som sker därefter inte skall medföra avgiftsbefrielse. Eftersom
tveksamhet har ansetts föreligga pä denna punkl, har utredningen föresla­git
alt ett förtydligande görs genom att ordet &amp;quot;upptagas&amp;quot; ersätts med
orden &amp;quot;tas upp till överiäggning&amp;quot;. Hovrätten för Nedre Norrland har
avstyrkt den föreslagna ändringen därför att den kan leda till godtycke och
sköns­mässiga bedömningar. Enligl min mening finns del inte anledning all hysa
sådana farhågor som hovrätten har gett uttryck för. Jag ansluter mig alltså
till utredningens förslag. Paragrafen har utformats i enlighet härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En mindre jämkning har gjorts i förhållande till
det remitterade lagförsla­get. För att det klarare skall framgå att paragrafen
avser även det fallet atl en olovlig användning av en byggnad eller byggnadsdel
upphör har uttryc­ket &amp;quot;om det som har utförts blir rättat&amp;quot; bytts ut
mot &amp;quot;om rättelse sker&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8 Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4 8 första
stycket, en överträdelse sker genom att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I, arbete utförs utan ansvarig arbetsledare i strid
mot beslämmelserna i 9kap, 3 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;772&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2, någon underiåter att göra sådana
anmälningar lill byggnadsnämnden      &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;iq
&lt;/span&gt;jp  s&lt;br&gt;
som avses i 9 kap. 4 5 eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. arbete utförs i strid mot någol
beslut som byggnadsnämnden har&lt;br&gt;
meddelat enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den särskilda avgiften skall
bestämmas till minst 200 och högst 1 000 kronor. Är överträdelsen ringa,
behöver nägon avgift inte tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 6 8
påföljdslagen och 15 kap. 7 8 i utredningsförsla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 65 första stycket
påföljdslagen skall särskild avgift tas ut om en överträdelse, som inte
samtidigt utgör olovligt byggande, sker genom alt någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.      vidtar en åtgärd i strid
mot förbud som har meddelats i eller med stöd&lt;br&gt;
av byggnadslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underiåter att
ställa sig till efterrättelse vad i byggnadsstadgan före­skrivs om rätt att
vidta åtgärd som avses i stadgan eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underiåter att
fullgöra anmälningsskyldighet som föreskrivs i stadgan eller att vid utförande
av arbete följa fastställda ritningar eller av byggnads­nämnden meddelade
föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bortsett från de rivningsförbud som
automatiskt följer av skyddsbestäm­melser kan sådana förbud som avses i punkt 1
inte meddelas enligt PBL. Skyddsbestämmelser torde inte meddelas utan atl
samtidigt rivningslovs­plikl föreligger. Den som utför en åtgärd i strid mot
elt rivningsförbud drabbas därmed av byggnadsavgift enligt 4 5 och
tilläggsavgift enligt 7 8, På grund härav har i enlighet med
utredningsförslaget någon motsvarighet till den nyss nämnda punkt 1 inte tagits
med i 68.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 2, som i sak oförändrad
fördes över frän byggnadsstadgan till påföljdslagen, torde vad gäller PBL ha
betydelse endast för det fall att någon vidtar en åtgärd utan att ha ansvarig
arbetsledare. I 6 8 första styckel 1 har därför, i enlighel med
utredningsförslaget, tagils in en beslämmelse som tar sikte pä just detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i punkterna 2 och 3
stämmer i sak överens med punkt 3 i dagens bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller punkten 3 har den
omformulerats i enlighet med lagrådets förslag (yttrandet s, 104), 1 det
remitterade lagförslaget användes formule­ringen &amp;quot;arbete utförs i strid
mol fastställda handlingar eller villkor som byggnadsnämnden har beslutat&amp;quot;.
Jag delar lagrådets uppfattning att så­dana handlingar och villkor utgör
integrerade delar av beslutet om lov, varför någon särskild föreskrift härom
inte är nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet påpekar (yttrandet s.
104) kan särskild avgift inte tas ut, om bygglovsprövningen enligt 8 kap.
298&amp;quot; lagts på en låg nivå&amp;quot; så att vissa ritningar inte fastställts
och byggandet sker i strid mot sådana ej fastställda ritningar. Jag anser inte
att denna konsekvens av det nyanserade prov-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1846&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;773&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningssystemet
utgör någon allvarlig olägenhet från allmän synpunkt. Vik-     &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;]q &lt;/span&gt;iap. 6-7 : tigt är att
rättdsemöjligheter står till buds, om byggandet sker i strid mot lagen eller
mot någon föreskrift, meddelad med stöd av lagen (se 12 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
88),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag har föreslagit i den
allmänna motiveringen (avsnilt 15,3,2) har i andra stycket den övre
beloppsgränsen höjts från 500 till 1000 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§   1 sådana fall som avses i 4 § första stycket skall förutom byggnadsav­gift
även tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    en
byggnad uppförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en tillbyggnad görs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en byggnad helt eller till viss
del tas i anspråk eller inreds för ett väsenthgen annal ändamål än det för
vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har använts eller för vilket bygglov
har lämnats eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en byggnad rivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift skall inte las ul i de fall som
anges 15 8. Tilläggsavgift skall inte heller las ut, om den olovliga ålgärden
omfattar ett utrymme vars bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som
motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter brulloarea som åtgärden har
omfattat. När brut­toarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgiften får beslämmas till etl lägre belopp än som
följer av tredje styckej eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har
meddelats enligl 145, om rättelse har skett genom handräckning eller på annal
sätl eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 7 5 påföljdslagen och 15 kap.
8 5 i utredningsförsla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första siycket har endast redaktionella ändringar
och sådana ändringar gjorts som är föranledda av att delvis nya ullryck och
begrepp används i PBL. I punkt 2 talas l.ex. enbart om tillbyggnad. Som jag har
närmare kommenterat i specialmoliveringen till 3 kap. 108 och 8kap. 15 första
stycket2 omfattar begreppet tillbyggnad i PBL även påbyggnad. Punk­terna 1 och
2 har redaktionellt utformats enligt lagrådets förslag. Punkl 3 har på
lagrådels förslag (yttrandet s. 104) anpassats lill lydelsen av 8kap. I 8
första stycket 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
och tredje styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra och tredje styckena stämmer i sak överens med
dagens bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1848&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;774&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;jq &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ip. 7-8 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På samma skäl som har anförts i
specialmotiveringen till 5 5 har uttryc­ket &amp;quot;del utförda har rättats&amp;quot;
bytts ut mot &amp;quot;rällelse har skett&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande möjligheterna att ned
stöd av fjärde stycket nedsätta eller helt efterge tilläggsavgift vill jag
hänvisa till vad jag anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 15.3.3.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av
byggnads­nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finner byggnadsnämnden att
förutsältningar föreligger alt ta ut tilläggs­avgift på grund av bestämmelserna
i 7 8 första och andra styckena, skall nämnden anmäla förhållandet till allmän
åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om tilläggsavgift prövas av
allmän domstol på talan av åklagaren. Talan får väckas endast om
byggnadsnämnden har gjort anmälan enligt andra stycket. 1 fråga om sådan talan
lillämpas beslämmelserna i rätte­gångsbalken om åtal för brott på vilket inte
kan följa svårare straffan böter och om kvarstad i brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen stämmer i sak överens
med 8 8 påföljdslagen och 15 kap. 9 5 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser framhåller
atl det bör ankomma på domstol och inte på byggnadsnämnden atl pröva frågor om
byggnadsavgift, Nägra olägenheter som motiverar en ändring av dagens ordning i
detta avseende har såvitt bekant inte förekommit. Byggnadsnämnden bör därför
även i fortsättningen pröva frågor om byggnadsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra siycket har
tillkommit på initiativ av lagrådet, vars motivering förtjänar att återges i
dess helhet (yttrandet s, 105):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av förarbetena till påföljdslagen
framgår att, när fråga uppstår om att göra anmälan lill åklagaren om uttagande
av tilläggsavgift, byggnadsnämn­den inte får göra någon egen bedömning av
möjligheten till eftergift av avgiften. Finner alltså byggnadsnämnden alt
förutsättningar föreligger att la ut tilläggsavgift på grund av bestämmelserna
i 7 5 första och andra styckena har nämnden en obligatorisk
anmälningsskyldighet. Detta förhål­lande framgår emellertid inte tydligt av
lagtexten, något som har vållat tillämpningssvårigheler (se JO:s
ämbetsberättelse 1984/85 s.358). Lagrå­det föreslår därför ett nytt andra stycke
i förevarande paragraf varav framgår att byggnadsnämnden inte för göra någon
diskretionär prövning av frågan om en överträdelse skall rapporteras lill
åklagaren. Det sagda inne­bär att lagrådet instämmer i departementschefens
uttalande att anledning ej finns till ändring i dagens ordning. Detta
slällningstagande är nämligen en naturlig följd av att tilläggsavgift skall
prövas inte av byggnadsnämnden utan av allmän domstol. En politiskt sammansatt
nämnd som byggnads­nämnden har nämligen ansetts ej (se prop. 1975/76: 164
s.278f) böra få&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1850&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;775&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efler skönsmässig bedömning ålägga enskild betydande
avgifter. Det bör     10 kap. 8-10 §§ då inte heller ankomma på byggnadsnämnden
att ta ställning lill om skäl för eftergift föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Iredje stycket föreskrivs att
frågor om tilläggsavgift prövas av allmän domstol pä talan av åklagaren. Som
jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt 15.3.3) skall
åklagarens prövning främst avse frågan om förutsättningarna är uppfyllda för
atl tilläggsavgift skall kunna tas ul. Åklagaren skall l.ex. inte väcka talan,
om det står klart att byggnadsnämn­den har handlagt ärendet felaktigt, att
kravel riktar sig mot fel person eller att preskripUon har inträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har påpekat (yttrandet
s. 105) kan en byggnadsnämnd som är missnöjd med att en åklagare inte har väckt
talan om tilläggsavgift, påkalla prövning av överordnad åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Byggnadsavgiften skall tas ut av den som när
överträdelsen begicks&lt;br&gt;
var ägare av den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som den&lt;br&gt;
olovliga åtgärden avsåg. Den särskilda avgiften skall las ut av den som&lt;br&gt;
begick överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften skall tas ut av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som när
överträdelsen begicks var ägare av den byggnad som den olovliga åtgärden avsåg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som begick
överträdelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den i vars
ställe denne var,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som har
beretts vinning genom överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 95
påföljdslagen och 15 kap. 108 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket har gjorts ett
tillägg i förhållande till gällande rätt som innebär att byggnadsavgift kan tas
ut av ägaren till den fastighet som den olovliga åtgärden avsåg. Tillägget har
aorls för att avgift skall kunna tas ut om en markägare utför marklovspliktiga
åtgärder utan lov. Första stycket har vidare kompletterats så att avgift kan
las ut av ägare till anläggningar som utförs utan lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget
finns en i förhållande till påföljdslagen ny bestämmelse om hur avgiften får
fördelas mellan flera. På skäl som lagrå­det har anfört (yttrandet s. 105) har
emellertid denna bestämmelse fått utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Var två eller flera ägare av den fastighet, byggnad,
anläggning eller&lt;br&gt;
anordning som den olovliga åtgärden avsäg, svarar de solidariskt för bygg­&lt;br&gt;
nadsavgift och tilläggsavgift som påförs dem i deras egenskap av ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1852&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;776&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8   
Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen nedsälta eller helt     10 kap.
11-12 §§&lt;br&gt;
efterge byggnadsavgift eller särskild avgift som byggnadsnämnden har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutat.
Frågor om nedsättning eller eftergift prövas efter besvär enligt 13 kap. 2 8
över nämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragraferna motsvarar i huvudsak 10 och II 88
påföljdslagen saml 15 kap. 11 och 12§§ i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingripanden
för att åstadkomma rättelse m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 8  
Tingsrätten får meddela handräckning så all rättelse sker när någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ulan lov har vidtagit en åtgärd
som kräver bygglov, rivningslov eller marklov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har vidtagit en åtgärd med stöd
av bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts
genom ett beslut som har vunnit laga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i annat fall än som avses i 1
har vidtagit en åtgärd som strider mot denna lag eller mot någon föreskrift
eller något beslul som har meddelats med stöd av lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har underiåtit att ulföra
arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom enligt 15 §, 168 första
stycket eller 17 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen svarar mot 13 8 påföljdslagen samt 15
kap, 13 8 och 16kap, 3 8 i ulredningsförslagel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
13 8 påföljdslagen får handräckning ske när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1,   en åtgärd, till vilken har krävts byggnadslov,
har vidtagits utan sådant&lt;br&gt;
lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en åtgärd annars har vidtagits
i strid mot något förbud som har meddelats i eller med stöd av byggnadslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en åtgärd har vidtagits i strid
mot godkända ritningar eller av bygg­nadsnämnden meddelade eller eljest
gällande föreskrifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon underiåter alt efter
föreläggande därom utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger
honom enligt byggnadsstadgan samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fall som avses i 12 8
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En motsvarighet lill dessa bestämmelser har tagits
in i 128- Vissa änd­ringar har emellertid gjorts. Punkt 1 har sålunda i
enlighet med utredning­ens förslag kompletterats så att den täcker också fall
när kravet pä marklov har åsidosatts. I lagrådsremissen (s. 625) uttalade jag
att något behov av att ha möjlighet till handräckning när kravet på rivningslov
har åsidosatts av naturliga skäl inte finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (yttrandet s. 106) har dock anmärkt att i
vissa situationer etl sådant behov dock kan göra sig gällande, exempelvis när
en rivning påbör­jats men inte fortskridit så långl atl ett återställande ter
sig meningslöst. Situationer av del slag som lagrådet åsyftar torde enligt min
mening bli mycket sällsynta. Jag vill emellertid trots detta inte motsätta mig
lagrådets förslag. Punkt 1 upptar därför även åtgärder som kräver rivningslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har föreslagit har vidare den
nuvarande punkt 2 utgått, eftersom någon motsvarighet till dessa förbud inte
finns i PBL, bortsett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;777&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;från de rivningsförbud som följer av skyddsbestämmelser.
Eftersom ett     lOkap  12-14 i$ åsidosättande av elt sådant förbud innebär atl
punkt 1 blir tillämplig, be­hövs ingen särskild föreskrift härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En i förhållande lill såväl dagens
ordning som utredningsförslaget ny bestämmelse har tagils in i punkl 2.
Bestämmelsen avser den situation som kan uppslå, om någon vidtar en åtgärd med
slöd av etl lov som byggnads­nämnden lämnar men lovet efter besvär ändras eller
undanröjs av någon överinstans. Om åtgärden redan har utförts när lovet
undanröjs, är det oklart vilka möjligheter som f n. finns alt åstadkomma
rättelse. Den nu föreslagna bestämmelsen i punkt 2 gör det möjligt all ingripa
i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 3 motsvarar 13 8 3
påföljdslagen men har i likhet med utrednings­förslaget fått en mer generell
utformning, DenärUllämpligt.ex, när någon underiåter att iaktta villkor som
byggnadsnämnden har ställt upp i ett bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kammartätten i Göteborg har i sitt
remissvar påpekat att det inte finns någon möjlighel till ingripande enligt
vare sig påföljdslagen eller utred­ningsförslaget, om någon har vidtagit en
icke bygglovspliktig åtgärd utan att iaktta de krav som lagen uppställer för
åtgärden. Jag vill framhålla att den nu föreslagna punkl 3 är tillämplig på
alla åtgärder som strider mot denna lag. I 3 kap. 9§ andra stycket föreskrivs
att vissa bestämmelser i 3 kap. i skälig utsträckning skall tillämpas i fråga
om sådana byggnader som får uppföras utan lov. Ingripande kan alltså ske enligt
punkt 3, när dessa krav inte har iakttagils i tillräcklig utsträckning.
Lagrådel anför som ytterligare exempel (yttrandet s. 106) det fallet att en
icke bygglovspliktig åtgärd har vidtagits i strid mol en planbestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkt 4 motsvarar den gällande
punkt 4. 1 utredningens förslag finns en motsvarighet i 16 kap. 3 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä de skäl som jag anförde i
inledningen till detta kapitel har någon motsvarighet till den nu gällande
punkt 5 inte tagits in i den nya paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 § Ansökningar om handräckning får göras av
byggnadsnämnden. Be­&lt;br&gt;
stämmelser om sådan handräckning finns i 17 8 handräckningslagen&lt;br&gt;
(1981:847).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:83.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 14 5 påföljdslagen gäller
bl. a. att ansökan om handräckning kan göras av allmän åklagare i de fall när
straff kan komma i fråga. Eftersom den nuvarande straffbestämmelsen i 12 8 inte
skall föras över till PBL, har den nu föreslagna 13 8, som motsvarar I5kap. 145
i utredningsförslaget, utformats så att ansökan om handräckning får göras
endast av byggnads­nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § I de fall som avses i 12 8 1-3 får byggnadsnämnden, i
stället för att&lt;br&gt;
ansöka om handräckning, förelägga ägaren av den fastighet, byggnad,&lt;br&gt;
anläggning eller anordning som frågan gäller att inom viss tid vidla rättelse.&lt;br&gt;
Följs inte föreläggandet, får byggnadsnämnden begära handräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1856&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;778&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser ett föreläggande enligt
första styckel en åtgärd som har utförts     /() iap 14 § utan bygglov, där
sådant krävs, får byggnadsnämnden i föreläggandel förbjuda att åtgärden åter
utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beviljas bygglov, rivningslov eller
marklov efter det att föreläggande har meddelats, upphör föreläggandet att
gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 15 5
påföljdslagen och 15 kap, 15 5 i utredningsför­slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket får
byggnadsnämnden, i stället för atl ansöka om handräckning, utfärda föreläggande
om rättelse. För att lagtexten bättre skall läcka även del fallet atl någon har
tagit en byggnad i anspråk för ett nytt ändamål utan att nägra
inredningsålgärder utförts har orden &amp;quot;rätta del utförda&amp;quot; på förslag
av lagrådet (yttrandet s. 106) bytts ut mot &amp;quot;vidla rättelse&amp;quot;. 1
enlighet med vad som gäller f.n. skall föreläggandel kunna riktas mot vederbörande
ägare. Enligt det remitterade lagförslaget lagråds­remissen (s. 626) öppnas
dessutom möjlighet att i stället rikta föreläggandet mot en byggherre, som inte
längre är ägare till fastigheten. Lagrådet framhåller (yttrandet s. 1060 bl. a.
med anledning härav att den, som inte längre har rätt att förfoga över en
fastighet, inte bör kunna föreläggas att vidla vissa åtgärder med fastigheten,
eftersom hans faktiska och rättsliga möjligheler att efterkomma föreläggandel
är begränsade. På grund av vad lagrådet har anfört vidhåller jag inte längre
förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med vad jag har
föreslagit i den allmänna motive­ringen (avsnitt 15.4) har i andra stycket
tagits in en bestämmelse som ger byggnadsnämnden möjlighet att förena elt
föreläggande, som avser en åtgärd som har utförts utan bygglov, med ell förbud
att upprepa åtgärden. Bestämmelsen har alltså begränsats till bygglovspliktiga
åtgärder, 1 enlig­het med lagrådets förslag (yttrandet s. 107) har lagtexten
utformats så alt detta tydligt framgår. Som jag framhöll i den allmänna
motiveringen är bestämmelsen avsedd att tillämpas i fråga om åtgärder som lätt
kan undan­röjas och därefter åter vidtas. Det kan l.ex. gälla anordnande av
upplag, uppställande av husvagnar eller andra lätt flyttbara anordningar, som
är att anse som byggnader, eller olovligt ianspråktagande av byggnader. Förbu­det
måste enligt andra stycket vara kopplat till ett föreläggande. Det innebär bl.
a. att förbud inte kan utfärdas innan en olovlig åtgärd har vidtagits första
gången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill instämma i lagrådets
påpekande (yttrandet s. 107) att det är viktigt alt byggnadsnämnden i sitt
beslut noga anger vilken åtgärd och vilken plats förbudet avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 185 första stycket får förbudet förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;779&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje .stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;iq &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;p  I4-I6§§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 15 8 andra styckel påföljdslagen
finns en bestämmelse om att föreläg­ganden i vissa fall förfaller när bygglov
meddelas. Bestämmelsen har nu tagits in i tredje siycket och har - i enlighet
med utredningsförslaget -utformats så att den omfattar även fall då marklov
meddelas. 1 konsekvens med det tillägg om rivningslov som har gjorts i 12 8 har
tredje styckel gjorts tillämpligt också när rivningslov har meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 15 8 tredje stycket
påföljdslagen skall tomträttshavare i vissa fall jämställas med
fastighetsägare. Någon motsvarighet till delta stycke har inte tagits in i 14
8, eftersom en generell beslämmelse med samma innebörd har införts i 16kap. 5
8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Om någon underiåter att utföra arbete eller vidta
någon annan åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt någon
föreskrift eller någol beslut som har meddelats med stöd av lagen, får
byggnadsnämnden förelägga honom alt inom en viss tid vidta åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att de krav på underhåll av
byggnader och andra anläggningar som jag tidigare har föreslagit (avsnitt
11.2.3) skall kunna upprätthållas, bör det precis som i dag finnas en möjlighet
för byggnadsnämnden att ingripa när dessa skyldigheter blivit åsidosatta. En
motsvarighet till 168 påföljdslagen och 16kap. 1 5 i utredningsförslaget härav
bl.a. den anledningen tagits in i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15        5. Bestämmelsen behandlar både sådana åtgärder
som fastighetsägare&lt;br&gt;
m. fl. är skyldiga att vidla direkl på grund av beslämmelserna i PBL eller&lt;br&gt;
föreskrifter som har meddelats med stöd av PBL och sådana där skyldighe­&lt;br&gt;
ten uppkommer genom ett beslul av byggnadsnämnden. Med föreskrifter&lt;br&gt;
som har meddelals med stöd av PBL avses i första hand föreskrifter som&lt;br&gt;
regeringen eller någon myndighet kan meddela på grund av bemyndigandet&lt;br&gt;
i 16kap. 18.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 8 Om en byggnad, annan anläggning eller anordning är
förfallen eller&lt;br&gt;
om den är skadad till väsenllig del och inte sätts i slånd inom skälig tid, får&lt;br&gt;
byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom en viss tid riva byggnaden,&lt;br&gt;
anläggningen eller anordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad eller annan
anläggning har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i
eller i närheten av den, får byggnadsnämnden förbjuda användning av byggnaden
eller anläggningen. Förbudet får allt efler omständigheterna riktas mol ägaren,
mot den som har nyttjanderätt till egendomen eller mol båda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om användningsförbud gäller
omedelbart och till dess byggnads­nämnden bestämmer annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna motsvarar 518 1 mom.
och 52 5 andra stycket bygg­nadsstadgan samt 6kap. 65 första stycket i
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1860&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;780&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;jq &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fp. 16 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke har tagits in
beslämmelser som ger byggnads­nämnden rätt att förelägga ägaren att riva
byggnader eller andra anlägg­ningar som är förfallna eller skadade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad skulle ha brister som äventyrar
säkerheten för dem som vistas i eller i närheten av byggnaden, saknar
byggnadsnämnden i dag möjlighet att hindra användning av byggnaden under den
tid som bristerna består. Delta är enligl min mening otillfredsställande,
särskilt om man betänker atl det kan dröja avsevärd lid innan frågan om
skyldigheten all riva eller sälta byggnaden i slånd blir slutligt avgjord.
Enligt min mening bör därför, som ulredningen har föreslagit, byggnadsnämnden
ges möjlig­het atl förordna om användningsförbud då sådana brister föreligger
som äventyrar säkerheten. Denna möjlighel bör - på samma sätt som enligt
utredningsförslaget - finnas även i fråga om andra anläggningar än bygg­nader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser om delta har tagits in i andra
styckel. Användningsförbud kan enligt lagrådsremissen komma i fråga endast för
sådana förfallna eller skadade byggnader och andra anläggningar som avses i
första styckel. På förslag av lagrådet (yttrandet s. 107) har denna begränsning
tagits bort. Det räcker alltså att det finns brister som kan äventyra
säkerheten. I ett användningsförbud skall anges den tid under vilken förbudet
skall gälla. Användningsförbud behöver inte vara kopplat till ett föreläggande
enligt första stycket utan kan beslutas innan byggnadsnämnden bestämmer att
rivning skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har betonat (yttrandet s. 107) får ett
användningsförbud självfallet inte göras mer omfatlande än vad säkerheten
kräver. Kan bris­terna hänföras lill en viss del av en byggnad, bör således
förbudet begrän­sas lill all avse den bristfälliga delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På lagrådets förslag (yttrandet s. 107) har i andra
stycket tillagts en beslämmelse som anger mot vilka ett användningsförbud kan
riktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De fall som avses i andra stycket har stor likhel
med de fall i vilka byggnadsnämnden enligt 3 8 andra stycket kan meddela förbud
att fortsätta byggnadsarbeten m. m. I tredje stycket har därför - i
överensstämmelse med 3 § fjärde stycket - föreskrivits atl användningsförbud
gäller omedel­bart. Att användningsförbud kan förenas med vite framgår av 18 5
första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att göra del möjligt med snabba beslut kan
byggnadsnämnden i dag uppdra åt t, ex, en tjänsteman hos nämnden atl fatta
beslut om förbud att fortsätta byggnadsarbeten och att därvid förelägga vite (3
8 andra stycket 2 BS), Jag anser att samma möjligheter bör finnas i fråga om
användningsför­bud, 1 11 kap. 3 5 har tagits in bestämmelser härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1862&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;781&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om användningsförbud kan enligt  13kap. 25
överklagas hos     lo kap 16-17 §§ länsstyrelsen, som därvid kan förordna med
slöd av 13 5 förvaltningslagen att det överklagade beslutet tills vidare inte
skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl det remitterade förslaget skall förbudet
gälla &amp;quot;under en viss tid&amp;quot;. Tidsbestämningen har pä lagrådets förslag
(yttrandet s. 107) getts lydelsen &amp;quot;till dess byggnadsnämnden bestämmer
annat&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
8 Om en byggnad, annan anläggning eller anordning inom område med detaljplan
har kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerhe­ten på grund av alt
förhållandena har ändrats, fär byggnadsnämnden före­lägga ägaren att ta bort
den eller att vidta någon annan äigärd med den. Beträffande byggnader får dock
sådant föreläggande meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet
eller är av ringa värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom områden med detaljplan får byggnadsnämnden, om
del behövs med hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga ägaren av en fastighet
eller en byggnad att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot
gator eller vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad, annan anläggning eller anordning för
industriändamål inte längre används, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att
anordna stängsel kring den, om del behövs till skydd mot olycksfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 52 8 väglagen finns bestämmelser som ger
länsstyrelsen möjlighet att ingripa mot företeelser som medför ölägenheter från
trafiksäkerhetssyn-punkl. Om en lagligen påbörjad anordning är belägen intill
en väg. kan länsslyrelsen sålunda meddela föreläggande vid vite för ägaren att
avlägs­na, ändra eller byta ut anordningen eller alt vidta annan åtgärd med
den. Föreläggande får dock meddelas endasi under förutsättning atl anordning­en
på grund av ändrade förhållanden eller i annat fall medför sådan olägen­het att
en begäran om tillstånd till anordningen skulle ha avslagits. 1 fråga om
byggnader gäller bestämmelserna bara om byggnaden kan flyttas utan svårighet
eller är av ringa värde. Enligt 64 8 väglagen skall skada till följd av
föreläggande med stöd av 52 8 ersättas av väghållaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning atl de
möjligheter som länsstyrelsen i dag har enligt 52 8 väglagen bör öppnas även
för byggnadsnämnden inom områden med delaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke har därför tagils in
bestämmelser som ger byggnadsnämnden rätt att förelägga ägaren att ta bort
eller vidta någon annan åtgärd med en byggnad, annan anläggning eller
anordning. Flera remissinslanser har riklat kritik mot den utformning som
bestämmelserna har fått i utredningsförslaget. Bl. a. mot den bakgrunden har
178 - för­utom att den utvidgats till att omfatta även anordningar och andra
anlägg­ningar än byggnader - utformats i nära anslutning till nuvarande bestäm­melser
i 52 8 väglagen. Det innebär bl. a. att det saknar betydelse om byggnaden eller
anläggningen har uppförts med eller utan lov. Vidare får ingripande beträffande
byggnader ske endast om byggnaden kan flyttas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1864&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;782&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ulan
svårighet eller är av ringa värde. En ytteriigare förutsättning är att det    
10 kap. 17-18 §§ på grund av ändrade förhållanden har uppstått stora
olägenheter för trafi­ken. På lagrådets förslag (yttrandet s. 1070 har
lagtexten utformats så att det framgår att de ändrade förhållandena skall ha
inträtt efter tillkomsten av byggnaden, anläggningen eller anordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket, som redaktionellt har utformats i
enlighet med lagrådets förslag, har tagits in bestämmelser som ger
byggnadsnämnden möjlighet att inom områden med detaljplan meddela föreläggande
om ändring av utfart eller annan utgång eller uppsättande av stängsel med hänsyn
till trafiksäkerheten. Även i dessa fall bör samråd ske med vägmyndigheten.
Beslämmelserna kompletterar 40 5 väglagen som ger länsstyrelsen rätt att
besluta om ändring av utfart inom områden utanför detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av 14 kap. 3 8 har fastighetsägaren
rätt till ersättning, när han på grund av beslut enhgt den nu föreslagna
paragrafen åläggs att riva eller att vidla någon annan åtgärd med en byggnad,
annan anläggning eller anordning eller att ändra en utfart eller annan utgång.
Däremot skall det inte berättiga till ersättning när nägon föreläggs att ordna
stängsel. Skälen Ull defta redovisar jag i specialmoUveringen lill 14 kap. 3 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket har tillkommit efter del alt
lagrådsremissen beslutades och saknar motsvarighet i utredningens förslag.
Bestämmelsen, som rör säkerhetsrisker vid övergivna industrianläggningar, har
tagits in efter för­slag av induslrisaneringsutredningen i betänkandet (SOU
1982: 10) Sane­ring efter industrinedläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har pekat på, vilket har lämnats
utan erinran av remiss­instanserna, kan övergivna byggnader, andra anläggningar
och anordning­ar för industriändamål medföra olycksrisker, t. ex. genom atl
området blir en uppehållsplats för barn. Bestämmelsen i tredje stycket ger
byggnads­nämnden befogenhet atl förelägga ägaren atl sätta upp stängsel för att
förhindra olycksfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med vad som skall gälla i fråga om
stängselskyldighet enligt andra styckel skall det inte berättiga till
ersättning när någon föreläggs alt anordna stängsel enligl iredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
8 Föreläggande enligt 14 8 första stycket, 15 8, 16 5 första styckel eller 17 5
får förenas med vite eller med förskrift att åtgärden, om föreläggandet inte
följs, kan komma alt utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges
bekostnad. Förbud enligt 148 andra stycket och 165 andra styckel får förenas
med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följs inte elt föreläggande som innebär att
åtgärden kan utföras genom byggnadsnämndens försorg, skall nämnden, om det inte
finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall ulföras och hur det skall
ske. Därvid skall nämnden se till att oskäliga kostnader inte uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1866&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;783&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 beslul om föreläggande enligt första stycket
eller beslut enligl andra     lo kap. 18-20 . stycket får förordnas att
beslutet skall gälla omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som
behövs för att beslul enligl andra stycket skall kunna genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 8
Har en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov vidta­&lt;br&gt;
gits utan sådant lov men framstår det som sannolikt att lov kan meddelas&lt;br&gt;
till åtgärden, skall byggnadsnämnden, innan handräckning begärs eller&lt;br&gt;
föreläggande meddelas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om&lt;br&gt;
lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid, får
byggnadsnämnden trots detta pröva frågan om lov till åtgärden. Nämnden får
därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt
företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för prövningen av ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 18 och 19 55 slammer i sak överens
med 17 och 18 55 påföljdslagen samt med 15 kap, 16 och 17 55 i
utredningsförslaget och lOkap, 19 och 2085 i det remitterade lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den
allmänna motive­ringen (avsnitt 15.4) har i 18 5 första stycket tagits in en
bestämmelse om att förbud enligt 14 8 andra styckel får förenas med vite. Även
använd­ningsförbud enligt 168 andra stycket får förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrivs i 18 8 tredje stycket och som
innebär en avvikelse från lagrädsremissen stämmer i sak överens med den av
riksdagen nyligen beslutade lydelsen av 17 8 tredje stycket påföljdslagen (JuU
1984/85:22, rskr211). Lagändringen innebär att byggnadsnämnden kan förordna om
omedelbar verkställighet även av själva föreläggandet. Skälen härtill är utvecklade
i prop. 1984/85:96 med förslag till sag om viten m.m. (s.41f och 57). Regeln är
tillämplig oberoende av om det aktuella föreläggandet har förenats med vite
eller inte. Den gäller även i fråga om föreläggande med hot om tvångsutförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118 8 påföljdslagen finns i dag bestämmelser om att
byggnadsnämnden i vissa fall skall bereda den som har gjort sig skyldig till
olovligt byggande tillfälle atl ansöka om byggnadslov m. m. I likhet med vad
som har föresla­gits i bl.a. 12 5 har 195 utformats så att den gäller även
rivningslov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §
Finner byggnadsnämnden att det föreligger brister i fråga om under­&lt;br&gt;
hållet av en byggnad eller annan anläggning, får nämnden uppdra åt en&lt;br&gt;
sakkunnig person att på ägarens bekostnad utreda behovel av underhålls­&lt;br&gt;
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 20 5 om
särskild utredning finns inte i dagens byggnadslagstiftning och inte heller i
utredningens förslag. Jag anser det emellertid angeläget att förbättra
byggnadsnämndens möjligheter att komma lill rätta med eftersatt underhåll. Om
ägaren till en fastighet eller anläggning i dag missköter underhållet, måste
byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1868&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;784&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden,
innan föreläggande kan meddelas, låta utreda byggnadens skick, lo kap. 20-21 §§
Detta tvingar många gånger byggnadsnämnden till ett omfattande utred­ningsarbete
som tar stora resurser i anspråk. Med hänsyn härtill och till att det är ägaren
som har ansvarei för att kraven på underhåll blir uppfyllda, har i 208 - som
motsvarar lOkap, 18 5 i det remitterade lagförslaget -tagits in bestämmelser
som innebär att byggnadsnämnden får uppdra åt en sakkunnig person att på
ägarens bekostnad utreda behovet av underhålls­åtgärder. Överväganden om
föreläggande enligt den nu föreslagna 205 kan aktualiseras t, ex, med anledning
av påpekanden från hyresgäster eller hyresgästorganisationen. Innan
föreläggande beslutas, torde det dock re­gelmässigt bli nödvändigt atl
byggnadsnämnden genom besiktning eller pä annat sätt skaffar sig kännedom om
den aktuella byggnadens skick i slort. Att det föreligger brister i fråga om
underhållet måste nämligen konslateras innan paragrafen får tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådsremissen föreslog jag att nämnden skall
kunna förelägga ägaren att genom en sakkunnig person, som nämnden skall
godkänna, låta utreda behovel av underhåll. Enligt lagrådets mening (yttrandet
s. 108) är del en smidigare ordning att i stället låta nämnden utse en
sakkunnig, som handlar pä dess uppdrag. Paragrafen har utformats i enlighet med
lagrådets förslag, som enligt min mening har flera fördelar inte minst från
effektivitetssyn­punkt. Genom den lösningen blir det också klariagt att
byggnadsnämnden har det avgörande inflytandet på valet av sakkunnig, även om
det naturligt­vis alltid är önskvärt att valet kan ske i samråd med
fastighetsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med ledning av den redovisning som sedermera lämnas
kan byggnads­nämnden ta ställning till om det är påkallat att ingripa t. ex.
med föreläg­gande enligt 15 5-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt 208 kan i likhet med förelägganden
enligt detta kapitel överklagas hos länsstyrelsen enligt 13 kap. 2 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkan
av föreläggande i vissa fall m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
§ Har etl föreläggande enligl 14 5 första stycket, 15 5, 165 första stycket
eller 17 5 eller ett förbud enligt 14 8 andra stycket eller 16 5 andra stycket
meddelats någon i egenskap av ägare till en viss fastighet och övergår
äganderätten till faslighelen till ny ägare, gäller föreläggandet eller
förbudet i stället mot denne. Har i föriäggandet eller förbudet utsatts löpande
vite enligt 45 lagen (1985:206) om viten och har fastigheten överlåtits genom
köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nye ägaren räknat från tidpunkten
för äganderättsövergången, under förutsättning att anteckning om
vitesföreläggandet dessförinnan gjorts enligt 22 5. Löpande vite som avser viss
period får endast tas ut av den som var ägare vid periodens början. Annat vite
gäller inte mot den nye ägaren, men bygg­nadsnämnden får sätta ul vite för
denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första siycket gäller även när elt föreläggande
eller förbud har medde­lats någon i egenskap av tomträttshavare eller eljest
som ägare av en byggnad på mark som tillhör någon annan. Vad som sägs om
löpande vite gäller dock endast i fråga om föreläggande eller förbud som har
meddelats någon i egenskap av tomträttshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;785&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 ärenden om föreläggande eller förbud som anges i
första eller andra     &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;jq &lt;/span&gt;jp 21 
stycket skall bestämmelserna i rättegångsbalken om verkan av att tviste­föremålet
överläts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i sak 195 påföljdslagen och
15kap. 18 5 i utred­ningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
och andra styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna innebär till en början att
föreläggande, som utfärdas för någon i egenskap av fastighetsägare,
tomträttshavare eller ägare av bygg­nad på s. k. ofri grund, skall gälla även
mot ny ägare av egendomen. Om förbud enligt 14 5 andra stycket att upprepa en
olovlig åtgärd skall fä avsedd effekt, anser jag det nödvändigl att förbuden -
i likhet med föreläg­ganden - får giltighet mot ny ägare. I första stycket har
därför gjorts ett tillägg om dessa förbud. Även användningsförbud enligt 168
andra stycket gäller mot ny ägare. Så långt överensstämmer reglerna med vad jag
före­slog i lagrädsremissen. Vad som nu har tillfogats är de i påföljdslagen
nyligen införda bestämmelserna om att även löpande vite gäller mot ny
fastighetsägare och ny tomträttshavare, om överiätdsen sker genom köp, byte
eller gåva (JuU 1984/85:22, rskr2ll). Dessa bestämmelser har sin grund i prop.
1984/85:96 med förslag till lag om viten m. m. (s. 31 ff, 58, 93 f och 1080-
Jag vill särskilt framhålla alt löpande vite inte övergår Ull ny ägare vid s.k.
familjerättsliga förvärv och inte heller till ny ägare av en byggnad pä ofri
grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Trots att tomträttshavare på grund av bestämmelsen
i 16 kap. 5 8 jäm­ställs med fastighetsägare är det befogat att just i
förevarande paragraf ändå särskilt nämna tomträttshavare. Den åsyftade
skillnaden mellan tomträttshavare och l.ex. arrendatorer när det gäller
giltigheten av lö­pande vite skulle nämligen annars bli svår att uttrycka på
ett tillfredssläl­lande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Göteborg har i sitt remissvar
påpekat att de olägenheter som lagstiftaren eftersträvade alt få bort genom att
införa 198 påföljdsla­gen i viss mån kvarstår, nämligen om en fastighet byter
ägare innan ett föreläggande har vunnit laga kraft. För sådana fall måste ett
nytt föreläg­gande utfärdas för den nye ägaren. Kammarrätten påpekar aft denne
inte har någon möjlighet att överta den tidigare ägarens talan i besvärsmålet,
eftersom reglerom intervention saknas i förvaltningsprocesslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar kammarrättens uppfattning att ägarbyten
under ett ärendes gång kan leda Ull förseningar och andra olägenheter,
Förvaltningsprocess­lagen innehåller inte några regler om vad som skall gälla
när en part under handläggningen av ett ärende överlåter det objekt som ärendet
angår, t. ex. en fastighet. Med 305 andra stycket bostadsförvaltningslagen
(1977:792)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1872&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;786&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som förebild har i tredje stycket tagils in en särskild
beslämmelse om att &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;jq &lt;/span&gt;jp 21—24 §§
reglerna i rättegångsbalken om verkan av alt tvisteföremålet överlåts och om
tredje mans deltagande i rättegång skall lillämpas i de fall som avses i den nu
föreslagna 21 5, Det innebär att bestämmelserna i 13 kap, 7 5 rätte­gångsbalken
om överlåtelse av tvisleföremälel och reglerna i 14 kap, samma balk om
intervenients deltagande i rättegängen blir tillämpliga. En överlåtelse av en
fastighet medför då alt den nye ägaren är skyldig att iniräda som pari i mälel.
Handläggningen av ärendet behöver då inte avbrytas ulan kan fortsätta i vanlig
ordning med den nye ägaren som part.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anteckning i fastighetsboken m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Den myndighet
som meddelar elt föreläggande eller förbud som avses 1218 skall genast sända
sitt beslut till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken eller
tomtsrättsboken. Har i föreläggandel eller förbudet utsatts löpande vite, skall
även detta antecknas. Inskriv­ningsmyndigheten skall genast i rekommenderat
brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av
tomträtt om anteck­ningen, om denne inte är föreläggandets eller förbudets
adressat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Återkallas
ett föreläggande eller förbud som har antecknats enligt 228, skall
byggnadsnämnden genast anmäla det till inskrivningsmyndighe­ten för motsvarande
anteckning. Har ett antecknat föreläggande eller förbud upphävts genom
lagakraftvunnet beslut eller upphört aft gälla, eller har föreläggandet följts,
skall byggnadsnämnden, så snart nämnden har fått vetskap om detta, anmäla
förhållandet till inskrivningsmyndigheten för anteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 Gör inte
byggnadsnämnden anmälan i de fall som avses i 23 5, skall länsstyrelsen göra
sådan anmälan, om någon vars rätt berörs ansöker om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 22-24 55 motsvarar
i sak 20-22 55 påföljdslagen och 15kap. 19-2155 i utredningsförslaget. I
enlighet med vad jag anförde i anslutning till 21 8 innefattas i 22 och 23 88
även förbuden enligt 14 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I förhållande till förslaget i
lagrådsremissen har gjorts det tillägget i 22 8 att löpande vite skall
antecknas i fatighetsboken eller tomträttsboken och att inskrivningsmyndigheten
skall underrätta den som senast sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av
tomträtt. Dessa bestämmelser, som nyligen har införts i påföljdslagen (JuU
1984/85:22, rskr21l) har sin grund i den förut nämnda prop. 1984/85:96 rned
förslag till lag om viten m.m. och de kommenteras närmare i nämnda proposition
(s.580.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under rubriken Övriga bestämmelser
i påföljdslagen finns en rad före­skrifter i skilda frågor, av vilka flertalet
bör las in i 10 kap. Återstoden av bestämmelserna har - som jag nämnde i
inledningen till detla kapitel -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;787&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagils
in i andra kapitel i PBL. Del gäller 245 med tillträdesbestämmelser.     &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;jq &lt;/span&gt;i.,p 24-27 §§ som har tagits in i 16
kap. 7 8, 308 med fullföljdsbestämmelser som motsva­ras av 13 kap, 2 8, samt 31
8 om innehav av egendom på grund av testamen­tariskt förordnande, som återfinns
i 16kap, 6 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Överlåts egendom på vilken
har utförts en åtgärd som avses i 4 8 första stycket, mol ersättning och skall
rättelse vidtas på grund av beslut enligt detta kapitel, skall 4kap. 12 8
jordabalken tillämpas, om inte överiå-taren vid överlåtelsen upplyst om
åtgärden eller förvärvaren annars känl till eller bort känna till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Byggnadsavgifter och särskilda
avgifter tillfaller kommunen. Til­läggsavgifter tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragraferna, som redaktionellt har utformats
enligt lagrådets förslag, stämmer i sak överens med 23 och 25 85 påföljdslagen
och motsvarar 15 kap. 22 och 24 85 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 8
Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 48 första&lt;br&gt;
stycket inte tagils upp lill överläggning vid sammanträde med byggnads­&lt;br&gt;
nämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift&lt;br&gt;
eller tilläggsavgift inte tas ut. Detla gäller också i fråga om särskild
avgift.&lt;br&gt;
Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd
som avses i 12 5 1-3 vidtogs, fär byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning
eller besluta om föreläggande enligt 14 5 första styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 26 5 påföljdslagen och 15 kap.
25 § i utredningsför­slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har tagit upp frågan om
preskription vid olovligt ianspråktagande av en byggnad eller del av en byggnad
för ett nytt ända­mål. Några av dem har hävdat att preskriptionstiden inte
borde börja löpa sä länge verksamheten - t. ex. olovlig konlorisering — pågår,
medan andra har föreslagit att preskriptionstiden skall räknas redan från
ianspråklagan-det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid lagrådsbehandlingen av förslaget till
påföljdslag gjorde lagrådet föl­jande allmänna uttalande om beräkning av
preskriptionstiden vid olovligt byggande (prop. 1975/76; 164 s. 263):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall
preskriptionstiden räknas från det den olovliga åtgärden började eller, såvitt
gäller särskild avgift, från det överträdelsen eller underlåtenheten började.
Olovligt byggande och andra överträdelser kan emellertid komma att utsträckas
över avsevärd tid. Förslaget kan under sådana förhållanden medföra att preskriptionstiden
blir kortare än som faktiskt är motiverat. Med hänsyn härtill bör enligt
lagrådets mening föreskrivas, alt tiden skall räknas från del överträdelsen
begicks, och med överträdelsen avses då, såsom förut sagts, även underlå­tenhet.
Detla innebär alt tiden i princip inte börjar löpa så länge överträdel­sen kan
anses pågå. Det bör här tilläggas, att hur utgångspunkten för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1876&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;788&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beräkningen
av preskriptionstiden än anges, det inte kan undvikas att vissa     &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;iq &lt;/span&gt;jQp 27-30 §§ problem ibland
uppkommer i tillämpningen. De principer som vid bedöm­ning av
preskriptionsfrågor har utbildats inom straffrätten bör kunna tjäna till
ledning i nu ifrågavarande hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dåvarande
departementschefen biträdde lagrådets förslag. Enligt min mening finns det inte
skäl att föreslå någon ändring av preskriptionsbeslämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang nämna att frågan om
preskription vid olov­ligt ianspråktagande numera har prövats av
regeringsrätten (RÅ 1980 2:51), I målet hade lokaler, som enligl gällande
byggnadslov var avsedda för garage, samlingssal, klubbrum m, m, under mer än
tio år använts för bilförsäljning. Regeringsrätten konstaterade i sin dom alt
byggnadsnämn­den med hänsyn Ull bestämmelsen i 26 5 andra siycket påföljdslagen
nume­ra inte kunde ingripa för att åstadkomma rättelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut eller domar varigenom
någon påförs avgift enligt detta kapi­tel skall genast sändas till
länsstyrelsen. Avgiften skall betalas Ull länssty­relsen inom två månader från
det all beslulet eller domen vann laga kraft. En upplysning om detta skall las
in i beslutet eller domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Betalas inte avgiften inom
den tid som anges i 28 8, får avgiften tillsammans med en restavgift, beräknad
enligl 58 8 I mom. uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning som enligt
nämnda lag gäller för indriv­ning av skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel
som har influtit skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 8
Vite som har förelagts med slöd av detta kapitel får inte förvandlas&lt;br&gt;
till fängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 28-3088 stämmer i sak överens med
27-2988 på­följdslagen och 15 kap. 26-28 88 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1878&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;789&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;// ip / §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kapitlet finns beslämmelser om byggnadsnämndens
uppgifter (1 och 2 85) och dess verksamhet (3 och 4 55). Dessutom finns en
paragraf (5 5) om avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§    Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligl övriga föreskrifter i denna
lag skall nämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för en god byggnadskultur
samt en god stads- och landskaps­miljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppmärksamt följa den allmänna
utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt la de iniiialiv som
behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samarbeta med myndigheter,
organisationer och enskilda vilkas arbe­te och iniressen berör nämndens
verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämna råd och upplysningar i
frågor som rör nämndens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervaka eflerievnaden av denna
lag och med stöd av lagen medde­lade föreskrifter och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall ta tillvara de möjligheler
lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid verka
för all lagens föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten vinner
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 1 kap. 7 8 skall i varje kommun finnas en
byggnadsnämnd med uppgift alt pröva frågor om bygglov, rivningslov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden är en s. k. specialreglerad nämnd
som i sin myndig­hetsutövning är fristående från såväl kommunstyrelsen och
kommunfull­mäktige som andra nämnder. Nämndens myndighetsutövning kan rikta sig
inte bara mot enskilda utan också mot kommunala organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke har tagits in en
uppräkning av de uppgifter som byggnadsnämnden skall uppmärksamma. Stycket
stämmer sakligt i stort sett överens med 1 8 andra stycket byggnadsstadgan och
14 kap. 2 8 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 1, som saknar motsvarighet i dagens
bestämmelser, föreskriver att byggnadsnämnden skall verka för en god
byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö. Punkt 1 lar sikte inte
bara på nämndens myn­dighetsutövning ulan också på nämndens verksamhet i
övrigt. Det ligger i sakens natur att nämnden har en större möjlighet alt se
till att kraven uppfylls i fråga om åtgärder som kräver lov, men nämnden skall
verka med den angivna inriktningen även i samband med l.ex. rådgivning och
annan upplysningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 2 skall byggnadsnämnden uppmärksamt
följa den allmänna utvecklingen i kommunen och dess närmaste omgivning och ta
de initiativ som behövs i planläggningsfrågor m. m. Punkt 2 stämmer i sak
överens med 1 8 andra stycket första all-satsen i byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1880&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;790&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har föreslagit (avsnitt 8.5.2 och
8,8,2) skall rätten all // jp / § anla detaljplan och områdesbestämmelser i PBL
kunna delegeras antingen till byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Detta
berör bl. a. byggnads­nämndens prövning av lov samt rådgivning i samband
därmed. Jag förut­sätter därför att om kommunstyrelsen har fått fullmäktiges
delegation, det under beredningen av planärenden skapas sådana kontakter mellan
kom­munstyrelsen och byggnadsnämnden alt nämnden kan fullfölja sina upp­gifter
enligt denna punkt, Nägon reglering i PBL av denna samverkan anser jag inte
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndens skyldighet att samarbeta med bl, a, andra
myndigheter kom­mer till uttryck i punkl 3. I förhållande till gällande
beslämmelser (1 5 andra siycket andra att- satsen BS) och utredningsförslaget
har nämndens skyl­digheter vidgats till att omfatta också organisationer och
enskilda vilkas arbete och intressen berör nämndens verksamhet. Förutom detta
samarbe­te bör nämnden även i övrigt sträva efter att skapa goda kontakter med
skilda organ i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens mer allmänna rådgivnings- och
servicefunktion har tagits in i punkt 4, som i sak stämmer överens med såväl
gällande bestäm­melser (1 5 andra stycket tredje alt-satsen BS) som
utredningsförslaget. I den allmänna motiveringen (avsnitt 14.1.1) har jag
utvecklat betydelsen av att nämnden strävar efter alt ge förebyggande
information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 5 ålägger byggnadsnämnden atl övervaka
efterlevnaden av PBL och med slöd av PBL meddelade föreskrifter samt beslut som
har medde­lats med stöd av lagen eller föreskrifterna. En i sak motsvarande
bestäm­melse finns i 1 8 byggnadsstadgan (andra stycket sista alt-satsen) och i
I4kap. 2 8 utredningsförslaget (punkt 5). På samma sätt som i dag är nämndens
övervakande uppgifter tämligen detaljreglerade genom bestäm­melserna om
lovprövning samt tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten m.m. Enligt
beslämmelserna i lOkap. 1 5 har nämnden skyldighet att ta upp frågan om påföljd
eller ingripande till behandling så snart det finns anledning anta att en
överträdelse har begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket skall byggnadsnämnden i sin
verksamhet ta tillvara de möjligheler som PBL ger att förenkla och underiätta
för enskilda. 1 denna fråga vill jag erinra om vad jag anförde i den allmänna
motiveringen (avsnitt 3,6.3) om byggnadsnämndens service och del angelägna i
att enkelhet präglar nämndens hela verksamhet i förhållande till den enskilde.
Detta innebär l.ex. alt nämnden vid prövning av bygglovsärenden inte skall
begära in utförligare handlingar eller ritningar än vad som behövs för att
ärendet skall kunna avgöras. Nämnden skall inte heller ställa krav som belastar
byggherren med onödiga kostnader, l.ex. nybyggnadskarta för mindre
tillbyggnader eller kontrollmätning i sådana fall där detta inte är motiverat
av något kontrollbehov. 1 andra siycket framhålls avslutningsvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1882&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;791&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att nämnden också bör verka för atl möjlighelerna lill
bygglovsbefrielse     jj i,p  j-2 §§ enligt 8 kap. 5 5 tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 5   Om någon begär del, skall byggnadsnämnden lämna
skriftliga upp­lysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behövs nybyggnadskarta för
prövningen av en fråga om bygglov inom områden med samlad bebyggelse, skall
byggnadsnämnden tillhandahålla sådan karta, om sökanden begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har fått sin utformning
i huvudsaklig överensstämmelse med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 2 5 första och andra styckena
byggnadsstadgan samt 2 5 andra stycket påföljdslagen finns bestämmelser om
skyldighet för byggnadsnämnden att lämna skriftligt besked i vissa särskilt
angivna frågor. I utredningsförslaget finns bestämmelser om skrifthga besked i
14kap. 3 8 och 15kap. 3 8. 1 lagrådsremissen föreslog jag en formulering av
laglexten som innebar att byggnadsnämnden skall lämna &amp;quot;skriftligt
besked&amp;quot;. Lagrådel har i anslut­ning Ull lOkap. 2 8 (yttrandet s. 103)
framfört invändningar mot ordet &amp;quot;besked&amp;quot; i dessa sammanhang. På grund
av vad jag har anfört i specialmo­tiveringen till lOkap. 2 8 har ordet
&amp;quot;besked&amp;quot; även i förevarande paragraf bytts ut mot
&amp;quot;upplysning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag närmare utvecklade i
specialmotiveringen till lOkap. 2 8 bör 2 5 andra stycket påföljdslagen liksom
i dag placeras i anslutning till de be­stämmelser med vilka den närmast hör
samman, dvs. i 10kap. Det nu föreslagna första stycket i 2 8 motsvarar närmast
2 8 första och andra styckena byggnadsstadgan. Enligt 5 8 skall byggnadnämnden
kunna ta ut avgift för vissa tids- eller kostnadskrävande arbeten som nämnden
på begäran ulfört. En upplysning enligt 2 8 första stycket kan således föranle­da
att avgift las ut. Detta förhållande bör i tillräcklig utsträckning avhålla
från att upplysningar begärs i onödan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De upplysningar som nämnden på
grund av 25 första stycket kan bli skyldig att lämna kan givetvis avse mycket
skiftade frågor. Fastighetskö­pare eller kreditgivare kan t. ex. önska
upplysning om de planförhållanden som gäller för en viss fastighet. En
faslighetsköpare kan också vara intres­serad av att få en upplysning om
storieken av kostnader för gator och andra allmänna platser som skall betalas
av ägaren till fastigheten. Det är emellerUd angeläget atl klart särskilja
denna lyp av upplysning angående faktiska förhållanden, som kan konstateras på
platsen eller utläsas i redan fattade beslut, från besked i bedömningsfrågor,
som normalt skall avgöras genom lovprövning m.m. För sädana besked i fråga om
åtgärder som kräver bygglov anvisar PBL en särskild form, nämligen
förhandsbesked (8kap. 348).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1884&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;792&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andrastycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kap. 2-3 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har tagits in beslämmelser om
byggnadsnämndens skyl­dighel all tillhandahålla nybyggnadskarta inom områden
med samlad be­byggelse. Nybyggnadskartan ulgör underlag för den situationsplan
som i dag skall upprättas när byggnadslov söks för nya byggnader eller tillbygg­nader.
Inom områden, där byggnadsnämnden tillhandahåller nybyggnads­kartor, skall
situationsplanen vara grundad pä en sådan karta (55 8 1 mom. andra stycket BS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningsförslaget (14 kap. 3 8 andra
stycket) skall byggnads­nämnden ha skyldighet att tillhandahålla
nybyggnadskarta över fastigheter som ingår i en detaljplan eller en
fastighetsplan. Nämnden bör enligt utredningsförslaget tillhandahålla
nybyggnadskarta även för andra fastig­heter, om sökanden begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 8 tredje styckel byggnadsstadgan har
nämnden i dag denna skyldighet inom omräden med sladsplan. Inom andra områden,
bl. a. sä­dana med byggnadsplan, bör nämnden tillhandahålla nybyggnadskarta om
det lämpligen kan ske. Att nu föreskriva en generell skyldighet för bygg­nadsnämnden
all Ullhandahålla nybyggnadskarta inom områden med de­taljplan skulle enligt
min mening föra alltför långt, eftersom detaljplanen är avsedd att komma lill
användning även i sådana områden som i dag läggs under byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens skyldighet enligt det nu
föreslagna andra stycket är avsedd att i stort sett ha samma omfattning som f.
n. Skyldigheten skall således främsi gälla i fräga om sådana områden för vilka
stadsplan används i dag. Till skillnad från dagens bestämmelser är dock
skyldigheten att tillhandahålla sådan karta inte absolut. Den gäller enbart
inom omräden med samlad bebyggelse där nybyggnadskarta behövs för prövningen av
bygglov. Detta bör även ge möjlighet lill att kravet på användning av
nybyggnadskarta på ett bättre sätt än f n. kan anpassas till de faktiska
förhållandena. Med hänsyn till alt avgift för upprättande av nybyggnads­karta
kan tas ut enligt 5 8, anser jag det angeläget alt byggnadsnämnden inte
tillhandahåller kartan, om sökanden l.ex. av kostnadsskäl hellre av­står från
den sökta ålgärden än fullföljer sin ansökan. Delta har föranlett tillägget i
laglexlen att kartan skall tillhandahållas bara om sökanden begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§   Följande bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) skall till-lämpas i
fråga om byggnadsnämnden 2§ om antalet ledamöter m.m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första styckel om valbarhet
m. m..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om rätt till ledighet från
anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 första stycket om mandattid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 tredje stycket om verkan av
ledamots avgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om ordförande och vice
ordförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om tid och plats för
sammanträde samt om närvarorätt vid samman­träde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1886&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;793&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om suppleants tjänstgöring m.
m.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;jj ,       ,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 första stycket om
beslutsförhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om beslutsförfarande och
protokoll m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om delgivning m.m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 om reglemente och ddegaUon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 8
första siycket och 6 8 kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 5 andra stycket
kommunallagen får inte omfatta befogenhet atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.     avgöra
ärenden som är av principiell natur eller i övrigt av större vikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela förelägganden eller
förbud vid vite utom i sådana fall som avses i lOkap. 3 8 och 168 andra stycket
eller meddela förelägganden med föreskrift att en åtgärd kan komma att utföras
genom byggnadsnämndens försorg pä den försumliges bekostad eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgöra frågor om avgift enligt
10kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 5 2 förvaltningslagen (1971:290)
skall 4 och 5 88 nämnda lag tillämpas i samtliga ärenden hos byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 3 8
byggnadsstadgan och 14 kap, 4 5 i utredningsförslaget. Den har utformats med 5
5 hälsoskyddslagen (1982:1080) som förebild, Samma hänvisningar till
kommunallagen finns belräffande andra specialreglerade nämnder, 1 paragrafen
har gjorts smärre språkliga justeringar och förtydliganden, som har föreslagits
av lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att delegera befogenhet att meddela
vitesföreläggande har emellertid, jämfört med dagens ordning, vidgats till att
omfatta också fall som avses i 10 kap, 165 andra stycket. Skälen till detta har
jag redovisat i specialmoliveringen till den paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har erfarit att tillämpningen av de allmänt
utformade delegationsreg­lerna i byggnadsstadgan varierar mellan olika
kommuner, I de flesta kom­munerna är det stadsarkitekten som har rätt att
besluta i byggnadslovs­ärenden, medan byggnadsinspektören som regel fastställer
konslruktions­handlingar. 1 större kommuner förekommer det att
konstruktionshandling­ar rörande vatten- och avloppsinstallationer fastställs
av en särskild VVS-inspektör, som kan vara anställd inom en annan kommunal
förvaltning än byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har funnit delegationsbestämmelserna i
byggnadsstadgan betydelsefulla för att åstadkomma en snabb och smidig handläggning
av ärendena och föreslår att de förs över till PBL. Några remissinstanser anser
emellertid att bestämmelserna bör förtydligas. De pekar på ölägen­heter när den
delegerade befogenheten kopplas till en befattning i stället för till en viss
person. Vidare bör delegation enligt dessa instanser ges till sä få personer
som möjligt vid beslut som rör ett och samma objekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En lämpligt avvägd delegation gör del möjligt att
befria byggnadsnämn­den från ärenden av rutinkaraktär eller med utpräglat
teknisk inriktning. Därigenom kan nämnden i stället huvudsakligen koncentrera
sig pä prin­cipfrågor. Del är därför naturligt att befogenheterna fördelas
efter de olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1888&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;794&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befattningshavarnas kompetensområden. Samtidigt är det
emellertid ange- ij j :;_c läget att de anspråk på en samordnad behandling av
ärenden som allmän­heten kan ställa blir tillgodosedda. En ändamålsenlig
lösning på delta kan vara att byggnadsnämnden ser till alt de olika slag av
handlingar som skall ges in granskas på etl samordnat sätt och att sökandena
fär klart besked om vem de kan vända sig till för atl få upplysningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha minst en
person med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång lill personal i den
omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för atl nämnden skall
kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsslällande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 4 8
byggnadsstadgan och 14 kap. 5 8 i utrednings­förslaget. Till skillnad mot vad
jag föreslog i lagrådsremissen föreskrivs i paragrafen att byggnadsnämnden
skall ha tillgång till minst en person med arkitektutbildning. 1 den allmänna
motiveringen (avsnitt 14.1.2) har jag närmare redovisat skälen för delta samt
vilken sorts kunskaper hos perso­nalen i övrigt som svarar mot det stadgade
anspråket på kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening (yttrandet
s. 109) ligger det i sakens natur att nämnden måste ha tillgång till kompetent
personal för alt kunna fullgöra sina åligganden enligt PBL. DärFör har lagrådet
ansett bestämmelsen böra utgå. Jag kan hålla med om att det som föreskrivs i
paragrafen närmast är en självklarhet. Icke desto mindre anser jag det
värdefullt att detta grund­läggande kompetenskrav blir förankrat i lagen.
Därför vidhåller jag mitt förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av att jag i
lagrådsremissens allmänna motivering (s, 243) pekat på möjligheten för nämnden
att anlita personal utanför kommunför­valtningen, l.ex. konsulter, har lagrådet
(yttrandet s. 109) framhållit att detta inte får medföra att offentlighetsprincipen
sätts ur spel. Till detta vill jag först säga att några nya problem med hänsyn
till allmänhetens rätt till insyn i verksamheten inte skapas genom att PBL
införs. Redan nu är det ju vanligt alt utomstående konsulter anlitas för
uppdrag i kommunal verk­samhet. Att vissa praktiska olägenheter kan vara
förenade med detta torde vara obestridligt. Man kan t. ex. tänka sig det fallet
att nägon hos myndig­heten begär att få tillgång lill en allmän handling som
tillfälligt förvaras hos en konsult på annan ort. Teoretiskt finns kanske också
en risk att en konsult, när uppdraget redovisas för myndigheten, inte bifogar
sådan dokumentation som det skulle ha varil av värde för allmänheten att få ta
del av. Jag är dock övertygad om att sådana problem inte skall behöva uppstå,
om kommunerna och konsulterna fortsätter att samverka på ett lika smidigt och
förnuftigt sätl som f, n,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 5 Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående
lov och för­handsbesked samt i andra ärenden som föranleder upprättande av
nybygg­nadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framställning av arkivbestän­diga
handlingar eller andra lids- eller kostnadskrävande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1890&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;795&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lämnas bygglov för uppförande,
tillbyggnad eller ombyggnad av en // kap. 5 § byggnad eller annan anläggning
inom område med detaljplan eller om­rådesbestämmelser som har antagils eller
ändrats enligl denna lag, får byggnadsnämnden dessutom la ul en planavgift för
atl täcka koslnaderna för sådana åtgärder som enligt denna lag erfordras för
att upprätta eller ändra detaljplaner, områdesbestämmelser och
fastighetsplaner. Planavgift får las ul endast om fastighetsägaren har nytta av
planen eller bestämmel­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgifterna får las ut med högst det
belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna
för beräkning av avgif­terna skall anges i en taxa som beslutas av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har utformats i
huvudsaklig överensstämmelse med lagrådets förslag, motsvarar till viss del 32
och 111 88 byggnadslagen, 8 8 byggnadsstadgan och 14kap. 13 8
utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket får
byggnadsnämnden ta ut avgift för åtgärder och förrättningar som utförs i
samband med prövning av lov. Ullsyn, mätning och när t, ex, skriftliga
upplysningar som är tids- eller kostnadskrävande ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgifternas storlek varierar i dag
mellan olika kommuner. Principerna för avgiftsuttag torde dock vara tämligen
enhetliga, eftersom de flesta kommunerna använder sig av en normaltaxa som har
utarbetats av Svens­ka kommunförbundet. På liknande sätt ansluter sig ofta
mätningsförrätt­ningar lill den taxa som lantmäteriverket tillämpar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det torde numera vara allmänt
bekant att byggnadsnämnden tar ut en avgift i samband med att byggnadslov
meddelas. Mindre känt lorde det vara att nämnden kan ta ut avgift när lov
vägras och även för andra älgärder, 1 de fall nämnden avser att ta ut avgift
för en skriftlig upplysning eller för annan tids- eller kostnadskrävande
åtgärd, kan det därför vara befogat att nämnden på lämpligt sätt underrättar
sökanden om avgiftsbe­stämmelserna innan utredning m. m. utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket reglerar kommunens
möjligheter att ta ut ersättning för plankostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med stöd av 32 och 11188
byggnadslagen kan kommunen under vissa föruisättningar ta ut kostnader för
tomtindelningar och byggnadsplaner av fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget (14 kap. 13 8
andra stycket) innebär i princip att kostnaderna för att upprätta en detaljplan
eller en fastighetsplan skall bäras av kommunen. Om en fastighetsägare begär
att en sådan plan skall upprät­tas eller ändras, kan han emellertid enligt
förslaget bli skyldig att i skälig utsträckning bidra till plankostnaderna.
Detta gäller dock endast under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1892&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;796&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättning
atl planläggningen är till avsevärd nytta för honom, t. ex. från // ip 5 j
exploateringssynpunkl. De kostnader som får las ut är endasi sådana som hänför
sig till själva planförslaget. I fråga om delaljplaner kan, enligt
utredningsförslaget, en avsevärd nytta för fastighetsägaren föreligga en­dast i
sådana fall då planen eller planändringen medger förändrad markan­vändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De remissinslanser som har yttrat sig i denna del -
framför allt kom­muner - anser i princip atl kommunerna bör ges större och mer
klart uttalade möjligheter att avgiftsfiinansiera sin verksamhet än som framgår
av utredningsförslaget. I första hand vänder de sig mol att del fordras alt
planen tillkommit på begäran av fasUghetsägare och att planen skall vara till
avsevärd nytta. Kommunförbundet framhåller att kravet i III 8 bygg­nadslagen på
avsevärd nytta enligt dagens praxis anses uppfyllt endasi om markägaren genom
planen kan exploatera minst 3-5 tomtplatser. Det finns enligt kommunförbundet
behov av regler som gör del möjligl att ta ut kostnader för planläggning redan
för en enda tomtplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har för egen del tagit fasta pä remisskritiken.
I andra stycket har därför öppnats en i förhållande lill såväl gällande
beslämmelser som utred­ningsförslaget vidgad möjlighel för kommunerna alt ta ut
ersättning för plankostnader (planavgift).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall planavgift
kunna tas ut vid uppfö­rande av nya byggnader och vid tillbyggnader. Avgiften
skall kunna avse kostnaderna för delaljplaner och fastighetsplaner. Vid
ytlerligare övervä­ganden av frågan om planavgifter har jag funnit anledning
alt i viss mån utvidga tillämpningsområdet. Ett viktigt syfte med PBL-reformen
är ju att underlätta den del av stadsförnyelsen som består av ombyggnad. I det
sammanhanget kan förutses elt rält omfattande planarbele, som kan vara av värde
inte bara för kommunen ulan även för fastighetsägarna, eftersom
ombyggnadskraven skall kunnas närmare bestämmas genom både delalj­planer och
områdesbestämmelser. Del faller sig därför naturiigl att i den mån fastigheten
får nytta av planen eller bestämmelserna öppna möjlighel för kommunen att ta ut
avgifter även vid ombyggnad och att därvid likställa kostnader för
områdesbestämmelser med detaljplanekostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund härav har i andra stycket föreskrivits
att kommunen kan ta ut planavgift för detaljplaner, områdesbestämmelser och
faslighets-planer som har antagits eller ändrats med stöd av PBL. Det innebär
bl. a. atl kommunen inte får la ut planavgift för att täcka kostnaderna för slads-och
byggnadsplaner. Dessa planer blir visserligen pä grund av övergångs­bestämmelserna
i 17 kap. detaljplaner, men de har inte antagits enligt PBL. Däremot blir det
möjligt atl genom planavgift la ut koslnaderna för ändring av sådana planer.
Lagrådet anser (yttrandet s. 110) att denna regel har nära samband med
övergångsbestämmelserna och därför har sin plats i promul-gationskapillet. För
egen del anser jag alt regeln bör finnas i förevarande paragraf bl. a. med
hänsyn lill alt en sådan lösning måste underlätta för tillämparna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1894&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' '•&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;797&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En grundläggande förutsättning för
att kommunen skall få la ut avgift för     j / jp. 5 § den nya planen -
nyupprättad eller ändrad - är naturligtvis att kommunen har haft koslnader för
planen. I fråga om sådana planer som annan än kommunen har bekostat, t, ex, pä
grund av ett exploateringsavtal, kan någon planavgift således inte tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra styckel innebär vidare att
byggnadsnämnden i samband med bygglovsgivningen - med ledning av den taxa som
omnämns i tredje styckel - skall besluta vilken planavgift som i det enskilda
fallet skall utgå. Varje gång som bygglov beviljas för alt uppföra nya
byggnader eller andra anläggningar eller för all bygga till eller bygga om
befinUiga sådana kan planavgift tas ul. Avgiften får emellertid endast tas ul
om fastighetsägaren har nytta av planen. Lämnas bygglov för ny-, om- eller
tillbyggnad som medges i planen, lorde som regel sådan nytta föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om de koslnader som får
beaktas när planavgiften bestäms, överensstämmer andra stycket i huvudsak med
utredningsförslaget, efter­som endast sådana kostnader som erfordras för att
upprätta själva plan­förslagen eller förslagen till planändring skall kunna
täckas. Det första skedet i ett planarbete består ofta av att man tar fram
idéer eller skissför­slag i form av planilluslralioner eller program som
politiskt skall förankras. Kostnaderna i detta skede skall alltså inte kunna
tas ut med planavgiften. Den får avse enbart de kostnader som uppkommer i
planarbelets andra skede, vilket består i att formella planhandlingar för
detaljplaner, områdes­bestämmelser eller fastighetsplaner upprättas och att
planförslagen förs fram till antagande. Hit hör l.ex. kostnader för
administration, såsom personal- och kontorskostnader, och kostnader för
grundundersökning, mätning, kartframställning, annan projektering, samråd och
utställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Givetvis får kommunen med
planavgiften inte ta ul ersättning för kostna­der som faslighetsägarna skall
betala pä grund av andra bestämmelser. Jag tänker närmast på koslnader som
avser gator och andra allmänna platser enligt bestämmelserna i 6 kap. 31-3988.
Några särskilda bestämmelser om detta lorde dock inte behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av bestämmelserna i tredje stycket
följer att avgifter enligt första och andra styckena får las ut med högst det
belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna.
Kostnadsuttaget skall grundas på den s. k. självkostnadsprincipen, som innebär
att avgift för verksamheten inte fär tas ut med högre belopp än som svarar mot
självkostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i fråga om
planavgiften liksom andra avgifter enligt denna paragraf vilar pä den s. k.
likställighetsprincipen. Det innebär att kommunen skall fördela avgifterna
mellan berörda bygglovssökande efter objektiva grunder - för lika fall skall
samma avgift betalas. Andra stycket ger kommunen möjlighet men inte skyldighet
att ta ut planavgift. Även befrielse frän planavgift skall naturliglvis
bestämmas efler en likformig och rättvis fördelningsprincip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1896&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;798&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av Iredje stycket framgår vidare atl grunderna för
beräkning av avgifter // jp 5 j enligt första och andra styckena skall anges i
en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut att
fastställa taxa kan överklagas genom kommunalbesvär. Vid sidan härav kan inte
bara frågan huruvida avgiftsskyldighet som sådan föreligger ulan också taxans
riktig­het prövas av allmän domstol, om fastighetsägaren bestrider kommunens
krav på betalning för planläggning eller andra avgiftsbelagda åtgärder enligt
taxan. Dessutom kan byg.gnadsnämndens avgiftsbeslut överklagas med slöd av 13
kap. 2 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet (yttrandet s. 110) har ett
nylt fjärde stycke tillkom­mit. Till detta stycke har förts regeln från första
stycket i lagrådsremissen att avgift får tas ut i förskott. Därmed blir det
möjligt att ta ut även planavgifter i förskott. 1 det nya stycket anges också
av vem avgiften skall tas ut, nämligen sökanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1898&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;799&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse
m.m.        /2 &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;q„ &lt;/span&gt;/ §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i detta kapitel om
länsstyrelsens prövning av planer (1-3 55) ersätter de nuvarande reglerna i
byggnadslagen om obligatorisk faslställelseprövning av planer. Kapitlet
innehåller vidare bestämmelser (4 5) om länsstyrelsens möjlighet att i vissa
fall ingripa självmant även mol byggnadsnämndens beslut om lov eller
förhandsbesked. Dessa sistnämnda beslämmelser skall åtminstone delvis ses som
en ersättning för de regler som f n, ger länsstyrelsen beslutanderätt i tillståndsfrågor,
t, ex, 81 och 82 §5 byggnadslagen, I 5 5 behandlas regeringens prövning av
regionplaner. Kapitlet avslutas med två paragrafer om planföreläggande (6 och
788), dvs, regeringens möjligheter att i vissa speciella fall tvinga fram
beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dispositionen av kapitlet avviker i
etl avseende från lagrådsremissen. Besvärsregeln i 5 5 i det remitterade
lagförslaget har nämligen pä lagrådels förslag (yttrandet s. 113) flyttats Ull
13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta,
ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras
att beslutet innebär atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett
riksintresse enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturre­surser m m.
inte tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regleringen av
sådana frågor om användningen av mark- och vatten­områden som angår flera
kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätl eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en bebyggelse
blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet
av skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som närmast motsvarar
17 kap. 15 i utredningsförslaget, anger de grunder som skall gälla för
länsstyrelsens möjligheler att pröva planbeslut. Den har i stort utformats i
enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I några viktiga avseenden skiljer
sig paragrafen från det remitterade lagförslaget, I ett andra stycke av
paragrafen upptogs tidigare en bestäm­melse om att länsstyrelsen skall förordna
om prövning, om någon kommun som berörs av beslulet begär det. Denna
bestämmelse har nu fått utgå på skäl som jag redovisar i specialmotiveringen
till 13 kap. 4 5. Vidare har en av prövningsgrunderna, nämligen punkt 4 som
avser det fallet att beslutet inte har kommit till i laga ordning, slopats i
enlighet med lagrådets förslag (yttrandet s, 111 O- Jag har närmare berört denna
fråga i den allmänna motiveringen (avsnitt 16,2,5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med &amp;quot;kommunen&amp;quot; avses
kommunfullmäktige eller det kommunala or­gan som har fått fullmäktiges uppdrag
att fatta beslut, dvs, byggnadsnämn­den eller kommunstyrelsen,
&amp;quot;Kommunen&amp;quot; kan även avse lokala organ som avses i lagen (1979:408) om
vissa lokala organ i kommunerna och som har utsetts att vara byggnadsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1900&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om det inte anges i lagtexten,
bör länsstyrelsen redan i sitt beslut /2 kap I § om att prövning skall ske (2
5) ange vilken eller vilka av de i första siycket nämnda grunderna som
förordnandet vilar på. Det bör påpekas att länssty­relsen skall agera &amp;quot;om
det kan befaras &amp;quot; att beslutet på något sätt är felaktigt, något som inte
innebär ett slutligt ställningstagande i sakfrågan. Redan den preliminära
granskningen hos länsstyrelsen bör ändå vara så noggrann att inga
&amp;quot;onödiga&amp;quot; förordnanden meddelas. Beslutet om all prövning skall ske
kan emellertid inte vara bindande för den kommande sakprövningens innehåll. Det
torde bli mycket sällsynt att en plan i flera olika hänseenden visar sig ha
sådana brister som kan föranleda atl den upphävs. Det kan dock tänkas att
länsslyrelsen redan på grund av erfaren­heler från samrådsskedet vet att planen
inte lillgodoser ett visst riksin­tresse enligt NRL (se punkt I) och därför
beslutar om överprövning på den grunden, men alt det senare upptäcks att det
finns skäl att pröva även t, ex. frågan om bebyggelsen blir olämplig med hänsyn
till kraven på hälsa och säkerhet (se punkt 3), I sådana fall måste
länsstyrelsen givetvis vara oför­hindrad att göra prövningen även enligt punkt
3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inte bara beslut om antagande eller
ändring av planer och områdesbe­stämmelser skall kunna överprövas. Lika viktigt
är det enligt min mening alt även beslut om upphävande kan angripas. Om
kommunen upphäver en plan som har inneburit skydd för en viss naturmiljö eller
bebyggelse, kan detta nämligen innebära att ett riksintresse eller ett
mellankommunalt intresse inte blir tillräckligt tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grunderna för länsstyrelsens
prövning har utförligt kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 16.2).
Några tillägg bör dock göras här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statliga markintressen som inte har
sådan dignitet alt de kan rymmas under någon av bestämmelserna rörande områden
av riksintresse i NRL skall inte ges någon särställning i prövningen. Dessa
intressen får alltså vägas in i planeringen på motsvarande sätt som alla andra
markbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör vidare framhållas atl den prövning som kan ske med
stöd av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. inte är
avsedd för fall där staten uppträder som markägare eller sakägare i övrigt. 1
sådana fall har staten besvärsrätt enligt bestämmelser som skall gälla för
sakägare i allmänhet, dvs. enligt 13kap. Genom pröv­ning enligt 12 kap. skall
staten kunna bevaka de intressen som den kan ha i en planeringsfråga utan att i
det skedet vara sakägare. Som exempel kan nämnas vägverkets anspråk på art
behövliga vägreservat läggs ut i planer. Har vägrätl uppkommit, är väghållaren
sakägare och kan agera enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om del är elt riksintresse att ett
område skall bevaras eller en viss verksamhet kan bedrivas på en plats, är
detta intresse vanligtvis inte begränsat till just det berörda området, 1 dessa
fall är det ofta angeläget att även ett angränsande område används på ett visst
sätl, eller snarare att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1902&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,j v.,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;801&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;området undantas frän en viss typ av användning. Man kan
här peka på     /2 kap. 1—2 §§ behovet av skyddsområden kring anläggningar där
miljöfarlig verksamhet bedrivs, t, ex, energiproducerande anläggningar,
skjutfält och flygfält. En annan lyp av verksamhet med behov av skyddsområden
är den som bedrivs vid totalförsvarets signalspaningsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 punkt 2 las upp bestämmelser om
prövning vid bristande mellankom­munal samordning. Den bestämmelse som
föreskriver alt mellankommu­nala frågor skall beakias finns i 2 kap, 1 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna motiveringen
(avsnilt 16,2,2) lämnat några exem­pel på situationer där denna prövningsgrund
bör kunna tillämpas. En prövning på denna grund lorde normalt komma att
aktualiseras av länssty­relsen endast i de fall där de inblandade kommunerna pä
nägot sätt är oense.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill först erinra om vad jag i
den allmänna motiveringen (avsnitt (16,2,3) har anfört om syftet med den
prövningsmöjlighet som ligger i punkt 3, Länsstyrelsens kontroll i fräga om
kraven pä hälsa och säkerhet avses leda till att planerna fär sädan utformning
all det inte, när de väl har genomförts, uppkommer risk för ingripanden av
olika tillsynsmyndigheter som - var och en inom sin sektor - bevakar kraven på
hälsoskydd och säkerhet. Det är angeläget att detta övergripande syfte med
kontrollen fär prägla länsstyrelsernas tillämpning av punkt 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För fullständighetens skull vill
jag ändå här räkna upp de beslämmelser i PBL som över huvud taget lar upp krav
på hälsoskydd och behovet av skydd mot olycksfall. Bestämmelserna finns i 2kap.
3 och 4 55 samt 3kap.2, 4, 5, 6, 10 och 13-18 55, Av bestämmelserna i 3kap, är
det huvudsakligen 2, 4, 10 och 13-18 55 som kan komma att behandlas i
detaljplaner eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då
kommunens beslut kom in till länsstyrelsen besluta huruvida prövning enligt 1 8
skall ske eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 17kap, 68 i
utredningsförslaget. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 16,3,3)
och av utformningen av 2 8 ansluter jag mig till lagrådets uppfattning
(yttrandet s, 1120 att länsstyrelsens avgörande av frågan om prövning alltid
skall ske i form av ett beslut, oavsett om utgången innebär att statlig kontroll
skall ske eller inte. Vad som i lagrådsremissen kallas för &amp;quot;tyst
godkännande&amp;quot; skall alltså ändå ta sig uttryck i någon form av beslut. Som
lagrådet har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1903&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1904&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;802&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anfört får beslutets form avgöras med ledning av 11 S
allmänna verksstad- 12 kap. 2-3 §§ gan (1965:658), Lagtexten har fåll en något
annoriunda redaktionell ut­formning än den som lagrådet har föreslagil.
Anledningen härtill är att lagrådets lagtext inte tillräckligt klart anger atl
bestämmelsen avser det preliminära beslutet huruvida prövning skall ske eller
ej och inte beslutet varigenom ärendet avgörs i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den tid som länsslyrelsen fär lill
sill förfogande för att avgöra om nägon prövning skall ske har bestämis Ull tre
veckor frän den dag då kommunens beslut kom in till länsstyrelsen. Utredningen
föreslog alt tiden för länssty­relsens agerande skulle räknas från den dag dä
kommunens beslut medde­lades. Många remissinstanser ha;r med rätta anmärkt alt
en sädan angivelse kan tolkas på flera sätt. Vidare kan den lid som
länsstyrelsen faktiskt får lill sitt förfogande bli alltför knapp, om
expeditionen av beslutet dröjer. Den lämpligaste lösningen är enligt min mening
atl tiden räknas från den dag dä kommunens beslut korn in lill länsstyrelsen. En
så pass kort granskningstid som tre veckor förutsätter all länsstyrelsen deltar
aktivt i planarbetel och tidigt uppmärksammar de kontroversiella frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon enskild eller en statlig
myndighet har gjort en framställning till länsslyrelsen med begäran att
länsstyrelsen förordnar om prövning och länsstyrelsen inte finner skäl att
besluta om prövning på den åberopade grunden, bör den som har gett iin
skrivelsen undertätlas om att framställ­ningen inte har föranlett någon åtgärd.
Någon särskild föreskrift om detta behövs dock inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Länsstyrelsen skall upphäva kommunens beslut i dess
helhet, om något förhållande som avses i I § föreligger. Om kommunen har
medgett det, får beslutet upphävas i en viss del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har utformats redaktionelll i enlighet med
lagrådets förslag. Om länsstyrelsen finner att en plan inte kan godtas med
hänsyn till bestämmelserna i I 8, skall planen upphävas helt eller delvis, 1
enlighet med den princip som jag har slagit fast beträffande besvärsprövning i
den allmänna motiveringen (avsnitt 17,5,2) får länsstyrelsen inte självmant
ändra planen och ge den ett nytt innehåll i de delar som länsstyrelsen inte kan
godta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 3 8 ställs upp ett villkor för
att länsstyrelsen skall få upphäva beslulet endast Ull en viss del, nämligen att
kommunen medger aft en sådan uppdel­ning sker. Detta bygger på 17kap. 48 i
utredningsförslaget. Givetvis inne­bär inte detta att kommunen har något
inflytande på resultatet i sak av granskningen. Kommunen får enbart ett
inflytande på frågan om planen skall underkännas helt eller till en viss dd.
Många gånger kan det vara angelägel för kommunen att en plan betraktas som
odelbar. Om ett visst område undantas, kanske kommunen inte vill se planen i
övrigt genomförd med den byggrätt m. m. som den kan innehålla. En motsvarighet
till detla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1906&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'--&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;803&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns i 13 kap. 8 8 första stycket, där det framgår bl. a.
att länsstyrelsen och 12 kap 3-4 § regeringen efter besvär kan upphäva en plan
till en viss del, endast om kommunen har medgett att en sådan uppdelning sker.
Jag vill också erinra om 13kap. 8 8 andra stycket, där del ställs krav pä alt
kommunen skall göra en framställning för att den besvärsprövande myndigheten
skall kun­na förordna att en viss del av en plan, som uppenbarligen inte berörs
av besvär, skall få genomföras omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon särskild form för kommunens
medgivande har inte föreskrivits. I princip bör medgivandet lämnas av det
kommunala organ som har fattat det beslut som prövas av länsstyrelsen. Det kan
dock inte krävas att kommunfullmäklige skall lämna medgivandet för de planer som
fullmäk­tige har beslutat. Normalt bör del alltså räcka med etl medgivande av
kommunstyrelsen i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 13 kap. 8 5 första stycket
kan den besvärsprövande myndigheten i vissa fall även ändra överklagade planer
och områdesbestämmelser, nämli­gen om kommunen har medgett det eller om
ändringen är av ringa betydel­se. Jag anser det inte vara lämpligt att i 12
kap. införa en möjlighet att göra ändringar. Anledningen härtill är dels
hänsynen till berörda sakägare, dels att de frågor som skall bevakas genom
reglerna i 12 kap, mestadels är så betydelsefulla att en ändringsmöjlighet inte
skulle få nägon praktisk bety­delse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Om det finns särskilda skäl. får länsstyrelsen eller
regeringen för elt visst område förordna att 1-3 85 skall tillämpas på beslut
alt lämna lov eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen, efter det att ett
förordnande enligt första stycket har meddelals, beslutar att ett lov eller
förhandsbesked skall prövas, får läns­styrelsen förordna att lovet eller
förhandsbeskedet inte skall gälla förtån frågan om prövning har slulligt
avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som handlar om
länsstyrelsens prövning i ärenden om lov och förhandsbesked motsvarar närmast
17 kap. 5 8 i utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med vad jag har
föreslagit i den allmänna motive­ringen (avsnitt 16.3.5) föreskrivs i första
siycket att länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område kan förordna
att 1-3 58 skall tillämpas även beträffande beslut att lämna lov eller
förhandsbesked. Med lov avses både bygglov, rivningslov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt markera den avsedda
restriktiva tillämpningen har föreskrivits atl det mäsle finnas särskilda skäl
för all ett förordnande enligt första siycket skall kunna utfärdas. Ett sådant
särskilt skäl kan vara att länssty­relsen av erfarenhet vet att en viss
byggnadsnämnd inte tillräckligt beaktar riksintressen enligt NRL inom ett
bestämt område. Framförallt kan det bli aktuellt med ett förordnande i de fall
där länsstyrelsen och kommunen inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1908&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;804&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
lyckats atl komma överens i samhand med antagandet av översikts-     ;2 kap 4 §
planen.  Ett annat skäl kan vara att länsslyrelsen behöver ha insyn i
bygglovsprövningen inom vissa skyddsområden o.d. Jag återkommer snart till just
den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i dessa fall skall tiden för ingripande räknas
från den dag då kommunens beslut kom länsstyrelsen till banda. Att
byggnadsnämnden är skyldig att sända länsstyrelsen beslul i sädana ärenden som
omfattas av ett förordnande framgår av 8kap. 2 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill stryka under att de föreslagna reglerna
inte innebär någon möjlig­het för vare sig länsstyrelsen eller regeringen att
först när byggnadsnämn­den redan har fattat etl beslut självmant ingripa och
undanröja detta. Det krävs alltså att ett förordnande enligt första stycket har
utfärdats, innan byggnadsnämndens beslut meddelas. På denna punkl skiljer sig
mitt för­slag från utredningsförslaget (17 kap. 8 8), som under
remissbehandlingen blev starkt kritiserat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf ger alllsä en viss möjlighet
för länsstyrelsen att -som en sista utväg - ingripa även i det enskilda ärendet
med ett förord­nande. Inget hindrar nämligen att förordnandet meddelas under
ett ärendes handläggning inom kommunen. Det måsle dock som nämnts ske innan
byggnadsnämnden fattar sitt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade lagförslaget föreskrivs att
förordnandet kan återkallas eller ändras eller också begränsas till att avse
lov till åtgärder av ett vissl angivet slag. Uttryckliga bestämmelser härom är
emellertid inte erforder­liga enligt lagrådets mening (yttrandet s. 113). Jag
delar denna uppfattning. De två sista meningarna i första stycket i det
remitterade lagförslaget har därför ingen motsvarighet i det nu föreliggande
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En besvärande konsekvens av utredningsförslaget (17
kap. 105) var att beslut om lov inte fick verkställas, förrän det stod klart
att regeringen inom loppet av en månad inte ämnade ingripa med stöd av
undantagsregeln i 17kap. 85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del nu föreslagna systemet finns det inga sådana,
från effektivitetssyn­punkt, oacceptabla effekter. Beslut om lov eller
förhandsbesked blir som regel gällande omedelbart. Det enda fall där jag anser
det motiverat med elt avsteg från den principen är det som anges i andra
stycket, dvs. där länsstyrelsen har beslutat alt prövning verkligen skall ske i
etl visst ärende. Dä kan länsstyrelsen samtidigt eller senare förordna alt
beslulet inte skall gälla, förrän frågan om prövning har slutligt avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
om militära skyddszoner m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare antytt att systemet med
länsstyrelsens prövning i vissa slag av beslut om lov kan användas som en
ersättning för dagens reglering om förbud mot bebyggelse och annal som hindrar
försvaret m. m. Förhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1909&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1910&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; =&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;805&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landel
mellan anläggningar för försvarsmaktens behov, säsom befästningar     12 kap 4
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
flygplalser, och det privata eller allmänna byggandet m.m. regleras i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81
och 82 58 byggnadslagen samt i 54 8 I mom. tredje stycket och 57 8 andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycket
byggnadsstadgan. Bestämmelserna gäller även för staten tillhöriga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;civila
flygplatser, liksom för andra flygplatser för allmänt bruk samt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atomreaktorer
eller andra atomenergianläggningar där risk kan föreligga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
skadlig strålning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte här i detalj återge de gällande
bestämmelsernas innehåll. Det räcker med atl slä fast att länsstyrelserna i dag
har ell avgörande inflytande på prövningen av bebyggelse inom skyddszonerna i
anslutning till de berörda anläggningarna. 1 övrigi vill jag hänvisa till den
utförliga framställning om gällande ordning som finns i statens planverks
meddelan­de om fysisk planering (R 1672:76) Handläggning av ärenden om förbud
mot bebyggelse m, m, till hinder för försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till en början är det uppenbart att det i PBL måste
finnas bestämmelser som medger atl byggnadsnämnden underrättas om behovet av
skydds­zoner kring befästningsanläggningar, övnings- och skjutfält, flygplatser
och andra slag av försvarsanläggningar. Detta gäller även områden som är
planerade för sådana anläggningar. Alt kommunen får kännedom om var den
militära anläggningen är belägen eller skall lokaliseras är en förutsätt­ning
för kommunens möjligheter att bedöma vilka konsekvenser som an­läggningen får
för kommunens egen planering och vilka beslut i form av detaljplan eller
områdesbestämmelser som behövs eller som bör undvikas för all skyddsbehovet
skall tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddszonernas gränser bör kunna bestämmas på samma
sätt som i dag, dvs, genom samverkan mellan försvarsområdesbefälhavaren eller
motsva­rande och länsstyrelsen. Kartredovisningen bör också kunna vara densam­ma
som f, n. Skillnaden blir att skyddszoner inte får samma effekter som i dag.
Det uppstår nämligen ingel automatiskt förbud i närheten av befäst­ningar eller
flygplatser (som enligt 81 8 BL) och länsstyrelsen skall inte heller kunna
utfärda några förordnanden av förbudskaraktär i anslutning till planerade och
befintliga militära anläggningar (som enligt 82 8 BL),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förutsätter att information om de s, k, yttre
skyddszonerna i princip ingår i översiktsplanen eller i beskrivningen till den.
Mot bakgrund av materialets ofta hemliga natur är det sällan som en öppen
redovisning i kartform kan medges. Denna fråga behandlas närmare i det nyss
nämnda meddelandet från planverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller handläggningen av ärenden om lov bör
länsstyrelsen för en yttre skyddszon kunna förordna att bestämmelserna om
prövning av läns­styrelsen skall vara tillämpliga på vissa ärenden om lov. Det
kan därvid vara lämpligt att länsstyrelsen begränsar förordnandet till att avse
sådana ärenden där den militära myndigheten avstyrker eller anmäler tveksamhet
till atl lov lämnas men kommunen ändå beslutar att lämna lov. Begräns­ningen är
tillrådlig för att man inte skall skapa en helt onödig byråkrati med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1912&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;806&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;expedilionsskyldighet
i alla fall som odiskutabelt inte motverkar försvarets      j2 kap. 4 §
iniressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den formella följden av ett sådant förordnande blir
alllsä inte att pröv­ningen i första instans flyttas från byggnadsnämnden ulan
enbari att nämn­dens beslut atl lämna lov skall tillställas länsstyrelsen.
Länsstyrelsens prövning kommer då att bestå i en vägning mellan försvarets
intresse, som ulgör ett riksiniresse enligt NRL och det motstående enskilda
intresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med denna handläggningsordning blir del naturligt
att byggnadsnämn­den i praktiken tar kontakt med försvarsomrädesbefälhavaren
eller mol­svarande befattningshavare i alla lokaliseringsfrågor som uppkommer
inom området, Pä ett smidigt särt kan det alltså klaras ut t,ex. hur nya
byggnader kan placeras med hänsyn till den militära anläggningen. Om
försvarsområdesbefälhavaren vid samrådet finner att ansökningen strider mot
försvarsintresset och därför bör avslås, bör detta tillkännages i ett
skriftligt yttrande till byggnadsnämnden. Yttrandet behöver inte innehålla mer
än vad som i dag anges i länsstyrelsens avslagsbeslui, dvs, att försva­rets
intressen skulle motverkas. Bygglov kan därefter vägras med hänvis­ning enbart
till innehållet i försvarsområdesbefälhavarens yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hittills har jag berört hur nytillkommande
byggnader inom skyddszoner skall kunna behandlas enligt PBL, 1 81 och 8288
byggnadslagen talas det ocksä om virkes- eller annat vamupplag, materialgärd,
ljusanordning samt schaktning, fyllning eller därmed jämförlig åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det först gäller upplag är sädana underkastade
reglerna om bygglov i PBL och omfattas därför av vad jag har anfört om
byggnader. Därmed återstår schaklning, fyllning, trädfällning och
skogsplantering, som enligt förslaget till 8kap, 9 8 tredje stycket kan kräva
marklov inom omräden i närheten av bl, a, befintliga och planerade
försvarsanläggningar och stat­liga flygplatser. En förutsättning för att
marklovsplikt skall föreligga är dock att kommunen föreskriver detta, vanligen
i områdesbestämmelser. Med försvarsanläggningar avses här både befästningar och
andra anlägg­ningar för totalförsvaret, t, ex, arnmunitionsförräd,
radarstationer, radio-och teleanläggningar etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förutsätter alt kommunerna inte kommer atl
motsätta sig önskemål från länsstyrelsen om att beslut om marklovsplikt skall
meddelas i dessa fall. Skulle detta mot förmodan inträffa, återstår möjlighelen
till planföre­läggande enligt 6 8 i detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan kommunen väl har infört marklovsplikt, kan
regelsystemet för prövning av länsstyrelsen i enskilda ärenden om lov och
förhandsbesked träda i funktion. Därmed kan länsstyrelsen få kontroll även över
de nu behandlade åtgärdstyperna. Jag vill erinra om att kommunen beträffande de
områden som jag nu lalar om även kan införa bygglovsplikt för ljusan­ordningar
(8 kap. 7 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande områden som omfattas av bestämmelserna
i 81 och 82 88 byggnadslagen föreslås en övergångsbestämmelse (I7kap, 168), som
inne-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1914&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- *&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;807&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bär
atl dagens system pä ett smidigt sätt överförs till den nu angivna     I2 kap
4-7 §§ ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
8 Regeringen får pröva ett beslul att anta. ändra eller upphäva en regionplan.
Beslut om prövning skall fattas inom tre månader från den dag då beslutet kom
in till regeringen. Regeringens prövning får avse endast frågan huruvida planen
tillgodoser riksintressen enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser
m,m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
får upphäva beslutet i dess helhet eller i en viss del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som rör regeringens prövning av
regionplanebeslut, motsva­rar 1318 byggnadslagen, 17 kap, 12 8 i
utredningsförslaget och 12 kap, 6 8 i det remitterade lagförslaget. Den har
utformats i huvudsaklig överens­stämmelse med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är atl beslut i fråga
om en regionplan mäste kunna prövas för att eventuella konflikter mellan
riksintressen och regionala intressen skall kunna lösas, redan innan
regionplanen läggs till grund för fortsatt översiktsplanering inom kommunerna.
Det lämpligaste synes vara att endast regeringen får befogenhet att förordna om
prövning av regionplaner. T, ex, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och
de berörda kommunerna kan då väcka frågan om prövning hos regeringen. Formerna
för detta behöver inte lagregleras. Det kan dock vara lämpligt att
länsstyrelsens beslut expedieras till regeringen även i de fall där länsstyrel­sen
beslutar atl inte påkalla regeringens prövning av en regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade lagförslaget räknas tiden
för regeringens beslut om prövning av regionplanebeslut från den dag beslutet
meddelas. På förslag av lagrådet (yttrandet s, 114) har detla ändrats till den
dag då beslutet kom in till regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Regeringen fär förelägga
kommunen atl inom en viss lid anla, ändra eller upphäva en detaljplan eller
områdesbestämmelser (planföreläg­gande), om del behövs för atl Ullgodose sädana
iniressen som avses i 1 8 I och 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 Om kommunen inte följer ett
planföreläggande, får regeringen pä kommunens bekostnad låta upprätta de
förslag som behövs samt anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller
områdesbestämmelserna. Därvid skall länsstyrelsen ombesörja ärendets beredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om planföreläggande motsvarar i
huvudsak 27 och 108 85 byggnadslagen, 1 utredningsförslaget finns bestämmelser
om planföre­läggande i ett eget kapitel, 19kap, Enligt min mening utgör
planföreläggan­den ett led i den statliga kontrollen. Bestämmelserna har därför
infogats i 12 kap. Paragrafens motsvarighet i det remitterade lagförslaget är
12 kap, 7 och 8 55.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1916&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;808&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mina överväganden i frågan om
planföreläggande har jag redovisat i den     /2 kap. 7 § allmänna motiveringen
(avsnitt 16,4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget ges
i 7 5 andra stycket en rätt för regering­en att i planföreläggande föreskriva
atl etl visst angivet intresse skall tillgodoses, Lagrådel (yttrandet s, 114)
har föreslagit att bestämmelsen utgår såsom obehövlig. Jag ansluter mig till
detta, varför lagtexten har ulformals enligt lagrådets förslag. Enligt 85 i det
remitterade lagförslaget skall, när regeringen låter upprätta planförslag,
länsstyrelsen ombesörja ertorderliga samråd och utställningar. Vidare föreslogs
i lagrädsremissen att regeringen skall ge kommunen tillfälle atl yttra sig. Om
dessa frågor har lagrådel anfört (yttrandet s. 114):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsikten torde vara alt
länsstyrelsen också skall sköta vad som i övrigt är behövligt såsom kungörelser
m, m, 1 lagrådets förslag föreskrivs därför att länsstyrelsen skall ombesöria
ärendets beredning, 1 tredje meningen anges att regeringen skall ge kommunen
Ullfälle att yttra sig. Sådant yttrande torde inhämtas redan under
samrädsförfarande!, I vart fall är ingen regel erforderiig i PBL för regeringens
handläggning. Utöver 7 kap, 2 5 regeringsformen finns nämligen ej behov av
bestämmelse om beredning av regeringsärenden. Sista meningen har därför utgått
i lagrådets förslag (7 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till detta, varför
laglexlen har utformats i enlighel med lagrådets förslag. För tydlighetens
skull vill jag påpeka atl länsstyrelsen vid planärendets beredning i
tillämpliga delar skall följa bestämmelserna om förfarandet i 5 kap, så atl
regeringen fär ett lika fullgott beslutsunderlag som kommunen skulle ha haft
viid antagandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1918&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;809&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap. Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;y ? kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlet, som motsvarar 18 kap, i
utredningsförslaget har disponerats och utformats i stort sett helt i enlighel
med lagrådets förslag. Detta innebär ganska belydande avvikelser från
lagrädsremissen, men jag anser atl regleringen blir avsevärl enklare att
överblicka med lagrådels upplägg­ning, samlidigl som antalet paragrafer kan
nedbringas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den huvudsakliga dispositionen av
kapitlet är att det inleds med en bestämmelse (15) om kommunalbesvär, varefter
följer en bestämmelse (2 5) som anger vilka kommunala beslut som överklagas
genom förvalt­ningsbesvär, en bestämmelse (3 8) om besvärshandling och
besvärstid, samt en bestämmelse (4 5) om besvär över länsstyrelsens beslut.
Kapitlet avslutas med en del särskilda bestämmelser (5-8 58) om besvärsräll och
besvärsprövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8   Följande beslut enligt denna lag fär överklagas i
den ordning som föreskrivs för konununalbesvär, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
beslut om översiktsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
beslul om uppdrag ät en kommunal nämnd att anta, ändra eller upphäva
detaljplaner och områdesbestämmelser eller att fatta beslut om skyldighet för
fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller
att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
och kommunala nämnders beslut att inte anla, ändra eller upphäva en detaljplan,
områdesbestämmelser eller en fastig­hetsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
och kommunala nämnders beslut om skyldighet för fastighetsägare atl betala
kostnader för gator och andra allmänna platser och om villkoren för sådan
betalning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktiges
beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommunalförbunds
eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har tillkommit på
lagrådets initiativ, Lagrådel har som en bakgrund till sill förslag anfört om
lagrådsremissens utformning i denna del (yttrandet s, 114 0:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De i detta kapitel föreslagna
besvärsreglerna är inte alldeles lättillgäng­liga. Förhållandel sammanhänger
främsi med att vissa beslut enligt PBL överklagas genom förvaltningsbesvär
under det att andra beslut enligt lagen överklagas enligl kommunallagens
besvärsregler dvs, genom kom­munalbesvär, I förevarande kapitel behandlas
endast förvaltningsbesvä­ren. De fall då kommunalbesvär kan komma i fråga är
inte angivna i PBL utan följer av kommunallagens bestämmelser. Detta
överensstämmer med den lagstiftningsleknik som allmänt används när överklagande
av kommu­nala beslut regleras, 1 del nu förevarande lagstiftningsärendet kan
det finnas skäl att tillämpa en annan teknik och att i lagen ange de fall dä
kommunalbesvär kan anföras. Beslut som sakligt ligger varandra nära skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1919&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1920&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;810&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
förslaget överklagas i det ena fallei genom förvallningsbesvär och i jj kap / x
det andra genom kommunalbesvär. Som exempel kan nämnas att beslut alt anta en
detaljplan överklagas genom förvaltningsbesvär men ett beslut att inte anta en
sådan plan genom kommunalbesvär. Den sistnämnda besvärs­möjligheten framgår
emellertid inte av lagtexten. Departementschefen har här och var i motiven
berört fall då möjlighelen att anföra kommunalbesvär står öppen men läsaren av
lagtexten får inte mycken ledning. Intresset av klarast möjliga information
motiverar att lagtexten i PBL fullständigt anger de rättsmedel som står till
buds. Ett annat skäl att göra avsteg frän sedvanlig lagstiftningsteknik kan
vara alt förvaltningsbesvären i PBL i vissa hänseenden är utformade som ett
slags specialbesvär med drag lånade från både förvaltningsbesvär och
kommunalbesvär. Besvär över beslut att anta en detaljplan, områdesbestämmelser
eller en fastighetsplan har sålunda en i huvudsak kassatorisk effekt.
Förvaltningsbesvär med sädan verkan innebär en nyhet inom det administrativa
rättsskyddet. En annan nyhet äratt förvallningsbesvär får anföras mol
kommunfullmäktiges beslut, 1 gällande räll är de restriktivt utformade
kommunalbesvären det enda ordinära rättsmedlet vid överklagande av beslut av
kommunernas valda församlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag ingår som en inledande paragraf
till 13kap, bestäm­melser om de beslul enligt PBL som kan överklagas genom
kommunalbe­svär. En fördel är att reglerna om förvaltningsbesvär då kan göras
mindre detaljerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ser alltså positivt på lagrådels förslag från
både sakliga och lagtek­niska synpunkter. Inte minst viktig för lagens
tillämpare är den av lagrådet påpekade följdverkan som ligger i en förenklad
reglering av förvalt­ningsbesvären i de närmast följande paragraferna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 1 8 anger säledes uttömmande vilka
beslut som över­klagas genom kommunalbesvär, (ivriga beslut enligt PBL får -
som fram­går av 28 — överklagas genom förvaltningsbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har utformats som en uppräkning i sex
punkter av de beslut enligl PBL som överklagas genom kommunalbesvär. På del
sättet bör paragrafen bli mer överskådlig är enligt lagrådets föreslagna
lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i sak innebär mitt förslag en viss avvikelse
från lagrådeis förslag. Avvikelsen är en följd av mitt förslag (avsnitt 10.6.2)
att kommunfullmäk­tige skall kunna delegera åt en kommunal nämnd atl besluta om
skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra
allmänna platser. Enligt punkt 4 fär bäde fullmäktiges och kommunala nämnders
beslut i sådana frågor överklagas genom kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En viktig grupp av ärenden där det kan bli aktuellt
med kommunalbesvär är beslut i fråga om översiktsplaner. De omständigheter som
kommunalbe­svär får grundas på räknas upp i 7 kap. 18 1-5 kommunallagen (1977:
179). De punkter som främst torde komma i blickfänget när det gäller beslul om
översiktsplaner är I och möjligen också 3, dvs. att beslutet inte har kommit
till i laga ordning eller överskrider kommunfullmäktiges befogenhet. När det
gäller punkterna 4 och 5 om att beslutet kränker klagandens enskilda rätt eller
annars vilar på orättvis grund anser jag det uppenbart att dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1922&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;°&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;811&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;praktiskt taget aldrig kan aktualiseras i detta
sammanhang. Översikts- 13 kap. 1-2 §§ planen är ju lill sin natur sådan att de
verkningar som förutsätts i punkterna 4 och 5 inte kan inträda. Nägot bör också
sägas om punkten 2 som behandlar det fallet alt beslutet står i strid mot lag
eller annan författning. Det kan diskuteras om översiktsplanens förenlighet med
bestämmelserna i lagen om hushållning med naturresurser och i 2 kap. PBL är
sådana frågor som det bör ankomma på förvaltningsdomstolarna all behandla vid
kom-munalbesvärsprövningen. Dessa bestämmelser är enligt min uppfattning
emellertid inte av den karaktären att man över huvud taget kan beteckna en
tillämpning av dem som laglig och en annan som olaglig. Jag bortser nu givetvis
frän den eventualiteten att en kommun skulle grunda sin översikts­plan på
hänsyn som är helt ovidkommande, dvs. atl kommunen går utanför de ramar för
planernas innehåll som markeras av de aktuella bestämmel­serna. Så länge det
bara är fråga om att på del ena eller andra sättet tolka och överföra lagens
bestämmelser i planform har man alt göra med lämp­lighetsbedömningar som inte
hör hemma i den typ av legalitetsprövning som avses med kommunalbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och
kommunala nämnder än de som anges i I 8 får överklagas genom besvär hos
länsslyrel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sädana beslut får dock inte
överklagas till den del de avser frågor som redan är avgjorda genom detaljplan,
områdesbestämmelser eller förhands­besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har utformats i huvudsak
enligt lagrådets förslag och kan betraktas som en sammanslagning av ett flertal
paragrafer i del remitterade lagförslaget. Sålunda svarar första siycket mot
vad som sägs i I 8 andra siycket samt 2, 6 och 7 88 i lagrådsremissen, medan
andra stycket har sin motsvarighet i 13 8 första stycket i lagrådsremissen.
Motsvarigheterna i utredningsförslaget kan sägas vara huvudsakligen I8kap. 28,
7-11 88 och 13-1458.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan det remitterade förslaget
bygger på tanken att regleringen av en rad olika beslutssituationer bör föras
samman till en enda paragraf (6 8), nägot som flera av remissinstanserna har
ansett vara lämpligt för att en alltför stor splittring av regelsystemet skall
undvikas. Det nu föreliggande förslaget utgör ytterligare ett steg i denna
riktning. På lagrådets förslag (yttrandet s, 115) har nämligen i samma paragraf
samlats alla slag av förvaltningsbesvär, dvs, såväl besvär över beslul att
anta, ändra eller upphäva detaljplaner, områdesbestämmelser och
fastighetsplaner (se 1 8 andra stycket i det remitterade lagförslaget) som
besvär över beslut i andra ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De övriga beslut som avses i denna paragraf är bl. a.
beslut alt lämna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1923&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1924&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;812&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller vägra bygglov, rivningslov, marklov och
förhandsbesked (8 kap.),     I  kap 2 § beslut om påföljder och ingripanden
(10kap.) samt beslut om uttagande av avgifter (11 kap. 5S) (se 13 kap. 6 8 i
det remitterade lagförslaget). Vidare bör nämnas kommunens beslul att inte
förlänga genomförandetiden för en detaljplan enligl 5 kap, 14 8 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en fastighetsägare begär atl
fastighetsplan skall antas, skall detla ske, om planen inte är obehövlig (6
kap, 3 5 andra stycket 3), Enligt mitt försåg i lagrädsremissen - där
ifrågavarande punkt var begränsad till en begäran som görs under detaljplanens
genomförandetid - skall ett beslut atl vägra upprätta fastighetsplan överklagas
genom förvaltningsbesvär, eftersom del var fråga närmast om en rättighet för
fastighetsägaren. Med den ändring av 6 kap, 3 5 andra stycket 3 som lagrådel
har förordat och som jag inte har någon erinran mot kan det knappasl sägas vara
en rättighet att få en fastighetsplan anlagen. Därmed anser jag del inte längre
lämpligl med förvaltningsbesvär. På grund härav har 1 5 utformats så alt
rättsmed­let blir kommunalbesvär även i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En avvikelse från det remitterade
lagförslaget är all beslul som fattas angående villkoren för betalning av
kostnader för gator och andra allmänna platser inte överklagas genom
förvaltningsbesvär. Tvister i sådana frågor skall nu i stället prövas av
fasUghetsdomstolen (se 15 kap, 8 8), Att det även finns möjlighel atl överklaga
eventuella beslul genom kommunalbe­svär framgår av 1 5 4, Tilläggas bör att
frågan om ställande av säkerhet för fullgörande av fastighetsägarens skyldighet
atl betala ersättning för galor och andra allmänna platser inte utgör en
särskild ärendetyp enligt PBL, Sädana frågor regleras nämligen i själva bygglovet
(se 8 kap, 32 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första stycket
gäller endast beslut enligt PBL, Beslut i andra ärenden, t, ex,
tjänstetillsättningar, följer särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av allmänna rättsregler följer att
vissa beslut av byggnadsnämnden inte kan överklagas. Det gäller t, ex, beslut
enligl 10 kap, 8 5 iredje stycket att hos allmän åklagare begära att talan
väcks om tilläggsavgift och beslut enligt lOkap, 13 5 att begära handräckning.
Inte heller kan upplysningar som avhandlas i 10 kap, 2 5 och 11 kap, 2 5 första
stycket överklagas (se specialmotiveringen till dessa paragrafer).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med byggnadsnämndens beslut avses
även sådana beslut som t, ex, en tjänsteman hos nämnden efler delegation fattar
pä nämndens vägnar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till första stycket
har lagrådet (yttrandet s, 116) gjort föl­jande uttalande, som jag kan ansluta
mig till:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När i 2 5 första stycket lagrådets
förslag anges att vissa beslut överklagas genom besvär hos länsstyrelsen ligger
däri inget uttalande i frågan huruvi­da besluten är överklagbara eller inte.
Lagrummet anger endast besvärsin­stansen vid överklagande av beslut mot vilka
talan får föras. Frågan om överklagbarhet är inte i lagrådets förslag, lika
litet som i det remitterade förslaget, särskilt reglerad. Den får besvaras med
ledning av allmänna grundsatser om administrativa besluts överklagbarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1925&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1926&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;813&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta resonemanget kommer
lagrådet in på frågan om överklag-     /j j 2- ? «S barheten av beslut enligt 8
kap. 23 5 om anstånd med avgörandet av ansök­ningar om lov och anför (yttrandet
s. 116):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt sådant ansiåndsbeslut innebär
atl ansökningen kan komma att avgö­ras på andra grunder än dem som eljest
skulle komma i fråga. Beslutet kan bli avgörande för frågan om ansökningen
skall bifallas eller avslås. Med hänsyn till de rättsverkningar beslutet alltså
kan få och då de materiella förutsättningarna för ett ansiåndsbeslut är angivna
i lagen talar övervä­gande skäl för att beslutet är överklagbart, jfr RÅ 1977
s.248. Det kan exempelvis vara rimligt med en överprövning av frågan om
kommunen verkligen påbörjat sådant arbete med planändring som avses i 8kap. 23
5. Talan skall dä föras enligt 2 5 första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar lagrådets uppfattning men
vill framhålla att byggnadsnämnden skall kunna besluta om anstånd utan att
behöva ange skälen för atl t. ex. en planändring eller planläggning måste ske innan
ansökningen avgörs. Av­sikten är alllsä inte att nämnden skall tvingas in i en
argumentering med varje sökande om del rimliga och lämpliga i att vänta med
avgörandet. Den enda fråga som kan prövas besvärsvägen är alltså om de legala
förutsätt­ningarna för anstånd föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i andra stycket om den
s.k. besvärsavskärande verkan av tidigare beslut, som innebär en nyhet i
byggnadslagstiftningen, har jag kommenterat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 17.8). Lagtexten har redaktionellt justerats i enlighet med lagrådets
förslag (yttrandet s. 122).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för att
besvärsrätlen skall vara avskuren är givetvis att det tidigare beslutet
alltjämt gäller. Detla framgår av uttrycket &amp;quot;fråga som redan är
avgjord&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Beslul som anges i 2 8 första stycket överklagas genom
atl en be­svärshandling ges in till länsstyrelsen. 1 besvärshandlingen skall
anges vilket beslut som överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvärshandlingen skall ha kommit
in till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då justeringen av
protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. I fråga
om andra beslut av kommunala nämnder än beslut angående detaljplan,
områdesbestämmelser eller fas­tighetsplan räknas dock besvärstiden frän den dag
då klaganden fick del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvär som inte har anförts i rätt
tid får inte tas upp till prövning. Har besvärshandlingen före besvärslidens
utgång kommit in till kommunen, skall besvären ändå tas upp till prövning.
Besvären skall ocksä tas upp till prövning, om besvärshandlingen har kommit in
för sent till länsslyrelsen och detta beror pä att underrättelsen om vad som
skall iakttas vid överkla­gande av beslulet har innehållit en oriktig uppgift
om besvärstid eller besvärsinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1928&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;814&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller beslämmelser om
besvärshandlingen och om be- /  kap  § svarstid i fräga om både planbeslui,
beslul om lov och förhandsbesked samt andra kommunala beslut. Någon direkt
motsvarighet i gällande rält finns inte beträffande planbeslut, eftersom dessa
i dag skall fastställas av länsslyrelsen (se dock 149 5 BL), Beträffande andra
ärenden regleras frå­gorna f n, i 12 5 förvaltningslagen (1971:290), 1
ulredningsförslagel åter­finns motsvarande reglering såvitt avser planärenden i
18 kap, 5 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningslagen (1971: 290) gäller handläggningen
av ärenden hos för­valtningsmyndigheter. Eftersom kommunfullmäktige inte är en
förvalt­ningsmyndighet, är lagen inte tillämplig på beslut som fullmäklige
fattar. På grund härav mäste i PBL tas in särskilda regler om sättet och tiden
för fullföljd av talan i planärenden, Belräffande ärenden som följer förvalt­ningslagen
är del inte nödvändigl att i PBL reglera besvärsfrågorna, I likhet med lagrådel
(yttrandet s, 117) anser jag del dock lämpligt att para­grafen kompletteras med
en föreskrift om hur besvärsliden skall räknas vid överklagande även i sädana
ärenden, t, ex, i fråga om byggnadsnämndens beslut om lov och förhandsbesked.
Fördelen med detta är att bilden av besvärsförfarandet därmed blir fullständig.
Dessa specialbestämmelser i PBL &amp;quot;tar över&amp;quot; förvaltningslagens regler
på grund av föreskriften i 15 andra stycket förvaltningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första siycket har utformats med
12 8 förvaltningsla­gen som förebild. Minimikravet på en besvärshandling är att
det överkla­gade beslutet skall anges, 1 lagrädsremissen föreslog jag ocksä att
grunder­na för besvären skall framgå. Lagrådet (yttrandet s, 116) har
emellertid inte funnit skäl att i PBL ställa upp nägot formkrav utöver det som
anges i förvaltningslagen, nämligen att det överklagade beslutet skall anges.
Jag har ingen erinran mot detta, vårtor kravet har fått utgå ur lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig till utredningens förslag att
besvärstiden i planärenden - i likhet med vad som gäller för kommunalbesvär
enligt 7 kap, 1 5 andra siycket kommunallagen - skall räknas från den dag då
justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens
anslagstavla, Samma regler bör gälla oavsett vilket kommunalt organ som har
fattal beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser, däribland Svenska
kommunförbundet, invänder mot detta sätt att beräkna besvärstiden och anvisar
den alternativa lösning som anges i förvaltningslagen (12 5 andra stycket),
nämligen att besvärs­handlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag
då klaganden fick del av beslutet. Detta alternativ har onekligen vissa
fördelar, om man enbari ser till rättssäkerhetsaspekten. Emellertid är flera
olägenheter för­knippade med denna lösning. Med tanke pä den vida krets av
besvärsbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1930&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;815&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rältigade
som ibland kan förekomma kan det la lång lid att nä alla med en jj kap 3-4 §§
delgivning. Del blir ocksä svårt all fastställa en exakt tidpunkt när kommu­nens
beslut har vunnii laga kraft, om det inte finns en för alla besvärsberät­tigade
gemensam frist för överklagande. Bl. a. med hänsyn lill behovel att ha en fast
utgångspunkt för beräkning av genomförandetiden för detalj­planer är det
nödvändigt att besvärstiden räknas frän den dag dä protokol­let anslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 5 kap. 30 5 första styckel framgår att sakägare
och vissa andra intres­senter, vilkas synpunkler inte har lillgodoselts, på
vissl sätt skall i vanligt brev underrättas om kommunens beslut. Om ett stort
antal personer skall underrättas, får under vissa förutsättningar - som anges i
andra styckel samma paragraf — underrättelse ske genom kungörelse i
ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvärstiden i ärenden om lov och förhandsbesked
och i andra liknande ärenden bör givetvis beräknas på samma sätt som enligl 12
5 andra siycket förvaltningslagen, dvs, besvärsliden bör räknas från den dag då
klaganden fick del av beslutet. Andra stycket upptar därför en sådan
föreskrift. Som lagrådel (yttrandet s. 117) påpekar kommer att vad som sägs i
andra stycket om andra nämnders beslut alt gälla även beslut av ett lokall
organ som kommunfullmäktige enligt lagen (1979:408) om vissa lokala organ i
kommunerna tillsätter för atl fullgöra byggnadsnämndens uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill här erinra om att föredragande
departementschefen i samband med tillkomsten av förvaltningslagen (prop,
1971:30 s, 4170 gjorde ett uttalande som klariägger att innebörden i 12 5
förvaltningslagen inte är att det krävs formlig delgivning enligt
delgivningslagen för att någon skall anses ha &amp;quot;fått del&amp;quot; av beslulet.
Även på andra sätl kan beslutet alltså bringas till klagandens kännedom. 1 8
kap, 27 5 första siycket har föreskri­vits att underrättelse om beslutet får
ske genom delgivning. Något krav på detta har dock inte ställts upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket Tredje stycket har sin förebild i 12
5 tredje siycket förvaltningslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
5 Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap, 2 5 huruvida prövning skall ske eller ej
och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap, 4 5 första stycket samt
länsstyrelsens beslut enligt 12 kap, 4 5 andra stycket att lov eller
förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än
de som anges i första stycket fär överklagas genom besvär hos kammarrätten om
beslutet avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglov eller förhandsbesked
inom område med detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglov eller förhandsbesked
inom område som inte omfattas av delaljplan och besvären avser frågan om
åtgärderna utgör kompletterings­åtgärder enligt 8kap, 13 8, uppfyller kraven i
3kap. eller strider mot om­rådesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rivningslov eller marklov och
besvären avser frågan om åtgärderna strider mot en detaljplan eller
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordnanden enligt 6 kap. 19
eller 20 5 att avstå eller upplåta mark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1932&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;816&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller enligl 6 kap. 22 8 om skyldighel atl bekosta
anläggande av gator och     / kap 4 § vägar stimt anordningar för
vattenförsörjning och avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ingripanden mol
försumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3 8 fjärde styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;påföljder och
ingripanden enligl 10kap..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;debitering av
avgifter som anges i 11 kap. 5 8 samt genom besvär hos regeringen i övriga fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första styckel motsvarar 12kap. 5 8
första stycket i del remitterade lagförslaget, medan andra siycket motsvarar 13
kap, 4, 5 och 8 85 i det remitterade lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 13 kap, 4 5 andra stycket i del
remitterade lagförslagel finns en erinran om den besvärsrätt som enligt 12 kap,
5 5 andra stycket i det remitterade förslaget tillkommer vissa kommuner och
regionplaneorganet. De nu före­slagna besvärsreglerna har ingen motsvarighet
till 12 kap, 5 5 andra styckel. Över huvud taget ges nämligen inte i PBL några
bestämmelser om kommuners och kommunala myndigheters besvärsrätt. Detta betyder
att även 13 kap, 105 i del remitterade förslaget har tätt utgå. Skälen till
detta framgår av följande uttalanden av lagrådet som jag ansluter mig till och
därför vill återge här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i anslulning till 13
kap, 45 i det remitterade förslaget anfört (yttrandet s, 117):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För närvarande har enligt fast
praxis en kommun rätt att överklaga beslut av länsstyrelse att inte fastställa
en av kommunen antagen plan, 1 elt syslem som bygger på ökat kommunall
inflyiande på och minskad statlig konlroll av markanvändning och bebyggelse
framstår denna klagorätt som självklar. Att besvärsräll tillkommer även annan
kommun som beslulet angår och regionplaneorganet fär anses följa av allmänna
grundsatser om saklegitimation hos den som företräder ett av rattsordningen
erkänt intres­se, jfr prop, 1971:30 s,391, PBL ger angränsande kommuner
inflytande över planarbetet, se den allmänna motiveringen s,265, och kommunerna
skall underrättas om planbeslui och vad som skall iakttas vid elt överkla­gande.
Sådan underrättelse skall också tillställas regionplaneorganet. Vad som sägs i
12 kap. 5 5 andra stycket får sålunda anses gälla utan uttryckliga
bestämmelser. Vad lagrådet här har anfört leder också till att 12 kap. 1 5
andra stycket är överflödigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till I3kap, 108 har lagrådet anfört
(yttrandet s, 1200:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt förevarande paragraf skall
länsstyrelsens beslut i besvärsärenden enligl 13 kap, och beslut av
kammarrätten fä pä kommunens vägnar över­klagas genom besvär av
kommunstyrelsen, om beslutet gäll kommunen emot, 1 specialmotiveringen anförs
att paragrafen i gällande rätt närmast motsvarar 72 5 första stycket
byggnadsstadgan. Enligt detta lagrum äger kommunstyrelsen på kommunens vägnar
överklaga länsstyrelsens beslut i ärende rörande av byggnadsnämnd antaget
förslag till stadsplan, bygg­nadsplan eller tomtindelning eller ändring därav,
såframt ej klagan på grund av stadgandet i 150 5 iredje styckel byggnadslagen
är utesluten. Vidare fär, enligl lagrummet, styrelsen även eljest i sådant
ärende föra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1934&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;817&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunens talan och bevaka dess rätt. En bestämmelse i 72
5 första 13 kap. 4 § styckel byggnadsstadgan återfinns första gängen i den pä
stadsplaneutred­ningens betänkande den 16 april 1942 grundade propositionen
1943:153, Genom 1947 års lagstiftning (SOU 1942:27 s,568ff och prop, 1947:211
s, 179) infördes bestämmelsen i 1675 3mom, 1947 års byggnadsstadga, varefter
den med vissa ändringar förts över till 72 5 i nu gällande byggnads­stadga. Att
tidigare drätselkammaren och sedermera kommunstyrelsen ansetts böra ha rätt att
föra talan mot länsstyrelsens beslut i ärenden där byggnadsnämnden antagit
förslag till tomtindelningar och fr, o, m, 1947 års lagsliftning också förslag
till stadsplaneändringar torde ha sammanhängt med alt nämndens ledamöter inte
tillsattes genom etl renodlat kommunalt förfarande. Sålunda utsågs en av
ledamöterna av magistraten. Bestämmel­sen synes numera ha spelat ut sin roll, 1
vart fall finns det inte något skäl att föra över den lill PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen till
paragrafen har - ulan atl del avspeglats i lagtexten - diskuterats
byggnadsnämndens rätt atl överklaga beslut som har gäll nämnden emot, 1 praxis
har byggnadsnämnden, liksom andra kommunala myndigheter som hör till den
specialreglerade förvaltningen, ansetts ha besvärsrätt när ett av nämnden
meddelat förpliktande beslul eller ett avslagsbeslut ändrats eller upphävts.
Har nämndens beslut gått i gynnande riktning - byggnadslov har beviljats - och
upphävs det har nämnden däremol inte ansetts behörig atl överklaga beslulet (se
t, ex, förvaltningsrätlsutredningens betänkande /SOU 1983:73/ Ny förvaltnings­lag,
s. 1290. Nägon särskild bestämmelse i PBL för atl - i enlighel med
departementschefens avsikt - konfirmera den praxis som sålunda ulbil-dals lorde
inte erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslå slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första slyckei anges de beslut
och förordnanden av länsstyrelsen som inte fär överklagas. Stycket har fått en
nägol annorlunda utformning än den som lagrådel har föreslagil, eftersom
lagrådets förslag enligt min mening inte är tillräckligt klargörande. I
lagtexten anges till en början beslut enligt 2 5 huruvida prövning skall ske
eller ej. De besluten kan gälla bäde planer och - om förordnande enligt 12 kap.
4 5 första siycket har meddelats — lov och förhandsbesked. Varken beslut om att
prövning skall ske eller beslut om att del inte skall ske nägon prövning kan
alltså överkla­gas. Vidare föreskrivs fullföljdsförbud beträffande just de
nämnda förord­nandena och även i fråga om beslul om inhibition enligl 12 kap. 4
5 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till en början bör anmärkas att
andra stycket avser inte bara länsstyrel­sens beslut med anledning av besvär
utan även dess beslut enligt 12 kap. 3 5. Om t. ex. en plan. som medger en viss
byggrätt, upphävs av länsslyrel­sen såsom stridande mot ett riksintresse enligt
NRL, kan den vars rättighe­ter pä del sättet utsläcks överklaga länsstyrelsens
beslut hos regeringen. Även t, ex, kommunen kan överklaga beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket regleras som nämnts även rätten att
överklaga länsslyrel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1936&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;818&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sens
beslut i samtliga de ärenden som har förts lill länsstyrelsen genom     y? kap
4  besvär enligt 2 5 första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket, som motsvarar 18kap, 17 5 i
utredningsförslaget, anger också vilka länsstyrelsebeslut som skall överklagas
hos kammarrätten resp, regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fördelningen av besvärsärenden mellan kammarrätten
och regeringen har skett enligt samma huvudprincip som gäller i dag, vilket
alltså innebär atl rättsfrågor skall prövas av kammarrätten och
lämplighelsfrågor av regeringen. Del är givetvis svårt alt renodla förekommande
ärenden i dessa tvä kategorier. Bestämmande för fördelningen av ärenden med in­slag
av både rättsfrågor och lämplighetsfrågor har varit frågornas inbördes vikt,
generellt sett, i olika slag av ärenden. De ärenden i vilka rättsfrågorna
vanligtvis överväger, har således förts till kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande bygglovsärenden leder detta lill en
naturlig uppdelning som i första hand blir beroende av om åtgärden skall
företas inom eller utanför områden med detaljplan. Inom detaljplanelagt område
är den politiskt betonade frågan om bebyggelsens lokalisering redan avgjord när
bygglo­ven lämnas, varför det inte kan anses motiverat med en regeringsprövning
av loven. Inte heller frågor om mindre avvikelser från detaljplan kan anses
vara av övervägande politisk natur. Som lagrådel har påpekat bör samma
betraktelsesätt gälla när frågan avser en viss åtgärds förenlighet med
områdesbestämmelser. 1 omräden som inte omfattas av detaljplan eller
områdesbestämmelser kan det vara fråga om bäde lokaliseringsprövning och om
tillämpning av egenskapskraven i 3 kap. Ibland kan båda dessa slag av frågor
vara aktuella i samma ärende. Här anser jag att den nuvarande principen bör
följas sådan den framgår av 715 2 mom. fjärde siycket byggnadssladgan och 9 5
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom­stolar. Del betyder alltså atl
avgörandet i nu avsedda fäll överklagas hos kammarrätten, som med eget yttrande
överlämnar ärendet till regeringen. Att besluten i sådana fall skall överklagas
hos kammarrätten följer av punkt 2, Så snart som beslutet innefattar bl, a,
frågan om tillämpningen av 3 kap, skall alltså kammarrätten ha ärendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med det anförda skall enligl andra stycket
av förevarande paragraf överklagande / ärenden om bygglov och förhandsbesked
ske hos regeringen, om länsstyrelsens beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avser fråga om förhandsbesked
utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innefattar enbart
ställningsttigande till lämpligheten av en åtgärd i ett område som inte
omfattas av detaljplan, om förhandsbesked inte har lämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan anmärkas att det i båda dessa fall kan bli
aktuellt att tillämpa detaljplanekravet i 5kap. 18, orn byggnadsnämnden eller
någon granne åberopar detta. Det bör vidare noteras att det följer av
besvärsbestämmel­serna atl beslut om bygglov i omräden som inte omfattas av
delaljplan skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1938&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;819&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överklagas hos kammarrätten, om bygglovet har föregåtts av
elt förhands-     jj kap. 4 § besked. Det beror på att lämpligheisfrågan då har
blivit avgjord i och med förhandsbeskedet och alt det som återstår att pröva i
bygglovsärendel enbari avser frågan om tillämpningen av 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hos kammarrätten skall överklagande ske i följande fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,      Alla förhandsbesked och
bygglov inom omräden med detaljplan, även&lt;br&gt;
sådana bygglov som innebär mindre avvikelse från detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.      Beslut om förhandsbesked
och bygglov i ett område som inte omfattas&lt;br&gt;
av detaljplan och besvären avser frågan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den sökta
ålgärden utgör en kompletteringsälgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärden
uppfyller kraven i 3 kap, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärden
strider mot områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Instansordningen bestäms givelvis
med utgångspunkt i förhållandena när byggnadsnämnden fattar sill beslul. Om
någon t, ex, ansöker om lov att bygga inom ett område med detaljplan, men
byggnadsnämnden med stöd av 8 kap, 23 5 beslutar om anstånd med att avgöra
ärendet till dess att planen har upphävts, skall besvären över avgörandet i sak
följa instansked­jan för ärenden om byggande utanför detaljplan. Regeringen
blir med andra ord slutinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del härefter gäller rivningslov
och marklov anförde jag i lagrådsre­missen följande (s, 663):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågorna om rivningslov kan i och
för sig innefatta både rättsliga aspekter och lämplighetsbedömningar. Oftast
knyter sig dock ett politiskt intresse till rivningsfrägor. vilket motiverar
regeringsprövning. Marklov däremot prövas som regel mot bakgrund av tidigare
fattade beslut i form av detaljplan eller områdesbestämmelser. På grund härav
har i andra stycket föreskrivits att beslul i fråga om rivningslov överklagas
hos regeringen och beslut i fräga om marklov hos kammarrätten. En sådan
instansordning kan sägas nära ansluta till den som gäller i dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med den princip
som jag har förordat i fräga om bygglov och förhandsbesked har nu i punkt 3
föreskrivits - i likhet med vad lagrådel har föreslagit (yttrandet s, 1180 -
att överklagande skall ske hos kammarrätten, om besvären avser frågan om den
sökta åtgärden strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. I övriga
fall skall överklagande ske hos regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del gäller övriga beslul som
överklagas hos kammarrätten, dvs. de som tas upp i andra stycket 4-7, kan till
en början följande anmärkas beträffande punkl 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 6 kap. 19 och 2055 får
länsslyrelsen under vissa förutsättningar förordna atl mark utan ersättning
skall överlåtas till kommunen eller upplå­tas lill någon annan som skall vara
huvudman för vägar eller andra all­männa platser. 1 ell sådant förordnande får
länsslyrelsen enligl 6 kap. 22 5 föreskriva alt markens ägare skall vara
skyldig att bekosta anläggande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1940&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86: 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;820&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;galor och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och
avlopp inom     yj kap. 4 § området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det bör vara möjligt för
fastighetsägaren att fä förordnanden av detta slag prövade av domstol. I punkt4
har därior föreskrivits atl överklagan­den skall ske hos kammarrätten.
Bakgrunden Ull detta är atl det i dessa fäll - lill skillnad mot de situationer
där inlösen av mark kan ske - inte finns någon möjlighel till domstolsprövning
av ersättningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt punkl 5 skall beslut om
ingripanden enligt 9 kap. 3 5 fjärde stycket mot försumlig arbetsledare
överklagas hos kammarrätten. Detta stämmer överens med förslaget i remissen (13
kap. 8 5 fjärde stycket). När det däremot gäller den ansvarige arbetsledarens
besvärsmöjligheter i övrigi, vill jag i likhet med lagrådel föreslå en ändring
i förhällande till det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innebörden av lagrådsremissen på
denna punkt (s. 664) är att kammar­rätten prövar inte bara besvärsarenden som
rör byggnadsnämndens av­stängning av arbetsledare enligl 9 kap. 3 5 fjärde
siycket utan även besvärs­ärenden som rör byggnadsnämndens vägran att godta en
arbetsledare eller besvärsärenden som rör återkallelse av riksbehörigheten för
en ansvarig arbetsledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att det ankommer på kammarnitten
att pröva besvär över länsstyrelsens beslut med anledning av talan mot
byggnadsnämnds beslut att inte godkän­na någon som ansvarig arbetsledare
överensstämmer med gällande rält (71 8 2 mom. BS). Lagrådel har emellertid
anfört följande i frågan (yttran­det s. 119):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vanligen prövas besvär över en
myndighets beslut att vägra någon anställning eller uppdrag i sista hand av
regeringen. För de administrativa domstolarna är en sådan prövning en främmande
uppgift i synnerhet när prövningen inte avser tillämpningen av rättsregler utan
innebär elt bedö­mande av vederbörandes allmänna lämplighel för uppgiften.
Enligt lagrå­dets mening bör det ankomma pä regeringen atl pröva besvär över
ett sådant beslut av länsstyrelse varom här är fråga. Som framgår av lagrådets
yttrande under 12 8 förordar lagrådet alt även besvär över
förvaltnings-myndighels beslut atl vägra riksbehörighet skall föras hos
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig säledes till vad
lagrådel har anfört, varför lagtexten har utformats i enlighet med lagrådets
förslag. 1 detta sammanhang vill jag nämna att 12 8 i det remitterade
lagförslaget, som avhandlar beslut i fräga om riksbehörighet för ansvarig
arbetsledare, på inrådan av lagrådet (ytt­randet s. 121) har utgått. Sådana
beslut bör nämligen överklagas enligt regler som fär las in i en förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att beslut om påföljder och
ingripanden enligt 10 kap. och debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 5
(punkterna 6 och 7) ocksä skall överklagas hos kammarrätten stämmer överens med
det remitterade förslaget (13 kap, 8 5 fjärde styckel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1942&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;821&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De beslut som enligl andra stycket
i förevarande paragraf skall överklä-     ij kap. 4-5 §§ gas hos regeringen är
- utöver vad jag tidigare har angett - bl. a. beslul som innebär vägran all
förlänga genomförandetiden för en delaljplan enligt 5 kap, 14 5 andra styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det härefter gäller frågan om
meddelande av länsstyrelsens beslul m.m., innebär ulredningsförslagel atl
beslut i fräga om planer meddelas efter anslag och besvärsliden räknas från den
dag dä beslutet meddelades. Kammarrätten i Göteborg anför i sitt remissyttrande
bl, a, följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen påpekas att
detta stämmer överens med vad som i dag gäller enligt 150 5 byggnadslagen. Det
bör emellertid dä noteras all förhållandena f n. är helt annorlunda, eftersom
del är länsstyrelsen och inte kommunen som fastställer planen. Under sädana
omständigheter är det naturligt alt beslutet meddelas efter anslag. När däremot
byggnads­nämnden själv kommer att anta planen och länsstyrelsen endasi blir
be-svärsmyndighet finns det ingen anledning att beslutet skall meddelas efter
anslag. Länsstyrelsens prövning kan utmynna i antingen att planbeslulel upphävs
eller i att besvären lämnas utan bifall men däremol inte i att länsstyrelsen
fastställer någon ny plan. Den som har klagat bör personligen få del av ett
sådant beslut. Kammarrätten anser således att förvaltningsla­gens allmänna
regler bör gälla ifråga om länsstyrelsens beslul som besvärs-myndighet i
planärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Liknande uppfattning har också
nägra andra instanser. Jag ansluter mig till denna uppfattning, I förevarande
paragraf har därför inte tagits in nägra bestämmelser om hur länsstyrelsens
beslut skall meddelas eller om hur besvärstiden skall beräknas. Det innebär
alltså att 12 5 förvaltningslagen blir tillämplig pä besvär över länsstyrelsens
beslut och att besvärshandling­en skall ha kommit in till regeringen inom tre
veckor frän den dag då klaganden fick del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 12 8
förvaltningslagen gäller också i ärenden som skall fullföljas från
länsstyrelsen till kammarrätten. Besvärshandlingen skall alltså ha kommit in
inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Att talan får
fullföljas till regeringsrätten framgår av 33 5 förvalt­ningsprocesslagen
(1971:291), Några särskilda reglerom formerna för den fortsatta
besvärsprövningen i ärenden av detta slag behöver alltså inte tas in i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Beslut att anta, ändra eller upphäva en delaljplan,
områdesbestäm­melser eller en fastighetsplan fär överklagas endasi av den som
senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte
blivit tillgodosedda. Om bestämmelserna för enkelt planförfarande har tilläm­pats,
fär beslutet överklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 5 har framfört
synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om ett planförslag efter
utställningen eller, när bestämmelserna om enkelt planförfarande tillämpats,
efler det att underrättelse skett enligt 5 kap, 28 5 andra stycket ändras till
nackdel för någon, får han. utan hinder av bestämmelserna i första stycket av
denna paragraf, överklaga beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1944&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;822&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första stycket ulgör inte heller hinder
mot att överklaga     jj kap. 5 § beslutet pä den grunden atl det inte har
tillkommit i laga ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 18 kap. 3 5 i
utredningsförslaget och 13 kap, 95 i det remitterade lagförslaget. En skillnad
i förhållande lill lagrådsremissen vill jag genast peka på, 1 första siycket
anges i det remitterade lagförslagel vilka som allmänt sett är behöriga att
överklaga beslul av första instans, nämligen &amp;quot;parter och sådana stikägare
som anges i I kap, 8 8 och som berörs av beslutet&amp;quot;. Enligt lagrådets
mening, som jag ansluter mig lill. är det inte behövligt med en beskrivning i
lagtexten av den besvärsberätti­gade kretsen. Lagrådel har vidare anfört
(yttrandet s. 1190:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Metoden atl inte ha särskild
bestämmelse om vem som är besvärsberät­tigad har valts i åtskilliga
författningar. Exempel pä lagar som saknar bestämmelse i ämnet är
socialtjänstlagen och hälsoskyddslagen. Att be­stämmelser kan avvaras beror på
att del av allmänna grundsatser, som har utbildats i praxis, följer vem sorn
får överklaga beslut. Grundtanken har kommit till uttryck i 11 5
förvaltningslagen där det föreskrivs att besvär fär föras av den som beslutet
angår, om det gäll honom emot. Att exakt beslämma kretsen av besvärsberättigade
med ledning av uttrycket &amp;quot;den som beslutet angår&amp;quot; låter sig av
naturiiga skäl ofta inte göra, I allmänhet lorde del beträffande beslut enligt
PBL ej vara tveksamt vem som får anföra besvär. De beslut enligt PBL där det
kan vara vanskligt att avgöra kretsen besvärsberättigade är beslut i
planärenden. Här ger emellertid beslämmelser om förfarandet god vägledning.
Lagrådet åsyftar närmast 5 kap, 30 5 i lagrådets förslag (5 kap, 23 5
remitterade förslaget), I paragra­fen regleras bl, a, till vem beslul med
fullföljdshänvisning skall sändas. Dessa adressater — bortsett naturligtvis
från länsstyrelsen — får anses vara saklegitimerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På de skäl som lagrådet har anfört
har alltså föreskriften om vem som har besvärsrätt tagits bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förevarande stycke föreskrivs en
viktig begränsning av besvärsrätlen. Den som är missnöjd mäste nämligen ha
framfört sina synpunkler tidigare under planärendets handläggning för att kunna
överklaga beslutet. Syftena bakom denna princip är att synpunkter från alla
intressenter skall lämnas så tidigt som möjligt och riktas till de kommunala
organen i första hand. Endast därigenom kan beslutsunderlaget i första instans
få den bredd som är önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En motsvarighet till den föreslagna
regeln finns i dag i 1508 tredje stycket byggnadslagen. Den bestämmelsen
innebär att bara den sakägare som &amp;quot;i ärendet framställt yrkande vilket
helt eller delvis lämnats utan bifall&amp;quot; har rätt att till regeringen
överklaga ett beslut, varigenom länssty­relsen till alla delar har fastställt
ett planförslag. Del är tillräckligt atl sakägaren framställer sina yrkanden
senast i samband med länsstyrelsens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1946&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;823&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fasislällelseprövning. Det krävs alltså inte atl
anmärkningar dessförinnan      /j kap. 5 § har framförts till kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att
endast den sakägare som &amp;quot;under den föreskrivna Uden&amp;quot; har framfört
synpunkter skall ha besvärsräll. Därmed torde avses utställningstiden.
Utredningen (betänkandet s, 809) anför näm­ligen att ett yttrande t, ex, under
samrådsskedet, som inte har vidhållits i samband med utställningen eller
motsvarande, inte skall kunna grunda någon besvärsräll. Del skulle enligt min
mening i och för sig vara värde­fullt, om man kunde kräva alt sakägarna och
övriga intressenter skall göra denna precisering i ett bestämt skede av
proceduren. En sådan skärpning skulle emellertid kunna få olyckliga
konsekvenser, eftersom den som under samrådet har framfört sina synpunkter nog
inte sä sällan lever i den tron atl han har gjort vad som ankommer på honom i
samband med ärendets handläggning i kommunen, 1 andra stycket har därför
föreskrivits att synpunkterna skall ha framförts senasl under
utställningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom att även tidigt framförda
synpunkter färgrunda besvärsrätt, kan vissa tolkningsproblem uppkomma. Del kan
nämligen hända att det inte föreligger identitet mellan det ursprungliga
planförslag som den enskilde har yttrat sig över och det mer definitiva förslag
som har ställts ut. Det väsentliga i delta sammanhang är ändå frågan om
synpunkterna fortfaran­de har relevans så som det slutliga förslaget ser ut. Om
anmärkningarna inte har tillgodosetts, bör rätten att överklaga naturiigtvis
kvarstå. I lagtex­ten har därför inte tagils in den preciseringen alt
synpunkterna skall avse just det utställda planförslagel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket tas också upp
besvärsrätten när bestämmelserna om s, k, enkelt planförfarande i 5 kap, 28 8
har tillämpats och någon utställning inte sker. Detta förfarande kan pä grund
av hänvisningen i 5 kap, 33 5 avse även områdesbestämmelser. Första styckel
innebär att den som skriftligen har godkänt förslaget eller fått Ullfälle att yttra
sig men avstått från det inte har någon besvärsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket görs ett undantag
från kravet på atl den klagande måste ha framfört synpunkter tidigare i ärendet
för all ha sin besvärsrätt i behåll. Undantaget avser det fallet då ett
planförslag ändras i sista stund inför antagandet och ändringen blir till
nackdel för någon som tidigare inte har haft anledning att protestera. Som en
ändring bör betraktas även det förhällandet att ett område undantas från
planförslaget före eller vid anta­gandet. Andra stycket innebär att även den
som inte har agerat tidigare i ett ärende med s, k, enkelt planförfarande
enligt 5 kap, 28 5 har besvärsräll, om förslaget har ändrats till hans nackdel,
efter det att han lämnades tillfälle atl yttra sig över förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill tillägga att även vad som
framförs i för sent inkomna anmärk­ningar naturligtvis bör övervägas vid
kommunens ställningstagande, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1947&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1948&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;824&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
är praktiskt möjligl. Ingen skyldighel föreligger dock all bemöta sädana     ikap
5 5' synpunkler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra styckel framgår vidare att ett beslut får
överklagas på formella grunder, även om klaganden inte senast under
utställningstiden har fram­fört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.
Denna bestämmelse som saknar motsvarighet i det remitterade lagförslaget, gör
det möjligl alt fä l.ex. en jävsinvändning prövad även i del fallet att
klaganden inte har framfört nägra synpunkter i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har berört effekten av begränsningen av
besvärsrätten, när överlåtelse av en fastighet sker i tidsmässig anknytning
till ett planbeslui och anför (yttrandet s. 120):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har en tidigare ägare under samråd eller
utställning framfört kritiska synpunkter, som inte beaktats, måste den nye
ägaren självfallet anses ha besvärsräll. 1 den motsatta situationen däremot är
läget prekärt för förvär­varen. Lagrådet syftar på det fall då den tidigare
ägaren underlåtit att göra invändningar mot planen. Anledningen härtill kan för
övrigi vara alt han inte har något intresse för kommande planer, eftersom han
skall sälja sin fastighet. Det remitterade förslaget utesluter att den som
efter utställnings­tiden förvärvat en fastighet skall få anföra besvär, om
överlåtaren varil passiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har - ulan att lägga fram någol förslag -
pekat på att detta innebär en viss försämring av den nye ägarens ställning i
förhållande lill vad som f n. gäller. Påpekandet är helt rikligt, eftersom en
ny ägaie i dag kan framföra och få sina synpunkter beaktade vid länsstyrelsens
faslstäl­lelseprövning. Lagrådet synes dock ha godtagit denna avvikelse frän
vad som i dag gäller. För egen dd saknar jag därmed anledning atl ändra eller
komplettera lagtexten på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledningav remissyttranden frän Stockholms
kommun och Sveri­ges kommunaljuridiska förening vill jag framhålla att
bestämmelserna om besvärsrätt har elt direkl samband med
underrättelseskyldigheten enligt 5 kap. 30 5- Där föreskrivs att bl. a. elt
protokollsutdrag med beslutet samt besvärshänvisning skall sändas till bl. a.
de sakägare, bostadsrätlshavare. hyresgäster och boende som senast under
utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har kunnat
tillgodoses. Inom kommunen mäste alltså förtecknas vilka de intressenter är som
inte har fäll sina synpunkter tillgodosedda. Visar det sig svårt att i del
enskilda fallet avgöra om anmärkningarna kan anses helt beaktade, bör sådan
intressent för säkerhets skull naturligtvis tas med i förteckningen. Om del är
mänga som har gemensamma synpunkter - t. ex. de som bor på en viss fastighet -
får kungörelse i ortstidning ske (se 5 kap. 305 andra styckel). Då behöver
förteckningen inte göras mer utförlig än att det framgår att etl antal bo­stadsrätlshavare
eller hyresgäster på en angiven fastighet har framfört synpunkter. 1 enlighet
med allmänna förvaltningsrättsliga principer an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1950&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;825&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommer det på besvärsmyndigheten att pröva om den som
överklagar är      yj kap. 5—6 §§ behörig alt göra detta. Det krävs alltså inte
att kommunen gör invändning­ar om bristande behörighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Bosladshyresgäster och boende som inte är
bostadsrätlshavare får inte överklaga etl beslut om bygglov till sådana
åtgärder pä fastigheten som en organisation av hyresgäster har godtagit eller
som hyresnämnden har medgett enligt 2a5 andra styckel bosiadssaneringslagen (1973:531),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 13 kap,
13 5 andra siycket i det remitterade lagförslaget, handlar om kopplingen mellan
bostadshyresgästers och boendes besvärsräll enligl PBL saml
hyresgästorganisationernas befogen­heter enligt bostadssaneringslagen (1973:531),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 5 i förevarande kapitel
har bl,a, hyresgäster besvärsräll i l.ex, bygglovsärenden, om de berörs av
beslulet, Besvärsrätlen kan utövas av varje hyresgäst för sig, men dessutom har
hyresgästorganisationen be­svärsräll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 2a 5 andra slyckei
bosiadssaneringslagen, som gäller endasi i en del av landets kommuner, får en
fastighetsägare inte vidta sådana åtgärder i fastigheten som kräver byggnadslov
- utöver vad som behövs för att bostadslägenhet skall uppnå lägsta godtagbara
standard - om en organisa­tion av hyresgäster motsätter sig åtgärden. Om
särskilda skäl föreligger, fär dock hyresnämnden på talan av fastighetsägaren
tillåla åtgärden. Hy­resnämndens beslut kan överklagas till bostadsdomstolen.
Avsikten med denna beslämmelse är främst att hyresgästerna skall kunna
förhindra s, k, lyxsaneringar, som kan medföra hyreshöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i
bostadssaneringslagen och PBL har samordnats på sä sätt att bygglov inte fär
lämnas, om en organisation av hyresgäster har motsatt sig det och hyresnämnden
inte har lämnat medgivande, Detla framgår av 8 kap, 315-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För de fall att hyresnämnden mot
hyresgästorganisationens vilja har lämnat medgivande till de ansökta åtgärderna
bör del införas en begräns­ning av de enskilda hyresgästernas rätt atl besvära
sig i bygglovsärendet, 1 annal fall skulle hyresgästerna ha möjlighet att föra
talan i tvä olika omgångar beträffande samma åtgärd, nämligen först i
hyresnämnden, eventuellt även i bostadsdomstolen och därefter genom att
överklaga bygg­nadsnämndens beslut om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den uiformning som förevarande
paragraf har fåll avskärs besvärs-rätten för bostadshyresgästerna och andra
boende än bostadsrätlshavare i de fall åtgärderna har medgetts enligt
bostadssaneringslagen, antingen av hyresgästorganisationen genom etl s, k,
hyresgästintyg eller av hyres­nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del bör påpekas att bestämmelsen
reglerar besvärsrätten bara vid åtgär­der i den &amp;quot;egna&amp;quot; byggnaden, 1
fråga om åtgärder i angränsande hus finns det ingen begränsning av
besvärsrätlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;826&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvärsförbudet bör givetvis inte
inbegripa lokalhyresgäster, eftersom yj kap. 6-8 §§ deras intressen inte
bevakas vid tillämpning av bostadssaneringslagen. De bör därför ha sin
besvärsräll enligt PBL i behåll. Däremot bör givetvis bostadshyresgäster som inte
bor pä fastigheten omfattas av besvärsförbu­det. Paragrafen har utformats rnot
denna bakgrund. Avgränsningen har föreslagits av lagrådel (yttrandet s. 122).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom
sådana skydds-&lt;br&gt;
dier säkerhetsområden som avses i 8 kap, 9 5 tredje stycket fär överklagas&lt;br&gt;
av luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av tillsynsmyndig­&lt;br&gt;
heten, om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning,&lt;br&gt;
och av överbefälhavaren eller den myndighet han bestämmer i övriga fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser ett beslut om bygglov eller
förhandsbesked sådana arbetslokaler eller personalrum som avses i 8 kap, 30 5,
får beslutet överklagas av huvud­skyddsombud eller, om sådant ombud inte finns,
annat skyddsombud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, fär beslutet i
stället överklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig
över ansök­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har i sak samma innehåll
som 72 5 andra och tredje styckena byggnadsstadgan, 18kap. 27 och 2855 i
utredningsförslaget samt 13kap. 11 5 i det remitterade lagförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 5 Den myndighet som har att pröva besvär över ett beslut
att anta,&lt;br&gt;
ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastig­&lt;br&gt;
hetsplan skall antingen fastställa eller upphäva beslutet i dess helhet. Om&lt;br&gt;
kommunen har medgett det. fär dock beslutet upphävas i en viss del eller&lt;br&gt;
ändras pä annal sätl. Utan kommunens medgivande får ändringar av ringa&lt;br&gt;
betydelse göras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä kommunens begäran kan
myndigheten förordna att del överklagade beslutet, utan hinder av att besvären
inte har slutligen avgjorls. fär genom­föras i sädana delar som uppenbarligen
inte berörs av besvären. Sådana förordnanden får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen har på lagrådeis
förslag (yttrandet s. 122) sammanförts 13 kap, 14 och 15 88 i det remitterade
lagförslagel. Härvid har 15 5 fått sin plats som första stycke i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket har inte någon
motsvarighet i utredningsförslaget. Det har inte heller någon direkt förebild i
gällande rätt men kan sägas avspegla de principer som regeringen f n, tillämpar
vid besvär i planärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen om atl beslutet bör
kunna upphävas inte bara helt ulan även i en viss del har sin motsvarighet i 12
kap, 3 5. Jag hänvisar därför till vad jag har anfört i specialmotiveringen
till den paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till atl överinstanserna
med anledning av besvär i regel inte bör kunna ge planen etl vissl ändrat
innehåll i sak har jag utförligt tecknat i den allmänna motiveringen (avsnitt
17.5,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1954&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;827&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av prakUska skäl och i
överensstämmelse med vad jag har föreslagit i /j kap. 8 § den allmänna
motiveringen har i paragrafen öppnats en viss möjlighel för länsstyrelsen och
regeringen att dels ändra kommunens planbeslut efter medgivande av kommunen,
dels utan sådant medgivande göra smärre jämkningar av planbeslämmelserna i
stället för att med ett påpekande lämna tillbaka ärendet för handläggning av
kommunen. Jag vill betona alt den möjlighet till ändringar som paragrafen
medger skall användas med stor försiktighet. Bortsett från de fäll dä kommunen
har lämnat medgivan­de bör möjligheten att ändra vara begränsad till sådana
justeringar som snarast innebär att man rättar till rena förbiseenden,
tankefel, skrivfel eller liknande. Däremot bör justeringar som innebär sakliga ändringar
av nägon betydelse av en planbeslämmelse inte kunna göras. Det har förekommit
atl regeringen i ett planärende l,ex, lägger till en övergångsbestämmelse som
anger tillåten markanvändning för befintlig bebyggelse. Sädana tillägg bör inte
kunna göras utan kommunens medgivande. Den föreslagna justerings­möjligheten
tar i huvudsak sikte på sädana fall då det skulle medföra onödigt merarbete att
lämna ärendet åter till kommunen för ny prövning. Behöver planen ändras i sak,
skall därför som regel ärendet lämnas återför ny handläggning i kommunen,
såvida inte kommunen har medgeit bifall till besvären. Även om kommunens
medgivande finns, bör ärendet återlämnas till kommunen, om förhållandena är
sådana att ny utställning behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Givelvis får sådana ändringar inie
göras, som påverkar enskildas ställ­ning ulan att dessa får tillfälle att yttra
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra siycket, som motsvarar I8kap.
i utredningsförslaget, innebären nyhet i byggnadslagstiftningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F, n, gäller atl planer anses
odelbara i den bemärkelsen alt de inte till nägon del kan genomföras, förrän
besvär har slutligt prövats i sista instans. Jag bortser här frän möjlighelen
att ge dispenser medan besvär över planen prövas. Denna princip om odelbarhet
gäller även om besvären avser en klart avgränsad fråga som inte inverkar på
planens innehåll i stort. Detta har i den prakliska tillämpningen uppfattats
som en olägenhet frän effekti­vitetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden har ulredningen
lagt fram ett förslag som innebär atl besvärsmyndigheten skall kunna förordna
alt en överklagad plan vinner laga kraft i de delar det bedöms att den inte
berörs av anförda besvär. Flera remissinslanser framhåller värdet av ett sädanl
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser med denna innebörd har
tagits upp i förevarande stycke. Bestämmelserna har inte avfattats kategoriskt
utan innebär att besvärs-myndigheten - i första hand länsstyrelsen - i den mån
det är möjligt, kan förordna att det överklagade beslutet får genomföras till
viss del, utan hinder av all det har överklagats. Denna möjlighet gäller
detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Det krävs dock atl
kommunen har gjort en framställning om ett sådant förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;828&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med ledning av inkomna
besvärsskrivelser och kommunens framställ- i kan 8 § ning skall
besvärsmyndigheten säledes avgöra om en uppdelning kan göras och i sä fall
förordna vilka delar av beslutet som kan fä genomföras utan hinder av besvären.
För alt markera att förordnande bör få ges bara beträffande sådana delar av
planen där det står hell klart alt den som besvärar sig inte har invändningar
har pä lagrådeis förslag (yttrandet s. 122) i lagtexten lagts Ull alt beslutet
får genomföras i sådana delar som &amp;quot;uppenbariigen&amp;quot; inte berörs av
besvär. Naturliglvis måste då även regler­na i 12 kap. beaktas, så att elt
sådant förordnande om omedelbart genomfö­rande inte kommer att meddelas
beträffande en plan som omfattas av ett beslut om statlig prövning. Som
lagrådel påpekar (yttrandet s. 122) lär förevarande paragraf inte kunna
lillämpas, om beslut om prövning enligl 12 kap. har fattals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att även regeringen skall kunna
meddela förordnanden enligt andra stycket anser jag naturiigl. Det kan t, ex,
vara så alt kommunen inte har funnit anledning att begära någon uppdelning av
planen under handlägg­ningen i länsstyrelsen men att tidsutdräkten vid
fortsatta besvär till rege­ringen föranleder kommunen att påkalla uppdelning.
En annan situation kan vara att länsstyrelsen har meddelat etl förordnande om
omedelbar verkställighet, och att delta förordnande visar sig kunna utvidgas
under regeringsprövningen. Det kan t. ex, vara så att besvären hos regeringen
avser en ännu mer begränsad fråga än den som prövades av länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har tagits in etl
förbud mot överklagande av sådana förordnanden som anges i styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1958&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;829&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 kap. Skyldighet atl lösa mark och utge ersättning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; j.    / &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 delta kapitel finns bestämmelser
om skyldighet för i första hand kom­munen alt i vissa situationer ersätia
fastighetsägare för uppkomna skador eller att lösa fastigheter. Bestämmelser om
kommunens rått all lösa mark återfinns i 6 kap. Jag har i specialmotiveringen
lill det kapitlet motiverat varför bestämmelser om avslående av mark och
bestämmelser om ersätt­ning till fastighetsägare har delats upp pä tvä olika
kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlets första del (1-7 55)
avhandlar de situationer när fastighets­ägaren har rätt lill kompensation utan
nägot krav på att skadan skall vara kvalificerad, 1 8 5 regleras de fall när
kompensation kan bli aktuell endasi om skadan uppnår viss angiven
kvalifikationsgräns, I kapitlet finns också vissa regler om hur ersättningen
skall bestämmas (9 och 10 55) och som är specifika för PBL och därför inte bör
tas in bland expropriationslagens värderingsregler, I lagrådsremissen togs
också in vissa processuella regler. På förslag av lagrådel (yttrandet s, 123)
har dessa regler samlats i 15 kap, om domstolsprövning m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättning och inlösen utan kvalincerad skada&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Mark som enligt en detaljplan skall användas för
allmänna platser för vilka kommunen är huvudman samt annan mark som enligt
planen skall användas för annat än enskilt bebyggande är kommunen skyldig att
lösa, om fastighetsägaren begär det, Mark som enligt planen skall användas för
allmänna platser för vilka någon annan än kommunen är huvudman, är väghållaren
skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt,
om fastighetsägaren begär det, Väghållaren får bestämma om förvärvet skall avse
äganderätt, nyttjanderätl eller annan särskild rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om detaljplanen medger tillfällig
användning av mark, skall första stycket inte tillämpas beträffande marken
under den tid dä sådan använd­ning får pågå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om mark som är belägen inom
elt samverkansområde enligt lagen (0000:000) om exploateringssamverkan gäller
särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har i stort utformats i
enlighet med lagrådets förslag. De frågor som tas upp i paragrafen har jag
behandlat i den allmänna motive­ringen (avsniU 18.1,2 och 18,1,4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket motsvarar 48 5
första stycket och 116 5 första stycket byggnadslagen samt 20 kap. 1 8 i
utredningsförslaget. Som jag har anfört i den allmänna motivertngen (avsnitt
18,2.1) bör fastighetsägaren ha en ovillkoriig rätt alt påfordra inlösen av
mark som skall användas för annat än enskilt bebyggande. Det innebär, jämfört
med byggnadslagens regler, att kravet i 48 och 116 88 att en skada av viss
storlek skall ha uppkommit tas bort. För att denna inlösenskyldighet inte skall
bli alltför betungande när PBL träder i kraft har i övergångsbestämmelserna -
17kap. 68 -tagits in en föreskrift som innebär bl. a. alt 48 8 sJcall gälla
under en övergångstid om fyra år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1959&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1960&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;830&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den mark som avses i forsla
meningen i förevarande paragraf är -      14 kap. I föruiom mark för allmän
plats  - kvartersmark för allmänt ändamål, t. ex, skollomler och mark som skall
användas för statliga eller kommunala adminisiraiionsbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl ulredningsförslagel skall
kommunen vara skyldig att lösa mark för allmän plats i de fall den är
väghållare. Jag föreslår en utvidgning sä att kommunen blir inlösenskyidig även
beträffande sådana gator för vilka staten är vtighällare. Detta ansluter bättre
till gällande ordning och är mest praktiskt med hänsyn till att det normalt är
kommunen som har den bäsla kännedomen om markfrågor, priser o,d,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 övriga fall ger
utredningsförslaget berörda fastighetsägare inte nägon räll att påkalla inlösen
av mark för allmän plats, I likhet med nägra remissinstanser anser jag att
skyldighet all hålla fastighetsägare skadeslösa bör föreligga oavsett vem som
är huvudman för allmänna platser. Därför har i första stycket föreskrivits att
denna skyldighet beträffande vägar och sädan mark för allmän plats för vilken
annan än kommunen är huvudman skall åvila den som är väghållare. Att
skyldigheten läggs på väghållaren innebär en förändring i förhällande till det
remitterade lagförslagel och lagrådets lagförslag. Som jag har framhållit i
specialmotiveringen till 5 kap, 4 5 är det antingen kommunen eller de enskilda
fastighetsägarna som är huvudman för allmänna platser. Om skyldigheten att
hålla fastighetsägare skadeslös skulle åvila huvudmannen, skulle det - i
konsekvens med vad som nyss har sagts belräffande detaljplaner med kommunalt
huvudmanna­skap - innebära att de enskilda fastighetsägarna skulle bli skyldiga
att lösa mark som skall användas för allmän väg. Detta stämmer inte överens med
gällande ordning och kan inte heller anses som lämpligt. Därför är det enligt
min mening lämpligare att ange alt nu berörda skyldigheter åvilar väghållaren.
För allmänna vägar är det således slalen som avses. För enskilda vägar och
övriga allmänna platser är det den vägförening enligt lagen om enskilda vägar
(1939:608) eller den anläggningssamfällighet enligt anläggningslagen (1973:
1149) som har ansvaret för vägar m, m. Av bestäm­melsen framgår att inlösen kan
avse såväl äganderätt som nyttjanderätt eller annan särskild rätt. Det skall
ankomma på väghållaren att bestämma vilket slag av förvärv som skall komma i
fråga. För statens del kan det således bli fråga om vågrätt, medan enskild
väghållare normalt torde förvärva servitut eller nyttjanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det inte finns någon huvudman
när fråga uppkommer om ersällning enligt 1168 byggnadslagen, skall
länsstyrelsen enligt första stycket i den paragrafen föranstalta om att en
vägförening bildas. Motsvarande möjlig­heter bör finnas även när PBL har trätt
i kraft. Bestämmelserna härom bör dock inte tas in i PBL, Jag kommer i annat
sammanhang alt föreslå sådana ändringar i anläggningslagen och lagen om
enskilda vägar att berörda fastighetsägare fär en rätt att påitalla
förrättningar enligt dessa lagar. Här­igenom kan fastighetsägarna se Ull att
det kommer att finnas en väghållare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1962&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;831&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
svarar för inlösen enligl förevarande paragraf. Det finns inget som     14 kap
1-2 §§ hindrar väghållaren att i stället för inlösen välja utvägen att försöka
få marken upplåten enligt anläggningslagen eller lagen om enskilda vägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förhållande till 116 5 byggnadslagen innebär det
nu föreslagna första stycket en förändring genom att det blir möjligt att som
väghållare välja mellan en vägförening och en anläggningssamfällighet.
Anledningen härtill är att det numera är vanligt alt anläggningssamfälligheter
är väghållare för vägar och grönområden även inom områden där det tidigare var
vanligt med vägföreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl andra styckel skall lösenskyldigheten enligt
första siycket inte gälla inom de områden och under den Ud som tillfällig
markanvändning får pågå. Olägenheterna för markägaren har ju i dessa
situationer mildrats genom att han under viss tid ges möjlighet att använda
marken på ett annat sätt än det som är tänkt på längre sikt. Även av andra skäl
skulle det vara orimligt att ha en inlösenskyldighet i dessa situationer. T.
ex. skulle en väghållare kunna bli skyldig atl lösa in ett markområde som på
längre sikt är reserverat för ett vägområde, trots att fastighetsägaren enligt
en detalj­plan har en tidsbegränsad rätt att använda marken för nägot annat
ända­mål, t. ex. en kiosk. Väghållaren skulle i en sådan situation kunna bli
tvungen att ersätta fastighetsägaren även för den tidsbegränsade rätten. Jag
behandlar dessa situationer också i specialmotiveringen till 5 5 första
styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Iredje siycket finns en erinran om atl det gäller
särskilda bestämmelser i fråga om mark inom samverkansomräden enligt förslaget
till lag om exploateringssamverkan, 1 dessa fall regleras frågan om marklösen i
stället vid förrättningen om exploateringssamverkan. Detta kommenteras ytterii­gare
i anslutning lill 205 i förslaget till lag om exploateringssamverkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
8 Finns det i en detaljplan beslämmelser att mark som är avsedd för enskilt
bebyggande, skall användas även för en allmän trafikanläggning, för en
trafikanläggning som är gemensam för flera fastigheter eller för en allmän
ledning, skall den som skall vara huvudman för anläggningen för­värva
nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för
ändamålet, om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestäm­ma vilken rätt
förvärvet skall avse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 41 a 5 byggnadslagen, har
på lagrådets för­slag anpassats till lydelsen av 6kap, 178, Någon motsvarighet
lill paragra­fen finns inte i utredningsförslaget. Anledningen till
förändringen i förhål­lande lill utredningsförslaget har jag redovisat i den
allmänna motiveringen (avsnitt 18,2,1),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förhållande lill 41 a 5 byggnadslagen har vissa
förändringar gjorts. Till atl börja med skall någon kvalifikationsgräns inte
gälla för fastighetsäga­rens rätt att kräva förvärv eller nyttjanderätt till
den berörda marken. Skälen för detta har jag också utvecklat i den allmänna
motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1963&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1964&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;832&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har den förändringen jyorts alt bestämmelsen
är tillämplig även / .,p 2-? §§ på trafikanläggningar som är gemensamma för
flera fastigheter. Del som närmast kan vara aktuellt i dessa fall är att
gemensamma utfarter skall föriäggas på kvartersmark. Många gånger kan det vara
en anläggningssam­fällighet som är huvudman för sädana trafikanläggningar. Det
ankommer dä på den huvudmannen att förvärva nyttjanderätt eller annan särskild
rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon rätt för kommunen all förvärva särskild rätt
för ifrågavarande anläggningar föreslås inte i PBL. Motiven för detta redovisas
i specialmoti­veringen i anslutning lill beslämmelserna om avstående av mark
m.m. Som lagrådet påpekar (yttrandet s. 124) kan kommunen emellertid ta
initiativ till ett förvärv genom atl begära förrättning enligt l.ex. anlägg­ningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
8 Har byggnadsnämnden med slöd av 10 kap. 17 8 meddelat föreläg­gande att en
byggnad, annan anläggning eller anordning skall tas bort eller bli föremål för
annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång skall ändras, har ägaren
rält till ersättning av kommunen för den skada han lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 20 kap. 7 8 i
utredningsförslaget och har utformats i enlighet med lagrådets förslag.
Lagrådet anför följande (yttrandet s. 1240:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 10 kap. 17 8 har byggnadsnämnden rätt att
förelägga ägaren av en byggnad, annan anläggning eller anordning att ta bort
eller vidta annan åtgärd med byggnaden, anläggningen eller anordningen, om det
är erfor­derligt ur irafiksäkerhelssynpunkt. Föreläggandet kan också avse atl
ägaren skall ändra utfart eller - enligl lagrådets förslag — annan utgång eller
atl han skall ordna stängsel. Enligl nu förevarande paragraf skall ersättning
utgå till fastighetsägaren och den som innehar särskild rätt till fastigheten
för de kostnader och den övriga skada som etl åläggande kan medföra. Enligt
lagrådels mening bör kommunen vara ersättningsskyldig endast gentemot den som
föreläggandet riktas mot, dvs. ägaren till byggna­den, anläggningen eller
anordningen. Härmed vinns överensstämmelse med 10kap. 17 5. Den åtgärd ägaren
skall företa kan naturligtvis medföra skada även för annan. Förhållandet mellan
ägaren och denne bör emeller­tid regleras inbördes mellan dem och kommunen bör
inte åläggas ersätt­ningsskyldighet mot annan än den mot vilken föreläggandet
riktas. Skall ägaren lämna gottgörelse till annan, ingår denna bland de poster
för vilka ägaren kan få ersättning av kommunen. 1 lagrådels förslag har del nu
anförda beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller rivning eller flyttning av byggnader
m.m. har jag -jämfört med utredningsförslaget - förordat den ändringen att
lOkap. 17 8 i PBL bör ansluta till gällande bestämmelser i väglagen. Jag har
behandlat den frågan i specialmotiveringen till lOkap. 17 8. Ersättning skall
betalas för de koslnader och den övriga skada som åläggandet medför. Ersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1966&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;833&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör emellertid inte betalas för att vissa
förväntningsvärden går förlorade     y / .„ j_4 &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;sk&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till följd
av l.ex. flyttning av en utfart. Jag ålerkommer lill den frågan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anslulning
till 108. Liksom ulredningen anser jag alt del ligger i sakens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;natur all avdrag skall ske för den eventuella nytta
fastighetsägaren har av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser har
kritiserat utredningsförslaget och menat atl det innebär att kommunen alltid
kommer att bli ersättningsskyldig i dessa situationer, trots att det i dag
finns möjlighet att kostnadsfritt begära att fastighetsägaren skall flytta sin
ulfart i samband med att lov lämnas till byggande på tomlen. Med anledning av
denna kritik vill jag framhålla att 10 kap. 17 8 är avsedd att tillämpas i
första hand i sådana situationer då utfarten behöver flyttas utan samband med
sådana andra byggnadsåt­gärder som förutsätter flyttning av utfarten för atl
lov skall kunna lämnas. Att flyttning av en utfart kan uppställas som villkor
för bygglov framgårav 5 kap. 8 8 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ersättning enligt 3 8 skall utgå
utan krav på att skadan skall vara kvalifi­cerad. Någon kvalifikationsgräns
gäller således inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheten enligt lOkap. 178 att
förelägga en fastighetsägare att ordna stängsel mot vägar eller gator motsvarar
53 5 2 mom. byggnadsstadgan. Någon rätt till ersättning i dessa situationer
finns inte i dag och bör enligl min mening inte heller finnas i PBL. Någon rätt
till ersättning bör inte heller finnas, om nägon enligt lOkap. 178 tredje
stycket föreläggs att anordna stängsel kring nedlagda industrianläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Blir ett område, som enligt detaljplan har varit
avsett för allmän samfärdsel, vid genomförandet av en ny plan helt eller delvis
använt för annat ändamål eller ändrat till sitt höjdläge och uppstår härigenom
skada för ägaren av en fastighet som ligger intill området eller för den som
innehar särskild rätt till fastigheten, har han rätt till ersättning av väghål­laren
för den skada han lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 75
8 byggnadslagen och 20kap. 95 i utredningsförslaget. Tillämpningsområdet har i
förhållande till gällande rätt utökats till att gälla även detaljplaneområden
där kommunen inte är väghållare. Ett förtydligande har ocksä gjorts sä att det
klart framgår att det bara är skada till följd av planändring som kan ersättas.
Det är alltså inte fråga om eventuella skador som kan uppkomma när en ny
detaljplan -pä förut oplanerad mark - medför att l.ex. en gatas höjdläge
bestäms till ell annat än marken hade före detaljplaneläggningen. Det är inte
heller fräga om skador som kan uppkomma genom all l.ex. en gata utförs i ett
annat läge än den nya detaljplanen anger. Denna paragraf reglerar alltså enbart
skador genom åtgärder som står i överensstämmelse med den nya detaljplanen (jfr
Bexelius, femte upplagan s. 257 O, Bestämmelserna avsåg ursprungligen (25 5 i
1907 års stadsplanelag) skador som kunde uppkomma lill följd av att gata eller
annan allmän plats blev igenlagd eller ändrad till &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;27    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1968&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;834&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sitt
höjdläge. Någon förändring i sak har därefter inte gjorts och är inte      y
kap 4-5 §S heller nu avsedd. Även om paragrafen sålunda är avsedd endast för
dessa avgränsade situationer, kan naturligtvis tveksamhet många gånger upp­komma
om vilka skador som skall ersättas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med ändring av en gatas höjdläge kan
l.ex, ökat buller uppkomma för angränsande fastigheter. Om det ökade bullret är
en direkt följd av det ändrade höjdläget kan givetvis även skador till följd av
bullret ersättas enligt förevarande paragraf Annars är del ju normall med stöd
av miljöskyddslagen som skador till följd av buller skall regleras. Om i
stället bullerökningen inte är en följd av ändringen av höjdläget ulan av en
samtidigt genomförd trafiksanering som innebär att trafiken pä gatan ökar, kan
inte något direkl samband mellan höjdändringen och bullerökningen påvisas. Då
bör endast skada till följd av t. ex. ändrad anslulning till gatan från tomten
ersättas enligt förevarande paragraf. Ersättning för skada till följd av det
ökade bullret mäste prövas enligl miljöskyddslagen. Denna ordning torde inte
vålla några olägenheter från processekonomisk syn­punkt med hänsyn till att
fastighetsdomstolen handlägger såväl mål enligt förevarande paragraf (se 15
kap. 1 5) som mål enligt miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 likhet med vad som har föreskrivits i 3 8. och i
likhet med vad som gäller f n., bör i dessa situationer inte något krav på att skadan
skall vara kvalificerad ställas upp i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det inte finns någon huvudman för vägar eller
andra allmänna platser, skall berörda fastighetsägare kunna påkalla förrättning
enligt an­läggningslagen eller lagen om enskilda vägar enligt vad jag har anfört
i specialmoliveringen Ull 1 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 slällel för den uppräkning av rättighelshavare
som görs i 75 5 byggnads­lagen anges i förevarande paragraf enbart alt
innehavare av särskild rätt till fastigheten kan ha rätt till ersättning. Någon
saklig förändring är inte avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
8 Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens ut­gång, har
ägaren av en fastighet och innehavare av särskild rätt lill fastig­heten rätt
Ull ersättning av kommunen för den skada de lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt
men uppkommer vid användningen av en fastighet, är kommunen skyldig atl lösa
fasligheten, om ägaren begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändras eller upphävs en delaljplan efter
genomförandelidens ulgäng skall första och andra styckena Ullämpas, om bygglov
har sökts men ärendet inte slutligt avgjorts före genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 20kap. 2 8 i
utredningsförslaget, handlar om ändring och upphävande av detaljplaner.
Paragrafen har fått sin redaktio­nella uiformning i enlighet med lagrådels förslag.
Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnilt 18,2,1) bör inte någon
kvalifikationsgräns gälla i dessa situationer. Även små skador skall alltså
ersättas. Med be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1970&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;835&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;greppet
skada avses inte bara eventuella marknadsvärdeminskningar utan     14 kap. 5
också t, ex, direkta kostnader, såsom projekteringskostnader och liknan­de,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I vissa fall kan i en detaljplan föreskrivas att
genomförandetiden skall börja löpa först en viss tid efter planens antagande.
Med den föreslagna utformningen av första stycket kommer rätt till ersättning i
sådana fall att föreligga inte bara om ändrings- eller upphävandebeslut fattas
under själva genomförandetiden utan ocksä om sådant beslut fattas under tiden
fram till dess att genomförandetiden börjar löpa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 likhet med utredningen anser jag att man vid
beräkningen av den skada som har uppstått t, ex, av en planändring skall
avräkna den nytta fastig­hetsägaren i andra avseenden kan ha haft av ändringen,
Nägon uttrycklig bestämmelse om detta behövs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Sveriges Fastighetsägareförbund bör
ersättning utgå även i de fall fastighetsägaren till följd av atl planen ändras
eller upphävs tvingas att avbryta en tillfällig markanvändning i förtid. Av
5kap, 75 9 framgår att i delaljplanen kan las in bestämmelser om tillfällig
användning av mark som inte genast behöver las i anspråk för det ändamål som
anges i planen. Om det t, ex, står klart att ett vägreservat i planen kommer
att tas i anspråk först långt fram i tiden, kan i en planbestämmelse anges att marken
under högst tio år får användas för annat ändamål, l,ex, för en kiosk. Skulle
markägaren hindras att utnyttja denna tidsbegränsade markanvändning genom att
delaljplanen ändras eller upphävs, kommer han alt skyddas i samma utsträckning
som när kommunen i andra fall genom ändring eller upphävande av detaljplan
hindrar honom atl utnyttja en i plan medgiven markanvändning. Skulle
planbestämmelsen som medger tillfällig markan­vändning upphävas efter det att
kiosken redan har uppförts men tiden för tillståndet ännu inte löpt ut, kommer
den underliggande planen med vägre-servatet att gälla. Om kommunen då vill lösa
in marken med stöd av 6 kap. 17 5 måste också kiosken lösas. Härigenom kommer
även den tillfälliga markanvändningen att vara skyddad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens andra stycke har föreskrivits
skyldighet för kommunen alt lösa in fastigheter som drabbas av kvalificerade
skador till följd av att planen ändras eller upphävs. Kvalifikationsgränsen
&amp;quot;synnerligt men&amp;quot; har kommenterats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 18.2.2). Några remiss­instanser har föreslagit att även kommunen och
rättighetshavare skall kunna begära inlösen, om skadan är tillräckligt
kvalificerad. Enligt min mening är det emeller ett rättssäkerhetsintresse att
det är klart definierat i lag i vilka situationer kommunen tvångsvis kan
förvärva mark. Exempel på sådana situationer är att mark i en detaljplan har
avsatts för annat än enskilt bebyggande eller atl mark enligt 2 kap.
expropriationslagen kan tas i anspråk för tätbebyggelseändamål. Alt införa en
möjlighet att tvångsvis förvärva mark som besväras av restriktiva föreskrifter
i en detaljplan anser jag inte lämpligl. Jag kan i och för sig medge alt det i
vissa situationer kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1972&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;836&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
praktiskt att frågan om kommunens övertagande tas upp i del sam- / kap 5—6 §§
manhang som ersättningsfrågan skall avgöras. Med den utformning som andra
styckel i förevarande paragraf och 8 5 tredje stycket har fäll blir detta ocksä
möjligt i de situationer när fastighetsägaren själv vill få fastig­heten
inlöst. 1 annat fall kommer kommunen att kunna lösa in fastigheter endast om
etl expropriationstillstånd meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 5 kap. 5 5 första stycket framgår bl. a. att den
fastighetsägare som vill vara säker pä att han får bygga i enlighet med en
detaljplan måste söka bygglov före genomförandetidens ulgäng. Det kan dä
inträffa att lovet söks i rätt tid men att prövningen av frågan om lov sker
efter genomförandeti­dens utgång. Om inget särskilt föreskrivs, skulle kommunen
i en sådan situation formellt vara oförhindrad att l.ex. upphäva planen innan
lovet prövas och därefter lämna ansökningen om lov utan bifall. Tredje stycket
har utformats med tanke på dessa fall och innebär för den faslighet som avses
med bygglovsansökningen alt rätt lill ersättning föreligger, om kom­munen
ändrar eller upphäver detaljplanen under tiden fram till dess att frågan om
bygglov slulligt har avgjorts. Överklagas beslutet i lovfrägan. föreligger
således ersältningsrätt om planen ändras eller upphävs innan besvären har
avgjorts genom lagakraftvunnet beslul. Här vill jag framhålla alt den
ersättningsgilla skada som i dessa situationer kan uppkomma givetvis begränsar
sig lill den åtgärd som fastighetsägaren har sökt lov för och som
överensstämmer med planen. Om planen upphävs innan bygg­lovsansökningen
slutligt avgjorts skall ägaren således få ersättning för den skada som
uppkommer genom att han inte får utföra den åtgärd som avses i ansökningen.
Medgav planen ytterligare byggnadsrätl skall den således inte beaktas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
8 Har skada uppkommit till följd av åtgärder som avses i 16 kap, 7 8, har den
skadelidande rält till ersättning för skadan av kommunen eller, om åtgärden har
vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande ordning
och i utredningsför­slaget. En liknande beslämmelse finns i 4 kap, 38 8 Iredje
stycket fastig­hetsbildningslagen. Paragrafen har utformats i enlighet med
lagrådets för­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande bestämmelser i 152 8 byggnadslagen
om tillträdesrätt m, m, skall tillses att skada på egendom m. m. undviks. Någon
till lagmm­met direkt hänföriig föreskrift om ersättning för skada finns
emellertid inte. Pä grund av de allmänna skadeståndsreglerna kan dock
ersättning utgå. I allmänhet utgår ej ersättning, om inte förrättningsmannen
överskridit sin befogenhet eller åsidosatt nödig försiktighet vid uppdragets
utförande. Vid statliga mätningsuppdrag m. m. som har lett till skador har
enligl praxis i första hand justitiekanslern haft hand om eventuell
efterföljande skadereg­lering m. m. Enligl vad jag har erfarit har det i något
fall även förekommit krav på hyresersättning för permanent uppsatta
mätningshjälpmedel m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1974&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;837&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det ligger i sakens natur att nödvändiga åtgärder
enligt 16kap. 7 8 alltid y j _j n skall ske med varsamhet och helst i
samförstånd med fastighetsägaren så att intrånget för honom inte blir större än
vad som är nödvändigt för alt tillgodose syftet med tillträdesrätten och de
beslutade åtgärderna i anled­ning härav. Ofta är det också fastighetsägaren som
begärt eller på annal sätl föranlett att viss åtgärd blir aktuell att vidta.
När åtgärden i sådana fall har utförts med varsamhet lorde därför i allmänhet
nödvändiga åtgärder inte medföra att fastighetsägaren skall ha rätt till
ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enskilda fall kan dock beträdande av mark eller
fastigheter l.ex. för undersökning, för att sätta upp tillfälliga eller
permanenta märken, signaler m. m., eller för att röja för behövliga siktlinjer
för mätningar orsaka sådan skada som fastighetsägare inte skall behöva tåla
ulan ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förevarande paragraf föreskrivs därför att en
skadehdande fastighets­ägare skall ha rätt till ersättning i sådana fall. Det
saknar därvid betydelse om skadan beror på vårdslöshet eller ej. Alt de flesta
ingrepp m. m. på fastigheter ofta torde vara föga omfatlande ulgör inte skäl
att gå ifrån principen om full ersättning vid skada. Ersättning skall således
utgå utan något krav på särskild kvalifikation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill emellertid samtidigt framhålla att
intrånget många gånger, l.ex. av permanenta gränsmarkeringar eller tillfälliga
mätningar, är så obetydligt att någon ekonomisk skada inte kan anses ha
uppkommit. Ersättning enligt 68 skall betalas av kommunen eller, om åtgärden
har vidtagits på uppdrag av statlig myndighet, av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 15 kap. I 8 följer att del är
fastighetsdomstolen som prövar frågan om ersättning. Talan om ersättning skall
enligt 15 kap. 48 andra stycket väckas inom två år från det åtgärden företogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
8 Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6kap. 31 eller 32 8 eller
enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig alt betala tillbaka
ersättningen, i den mån skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom att han
på grund av att bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som förutsattes
när ersättningen logs ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5
8 räntelagen (1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som handlar om kommunens skyldighet atl
återbetala av­gifter för galor m. m. har kommenterats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 18.2.1). Som jag därvid anmärkte kommer den i del
remitterade lagförslaget intagna bestämmelsen om återbetalning av kostnader för
vat­ten- och avloppsanläggningar att tas in i lagen om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar. Som förulsältning för alt avgifterna skall betalas
tillbaka gäller enligt första stycket att fastighetsägaren har ansökt om
bygglov lill de åtgärder som förutsattes få komma till stånd när avgifterna
togs ut men att skada uppkommer genom att han därvid vägrats lov till dessa.
Bestämmelserna blir således tillämpliga när fastighetsägaren inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1976&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;838&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alls
får bebygga sin fastighet och han därigenom inte kan ha någon nytta av y kap.
7-8 §§ de betalade avgifterna. Om fastighetsägaren får bebygga sin fastighet
men den medgivna byggrälten har begränsats i förhållande till vad som gällde
när ersättningen för gatukostnaderna togs ut, torde han visserligen ha nytta av
den eriagda ersättningen, men nyttan kan vara lägre än vad som förut­sattes vid
fördelningen av gatukostnaderna. 1 förhållande till det remittera­de
lagförslaget har paragrafen nu ändrats så att i en sådan situation återbe­talning
av viss del av ersättningen kan komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna omfattar inte bara avgifter som har betalats
efter PBL:s ikraftträdande utan också avgifter som ägare till fastigheter i
äldre stads­planer har betalat för gator. Orn planerna har upphävts eller ej
saknar betydelse. Enligt lagrådet (yttrandet s. 125) bör endast återbetalning
av avgifter för gatukostnader som har betalats enligt bestämmelserna i PBL tas
in i förevarande paragraf. Återbetalning av avgifter som har tagils ul enligt
äldre bestämmelser anser lagrådet bör regleras i övergångsbestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan i och för sig medge att bestämmelsen till
sin karaklär kan sägas vara en övergångsbestämmelse. För tillämpningen måste
det emellertid vara olämpligt att så närliggande bestämmelser inte hålls
samman. Jag ansluter mig därför inte till lagrådets förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På lagrådets förslag har paragrafen utformats så
att det framgår alt, om en fastighet har bytt ägare efler det alt ersättning
betalats, återbetalnings-skyldigheten gäller i förhållande till den nye ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har påpekat bör kommunen också betala
ränta på återbe­talade belopp. En bestämmelse om detta har tagits in i andra
stycket. Någon justering av avgiften med hänsyn till förändringar i
penningvärdet skall inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
och inlösen vid kvaliflcerad skada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
8    Ägare och innehavare av särskild rätt till fasligheter har rätt till
ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglov vägras till atl ersälla
en riven eller på annat sätt förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad
och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från del att byggnaden revs eller
förstördes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rivningslov vägras med stöd av
8 kap 168,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 kap. 12 8 meddelas i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreskrifter om vegetation samt
markytans uiformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 8 kap. 98
tredje stycket meddelas i områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;marklov vägras med slöd av 8
kap. 18 8 första stycket 2 eller 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt lill ersällning föreligger, i fall som avses i
första stycket 1-3, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörda
delar av fastighe­ten och, i fall som avses i första stycket 4 och 5, om skadan
medför alt pågående markanvändning avsevärt försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1978&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;839&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför beslut som avses i första stycket att
synnerligt men uppkommer     14 kap. 8 § vid användningen av fastigheten, är
kommunen skyldig att lösa fastighe­ten, om ägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av andra och iredje styckena
skall även beaktas andra beslut som avses i första stycket och som har
meddelats inom tio år före del senaste beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap, 68
beslutat skyddsbe­stämmelser som avses i första siycket 3 för att tillgodose
elt riksintresse enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser m,
m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersällning eller
inlösen, 1 fall som avses i första stycket 4 och 5 är ägaren till den
anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att
ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 18,2,2) har
jag föreslagit att fastig­hetsägare skall vara skyldiga att tåla elt visst mått
av intrång vid skador som uppkommer till följd av att t, ex, rivningslov
vägras. De skadefall som åsyftas har tagits upp i 8 5 första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen föreslog jag ocksä alt
rätt till ersättning -vad avser bebyggelsereglerande bestämmelser - skall
föreligga endast om skadan är betydande i förhållande till värdet av den
berörda delen av fastigheten. Det framgår av paragrafens andra stycke. Den
berörda delen utgörs i de nu aktuella situationerna normalt av hela
fastigheten. Om det står klart atl skadan är tillräckligt kvalificerad, skall
endasi den del av skadan ersättas som överstiger vad som fasUgheisägaren enligt
andra stycket är skyldig alt tåla utan ersättning. Detta framgår av 105 andra
stycket detta kapitel. Vad som skall förstås med uttrycket
&amp;quot;betydande&amp;quot; har jag utvecklat i den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket framgår också att rätt lill
ersättning — vad avser markreglerande bestämmelser - skall föreligga endasi om
skadan medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detta är samma
kvalifi-kaUonsgräns som f, n, gäller enligt 22 resp, 83 8 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 8 8 är avsedda att i vissa
situationer skydda fastighets­ägare och innehavare av särskild rätt. Hur bör då
- när det gäller bebyg­gelsereglerande bestämmelser — en situation bedömas när
en utfärdad restriktion drabbar en innehavare av särskild rätt, t, ex, en nyttjanderätls­havare?
Bör det vara till dennes förhållanden eller till den berörda fastig­hetsdelen
som skadan skall relateras när man skall bedöma om en rätt till ersättning
föreligger? Beträffande de markreglerande besämmdserna före­slär jag - som jag
nyss nämnt - atl nuvarande ersättningsbestämmelser i sak oförändrade förs över
till PBL, I dessa situationer innebär således inte milt förslag någon
förändring för rättighetshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den lösning jag har föreslagit beträffande de
bebyggelsereglerande beslämmelserna - alt skadan alllid skall relateras till
den berörda delen av fastigheten - torde det inte råda någon tvekan om att det
är fastighetsäga-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1979&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1980&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;840&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rens förhållanden som skall beaktas när men bedömer om
skadan är     y kap 8 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;? tillräckligt kvalificerad för att
kompensation skall kunna aktualiseras. Se­dan uppkommer den sekundära frågan
att bestämma den skada innehava­ren av den särskilda rätten kan ha lidit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Punkl 1 har ingen motsvarighet
bland utredningsförslagets ersättnings­bestämmelser. Utredningen ansiig
nämligen att det inte skulle vara möjligl alt efter rivning eller brand vägra
Ullständ till äleruppförande med mindre fastigheten exproprierades. Enligt det
förslag som jag har lagt fram mäsle ett äleruppförande ske i överensstämmelse
med den plan som gäller. Om detta i vissa fall medför atl ftistighetsägaren
inte får återuppföra en i huvudsak likadan byggnad, skall i stället
kompensation kunna utgä, om skadan är tillräckligt kvalificerad. Jag har
utförligt kommenterat detta förslag i den allmänna motiveringen (avsnitt
18,2,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökan om bygglov måsle ges in
till byggnadsnämnden inom fem är från det att byggnaden revs eller förstördes.
Om byggnaden revs i enlighel med elt rivningslov torde det inte föreligga några
svårigheter att bestämma den tidpunkt dä byggnaden revs, I andra fall - när
byggnaden rivs utan att rivningslov behövs eller när den brinner ner - torde
dock någon form av dokumentation, t, ex, en anmälan till försäkringsbolaget,
krävas för all del skall vara möjligl all avgöra vid vilken tidpunkt
femårsfristen börjar löpa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagrädsremissen föreslog jag som
villkor att byggnaden skulle ha för­störts &amp;quot;av våda&amp;quot;. På förslag av
lagrådet (yttrandet s, 1260 har detta ersatts med &amp;quot;på annal sätt&amp;quot;.
Med utlryckel en i huvudsak likadan byggnad förstås en byggnad med samma
användningssätt och i huvudsak lika stor bruksarea.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inte heller bestämmelsen i punkt 2
har nägon direkt motsvarighet i utredningsförslaget. Enligt detta kan det
nämligen bli aktuellt med ersätt­ning endast om rivning hindras av kultur-
eller miljöhänsyn och vägran alt lämna rivningslov har stöd i
skyddsbestämmelser i ett markförordnande eller i en detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen har jag
föreslagit att rivning skall kunna vägras både av bostadsförsörjningsskäl och
kulturhistoriska skäl utan nå­got krav på att det skall finnas
skyddsbestämmelser i en plan. Del framgår av 8 kap. 16 5. Detta innebär således
att ersättning kan aktualiseras anting­en direkt med anledning av en ansökan om
rivningslov, vilket regleras i förevarande punkt, eller om skyddsbestämmelser -
vilka i sig innebär förbud mot rivning - las in i en delaljplan eller i
områdesbestämmelser. Detta regleras i punkt 3, Om upprustningsåläggande enligt
bostadssane­ringslagen har meddelats kan nägon kompensation enligl PBL över
huvud tagel inte bli aktuell när rivningslov med slöd av 8 kap, 17 5 vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1982&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;841&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många gånger kan del naturligtvis
vara svårt atl avgöra vilken skada 14 ki n 8 i som uppkommer för
fastighetsägaren om han vägras rivningslov, I vissa fall kan det vara fräga om
s, k, överioppsbyggnader som en fastighetsägare vill riva för alt inte drabbas
av underhällskostnader. Den skada som i dessa fall kan uppkomma beslår säledes
i att fastighetsägaren blir tvungen att underhålla en byggnad som han inte
själv kan ha nägon nytta av. Skadan torde då kunna bestämmas till del s,k,
nuvärdet av framtida underhålls­kostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra fall kan del vara fräga om
flerfamiljshus som är i så dåligt skick atl avkastningen inte längre räcker
till för alt förränta markvärdet, 1 sådana fall brukar man tala om alt
fastigheten är ekonomiskt saneringsmogen. De situationer i vilka det vanligen
kan finnas anledning för kommunen att vägra rivning är dels när byggnaden
stämmer överens med gällande detalj­plan, dels när det saknas detaljplan, 1
båda dessa fall grundas markvärdet pä den byggnadsrätl som motsvarar den
befintliga byggnaden. Det kan då vara mer lönsamt för fastighetsägaren att riva
byggnaden och uppföra en ny än att rusta upp den gamla, 1 dessa fall torde
skadan vid vägrat rivningslov utgöras av skillnaden mellan del markvärde som
kan förräntas efler en nybyggnad (det s,k, nybyggnadsvärdet) och det markvärde
som kan förränlas efter en ombyggnad. Om skadan är tillräckligt kvalificerad har
han alllsä rätt till ersättning. Som jag nyss nämnde skall skadan vara
belydande i förhällande till värdet av berörd del av fastigheten. Av 15 kap, 5
5 andra stycket framgår att utbetalning av ersättningen kan kopplas till den
tidpunkt dä ombyggnaden eller upprustningen utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i punkt 3 motsvarar
20kap, 5 5 i utredningsförslaget. Till den dd en skada beror på att byggnaden
till följd av skyddsbestämmel­serna inte får rivas och ersättas med en ny
hänvisar jag lill vad jag har anfört under punkterna 1 och 2, 1 övrigt kan det
naturligtvis uppkomma skador som beror pä alt underhällskostnaderna blir
väsentligt högre på den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden. Det torde dock
bli mycket sällsynt atl enbart sådana skador blir så betydande att
kvalifikationsgränsen upp­näs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 18.2.2) har jag behandlat den situation som tas upp i punkt 4. Del är
enbart när områdesbestämmelserna avser omräden för bebyggelse eller när de
avser skydds- eller säkerhets­områden runt planerade försvarsanläggningar,
atomenergianläggningar m, fl, anläggningar som ersättning enligt förevarande
punkt kan bli aktuell. Skälen till detta har jag redovisat i den allmänna
motiveringen (avsnitt 18,2,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1983&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1984&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;842&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14 kap. 8 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även punkt 5 har jag behandlat i den allmänna
motiveringen. Det är i sak fråga om samma situationer som avses i punkl 4, Den
enda skillnaden är att bestämmelsen i förevarande punkt aktualiseras i
anslulning till del tillfälle då marklov till en viss åtgärd vägras och inte i
anslutning till besluiei atl anta områdesbestämmelser, I vissa fall är det
nämligen inie möjligt alt i förväg i områdesbestämmelser precisera vilka
åtgärder som kan tillåtas inom ramen för syftet med områdesbestämmelserna. Då
mäste kommunen nöja sig med att genom områdesbestämmelserna införa
marklovsplikt och sedan från fall till fall avgöra om marklov kan medges.
Ersättning enligt punkl 5 kan - i likhet med vad som gäller enligt punkt 4 -
bli aktuell endast om marklov vägras pä den grunden atl syftet med ett område
som är avsett för bebyggelse eller ett skyddsområde skulle motverkas och om den
pågående markanvändningen härigenom avsevärt försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av paragrafens andra stycke framgår atl skadan
måste vara betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av
fastigheten för att ersättning till följd av bebyggelsereglerande bestämmelser
över huvud laget skall kunna bli aktuell. Av 105 andra siycket framgår att del
endast är skador som överstiger denna kvalifikationsgräns som skall ersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de markreglerande bestämmelserna gäller att
ersättning skall betalas om den pågående markanvändningen avsevärt försvåras.
Om så är fallet skall - liksom enligt gällande rätt - hela skadan ersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens tredje stycke föreskriver skyldighel
för kommunen atl lösa in fastigheten, om skadan är tillräckligt kvalificerad.
Vid inlösen skall enligt 9 5 detta kapitel 4kap. expropriationslagen tillämpas.
Detta innebär i princip att värdet före det för fastighetsägaren inskränkande
beslutet skall ersättas. Om en byggnad t. ex. brinner ner och kommunen därefter
vägrar bygglov till atl åleruppföra byggnaden, skall värdet av den bebyggda
fastigheten ersättas vid inlösen, givetvis med avdrag för eventuellt utbeta­lade
försäkringsbelopp. Om det är fråga om en ekonomiskt saneringsmo­gen byggnad är
det i princip fastighetens nybyggnadsvärde som skall ersättas. Det innebär att
fastighetsägaren vid inlösen - till skillnad från ersättningssituationen - inte
behöver tåla den skada som svarar mot kvalifikationsgränsen. Denna effekt är
emellertid inte någon principiell förändring i förhällande till vad som gäller
f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kvalifikationsgränsen &amp;quot;synnerligt men&amp;quot; är
densamma som enligt l.ex. 22 5 tredje stycket byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket För sådana fall då flera
skadetillfällen inträffar för en och samma fastig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;843&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;het har utredningen föreslagit att ersättningen skall
bestämmas med hän- / kap 8-9 §§ syn till den sammanlagda skadan, i vart fall om
skadetillfällena inträffar inom en tioårsperiod. Jag delar denna uppfattning.
Nägon bestämmelse härom har utredningen emellertid inte föreslagit. 1 likhet
med Sveriges kommunaljuridiska förening anser jag att en särskild bestämmelse
är nöd­vändig. 1 tjärde stycket föreskrivs därför att även beslut som har
meddelats inom lio år före det senaste beslutet får beaktas när skadans storiek
skall beslämmas. Ordet &amp;quot;meddelats&amp;quot; har på lagrådets förslag ersatt de
i det remitterade lagförslagel använda orden &amp;quot;vunnit laga kraft&amp;quot;.
Härigenom fångas in samtliga beslut som inte är mer än tio år gamla när det
senaste beslutet meddelas, även om de Ull föjd av överklagande ännu inte
slutligt avgjorts. 1 sistnämnda fall får ersättningsmålet vilandeförklaras
tills laga­kraftägande beslut föreligger. De beslut som får beaktas är endast
sådana som anges i första stycket. Om skadorna Ull följd av dessa beslul samman­lagt
når upp till de kvalifikationsgränser som anges i andra och tredje styckena,
uppkommer således en rätt till ersättning eller inlösen. Hur ersättningen skall
bestämmas anges i 9§. Som lagrådet påpekar (yttrandet s. 127) måste det vara
samma berörda del av fastigheten som avses med de olika besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Femte stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ett femte stycke har tagits in
bestämmelser som gör det möjligt för kommunen att i vissa situationer återkräva
kostnader för intrång eller inlösen. Jag har redogjort för motiven till denna
beslämmelse i den all­männa motiveringen (avsnitt 18.1.4) och även kommenterat
lagrådets syn­punkler på bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmande av ersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rubriken har utformats i enlighet
med lagrådels förslag. Det bör anmär­kas att ordet &amp;quot;ersättning&amp;quot; i 9
och I0§§ närmast motsvarar vad som i expropriationslagen kallas för
expropriationsersätlning och avser ersätt­ning både vid inlösen och vid inträng.
I föregående paragrafer i kapitlet har däremol uttrycket &amp;quot;ersättning&amp;quot;
en annan innebörd (se l.ex. 5 8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 8 Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 1 - 8
88 skall 4 kap. expropriationslagen (1972:719) lillämpas i den mån inte annat
följer av 108. Vad som sägs i 4 kap. 3 8 nämnda lag skall härvid tillämpas i
fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före den då
talan om inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första mening kan sägas
motsvara den materiella delen av 137 § första stycket byggnadslagen, nämligen
en hänvisning till reglerna i 4kap. expropriationslagen om bestämmande av
ersättningen. I lagrådsre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1987&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1988&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;844&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;missen
togs i förevarande paragraf också in en hänvisning Ull de proces-     14 kap.
9-10 §§ suella reglerna i expropriationslagen. På förslag av lagrådel har den
hänvis­ningen i stället tagits in i 15 kap. 1 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra meningen i paragrafen stämmer i sak
överens med 142 5 byggnadslagen och 168 i utredningsförslaget. I
lagrådsremissen finns mot­svarande bestämmelse i 14kap. 10S. Bestämmelsen anger
alt den s.k. presumtionstidpunkten skall vara dagen tio år före den dä talan om
inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 6 kap. 398 finns motsvarande bestämmelser för de
fall då kommunen löser mark med stöd av 6 kap. 17 eller 248.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
8 Ersättning för minskning av fastighetens marknadsvärde i falt som avses i 3
8, 4 8. 5 8 första stycket eller 8 8 första stycket skall bestämmas som
skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet eller den
åtgärd som avses i 4 5. Härvid skall bortses frän förväntningarom ändring av
markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning för skada i fall som avses i 8 5 första
stycket 1 - 3 skall minskas med ett belopp som motsvarar vad som pä grund av 8
5 andra stycket skall tålas utan ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen - som motsvarar 9 5 andra styckel i det
remitterade lagför­slaget - har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första stycket anges en viktig princip som jag
ocksä har berört i den allmänna motiveringen (avsnitt 18.1.1), nämligen all
bortfall av förvänt­ningar om en ändrad markanvändning inte skall ersättas. Som
jag också framhöll i den allmänna motiveringen är detta inte någon ny princip.
Enligl gällande rätt är det endast intrång i den pågående markanvändningen som
ersätts. Det är dock nödvändigt att ha en uttrycklig bestämmelse härom. Annars
skulle hänvisningen i 95 Ull expropriationslagen innebära att reg­lerna om
delexpropriation blev tillämpliga. Detla skulle i sin tur medföra att förväntningsvärden
i viss utsträckning skulle komma att ersättas. Den s.k. presumtionsregdn medger
nämligen att förväntningsvärden ersätts i viss utsträckning vid en
expropriation. I de fall som avhandlas i förevaran­de paragraf blir emellertid
fasti.ghetsägaren inte av med någon del av fasligheten. Möjligheten att
eventuella förväntningsvärden infrias någon gång i framtiden finns således kvar
för fastighetsägaren. Beträffande er­sällning för eventuell annan skada än
värdeminskning gäller expropria­tionslagens regler på grund av hänvisningen 19
51 lagrådsremissen föreslog jag att det nu sagda skall gälla även ersättning
enligt 6 8 för skada lill följd av undersökningar, mätningar m. m. Som lagrådet
(yttrandet s. 129) påpe­kar torde del emellertid vid sådana skador knappast
finnas något behov av att bestämma fastighetens marknadsvärde. Någon hänvisning
till 68 har därför inte tagits in i 105.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mänga gånger torde det även i andra fall än de som
behandlas i 65 vara svårt att konstatera någon minskning av marknadsvärdet. Särskilt
gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1990&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;845&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
skador som skall ersättas enligt 3 och 4 58. dvs, skador till följd av     14
kap. 10 § flyttning av utfart eller ändring av gatas höjdläge, 1 prakUken lorde
ersätt­ningen i dessa fall motsvara de faktiska koslnaderna för att avhjälpa
skadan eller utföra åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om bestämmelsen i 8 8 fjärde stycket om ackumulerad
skada skall lillämpas, innebär del nu föreslagna första stycket att värdet före
beslutet skall avse fastighetens marknadsvärde med bortseende från de åberopade
besluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en tillräckligt kvalificerad skada uppkommer vid
användningen av en fastighet, är kommunen enligt 5 8 andra styckel och 8 8
tredje styckel skyldig atl lösa fastigheten. Vid sädan inlösen skall
löseskillingens storiek givetvis inte påverkas av alt fastigheten är belastad
av del beslut som utgör grund för kravet på inlösen. Detta framgår av 4kap, 2 8
expropriationsla­gen, Nägon särskild bestämmelse behövs därför inte i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket har utformats med beaktande av alt
det vid skador som avses i 48 - på grund av att ett område vid genomförande av
ny plan blir använt för annat ändamål eller ändrat till sitt höjdläge - inte
finns något beslut till vilket fastighetens marknadsvärde tidsmässigt kan
relateras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafens andra stycke skall ersättningen
i de fall som avses i 8 5 första stycket 1-3 minskas med ett belopp som
motsvarar vad som fastighetsägaren pä grund av 8 5 andra stycket skall tåla
utan ersättning. Denna bestämmelse har jag utföriigt kommenterat,i den allmänna
motive­ringen (avsnitt 18,2,2), Den innebär att endast den skada som går utöver
den kvalifikationsgräns som anges i 8 5 andra stycket skall ersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1992&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;846&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 kap. Domstolsprövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;p kap. 1-3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet (yttrandet
s. 123 O har de processuella regler som i det remitterade lagförslagel har
tagits in i 6 och 14 kap,, samlats till etl nylt kapitel om domstolsprövning m,
m, 1 detla kapitel har också tagits in de förslag till ändringar av de
processuella reglerna för gatukosinadsmäl som jag lade fram i den allmänna
motiveringen (avsnitt 18,5,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 1 den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna
lag, skall,&lt;br&gt;
utöver vad som följer av 6 kap. 398 och 14 kap, 98, expropriationslagen&lt;br&gt;
(1972:719) lillämpas i mål om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.      inlösen enligt 6 kap, 17 eller 24 8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2, ersättning eller inlösen eller
förvärv av nyttjanderätt eller annan&lt;br&gt;
särskild rätt i fall som avses i 14 kap, 1-8 85,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar de
processuella delarna av 6 kap, 408 första stycket samt 14 kap, 9 8 första
stycket och 12 8 första stycket i det remitte­rade lagförslaget, Nägon särskild
forumregel behövs inte för de mål som anges i förevarande paragraf eftersom
forumreglerna i expropriationslagen skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets förslag (punkl 2)
skall hänvisningen till expropriations­lagen i mål om ersättning för
gatukostnader och kostnader för andra allmänna platser enligt 6 kap, 31 eller
32 88 las in i förevarande paragraf Bestämmelsen härom har i stället - med viss
förändring — tagits in i 85 detta kapitel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Talan om inlösen enligt 6 kap, 17 8 får väckas även om
beslutet an&lt;br&gt;
anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 6 kap 41 8 första stycket i
lagrådsremissen. För att påskynda förfarandet vid inlösen av mark för allmän
plats har -på förslag från Linköpings kommun - i 2 8 öppnats möjlighet atl i
dessa fall väcka talan om inlösen redan innan detaljplanen har vunnit laga
kraft. Bestämmelsen utgör en motsvarighet till 5 kap. 4 8 expropriationslagen,
som tillåter att talan i expropriationsmål väcks innan expropriationstill­stånd
har meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8 Talan om inlösen enligt 6 kap. 24 8 andra stycket
skall väckas inom&lt;br&gt;
tre år efter genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har ansökan gjorts om förlängning
av genomförandetiden eller har kom­munen väckt fräga om förnyelse av
genomförandetiden, skall mälel förkla­ras vilande till dess att ärendet
slulligt har avgjorts. Förlängs eller förnyas genomförandetiden, förfaller
kommunens talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket om
vilandeförklaring gäller även i fall då talan har väckts om inlösen enligt 6
kap. 24 8 första stycket och ansökan gjorts om fastighetsbildning i
överensstämmelse med fastighetsplanen. Bildas fastighet som överensstämmer med
fastighetsplanen, förfaller kom­munens talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;847&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När kommunen har väckt talan om
inlösen enligt 6 kap, 24 S första     yj kap. 3-4 §§ stycket, skall
fastighetsdomstolen omedelbart sända underrättelse om det till
faslighelsbildningsmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som bl.a. handlar om
inlösen av fastigheter som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med
detaljplanen, motsvarar 6 kap. 41 5 andra - fjärde styckena i det remitterade
lagförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första styckel föreskrivs att
talan skall väckas inom tre är efter genom­förandetidens utgång. Det kan i
detla sammanhang anmärkas att inlösen enligt 6 kap. 24 5 första styckel får
väckas utan tidsbegränsning så länge delaljplanen gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel finns föreskrifter
om atl inlösenmälet i vissa fall skall förklaras vilande. På förslag av
lagrådel (yttrandet s. 123 O har beaktats att genomförandetid inte bara kan
förlängas utan efter utgången av tiden också förnyas. Vilandeförklaring skall
sålunda ske om nägon före genom­förandetidens slut har ansökt om förlängning av
genomförandetiden eller om kommunen har väckt fråga om förnyelse av
genomförandetiden. Detta gäller mål om inlösen enligl 6 kap. 24 5 andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket - som motsvarar 47
5 andra stycket byggnadslagen -har motsvarande bestämmelser tagits in för de
fall del är fråga om inlösen enligl 6 kap. 24 8 första siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\ fjärde styckel har en
motsvarighet till 47 8 tredje stycket byggnadslagen tagils in. Bestämmelsen
stämmer i sak överens med vad som gäller f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 I fall som avses i 14 kap. 3,5,7 eller 8 8 skall talan
väckas inom två år frän det att beslutet på vilket talan grundas vann laga
kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fall som avses i 14 kap. 4 eller
6 8 skall talan väckas inom två år från det atl den åtgärd på vilken talan
grundas utfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan får dock väckas senare än som
anges i första och andra styckena, om skadan inte rimligen kunde förutses inom
angiven tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap, 13 8 i
utredningsförslaget och 14 kap, 128 andra och tredje styckena i det remitterade
lagförslaget. Forumregeln i första stycket i sistnämnda paragraf har ersatts av
hänvisningen till expro­priationslagen i 15 kap, I 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen har tagits in
bestämmelser om de tidsfrister som skall gälla för talans väckande. Den frågan
har jag avhandlat i den allmänna motive­ringen (avsnilt 18.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För huvuddelen av ersättningsfallen
skall enligt första styckel talan väckas inom två år frän det att beslutet, pä
vilket talan grundas, vann laga kraft. Med uttrycket beslut, på vilket talan
grundas, avses exempelvis i fall enligl 14 kap. 8 8 beslutet att vägra bygglov
till äleruppförande (punkl 1), att vägra rivningslov (punkl 2) eller att anta
skyddsbestämmelser (punkt 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel talas om &amp;quot;den
åtgärd på vilken talan grundas&amp;quot;. Därmed avses i fall enligt 14 kap. 4 8,
ianspråktagande! för det nya ändamålel eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1995&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1996&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;848&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändringen av markens höjdläge och. i fall enligl 14 kap. 6
5, den mätnings-      j kap 4-5 H åtgärd m, m, som har orsakat skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län
(planenhelen) har föreslagit att talan om ersättning i vissa fall skall kunna
prövas även om den inte har väckts inom den tid som anges i andra stycket.
Förslaget torde ta sikte t, ex, på den situationen att ett hinder atl riva en
fasUghet under den inledande tvåärsperioden inte förefaller innebära någon
nämnvärd belastning pä fas­tigheten, varför fastighetsägaren inte begär någon
ersättning. Senare kan­ske det visar sig att grundförhållandena är sä dåliga
all del skulle ställa sig avsevärl dyrare att rusta upp den befintliga
byggnaden i stället för atl riva och bygga nytt, 1 en sådan situation är det
enligt min mening rimligt att fasUgheisägaren har rätt atl påkalla ersättning
eller inlösen även efler tvåårsperioden enligl andra stycket. Jag ansluter mig
alltså till förslaget från länsstyrelsen. En förutsättning för att talan skall
prövas i dessa fall bör givetvis vara att det inte rimligen gick alt förutse
atl svårigheterna skulle uppkomma samt atl det är fråga om svårigheter av det
slag som jag nyss angav i mitt exempel. Tredje styckel har utformats i enlighet
härmed,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Ersättning för skada enligt 14 kap, 3-6 eller 8 8
skall bestämmas i pengar att betalas på en gång eller, om det finns särskilda
skäl, med ett vissl ärligt belopp. Ändras förhållandena, skall det årliga
beloppet omprö­vas, om kommunen, fastighetsägaren eller den som innehar
särskild rätt till fastigheten begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen begär det och del inte
är uppenbart oskäligt, skall domstolen förordna alt ersättning enligt 14 kap, 8
8 första stycket 2 eller 3 skall betalas ut först när vissa åtgärder med
byggnaden har utförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som i fräga om ersättning har
avtalats eller uppenbarligen förutsatts gälla mellan kommunen och ägaren eller
innehavare av särskild rätt till fastigheten skall gälla även mot ny ägare av
fastigheten eller ny innehavare av den särskilda rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen — som har utformats i
enlighet med lagrådets (yttrandet s. 124) förslag - motsvarar 14 kap, 11 8 i
lagrådsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första styckel motsvarar i huvudsak
22 8 andra stycket och 1168 andra stycket byggnadslagen samt 11 5 i
utredningsförslaget. Huvudregeln är att ersättning skall betalas på en gång, 1
vissa fall kan dock årliga ersättningar vara att föredra. Så kan vara fallet
dels om intrånget kan väntas bli tidsbegränsat, dels om det är svårt att pä
förhand avgöra hur stort intrånget kan förväntas bli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen
(avsnitt 18.3) har jag föreslagit att det skall finnas en rätt till omprövning
av årliga ersättningar. Första styckets andra mening har ulformals i enlighet
härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har inte någon
motsvarighet i utredningsförslaget. Bak­grunden till bestämmelsen har jag
redogjort för i den allmänna motivering­en (avsnitt 18.3). De älgärder som
skall utföras innan ersättningen betalas ut torde normalt finnas utföriigt
redovisade i det aktuella ersättningsmälet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1997&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;849&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsikten är nämligen att bestämmelsen i andra stycket
skall tillämpas i j kap 5-6 §§ första hand när fastighetsägaren begär att fä
riva sin byggnad för att ersätta den med en ny. För att kunna bedöma den skada
som uppkommer för lästighelsägaren till följd av att kommunen inte medger
rivning av byggna­den torde del mänga gånger vara nödvändigl alt jämföra
nybyggnadsalter­nativel med del ombyggnads- och upprustningsalternativ som är
möjligl inom ramen för bevarandeintressena och som framstår som realistiska, 1
sådana situationer bör det inte möta några svårigheter för domstolen alt i
förordnandet precisera vilka åtgärder som skall ulföras innan utbetalning sker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa situationer kan det
naturiigtvis inte uteslutas atl den nu föreslag­na ordningen skulle vara
olämplig. Det kan t,ex, vara fallet om det inte finns nägra realistiska
ombyggnads- eller uppmstningsallernativ. Del kan­ske enbart är fråga om all
underhälla en byggnad i befintligt skick. Därför föreslär jag atl bestämmelsen
inte skall tillämpas om det skulle framstå som uppenbart oskäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket har sin motsvarighet
i 22 5 andra stycket och 116 5 andra styckel byggnadslagen samt i 12 5
utredningsförslaget. Genom denna be­stämmelse blir en överenskommelse om
ersättning mellan kommunen och t, ex, en fastighetsägare bindande även för den
som senare förvärvar fastigheten. Alt ersättning som bestäms genom dom blir
gällande mot ny ägare behöver inte särskill utsägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket torde fä sin största
betydelse dä kommunen, redan innan l.ex. skyddsbestämmelser för en viss
kulturmiljö meddelas, träffar över­enskommelse med fastighetsägaren om
ersättning för framtida inlrång lill följd av att fastigheten inte får rivas.
Den kan också fä betydelse för de fall när s, k. K- eller Q-märkning har skett
i en stadsplan fastställd före PBL:s ikraftträdande. Genom sådan utmärkning har
det i planärendet avgjorts att byggnaderna på de berörda fastigheterna skall
bevaras, I normalfallet har vidare sädana bestämmelser tillkommit i samförstånd
mellan kommunen och fastighetsägaren. Självfallet skall någon ersättning då
inte kunna aktu­aliseras om kommunen senare l.ex, vägrar rivningslov för en
sådan bygg­nad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8 Ogillas i mål enligl 1 5 talan som har väckts av
fastighetsägaren eller den som innehar särskild rätt till fastigheten, skall
tillämpas vad i rätte­gångsbalken är föreskrivet om skyldighet att ersätta
motparten hans rätle-gängskostnad i tvistemål. Om han har haft skälig anledning
att fä sin talan prövad av domstol, kan domstolen dock efler omständigheterna
förordna atl kommunen skall ersätta honom hans rättegångskostnader eller all
var­dera parten skall bära sina kostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget
återfinns förevarande bestämmelse i 14 kap, 13 5 och omfattar även tvister om
gatukostnader. De processuella reglerna för sådana tvister har emellertid nu i
stället tagits in i 15 kap, 8 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2000&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;850&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 138 och 13958
byggnadslagen och 148 i utred-      15 kap. 6—8 §§ ningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen handlar endasi om mål
som anhängiggörs av fastighetsägare eller rättighetshavare. Om kommunen för
talan i ett inlösenmål. följer av I 5 all expropriationslagens
räitegångskostnadsregler skall tillämpas. Del innebär att kommunen som regel
skall svara för samlliga kostnader vid fastighetsdomstolen samt för egna och, om
kommunen fullföljt talan, för motpartens kostnader i högre rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första meningen i
förevarande paragraf skall vad i rättegångsbal­ken är föreskrivet om ansvar för
motpartens rättegångskostnader i tviste­mål tillämpas, om ett yrkande om
inlösen eller ersättning pä talan av fastighetsägaren eller en
rättighetsinnehavare ogillas. Del innebär i en sädan situation att denne som
regel fär svara för både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Genom
undanlagsbestämmelsen i andra meningen har domstolen emellertid möjlighet att
genom en skälighetsbe­dömning förordna att kommunen skall slä för samtliga
kostnader i målet eller att de skall kvittas. Enligt 1395 byggnadslagen gäller
denna undan­lagsregel endast beträffande mål om inträngsersättning. Den utvidgas
nu säledes till att gälla även inlösenmäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några remissinslanser har
föreslagit att bestämmelser om rättegångs­kostnader i högre rätt också skall
tas in i förevarande paragraf Med den nu föreslagna lydelsen gäller 65 i alla
inslanser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 Om den ersättning som har fastställts i ett mål om
inlösen inte har&lt;br&gt;
nedsatts pä det säll som föreskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall&lt;br&gt;
följande gälla. Om nägon som är berättigad till ersättning begär det, skall&lt;br&gt;
den väckta frågan om avslående av mark förfalla såvitt den rör hans rätt,&lt;br&gt;
under förutsättning att marken inte har tilltratts eller övergått enligt 6 kap,&lt;br&gt;
105 expropriationslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap, 14 5 i
det remitterade lagförslaget. Ett par smärre redaktionella justeringar har dock
gjorts på förslag av lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 144 5
byggnadslagen och 17 8 i utredningsför­slaget, innehåller bestämmelser för fall
då expropriationsersältningen inte har nedsatts. 1 förhållande lill 144 8
byggnadslagen har paragrafen fält en nägot annorlunda lydelse, eftersom även
annan än kommunen kan vara skyldig att betala expropriationsersätlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Tvist om ersättning för gatukostnader och kostnader
för andra all­&lt;br&gt;
männa platser enligt 6 kap. 31 eller 32 8 samt tvist om betalningsvillkor&lt;br&gt;
enligt 6 kap. 35 8 prövas av den fastighetsdomstol inom vars område&lt;br&gt;
fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mål som avses i första siycket
skall beslämmelserna i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål lillämpas.
Förlorar fastighetsägaren målet, men har han haft skälig anledning att få
tvisten prövad av domstol, kan domstolen dock efter omständigheterna förordna
att kommunen skall er­sätta honom hans rättegångskostnader eller att vardera
parten skall bära sina kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2002&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;851&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar i det remitterade
lagförslagel de processuella reg-      /j kap. 8 § lerna i 6 kap, 408 andra
stycket, 13 kap, 75 2 samt 14 kap, 95 första stycket och 13 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 gällande rält motsvaras
paragrafen av 61 5 byggnadslagen samt 137 5 andra stycket byggnadslagen och 71
5 1 mom, byggnadsstadgan såvitt avser ärenden om gatukostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens/ö/ifo stycke
föreskrivs nu en gemensam processordning för tvister om ersättning för
gatukostnader m.m, och tvister om betal­ningsvillkor. Jag har utvecklat motiven
för denna ordning i den allmänna motiveringen (avsnitt 18,5,2), I förhällande
lill nuvarande bestämmelser och lagrädsremissen innebär detta bl, a, den
ändringen att även tvister om betalningsvillkor för gatukostnadsersättning
skall prövas av fastighets­domstolen samt att de processuella reglerna i lagen
om domstolar i fastig-hetsmäl skall tillämpas i målen hos fastighetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 5 lagen om domstolar i
fastighetsmål gäller om rättegången i sådana mål i tillämpliga delar vad som är
föreskrivet om allmän domstol, i den män inte annat följer av den lagen eller
annan förtättning. Om inte någon särreglering införs, blir således bl, a.
rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader i tvistemål tillämpliga, vilket
innebär att den part som förlorar målet i allmänhet får svara för både sina
egna och motpartens rättegångskostnader. Genom undantagsregeln i andra stycket
av föreva­rande paragraf har domstolen emellertid getts möjlighet att efter en
skälig­hetsbedömning förordna att kommunen skall stå för samtliga kostnader i
målet eller att de skall kvittas, även om fastighetsägaren förlorar målet.
Jämfört med motsvarande rältegångskostnadsregd i det remitterade lag­förslaget
(14 kap. 13 5) innebär den nu föreslagna bestämmelsen för gatu­kostnadsärenden
den ändringen att den är tillämplig även i mål om betal­ningsvillkor samt i mål
om ersättning som har väckts av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den nu föreslagna processordningen
medför ocksä all kommunerna ges möjlighel att utverka betalningsfördäggande vid
fastighetsdomstolen för indrivning av förfallna fordringar på
gatukostnadsersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2003&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2004&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;852&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 kap. Bemyndiganden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yi3 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till detla kapitel, som har
tillkommit pä lagrådets initiativ, har överförts en del bestämmelser om
bemyndiganden (1 och 4 55). typgodkännande (2och 3 55) och några
legaldefinilioner (5 och 6 55), som i det remitterade lagförslagel återfinns i
1 kap. Kapitlet avslutas med en bestämmelse om tillirädesrätt (7 5), som finns
i 9kap. 8 5 i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har i sitt förslag till
lagtext (8 5) tillfogat en legaldefinition av begreppet &amp;quot;den
byggande&amp;quot;, som lagrådet genomgående har använt i stället för
lagrädsremissens uttryck &amp;quot;byggherren&amp;quot;. Med &amp;quot;den byggande&amp;quot;
avser lagrådet den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-,
rivnings- eller markarbeten. Jag har valt att i lagtexten vidhålla det mer
invanda begreppet &amp;quot;byggherren&amp;quot;, eftersom det - till skillnad från
&amp;quot;den byggande&amp;quot; - inte kan missförstås (9 kap. 1 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får med­dela de föreskrifter om krav på byggnader m. m. som utöver
bestämmel­serna i 3 kap. behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2, för en lämplig utformning av
byggnader och andra anläggningar eller&lt;br&gt;
anordningar samt tomter och allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får, utom i fråga om 3 kap, 7 8, i enskilda fall medge
undantag frän bestämmelserna i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen motsvarar 1 kap. 10 5 i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 överensstämmelse med vad jag har
föreslagit i den allmänna motive­ringen (avsnitt 5.3.2) har i första stycket
tagils in beslämmelser med bemyndigande för regeringen eller, efler regeringens
bestämmande, under­ordnad myndighet alt i vissa avseenden meddela föreskrifter
till 3 kap. Beträffande motiven för detta bemyndigande hänvisar jag Ull den
allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan utan särskilt
bemyndigande - med vissa begränsningar - i förordning besluta dels föreskrifter
om verkställighet av lag, dels föreskrifter i sädana ämnen där regeringsformen
inte primärt förbehåller riksdagen beslutanderätten. 1 fräga om föreskrifter av
rent verkställande karaktär bör inriktningen vara den att regeringen i största
möjliga utsträck­ning delegerar denna befogenhet till underordnad myndighet. 1
överens­stämmelse med vad som har framhållits i motiven till regeringsformen
(prop. 1973:90 s. 321) bör emellertid regeringen därvid överiåta endast en del
av sin normgivningskompetens. Beträffande omfattningen av och de närmare
formerna för denna delegation avser jag att i annat sammanhang återkomma till
regeringen med förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen har pä lagrådeis förslag (yttrandet s. 30)
utformats sä att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2005&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2006&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;853&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den bättre ger uttryck för vad jag uttalat i den allmänna
motiveringen om yg kap. 1-2 §§ avsikten med bestämmelsen, nämligen att
regeringen - eller myndighet som regeringen bestämmer - skall få bemyndigande
att meddela materiel­la föreskrifter, varigenom bestämmelserna i 3 kap. PBL
fylls ul med något väsentligl nytt. Bl. a. genom orden &amp;quot;föreskrifter om
krav på byggnader m. m,&amp;quot; - en formulering som anknyter till rubriken till
3 kap, - klargörs att del enbart är fråga om föreskrifter som hänför sig till
nämnda kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter som utfärdas enligt
denna paragraf är vad man brukar benämna föreskrifter till allmän efterrättelse
eller normgivningsbeslut, En­ligl gällande ordning får sådana beslul av en
myndighet överklagas Ull regeringen, om inte något annat framgår av särskilda
föreskrifter (se t. ex. prop. 1976/77: 123 s. 351, prop. 1976/77: 149 s, 376ff
och KU 1979/80:50 s. 111). Det saknas enligl min mening anledning alt föreslå
något fullföljds­förbud i fråga om dessa föreskrifter. Inga särskilda regler
har därför tagits in i PBL i fräga om detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 11 kap. 12 5 regeringsformen
fär regeringen medge undantag frän föreskrift i förordning eller från
beslämmelse som har meddelals med slöd av beslut av regeringen, om inte annat
följer av lag eller beslut om utgifts­anslag. Från föreskrift i lag eller från
bestämmelse som grundar sig pä riksdagsbeslut kan regeringen meddela undantag,
endast om bemyndi­gande därtill har lämnats av riksdagen (prop. 1973:90 s.
409-41&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1). &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra stycket har därför tagils
in föreskrifter om rätt för regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att i enskilda fall medge undanlag frän bestämmelserna i 3 kap. Som
jag har framhållit i den allmänna motive­ringen (avsnitten 11.1.2 och 11.2.1)
anser jag det angeläget att kraven på tillgänglighet i fortsättningen får ett
större genomslag än vad hittills har varil fallet. Av den anledningen får
enligt andra stycket undantag inte medges frän bestämmelserna i 3 kap. 7 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av atl byggbestämmelserna
i PBL får en allmänt hållen utform­ning, lorde emellertid avsteg från lagens
bestämmelser inie behövas i någon slörre utsträckning. Som jag tog upp i den
allmänna motiveringen (avsnitt 5.3.3) omfattar regeringens uppdrag till
planverket atl utarbeta föreskrifter till bl. a. 3 kap.. Dessa föreskrifter som
kommer att styra byggandet bör så långt möjligt uttryckas som funktionskrav. En
sådan utformning kommer troligen att leda till atl inte heller undantag från
föreskrifterna skall behövas i någon större utsträckning. Som exempel pä fall
då avsteg kan behöva göras kan jag nämna experimenlbyggande. Avsteg kan också
aktualiseras i samband med typgodkännandeverksam­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8 Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag av
material, konstruk­tioner eller anordningar får användas i byggnader eller
andra anläggningar (frivilligt typgodkännande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2007&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2008&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;854&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det behövs till skydd för liv,
personlig säkerhet eller hälsa, fär     75 kap. 2 § regeringen föreskriva atl
materia) eller annal som anges i första siycket fär användas i byggnader eller
andra anläggningar endast efter godkännande (obligatoriskt typgodkännande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:56.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid meddelande av typgodkännande
får bestämmas atl fortlöpande kon­troll skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap, 14 8 i
utredningsförslaget och I kap. 115 första och andra styckena i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 76 5 3 mom, byggnadsstadgiin
föreskrivs att statens planverk efler ansökan prövar frågor om typgodkännande
av konstruktionen eller utfö­randel i övrigt av byggnader och andra anordningar
som avses i byggnads­stadgan. Det är alltså fräga om ett frivilligt
typgodkännande. Utredningen har föreslagit bestämmelser med innebörden att
regeringen eller den myn­dighet regeringen bestämmer skall kunna ställa krav pä
typgodkännande för vissa slag av konstruktioner, produkter eller metoder, dvs.
ett obligato­riskt typgodkännande. Utredningsförslaget är inte avsetl all
innebära nä­gon ändring av nuvarande möjligheter för tillverkare m,fl, alt pä
frivillig väg fä typgodkännanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har i huvudsak
inte haft några invändningar mot en fortsatt utveckling av det nuvarande
systemet med frivilligt typgodkän­nande för vissa slag av produkter m, m.
Enligt min uppfattning bör givetvis möjligheterna till frivilligt
typgodkännande finnas kvar, 1 lagrädsremissen intog jag den ståndpunkten att
detta förfarande inte behövde regleras i lagen. Lagrådet har emellertid hävdat
motsatt uppfattning (yttrandet s, 30) bl,a, pä grund av att bestämmelsen i
8kap, 28 5 andra stycket i lagrådsre­missen (8 kap, 29 5 andra stycket i det nu
föreliggande förslaget) om att byggnadsnämnden skall godta typgodkända material
m,m, avser såväl material som lypgodkänts i obligatorisk ordning som material
typgodkänt på frivillig väg. Jag biträder lagrådets åsikt att del därtor år
lämpligt att i lagen reglera det frivilliga typgodkännandet. Bestämmelserna
härom har tagits in i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En del remissinstanser är tveksamma
till förslaget alt införa möjlighet att ställa krav på obligatoriskt
typgodkännande. De pekar bl, a, på risken för tekniska handelshinder, hinder i
den tekniska utvecklingen och atl tillver­kare med små resurser kan hamna i ett
oförmånligt konkurrensläge. Ett krav på obligatoriskt typgodkännande bör enligt
dessa remissinstanser därför inte införas, såvida det inte bedöms vara verkligt
nödvändigt, t, ex, för alt tillgodose säkerhetsintressen som inte kan
kontrolleras på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan i stort insiämma med dessa remissinstanser. I
förhällande lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2010&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;855&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningsförslaget
(I4kap. 145) har därför möjligheterna enligt andra idkap 2-4 §§ stycket alt
ställa krav på obligatoriskt typgodkännande begränsats till situationer där
detta är motiverat till skydd för allvariiga hälso- och säker­hetsrisker.
Vidare är det endast regeringen - och inte underordnad myn­dighet - som får
besluta att obligatoriskt typgodkännande skall krävas. Avsikten är alltså att
andra stycket skall lillämpas med slor försiktighet och endast i verkligt
angelägna fall som annars skulle vara svåra atl kontrollera på ett betryggande
sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom hittills bör typgodkännande av produkter
kunna förenas med krav på kontroll under tillverkningen i fabriken, eller
kontroll av de färdiga produkterna. En bestämmelse om detta har tagits in i
tredje styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8
Typgodkännande som avses i 2 5 meddelas av den myndighet som&lt;br&gt;
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för typgodkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar delvis I kap, 11 8 i det
remitterade lagförslaget. På förslag av lagrådet (s,300 har bestämmelserna om
bemyndigande fått bilda en egen paragraf Bemyndigandet i andra stycket avser
avgifter för säväl obligatoriska som frivilliga avgifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8
Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhål­&lt;br&gt;
landen som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit&lt;br&gt;
sig, får regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter&lt;br&gt;
som är av belydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig&lt;br&gt;
byggnadsverksamhet i övrigt skall kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap, 12 8 i det remitterade
lagförslaget men har pä förslag av lagrådet (yttrandet s, 31) flyttats till
16kap, och delvis omfor­mulerats. Bestämmelsen utgör ett sådant bemyndigande
som enligl 13 kap. 68 regeringsformen är en förutsättning för atl regeringen
skall kunna utfärda föreskrifter med avvikelse frän lagen under krig eller
liknande förhållanden. Syftet med sådana föreskrifter skall främst vara att
bygg­nadsverksamhet som är av betydelse för totalförsvaret i möjligaste mån
skall underlättas under krig och vid krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel (yttrandet s.31) har påpekat att ell
normgivningsbemyndi-gande inte kan ha formen av en generalfullmakt för
regeringen att handla mol eller upphäva gällande lag ulan atl det enligt 13
kap. 6 8 första stycket regeringsformen skall avse ett &amp;quot;visst ämne&amp;quot;.
Lagrådet har därför föresla­git alt bemyndigandet begränsas till det i
lagrådsremissen angivna syftet, nämligen att under krig och krigsfara
underlätta byggnadsverksamhet som är av betydelse för totalförsvaret. Till
skillnad mot vad jag anförde i lagrådsremissen (s.361) anser jag emellertid att
möjligheter även måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2012&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;856&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finnas all ge föreskrifter som l.ex. i ett
uppbyggnadsskede efter ett krig      .       _&amp;lt; rr underlättar även annan
nödvändig byggnadsverksamhet, t, ex, uppförande av bostäder. Paragrafen har av
detla skäl getts en i förhällande till lagrådets förslag nägot vidare
omfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel har vidare anmärkt att ell
bemyndigande enligl 13 kap, 6 5 regeringsformen inte fär utnyttjas förrän någon
av de i lagrummet angivna krissituationerna föreligger. Jag har ingen erinran
mot lagrådels uttalande i del hänseendet men vill tillägga all regeringen
givetvis kan utfärda nödvän­diga föreskrifter redan under fredstid men göra
tillämpningen av dem beroende av ett särskilt beslut av regeringen som får
fallas försl när krissituationen föreligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, skall vad
som i denna lag är föreskrivet om fastighetsägaren eller fasligheten tillämpas
pä tomträtts-havaren eller tomträtten, dock att tomträttshavare ej är skyldig
att bekosta anläggande av gator och andra allmänna plalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 74 5
byggnadsstadgan, 15 5 tredje stycket päföljds­lagen, 1 kap, 4 5 tredje stycket
i utredningsförslaget och 1 kap, 95 första stycket i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser
för sädana fall dä en fastighet är upplåten med tomträtt och innebär bl. a. att
PBL:s föreskrifter om fastig­hetsägare i princip skall tillämpas på
tomträtlshavaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det remitterade lagförslaget innehåller
inget undantag i fräga om skyl­digheten att betala ersättning för gatukostnader
m.m. Detta har föranlett lagrådel lill följande anmärkning (yttrandet s, 290:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Säsom lagregeln är formulerad i
remissen medför den som departe­mentschefen anför i specialmotiveringen att
bestämmelserna om skyldig­het atl betala ersättning för gatukostnader blir
tillämpliga i full uisträckning även pä tomträttshavare. Delta skulle innebära
en ändring i förhållande till gällande rält. Enligt byggnadslagen skall
nämligen gatukostnader betalas av fastighetsägaren (se 56, 57 och 60 SS
byggnadslagen), 1 byggnadslagen finns ingen bestämmelse som jämställer
tomträttshavare med fastighets­ägare. Att så ej är avsett framgår ocksä
motsättningsvis av 153 5 byggnads­lagen (jfr däremot 74 5 byggnadsstadgan).
Gatukostnader för fastigheter upplåtna med tomträtt erläggs alltså f n. av
tomträttsupplåtaren/fastighels-ägaren. Kostnaden är en exploateringskostnad och
beaktas när tomträtts-avgälden bestäms (se SOU 1980:49 s.1140. Departementschefens
nyss­nämnda uttalande låter sig emellertid inte förena med vad han anfört i den
allmänna motiveringen (s. I62f och 339) om att gatukostnadsreglerna i PBL avses
stämma överens med de nu gällande i byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä de skäl som lagrådet har anfört
har i lagtexten som ett undanlag frän tomträttshavares likställdhet med
fastighetsägare angetts alt en tomträtts­havare inte är skyldig att bekosta
anläggande av gator och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär att bestämmelserna om påföljder och
förelägganden i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2014&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;857&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lOkap, blir tillämpliga i full utsträckning även pä
tomträttshavare. Vidare     yg kap. 5-6 §§ fär tomträttshavare pä grund av
första styckel samma möjligheter som fastighetsägare atl enligl 6 kap. 3 5 3
begära att faslighelsplan upprättas och att påkalla inlösen i vissa fall
(14kap.  15), Tomträtlshavaren blir även berättigad till ersättning under de
förutsättningar som gäller enligl 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär emellertid inte
atl tomträttshavare alltid träder i fastighetsägarens ställe. Om t. ex, staten
är fastighetsägare, kan slalen och tomträtlshavaren oberoende av varandra
begära inlösen av fastigheten resp, tomträtten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är det emellertid fråga om l.ex,
ett svartbygge lär - som lagrådel påpekar (yttrandet s, 29) - påföljder och
ingripanden enligl 10 kap, bara kunna riktas mot tomträtlshavaren. Regeln fär
alltså alll efter omständig­heterna tillämpas antingen så att vad som stadgas
om fastighetsägare i stället skall avse tomträttshavare eller sä att vad som
sägs om fastighets­ägare också skall gälla tomträttshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 5 Den som innehar egendom under ständig besittningsrätt
eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan
att äganderätten tillkommer någon skall vid tillämpning av denna lag anses som
egendomens ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar närmast 15
kap, 29 5 i utredningsförslaget, som dock inte omfattar fall dä någon innehar
egendom med ständig besittnings­rätt eller fideikommissrätt. Enligt min mening
boren sädan beslämmelse. som i dag finns i punkl 6 av övergångsbestämmelserna
till päföljdslagen, finnas med i PBL, Bestämmelsen bör emellertid gälla inte
bara vid tillämp­ning av 10 kap, - som ersätter påföljdslagen - utan också vid
Ullämpning av övriga kapitel i PBL, Motsvarigheten till 6 8 i gällande rätt när
det gäller teslamentoriskl förordnande är 31 5 päföljdslagen. Paragrafens
motsvarig­het i del remitterade lagförslaget är I kap, 9 5 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med ständig besittningsrätt åsyftas
både sädan besittningsrätt som enligt lag är att hänföra lill fast egendom
enligt 105 lagen om införande av jordabalken och annan ständig besittningsrätt,
bl, a, stadgad åborätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eftersom instituten ständig
besittningsrätt och fideikommissråtl är un­der avveckling, brukar reglering
angående dessa vanliglvis ske i form av övergångsbestämmelser. För både
enskilda och tillämpande myndigheter måsle det emellertid underlätta om alla
bestämmelser, som innebär att rättighetshavare skall jämställas med ägare,
samlas i ett kapitel. En be­stämmelse om innehavare av ständig besittningsrätt
och fideikommissrätt har därför arbetats in i paragrafen. Del innebär atl jag i
denna del inte är beredd atl följa lagrådets förslag (yttrandet s, 29), som
innebär att bestäm­melsen bör tas in i 17 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 lagtexten behöver - som även
lagrådet har funnit (yttrandet s, 29) -inte särskilt anges att den som
förvaltar naturreservat (3 5 anläggningsla­gen) skall anses som
fastighetsägare. Inte heller behöver innehav av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2015&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2016&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;858&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slröäng i enlighet med beslul vid allmän avvittring (10 5
fastighetsbildnings-      yc r      _j ,,„ lagens promulgationslag)
uppmärksammas i detta sammanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 8 För atl fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
byggnadsnämnd och länsstyrelse samt den som på deras uppdrag utför arbetet rätt
all fä tillträde till fastigheter, byggnader och andra anläggningar samt att
där vidta de åtgärder som behövs för arbetets fullgörande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rält som avses i första stycket
tillkommer även den som i annal fall än som där avses utför kartläggning för
samhällets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Polismyndigheterna skall lämna det biträde som behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf ges bestämmelser
om rätt att få tillträde lill fastigheter, byggnader och andra anläggningar för
den som skall utföra arbete med kontroll och tillsyn eller med kartläggning för
samhällets behov m,m. Eftersom bestämmelsema avser även andra arbeten än sådana
som avses i 9 kap, har de - som lagrådet har föreslagit (yttrandet s, 102) -
flyttats från 9 kap, 8 5 i det remitterade lagförslaget lill förevarande
paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 del remitterade lagförslaget
anges i detalj för vilka arbeten räll till tillträde föreligger. Enligt
lagrådets mening (yttrandet, s, 102) räcker del med att i lagen slås fast atl
byggnadsnämnd och länsstyrelse samt den som arbetar på deras uppdrag har rätt
till tillträde för all fullgöra sina uppgifter enligt PBL och vidta de åtgärder
som behövs. Jag har ingen erinran mot detta, varför lagtexten har korlats ned i
enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att tilllrädesrätten skall få
någon praktisk belydelse och mening måste den i de flesta fall kombineras med
rätt för myndigheten, uppdrags­tagaren eller medhjälparen att vidla vissa
tillfälliga åtgärder pä fastigheten eller anläggningen, l, ex, att sätta ut
signaler, pålar o, d. Det ligger i sakens natur alt gränsmarkeringar och andra
liknande fastighetsavgränsningar inte är tillfälliga utan finns kvar sä länge
fastigheten beslår, 1 första styckel har därför föreskrivits att den som har
tillträdesrätt får vidta de åtgärder som behövs för arbetets fullgörande, I
detta ligger bl, a, en rätt att sätta upp märken och signaler, göra geotekniska
och andra undersökningar och mätningar samt att ta prover.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande den i andra stycket
föreskrivna tillträdesrätten (9 kap. 8 5 första stycket 3 i del remitterade
lagförslaget) har lagrådet anfört följande (yttrandet s. 1020:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rält att få tillträde har enligt
första stycket punkt 3 bl. a. de som skall utföra kartläggning för samhällets
behov. Det kan ifrågasättas om bestäm­melsen har sin plats i PBL. Emellertid är
det svårt att finna ett annat lagstiftningsomräde där den bättre hör hemma.
Eftersom kartläggning är av grundläggande betydelse för all planläggning och
byggnadsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2017&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2018&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;859&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får
det godtas alt bestämmelsen las in i PBL, Av specialmotiveringen /g kap. 7 § framgår
att lantmäteriverkets behov av tillträdesrätl för den allmänna kartläggningen
tillgodoses genom bestämmelsen. Annan verksamhet som ocksä torde kunna utövas
med stöd av bestämmelsen är sjöfartsverkets produktion av sjökort och den
kartläggning som bedrivs av Sveriges geolo­giska undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
instämmer i vad lagrådet sålunda har anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om tillträdesrätl skulle vägras, kan biträde av
polismyndigheten påkal­las med stöd av tredje siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att sädan verksamhet som avses i
denna paragraf skall utövas på etl sådant sätt atl den medför minsta möjliga
olägenhet för fastighetsägaren och andra berörda personer. Åtgärder som kan
medföra skador eller som görs utan ägarens samtycke skall i största möjliga ut­sträckning
undvikas. I princip skall tillträde ske under samverkan av ägaren eller
brukaren till fastigheten eller anläggningen. Del skall med en förutseende
planering inte behöva vålla några problem för tillsynsmyn­digheten eller andra
berörda. Om ägaren eller brukaren motsätter sig tillträde, har myndigheten
eller befattningshavaren ändå rätt att bereda sig tillträde till fasligheten
eller anläggningen. Denna rätt bör givetvis utnyttjas mycket restriktivt.
Största möjliga hänsyn skall las till ägaren, brukaren och andra som kan vara
berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om ersättning för skada som uppkommer
genom de åtgär­der som avses i 7 5 finns i 14kap. 68.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2020&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;860&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
kap. Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17 kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade lagförslaget togs
övergångsbestämmelserna in i 15 kap. På grund av att två nya kapitel har
införts i lagen återfinns övergångsbe­stämmelserna nu i 17kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill inledningsvis återge följande uttalande av
lagrådel (yttran­dets, 129 0 angående principerna för övergängsregleringen,
vilket jag helt ställer mig bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt en allmänt erkänd grundsats bör processuella
bestämmelser i ny lagstiftning i princip tillämpas omedelbart efter
ikraftlrädandet, även om de bakomliggande förhållandena härrör från tiden
dessförinnan. Däremot anses att nya bestämmelser av materiell innebörd som
regel bör tillämpas endast i fräga om förhållanden som inträtt efter den nya
lagstiftningens ikraftträdande. En annan sak är all det ibland kan vara
tveksamt om en bestämmelse bör hänföras till der ena eller andra kategorin. De
nu antydda principerna torde bära upp de föreslagna övergångsbestämmelserna
även om detta ej kommit till så tydligt uttryck i departementschefens
anförande. Av dessa principer följer l.ex. atl det inte är erforderligt att i
övergångs­bestämmelser ange att nya processuella beslämmelser skall tillämpas
ge­nast efter ikraftlrädandet. Som regel lorde endast avsteg från principerna
behöva direkt anges i lagtexten. Självfallet är det emellertid ofta en fördel
att ge tämligen detaljerade beslämmelser också när vad som föresläs
överensstämmer med de nämnda principerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då det gäller beslut träffade med stöd av sedermera
upphävd lag lorde man inte kunna ange någon allmängiltig princip för
rättsverkan av sådana beslut efter det alt ny lag har trätt i kraft.
Förhållandena är alltför mång­skiftande härför. Gynnande beslut torde
emellertid som regel bestå. Ett exempel härpå är i nu aktuell lagstiftning
byggnadslov, 1 betydande ut­sträckning är det emellertid erforderiigt att
reglera äldre besluts rättsver­kan i promulgationsbestämmelser, I detta kapitel
finns således elt avsnitt med regler om giltigheten av gällande planinslilui
(3-12 88).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En anmärkning kan enligt lagrådets uppfattning
riktas mot flera av de föreslagna övergångsbestämmelserna. I åtskilliga fall
framgår det nämligen inte om sladgandena avser materiella bestämmelser,
processuella bestäm­melser eller bestämmelser av båda slagen. Lagrådet har sökt
komma till rätta härmed genom att då sammanhanget eller ordalydelsen så ansetts
kräva förtydliga lagtexten genom att använda uttryck som &amp;quot;prövning i
sak&amp;quot; och &amp;quot;förfarandet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§   Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs, med de begränsningar som
följer av detta kapitel, byggnadslagen (1947: 385), byggnadssladgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m. och lagen
(1976: 296) om kriskoppling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I överensstämmelse med vad jag har föreslagit i den
allmänna motive­ringen (avsnitt 19.1) föreskrivs i 1 Satt PBL skall träda i
kraft den Ijanuari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1987. 1 nndrn stvrket anpes de laiar som skall imnh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra virl ikrafttr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hanrlpt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2021&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;861&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del gäller till atl börja med byggnadslagen och
byggnadssladgan samt     17 kap. /-? .fs*'' lagen om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande m.m., vars bestämmelser har förts över till 10 kap, PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser som i dag finns i
kriskopplingslagen bör som jag Udigare har anfört (avsnill 11,4) kunna inordnas
bland kraven på god energihushållning för byggnader, Lagen bör därför upphöra
all gälla vid PBL:s införande. Några särskilda övergångsbestämmelser med
anledning härav behövs inte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 8    Varje kommun skall före den I januari 1990 ha
antagit en översikts­&lt;br&gt;
plan enligt 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som redaktionellt har
utformats enligt lagrådels förslag, motsvarar 21 kap, 2 5 i utredningsförslaget
och 15 kap. 25 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har föreslagit i den
allmänna motiveringen (avsnilt 19.5.1) skall kravet i Ikap. 3§ att det skall
finnas en översiktsplan som omfattar hela kommunens område vara uppfyllt före
den I januari 1990. Nägon möjlighet för kommunen att fä den tiden förlängd
finns inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen måsle för alt bli
gällande antas efter PBL:s ikraftträ­dande. Däremot är del inget som hindrar
att arbetet med att upprätta den sker dessförinnan. En förutsättning är dock
att detta sker under de former som föreskrivs i 4kap. PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generalplaner m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8   Generalplaner skall i den mån de är fastställda
gälla som områdesbe­&lt;br&gt;
stämmelser enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen
enligt 228 byggnadslagen (1947:385) skall, i andra fall än som avses i 15 8
andra stycket detta kapitel, väckas före utgången av år 1987. 1 sådana mål
skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser lillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stomplaner skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet.
Beslut enligt 3 8 lagen (0000:000) om försöksverksamhet med förenklade regler
om byggnadslov m. m. i vissa kommuner skall gälla som områdes­bestämmelser
enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 kap. 3 5 i
utredningens förslag och 15 kap. 3 5 i del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl/ö«/ö styckel skall
generalplaner som har fastställts före PBL:s ikraftträdande därefter ha samma
rättsverkningar som områdesbestäm­melser. Detta innebär bl. a. atl alla
planbestämmelser kommer alt fortsätta atl gälla, även om de rör frågor som inte
kan regleras med områdesbestäm­melser. Däremot kommer den lösenrätt och de
övriga rättsverkningar som planen f n. har enligt 18, 18a, 19 och 2055
byggnadslagen att upphöra vid ikraftträdandet, om rätten inte har utnyttjats.
Förbud enligt 17 5 första stycket byggnadslagen mot schaktning, fyllning,
trädfällning m. m. inom fastställd generalplan skall dock fortsätta att gälla
under tre år efter PBL:s ikraftträdande. Det framgår av 15 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2022&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;862&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En generalpkui kan fastställas i
sin helhel eller endasi i vissa hänseen-     17 kap 3-4 §§ den. Pä lagrådels
förslag (yttrandet s. 130) har paragrafen utformats sä att det framgår
tydligare att planen skall gälla som områdesbestämmelser endast i de hänseenden
som fast:5lällelse har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För all ge fastighetsägare
möjlighet all fä kompensation för skador, som redan uppkommit på grund av
generalplaner, har i andra slyckei införts bestämmelser som ger
fastighetsägaren rätt att under en övergångstid föra talan om ersättning eller
inlösen enligl 22 S byggnadslagen. På förslag av lagrådel (yttrandet s. 130)
har genom orden &amp;quot;prövningen i sak&amp;quot; klargjorts att det är de äldre
materiella bestämmelserna som åsyftas. 1 fråga om processen gäller PBL:s
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna motiveringen
(avsnitt 19,2.2) föreslagit att stom­planer skall upphöra att gälla, Pä
lagrådets förslag har en uttrycklig be­stämmelse om detta tagits in i tredje
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fjärde stycket har tillkommit efter
det att lagrådsremissen beslutades med anledning av att regeringen i prop,
1984/85:207 om försöksverksam-hel med förenklade regler om byggnadslov m, m, i
vissa kommuner har föreslagit atl de s,k, försökskommunerna bl. a. skall för
omräden utan stads- eller byggnadsplan kunna besluta att byggnadslov inte skall
krävas för uppförande av komplementbyggnader, mindre till- och påbyggnader m.m.
För sådana beslut - som för alt bli gällande skall fastställas av länsstyrelsen
- har föreskrivits ett förfarande som i allt väsentligt stämmer överens med det
som gäller för generalplan. Beslulen gäller till dess atl de upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besluten är avsedda att motsvara
områdesbestämmelser enligt PBL. I likhet med fastställda generalplaner bör de
därför efter PBL:s ikraftträ­dande gälla som områdesbestämmelser. En
bestämmelse om detta har tagits in i fjärde siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 8 Stadsplaner och byggnadsf)laner enligt byggnadslagen
(1947: 385) el­ler stadsplanelagen (1931: 142), sådana äldre planer och
beslämmelser som anges i 79 och 83 85 sistnämnda lag samt avstyckningsplaner,
till den del de inte omfattas av förordnande enligt 168 8 byggnadslagen, skall
gälla som detaljplan enligt denna lag. Avstyckningsplaner, till den del de
omfattas av förordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid
ikraftlrädan­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om stadsplaner och
byggnadsplaner, som har fastställts efter utgången av år 1978, skall
genomförandeliden enligt 5 kap. 5 8 vara tio är räknat från den dag då beslutet
alt fastställa planen vann laga kraft. I fråga om övriga planer och
bestämmdiser som avses i första stycket skall genom­förandetiden anses ha gått
ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 kap. 48 i utredningsförslaget och
15kap. 48 i det remitterade lagförslaget. Pä lagrådels förslag (yttrandet s.
131) har första stycket getts en i förhål-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2024&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;863&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lande
till det remitterade förslaget ändrad formulering i avsikt att tydligare jy kap
4 § ange att bestämmelsen avser dels stadsplaner och byggnadsplaner enligt
säväl byggnadslagen som 1931 års stadsplanelag och dels äldre planer och
bestämmelser som på grund av sladgandena i 79 och 83 55 stadsplanelagen
jämförda med 159 5 andra styckel byggnadslagen omfattas av
övergängs-bestämmelserna till den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stadgandet i första styckel innebär alltså atl
stadsplaner och byggnads-planer enligt byggnadslagen samt äldre planer, som i
dag är jämställda med stads- eller byggnadsplaner, med ett undantag skall gälla
som delaljplaner enligt PBL. Undantaget, som framgår av sista meningen i första
stycket, gäller avstyckningsplaner vilka, till den del de omfallas av
förordnanden enligl 168 5 byggnad slagen, skall upphöra att gälla vid
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De planer som skall gälla som detaljplaner enligt
PBL är således stads-och byggnadsplaner som har fastställts enligl
byggnadslagen och stads­planelagen, av ålder bestående stadsplaner, stadsplaner
fastställda före den Ijanuari 1908 eller därefter enligt bestämmelserna i Ikap.
28 lagen (1917:269) om fastighetsbildning i stad, ursprungliga lydelsen eller
motsva­rande äldre stadgande, s. k. bondplaner, dvs. stadsplaner som har fast­ställts
enligt bestämmelserna i 1 kap. 42 8 sistnämnda lag eller molsvarande äldre
bestämmelser samt avstyckningsplaner utan 168 8-förordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med detaljplaner skall dessutom jämställas sådana
särskilda beslämmel­ser avseende användningssättet för byggnadskvarter som
jämlikt 1 kap. 2 eller 42 8 lagen om fastighetsbildning i stad har meddelats
för vissa områ­den inom stads- eller bondplaner. Dessa bestämmelser jämställdes
enligt övergångsbestämmelserna (79 och 83 85) till stadsplanelagen med stads­plan
resp. byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om detaljplan i PBL blir därmed -
med de undantag som anges i detta kapitel - tillämpliga pä dessa planer.
Sålunda skall t. ex, bestämmelserna om kommunens rätt atl lösa viss mark enligt
6kap. gälla, 1 fråga om skyldigheten för kommunen att lösa mark för annat än
enskilt bebyggande skall dock äldre bestämmelser gälla under en övergångstid (5
5), Enligt 24 5 skall vidare äldre bestämmelser i vissa fall gälla i fråga om
skyldigheten för fastighetsägare att betala ersättning för gatukostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser har föreslagit att s,k. K-
och Q-bestämmelser, dvs, skyddsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse, i da­gens stadsplaner skall gälla som skyddsbestämmelser enligt
PBL, Jag har Udigare (avsnitt 11,2,2) föreslagit att kulturhistoriska värden
skall kunna hävdas utan att sädana skyddsbestämmelser har utfärdats. Det
innebär att dagens K- och Q-märkningar får en viss tyngd i lovärenden utan
någon formell övergångsregel. Jag hänvisar också till vad jag anförde i ersätt­ningsfrågan
i specialmotiveringen till 15 kap, 5 5 tredje siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är i dag inte ovanligt atl åtgärder efter
dispens har medgetts i strid mot beslämmelser t, ex, i en stadsplan. När en
sådan plan nu skall gälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2025&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2026&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;864&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som detaljplan enligt PBL. kan del ifrågasättas om planen
därvid skall      17 kap. 4-5 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anses ändrad i enlighel med dispensen eller ej. Del skulle
emellertid bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svårt att överblicka konsekvenserna vid olika typer av dispenser,
om en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sädan generell bestämmelse införs. En lämpligare lösning
är enligt min&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mening att behovel av planändring övervägs när frågan
aktualiseras, t, ex,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genom en bygglovsansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om dispens tidigare har getts för
etl helt annat ändamål än vad planen utvisar, kan del innebära all planen mäsle
ändras för all lov skall kunna lämnas till åtgärder som är förenliga med det
nya ändamålet men som inte siär i överensstämmelse med planen. Jag vill dock
erinra om att bygglov till bl, a, sädana inre ändringar som anges i 8 kap, 1 8
4 och 5 får lämnas, trots atl byggnaden används pä ett sätl som strider mot
planen (se 8 kap, 11 5 Iredje stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 överensstämmelse med vad jag har
föreslagil i den allmänna moUve­ringen (avsnitt 19,3,3) har i andra styckel
föreskrivits att stads- eller byggnadsplaner fastställda efter utgången av år
1978 skall ha en genomfö­randetid av lio år. Om en plan t, ex, har fastställts
under år 1979 löper genomförandetiden således ut under år 1989, Med uttrycket
fastställd avses att fastslällelsebeslutet har vunnit laga kraft. PBL:s
beslämmelser om planer med genomförandelid kommer hell all bli tillämpliga på
dessa. Del innebär bl, a. alt kommunen utan fastighetsägarens samtycke får
ändra eller upphäva planen endasi om det är nödvändigt på grund av nya förhål­landen
av slor allmän vikl, vilka inte inte kunnat förutses vid planläggning­en (5
kap, 115 första stycket), 1 sådana fall är fastighetsägaren enligt 14 kap, 5 5
berättigad till ersättning för skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De planer som inte får nägon
genomförandelid jämställs med PBL-planer där genomförandetiden har gäll ut. De
skall alltså fortsätta atl gälla men får enligt 5 kap, 11 5 andra siycket
ändras eller upphävas utan atl Udigare medgivna byggrätter beaktas. Bortsett
från de fall som avses i 8 5 detta kapitel är någon ersältningsrätt inte knuten
till dessa fall. För tydlig­hetens skull skall påpekas att nägon rätt för
fastighetsägaren att få genom­förandetiden förlängd enligt 5 kap, 14 5 andra
stycket inte finns beträffande dessa planer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 8 Under liden till utgången av är 1990 gäller inte
bestämmelserna i 14 kap, 1 8 inom områden som omfattas av stadsplan. Under
denna lid skall i stället 48 5 första och tredje styckena byggnadslagen (1947:
385) tillämpas. Bestämmelserna i 6 kap, 24 5 andra stycket gäller inte i fråga
om sådana planer för vilka genomförandetiden enligl 4 5 andra styckel skall
anses ha gäll ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 15kap, 65 i
det remitterade lagförslaget men sak­nar motsvarighet i utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2028&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;865&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;/j kap. 5 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 14 kap, 1 5 första stycket är kommunen
skyldig att lösa kvarters­mark som enligl en detaljplan skall användas, för
annat än enskilt bebyg­gande samt mark för gator och sådana andra allmänna
platser för vilka kommunen är huvudman. Bestämmelserna, som alltså är
ovillkoriiga, mot­svaras i dag av 488 första siycket byggnadslagen.
Inlösenskyldigheten enligt 48 8 byggnadslagen är emellertid begränsad till de
fall då markägaren till följd av planen endast kan använda marken pä ett sätt
som står i uppenbart missförållande till dess tidigare värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen till att i PBL föreskriva en villkorslös
inlösenskyldighet har jag redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt
18.2.1). 1 första styckel har föreskrivits, alt äldre beslämmelser skall gälla
under en övergångstid av fyra år beträffande stadsplaner. Därefter skall 14
kap. 1 8 PBL tillämpas även för dessa äldre planer. Det bör framhållas att, om
planerna ändras med slöd av bestämmelserna i 5kap. om detaljplan, detta medför
att 14 kap. 1 8 blir tillämplig på planerna i de ändrade delarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i första styckel motiveras enligt
lagrådsremissen av alt en mjukare övergäng till den föreslagna ovillkorliga
inlösenskyldigheten i 14 kap I 8 skall åstadkommas. Lagrådel har föreslagit att
bestämmelsen utgår, eftersom fördelarna av förslaget inte har närmare belysts
och någon motsvarande regel inte har föreslagits för de fall då annan än
kommunen är huvudman (yttrandet s. 132).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gentemot detta vill jag framhålla alt bakgrunden
till bestämmelsen är att det i vissa större kommuner finns ett stort antal
stadsplaner som inte har blivit genomförda och i vilka mark har blivit utlagd
för gator och störte trafikleder. En hel del av dessa planer är inte längre
aktuella och kommer därför inte alt genomföras. Om PBL införs ulan den nu
föreslagna undan­tagsbestämmelsen, skulle kommunen bli inlösenskyldig för all
mark som är utlagd för allmänt ändamål i dessa planer. Bestämmelsen ger
kommunen etl visst rådrum för att ändra eller upphäva dessa inaktuella planer. Efter­som
sådana planändringar i de allra flesta fall kommer att medföra alt befinUig
bebyggelse inte längre strider mot gällande plan eller atl ny bebyggelse kommer
att tillåtas, torde förslaget medföra fördelar även för fastighetsägarna. Jag
vidhåller således förslaget i denna del. I förhållande till det remitterade
förslaget har dock bestämmelsen justerats redaktio­nellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om annan än kommunen, l.ex, en vägförening, är
huvudman för vägar och andra allmänna platser, torde det inte medföra några
större problem övergångsvis att inlösenreglerna fär en annan konstruktion. Den
inlösen­skyldighet som det kan bli fråga om i byggnadsplaner är nämligen begrän­sad
i förhållande till vad jag nyss har nämnt beträffande stadsplaner. Någon
motsvarande bestämmelse behövs därför inte i fråga om byggnads­planer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2030&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;866&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl 6 kap, 24 8 andra styckel
fär kommunen under vissa förutsättning­ar lösa fastigheter som inte har
bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med en detaljplan. En av dessa
förutsättningar är all planens genomföran­delid har gått lill ända. Denna
reglering är avsedd för detaljplaner för vilka en genomförandelid enligt PBL
har varit gällande. Bestämmelserna i 6 kap. 24 5 andra stycket bör därtor inte
vara tillämpliga pä sädana äldre planer vilkas genomförandetid enligt 4 5 andra
stycket skall anses ha gått ut. I andra stycket har tagits in bestämmelser som
undantar dessa planer frän tillämpningen av 6kap, 245 andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 8    Bestämmelserna i 6 kap, 26 5 första styckel gäller
inte inom områden som omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Motiven till paragrafen som handlar
om huvudmannaskapet för all­männa platser inom byggnads- och avstyckningsplaner
efler ikraftträdan­det, har jag redogjort för i den allmänna motiveringen
(avsnitt 19.3.4). Paragrafen, som har utformats i enlighet med lagrådels
förslag (yttrandet s. 131). saknar motsvarighet i utredningsförslaget. Den
motsvarar 15 kap. 5 8 första meningen i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom bestämmelsen kommer ansvaret
för plangenomförandel i nyss nämnda planer att ligga kvar hos fastighetsägarna.
Detta ansvar utövas i dag oftast genom en gemensamhel sanläggning eller en
vägförening som har bildats enligt anläggningslagen resp. lagen om enskilda
vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om kommunen inte har något
formellt väghållningsansvar inom byggnads- eller avstyckningsplaner, ar det
inte ovanligt att kommunen frivilligt tar pä sig ett sådant ansvar. Det kan
l.ex. gälla allmänna vägar som efter indragning enligt 25 8 väglagen har
övertagits av enskild väghål­lare, enskilda vägar som är av större betydelse
för kommunen, eller vägar som kommunen själv har byggt. Den nu föreslagna
bestämmelsen ulgör givetvis inget hinder för kommunen att även fortsättningsvis
ha det faktis­ka väghållningsansvarel. Som lagrådet framhåller (yttrandet s.
131) inver­kar elt sådant åtagande från kommunens sida inte på frågan vem som
formellt har ansvaret för väghållningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 §   Bestämmelserna i 8 kap, 11 8 fjärde stycket gäller
inte inom områden som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Någon motsvarighet till denna
paragraf, som svarar mot 15kap, 78 i det remitterade förslaget, har inte
föreslagits av ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 8 kap. 11 8 fjärde stycket
får bygglov till åtgärder på kvartersmark för allmänt ändamål meddelas endast
om ändamålel är närmare angivet i delaljplanen. Nägon motsvarande beslämmelse
finns inte i dag. Det före­kommer därför ofta att det i l.ex. stadsplaner
endast anges allmänt ända­mål utan någon närmare precisering, vilket i dag inte
utgör något hinder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 kap. 5-7 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2032&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;867&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mot att meddela lov. För att kommunerna inte skall behöva
ändra dessa      17 kap  7-8 *'«' planer för alt införa tilläggsbestämmelser
har stadsplaner och byggnads­planer genom 7 8 undantagits frän den nyss nämnda
bestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 8 Om en plan eller bestämmelse, vars genomförandetid
enligt 4 8 skall anses ha gäll ut, upphävs eller ändras, är kommunen pä
fastighetsägarens begäran skyldig att lösa mark som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på grund av ett
långvarigt förbud enligt 35 eller 1098 byggnadslagen (1947; 385) inte har
kunnat bebyggas i enlighet med planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är belägen inom
etl område som till större del är bebyggt i huvudsak i enlighet med planen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;efter
upphävandet eller ändringen inte får bebyggas eller får bebyggas endast i en
utsträckning som är uppenbart oskälig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om inlösen enligl forsla
stycket skall väckas före utgången av är 1996.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mål om inlösen skall
bestämmelserna i 14kap. 98 samt 15kap. I och 688 tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 15 kap. 8 5 i
det remitterade förslaget men saknar motsvarighet i utredningsförslaget.
Paragrafen har fått sin utformning i nära anslutning till lagrådets förslag. 1
den allmänna motiveringen (avsnitt 19.3.3) har jag redovisat bakgrunden till
paragrafen och dess innehåll i slort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första styckel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket föreligger
under vissa förutsättningar inlösenskyl­dighet för kommunen till följd av att
sådana planer eller bestämmelser som enligt 4 5 skall gälla som detaljplaner
upphävs eller ändras. Paragrafen omfattar säledes, till skillnad mot det
remitterade förslaget, även sådana avstyckningsplaner för vilka förordnande
enligt 168 5 byggnadslagen inte har utfärdats. Lösenskyldigheten gäller endasi
planer som enligt 4 8 andra stycket inte påförs genomförandelid, dvs. sådana
planer som har fastställts före utgången av är 1978,1 motsats till del
remitterade förslaget är paragra­fen tillämplig oavsett vilket användningssätt
som var medgivet i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för paragrafens
tillämpning är enligt punkl I alt fastig­hetsägaren har varit förhindrad alt
bygga på grund av ett långvarigt ny­byggnadsförbud enligt 35 8 eller 1098
byggnadslagen, dvs. i avvaktan på planläggning eller planändring. Ett förbud
l.ex. enligt 110 8 andra styckel mol att bygga innan vägar, vatten och avlopp
har anordnats berättigar således inte till inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är inte möjligt att exakt ange
hur länge ett förbud skall ha gällt för atl del skall betraktas som långvarigt.
En lämplig utgångspunkt kan emellertid enligt min mening vara den tidrymd som
enligt 4 8 är bestämmande för frågan om en plan skall påföras genomförandetid
eller ej. Det innebär att kravet i punkt 1 i allmänhet skall anses vara
uppfyllt, om förbudet har meddelats före den Ijanuari 1979 och fortfarande
gäller vid lagens ikrafl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2033&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2034&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;868&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trädande.
Något absolut krav på att förbudet skall ha gällt utan avbrott bör jj kap 8 'i
inte ställas. Om ett förbud har upphört att gälla en kortare tid på grund av
att giltighetstiden har löpt ut innan den har förlängts, har nämligen fastig­hetsägaren
i praktiken inte haft några möjligheter att utnyttja byggrätten, Samma synsätt
bör läggas på sådana fall där förbudet har upphört kort tid före PBL:s
ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har (yttrandet s, 132) pekat pä
ytteriigare en situation där kravet i punkt 1 bör anses uppfyllt. Lagrådet
åsyftar det fallet att etl långvarigl förbud enligt 35 eller 109 8
byggnadslagen någon tid före ikraft­trädandet av PBL ersatts av etl förbud
enligt 1105 andra stycket att bygga innan vägar, vattenförsörjning och avlopp
anordnats, Pä den tid som stått fastighetsägaren till buds kan hans reella
möjligheter att undanröja hindren för bebyggande ha varit mycket begränsade.
Som lagrådet påpekar är det därför också i detta läge - om man ser till de
faktiska omständigheterna -det första förbudet som omöjliggjort för
fastighetsägaren alt bygga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 2 skall fastigheter, för alt
inlösenskyldighet skall komma i fråga, vara belägen inom ett område som till
större del är bebyggt i huvudsak i enlighet med planen. Lagtexten har i
förevarande punkt fäll en delvis annan utformning än enligt såväl det
remitterade förslaget som lagrådets förslag. Skälet till detta är bl. a, att
paragrafens tillämpningsom­råde har vidgats till att avse även andra ändamål än
bostadsändamål. På skäl som jag har redovisat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 19.3.3) skall inlösenskyldighel inte föreligga, om området där
fastigheten är belä­gen inte alls eller endast till en del är utbyggt. Om
övriga förutsättningar enligt paragrafen är uppfyllda, bör dock
inlösenskyldighet inträda, om cirka tvä tredjedelar eller mer av området är
bebyggt. Något exakt mått pä hur stor del av området som skall vara utbyggt går
emellertid inte att ange.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av det anförda framgår att utbyggnadsgraden inte
alltid skall bedömas i förhållande till hela planområdet. Om fastigheten är
belägen i en klart avgränsad del av planområdel, inom vilken utbyggnadsgraden
skiljer sig från planomrädet i övrigt, är det förhållandena i denna dd som
skall bedömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet all områdel skall vara bebyggt i huvudsak i
enlighet med planen skall anses uppfyllt även om det föreligger smärre
avvikelser vad gäller användningssättet. Byggnaderna behöver inte heller ha den
storlek som planen maximalt tillåter. Det är tillräckligt om de inte i något väsentligt
avseende strider mot planens bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ytterligare förutsättning för paragrafens
tillämpning är enligt punkt 3 att fastighetsägaren efter upphävandet eller
ändringen kan använda mar­ken endasi på sätt som är uppenbart oskäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag har redogjort för i den allmänna
motiveringen (avsnitt 19.3.3) skall den förutsättningen anses vara uppfylld, om
en fastighet över huvud taget inte får bebyggas. Om fastigheten visserligen får
bebyggas för enskilt ändamål men på ett annat sätl än vad som tidigare medgavs
i planen, blir bedömningen olika, beroende på ändamålet med bebyggelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2036&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;869&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Atl byggrätten för en- och
tvåfamiljshus ändras inom ramen för det 17 kap. 8 § ursprungliga ändamålet bör
inie - annal än i rena undantagsfall - medföra inlösenskyldighet. De ändringar
som det här kan bli fråga om är framför alll begränsningar av den Udigare
medgivna byggrätten, l.ex. för att för­hindra olämplig permanentbebyggelse.
Storleken på de medgivna byggna­derna har i sådana fall anpassats lill vad som
är erforderiigt för all uppnå syftei - nämligen att förhindra boende året runt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om andra fastigheter, t,
ex, för handelsändamäl eller för flerbo­sladshus, måste bedömningar av delvis
annat slag göras, 1 sådana fall, särskill när det gäller citybebyggelse, kan
även en kraftig begränsning av den tidigare medgivna byggrätten inom ramen för
samma användningssätt medföra stora förändringar av fastighetens marknadsvärde.
Fastighetsäga­ren kan i sådana fall drabbas så hårt även av en begränsning av
byggrälten alt inlösenskyldighet bör inträda. Avgörande för vad som kan anses
vara ett skäligt utnyttjande är i dessa fall inte i första hand den tidigare
med­givna byggrätten utan snarare det utnyttjande som har medgetts för fastig­heterna
i omgivningen, vilket också torde vara det som avgör fastighetens
marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om byggrälten ändras för en
faslighet som är avsedd för industriända­mål kan det inte generellt anges hur
bedömningen skall göras. För atl inlösen skall medges bör dock krävas att det
är fräga om kraftiga begräns­ningar av den tidigare byggrätten som leder till
stora förändringar av fastighetens marknadsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet anser (yttrandets. 133)
atl det av lagtexten också bör framgå atl frågan om huruvida inskränkningen av
byggrätten är uppenbart oskälig skall ske med utgångspunkt i hur situationen
ter sig för en fastighetsägare. Enligt min mening är det mindre lämpligt att
utforma laglexten på det sätt som lagrådet har föreslagit. Detta skulle
nämligen kunna tolkas som om det är fastighetsägarens personliga förhållanden
som skall vara avgörande, vilket inte är avsikten med bestämmelsen. Vad
lagrådet synes vilja fram­hålla, nämligen att bedömningen av inskränkningens
skälighet skall göras enbart med hänsyn till de enskilda intressena och inte
alls till de allmänna, ligger enligt min mening i sakens natur, eftersom
bestämmelsen är avsedd att utgöra ett skydd för enskilda intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inlösenskyldighet föreligger så
snart fastighetsägaren till följd av upphä­vande eller ändring av planen får
sin byggrätt oskäligt inskränkt. De fall som åsyftas är all marken inte alls
eller endasi i en begränsad omfattning fär bebyggas för enskilt ändamål. Om
marken efter en planändring skall användas för allmäni ändamål, kan
fastighetsägaren med stöd av 14kap, 1 8 kräva att kommunen löser marken. Jag
bortser i det följande frän de sistnämnda fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgörande för bedömningen av frågan
om inlösenskyldighet föreligger är förhållandena när målet avgörs. Vilka
möjligheler att bebygga marken som fastighetsägaren kan tänkas få vid en
framtida planläggning saknar &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29   Riksdagen 1985186. I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2037&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2038&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;870&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alltså i princip betydelse. Bedömningen av inlösenfrågan
bör inte utgöra n knn 8 S något problem, om byggrättsbegränsningen har kommit
till uttryck genom en ändring av den gamla planen. Därmed har ju kommunen
klargjort vilket byggande som framdeles kan tillåtas på den berörda
fastigheten. Situa­tionen blir av naturliga skäl mera vansklig, om kommunen har
upphävt den gamla planen utan att samlidigl ange vilka principer som skall
gälla för det berörda områdets bebyggande. En lämplig ordning i sådana fall kan
vara att fastighetsägaren - för att undanröja risken för en onödig rättegång
-söker bygglov eller inleder förhandlingar med kommunen för att fä klarlagt vilket
byggande kommunen är beredd alt tillåta på hans fastighet. Det ställs
emellertid inget krav i paragrafen på att fastighetsägaren skall ha inhämtat
kommunens uppfattning innan talan väcks. Domstolen kan natur­ligtvis grunda
sitt avgörande på elt besked från kommunen under rättegån­gen i fråga om
fastighetsägarens möjligheter att kunna påräkna bygglov. Om ett sådant besked
innebär atl fastigheten får bebyggas i viss skälig omfattning och detta leder
lill att inlösenkravel ogillas, bör kommunen givetvis vara bunden av beskedet i
ett framtida bygglovsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett inte så ovanligt fall torde bli
atl kommunen när talan om inlösen väcks inte kan lämna något säkert besked om
vilket byggande som kan tillåtas, därför att arbete pågår med att ändra den i
målet aktuella planen. Enligt del remitterade lagförslaget skulle kommunen i en
sådan situation ha rätt alt få inlösenfrågan uppskjuten till efter år 1996, Av
skäl som jag har redovisat i den allmänna motiveringen (avsnilt 19,3,3) har
någon sådan bestämmelse nu inte tagils in i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med den utformning som
inlösenregleringen nu föreslås få, kan emeller­tid bestämmelserna i
rättegångsbalken om vilandeförklaring av mål bli tillämpliga i det nyss angivna
exemplet. Enligt 32 kap. 5 8 rättegångsbalken kan domstolen vilandeförklara ett
mål i avvaklan bl. a. på att en fräga som är föremål för annan rättegång eller
behandling i annan ordning först avgörs. Om kommunen i det angivna exemplet har
inlett arbete med alt ändra planen när inlösenmålet skall avgöras, bör alltså målet
kunna vilan­deförklaras i avvaktan på all planläggningen slutförs. Del krävs
alltså alt planarbetet har påbörjats. Det borde dock vara tillräckligt atl t.
ex. pro­gramskedet har inletts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra siycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket mäste
fastighetsägaren, för att han skall ha rätt till inlösen, väcka talan om detta
inom lio år efter ikraftträdandet, dvs. före utgången av är 1996. Motiven Ull
denna beslämmelse har jag redovisat i den allmänna motiveringen (avsnilt
19.3.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den grundläggande förutsättningen
för paragrafens tillämpning är enligt första stycket att kommunen har upphävt
eller ändrat den gamla planen. Om kommunen inte har gjort det inom tio år efter
ikraftträdandet föreligger alltså ingen inlösenskyldighet. Fastighetsägaren kan
emellertid tvinga fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2040&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;871&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ell ställningslagande frän kommunens sida genom atl begära
bygglov i     17 kan 8—10 'i enlighet med planen. Om kommunen inte vill lämna
bygglov, måste planen ändras. Det är dock att observera atl kommunen har rält
att enligt 8 kap, 23 8 besluta om anstånd med avgörandet av en bygglovsansökan,
om planändring skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje slyckei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt tredje stycket skall
bestämmelserna i 14kap, 95 samt 15kap, 1 och 6 55 tillämpas. Det innebär bl, a.
att fastighetsägaren, om han vill begära inlösen, skall väcka talan vid den
fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av bestämmelserna i 14
kap, 95 skall expropriationslagen till-lämpas i mål om inlösen. Det innebär
bl,a, att expropriationslagens be­stämmelser om hur löseskillingen skall
bestämmas skall gälla, I fråga om fördelning av rättegångskostnaderna gäller
dessutom de särskilda bestäm­melserna i 15kap, 65,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § 1 fråga om stadsplaner och byggnadsplaner som har
antagits men inte&lt;br&gt;
har fastställts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas be­&lt;br&gt;
lräffande såväl förfarandet som ärendenas prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvaras av 21
kap, 5 5 i utredningens förslag och 15 kap, 98 i det remitterade lagförslaget,
har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med lagrådels förslag. Den
reglerar det förhållandet atl en stadsplan eller en byggnadsplan vid lagens
ikraftträdande har antagits av kommunen men inte fastställts eller att den har
fastställts men beslutet har överklagats, I dessa fall skall byggnadslagens
bestämmelser tillämpas inte bara på förfarandet utan också på prövningen i sak
(26, 108 och 15088 BL), Jag har avhandlat frågorna härom i den allmänna
motiveringen (av­snitt 19,4.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu avsedda planerna får på grund
av 4 5 andra stycket en genomfö­randelid av tio år från det beslutet om
faslsiällelse vinner laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planer som ännu inte har antagits
då PBL träder i kraft bör, som jag har anfört i den allmänna motiveringen, vid
behov omarbetas så att förfarandet och planinnehållet stämmer överens med
bestämmelserna i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplaner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 8 Regionplaner som har fastställts efter utgången av år
1981 skall gälla&lt;br&gt;
som regionplan enligt denna lag, dock längst till den dag då sex år har&lt;br&gt;
förflutit från det att planen fastställdes. I övrigt skall regionplaner upphöra&lt;br&gt;
att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 kap. 7 5 i
utredningsförslaget och ISkap. 105 i det remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag har föreslagit i den
allmänna motiveringen (avsnitt 19.3.1) skall regionplaner, som har fastställts
efler utgången av år 1981, under en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2041&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2042&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;872&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övergångstid gälla som regionplan enligl PBL, Sädana
planer skall, pä 17 kap 10-11 &amp;lt;j&amp;lt;5 samma sätt som regionplaner antagna
enligt PBL:s beslämmelser, automa­tiskt upphöra efter sex år. Del innebär t,
ex, atl en regionplan som fast­ställts vid utgången av år 1983 gäller som
regionplan enligt PBL under en tid av tre år, eller fram till utgången av är
1989. Under denna tid skall planen alllsä enligl 7 kap, 4 5 tjäna lill ledning
för beslul om översikts­planer, delaljplaner och områdesbestämmelser. På
lagrådels förslag (ytt­randet s, 133) har ett tillägg gjorts i första styckel,
sä att det direkt framgår alt regionplaner fastställda 1981 och tidigare upphör
att gälla vid ikraftträ­dandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighel med vad jag har anfört i
den allmänna motiveringen (av­snitt 19,3,1) upptar paragrafen - till skillnad
mot del remitterade förslaget - inte några särskilda beslämmelser om
regionplaneorgan i Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomtindelningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 8 Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947: 385)
eller stadsplanela­gen (1931: 142) samt sådana äldre tomtindelningar som anges
i 805 sist­nämnda lag skall gälla som fastighetsplan enligl denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 21 kap, 8
5 i utredningsförslaget har samma sakliga innehåll som 15 kap, 11 8 i det
remitterade förslaget. Den innebär till att börja med all tomtindelningar som
har fastställts enligt byggnadsla­gen eller stadsplanelagen skall gälla som
fastighetsplan enligt PBL. Para­grafen omfattar även sådana tcmtindelningar som
anges i övergångsbe­stämmelserna till stadsplanelagen (805), dvs.
lomtindelningar som har fastställts tidigare och av ålder bestående
lomtindelningar. Med av ålder bestående tomlinddningar avses sädana
lomtindelningar som har tillkom­mil före år 1875 utan att ha blivit fastställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen medför bl. a. alt
bestämmelserna i 6 kap. 24 5 blir tillämpliga pä gällande tomtindelningar. Det
innebär att kommunen får lösa fasligheter eller fastighetsdelar som inte
stämmer överens med tomtindelningen. En förutsättning är dock att detaljplanens
genomförandetid för berörda fastig­heter har löpt ut. En motsvarande
bestämmelse finns i dag i 47 5 byggnads­lagen med den skillnaden atl talan om
inlösen får väckas tidigast ett år efter lomlindelningens fastställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen är i dag enligt 48 8 andra
stycket byggnadslagen skyldig att under vissa förutsältningar lösa tomtdelar
som har blivit onyttiga genom en tomlindelning. Någon molsvarande bestämmelse
finns inte i PBL. Denna skyldighet för kommunen upphör alltså vid
ikraftträdandet. Jag vill dock erinra om bestämmelserna i 8 kap. 4 8
fastighetsbildningslagen som gör det möjligl för en fastighetsägare alt lösa in
de delar av tomlen som tillhör någon annan. Någon risk för alt en
fastighetsägare skall behöva behålla en tomtdel som har blivit onyttig torde
därför i allmänhet inte föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan i dag förekomma att lomlinddningen strider mot en
delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2044&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;873&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på grund av att detaljplanen har ändrats efter det att
lomlinddningen har 17 kan 11-14 S? fiistställts. Enligt PBL:s system fär
fastighetsplanen och detaljplanen inte strida mot varandra. Det har därför
ifrågasatts om del inte som förutsätt­ning för att 115 skall gälla bör
föreskrivas att tomtindelningen står i överensstämmelse med gällande
detaljplan. Det är emellertid svårt alt överblicka konsekvenserna av en sådan
föreskrift. En lämpligare lösning är enligt min mening atl behovel av ändring
övervägs när frågan aktualise­ras, t, ex, genom en bygglovsansökan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 § I fråga om tomtindelningar som har antagils men inte
har fastställts&lt;br&gt;
före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser Ullämpas beträffande såväl&lt;br&gt;
förfarandet som ärendenas prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet
i utredningsförslaget och svarar mol 15kap, 125 i del remitterade lagförslagel,
har ulformals huvudsaklig överensstämmelse med lagrådets förslag (yttrandet s,
134), Den handlar om lomtindelningar som har antagits men inte fastställts före
ikraftträdan­det. Paragrafen har samma sakliga innehåll som 95.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 5 Med de undantag som anges i 14 och 16 88 skall förbud
mot nybygg­&lt;br&gt;
nad och förbud mot rivning som har utfärdats med stöd av byggnadslagen&lt;br&gt;
(1947:385) upphöra att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 13 8, som motsvarar21 kap. i
utredningsförslaget, skall flertalet av de nybyggnadsförbud som har utfärdats
med stöd av byggnadslagen upp­höra atl gälla vid lagens ikraftträdande. Även de
temporära rivningsförbud som har utfärdats med stöd av 35 a 8 byggnadslagen
upphör då att gälla. Nybyggnadsförbud som följer direkt av byggnadslagen upphör
att gälla på grund av 18. Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 19.4.1
och 19,4.2) avhandlat dessa frågor. Paragrafen har utformats i huvudsaklig
överensstämmelse med lagrådets förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 8 Har förbud mol nybyggnad utfärdats med stöd av 110 8
andra&lt;br&gt;
stycket byggnadslagen (1947: 385), skall förbudet gälla som beslämmelse i&lt;br&gt;
planen enligt 5 kap. 8 8 I denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 kap. 11 8 i
utredningsförslaget och 15 kap. 14 8 i del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som närmare har utvecklats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 8.3,2) skall möjligheten att förordna om förbud
mot nybyggnad enligl 110 8 andra stycket byggnadslagen ersättas med en
möjlighet atl i detaljplan ta in bestämmelser av motsvarande innebörd, Enligl 5
kap. 8 5 1 skall i enlighet härmed kunna bestämmas i planen att bygglov inte
får lämnas förrän en viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning har
kommit till stånd. Med anledning härav föreskrivs i 14 8 atl de s.k.
1108-förbuden i fortsätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2046&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;874&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen skall gälla som bestämmelse enligt 5 kap. 881 i
planen. För all      I7 knn   14—16 SS förbuden skall fortsätta att gälla på
delta sätt behöver alltså någon ändring av planbeslämmelserna inte göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 8 Förbud enligt 178 byggnadslagen (1947:385) mot schaktning,
fyll­ning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall fortsätta atl
gälla, dock längst till utgången av år 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen
enligt 22 8 byggnadslagen med anled­ning av förbud som anges i första stycket
skall väckas före utgången av år 1990. 1 sådana mål skall beträffande
prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I  paragrafen, som motsvarar 21 kap.   13 8  i
utredningsförslaget och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15        kap. 15 8 i del remitterade lagförslaget,
regleras förbud mot schaklning,&lt;br&gt;
fyllning, trädfällning m. m. som inom område med fastställd generalplan&lt;br&gt;
gäller på grund av 17 8 första stycket byggnadslagen eller har meddelats&lt;br&gt;
med stöd av tredje stycket samma paragraf. Jag har i den allmänna motive­&lt;br&gt;
ringen (avsnitt 19.3.2) redogjort för skälen till aft dessa förbud bör gälla&lt;br&gt;
under en övergångstid av tre år. Under denna lid kan förbuden ersättas av&lt;br&gt;
bestämmelser i en delaljplan eller av områdesbestämmelser med i huvud­&lt;br&gt;
sak samma verkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen har jag
också föreslagit att talan om ersäll­ning enligt 22 8 byggnadslagen för skada
lill följd av förbud enligt 17 8 skall kunna väckas under tiden fram tiil
utgången av år 1990, dvs. under en tid av ett år efter del alt förbuden skall
upphöra att gälla. Andra stycket i den nu föreslagna 15 5 har utformats i
enlighet härmed. På förslag av lagrådet har lagtexten i andra styckets andra
mening förtydligats, så att det framgår att äldre beslämmelser skall tillämpas
endast i materiellt hänseende i sådana mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 § För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder
enligt 818&lt;br&gt;
byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 8 samma lag&lt;br&gt;
skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 8 anses ha utfärdals i&lt;br&gt;
fråga om beslut om bygglov, markiov och förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som omfattas av
föreskrifter enligt 54 8 I mom. tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall
skyldighel föreligga att enligl 8 kap. 7 5 söka bygglov för atl sätta upp eller
väsentligt ändra ljusanord­ningar och att enligt 8 kap. 98 söka marklov för
schaktning eller fyllning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen
med anledning av förbud som anges i första siycket skall väckas före utgången
av år 1987, I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser
tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar sådana förbud
mol nybyggnad, schaklning, fyll­ning och andra åtgärder i närheten av
befästningar, flygplatser, atomreak­torer m, m, som råder direkt på grund av 81
8 byggnadslagen eller som har meddelats av länsstyrelsen med stöd av 82 8 samma
lag, t, ex, i avvaktan på att en sådan anläggning skall byggas eller utvidgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2047&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2048&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;875&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En följd av bestämmelserna i första stycket är all
länsstyrelsen får ij kap 16-17  underrättelse av byggnadsnämnden om alla
förhandslov, bygglov och marklov som lämnas inom de områden där förbud enligl
81 eller 82 8 i dag gäller. Länsstyrelsen kan därefter med stöd av 12 kap, 4 8
upphäva sädana beslut som innebär all elt område av riksintresse enligl NRL får
en an­vändning som strider mot bestämmelserna i den lagen. Skälen till att
denna lösning har valts, vilken skiljer sig från den som utredningen har
föreslagit, har jag redogjort för i den allmänna motiveringen (avsnitt 19.4,1),
Hur länsstyrelsens prövning i dessa fall är avsedd att gä Ull har jag närmare
behandlat i specialmotiveringen till 12 kap. 4 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de åtgärder vilka regleras i 81 och 82 85
byggnadslagen är åtgärder som motsvarar nybyggnad samt anordnande av upplag och
materialgärd generellt bygglovspliktiga enligt 8 kap. 1 8 första stycket 1 -3
och 2 8 första stycket 2. Skyldighet att söka lov för att sätta upp
ljusanordningar samt schakta och fylla föreligger emellertid för områden som
inte omfattas av detaljplan först efler särskilt beslut av kommunen (8 kap. 78
och 9 8 Iredje stycket). För att kommunen inte skall behöva meddela sådana
beslut förde områden, där motsvarande skyldighet redan har införts av
länsslyrelsen med stöd av 54 5 1 mom, tredje stycket byggnadsstadgan, har i
andra siycket tagits in bestämmelser av innebörd att bygglovs- och
marklovsplikt skall föreligga i dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Iredje styckel skall, på motsvarande sätt
som föreskrivs i 15 5, ersättningstalan kunna väckas inom ett är efter det att
förbuden upphör att gälla, dvs, före utgången av år 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På förslag av lagrådet har lagtexten i styckets andra
mening förtydligats, så att det bättre framgår att äldre bestämmelser skall
tillämpas endast i materiellt hänseende i sådana mål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
8 Inom omräden där förbud med stöd av 40 8 andra stycket eller 1105 Ijärde
stycket byggnadslagen (1947:385) har utfärdats mot schaktning, fyllning,
trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall skyldighet föreligga att
enligt 8 kap, 9 5 söka marklov för sådana älgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 kap, 15 5 i
utredningsförslaget och 15 kap. 17 51 del remitterade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förbud som avses i paragrafen är dels sädana som
har beslutats enligt 408 andra stycket byggnadslagen innan en stadsplan har
antagits, dels sådana som har beslutals enligt 1108 Ijärde stycket belräffande
byggnads­planeområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innebär att marklovsplikt införs i dessa
omräden. Därav följer att lov till schaktning, fyllning, trädfällning m.m.
enligt 8kap. 18 5 skall lämnas, om åtgärden inte l.ex. förhindrar eller
försvårar områdets användning för bebyggelse eller medför störningar för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen vill ge mera preciserade föreskrifter
beträffande ifråga­varande åtgärder, måste detta ske genom områdesbestämmelser
eller de­taljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2049&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2050&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;876&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit all även
del förbud mol schaktning. fyllning.     17 kap. 17—19 §§ trädfällning eller
annan därmed jämförlig äigärd som enligt 408 forsla stycket byggnadslagen
gäller inom områden med stadsplan skall omfattas av övergångsbestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar inte utredningens
uppfattning på denna punkt. Inom de nu avsedda områdena kommer marklovsplikt
att gälla för schaktning och fyllning på grund av 8 kap. 9 5 första stycket. Om
kommunen vill fä kontroll över trädfällning och jämförliga åtgärder, kan detta
förhållandevis enkelt åstadkommas genom att marklovsplikt enligt 8 kap. 9 5
andra styckel införs för sädana åtgärder genom tilläggsbestämmelser till delalj­planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra beslut enligt byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18       8 Har undantag frän förbud mot nybyggnad enligl
byggnadslagen&lt;br&gt;
(1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medgetts genom beslut som&lt;br&gt;
har vunnit laga kraft efter utgången av år 1985 och har byggnadslov till den&lt;br&gt;
åtgärd som medgivandet avser inte meddelats före ikraftlrädandet, skall&lt;br&gt;
medgivandet gälla som förhandsbesked. Medgivandet upphör dock att&lt;br&gt;
gälla, om inte ansökan om bygglov görs inom två år från den dag beslutet&lt;br&gt;
om medgivandet vann laga kraft. 1 övriga fall upphör beslut om undantag&lt;br&gt;
att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En dispens från elt
nybyggnadsförbud enligt byggnadslagen eller bygg­nadsstadgan skall, som jag har
föreslagit i den allmänna motiveringen (avsnitt 19.4.3) i vissa fall gälla som
ett förhandsbesked enligt PBL. Be­stämmelserna i 18 5, som motsvarar 21 kap. 12
8 i utredningsförslaget och 15 kap. 18 5 i det remitterade lagförslaget, har
utformats i enlighet härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen omfaltar dispenser från
förbud som antingen gäller direkt pä grund av byggnadslagen eller
byggnadsstadgan eller har utfärdals med stöd av byggnadslagen. Med förbud mot
nybyggnad enligt byggnadsstadgan avses det s. k. tätbebyggdseförbiidei i 568 1
mom. fjärde stycket stadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för att dispensen
skall gälla som förhandsbesked är all beslutet inte har vunnit laga kraft
tidigare än ett år före lagens ikraftträ­dande. Dispensen gäller under en tid
av två år. Om ansökan om bygglov inte görs under tvåärsfristen, förfaller
dispensen och därmed även för­handsbeskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pä lagrådets förslag har ett
tillägg gjorts i paragrafen, så att det direkt framgår att äldre dispenser
upphtir att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19       8 Förordnande enligt 70 och 113 85 byggnadslagen
(1947:385) om skyl­&lt;br&gt;
dighet att avstå eller upplåta mark skall gälla som förordnande enligl 6 kap.&lt;br&gt;
19 5 denna lag. Föreskrifter som avses i 73 5 byggnadslagen skall gälla som&lt;br&gt;
förordnande enligt 6 kap. 22 8 denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 15kap. 198 i
det remitterade lagförslagel. Enligt 70 och 113 88 byggnadslagen kan förordnas
att mark vid detaljplandägg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2052&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;877&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning i vissa fall skall avslås eller upplålas utan
ersättning. Bestämmelser av y/ kap. 19-20 §§ i huvudsak samma innebörd finns i
6 kap. 198 PBL. Nägon övergångsbe­stämmelse i fråga om gällande förordnanden
har inte föreslagils av utred­ningen, vilket har kritiserats av nägra
remissinslanser. 1 förevarande para­graf har därför föreskrivits att dessa
förordnanden skall gälla som förord­nanden enligt 6 kap. 198.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 73 8 byggnadslagen kan
regeringen i elt förordnande enligt 708 föreskriva skyldighet för markens ägare
att bekosta anläggning av gator m.m. En motsvarande bestämmelse finns i 6kap.
22 8PBL. Lagrådet har föreslagit att en i det remitterade lagförslaget intagen
hänvisning till 73 8 tas bort, eftersom nägot självständigt förordnande inte
kan meddelas enligl 73 8. 1 den män det i elt förordnande enligt 708
byggnadslagen har medde­lats föreskrifter enligt 73 5 bör dessa fortsätta att
gälla som om de hade meddelats enligt 6 kap. 22 5 PBL. 1 motsats till lagrådel
anser jag emellertid att en uttrycklig bestämmelse om detta bör las in i
paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda krav på befintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 8 Byggnader som har uppförts före den Ijuli 1960 eller
för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall, om det behövs, vara
försedda med anordningar för uppstigning pä taket och anordningar till skydd
mot olycksfall genom nedstörtning från taket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om byggnader som har
uppförts före den Ijuli 1974 eller för vilka byggnadslov har sökts före nämnda
dag skall portar och liknande anord­ningar vara utförda sä atl risk för
olycksfall inte uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till byggnader som har uppförts
före den Ijuli 1977 eller för vilka byggnadslov har beviljats före nämnda dag
skall höra sådana anordningar som skäligen kan fordras för att åstadkomma
godtagbara arbetsförhållan­den för dem som hämtar avfall frän byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krav enligt första-tredje styckena
får inte påtagligt avvika från vad som kan krävas enligt motsvarande äldre
beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf och 21 5
motsvarar 6 kap, 2 och 3 58 i utredningens förslag och 15 kap, 208 i det
remitterade lagförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 överensstämmelse med vad jag har
föreslagit i den allmänna moUve­ringen (avsnitt 11,2,4) har i 208 tagits in
bestämmelserom krav på förbätt­ring av byggnader som fortfarande har brister
med avseende pä skyddsan­ordningar på tak m,m,, skyddsanordningar för portar
m,m, samt anord­ningar för avfallshantering. Bestämmelserna innebär att sådana
krav pä förbättring av byggnader som f n. kan ställas med stöd av byggnadsstad­gan
skall kunna ställas även efter PBL:s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det till lagrådet remitterade
förslaget föreskrivs (15 kap. 20 8) att 82 och 82 a 58 byggnadsstadgan
fortfarande skall tillämpas. Dessa paragrafer hän­visar i sin lur till bl. a.
44. 45 och 4688 i stadgan. 1 82 a 5 hänvisas beträffan­de anordningar för att
åstadkomma en godtagbar avfallshantering dessut­om till de normer som gällde
den 1 april 1978. Pä grund av utformningen av del remitterade förslaget i denna
del skulle inte bara delar av byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2054&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;878&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stadgan
utan även äldre tillämpningsföreskrifter m.m. komma att leva     17kap 20-23 $'
vidare efter det att PBL träder i kraft. Jag anser alt en sådan läsning till
äldre bestämmelser är olycklig med hänsyn till den teknikutveckling som sker
och till de ansträngningar som görs för att förenkla och förtydliga regelgi
vningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De berörda bestämmelserna i byggnadsstadgan har nu
i slällel förts över till första-tredje styckena i förevarande paragraf och
getts en utformning som överensstämmer med PBL:s bestämmelser i övrigt. Det
innebär bl. a. att kraven i större utsträckning än i dag kommer att behöva
preciseras i föreskrifter. Någon ändring av kravnivån är emellertid inte avsedd.
Delta har också kommit till uttryck i paragrafens fiärde stycke, enligt vilket
kraven inte får påtagligt avvika frän vad som kan krävas enligt motsvaran­de
äldre bestämmelesr. Det innebär exempelvis i fråga om skyddsanord­ningar på tak
alt krav liksom i dag i första hand skall kunna ställas pä byggnader vilkas
höjd på någon punkt uppgår till åtta meter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 8
Bestämmelserna i 82a8 Iredje stycket byggnadsstadgan (1959:612)&lt;br&gt;
om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande Ullämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf och 20 8 motsvarar 6 kap, 2
och 3 55 i utredningens förslag och 15 kap, 205 i det remitterade lagförslaget.
Paragrafen handlar om handikappanpassning av vissa terminalbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens planverk har i november 1984 fått i uppdrag
att tillsammans med transportrådet redovisa hur den förutsatta
handikappanpassningen av ter­minalbyggnader för kollektivtrafik har genomförts
och vad som återstår atl göra, I avvaktan på denna redovisning är jag inte
beredd att nu föreslå någon ändring av de bestämmelser som gäller för sådana
byggnader. De nuvarande bestämmelserna i 82 a 8 tredje stycket byggnadsstadgan
bör därför oförändrade fortsätta att gälla även efter det att PBL har trätt i
kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 8
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i de&lt;br&gt;
avseenden som anges i 20 och 21 88, meddela de ytterligare bestämmelser&lt;br&gt;
som behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    Ull
skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2,    för en lämplig utformning av byggnader och
andra anläggningar eller&lt;br&gt;
anordningar samt tomter och allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens
förslag och i det remitte­rade lagförslagel. Den innehåller bemyndigande att
meddela ytteriigare föreskrifter till bestämmelserna i 20 och 21 85.
Bemyndigandet har utfor­mats i nära anslutning till motsvarande bemyndigande i
16kap. 18. Jag hänvisar till vad jag har anfört i specialmotiveringen lill
sistnämnda para­graf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Påföljder
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 8   
För överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet skall bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;879&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;melserna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovligt      .-,,,      , .&lt;br&gt;
byggande m.m. tillämpas vid målens prövning i sak. Beslämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lOkap, skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare
påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underlåter någon atl utföra arbete
eller vidta annan åtgärd som åligger honom enligt beslut som har meddelats med
stöd av byggnadsstadgan (1959:612) eller lagen (0000:000) om försöksverksamhet
med förenklade regler om byggnadslov m, m, i vissa kommuner skall
bestämmelserna i lOkap, tillämpas vid målens prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har nägon åsidosatt etl villkor
eller en föreskrift som har meddelats med stöd av I36a8 byggnadslagen (1947:
385), skall bestämmelserna i 4kap, 68 lagen (0000:000) om hushållning med
naturresurser m,m, tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket motsvarar 15 kap, 21 8 i det remitterade
lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som föreskrivs i 1 5 skall
påföljdslagen upphöra atl gälla när PBL träder i kraft, Bestämmelsema i lagen
har förts över till 10kap, med vissa mindre justeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lOkap. innebär i
förhållande till motsvarande bestämmel­ser i päföljdslagen att reglerna om
byggnadsavgift och särskild avgift ändras. Beträffande byggnadsavgift införs en
möjlighet för byggnadsnämn­den att nedsälta eller hell efterge avgiften, om
överträdelsen är ringa. 1 fråga om särskild avgift har den övre beloppsgränsen
höjts från 500 till I 000 kr. Dessa ändringar kan således leda till säväl
lindrigare som stränga­re påföljd. Enligt min mening är det lämpligast att
utforma övergångsbe­stämmelserna på så sätt att äldre bestämmelser skall gälla
för överträdelser som har begåtts före ikraftträdandet, men atl de nya
bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas även pä sådana överträdelser, om det
leder till lindrigare påföljd. Sistnämnda reservation torde i och för sig följa
redan av den generella bestämmelsen i 5 8 lagen (1964: 163) om införande av
brotts­balken. Jag anser ändå att detla för tydlighetens skull bör komma till
uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På lagrådels förslag har lagtexten
förtydligats, så att det bättre framgår all äldre bestämmelser skall tillämpas
endast i materiellt hänseende i de mål som nu avses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har tillkommit efter det att lagrådsremissen
beslutades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 10kap. 15 5 har
byggnadsnämnden möjlighet att ingripa, bl. a. om någon underlåter att vidla en
åtgärd som åligger honom enligt beslut som har meddelats med stöd av PBL. Det
kan l.ex. gälla skyldighet att efler giltighetstidens slut la bort en byggnad,
för vilken tillfälligt bygglov har meddelats. Skyldighet att vidta en sädan
åtgärd kan emellertid uppkomma efter ikraftträdandet på grund av beslut som har
meddelats med stöd av byggnadsstadgan eller lagen om försöksverksamhet med
förenklade regler om byggnadslov m. m, i vissa kommuner. Bestämmelserna i andra
stycket har införts för atl de möjligheter atl få till stånd en rättelse som
finns enligt PBL skall bli tillämpliga även i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även bestämmelsen i tredje styckel
har tillkommit efter det att lagråds­remissen beslutades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2058&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;880&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 136 a 5 nionde stycket
byggnadslagen kan etl lokaliseringslillstånd 17 kao 23—24 SS förenas med vissa
villkor. Den som åsidosätter etl sådant villkor kan dömas till böter eller
fängelse enligt 12 8 påföljdslagen. Som jag tidigare har föreslagit skall
påföljdslagen upphöra att gälla vid PBL:s ikraftträdande. En motsvarighet till
dessa bestämmelser har emellertid tagits in i del Ull lagrådet remitterade
förslaget till NRL, 1 4kap, 65 i förslaget till NRL finns sålunda bestämmelser
om straff för överträdelser av villkor som har meddelats med stöd av den lagen.
Genom Iredje stycket i förevarande pragraf blir 4kap. 68 NRL tillämplig även
vid överträdelse av elt villkor som har meddelats före ikraftträdandet enligt
136a 8 byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gatukostnader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 8 Äldre bestämmelser om skyldighel att betala
ersättning för gatu­mark och gatubyggnadskostnad skall tillämpas när
gatubyggnadsarbeten har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 15 kap,
22 8 i det remitterade lagförslaget men som saknar motsvarighet i utredningens
förslag, föreskriver att äldre bestämmelser i vissa fall skall Ullämpas vid
bestämmande av faslighels-ägarens skyldighet alt betala ersättning för
gatukostnader (mark och byg­gande). Avgörande är tidpunkten då anläggandet av
den gata eller gatudel det är fråga om påbörjades, I det remitterade
lagförslaget föreskrivs bl, a. att äldre bestämmelser skall tillämpas om
gatubyggnadsåtgärderna påbör­jats före utgången av år 1980. Lagrådet har
uttalat följande om denna bestämmelse (yttrandet s. 134):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagtexten ger ingen upplysning om
vad som gäller när åtgärderna påbör­jats därefter men före PBL:s
ikraftträdande. Enligt specialmotiveringen skall då bestämmelserna i PBL
lillämpas. Dessa beslämmelser överens­stämmer med gällande gatukostnadsregler i
byggnadslagen. När lagrådet nu föreslår atl äldre bestämmelser skall tillämpas
om gatubyggnadsåtgär­derna har påbörjats innan PBL trätt i kraft innebär delta
alltså ingen ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har ingen erinran mot lagrådets
förslg. Paragrafen har utformats i enlighet härmed. Övriga ändringar i
förhållande till det remitterade lagför­slaget är endast av redaktionell art.
Paragrafen föreskriver således att äldre bestämmelser skall tillämpas så snart
anläggningsarbeten har påbörjats före PBL: s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skälen till atl i PBL behälla
nuvarande tämligen komplicerade tillämp­ning av äldre bestämmelser av olika
årgång på ännu inte reglerade kostna­der för gatubyggnadsåtgärder har jag
utvecklat i den allmänna motivering­en (avsnitt 19,5.2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 fråga om vilka äldre bestämmelser
som blir aktuella att tillämpa och deras huvudsakliga innehåll vill jag helt
kort anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna äterfinns dels i lagen (1907:67) om
stadsplan och tomt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2059&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2060&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;881&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;indelning, vilka med endast formella ändringar fördes över
lill lagen ,-7 r  (&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; (1917:269) om faslighelsbildning i
stad, dels i stadsplanelagen (1931: 142) och dels i byggnadslagen (1947: 385) i
dess lydelse före den Ijanuari 1982, Samtliga beslämmelser i dessa lagar har
genom övergångsbestämmelser i byggnadslagen erhållit fortsatt giltighet.
Byggnadslagen innehåller dessut­om vissa särskilda bestämmelser av
övergängskaraklär, vilka något modi­fierar tillämpningen av de äldre
bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa äldre bestämmelser om
gatukostnad skiljer mellan ersättning för gatumark och bidrag till kostnader
för byggande av gala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätt för kommun att erhålla
ersättning för gatumark infördes första gången i 1907 års lag. Enligt
beslämmelserna härom i 1907 och 1917 års lagar förelåg i fråga om gala och
gatudel som upplåtits till allmänt begag­nande under den tid dessa lagar gällde
(1908-1931) skyldighet för ägare av färdigbildad toml alt utge ersättning för
mark till gatan framför tomten, när väl tomten bebyggts enligl gällande
stadsplan. Ersättningen förföll till betalning först när villkoren om stadsplan,
tomtbildning och bebyggande uppfyllts. Erfarenheten visar att det ibland kunnat
dröja avsevärd tid innan alla dessa villkor var uppfyllda. Många
gatukostnadsfrågor frän denna lid är därför alltjämt oreglerade,
Ersättningskyldighelen gäller även vidgning av gata, vilket bidrar till att
komplicera frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa regler om ersättning för
gatumark överfördes i något ändrat skick till stadsplanelagen. För gata och
gatudel som upplåtits eller lagligen skulle ha upplåtits till allmänt
begagnande under stadsplanelagens giltighetstid (1932-1947) krävdes, liksom
enligt 1907 och 1917 års lagar, att tomten blivit rättsligen bildad och var
bebyggd. Det saknade dock betydelse om bebyggelsen hade tillkommit före eller
efter den stadsplan som gällde när gatan upplåts eller skulle ha upplåtits.
Liksom tidigare gällde reglerna också för gatuvidgningar. I avvaktan på att
villkoren uppfylls lär ett slorl antal gatukostnadsfordringar från dessa år
alltjämt vara svävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Generella regler om bidrag till
byggande av gala infördes genom 1931 års stadsplanelag. Dessförinnan var
skyldigheten i städer och stadsliknande samhällen att anlägga och underhålla
gata lokalt reglerad och beroende av vad som gällde för varje särskilt
samhälle. Bestämmelserna var mycket skiftande och likaså möjligheterna för
kommunerna att ta ul ersättning för gatubyggnad. Genom 1931 års regler infördes
möjlighet för en kommun att anta lokala gatukostnadsbestämmelser om grunderna
för beräkning av kostnad som skulle kunna påföras tomtägare, om kostnadsfördelningen
mellan dem och om tid och ordning för betalningen. Lagreglerna angav ett tak
för hur mycket som maximalt kunde tas ut. Vid tillämpningen skedde ofta stora
avvikelser i sänkande riktning. Bestämmelserna kunde endast tillämpas pä gator,
vilkas anläggande inte påbörjats före den tidpunkt då fråga om införande av
sådana bestämmelser hade väckts i fullmäktige. Samma krav beträffande
tomtbildning gällde som för gatumarksersättning, Lagen upptog inget uttryckligt
krav på att tomten skulle vara bebyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2061&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2062&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;882&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av kravet att lomtägarens åligganden skulle
motsvara skäliga     17 kap. 24-25 §§ anspråk pä rättvisa och billighet brukade
dock i de bestämmelser som fastställdes - efter mönster av vad som enligl lag
gällde för markersäit-ningen - föreskrivas atl tomten skulle vara bebyggd i
huvudsaklig över­ensstämmelse med stadsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 byggnadslagen infördes
bestämmelser om ersättningsskyldighet för galukoslnad (mark och byggande) som i
stort sett motsvarade vad som gällt enligt stadsplanelagen. Något krav på
bebyggelse uppställdes dock inte. Dessa regler skulle tillämpas pä galor och
gatudelar som upplåtits eller skulle ha upplåtits till allmänt begagnande under
åren 1948-1981, dä gällande bestämmelser i byggnadslagen om gatukostnader
trädde i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pågående mål och ärenden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 8 Beträffande ärenden enligt byggnadslagen (1947:385)
eller bygg­nadsstadgan (1959:612) som byggnadsnämnden har avgjort före
ikraftträ­dandet skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om såväl
förfarandet som ärendenas prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande mål enligt
byggnadslagen om ersättning eller inlösen i vilka talan har väckts före
ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om målens prövning i
sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 21 kap, 19 5 i
utredningsförslaget och 15 kap, 23 5 punkt 1 och 2 i det remitterade
lagförslagel. Paragrafen har på förslag av lagrådet (yttrandet s, 134) fått elt
i förhållande till det remitterade förslaget delvis ändrat innehåll och även
omredigerats. Sålunda regleras mål enligt påföljdslagen och mål om
gatukostnader, som omfattades av 15 kap. 23 5 i det remitterade förslaget genom
23 5 resp. 24 5. Vidare har det i lagtexten klargjorts i vilka hänseenden äldre
bestämmelser skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i första styckel lar
sikte på beslul som överklagas, t, ex, i ärenden om byggnadslov. Det är
nödvändigt att samma grunder för prövningen och samma processuella bestämmelser
skall gälla för besvärs­myndigheten som för byggnadsnämnden. Eftersom PBL: s
bestämmelser i dessa hänseenden skiljer sig i viss utsträckning från vad som
gäller i dag föreskrivs i första stycket att äldre bestämmelser i fråga om
såväl förfaran­det som ärendenas prövning i sak skall tillämpas i ärenden som
byggnads­nämnden har avgjort före ikraftträdandet. Det innebär bl, a, alt de
bestäm­melser i byggnadsstadgan som ligger till grund för prövningen samt be­stämmelserna
om beslutens giltighet (59 8) och om fullföljd av talan (71 och 72 55) skall
tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mål om inlrångsersättning eller
inlösen som enligt byggnadslagen har anhängiggjorts vid allmän domstol eller
fastighetsdomstol före ikraftträ­dandet skall enligt andra stycket prövas i sak
enligl äldre bestämmelser. Nu gällande regler i byggnadslagen och
expropriationslagen skall alltså i sådana fall tillämpas i fråga t, ex. om
förutsättningarna för inlösen och ersättning och om gmnderna för bestämmande av
löseskilling och ersätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2064&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;883&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning.
Till skillnad mot vad som gäller enligt första styckel skall emellertid     17
kap. 25-27 §§ enligt huvudregeln PBL:s processuella bestämmelser gälla i sådana
mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mål om gatukostnader, som regleras särskilt i 23 5,
omfattas formellt även av detta stycke. Eftersom tillämpningen av de båda
sladgandena leder lill samma resultat behöver detta emellertid inte medföra
några olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 §
Bestämmelserna i 60-6488 byggnadsstadgan (1959:612) skall till-&lt;br&gt;
lämpas i fråga om byggnadsarbeten till vilka byggnadslov har meddelats&lt;br&gt;
enligt byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 15 kap, 23 8 punkt 3 i
del remitterade lagför­slaget, har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser om byggnadsarbeten m,m, som har
tagits in i 9 kap. skiljer sig på en del punkter från dagens bestämmelser. I 26
8 - som saknar motsvarighet i utredningens förslag - har därför föreskrivits att
äldre bestämmelser skall lillämpas på byggnadsarbeten som utförs med stöd av
byggnadslov enligt byggnadssladgan. Det innebär bl. a. att bestämmelser­na om
ansvarig arbetsledare enligl 61 8, anmälan m.m. enligt 62 8, utstak­ning m.m.
enligt 63 8 och besiktning m.m. enligt 64 8 byggnadsstadgan skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 8
Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om stadsplan skall i&lt;br&gt;
stället avse detaljplan, inom vilken kommunen är huvudman för allmänna&lt;br&gt;
plalser. Vad som föreskrivs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom&lt;br&gt;
vilken annan än kommunen är huvudman för allmänna platser. Vad som&lt;br&gt;
föreskrivs om byggnadslov skall - beroende pä arten av den åtgärd som&lt;br&gt;
avses med lovet - i stället gälla bygglov, rivningslov eller marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 15 kap. 24 5 i det remitterade
lagförslagel men saknar motsvarighet i utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om stadsplan, byggnadsplan och
byggnadslov finns i ett stort antal lagar och andra förfatlningar.
Bestämmelserna i 27 5 är avsedda att förebygga olägenheter som kan uppkomma, om
ändring i alla sådana författningar inte har vidtagits vid ikraftlrädandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I jämförelse med det remitterade förslaget har den
förändringen skett att en uppdelning i laglexten har gjorts mellan slads- och
byggnadsplaner. Detta har skett för att förslaget inte skall medföra en saklig
förändring i de fall en bestämmelse omfattar endera en stadsplan eller en
byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom byggnadslov enligt byggnadssladgan
motsvarar bäde bygglov, rivningslov och marklov, mäste - beroende på arten av den
åtgärd som avses i den aktuella författningen - från fall till fall avgöras om
med uttrycket byggnadslov avses bygglov, rivningslov eller marklov. Enligt min
bedömning bör detta regelmässigt kunna lösas utan några problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2065&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2066&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;884&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen
att anta del av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar och
Ullägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen all anta del
förslag som föredra­ganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2067&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:163.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2068&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:282.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafregister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Register över bestämmelserna i PBL och motsvarande bestämmelser i BL, BS och
LPl m.fl. lagar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2069&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=74&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=74 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BL.BS, LPl m.fl.
  lagar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:174.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BL. BS, LPl m.fl. lagar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=129 height=31&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=31 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I kap.   15    I 5 1
  st BL&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;25    -&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 5    12 5 1 mom. I st och 13 5 1 st BS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 och 3
  55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 och
  107 58 BL samt 12 8 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 5 2 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom, 2
  st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 8 2 st
  BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 5 1 st
  BL och 1 5 1 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 5 2
  och 3 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 8 3
  st och  107 5 3 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 8BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samt 9 5
  3 st och 12 5 2 mom, 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 8 1 st
  BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 och 29
  55 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;nos 2 st BL. (58 5 2 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 8 och
  12 5 1 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 8 1
  st och 39 5 1 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12 5 2 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29, .39,
  (41, 43) och 44 55 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I6 5BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44 a 5
  BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42 5BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46-48 55
  BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(43),
  44, 45, 46 och 48 55 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42 a 5
  BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(42 5
  BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(9 5 BL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(42 a,
  44 a, 46-48 55 BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(11 5 2
  mom, 1 st och 23 5 BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48 a,
  49, (75) 55 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 8 2 st
  och 38 8 2 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50 8BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 och
  54 88 BL samt 29 5 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 5 1
  mom, samt 26 och 27 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 8 2-4
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 5 2-4
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 5 4
  mom, samt 26 och 27 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 5 1-2
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 5 4
  mom, saml 26 och 27 85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 5 2
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(16 SBS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 5BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 5 5
  mom, och 18 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 8BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(23 8
  BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 och
  108 55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 8 1
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 5 2
  mom, och 21 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 8 1
  och 3 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 5BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;32 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 5BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;33 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 8 5
  mom. och 18 8 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;34 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;36 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 5 1
  mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6 kap,   1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 5 1
  st c) samt 26 och 27 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=187 valign=top style='width:139.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 8 och
  107 5 1 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2070&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2071&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;886&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2072&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2073&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:150.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 och
  30 55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 8 BL
  och 33 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5 1
  mom. 1 st BS och 24 5 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;st 1-3
  AL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5 1
  mom. 1 si BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5 1
  mom. 1 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(31 5
  BL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5 4
  mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1128BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70 och
  113 55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70 och
  113 55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47 5 1
  st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49-51 55
  BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52 § BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 § BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137 5 1
  st och 142 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;126-128 58 BL. (73 SBS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;126 och 134 85 BL och 10 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 5, 16 5 1 st, 17 8 1, 2 och 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom,
  samt 23 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;131 5BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19 5 2 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 §
  samt 54 5 1 och 2 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5 1
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 8 1 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=171 valign=top style='width:128.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54 8 2 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:161.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BL. BS, LPl m.fl. lagar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5 3
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(86 5
  BL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5 1
  mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 a §
  BL, 54 5 1 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17, 40,
  81. 82 och 110 88 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samt 54
  5 1 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5 2
  mom. 2 st, 57 5 2 st och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66 5 6
  st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5, 38
  5 och 110 5 1 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samt 56
  5 1 och 2 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(13 5
  BL), 56 5 1 mom, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67 8 1
  mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 5 2
  mom, 2 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 a §
  BL och 56 5 1 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 5 4
  mom, 2 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17, 40.
  81. 82 och llO.ifS BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.samt 54
  8 1 mom, 3 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 5 1
  mom, 1 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 8 1
  mom. 2 st och 2 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS (55 8
  3 mom, BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5 4
  mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(39 5,
  43 5 och 67 8 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 5 4
  mom, 1 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 8 1
  st oiji 58 5 1 mom, 2 st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58 8 1
  mom, 2 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58 5 1
  och 4 mom. BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(55 5 3
  mom. och 58 8 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 8 4
  mom. samt 56 5 1 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 och 3
  st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(56 8 1
  mom. 1 st BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 8 1
  mom. 1 st och 58 8 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom. 3
  st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59 5 1
  st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(55 5 3
  mom. 2 st BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60 5 1
  st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60 § 2
  och 3 si BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63 5BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64 § BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 § 1 st
  LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 5 2 st
  LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2074&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2075&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;887&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2076&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2077&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:107.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;BL.BS, LPl m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fl. lag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BL. BS. LPl m.fl.
  lagar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(58
  och 64 88 VägL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75
  8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
  5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.45pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22,
  83 och 84 58 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137
  5 1 st, 142 och 146 55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
  kap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,   1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137 5 1 st, 138 5 1 st
  och 146 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=185 colspan=3 valign=top style='width:138.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51 8 1 mom,. 52 8 2 st
  BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
  5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53 8 2 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 colspan=2 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;, (40 och 52 S5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47 5 2-3 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VägL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 5 2 st och 116 5 2 st
  BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138 och 139 55 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
  8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61 5 och 137 5 2 st BL
  samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71 5 1 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 5 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
  kap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,   1 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(67 5 och 76 8 1 mom,
  BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 5 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76 5 3 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 5 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76 5 3 mom, BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74 SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 8 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153 8 BL och 74 8 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 5 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152 5 BL och 24 5 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 5 LPl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
  kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.   1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
  5 2 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 8BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 8 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=185 colspan=3 valign=top style='width:138.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 och 111 88 BL saml 8
  SBS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.35pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(10 8 2 och 4 st, 108 8
  2 st BL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 5 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;st samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78
  85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(14 a, 36,81,82,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=93 colspan=2 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86 och 109 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Il 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BL samt 54 5 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 st och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57 5 2 st BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131 5 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=125 colspan=2 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 a 8,27 Soch 108 8:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SsiBL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.6pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
  8, 27 8 och samt 22 8 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108 5 ;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;? st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149 5 BL, 71 8 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82 och 82 a 55 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150 8 BL, 71 5 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;: mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82 a 5 BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150 5 3 st BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(76 5 1 mom, BS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=125 colspan=2 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72 5 2 och 3 st BS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=185 colspan=3 valign=top style='width:138.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48 8 1 st och 116 8 1 st
  BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41 a 8 BL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2078&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2079&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;888&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2080&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
17.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2    Register över
bestämmelserna i BL, BS och LPl och motsvarande bestämmelser i PBL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2081&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 och 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1:7 och 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
  5(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4: 1,(5: 16, 17:3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4:11,(12: 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lOaS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(12:6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(l2:6och7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(8:12)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17: 13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14a 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:9och 18,(17:15)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18a 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 8
  (upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14:8, 15:5(17: 15)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,(17:4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 och 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29.
  12:1,(17:9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12:6 och 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:3och5,(17: 11)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(6: 10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11: 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:13 och 14, &amp;quot;17: 12)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:11,(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35 a 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:8 och 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(12:4, 17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3: 15,8: 11,(17: 13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:9 och 18,(17:17)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41 a 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14:2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44
  5(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=18 valign=top style='width:13.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=93 colspan=2 valign=top style='width:69.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46
  5(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:24, 15:3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14: 1,(17:6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49-51 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:26, (17:6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3:15,6:28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;56 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:31.(17:24)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:32,(17:24)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:33,(17:24)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:34,(17:24)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:35,(17:24)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15:8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62-69 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(upphävda)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;70 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6: 19 och 20, (17: 19)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;71 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=93 colspan=2 valign=top style='width:69.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;72 5(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:22,(17:19)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=93 colspan=2 valign=top style='width:69.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76
  8(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;77-79 88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=93 colspan=2 valign=top style='width:69.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80
  8(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;81 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:9och 18,(12:4, 17:16)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.85pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;82 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5: 16, 8:9 och  18, (12:4, 17: 16)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;83 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14:8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;84 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14:8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;85 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;86 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(8:6, 12:4, 17: 13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;87 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88-106 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(upphävda)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5: 1,3 och 7 (17:4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5:29, 12: 1,6 och 7 (17: 9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(12:4, 17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110 8 1
  st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:11,(17:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110 8
  2st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5:8,(17:14)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110 8 3
  st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110 8 4
  st&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8:9och 18,(17: 17)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6: 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6: 19 och 20, (17: 19)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=148 valign=top style='width:111.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2082&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2083&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=142 height=262&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=262 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;889&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2:4.5:2, 3, 7 och 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5:2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4:3.5:20, 7:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5:19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4:4 och 8, 5: 10, (5:26),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:1,7:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4:6-7 och 10, 5:23-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;och 27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4: 10, 5; 27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4: 13,5:30,7:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5:30 12:7 5: 12, 17. 28, 32 och 33.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=52 height=45&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=45 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23-25,6:
  23-25,6:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2:3, 3:
  2 och 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=103 height=45&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=45 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6:6,8,9,
  12 och 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8: 1,3
  och 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=125 height=331&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=331 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3: 1 och
  12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:1 och
  2, (8:22)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(3:2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:4,(3:8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(3: 2
  och 6, 8:22)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3: 2 och
  6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:3,(3:9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3: 5 och
  6, (3:9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:5,(3:9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3: 5 och
  6, (3:9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3:13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3: 14, 10: 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15-17. 10: 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1,2,3,7,8,9,(12:4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I, 4 och 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19 och 20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119-125
  55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(upphävda)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7: 1 och
  4, (17: 10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7:6.
  12:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(12:5)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136 a 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:39, 14:9, 15: 1 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15: 1 och 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15:6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:39, 14:9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145
  8(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14:9, 15: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148 5
  (upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13:2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13:4 och 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6:38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157
  8(upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159-170
  55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.1pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1:7, 11: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11:2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11:3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5-7 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(upphävda)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2:.l-4, 3:12,5:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=95 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4:2,(5: 17)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BS&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 (upph&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;31&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;32&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;33&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;36&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;37&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;39&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;40&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;41&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;42&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;43&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;44&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;44&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;45&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;46&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;47&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;48&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;48&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;49&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;50&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;51&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;52&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;53&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;54&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 1 mom,    8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom,    8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mom,    8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mom.    8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55        8
I och 2 mom, 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2084&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2085&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;890&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2086&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;LPl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(8:20.
  29 och 34)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(8:30)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56 5 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:11, 
  12.  16. 30 och 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:5. 10: N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(8:31)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10: 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8: 10
  och 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10: 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10: 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8: 17
  och 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:
  I0och25,(l2:4)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58 8 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:25-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:32,(5:8)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(8:29)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9: 1 och
  2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;26 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9:3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9:6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;30 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13: 2 och 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65 8
  (upphävd)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Övergångs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67 5 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och 2
  mom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8:12.
  16:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:6, 17:2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(8:22)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69 och
  70 85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(upphävda)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71 5 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13:2. 15:8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(7:1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16:5 och 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(3:10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16: 1-3 och 17:22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17:20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82 a 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17: 20 och 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.1pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LPl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10: 1 och 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10:9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10: 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10: 11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.05pt'&gt;
  &lt;td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=156 valign=top style='width:116.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=112 valign=top style='width:83.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2087&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2088&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;891&lt;br&gt;
innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:278.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionen 
.................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
lagförslag  ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1985   ....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning 
......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
motivering   ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
frågor ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillkomsten av
och huvuddrag i gällande byggnadslagstiftning   ,.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etapper i rättsutvecklingen före 1947   
............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1947 års byggnadslagstiftning   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhållandena efter 1947   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markpolitiska åtgärder ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1959 års reform   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förberedelser lill en ny översyn av
byggnadslagstift­ningen      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar efter 1972 ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Reformbehoven och lagförslagels huvudsakliga inriktning 
   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förenkling och modernisering av
plansystemei    .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Obligatorisk översiktsplan som kan
förenas med områdesbe­stämmelser       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbuden avvecklas och
detaljplanernas bygg­rätter tidsbegränsas         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avveckling av nybyggnadsförbuden   .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rätt till äleruppförande,
genomförandetid för detalj­planer och rätt lill kompletteringsätgärder             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Decentralisering av beslutsfattandet   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna bör själva besluta om
markanvändning och byggande    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tyngdpunkten i länsstyrelsens
arbete läggs vid sam­rådet        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens roll vid
efterhandsgranskningen   ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbättring av
medborgarinflytandet  ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förenklingar i PBL som har
betydelse för den enskilda män­niskan      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Större möjligheter att vidta
åtgärder utan bygglov   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbättrade möjligheter att få
bygglov   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förenklingar m. m. i
byggprocessen   ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnormerna ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7 Några principiella synpunkler på lagreformen   ..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Plansystemets
förenlighet med regeringsformens normbegrepp ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagtekniska
frågor och lagstiftningens räckvidd  ......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94 .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL träder i kraft den 1 januari
1987  ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Systematiken i PBL    ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL:s disposition   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Funktionen av 2 kap ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Funktionen av 3 kap ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Förordning och myndighetsföreskrifter till PBL   .... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3.1  Bestämmelser i regeringsformen   ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2089&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2090&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;892&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kompletterande ;röreskrifter  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svensk byggnorm   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 PBL:s räckvidd   ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL:s planer reglerar i första hand
bebyggelsen och markanvändningen inom områden av riksintresse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL:s planer reglerar i vissa fall
även vattenfrågor   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reglering av bebyggelse m. m. i
naturvärdslagen och väglagen           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dubbelprövning och enbart
specialprövning          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planernas räckvidd   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Principer för planläggning och prövning av bygglov m.m        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av bestämmelser om allmänna
intressen vid mark­användningsbeslut enligt PBL      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna iniressen   .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En lämplig samhällsutveckling m.m  
............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naiurresurser mm......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Särskilda krav för alt mark skall få användas för
bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunalekonomiska frågor m. m .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning och
energihushållning....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4 Bebyggelsemiljöns utformning   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Översiktsplan ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens syfte och funktion
i den samlade kommu­nala planeringen              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens innehall   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanens redovisning och
handläggning   . &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådet skall ge berörda
information och kommunen ett bra underlag för beslut    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens påverkan på
översiktsplanens utformning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Detaljplan och områdesbestämmelser .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1 Allmänna utgångspunkter   ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1.1  Byggnadslagens stadsplan och byggnadsplan ersätts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av PBL:s detaljplan   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanen skall tillgodose både
lokala och natio­nella mål     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanen bör vara uttömmande
för en bedömning av tillåtligheten av bebyggelse men inte för dess ex­akta
utformning och utförande  ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringen som procedur bör trygga
de berördas delaktighet och fördjupa demokratin         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.2 Skyldigheten för kommunen all
anta delaljplan (detaljplane­&lt;br&gt;
kravet)   ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanekravets utformning  ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen avgör när detaljplan
behövs   ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3 Detaljplanens innehåll och redovisning   ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanens obligatoriska
innehåll   .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frivilliga regleringsmöjligheler i
detaljplan   . &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utformning av planhandlingarna   ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4 Avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4.1 Gällande rält   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2091&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2092&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;893&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevakningen av enskilda intressen
sker genom be­svär             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplanens rättsverkningar blir
i slorl sett de­samma som stadsplanens        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5 Kommunens antagande av detaljplan   ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag och
remisskritiken   .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antagande av detaljplan bör kunna
delegeras enbari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6 Förutsättningar för att ändra eller upphäva en
detaljplan   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under genomförandetiden fär en
detaljplan endast i undantagsfall ändras eller upphävas mot fastighets­ägarens
bestridande   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planen gäller även efter
genomförandeliden men kan dä ändras eller upphävas utan ersättning till
fastig-helsägaren   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efler genomförandelidens utgång får
planen ändras eller upphävas utan att räitigheter som uppkommit genom planen
beaktas   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandetiden skall förlängas
om fastighets­ägaren försökt genomföra planen under genomföran­deliden men har
hindrats av omständigheter som kommunen råder över          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.7 Förfarandet    ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens ordning bör i princip
överföras till PBL   ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för en detaljplan
bör sammanstäl­las i etl program   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samråd och utställning är viktiga
moment   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.7.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förfarandet när plan skall upphävas
bör regleras ,..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.8 Områdesbestämmelser   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovel av rättsverkande
bestämmelser knutna till översiktsplanen     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelsernas innehåll   ......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.8.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser antas av
kommunfullmäktige, som får delegera denna befogenhet till byggnads­nämnden
eller kommunstyrelsen   .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Regionplanering .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av mellankommunal
plansamverkan   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Former för samverkan   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frivilliga former   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av en lagfäst
regionplanering   ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Initiativet och en kommuns rält att
utträda    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innebörden av beslut om
regionplanering ........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapet    .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganets
arbetsuppgifter    .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt om ansvarsområdet  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplan.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplanens giltighet och verkan 
........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10
Plangenomförande    ..    ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandebeskrivning    ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10,2,1  Innehållet i genomförandebeskrivningen     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2093&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2094&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;894&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10,2,2 Genomförandebeskrivningens verkningar           205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.3                                                                               Exploateringssamverkan  
               206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gmndläggande villkor   ................................    207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgränsning av samverkansomrädel m.
m ..    208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4                                                                               Fastighetsplan  
      209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av fastighetsplan   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rättsverkan   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar för atl anta en
fastighetsplan               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa förfarandefrågor  ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.5                                                                               Avstående
av mark m. m              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunens rätt att ta i anspråk
mark   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsägares rätt att la i
anspråk mark. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medel för att överföra mark m.m   ............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.6                                                                                Gator
och vägar    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upplåtande av gator och andra
allmänna platser   ,,.   220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10.6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gatukostnadsbestämmelser.........................   
221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.7                                                                                Exploateringsavtal   
           226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11                                                                                       Krav
på byggnader m.m                  229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning ...........................................................    229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1                                                                               Nya
byggnader        231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krav på anpassning till den
omgivande miljön                  231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Egenskapskrav på byggnader m. m   ..........    231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.2                                                                               Befintliga
byggnader           235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändring av byggnad   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelse med särskilt
bevarandevärde .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underhåll   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbättringskrav på byggnader................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Parkering    ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordning av byggbestämmelser  ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12                                                                                       Bygglov 
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1.............................................................................. Bygglovspliktens
omfattning           252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mer omfatlande bygglovsplikl inom
omräden med detaljplan       252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Både ökning och minskning av
bygglovspliktens om­fattning        254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglovspliktens generellt
föreskrivna omfattning ..   255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utökad bygglovsplikt  ..................................    258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.1.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Minskad bygglovsplikl  .................................    261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:-21.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12.2                                                                               Förutsättningar
för bygglov till ny bebyggelse uianför områ­&lt;br&gt;
de med detaljplan    ..............................................    263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande bestämmelser   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag och
remissutfallet   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Principiella synpunkter på
lämphghetsprövningen   ,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:68.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanernas betydelse vid
bygglovsprövning­en            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:68.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunalekonomiska motiv vid
bygglovsprövning­en   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:-21.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12.3                                                                                Kompletteringsätgärder
utanför områden med detaljplan blir&lt;br&gt;
fria från planprövning  ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:70.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Principiella synpunkter pä rätten
atl fortsätta på­gående markanvändning        271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som skall utgöra kompletteringsåtgärder 
               274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2095&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2096&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;895&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagleknisk lösning för
prövningsförfärandet   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett alternativt förslag ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.4                                                                Förutsättningar
för bygglov inom område med detaljplan   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen rätt till bygglov till
åtgärder som strider mot detaljplan        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Invändiga och yttre
förbättringar får göras även om byggnaden strider mot planen        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.5.............................................................. Förhandsbesked   
        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av ett
tvästegsförfarande  ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningens omfattning ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhandsbeskedets
tillämpningsområde .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13                                                                     Rivningslov
och marklov           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.1.............................................................. Rivningslov   
     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande beslämmelser   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principiellasynpunklerpäbehovet
även ny reglering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningsgrunder vid rivning   .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planers inverkan på prövningen
av rivningslov         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samordning mellan prövningen av
rivningsärenden och beslut enligt annan lagsUftning    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan behöva tid för
prövningen     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.1.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaranderegler  ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2.............................................................. Marklov   
         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande beslämmelser   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principiellasynpunkterpäbehovet
av en ny reglering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regleringens omfattning och
syfte ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Marklovspliktens omfattning   .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningsgrunderna ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;302&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14                                                                     Byggnadsnämnd,
byggnadsarbete och tillsyn m.m      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.1............................................................. Byggnadsnämnd   
        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rådgivning och service   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens personal   ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.2............................................................. Byggnadsarbeten,
tillsyn och kontroll             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olika former av kontroll och
godkännande i dag . .,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsarbeten, tillsyn och
konlroll i PBL    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:67.0pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens granskning av
ritningar och övri­ga handlingar           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens besiktningar .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15                                                                     Påföljder
och ingripanden m.m            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens skyldighet att
ingripa vid överträdelser&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgiftssystemet  ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgift   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskild avgift   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift  ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.4............................................................. Ingripanden
för att åstadkomma rättelser       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16                                                                     Statlig
kontroll beträffande områden av riksintresse m. m   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16.1 
Den statliga prövningens huvudsakliga utformning        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16.1.1 
Utredningens förslag och remisskritiken    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2097&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2098&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;896&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:35.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.1.2 Länsstyrelsernas  och  de  centrala  myndigheternas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;roller   .........................................................    334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.2.............................................................................. Grunderna
för länsstyrelsens prövning        336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omräden av riksintresse enligl NRL ............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionala frågor   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skyddet för människors hälsa och
säkerhet ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppenbar avvikelse frän
detaljplanekravet bör inte kunna föranleda stallig prövning               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alt beslulet inte har kommit till i
laga ordning bör bevakas genom besvär         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avvägningen mellan allmänna och
enskilda intressen bör bevakas genom besvär        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.3.............................................................................. Vilka
beslut som kan pnWas m.m              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplaner och
områdesbestämmelser kan upphä­vas            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplaner kan inte upphävas  
.......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enkelhet och snabbhet i
överprövningen  .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens regler om underställning kan
utgå     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov, rivningslov, marklov och
förhandsbesked .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16.4.............................................................................. Planföreläggande  
           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17                                                                                      Överklagande 
        352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning...........................................................   
352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande ordning   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag    ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;353&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter för
besvärssystemels utformning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;354&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skillnaderna mellan
förvaltningsbesvär och kommunalbe­svär            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet  mellan förvaltningsbesvär
och kommunalbesvär i PBL             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om regionplan och
översiktsplan kan överkla­gas genom kommunalbesvär         357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser,  detaljplan 
och  fastighets­plan kan överklagas genom förvaltningsbesvär .,,,   358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Instansordningen   ..............................................    361&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad besvärsprövningen bör
omfatta    ................    364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hinder mot att överklaga beslul, om
saken redan är avgjord tidigare              367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samordning   mellan   länsstyrelsens  
officialprövning  och överklagande       368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvärssystemet och konventionen om
de mänskliga rät­tigheterna                369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18                                                                                       Ersättning
till fastighetsägare m, m             372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning ..........................................................   372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.1.............................................................................. Ersättningsprinciperna  
     372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter och lagteknisk
lösning....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;373&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vilka situationer bör ersättning
utgå?   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga situationer ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vem svarar för kompensationen?   ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;376&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.2.............................................................................. Ersättningssiluationerna  
           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:68.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ersättning och inlösen utan krav på
kvalificerad ska­da            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ersättning och inlösen vid
kvalificerad skada    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;383&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18.3.............................................................................. Kompensationstidpunkten 
         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;398&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2099&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;897&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Värderingsregler   ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;401&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolsprövning m, m.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inlösen av mark m.m.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gatukostnader ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;404&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19                                                                                       Övergångsfrågor  
           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;408&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;408&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande m, m............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;408&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planer frän tiden före
byggnadslagen  ................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;409&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstyckningsplaner   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;410&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stomplaner .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.3.............................................................................. Planer
enligt byggnadslagen        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplaner   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Generalplaner   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;412&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stadsplaner och byggnadsplaner m,
m   ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;414&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Plangenomförande   .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;424&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.4.............................................................................. Övriga
heslut enligt byggnadslagen         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud  ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningsförbud   .......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;427&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dispenser   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda frågor ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;429&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19.5.............................................................................. Vissa
övriga övergångsfrågor       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;429&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplaner ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;429&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gatukostnadsbestämmelser......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;430&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19.5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsbildningsfrägor............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;430&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20                                                                                       PBL:s
tillämpning på stadsförnyelse-och bevarandefragor       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..................................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;432&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.1                                                                               Stadsförnyelse  
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;432&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.1.1.................................................................... Plansystemet  
    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;433&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det materiella innehållet i
bebyggelseregleringen ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;436&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov, rivningslov och marklov  ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;438&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20.2                                                                               Bevarande   
        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;440&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt  ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;440&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt;text-indent:-29.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lagstiftning Ull skydd
för kulturvärden i den fysiska miljön              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;441&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL:s regelsystem för bevarande   .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;442&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansvars- och kostnadsfördelningen ............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;447&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21                                                                                       Samordning
med annan lagstiftning         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;449&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande ordning i huvuddrag  .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;449&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av ändrade samordningsregler  
................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;449&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det planpolitiska intresset   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delaljplan och områdesbestämmelser ........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;450&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;451&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21.4                                                                               Förfarandet
vid dubbelprövning               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;452&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22                                                                                       Resursfrågor        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;455&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upprättat lagförslag   ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;457&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering till förslaget lill plan- och bygglag   ....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;458&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Inledande bestämmelser    ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;458&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid lokalisering av bebyggelse    .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;469&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.    Krav på
byggnader m, m..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;479&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Översiktsplan   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;527&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Detaljplan och områdesbestämmelser   ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;550&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;898&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Plangenomförande     ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;634&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Regionplanering   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;664&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Bygglov, rivningslov och marklov    ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;673&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning   .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;755&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Påföljder och ingripanden vid överträdelser m,m &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;766&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Byggnadsnämnden    ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;789&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.    Statlig
kontroll beträffande omräden av riksintresse m, m,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;799&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Överklagande   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;809&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Skyldighet att lösa mark och utge ersättning    . &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;829&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Domstolsprövning m,m........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;846&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap,   
Bemyndiganden m, m.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;852&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.   
Övergångsbestämmelser    ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;860&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;884&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut   ............................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;884&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafregister 
.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;885&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1-12 till protokollet, se Bilagedel (ang, innehåll,
se Inledning s, 54)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trycken, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av PBL-utredningens betänkande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreliggande förslag tjll ny plan- och bygglag, PBL,
består av lagtext med specjalmotivering samt allmän motivering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL innehåller 21 kapitel
uppdelade i sju avdelningar, Dessulom föreslås ändringar i ett flertal
författningar. Motiveringen är redovisad i 24 avsnitt. Därutöver finns lagtext
och motivering (avsniU 25) lill samordning med annan lagstiftning samt
specialmotivering till denna lagstiftning och PBL (avsnitt 26),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje kapitel i lagen motsvaras av
ett avsnitt i motiveringen. Av­snitt 15 och 16 berör flera kapitel i lagen
eller berör andra lagar och motsvaras således inte av något särskilt kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betänkandet består av två delar.
Lagtexten och motiveringen kan därför läsas parallellt. Den allmänna
motiveringen till kap, 1 som innehåller principiella överväganden har dock
tagits in i den första delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betänkandet omfattar etl stort och
sammansatt ämnesområde. För att kunna göra det möjligl att följa hur ett visst
ämnesområde be­handlas i betänkandet som helhet har ett sakregister
lipprättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:103.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkter
och de principiella grunddragen i plan- och bygglagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för den lagstiftning som skall regiera
planläggning och byggande har ändrats radikalt sedan 1947 års byggnadslag (BL)
trädde i kraft. Denna lag har kunnat anpassas till nya förhållanden och har
successivt förändrats, 1 läkt med ändrade förutsättningar har emellertid
oklarhet uppstått om sambandet mellan lagen och den praktiska verksamheten.
Detta gäller i många avseenden, t, ex, den översiktliga planeringens ställning
och beträffande relationen mellan allmänna och enskilda intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen sedan 1947 har
präglats av ökade insatser från sam­hällets sida när det gäller att siå vakt om
den gemensamma miljön. Detta har skett genom att ökade och mera preciserade
krav har ställts både på hänsynen till naturmiljön och på bebyggelsens
utformning. Samtidigt har insatser för en samordnad samhällsplanering ökat kraf­tigt.
En av utgångspunkterna för en ny plan- och bygglag, PBL, är alt lagen skall ge
utrymme för samhällets aktiva insatser för den gemensamma miljön i samverkan
med alla berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medborgarnas intresse av att
aktivt ta del i besluten har ökat starkt. Detta är positivt och milste tas till
vara i en ny lag. Den enskilda människan, vare sig hon uppträder som medborgare
i en kommun eller som sakägare, måsne kunna överblicka sina rättigheter och
skyldigheter och veta var gränserna för olika parters inflytande går.
Mångfalden av intressen som gör sig gällande och av situationer som uppstår gör
det svårt att kortfattat precisera dessa gränser. Regler som klargör dessa kan
från administrativ utgångspunkt förefalla komplicerade. Ju slörre samhällets
engagemang blir, desto viktigare är det emellertid att med tanke på medborgarna
formulera klara regler i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ny lag måste skapa
förutsättningar för en fortsatt utveckling av den fysiska planeringen. En
samordning måste ske med annan planering. Den enskilda människans villkor och
möjligheter måste stå i centrum. Kvaliteten i samhällets planering beror till
stor del på resurser, kunskaper, samarbetssystem och politisk vilja. Lagstift­ningen
kan inte i sig garantera högre kvalitet, men kan skapa för­utsättningar för
detla. Bl. a, genom att ställa krav på samordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'-'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med andra planeringsformer och att ange former för
beslutsfattandet och krav på underiaget för beslut, Sämhällsplaneriiigens
omfattning nödvändiggör överblickbarhet, enkelhet och flexibilitet. Man
riskerar annars att hamna i en centraliserad expertplanering som skulle strida
mot grundläggande gemensamma värderingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Syftet med PBL är att möta de krav
som ovan kort har skisserats. PBL utgår från andra förutsättningar än dem som
gällde när 1947 års byggnadslag kom till. Skillnaderna är därför stora både
beträffande lagsystematisk uppläggning, plansyslem, de i lagen inskrivna
kravens art och precision och i många enskildheter. Förändringarna innebär i
flera avseenden en anpassning till redan gällande praxis och in­formellt
bedriven verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Här följer en kort redogörelse för
vissa principiella grunddrag i PBL, Dessutom antyds var ändringar har vidtagits
i förhållande tiil nuvarande byggnadslag. Därefter följer en sammanfattning av
be­tänkandet och en mer detaljerad redogörelse för föreslagna avvikelser i
förhållande till BL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fysiska miljön bildar ramen
kring allt liv och all mänsklig verksamhet. Grundläggande regler om hänsyn
formuleras i PBL för natur- och kulturvärden både när det gäller enskilda
byggnader, sam­manhängande miljöer och större områden. Krav reses också på
längre gående hänsyn till särskilt värdefulla miljöer. Den fysiska rikspla­neringen
får sin plats i lagen. Men den ger också utrymme för att skydda lokalt
värdefulla miljöer. Även friluftslivets intressen kan bevakas med hjälp av PBL,
Det sker genom att kommunerna får möjligheter att avsätta områden för
friluftslivets behov, och genom att reglerna om strandskydd förs över till PBL
från naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;De befinlliga bebyggelsemiljöerna
måsle las till vara och förvaltas på ett riktigt sätt. En rad omständigheter
talar för att framtidens byggnadsåtgärder i hög grad kommer att gälla dessa
miljöer, I PBL ställs krav både på utformningen av nya miljöer och på underhåll
av befintliga byggnader, PBL erbjuder också nya möjligheter för att genomföra
förändringar. Utrymme ges för en störte lokal frihet, både beträffande
utformningen av byggnader och miljöer och beträffande val av form för
genomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Människorna ställer också andra
krav på att miljön skyddas och bevaras. För många förändringar som har stor
betydelse för miljön krävs i dag inte tillstånd, vare sig enligt BL eller
enligt någon annan lag. Tillståndsplikt föreslås nu för sådana åtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I ett alltmer komplicerat samhälle
ställs också berättigade krav på förenklingar och större frihet, I PBL föreslås
att mindre bygg­nadsåtgärder undantas från bygglovplikl och att vissa åtgärder
på befintliga byggnader får vidtas mer fritt än i dag, Lagen är vidare uppbyggd
så, att nybyggnadsförbud inte skall finnas längre. Klara ställningstaganden med
angivande av sakliga motiv för elt eventuellt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avslag på en tillståndsansökan krävs alltså.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den snabba tekniska utvecklingen
medför svårigheter att över­blicka förändringar och se sambanden mellan orsak
och verkan. Män­niskornas krav på delaktighet i besluten ökar bl, a, av den
orsaken. Det gäller både delaktighet i form av allmänt medborgarinflytande och
möjligheter att få vara med när de egna intressena berörs särskilt, I PBL
formuleras regler som skall garantera insyn i planeringen. Dessa regier bör
också leda till att de kommunala förtroendemännens arbete underiätlas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alla medborgare får anföra besvär
hos länsstyrelsen om kommu­nen jnte har följt de regler som har ställts upp för
att stärka med­borgarinflytandet. Hyresgästerna ges besvärsrätt på samma sätt
som fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Människorna släller krav på besked och på att få veta
motiven för fattade beslut. 1 PBL reses krav för att tillgodose detta. Besked
skall ges i ett sammanhang sorn ligger nära den enskilde. Den över­siktliga
planeringen ges därför ingen rättsverkan mot enskilda. En annan sak är atl den
måste få stor och ofta avgörande självständig betydelse i frågor av
övergripande betydelse för kommunens struktur och allmänna utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL ger alltså nya förutsättningar
för den översiktliga fysiska pla­neringen, Alla kommuner skall ha en plan som
visar markens an­vändning i stort. Planen, som kallas marköversikt, skall
utarbetas med hänsyn till sociala, ekonomiska och fysiska faktorer. Grund­läggande
krav om detta formuleras i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dagens stads- och byggnadspianer
ersätts av ett enhetligt begrepp, detaljplan, PBL innebär här två viktiga
förändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kommunerna finns i dag ett stort
antal fastställda planer som är föråldrade av olika anledningar, BL:s regler
medför problem för kommunerna när de skall ändra sådana äldre planer. Sådana
låsningar skall inte behöva uppkomma genom de nya regler som föreslås.
Rättigheten att utnyttja en byggnadsrätt blir nu tidsbegränsad, I stäl­let
skall rätlen vara starkare skyddad än j dag under den utsatta tiden, som kallas
genomförandetid. Genom övergångsregler ges fas­tighetsägaren ett skydd för
sådan mark som har planlagts enligt BL. Planer som vid PBL:s ikraftträdande är
yngre än åtta år skall alltid få genomföras. För äldre planer skall ägaren, om
han inte får genom­föra planen eller genom ny plan ges tillfälle att nyttja
marken för enskilt bebyggande, vid en framtida expropriation ha rätt att få er­sättning
som motsvarar det värde marken har när PBL träder i kraft. Däremot får kommunen
fritt ändra sådana äldre planer så snart ett allmänt intresse motiverar det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En annan viktig förändring är atl
kommunens bedömningar skall få en starkare slällning än j dag vad gäller de
avvägningar angående miljöns uiformning som görs en i delaljplan. Kommunernas
beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;,, -,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att anta planer skall vara slutliga. Bara i särskilt
preciserade fall skall staten på egei initiativ kunna ifrågasätta besluten. Det
äi;- också na­turiigl att enskilda sakägares besvärsmöjligheter beskärs vad
gäller de principer som kommunen har lagt ijll grund för en detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I övrigi kvarstår besvärsrätten i
sak oförändrad. En viss begräns­ning av möjligheten att fullfölja ett
besvärsärende ända upp tiil re­geringen föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även marköversikten skall antas av
kommunen. Ingående samråd skall ske före antagandet med statliga myndigheter,
berörda kom­muner, kommunens medborgare och berörda sakägare. Staten har
emellertid, som redan antytts, möjlighet att på eget initiativ ifrå­gasätta de
kommunala avvägningarna på vissa preciserade grunder. Det gäller främst om
riksintressen har åsidosatts och om nödvändig samordning mellan kommunerna
försummats. På samma sätt som ovan har sagts beträffande krav på att kommunen
sakligt skall moti­vera beslut som berör den enskilde gäller också på detta
sätt krav på att statliga beslut att ingripa i den kommunala planeringen skall
motiveras klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självfallet förutsätts det att
kommunerna sinsemellan normalt lö­ser sina samordningsfrågor på eget initiativ
och i informella former. Vid mer komplicerade förhållanden kan en formell
regionplanering bedrivas. Om så blir fallet får regionplaneorganet, till
skillnad mot vad som gäller i dag, det formella ansvaret för att samordningen
verkligen kommer lill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ny planform, markförordnande,
införs. Med dess hjälp kan kommunen utfärda bebyggelsereglerande och andra
bestämmelser som får rättsverkan mot enskilda. Ett sådant förordnande skall na­turiigtvis
grundas på lagens krav. Berörda sakägare ges besvärsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbeisformerna är av stor vikt
för beslutens: kvalitet. Kom­munstyrelsen får ansvaret för den översiktliga
fysiska planeringen och dess samordning med annan planering. Byggnadsnämnden
får jämfört med i dag ett ökat ansvar för miljö-, naturvårds- och kul­turfrågor.
Länsstyrelsens roll som samordnare av statens intressen markeras starkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regler för samspelet mellan den
kommunala fysiska planeringen och beslut enligt andra lagar ställs också upp, I
frågor som är av stor betydelse för kommunen och där riksintressen berörs får
kom­munerna en starkare ställning än i dag, I sådana frågor kan kom­munen
påkalla ett avgörande hos regeringen. Gäller en detaljplan eller ett
markförordnande för ett område får beslut enligt andra lagar aldrig fattas i
strid däremot. Redan i samband med att sådana planer utarbetas har alla berörda
parter haft möjlighet att medverka och bevaka sina intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringen måste vara realistisk. Frågor kring hur en
plan skall kunna genomföras bör aktualiseras på ett tidigt stadium och studeras
fortlöpande under planeringsprocessen, I PBL föreskrivs en obliga­lorisk
genomförandebeskrivning vid all planläggning. Den skall om­fatta tekniska,
ekonomiska och rättsliga genomförandefrågor. Kom­munstyrelsen skall ha ansvaret
för att en genomförandebeskrivning upprättas. Nya genomförandemöjligheler
öppnas också. Kommunen får rätt men inte skyldighet att medverka till att
fastighetsägare sam­verkar för att genomföra en plan. En s, k,
exploateringssamfällighet kan bildas och företräda fastighetsägarna i frågor
som rör exploa­teringen. Regler ställs upp för fördelning mellan delägarna av
ansvar, kostnader och nytta av en sådan samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reformbehov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl viktigt mål för översynen av byggnadslagstiftningen är
att skapa föruisättningar för en ökad effektivitet och bättre kvalitet i den fy­siska
planeringen och att samtidigt lägga fast ett rationellt system för hur beslul
skall fattas om förändringar av miljön med möjlighet för berörda intressenter
au lämna sina synpunkter på beslutens ut­formning. De övergripande målen för
samhällets utveckling måste styra den fysiska planeringens innehåll. För att
detta mål skall kunna nås måste en samordning mellan fysisk planering och annan
sam­hällsplanering möjliggöras, Samlidigl måsle möjligheterna till med­borgarinflytande
garanteras och den enskildes slällning preciseras klarare än i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ny lag måste vidare utformas så
att den kan fungera även med de nya och förändrade krav på planering och
byggande som kan antas uppkomma i framtiden. Anpassningen av äldre bebyggelse
och bebyggelsemiljöer till nya krav är en sådan fråga som kommer au få en allt
större betydelse. En annan viktig fråga är hushållningen med naturresurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller det primära
ansvaret för beslut om markanvändning och byggande är del naturiigl att detta i
större utsträckning än hittills läggs på kommunerna, I frågor av enbart lokal
räckvidd bör dessutom det Slatliga infiytandet begränsas. Detta förutsätter
inte bara en for­mell ändring av själva plansystemet utan även att statens roll
i olika frågor preciseras på ett tydligare sätt än f n. Den statliga
kontrollen, som i dag är en efterhandsgranskning, bör i största möjliga
utsträck­ning bytas mot en medverkan i förhand genom information och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnitt I del 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;;,i,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samråd under pågående planering. Därvid bör beaktas det
ömsesidiga beroendet mellan planeringen på- skilda nivåer. Redan: nu är sam­rådsförfarandet
av större praktisk betydelse än fastställelseprövning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunsammanslagningarna har
medfört problem, som måste beaktas i en ny lagstiftning. Antalet förtroendemän
har minskat kraf­tigt. Kommunikationerna mellan den kommunala ledningen och
medborgama är särskilt i de stora kommunerna ofta svåra att upp­rätthålla på
ett tillfredsställande sätt. Dessa förhållanden måste nu beaktas. Allmänhetens
insyn och inflytande bör garanteras. Infor­mationskravet vid planläggning bör
skärpas och sakägarkretsen för planbesvär ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lagstiftning leder till
att den fysiska planeringen i alltför hög grad inriktas på detaljplanering och
prövning av översiktliga frågor punktvis. Ett väsentligt inslag i reformen bör
bli att starkt poängtera den översiktliga planeringens roll. Beslutssystemet bör
byggas upp på så sätt att en samordning med annan samhällspla­nering kommer
till stånd, både på det lokala planet och i förhållande till planering på högre
nivåer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En obligatorisk översiktlig
planering som sker i samråd mellan staten och kommunen bör utgöra en
förutsättning för att statens inflytande på delaljplaneläggningen skall kunna
begränsas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I frågor om tillstånd till
bebyggelse är nuvarande lagstiftning alltför begränsad till reglering av
detaljer. Förenklingar bör ske i prövningen av detaljfrågor, samtidigt som
vidgade möjligheter bör införas tiil en planmässig bedömning av väsentliga
förändringar av mark­användningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;De senaste årens ändringar i BL
och NVL har ökat kommunernas ansvar för naturvården och friluftslivet, Dénria
utveckling bör nu fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna av problemen med
&amp;quot;evigt gällande byggnadsrätter&amp;quot; och därav betingade långvariga
byggnadsförbud motiverar väsentliga ändringar i lagstiftningen. Fortsatt
planläggning måste kunna ske utan att sådana negativa följder för såväl samhället
som den enskilde skall behöva uppstå. Samtidigt är det nödvändigt att i
övergångs­bestämmelser till en ny lagstiftning lösa de speciella problem som
finns i dagens förbudsområden och därvid se till att skilda intressen
tillgodoses i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att de
detaljplaner som upprättas kan genomföras på ett effektivt sätl och att
kostnaderna för deras genomförande kan begränsas. En god samordning mellan
planläggning och genom­förande är nödvändig. Möjligheterna att genomföra en
plan bör så­ledes studeras ingående i anslutning till planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande byggnadslagstiftning är i stor utsträckning
inriktad på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att styra förändringar. Möjligheter bör införas att
garantera även be­varande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bättre möjligheter att kunna
kontrollera ändrad användning, t, ex, övergång från fabrik och lager till
detaljhandel eller konlorisering av bostäder har efieriysts. Också detta bör
beaktas i en ny lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den gradvisa övergången från
fritidsboende till permanent bo­sättning är ett annat problem. Även den
motsatta utvecklingen -från permanentboende till fritidsanvändning av vissa
bostadshus -har uppmärksammats. Frågorna om fritidsbebyggelsen behandlas
emellertid inte i PBL. En särskild kommitté har fått i uppdrag atl studera dessa
frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med översynen måste samordningen med annan lag­stiftning
som reglerar markanvändning och utförandet av byggnader och anläggningar
övervägas. Del finns behov av att minska om­fattningen av nuvarande
dubbelprövning och att göra den smidigare i de fall den alltjämt måsle bestå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:149.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna principer &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llsplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en lag om fysisk planering och byggande blir
samhällsplaneringen ett centralt begrepp. Den avsåg tidigare i huvudsak
tätorternas ut­byggnad. Numera sker en omfattande och intensiv planering på
skil­da nivåer och för skilda ändamål. Den innefattar både ekonomisk och fysisk
planering med syfte att bidra till en önskvärd social ut­veckling. Den sker på
olika nivåer, ofta sektorsvis och är ett medel bland andra för att uppnå uppställda
mål. En samordning måste ske. Utbyte av kunskap och information mellan skilda
nivåer, plane­ringsorgan och intressen behövs. Ett medborgarinflytande måste ga­ranteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;På regional nivå har olika
statliga organ, främst länsstyrelserna samt lancfsting, kommunalförbund och
andra interkommunala organ hand om samhällsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas roll i
samhällsplaneringen har under senare år blivit allt viktigare. Den har efter
hand kommit att omfatta allt fler verk­samheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett allt större ömsesidigt beroende
mellan nivåerna i planeringen har präglat utvecklingen. Ett hierarkiskt
planeringssystem är därför inte endast praktiskt olämpligt och ineffektivt. Det
saknar också grundläggande förankring i gällande ansvarsfördelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsnill 2 del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom kommunerna pågår fortlöpande
utveckling och förbättring av planeringsmetoderna. Ett geriiensämt drag är att
man försöker skapa ett planeringssystem som passar den egna kommunens för­hållanden
och som leder till en samordning av olika planeringsaktivi­teter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fysisk planering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mark och vatten med tillhörande byggnader och anläggningar
(den fysiska miljön) ulgör en tillgång som skall användas så. alt en från
allmän synpunkl lämplig ulveckling främjas. Samhället bör avgöra vilka
förändringar av markanvändningen som skall få komma lill stånd. Samhället bör
också kunna utöva inflytande över hur för­ändringar genomförs och kunna styra
genomförandet i tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Viktiga förutsätlningar för ett
gott resultat är en väl utformad statlig och kommunal organisation, samverkan i
effektiva former mellan olika intressenter, och goda möjligheter lill
medborgarinfly­tande, Lagstifiningen skall bidra till att skapa ett gott
resultat, bl. a, genom au tillhandahålla de instrument med vilka man kan åstad­komma
en väl fungerande beslutsprocess.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagens uppbyggnad och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckvidd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL kommer att innehålla följande principiella element;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;miljöskapande
och miljöbevarande instrument&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;samordning med
genomförandemedel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelser
som reglerar markens användning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevakning av
bestämmelsernas efterievnad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL innehåller i första hand en reglering av den kommunala
plan­läggningen och dess samordning med motsvarande planering på hög­re nivåer.
Den innehåller också de krav som skall vara utgångs­punkten för planeringen och
särskilda krav på byggnaders och an­läggningars utformning i olika avseenden,
PBLis räckvidd är ytterst beroende av fyra frågor. Den första frågan avser
planinstitutens innehåll. Väsentliga för­ändringar föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan gäller hur man
drar gränser för de åtgärdska­tegorier som skall vara prövningspliktiga enligl
PBL, Framför allt är därvid bygglovpliktens omfattning intressant. En del
smärre åt­gärder som nu är tillståndspliktiga undantas från krav på bygglov. Å
andra sidan görs vissa anläggningar tillståndsplikliga liksom också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;statens och landstingens byggnader, 1 PBL anges vilka
åtgärder som normalt skall kräva bygglov. Dessutom skall kommunerna kunna vidga
eller minska omfanningen av bygglovpljkten. De åtgärder som på detta sätt skall
kunna läggsis till eller dras ifrån anges i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den tredje frågan är i vilken
utsträckning det i övriga lagar som rör markanvändningen bör införas ett krav
på att den fysiska pla­neringen enligt PBL skall i större utsträckning än f n.
få påverka tillållighetsprövningen. Sådana krav införs nu i en lång rad lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fjärde frågan gäller de krav
på underhåll av byggnader och tomter som ställs upp. Underhållskraven vidgas.
Vissa nya krav på upprustning reses också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;RSTA
AVDELNIMIG&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar inledande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avdelningen
består av endast ett kapitel. Den ger en utgångspunkt för lagens tillämpning,
definitioner av vissa begrepp och admini­strativa beslämmelser, I övrigt är
avdelningen i huvudsak en sum­marisk förteckning över de olika efterföljande
kapitel som ingår i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelseir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resurser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysisk
riksplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Pågående
markanvändning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planinstitut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens
planverk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I kap. 1-15 sS Avsnill 3 del 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL inleds med en bestämmelse som anger den fysiska
miljöns betydelse för samhällsutvecklingen och erinrar om vikten av att na­turresurserna
utnyttjas på ett förnuftigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänna hänsynsregler för natur-
och kulturvärden införs. En längre gående hänsyn till mera värdefulla miljöer
krävs. Regler för att tillgodose friluftslivets intressen införs också. Det
ställs stora krav på att studera konsekvenserna av de ingripanden som sker i
den fysiska miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den befintliga miljön är en resurs
som måste tas tillvara. I PBL reses krav på bebyggelsemiljöns utformning.
Kraven skall beaktas också vid ändringar och kompletteringar i den befinlliga
miljön. Krav på att ställa i ordning anordningar för lek och utevistelse inom
den befintliga tomtmarken eller i dess närhet förs in. Ökade möjligheter att
gemensamt ordna parkeringsplatser i befintliga miljöer öppnas också.
Bestämmelserna om ny- och ombyggnad medger en mer flexi­bel tillämpning än vad
motsvarande bestämmelser i BL och BS gör. De ger utrymme för byggnadsnämnden
att i samverkan med fas­tighetsägare och hyresgäster anpassa kravens
tillämpning tiil om­ständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;De krav som har formulerats i
samband med den fysiska riks­planeringen förs in i PBL, Den fysiska
riksplaneringen syftar till en nationell överblick över naturresurserna och
bättre möjligheter att hushålla med dem. Arbetet har hiuills inriktats på att
kartlägga vissa mark-, vatten- och andra naturtillgångar och de anspråk som
riktas mot dem. Alternativa sätt att utnyttja och bevara naturtill­gångarna har
behandlats och riktlinjer har dragits upp för hushåll­ningen med sådana
naturresurser som är särskilt känsliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan bli aktuellt att
introducera nya frågor i den fysiska riks­planeringen. De kan avse riktlinjer
för hushållning med vissa mi-neralfyndigheter eller behov av mark för
energiproduktion. Rege­ringen skall kunna begära redovisning från kommunerna om
och hur sådana nya riksintressen kan tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL skall styra utformningen av
miljön. Det främsta medlet för detta är planläggning. Markanvändningsåtgärder
måste därför i prin­cip följa uppgjorda planer. Byggnader och anläggningar
måste utföras på ett godtagbart sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PBL införs en rätt att få
bygglov till åtgärder inom ramen för pågående markanvändning. Den rätten går
dock inte utöver de be­gränsningar som anges i för den aktuella bebyggelsen
gällande de­taljplan, 1 likhet med andra åtgärder måste också åtgärderna inom
ramen för pågående markanvändning fylla normala gällande krav på placering och
utformning som formuleras i lagens 5 kap. Grunden för att bestämma vilka
åtgärder som skall hänföras till pågående markanvändning ges av begreppets
innehåll i dag och som huvud­princip anges att åtgärder som faller inom ramen
för en normal och naturiig rationalisering av en verksamhet skall räknas till
pågående markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om en åtgärd kan sägas vara
normal och naturlig för ett rationellt utnyttjande av en fastighet och därför
knappast kan anses förändra just denna fastighets användning, kan den likväl
vara ägnad att väsentligen inverka på kommunens planer och program för olika
verksamheter. Därför utformas definitionen av pågående mark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;användning så alt åtgärder sorn är ägnade att få de nyss
beskrivna följderna blir hänföriiga till förändrad markanvändning, trots au åt­gärderna
från sökandens synpunkt kan framstå som en helt normal Ulveckling eller
förbättring av den tidigare etablerade verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland de inledande bestämmelserna
anges också de myndigheter som närmast har att tillämpa lagen eller att utöva
tillsyn över den fysiska planeringen och byggnadsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen ges en central
roll genom ansvaret för den över­siktliga fysiska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland kommunstyrelsens främsta
uppgifter enligt PBL är också att verka för att en offentlig debatt om den
fysiska planeringens mål och innehåll kommer till slånd. Detta har stor
betydelse som ett led i strävan att säkerställa medborgarinflytandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall samordna de
statliga myndigheternas delta­gande i den fysiska planeringen och
tillhandahålla statligt under­lagsmaterial, I PBL föreskrivs också att
länsstyrelsen skall ha tillsyn över den fysiska planeringen och
byggnadsväsendet inom länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens planverk skall ha den
allmänna uppsikten över den fysiska planeringen och byggnadsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan själv, eller genom
delegation till slatliga myn­digheter, utfärda föreskrifter för verkställighet
av lagen. En mot­svarighet till Svensk Byggnorm (SBN) kommer atl finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällainde rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begreppet
pågående markan-    • En bestämmelse om den fysiska vändning definieras&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksplaneringen tas in&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sakägarbegreppet
definieras        • Kommunstyrelsens frätnsta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:165.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppgifter i den fysiska plane­ringen anges&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDRA AVDELNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar milj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;
och bebyggelse med krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;det materiella inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet i planer och andra beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I BL, BS och SBN finns regler för beslutsfattandet. Nu
föreslås att sådana regler ställs upp i fem kapitel, kravkapitlen, under lagens
andra avdelning. Kraven skall samhället lägga till grund för bedöm­ning av
markens användning och byggnaders utformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 2 kap, PBL finns allmänna
rikllinjer av övergripande natur. Syftet med dem är att ge vägledning i fråga
om mål och inriktning för planläggning och tillståndsprövning. Dessa
bestämmelser har detal­jerats och preciserats för tillämpnjngen i vissa
särskilda avseenden, I 3-5 kap, föreslås särskilda bestämmelser angående
riksintressen, bebyggelsemiljöns utformning samt byggnaders placering och ut­formning,
16 kap, finns bestämmelserom underhåll och upprustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven föreslås, med vissa
preciserade undantag, bli styrande för både planer och ijllståndsbeslui. När en
plan har antagits ersätter dess bestämmelser kraven i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planeringen bör inriktas
mol övergripande frågor angående markens och vattnets användning j stort. Det
slutliga ställ­ningstagandet till viss markanvändning måste därför ske vid till­ståndsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas sammanvägning av olika
krav blir utslagsgivande i flertalet frågor av enbart lokal räckvidd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL utgår från det synsätt som
ligger till grund för 4 § BL, näm­ligen alt en avvägning skall ske vid beslut
mellan allmänna och enskilda intressen. Den enskilde ges möjligheter att på
visst sätt få till stånd en överprövning vad gäller den tillämpning av lagens
olika krav som har skett. Särskilda regler för hur denna avvägning skall gå
till ges för vissa fall. De begränsningar av talerätten som föreslås har en
praktisk, inte principiell, innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna riktlinjer f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning
och tillst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndspr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samhällsutveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Särskilda
bevarandeintressen      2 kap. 1-8 §v&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lämplighetsprövning
av&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Allmänna och enskilda  in-     
Avsnitt 4 del 2 markanvändning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;tressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostads-,
arbets-, fritidsmiljo&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 2 kap, tas in riktlinjer för planläggning och
tillståndsprövning. Be­stämmelserna är utformade så att de ger spelrum för
olika värderingar i skilda beslutssituationer. En stel utformning skulle göra
att syftet med riktlinjerna motverkades. Bestämmelserna är av grundläggande
betydelse, direkt eller indirekt, för beslut enligt PBL, De skall dels utgöra
grunden för de krav som i övrigt reses i PBL, dels utgöra utgångspunkten för
beslut om markanvändning för olika ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Främst bland riktlinjerna finns en
bestämmelse som slår fast att planläggning enligt lagen skall ske så att en
lämplig samhällsutveck­ling främjas. Hänsyn skall tas till vad som har
beslutats inom olika samhällsområden, t, ex, i miljövårds- och socialfrågor,
jord- och skogsbruksfrågor saml industri- och sysselsättningsfrågor. Olika krav
på den fysiska miljön måste vägas samman i den kommunala pla­neringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 kravet på en lämplig
samhällsutveckling ligger också hänsyn till hushållning med naturresurserna och
en allsidig bebyggelseut­veckling, liksom till sambanden mellan boende, arbete
och service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland bestämmelserna i 2 kap,
finns också föreskrifter om vissa särskilda bevarandeintressen. Av
beslämmelserna framgår all man vid beslut, som fattas med stöd av PBL, skall la
hänsyn lill na­turvårdens och friluftslivets intressen samt till de
miljömässiga vär­den som finns i den befintliga bebyggelsens och
kulturiandskapets karaktär. Beträffande områden som inrymmer särskilt
värdefulla na­tur-, friluftslivs- och kulturvärden finns i 2 kap, föreskrifter av
ett betydligt mer ingripande slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Ett allmänt lämplighetskrav
be-    • Naturvårdens, friluftslivets och&lt;br&gt;
träffande byggnader införs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kulturminnesvårdens   intressen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:165.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;preciseras och ges en mer fram­skjuten roll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser pm riksintressen .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Natur- och
kulturvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Råvaruutvinning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 kap  1-14 ;;&amp;gt;?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksmark&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Försvarets intressen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 5 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flygplatser,   
hamnar,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;led-    • FRP-riktlinjer ningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Friluftsliv, strandskydd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För frågor och intressen med en räckvidd utöver de lokala
behöver staten behålla ett avgörande inflytande över hur avvägningarna ut­faller.
Sådana frågor kallas i PBL för riksintressen och anges i ett särskilt kapitel.
Tillämpningen i enskilda fall skall kunna överprövas av stålen. Det kommunala
vetot vid tillståndsprövning enligt 136 a § BL ändras inte genom PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksintressena omfaltar både
bevarandeintressen och exploa-terjngsiniressen. Bevarandeintressena kan avse
områden av särskilt värde beträffande areell produktion, kulturminnesvård,
naturvård m. m. Exploateringsintressena kan avse utbyggnad av kommuni­kationer
och möjligheter till utvinning av viktiga lägesbundna rå­varuresurser.
Särskilda riksintressen är det militära och civila för­svarets intressen samt
strandskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland riksintressena föreslås ingå
de riktlinjer i den fysiska riks­planeringen som har preciserats på ett tydligt
sätt. Det bör ankomma på regeringen att i en särskild förordning förtydliga de
verksam­hetsanknutna riktlinjerna och att peka ut och avgränsa områden där
särskild hänsyn skall tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 förhållande till gällande
ordning innebär det här skisserade sy­stemet klara fördelar. Riktlinjerna
kommer att återfinnas samlade i lagen i stället för att som nu i en rad
uttalanden som har gjorts vid skilda tidpunkter av regeringen, olika utskott
och riksdagen. Om statsmakterna vill ändra en riktlinje eller utfärda en ny
riktlinje måste det ske genom lagändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagens roll i samband med den
fysiska riksplaneringen kom­mer med andra ord att definieras på ett klarare
sätt än i dag. Riksdagen kommer att ta befattning med dessa frågor främst i
egenskap av lagstiftande församling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Huvuddelen av den fysiska riks-
• Kommunerna får huvudansva-&lt;br&gt;
planeringens riktlinjer lagregle-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ret för strandskyddet men ett&lt;br&gt;
ras                                                  statligt inflytande
behålls&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
om bebyggelsemilj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ns utformning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändamålsenlig
bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hushållning
med energi, vat­ten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föroreningar,
hygien&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förebyggande
av olyckor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lek,
fritidsaktiviteter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Service&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Trafik,
parkering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillgänglighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändringar,
komplette­ringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. 1-9 S Avsnill 6 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 4 kap. anger de krav som skall beaktas
när be­byggelsemiljön utformas. Avsikten är att en smidig tillämpning som uigår
från lokala förhållanden och förutsättningar både vid planlägg­ningen och
tillståndsprövningen skall vara möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitlet inleds med en beslämmelse
om att bebyggelsemiljön skall utformas så att den blir ändamålsenlig och att
hänsyn skall las till befintliga natur- och kulturvärden. Hänsyn skal! tas även
till energi-och vattenhushållning. Goda hygieniska förhållanden skall skapas
och behovet av tillfredsställande klimatförhållanden beaktas. Ris­kerna för
olyckor skall förebyggas. Tillräckliga möjligheter till sam­hällelig och
kommersiell service skall finnas inom eller i anslutning till
bebyggelseområden. Olika trafikanters intressen skall beaktas och tillräckliga
utrymmen för fordonsuppslällning skall finnas. Bebyg­gelsemiljön skall i skälig
utsträckning utformas så att den blir till­gänglig för personer med nedsatt
rörelse- eller orienteringsförmåga. Möjligheter lill framlida förändringar och
kompletteringar skall så vjti möjligt finnas. Kapitlet skall även tillämpas vid
ändring eller komplettering av befintliga bebyggelsemiljöer i den utsträckning
som är skälig med hänsyn till ekonomiska och andra omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;God
vattenhush&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning och till­fredsst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande kllmatf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llan -den utomhus skall beaktas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Servicefors&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rjningen n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mns s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelsemilj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n skall i sk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lig utstr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning anpassas f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r handikappade&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.M&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheter till framtida f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar och kompletteringar skall
s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vitt m&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt finnas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser orh placering inom tomt och utformning av
byggnader, anl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar, ordnande av tomt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Byggnads ändamål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Avfall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 kap. 1-19 §s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Inom strandskydd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Byggnad under mark&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 7 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Bärförmåga, stadga&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Ny-, till- och ombyggnad&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.45pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Hygien, klimat&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Friyta, fordonsuppställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Förebygga olyckor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Omgivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Energi, vatten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:126.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Tillgänglighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=227 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om byggnaders placering och utformning tas in
i PBL, Det bör liksom hiuills ankomma på planverket atl utfärda de fö­reskrifter
och allmänna råd som behövs för ullämpningen av dessa bestämmelser.
Lagbestämmelserna skall även gälla sådana anlägg­ningar och anordningar som
omfattas av tillståndsprövning enligt PBL, Kapitlet innehåller också vissa
bestämmelser om hur tomt skall ordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid placering och utformning av
byggnader skall man ta hänsyn till att de på ett lämpligt sätl ansluter till
omgivningen och alt de inte orsakar olägenheter. Krav ställs på hållfasthet och
beständighet hos byggnader och den fasta inredningen; goda hygieniska och sa­nitära
förhållanden i bostäder och arbetslokaler; skydd mot brand och olycksfall; en
god energi- och vattenhushållning; handikapp­anpassning av vissa byggnader och
en godtagbar avfallshantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnader och anläggningar under
marken skall utformas så att en skadlig förändring av grundvatiéhnivån undviks,
Beslämmelserna i 5 kap, skall lillämpas när nya byggnader uppförs och när
befintliga byggnader ändras eller byggs till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;För byggnader och anläggningar
inom särskilda områden finns beslämmelser av etl annat slag än de just nämnda,
Strandskydds-beslämmelser har tagits in i kapitlet. Vidare har föreskrifter
införts om skydd av byggnader eller bebyggelseområden som representerar större
värden från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst­näriig
synpunkt. Skyddet innebär att byggnader och bebyggelseom­råden av denna
karaktär inte får förvanskas vare sig genom arbeten som rör byggnader eller
mark eller genom några byggnads- eller anläggningsåtgärder j grannskapet. De
restriktioner som kan följa av denna bestämmelse kan bli både mera detaljerade
och omfattande än vad som kan följa av den inledande bestämmelsen i 5 kap, om
hänsynen till strävandena att bevara kulturvärden vid byggnaders placering och
utformning. Bestämmelsen får tillämpas på sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnader som i en detaljplan eHer i ett markförordnande
har angetts som skyddsvärda, Erforderiiga skyddsbestämmelser skall anges där.
Ersättning till fastighetsägaren kan utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som är särskilt
betydelsefulla för friluftslivet kan också särskilda bestämmelser utfärdas. En
förutsättning härför är att beslämmelserna anges i ett markförordnande som
också skall innehålla de regler beträffande områdets användning som behövs för
att friluftsintresset jnte skall motverkas. Även här finns särskilda
ersättningsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Friytor och parkeringsutrymmen
skall så långt möjligt anordnas inom en tomt eller i dess närhet. Byggnadsnämnden
får möjlighet att kräva att parkeringsutrymmen skall anordnas på annan plats än
på tomten. Kraven på dessa utrymmen kan hävdas med samma styrka oberoende av om
det är möjligt att ordna parkering på tomten eller inte. Därmed ges möjligheter
att ta hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden ges möjlighet att
medge mindre avvikelse från vad som stadgas i 5 kap, om byggnaders yttre och
inre utformning. Härigenom och genom att bestämmelserna fått en generell utform­ning
ges möjlighet till lokalt anpassade lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2149&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=347 height=17&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=17 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jöer
  kan skyddas bättre än i dag        lek och utevistelse införs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnaden
skall Inte orsaka be­svärande olägenheter Jör om­givningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om undermarks­ byggande tas in i lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kulturhistoriskt
värdefulla mil-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
för skydd av områ­den av intresse för friluftslivet kan utfördas i större
utsträck­ning än i dag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ökade krav
på att ordna par­kering reses&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ökade krav
på anordningar för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section2150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
krav betr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande vissa befintliga byggnader,
underh&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Befintlig byggnad&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Användningsförbud&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
  kap. 1-11 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Avfallshantering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Tomt, vårdat skick&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsnitt
  8 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Anläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Friyta, parkering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Skyltar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som hittills har behandlats avser prövningen av
åtgärder som fastighetsägaren vjll företa. Samhället kan också behöva
möjligheter att i vissa fall ingripa genom atl ställa krav på åtgärder, t. ex,
när underhållet av en byggnad har försummats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om en mer omfattande
upprustning av bebyggelsen las inte upp i detta sammanhang. Den måste prövas
mot bakgrund av bl, a, mycket ingående samhällsekonomiska och finansiella över­väganden.
Vissa krav på förbättringar skall dock kunna ställas med stöd av PBL, Utöver de
förbättringskrav som kan ställas med stöd av dagens regler, t, ex, krav på
godtagbar avfallshantering, införs en skyldighet att se till att byggnader
uppfyller vissa minimikrav. Det gäller de bärande delarna och skyddet mot
olycksfall i byggnader. Krav skall också kunna ställas på den yttre miljön, I
en detaljplan eller etl markförordnande skall kunna föreskrivas skydlighet för
fastighetsägarna att ställa i ordning friytor för lek och utevistelse och
utrymme för bilparkering på tomten eller i närheten av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om underhållsskyldigheten
innebär PBL en vidgning jämfört med nuvarande bestämmelser. En byggnad skall
underhållas så att bärförmågan och stadgan hos de bärande delarna j skälig ut­sträckning
hålls i stånd. Detsamma skall gälla anordningarna för skydd mot brand, fukt och
olycksfall samt anordningarna för hand­ikappanpassning, trevnad, hygien,
energihushållning och avfallshan­tering. Byggnadens yttre skall hållas i etl
vårdat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kulturhistoriskt värdefulla
byggnader kan i en detaljplan eller ett markförordnande ges bestämmelser om
både yttre och inre un­derhåll, I vissa fall kan då kompensation utgå till
ägaren. Även för anläggningar införs en vidgad underhållsskyldighet. Med vissa
be­gränsningar motsvarar den vad som föreslås beträffande byggnader i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krav på
upprustning till en viss&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
Byggnadsnämnden får möjlig­miniminivå kan ställas beträf-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;het att besluta om stängsel-fande
de bärande delarna och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;genombrott
för atl allemansrät-anordningarna för skydd mot&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot; oll kunna utövas
olycksfall i äldre byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Byggnadsnämnd får möjlighet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underhållsskyldigheten       
för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;tt kräva ändring av
trafikfarlig byggnader   och    anläggningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vidgas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• För kulturhistoriskt värdefull&lt;br&gt;
bebyggelse öppnas möjlighel alt&lt;br&gt;
ställa särskilda underhållskrav&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TREDJE AVDELNING &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning,
plangenomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande och plansystemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Plansystemet bygger på att varje kommun skall ha
skyldighet atl bedriva fysisk planering inom hela sitt område. Kommunen skall
också samla in ett planeringsunderiag och hålla det aktuellt. Kom­munens
fysiska planering skall redovisas dels i översiktlig form, dels i detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysisk planering är i första hand
en kommunal angelägenhet. Det är emellertid många intressen som måste vägas
samman, I vissa fall skall de slutliga besluten i markanvändningsfrågor kunna
fallas av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;När det gäller beslutsprocessen i
övrigt är det i huvudsak tre ämnes­områden som är i behov av lag;stiftning. Det
gäller kompetensför­delningen och formerna för samarbete mellan olika kommunala
or­gan, samrådet med särskill berörda och informationen till och möj­ligheten
för medborgare att utöva ett inflytande på besluten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PBL anges vilket organ som skall
besluta i olika markanvänd­ningsfrågor. Planer skall antas av
kommunfullmäktige, som dock beträffande detaljplan skall kunna delegera
beslutanderätten till bygg­nadsnämnden. Kommunstyrelsen får ansvaret för den
översiktliga fysiska planeringen. Byggnadsnämnden skall utarbeta förslag till
de­taljplaner och besluta i tillståndsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under planläggningen skall
kommunen samråda med statliga myndigheter i första hand genom länsstyrelsen,
med landsting, re­gionala samarbetsorganisationer, sammanslutningar och
enskilda personer, som kan ha ett väsentligt intresse av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aktualitet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap. 1-12 §v;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befintliga
förhållanden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Planeringsunderlag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;avsnitt 9 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Konsekvensbeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservat&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Antagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Då underställning ej får ske&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utställning,
samråd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Teknisk utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;div class=Section2155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;div class=Section2156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom varje kommun skall det finnas en aktuell marköversikt
som omfattar hela kommunen. Där anges de områden där riksintressen finns och
hur dessa intressen skall tillgodoses. Vidare skall redovisas dels områden inom
vilka förändringar av belydelse avses äga rum, dels områden där inga
förändringar bör få ske, t. ex. strandskydds­områden, natur- och
kulturreserval, värdefulla jordbruksområden, vaitenskyddsområden och militära
skyddsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marköversikten skall anias av
kommunfullmäktige. Därefter skall den vara vägledande inom kommunen. Den kan
bi, a. ange formerna för fortsatt planläggning och riktlinjer för beslut om
tillståndspliktens omfattning. Marköversikten är vägledande när kommunen skall
avge yttrande till en specialmyndighet vid prövning enligt
speciallagstjfl-ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marköversikten ger inie markägare
rätt att företa de ändringar som förutsätts i planen. Inte heller skall planen
i övrigt ha någon annan rättsverkan för enskilda. Någon besvärsräll behövs
därför inte för beslut angående marköversikl och inte heller någon särskild un­derrättelse
till berörda sakägare. För att riktlinjer i marköversikten skall få sådan
effekt används detaljplan, markförordnande eller för­ordnande enligt speciallagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid PBLis ikraftträdande bör
befintliga kommunöversikter utgöra grunden för utvecklingen av marköversikter
enligt PBL, Marköver­sikien bör därefter hållas aktuell genom återkommande
revideringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den skall vara ett instrument för
samordning inom den allmänna sektorn, I sådana frågor som särskilt har
reglerats där skall staten inte sedan kunna ingripa i den kommunala
planeringen, även om det gäller riksintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kompletterande åtgärder behövs för
att länka samman utveck­lingen i den riktning marköversikten anger, Sådaria
åtgärder kan innefatta markförvärv, avtal med markägare, detaljplanläggning
samt utfärdandet av markförordnande enligt PBL och förordnanden enligt annan
lagstiftning. En översiktlig genomgång av planerade eller för­utsatta åtgärder
för att genomföra jntentionerna i marköversikten skall ske i samband med
planarbetet. Givetvis bör därvid nära samråd ske med olika myndigheter. Till
själva planen skall fogas en särskild genomförandebeskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regler för förfarandet ställs upp.
En av anledningarna är att kravet på medborgarinflytande skall tillgodoses. En
annan är att det måste beredas formella möjligheter till avstämning mellan
statliga m, fl, sektorintressen och kommunens intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En allmän skyldighet för kommunen
alt samråda med grann­kommuner, fastighetsägare, kommuninvånare, grupper och
för­eningar inom kommunen lagregleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter samråd skall marköversikten
ställas ut under viss tid. Vid utställningen bör redovisas de mer väsentliga
synpunkter som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framförts
vid samråd eller i förhandsyttranden och kommunens kom­mentarer härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på planeringsunderlag som regelmässigt
bör redo­visas kan nämnas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksintressen inom kommunen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befolkningsutveckling och
bosättningsmönster inklusive tillkom­men bostadsbebyggelse de senaste åren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utveckling av näringsliv och
sysselsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisning av tillgång till
viss grundservice avseende skolor, de­taljhandel och kollektivtrafik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inventeringar och program
avseende natur- och kulturvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisning som belyser hur
riktlinjerna i marköversikten har till-lämpats i den löpande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje kornmun skall ha en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Genom marköversikien kan aktuell översiktsplan, kallad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statens
möjligheter att ingripa marköversikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot senare mera
detaljerade&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda krav på
redovisning av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;planer avskäras planeringsunderlag ställs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;desplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Användning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 kap, 1-7 §§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsnilt 10 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatt planläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
en del av en kommun kan områdesplan upprättas. Områdes-planer bör kunna
användas både i stället för en mera detaljerad mark­översikt och som en
förberedande åtgärd inför detaljplanläggning av ett område. Om exploatering
skall ske, kan områdesplan betraktas som ett formaliserat program som klargör
planmässiga syften i kom­mande detaljplaner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplan ger inte fastighetsägare möjlighet att
företa de änd­ringar som förutsäus i planen. Inte heller skall planen i övrigt
ha någon annan rättsverkan för enskilda. Någon besvärsrätt behövs där­för inte
för beslut angående områdesplan och inte heller någon sär­skild underrättelse
till berörda sakägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler och villkor för områdesplanens utformning,
antagande, in­nehåll, samråd, utställning, m, m. liknar dem för marköversikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1 Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Områdesplanerna lagregleras, men
upprättandet skall som hit­tills vara frivilligt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Antagen orhi-ådesplan avskär
statens möjligheter att sedan in­gripa i den kommunala tillämp­ningen, även om
det gäller riks­intressen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2164&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=161 height=88&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=88 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ökat
  informationskrav -&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;åskådlighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillfällig
  markanvändning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enkel
  detaljplaneändring -&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;enklare
  förfarande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begränsning   
av     formellt    • Medborgarinflytande planläggningskrav&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rättsverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandetid&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljeringsgrader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevarande-  
och   skyddsbe­stämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 kap, 1-30 §§ Avsnitt 11 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande stadsplan och byggnadsplan ersätts av ett enda
detalj­planeinstitut, som benämns detaljplan. Detaljplaneinstitutet är i stor
utsträckning identiskt med dagens stadsplan. Den byggande får genom detaljplanen
ett principiellt besked om möjligheten att få genomföra ett planerat företag.
Rätten att genomföra en plan tids­begränsas emellertid genom regler om
genomförandetid utan att pla­nen i övrigt upphör att gälla. Detta är en viktig
förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall bestämma
genomförandetiden i samband med att planen antas. Den får inte underskrida 5 år
och inte överskrida 15 år. Under genomförandetiden har planen stadga, Alla
berörda kan räkna med atl planen skall geriomföras och skäll kunna anpassa sin
egen planering därefter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I undantagsfall kan en situation
uppkomma som gör en plan­ändring nödvändig redan under genomförandeliden. En
ansökan om bygglov får därför förklaras vilande under högst två år för att
bereda kommunen möjlighel att närmare överväga planändringen. Skulle en
planändring före genomförandetidens slut medföra olä­genheter för
fastighetsägare, skall han kompenseras ekonomiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om planen inte har genomförts
under genomförandetiden skall den fortsätta att gälla om kommunen inte vidtar
några aktiva åtgärder för au ändra eller häva planen. Beslut om att ändra eller
häva plan eller del därav efter genomförandetiden medför ingen ersättnings­skyldighet
gentemot fastighetsägaren. Kan denne visa att han har varit beredd att
genomföra planen men att han har hindrats av be­aktansvärda omständigheter
utanför hans kontroll, skall kommunen vara skyldig att föriänga
genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter genomförandet utgör planen
ett dokument, som fortlever och kan reglera markanvändningen oberoende av
ändringar i ägar-situalionen. Planen ger stadga åt grannerättsliga förhållanden
genom att den inte kan ändras annat än i reglerade former. Detta ger ga­rantier
för en allmän medborgarinsyn och för att skilda intressen vägs mot varandra. En
detaljplan kan också innehålla andra bestäm­melser än sådana som har samband
med byggnadsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som främsta mål för
handläggningsordningen för detaljplaner gäl­ler att politiker och berörda
medborgare skall garanteras ett inflytande på planutformningen. Planläggningsarbetet
måste vara effektivt och handläggningstiden kort. Samrådsskyldigheten ändras nu
och ut­vidgas i förhållande till den som i dag anges i 14 § BS, Även hy­resgäster
och bostadsrätlshavare skall beredas tillfälle att delta. Till skillnad från i
dag skall byggnadsnämnden själv svara för samrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan ett förslag till en
detaljplan antas skall det ställas ut för granskning. Utställandet bör ske i
samma form som i dag, dvs, med kungörelse i ortstidning och skriftliga
undertättelser till fastighets­ägare samt tomträtts-, servituts- cKh
arrendehavare m, fl, rätts- eller förmånshavare. En nyhet är att även
hyresgäster skall underrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland planeringsförutsättningarna
bör redovisas planens samband med kommunens mål på olika områden. Under
rubriker som barntillsyn, skolor, fritid, sysselsättning, kollektivtrafik och
gemen­samhetsanläggningar bör kommunen redovisa både planens anknyt­ning till
övergripande planer och program i dessa avseenden och dessas konkreta
tillämpning i den enskilda planen. En sådan re­dovisning ligger inom ramen för
kravet att planens förutsättningar och konsekvenser i olika avseenden skall
redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplan ger kommunen rätt att
lösa in mark som avses till gala eller annan allmän plats samt kvartersmark för
allmänt ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tätbebyggelsebegreppet utmönstras.
Samhället har numera möj­lighet att lämplighetspröva all bebyggelse. Nu blir
andra faktorer avgörande för delaljplanekravei. Den samlade bebyggelsens omfatt­ning
och lokalisering skall generellt behandlas vid översiktlig pla­nering.
Avgörande för om en detaljplan skall upprättas blir arten och omfattningen av
de åtgärder som avses bli genomförda. De­taljplan skall i allmänhet upprättas
för områden där en samlad be­byggelse av betydelse skall komma till stånd eller
där en samlad bebyggelse skall undergå en större förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett enda
detaljplaneinstitut       &amp;quot;• é Högre krav ställs pa samråd och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rät fen att genomföra en
plan        utställning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidsbegränsas
genom regler om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Slörre krav på planbeskrivning-&lt;br&gt;
genomförandetid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;en och på åskådlig offentlig re-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Möjlighel införs att ändra en-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dovisning
- program, samråd,&lt;br&gt;
skildheter i detaljplan genom        utställning, kommunicering&lt;br&gt;
tillägg eller upphävande av de-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Tillfällig markanvändning kan&lt;br&gt;
lar av planen med reducerat        regleras i delaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krav
på planhandlingarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rordnande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter      om      mark-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Ansvar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10 kap. 1-8 &amp;gt;i användning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Utställning, kungörelse              Avsnitt 12 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomföra marköversikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Giltighet, ändring, hävande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Karta, beskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markförordnande
kan innehålla föreskrifter om att ett område skall bevaras på ett visst sätt
eller att åtgärder inte får vidtas som försvårar att mark senare används för en
allmän anläggning. Genom ett mark­förordnande kan vidare tillståndsplikten
utvidgas eller inskränkas, strandskyddsområdenas storlek bestämmas och
byggnadsreglerande bestämmelser införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markförordnande kan även användas för att besluta
om exploa­teringssamverkan mellan fastighetsägare och för att göra viss mark
tillgänglig för allmänhetens friluftsliv, Besvärsräll över markförord­nandet
skall finnas liksom även kompensationsregler om föreskrifter i ett
markförordnande innebär skada av viss storlek för fastighets­ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler och villkor för markförordnandes antagande,
för samråd, utställning m, m, är samma som för detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyhet
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Markförordnande är ett helt&lt;br&gt;
nytt institut som har vissa likhe­&lt;br&gt;
ter med fastställd generalplan&lt;br&gt;
och utomplansbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor om
plangenomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Avstående av mark&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;\\ kap  1-22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 13 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågorna om genomförande bör aktualiseras på ett tidigt
stadium och studeras fortlöpande under planeringsprocessen. Detta är särskilt
viktigt när allt fier planeringsinsatser avser förnyelse av befintliga
bebyggelsemiljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till plangenomförande i vid
bemärkelse hänförs frågor om or­ganisation, administration, ekonomi och
finansiering av anläggnings-verksamheten, fastighetsbildningsåtgärder,
markförvärv och tidspla­nering. Vissa genomförandefrågor regleras i annan
lagstiftning än PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till
genomförandefrågornas karaktär skall det ligga på kommunstyrelsen alt ansvara
för att en genomförandebeskrivning utarbetas. Beskrivningen blir obligatorisk
vid all planläggning. Hu­vudmannaskap för olika slag av bebyggelse och
anläggningar, tids-program och kostnadsfördelning mellan olika intressenler är
exempel på frågor som förtroendemännen, medborgarna i allmänhet och en­skilda
som berörs av planläggningen behöver få belysta på ett över­skådligt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regler föreslås för att underlätta
för fastigetsägarna att komma åt mark och för samverkan dem emellan. Förslag om
exploaterings­samverkan och om fastighetsplaner läggs fram för all bl, a. göra
det möjligt för enskilda att lösa mark i större utsträckning än i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplanen liknar dagens
tomiindelningsinstilut men planen har utformats så att det kan ge stöd även för
atl inrätta servitut och gemensamhetsanläggningar. Planen kan också under vissa
för­utsättningar tillämpas utanför områden med detaljplan, t, ex, för att
underiätta kompletteringsbebyggelse i mindre orter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regler om exploateringssamverkan
införs. Därmed utnyttjas re­gelsystemen i FBL och AL, som ger fastighetsägare
möjligheter au genomföra förändringar som leder till förbättringar i
fastighetsin­delningen och som innehåller bestämmelser om samverkan mellan
fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Viktiga     
genomförandefrågor    • Kommunstyrelsen ges ett star-samlas i ett särskilt
kapitel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;käre inflytande över genomfö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomförandebeskrivning
som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;randefrågorna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omfattar tekniska, ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Fastighetsplanen ersätter tomt-&lt;br&gt;
och rättsliga genomjbrandefrå-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;indelningsinstitutet enligt BL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gor skall ingå i planhandlingar-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Regler infots om exploaterings-&lt;br&gt;
na vid utställning och antagande        samverkan&lt;br&gt;
av plan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplanering          ,      ;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Ansvarsområde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markanvändning,   
lokalise-    • Regionplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsniti 14 del 2 ring, bebyggelse och anlägg­ningar av
regional betydelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som regel kan samarbete i mellankommunala planeringsfrågor
ske informellt eller inom ramen för ett kommunalförbund. PBL erbjuder ett system
för regionplanering som alternativ till andra sätt att lösa samarbetsfrågoma.
Ett särskilt regionplaneorgan skall då utses av regeringen, som också skall
bestämma regionplaneområdets an­svarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den statliga representationen i
regionplaneorgan tas bort. Utöver särskilt bildade regionplaneförbund skall
vanliga kommunalförbund och landsting kunna vara regionplaneorgan. Den löpande
region­planeringen blir huvuduppgiften. Att upprätta en formell regionplan blir
inte obligatoriskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Regionplaneorganets  
ans\'ars-    • Inom sitt ansvarsområde får ett&lt;br&gt;
område avgränsas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;regionplaneorgan ett större for-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mellt ansvar för samordningen mellan berörda kommuner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samband mellan olika planformer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid utformningen av reglerna för samspelet mellan olika
planinslilui Avsniit 15 del 2 måste man utgå från de olika planinstitutens
syfte. En regionplan redovisar regionplaneorganets önskemål om vissa regionalt
motive­rade hänsynstaganden i den kommunala planeringen. Marköver­sikten och
områdesplaner redovisar kommunens avsikter beträffande markanvändning och
byggande. Detaljplaner, markförordnanden och fastighetsplaner innehåller
rättsligt bindande regler för vad olika parter får eller skall göra för au
medverka till au fullfölja de kom­munala avsikterna att bibehålla eller skapa
en god miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Plansystemet kan och bör inte
fungera strängt hierarkiskt i den meningen att planbeslut av högre dignitet
alllid i liden måste gå före en plan på närmast lägre nivå. Snarare är det både
nödvändigl och önskvärt att kommunen samtidigt kan arbeta med flera olika
planinstrumenl för samma område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medborgarinflytande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Information
för att skapa de-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samråd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 16 del 2 batt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Program -
underlagsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hyresgästers besvärsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planhandlingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medborgarinflytande i planeringen är centralt för att
åstadkomma en planering som ger socialt tillfredsslällande resultat. Kommunerna
åläggs att ansvara för att sådan informationsverksamhet kommer till stånd som
syfiar till en debatt bland kommunens invånare om den fysiska planeringens
innehåll och mål. I kravel ligger en skyl­dighel för kommunen au aktivt verka
för au en debalt kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan etl planförslag upprättas
bör kommunen normall besluta om ell program för planarbetel. Väl utarbetade
programförslag bör vara det bästa diskussionsunderlaget för medborgarna, I PBL
finns det regler om atl kommunen i anslutning till planer skall redovisa elt
allsidigt underiag i form av planeringsförutsäuningar och belysa planernas
konsekvenser. Krav ställs på lättfattliga planhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utställning av planförslag är en
viktig informaiionskälla för med­borgarna. Därför föriängs den minsta tid under
vilken etl planförslag måste hållas utställt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sakägarkretsen utvidgas till att
även omfatta hyresgäster och bo­stadsrätlshavare. Dessa blir besvärsberättigade
i såväl plan- som till­siåndsarenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen 
blir skyldig&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Hyresgästerna får rätt att yttra
att aktivi verka för alt en debatt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sig under samrådsskedet i plan-kommer till stånd bland med-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;och tillståndsärenden borgarna om
den fysiska plane-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• För att öka medborgarnas
möj-ringens innehåll och mål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llgheter att ta ställning till plan-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;/
anslutning till utställning av en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;förslagförlängs utställningstiden plan skall kommunen redovisa&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;underiag för en bedömning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:226.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Planhandlingarna måste utfor­&lt;br&gt;
mas så alt medborgarna i all­&lt;br&gt;
mänhet kan bedöma dem. De&lt;br&gt;
måste också vara lättåtkomliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FJ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;RDE
AVDELNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar tillst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd,
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gganden och byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
ansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden är en specialreglerad myndighet med
självstän­digt ansvar för tillsiåndsgivningen. Det är genom byggnadsnämnden som
den enskilde kommer i kontakt med PBL när han vill bygga, Tillståndspliklens
omfattning, i form av bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov, ger den
viktigaste gränsen för PBL:s räck­vidd. Byggnadsnämnden har möjligheter att
vidta åtgärder för att hävda de krav som ställts upp i ett tillstånd eller som följer
direkt av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndspr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Rivningslov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Byggnad, anläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Marklov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Strandskyddsreglering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Förhandslov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Varierad bygglovsplikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Förfarande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Prövningsgrunder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Ansökan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=174 valign=top style='width:130.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Planenlighetskrav&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=116 valign=top style='width:87.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 kap, M8 §§ Avsniti 17
del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I PBL ges kommunerna möjlighet att variera
tillståndspliktens om­fattning, I lagen anges vilka åtgärder som normalt skall
vara till-siåndspliktiga. Inom områden som är mindre känsliga skall vissa
åtgärder kunna undantas från krav på tillslåndsplikl, Å andra sidan skall inom
områden där t, ex, bevaringsintressena är framträdande lillsiåndsplikiens
omfattning kunna utvidgas. Besked i frågor om tillståndspliktens omfattning
skall kunna lämnas i detaljplan eller markförordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som exempel på fall där kravel på
kontroll generellt kan slopas kan nämnas mindre byggnader av enklare
beskaffenhet som lek­stuga, växthus för eget behov och enklare ombyggnads- och
till-byggnadsarbeten. Även när del gäller en del anordningar av lyp mur och
plank, som understiger vissa dimensioner, bör tillståndsplikt kunna undvaras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag krävs ibland både särskilt tillstånd av någon
specialmyndighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och bygglov. Exempel på detta är byggande inom ett
strandskydds­område. Vissa bebyggelsereglerande bestämmelser i NVL, bl. a,
strandskyddsbestämmelserna, iörs nu över till PBL, Del blir alltså
byggnadsnämnden som fattar beslut i sådana frågor. Regler om skyl­tar, tavlor
m, m. finns i BS, NVL och VägL, Alla dessa regler sam­ordnas nu i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglov fordras för ett stort
antal åtgärder. Vissa anläggningar, som i dag inte prövas enligt någon
lagstiftning, föreslås bli bygg-lovplikiiga. Det gäller t, ex, anläggningar för
idrotts- eller fritids­ändamål, tunnlar, bergrum, radio- och telemaster, torn
och parke­ringsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bygglovprövningen innehåller i
princip två skilda delar, dels pröv­ning av om marken skall få användas på
avsett sätt, dels en teknisk-estetisk prövning angående utformning och tekniska
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Projektering är ofta tids- och
kostnadskrävande. Därför behövs ett principbesked om att det planerade
företaget kan få komma till stånd. Inom etl detaljplanelagt område ligger detta
principbesked under genomförandetiden i själva planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PBL föreslås en lösning som
anknyter lill bygglovprövningens två moment. Ett beslut om att marken får
användas för den sökta åtgärden kan ges i form av ett delbeslut som benämns
förhandslov, I förhandslovet skall anges en viss lid inom vilken ärendet skall
fullföljas med en ansökan om bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov krävs normalt inom
detaljplan och i övrigt inom de områden som kommunerna bestämmer genom
markförordnanden. Rivning kan vägras med hänsyn till bostadsförsörjningen och
vidare med hänvisning till att en byg:gnad som är av större värde från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnäriig synpunkt skall
bevaras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;PBL innehåller regler om
avvägningen mellan olika intressen vid beslut. Regler som anger vilka krav som
skall ställas finns i krav­kapitlen. Huvudprincipen för tillståndsprövningen
utformas så att lov skall ges när de i lagen uppställda kraven är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunen vill förhindra en
åtgärd för vilken giltigt tillstånd föreligger blir kommunen tvungen att
expropriera fastigheten eller au betala ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökningar kan göras både
muntligt och skriftligt. Byggnads­nämnden ansvarar för att berörda sakägare
blir informerade. Nämn­den blir skyldig att se till att samtliga kommunala
tillstånd kan ges innan bygglov meddelas. För förfarandet i bygglovärenden
finns sär­skilda bestämmelser. Vissa villkor kan ställas i samband med att
bygglov meddelas. Bygglov kar ges till tidsbegränsade åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhållande till gällande lag:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bygglov krävs normalt inte for byggnader med en byggnads­area
upp till 10 m Bygglov krävs för vissa anlägg­ningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yttre ändringar av en byggnad kräver bygglov endast efter
sär­skilda kommunala beslut Staten och landstingskommu­nerna blir skyldiga att
söka bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomibyggnaderna för de areella näringarna kräver nor­malt
inte bygglov men kommu­nerna kan besluta om bygglov­plikt inom vissa områden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
Regler för rivningslov ställs upp I Muntliga ansökningar tillåts &amp;gt;
Byggnadsnämnden ansvarar för att berörda sakägare blir infor­merade &amp;lt;
Byggnadsnämnden   samordnar den kommunala tillståndspröv­ningen I Möjligheter
införs att dela upp bygglovprövningen i två steg. I det första steget tar
nämnden ställning   till   lokaliseringen form av prövning av etl for-ha ndslov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd,
byggnadsinspektion, byggnadsarbete och tillsyn m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Ansvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14 kap. 1-15 ;5;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Byggande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Ansvarig arbetsledare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 18 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.2pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Detaljplaneläggning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Anmälan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Särskilda uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Tillträde&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Skriftligt besked&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Besiktning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.95pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Delegation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;• Avgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=168 valign=top style='width:125.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;•
  Byggnadsarbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya kommunallagen (1977:179), KL, bygger på principen
atl kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samordning av den
kommunala verksamheten. Kommunerna skall i övrigt lämnas största möjliga frihet
att anpassa sina arbetsformer lill lokala för­hållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden ges i PBL, liksom
i BL, två sidoordnade funk­lioner. Nämnden skall dels vara ett självständigt
offeniligrätlsligt organ i frågor om bygglov m. m,, dels kommunens organ för de­taljplanläggning.
Nämnden får viktiga uppgifter att vaka över den offentliga miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens roll som serviceorgan
skjuts i förgrunden. Byggnads­nämnden skall på begäran lämna skriftligt besked
i frågor inom sitt ansvarsområde. Bestämmelserna i PBL om byggnadsnämndens till­syn
och besiktningar motsvarar dem som finns i BS. Detsamma gäller reglerna om
ansvarig arbetsledare. Bygglovavgifter kan tas ut som i dag. Dessutom kan
avgifter för planläggning tas ut i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslås få
bemyndigande att utfärda föreskrifter om obligatoriskt typgodkännande och
tillverkningskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samspelet mellan kommunstyrelsen
och byggnadsnämnden kan sammanfattas på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen har lill uppgift
att leda och samordna den över­siktliga fysiska planeringen och därigenom och
på annat sätt ge för­uisättningar för byggnadsnämndens verksamhet. Byggnadsnämn­den
har till uppgifi aU medverka i den översiktliga fysiska plane­ringen, bereda
ärenden åt kommunstyrelsen och kommunfullmäk­lige, upprätta förslag till
detaljplaner och fastighetsplaner, handha tillståndsprövningen, verka för en
god offentlig miljö, lämna all­mänheten råd och upplysningar och övervaka
eflerievnaden av bygg­nadsförfattningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheter i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden
får ett ökat&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Kommunen får möjlighel atl i
ansvar för miljö-, naturvårds-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vissa fall debitera en fastighets-och kulturminnesfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;ägare avgifter för att upprätta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden
skall när så&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;en plan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;begärs lämna skriftliga besked i    • Nya regler om krav
på typgod-frågor inom sitt ansvarsområde        kännande och lillverkningskon­troll
av produkter införs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påföljder, ingripanden, åtgärdsförelägganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgifter&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 kiip. 1-29 ,s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förelägganden&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 k;ip  1-3 ij;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handräckning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;.-Xvsniii 19 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m, (LPl) trädde i kraft den 1 januari 1977 och ersatte då bl. a,
bestämmelser om straff, handräckning och föreläggande i BL och BS, LPl kan
sägas i stort innehålla bestämmelser om dels påföljder - huvudsakligen avgifter
- vid överträdelser av föreskrifter om byg­gande, t, ex, vid s, k, svartbyggen,
dels ingripanden i form av hand­räckning och förelägganden när vissa
skyldigheter enligt BS inte har iakttagits, t, ex, skyldigheten atl underhålla
byggnader. Nu föreslås att LPl skall arbetas in i PBL, Beslämmelserna anpassas
lill PBL-systemet och justeras så att de medger en smidigare handläggning i
vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FEMTE AVDELNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:233.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar underst&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;llning, besv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r och planf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samordningen
och kompetensfördelningen mellan staten och kom­munerna enligl PBL är sådan,
alt ett nytt system för överprövning av plan- och tillståndsbeslut måste byggas
upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lämplighetsavgöranden har stor betydelse i de
flesta planfrågor och i många byggnadsärenden. Beslutet blir i det hänseendet
ofta slutpunkten i en diskussion inom kommunen mellan olika grupper som ibland
har olika värderingar. Ansvaret för de slutliga avväg­ningarna bör alltså
läggas på kommunerna. Dessa får i PBL en i många avseenden stärkt position i
beslutsprocessen och en allmänt ökad självständighet. En formell faslsiällelse
av kommunala planer hos en statlig myndighet kan avvaras också av det skälet
att i PBL ställs ökade krav på samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del finns ändå områden där det slutliga avgörandet
även fort­sättningsvis bör förbehållas staten. Det ställs därför upp regler om
överprövning av den avvägning som skett mot den enskildes in­tressen och för
att bevaka viktiga överordnade samhällsintressen. Statens intressen bevakas
genom underställning, den enskildes genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underst&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksintressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Regeringens befogenheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
kap. 1-13 §§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellankommunala intressen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Länsstyrelsens befogenheter      Avsnitt 20 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppenbar avvikelse från la-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Regionplaneorganets     befo­ gen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;genheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med planläggningen skall kommunerna samråda med länsstyrelsen. Dessa
samråd bör täcka flertalet frågor där statliga och kommunala intressen kommer i
beröring med varandra. Även om man härigenom i flertalet fall kommer att finna
gemensamma lös­ningar behövs en möjlighet till stallig överprövning. Denna
prövning skall inte som i dag ske i form av obligatorisk faslsiällelse utan
genom alt det införs möjlighet au i särskilda fall underställa de kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munala
besluten en statlig prövning. Grunderna för underställning preciseras i lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen finner att en underslällningsgrund
föreligger be­träffande en kommunal plan, eller i vissa fall ett
tillståndsbeslut, skall länsstyrelsen kunna hänskjuta frågan till regeringen
för av­görande. Sektormyndigheter som naturvårdsverket, vägverket,
iant-bruksstyrelsen m. fl, ges inte egen rätt att tvinga fram underställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan skall ha egen underställningsrätt
inom sitt an­svarsområde. Regeringen skall också själv kunna ingripa. Detta kan
t, ex, föranledas av att en statlig myndighet inte har vunnit gehör hos
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grundläggande förutsättning för
underställningsinstilutet är att antalet ärenden begränsas. Det blir möjligt
att underställa ett beslut endast i en viss del vilket betyder att beslutet i
övrigt vinner laga kraft och kan verkställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhällande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastställelseprövningen av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Underställning kan ske för att kommunala planer slopas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
bevaka riksintressen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen kan förordna
atl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. samordna flera kommuners kommunala beslut
underställs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;intressen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringens
prövning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3. rätta till uppenbara avvikel-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:179.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ser från kraven i PBL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vägrade lov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;18 kap, 1-30 §§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala beslut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beviljade
lov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 21 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsebeslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prövningstillstånd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
kommunmedlemmarna skall kunna besvära sig över att plan­beslut enligt PBL inte
har kommit till i laga ordning. Del gäller bl, a, om kommunen har underiåtit
att ta fram det sakunderiag som erfordras för en riktig bedömning av planen
eller om det finns andra brister i besluts- och samrådsprocessen. Besvär skall
i övrigt bara kunna anföras av sakägare och endast i fråga som rör dennes
enskilda rätt och enskilda intressen, Sakägarkretsen utvidgas nu till att i
vissa fall avse också hyresgäster och bostadsrätlshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningen till fråga som lör enskild rätt och
enskilt intresse medför att besvär bara skall kunna anföras mot beslut som har
direkta rättsliga effekter för den enskilde. Beslut angående regionplan, mark­översikt
eller områdesplan skall alltså inte kunna överklagas. Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
anta en detaljplan, en faslighelsplan eller ett markförordnande skall däremot
kunna bli föremål för besvär för att enskilda iniressen skall kunna bevakas.
För detaljplan föreslås den begränsningen i förhållande till i dag, au besvären
inte får avse syftet med planen ifråga om bebyggelsens principer och
huvudsakliga utformning. Om planen gäller annat än bebyggelse får besvären inte
avse syftet med planen ifråga om grunddragen av den markanvändning som åsyftas
i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen kan med anledning av en besvärstalan
förordna att en viss del av beslutet, som inte berörs av besvären, skall vinna
laga kraft omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att långa handläggningstider skall undvikas
föreslås att ären­den om&amp;quot; rivningslov och de bygglovärenden som överklagas
lill re­geringen skall prövas av denna endast om statens planverk har med­delat
prövningstillstånd. Detta meddelas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om det finns ett
prejudikalintresse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om ärendets utgång i
länsstyrelsen beror på ett grovt förbiseende eller elt grovt misstag, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om det av något annan skäl är
av stort allmänt intresse att frågan prövas av regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ges emellertid möjlighet all besluta att alla ärenden av viss typ under en
angiven tid skall överiämnas till regeringen för prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyheter
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla  kommunmedlemmar får&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Sakägare får inte besvära sig enligt PBL överklaga planbeslut        över
syftet med en detaljplan med hänvisning  till brister  i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Planverket meddelar prövnings­handläggningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tillstånd i ärenden om rivnings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hyresgäster jämställs med
sak-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lov och i de bygglovärenden där ägare och får
besvärsrätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;regeringen är sista instans&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:228.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett beslut kan vinna laga
kraft omedelbart i inte överklagade delar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Riksintresse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Upprättande av plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 kap, 1-2 JJS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ni   r-        j     s   .  Il-     1      &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;„,,• ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avsnitt
22 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
BL finns det åtskilliga bestämmelser som ger staten möjlighet au&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tvinga
fram kommunal planläggning. De har utnyttjats bara i eu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fåtal
fall. Sannolikt har de dock haft viss betydelse för möjligheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
nå överenskommelse mellan stat och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan förutsättas att stat och kommun även i
framtiden kommer överens i de flesta frågor och att kommunerna rättar sig efter
re­geringens beslut i de fall då regeringen efter underställning har undanröjt
ett kommunalt beslut. För att i sista hand garantera de statliga intressena är
det dock nödvändigt att ha kvar en formell lagreglering med i huvudsak samma
syfte som dagens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planföreläggande bör kunna användas dels i
anslutning till ett underställningsärende och dels som en fristående åtgärd, t,
ex, när staten vill tvinga fram en förändring av redan gällande planer. Möj­ligheterna
till planföreläggande skall emellertid anslutas till under­ställningsgrunderna.
Det skall inte kunna utfärdas i något annat fall än då regeringen med stöd av
underställningsinstitutet skall kun­na påverka elt kommunalt beslut. Detta
innebär en klar begränsning i förhållande till vad som nu formellt gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyhet
i förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Statens formella möjligheter at! ålägga en kommun
att upprätta en plan begränsas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;TTE
AVDELNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
avdelning innehåller bara ett kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom i gällande rätt behövs i PBL regler om och i
vilken mån ägare eller innehavare av särskild räll till fastigheter vid
planläggning och tillslåndsgivning bör hållas skadeslösa av det allmänna i form
av ersättning eller inlösen av fastigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till den lagstiftning som i dag
reglerar markanvänd­ningen finns endasi allmänt hållna uttalanden som kan tjäna
till ledning för att bestämma hur stora intrång den enskilde skall behöva tåla
utan rätt till ekonomisk kompensation. Detta gäller vid plan­läggning enligt BL
eller när föreskrifter utfärdas enligt NVL eller BML, Någon entydig praxis har
inte hunnit utbildas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nu föreslås i PBL regler som syftar till att
klarare ange i vilka fall en fastighetsägare kan vara berättigad till ekonomisk
kompen­sation samt hur stor den ekonomiska skadan får bli utan att kom­pensationsreglerna
träder i krafi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•
Skadeersättning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Ätgärdsföreläggande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 kap, 1-18 it§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsnitt 23 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inlösen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Kompensationstidpunkt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intrång  i  tillåten  markan-   
• Kvalifikationsgräns vändning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skada till följd av att
pågåen­de markanvändning regleras&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen
har som tidigare nämnts möjlighet att i en detaljplan eller ett markförordnande
meddela föreskrifter för att ta till vara befintliga kultur- och miljövärden
eller för att trygga friluftsintresset. Om sådana föreskrifter medför all en
skada av viss storiek upp­kommer skall kommunen vara skyldig atl utge
ersättning. Ersättning skall i allmänhet utgå om den ekonomiska skadan inte är
obetydlig i förhållande lill värdet av den berörda delen av fastigheten. Detta
skall anses vara fallet när skadans storiek är lägst 10 % av nämnda värde.
Skaderegleringen skall så långt möjligt ske i anslutning till den tidpunkt då
planen eller markförordnandet antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer synneriigt men vid användningen av den
fastighet som marken eller byggnaden tillhör skall kommunen vara skyldig att
lösa fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om mark enligl en detaljplan är utlagd sorh
kvartersmark för all­mänt ändamål eller som allmän plats för vilken kommunen
skall vara väghållare skall kommunen vara skyldig att lösa marken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ätgärdsförelägganden att t, ex, ändra en befintlig
ulfart, flytta eller riva en byggnad eller att anordna grind eller annan
genomgång i ett stängsel medför ofta direkta kostnader för fastighetsägarna
ulan au de själva har direkt nytta därav. Ersättning p, g, a,
åtgärdsfö-reläggande bör därför i angivna fall utgå utan något krav på en viss
kvalifikationsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om hinder reses för att genomföra en detaljplan
under genom­förandetiden eller för att utnyttja etl giltigt förhandslov,
bygglov eller marklov, skall full kompensation utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kompensationsreglerna
i PBL kan ställas samman på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kompensationsfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvalifikationsgräns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inget   krav   på    En skada som inte    Synnerligt&lt;br&gt;
kvalifikation&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är obetydlig i förhål-    men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lande till  markens   (relateras     till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=70 height=27&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=27 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hela  
  faslighe­len)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(relateras lill berörd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Mark avsedd för annat    inlösen än enskill bebyggande
(1 S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Ändring av fastighets-    skadeersättning&lt;br&gt;
plan (3 (!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.        Stängselgenombrou (8 )&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intrång i
tilläten mark-    skadeersättning    inlösen användning (2 §)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ätgärdsföreläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;(U)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
beträffande   -marklov (4 {;)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bevaringsföresktiftet
(5 1!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän
samfärdsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9.        Friluftslivels&lt;br&gt;
intresse (6 S)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inlösen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyheter i
förhållande till gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gränsen
för det intrång som fas­tighetsägaren skall tåla uttrycks med ett nytt begrepp:
&amp;quot;Att ska­dan inte är obetydlig i för­hållande till markens värde&amp;quot;.
Skadan skall alltid relateras till berörd del av fastigheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:-6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;' Kompensationsfrågorna skall normalt aktualiseras
senast inom två år efter antagande av en plan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:-4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;gt; Kommunen är skyldig att lösa in mark som är
avsedd för annat än enskilt bebyggande. Beträf­fande gatu- och parkmark gäl­ler
detta dock endast om kom­munen är väghållare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning för skada p. g.
a. ändring eller upphävande av detaljplan inom dess genomfö­randetid eller av
giltigt förhands­lov, bygglov eller marklov utgår alltid uran kvalifikationsgräns&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande praxis beträffande
er­sättningsprinciper lagfästs&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section2206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section2207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Motiveringar till lagens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJUNDE AVDELNING&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som behandlar &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även denna
avdelning innehåller bara eu kapitel, PBL föreslås nu införas från den 1
januari 1985, Vid införandet av ett helt nytt planeringssystem som till
väsentliga delar skiljer sig från dagens aktualiseras ett flertal
övergångsfrågor. En huvudprincip vid övergångsregleringen bör vara atl göra så
få ingrepp som möjligl i gällande planer och att i stället genom över­gångsbestämmelser
anpassa de gällande planerna till PBL:s plane­ringssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äldre detaljplaner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Dispenser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;• Marköversikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rivningsförbud&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;• Fastighetsbildningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detaljplanerna
enligt PBL skiljer sig i särskilt ett väsentligt avseende från dagens. Det
gäller de nya reglerna om genomförandetid. Svå­righeterna att ändra gamla
detaljplaner i dagens syslem har lett till att nybyggnadsförbud har utfärdats.
De har blivit myckel långvariga och medfört stora olägenheter för alla berörda.
Nybyggnadsförbuden hävs nu men i stället får kommunerna möjlighet alt utan
ersätt­ningsskyldighet ändra planer som är äldre än åtta år när PBL träder i
kraft. Vill kommunen lösa in marken har emellertid ägaren i vissa fall rält atl
få ersättning enligt värdet den 31 december 1984, Planer som är yngre än åtta
år skall alltid få genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att de äldre detaljplanerna skall kunna
inordnas i PBL:s plan­syslem föreslås att alla detaljplaner som har fastställts
före PBL:s ikraftträdande skall gälla som detaljplaner enligt PBL, Delaljplaner
som har fastställts inom åtta år före PBL:s ikraftträdande anses vara påförda
en genomförandetid på tio år räknat från den dag då planen fastställdes. Övriga
detaljplaner skall betraktas som PBL-planer där genomförandetiden har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaner enligt BL som har fastställts inom fem
år före PBL:s ikraftträdande föreslås i en särskild övergångsbestämmelse i viss
ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsniii
24 del 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2210&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sträckning få verkan som en regionplan enligt PBL under en
tid av sex år, räknat från dess fastställelsedatum. De regionplaneförbund som
tillkommit enligl beslämmelserna i BL föreslås emellertid upp­höra au gälla vid
lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastställda generalplaner föreslås
bli jämställda med områdesplaner i PBL, och föriorar därmed sin rättsverkan mot
enskilda, Molsva­rande bestämmelser kan i viss utsträckning utfärdas med hjälp
av eu markförordnande enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av beslämmelserna i PBL
om reglering av rivning av byggnader kan de rivningsförbud som utfärdats enligt
BL upphöra atl gälla då PBL införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Outnyttjade dispenser som har
meddelats inom fyra år före PBL:s ikraftträdande eller fastighetsbildningar som
har skeu under denna tid skall enligl en särskild övergångsbestämmelse
betraktas som för­handslov enligt PBL, De måste fullföljas genom ansökan om
bygglov inom fem år från den dag beslutet vann laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samordning med annan lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller samordningen mellan beslul enligt PBL och
andra      Avsnitt 25 del 2 viktigare beslut om markanvändningen bygger nu
framlagda förslag på följande principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt olika speciallagar
får inte slrida mot en delaljplan eller eU markförordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande områden som inte
omfattas av en delaljplan eller ett markförordnande skall specialmyndigheten
inhämta ett yttrande från kommunen. Om kommunen anser att ett tillstånd enligt
speciallagen skulle motverka etl riksintresse eller i övrigi beträffande
åtgärder av ingripande beskaffenhet motverka syftet med marköversikten, skall
tillåilighetsfrågan hänskjutas till regeringen. För att en allsidig prövning då
skall ske hos regeringen föreskrivs det i speciallagarna att regeringen skall
tillämpa även 3 kap. PBL, Om regeringen finner atl den sökta ålgärden skulle
motverka det åberopade riksintresset eller syftei med marköversikien, kan
tillstånd ges endast om mark­översikten först ändras. Om kommunen skulle
motsätta sig en sådan ändring kan regeringen utfärda ett planföreläggande
enligt 19 kap, PBL, Konsekvensen av detta blir att kommunens mening får vika
bara om ansökningen avser ett förelag som i sig är ett riksintresse eller om
det rör sig om en mellankommunal fråga som måste lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en viss fråga kräver både
bygglov enligt PBL och tillstånd enligt någon speciallag, bör sökanden ha
frihet att själv välja den väg och inbördes ordning som han finner mest
praktisk. En be­slutsmodell som bör vara ändamålsenlig i många fall är
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prövningen av lokaliseringsfrågan
enligt PBL avgörs försl. Formen för detta är förhandslov. Sedan förhandslov har
meddelals inhämtar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sökanden de specialtillstånd som behövs. Det sista ledet i
besluts­processen blir kommunens detaljprövning. Denna kan utmynna i ett
slutligt bygglov eller ett avslag på ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fastighetsrältsliga
lagstiftningen kan inte hell passas in i den nu presenterade modellen. En
allmän grundsats som bör gälla är alt plan- och tillståndsbesluten enligt PBL
skall vara styrande för fastighetsbildningen. Vid samordningen med ExL möter
också spe­ciella problem. Omfattande ändringar, bl. a, en särskild
presumiions-regel för delaljplanelagda områden, erfordras. Gränsdragningen mel­lan
PBL och BML fordrar också särskilda överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga som är gemensam för
översynen av NVL, SVL, VägL och BML är att begreppet pågående markanvändning i
dessa lagar måste anpassas till vad som nu förslås i PBL, Begreppet innefattar
i PBL inte rättigheter enligl outnyttjade tillstånd. De får i stället etl
särskilt skydd. Det betraktelsesätt som PBL bygger på måste komma lill uttryck
även i NVL, SVL, VägL och BML, För atl er­sättningssystemet skall bli enhetligt
bör vidare den kvalifikations­gräns som föreslås i PBL för kompensationsrätt
införas i förekom­mande fall även i de nyss nämnda lagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De lagar som blir föremål för översyn är bl, a,:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Expropriationslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Skogsvårdslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattenlagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;m Lagen om allmänna vatten-och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsbildningslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;avloppsanläggningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anläggningslagen
och lagen om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Lagen om allmänna
fjärrvär-förvaltning av samfälligheter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;meanläggningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledningsrättslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Gruvlagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordabalken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Minerallagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;CivilfÖrsvarslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Miljöskyddslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Väglagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Bosiadssaneringslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Natuiyårdslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;• Rörledningslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• Ellagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2214&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattningsf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslcig&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:262.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Förslag till Plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första avdelningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 ip 1-4 j;;;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
§ Den fysiska miljön, både den naturliga och den som människan har skapat, är
en tillgång som skall användas så att en lämplig utveckling främjas. Denna lag
innehåller beslämmelser om förändring och bevarande av den fysiska miljön, om
hushållningen med naturresurserna, om avvägningen mellan konkurrerande anspråk
på mark och vatten och om avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen
vid beslut om fysisk planläggning och byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§
Med markanvändning avses användningen av mark, vattenområden, byggnader oeh
anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med lomi avses mark som är bebyggd eller som är
avsedd atl bebyggas saml sådan mark som används eller behövs för ell normall
nyttjande av en byggnad eller av flera byggnader om dessa används tillsammans,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Med pågående markanvändning avses i denna lag den verksamhet som&lt;br&gt;
bedrivs på en viss tasiighei eller en del av en faslighel, om inte verksamheten&lt;br&gt;
är olovlig eller endast tilirällig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En åtgärd skall anses hänlorlig lill pågående
markanvändning, om syftet med åtgärden är alt verksamheten skall vidmakthållas
eller förbättras i normal omfattning. Delta gäller dock inie om ålgärden är
ägnad au väsentligt inverka på kommunens planer och program för olika
verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Med sakägare förstås i denna lag ägare och innehavare av särskild rätt lill&lt;br&gt;
en faslighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:59.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med särskild rätt till en fastighet avses
nyttjanderätt, servitut, bostadsrätt, vägrätl, gruvrätt, nskerält, jakträtt,
renskötselräii, rätt lill eleklrisk krafl och vaiienfalLsräit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna lag sägs om fastighetsägare gäller
också tomträttshava­re.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Planläggning skall föregå beslul om markanvändning i den utsträckning som
föreskrivs i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna riktlinjer för planläggning oeh
tillståndsprövning finns i 2 kap. Särskilda bestämmel.ser om riksintressen
finns i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Samordningen av markanvändningsfrågor som angår två eller fiera kommuner kan
ske enligl beslämmelserna i 12 kap. om regionplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundläggande riktlinjer för beslut om den fysiska
miljön i varje kommun skall anges i en marköversikl för kommunens hela område
enligl besläm­melserna i 7 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rikllinjer för den fysiska miljöns närmare
utformning kan anges i områdesplaner, delaljplaner och markförordnanden enligl
8-10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser
om vissa frågor om plangenomförande finns i 11 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7        §
Den fysiska riksplaneringen bedrivs i samarbete mellan slalen och&lt;br&gt;
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen I2r föreskriva alt en eller flera
kommuner vid en viss angiven tidpunkt skall redovisa till länsstyrelsen hur en
viss fråga avses bli behandlad i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Tillstånd i form av bygglov,
rivningslov eller marklov till åtgärder som rör den fysiska miljön fordras i
den omfattning som följer av 13 kap. Bestäm­melser om påföljder och ingripanden
vid överträdelser finns i 15 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid beslut som avser
bebyggelsemiljön skall de särskilda bestämmelser­na i 4 kap. iakttas. Vid
beslul som avser en byggnad, en anläggning eller en toml skall även de
särskilda bestämmelserna i 5 kap, iakitas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader, anläggningar och
tomter skall underhållas och förbättras i den utsträckning som följer av 6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Kommunstyrelsens främsta
uppgifter enligt denna lag är att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. leda och samordna den översiktliga fysiska
planeringen och anpassa denna&lt;br&gt;
till kommunens planering i övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för att en offentlig
debatt om den fysiska planeringens mål och innehåll kommer till stånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansvara för plangenomförandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsnämnden härden
närmare tillsynen över byggnadsverksam­heten inom kommunen. Bestämmelser om
byggnadsnämnden finns i 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsstyrelsen har tillsynen över
den fysiska planeringen och byggnads­väsendel inom länet. I denna uppgift ingår
att vid samråd med kommunen företräda de statliga inlressena. bevaka de
riksintressen som anges i 3 kap. och verka för all skilda kommuners intressen
samordnas på ett lämpligl sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsens uppgifter i samband med
överprövning av beslul enligt denna lag finns beslämmelser i 17 och 18 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14                                                                              §
Statens planverk har den allmänna uppsikten över den fysiska plane­&lt;br&gt;
ringen oeh byggnadsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planverkets uppgifter i samband med överprövning
av beslut enligt denna lag finns bestämmelser i 18 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §
Regeringen, eller den  myndighet  som   regeringen  bestämmer,  fär&lt;br&gt;
meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
avdelningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Allmänna riktlinjer för planläggning och tillståndsprövning enligt denna
lag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Planläggningen skall främja
en lämplig samhällsutveckling. I denna ingår en långsiktig hushållning med
landels samlade naiurresurser och en allsidig bebyggelseutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Planläggningen skall skapa
förutsättningar för en god bostads-, arbets-och frilidsmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Elt markområde skall avses
för det ändamål för vilket del med hänsyn lill beskaffenhet, läge, föreliggande
markanvändningsbehov och övriga omslän­digheler är lämpligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid prövning av ett
markområdes lämplighet för bebyggelse skall särskilt beakias all det är lämpat
för delta ändamål från sundhetssynpunkl samt med hänsyn lill grundförhållandena
och möjligheterna alt ta hand om avfall, all ordna irafik-, energi-, service-
och vaiienförsörining samt förebygga vatten-och luftföroreningar och
bullerstörningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§
Vid beslul, som fattas med stöd av denna lag, skall hänsyn tas till
naturvårdens och friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områden som har särskild betydelse på grund av sin
naturskönhet eller sina säregna naturförhållanden eller som har särskild
betydelse för kännedo­men om landets natur eller för friluftslivet skall såvitt
möjligt bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Vid beslut, som fattas med stöd av denna lag, skall hänsyn tas till de
miljömässiga värden som finns i den befintliga bebyggelsens och kulturland­skapets
karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer
och kulturlandskap skall såvitt möjligl bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader och anläggningar
skall placeras och ulformas så atl de från allmän synpunkt är lämpliga lor siu
ändamål och för dem som vistas där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid beslut, som fattas med
stöd av denna lag, skall både allmänna och enskilda intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 kap.
Särskilda bestämmelser om riksintressen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 iyp  i_8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om sådana områden och
objekt som i etl naiioiielH perspektiv särskilt bör skyddas eller vårdas på
grund av deras belydelse för kännedomen om landets natur, deras skönhet,
märkliga beskaffenhet eller betydelse för allmänhetens friluftsliv, skall
naturvårdens och friluftslivets iniressen särskill beakias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om sådana områden och
objekt som i elt naiionelll perspektiv särskilt bör skyddas eller vårdas på
grund av deras betydelse för kännedomen om landets byggnadskultur, deras
miljömässiga värden, märkliga beskaffen­het eller belydelse för
fornminnesvården, skall byggnadsminnesvårdens och fornminnesvårdens intressen
särskilt beakias och miljövärdena tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§
Brukningsvärd jordbruksmark får avses för annan användning än
jordbruksproduktion endasi under förutsällning alt marken skall användas för
ett från samhällets synpunkt angeläget ändamål, som inte på elt rimligt sätt
kan tillgodoses på annan mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Inom områden som i ett nationellt perspektiv är särskilt lämpade för&lt;br&gt;
råvaruutvinning eller annan exploatering av lägesbundna naturresurser skall&lt;br&gt;
särskilt beakias att en framlida exploatering inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller även i fråga om andra områden
som är särskilt lämpade för råvaruutvinning eller annan exploatering av
lägesbundna naturresurser,om del från allmän synpunkl är nödvändigt atl en
exploatering sker på eu planmässigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första och andra styckena gäller inte områden, inom
vilka en exploatering skulle slrida mot 7-12 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§
Vid plan- och lillsiåndsbeslut skall särskilt beaktas alt fiygplatser, hamnar,
sjötrafikleder, vägar och ledningar kan komma till stånd i den utsträckning som
behövs med hänsyn lill trafikförsöriningen eller behovet av ledningar mellan
eller inom regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Del miliiära och civila försvarels intressen far inte motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Inom obrutna kusiområden skall särskill beakias all områdenas karaktär&lt;br&gt;
txh natur- och kulturvärden bevaras sami att områdena skall kunna nyitjas&lt;br&gt;
lor fritidsändamål på ell allsidig! säll. Ny fritidsbebyggelse skall vara
förenlig&lt;br&gt;
med turismens och friluftslivets intressen. Industriell eller liknande verk­&lt;br&gt;
samhet, som är prövningspliktig enligt 1 i lagen (0000:000) om tillåtlighets­&lt;br&gt;
prövning av viss industri m. m., lar inte komma till stånd inom dessa&lt;br&gt;
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Obrutna kusiområden är kusten i norra Bohuslän,
norra Småland, Östergötland söder om Bråviken samt huvuddelen av kusten i
Ångerman­land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Inom högexploaterade kustområden skall särskilt beaktas att allmänhe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tens
möjligheler att nå och utnyttja attraktiva kusiområden inte försämras 3 kap.
och all natur- och kuliurvärden bevaras. Ny frilidsbebyggelse lar inie moiverka
lurisinens och frilufislivets iniressen. Indusiriell eller liknande verksamhei,
som förulsätler prövning enligl 1 ;; lagen (0000:000) om tillåtlighetsprövning
av viss industri m. m.,får komma tillstånd endasi pade plat-ser som anges i
tredje siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Högexploaterade kustområden är kusten i södra
Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge, Södermanland och Uppland samt kusten vid
Bråviken i Östergöt­land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Industriell eller liknande verksamhei som avses i
första styckel far komma lill Slånd i eller i anslutning till Brofiordcn i
Lysekil, Sienungsunds tätort, Väröi Varberg, Karlshamns tätort, Norrköpings
tätort,Tunaberg i Nyköping, Oxelösunds tätort och Nynäshamns tätort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Inom andra kusiområden än som anges i 7 och 8 ;;!; skall särskill beakias&lt;br&gt;
naturvårdens, frilufislii/eis och kuliurminnesvårdens intressen. Industriell&lt;br&gt;
eller liknande verksamhet, som förutsätter prövning enligl 1 si lagen&lt;br&gt;
(0000:000)om lillåtligheisprövningav viss industri m. m.,får inie komma till&lt;br&gt;
slånd inom sådana delområden som är i huvudsak opåverkade av industriell&lt;br&gt;
verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Inom obrutna Ijällområden fir markanvändningen inte förändras i&lt;br&gt;
sådan omfattning atl områdenas karaklär avsevärl påverkas. Naturvårdens&lt;br&gt;
och friluftslivets intressen skall särskilt beakias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Obrutna Oällområden är områdena
Rogen,Sylarna-Helags,Skäckerfjällen, Burvaitnei, Hotagen, Frostviken. Ransaren,
Artfiällei, Tärna-Graddis, Sarek-Piie, Kebnekaise, Råsto-Tsåkiso och Pessinki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §
Slörre älvar och längre sammanhängande älvsträckor som är outbyggda&lt;br&gt;
får inte byggas ut för vaiienkrafiändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Älvar som av.ses i första siycket är Torne älv,
Kalix älv. Pite älv, Vmdelälven, Vapsiälven, Moälven, Lögde älv. Öre älv, Bure
älv och Byske älv. Älvsträckor som avses i första siycket är Klarälven mellan
Kärrback-strand och Edebäck, Väsierdalälven uppströms Hummelforsen,
Osterdaläl-ven uppströms Trängslei, Dalälven mellan Näs och Hcdesundafjärdarna,
Härjedalsljusnan mellan Hede och Svegsjön, Mellanljusnan mellan Laforsen och
,\rbråsjöarna, i Indalsälven Åreälven, Ammerån ovan Överammer, Slorån-Dammån
och Hårkan uppstrtims Hoiagen, i Ångermanälven Lcjaräi-ven. Storån uppströms
Klumpvaiinet, Långseleån-Rörsirömsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransaren och
Vojmån uppströms Vojms.iön, i Umeäl-ven Tärnaån och Girjesån, Juktån uppströms
Fjosokken och Tärnaforsen mellan Laisan och Gäutan, i SkellefteäKen källfiödena
uppströms Sädvajaure resp. Rebnisjaure, i Lule älv Siora Lule älv uppströms
Akkajaure, Lilla Lule älv uppströms Skalka och Tjakiajaure samt Pärlälven och i
Räne älv Rörån-Livas älv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Inom större sammanhängande områden med väsentliga eller stmiman-&lt;br&gt;
lallande intressen lör naturvården, frilufislivei eller kulturminnesvården&lt;br&gt;
skall dessa intressen särskilt beakias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områden som avses i första siycket är Öland och
Gotland innanför kusten, 3 kap. 12-14 ii; områdena kring Viinern, Vättern,
Miiläi-éri,&amp;quot; Hjiilmaren, Storsjön i Jämtland, 4 kap. 1 jjj Torneiräsk,
Siljan. Dellen, Fryken, Dalslands sjösystem, Båven, Sömmen, Unden, Lygnern,
Fegen, Bolmen, Möckcin, &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;a
href="file:///\\atle2-s\snen"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;\snen&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ivösjön och
Ringsjön, dalgångarna utmed Torne älv. Kalix älv, Lule älv, Pite älv, Byske
älv, Skellefieälven, Vindelälven. Umeälven, Ängermanälven, Indalsälven,
Ljungan, Ljusnan, Dalälven, Klarälven och Göta älv samt Ijällområdenu uianför
de obrutna Oällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      §
För all åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv&lt;br&gt;
råder strandskydd vid havet, insjöar och vaiteiidrag. Inom eu strandskydds­&lt;br&gt;
område får inte bebyggelse uppföras eller några åigiirder i övrigt vidlas som&lt;br&gt;
medför inskränkningar av allemansräiien, såvida mie särskilda skäl före­&lt;br&gt;
ligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om inte någol annat beslulas med stöd av tredje
siycket omfattar strandskyddel land- och vattenområden utanför detaljplan
intill 100 meter från sirandlinjen vid normall medelvaiienstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen får besluta att strandskyddel skall
upphävas för områden som uppenbart sakntir betydelse för bad och friluftsliv.
Kommunen får även beslämma all sirandskyddsområdei skall utvidgas eller att
strandskyddel skall gälla inom etl område med delaljplan, när del behövs för
atl tillgodose syftet med strandskyddel. Ell strandskyddsområde får inie
utvidgas mer än intill 300 meter från strandlinjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      §
Regeringen bestämmer de områden och objekt som avses i I och 2 jj.dc&lt;br&gt;
områden som avses i 4 &amp;gt;; och de anläggningar eller intressen som avses i 5
och&lt;br&gt;
6;;;;.  Regeringen  bestämmer också den  närmare avgränsningen uv de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Särskilda bestämmelser om bebyggelsemiljöns utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bebyggelsemiljön skall
utformas så att den blir ändamålsenlig. Därvid skall hänsyn tas till befintliga
natur- och kulturvärden och till att skäliga estetiska anspråk tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bebyggelsemiljön skall
ulformas så att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en god hushållning med energi
och vatten blir möjlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risker för förorening av grund-
eller ytvatten förebyggs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avfall kan tas om hand på ett
tillfredsställande sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rörutsältningar för goda
hygieniska förhållanden i övrigi skapas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behovet av lillfredssiällande
klimatförhållanden |&amp;gt;å visielseyior beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3        §
Bebyggelsemiljön skall utformas så att risk för uppkomst och spridning&lt;br&gt;
av brand samt risk för trafikolyckor och andra olyckshändelser förebyggs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§
Inom eller i anslulning till ett bebyggelseområde skall det finnas med hänsyn
till bebyggelsens karaktär lämpligt lokaliserade och utformade platser för lek,
motion och andra fritidsaktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§ Inom eller i anslutning till ell bebyggelseomräde skall
det finnas med 4 kap. 5-9 Jjj hänsyn lill bebyggelsens omfattning och karaktär
tillräckliga möjligheter till 5 kap. 1-5 ;!; samhällelig och kommersiell
service,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§ Bebyggelsemiljön  skall   utformas så  att  olika 
trafikanters  intressen beakias och så ati del finns lillräckiiga uirymmen för
fordonsuppslällning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Bebyggelsemiljön skall ulformas med hänsyn lill
behovel av tillgänglig­hei för personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§ Vid ulformningen av bebyggelsemiljön skall efiersirävas
atl möjlighe­lerna till framtida förändringar och kompletteringar underlättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§ Beslämmelserna  i   1-8 &amp;gt;;v;  skall   lillämpas  vid  
ulformningen  av   ny bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid ändring eller kompleiiering av
befintliga bebyggelsemiljöer skall bestämmelserna lillämpas i skälig
utsträckning med hänsyn lill ekonomiska och andra omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Särskilda bestämmelser om placeringen inom tomt och
utformningen av byggnader och anläggningar, ordnande av tomt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnader och anläggningar i allmänhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ En byggnad
skall placeras på del sätt som är lämpligl med hänsyn lill Slads- eller
landskapsbilden samt strävandena au bevara natur- och kultur­värden. Även
byggnadens yttre utformning samt dess färg- och materialver­kan skall vara
lämplig med hänsyn både lill dessa iniressen och till byggnaden såsom sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Vid placering
och uiformning av en byggnad skall beakias att den inie orsakar besvärande
ölägenheter för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ En byggnads
bärande delar skall ha betryggande bärförmåga, stadga och besländighel.
Byggnadens fasia inredning skall ha en med hänsyn lill byggnadens ändamål
betryggande stiidga och besländighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En uirymme som är avsetl som
skyddsrum skall ulformas så all det ger skydd mol verkningar av sådana
stridsmedel som kan antas komma lill användning i krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ En byggnad
skall utformas så ai( den med hänsyn lill sin ändamål ger möjlighet till god
hygien, trevnad, lillfredssiällande inomhusklimai och fuktskydd saml goda
sanitära förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ En byggnad
skall placeras, utformas och inredas så au riskerna för olycksfall och lor
uppkomst och spridning av brand förebyggs. Byggnaden skall dessulom ulfurmas så
att personskador vid brand i möjlig mån kan undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tekniska installationer i en byggnad skall utformas
så att riskerna för brand     5 kap. 5-12 ;;&amp;gt;? och olycksfall förebyggs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ En byggnad skall placeras och utformas så aii den möjliggör en god
hushållning med energi och välten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7§
Bostäder för annat ändamål än fritidsändamål och de uirymmen i en byggnad, till
vilka allmänheten har tillträde eller som ulgör arbetslokal, skall utformas så
atl de blir tillgängliga för och kan nyitjas av personer som har nedsatt
rörelse- eller orienieringsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bosladsbyggnader i två våningar och
bosladsbyggnader med högst två bostadslägenheter får uppföras utan hiss eller
molsvarande anordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan medge undantag från kravet på
tillgänglighet lill bosladsbyggnader med högsi ivå bosladslägenheier, om del
behövs med hänsyn lill lerrängförhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan i fråga om elt utrymme som
skall användas som arbetslokal medge undantag från de i första styckel angivna
kniven, om del behövs med hänsyn lill arten av den verksamhet för vilken
utrymmet är avsetl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§
Till en byggnad skall höra anordningar som gör det möjligl att på elt
tillfredsställande säll ta om hand och forsla bort avfall från byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§
Till en byggnad skall höra en sådan anordning (kriskoppling) som möjliggör
tillförsel av kallt vatten till tappvarmvattensystemet i samband med central
avstängning av sådant varmvatten som bereds gemensamt för fiera bostäder eller
lokaler. Detta gäller dock inte bosladsbyggnader med högst två
bostadslägenheter eller byggnader som huvudsakligen är inrättade lor
industriändamål eller för hälso- och sjukvård. Byggnadsnämnden far i särskilda
fall besluta om ytterligare undanlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Byggnadsdelar som siräcker sig under markyians naiurliga nivå sami&lt;br&gt;
byggnader som förläggs under marken skal! utformas så atl förändringar av&lt;br&gt;
grundvattennivån som kan vara skadliga för omgivningen undviks. Detsam­&lt;br&gt;
ma skall gälla placeringen och utformningen av byggnader som förläggs på&lt;br&gt;
marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnader under markytan skall placeras och
utformas så att användning­en av markytan och utrymmet därunder för skilda
ändamål inte försvå­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §
Bestämmelserna i 1-10 ;jS skall lillämpas när nya byggnader uppförs och&lt;br&gt;
vid tillbyggnad av befinlliga byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ändring av en byggnad skall de delar av
byggnaden som berörs av ändringen i skälig utsträckning uppfylla de krav som
anges i 1-10 j;;. Därvid skall hänsyn las till byggnadens beskaffenhet, dess ändamål
och återstående användningstid samt kostnaderna för åigiirdern;:.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Bestämmelserna i I-I I S skall tillämpas även i fråga om anläggning­&lt;br&gt;
ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnader
och anläggningar Inom särskilda områden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 |;,p   |3_17 s,\&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      §
Inom sirandskyddsområden tår byggnader, anläggningar eller anord­&lt;br&gt;
ningar inie komma lill siånd, om del medför all marken tas i anspråk som&lt;br&gt;
lomi eller atl allmänheten på någoi annat säll hindras eller avhålls från all&lt;br&gt;
beiräda områden där den annars skulle ha hafi räll all färdas friii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan medge undanlag från
beslämmelserna i förslå Slyckei, om särskilda skäl föreligger för deiia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslå slyckei gäller inie sådana förelag, till
vilka tillstånd har lämnats enligl vattenlagen (1918:523) eller
miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      §
1 fråga om en byggnad, som är av slörre värde från historisk,&lt;br&gt;
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkl eller som ingår i ett&lt;br&gt;
bebyggelseområde av denna karaklär får i en delaljplan eller etl mark förord­&lt;br&gt;
nande meddelas beslämmelser om au byggnaden inte får förvanskas vare sig&lt;br&gt;
genom arbeten som rör byggnaden eller marken eller genom några byggnads-&lt;br&gt;
eller anläggningsåtgärder i grannskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsbestämmelser får inte beslutas för
kyrkobyggnader som lillhör svenska kyrkans församlingar, för byggnader inom en
begravningsplats, för byggnadsminnesmärken eller för byggnadsminnen enligt 1 !;
lagen (1960:690) om byggnadsminnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §
1 ett markförordnande far i fråga om en område av särskild betydelse för&lt;br&gt;
rekreation och friluftsliv meddelas de beslämmelser som behövs förall trygga&lt;br&gt;
friluftsintresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När en tomt anordnas eller
när etl område las i anspråk för en anläggning, skall lomien eller områdel i
fråga om lutning och höjdläge saml plantering och inhägnad utformas på det sätt
som är lämpligl med hänsyn bland annat lill ljustillförseln och till stads-
eller landskapsbilden. Tomten eller områdel skall vidare ulformas så au de på
etl lämpligl sätt ansluter lill omgivningen och så au trafiksäkerhetens krav
beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När en toml anordnas eller
elt område las i anspråk för en anläggning, skall på tomten eller området eller
i niirheten därav så långt möjligt anordnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillräckligt sior friyla med
anordningar för lek och utevistelse,om del på lomlen finns en byggnad med en
eller flera bostadslägenheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillräckligt ston utrymme för
fordonsuppställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kraven enligt 1 och 2 inte kan uppfyllas
samtidigt, skall kraven enligl I uppfyllas i första hand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 en detaljplan eller eu markförordnande lar
föreskrivas all viss mark inie får användas Ibr fordonsuppslällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid lillbyggnad eller vid ändring av en byggnad
eller en anläggning skall bestämmelserna i försia-iredje siyckena lillämpas i
skälig uisträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 kap   18-19 &amp;gt;j;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 kap. M
  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Byggnadsnämnden får medge mindre avvikelser fråri beslämmelserna i detta kap.
och förekrifier som meddelas med stöd av dessa, om det inte medför någon
olägenhet från tekniska eller andra synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Har i denna
lageller i eit beslut med stöd av lagen meddelats föreskrifter om hushöjd eller
källardjup, skall måttet räknas från takfoten respektive källargolvet till
gatunivån eller marknivån, om inte något annat anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har föreskrifter meddelats om antal
våningar,skall som våning anses även högl belägen källare samt sådan
suterrängvåning och vind som till slörre delen är inredd eller som uppenbart är
avsedd all till större delen inredas för primära funklioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap. Särskilda krav beträffande vissa befintliga
byggnader, underhåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förbättring av vissa byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § En byggnad, som har uppförts före ikraftträdandet av
denna lag, skall i skälig uislräckning uppfylla de krav som vid lagens
ikrafiirädande kan slällas med Slöd av 5 kap. på bärförmåga, stadga och
besländighel hos byggnadens bärande delar samt på skydd mot olycksfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av första siycket
skall hänsyn las till byggnadens ändamål, dess återstående användningstid, dess
värde från kulturhistorisk synpunkt, omgivningens karaktär och koslnaderna för
åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§ Till en byggnad, som har uppförts eller lill vilken
byggnadslov har beviljats föreden Ijuli 1977,skall höra sådana anordningarsom
anges i 5 kap. 8 s; och som skäligen kan fordras för atl godiagbara
arbetsförhållanden skall åstadkommas för dem som hämiar avfall från byggnaden.
Vid bedömningen av vad som kan fordras skall lillämpas de normer som gällde den
I april 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Besiämmelsen i 5 kap. 7 ;; förslå slyckei om
handikappanpassning skall lillämpas även i fråga om en byggnad, som har
uppförts före den I juli 1977 eller för vilken byggnadslov har beviljats före
nämnda dag, om det i byggnaden finns uirymme som är avsett för resande i sådan
kollektivtrafik som avses i lagen (1979:558) om handikappanpassad
kollektivtrafik. Därvid skall tillses all eu sådant uirymme anordnas så att det
uppfyller skäliga anspråk på handikappanpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som
regeringen utser föreskriver vid vilken tidpunkt anpassningen skall vara
genomförd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underhåll av byggnader m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§ En byggnad skall underhållas så atl bärförmågan och
stadgan hos de bärande delarna, anordningarna för skydd mol brand, olycksfall
och fukt saml anordningarna  för handikappanpassning, irevnad, hygien, energi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hushållning och avfallshantering i skälig utsträckning
hålls i stånd. Bygg-    6 kap. 4-8 ijii nådens yttre skall hållas i vårdat
skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt;text-indent:18.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av första stycket
skall hänsyn tas till byggnadensän-damål, dess återstående användningstid, dess
värde från kulturhistorisk synpunkt, omgivningens karaktär och koslnaderna för
nödvändiga åtgär­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:62.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I en delaljplan ellereit
markförordnande kan belräffande en sådan byggnad som anges i 5 kap. 14 J;
meddelas de beslämmelser om underhäll av byggnadens inre och yttre som behövs
för alt dess särart skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § En anläggning skall underhållas så alt bärförmågan och
stadgan hos de bärande delarna saml anordningarn;i förskydd mol brand och
olycksfall saml för energihushållning i skälig utsträckning hålls i slånd.
Anläggningen skall hållas i vårdat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av första slyckei
skall hänsyn lus lill anläggningens ändamål, dess återstående användningstid,
de.ss värde frän kulturhistorisk synpunkt, omgivningens karaktär och
koslnaderna för nödvändiga ålgär-der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rivning av byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Om en byggnad eller en anläggning är förfallen eller om
den har skadals lill väsenllig del, får byggnadsnämnden bcsluia au byggnaden
eller anlägg­ningen skall rivas, om den inte sätts i slånd inom skälig tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan det anlas all ohyra eller
virkesförstörande insekter finns i en byggnad eller en anläggning som skall
rivas, får byggnadsnämnden föreskriva all lämpliga uirotningsåigärder skall
redovisas tKh vidlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad eller en anläggning
som avses i förslå slyckei har brisier, som kan äveniyra säkerheten för dem som
uppehåller sig i eller i närheten av den, lar byggnadsnämnden förbjuda all
byggnaden eller anläggningen under en viss tid används för avsett ändamål
(användningsförbud).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I ett beslut om användningsförbud
får föreskrivas au beslutet skall ha omedelbar verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§ Även om en byggnad eller en anläggning har uppförts med
slöd av bygglov enligl denna lag. får byggnadsnämnden besluta att byggnaden
eller anläggningen skall tas bon eller all någon annan åtgärd skall vidlas med
den. Sådani beslut får dock meddelas endiisi om byggntiden eller anläggningen är
belägen inom etl område med detaljplan och den på grund av ändrade förhållanden
medför sådan oiägenhei med hiinsyn lill trafiksäkerheten att bygglov inte
skulle ha meddelats om dessa förhållanden hade rått när frågan om bygglov
prtjvades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det behiivs med hänsyn till
ir;ifiks;ikcrheien, får byggnadsnämnden besluta all uifarien från en faslighel
eller en byggnad skall ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Om en lavla eller en skyll, som är avsedd för reklam
eller propagtmda, eller någon annan därmed jiimförlig anordning är uppenbart
vanprydande i slads- eller landskaiisbilden, lar byggnadsnämnden besluia alt
anordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall tas bort eller att någon annan åtgärd skall vidlas
med den. Delta gäller     6 kap. 8-11 &amp;gt;;i;&lt;br&gt;
dock inte anordningar lör vilka bygglov har meddelats.:        .  ;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 kap. I !;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§ Finns del inom ell område, som har belydelse för
frilufislivei, eller i områdets närhet stängsel som hindrar eller försvårar
tillträdet lill mark inom området där allmänheten annars skulle ha hafi räll
alt färdas fritt, får byggnadsnämnden besluta att den som håller stängslet
skall anordna grind eller annan genomgång. Är del uppenbart atl stängslet
endasi avser all utestänga allmänheten från området, får nämnden besluta atl stängslet
skall tas bort. Första styckel tillämpas även i fråga om diken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda krav beträffande tomter, underhåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10        § 1 fråga om tomter, som är bebyggda, eller mark
som har tagits i anspråk&lt;br&gt;
för en anläggning får i en delaljplan eller etl markförordnande meddelas&lt;br&gt;
beslämmelser om skyldighet att anordna friyta med anordningar för lek och&lt;br&gt;
utevistelse samt utrymme för fordonsuppslällning som anges i 5 kap. 17 &amp;gt;;.&lt;br&gt;
Bestämmelser om friyta får dock meddelas endasi i fråga om tomter på vilka&lt;br&gt;
finns en byggnad med en eller fiera bostadslägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det behövs för att tillgodose
kravet på friyla, får föreskrivas att ett utrymme som används för
fordonsuppställning skall tas i anspråk. Detta far dock ske endast om
tillräckligt utrymme för fordonsuppslällning kan anvisas på någon annan plats i
tomtens närhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser som avses i första
stycket får inte omfatta andra åtgärder än sådana som behövs för atl lomierna i
skälig utsträckning skall uppfylla de krav som vid denna lags ikraftträdande
kan ställas med slöd av 5 kap. I7,\&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11        § Tomter, områden, som har tagits i anspråk för
anläggningar, samt&lt;br&gt;
lekplatser, parkeringsplatser och liknande anordningar skall hållas i vårdat&lt;br&gt;
skick. Därvid skall tillses all växtligheten inte hindrar trafiken eller
skymmer&lt;br&gt;
sikten för trafikanterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan besluia all på
en tomt eller på elt område, som har tagits i anspråk för en anläggning, skall
utföras planteringar eller andra liknande anordningar. Nämnden kan också
besluta att det skall finnas stängsel mot vägar eller gator.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje avdelningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap. IMarköversikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Markiiversiktens innehåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § För varje kommun skall det finnas en aktuell
marköversikt som omfaltar kommunens hela område. Marköversikten skall tjäna
till ledning för beslul om markanvändning och byggande. Kommunstvrelsen
ansvarar för atl del finns en aktuell marköversikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
I marköversikten skall anges grunddragen för markens avsedda använd-    7 kap.
2-6 !?&amp;gt;;&lt;br&gt;
ning för olika ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av marköversikien skall för varje särskilt angivet
område framgå om den angivna markanvändningen innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl befinlliga förhållanden
avses bestå i slort sen oförändrade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;au betydande förändringar av
markanvändningen avses ske inom en nära framlid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl belydande förändringar av
markanvändningen avses ske på längre sikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det inte har angetts hur ett vissl område skall
användas, skall delta anses innebära alt betydande förändringar av
markanvändningen inte avses få ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
1 marköversikten kan för de olika områdena ges närmare riktlinjer för&lt;br&gt;
beslul om markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För ett eller fiera särskill angivna områden kan
föreskrivas, alt underställ­ning av kommande plan- och tillständsbeslul inte
får ske på den grunden atl den i översikten angivna användningen av områdel
ifrågasätts. En sådan föreskrift gäller under en tid av högst fem år räknat
från den dag beslutet om marköversikien vann laga krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 marköversikien kan anges all planläggning av elt
visst område avses ske genom områdesplan eller detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I marköversikien kan .vidare ges riktlinjer för
beslul i form av markför­ordnanden eller förordnanden enligl annan
lagsliftning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Marköversikten skall vara avfattad på en eller fiera kartor. Riktlinjerna&lt;br&gt;
skall anges på karta eller i en sätskild handling. Marköversikten skall&lt;br&gt;
Ulformas på elt sådani säll att dess mnebörd utan svårighet kan utläsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till marköversikten skall fogas en planbeskrivning
som tydligt redovisar planeringsförut.sättningarna, marköversikiens syfien,
skälen lill den uiform­ning av planen som har valls och de väsentliga
konsekvenserna av en markanvändning i enlighel med marköversikten. Till
marköversikten skall dessulom fogas en genomförandebeskrivning som anges i 11
kap. I och 2sS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En ändring av marköversikten
antas av kommunfullmäklige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När marköversikien skall
ändras, skall kommunstyrelsen samråda med berörda kommunala organ och med
länsslyrelsen, regionplaneorganel, andra kommuner och den landstingskommun som
berörs. Även andra som kan ha ell väsentligt intresse av ändringen skall
beredas lilirälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
samrådet skall redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;programmet lör ändringen, om
ett sådant har upprättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planeringsunderlag av
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet skall sammanfattas i en
samrådsredogörelse som bifogas förslaget till ändring av marköversikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7§ Innan en ändring av marköversikten antas skall
förslaget härom ställas ut     7 kap. 7-12 &amp;gt;;;; för granskning under minst två
månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Innan uisiällningen börjar skall elt exemplar av
förslagei överlämnas lill länsslyrelsen och regionplaneorganet saml lill
kommuner och landstings­kommuner som berörs av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan utställningen börjar skall
den kungöras i ortstidning. Av kungörel­sen skall framgå vilken del av kommunen
som berörs av ändringen saml inom vilken tid och till vem synpunkler med
anledning av utställningen skall framföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§ När ell förslag lill ändring av marköversikien slälls
ul, skall det åtföljas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;programmet för
ändringen, om elt sådant har upprättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreslagna
ändringar av planbeskrivningen och genomförandebeskriv­ningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen
och kommunstyrelsens ytlrande över de synpunk­ter som har framförts vid
samrådet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande marköversikl
med tillhörande handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådant
planeringsunderlag som  har betydelse för en bedömning av ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S Den som har
synpunkler på förslaget kan under utställningstiden framföra dessa lill
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Efier Ulslällningsliden
skall de synpunkter som hur lämnats ställas samman och prövas i ett särskill
utlåtande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet eller ell meddelande med
uppgift om var utlåtandet hålls tillgängligt skall sändas lill dem som har
framfört synpunkler på förslaget. I underätielsen skull moitagaren beredas
lilirälle att yttra sig över utlåtandet. Om utlåtandet eller meddelandet har
avlämnats för postbefordran under mottagarens vanliga adress, skall kommunen
anses ha fullgiori vad som ankommer på den. LInderrätielse lill hyresgäster och
bostadsrätlshavare får ske genom att underrättelsen anslås i fastigheten på
lämpligl säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om synpunkterna föranleder
väsentlig revidering av det utställda förslaget, skall en ny utställning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12        § När en ändring av marköversikten har antagits,
skall ell utdrag av del&lt;br&gt;
över besluiei förda proiokollei anslås på kommunens anslagstavla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Summa dug skall ett utdrag av
protokollet sändas till länsstyrelsen, regionplaneorganet och de kommuner som
berörs samt till de myndigheter som har framfört synpunkter i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Snarast möjligt skall elt exemplar
av den antagna ändringen sändas lill regionplaneorganel och alla handlingar i
ärendel sändas lill länsslyrelsen. Av handlingarna skall framgå hur ärendel har
handlagis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När besluiei all anla ändringen har
vunnit laga kraft, skall ell exemplar av ändringen snarast möjligl och senasl
inom en månad sändas lill faslighels­bildningsmyndigheten och
fastighetsregislermyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. Områdesplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planens innehåll m, ni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Riktlinjer för beslut om markanvändning och byggande
inom eu begränsat område av kommunen kan anges i en områdesplan, när del inte i
tillräcklig uislräckning har kunnai ske i marköversikien eller när del behövs
som förberedelse för en detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen ansvarar för atl områdesplaner vid behov
upprällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§ En områdesplan kan ange grunddragen för markens
användning för olika ändamål och riktlmjer för hur byggnader och anläggningar
skall anordnas inom de olika delarna av planområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I planen kun unges uii planläggning
av eu vissl område avses ske genom delaljplan. Även riktlinjer för beslul i
form av markförordnanden eller förordnanden enligl annan lagstiftning kan
anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i) En
områdesplan får inte motverka syftei med marköversikien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ En
områdesplan skall vara avfaitad på karta. Riktlinjerna skall anges på kartan
eller i en särskild handling. Planen skall ulformas på ell sådani säii ull dess
innebörd ulan svårighet kun utläsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till planen skall fogas en
planbeskrivning som tydligt redovisar plane-ringsförulsäiiningarna, planens
syfte, skälen lill den uiformning av planen som har valts och de väsentliga
konsekvenserna uv all riktlinjerna i planen fullföljs. Om planen syftar till förändrad
markanvändning skall i beskriv­ningen finnas en redovisning av natur-, kultur-
och skönheisvärdena inom planområdel. Till planen skall lögas en
genomförandebeskrivning som anges i 11 kap. I och 2 sS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§ Bestämmelserna i 7 kap. 5-8 SS, 9S I och 3-5 sumi 10-12
SS om uniagande, samråd, uisiällning och expediering skall lillämpas även i
fräga om områdesplaner. Vad som sägs om regionplaneorganel i 6, 8 och 12 SS
samma kap, gäller dock endasi om regionplaneorganel berörs av områdes­planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6         § En områdesplan gäller lill dess atl den
upphävs eller ändras genom elt&lt;br&gt;
beslul som hur vunnit laga kraft. Om en delaljplan anlas forell område som&lt;br&gt;
omfallas av en områdesplan, upphör omrädesplanen att gälla för detla&lt;br&gt;
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om marköversikien ändras och delta
medför ull områdesplunen kommer ull moiverka syftei med marköversikten, skall
områdesplanen ändras eller upphävas i den berörda delen samlidigl som
marköversikten ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7         § Vad som föreskrivs i detta kap. gäller även
när en områdesplan ändras,&lt;br&gt;
upphävs eller ulan ändring anlas på nytt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. Detaljplan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9 kap  1-7 s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planens
innehåll m, ni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
En delaljplan skall, om det inte i särskill fall är omoliverai, anlas för&lt;br&gt;
områden där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en samlad bebyggelse av
belydelse eller en anläggning av belydelse avses komma lill slånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en samlad bebyggelse eller en
anläggning avses undergå förändring av belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        §
Genom en detaljplan får regleras endasi sådana frågor som anges i 2-5&lt;br&gt;
kap. saml 6 kap. 4 S iredje stycket och 10 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En delaljplan som avser pågående markanvändning får
mot fastighetsäga­rens bestridande antas endasi om planen reglerar sädana
frågor som anges i 5 kap., 6 kap. 4 S iredje siycket och 10 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen sker på det sätl som framgår av detta
kap. Planen får inte göras mera delaljerad än som behövs för alt syftet med den
skall nås.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En delaljplan vars
genomförande skulle försvåra pågående markanvänd­ning får anlas bara om
fördelarna från allmän synpunkl översiiger eventuella olägenheter för någon
sakägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En delaljplan får inte anlas
om den motverkar syftei med marköversikten eller en områdesplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En delaljplan består av en
plankarta och en särskild handling med bestämmelser eller endera av dessa
handlingar. Någon plankarta behövs inte, om de förhållanden som är av betydelse
tillräckligt tydligt framgår av bestämmelserna. Planen skall utformas så
tydligt att sakägarna och allmän­heten kan fa en klar uppfattning om den
blivande miljön inom planområ­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av plankartan skall framgå inom vilket område varje
bestämmelse skall gälla. Den skall upprättas på grundval av en för ändamålet
avsedd karta (grundkarta).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Till planen skall fogas en planbeskrivning som lydligt redovisar plane­ringsförutsättningarna,
planens syfte, skälen lill den utformning av planen som har valts och sådana
konsekvenser av planen, som inte direkl framgårav planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen skall illustreras i den omfattning
som behövs för atl den skall vara lättfattlig och tydlig. Den skall åtföljas av
en illustrationskarta, om del inte är uppenbart onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till detaljplanen skall dessulom fogas en
genomförandebeskrivning som anges i 11 kap. I och 2 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
I en detaljplan skall anges och till gränserna utmärkas områden för olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändamål. 1 planen skall mark för allmän plats,
kvartersmark och vatienom-    9 kap. 7-16 råden redovisas särskill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H § Om kommunen inie skall vara väghållare för viss mark
för allmän plals, skall deila anges i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§ I en delaljplan kan beslämmas i vilken slörsla
omfalining marken får bebyggas över och under markyian. Om särskilda
miljömässiga skäl före­ligger, kan även beslämmas i vilken minsla omfalining
marken skall bebyggas. Vidare kan meddelas beslämmelser om byggnadssäitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För bosläder kan beslämmas
fördelningen mellan lägenheier av olika siorlekskaiegorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 1 en
delaljplan kun meddelus beslämmelser för bebyggelsemiljöns utformning i frågu
om mark. vegetation och byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För en
byggnad eller en bebyggelsemiljö som anges i 5 kap. 14 S får i en delaljplan
meddelas nödvändiga skyddsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ len
detaljplan kan meddelas beslämmelser om utfarter och om storlek och
lokalisering av parkeringsplatser samt om hinder mol att använda viss mark för
parkering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I en
delaljplan kan meddelas beslämmelser om anordningar eller skyddsområden för atl
dels tillgodose brundskyddsintres.sei sumi skydds- och säkerhetsinlressen i
fråga om del miliiära och civila försvaret, energi­anläggningar saml land-,
luft- och sjötrafiken, dels moiverka luft- och vaitenimmisioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I en
detaljplan kan medoelas beslämmelser för all tillgodose energi­hushållningens
iniressen och tor atl motverku alt geolekniska och hydrolo­giska ölägenheter
för omgivningen uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ I en
delaljplan kan meddelas bestämmelser om principer för fastighets­bildning och
om all vissa områden skall vara lillgängliga för all tillgodose allmänna
intressen i fråga om ledningar saml irafik- och väganordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 1 en
delaljplan kan föreskrivas alt bygglov inte får lämnas lill åtgärder, som ulgör
förändrad markanvändning, förrän en viss irafik-, vallen- eller
avloppsanläggning har kommit till slånd eller en viss byggnad eller bygg­nadsdel
har rivits eller fåll en viss annan användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om en delaljplan är avsedd all
genomföras genom exploateringssamver­kan enligl 11 kap. 22 S och om en
exploateringssamfällighei finns vid tidpunkten för detaljplanens antagande,
skall i planen anges att bygglov som avser förändrad markanvändning inte får
meddelas i fråga om sådana fastigheter inom planen som inte ingår i
exploateringssamfälligheten. Detta villkor skall gälla under den
genomförandetid som besläms enligl 17 S eller, om samfälligheten upphör före
utgången av denna tid, så länge som samfälligheten består.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17        § För en sådan del av en delaljplan som medger
förändrad markunvänd-      9 kap. 17-22 SS&lt;br&gt;
ning skall beslämmas den tid inom vilken planen skall vara genomförd&lt;br&gt;
(genomförandelid). Tiden skall bestiimmas så alt rimliga möjlihcicr finns alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genomföra planen. Genomförandeliden skall bestämmas lill
minsl fem och högst femton år. räknal från den dag beslutet all anla planen
vinner laga kraft eller från den senare lidpunkt som anges i planen. För skilda
delar av planen kan olika genomförandetider bestämmas. Tiden kan förlängas
eller förnyas med högsi lem år i sänder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan en fasiigheisägare visa all han
har avseii all genomföra planen men atl han har hindrats all göra deila av
någon beakiansvärd omsiändighel, över vilken han inie har kunnat råda, är
kommunen skyldig att föriänga genomförandeliden med den lid under vilken
hindret hur förelegat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18        § Om mark inom ell område med delaljplan inte
genast behöver lus i&lt;br&gt;
anspråk för del ändamål som äravseit i planen, fåren tilirällig användning av&lt;br&gt;
marken för ell annal ändamål tillålas. Om del inte är uppenbart au den&lt;br&gt;
lillfälliga användningen saknar intresse för allmänheten, skall användningen&lt;br&gt;
prövas i en detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För en delaljplan som avser
tillfällig markanvändning skall beslämmas en tid inom vilken markanvändningen
får pågå. Tiden får beslämmas lill högsi lio år och kan förlängas med högsi fem
år i sänder intill en sammanlagd lid av högst 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19        § 1 en delaljplan kan meddelas bestämmelser om
tillståndspliklens&lt;br&gt;
omfattning enligl 13 kap. 4, 5,8 och 9 SS- Beslämmelser kan också meddelas&lt;br&gt;
om att slrandskydd enligt 3 kap. 13 S skall gälla inom planområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ En detaljplan
antas av kommunfullmäktige. Fullmäklige får besluta all detaljplaner inom vissa
områden eller planer med eii vissl innehåll skall antas av byggnadsnämnden. Etl
sådant beslul medför dock inte befogenhet för nämnden atl anla en delaljplan
mol kommunstyrelsens bestridande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Elt
planarbete kan inledas med att kommunen uttrycker sina mål för planen i ell
program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När etl förslag till delaljplan
upprällas skall byggnadsnämnden samråda med länsslyrelsen, regionplaneorganel
och berörda kommunala organ. Berörda sakägare, myndigheter, sammanslutningar
och enskilda som kan ha ell väsentligt intresse av förslaget skall beredas
tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid samrådet skall redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, programmet för planen, om etl sådant har upprättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. planeringsunderiag av betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet skall
sammanfallas skriftligt i en samrådsredogö­relse som bifogas planförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22        § Innan en detaljplan antas, skall förslaget
lill plan ställas ut för&lt;br&gt;
granskning  under  minst  fyra  veckor.   Har  någol  program  eller annat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planeringsunderlag
inte tidigare hållits lillgängligi för allmänheten, skall    9 kap. 22-26
förslagei hållas utställt under minsl älta veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23      §
Innan utställningen bönur skall byggnadsnämnden överlämna eu&lt;br&gt;
exemplar av förslaget till länsstyrelsen, regionplaneorganel samt andra&lt;br&gt;
kommuner som berörs av förslaget. Ett exemplar av förslaget skall överläm­&lt;br&gt;
nas också till kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan utställningen börjar skull byggnadsnämnden
dessutom kungöra utställningen i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå var
planområdel ligger saml inom vilken lid och lill vem synpunkler med anledning
av utställningen skall framföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall underrätta de sakägare, som
berörs av planförsla­gel, om innehållet i kungörelsen. Nämnden skall anses ha
fullgjort vad som ankommer på den,om underrättelsen har avlämnats för
postbefordran under mottagarens vanliga adress. Underrättelse till hyresgäster
och bostads­rätlshavare för ske genom att underrättelsen anslås i fastigheten
på lämpligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24      §
När etl förslag lill delaljplan ställs ut skall det åtföljas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;programmet, om ett sådant har
upprättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;plunbeskrivningen och
genomförundebeskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen och
byggnadsnämndens yttrande över de synpunk­ter som har framförts vid samrådet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundkanan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådani  planeringsunderlag som 
har betydelse  för en bedömning av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Plan
handlingarna bör vid utställningen kompletteras med annal material, om
förslagets innebörd därigenom väsentligl förtydligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25      §
Den som har synpunkter på förslaget kan under utställningstiden&lt;br&gt;
framföra dessa lill kommunen. Efter utställningstiden skall de synpunkter&lt;br&gt;
som har lämnats slällas samman och prövas i eu särskilt utlåtande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet
hålls tillgängligt skall sändas till dem som har framfön synpunkter på
förslaget. 1 underrättelsen skall moitagaren beredas tillfälle att yttra sig
över ullåiandet. I fråga om utsändningen gäller beslämmelserna i 23 S tredje
stycket. Om ett stort antal personer skall underrättas får detta dock ske genom
annons i ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om synpunkterna föranleder någon ändring av del
utställda förslaget och denna ändring har intresse för allmänheten, skall en ny
uisiällning ske. Även om ingen uiställningsker,skall dock kommunstyrelsen,de
myndigheiersom berörs av frågan och sakägarna beredas lilirälle all yttra sig
över planen under fyra veckor, om inte en överenskommelse träffas om kortare
tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26      §
När en detaljplan har antagits, skall elt utdrag av det över beslutet förda&lt;br&gt;
protokollet anslås på kommunens anslagstavla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt skall en underrättelse om beslutet med en
besvärshänvisning sändas till den som under utställningstiden har framfört
synpunkter som inte har kunnat beakias. Underrättelsen skall delges mottagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27        § Samma dag som beslulet anslås skall elt utdrag
av protokollet sändas till     9 kap. 27-32 S!;&lt;br&gt;
länsstyrelsen, regionplaneorganet och de kommuner som berörs sumi lill de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutliga myndigheter som har framfön synpunkler i ärendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Snarasi möjligl skall etl exemplar
av den antagna planen sändas lill regionplaneorganel och alla handlingar i
ärendel sändas till länsslyrelsen. Av handlingarna skall framgå hur ärendel har
handlagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28        § När beslutet alt anta planen har vunnii laga
kraft skall kommunen&lt;br&gt;
kungöra detta, I kungörelsen skall erinras om innehållet i 20 kap. 13 S-&lt;br&gt;
Kungörelsen skall ske genom en annons i onsiidning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Snarasi möjligl och senasl inom en
månad skall eu exemplar av planen sändas lill faslighelsbildningsmyndigheten
och fastighetsregistermyndighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Vad som
föreskrivs i delta kap. om upprättande och antagande av en detaljplan skall gälla
även när en sådan plan ändras eller upphävs. En särskild grundkarta behövs dock
inte om de förhållanden, som är av belydelse för frågan, tillräckligt tydligt
framgårav någon annan tillgänglig karta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Utan hinder
av beslämmelserna om samråd och utställning i 21 och 22 SS får dock en
detaljplan ändras eller upphävas,om frågan ärav begränsad belydelse och
uppenbart saknar intresse för allmänheten (enkel detaljplane­ändring).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid en enkel detaljpluneändring
skall dock samråd ske med sakägarna. Vidare skall kommunstyrelsen, de
myndigheter som berörs av frågan och sakägarna beredas lilirälle all yttra sig
över förslaget under fyra veckor, om inte en överenskommelse träffas om en
kortare lid. Yttranden skall behandlas enligl 25 S första och andra siyckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31        § En delaljplan fär mot berörda sakägares
bestridande ändras eller&lt;br&gt;
upphävas i en sådan del som omfallas av en genomförandelid,endast om det&lt;br&gt;
finns synnerliga skäl för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En detaljplan för mot berörda
sakägares bestridande ändras eller upphävas efler genomförandetidens slut, om
del kan visas atl marken från allmän synpunkt lämpligen bör användas eller
bebyggas på elt annat sätt än planen anger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32        § En delaljplan gäller lill dess alt den ändras
eller upphävs genom ett&lt;br&gt;
beslul som har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En detaljplan eller en del av en
delaljplan som avser tillfällig markanvänd­ning upphör au gälla när den enligt
18 § andra stycket bestämda tiden har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att en delaljplan i vissa fall kan
ändras genom att en faslighelsplan anlas eller genom beslul vid förrättningar
framgår av 11 kap, 6§ tredje styckel denna lag, 3 kap, 2 § andra stycket
fastighetsbildningslagen (1970:988), 9 § andra siycket anläggningslagen
(1973:1149) och 8 S andra styckel lednings­rättslagen (1973:1144),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Markförordnande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10 kap. 1-6 SS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markförordnandets
innehåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
Genom ett markförordnande fär för etl vissl område meddelas besläm­&lt;br&gt;
melser om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. vissa särskilda hänsyn som skall tas vid
framtida beslut om markanvänd­&lt;br&gt;
ningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillämpning av föreskrifterna i
2-5 kap. vid tillståndsprövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bevarandet av sådana byggnader
som anges i 5 kap, 14 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsningar i
fastighetsägarens förfoganderätt inom sådana områden som anges i 5 kap. 15 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utvidgning eller begränsning av
strandskyddsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillståndspliklens omfattning
enligt 13 kap. 4, 5, 8 och 9 SS och besläm­melser lill grund lör prövningen uv
marklovplikiiga älgärder samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exploateringssamverkan enligt
11 kap, 22 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser enligl första styckel 1-6 gäller inte
inom elt område med detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:64.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell markförordnande fär inte anttis inom en
nationalpark,elt naturreservat eller etl nalurvårdsområde och inie heller inom
eu område där förbud enligl naturvårdslagen (1964:822) har utfärdats därför atl
fråga har uppkommit om att bilda naturreservat eller nalurvårdsområde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        §
Genom elt markförordnande för regleras endast sådana frågor som anges&lt;br&gt;
i 2-5 kap. saml 6 kap. 4 S tredje styckel och 10 S- Bestämmelser som reglerar&lt;br&gt;
pågående markanvändning för mot fastighetsägarens bestridande meddelas&lt;br&gt;
endasi om de avser frågor enligl 1 S förslå stycket 3 och 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen sker på det sätl som framgår av detta
kap. Beslämmelserna lar inte göras mera detaljerade än som behövs för uti
syftet med förordnandet skall nås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I elt markförordnande enligt
1 S första siycket 4 för meddelus de bestämmelser om byggande, uppförande av
stängsel, schaktning, fyllning, dikning, uppodling, skogsplantering,
trädlällning,jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel som behövs för atl
trygga friluftsintresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I etl markförordnande enligl
I S första siycket 4 för bestämmas alt nyttjanderätt till ett eller flera
markområden skall upplåtas till kommunen när den begär det. Sådana
bestännmelser för ges mot fastighetsägarens bestridande endast för att
tillgodose etl väsentligt behov av mark eller anläggning för allmänhetens
friluftsliv,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Elt markförordnande för inte
anlas om del motverkar syftet med marköversikten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Elt markförordnande består av karta och en särskild handling med bestämmelser
eller endera av dessa handlingar, Markförordnandet skall utformas så atl dess
innebörd utan svårighet kan utläsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till ell förordnande skall fogas en beskrivning som
anger skälen för      10 kap. 6-8 Si&lt;br&gt;
förordnandet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. ;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11 kap. 1-3 Si:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Etl markförordnande gäller till dess all del förfaller, ändras eller&lt;br&gt;
upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att etl markförordnande i vissa fall kan ändras
genom att en fastighetsplan anlas eller genom beslut vid förrättningar framgår
av 11 kap. 6 S andra stycket denna lag, 3 kap. 3 S andra styckel
faslighetsbildningslagen (1970:988), 10 S andra stycket anläggningslagen
(1973:1149) och 9 S andra styckel lednings­rättslagen (1973:1144),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Bestämmelserna i 9 kap. 20 S, 21 S andra styckel, 22 S första meningen,&lt;br&gt;
23 S och 25-29 SS om antagande, samråd, utställning, kungörelser, underräi-&lt;br&gt;
lelser, expediering m. m. skall tillämpas även i fråga om markförordnanden&lt;br&gt;
med nedan angivna undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fräga om ett markförordnande som till alla delar
har etl klan stöd i marköversikten eller i en områdesplan eller som inte
innehåller bestämmel­ser om någol annat än en ökning av tillståndsplikten eller
exploateringssam­verkan får beslämmelserna i 9 kap, 30 S andra stycket i
stället tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande ett markförordnande som inte innehåller
beslämmelser om någol annal än en begränsning av lillslåndsplikien tillämpas
endast 9 kap. 20 S, 21 S andra styckel första meningen, 26 S första stycket, 27
S, 28 S första meningen och 29 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Vissa frågor om plangenomförande Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ För utredning och samordning
av genomförandefrågor i samband med upprättande eller ändring av
marköversikten, en områdesplan eller en delaljplan skall en
genomförandebeskrivning upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Kommunstyrelsen ansvarar för
att genomförandebeskrivningar upprät­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan
Fastighetsplanens innehåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ En fastighetsplan skall upprättas när det behöver klariäggas hur marken inom
etl kvarter lämpligen skall indelas i fastigheter eller i andra fall, när
detaljplanens genomförande underiätlas genom fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare skall faslighelsplan upprättas, om en
fastighetsägare under genom­förandetiden för en en detaljplan begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom elt område utan detaljplan för en
fastighetsplan upprällas för au äsiadkomma en lämplig fastighetsindelning eller
en gemensamhetsanlägg­ning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. 
inom bebyggda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när bebyggelse har
aktualiserats genom en ansökan om bygglov eller    11 kap. 3-8 SS förhandslov,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när ett bygglov eller
förhandslov har meddelals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
del under en förrätining enligl fastigheisbildningslagen (1970:988),
anläggningslagen (1973:1198), eller ledningsrättslagen (1973:1144) uppstår etl
behov av all uppräita en fastighetsplan för all genomföra en detaljplan eller
ell unnat tillstånd enligt denna lag, fär faslighelsbildningsmyndigheten
uppräita förslag lill en faslighelsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
En faslighelsplan bör såvitt möjligl upprättas i ett sammanhang för ett&lt;br&gt;
kvarter eller någol annal lämpligl avgränsai bebyggelseområde. Omfattar en&lt;br&gt;
faslighelsplan endasi en del av ell kvarter, skall iakiias atl möjligheterna
atl&lt;br&gt;
genomföra detaljplanen för återstoden av kvarteret inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en fastighetsplan upprällas skall en enkel och
ändamålsenlig fastig-helsindelning eftersträvas. Behörig hänsyn skall las till
gällande äganderätts-och servitutsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 en fuslighetsplan för föreskrivas
atl en gemensamhetsanläggning skall inrättas, om anläggningen medför fördelar
av ekonomisk eller annan art som överväger kostnader och olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En fastighetsplan får inte
moiverka syftei med marköversikten. Inom ett område med detaljplan eller
markförordnande för en faslighelsplan inte upprällas så au den strider mol
planen eller förordnandet. Ulan hinder av detta för dock en faslighelsplan
upprättas som innebär en mindre avvikelse från en delaljplan eller etl
markförordnande, om syftet med planen eller förordnandet inte motverkas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anlas en fastighetsplan som innebär en mindre
avvikelse från en delaljplan eller ett markförordnande skall planen eller
förordnandet anses ha den utformning som framgår av fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
En fastighetsplan beslår av en karta med en beskrivning. Om det inte&lt;br&gt;
behövs någon karta för den undvaras. Om det är lämpligl för fastighetspla­&lt;br&gt;
nens kartredovisning tas in på detaljplanens kana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fastighetsplanen skall efler omsiändigheierna redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det berörda områdets indelning
i fastigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka särskilda rättigheter som
tehöver bildas, ändras eller upphävas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka anläggningar som skall
ingå i en gemensamhetsanläggning och vilket uirymme som skall tas i anspråk för
gemensamhetsanläggning­en,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka fastigheter som skall
delta i en gemensamhetsanläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§ En fastighetsplan som skall antas samlidigl med en detaljplan eller ett
markförordnande skall upprättas och antas i samma ordning som gäller för planen
eller förordnandet. I andra fall skall  fastighetsplanen antas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnadsnämnden.
För sädana planer skall bestämmelserna i 9 och 10 SS     &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap.
8-15&lt;br&gt;
lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§
Beslämmelserna i 9 kap, 21 S andra stycket, 22 S första styckel första
meningen, 23 S 2 och 3, 25 och 26 SS om samråd, utställning, kungörelser,
underrättelser m. m. skall tillämpas även i fråga om en fastighetsplan, om den
har intresse för allmänheten. Dock behöver samråd inte ske med länsstyrel­sen
och regionplaneorganet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om fastighetsplanen saknar intresse för
allmänheten, för i stället bestäm­melserna i 9 kap. 26 S och 30 S andra styckel
tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När beslutet all anta en
fastighetsplan har vunnii laga kraft skall ett exemplar av fastighetsplanen
snarast möjligl och senasl inom en månad överlämnas till länsstyrelsen,
faslighelsbildningsmyndigheten och fastig­hetsregislermyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En fastighetsplan inom ett
område med delaljplan för mot berörda sakägares bestridande ändras eller
upphävas innan genomförandeliden har gått ut, endast om det finns synnerliga
skäl för deila,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anlas en detaljplan som innebär atl
faslighelsplanen strider mot detaljpla­nen, upphör fastighetsplanen au gälla i
de avseenden som redovisas i detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Au en fastighetsplan i vissa fall kan ändras genom
beslul vid förrättningar framgår av 3 kap. 2 S andra stycket och 3 S andra
stycket fastighetsbildnings-lagen (1970:988), 9 S andra stycket och 10 S andra
siycket anläggningslagen (1973:1149) saml 8 S andra stycket och 9 S andra
styckel ledningsrättslagen (1973:1144).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Vad som föreskrivs i detla kap. om upprättande och antagande av en&lt;br&gt;
faslighelsplan skall gälla även när en sådan plan ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstående
av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om ett markområde enligt en
detaljplan skall användas för någol annat än enskilt bebyggande, skall marken
överföras lill kommunen, om den begär det. Besväras sådan mark av en särskild
rätt, för rättigheten upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det i en delaljplan
föreskrivs att mark, som är avsedd för enskilt bebyggande, skall kunna användas
även för en allmän eller en för flera fastigheter gemensam trafikanläggning
eller för en allmän ledning, skall nyttjanderätt upplåtas i den omfattning som
behövs för ändamålet, om huvudmannen för anläggningen begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även för ett
markförordnande som innehåller sådana föreskrifter som avses i 10 kap. 14 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §
För en fastighet som bildas inom ett område med detaljplan eller för en&lt;br&gt;
byggnad som har uppförts inom ett sådant område får mark för utfart tas i&lt;br&gt;
anspråk utan ersättning. Förutsättningen för detta är att marken enligt planen&lt;br&gt;
är avsedd för trafikändamål, att marken är obebyggd och när planen antogs&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen
1985186. I saml. Nr &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillhörde
antingen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;H i.p  i5_2o jvi;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den fastighet på vilken
byggnaden har uppförts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den fastighet från vilken mark
för byggnaden har upplåtits efter planens antagande, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon annan fastighet som hade
samma ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16      §
Om en detaljplan anlas för ett område som är i en ägares hand, får&lt;br&gt;
länsstyrelsen förordna all elt markområde, som skall användas för någol&lt;br&gt;
annat än enskill bebyggande, skall överlåtas lill kommunen eller överlåtas&lt;br&gt;
eller upplåtas lill någon annan huvudman utan ersällning. Ansökan om elt&lt;br&gt;
sådant förordnande skall göras samtidigt som kommunen överlämnar&lt;br&gt;
handlingar om den antagna planen lill länsslyrelsen enligt 9 kap. 27 S andra&lt;br&gt;
styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell förordnande för meddelas endasi om del kan
anses skäligt med hänsyn lill den nytta ägaren kan vänias f2 av all planen
genomförs och till övriga omsländigheler. Den mark som förordnandet avser skall
anges till läge och gränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en fråga har väckts om ett förordnande, skall
byggnadsnämnden genust anmäla det till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighets-boken. Överiåielse a v mark som sker efler det atl en sädan anmälan
har gjorts utgör inte hinder mot atl marken skall avstås eller upplålas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändras detaljplanen för länsstyrelsen, om det finns
synnerliga skäl, förordna att mark som har överlåtits eller upplåtits enligt
första stycket skall bytas ut mot nägon annan mark, om del kan ske ulan
oiägenhei för ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §
Den som har avstått etl markområde enligt 16 S skall frigöra det frän&lt;br&gt;
inteckning och annan särskild räll som gäller i områdel. Kan delta inte ske är&lt;br&gt;
han skyldig att hålla kommunen skadeslös.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om del på området, när del avträds, finns
byggnader, stängsel, växande skog, planteringar eller nägol annal som kan hänföras
lill den fasta egendomen, skall ersättning betalas för delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ lett förordnande som avses i
16 S för länsslyrelsen, om det anses skäligt, pä kommunens begäran föreskriva
atl områdets ägare skall vara skyldig atl bekosta anläggande av gator och vägar
samt anordningar för vattenförsörj­ning och avlopp inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vad som sägs om ägare i lÉ-lS
SS skall gälla även beträffande en exploateringssamfällighet enligt 56 S
anläggningslagen (1973:1149).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Kommunen för lösa delar av
fastigheter som tillhör olika ägare och som enligl en fastighetsplan skall
bilda en ny fastighet inom elt område med delaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna
för detta är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all faslighetsdelningen vid
genomförandelidens utgång inie stämmer överens med fastighetsplanen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att ansökan om
fastighetsbildning i överensstämmelse med fastighetspla­nen inte har gjorts
under genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dan mark av en s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt, f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiigheien upph&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas.   11
kap. 20-22 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:215.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- ,;.-,'                      12 kap. 1-3 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21      §
Den som vill fö sådan överföring av mark eller upplåielse av nyttjan­&lt;br&gt;
derätt som avses i 13,14 eller 20 S genomförd genom inlösen skall väcka talun&lt;br&gt;
om inlösen vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;
belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22      §
1 elt markförordnande för meddelas bestämmel.ser om exploaterings­&lt;br&gt;
samverkan enligl 56 S anläggningslagen (1973:1147) för etl område, om del är&lt;br&gt;
angeläget alt området bebyggs i eii sammanhang med hänsyn lill den&lt;br&gt;
framlida utvecklingen av samlad bebyggelse eller för att ett planmässigt&lt;br&gt;
byggande skall främjas inom ett område med samlad bebyggelse eller av&lt;br&gt;
någon annan jämförlig orsak. Förutsällningen för etl sådani förordnande är&lt;br&gt;
vidare atl området är uppdelat mellan fiera fastigheter på ell sådani säll atl&lt;br&gt;
åtgärder för områdets ändamålsenliga bebyggande härigenom försvåras.&lt;br&gt;
Inom etl område med deiuljplan för ell markförordnande inte meddelas&lt;br&gt;
förrän genomförandetiden för planen har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ett markförordnande enligt första siycket skall
anges den tid inom vilken en exploateringssamfällighet enligl förordnandet
skall bildas och en detalj­plan avseendeexploateringen antas. Denna tid får
bestämmas lill högst ireår. Har någon exploateringssamfällighei inte kommit
till slånd eller detaljplun inte antagits inom den angivna liden förfaller
markförordnandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 kap. Regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:80.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Behöver markanvändningsfrågor samordnas för ivå eller fiera kommu­ner kan
regeringen för viss tid eller tills vidare förordna ett regionplaneorgan. Som
regionplaneorgan kan förordnas en landstingskommun eller elt kommunalförbund.
En landstingskommun fär dock inte utses all vara regionplaneorgan för etl
område som inte ingår i landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:79.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det behövs kan regeringen förordna atl ett
särskilt regionplaneförbund skall bildas och utgöra regionplaneorgan. Forell
sädanl regionplaneförbund skall lagen (1957:281) om kommunalförbund tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
skall bestämma regionplaneorganets ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:80.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell förordnande för ett regionplaneorgan eller ett
regionplaneförbund kan återkallas eller ändras. Ett beslul om ansvarsområde kan
ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§
Innan ett beslul enligt IS fanas, skall de kommuner, landstings­kommuner,
regionplaneorgan och länsstyrelser som kan beröras av beslutet lämnas tillfälle
yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:79.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Regionalplaneorganet skall bevaka regionala frågor och fortlöpande ge
underlag för den kommunala och slatliga planeringen. Regionplaneorganet kan
även upprätta och anta en regionplan för regionen eller en del av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12 kap. 4-12 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
I en regionplan ges rikllinjer för markanvändning och för lokalisering av&lt;br&gt;
bebyggelse och anläggningar som har betydelse för regionen. Riktlinjerna för&lt;br&gt;
inte omfatta förhållanden uianför regionplaneorganets ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplanen skall utformas på ett sådant sätt atl
dess innebörd utan svårighet kan utläsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplanen skall tjäna till ledning för beslul om
marköversikier och för andra markanvändningsbeslul enligl denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När en regionplan upprättas
skall del ske i samarbete med kommunerna. Samråd skall ske med angränsande
kommuner och landstingskommuner uianför regionen samt med länsstyrelsen och de
myndigheter och organ som i övrigi berörs av planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan en regionplan anlas,
skall förslaget härom slällas ul för granskning under minsl tre månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan utställningen börjar
skall ell exemplar av förslagei överlämnas lill berörda kommuner,
länssiyrelser, de myndigheter och organ som i övrigt berörs av förslagei samt
till statens planverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan utställningen börjar skall den kungöras i
ortstidning. Av kungörel­sen skall framgå inom vilken lid och till vem
synpunkter med anledning av utställningen skull framföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§
Den som har synpunkler pä förslaget kan under ulslällningsliden framföra dessa
lill regionplaneorganel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§
Efter ulslällningsliden skall de synpunkler som har lämnats slällas samman och
prövas i ett särskilt utlåtande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utlåiundei eller ell meddelande med uppgift om var
utlåtandet hälls tillgängligt skall sändas lill dem som har framfört synpunkler
på förslaget. Om utlåtandet eller meddelandet har avlämnats för postbefordran
under mottagarens vanliga adress skall regionplaneorganet anses ha fullgjort
vad som ankommer på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om synpunkterna föranleder väsentliga ändringar av
del uLslällda försla­get, skall en ny utställning ske. 1 elt sådani fall fär
utställningstiden begränsas till fyra veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En regionplan antas uv regionplaneorganel
att gälla under en tid av högst sex år. Planen för dock ändras eller upphävas
före utgången av den bestämda liden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När en regionplan
harantagiis,skall beslutet och ett exemplarav planen snarasi överlämnas till
kommuner och landstingskommuner som berörs, länsslyrelsen, de statliga
myndigheiersom har framfört synpunkler saml till statens vägverk och statens
planverk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelserna i 5-11 SS
skall lillämpas även när en regionplan ändras eller antas på nytt med
oförändrat innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
avdelningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13 kap. 1-3 Ss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap. Tillståndsprövning Tillståndspliktens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
Bygglov krävs, om inte någol annal följer av 2, 4 eller 5 S för följande&lt;br&gt;
åtgärder avseende byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppförande av en ny byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillbyggnad av en befintlig
byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ianspråktagande eller inredande
helt eller delvis av en byggnad för etl väsentligen annat ändamål än del som
byggnaden förut har använts lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändring av en byggnads bärande
delar eller av dess uppvärmnings- eller ventilationsanordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrättande och väsentlig
ändring av ledningar för vatten och avlopp samt därmed förbundna anordningar i
en byggnad och inom en tomt. Bygglov krävs dock inte för ledningar och
anordningar för en bostadsbyggnad med högst två lägenheier som skall vara
ansluten till en egen anläggning för vattenförsörjning och avlopp. Detla
undantag gäller även för en byggnad som är avsedd för någol annat ändamål än
bostadsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Invändig ändring a v en byggnad
som avsevärt påverkar dess planlösning. För invändig ändring av en
bostadsbyggnad med högst två lägenheter krävs bygglov endast om detta följer av
3 eller 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        §
Om inte någol annat beslutas med stöd av 5 S krävs för vissa byggnader&lt;br&gt;
bygglov, endasi om byggnaden eller en del av den efler åtgärden kommer all&lt;br&gt;
ligga närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter eller inom ett strandskyddsom­&lt;br&gt;
råde. Detta gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. En byggnad vars byggnadsarea efter åtgärden inte
blir slörre än 10&lt;br&gt;
kvadratmeter och vars taknockshöjd efter åtgärden inte överstiger 3,0&lt;br&gt;
meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller
någon därmed jämförlig&lt;br&gt;
näring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3        §
Bygglov krävs för följande åtgärder avseende anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ianspråktagande av mark för en
anläggning för idrotts- eller fritidsända­mål,säsom
idrottsplats,skidlift,campingplats, moiorbana och golfbana. Bygglov krävs dock
inte om anläggningen skall utnyttjas endast av fastighetsägaren för personligt
bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varaktigt anbringande utomhus
av en skylt, en inskrift eller en därmed jämförlig anordning för reklam,
propaganda eller liknande ändamål. Bygglov krävs dock inte för en anordning som
tjänar till upplysning om en affärsrörelse eller någon annan verksamhet som
bedrivs på platsen och inte heller för en anslagstavla för meddelanden rörande
kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppsättande av en skyll
varigenom allmänheten avvisas från eli vissi område. Bygglov krävs dock inte om
det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom områdel eller atl
skylten av något annat skäl är behörig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2270&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
Inrättande av ell upplag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13 kap. 3-5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 Utförande av en tunnel eller ell bergrum. Bygglov
krävs dock inte om anläggningen uiförs i samband med gruvdrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrättande av en fast cistern
eller någon annan fast anordning för hantering eller förvaring av brännbara
välskor. Bygglov krävs dock inte om åtgärden enbari avser uti tillgodose en
viss fusiighets husbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppförande eller väsentlig
ändring av en radio- eller telemasi eller etl torn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppförande eller väsentlig
ändring av en mur eller ell plank. Bygglov krävs dock inte för anordnande av en
skyddad uieplais med hjälp av en mur eller etl plank som uppförs i anslutning
till en bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter och placeras minsl 4,5
meter från fastighets­gränsen. Muren eller planket för dock inte vara högre än
1,80 meter och inte sträcka sig mer än 3,0 meter ut från byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anläggande eller väsentlig
ändring av en parkeringsplats. Bygglov krävs dock inte belräffande en
parkeringsplats som är avsedd för en fastighet med högst tvä bostadslägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-15.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrällande eller väsenllig
ändring av krossverk, makadam verk, sienhug-geri, asfaliverk, oljegrusverk och
bilprovningsbana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-15.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utförande inom etl
strandskyddsområde av en anläggning eller en anordning, varigenom mark tas i
anspråk som tomt eller allmänheten på annat sätl hindras eller avhålls frän alt
beträda ell område där den annars skulle ha haft räli au färdas friii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
1 en detaljplan eller ett markförordnande kan kommunen föreskriva atl&lt;br&gt;
skyldighel inte skall föreligga att söka bygglov för en ny byggnad som annars&lt;br&gt;
skulle kräva bygglov enligt 1 S I,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådana
undantag för dock inte avse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder som innebär all
markanvändningen förändras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnader inom
sirandskyddsområden, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnader med arbetslokaler
eller personalrum för någon verksamhet som utförs av arbetstagare för en
arbetsgivares räkning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
I en detaljplan eller etl markförordnande kan kommunen föreskriva&lt;br&gt;
skyldighet att söka bygglov till följande åtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppförande av en ny byggnad som
enligl 2 S inte kräver bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfärgning av en byggnad eller
utbyte av fasadbeklädnad eller takläck­ningsmaterial på en byggnad samt andra
åtgärder som avsevärt påverkar en byggnads yttre. Bygglov för anordnande av ett
skärmtak över en sådan uteplals i anslutning till bostadsbyggnaden som anges i
3 S 8, eller över en altan, en balkong eller en entré för föreskrivas endast
belräffande byggnader av det slag som anges i 5 kap. 14 S. För ett skärmtak som
är störreän 12 kvadratmeterellersom siräckersig närmare fastighetsgränsen än
4,5 meter kan dock skyldighel att söka bygglov alltid föreskrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underhållsåtgärder beträffande
byggnader av det slag som anges i 5 kap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 S.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4. Inrättande och väsentlig ändring av ledningar
för vatten och avlopp&lt;br&gt;
utanför tomter och av rörledningar som inie omfattas av lagen (1978:160)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
vissa rörledningar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13 kap. 5-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varaktigt anbringande av en
anordning som avses i 3 S,2 och som tjänar till upplysning om en affärsrörelse
eller någon annan verksamhet som bedrivs på plalsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väsenllig ändnng av en skylt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppsättande eller väsenllig
ändring av en ljusanordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Skyldighet att söka bygglov
föreligger inie beträffande en sådan byggnad eller en anläggning som enligt vad
som är särskill föreskrivet är hemlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Även om bygglov inte krävs
enligt denna lag eller enligt något beslul som har meddelals med slöd av denna
lag skall åtgärder beträffande byggnader och anläggningar ske i enlighet med
besläminelserna i 5 kap, 3 och 5 SS och föreskrifter som har meddelats med slöd
av dessa beslämmelser. Anlägg­ningar som skall förläggas under marken skall
uppfylla kraven i 5 kap. 10 S, även om de inte kräver bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Till rivning av en byggnad eller en del av en byggnad inom etl område&lt;br&gt;
med delaljplan fordras rivningslov om inte nägot annat har bestämis i&lt;br&gt;
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen för föreskriva all skyldighet all söka
rivningslov skall gälla även inom andra områden. En sådan föreskrift skall
meddelas i ett markförordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
I en detaljplan eller etl markförordnande kan kommunen föreskriva&lt;br&gt;
skyldighet all söka marklov till schaktning, fyllning, trädfällning och&lt;br&gt;
skogsplantering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom ell område som enligl
marköversikien eller en detaljplan är avsett för bebyggelse med därtill hörande
rekreationsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom ett område med eu
markförordnande enligl 10 kap. 1 S 4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom ell område i närhelen av
en befintlig eller planerad försvarsanläggning, en statlig flygplats, en
flygplats for allmänt bruk, som lillhör nägon annan än staten, en atomreakior
eller någon annan atomenergianläggning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 de fall som anges i 2 f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r marklovplikten avse &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven uppf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande av st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsel,
dikning, uppodling, jakt, fiske och anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndning
av bek&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gemensamma
bestämmelser om förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökan om bygglov,
rivningslov och marklov (tillsiåndsarenden) görs antingen muntligt eller
skriftligt hos byggnadsnämnden, Beslämmelser om prövning av bygglov eller
marklov ulan ansökan finns i 15 kap. 17 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Tillsammans med ansökan skall
lämnas de uppgifter, ritningar och beskrivningar som behövs för atl den sökta
åtgärden skall kunna prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppfylls inte kraven i första siycket, för
byggnadsnämnden förelägga sökanden att avhjälpa bristen inom en viss tid.
Avhjälps inte brislen fär ansökningen avgöras i befintligt skick. En erinran om
detla skall las in i föreläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som skull vidta en äigärd
för vilken tillstånd inte behövs kan ändå    13 kap. 12-21 SS kräva att byggnadsnämnden
skall pröva åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Sakägare, som berörs av den
sökta åtgärden, skull lämnas tillfälle alt yttra sig över ansökningen.
Byggnudsnämnden unsvarar för atl detta sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Elt beslul i etl
lillslåndsärende skall meddelas sökanden skriftligt. Om tillstånd beviljas,
skall de sakägare som har yttrat sig och vars synpunkler inte har beaktats
genom nämndens försorg omedelbart delges beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om länsslyrelsen eller
regeringen hur beslutui ett förordnande enligl 17 kap. 5 S,skall
byggnadsnämnden snarasi möjligt underrätta länsstyrelsen om beslul i ärenden
som omfallas av förordnandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ i elt beslul, varigenom
tillstånd lämnas, skall anges den eller de fastigheter som omfallas av
lillståndei, de åtgärder som lillsiåndei avser och de föreskrifter om arbetets
utförande som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ell lillsiåndsbeslut är inte
giltigt för längre tid än fem år. Tillståndet förfaller, om den medgivna
ålgärden inte har päbörjais inom ivä är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsnämnden får upphäva
etl lillsiåndsbeslut, om synnerliga skäl föreligger för del. Har ell arbete
påbörjats för del dock slutföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser om förfarandet i bygglovärenden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19      §
Om en åtgärd som kräver bygglov fordrar lillsiånd även av något annal&lt;br&gt;
kommunalt organ, skall byggnadsnämnden se lill att sådant tillsländ finns&lt;br&gt;
innan frågan om bygglov prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är en åtgärd, för vilken bygglov söks, dessutom
beroende på tillstånd av någon annan myndighet än som avses i första stycket,
skall byggnadsnämn­den hänvisa sökanden alt begära sådant tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20      §
Bygglov som avser en arbetslokal eller ett personalrum för någon&lt;br&gt;
verksamhet som utförs av arbetstagare för en arbetsgivares räkning för&lt;br&gt;
beviljas endast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om yrkesinspektionen har yttrat
sig över förelagets lämplighet från arbelarskyddssynpunkt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om det av yttrandet framgår att
skyddsombud, skyddskommitté eller arbetsiagarorganisaiion. som företräder
arbetstagarna, har fåll tillfälle atl yttra sig över ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
siycket gäller endast om det är känt för vilket slag av verksamhet som
arbetslokalen är avsedd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21      §
Omfallas en åtgärd, för vilken bygglov har sökts, av ell förordnande&lt;br&gt;
enligl lagen (1970:725) om lokaliseringssamråd, för bygglov inte beviljas utan&lt;br&gt;
all sökanden har företeii eii bevis enligt 2 S samma lag att han har fullgjort
sin&lt;br&gt;
samrådsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första siycket gäller dock inte om sökanden vid
prövning enligl lagen     13 kap. 21-28 (0000:000) om lillätlighelsprövning av
viss industn m. m.,, har fått regering­ens tillsländ alt föriägga en verksamhet
till en viss plais.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bygglov för inte beviljas
lill en sådan åtgärd som avses i 2a S andra styckel bostadssaneringslagen
(1973:531), om en organisation av hyresgäster motsätter sig att åtgärden vidtas
och hyresnämnden inte har lämnat medgivande lill åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid prövning av en ansökan om
bygglov skall särskill iakitas sådana bestämmelser som har meddelats med stöd
av 9 kap. 16 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsnämnden behöver inte
granska ansökningshandlingarna i ett bygglovärende, om sådan granskning har
utförts av en stallig myndighet eller en landstingskommun i den utsträckning
som statens planverk i elt särskilt kompetensbevis har bestämt för myndigheten
eller landstingskommunen. Prövningen av ansökan i dess helhel ankommer på
byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om bygglov beviljas för en
åtgärd inom ett strandskyddsområde, skall byggnadsnämnden, om del inte är
uppenbart obehövligt, beslämma i vilken utsträckning mark fär tas i anspråk som
tomt eller på nägol annal säll användas för det avsedda ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Eu bygglov som avser
uppförande av en byggnad eller en anläggning för, om fastighetsägaren
skriftligt samtycker till del, innehålla villkor att en annan byggnad eller
anläggning på fastigheten skall rivas, byggas om eller ges ändrad användning. 1
beslutet skall anges en viss lid inom vilken villkoret skall fullgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om fastighetsägaren skriftligt samtycker lill del,
för ett bygglov som avser uppförande av en byggnad eller en anläggning eller ändring
av en byggnads användningssätt begränsas till att avse rätt att behålla
byggnaden eller anläggningen eller den ändrade användningen en viss tid, dock
högst tio år. Byggnadsnämnden kan på an.sökan medge förlängning av tiden med
högst fem är i sänder. Den sammanlagda liden för dock inte överstiga 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om bygglov ges till en åtgärd som redan har
utförts, för som villkor lor sådani lov föreskrivas skyldighel all vidta de
ändringar i det utförda som behövs. 1 beslutet skall anges en viss tid för
villkorets fullgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27      §
Om sökanden begär det, skall byggnadsnämnden till särskill avgörande&lt;br&gt;
ta upp frågan om den sökta ålgärden kan tillålas på platsen. Om det med&lt;br&gt;
hänsyn till en åtgärds omfattning eller någon annan särskild omständighet är&lt;br&gt;
lämpligl, kan byggnadsnämnden självmant besluta om sådan prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om rätt för fastighetsbildningsmyndigheten att för
sökandens räkning begära prövning av frågan om förhandslov finns bestämmelser i
4 kap. 10 a S fastigheisbildningslagen (1970:988).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
åtgärden tillåtas skall tillstånd meddelas i form av förhandslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
förhandslov medför inte någon räii alt påbörja den sökta åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28      §
Bestämmelserna om bygglov i detla kap, gäller även i fråga om&lt;br&gt;
förhandslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
§ 1 ell beslul au bevilja förhandslov skall anges en viss lid inom vilken    13
kap. 29-35 ;j;; ärendel skall fullföljas med en ansökan om bygglov. Tiden skall
beslämmas lill högsi fem år. Fullföljs inie ärendel inom utsatt tid, förfaller
förhandslovei. En erinran om detta och om 27 S fjärde stycket skall tas in i
beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser om prövningsgrunder för bygglov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30      §
Om inte beslämmelserna i 36 och 37 SS föranleder annat, skall bygglov&lt;br&gt;
ges, om den sökta ålgärden uppfyller dels kraven pä vad som kan tillålus på&lt;br&gt;
platsen med hänsyn lill beslämmelserna i 2 kap. (planenligheiskravei)och&lt;br&gt;
dels beslämmelserna i 5 kap. och i föreskrifter som har meddelals med slöd av&lt;br&gt;
dessa beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har inom ell område med delaljplan en bestämmelse i
5 kap 1.2,14,16 eller 17 S beaktats redan vid planläggningen, skall åtgärden
inte bedömas enligl den bestämmelsen utan enligt bestämmelserna i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;31&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Inom etl område med
detaljplan är planenlighetskravet uppfyllt, om den ansökta åtgärden inte
strider mol delaljplanen och inte heller moi en faslighelsplan som gäller för
områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;32&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Inom elt område utan
delaljplan är planenlighetskravet uppfyllt, om den ansökla ålgärden inte
strider mol en fastighetsplan eller ett markförord­nande och om den inte heller
motverkar syftei med marköversikien och med sådana beslämmelser i 2-4 kap, som
inte har beaktats i marköversikien eller markförordnandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;33&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beträffande en åtgärd som är
hänföriig lill pågående markanvändning gäller planenlighetskravet endasi om
ansökningen avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en åtgärd med en befintlig
byggnad inom delaljplan, om planen avser den markanvändning som pågår på tomten
och byggnaden inte strider mol planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppförande av en
kompleiteringsbyggnad inom detaljplan, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder med byggnader eller
anläggningar inom ett område som omfattas av ett markförordnande enligl 10 kap.
1 S 3 eller 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34      §
Äleruppförande av en riven eller brandskadad byggnad hänförs lill&lt;br&gt;
pågående markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planenlighetskravet gäller inte beträffande en
sådan åtgärd under förul­sältning att en ansökan om bygglov ges in senast fem
är från den dag då rivningen påbörjades eller den dag dä branden inträffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35      §
Inom ett område med detaljplan, faslighelsplan eller markförordnande&lt;br&gt;
för byggnadsnämnden meddela bygglov, om den sökta ålgärden innebär en&lt;br&gt;
mindre avvikelse från planen eller förordnandet och avvikelsen är förenlig&lt;br&gt;
med syftet med planen eller förordnandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom kvartersmark som i en delaljplan avses för
allmänt ändamål för bygglov meddelas endasi om ändamålel är närmare angivet i
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36      §
Bygglov får vägras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om  kommunen  har  fött 
tillstånd  till  expropriation beträffande den faslighel eller den del uv
fusiigheten där ålgärden skall vidtas eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om den ansökia åtgärden inte är
hänföriig till pågående markanvändning och delaljplanläggning krävs enligl
beslämmelserna i 9 kap. 1 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37      §
En ansökan om bygglov kan förklaras vilande i avvaklan på att&lt;br&gt;
kommunen belräffande den byggnad eller faslighel som ansökningen&lt;br&gt;
avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansöker om lillsiänd lill
exproprialion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antar, ändrar eller upphäver en
delaljplan, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antar ett markförordnande
enligt 10 kap. 1 S 3 eller 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökningen
för förkluras vilande i högst två år räknat från den dag då ansökningen gavs in
lill byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Så snart den fråga som har
föranlett en vilandeförklaring enligt 37 S har avgjorts genom elt slutligt
beslut, skall byggnadsnämnden la upp frågan om bygglov till slutligt avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;39&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om bygglov har vägrats med
stöd av 36 S 1, men tillståndet lill exproprialion har förfallit, för en ny
ansökan om bygglov lill samma äigärd inte förklaras vilande med stöd av 37 S 1,
förrän tio år har förfiulil från den dag då lillsiåndei lill expropriation
meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser om rivningslov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;40&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Rivningslov för vägras om del
behövs med hänsyn lill bostadsförsörjningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;41&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Rivningslov för inte meddelas
för en byggnad av det slag som anges i 5 kap. 14 S, om byggnaden på grund av
skyddsbestämmelser i en delaljplan eller ett markförordnande skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om skyddsbestämmelser inte har meddelals, för
rivning vägras endasi med stöd av 40 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42      §
Har en ansökan om upprustningsåläggande enligl bostads-&lt;br&gt;
saneringslagen(l973:53l)ogillaispågrundav5 S nämnda lag, får rivningslov&lt;br&gt;
belräffande den byggnad som avsågs med ansökningen inte vägras med stöd&lt;br&gt;
av 40 S detta kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om sökanden gör gällande all nägra föruisättningar
för upprustningsåläg­gande inte föreligger på grund av 5 S
bosiadssaneringslagen, för rivningslov vägras endasi om eii
upprustningsåläggande meddelas belräffande byggna­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43      §
Rivningslov belräffande en byggnad som uppfyller kraven i 2 S&lt;br&gt;
bostadssaneringslagen (1973:531) men som behöver upprustas på grund av&lt;br&gt;
brister i fråga om de bärande delarna, grundförhållanden eller andra brister
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2282&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vägras med stöd av 40 S-endast om fastigheten med hänsyn
till kostnaden för    13 kap. 438 SS&lt;br&gt;
upprustningen kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 kap. 1-2 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44        § En ansökan om rivningslov kan förklaras
vilande i avvaklan på au&lt;br&gt;
kommunen belräffande den byggnad eller fastighet som ansökningen&lt;br&gt;
avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.  ansöker om byggnadsminnesförklaring enligl I S lagen
(1960:690) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadsminnen, 1.  ansöker om  
upprustningsåläggande  enligl   2 S  bostadssaneringslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1973:531),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansöker om
tillstånd lill exproprialion eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;antar, ändrar
eller upphäver en detaljplan eller antar ett markförordnande enligl 10 kap. I S
3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ansökningen för förklurus vilande i högst tvä är räknat
från den dag dä ansökningen gavs in lill byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45        § Har en ansökan om rivningslov förklarais
vilande med slöd av 44 S, för&lt;br&gt;
frågan om rivningslov inie prövas förrän den fråga som har föranleli&lt;br&gt;
vilandeförklaringen har blivii sluiligi avgiord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har ell upprustningsåläggande
utfärdats och har åläggandel inie förfallil, för rivningslov inte meddelas
belräffande den byggnad som avses med åläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46        § Så snart den fråga som har föranlett en
vilandeförklaring enligt 44 S har&lt;br&gt;
avgjorts genom ett slutligt beslul, skall byggnadsnämnden ta upp frågan om&lt;br&gt;
rivningslov till slutligt avgörande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47        § Vid prövning av en ansökan om rivningslov
skall skälig hänsyn las till&lt;br&gt;
de synpunkler som framförs av hyresgästerna i fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser om marklov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48        § Marklov för vägras endasi om den ansökla
åtgärden skulle strida mol&lt;br&gt;
bestämmelser i en delaljplan eller ett markförordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 kap. Byggnadsnämnd, byggnadsarbete och tillsyn m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § I varje kommun skall del finnas en byggnadsnämnd, som
skall handlägga frågor om byggande och delaljplanläggning inom kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2§ Del åligger byggnadsnämnden särskill all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja en god
byggnads- och landskapskuliur, bevaka miljöfrågor saml verka för en god
offentlig miljö inom kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ägna
uppmärksamhet ät bebyggelsefrägor och fastighetsbildningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samt
den allmänna utvecklingen inom kommunen i de hänseenden som     14 kap. 2-7 rör
nämndens ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämna allmänheten råd och
upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samarbeta med myndigheter
vilkas verksamhei berör nämndens ansvars­område eller är av belydelse för
nämndens verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervaka efterlevnaden av denna
lag och med slöd av lagen meddelade föreskrifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansvara för arkivering,
registrering och tillhandahållande av handlingar som rör planläggning och
byggande inom kommunen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ När någon begär det. skall byggnadsnämnden lämna skriftlig! besked i frågor
inom dess ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:57.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall tillhandahålla nybyggnadskana
över en faslighel som ingår i en detaljplan eller en faslighelsplan. Nämnden
bör också tillhandahålla nybyggnadskarta för andra fasligheter, om sökanden
begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§
I fråga om byggnadsnämnden gäller följande beslämmelser i kommu­nallagen
(1977:179), nämligen 3 kap. 2 S, 3 S första slyckei. 4 S, 5 S iredje Slyckei, 7
och 8 SS, 9 S förslå siycket samt 10-12 SS- 1 andra kommuner än Stockholms
kommun lillämpas även beslämmelserna i 3 kap. 5 S första stycket och 6 S nämnda
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl uppdrag som avses i 3 kap 12 S andra styckel
kommunallagen får inie omfaiia befogenhei au&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutligt avgöra en fråga om
avgift för olovligt byggande m. m, enligt 15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela förelägganden vid vite
utom i sådana fall som avses i 15 kap. 4 S eller förelägganden vid annat
äveniyr eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutligt avgöra ärenden, som är
av principiell natur eller annars av större betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av 2S 2 förvaltningslagen'(1971:290) lillämpas 4 och 5 SS nämnda lag i
samtliga ärenden hos byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Byggnadsnämnden skall ha biträde av stadsarkitekt och byggnadsinspek­tör samt
i övrigi ha tillgäng till personal i den omfattning och med den kompetens som
behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgif­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsarbete
och tillsyn m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Byggnads- och anläggningsarbeten skall utföras enligt gällande besläm­melser
och enligt de föreskrifter i övrigi som byggnadsnämnden beslutar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7§
Byggnads-, anläggnings- eller rivningsarbeten skall planläggas och utföras på
etl sådant sätt, att det finns betryggande säkerhet mot skada på personer och
egendom. Arbetet skall så långt möjligl utföras så att obehag för närboende och
trafikanter undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2286&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;LInderiordsarbelen skall uiförs så
all sådana förändringar av grundvatten­nivån undviks som är skadliga för
omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8          § För byggnads-, anläggnings- eller
rivningsarbeten, som kräver tillstånd&lt;br&gt;
enligl denna lag. skall del finnas en ansvarig arbetsledare. Är arbetet av
liten&lt;br&gt;
omfattning kan byggnadsnämnden medge undanlag från deila. För olika&lt;br&gt;
delar av arbelel kan särskilda urbeisledare ulses. 1 ell såduni fall skall&lt;br&gt;
beslämmas vem av dessa som skall ha ansvarei för de anmälningar som anges&lt;br&gt;
i andra slyckei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsledaren skall ha den
fortlöpande ledningen och tillsynen över arbelel. Han skall dessutom göra de
anmälningar lill byggnadsnämnden som föreskrivs i 9 S och föreskrivna
anmälningar lill andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till ansvarig arbetsledare får
utses endast den som stålens planverk eller byggnadsnämnden har godkänt. Etl
sådani godkännande meddelas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av Slutens
planverk för etl vissl slag av arbete och för en viss tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av
byggnadsnämnden forell visst arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om byggnadsnämnden finner alt en ansvarig arbetsledare
allvarligt har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter
som har meddelals med slöd av lagen, kan nämnden avstänga arbetsledaren från
arbetet eller under en viss tid. Planverket kan under samma lorulsällningar
avstänga arbetsledaren under en viss lid. Om nämnden beslutar om avslängning,
skall den anmäla delta lill planverkei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9          § När en byggnad eller en anläggning uppförs,
ändras eller rivs, skall den&lt;br&gt;
ansvarige arbetsledaren anmäla lill byggnadsnämnden när företagel skall&lt;br&gt;
påbörias och när del har slutförts. När en byggnad uppförs skall anmälan&lt;br&gt;
dessutom göras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då schaklning
eller sprängning till grundbollen har blivit utförd eller pålning skall
påbörias,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då
grundläggning har verkställts men innan forsla bjälklaget utförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;då byggnadens
bärande stomme samt skorstenen har uppförts men innan putsning eller annan
ytbehandling verkställs eller golv läggs in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nämnden kan föreskriva atl anmälan skall göras även vid
någon annan tidpunkt än som anges i första styckel. Nämnden kan också medge
befrielse hell eller delvis från anmälningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ För lillsvn
enligl detta kap, har byggnadsnämnden rält all 11 tillträde lill fastigheter,
byggnader eller anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ När
byggnadsnämnden har föll en anmälan enligl 9 S all en byggnad eller en
anläggning skall uppföras eller ändras, skall nämnden, om del är nödvändigt,
låta utstaka byggnadens eller anläggningens läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall för tillsyn
av byggnads- eller anläggningsförelag utföra de besiktningar som behövs. 1
fråga om byggnader lill vilka allmän­heten har tillträde eller som inrymmer
arbetslokaler eller bostäder för något annat ändamål än fritidsändamål skall
besiktning, om inte särskilda skäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föranleder
annat, avse byggnadens läge och beskaffenheten av grundboiten.     14 kap.
11-15 SS stomme, dränerings- och fuklisolering saritt byggnaden i färdigt
skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Byggnadsnämnden skull se till atl dess besiktningar på elt lämpligl säll&lt;br&gt;
samordnas med besiktningar som skall ulföras av andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fall då bygglov beviljats skall byggnadsnämnden
utföra besiktning av beskaffenheten av en byggnads eller en anläggnings färdiga
skick (slutbesikt­ning), om den byggande begären sådan besiktning.
Sluibesikining skall också ulföras, om yrkesinspektionen begär en sådan
besiktning av ett byggnadsfö­retag som uvser arbetslokaler eller personalrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan slutbesiktning äger rum, skall behövliga
tillstånd och bevis föreligga i fråga om beskaffenheten av de delar av
byggnaden eller anläggningen eller av de installationer som enligl särskilda
föreskrifter skall prövas av någon siirskild sakkunnig eller någon annan
myndighet än byggnadsnämnden. Yrkesinspektionen skall kallas lill en
slutbesiktning som avser arbetslokaler och personalrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall utfärda ell skriftligt bevis
över sluibesikining-en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      §
Om byggnadsnämnden pä begäran har ullon en besikining eller någon&lt;br&gt;
annan lids- eller kostnadskrävande åtgärd eller framställt en arkivbeständig&lt;br&gt;
handling, får nämnden ta ul en avgift med högst del belopp som motsvarar&lt;br&gt;
kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärden. Avgiften skall tas ut av&lt;br&gt;
den som har begärt ålgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en detaljplan eller en faslighelsplan har
antagits efter begäran av en ägare till någon faslighet som omfattas av planen,
fär byggnadsnämnden, om planen är till avsevärd nytta för föstighetsägaren, ta
ut avgift av denne för nödvändiga kostnader för upprättande av planförslagel,
Avgiftsskyldigheien skall bestämmas för fastigheisägaren eller fördelas mellan
fastighetsägarna efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:76.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grunderna för beräkning av avgifter enligt första
och andra styckena skall anges i taxa som beslulas av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      §
Regeringen, eller den myndighet som regeringen beslämmer, kan&lt;br&gt;
meddela föreskrifter om att vissa slag av byggnads- eller anläggningskon-&lt;br&gt;
siruktioner eller lekniska lösningar eller meloder får användas endast efter&lt;br&gt;
godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som villkor för godkännande kan föreskrivas
kontroll, provning eller fortlöpande tillsyn vid tillverkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §
Om någon har fått etl uppdrag av en myndighet all utarbeia planförslag&lt;br&gt;
eller förelä kartläggning, utsättning eller mätning på en fastighet som behövs&lt;br&gt;
för all förbereda planläggning eller byggande, eller uppmäta eller fotografera&lt;br&gt;
en byggnad som skall väsentligl ändras eller rivas, har han och hans&lt;br&gt;
medhjälpare rält alt få tillträde lill fastigheten eller byggnaden och all sätt&lt;br&gt;
upp de märken och signaler som behövs för att genomföra uppdraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
kap. Påföljder, ingripanden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15 kap 1-5 SS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
Del åligger byggnadsnämnden att ta upp frågan om påföljd eller&lt;br&gt;
ingripande enligl detta kap. så snarl del finns anledning antu uti en&lt;br&gt;
överträdelse har skett uv denna Itig eller uv någon föreskrift som har&lt;br&gt;
meddelals med slöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en åtgärd som kräver bygglov eller marklov har
vidtagits utan all någol sådani lov föreligger, skall byggnadsnämnden vara
verksam för all del som har uiföris blir undanröji eller på annal säll rättat,
om inte lov till åtgärden meddelus i efterhand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        §
Enligl bestämmelserna i 5-12 SS iskall byggnadsavgift eller särskild avgift&lt;br&gt;
las ul för överträdelser av denna lag eller av någon föreskrift som har&lt;br&gt;
meddelals med slöd av lagen. 1 vissa fall skall också tilläggsavgift tas ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§
Om någon begär del, skall byggnadsnämnden lämna ell skriftligt besked om det i
fråga om en viss byggnad eller anläggning har vidtagits någon åtgärd som
föranleder ingripande enligl 13-16 SS-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
att fortsätta ett arbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§
Byggnadsnämnden för förbjuda att etl visst arbete fortsätts, om det är
uppenbart att arbelel strider mot denna lageller mol någon föreskrift som har
meddelats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är del uppenbart ull ett byggnadsarbete äventyrar
byggnadens eller någon närliggande byggnads hållfasthet eller all arbetet
medför fara för människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda alt arbelel
fortsätts även om de förutsättningar som anges i första stycket inte
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
enligl första eller andra stycket för förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
enligl denna paragraf har omedelbar verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§
Utför någon en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov utan alt
ett sådani lov föreligger, skall en byggnadsavgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgiften skall beslämmas lill ett belopp
som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 14
kap. 13 S första stycket, skulle ha betalats om lov till en motsvarande åtgärd
hade meddelats. Byggnadsavgiften skall dock beslämmas lill minst 500 kronor.
När avgiften besläms pä grundval av taxan, skall hänsyn inte las lill sådana
höjningar eller sänkningarav normalbeloppet som enligl taxan orsakas uv
omständigheterna i del särskilda fallet och inte heller till belopp som belöper
pä tillhandahål­lande av nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av
byggnad eller andra mälningslekniska åtgärder eller på framställning av
folonegativ eller bildkon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skall byggnadsavgiften enligl andra siycket inte
bestämmas lill högre belopp än 500 kronor och är den överträdelse som har skett
av liten betydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fär
byggnadsnämnden besluta alt avgiften skall lus ul med lägre belopp eller     15
kup. 5-9 SS ull någon avgift inte skall tus ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6        §
En byggnadsavgift skall inie las ut om det som har utförts blir rättat innan&lt;br&gt;
frågan om påföljd eller ingripande enligl delta kap. tus upp lill överiäggning&lt;br&gt;
vid ell sammanträde med byggnadsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgifien skall inte heller tas ut om
åtgärden avser rivning av en byggnad och rivningen har företagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. med stöd av lag eller annan författning eller
annars varit nödvändig för&lt;br&gt;
ull avvärja eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. därför att byggnaden till en väsenllig del har
skadals genom eldsvåda&lt;br&gt;
eller någon annan liknande händelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7        §
En särskild avgift skall tas ut om i nägol annat fall än som anges i 5 S&lt;br&gt;
första styckel en överträdelse sker genom att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. arbete uiförs utan nägon ansvarig arbetsledare i
strid mot beslämmel­&lt;br&gt;
serna i 14 kap. 8 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.     anmälan till byggnadsnämnden enligt
beslämmelserna i 14 kap. 9 S inte&lt;br&gt;
görs eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3. arbete uiförs i strid moi fastställda ritningar
eller mol föreskrifter som&lt;br&gt;
byggnadsnämnden har meddelat med stöd av 13 kap, 16 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst
200 och högst 500 kronor. .Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte
las ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8        §
1 del fall som avses i 5 S första stycket skall förutom byggnadsavgifien&lt;br&gt;
utgå en tilläggsavgift, om ålgärden innebär atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en ny byggnad uppförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en befintlig byggnad tillbyggs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en byggnad eller en del av en
byggnad tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annal ändamål än det
lill vilket byggnaden förut har varit använd eller som finns angivet pä godkänd
ritning eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en byggnad rivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
tilläggsavgift skall inte las ut i de fall som anges i 6 S Inte heller skall
nägon avgift tas ui om åtgärden omfattar etl uirymme vars brulloarea inte
överstiger 20 kvadratmeter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som
motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter brulloarea som åtgärden har
omfauai. När bruttoarean beräknas skall dock 20 kvadratmeter frånräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgiften får beslämmas till ett lägre belopp än som
följer av tredje stycket eller hell efterges, om ett föreläggande om rättelse
enligt 15 S har meddelals, om del utförda har rättats genom handräckning eller
på något annat sätt eller om del annars finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9        §
Frågan om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av byggnadsnämn­&lt;br&gt;
den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om tilläggsavgift prövas av allmän domstol
pä talan av allmän åklagare. Talan får väckas endast om byggnadsnämnden har
begän det. 1 fråga om en sådan talan skall bestämmelserna i rättegångsbalken om
åtal för &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;6   
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brott,
på vilket inte kan följa svårare straffan böter, och om kvarstad och    15 kap.
9-16 S!; skingringsförbud i brottmål lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Byggnadsavgifien skall las ut av den som när överträdelsen begicks var&lt;br&gt;
ägare av den byggnad eller anordning som den olovliga ålgärden avsåg. Den&lt;br&gt;
särskilda avgiften skall tas ut av den som begick överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften
skall las ul av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den som när överträdelsen
begicks var ägare av den byggnad som den olovliga ålgärden avsåg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den som begick överträdelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den i vars ställe denne var,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den som har beretts vinning
genom överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Är två eller fiera ägare uv
den byggnad eller anordning som den olovliga ålgärden avsåg, svarar de
solidariskt för den byggnadsavgift och tilläggsavgift som påförs dem i deras
egenskap av ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om särskilda skäl föreligger,
för länsstyrelsen nedsätta eller efterge den byggnadsavgift eller särskilda
avgift, som byggnudsnämnden har beslutat. Frågan om detta prövas efter besvär
enligl 18 kap. 13 S över nämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingripanden
för att ästadkomma rättelse m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      §
Överexekuior för meddela handräckning sä alt rällelse sker när någon&lt;br&gt;
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidtagit en åtgärd, som kräver
bygglov eller marklov, utan sådant lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidtagit en äigärd i strid mol
godkändu ritningar eller mol någon föreskrift, som har meddelals av
byggnadsnämnden, eller mol nägon annan föreskrift som gäller för åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökan om handräckning för
göras av byggnadsnämnden. I övrigt gäller i fråga om handräckning samma
bestämmelser som för handräckning enligl 191 S ulsökningslagen (1877:31 s. 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 de fall som anges i 13 S får
byggnadsnämnden, i slällel för alt ansöka om handräckning, förelägga ägaren av
den fastighet, byggnad eller anlägg­ning som frågan gäller alt inom viss tid
rätta det utförda. Uppfylls inte ett sådani föreläggande för byggnadsnämnden
begära handräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beviljas bygglov eller marklov efter del all
föreläggande har meddelats, är föreläggandet förfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16      §
Ett föreläggande enligt 15 S för förenas med vite eller med föreskrift alt,&lt;br&gt;
om föreläggandet inte uppfylls, åtgärden kan utföras genom byggnadsnämn­&lt;br&gt;
dens försorg på den försumliges bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppfylls inte elt föreläggande som innehåller en
föreskrift om utförande genom byggnadsnämndens försorg,skall nämnden,om del
inte finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall utftiras och hur det
skall ske. Därvid skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden
se till att någon oskälig kostnad inte uppslår. När del finns skäl lill det,
får nämnden förordna au besliJiei skall gälla uian hinder av an del inte äger
laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som
behövs för all beslul enligl undra slyckei skall kunna genomföras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §
Haren äigärd, som kräver bygglov eller marklov, vidiagiis ulan såduni&lt;br&gt;
lov men framstår del som sannolikt all lov kan meddelas lill ålgärden, skall&lt;br&gt;
byggnadsnämnden innan handräckning begärs eller föreläggande meddelas&lt;br&gt;
bereda ägaren tillfälle att inom viss lid ansöka om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Görs inte ansökan inom föreskriven tid, för
byggnadsnämnden ändå pröva frågan om lov ull ålgärden. Nämnden får därvid på
ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt företa de
åtgärder i övrigi som är nödvändiga för prövningen av ärendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkan
av föreläggande i vissa fall m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18      §
Haren föreläggande enligl 15 S meddelals någon i egenskap av ägare lill&lt;br&gt;
en viss fastighet och övergår faslighelen till en ny ägare, gäller
föreläggandet i&lt;br&gt;
slällel mol denne. Ett utsatt vite gäller dock inte mot den nye ägaren, men&lt;br&gt;
byggnadsnämnden för sälta ut vite för denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första siycket gäller även när ett föreläggande har
meddelals någon i egenskap av tomträttshavare eller ägare av byggnad på mark
som lillhör någon annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anteckning
i fastighetsboken m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den myndighet som meddelar
ell föreläggande som avses i 18 S skall genast sända sitt beslul lill
inskrivningsmyndigheten för anteckning i faslighetsboken eller tomirättsboken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Återkallas ell föreläggande
som har uniecknais enligt 19 S, skall byggnadsnämnden genast anmäla det till
inskrivningsmyndigheten för motsvarande anteckning. Haren aniecknai
föreläggande upphävis genom eu lagakraftvunnei beslut eller har föreläggandet
uppfyllis eller förfallil, skall byggnadsnämnden, så snart nämnden har fött
vetskap om detta, anmäla förhållandet lill inskrivningsmyndigheten för
anteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Gör inte byggnadsnämnden
anmälan i de fall som avses i 20 S, skall länsstyrelsen göra sådan anmälan på
ansökan av någon vars rätt berörs av detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22      §
Överlåts en egendom, på vilken har uiföns en åtgärd som avses i 5 S&lt;br&gt;
första stycket, moi vederiagoch skall en rättelse i det utförda vidtas på grund&lt;br&gt;
av något beslul enligl delta kap., gäller 4 kap, 12 S jordabalken, om inte&lt;br&gt;
överlåtaren vid överlåtelsen upplyst om ålgärden eller annars känt till eller&lt;br&gt;
bort känna till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2297&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23      §
Byggnadsnämnden eller befatiningshavare hos nämnden har rätt au fö    15 kap.
23-29 SS&lt;br&gt;
tillträde till  fastigheter, byggnader och anläggningar i den mån del är    16
kap. 1 S&lt;br&gt;
nödvändigl för au genom besikining förbereda prövningen av en fråga enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delta
kap. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för alt
lillträdesrälien skall kunna utövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsavgifter enligt 5 S
och särskilda avgifter enligl 7S tillfaller kommunen. Tilläggsavgifter enligl 8
S tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har frågan om påföljd för en
överträdelse som avses i 5 S första slyckei inte tagits upp till överläggning
vid sammaniräde med byggnadsnämnden inom lio år från det överträdelsen begicks,
fär någon byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte påföras. Delta gäller också
i fråga om den särskilda avgiften. Därvid skall dock i slällel för tio år gälla
en tid av tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan lio år har förflutit från det att en åtgärd
som avses i 13 S vidlogs, för byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller
besluta något föreläg­gande enligt 15 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Etl beslut eller en dom
varigenom någon påförs en avgift enligl detla kap. skall genast sändas lill
länsstyrelsen. Avgiften skall betalas lill länssly­relsen inom tvä månader från
det beslutet eller domen har vunnit laga kraft. En erinran om detta skall tas
in i beslutet eller domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Betalas inte en avgift inom
den lid som anges i 26 S, föravgiften jämte en restavgift, beräknad enligl 58 S
I mom, uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning som enligt nämnda lag
gäller för indrivning av skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fördelningen mellan staten och kommunen av
medel som har infiuiii skall medel i första hand avsättas för kommunens
fordran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon äigärd för indrivning av en avgift får inte
vidtas, sedan fem år har förflutit från del beslutet eller domen angående
avgiften vann laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ett vite som har förelagts
med stöd av detla kap. får inte förvandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som innehar egendom på
grund av ett testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon
anses vid tillämpning av 10, 11, 15 och 17 SS som egendomens ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
kap. Åtgärdsförelägganden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Om någon underlåter att vidta de åtgärder som behövs för att kraven enligt 6
kap. 1-5 SS samt &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S första siycket skall uppfyllas, för byggnads­nämnden
förelägga honom all inom en viss lid vidla åtgärderna (åigärdsfö-reläggande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma gäller när någon underlåter alt ulföra
sådani arbete eller vidta någon annan åtgärd som åligger honom enligl beslut
som har meddelats med stöd av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutar byggnadsnämnden med stöd av 6 kap. 6-9 SS
dier 11 S andra stycket au en åtgärd skall vidtas, fir nämnden antingen i
beslutet eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därefter
meddela ett åtgärdsföreläggande med föreskrift all ålgärden skall 16 kap. 1-3
SS vidtas inom en viss lid och en användningsförbud enligl 6 kup. 6 S tredje 17
kap 1-2 SS siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        §
Ett åtgärdsföreläggande för förenas med vite eller med en föreskrift all,&lt;br&gt;
om föreläggandet inte uppfylls, åtgärden kan ulföras genom byggnadsnämn­&lt;br&gt;
dens försorg pä den försumliges bekostnad. Elt unvändningsförbud för&lt;br&gt;
förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om ätgärdsförelägganden och
användningsförbud gäller i övrigt bestämmelserna i 15 kap. 16 S andra och
tredje styckena, 18-21 samt 23, 28 och 29 SS-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3        §
Uppfylls inie eu ålgärdsföreläggande eller överträds eu användningsför­&lt;br&gt;
bud, för överexekuior på ansökan av byggnadsnämnden meddelu hand­&lt;br&gt;
räckning så all rällelse sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Därvid skall samma beslämmelser lillämpas som för
handräckning enligl 191 S Ulsökningslagen (1877:31 s. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Femte avdelningen &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;17 kap. Undersfällning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
Länsstyrelsen kan förordna att ett beslut att anta eller ändra en&lt;br&gt;
marköversikt i de delar som omfattas av en föreskrift enligt 7 kap. 3 S andra&lt;br&gt;
slyckei. en områdesplan, en delaljplan eller ett markförordnande helt eller
till&lt;br&gt;
en viss del skall underställas regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell sådani förordnande fär meddelas endast om
länsslyrelsen bedömer att beslutet kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slrida mot någon beslämmelse i
3 kap. eller mot någon föreskrift som har meddelals med stöd av nämnda kap.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära atl tvä eller flera
kommuners iniressen inte har samordnats pä ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära en uppenbar avvikelse
från bestämmelserna i 2, 4 eller 5 kap. eller från någon föreskrift som har
meddelals med stöd av bestämmelserna i 5 kap. eller en uppenbar avvikelse från
kravel på upprättande av delaljplan i 9 kap. I S eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära all möjlighelerna lill
underställning av beslul om markan­vändningen på ett olämpligt sätt har
begränsats genom en beslämmelse i en marköversikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        §
Regionplaneorganet kan förordna att ett beslut all anta eller ändra en&lt;br&gt;
marköversikl i de delar som omfallas av en föreskrift enligt 7 kap. 3 S andra&lt;br&gt;
stycket, en områdesplan, en detaljplan eller ett markförordnande helt eller
till&lt;br&gt;
en viss del skall underställas regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt sådant förordnande får meddelas endast om
beslutet rören fråga som ligger inom regionplaneorganets ansvarsområde och
beslutet enligt region­planeorganets mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. innebär att två eller flera kommuners intressen
inte har samordnats på     17 kup. 2-9 SS&lt;br&gt;
elt lämpligl sätt eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. motverkar
syftet med en antagen regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§
Har etl regionplaneorgan förordnals får länsstyrelsen inte förordna om
underställning i en fräga som avses i I S andra siycket 2 och som ligger inom
regionplaneorganets ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsslyrelsen och
regionplaneorganel får förordna alt ett beslut skall underställas bara till en
viss del, om kommunen har godkänt atl en sådan uppdelning sker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsstyrelsen och regeringen
kan för ell vissl område förordna au bestämmelserna i 1 och 2 SS skall vara
tillämpliga även på beslut i fråga om tillstånd enligl denna lag. Ett sädanl
förordnande kan äierkallus eller ändrus. Förordnandet kan begränsas lill all
avse åigärder av eu vissl angivei slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Etl förordnande enligl I
eller 2 S skall beslulas snarusi möjligl. Behövs längre lid än tre veckor,
räknal från den dag då kommunens beslul meddelades, skall länsslyrelsen och
regionplaneorganet före utgången av nämnda lid lämna ell besked lill kommunen
när ell slulligt beslut senast kommer atl meddelas. Tidpunkten för det slutliga
beslutet får inte sättas senare än två månader efter den dag beskedet lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lämnas inte etl besked inom den lid som anges i
första stycket, är etl förordnande om underställning som meddelas efter denna
tid utan verkan. Detsamma gäller om ett förordnande meddelas efter den tidpunkt
som har angetts i etl besked enligt första siycket. Om ett besked inom
föreskriven tid har avlämnats för postbefordran under kommunens vanliga adress,
skall underräiielseskyldigheien enligt första stycket anses vara fullgjord på
föreskrivet säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om etl förordnande beslutas, skall länsstyrelsen
eller regionplaneorganet med ett eget yttrande överlämna handlingarna till
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7       §
Även om ell förordnande om underställning inte har besluiais, får&lt;br&gt;
regeringen i de fall som anges i 1 S andra stycket 1 och 2, samt 2 S andra&lt;br&gt;
styckel förordna alt kommunens beslul skall prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens förordnande skall beslutas inom en
månad från utgången av den tid inom vilken förordnande om underställning enligt
6 S skulle ha besluiais.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8       §
Även om ell förordnande enligl 5 S inte har beslutats, får regeringen i de&lt;br&gt;
fall som anges i I S andra siycket I och 2, samt 2 S andra stycket förordna att&lt;br&gt;
elt redan meddelat be.slut i fråga om tillstånd skall prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens förordnande skall beslulas inom en
månad frän den dag då kommunens beslul meddelades,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9       §
Statliga myndigheter och kommuner, som hos länsstyrelsen har fram­&lt;br&gt;
ställt yrkanden som inte har lett till ett förordnande om underställning, får&lt;br&gt;
göra framställning hos regeringen om ett förordnande enligl 7 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutliga myndigheter, regionplaneorgan och kommuner
får göra framställ-      17 kap. 9-13 SS&lt;br&gt;
ning hos regeringen om ett förordnande enligl 8 S-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;18 kap. 1-3 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ell beslut som anges i I S
eller ett beslul i fråga om tillstånd enligt denna lag kan, om intebesväi
anförs enligl 21 kap. verkställas närde tidsfrister som anges i detta kap. 6-8
SS har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ell förordnande om
undersiällning eller ell förordnande om prövning enligt 7 eller 8 S av ett
beslut i fråga om en områdesplan, en delaljplan, eii markförordnande eller ett
tillstånd får inte meddelas på den grund atl en i ett tidigare meddelat beslul
angiven användning av eil visst område ifrågasätts Detta gäller under
förulsältning alt det tidigare beslulet har vunnit laga kraft högst fem år före
dagen för del aktuella beslutet. Det tidigare beslutet kan utgöras av en
marköversikl med sådan verkan som anges i 7 kap. 3 S andra styckel, en
områdesplan, en detaljplan, ell markförordnande eller ell lillsiåndsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om del tidigare meddelade beslutet utgörs av en
delaljplan, har beslutet den verkan som sägs i första styckel under planens
genomförandelid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen kan förordna alten
beslut att anla eller ändra en regionplan skall prövas av regeringen, Elt
sädanl förordnande skall beslulas inom en månad från den dag då besluiei all
ania eller ändra planen meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förordnanden enligl 1. 2
eller SS och beslul av länsslyrelsen eller regionplaneorganet atl inte
underställa ell vissl kommunall beslul får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
kap. Besvär&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvär
över beslut av kommunen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planbeslui in. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
Beslut att anta eller ändra marköversikten och att anla, ändra eller&lt;br&gt;
upphäva en områdesplan, en detaljplan, en fastighetsplan eller ell markför­&lt;br&gt;
ordnande får överklagas genom besvär hos länsslyrelsen av medlemmar av&lt;br&gt;
kommunen och av den som ulan atl vara medlem av kommunen innehar&lt;br&gt;
särskild rätt lill någon fast egendom där. En sådan talan fär grundas endast på&lt;br&gt;
all beslulet inte har kommit lill i laga ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsärenden
enligl förslå slyckei skall handläggas med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut all anta. ändra eller
upphäva en delaljplan, en fastighetsplan eller etl markförordnande får
överklagas genom besvär hos länsstyrelsen även pä andra grunder än som anges i
I §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Besvär enligl 2 S får anföras
av en sakägare, vars rätt påverkas av beslutet eller vars förhållanden i övrigi
ändras till följd av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan får föras endast av en sakägare som under den
föreskrivna tiden har framfört sådana synpunkter på del slutliga förslaget som
inte har beaktats i ärendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vereit beslut om delaljplan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte avse syftei med planen i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga     18 kap. 4-14 SS om bebyggelsens principer och
huvudsakliga uil&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rnining Om planen g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller annal &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
bebyggelse, f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r besvuren inte avse syftei med
planen i fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om grunddragen av den i planen
angivna markanv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rshandlingen i de fall som avses i I och 2 SS skall ha kommit in lill
l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsslyrelsen inom tre veckor fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n den dag d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
justeringen av del &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver beslutet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda protokollet har lillk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnagetts p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
kommunens anslagstavla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rshandlingen skall anges del beslul som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas och de omst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndigheter p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; vilka besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ren grundas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r som inte har anf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rts i r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
tid f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte las upp til! pr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Har ell beslul om detaljplun,
fastighetsplan eller markf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordnande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagats, skull l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsslyrelsen, om kommunen beg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
del och i den m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n del &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligl, f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordna att en viss del av planen eller f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordnandet, som inte ber&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs av besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ren,
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r verkst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas. Ell s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dani
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordnande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
mer omfaiiande &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kommunen har begun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i lillsi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nds&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden in. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens beslul all v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gra bygglov eller f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhundslov f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas av
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kanden genom besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hos l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens beslul alt bevilja bygglov eller f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhandslov f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas genom besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hos l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen
av en sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare, vars r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkas av
beslulet eller vars f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llanden &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndras lill f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljd av besluiei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens beslut atl v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gra rivningslov f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verklagas av .s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kanden genom besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hos l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
beslul alt bevilja rivningslov f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas genom besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r hos l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen av innehavare av s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lt
till den fastighet som avses med beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
beslul att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra marklov f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas uv
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kun-den genom besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hos l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
beslut enligl 13 kap. 37 eller 44 S att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklara
ans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningen vilande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Beslut UV byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnden enligt 14 kap. 8 S fj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde
styckel och 13 S eller enligt 15 och 16 kap. f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas genom besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hos l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen.
Beslul om besked enligl 15 kap. 3 S f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden om f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gganden
enligl 15 kap. 15 S eller f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud enligt
4 S samma kap. skall handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggas med f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; Beslut av
kommunen att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;randeliden enligt 9&lt;br&gt;
kap. 17 Sandra stycket elleruti v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra
uppr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tta en fastighetsplan enligt 13
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3S andra styckel får överklagas av fastigheisägaren genom
besvär hos      18 kap. 14-2! SS länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besvär ö\er länsstyrelsens beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planbeslui ni. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15        § Länsslyrelsens beslul i ärenden enligl 1 och 2
SS skall meddelas efter&lt;br&gt;
anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:78.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsens beslul enligl 1 S
får inte överklagas. Länsslyrelsens beslul enligt 2 S får överklagas genom
besvär hos regeringen. Besvärstiden räknas från den dag då beslutet meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsiåndsarenden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Länsslyrelsens beslul enligt 7-11 SS samt 13 och 14 SS får inte överklagas i
den del beslutet avser frågan om det kommunala beslutet har kommit lill i laga
ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Länsslyrelsens beslul enligt 7 och 8 S§ fär, om inte någol annal följer av 16
S, överklagas genom besvär hos kammarrätten, om länsstyrelsens beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innefattar etl ställningstagande
till frågan om den ansökla åtgärden är hänföriig lill pågående markanvändning,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avser enbart
frågan om den ansökta åtgärden uppfyller bestämmelserna i 5 kap. eller någon
föreskrift som har meddelats med slöd av dessa beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens beslut i övrigt
enligl 7 och 8 SS får överklagas genom besvär hos regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18        § Länsslyrelsens beslut enligt 11 och 13 SS för
överklagas genom besvär&lt;br&gt;
hos kammarrätten, om inte någoi annal följer av 16 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens beslul enligl 9, 10
och 14 SS får överklagas genom besvär hos regeringen, om inte något annal
följer av 16 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19§ Om länsslyrelsens beslut på grund av bestämmelserna i
I7S andra styckel skall överklagas hos regeringen, skall besvärshandlingen ges
in till slalens planverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prövningstillstånd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20        § Besvär över länsstyrelsens beslul i nägon
fråga som har fullföljts till&lt;br&gt;
regeringen på grund av bestämmelserna i 17 S andra stycket och besvär över&lt;br&gt;
länsstyrelsens beslut i fråga om rivningslov prövas av regeringen endasi om&lt;br&gt;
statens planverk har meddelat prövningstillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelas inte prövningstillstånd står
länsslyrelsens beslut fast. En erinran om detta skall tas in i planverkets
beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21        § Prövningsiillständ meddelas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. om det är av vikl för ledning av rättstillämpningen att
frågan prövas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringen,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18 kap. 21-30 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om det föreligger synnerliga
skäl lill en sådan prövning, så.som alt ärendets utgång i länsslyrelsen
uppenbarligen beror på etl grovt förbiseende eller ell grovt misstag, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om del av någol annal skäl ärav
ston allmänt intresse ull frågan prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om prövningstillsländ
meddelas, skall statens planverk med ett eget ytlrande överlämna handlingarna
till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslul UV slalens planverk i
fråga om prövningstillstånd fär inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen kan föreskriva att
beslämmelserna i 20-23 SS inte skall tillämpas under en viss angiven lid och
belräffande vissa slag av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om inte något annal följer av
15 S andra stycket får länsslyrelsens beslut i fråga om en delaljplan, en
fastighetsplan och etl markförordnande överklagas av kommunen, om beslutet har
gått kommunen emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om inte någol annal följer av
16 S får beslul av länsstyrelsen eller kammarrätten i tillsiåndsarenden och
övriga ärenden enligt 18 5 överklagas av byggnadsnämnden, om beslutet har gått
byggnadsnämnden emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut av byggnadsnämnden,
länsstyrelsen eller kammarrätten i fråga om bygglov, förhandslov eller marklov
inom etl sådani område som anges i 13 kap. 9 S 3 får överklagas genom besvärav
luftfartsverket om beslulet berör en civil flygplats, av den i atomenergilagen
(1956:306) omnämnda tillsyns­myndigheten, om frågan rör en atomreaktor eller
någon annan atom-anläggning och i andra fall av överbefälhavaren eller den
myndighet som denne bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut av byggnadsnämnden,
länsstyrelsen eller kammarrätten i fråga om åtgärder som avses i 13 kap. 20 S
för överklagas genom besvär av huvudskyddsombud eller, om något sådani ombud
inte finns, annat skyddsombud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud för
beslutet i slällel överklagas av en arbetstagarorganisation som har yiirai sig
över ansökningen enligt vad som sägs i 13 kap 20 S 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut av länsstyrelsen i
frågor som avses i II kap. 16 och 18 SS får överklagas genom besvär hos
regeringen av fastigheisägaren och en exploa-teringsamfällighet som avses i 11
kap. 19 S- Besvärstiden räknas från den dag då beslutet meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut av statens planverk enligl 14 kap. 8 S
fjärde siycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30      §
Har länsslyrelsen eller regionplaneorganet i enlighel med bestämmel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;serna
i 17 kap. förordnat ;iil etl visst beslut av kommunfullmäklige eller     18
kap. 30 S byggnadsnämnden skall underställas regeringens prövning eller har
ett     19 kap. 1-2 SS sådani besked lämnats som avses i  17 kap. 6S förslå
siycket. skall ell     20 kap. 1-2 SS besvärsärende som gäller summa beslut som
det underställda förklaras vilande i avvaktan på alt underslällningsärendel
blir slutligt avgiort. Vad som har sagts nu gäller även när regeringen har
meddelat ett beslul enligl 17 kap. 7 eller 8 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:68.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon vilandeförklaring behöver dock inte ske, om
besvärsärendet avser endast frågan om del överklagade beslutet har kommit lill
i laga ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
kap. Planföreläggande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 S
Om del behövs för ull lillgodose ell riksiniresse eller ell sådani väsenlligi&lt;br&gt;
allmäni iniresse som avses i 17 kap. I S andra slyckei 1 eller 2, kan
regeringen&lt;br&gt;
förelägga en kommun alt uppräita och anta en ändrad marköversikt, en&lt;br&gt;
områdesplan, en detaljplan eller etl markförordnande (planföreläggande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I föreläggandet kan föreskrivas atl planen eller
förordnandel skall tillgo­dose etl visst angivet intresse. Vidare kan beslämmas
en viss lid inom vilken ell antagande skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Om kommunen inte rättar sig efter ett planföreläggande, kan regeringen&lt;br&gt;
på kommunens bekostnad låta upprätta och anla en ny eller ändrad plan eller&lt;br&gt;
ett nylt eller ändrat förordnande. Därvid skall länsslyrelsen ombesörja&lt;br&gt;
erforderliga samråd och utställningar. Regeringen skall före etl beslul om&lt;br&gt;
antagande bereda kommunen tillfälle atl yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjätte avdelningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20
kap. Ersättningsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om ett markområde enligt en
detaljplan skall användas för något annat än enskilt ändamål, är kommunen
skyldig att lösa marken, om fastighets­ägaren begär det. Skyldighet föreligger
dock inte atl lösa mark för allmän plats, för vilken nägon annan än kommunen
skall vara väghållare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en fastighetsägare eller
en innehavare av särskild rätt lill faslighelen genom beslul enligl denna lag
förhindras all utnyttja tidigare tilläten markanvändning har han rält lill
ersällning av kommunen för den skada han lider. Om skadan inte är obetydlig i
förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten, är kommunen
skyldig atl lösa marken om fastighets­ägaren begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med lillåien markanvändning avses den i en
delaljplan angivna markan­vändningen före genomförandetidens slut samt
användningen enligt ell bygglov, ett marklov, eller elt förhandslov under den
enligl 13 kap. 17 S angivna eller 29 S bestämda giltighetstiden. Med
genomförandelid jämställs den tid med vilken kommunen enligl 9 kap. 17 S andra
stycket kan vara skyldig att förlänga genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
ersättning bestäms skall vad som föreskrivs i 4 kap. 1 § expropria-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lionslagen
(1972:719) beträffande tilläten markanvändning avse den mark-    20 kap. 2-7 SS
användning som var tillåten vid den tidpunkt dä sådant beslut som avses i
första siycket meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3        §
Om en fasiighetsplun inom en detaljplan ändrus eller upphävs före&lt;br&gt;
utgången av den för detaljplanen bestämda genomförandeliden. har fastig-&lt;br&gt;
helsäguren och en innehavare a v särskild räll till fastigheten rätt till
ersällning&lt;br&gt;
för den skada de lider härigenom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med genomförandelid jämställs den lid, med vilken
kommunen enligl 9 kap. 17 S andra stycket kan vara skyldig ull föriänga
genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4        §
Om kommunen i en detaljplan eller elt markförordnande meddelar&lt;br&gt;
föreskrifter beträffande schaklning. fy Ilning, trädfällning och
skogsplantering&lt;br&gt;
och fastighetsägaren eller den .som innehar särskild räll lill faslighelen&lt;br&gt;
härigenom hindras all vidui åigärder inom ramen för pågående markanvänd­&lt;br&gt;
ning, har han räll till ersällning av kommunen för den skada han lider, under&lt;br&gt;
Ibrutsätlning all skadan inie är obetydlig i förhållande lill värdet av den&lt;br&gt;
berörda delen av faslighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer synnerligt men vid användningen av
fastigheten, är kommunen skyldig alt lösa den, om fastighetsägaren begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5        §
Om kommunen i en detaljplan enligl 9 kap, 11 S eller etl murkförord-&lt;br&gt;
nande enligl 10 kap. 1 S 3 meddelar skyddsbestämmelser för all bevara sådan&lt;br&gt;
bebyggelse som unges i 5 kap, 14 Soch fastighetsägaren eller den som innehar&lt;br&gt;
särskild rält lill fusligheien härigenom hindras all vidla åigärder inom ramen&lt;br&gt;
för pågående markanvändning, har han räll lill ersällning av kommunen för&lt;br&gt;
den skada han lider, under förulsältning au skudan inte är obetydlig i&lt;br&gt;
förhållande lill värdet av den berörda delen av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer synnerligt men vid användningen av
fastigheten är kommunen skyldig alt lösa den, om fastigheisägaren begär del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Om kommunen i ett markförordnande enligt 10 kap. I S 4 meddelar bestämmelser
för atl inom etl område som anges i 5 kap. 15 S irygga friluftinlresset och
fastigheisägaren eller den som innehar särskild rätt till faslighelen härigenom
hindras all vidta åigärder inom ramen för pågående markanvändning, har han räll
till ersättning av kommunen förden skada han lider, under förutsättning atl
skadan inte är obetydlig i förhållande lill värdet av den berörda delen av
fasligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer synneriigt men vid användningen av
fastigheten, är kommunen skyldig att lösa den. om fastighetsägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§ Har på grund av ett beslul enligt 6 kap. 7 § rivning eller någon annan åtgärd
företagits beträffande en byggnad eller en anläggning eller en ändring
förelagiis av en utfart, har fastighetsägaren eller den som innehar särskild
rält till fastigheten rätt lill ersättning av kommunen för den skada han lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om skadan inte är obetydlig i förhållande till
värdet av den berörda delen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa
marken.om fastighetsägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
S Har den som håller stängsel anordnat grind eller annan genomgång på grund av
ell beslul enligl 6 kap. 9 § har hän räll till ersättning av kommunen för detta
saml för underhåll av genomgängen. Ersättning skall dock inte utgå om del är
uppenbart alt stängslet endasi avser atl utestänga allmänheten från etl område
där den annars skulle haft rätt att färdas fritt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§
Blir elt område, som enligl en delaljplan har varit avsett för allmän
samfärdsel, heli eller delvis använt för annat ändamål eller ändrat till sitt
höjdläge, och uppstår härigenom skada för ägare av en fastighet som ligger
intill området eller förden som inneharsärskild rält till fastigheten, hårde
rätt lill ersällning av kommunen för den skada de lider under förutsällning att
skadan inte är obetydlig i förhållande lill värdet av den berörda delen av
fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer  
synnerligt   men   vid   användningen   av   fastigheten   är kommunen skyldig
all lösa den, om fastighetsägaren begär del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 fråga om ersättning och
inlösen skall expropriationslagen (1972:719) gälla i den mån avvikande
bestämmelser inie meddelas enligt denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ersällning betalas på en gång
eller, om särskilda skäl föreligger, med årliga belopp. Kommunen,
fastigheisägaren eller den som innehar särskild rätt lill fastigheten kan
begäraomprövningaversättningen,om förhållandena ändras väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vad som har avtalats eller
uppenbarligen förutsatts gälla mellan kommunen och en fastighetsägare eller en
innehavare av särskild rätt till faslighelen i fråga om ersättning, skall gälla
även mol den, som efler det all rätten till ersättning uppkom, har förvärvat
fastigheten eller den särskilda rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som med stöd av detta
kap. vill begära inlösen eller ersällning skall väcka talan vid den
fastighelsdomslol inom vars område fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan enligl 2-9 SS skall väckas inom två år från
del att beslutet, på vilket talan grundas, har vunnii laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ogillas ell yrkande om
ersättning eller inlösen och har målet anhäng-iggjortsav fastighetsägaren eller
den som inneharsärskild rätt till fastigheten, lillämpas allmänna regler om
rättegångskostnad. Om han har haft skälig anledning alt fö sin talan prövad av
domstol, kan dock efter omständighe­terna förordnas att kommunen skall ersälla
honom hans räliegångskostnad eller att vardera parten skall bära sin kostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Uppkommer i mål om inlösen av
mark tvist om rätt eller skyldighet att lösa, skall bestämmelserna om
förhandstilliräde i expropriationslagen (1972:719) lillämpas först sedan det
genom en dom som har vunnit laga kraft har blivii avgjort att inlösen skall
ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16      §
Vid inlösen av mark enligt detta kap. skall presumtionstidpunkten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligl
4 kap. 3 S expropriationslagen (1972:719) vara dagen lio år före det all     20
kap. 16-17 SS talan om inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ Försummar kommunen all. pä det säll som föreskrivs i expropriations­lagen
(1972:719). nedsätta den expropriationsersätlning som har fastställts i ell mål
om inlösen av mark, och har inte marken tillträtls eller enligl 6 kap. 10 S
expropriationslagen övergått på kommunen, skall frågan om markens avträdande
vara förfallen, om någon som är berättigad till ersällning yrkar det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sjunde avdelningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
kap. Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom denna lag upphävs byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612), lagen (1968:598) angående handläggning av frågorom
regionplan för kommunerna i Stockholms län, lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m. m. saml lagen (1976:296)om kriskopp­ling
m. m,, om inte nägot annat föreskrivs i detla kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§
Alla kommuner i lundei skall före den I januari 1988 ha antagit en murköversikt
som anges i 7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 7 kap. om ändring av en
marköversikl skall tillämpas när en marköversikt första gången upprättas och
untas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3       §
Generalplaner och stomplaner som har fastställts enligl beslämmelserna i&lt;br&gt;
byggnadslagen (1947:385) eller molsvarande äldre bestämmelser skall gälla&lt;br&gt;
som områdesplaner enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om ersättning och inlösen rned anledning av
en generalplan skall 22 och 23 SS byggnadslagen (1947:385) lillämpas, om talan
har väckts före utgången av är 1985.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4       §
Stadsplaner, byggnadsplaner eller avstyckningsplaner, som är gällande&lt;br&gt;
när denna lag träder i kraft, gäller som delaljplaner enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om stadsplaner eller byggnadsplaner skall
bestämmelserna om genomförandelid i 9 kap. 17 S gälla endast om planen har
fastställts genom beslut som har vunnii laga kraft under tiden från utgången av
år 1976 till ikraftlrädandet av denna lag. Genomförandeliden fören sädan plan
skall vara lio år räknal från den dag då beslutet att faslslälla planen vann
laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5       §
Om en stadsplan eller en byggnadsplan har antagits när denna lag träder i&lt;br&gt;
kraft skall äldre bestämmelserom fastställande och om fullföljd av talan gälla.&lt;br&gt;
Genomförandeliden fören sädan plan skall vara lio är. räknat från den dag då&lt;br&gt;
beslutet alt faslslälla planen har vunnii laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§
Om strandskydd enligl 15 S naturvårdslagen (1964:822) råder inom eU område med
sladsplan eller byggnadsplan, skall strandskyddet gälla även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter
ikraftträdandet av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21 kap. 6-14 Si;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt förordnande enligl 15 S andra siycket
nalurvårdsiägeh om au elt strandområde inie skall omfallas av slrandskydd,
eller atl ell sirandskydds-område skall utvidgas, skall gälla även efter lagens
ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7        §
Regionplaner som har fastställts efter utgången a v är 1979 skall gälla som&lt;br&gt;
regionplan enligt 12 kap. denna lag under en tid av sex år räknal från den dag&lt;br&gt;
då planen fastställdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms läns landstingskommun skall lills vidare
anses vara förordnad som regionplaneorgan enligl denna lag. Pä framställning av
landstings­kommunen skall regeringen enligt 12 kap. I S tredje stycket beslämma
regionplaneorganets ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En lomtindelning som gäller
när denna lag träder i kraft skall gälla som fastighetsplan enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ell beslut om
fastighetsbildning för bebyggelse som har vunnit laga krafl under tiden från
utgången av är 1980 till ikraftlrädandet av denna lag, skall gälla som
förhandslov till en åtgärd i överensstämmelse med det ändamål för vilket
fastighetsbildningen barsken. Ell sådant förhandslov förfallerom det inte
fullföljs med en ansökan om bygglov inom fem år från del beslutet om
fastighetsbildning vann laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I fråga om giltigheten av ett
byggnadslov som har meddelals enligl beslämmelserna i byggnadssladgan
(1959:612) gäller äldre bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har förbud mot nybyggnad
utfärdats enligt HOS andra siycket byggnadslagen (1947:385), skall förbudet
anses utgöra sädan föreskrift i delaljplanen som avses i 9 kap. 16 S första
stycket denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har undantag från förbud mot
nybyggnad enligt byggnadslagen (1947:385)ellerundaniagenligt 16 S tredje
siycket nalurvårdslagen(l964:822) medgivits genom beslul som har vunnit laga
kraft under tiden från utgången av år 1980 till ikraftträdandet av denna lag,
skall medgivandel gälla som förhandslov enligl denna lag. Elt sådant
förhandslov förfaller om del inte fullföljs med en ansökan om bygglov inom fem
är frän den dag beslutet om medgivande vann laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förbud enligt 17 S
byggnadslagen (1947:385) mot schaklning, fyllning, trädfällning eller annan
därmed jämföriig åtgärd, som gäller när denna lag träder i kraft, skall
fortsätta att gälla, dock längst till utgången av år 1987. Detsamma gäller i
fråga om förbud enligt 81 eller 82 S byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om ersättning och inlösen med anledning av
sådana förbud skall äldre bestämmelser lillämpas, om lalan har väckls före
utgången av är 1988.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      §
Med de undantag som anges i 11 och 13 S§ skall förbud enligl&lt;br&gt;
byggnadslagen (1947:385) mol nybyggnad upphöra att gälla när denna lag&lt;br&gt;
träder i krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delsamma skall  gälla  förbud  mot  rivning av 
byggnad  enligt  35 a S     21 kap. 14-19 SS byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Etl förbud enligt 40 Soch 110
S fjärde siycket byggnadslagen (1947:385) mol schaklning, fyllning,
trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd, som gäller närdenna lag
träder i kraft, skall därefiergällasomell förordnande enligl 13 kap, 9 S 1
denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med den begränsning som kan
följa av övergångsbestämmelserna till lagen (1977:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m, m. skull 15 kap. tillämpus även pä
överträdelser som har begåtts före ikraftträ­dandet av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Omen åtgärd påbörjas före
ikraftträdandet av denna lag, skall frågan om tillstånd krävs för åtgärden
prövas enligl äldre beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelserna i 16 kap.
lillämpas även i fråga om förelägganden som före ikraftlrädandel av denna lag
har beslulats med stöd av lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden för inie före ulgången av år 1985
besluta ett föreläg­gande enligt 16 kap. I S första styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19      §
Mål som hur anhängiggjorts hos domstol före ikraftträdandet av denna&lt;br&gt;
lag skall prövas och handläggas enligl äldre bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:114.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:264.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av vattenplaneringsutredningens betän­kande
Vattenplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VPU:s
betänkande sammanfattas nedan undr tre rubriker: utrednings­uppdraget (kapitel
1), nuvarande förhållanden (kapitel 2-5) samt kommit­téns överväganden och
förslag (kapitel 6-9). Sammanfattningen av de nuvarande förhållandena görs av
utrymmesskäl mycket kortfattad. När det gäller kapitel 6-9 har redovisningen
inriktats på de viktigaste utgångs­punkterna för VPU:s bedömningar och förslag.
För läsare som vill ha en fylligare, samlad beskrivning av förslagen och
resonemangen bakom dessa hänvisas till kapitel 9.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsuppdraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av vattenplanering har under senare år påtalats i skrivelser till regeringen.
Genom beslut den 30 mars 1977 bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Dahlgren, att tillkalla en särskild kom­mitté för att utreda och
lägga fram förslag till former för vattenplanering. I kapitel I återges
direktiven och beskrivs hur kommitténs arbete har lagts upp.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
direktiven skulle kommittén bl, a.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;O
pröva i vilken omfattning vattenplanering behövs i dag och i ett längre&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tidsperspektiv, a kartlägga vilket underlag som
behövs, O utreda vilka resurser som behövs för att detta underlag skall kunna
tas&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fram, D utarbeta förslag till former för
vattenplanering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VPU
har med utgångspunkt från detta uttalande formulerat två grund­satser:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
planeringen skall styras av politiker, O medborgarinflytandet skall garanteras!&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
allmänna utgångspunkter för arbetet angavs i direktiven bl. a. alt planeringen
i första hand är en kommunal fråga och att den ofta behöver samordnas i en
inlerkommunal eller regional planering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har i enlighet med direktiven koncentrerat sina
insatser på for­mema för planering där nyttjandet av grundvatten, sjöar och
vattendrag 7   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stått
i centrum. Även kust- och skärgårdsfrågor bör kunna behandlas inom ramen för
det föreslagna systemet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 2 beskrivs den nuvarande vattensituationen i landet. Nederbörd,
markvatten, grundvatten och ytvatten är olika led i det hydrologiska krets­loppet.
Vattnet är en viktig naturresurs med mångsidig användning. I kapitlet behandlas
alla olika intressens anspråk på vatten, de problem som kan fmnas och hur
anspråken tenderar att utveckla sig i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande resurssituationen beskrivs med
avseende på två prob­lemkomplex, dels områden med otillräckliga resurser, dels
områden med intressemotsättningar. Sverige är rikt på vatten men tillgången är
ändå knapp i vissa områden i de tätbefolkade södra och mellersta delarna, något
som accentueras under torrår. På andra håll kan överskott på vatten orsaka
översvämningar. Det största problemet med vattenkvaliteten be­står i ökande
surhetsgrad och delvis som en följd härav ökande halter av tungmetaller.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;[ vissa områden i Sveedand och Götaland förekommer
många svådoren-liga intressen med risk för konkurrens om vattnet. I Norrland är
intresse­motsättningar mellan vattenkraft och naturskydd/rekreation vanliga.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kapitel 3 lämnas en rapport om kunskapsläget när
det gäller vatten och vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Forskningen inom vattenvård, hydrologi och
hydrogeologi, vattenre­sursplaneringen och den sektoriella forskningen behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undersöknings- och utredningsverksamhet inom
vattenområdet bedrivs vid vissa centrala myndigheter, länsstyrelserna och
kommunerna. De en­skilda vattenanvändama svarar dessutom för en relativt
omfattande under­söknings- och utredningsverksamhet i samband med ärenden som
prövas enligt vattenlagen och miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På central nivå finns kontroll- och
övervakningssystem för vattenresur­serna i fråga om nederbörd, vattenföring.
vattenstånd i sjöar och kustvat­ten, sedimenttransport, gnindvattenstånd och
grundvattenkvalitet samt vattenkvalitet i sjöar, vattendrag och marina vatten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På regional nivå ansvarar länsstyrelsen för
tillsynen enligt miljöskydds­lagen, vari bl. a. ingår kontroll av recipientema.
Huvudmännen för olika anläggningar med utsläpp ansvarar primärt för kontrollen
av den egna verksamheten. Genom samordning vattendragsvis eller länsvis har ett
relativt finmaskigt övervakningssystem byggts upp inom områden där
avloppsutsläpp förekommer. Vattenvårdsförbunden svarar på många håll för samordningen
- en roll som i framtiden kan komma att övertas av vattenförbund.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har att övervaka tillståndet i länets
vatten. Utöver reci-pientkontrollen kan det t, ex. gälla kontroll av
försurningstillståndet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna kontrollerar bl. a. kvaliteten i
vattentäkter och friluftsbad. En utökning av den kommunala tillsynsverksamheten
föreslås bl. a. av miljöskyddsutredningen i sitt delbetänkande &amp;quot;Bättre
miljöskydd I&amp;quot; (SOU 1978:80).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kapitel 4 framgår hur vattenfrågorna behandlats
i lagstiftning och var de hör hemma administrativt.             ,    .&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Viktiga
principer i gällande vattenlag från 1919 beskrivs liksom vatten­lagsutredningens
(VLU) slutbetänkande &amp;quot;Revision av vattenlagen&amp;quot; (SOU 1977:27). Efter
avslutad remissbehandling bearbetas betänkandet nu i regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadslagen
är frän slutet av 1940-talet. Utredningen om ny plan- och byggnadslagstiftning
(PBL-utredningen) har lagt fram sitt förslag till ny plan- och bygglag (SOU
1979:65, 66). Även detta betänkande har remiss­behandlats och övervägs 1. n. i
regeringskansliet. I hälsovårdsstadgan från 1958 finns bestämmelser om
vattenförsörjning och vattenundersökningar. Hälsovårdsstadgeutredningen har i
sitt betänkande &amp;quot;Kommunalt hälso­skydd&amp;quot; (SOU 1978:44) föreslagit att
bestämmelsema om såväl kvaliteten på konsumtionsvatten som vattenkontrollen
skall skärpas. Förslaget har remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
miljöskyddslagstiftningen regleras miljöfarlig verksamhet. Lagen är bl. a.
tillämplig på utsläpp av föroreningar till vatten och luft och använd­ning av
mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra förorening av
vattendrag, sjö eller annat vattenområde. En översyn av lagen pågår genom
miljöskyddsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdslagen
ger möjUghet att under vissa förutsättningar skydda sjöar, vattendrag och andra
vattenområden från exploatering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Administrativt
behandlas vattenfrågorna av flera departement och cent­rala verk.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom regeringen ligger det tyngsta politiska
ansvaret för vattenplane-ringsfrågoma på jordbruksdepartementet och
bostadsdepartementet. Bland myndigheterna är det framför allt naturvårdsverket,
fiskeristyrel-sen, lantbruksstyrelsen, planverket, SGU och SMHI som har
centrala roller i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
den kommunala administrationen beskrivs i korthet i kapitel 4.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 5 redovisas några huvuddrag i samhällsplaneringen. Här be­lyses bl. a.
den grundläggande roll som prövnings- och beslutssystem spe­lar genom att
enskilda ärenden behandlas enligt skilda lagstiftningar. Som underlag för dessa
beslut görs mer eller mindre omfattande utredningar. Olika planeringsformer
inom ramen för den fysiska riksplaneringen, läns­planeringen och den kommunala
planeringen beskrivs.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitténs överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VPU:s
överväganden i kapitel 6 om behovet av vattenplanering och hur vattenfrågorna
skall föras in i samhällsplaneringen kan sammanfattas i följande synpunkter:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;D Problemen är lokaliserade till speciella områden
för vilka det blir nöd­vändigt att införa regier om hur vattenresurserna skall
fördelas. Det behövs inte någon ingående, detaljerad vattenplanering för hela
landet - i varje fall inte under överskådlig tid.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D Däremot kan det inom
vissa områden bli nödvändigt att komplettera&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nuvarande
planeringssystem med regler om hur vattenresurserna skall fördelas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Q Vattenfrågorna bör inom mäni områden även i
fortsättningen kunna lösas genom prövning enligt vattenlagen och annan
lagstiftning eller genom att vattenresurserna skyddas genom-förordnanden enligt
natur­vårdslagen eller miljöskyddsla({en.'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;D En bättre övervakning av tillstiindet och
utvecklingen i vattnen behövs, parallellt med planering i olikai former och
prövning av ärenden enligt gällande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a Planmässigt underlag
för beslut behövs i enskilda ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VPU
har funnit att följande allmänna krav bör ställas på ett system för
vattenplanering:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;D Systemet måste vara fiexibelt till sin uppbyggnad
eftersom vattenprob­lemen varierar starkt från område till område i fråga om
karaktär och omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;a Systemet skall göra det möjligt för samhället att
hushålla med vattenre­surser och bedriva en långsiktig planering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;0  Utvecklingen av tillståndet i vattenresursema
(grundvatten, sjöar och&lt;br&gt;
vattendrag samt kustvatten) och av efterfrågan på vatten för olika&lt;br&gt;
ändamål bör följas och så långt möjligt också prognosticeras.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 kapitel
7 behandlas vilka former för vattenplanering som VPU kommit&lt;br&gt;
fram till som lämpliga med utgångspunkt från existerande system för&lt;br&gt;
prövning, beslut och samhällsplanering i stort.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen har genom sitt uttalande i
direktiven till VPU &amp;quot;att planeringen av hur vattentillgångama inom en
kommun bör utnyttjas är i första hand en kommunal fråga&amp;quot; aingett
huvudinriktningen på utrednings­arbetet. Han framhåller vidare aitt de enskilda
kommunemas intressen ibland behöver samordnas i en inlerkommunal eller regional
planering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har konstaterat att sakkunskapen om vattnen och
vattenanvänd­ningen i stor utsträckning finns inom ett antal centrala
myndigheter, läns­styrelserna och andra statliga organ. VPU har således ställts
inför uppgif­ten att bygga upp ett planeringssystem som skall nära kopplas till
den kommunala planerings- och beslutsprocessen, samtidigt som både kunska­per
och sakkunskap inom detta område till stora delar ligger utanför kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Planeringssystemet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VPU
föreslår att det nuvarande planeringssystemet kompletteras med&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
vattenöversikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
vattenhushållningsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
vattenfördelningsförrättning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stommen
i VPU:s förslag till planeringssystem utgörs av kommunala vai-tenöversikter.
Huvudsyftet med dessa är att ge en allmän bild av vattensi­tuationen i
kommunerna och att redovisa hur olika vattenfrågor bör hante­ras i
fortsättningen. Kommunema kan ha en direkt, påtaglig nytta av att upprätta en
vattenöversikt. En översikt som antagits av kommunfullmäk-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:105.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lige
bör nämligen tillmätas betydelse vid prövning av ärenden enligt vat­tenlagen,
miljöskyddslagen m. fl. VPU utgår från att flertalet kommuner kommer att
upprätta sådana översikter under den första delen av 1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns stora områden där vatlenproblemen är så
betydande att planer för hushållning med och användning av tillgångama redan nu
bör upprät­tas. Det kan gälla direkt konkurrens om kvantiteten mellan t. ex,
vatten­kraft, vattenförsörjning och bevattning, I regel är dock även
kvalitetsfrå-goma invävda i problemen. Planeringsområde kan omfatta ett helt
eller delar av ett avrinningsområde. Ibland kan det ligga inom en kommun, men
ofta sträcker det sig över kommun- och länsgränser. VPU föreslår att
vattenhushållningsplan upprättas för sådant område. Om det ligger inom en
kommun, bör planen upprättas av kommunen i samråd med olika intressenter.
Sträcker sig området över flera kommuner bör planeringen genomföras som ett
interkommunall samarbete. VPU föreslår att regering­en får rätt att föreskriva
för vilka områden i landet som vattenhushållnings­planer skall upprättas och
även ange inriktning, omfattning och form för planering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har i sitt arbete noterat att det relativt ofta
finns behov av åtgärder för att förhindra konflikter mellan vattenintressenter
inom mindre, avgrän­sade områden. VPU föreslår att en särskild förrättningsform
- vattenför­delningsförrättning - införs för att åstadkomma en fördelning av
vatten­tillgångama inom sådana områden. Initiativ härtill kan tas av
vattenrättsin­nehavare, kommun eller länsstyrelse. Förrättningen utförs av en
förrätt­ningsman som utses av länsstyrelsen. Länsstyrelsen förordnar om för­rättning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;VPU:s
planeringssystem kan schematiskt illustreras med nedanstående figur som visar
de olika plancringsaltemativen, Pilama anger arbetsgång­en. Givetvis kommer t,
ex. resultaten av en interkommunal vattenhus­hållningsplan att påverka
kommunernas vattenöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2332&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:18.5pt'&gt;
  &lt;td width=345 colspan=13 valign=top style='width:259.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:99.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Vatten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;versikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 colspan=2 rowspan=5 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=161 colspan=5 valign=top style='width:120.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=77 colspan=3 valign=top style='width:57.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=104 colspan=4 valign=top style='width:78.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=27 rowspan=2 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 colspan=4 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Interkommunal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=57 rowspan=4 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=104 colspan=4 valign=top style='width:78.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=99 colspan=4 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;vanenhushSllninc&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.65pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=67 colspan=3 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:35.3pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:35.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:35.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=132 colspan=6 valign=top style='width:98.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:35.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommunal vattenhush&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ll­ningsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:35.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:35.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.4pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=8 valign=top style='width:6.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 colspan=3 valign=top style='width:70.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:26.4pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=133 colspan=5 valign=top style='width:99.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Vattenf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;rdelnings­f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 colspan=3 valign=top style='width:70.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 colspan=2 rowspan=2 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.9pt'&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:15.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 colspan=4 valign=top style='width:85.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=94 colspan=3 valign=top style='width:70.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.6pt'&gt;
  &lt;td width=345 colspan=13 valign=top style='width:259.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Pr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning
  av &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden enligt vattenlagen, milj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddslagen osv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr height=0&gt;
  &lt;td width=20 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=19 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=57 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=11 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=8 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=51 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=27 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=24 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=19 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=38 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 style='border:none'&gt;&lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det föreslagna plane­ringssystemet. Schema­liskl visas hur
etl ärendt som aktualiseras prövas mot bakgrunden av i forsla hand uilalanden i
vatlenöversikt och i and­ra hand uttalanden i val lenhushållningsplan elle
beslut i vattenfördel­ningsförrättning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan i en del fall bli aktuellt att först
upprätta en vattenhushållnings­plan för att sedan genomföra en
vattenfördelningsförrättning innan pröv­ningen av aktuella ärenden sker enligt
vattenlagen, miljöskyddslagen o.d. Inom de områden där konkurrensen om vatten
är liten kan vattenöversik­ten bli den enda planform som föregår prövningen.
Intill dess att kom­munen upprättat sin vatlenöversikt bör givetvis såväl
vattenfördelnings-förrättningar som vattenhushållningsplaner kunna användas
inom pro­blemområden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det föreslagna planeringssystemet kan vänias bli av
stor betydelse för statens möjligheter att säkerställa nationella och regionala
vattenintressen och underlätta interkommunal samverkan. Planeringen bör
dessutom vara en utgångspunkt för domstolar och myndigheter i deras arbete och
ge underiagsmaterial i form av kartläggningar, undersökningar, utredningar o.d.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Staten har redan nu goda möjligheter att styra
hushållningen med och användningen av landets vattenresurser, VPU har därför
inte föreslagit några nya statliga styrande planeringsformer. Det finns inte
heller något behov av en &amp;quot;vattenriksplan&amp;quot; utöver att regeringen bör
ges möjlighet att förelägga en kommun att upprätta en vattenhushållningsplan.
Däremot kan staten även i framtiden väntas ha stort behov av översikter,
inventeringar, kartläggningar, utredningar o. d. i olika vattenfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Informationsförsörjningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 8 analyseras behovet av underlag för vattenplanering i olika former,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har funnit att det för vattenöversikter och
sammanställningar på regional och riksnivå bör räcka med ett översiktligt
underlag. För vatten-fördelningsförrättningar och vatterhushållningsplaner
behöver underlaget däremot vara mer detaljerat. Liksom vid prövning av ärenden
enligt vat­tenlagen, miljöskyddslagen o. d, blir det nödvändigt att komplettera
med &amp;quot;skräddarsydda &amp;quot; utredningar och undersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dokumentationen om vattnen o&amp;lt;:h vattenan'
indningen är f n. i många avseenden otillfredsställande. För att en
vattenplanering skall kunna byg­gas upp inom rimtig tid måste den i väsentliga
delar dock baseras på befintlig kunskap och på uppgifter som redan samlats in
genom l.ex. undersökningar, kontroll, tillsyn och forskning. Enligt VPU är det
varken rationellt eller ekonomiskt möjligt att bygga upp speciella system för
kunskapsinsamling som är inriktade på att tillgodose enbart vattenplane­ringens
behov. Under överskådlig t«d måste man räkna med att planerings­arbetet får
baseras på information som i första hand samlas in för andra ändamål, VPU har
funnit att man kan börja en meningsfull planering på nu tillgängligt underlag.
Vissa kompletteringar - främst när det gäller vatten-föringsdata och det
hydrogeologiskai underlaget - är dock angelägna även i det korta
tidsperspektivet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det viktigaste för att få i gång en
kvalitetsmässigt acceptabel vattenpla­nering är således att göra redan nu
befintlig information tillgänglig och anpassad för planeringsändamål. Både
information och sakkunskap är&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;spridda
på ett stort antal centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, universitet,
forskningsinstitutioner; kohsiiltförctag m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU anser det inte realistiskt att med hänvisning
till vattenplaneringens behov försöka genomföra mer genomgripande förändringar
i systemet för informationsförsörjning, eftersom det skall tillgodose många
olika ända­mål. VPU föreslår i stället att planeringens behov tillgodoses genom
att det nuvarande systemet kompletteras och &amp;quot;tappas&amp;quot; på information.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett nära samarbete mellan stat och kommun om
kunskapsförsörjningen är en nödvändig förutsättning för att den av VPU
föreslagna planeringsfor­men skall kunna fungera. Staten måste också kunna ge
kommunema effektiv hjälp med såväl sakkunskap som uppgifter om vattnen och
vatten­användningen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU föreslår att kommunema kostnadsfritt skall
kunna erhålla underiag till vattenöversikten från sutliga organ. Redan nu kan
uppgifter om vatt­nen och vattenanvändningen lämnas kostnadsfritt från
naturvårdsverket, fiskeristyrelsen, lantbmksstyrelsen, länsstyrelserna m.fl.
Detta gäller dock inte SMHI och SGU som är skyldiga att täcka sina kostnader.
VPU anser att denna skillnad bör elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU föreslår vidare att länsstyrelsens skyldighet
att ställa underiag till förfogande för kommunema och att även på annat sätt
medverka i vatten­planeringen fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Vattenplaneiingens organisation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitel 9 behandlas frågor som rör vattenplaneringens organisation och genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har funnit att det inte behövs nägon särskild
lag för vattenplane­ring. Erforderliga bestämmelser om vattenplanering bör
kunna föras in i befintlig lagstiftning eller i den reviderade lagstiftning som
förbereds. VPU har inte funnit det meningsfullt att utarbeta förslag till
lagbestämmelser, eftersom den lagstiftning som mest berör vattenplanering
(vattenlagen och byggnadslagen) är under omarbetning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU föreslår dels att plan- och bygglagstiftningen
kompletteras med regler om vattenöversikter och vattenhushållningsplaner, dels
att vatten-lagstiftningen kompletteras med bestämmelser om
vattenfördelningsför-rättningar och bevattningssamfalligheter. Vissa
följdändringar kan bli ak­tuella i naturvårdslagen, miljöskyddslagen m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har vid genomgång av VLU:s och PBL-utredningens
förslag funnit att det tekniska system som där förordas för samordning mellan
fysisk planering och prövning enligt annan lagstiftning även skulle kunna
tilläm­pas vid en utbyggd vattenplanering. Detta betyder emellertid inte att
VPU tagit ställning i sak till de båda utredningamas förslag.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU förutsätter - liksom PBL-utredningen - att
mellankommunala planeringsfrågor även när det gäller grundvatten, sjöar,
vattendrag och kustvatten i regel kan lösas informellt eller inom ramen för
kommunalför­bund. Regionplaneinstitutet är enligt VPU tungrott när det gäller
att lösa interkommunala vattenhushållnings- och vattenfördelningsproblem, men
reglema för regionplanering i PBL bör vid behov kunna tillämpas även för
vattenplanering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU föreslår som nämnts, att bestämmelser om
vattenfördelningsför­rättning förs in i den nya vattenlagen, bl. a. på grund av
den nära koppling­en till prövningen. En förrättning bör resultera i ett beslut
rörande använd­ningen och fördelningen av vattenresurserna. Detta avses bli
bindande när sedan prövning enligt vattenlagen sker av en ansökan om tillstånd
till uttag m.m. och härför erforderliga anläggningar och skadeförebyggande åtgär­der
m.m. Förrättningsbeslutet som därmed får direkta rättsverkningar för den
enskilde bör kunna överklagas till länsstyrelsen.
Vattenfördelningsför-rättningen blir således enligt VPU:s förslag en länk
mellan den fysiska planeringen och prövningen av enskilda ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samfallighetsbildning för jordbruksbevattning bör
enligt VPU:s uppfatt­ning kunna lösas inom vattenlagens ram. Frågan bör
övervägas i arbetet med den nya vattenlagen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ansvarsfördelningen mellan stat och kommun fär
kommunema enligt VPU:s förslag huvudansvaret för den översiktliga planeringen
när det gäller vattnen och vattenanvändningen. I första hand är
vattenöversikter och vattenhushållningsplaner avsedda som riktlinjer för
kommunemas egen verksamhet. VPU anser att det är angeläget att vattenplaneringen
blir en del i den kommunala planeringen och att den förs in i den politiska
beslutsprocessen. Medborgarinflytandet bör vidare kunna tryggas genom att
allmänheten informeras om förslagen till åtgärder och ges möjligheter att
diskutera hur vatlenproblemen skall lösas samt att påverka besluten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra hand kan översikter och planer väntas bli
av stor betydelse för domstolar och tillståndsbeviljande myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Staten bör ha inflytande över vattenanvändning och
vattenhushållning främst när det gäller intressen av rikskaraktär men även när
det gäller regionala och interkommunala vattenfrågor. Staten bör även ha
möjlighet att förelägga en kommun att uppräita vattenöversikt eller
vattenhushåll­ningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samarbete mellan stat och kommun blir viktigt. VPU
utgår från att formella styrmedel endast i undantagsfall skall behöva utnyttjas
för detta. Rollfördelningen mellan stat och kommun i vattenplaneringen bör
överens­stämma med de regler som gäller eller kommer att gälla för den fysiska
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens inflytande kan säkerställas på ett liknande
sätt som PBL-utred­ningen föreslår, dvs;\genom regler om underställning och
genom det redan nämnda planföreläggkndet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU anser att det Slutliga ställningstagandet till
ansvarsfördelning mel­lan stat och kommun i fråga om vattenplanering kan ske i
anslutning till behandlingen av förslag|en till ny plan- och bygglagstiftning,
ny vattenlag, ändringar i miljöskyddslagen samt i den proposition som föranleds
av rapporten &amp;quot;Hushållning med mark och vatten 2&amp;quot; (SOU 1979:54, 55).
VPU betonar dock vikten av att vattenplaneringen kommer i gång redan innan
samordningsfrågorna mellan lagarna hunnit lösas, varför planeringen till en
början fr bedrivas i informella former.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU förutsätter att varje kommun skall upprätta en
vattenöversikt och föreslår som tidigare nämnts att de slatliga organ som
arbetar med vatten­frågor skall bidra med underiag till kommunemas
vattenplanering. Detta kan ske genom att de statliga organen dels direkt
biträder i planeringsarbe-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tet
med sina kunskaper och erfarenheter, dels genom att planeringsunder­lag samlas
in och sammanställs fiån olika källor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det fall det blir aktuellt att upprätta en
vattenhushållningsplan som avser mer än en kommun erfordras interkommunall
samarbete. Länssty­relsen har därvid enligt sin instruktion en allmän
skyldighet atl samordna flera kommuners verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vattenfördelningsförrättningen berör i första hand
nyttjama inom del aktuella området. Kostnadema för förrättningen inkl.
underlagsmaterial fördelas av förrättningsmånnen på nyttjama. Såväl staten som
kommunen bör dock ställa tillgängligt material till förfogande som underiag.
Det är angeläget att den statliga medverkan som krävs kan säkerställas genom
att resurser tilldelas eller omfördelas i statsbudgeten, genom ändring i
instruk­tioner o. d,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har funnit att det inte krävs några drastiska
förändringar i den statliga förvaltningen för att åstadkomma en fungerande
vattenplanering och avvisar tanken på en särskild central vattenförvaltning.
Det är mera realistiskt att bygga vidare på den nuvarande
förvaltningsstrukturen och på de tankegångar om förändringar i
samhällsplanering och beslutsformer som har presenterats under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU anser det naturligt att de myndigheter som nu
har ansvar för vattenfrågor även får ansvar att förse vattenplaneringen med
sakkunskap och underlag i form av inventeringar, kartläggningar,
sammanställningar, analyser o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På central nivå är det tre sakkunnigfunktioner som
skall tillgodoses. Den första gäller frågor om användningen av vattnen för
olika ändamål. Främst följande myndigheter kan i samband med införande av
vattenplanering väntas få ökade uppgifter: lantbmksstyrelsen, skogsstyrelsen,
fiskeristy­relsen, livsmedelsverket, naturvårdsverket, industriverket,
socialstyrelsen och sjöfartsverket. VPU anser att de genom sin sakkunskap bör
svara för inventeringar, sammanställningar och annat grundmaterial för
vattenpla­nering. De bör också kunna biträda ['egeringéh, andra myndigheter och
kommuner med analyser, prognoser o.d. Stödet till kommunerna bör kanaliseras
via länsstyrelscma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra sakkunnigfunktionen gäller
vattenresurserna samt tillståndet och utvecklingen i grundvatten, sjöar,
vattendrag och kustvatten. Huvud­ansvariga i detta avseende är främst
naturvårdsverket, SMHI och SGU. men även fiskeristyrelsen och andra centrala
myndigheter arbetar med resursfrågor om sjöar, vattendrag och kustvatten i
anslutning till deras sektorsintressen. VPU anser att dessa myndigheter på den
centrala nivån även i fortsättningen bör svara för merparten av den sakkunskap
om vatten som erfordras för en utbyggd vattenplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den tredje sakkunnigfunktionen gäller
planeringsmetodik och fysisk riksplanering. Planverket och naturvårdsverket har
viktiga roller i sam­hällsplaneringen, VPU understryker betydelsen av att både
planverkets och naturvårdsverkets sakkunskap och erfarenheter från
samhällsplane­ring utnyttjas i vattenplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har vid sin genomgång av olika alternativa
lösningar på frågan om hur samordningsansvaret på central nivå lämpligen bör
hanteras funnit att avgörande skäl talar för att vattenfrågorna föriäggs till
en av de myndighe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ter
som redan har betydande ansvar inom området. Myndigheten skall svara för
samordningen av de centrala myndighetsuppgifterna inom vat­tenplanering,
vattenhushållning och vattenanvändning i landet. En fömt­sättning för ett
effektivt arbete är givetvis att verksamheten kan bedrivas i nära samverkan med
andra myndigheter inom vattenområdet, eftersom sakkunskap om vattnen och deras
användning är spridd över ett stort antal centrala myndigheter, länsstyrelser
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valet kan å ena sidan falla på en myndighet med
stor sakkunskap i vattenfrågor och som samtidigt har viktiga vattenfrågor att
bevaka eller å andra sidan på en myndighet med tyngdpunkten i den fysiska
planeringen. VPU har mot denna bakgrund funnit att naturvårdsverket eller
planverket kan komma i fråga som vattenplaneringsmyhdighet med samordnings-,
utrednings- och utvecklingsuppgifter. VPU har vid genomgång och analys av
fördelar och nackdelar funnit att naturvårdsverket därvid är att föredra.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU anser att ett särskilt vattenplaneringsråd vid
vattenplaneringsmyn­digheten kan vara av värde i samordningsarbetet mellan de
centrala myn­digheterna inom vattenområdet och de viktigaste
intressentgruppema.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU understryker också behovet av samordning av
vattenfrågorna i regeringskansliet. Behovet av ett särskilt miljö- och
naturresursdeparte-ment påtalas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU framhåller att det på regional nivå är
angeläget att länsstyrelsens sakkunskap om såväl vattnen och vattenanvändningen
som övriga förhål­landen i länet kan utnyttjas av kommunema i deras
vattenplanering. Läns­styrelsen skall även i vattenplaneringsfrågor fungera som
en länk på regio­nal nivå mellan den kommunala och den centrala nivån. Härvid
fömtsätts att länsstyrelsen kartlägger tillståndet i vattnen, sammanställer
uppgifter om vattenanvändningen och redovisar sammanställningar beträffande
vattnen och vattenanvändningen i länet. Länsstyrelsen bör också bevaka att
intressen av rikskaraktär samt av regional eller interkommunal karaktär
behandlas tillfredsställande i kommunal och interkommunal vattenplane­ring.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU föreslår beträffande den kommunala
organisationen att vatten­planeringen skall byggas in i kommunplaneringen.
Garantier för samord­ningen med annan planering skapas genom att
vattenplaneringen bygger på de gemensamma planeringsförutsättningama. VPU anser
att kommunsty­relsen själv bör leda arbetet och genomföra planeringen i nära
samarbete med berörda facknämnder på grund av vattenfrågomas starka koppling
till annan planering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För kommuner som saknar sakkunskap för
vattenplanering kan det bli aktuellt att utbilda personal eller att komplettera
med ny personal.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU anser att det finns skäl att organisera ett
relativt fast samarbete mellan kommunema och länsstyrelsen i det tekniska
arbetet med framför allt vattenöversikter. Samarbetet kan lämpligen vidgas till
att omfatta även andra länsorgan samt vattenvårdsförbund.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Vattenplaneringens genomförande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
olika skäl är det svårt att beräkna resursbehovet för att genomföra VPU:s förslag.
Avsikten är att så långt möjligt integrera vattenolanerineen i annan planering
och att informationsförsörjningen skall lösas genom att befintliga organ och
system utnyttjas. VPU har försökt uppskatta storieks­ordningen av de samlade
insatser som kan behöva göras under de närmaste åren efter ett beslut om
genomförande. Bedömningen av behovet bygger på fömtsättningen att
vattenplaneringen kan utnyttja tillgängliga basre­surser. Behovet anges i
personår och räknas per år.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas insatser för att upprätta en första
enkel vatlenöversikt bedöms uppgå till 1/4 personår för en genomsnittskommun.
Detta förutsät­ter länsstyrelsens medverkan med underlag. Det är svårt att
närmare precisera resursbehovet för vattenhushållningsplanerna innan den första
omgången vattenöversikter har redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För länsstyrelsens medverkan i vattenplaneringen
kan erfordras 1-2 personår främst för att sammanställa planeringsunderiag,
biträda kommu­nema i vattenplaneringsfrågor och följa upp kommunernas
verksamhet på området.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU fömtsätter att de centrala myndigheterna som
redan nu ansvarar för frågor om användningen av vatten även skall svara för
dessa frågor i vattenplaneringssammanhang. För arbetet med underlag i form av
invente­ringar, sammanställningar, prognoser m.m. på den centrala nivån behövs
resurser av storleksordningen 10 personår.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vattenmyndighetema&amp;quot; naturvårdsverket,
SMHI och SGU får viktiga sakkunniguppgifter inom vattenplaneringen.
Inledningsskedet kommer att inriktas på underlaget för den första generationens
vattenöversikter. Där­efter bör arbetet vidgas för att höja ambitionsnivån och
successivt förbätt­ra underlaget. Resursbehovet för detta arbete vid de tre
myndigheiema uppskattas till 10-15 personår.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket, som föreslås få särskilda
samordningsuppgifter på central nivå och ansvaret för viss utrednings- och
utvecklingsverksamhet inom vattenplaneringsområdet, bedöms behöva minst 5
personår för denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som komplement till dessa personella resurser kan
medel behövas för instmmentell uppmstning, nybyggnad av stationsnät, förnyelse
av areal­statistik o. d.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;VPU har övervägt frågan om staten - utöver
medverkan med konkreta arbetsinsatser och hjälp med planeringsunderiag - även
skulle ge samtliga kommuner ekonomiskt bidrag för vattenplanering. VPU anser
att de kost­nader som är förenade med vattenplaneringen i första hand bör
beaktas i mer övergripande bedömningar om kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun. VPU anser dock att särskilda statsbidrag bör utgå vid planering som i
hög grad berör riksintressen. Detta kan framför allt bli aktuellt vid
interkommunal vattenhushållningsplanering. VPU anser också att det be­hövs
extra stödåtgärder för att främja interkommunall samarbete i de fall kommuner
har gemensamma vattenproblem. VPU föreslår att sådana me­del skall anvisas för
detta ändamål från och med budgetåret 1981/82.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den formella gmnden för VPU:s förslag kan tidigast
läggas i samband med att en ny vattenlag och en ny plan- och bygglag träder i
kraft. Den sistnämnda lagen väntas komma sist och skulle kunna träda i kraft
den I januari 1985 enligt PBL-utredningens bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid angeläget att snabbt komma i gång
med vattenplane­ring och VPU anser det därför inte försvarligt att vänta med
åtgärder så länge. Intresset för vattenplanering i kommunerna bedöms vara så
stort att en första generation vattenöversikter torde komma att upprättas i
flertalet kommuner till år 1985,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation har lämnats av sakkunnige Ericsson,
Experten Wiberg har medgetts att avge särskilt yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:164.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds Bo 1983:2) Bättre
bostäder — ett 10-årigt förnyelse- och underhåilsprogram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mål för ett bostadsförbättringsprogram&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alla människors rätt till en god
bostad utgör en av hörnstenarna i den svenska välfärdspolitiken. De konkreta
uttrycken för detta har växlat under olika perioder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den sociala bostadspolitiken bygger
på att samhället har ansvaret för bostadsförsöijningen. Bostadsproduktionen
skall ske under spekulations-fria former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljonprogrammet utgjorde ett
väsentligt steg för atl förverkliga målet atl hela befolkningen skulle beredas sunda,
rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet
till skäliga kostnader. Den egentliga bostadsbristen kunde därmed byggas bort.
En dominerande del av hushållen har i dag rymliga och moderna bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan miljonprogrammet genomförts
är inte längre nyproduktion av bostäder den viktigasie frågan. De
samhällsekonomiska och fördelnings­politiska aspekterna på bostadspolitiken får
en allt större betydelse. Dessa frågor är centrala i det uppdrag som regeringen
har givit åt den parlamen­tariskt sammansatta bostadskommitlén. Samtidigt måste
större uppmärk­samhet ägnas frågor om hur det befinlliga bostadsbeståndet bör
vårdas, utvecklas och utnyttjas. Som elt led i en vidareutveckling av den
sociala bostadspolitiken presenteras i denna promemoria etl tioårigt bostadsför­bättringsprogram.
Målen för programmet kan sammanfattas i följande sex satser:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alla människor
har rätt lill en bostad med modern utrustning. Alla omoderna och huvuddelen av
alla ofullständiga lägenheter bör byggas om till moderna lägenheter eller
rivas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alla boende
skall ha rätt till en bostad som är väl underhållen. Det är nödvändigt att
motverka den kapitalförstöring och den förslumning som hotar om underhållet
inte kan finansieras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oberoende av
ålder eller handikapp, skall alla har rätt till en bostad som fyller kraven på
god tillgänglighet. En förbättrad tillgänglighet är väsentlig för att bereda
etl ökande antal äldre och rörelsehindrade goda levnadsförhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4, Energihushållningsåtgärderna
måste intensifieras och samordnas&lt;br&gt;
med andra förbättringsåtgärder. Det av riksdagen fastställda energihus­&lt;br&gt;
hållningsmålet måsle uppnås av såväl energipolitiska som samhällsekono­&lt;br&gt;
miska skäl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5,      Boendet skall bli mera
jämlikt och integrerat. Förnyelsen bör inriktas&lt;br&gt;
så all den bidrar till att jämna ut kvalitetsskillnader mellan olika bostads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områden.
Då behövs samlade insatser som sker på ett planlagt sätt och i samverkan med
dem som berörs av åtgärderna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6, Kapaciteten inom byggsektorn bör utnyttjas
bättre. De byggnadsar­betare och den produktionskapacitet inom byggbranschen
som frigörs genom det minskade nybyggandet skall utnyttjas för att uppnå
bostadsför­bättringsprogrammets mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsförbättringsprogrammet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av dessa mål för den sociala
bostadspolitiken inför resten av 1980-talet och början av 1990-talet föreslås
elt program för underhålls-, reparations- och ombyggnadsinsatser under de
kommande tio åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Programmet innebär att 275000 lägenheter i
flerbosladshus och 150000 småhus skall byggas om under perioden 1984-1993,
Flertalet av lägenhe­terna i de flerbosladshus som byggs om har redan från
början moderna bekvämligheter. En stor del av ombyggnaderna kommer därför inte
att bli sä genomgripande som ombyggnader hittills vanligen har varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också underhållet i bostadshusen behöver öka.
Programmet innebär att de sammanlagda kostnaderna för underhåll av
flerbosladshusens gemen­sammadelar och utrymmen ökar från 2 500 milj, kr. år
1981 till4100milj,kr, år 1986, Därtill kommer ökade insatser för reparation av
byggskador, grundförstärkningsätgärder m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Insatser i den omfattning som föreslås innebär att
bostadsbeståndets kvaliteter i fråga om bl, a, energiegenskaper och
tillgänglighet kan förbätt­ras i ökad takt. Antalet hissinstallationer i
samband med ombyggnad beräknas minst kunna fördubblas. Samtidigt kan fler
sysselsättas i bygg­nadsarbete och inom byggnadsmaterialindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medel
för att genomföra programmet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
Den kommunala bostadsförsörjningsplaneringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett program av den föreslagna omfattningen kräver
en anpassning av kommunernas planering av bosladsförsörjningsålgärder. Dagens
plane­ringsinstrument är utformade för en situation med slor nybyggnadsvolym.
Planeringen måste nu ställas om så att betydligt större uppmärksamhet ägnas åt
hur bostadsbeståndet som helhet bör utvecklas och utnyttjas. Planeringen för
beståndets förnyelse måste ges en framskjuten plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nu föreslås en ny ordning för kommunernas bostadsförsörjningsplane­ring.
Den innebär att kommunerna ges störte frihet att utforma och genom­föra
planeringen efter de egna förutsättningarna. Härigenom får kommu­nerna bl. a,
ökat utrymme för atl åstadkomma den samordning mellan olika slags planering som
krävs i förnyelsearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen bör emellertid ges befogenhet alt
föreskriva att vissa frågor i bostadsförsöijningsplaneringen skaU redovisas
särskilt. Denna befogenhet skall utnyttjas för att tillförsäkra statsmakterna
det underlag som är nöd­vändigt för att följa hur bostadsförbättringsprogrammet
genomförs. Kom­munerna förutsätts under år 1984 redovisa uppgifter som belyser
förnyelse­behoven i bostadsbeståndet och därefter - under år 1985 - redovisa
sina program för planerade förnyelseålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
Underhålls- och ombyggnadsfinansiering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Finansieringsfrågorna är centrala i
bosladskommitténs arbete. De för­slag som nu läggs fram tar därför sikte i
första hand på en treårsperiod, till dess att bosladskommitténs arbete kan
resultera i mera långsiktiga lösning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt uppnå en tillfredsställande
underhållsstandard föreslås att dagens tillfälliga underhållslån ersätts med en
ny lyp av underhållslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underhållslån skall kunna lämnas för det gemensamma
underhållet i hyres- och bosladsrättsfastigheter. Upplåningen skall ske pä den
opriori-lerade kapitalmarknaden. För atl kapitalkostnaderna efter skatt skall
bli desamma oberoende av upplåtelseform och fastighetsägarekategori före­slås
all räntebidrag skall utgå till allmännyttiga bostadsföretag och bo­stadsrättsföreningar
med en andel som svarar mot den genomsnittliga avdragsrälten för en
småhusägare, dvs, efter skattereformen 50%, Genom en sådan konstruktion
garanteras ekonomisk rättvisa mellan å ena sidan den allmännyttiga hyresrätten
och bostadsrätten och å andra sidan småhus med äganderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För privatägda hyreshus är bilden mer komplicerad.
För denna kategori fastigheter föreslås därför en ordning som innebär all
konventionellt be­skattade ägare av hyresfastigheter ges valfrihet. De kan
välja att gå in i ett system med räntebidrag, som är något lägre än för
allmännyttiga bostads­företag och bostadsrättsföreningar, kombinerat enbart med
värdeminsk­ningsavdrag utan rätt till avdrag för reparationskostnader. De kan
annars som f n, utnyttja privat finansiering med bibehållen rätt till avdrag
för bl, a, reparationskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Räntebidragen skall utgå efter olika löptider som
bestäms med hänsyn till de konkreta åtgärdernas varaktighet. Två löplider anges
- 10 resp, 20 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samma villkor som för underhållslån skall i
fortsättningen gälla även för energilånen. För att undvika att detta leder till
en försämring av de ekono­miska villkoren för energisparandet föreslås alt
särskilda stimulanser i form av bidrag skall kunna lämnas, motsvarande de
tillfälliga stimulanser till vissa angivna hushållningsålgärder som utgår i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dagens lillfälliga reparationslån ersätts med lån
som har samma villkor som underhållslånen. Detta innebären förbättring i
förhållande till dagens situation, eftersom de nya lånen blir subventionerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna för finansiering av ombyggnadsåtgärder i
övrigt är redan i dag förmånliga. De har också lett lill en ökning av
ombyggnadsverksamheten under senare år. Lånevillkoren föreslås i huvudsak
oförändrade för dessa lån. Tillämpningsområdet föreslås vidgat. Bl, a. föreslås
att lån skall kunna lämnas till grundförslärkningsålgärder ulan samband med
andra ombygg­nadsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även framdeles kommer det att finnas behov av lån
för åigärder som inte kan förräntas inom normala hyreskalkyler. Exempel på
sådana ex­traordinära åtgärder är vissa energihushållningsåtgärder, ombyggnad
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och åtgärder mot radon. För sådana
åtgärder, som inte kan förränlas på vanligt sätt, föreslås ett system med
ränte- och amorteringsfria tilläggslån. Inom ramen för delta system ges också
ökade möjligheter att finansiera grundförslärkningsålgärder i kultur­historiskt
intressanta miljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förslag som nu presenteras innebär att det
nuvarande stora antalet lån med olika villkor till olika ändamål reduceras
kraftigt. Endast tre lånemodeller återstår, nämligen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ombyggnadslån med garanterad
ränta som trappas upp årligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10- resp. 20-åriga lån till
underhåll m, m, med fast räntesubvention till vissa kategorier av
fastighetsägare, svarande mot 50% av marknadsrän­tan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ränte-och amorteringsfria
tilläggslån,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
Tillgänglighetsskapande åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som en försöksverksamhet under tre år föreslås ett
statligt bidrag inom en kostnadsram på 100milj,kr./år lill installationer av
hissar m, m. Försla­gen innebär att staten och kommunerna delar kostnaderna för
bidragen och att bidragen administreras av kommunerna. Bidrag skall kunna
lämnas med högst 50% av den beräknade kostnaden. Staten skall svara för 30% och
kommunen för 20% av kostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
Nya ombyggnadsnormer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna bör ges ökade möjligheter att anpassa
ombyggnadskraven till den planering som de bedriver för förnyelsen av
stadsdelar och bostads­områden. Samtidigt bör möjlighelerna lill en varsam
ombyggnad ökas. Vissa ändringar föreslås därför i byggnadsstadgans
ombyggnadsbestäm­melser. Planverket har fått i uppdrag att utarbeia en särskild
ombyggnads­norm,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
Övriga åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för att miljonprogrammet kunde
genomföras var en teknisk och administrativ utveckling inom byggbranschen som
kom till stånd genom både utvecklingsarbete och forskning, Molsvarande insatser
behövs som stöd för bostadsförbättringsprogrammet. Det gäller bl, a, in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;satser
för information, grundutbildning och vidareutbildning saml för upp­handling av
ny teknik, t. ex, för ifistallatiön av hissar i äldre bostadshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnader
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Preliminära beräkningar tyder på att
bostadsförbältringsprogrammet in­nebär en investeringsökning på 3,7 miljarder
kr, år 1986 i jämförelse med de sista åren under 1970-talet. Detta leder till
kostnader som belastar statsbudgeten. Del förutsätts att dessa finansieras
fullt ut genom en be­gränsning av annal slöd inom bostadssektorn. Genom den
valda tekniken med underhållslån blir kostnaderna jämförelsevis begränsade i
förhållande till den investerings- och underhållsvolym som beräknas komma till
stånd. De uppskattningar som gjorts tyder på att programmet kommer att skapa
15-20000 fler jobb inom byggnadsverksamheten och byggnadsmalerialin-duslrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:134.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2357&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsförslaget och specialmotiveringen i prome­morian
(Ds Bo 1983:2) Bättre bostäder - ett 10-årigt förnyelse- och underhållsprogram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändring i byggnadsstadgan samt specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om byggnadssladgan
(1959:612)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels alt 48 a § skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels alt rubriken närmast före 38 5 skall utgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels alt 49 och 75 §§ samt rubriken
närmast före 49 § skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att närmast före 42 § skall
införas ny rubrik. Uppförande av nya byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48 a §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan ändring av en bygg­nad,
som enligt 75 § b)-j) är att hänföra till nybyggnad, skall 38 § första stycket,
40 och 42-48 §§ till-lämpas endast beträffande de delar av byggnaden som berörs
av änd­ringen. Bestämmelserna i 40 och 42—48 §§ skall dock tillämpas en­dast i
den omfattning som erford­ras för att dessa delar av byggna­den skall uppfylla
skäliga anspråk på säkerhet, handikappanpass­ning, god energihushållning, trev­nad,
god hygien och godtagbar av­fallshantering.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I byggnadens övriga delar skall
sådana brister som avser håll­fasthet, brandsäkerhet eller sanitä­raförhållanden
undanröjas, om de innebär så avsevärda olägenheter att de inte skäligen kan
godtas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till nybyggnad ej hänföriig ändring      Ombyggnad och
andra ändringar av byggnad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnad skall bestämmel­serna
i 42-48§§ tillämpas för till­byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadgan omtryckt 1981:873,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:108.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sådan ändring av byggnad, som
ej är att hänföra till nybygg­nad, skola bestämmelserna i 38-48 §§ äga
motsvarande till-lämpning i fråga om de delar av byggnaden, som beröras av änd­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden äger med­giva undantag, där sådani
påkallas av omständigheterna och icke med­för brandfara eller ölägenheter i
sanitärt avseende eller eljest.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid ombyggnad skall de i 42-48§§ angivna egenskaperna
tillföras byggnaden i en sådan om­fattning och på ett sådani säll all den kan
ges långsikligl godtagbara egenskaper. Till ombyggnad hän­förs åtgärder som
bedöms avsevärt förlänga brukstiden eller som syfiar till en väsenlligi ändrad
använd­ning av byggnaden eller en del av den. Vilka åtgärder som skall vid­tas
vid ombyggnaden skall prövas efler vad som är lämpligl från all­män synpunkl
och med hänsyn till byggnadens förutsättningar. Där­vid får beakias
egenskaperna hos de byggnader inom området som används för samma ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnad och ombyggnad skall
sådana brisier i byggnaden som avser hållfasthet, brandsäker­het, sanitära
förhållanden eller skydd mot olycksfall alltid undan­röjas, om de innebär så
avsevärda olägenheter att de inte skäligen kan godtas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid annan ändring än som avses i
första och andra styckena skall bestämmelserna i 42-48 §§ tilläm­pas i skälig
omfattning och endast i fråga om den avsedda ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar skall genomföras på ett
varsamt sätt så alt byggnadens särdrag beaktas och dess lekniska,
kulturhistoriska och miljömässiga värden tas till vara.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till nybyggnad hänförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75 f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sådan nybyggnad för vilken
förbud följer av eller kan beslulas enligt byggnadslagén (1947:385) hänförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppförande av
en helt ny byggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;////- eller
påbyggnad av en be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b)   tillbyggnad av  en   befintlig
fintlig byggnad,                                   byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1979,902,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;c)                                      ombyggnad
eller någon änd-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;c) ombyggnad,&lt;br&gt;
ring av en byggnads yttre eller inre&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utförande
som är så genomgripan­de atl ändringen kan anses jämför­lig med ombyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;d)    inredande av en byggnad helt eller delvis
lill väsentligen annat ända­&lt;br&gt;
mål än det vartill byggnaden fömt har varit använd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;e)    sådan förändring av en byggnad, som medför
all byggnaden kommer&lt;br&gt;
att strida mot fastställd generalplan, sladsplan, byggnadsplan eller utom­&lt;br&gt;
plansbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;O någon annan förändring av en byggnad som i
befintligt skick strider mot en sådan plan eller sådana bestämmelser, om det
inte är fråga om en bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller om ett
uthus som hör till en sådan byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nybyggnad skall emellertid inte anses
anordnande av godtagbar avfallshantering, av tillfredsställande
energihushållning, eller av värmeled­ningar eller vatlenklosetter eller andra
hygieniska förbättringar i en befint­lig byggnad, som måsle anlas komma att stå
kvar under längre tid även om sådana anordningar inte skulle medges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nybyggnad skall inte heller anses sådana
åtgärder som enligt 54 § 2 mom, första stycket 3-6 får utföras utan
byggnadslov, 1 fråga om sådana åtgärder skall bestämmelserna i 38 §, 39 §
första stycket första punkten och 40—48 §§ tillämpas i skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1984,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering
till förslaget tiill ändring i byggnadsstadgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nu gällande bestämmelser om kraven vid ombyggnad
eller annan änd-ringav byggnader finns bl, a. i48aoch49§§ byggnadsstadgan.
Enligt 48a§ första stycket gäller i princip krav på nybyggnadsstandard om
ombygg­nadsåtgärden enligt 75 § byggnads:»tadgan är alt anse som nybyggnad.
Kraven kan emellertid ställas endast i fråga om de delar av byggnaden som
berörs av åtgärden och endast i den omfattning som behövs för att dessa delar
skall uppfylla skäliga anspråk pä säkerhet, handikappanpassning, god
energihushållning, trevnad, god hygien och godtagbar avfallshante­ring, I
byggnadens övriga delar skall enligt 48 a § andra stycket sådana brister
undanröjas som avser hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära för­hållanden
och som innebär så avsevärda olägenheter att de inte skäligen kan godtas. Om en
ändringsålgärd inte är alt anse som nybyggnad gäller enligt 49 § första siycket
atl beslämmelserna om nybyggnad skall äga motsvarande tillämpning i fråga om de
delar av byggnaden som berörs av ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har redovisats i kapitel 5 föreslog
PBL-utredningen (SOU 1979:65-66) atl nu gällande ombyggnadsbeslämmelser i
princip skulle föras över lill PBL, medan stadsförnyelsekommittén i sitt
betänkande (SOU 1981:99) föreslog bl. a. att kravnivån vid ombyggnad skall
bestäm­mas genom en indelning som är relaterad bl. a, till kostnaden för
åtgärder­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad vi har utvecklat i kapitel 5 bör de krav
som skall ställas i samband med ändring av en byggnad bestämmas på ett delvis
annat sätl än vad som gäller i dag och vad som utredningarna har föreslagil.
Kraven bör enligt vår mening utgå från och bestämmas med hänsyn mer till de
långsik­liga effekter som de avsedda ändringsarbetena får för byggnaden än lill
arbetenas omfattning eller kostnad. De krav som riktas mot den enskilda
byggnaden bör vidare kunna avvägas också efter vad som är lämpligt med hänsyn
till byggnadens förutsättningar och de förhållanden som råder inom det område
där byggnaden är belägen. Våra förslag innebär således att ändringar av
byggnader, vid tillämpningen av bestämmelserna om byggan­de i 5 kap.
byggnadsstadgan, skall prövas efter andra gmnder än de som gäller vid
nybyggnader. Till ändring av byggnad bör hänföras både tillbygg­nad och
ombyggnad. 48 a § byggnadsstadgan, som gäller sådana ändringar som är att
hänföra till nybyggnader, bör därmed upphävas. De särskilda bestämmelser som
rör ändring av byggnader bör sammanföras till 49 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de andra avseenden där ombyggnad i dag jämställs
med nybyggnad finns det emellertid enligt vår mening inga skäl atl nu ändra de
regler som gäller för ombyggnad eller annan ändring. Vi tänker i första hand på
räckvidden av sådana nybyggnadsförbud som meddelas med slöd av bygg­nadslagen
(1947: 385). Vi föreslår därför alt 75 § byggnadsstadgan ändras, så att
sambandet mellan denna paragraf och bestämmelserna i 5 kap, om byggnaders
egenskaper löses upp. Bestämmelserna om i vilka fall bygg­nadslov skall sökas
bör däremot inte ändras i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förändringar som vi föreslår i fråga om 49 § byggnadsstadgan medför att man
klarare än i dag måste kunna skilja mellan de beslämmelser som skall gälla vid
allt byggande och de beslämmelser som skall gälla enbart när nya byggnader
uppförs eller vid ändring av byggnader. Vissa ändringar i fråga om rubrikerna i
5 kap, behöver därför göras. Rubriken Nybyggnad före 38 § bör sålunda las bort.
De paragrafer som följer närmast efter denna rubrik kommer därmed att falla
under rubriken Inledande bestämmelser och gälla vid allt byggande. Vidare bör
närmast före 42 § införas en ny rubrik. Uppförande av nya byggänder. Slutligen
bör rubriken närmast före den föreslagna 49 § ändras lill Ombyggnad och andra
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49
§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillbyggnad skall bestämmelserna i 42-48 §§ tillämpas för tillbyggna­den. Vid
ombyggnad skall de i 42-48 §§ angivna egenskaperna tillföras bygg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nåden
i en sådan omfattning och på ett sådant sätt att den kan ges långsik­tigt
godtagbara egenskaper. Till ombyggnad hänförs åigärder som bedöms avsevärt
förlänga bruksliden eller som syftar till en väsentligt ändrad användning av
byggnaden eller en del av den. Vilka åtgärder som skall vidtas vid ombyggnaden
skall prövas efter vad som är lämpligl från allmän synpunkt och med hänsyn till
bygg',nadens förutsältningar. Därvid får beak­tas egenskaperna hos de byggnader
inom området som används för samma ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnad och ombyggnad skall sådana brister
i byggnaden som avser hållfasthet, brandsäkerhet, sanitära förhållanden eller
skydd mot olycksfall alltid undanröjas, om de innebär så avsevärda ölägenheter
att de inte skäligen kan godlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid annan ändring än som avses i första och andra
styckena skall bestämmelserna i 42-48 §§ tillämpas i skälig omfattning och
endast i fråga om den avsedda ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andringar skall genomföras på ett varsamt sätt så
att byggnadens sär­drag beaktas och dess tekniska, kulturhistoriska och
miljömässiga värden las till vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen regleras de krav som skall ställas vid
ändring av byggnader. Paragrafen ersätter de nuvarande 48a och 49§§, Den är
tillämplig på alla typer av byggnader och inte enbart vid ändring av
bostadshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen preciserar i vilken omfattning som de
egenskaper som anges i 42-48§§ skall tillföras även de byggnader som ändras. Av
de föreslagna ändringarna av mbrikerna närmast före 38 och 42 §§ följer att
bestämmel­serna i 38-41 §§ i fortsättningen skall tillämpas vid allt byggande
och således också vid ombyggnad eller annan ändring. Till skillnad från i dag
behöver dessa paragrafer därför inte nämnas särskilt i 49 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket behandlar tillbyggnader. Begreppet
tillbyggnad täcker både en tillbyggnad som ger byggnaden större planyia och en
påbyggnad som ökar byggnadsvolymen. För själva tillbyggnaden skall samma krav
gälla som när en ny byggnad uppförs. Därav följer att vissa krav på
tillbyggnaden kan få till följd att ändringar måste göras ocksä i den befint­liga
byggnaden. En tillbyggnad skaJl t, ex. vara tillgänglig enligt 42 a § och ha
erforderliga ulrymningsvägar enligt 44 § 6 mom. Detta kan innebära, om t, ex,
en byggnad byggs pä med en våning som innehåller bostäder eller arbetslokaler,
alt byggnaden måste förses med hiss och att brandskyddsåt­gärder måste vidtas i
ett befintligt trapphus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket anges vilka krav som skall ställas
vid ombyggnad. Till ombyggnad hänförs sådana andningar som bedöms avsevärl
förlänga brukstiden för byggnaden eller en del av den. Till ombyggnad hänförs
också ändringar som syfiar lill att ge byggnaden eller en del av den en
väsentligl ändrad användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med en byggnads brukslid menas här den tid som en
byggnad normalt förväntas kunna nyttjas för sill ändamål utan andra ingrepp än
sådant vanligt underhåll som utförs med återkommande mellanrum under denna tid.
Den kan oftast antas svara mol den normala avskrivningstiden för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ursprungsinvesteringen.
För vissa typer av byggnader kan utvecklingen ha lett till att den återstående
bruksliden har förkortats genom att andra krav numera ställs av den verksamhet
för vilken byggnaden är avsedd. Att ändringen skall leda till en avsevärt
förlängd brukstid innebär att byggna­den, eller den del av byggnaden som
arbetena avser, därefter kan bedömas komma att användas för sitt ändamål utan
ytteriigare ändringar under en avsevärt längre lid än som annars vore sannolik.
Bedömningen skall såle­des göras i ett tekniskt-ekonomiskt perspektiv och avse
de förhållanden som kan förutses vid ombyggnadstillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av det som nu har sagts följer att lill ombyggnad
inte skall hänföras sådana vanligen inte byggnadslovspliktiga arbeten som måste
vidtas för underhållet av en byggnad under upprepade tillfällen under dess
brukslid. Sådana arbeten, som inte kräver byggnadslov, skall givetvis inte
kunna utlösa krav på andra åtgärder i byggnaden. Utöver fastighetsägarens gene­rella
skyldighet atl följa gällande bestämmelser kommer liksom i dag inte heller
villkor alt kunna slällas för hur sådana arbeten skall ulföras. Exem­pel på
sådana underhållsarbeten som här avses är ommålning, omläggning av tak och byte
av golvbeläggning. Vi föreslår således inte någon utvidg­ning av
byggnadslovsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbeten som inte innebär särskilt stora ingrepp i
byggnaden kan emeller­tid medföra att byggnaden eller en del av den får en
avsevärt förlängd brukstid i den mening som avses i det föregående. Detta kan
inträffa även om arbetena inte innebär att standarden höjs för dem som brukar
byggna­den, utan endast att funktioner som redan finns i byggnaden förnyas. En
renovering av kök eller badrum, kombinerad med ett byte av rörslammar och
elledningar, kan l.ex, leda till att byggnaden kan fortsätta att brukas utan
ytlerligare ändringar långt utöver den brukstid som annars kunde förväntas. Om
arbetena kräver byggnadslov kan det i dessa fall bli aktuellt att ställa krav
på att standardhöjande åtgärder vidtas i samband med den planerade
moderniseringen. Vi vill här erinra om att våra förslag i kapitel 6 innebär alt
sådana åtgärder även i lånehänseende skall klassas som om­byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även en ändring som syftar till atl ge byggnaden
eller en del av denna en väsentligt ändrad användning skall som nyss nämnts
leda lill att ändringen hänförs till ombyggnad. Det bör betonas att ändringen i
detta fall inte samtidigt behöver medföra alt brukstiden förlängs. Redan den
omständig­heten alt byggnaden avses alt ändras på elt sätt som tillåter att den
utnyttjas för en väsentligt annan verksamhet gör det enligt vår mening väl
motiverat att ställa kravet att verksamheten skall kunna bedrivas under sådana
villkor som numera anses önskvärda, exempelvis i fråga om arbets­miljö och
tillgänglighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ombyggnadsbestämmelserna syftar till att
säkerställa att ombyggnader utförs pä ett sådant sätt att byggnaderna kan ges
långsiktigt godtagbara egenskaper. En ombyggnad kan därvid få genomföras i
etapper. Det mini-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mikrav
som ställs på de arbeten som fastigheisägaren vill utföra är att arbetena inte
i praktiken hindrar att byggnaden vid en senare och mer genomgripande ombyggnad
tillförs långsiktigt godtagbara egenskaper. En förutsättning för att en
etappindelning skall godtas bör emellertid vara att de närmast aktuella
arbetena verkligen utgör ett första steg i en längre gående ombyggnad och inte
måste göras om vid den fortsatta ombyggna­den, 1 annat fal) äventyras
samhällets strävan att de byggnader som be­varas skall kunna tillföras
långsiktigt godtagbara egenskaper inom en rim­lig lid. En andra förutsättning
för alt en etappindelning skall godtas bör därför vara just atl del kan anses
sannolikt alt de kompletterande arbeten som är nödvändiga för att byggnaden i
sin helhet skall få långsiktigt godtagbara egenskaper kommer alt utföras inom
en rimlig tid.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som bör anses vara en rimlig tid kan inte anges
som ett visst antal år. Det måste i stället prövas i varje särskilt fall med
hänsyn till byggna­dens brister i förhållande till vad som vid
prövningstilJfället frän allmän synpunkl kan anses vara långsiktigt godtagbara
egenskaper. Som vi åter­kommer till i det följande kan detta också komma att
bero av egenskaperna hos de övriga byggnader som finns i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vilka egenskaper som byggnaden skall tillföras och
vilka åtgärder som därför måste vidlas vid ombyggnaden skall prövas efler vad
som är lämp­ligt från allmän synpunkl. Det innebär att byggnadsnämnden kan
kräva atl andra arbeten än de som fastighetsägaren har planerat skall utföras
samti­digt med ombyggnaden. Detta krav skall kunna ställas även om de planera­de
arbetena kan genomföras på ell sådant sätt atl de inte försvårar en senare
ombyggnad till långsiktigt godtagbara egenskaper. Del bör t, ex, vara möjligt
atl ställa sådana tilläggskrav, om en senare ombyggnad kan bedömas komma att
ligga oacceptabelt långt bort i liden. Sådana krav kan komma att riktas mot
byggnader som har brister i fråga om tillgängligheten men som i övrigt har så
goda kvaliteter att de - sedan den avsedda ändringen har utförts - kan
förväntas fungera för sitt ändamål under mycket lång tid utan ytlerligare
ändring. Av det skäl som vi har angett i det föregående bör samma bedömning
göras vid sådana ändringar som genom­förs i avsikt att ge byggnaden en
väsentligl ändrad användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De krav som slälls vid en ombyggnad skall prövas
med hänsyn också till byggnadens förutsättningar. Därmed avses i första hand
olika tekniska hinder som gör det omöjligt eller från ekonomiska utgångspunkter
orimligt att tillgodose krav som annars vore önskvärda från allmän synpunkt. Till
exempel kan del från allmän synpunkl vara önskvärt all byggnaden förses med en
hiss som har tillräckliga mått för att kunna utnyttjas av rullstols­bundna
personer. Tekniska hinder kan motivera atl man i stället bör acceptera en
mindre hiss. Som vi tidigare har framhållit i den allmänna motiveringen i
kapitel 5 bör det dock krävas stöd genom översiktliga kommunala
ställningstaganden för alt kravet på tillgänglighet vid ombygg­nad skall kunna
efterges helt. Vi vill också betona att de ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;faktorer
som skall beaktas vid bedömningen är sådana som följer av byggnadens placering
och utformning eller tekniska förutsättningar i öv­rigt. En dålig förtäntning
som följer av alt fastigheten har förvärvats till ett för högt pris skall
däremot inte beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid prövningen av vilka krav som skall ställas vid
ombyggnaden får vidare beaktas egenskaperna hos de byggnader inom området som
an­vänds för samma ändamål. Vi hänvisar i denna del till vad vi har anfört
tidigare i den allmänna motiveringen i avsnitt 5.4,3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket skall vidare de egenskaper som
enligt beslämmel­serna i 42-48§§ skall finnas hos nya byggnader tillföras
byggnaden i en sådan omfattning och på ett sådant sätt atl byggnaden kan ges
långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som utgör långsiktigt godtagbara egenskaper är
inte utan vidare den standard och de egenskaper i övrigt som krävs vid
nybyggnad. De resurser som kan avdelas för förbättringar inom den befintliga
bebyggelsen måste sättas in på att undanröja sådana brister eller
missförhållanden som inte kan accepteras, om byggnaden skall användas under en
längre tid. De långsiktigt godiagbara egenskaper som man bör sträva efter att
nå genom ombyggnad måste tillåtas alt ligga olika långl från de krav på
egenskaper som ställs vid nybyggnad. Vilka krav som skall ställas vid ombyggnad
måsle avvägas efter om kraven är motiverade av hänsyn till hälsa och säkerhet
eller om de i huvusak syftar lill atl främja en god funktion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I vissa hänseenden finns således knappast skäl atl
formulera kraven vid ombyggnad på ell sätt som avviker från kraven på nya
byggnader. Härmed avser vi sådana lekniska krav som är nödvändiga för att
garantera säkerhet och hälsa för dem som vistas i eller kring byggnaderna.
Exempel på detta är kraven på skydd mot uppkomst och spridning av brand, kraven
på skyddsanordningar på tak samt kraven på bärighet och stabilitet i de
konstruktioner som ändras genom ombyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom den äldre bebyggelsen finns stora brister i
fråga om tillgänglighet. Vid ombyggnad måsle kraven på tillgänglighet enligt
vår mening uppfyllas på sådani sätl att människor tillförsäkras möjlighet att
bo kvar inom sitt bostadsområde eller sin stadsdel även om de genom olycka,
sjukdom eller ålder drabbas av ett tillfälligt eller varaktigt handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En bostad skall för alt uppfylla kravet på
långsiktigt godtagbara egenska­per vara tillgänglig för och kunna nyttjas av
personer med nedsatt rörelse-eller orienteringsförmåga. Vid nybyggnad gäller i
dag alt flerbosladshus med mer än två våningar skall förses med hiss eller
motsvarande lyfianord­ning, Samma grundkrav bör enligt vad vi har utvecklat i
kapitel 5 gälla vid ombyggnad. Kommunen avses emellertid enligt vad som framgår
av den allmänna motiveringen kunna medge att en ombyggnad får ske utan att hiss
installeras. Detta fömtsätter att kommunen i en områdesplan eller genom andra
av kommunfullmäktige antagna riktlinjer har gjort en samlad bedöm­ning av hur
kraven på tillgänglighet bör tillgodoses inom området. Om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2379&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnaden
skall dock även i detta fall genomföras på ett sådant sätt att den inte hindrar
atl en hiss senare anordnas i byggnaden. En ombyggnad ulan samtidig
installation av hiss bör vidare bara om det finns mycket speciella skäl komma i
fråga vid ombyggnad av flerbosladshus med fyra eller fler våningar. Motsvarande
synsätt bör gälla även vid ombyggnad av arbetslo­kaler. Människor måste kunna
fortsätta att fungera i arbetslivet även om de tillfälligt eller varaktigt
föriorar sin normala rörelse- eller orienterings­förmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att en byggnad skall få långsiktigt godtagbara
egenskaper bör vidare kraven på energihushållning tillgodoses. Några generella regler
för kravni­vån eller omfattningen av de krav som bör ställas vid en ombyggnad
kan inte ges. Som regel erfordras en besiktning av varje byggnad eller typ av
byggnad för att man skall kunna avgöra vilka åtgärder som är lämpliga. Kommunen
kan för att underlätta bedömningen upprätta planer eller rikt­linjer för
energihushållningen inom sådana avgränsade områden där för­nyelseåtgärder sker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om de övriga krav som gäller för nya
byggnader bör tillämpningen vid ombyggnad vara mer flexibel. Genom tillämpningsbestämmelser
till byggnadsstadgan bör anges vissa riktlinjer för vilka egenskaper och funk­tioner
som skall eftersträvas. Byggnadsnämnden får sedan i det enskilda fallet göra de
modifieringar som är nödvändiga av hänsyn till de ekonomis­ka och tekniska
förutsättningarna för ombyggnaden. Kraven vid ombygg­nad bör i dessa delar i
första hand utgå frän byggnadens fömtsättningar och slällas så att byggnaden
kan fungera på ett tillfredsställande sätt. ulan alt stora ingrepp behöver
göras i byggnaden. Vissa absoluta minimikrav kan dock behöva läggas fast genom
föreskrifter. Exempel på sådana är vissa krav på arbetsmiljö och på utrymmen i
bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket, som motsvarar 48 a § andra stycket,
innebär att vissa krav vid till- eller ombyggnad kan ställas även på sådana
delar av byggna­den som inte påverkas av ändringsarbetena. Kraven innebär att
brister som avser hållfasthet, brandsäkerhet, sanitära förhållanden eller skydd
mot olycksfall och som innebär så avsevärda ölägenheter alt de inte kan godlas
skall undanröjas, 1 förhållande till gällande bestämmelser innebär detta en
viss utvidgning, F, n, krävs inte att brister i skyddet mot olycksfall skall
undanröjas. Enligt vår mening är det dock rimligt alt kräva att även brister i
detta avseende alltid skall avhjälpas. Det synes också överens­stämma med vad
som brukar tillämpas i dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fiärde stycket regleras vilka krav som bör
ställas vid annan ändring än lillbyggnad och ombyggnad. Bestämmelserna i 42-48
§§ skall därvid till-lämpas på ett sådani sätt att krav endast ställs på
utförandet av det som tillförs byggnaden genom ändringen och på funktionen hos
de konstruk­tioner m. m, som påverkas av ändringen. Vid tillämpningen skal! en
skä­lighetsbedömning kunna göras, baserad på t, ex, ingreppets art eller bygg­nadens
beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I femte styckel införs krav pä varsamhet vid
ändringar. Ändringar bör alltid ske på ett sådant sätt att byggriådens
kvaliteter tas till vara. De värden som skall bevaras är inte enbart de
kulturhistoriska utan också speciella boendekvaliieter, t,ex, äldre
planlösningar som ofta har andra värden i fråga om rumssamband och rumsvolymer
än den nyare bebyggel­sen. Varsamhetskravet innebär att exempelvis flyttning av
väggar och våtenheter skall ske endast om det är absolut nödvändigt för att nå
godtag­bara planlösningar. Även inredningsdetaljer som kakelugnar, skåpsnicke­rier,
dörrar och paneler skall behandlas med varsamhet. Vi vill emellertid framhålla
att varsamhetskravet inte får tas till intäkt för att generellt tillämpa en
lägre standard. Varje ändring av en byggnad, oberoende av storleken på
ålgärden, kan göras på elt varsamt eller ovarsamt sätl. Var­samhet är en metod
som skall användas vid genomförandet av ombygg­nader och andra ändringar.
Metoden förutsätter att man skaffar sig kun­skaper om de värden som byggnaden
har och att man lar till vara dessa värden så långl det är möjligt med hänsyn
lill kraven i första - fjärde styckena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;75 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sådan nybyggnad för vilken förbud följer av
eller kan beslutas enligt byggnadslagen (1947:385) hänförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppförande av en helt ny
byggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillbyggnad av en befintlig
byggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ombyggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;d) inredande av en byggnad helt eller delvis till
väsentligen annat ända­&lt;br&gt;
mål än det vartill byggnaden förut har varil använd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;e) sådan förändring av en byggnad, som medför alt
byggnaden kommer&lt;br&gt;
att strida mol fastställd generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utom­&lt;br&gt;
plansbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;O någon annan förändring av en byggnad som i befintligt
skick strider mot en sådan plan eller sådana bestämmelser, om det inte är fråga
om en bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller om ett uthus som hör
till en sådan byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nybyggnad skall emellertid inte anses
anordnande av godtagbar avfallshantering, av tillfredsslällande
energihushållning, eller av värmeled­ningar eller vatlenklosetter eller andra
hygienska förbättringar i en befint­lig byggnad, som måste antas komma att slå
kvar under längre tid även om sådana anordningar inte skulle medges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nybyggnad skall inte heller anses sådana
åigärder som enligt 54 § 2 mom, första stycket 3—6 får utföras utan
byggnadslov, 1 fråga om sådana åtgärder skall bestämmelserna i 38§, 39§ första
stycket första punkten och 40-48 §§ lillämpas i skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har redovisats i inledningen av detta avsnitt
innebär den ändring som vi föreslår av 75 § att paragrafen efter ändringen
kommer att reglera vilka byggnadsåtgärder som skall kunna hindras inom områden
med för­bud mot nybyggnad och all dessa åtgärder inte för ulföras utan byggnads­lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2383&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår vidare atl punkterna b) och c) i första
stycket ändras. Med den föreslagna ändringen av punkt b) avses ingen ändring i
sak. Begreppet tillbyggnad avses liksom i den föreslagna 49 § omfatta såväl
tillbyggnad som påbyggnad av en befintlig byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vi föreslår att under punkten c) anges endast
ombyggnad. Med ombygg­nad avses sådana åtgärder som i den föreslagna lydelsen
av 49 § hänförs till ombyggnad, Enligl vår mening är det motiverat alt
kommunerna har möj­lighet att hindra sädana åtgärder inom områden där förbud
mot nybyggnad gäller, när ombyggnaden innebär att byggnaden kommer att stå kvar
och kunna nyttjas för sitt ändamål under en avsevärt förlängd tid eller när
åtgärden syftar til! att ge byggnaden eller del av den ett väsentligt ändrat
användningssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:157.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det till lagrådet den 20 oktober 1983 remitterade försla­get
till plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till Plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FÖRSTA
AVDELNINGEN 1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag innehåller
beslämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna
syftar till att på demokratins och solidaritetens grund samt med beaktande av
den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och
goda sociala levnads­förhållanden för människorna i dagens samhälle och för
kommande gene­rationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I alla kommuner skall
bedrivas en översikllig fysisk planering. Den skall komma till uttryck i en
översiktsplan, som anger gmnddragen av användningen av mark- och vattenområden
i hela kommunen samt rikt­linjer för bebyggelseutvecklingen. För all säkerställa
atl syftet med över­siktsplanen eller att riksintressen tillgodoses kan
områdesbestämmelser antas för ett visst område av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den närmare regleringen av markens användning och
bebyggelsen inom delar av kommunen sker genom delaljplaner. För atl underlätta
genomfö­randet av detaljplaner kan fastighetsplaner antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För samordning av flera kommuners planläggning kan
en regionplan upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det ankommer på kommunen att anta översiktsplan,
områdesbestäm­melser, detaljplaner och fastighetsplaner, I 12 kap. 8§ finns
beslämmelser om rätt för regeringen att i särskill fall anla detaljplan eller
områdesbe­stämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Till byggande och rivning av byggnader samt till schaklning, fyllning,&lt;br&gt;
trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov, riv­&lt;br&gt;
ningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ärenden om bygglov kan den ansökta åtgärden i ett
förhandslov förkla­ras lillåtlig på den avsedda platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid prövning av frågor enligl
denna lag skall - i den mån inte annat föreskrivs - både allmänna och enskilda
intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ För alt mark skall få
användas för bebyggelse och därmed samman­hängande anordningar eller för andra
anläggningar än byggnader skall den prövas vara från allmän synpunkt lämplig
för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I varje kommun skall det
finnas en byggnadsnämnd, som prövar frågor om bygglov, rivningslov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet inom&lt;br&gt;
länet. Tillsynen utövas i första hand vid samråd i anslutning lill kommuner­&lt;br&gt;
nas planläggning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 länsslyrelsens uppgifter ingår att tillhandahålla
kommunerna sådant planeringsunderlag som är tillgängligt för länsstyrelsen och
som kan bidra till en god uiformning av planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens planverk har den allmänna uppsikten över
plan- och byggnads­väsendet i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Definitioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Med sakägare avses i denna lag den vars räll berörs eller vars&lt;br&gt;
intressen i övrigt påverkas av ett ärende enligt lagen, om han antingen&lt;br&gt;
äger, innehar särskild rält till eller är bosatt på en fastighet som berörs av&lt;br&gt;
ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sakägare är även en organisation av hyresgäster som
har avtal om förhandlingsordning för en fastighet som berörs av ärendet eller,
om gäl­lande förhandlingsordning inte finns, en förening av hyresgäster som är
ansluten till en riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastig­heten
är belägen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Om en faslighel har upplåtits med lomträti, skall vad som i denna lag&lt;br&gt;
föreskrivs om fastighetsägaren och om fastigheten eller marken också&lt;br&gt;
tillämpas på tomträtlshavaren och lomlrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den som innehar egendom under ständig
besittningsrätt, med fideikom­missrätt eller på grund av testamentariskt
förordnande utan atl äganderät­ten tillkommer någon skall vid tillämpning av denna
lag anses som egendo­mens ägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndiganden
för regeringen m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär&lt;br&gt;
meddela föreskrifter till 3 kap,, om Föreskrifterna avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    skydd
för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.    utformningen av byggnader och andra
anläggningar eller anordningar&lt;br&gt;
samt tomter och allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får, utom i fråga om 3 kap, 7§, i enskilda fall medge undantag från
bestämmelserna i 3 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §
Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får&lt;br&gt;
regeringen föreskriva att vissa slag av material, konstruktioner eller anord­&lt;br&gt;
ningar får användas i byggnader eller andra anläggningar endast efler&lt;br&gt;
typgodkännande av den myndighet som regeringen beslämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som villkor för typgodkännande får bestämmas att
fortlöpande konlroll skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för typgodkännande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Regeringen får meddela föreskrifter med avvikelse från denna lag&lt;br&gt;
om riket är i krig eller krigsfara eller om del råder sådana utomordentliga&lt;br&gt;
förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har&lt;br&gt;
befunnit sig i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDRA AVDELNINGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;OM KRAV
VID PLANL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;GGNING OCH BYGGANDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikap.
Allmänna bestämmelser för planläggning och prövning av bygglov m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Planläggning skall främja en från allmän synpunkt lämplig samhälls­&lt;br&gt;
utveckling och skapa fömtsättningar för en från social synpunkt god bo­&lt;br&gt;
stads-, arbets-, trafik- och frilidsmiljö. Hänsyn skall tas till förhållandena
i&lt;br&gt;
angränsande kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket skall lillämpas även vid prövning av ansökningar om bygglov,
rivningslov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid planläggning och vid
prövning av ansökningar om bygglov, riv­ningslov och marklov skall även lagen
(0000:000) om hushållning med naturtesurser tillämpas. Härvid skall särskill
beaktas atl mark används för del ändamål, för vilket den är mest lämpad med
hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande markanvändningsbehov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Mark får användas för
bebyggelse endast om den är lämpad för detta ändamål från hälsosynpunkt samt
med hänsyn till de geotekniska förhål­landena och till möjligheterna atl dels
ordna trafik, service, vattenförsörj­ning och avlopp, dels förebygga vatten-
och luftföroreningar samt buller­störningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader och andra
anläggningar, som för sin funktion är beroende av energianvändning, skall
placeras på ett från energiförsörjnings- och energihushållningssynpunkt
lämpligl säll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Inom områden med samlad
bebyggelse skall bebyggelsemiljön ulfor­mas så att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    den ger betryggande säkerhet mot brand,
trafikolyckor och andra&lt;br&gt;
olyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det finns föruisättningar för
en god hushållning med energi och vatten, goda klimatförhållanden och goda
hygieniska förhållanden i området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det finns förutsätlningar för
en tillfredsställande trafikförsörjning och för en i övrigt god trafikmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det finns förutsättningar för
personer med nedsatt rörelse- eller orien­teringsförmåga att nyttja området,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.    behovet
av framtida förändringar och kompletteringar beaktas.&lt;br&gt;
Inom eller i nära anslutning till bebyggelseområdet skall det dessutom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finnas
lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjlig­heter att
anordna en med hänsyn till bebyggelsens omfattning och karaktär rimlig
samhällsservice och kommersiell service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3kap.
Krav på byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nya
byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Placering
och utformning m ,   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn
lill slads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvär­dena på
platsen. Byggnader skall ha en god yttre form och färgsättning, som är lämplig
för byggnaderna som sådana och ger en god helhetsverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda&lt;br&gt;
användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt&lt;br&gt;
orsakar fara eller betydande olägenheter för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för
omgivningen skall begränsas, 1 fråga om byggnader som placeras under markytan
skall dess­ulom i skälig omfattning beakias atl användningen av marken över
byggna­derna inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energihushållning
m,   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §  
Byggnader skall medge god hushållning med energi och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I byggnader som innehåller bostads- eller arbetsrum
skall uppvärm-ningssyslemet i skälig utsträckning utformas så att del utan
omfattande ändringar kan användas för skilda energislag som är lämpliga från
allmän synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggnader med högst två bostadslägenheter,
som i huvudsak skall värmas upp med elenergi eller naturgas, skall i skälig
omfattning ulformas så att ett byte till uppvärmning med annat energislag
underlättas. Sådana bostadsbyggnader får förses med uppvärmningssystem med
direkt­verkande elvärme endast om det finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bärförmåga,
stadga och hållfasthet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Byggnaders grundläggning, stomme och andra bärande delar skall ha&lt;br&gt;
betryggande bärförmåga och stadga. Övriga byggnadsdelar skall ha en med&lt;br&gt;
hänsyn till ändamålet tillfredsställande hållfasthet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hygieniska
förhållanden, brandskydd m,   m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader skall vara lämpliga
för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad, god hygien, en god arbetsmiljö
och elt tillfredsställande inom­husklimat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader skall ge elt
tillfredsställande skydd mol olycksfall, mol uppkomst och spridning av brand
och mot personskador vid brand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avfall från byggnader skall kunna tas om hand och
forslas bort pä ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillgänglighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Bostäder, arbetslokaler och sådana uirymmen i byggnader till vilka&lt;br&gt;
allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga för och kunna nyttjas av&lt;br&gt;
personer som har nedsatt rörelse- eller orienieringsförmåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggnader som har tre eller flera
våningsplan och som innehåller lägenheter som inte är lillgängliga från
markplanet samt andra byggnader med våningsplan som inte är tillgängliga från
markplanet skall ha hiss eller annan lyftanordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bosladsbyggnader som har mindre än tre våningsplan
och som innehål­ler lägenheter som inte är tillgängliga från markplanel skall
utformas på sådant sätt att hiss eller annan lyfianordning kan installeras utan
svårighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om bosladsbyggnader med högst två bostadslägenheter
får un­dantag medges från kravet på tillgänglighet till byggnaden, om det är
befogal med hänsyn till lerrängförhållandena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om arbetslokaler får undanlag medges från
första stycket, om det är befogat med hänsyn till arten av den verksamhet för
vilken lokalen är avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besländighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Kraven i l-7§§ skall med skäliga insatser kunna uppfyllas under&lt;br&gt;
byggnadens avsedda brukslid. Bärande delar skall under denna lid ha&lt;br&gt;
betryggande beständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hänsyn
till byggnaders ändamål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Vid tillämpningen av l-5§§, 6§ första stycket och 8§ skall hänsyn&lt;br&gt;
las lill ändamålet med byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fritidshus skall i skälig utsträckning uppfylla
kraven i 5§. Bestämmel­serna i 3 och 7 §§ gäller inte för sådana byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befintliga
byggnader Ändring av byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar skall genomföras&lt;br&gt;
på elt varsamt sätl, så all byggnadens särdrag beakias och dess byggnads­&lt;br&gt;
tekniska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till&lt;br&gt;
vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till ombyggnad hänförs åtgärder som fordrar bygglov
och som dessulom bedöms avsevärt förlänga bruksliden för byggnaden eller en del
av den. Till ombyggnad hänförs även åtgärder som syftar till en väsentligt
ändrad användning av byggnaden eller en del av den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillbyggnad skall 1 -8 §§ tillämpas på tillbyggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ombyggnad skall den del av byggnaden som byggs
om tillföras de i 1-6 och 8§§ angivna egenskaperna i den omfattning som följer
av före­skrifter som meddelas med slöd av denna lag. Kraven på tillgänglighet i
7 § skall uppfyllas, om detta inte är uppenbart oskäligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I områdesbestämmelser eller detaljplan kan kommunen
besluta att lägre krav än vad som följer av fjärde stycket får slällas, under
fömtsättning atl bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara
egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid annan ändring än tillbyggnad och ombyggnad
skall ändringen i skälig utsträckning uppfylla kraven i 1—8§§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av tredje-sjätte styckena skall
hänsyn tas till byggna­dens fömtsättningar och ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bebyggelse
med särskilt be varande värde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk,&lt;br&gt;
miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i en samlad bebyg­&lt;br&gt;
gelse av denna karaklär får inte förvanskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underhåll
av byggnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 § Byggnader skall under
bmkstiden skötas och underhållas så att&lt;br&gt;
deras egenskaper i fråga om energi- och vattenhushållning, bärförmåga och&lt;br&gt;
stadga, Irevnad, hygien och inomhusklimat saml tillgänglighet i huvudsak&lt;br&gt;
bevaras. Anordningar för avfallshantering saml anordningar för skydd mol&lt;br&gt;
olycksfall och brand skall hållas i stånd. Byggnaders yttre skall hållas i&lt;br&gt;
vårdat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underhållet skall anpassas till den enskilda
byggnadens värde från kul­turhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt
samt till omgivningens karaktär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delaljplan eller i områdesbestämmelser kan för
sådana byggnader som avses i 11 § meddelas de bestämmelser om underhåll av
byggnadens yttre och av dess inre som behövs för att byggnadens särart skall
bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åigärder
som inte kräver bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
För sådana åtgärder i fråga om byggnader som inte kräver bygglov&lt;br&gt;
skall bestämmelserna i l-8§§ lillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
anläggningar än byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §
Vad som föreskrivs om byggnader i 1-12§§ skall tillämpas även i&lt;br&gt;
fråga om de anläggningar, anordningar och skyltar för vilka bygglov krävs.&lt;br&gt;
För övriga anläggningar och anordningar som anges i 8 kap. skall 1 -12 §§&lt;br&gt;
tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tomter,
allmänna platser m. m. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tomter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §
Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt&lt;br&gt;
som är lämpligl med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur-&lt;br&gt;
och kulturvärdena på platsen. Dessulom skall tillses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nalurförutsältningama så långl
möjligt tas till vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betydande olägenheter för
omgivningen inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risken för olycksfall begränsas
och väsentliga ölägenheter inte upp­kommer för trafiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del finns en lämpligt belägen
utfart från lomlen samt anordningar som medger nödvändiga transporter och
tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon lill och från
bebyggelsen på tomlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avfall kan forslas bort på etl
tillfredsslällande sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tomten kan nyttjas av personer
med nedsatt rörelse- eller oriente­ringsförmåga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligl uirymme för parkerirg,
lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller
i närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om bebyggelsen pä lomlen innehåller en eller flera
bostadslägenheter eller utrymmen för barnstuga, skola eller annan jämförlig
verksamhei, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek
och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten, som är gemensamma för
flera byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det inte finns tillräckliga utrymmen för all
samtidigt anordna parke­ring och friyta, skall i första hand fri yta anordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16     §
Bestämmelserna i 15 § första stycket 7 samt andra och tredje stycke­&lt;br&gt;
na fär i skälig utsträckning tillämpas även pä bebyggda tomter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med att bygglov lämnas för lillbyggnad
eller ombyggnad skall tomlen anordnas sä alt den i skälig uisträckning
uppfyller kraven i 15 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17     §
Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller&lt;br&gt;
inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så atl belydande olägenheter för&lt;br&gt;
omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så all risken för olycks­&lt;br&gt;
fall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta atl plantering skall utföras&lt;br&gt;
och att befintlig växtlighet skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sådana anordningar som har tillkommit för att
uppfylla kraven i 15 § skall i skälig uisträckning hällas i stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser
skall underhållas sä att risken för olycksfall begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
plalser m.   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18     §
Vad som föreskrivs om tomter i 15-17 §§ skall i skälig utsträckning&lt;br&gt;
lillämpas i fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar&lt;br&gt;
än byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TREDJE
AVDELNINGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OM PLANLÄGGNING OCH
PLANGENOMFÖRANDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Översiktsplan och områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ För varje kommun skall del finnas en aktuell
översiktsplan som underlag för beslut om användningen av mark och vatten samt
om kommu­nens närmare planläggning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Översiklsplanen och ändringar
av den anlas av kommunfullmäktige. Planen gäller lill dess all den ändras genom
elt beslul som vinner laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll
m.   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
I översiktsplanen skall med tillämpning av beslämmelserna i 2 kap,&lt;br&gt;
anges: 1, gmnddragen i den avsedda användningen av mark- och vattenom­&lt;br&gt;
råden samt riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse&lt;br&gt;
och därmed sammanhängande anordningar,2, hur kommunen avser att&lt;br&gt;
ullgodose riksintressen enligt lagen (0000:000) om hushållning med natur­&lt;br&gt;
resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planen i en viss del inte har godtagits av
länsslyrelsen, skall detta anmärkas i planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Översiktsplanen består av en särskild handhng med riktlinjer saml en&lt;br&gt;
eller flera kartor. Om del är lämpligt kan riktlinjerna tas in på karta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till planen skall fogas en planbeskrivning som
redovisar planeringsförut­sättningarna, skälen ull den utformning av planen som
har valts saml de åigärder som kommunen avser alt vidla för alt fullfölja
planen. Även länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 10 § Iredje siycket
skall fogas lill planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planhandlingama skall utformas på ett sådant sätl
att översiktsplanens innebörd utan svårighet kan utläsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
När förslag till översiktsplan eller förslag till ändring av planen upp­&lt;br&gt;
rättas, skall samråd ske med länsstyrelsen, regionplaneorgan och angrän­&lt;br&gt;
sande kommuner som berörs av förslaget. Även andra som kan ha ett&lt;br&gt;
väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samrådet skall ske under arbetet med planförslaget
och syfta till ett utbyte av information och synpunkter mellan kommunen och dem
som berörs av förslaget. Under samrådet bör motiven lill förslaget, planerings­underlag
av betydelse saml förslagets innebörd redovisas. Resultatet av samrådet saml
förslag med anledning av de synpunkler som har framförts, skall redovisas i en
samrådsredogörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §  
Under samrådet åligger del länsslyrelsen särskilt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    ge råd om tillämpningen av 2 kap. och verka
för att riksintressen enligt&lt;br&gt;
lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för att sådana frågor om
användningen av mark och vatten som angår tvä eller flera kommuner samordnas på
ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samordna statliga myndigheters
synpunkter på planförslaget och ta till vara myndigheternas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsens synpunkter på förslaget skall, om
det inte är uppenbart onödigt, sammanställas i etl samrådsylirande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan översiklsplanen eller
ändring av den anlas, skall planförslagel ställas ut för granskning under minst
två månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan utställningen börjar
skall den kungöras i ortstidning. Av kun­görelsen skall framgå var
utställningen sker samt inom vilken lid och vart synpunkter pä förslaget kan
lämnas. Avser förslaget en viss del av kom­munen, skall del framgå av
kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av planförslaget med tillhörande
handlingar skall före utställningen överlämnas till länsslyrelsen,
regionplaneorganet och an­gränsande kommuner som berörs av förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §  
Vid utställningen skall planförslagel åtföljas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planbeskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gällande översiktsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådant planeringsunderlag som
har belydelse för en bedömning av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ändring av översiklsplanen för en
viss del av kom­munen, skall redovisas i vad mån ändringen har betydelse för
andra delar av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Den som vill lämna synpunkter pä förslaget skall göra detla skriftligt&lt;br&gt;
under utställningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
skall granska om förslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgodoser riksintressen
enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturtesurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär att sådana frågor om
användningen av mark och vatten som angår två eller flera kommuner har
samordnats på etl lämpligl sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär att en viss bebyggelse
blir olämpligt placerad, utformad eller utförd från hälsoskyddssynpunkt eller
med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De synpunkter, som länsstyrelsens granskning kan
föranleda, skall stäl­las samman i ett granskningsytirande. Av yttrandet skall
framgå om plan­förslaget i en viss del inte har godtagits i något av de
hänseenden som anges i andra siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Efter utställningen skall planförslaget övervägas mot bakgrund av&lt;br&gt;
de avlämnade synpunkterna. En sammanställning av synpunkterna och&lt;br&gt;
förslag med anledning av dessa skall redovisas i ett särskill ullålande, som&lt;br&gt;
skall fogas lill handlingarna i ärendet inför antagandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planförslaget ändras väsentligt efter
utställningen, skall ny utställ­ning ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Av 2 kap, 25 § Iredje stycket kommunallagen (1977:179) följer a«&lt;br&gt;
beslut att anta eller ändra översiktsplanen skall tillkännages på kommu­&lt;br&gt;
nens anslagstavla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När beslutet har vunnit laga kraft, skall planen
med tillhörande handling­ar, utlåtandet enligl 11 § och ell proiokollsutdrag
med beslutet snarast möjligt och senast inom en månad sändas till
länsstyrelsen, angränsande kommuner som berörs samt myndigheter, vilkas
synpunkter inte har blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser
Innehåll m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
För att inom elt visst område, som inte omfattas av detaljplan,&lt;br&gt;
säkerställa syftei med översiklsplanen eller tillgodose ett riksiniresse en­&lt;br&gt;
ligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser, kan områdesbe­&lt;br&gt;
stämmelser anlas för områdel. Områdesbestämmelser får avse endast föl­&lt;br&gt;
jande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1,    Begränsning eller utvidgning enligt 8 kap, 3,5
eller 6 § av skyldigheten&lt;br&gt;
att ansöka om bygglov samt införande enligt 8 kap. 7 eller 8 § av skyldighet&lt;br&gt;
att ansöka om rivningslov eller marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grunddragen i den avsedda
användningen av mark- och vattenområ­den för olika ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsarean eller storleken
på lomler i områden avsedda för fri­tidsändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Placering, utformning och
utförande av byggnader, andra anläggning­ar eller anordningar samt
ombyggnadskrav enligt 3 kap, 10 § femte stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsbestämmelser för sådan
bebyggelse med särskilt bevarande­värde som avses i 3 kap. 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Användningssätt för och
utformning av mark för allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Schaklning, fyllning,
trädfällning och skogsplantering till ledning för prövning av marklov inom
områden för bebyggelse och därmed samman­hängande anordningar, friluftsområden
och sådana skyddsområden som avses i 8 kap, 8§ iredje stycket 3, Om regleringen
avser friluftsområden, får den inte vara så ingripande alt den pågående
markanvändningen avse­värt försvåras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadstekniskt utförande och
skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom områdesbestämmelser kan även meddelas beslut
enligt 6 kap. 2 § att exploateringssamverkan enligt lagen (0000:000) om
exploateringssam­verkan får ske inom etl visst område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Områdesbestämmelser samt
ändring och upphävande av sådana antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige fär
dock besluta alt frågor an­gående områdesbestämmelser inom vissa områden eller
med elt visst innehåll skall prövas av byggnadsnämnden eller av kommunstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Områdesbestämmelser och det
område, inom vilket bestämmelser­na skall gälla, skall redovisas i en särskild
handling, I denna eller i en särskild bilaga skall även de närmare skälen lill
bestämmelserna redovisas. En motsvarande redovisning skall finnas när
områdesbestämmelser skall upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 §
När områdesbestämmelser eller ändring eller upphävande av så­&lt;br&gt;
dana upprättas och antas, skall följande bestämmelser om detaljplan i&lt;br&gt;
5 kap, lillämpas, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§ tredje styckel om planhandlingarnas uiformning m, m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om samråd m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om länsslyrelsens uppgifter
m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om utställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om kungörelse om utställning,
undertättelser m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om behandlingen av synpunkter
på förslaget m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om tillkännagivande av
beslutet om antagande m, m,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om kungörelse när
detaljplanen vunnit laga kraft m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om enkelt planförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Giltighet
och verkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Områdesbestämmelser gäller till dess att de ändras eller upphävs&lt;br&gt;
genom etl beslul som vinner laga kraft eller upphör alt gälla på gmnd av&lt;br&gt;
andra stycket eller 6 kap, 2§ andra siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antas delaljplan för ell område med
områdesbestämmelser, upphör beslämmelserna samtidigt att gälla inom det område
som detaljplanen omfaltar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
Av 8 kap, 11, 16 och 18 §§ följer att bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;
marklov inte far meddelas i strid mot områdesbestämmelser. Även sådana&lt;br&gt;
åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggning­&lt;br&gt;
ar, tomter och allmänna plalser skall ulföras så alt de inte strider mot&lt;br&gt;
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslul
enligt vissa andra författ­ningar än denna lag inte meddelas i strid mot
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. Detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Prövning av markens lämplighet för bebyggelse samt reglering av&lt;br&gt;
bebyggelsemiljöns uiformning skall ske genom detaljplan för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ny samlad bebyggelse och därmed
sammanhängande anordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ny enstaka byggnad vars
användning får betydande inverkan på omgivningen eller som skall förläggas inom
ett område med stor efterfrå­gan pä mark för bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befintlig bebyggelse som skall
förändras eller bevaras på sådant sätt att detla behöver närmare regleras i etl
sammanhang eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bebyggelse och därmed
sammanhängande anordningar, om genomfö­randel ställer särskilda krav på
kommunens medverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket skall tillämpas också i fråga om
andra anläggningar än byggnader som kräver bygglov enligl 8 kap, 2 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet på detaljplan i första och andra styckena
gäller inte om tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser enligt
4 kap, 13 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid utformningen av
detaljplaner skall skälig hänsyn tas till de befint­liga bebyggelse-,
äganderätts- och faslighetsförhållanden inom och i an­slutning lill planområdel
som kan inverka på planens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Detaljplaner antas av
kommunfullmäktige. Fullmäktige får dock be­sluta att detaljplaner inom vissa
områden eller med ett visst innehåll skall antas av byggnadsnämnden eller av
kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Obligatoriskt
innehåll m.   tn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §  
1 detaljplaner skall anges och till gränserna utmärkas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    allmänna
platser, såsom gator, vägar, torg och parker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvartersmark, avsedd för bland
annat bebyggelse, idrotts- och fritids­anläggningar, begravningsplatser,
anläggningar för irafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och
säkerhetsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vattenområden, avsedda för
blemd annat bålhamnar och friluftsbad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För galor och andra allmänna plalser, för vilka
kommunen enligt 6 kap, 27 § är huvudman, skall ulformningeti och
användningssättet anges. För kvartersmark och vattenområden skall
ärivändningssäi[tet anges,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om kommunen inte skall vara
huvudman för allmänna platser, skall detta anges i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I detaljplaner skall
bestämmas den tid inom vilken lov skall sökas för att planen skall få
genomföras (genomförandetid). Tiden skall bestämmas så att det finns rimliga
möjligheter att genomföra planen och vara minst fem och högst femton år. Tiden
skall räknas från den dag planen vinner laga kraft eller från den senare
tidpunkt som anges i planen. För skilda delar av planen kan olika
genomförandelider bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Saknar planen beslämmelser om genomförandetid,
skall tiden anses vara lio år, räknal från den dag planen vinner laga krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medger detaljplanen tillfällig markanvändning
enligt 8 § första stycket 9, skall i planen bestämmas den tid under vilken
markanvändningen fär pägä. Tiden fär bestämmas lill högst tio år, räknat från
den dag planen vinner laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frivilligt
innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En detaljplan bör innehålla
de beslämmelser som i varje särskilt fall behövs för atl åstadkomma en god
miljö. Planen får dock inte göras mer delaljerad än som är nödvändigt med
hänsyn till syftet med den,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I detaljplanen kan meddelas
bestämmelser om användningen av mark och vatten, om bebyggelsen,
bebyggelsemiljön och om andra anlägg­ningar än byggnader. Beslämmelser kan
meddelas bland annal i följande avseenden:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    Begränsning eller utvidgning enligt 8 kap. 5
§ tredje styckel eller 6 § av&lt;br&gt;
skyldigheten att ansöka om bygglov, begränsning enligt 8 kap, 7§ första&lt;br&gt;
stycket av skyldigheten alt ansöka om rivningslov samt begränsning eller&lt;br&gt;
ulvidgning enligt 8 kap, 8 § av skyldigheten att ansöka om marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den största omfattning i vilken
rnarken får bebyggas över och under markyian. Om det finns särskilda skäl med
hänsyn till bostadsförsörjning­en eller miljön kan även bestämmas i vilken
minsta omfattning marken får bebyggas. Beslämmelser kan vidare meddelas om
byggnadssättet och om byggnaders användningssätt. För bostadsbyggnader kan
beslämmas ande­len lägenheter av olika slag eller olika storlekskategorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Placering, utformning och utförande
av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar och tomter samt ombyggnadskrav
enligt 3 kap, 10 § femte stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsbestämmelser för sådan
bebyggelse med särskilt bevarande­värde som avses i 3 kap. 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vegetation samt markskikiets
utformning och höjdläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Användningssätt för och
utformning av vägar och andra allmänna platser för vilka annan än kommunen
skall vara huvudman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur utfarter mol allmänna
platser får anordnas sanrtt skyldighel eller förbud alt anordna stängsel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Placering och utformning av
parkeringsplatser samt förbud alt använ­da viss mark för parkering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillfällig användning av mark
eller byggnader, som inte genast behö­ver tas i anspråk för det slutliga
ändamål som anges i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka områden som skall vara
lillgängliga för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik- och
väganordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadstekniskt utförande
eller skyddsanordningar för atl motver­ka störningar från omgivningen. Om det
finns särskilda skäl, kan i planen bestämmas högsia tillåtna värden för sådana
störningar genom luftförore­ning, buller, skakning, ljus eller annat som prövas
enligt miljöskyddslagen (1969:387).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principerna för
fastighetsindelningen och för inrättande av gemen­samhetsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom detaljplan kan även meddelas beslut enligl 6
kap. 2§ atl exploa­teringssamverkan enligt lagen (0000:000) om
exploateringssamverkan får ske inom ett visst område. Om mark därvid skall tas
i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen
innehålla uppgift även om delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
1 detaljplanen kan bestämmas att bygglov inte får lämnas till åtgärder&lt;br&gt;
som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en viss trafik-, vatten-,
avlopps- eller energianläggning, för vilken kommunen inte skall vara huvudman,
har kommit till stånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en viss byggnad eller
anläggning på tomlen har rivils, byggts om eller fått en i planen angiven
ändrad användning eller utfarten från fastigheten har ändrats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en fastighetsplan med etl vissl
innehåll har vunnit laga kraft eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordnande enligt 6 kap, 20 §
har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planhandlingarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med&lt;br&gt;
bestämmelser. Planen kan dock bestå enbart av en av dessa handlingar,&lt;br&gt;
om de förhållanden som är av belydelse därmed framgår tillräckligt tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av plankartan skall framgå inom vilka områden olika
bestämmelser skall gälla. Den skall upprättas på gmndval av en för ändamålel
avsedd karta (gmndkarta), om det inte är uppenbart onödigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planhandlingama skall ulformas så tydligt atl
sakägarna och allmänhe­ten under samråd och utställning enligl 17 och 19 §§ kan
få en klar uppfatt­ning om vilken reglering av miljön som planen medför inom
områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Till planen skall fogas en planbeskrivning som redovisar planerings-&lt;br&gt;
fömtsältningarna, planens syfte och skälen till den utformning av planen&lt;br&gt;
som har valts. Om detaljplanen avviker frän översiktsplanen, skall detta&lt;br&gt;
och skälen till avvikelsen särskilt redovisas. Beskrivningen skall illustreras&lt;br&gt;
i den omfattning som behövs. Den skall åtföljas av en illuslralionskarta,&lt;br&gt;
om det inte är uppenbart onödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till planen skall dessutom fogas en sådan
genomförandebeskrivning som avses i 6kap. 1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till gmndkartan skall fogas en förteckning över de
fastigheter och sam­fälligheter som berörs av planen samt ägare och innehavare
av särskild rält lill dessa (fastighetsförteckning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar
för att ändra eller upphäva en detaljplan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Före genomförandelidens utgång får detaljplanen ändras eller upp­&lt;br&gt;
hävas endast om del finns synnerliga skäl eller om berörda fastighetsägare&lt;br&gt;
har samtyckt till detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter genomförandetidens utgång får detaljplanen
ändras eller upphä­vas, om det är påkallat frän allmän synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelserna i 1-11 §§
skall tillämpas även när detaljplanen ändras eller upphävs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om delaljplanen ändras för
ell område som omfattas av en fastig­hetsplan, skall det framgå av detaljplanen
i vilka delar fastighetsplanen enligt 6kap, 12 § upphör att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att en detaljplan i vissa fall ändras till följd av
att en fastighetsplan antas framgårav 6 kap, 5§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §
Genomförandetiden kan föriängas eller förnyas med högst fem är i&lt;br&gt;
sänder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en fastighetsägare kan visa all han har avsett
att genomföra planen under genomförandetiden men all han har hindrats all göra
detla på gmnd av omständigheter över vilka kommunen råder, skall
genomförandetiden förlängas i skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den tid, under vilken tillfällig markanvändning fär
pågå, kan föriängas med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden för sådan
markanvänd­ning får dock inte överstiga 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ En delaljplan bör gmndas pä
elt program som anger utgångspunkter och mål för planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När förslag lill delaljplan
upprättas, skall samråd ske med länssty­relsen, faslighelsbildningsmyndigheten
och angränsande kommuner som berörs av förslaget. Sakägarna samt de
myndigheter, sammanslutningar och enskilda som kan ha elt väsentligl iniresse
av förslaget skall beredas tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samrådet skall ske under arbetet med planförslaget
och syfta till elt utbyte av information och synpunkter mellan kommunen och dem
som berörs av förslaget. Under samrädel bör motiven lill förslaget, planerings­underlag
av betydelse samt de för sakägarna viktigaste följderna av försla­get
redovisas. Om det finns elt program för planen, skall också detla redovisas.
Resultatet av samrådet samt förslag med anledning av de syn­punkter som har
framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §  
Under samrådet åligger del länsstyrelsen särskilt au&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kap, och
verka för att riksintressen&lt;br&gt;
enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för att regleringen av
sådana frågor om användningen av mark och vatten som angår tvä eller flera
kommuner samordnas på elt lämpligt sätt saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samordna statliga myndigheters
synpunkler på planförslagel och ta till vara myndigheternas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens synpunkter pä förslaget skall, om
det inte är uppenbart onödigt, sammanställas i ett samrädsyttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan detaljplanen anlas,
skall planförslagel ställas ut för gransk­ning under minst tre veckor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan utställningen börjar
skall den kungöras i ortstidning. Av kun­görelsen skall framgå var planområdel
ligger, var utställningen sker saml inom vilken tid och vart synpunkler pä
förslaget kan lämnas. Om detalj­planen avviker frän översiktsplanen, skall del
framgå av kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av planförslaget med tillhörande
handlingar skall före utställningen överlämnas till länsstyrelsen och
angränsande kommuner som berörs av förslaget. Dessutom skall underrättelse om
innehållet i kungörelsen sändas som rekommenderat brev eller på annat sätl som
kan styrkas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    kända
ägare till fastigheter som berörs av förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.    kända
innehavare av servituts- eller arrenderätt till sådana fasligheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3,    sådana kända organisationer och föreningar av
hyresgäster som avses&lt;br&gt;
i 1 kap, 8 § andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.    andra
som har ett väsentligt intresse av planförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planförslaget berör ett markområde som är
samfällt för flera fastig­heter med skilda ägare, är del tillräckligt att
underrättelsen sänds lill en ledamot av slyrelsen eller till förvaltaren.
Saknas styrelse eller förvaltare, fär underrättelsen sändas till en av
delägarna för atl hållas tillgänglig för alla, I sådani fall skall kungörelsen
enligt första stycket även innehålla uppgift om till vilken delägare
underrättelsen har sänts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om etl stort antal sakägare skall underrättas om
utställningen av plan­förslaget fär bestämmelsema om kungörelsedelgivning i 17
§ delgivningsla­gen (1970:428) tillämpas. Som ytterligare förutsättning för
detta gäller att det skulle innebära störte kostnad och besvär än som är
försvarligt med hänsyn lill ändamålel med underrättelsen att sända den enligt
andra och tredje styckena till var och en av sakägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §  
Vid utställningen skall planförslaget åtföljas av:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planbeskrivningen och
genomförandebeskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;program för planen, grundkarta
och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även planeringsunderlag, som har betydelse för en
bedömning av plan­förslaget, bör hållas tillgängligt under utställningen.
Planhandlingarna bör vid utställningen kompletteras med annat material, om
förslagels innebörd därigenom kan väsentligt förtydligcis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra delta skriftligt&lt;br&gt;
under utställningstiden och med uppgifi om sin adress. Efler utställningen&lt;br&gt;
skall planförslaget övervägas mot bakgmnd av de avlämnade synpunk­&lt;br&gt;
terna. En sammanställning av synpunkterna och förslag med anledning av&lt;br&gt;
dessa skall redovisas i elt särskilt utlåtande, som skall fogas till handlingar­&lt;br&gt;
na i ärendet inför antagandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet eller meddelande om var utlåtandet hålls
tillgängligt skall för kännedom snarasi möjligt sändas till de myndigheter och
sakägare, vilkas synpunkler på förslaget inte har blivit tillgodosedda.
Utsändningen får ske genom att utlåtandet eller meddelandet lämnas för
postbefordran under mottagarens kända adress. Om ett slorl antal mottagare
skall underrättas, får undertättelse i stället ske genomi kungörelse i
ortsUdning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planförslaget ändras efter utställningen och om
ändringen har intres­se för allmänheten, skall ny utställning ske. Om ändringen
saknar allmänt intresse, får 25 § lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
Av 2kap. 25§ tredje stycket kommunallagen (1977:179) följer att&lt;br&gt;
beslul att anta en detaljplan skall tillkännages på kommunens anslagstavla.&lt;br&gt;
Senast dagen efter del att tillkännagivandel har anslagils skall detta, till­&lt;br&gt;
sammans med uppgift om tidpunkten då det anslogs, elt protokollsutdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
beslutet samt uppgift om vad den som vill överklaga beslutet skall&lt;br&gt;
iaktta, sändas till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.   .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länsslyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slatliga myndigheter vilkas
synpunkter inte har blivit tillgodosedda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regionplaneorgan och
angränsande kommuner som berörs av planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sakägare som senast under
utställningstiden skriftligt har lämnat syn­punkter som inte har blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sakägare som avses i första siycket 4 skall
underräuelse om beslutet sändas som rekommenderat brev eller på annat sätt som
kan styrkas. Om ett stort anlal sakägare skall undertätlas, får bestämmelserna
i 20 § fjärde stycket lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Snarast möjligt efter beslutet skall alla
handlingar i ärendet sändas till länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §
När beslutet alt anta delaljplanen har vunnii laga kraft, skall detla&lt;br&gt;
kungöras i ortstidning. I kungörelsen skall erinras om innehållet i 14 kap,&lt;br&gt;
12§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Snarast möjligt efter det att beslutet har vunnit
laga kraft och senast en månad därefter skall två exemplar av planen,
planbeskrivningen och ge­nomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 §
I stället för vad som föreskrivs i 16-22 §§ får bestämmelserna i&lt;br&gt;
andra stycket tillämpas (enkelt planförfarande), om förslaget till detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärav begränsad betydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saknar iniresse för
allmänheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är förenligt med
översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyll­rande enligt 4 kap. 10 §
Iredje siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid enkelt planförfarande skall sakägare och andra
som anges i 20 § andra och tredje styckena beredas tillfälle till samråd och,
om de inte skriftligt godkänner planförslagel, beredas tillfälle atl lämna
synpunkter på detla under två veckor eller den kortare tid som särskill
avtalas. Myndig­heter som berörs av planförslagel skall under samma lid beredas
tillfälle all lämna synpunkler på delta. En sammanställning av de avlämnade syn­punkterna
och förslag med anledning av dessa skall redovisas i ett särskilt utlåtande,
som skall fogas till handlingarna i ärendet inför antagandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 §
Bestämmelserna i 16—25 §§ tillämpas även vid ändring eller upphä­&lt;br&gt;
vande av detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Giltighet
och verkan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Detaljplan gäller till dess
att den ändras eller upphävs genom ett beslut som vinner laga kraft eller
upphör att gälla i viss del på gmnd av 6kap. 2§ andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Av 8 kap, 10, 16 och 18 §§
följer att bygglov, rivningslov respektive marklov inte får meddelas i strid
mot detaljplan. Även sådana åtgärder som inte kräver lov och som avser
byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna plalser skall ulföras så att
de inte strider mol delaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt fär beslut
enligt vissa andra förfatl­ningar än denna lag inte meddelas i strid mot
detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6kap.
Plangenomförande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
I samband med atl förslag till detaljplan upprällas skall i en särskild&lt;br&gt;
handling (genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tek­&lt;br&gt;
niska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;
åstadkomma ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande&lt;br&gt;
av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Kommunen får besluta aU exploateringssamverkan enligt lagen&lt;br&gt;
(0000:000) om exploateringssamverkan får ske. Sådant beslut skall medde­&lt;br&gt;
las i form av områdesbestämmelser eller bestämmelser i en detaljplan.&lt;br&gt;
Som fömtsättning för detta gäller att det med hänsyn till bebyggelseut­&lt;br&gt;
vecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i ordning mark för&lt;br&gt;
bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för bebyggelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslutet skall anges samverkansområdets
huvudsakliga avgränsning saml den tid inom vilken etl exploateringsbeslut skall
meddelas. Denna tid får bestämmas till högst fem år från den dag då beslutet
att anta områdes­bestämmelserna eller planen vinner laga kraft. Har något
exploaterings­beslut inte meddelats inom den angivna tiden, upphör
områdesbestämmel­serna eller detaljplanen att gälla, såvitt avser kommunens
medgivande lill exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 §   Fastighetsplan får antas för områden med
detaljplan.&lt;br&gt;
Fastighetsplan skall antas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om det behövs för att genomföra
en ändamålsenlig indelning av kvartersmark i tomter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om detaljplanens genomförande i
andra fall underlättas genom en faslighelsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om en fastighetsägare under
detaljplanens genomförandetid begär att fastighetsplan upprättas och detla inte
är uppenbart onödigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
En fastighetsplan bör såvitt möjligl omfatta ett kvarter eller annat&lt;br&gt;
lämpligt avgränsat område. Skall fastighetsplanen omfatta endast en del av&lt;br&gt;
elt kvarter, skall iakttas atl möjligheterna alt genomföra detaljplanen för&lt;br&gt;
återstoden av kvarteret inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälig
hänsyn skall tas till de befintliga bebyggelse-, äganderätts- och
fastighetsförhållanden inom och i anslutning till planområdet, som kan inverka
på planens genomförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsema i 3 kap. l§ faslighetsbildningslagen
(1970:988) skall tillämpas på fastighetsplanen, om den skall reglera markens
indelning i fastigheter eller om den skall reglera servitutsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om fastighetsplanen skall reglera inrättandet av en
gemensamhetsan­läggning, skall 5 och 6§§ anläggningslagen (1973:1149) tillämpas
pä planen, Gemensamhetsanläggningar skall föriäggas och utföras på sådant sätt
att ändamålet med anläggningen kan vinnas med minsta intrång och oiägenhei ulan
oskälig kostnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Fastighetsplanen får inte strida mot delaljplanen. Om syftet med&lt;br&gt;
detaljplanen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras frän denna.&lt;br&gt;
I sådana fall skall detaljplanen anses ha den utformning som framgår av&lt;br&gt;
fastighetsplanen. Sådan avvikelse skall antecknas på detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Fastighetsplaner antas av byggnadsnämnden, om inte annat följer av&lt;br&gt;
13'§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll
m,   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
I fastighetsplanen kan regleras markens indelning i fastigheter, bil­&lt;br&gt;
dande, ändring eller upphävande av särskilda rättigheter samt inrättande&lt;br&gt;
av gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en fastighetsplan får bestämmas att planen skall
bli gällande endast under fömtsättning alt beslutet att anta en viss delaljplan
vinner laga kraft i de delar som har betydelse för fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planhandlingarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 8 Faslighelsplanen
består av en plankana och en särskild handling med&lt;br&gt;
beslämmelser. Planen kan dock bestå enbart av en av dessa handlingar,&lt;br&gt;
om de förhållanden som är av betydelse därmed framgår tillräckligt tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den mån del behövs med hänsyn till syftei med fastighetsplanen skall i planen
angesl. det berörda områdets blivande indelning i fastigheter,2. de särskilda
rättigheter som behöver bildas, ändras eller upphävas,3, de an­läggningar som
skall ingå i gemensamhetsanläggningar enligt anläggnings­lagen (1973:1149),4.
de fasligheter som skall delta i gemensamhetsanlägg­ningarna och de utrymmen
som skall tas i anspråk för anläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Till fastighetsplanen skall fogas en beskrivning som tydligt redovisar&lt;br&gt;
vilken detaljplan som gäller och skälen till den utformning av fastighets­&lt;br&gt;
planen som har valts. Om fastighetsplanen avviker från detaljplanen skall&lt;br&gt;
detla och skälen lill avvikelsen särskilt redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till fastighetsplanen skall dessutom fogas en
förteckning över de fastig­heter och samfälligheter som berörs av planen samt
ägare och innehavare av särskild räll lill dessa (fastighetsförteckning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsätlningar
för all ändra eller upphäva en fastig­hetsplan m.   m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Före utgången av detaljplanens genomförandelid får fastighets­&lt;br&gt;
planen ändras eller upphävas endast om det finns synnerliga skäl eller om&lt;br&gt;
berörda fastighetsägare har samtyckt till delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter utgången av detaljplanens genomförandetid får
fastighetsplanen ändras eller upphävas, om det är påkallat från allmän synpunkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bestämmelserna i 3-9 §§ skall
tillämpas även när fastighetsplanen ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om delaljplanen ändras och
detta medför all fastighetsplanen strider mol detaljplanen, upphör
fastighetsplanen att gälla i de delar som den strider mot den ändrade
detaljplanen. Om detaljplanen upphävs helt eller till en viss del, upphör
faslighelsplanen att gälla i de delar som berörs av upphävandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Om fastighetsplanen skall antas samtidigt med detaljplanen, skall&lt;br&gt;
den upprättas och antas i samma ordning som gäller för detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra fall skall följande beslämmelser om
delaljplan i 5 kap, lillämpas, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§ om samråd m, m,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om utställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om kungörelse om utställning,
underrättelser m, m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om handlingar vid
utställningen ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om behandlingen av synpunkter
på planförslaget m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om tillkännagivande av
beslutet om antagande m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om kungörelse när detaljplanen
vunnit laga kraft m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om enkelt planförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samråd enligt 5 kap. 17 § första stycket behöver
dock inte ske med länsstyrelsen och angränsande kommuner. Inte heller behöver
planförsla­gel överlämnas till länsslyrelsen och angränsande kommuner enligl 20
§ andra styckel samma kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§    Bestämmelserna i 13 § skall tillämpas även när fasughetsplanen ändras
eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Giltighet
och verkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Fastighetsplanen gäller till
dess aU den ändras eller upphävs genom etl beslul som vinner laga krafl eller
upphör att gälla i sin helhet eller i en viss del på grund av 12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Av 8 kap, 10 § följer atl
bygglov inte får meddelas i strid mot faslighelsplan. Även sådana åigärder som
inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och
allmänna platser skall utföras så att de inte strider mol fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt fär beslut
enligt vissa andra författ­ningar än denna lag inte meddelas i strid mot
fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstående
av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Kommunen får lösa mark som enligt en detaljplan skall användas&lt;br&gt;
för gator eller sådana andra allmänna plalser för vilka kommunen är&lt;br&gt;
huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Annan mark som enligt detaljplanen skall användas
för annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens användning för
avsett ända­mål inte ändå kan anses säkerställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besväras sädan mark som kommunen får lösa enligt
första och andra siyckena av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet för kommunen atl lösa mark i vissa
fall finns bestämmel­ser i 14kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om kommunen är huvudman för
gator och andra allmänna platser och förfogar över obebyggd mark som enligt
delaljplanen är avsedd för allmän plals, är kommunen skyldig att ulan
ersällning låta fastighetsägare som avses i 29 § nyttja marken för ändamålet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om annan än kommunen är
huvudman för vägar och andra all­männa plalser, är den som äger obebyggd mark,
som enligt detaljplanen är avsedd för allmän plats, skyldig att utan ersättning
upplåta marken, om den behövs för alt kvartersmark, som tillhörde honom när
planen antogs, skall kunna användas för avsett ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ På ansökan av kommunen får
länsstyrelsen förordna att mark, som enligt detaljplanen behövs för gator eller
sådana andra allmänna platser för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka
kommunen är huvudman eller för allmänna byggnader, utan ersätt­ning skall
tillfalla kommunen. Under samma förutsättningar får länsstyrel­sen förordna aU
mark, som skall användas för vägar eller anidra allmänna plalser för vilka
annan än kommunen är huvudman, utan ersättning skall upplåtas till huvudmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande får meddelas endast om planen
innehåller en sådan be­stämmelse som anges i 5kap, 9§ 4 och endast i den mån
det kan anses skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan vänias få av
planen och lill övriga omsländigheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mark som förordnandet avser skall anges till
läge och gränser. Marken skall avträdas eller upplåtas när den behöver las i
anspråk för avsetl ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §
När fråga har väckts om förordnande enligl 20 §, skall byggnads­&lt;br&gt;
nämnden genast anmäla detta lill inskrivningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;
fastighetsboken. Överlåtelse av mark, som sker efter del atl sådan anmä­&lt;br&gt;
lan har inkommit, utgör inte hinder mot förordnande alt marken skall&lt;br&gt;
avslås eller upplålas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändras detaljplanen fär länsstyrelsen på ansökan av
kommunen för­ordna att mark som har avståtts eller upplåtits enligt 20 § skall
utbytas mot annan mark, om det är lämpligl och kan ske ulan oiägenhei för
ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som har avstått mark
enligl 20 § skall frigöra marken från inteckning och annan särskild rätt. Kan
detta inte ske, är han skyldig att ersätta skada som uppkommer för den till
vilken marken har avståtts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I etl förordnande enligt 20 §
får länsstyrelsen, i den mån det är skäligt, på kommunens begäran föreskriva
alt markens ägare skall vara skyldig att i den ordning som länsstyrelsen
beslämmer bekosta anläggande av gator och vägar saml anordningar för
vattenförsörjning och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vad som enligt 20-23 §§
gäller i fråga om ägare skall gälla även exploateringssamfällighet enligt lagen
(0000:000) om exploateringssamver­kan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Kommunen får lösa fastigheter
eller delar av fastigheter som inte stämmer överens med fastighetsplanen under
förutsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att kommunen är huvudman för
gator och andra allmänna plalser och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att genomförandetiden för
berörda fastigheter har gått till ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under de fömtsättningar som anges i första stycket
1 och 2 får kom­munen även lösa fastigheter, som inte har bebyggts i
huvudsaklig överens­stämmelse med detaljplanen och för vilka giltigt bygglov
till sådan bebyg­gelse inte finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som avses i första och andra styckena
av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 §
Nyttjanderätt till mark enligt 19 eller 20 § skall gälla framför annan&lt;br&gt;
rätt till marken som uppkommit efter antagandel av detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplåtande
av vissa allmänna platser m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 §
Inom områden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för&lt;br&gt;
gator och andra allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat.&lt;br&gt;
All detaljplanen skall utvisa om annan än kommunen skall vara huvudman&lt;br&gt;
framgårav 5 kap. 5§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall efter hand som bebyggelsen
färdigställs i enlighet med detaljplanen ställa i ordning gator och sådana
andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman, så att de kan användas
för avsett ändamål. Före genomförandetidens slut skall gator och andra allmänna
plalser upp­låtas till allmänt begagnande inom områden som har bebyggts i
enlighet med detaljplanen. Inom områden som efter genomförandetidens slut be­byggs
i enlighet med detaljplanen iskall gator och andra allmänna platser upplåtas
till allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen färdigställs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När gator och andra allmänna
plalser som avses i 27§ upplåts till allmänt begagnande, skall de till bredd,
höjdläge och utformning i övrigt överensstämma med detaljplanen. De skall vara
utförda på ett ändamåls­enligt sätt och i enlighet med ortens sed. Mindre
avvikelser från detalj­planen får göras, om syftet med planen inte motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en fastighetsägare vill
bebygga sin fastighet innan den gata, lill vilken fastigheten enligt
detaljplanen har utfart, har blivit iordningställd enligt 27 § andra stycket
och allmän avloppsledning har anlagts, skall han anordna utfartsväg och
nödvändig avloppsanordning från faslighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Är staten väghållare inom
område med delaljplan, skall vad som föreskrivs om kommunens ansvar för galor i
27 och 28 §§ i stället gälla staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnad, som föranleds av att gatan enligl
delaljplanen byggs lill en större bredd eller med dyrbarare utförande i övrigt
än som behövs med hänsyn lill trafiken, skall dock betalas av kommunen, om inte
regeringen beslämmer annorlunda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31      §
Kommunen skall svara för underhållet av gator och sådana andra&lt;br&gt;
allmänna platser för vilka kommunen är huvudman. Denna underhållsskyl­&lt;br&gt;
dighet består även om detaljplanen för området upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är staten väghållare inom område med delaljplan,
skall, med den be­gränsning som anges i 30 § andra stycket, staten svara för
underhållet av allmän väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om underhåll av vägar och andra allmänna platser
med enskilda väghål­lare finns beslämmelser i lagen (1939:608) om enskilda
vägar och anlägg­ningslagen (1973:1149),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
gatukostnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 §
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätt­&lt;br&gt;
ra galor och andra allmänna platser inom områden med detaljplan, får&lt;br&gt;
kommunfullmäktige besluta atl kostnader för sådana åtgärder som är av­&lt;br&gt;
sedda atl lillgodose elt visst områdes behov av allmänna platser och av&lt;br&gt;
anordningar som normalt hör till allmänna platser skall betalas av ägarna&lt;br&gt;
till fastigheterna inom områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna skall fördelas mellan fastigheterna
efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige beslutar om avgränsningen av det
område inom vilket fördelning skall ske, om de kostnader som skall fördelas
samt om grunderna för fördelningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33 §
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätt­&lt;br&gt;
ra en gata, får kommunfullmäktige besluta att kostnaden för detta skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betalas
av ägarna till de fasligheter som är belägna vid gatan. Därvid får för varje
fastighet tas ul en ersättning som, motsvarar hälften av den kostnad som
belöper på gatan framför fastigheten. Kostnaden för sådana anord­ningar som
normalt hör lill en gata får las ut med lika delar av fastighets­ägarna.
Kostnaden för att anlägga gatukors får tas ut med lika delar av ägarna till
fastigheterna vid gatukorset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kostnaden för att anlägga eller förbättra gatan
inte är densamma överallt, får kommunfullmäktige besluta att kostnaden skall
fördelas mel­lan faslighetsägarna efter någon annan skälig och rättvis grund än
som anges i första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den ersättning som enligt 32
eller 33 § belöper pä varje fastighet skall jämkas, om de kostnader som skall
ersättas är oskäligt höga eller om de åtgärder som ersättningen avser har en
omfattning eller elt utförande som betydligt översiiger vad som kan anses
normalt med hänsyn till den användning som är tilläten för fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Till gmnd för bestämmande av
ersättning enligt 32 eller 33 § får läggas antingen de faktiska koslnaderna
eller på tidigare erfarenhet stödda beräkningar av vad det kostar att i
motsvarande utförande anlägga eller förbättra galor eller andra allmänna
platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;36&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Skyldighel för en
fastighetsägare atl ersätia kommunen koslnaderna för gator och andra allmänna
platser inträder när den anläggning som ersättningen avser kan för hans
fastighet användas för avsell ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid
anfordran. Om ersättningsbe­loppet är betungande med hänsyn lill fastighetens
ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, får fastighetsägaren dock
betala ersättningen genom avbetalningar, om godtagbar säkerhet slälls.
Avbetalning skall ske med minst en tiondel årligen. På obetalt belopp skall
betalas skälig ränta från den dag då kravet pä ersättning framställdes. Om
betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande för fastigheisägaren, skall
villkoren jämkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När skyldighet att betala ersättning har inträtt,
är ny ägare av kvarters­mark bunden i samma omfattning som tidigare ägare. Den
nye ägaren svarar dock inte mot kommunen för sådan ersättning som har förfallit
till betalning före tillträdesdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37 §
Innan kommunfullmäktige beslutar atl kostnader för gator eller&lt;br&gt;
andra allmänna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 32 eller 33 §,&lt;br&gt;
skall kommunfullmäktige låta utreda frågan och upprätta det förslag som&lt;br&gt;
utredningen föranleder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ersättningsskyldighet enligt 32 §
skall ställas ut för gransk­ning under minst tre veckor efter det att
kungörelse om detta har skett i ortstidning. Undertättelse om utställningen av
förslaget skall dessulom sändas som rekommenderat brev eller på annat sätt som
kan styrkas till kända fastighetsägare, vilkas rält berörs av förslaget.
Underrättelse behö­ver dock inte sändas till den som skriftligt har godkänt
förslaget. När granskningstiden har gått ut, får fullmäklige besluta i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ersättningsskyldighet enligt 33 §,
skall de markägare, vilkas rätt berörs och som inte har godkänt förslaget,
beredas tillfälle all yttra sig över detla, innan kommunfullmäktige får fatta
beslut i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Mark framför fastigheter, som
är belägna vid torg, parker eller andra sådana allmänna platser, skall anses
som gala till en bredd som motsvarar fem fiärdedelar av den enhgt delaljplanen
tillåtna högsta bygg­nadshöjden som gällde för fastigheten när gatan uppläts
till allmänt begag­nande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;39&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vad som föreskrivs i detta
kap, om fastigheter skall lillämpas även på samfälligheter inom kvartersmark.
Med fastighetsägare avses därvid ägarna av de fastigheter som har del i
samfälligheten. Är samfälligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses
bebyggd när den väsentligen tagits i anspråk för angivei ändamål. Högsta
tillåtna byggnadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de
fastigheter som har del i samfälligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsprövning
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40      §
Den som med slöd av delta kap. vill begära inlösen skall väcka talan&lt;br&gt;
vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsdomstolen prövar även tvister om
ersättning för gatukost­nader och kostnader för andra allmänna platser på talan
av endera parten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41      §
Talan om inlösen enligl 17 § får väckas utan hinder av att beslutet att&lt;br&gt;
anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om inlösen enligl 25 § andra stycket skall
väckas inom tre år frän dagen efler genomförandetidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har ansökan om fastighetsbildning i
överensstämmelse med fastighets­planen eller ansökan om förlängning av
genomförandeliden gjorts skall målet förklaras vilande till dess alt frågan om
fastighetsbildning eller för­längning av genomförandeliden sluUigt har
avgjorts. Bildas fastighet som överensstämmer med fastighetsplanen eller medges
förlängning av genom­förandetiden, förfaller kommunens talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När kommunen har väckt talan cm inlösen enligl 25
§, skall domstolen omedelbart sända underrättelse om det till
faslighelsbildningsmyndighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap. Regionplanering m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområ­den som angår
flera kommuner utredas gemensaml eller behöver flera kommuners översiktliga
fysiska planering samordnas, kan regeringen på särskild framställning förordna
ett regionplaneorgan, som under viss lid eller lills vidare skall ha hand om
denna utrednings- och samordningsverk­samhet (regionplanering), I beslutet
skall regionplaneorganets huvudsakli­ga ansvarsområde anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett
befintligt kommunalför­bund eller förordna att de berörda kommunerna skall bilda
etl särskilt regionplaneförbund. För ett sådant regionplaneförbund skall lagen
(1957:281) om kommunalförbund lillämpas i den mån avvikande besläm­melser inte
meddelas i delta kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För handläggningen av frågor om regionplanering m.
m. för kommuner­na i Stockholms län finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Innan regeringen fattar beslut enligt 1 §, skall de kommuner och&lt;br&gt;
länsstyrelser som kan beröras av beslulet lämnas tillfälle alt yttra sig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorgan skall inte förordnas om de berörda
kommunerna mera allmänt motsätter sig det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Regionplaneorganet skall inom sitt ansvarsområde bevaka regionala&lt;br&gt;
frågor och fortlöpande lämna underlag i sådana frågor för kommunernas&lt;br&gt;
och slatliga myndigheters planering inom regionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganet kan anta en regionplan för
regionen eller en del av den. Därvid skall 4-7 §§ lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med regionen avses regionplaneorganets geografiska
verksamhetsområ­de,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
I regionplanen kan anges riktlinjer för användningen av mark- och&lt;br&gt;
vattenområden som avser till exempel regional struktur, hushållning med&lt;br&gt;
naturtesurser, prioritering av olika markintressen, lokalisering av kom­&lt;br&gt;
munikations- och distributionssystem samt bebyggelse och anläggningar&lt;br&gt;
av betydelse för regionen. Riktlinjerna får inte omfatta förhållanden utan­&lt;br&gt;
för regionplaneorganets ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 4 kap. 4§ om planhandlingar och
deras utformning skall tillämpas på regionplanen. Nägon redovisning av älgärder
för atl fullfölja planen behöver dock inte lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Regionplanen antas av regionplaneorganets fullmäktige. Även änd­&lt;br&gt;
ring och upphävande av regionplanen beslutas av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När förslag till regionplan
eller ändring eller upphävande av planen upprättas skall bestämmelserna i 4kap,
5-11 §§ om samråd, utställning, kungörande, utlåtande m, m, i fråga om
översiktsplan lillämpas med den avvikelsen att förslaget skall slällas ut till
granskning under minst tre månader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Av 11 § lagen (1957:281) om
kommunalförbund följer att beslut att anla, ändra eller upphäva en regionplan
skall tillkännages på anslagstavlan för den kommun där regionplaneorganet har
sitt säte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Senast dagen efter det att tillkännagivandet har
anslagits skall detta, tillsammans med uppgift om tidpunkten då det anslogs,
utlåtandet enligt 6 § och ett protokollsutdrag med beslutet, sändas lill de
kommuner och läns­styrelser som berörs av planen, till regeringen samt till de
myndigheter, vilkas synpunkter inte har blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När beslutet har vunnit laga kraft, skall planen
snarast möjligt och senast inom en månad sändas till länsstyrelserna inom
regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplanens
giltighet och verkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regionplanen gäller, oavsett
om den ändras eller ej, under en tid av högst sex år, räknal från dagen för
beslutet att anta planen, eller, om regeringen prövat beslutet enligt 12kap.
6§, från dagen för regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regionplanen skall tjäna till
ledning för beslut om översiktsplaner, delaljplaner och områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FJÄRDE
AVDELNINGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OM BYGGLOV OCH ANDRA
BESLUT AV BYGGNADSNÄMNDEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;M.M,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. Bygglov, rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
som kräver lov Byggnader i allmänhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §  
Följande åtgärder med byggnader får inte ulföras utan bygglov:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföra nya byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bygga lill befintliga
byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ta i anspråk eller inreda
byggnader helt eller lill viss del för väsentli­gen annat ändamål än det för
vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov senasl har
lämnats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Färga om byggnader, som ligger
i områden med detaljplan, eller byta ut sådana byggnaders fasadbeklädnad eller
takläckningsmaterial eller utfö­ra andra åtgärder som avsevärt påverkar
byggnadernas yttre,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göra sädana ändringar av
byggnader som berör konstmktionen av de bärande delarna eller som avsevärt
påverkar byggnadernas planlösning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Installera eller väsentligt
ändra eldstäder, rökkanaler eller anordning­ar för ventilation, vattenförsörjning
eller avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet pä bygglov för de åigärder som anges i
första siycket 5 och 6 gäller inte i fråga om byggnader som tillhör staten
eller landstingskommu­ner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4§ finns bestämmelser om undantag från kravet på
bygglov enligl första stycket för bostadsbyggnader med högst tvä
bostadslägenheter. Enligl 5 och 6§§ kan kommunen medge ytterligare undantag
från detla krav eller införa skyldighet att söka bygglov för vissa ytterligare
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
anläggningar och anordningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §  
Om inte annat följer av 4 eller 5 § får följande älgärder med andra&lt;br&gt;
anläggningar än byggnader och med anordningar inte utföras utan bygglov:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ta i anspråk mark för idrotts-
eller fritidsanläggningar, såsom idrotts­platser, skidliftar, campingplatser,
skjutbanor, småbåtshamnar, motor­banor och golfbanor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anordna upplag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anordna tunnlar eller bergmm
som inte är avsedda för tunnelbana eller gmvdrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrätta fasta cisterner eller
andra fasta anordningar för hälso- och miljöfarliga varor och för varor som kan
medföra fara för brand eller andra olyckshändelser. Bygglov krävs dock inte, om
anordningen är avsedd endast för en viss faslighets husbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföra eller väsentligt ändra
radio- eller telemaster eller torn. Bygg­lov krävs dock inte för master som är avsedda
endasi för en viss fastighets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföra vindkraftverk, om
vindlurbinens diameter är större än tvä meter eller om anordningen placeras på
ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än anordningens höjd över marken
eller om anordningen fast monteras på en byggnad. Bygglov krävs även för
väsentlig ändring av sådana vindkraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföra eller väsentligt ändra
murar eller plank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ta i anspråk mark för eller
väsentligt ändra parkeringsplatser. Bygg­lov krävs dock inte om
parkeringsplatsen är avsedd enbart för en viss fastighets behov och om det på
fastigheten finns högst två bostadslägen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heter.
Bygglov krävs inte heller för parkeringsplatser som anläggs med stöd av väglagen
(1971:948) eller på mark som i delaljplan har avsatts lill gata eller väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Inom områden med delaljplan får skyltar eller ljusanordningar inte&lt;br&gt;
sättas upp eller väsentligt ändras utan bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan besluta att ljusanordningar inte får
sättas upp eller väsentligt ändras utan bygglov inom områden, som inte omfattas
av detalj­plan och som ligger i närheten av befintliga eller planerade
försvarsanlägg­ningar, statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt
bruk, som tillhör annan än staten, kärnreaktorer eller andra
kärnenergianläggningar. Sådana beslut skall meddelas i form av
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undantagsbestämmelser
för bosladsbyggnader med högst tvålägenheier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Beslämmelserna om bygglov i 1 och 2 §§ gäller inte i fråga om nedan&lt;br&gt;
angivna åigärder med bostadsbyggnader med högst två bostadslägenheter&lt;br&gt;
eller byggnader av annal slag som hör ull sådana bosladsbyggnader. De&lt;br&gt;
åtgärder som på gmnd härav får utföras ulan bygglov - om inte annal&lt;br&gt;
följer av 6§ - är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Installera eller ändra
anordningar för vallenförsötjning eller avlopp, om byggnaden skall vara
ansluten till en egen anläggning för vattenför­sörjning eller avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göra andra invändiga ändringar,
under förutsättning alt ändringen inte innebär att det inreds någon ytterligare
bostadslägenhet eller någon lokal för handelsrörelse, hantverk eller industri
och att ändringen inte berör konstruktionen av byggnadens bärande delar,
eldstäder eller rökka­naler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Färga om byggnaden, om åtgärden
inte medför alt byggnadens karak­tär väsentligt ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anordna en skyddad uteplals med
hjälp av mur eller plank som uppförs i anslutning till bostadsbyggnaden och
placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. Om ägaren lill den angränsande
fastigheten lämnar skriftligt medgivande, får muren eller planket placeras
närmare tomtgrän­sen. Muren eller plankel får inte vara högre än 1,8 meter och
inte sträcka sig mer än 3 meter ul från byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anordna skärmtak i anslulning
till bostadsbyggnaden över en sådan uteplats som anges i 4 eller över en ahan,
balkong eller entré. Sädana skärmtak får dock inte vara större än 12
kvadratmeter och inte heller sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Om
ägaren till den angrän­sande fastigheten lämnar skriftligt medgivande, får
skärmtaket placeras närmare tomtgränsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppföra högst två uthus eller
andra liknande fristående byggnader, som inte är avsedda som bostad, i
omedelbar närhet av bostadsbyggnaden. Dessa får dock uppföras endasi under
fömtsättning atl byggnadernas sam­manlagda byggnadsarea inte är störte än 10
kvadratmeter, atl laknockshöj­den inte överstiger 3 meter samt att byggnaderna
placeras minst 4,5 meter frän tomtgränsen. Om ägaren lill den angränsande
fastigheten lämnar skriftligt medgivande, får byggnadema placeras närmare
tomtgränsen. Anges i en delaljplan eller i områdesbestämmelser att byggnader
skall placeras på ett visst avstånd från tomtgränsen, skall dock den bestämmel­sen
alltid gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala
beslut om bygglovspllklens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Kommunen kan för elt visst område, som inte omfattas av delaljplan,&lt;br&gt;
besluta alt nedan angivna åigärder får utföras utan bygglov, under fömt­&lt;br&gt;
sättning att del kan ske utan oiägenhei för grannar och för allmänna&lt;br&gt;
iniressen och att åtgärderna inte avser cubetslokaler eller personalmm. De&lt;br&gt;
åtgärder som under dessa förutsättiiiingar kan få utföras utan bygglov är;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    att
uppföra komplemenlbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att göra mindre lillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt utföra sådana inre åtgärder
i byggnader som anges i 1 § första stycket 5 och 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl ulföra anläggningar och
anordningar som avses i 2 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att uppföra, bygga till eller
på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller någon därmed
jämförlig näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut enligl första styckel skall meddelas i form
av områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan för områden med detaljplan bestämma
atl enklare fri­tidshus, kolonistugor och liknande byggnader får - på sätl som
närmare anges i planen - uppföras, byggas till eller ändras på annal sätt utan
bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Kommunen kan för ett område som ulgör en värdefull miljö besluta&lt;br&gt;
atl följande åigärder inte får utföras utan bygglov:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.    Färga om byggnader eller byta ut byggnademas
fasadbeklädnad eller&lt;br&gt;
taktäckningsmaterial eller utföra andra åigärder som avsevärt påverkar&lt;br&gt;
byggnademas yttre,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.    Underhålla sådan bebyggelse med särskilt
bevarandevärde som avses&lt;br&gt;
i 3 kap. 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt första stycket skall meddelas i form
av bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rivningslov
och marklov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Inom områden med delaljplan fär rivning av byggnader eller delar av&lt;br&gt;
byggnader inte ske ulan rivningslov, om inte annat har bestämis i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan för etl vissl omriide, som inte
omfattas av detaljplan, besluta atl rivning av byggnader eller delar av
byggnader inte får ske utan rivningslov. Sådana beslul skall meddelas i form av
områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Inom omräden med detaljplan får schaklning eller fyllning, som&lt;br&gt;
medför att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärl,&lt;br&gt;
inte utföras utan marklov om inte annat har bestämts i planen. Om ell visst&lt;br&gt;
höjdläge för markytan anges i planen, krävs dock inte marklov för all&lt;br&gt;
bringa markyian till denna nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan för områden med detaljplan i planen
bestämma atl trädfällning och skogsplantering inte får utföras utan marklov
inom plan­området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan för ett visst område, som inte
omfattas av detaljplan, besluta alt schaktning, fyllning, trädfällning och
skogsplantering inte får utföras ulan marklov, under förutsättning alt området&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är avsett för bebyggelse och
därmed sammanhängande anordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är avsell som friluftsområde
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger i närhelen av befintliga
eller planerade försvarsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statliga
flygplalser, andra flygplalser för allmänt bmk, som lillhör annan än staten,
kärnreaktorer, andra kärnenergianläggningar eller andra anlägg­ningar som
kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt tredje stycket skall meddelas i form
av områdesbestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemliga
anläggningar m.   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Beslämmelserna i 1 -8§§ gäller inte i fråga om byggnader och andra&lt;br&gt;
anläggningar eller anordningar, som är hemliga enligl vad som är särskilt&lt;br&gt;
föreskrivet. Åtgärder med sådana anläggningar skall föregås av samråd&lt;br&gt;
med länsslyrelsen, som på lämpligt sätt skall undertätta kommunen om&lt;br&gt;
åtgärdemas art och varde skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar
för lov m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §  
Inom områden med delaljplan skall bygglov lämnas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den ansökta åtgärden inte
strider mot delaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den fastighet och den byggnad
på vilken åtgärden skall utföras med hänsyn till läge och användningssätt
stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för
området och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det av ansökningshandlingarna
och övriga omständigheter framgår att del finns fömtsättningar för alt åtgärden
kommer att uppfylla kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om fastigheten inte stämmer överens med
fastighetsplanen, och ansök­ningen om bygglov kommer in före utgången av
genomförandeliden för detaljplanen, skall sökanden föreläggas alt inom en viss
tid ansöka om förtättning för att genomföra fastighetsplanen. Uppfylls inte
föreläggandet, får bygglov vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådana yttre åtgärder på byggnader som
anges i 1 § första stycket 4 och sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1
§ första stycket 5 och 6 behöver byggnaden med härisyn till läge och
användnings­sätt inte stämma överens med detaljplanen för att bygglov skall lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om fömlsättningarna i första stycket är
uppfyllda, får bygglov till åtgärder på mark som enligt detaljplanen ulgör
kvartersmark för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet
i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre
avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är
förenliga med syftet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §  
I områden som inte omfattas av detaljplan skall bygglov lämnas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den ansökta åtgärden med hänsyn
lill 2 kap, är lämplig på platsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ålgärden inte skall föregås av
deialjplaneläggning på gmnd av bestäm­melserna i 5 kap. 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ålgärden inte strider mot
områdesbestämmelser och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del av ansökningshandlingarna
och övriga omständigheter framgår all del finns fömtsättningar för att åtgärden
kommer att uppfylla kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande bostadsbyggnader med högst två
bostadslägenheter skall bygglov till kompletteringsätgärder lämnas, om åtgärden
inte strider mot områdesbestämmelser enligt 4kap. 13 § första stycket 3-5 och
om det av ansökningshandlingarna och övriga omständigheter framgår atl det
finns fömtsättningar för alt ålgärden kommer alt uppfylla kraven i 3 kap. Lov
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kompletteringsätgärder
kan vägras om kommunen har lämnats tillstånd till exproprialion av den
faslighel eller den fastighetsdel där ålgärden skall utföras. Med
kompletteringsåtgärder avses&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att uppföra
komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att göra mindre tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl utföra yttre åtgärder på byggnader
i sådana fall som anges i 6§ första stycket 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att utföra sådana inre åtgärder
i byggnader som anges i 1 § första siycket 5 och 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra styckel 3 och 4 skall tillämpas även
beträffande andra byggnader än bostadsbyggnader med högst två bostadslägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre
avvikelser från områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet
med be­stämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Om bygglov inte kan lämnas på gmnd av 10 eller 11 §, får tillfälligt&lt;br&gt;
bygglov lämnas, under fömtsättning att sökanden begär det och att marken&lt;br&gt;
eller den byggnad som ansökningen avser inte genast behöver las i anspråk&lt;br&gt;
för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillfälligt bygglov skall lämnas, om den ansökta
åtgärden har stöd i en detaljplanebeslämmelse om tillfällig markanvändning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I elt lillfälligl bygglov får medges att en byggnad
eller annan anläggning uppförs eller all en byggnads eller en byggnadsdcls
användningssätt änd­ras. Lovet skall lämnas för en tid om högst lio år.
Byggnadsnämnden kan pä ansökan medge förlängning av liden med högst fem år i
sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte överstiga 20 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om bygglov till prövning&lt;br&gt;
snarasi möjligl och slutligt avgöra ärendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;senast inom ett år från den dag
då ansökningen om bygglov kom in, om inte kommunen dessförinnan har ansökt om
expropriation eller inlett arbete med att anla, ändra eller upphäva en
delaljplan, områdesbestäm­melser eller en fastighetsplan som angår den byggnad
som ansökningen om bygglov avser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;senasl inom två år från den dag
då ansökningen kom in, om inte kommunen dessförinnan har antagit, ändrat eller
upphävt detaljplanen, områdesbestämmelserna eller fastighetsplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så snart slulligt avgörande
föreligger i det ärende som har orsakat uppskovet med prövningen av frågan om
bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §
Om byggnadsnämnden har vägrat bygglov på gmnd av att kom­&lt;br&gt;
munen har lämnats tillstånd till expropriation men detta tillstånd har upp­&lt;br&gt;
hört att gälla, får en ny ansökan om bygglov till samma åtgärd inte avslås&lt;br&gt;
på samma gmnd, förtän tio år har förflutit från den dag då tillståndet till&lt;br&gt;
expropriation meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rivningslov
och marklov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Rivningslov får vägras om det
behövs med hänsyn till bostadsför­sörjningen eller därför att kulturhistoriskt
eller miljömässigt värdefull be­byggelse skall bevaras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om uppmstningsåläggande
enligt 2§ bostadssaneringslagen (1973:531) har utfärdats och åläggandet inte
har upphört atl gälla, får rivningslov inte lämnas för den byggnad som avses
med åläggandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rivningslov får inte heller lämnas för sådana
byggnader med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap, 11 § och som omfattas
av skyddsbe­stämmelser i en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om rivningslov till prövning&lt;br&gt;
snarast möjligt. Frågan får dock inte slutligt avgöras, om det beträffande&lt;br&gt;
den byggnad som frågan angår har gjorts ansökan om att byggnaden skall&lt;br&gt;
förklaras för byggnadsminne enligt 1 § lagen (1960:690) om byggnadsmin­&lt;br&gt;
nen eller atl uppmstningsåläggande enligt 2§ bosiadssaneringslagen&lt;br&gt;
(1973: 531), skall meddelas och den ansökningen inte har slutligt avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden
skall slutligt avgöra etl ärende om rivningslov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.     senast inom etl år från den dag då
ansökningen om rivningslov kom in,&lt;br&gt;
om inte kommunen dessförinnan har ansökt om expropriation, om förkla­&lt;br&gt;
rande för byggnadsminne eller om upprustningsåläggande eller inlett arbe­&lt;br&gt;
te med alt anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestäm­&lt;br&gt;
melser beträffande den byggnad som ansökningen om rivningslov avser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;senast inom två är från den dag
då ansökningen om rivningslov kom in, om inte kommunen dessförinnan har
anlagit, ändrat eller upphävt detaljplanen eller områdesbestämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så snart slutligt avgörande
föreligger i det ärende som har orsakat uppskovet med prövningen av frågan om
rivningslov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §  
Marklov får vägras, om den sökta åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.     strider
mot en detaljplan eller mot områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motverkar syftet med sådana
skydds- eller säkerhetsområden som anges i 8 § tredje stycket 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhindrar eller försvårar del
berörda områdets användning för bebyg­gelse och därmed sammanhängande
anordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhindrar eller försvårar del
berörda områdets användning som fri­luftsområde, varvid beslulet alt vägra lov
dock inte får vara så ingripande att den pågående markanvändningen avsevärt
försväras eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i andra fall än som anges i I
-4 medför störningar för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gemensamma
bestämmelser om prövningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökningar om bygglov, rivningslov och marklov
skall vara skrift­liga och ges in till byggnadsnämnden. Belräffande enklare
åigärder får ansökan göras muntligt. Bestämmelser om prövning av bygglov eller
mark­lov utan ansökan finns i 10 kap. 20 § andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Tillsammans med ansökan skall
lämnas de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt som behövs för atl
den sökta åtgärden skall kunna prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är ansökningshandlingarna ofullständiga, får
byggnadsnämnden föreläg­ga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid.
Avhjälps inte bristerna inom förelagd tid, får ansökningen avgöras i befintligt
skick eller avvisas. En erinran om detla skall tas in i föreläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Även om en äigärd inte kräver
lov enligt l-8§§, skall byggnads­nämnden pröva den, om del begärs av den som
skall vidta åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsnämnden skall lämna
kända sakägare tillfälle all yttra sig över ansökningar om lov i följande fall,
nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
om den ansökla ålgärden innebär sådan mindre avvikelse från detalj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;plan
eller områdesbestämmelser som avses i 10 § femte siycket eller 11 § fjärde
stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, om åtgärden skall utföras i etl område som inte
omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd enligt 11 §
andra stycket och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan bestämma att sökanden skall
undertätta sak­ägarna om ansökningen och om att yttrande över denna skall ges
in till byggnadsnämnden inom en viss tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Undertättelse till sakägarna skall sändas som
rekommenderat brev eller på annat sätl som kan styrkas. Underrättelse lill de
boende på en viss faslighel får dock ske genom anslag inom faslighelen på
lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §
Beslut i ärenden om lov skall vara skriftliga. Sökanden skall ome­&lt;br&gt;
delbart underrättas om beslutet, I detta skall tas in en uppmaning till&lt;br&gt;
sökanden alt lämna underrättelse om beslutet lill de sakägare som har&lt;br&gt;
lämnats tillfälle atl yttra sig över ansökningen och vilkas synpunkter inte&lt;br&gt;
har lillgodoselts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om underrättelsen lill sökanden och dennes
underrättelser lill sakägarna skall 22 § Iredje siycket lillämpas. Sker
underrättelse genom anslag inom en fastighet, skall de boende anses ha fått del
av beslutet den dag det anslogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en åtgärd som kräver lov
fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall byggnadsnämnden erinra
sökanden om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om länsslyrelsen eller
regeringen har beslutat elt förordnande enligt 12kap, 4§, skall byggnadsnämnden
snarast möjligl sända beslul om lov som omfattas av förordnandet till
länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I beslut, varigenom lov
lämnas, skall anges de åtgärder som lovet avser, den eller de fastigheter på
vilka åtgärderna skall utföras, lovets giltighetstid samt de villkor och
upplysningar som behövs. Byggnadsnämn­den skall även ange vid vilka tillfällen
som anmälningar och besiktningar enligl 9 kap. skall göras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bygglov, rivningslov och
marklov upphör att gälla om den med­givna åtgärden inte påbörjas inom tvä år
från dagen för beslutet om lov. Lovet är aldrig giltigt för längre tid än fem
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser om prövningen i bygglovsärenden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 §
Byggnadsnämnden skall granska och fastställa de ritningar och övri­&lt;br&gt;
ga handlingar som är nödvändiga för byggnadsnämndens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall godta typgodkända material,
konstmktioner eller anordningar i de avseenden som typgodkännandet gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslut om bygglov kan byggnadsnämnden beslämma
atl konslruktions­handlingar och andra handlingar skall ges in till nämnden
innan arbetena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av byggnadsnämnden.
Bygg­herren skall underrättas om resultatet av granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslut om bygglov kan byggnadsnämnden även
bestämma att handling­ar som beskriver byggnaden i färdigställt skick skall ges
in till nämnden, när arbetena har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 §
Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksam­&lt;br&gt;
heler i vilka arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får&lt;br&gt;
meddelas endasi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om yrkesinspektionen har yttrat
sig över åtgärdens lämplighel från arbetarskyddssynpunkt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om del av yttrandet framgår alt
skyddsombud, skyddskommitté eller organisation, som företräder arbetstagarna,
har fått tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket 2 gäller endast om det är känt för
vilket slag av verksam­het som arbetslokalen är avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det i yttrandet från yrkesinspektionen har
angetts atl den prövning i arbelarskydddshänseende som behövs inte har kunnat
göras, skall beslutet om bygglov innehålla en erinran om den skyldighet som
enligt lag eller annan författning kan föreligga för arbetsgivaren att göra
anmälan till yrkesinspektionen innan arbetslokalen las i bmk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en organisation av
hyresgäster motsätter sig atl sådana åigärder som avses i 2a§ andra stycket
bostadssaneringslagen (1973:531) vidtas, får bygglov meddelas endast om
hyresnämnden medger det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;31&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Bygglov som innebär
medgivande all uppföra en ny byggnad eller annan anläggning fär, om
fastighetsägaren skriftligt samtycker lill det, innehålla bestämmelser att
annan byggnad eller anläggning på tomten skall rivas, byggas om eller ges
ändrad användning eller alt utfarten från fastig­heten skall ändras, I beslutet
skall anges en viss tid inom vilken ålgärden skall ha vidtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om bygglov eller marklov meddelas till en åtgärd
som redan har utförts, får i beslutet om lov föreskrivas skyldighet att vidta
de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet skall anges en viss tid inom
vilken ändring­arna skall vara utförda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
beslut om bygglov får bestämmas att byggnadsarbetena inte får påbör­jas förrän
fastigheisägaren har betalat ersättning för galor och andra all­männa platser
eller ställt godtagbar säkerhet för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser om förhandslov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 §
Om den som ansöker om bygglov begär det, skall byggnadsnämn­&lt;br&gt;
den pröva om åtgärden kan tillåtas på plalsen. Kan åtgärden tillåtas skall&lt;br&gt;
besked om detta, tillsammans med nödvändiga villkor, meddelas i form av&lt;br&gt;
ett förhandslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslut om förhandslov skall bestämmas en viss
tid, högst två år, inom vilken ansökningen bygglov skall fullföljas. Om detla
inte sker inom utsatt tid, upphör förhandslovet att gälla. 1 beslutet skall tas
in en erinran om detta. En erinran skall också göras om att förhandslovet inte
medför rätt atl påbölja den sökta åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9kap.
Byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utförande
av byggnadsarbeten mm.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Byggnads-, rivnings- och markarbeten som regleras i denna lag skall utföras
enligt gällande beslämmelser, de villkor som byggnadsnämnden i det särskilda
fallet har ställt och i övrigt enligt de handlingar som nämnden har fastställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetena skall planeras och
utföras så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga
obehag uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den som för egen räkning
utför eller låter ulföra byggnads-, rivnings-och markarbeten (byggherren)
ansvarar för att arbetena utförs enligt I och 2§§ och att kontroll och provning
utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvarig
arbetsledare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
För arbeten som kräver bygglov, rivningslov eller marklov skall det&lt;br&gt;
finnas en av byggherren utsedd ansvarig arbetsledare. Om arbetena är av&lt;br&gt;
mindre omfattning, kan dock byggnadsnämnden bestämma att någon ar­&lt;br&gt;
betsledare inte behöver ulses. För skilda delar av ett arbete kan olika&lt;br&gt;
arbetsledare utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som
har godkänts som arbetsledare för visst slag av arbete och för viss tid av den
myndighet som regeringen beslämmer (riksbehörighet) eller den som
byggnadsnämnden godkänner för ett visst arbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn
över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Arbetsledaren skall vidare
göra sådana an­mälningar till byggnadsnämnden som avses i 5 § och anmälningar
till andra berörda myndigheter. Arbetsledaren skall också vara närvarande vid
bygg­nadsnämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om byggnadsnämnden finner all arbetsledaren
åsidosätter sina skyldig­heter, fär nämnden frånta arbetsledaren ledningen av
arbetet. Om arbetsle­daren grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nämnden
besluta att ar­betsledaren under viss tid inte kommer att godkännas som
ansvarig arbets­ledare inom kommunen. Nämnden skall anmäla sådana beslul till
den myndighet som avses i andra stycket. Om en arbetsledare, som har riksbe­hörighet,
grovt har åsidosatt sina skyldigheter, fär myndigheten återkalla godkännandet
att vara ansvarig arbetsledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utstakning,
besiktning, kontroll m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När en byggnad eller annan
anläggning skall uppföras, ändras eller rivas och ålgärden kräver bygglov eller
rivningslov, skall anmälan göras till byggnadsnämnden när arbetena påbörjas och
när de har slutförts. Anmä­lan skall dessutom göras vid de tillfällen som
nämnden bestämmer i beslu­let om lov. Nämnden får medge befrielse helt eller
delvis från anmälnings­skyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När en byggnad eller annan
anläggning skall uppföras eller tillbyggas och åtgärden kräver bygglov, skall
byggnadsnämnden snarast möjligt låta utstaka byggnaden, anläggningen eller
tillbyggnaden, utmärka dess höjd­läge och kontrollmäla den, om detta är
påkallat med hänsyn lill förhållan­dena pä platsen och omständigheterna i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsnämnden skall i
eribrderlig utsträckning besikta arbeten som kräver bygglov. Slutbesiktning
skall alltid göras, om byggherren eller yrkesinspektionen begär del.
Slutbesiktning skall äga mm snarast möjligt. Byggnadsnämnden skall se till all
dess besiktningar på ell lämpligl sätt samordnas med besiktningar som skall
ulföras av andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan begära alv. byggherren skall
förete bevis av sak­kunnig all de krav på egenskaper och funktioner är
uppfyllda som före­skrivs i 3 kap. och som inte på elt enkelt sätt kan iakttas
och bedömas vid syn på platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall utfärda skriftligt bevis över
sådana besiktningar som anges i beslutet om bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
till tiUträde&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§   Rätt att få tillträde lill fastigheter, byggnader och andra anläggningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnadsnämnden och
länsstyrelsen för att utöva kontroll, besiktning eller annan tillsyn enligt
denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de som har fått uppdrag av
nämnden eller länsslyrelsen all utföra sådan tillsynsålgärd som avses i 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de som skall utföra
kartläggning för samhällets behov och de som har fåll uppdrag av kommunen eller
av en myndighet att upprätta planförslag eller atl företa kartläggning,
utstakning, mätning eller geoteknisk under­sökning i syfte all förbereda
planläggning eller byggande eller alt mäta eller fotografera en byggnad som
skall ändras eller rivas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medhjälpare till någon som
avses i 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De som har tillträdesrätt enligl första styckel fär
sälla upp märken och signaler, göra undersökningar och mätningar samt ta
prover. De har ocksä rält alt på begäran få de upplysningar och la del av de
handlingar som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polismyndigheten
skall lämna det biträde som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Byggnadsnämnden skall la upp frågan om påföljd eller ingripande&lt;br&gt;
enligt detta kap, så snart det finns anledning att anla att en överträdelse har&lt;br&gt;
skett av bestämmelserna om byggande i denna lag eller av någon föreskrift&lt;br&gt;
eller någol beslut som har meddelals med stöd av dessa bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en åtgärd som kräver bygglov eller marklov har
vidtagits utan att sådant lov föreligger, skall byggnadsnämnden se till att det
som har utförts blir undanröji eller på annal sätt rättat, om inte lov till
åtgärden meddelas i efterhand,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftligt besked&lt;br&gt;
om det beträffande en viss byggnad, annan anläggning eller anordning har&lt;br&gt;
vidtagits någon åtgärd som föranleder ingripande enligt detta kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
att fortsätta byggnadsarbeten m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Byggnadsnämnden får förbjuda atl ett visst byggnads-, rivnings- eller&lt;br&gt;
markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet&lt;br&gt;
eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller nägot&lt;br&gt;
beslut som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är det uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller
markarbete eller annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför
fara för män­niskors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetena eller
ålgärden fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första stycket inte
förelig­ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
enligl första eller andra stycket får förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
enligt denna paragraf har omedelbar verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Utför någon en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov&lt;br&gt;
ulan att sådant lov föreligger, skall byggnadsavgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgiften skall bestämmas till ett belopp
som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11
kap, 5 §, skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats.
Byggnadsavgifien skall dock beslämmas till minst 500kr. När avgiften besläms på
gmndval av taxan, skall hänsyn inte las lill sådana höjningar eller sänkningar
av normalbeloppel som enligt taxan orsakas av omständigheterna i det sär­skilda
fallet. Hänsyn skall inte heller tas lill belopp som avser kostnader för
nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad eller andra
mälningslekniska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften
bestämmas till ell lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt
efterges,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Byggnadsavgift skall inte tas ul, om det som har utförts blir rättat&lt;br&gt;
innan frågan om påföljd eller ingripande enligt detta kap, tas upp till&lt;br&gt;
överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden. Byggnadsavgift&lt;br&gt;
skall inte heller tas ut, om åtgärden avser rivning av en byggnad och&lt;br&gt;
rivningen har företagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1,    med stöd av lag eller annan författning eller
annars varit nödvändig för&lt;br&gt;
att avvärja eller begränsa omfatlande skada på annan egendom eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.    därför att byggnaden till väsentlig del hade
skadats genom eldsvåda&lt;br&gt;
eller någon annan liknande händelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som avses i 4§ första&lt;br&gt;
stycket, en överträdelse sker genom atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete uiförs utan ansvarig
arbetsledare i strid mot beslämmelserna i 9kap. 4§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon underlåter att göra
sådana anmälningar till byggnadsnämnden som avses i 9 kap. 5§ eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete utförs i strid mot
fastställda handlingar eller villkor som bygg­nadsnämnden har beslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild avgift skall beslämmas till minst 200 och
högst 1000kr, Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte las ul,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
I sådana fall som avses i 4 § första stycket skall förutom byggnadsav­&lt;br&gt;
gift även tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    en
ny byggnad uppförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en befintlig byggnad tillbyggs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en byggnad helt eller till viss
del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som
byggnaden förut har använts till eller som finns angivet i fastställda
handlingar eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en byggnad rivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fall som
anges i 5§. Tilläggsavgift skall inte heller tas ut. om den olovliga åtgärden
omfattar ett utrymme vars bruttoarea inte överstiger 10 kvadratmeter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift skall tas ut med ett belopp som
motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har
omfattat. När bruttoarean beräknas skall dock lOkvadratmeter frånräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgiften får bestämmas till elt lägre belopp än som
följer av tredje stycket eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har meddelats
enligt 14 §, om det utförda har rättats genom handräckning eller pä annat sätt
eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av byggnads­&lt;br&gt;
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
om tilläggsavgift prövas av allmän domstol pä talan av allmän åklagare. Talan
får väckas endast om byggnadsnämnden har begärt det, 1 fråga om sådan talan
tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott, pä vilket inte kan
följa svårare straff än böter, och om kvarstad i brottmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Byggnadsavgift skall tas ut av den som när överträdelsen begicks var&lt;br&gt;
ägare av den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som den olov­&lt;br&gt;
liga ålgärden avsåg. Särskild avgift skall tas ut av den som begick överträ­&lt;br&gt;
delsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift
skall las ut av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,     den
som när överträdelsen begicks var ägare av den byggnad som den&lt;br&gt;
olovliga ålgärden avsåg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den som begick överträdelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den i vars ställe denne var,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4,     den
som har beretts vinning genom överträdelsen.&lt;br&gt;
Tilläggsavgiften får fördelas mellan flera av dem som avses i andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styckel
eller åläggas flera solidariskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Är två eller flera ägare av
den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som den olovliga åtgärden
avsåg, svarar de solidariskt för bygg­nadsavgift och för tilläggsavgift som
påförs dem i deras egenskap av ägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det finns särskilda skäl,
får länsstyrelsen nedsätta eller efterge byggnadsavgift eller särskild avgift
som byggnadsnämnden har beslutat. Frågor om nedsättning eller eftergift prövas
efter besvär enligt 13 kap, 6 § över nämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingripanden
för att åstadkomma rättelse m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Tingsrätten får besluta om handräckning sä att rättelse sker när&lt;br&gt;
någon har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidtagit en åtgärd som kräver
bygglov eller marklov ulan sådant lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidtagit en åtgärd med stöd av
bygglov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävts genom etl beslut som
har vunnit laga krafl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i annat fall än som avses i 1
vidtagit någon åtgärd som strider mot denna lag eller mot någon föreskrift
eller något beslul som har meddelats med stöd av lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underlåtit alt ulföra arbete
eller vidla en åtgärd som har förelagts honom enligt 15—18§§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökan om handräckning får
göras av byggnadsnämnden. Besläm­melser om sädan handräckning finns i 17 §
handräckningslagen (1981:847),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ I de fall som avses i 12 § 1
-3 fär byggnadsnämnden, i stället för att ansöka om handräckning, förelägga
byggherren eller ägaren av den fastig­het, byggnad, anläggning eller anordning
som frågan gäller att inom viss tid rätta det utförda. Uppfylls inte ett sådant
föreläggande, får byggnadsnämn­den begära handräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser ett föreläggande enligt första siycket en
åtgärd som har utförts utan bygglov får byggnadsnämnden i föreläggandet
förbjuda att åtgärden åter uiförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2459&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beviljas bygglov eller marklov efter det att
föreläggande har meddelats, upphör föreläggandel att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om någon underlåter att utföra
arbete eller vidla annan åtgärd som åligger honom enligl denna lag eller enligt
nägon föreskrift eller något beslut som har meddelals med slöd av lagen, får
byggnadsnämnden före­lägga honom atl inom en viss lid vidta åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en byggnad, annan anläggning
eller anordning är förfallen eller om den är skadad till väsenllig del och inte
sätts i stånd inom skälig tid, fär byggnadsnämnden förelägga ägaren att inom en
viss tid riva byggnaden, anläggningen eller anordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad eller annan anläggning som avses i
första siycket har brister som kan äveniyra säkerheten för dem som uppehåller
sig i eller i närheten av den, får byggnadsnämnden förbjuda användning av
byggnaden eller anläggningen under en viss tid (användningsförbud).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
om användningsförbud har omedelbar verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Om en byggnad, annan anläggning eller anordning inom område&lt;br&gt;
med detaljplan medför stora olägenheter för trafiksäkerheten pä gmnd av&lt;br&gt;
att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga ägaren alt ta&lt;br&gt;
bort den eller vidla någon annan åtgärd med den. Beträffande byggnader&lt;br&gt;
fär dock sådant föreläggande meddelas endast om byggnaden kan flyttas&lt;br&gt;
utan svårighet eller är av ringa värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom områden med detaljplan fiir byggnadsnämnden,
om del behövs med hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga ägaren atl ändra
ulfarten från en fastighet eller en byggnad eller att ordna stängsel mot vägar
eller gator.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid grundad misstanke om avi
del finns brister i fråga om underhål­let av en byggnad eller annan anläggning,
får byggnadsnämnden förelägga ägaren att genom en av byggnadsnämnden godkänd
sakkunnig person låta utreda behovel av underhållsåtgärder och att inom en viss
tid redovisa resultatet av utredningen lill byggnadsnämnden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förelägganden enligl 14-18.5§
får förenas med vite eller med för­ordnande atl ålgärden, om föreläggandet inte
uppfylls, kan utföras genom byggnadsnämndens försorg på den försumliges
bekostnad. Förbud enligl 14 § andrastycket och 16 § andra stycket får förenas
med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppfylls inte elt föreläggande som innebär att
ålgärden kan ulföras genom byggnadsnämndens försorg, skall nämnden, om del inte
finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall
ske. Därvid skall nämnden se till att oskäliga kostnader inte uppslår. När det
finns skäl lill del, får i nämndens beslul förordnas att beslutet skall gälla
utan hinder av atl det inte har vunnii laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som
behövs för att beslut enligt andra stycket skall kunna genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §
Har en åtgärd som kräver bygglov eller marklov vidtagits utan&lt;br&gt;
sådant lov men framstår det som sannolikt att lov kan meddelas till åtgär­&lt;br&gt;
den, skall byggnadsnämnden, innan handräckning begärs eller föreläggan­&lt;br&gt;
de meddelas, bereda ägaren tillfälle att inom viss lid ansöka om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ansökan inte inkommer inom Föreskriven tid, får
byggnadsnämnden utan hinder av aU ansökan inte har giorts pröva frågan om lov
till ålgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden
får därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar
samt företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för prövningen av ärendel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verkan
av föreläggande i vissa fall m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §
Har elt föreläggande enligt 14-18§§ eller etl förbud enligt 14 §&lt;br&gt;
andra siycket meddelats någon i egenskap av ägare till en viss fastighet och&lt;br&gt;
övergår fasligheten lill ny ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i
stället&lt;br&gt;
mot denne. Utsatt vite gäller dock inte mot den nye ägaren, men byggnads­&lt;br&gt;
nämnden får sätta ut vite för denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller även när ett föreläggande
eller förbud har medde­lats någon i egenskap av ägare av en byggnad på mark som
tillhör annan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ärenden om föreläggande eller förbud som anges i
första stycket skall beslämmelserna i rättegångsbalken om verkan av alt
tvisteföremålet över­låts och om iredje mans deltagande i rättegång tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anteckning
i fastighetsboken m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Den myndighet som meddelar
etl föreläggande eller förbud som avses i 21 § skall genast sända sitt beslut
till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken eller
tomträttsboken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Återkallas elt föreläggande
eller förbud som har antecknats enligt 22 §, skall byggnadsnämnden genast
anmäla del lill inskrivningsmyndighe­ten för motsvarande anteckning. Har ett
antecknat föreläggande eller förbud upphävts genom lagakraftvunnet beslut eller
upphört alt gälla, eller har föreläggandel uppfyllts, skall byggnadsnämnden, så
snart nämnden har fått vetskap om detta, anmäla förhällandet till
inskrivningsmyndigheten för anteckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Gör inte byggnadsnämnden
anmälan i de fall som avses i 23 §, skall länsstyrelsen göra sådan anmälan om
någon vars rätt berörs av detta ansöker om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Överlåts egendom, på vilken
har utförts en åtgärd som avses i 4§ första stycket, mot vederlag och skall
rättelse i det utförda vidtas pä gmnd av beslut enligt detta kap., skall 4kap.
12 § jordabalken tillämpas, om inte överlåtaren vid överlåtelsen upplyst om
åtgärden eller förvärvaren annars känt till eller bort känna till denna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsavgifter enligt 4§
och särskilda avgifter enligt 6§ tillfaller kommunen. Tilläggsavgifter enligt
7§ tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har frågan om påföljd för en
överträdelse som avses i 4§ första siycket inte tagits upp till överläggning
vid sammaniräde med byggnads­nämnden inom tio år från det överträdelsen
begicks, fär byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte las ut. Detta gäller
också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för tio år gälla
en tid av tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan tio år har förflutit från det att en äigärd
som avses i 12 § 1-3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning
eller besluta föreläggande enligl 14§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut eller domar varigenom
nägon påförs avgift enligt detta kap. skall genast sändas lill länsstyrelsen.
Avgiften skall belalas till länsstyrel­sen inom två månader från det beslutet
eller domen vann laga kraft. En upplysning om delta skall tas in i beslutet
eller domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Betalas inte avgiften inom
den tid som anges i 28 §, får avgiften tillsammans med en restavgift, beräknad
enligt 58 § 1 mom, uppbördslagen (1953:272), indrivas i den ordning som enligl
nämnda lag gäller för indriv­ning av skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel
som har influtit skall medel i första hand avsällas för kommunens fordran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 §
Vite som har förelagts med stöd av detla kap. får inte förvandlas lill&lt;br&gt;
fängelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Utöver de uppgifter som följer av 1, 4-6 och 8-10 kap. skall bygg­&lt;br&gt;
nadsnämnden särskill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1,    verka för en god byggnadskultur samt en god
stads- och landskaps­&lt;br&gt;
miljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppmärksamt följa den allmänna
utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt inom sitt
ansvarsområde ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och
fastighetsbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samarbeta med myndigheter,
organisationer och enskilda vilkas verk­samhet berör nämndens ansvarsområde och
kan ha betydelse för nämn­dens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämna allmänheten råd och
upplysningar i frågor som rör nämndens ansvarsområde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervaka efterlevnaden av denna
lag och med stöd av lagen medde­lade föreskrifter och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De möjligheter som denna lag ger att förenkla och
underlätta för enskilda skall tas lill vara i byggnadsnämndens verksamhei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftligt besked&lt;br&gt;
i frågor inom dess ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom omräden med samlad bebyggelse där
nybyggnadskarta behövs för prövningen av bygglov skall byggnadsnämnden
tillhandahålla sådan karta, om någon begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Följande beslämmelser i 3 kap, kommunallagen (1977:179) skall til­&lt;br&gt;
lämpas i fråga om byggnadsnämnden, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om antalet ledamöter m, m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ första styckel om valbarhet
m. m., 4§ om rätt lill ledighet från anställning, 5 § första stycket om
mandattid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.   5 § tredje stycket om verkan av ledamots
avgång, 6§ om ordförande och vice ordförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7     § om lid och plats för sammaniräde samt om
närvarorätt vid sammanträ­&lt;br&gt;
de,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8     §
om suppleants tjänstgöring m, m.,&lt;br&gt;
9§ första stycket om beslutsförhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§ om beslutsförfarande och protokoll m. m,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om delgivning m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om reglemente och delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap, 5 §
första stycket och 6 § kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationsuppdrag enligt 3 kap, 12 § andra stycket
kommunallagen får inte omfatta befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slulligt avgöra ärenden, som är
av principiell natur eller annars av slörre betydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela förelägganden vid vite
utom i sådana fall som avses i 10 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3        §
och 16 § andra stycket eller meddela förelägganden som innebär att en&lt;br&gt;
viss åtgärd kan utföras genom byggnadsnämndens försorg eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3,     slutligt
avgöra frågor om avgift enligt 10kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2§ 2 förvaltningslagen (1971:290)
skall 4 och 5§§ nämnda lag tillämpas i samtliga ärenden hos byggnadsnämnden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Byggnadsnämnden skall ha tillgäng lill personal i den omfattning och&lt;br&gt;
med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna&lt;br&gt;
fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsslällande sätl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Kommunen får ta ut avgift för beslut i fräga om bygglov, förhands­&lt;br&gt;
lov, rivningslov eller marklov och för framställning som föranleder upprät­&lt;br&gt;
tande av nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framställning&lt;br&gt;
av arkivbesländiga handlingar eller annan tids- eller kostnadskrävande&lt;br&gt;
åtgärd. Avgiften får tas ut i förskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lämnas bygglov till uppförande eller tillbyggnad av
en byggnad eller annan anläggning inom område med detaljplan, som har antagits
eller ändrats enligl denna lag, får kommunen dessulom ta ul en planavgift av
fastighetsägaren, om han har nytta av planen. Avgiften får avse kommu­nens
kostnader för atl uppräita eller ändra delaljplanen och, om fastighets­plan har
upprättats, även koslnaderna för denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgifter enligt första och andra styckena får tas
ut med högst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för
åtgärderna. Grun­derna för beräkning av avgifterna skall anges i en taxa som
beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FEMTE
AVDELNINGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OM
STATLIG KONTROLL OCH ÖVERKLAGANDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap. Statlig kontroll beträffande riksintressen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens
prövning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Länsstyrelsen skall förordna att kommunens beslut att anta. ändra eller upphäva
en detaljplan eller områdesbestämmelser skall prövas av länsslyrelsen, om det
finns anledning all anla alt beslutell, inte lillgodoser ett riksintresse
enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser,2, innebär atl
regleringen av sådana frågor om användningen av mark och vatten som angår två
eller flera kommuner inte har samordnats på etl lämpligt sätt,3, innebär att en
viss bebyggelse blir olämpligt placerad, utformad eller utförd från
hälsoskyddssynpunkt eller med hänsyn till beho­vet av skydd mot olyckshändelser
eller4, inte har kommit till i laga ordning eller innebär all kommunens
beslutande organ har överskridit sina befo­genheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall förordna om prövning, om någon
kommun som berörs av beslutet begär det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förordnande om prövning skall
beslutas inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom in till
länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om något förhållande som
avses i 1 § första stycket 1 -4 föreligger, skall länsstyrelsen upphäva
kommunens beslul i dess helhet eller, om kommunen har medgett det, i en viss
del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det finns särskilda skäl,
kan länsstyrelsen eller regeringen för ett visst område förordna att l-3§§
:&amp;gt;kall tillämpas även på beslut att lämna förhandslov, bygglov, rivningslov
eller marklov. Ett sådant förordnande kan återkallas eller ändras. Förordnandet
kan begränsas till all avse lov till åigärder av ett visst angivet slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen i ell visst fall förordnar atl ett
beslut om lov skall prövas, kan länsstyrelsen förordna alt beslutet inte får
verkställas förrän frågan om prövning har slutligt avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
prövning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §  
Länsslyrelsens förordnanden enligt 1 och 4§§ får inte överklagas.&lt;br&gt;
Länsstyrelsens beslut enligt 3 § Får överklagas genom besvär hos rege­&lt;br&gt;
ringen av den kommun som har meddelat det prövade beslutet, de övriga&lt;br&gt;
kommuner som är berörda och regiionplaneorganet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt länsslyrelsens beslut får överklagas även av
sakägare framgår av 13 kap, 4 § första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Regenngen kan förordna att ett beslut att anta, ändra eller upphäva&lt;br&gt;
regionplan skall prövas av regeringen. Sådant förordnande skall beslutas&lt;br&gt;
inom tre månader från den dag då beslutet att anta, ändra eller upphäva&lt;br&gt;
planen meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen får upphäva beslutet i dess helhet eller
i en viss del, om det inte tillgodoser ett riksintresse enligt lagen (0000:000)
om hushållning med naturresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planföreläggande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§   Om det behövs för att lillgodose sådana intressen som avses i I §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;första
siycket 1 och 2, kan regeringen förelägga kommunen att inom en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viss
tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(planföreläggande),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I föreläggandet kan föreskrivas att planen eller
områdesbestämmelserna skall tillgodose ett visst angivet intresse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§ Om kommunen inte uppfyller planföreläggandet, kan regeringen på kommunens
bekostnad låta upprätta de förslag som behövs saml anta, ändra eller upphäva
detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Därvid skall länsslyrelsen ombesörja
erforderiiga samråd och utställningar. Rege­ringen skall bereda kommunen
tillfälle aU yUra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap. Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planbeslut
m.m. Kommunens beslut m ,   m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §   Beslut i fråga om
regionplan får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en
detaljplan, områdes­bestämmelser eller en fastighetsplan får överklagas genom
besvär hos länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Kommunens beslut att vägra
förlänga genomförandetiden för en detaljplan enligt 5 kap. 15 § andra stycket
och atl vägra anta fastighetsplan i det fall som avses i 6kap, 3 § andra
siycket 3 får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ De beslut som avses i 1 §
andra stycket och i 2 § överklagas genom att en besvärshandling ges in till
länsstyrelsen, I besvärshandlingen skall anges det beslut som överklagas och de
omständigheter på vilka överkla­gandet gmndas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvärshandlingen skall ha kommit in lill
länsstyrelsen inom tre veckor från den dag då justeringen av protokollet med
beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvär som inte har anförts i rätt tid får inte tas
upp till prövning. Har besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in
till kommunen, skall besvären ändå tas upp Ull prövning. Besvären skall också
tas upp till prövning, om besvärshandlingen har kommit in för sent lill
länsstyrelsen och detta beror på att undertättelsen om vad som skall iakttas
vid överkla­gande av beslutet har innehållit en oriklig uppgift om besvärstid
eller besvärsinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens
beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Länsslyrelsens beslut enligt 12 kap, 3 § och länsstyrelsens beslul med&lt;br&gt;
anledning av besvär enligt 1 och 2§§ detta kap, får överklagas genom&lt;br&gt;
besvär hos regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att länsstyrelsens beslut enligt 12 kap, 3 § får
överklagas av vissa offent­liga organ genom besvär följer av 12 kap. 5 § andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Länsstyrelsens förordnanden enligt 6 kap. 20 och 21 §§ om skyldighel&lt;br&gt;
atl överlåta mark m.m, eller enligt 6kap, 23§ om skyldighet att bekosta&lt;br&gt;
anläggande av gator m. m, får överklagas genom besvär hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
i ärenden om lov m.m. Kommunens beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsnämndens beslut i
andra ärenden enligt denna lag än de som avses i I § andra stycket och 2 § får
överklagas genom besvär hos länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om någon annan kommunal
myndighet än byggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att pröva
nedan angivna ärenden, får beslut i sådana ärenden överklagas genom besvär hos
länsstyrelsen. De ärenden som avses är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1, Ärenden om ställande av säkerhet enligt 8 kap,
31 § iredje stycket för fullgörande av fastighetsägarens skyldighet att betala
ersättning för gator och andra allmänna plalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, Ärenden enligt 6kap, 36§ om betalningsvillkor för
gatukostnadser­sättning m,m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens
beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Länsstyrelsens beslut i fråga om förhandslov och bygglov får över­&lt;br&gt;
klagas genom besvär hos kammartätten, om beslulet avser åtgärder inom&lt;br&gt;
ett område med detaljplan. Avser länsstyrelsens beslut åtgärder inom ett&lt;br&gt;
område som inte omfattas av detaljplan, får beslutet överklagas genom&lt;br&gt;
besvär hos kammarrätten, om det innefattar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågan om åtgärderna ulgör
kompletteringsätgärder enligt 8 kap. 11 § andra stycket eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågan om det finns
förutsätlningar för att åtgärden kommer att upp­fylla kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga om förhandslov och
bygglov i andra fall än som avses i första stycket och beslut i fräga om
rivningslov får överklagas genom besvär hos regeringen. Länsstyrelsens beslut i
fråga om marklov får överklagas genom besvär hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens beslut i frågor som anges i 7§ får
överklagas genom besvär hos regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsens beslut i andra fall än de som avses
i första-tredje stycke­na får överklagas genom besvär hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Beslul som avses i 1, 2, 6 och 7§§ får överklagas av parter och&lt;br&gt;
sådana sakägare som anges i 1 kap, 8§ och som berörs av beslulet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besluten får dock överklagas endast av den som
senast under utställ­ningstiden skriftligt till kommunen har framfört sädana
synpunkter pä planförslaget eller förslaget till områdesbestämmelser som inte
har tillgo­dosetts. Om bestämmelserna om enkelt planförfarande i 5 kap. 25 §
har tillämpats på förslaget, får beslulet överklagas endast av de som i
yttrande över förslaget har framfört synpunkter pä det som inte har
tillgodoselts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket gäller inte, om förslaget har ändrats
lill den klagandes nackdel efter utställningen eller efter det att han enligt 5
kap, 25 § lämnades tillfälle att yttra sig över förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsslyrelsens beslul i
besvärsarenden enligt delta kap. och beslut av kammarrätten får pä kommunens
vägnar överklagas genom besvär av kommunstyrelsen, om beslutet har gått
kommunen emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut i fråga om förhandslov,
bygglov eller marklov inom sådana områden som avses i 8 kap, 8§ iredje stycket
3 får överklagas genom besvär av luftfartsverket om beslutet berör en civil
flygplats, av tillsyns­myndigheten, om frågan rör en kärnreaktor eller annan
kärnenergianlägg­ning, och i andra fall av överbefälhavaren eller den myndighet
som denne bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser ett beslut om förhandslov eller bygglov
arbetslokaler eller perso­nalrum i fall som anges i 8 kap, 29 §, får beslutet
överklagas genom besvär av huvudskyddsombud eller, om något sådani ombud inte
finns, annat skyddsombud inom verksamheten. Finns ingel skyddsombud, får
beslutet i stället överklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har
yttrat sig över ansökningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Beslut enligt 9 kap. 4 § av den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;
får överklagas av ansvarig arbetsledare genom besvär hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Kommunens beslut fär inte överklagas i sådana delar som grundas&lt;br&gt;
på en delaljplan, områdesbestämmelser eller ett förhandslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De boende på en fastighet får inte överklaga beslut
om bygglov till sådana åtgärder på fastigheten som en organisation av
hyresgäster har godtagit eller som hyresnämnden har medgett enligt 2a§ andra
stycket bostadssaneringslagen (1973:531),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §
Den myndighet, som prövar besvär över beslut som angår en detalj­&lt;br&gt;
plan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan, kan förordna all det&lt;br&gt;
överklagade beslutet får genomföras i sådana delar som inte berörs av&lt;br&gt;
besvären utan hinder av all besvärsärendel inte har avgjorts. Sådant för­&lt;br&gt;
ordnande fär dock meddelas endast på begäran av kommunen och får inte&lt;br&gt;
göras mer omfattande än kommunen har begärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordnanden
enligt första styckel får inte överklagas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §
Vid bifall till besvär över kommunens beslut att anta eller ändra en&lt;br&gt;
detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan skall beslutet upp­&lt;br&gt;
hävas i dess helhet eller, om kommunen har medgett det, i en viss del.&lt;br&gt;
Beslutet får ändras om kommunen har medgett det eller om ändringen är&lt;br&gt;
av ringa betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJÄTTE
AVDELNINGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14kap.
Ersättning till fastighetsägare m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
och inlösen utan krav på kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Kvartersmark som enligt en detaljplan skall användas för annat än&lt;br&gt;
enskilt bebyggande samt mark för galor eller sådana andra allmänna&lt;br&gt;
platser för vilka kommunen är huvudman är kommunen skyldig att lösa,&lt;br&gt;
om fastighetsägaren begär det. Mark som enligt planen skall användas för&lt;br&gt;
vägar eller andra allmänna platser för vilka annan än kommunen är huvud­&lt;br&gt;
man är denne skyldig atl förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller&lt;br&gt;
annan särskild rält, om fastigheisägaren begär det. Huvudmannen får&lt;br&gt;
bestämma om förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan&lt;br&gt;
särskild rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har kommunen på grund av bestämmelserna i första
stycket löst mark, som skall användas för någon verksamhet för vilken annan än
kommunen är huvudman, är denne skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för
marklösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om delaljplanen medger lillfällig användning av
mark, skall första siycket inte tillämpas inom de områden och under den tid som
sådan användning fär pågå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om mark som är belägen inom ett
samverkansområde enligl lagen (0000:000) om exploateringssamverkan gäller
särskilda bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Om det i en detaljplan finns bestämmelser atl mark, som är avsedd&lt;br&gt;
för enskill bebyggande, skall kunna användas även för en allmän eller en&lt;br&gt;
för flera fastigheter gemensam trafikanläggning eller för en allmän ledning,&lt;br&gt;
skall kommunen eller annan som skall vara huvudman för anläggningen&lt;br&gt;
förvärva servitut eller nyttjanderätt i den omfattning som behövs för ända­&lt;br&gt;
målet, om fastighetsägaren begär del. Huvudmannen för anläggningen får&lt;br&gt;
bestämma om förvärvet skall avse servitut eller nyttjanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har byggnadsnämnden med stöd
av 10 kap. 17 § beslutat att en bygg­nad, annan anläggning eller anordning
skall las bort eller bli föremål för annan åtgärd eller atl en ulfart skall
ändras, har fastighetsägaren och den som innehar särskild rätt till fasligheten
rätt till ersättning av kommunen för den skada han lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Blir ett område, som enligt
detaljplan har varil avsett för allmän samfärdsel, vid genomförandet av en ny
plan helt eller delvis använt för annat ändamål eller ändrat till sitt höjdläge
och uppslår härigenom skada för ägaren av en fastighet som ligger Intill
området eller för den som innehar särskild rätt till fastigheten, har han rätt
till ersättning av väghål­laren för den skada han lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en detaljplan ändras eller
upphävs före genomförandetidens ut­gång, har ägare och innehavare av särskild
rätt till fastigheter rätt till ersättning för den skada de lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt
men uppkommer vid användningen av en faslighet, är kommunen skyldig aft lösa
den, om ägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om en detaljplan ändras eller upphävs efter
genomförandetidens utgång skall första och andra siyckena lillämpas, om bygglov
har sökts men inte slutligt avgjorls före genomförandetidens utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har skada uppkommit till
följd av undersökningar, mätningar eller andra åtgärder som avses i 9kap, 8 §,
har den skadelidande rätt till ersätt­ning för skadan av den myndighet på vars
uppdrag åtgärderna har vidta­gits,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om ersättning har betalats
för gatukostnader enligl 6 kap. 32 eller 33 § eller enligt motsvarande äldre
bestämmelser eller för kostnader för vatten- och avloppsanläggningar enligt
lagen (1970:244) om allmänna vat­ten- och avloppsanläggningar eller enligt
motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig alt betala tillbaka
ersättningen till fastighetsägaren, om skada uppkommer genom att han på grund
av att bygglov vägras inte kan använda sin fastighet så som förutsattes när
ersättningen togs ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
och inlösen med krav på kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Ägare och innehavare av särskild rätt lill fastigheter har rätt till skälig&lt;br&gt;
ersättning av kommunen för den skada de lider, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1,    bygglov vägras lill att ersätta en riven
eller av våda förstörd byggnad&lt;br&gt;
med en i huvudsak likadan byggnad och ansökan om bygglov har gjorts&lt;br&gt;
inom fem år frän det att byggnaden revs eller förstördes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rivningslov vägras med slöd av
8 kap, 15 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser för sådan
bebyggelse med särskilt bevarande­värde som avses i 3 kap, 11 § meddelas genom
områdesbestämmelser eller i en detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelser om skydds- eller
säkerhetsområden som avses i 8 kap. 8 § tredje stycket 3 meddelas genom
områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;marklov vägras enligt 8 kap, 18
§ 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt till ersättning föreligger endast om skadan
motsvarar minst en femtedel av värdet av den berörda delen av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför beslut som avses i första siycket all
synnerligt men uppkommer vid användningen av faslighelen, är kommunen skyldig
att lösa fastighe­ten, om ägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av andra och iredje styckena får
även beaktas andra beslut som avses i första stycket och som har vunnit laga
kraft inom tio år före det senaste beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har kommunen efler föreläggande därom enligt 12
kap, 7§ beslutat skyddsbestämmelser som avses i första stycket 3 för att
tillgodose ett riksintresse, är staten skyldig att ersätia kommunen dess
kostnader för ersättning eller inlösen, 1 fall som avses i första styckel 4 och
5, är ägaren lill den anläggning, för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har
beslu­lats, skyldig att ersätta kommunen dess koslnader för ersättning eller
inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värderingsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
I mål om ersättning, inlösen eller förvärv av servitut eller nyttjande­&lt;br&gt;
rätt enligt denna lag skall expropriationslagen (1972:719) tillämpas, i den&lt;br&gt;
mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning för minskning av fastighetens
marknadsvärde i fall som avses i 3-6 och 8§§ detta kap, skall bestämmas som
skillnaden mellan fastighe­tens marknadsvärde före och efter beslutet. Båda
värdena skall bestämmas med bortseende från förväntningar om ändring av
markanvändningen, Ersällning enligt 8 § skall dock reduceras med en femtedel av
värdet av den berörda delen av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Vid inlösen av mark enligt denna lag skall 4 kap. 3 § expropriations­&lt;br&gt;
lagen (1972:719) tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under liden&lt;br&gt;
från dagen tio är före den då talan om inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om rättegång m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Ersättning skall bestämmas i pengar att belalas på en gång eller, om&lt;br&gt;
det finns särskilda skäl, med ett visst ärligt belopp. Ändras förhållandena&lt;br&gt;
väsentligt skall det årliga beloppet omprövas, om kommunen, fastighets­&lt;br&gt;
ägaren eller den som innehar särskild rätt till fastigheten begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen begär det och det inte är uppenbart
oskäligt, skall domstolen förordna som villkor för att ersättning enligt 8 §
första stycket 2 och 3 skall betalas ut att vissa åtgärder med byggnaden
dessförinnan har ulförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som i fråga om ersättningen har avtalats eller
uppenbarligen förut­satts gälla mellan kommunen och ägaren eller innehavare av
särskild rätt till fastigheten skall gälla även mot den som har förvärvat
fastigheten eller den särskilda rätten efter det atl beslulet, på vilket
ersättningen gmndas, har vunnii laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Talan enligt defta kap, skall väckas vid den fastighetsdomstol inom&lt;br&gt;
vars område fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att talan skall tas upp till prövning skall den
väckas 1, i fall som avses i 3, 5, 7 och 8§§, senast inom två år från det att
beslutet, på vilket talan grundas, vann laga kraft och2, i fall som avses i 4
och 6§§ senast inom två år från det att den åtgärd, på vilken talan gmndas,
utfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan får dock väckas senare, om skadan inte
rimligen kunde fömtses inom den tid som anges i andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Ogillas talan som har väckts av fastighetsägaren eller den som&lt;br&gt;
innehar särskild rält till fastigheten, skall vad i rättegångsbalken är före­&lt;br&gt;
skrivet om ansvar för motpartens rättegångskostnader i tvistemål tilläm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pas. Om han har haft skälig anledning att få sin talan
prövad av domstol, kan domstolen dock efter omständigheterna förordna att
motparten skall ersätta honom hans rättegångskostnader eller alt vardera parten
skall bära sina koslnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Om den ersättning som har fastställts i ett mål om
inlösen inte har nedsatts av kommunen på det säll som föreskrivs i
expropriationslagen (1972:719) skall följande gälla. Om någon som är berättigad
till ersättning begär det. skall den väckta frågan om avstående av mark
förfalla såvitt det rör hans rätt, under förutsättning alt marken inte har
tillträtls eller övergått på kommunen enligt 6kap, 10 § expropriationslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SJUNDE AVDELNINGEN 15 kap. Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §   Denna lag träder i kraft den I januari 1987,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom denna lag upphävs, med de
begränsningar som följer av detta kap., byggnadslagen (1947:385),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnadsstadgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m,m, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen (1976:296) om kriskoppling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Alla kommuner i landel skall före den 1 januari 1990
ha antagit en&lt;br&gt;
översiktsplan enligt 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generalplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Fastställda generalplaner skall gälla som
områdesbestämmelser en­&lt;br&gt;
ligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen
enligt 22 § byggnadslagen (1947:385) skall, i andra fall än som avses i 15 §
andra siycket delta kap,, väckas före utgången av år 1987. I fråga om sådan
lalan skall äldre beslämmelser tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Stadsplaner och byggnadsplaner, avstyckningsplaner,
lill den del de&lt;br&gt;
inte omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen (1947:385), samt&lt;br&gt;
andra äldre planer som enligl övergångsbestämmelserna till byggnadslagen&lt;br&gt;
är all jämställa med stadsplaner eller byggnadsplaner, skall gälla som&lt;br&gt;
detaljplan enligt denna lag, Avstyckningsplaner skall, till den del de omfat­&lt;br&gt;
tas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen, upphöra att gälla vid ikraft­&lt;br&gt;
trädandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om stadsplaner och
byggnadsplaner, som har fastställts efter utgången av år 1978, skall
genomförandetiden enligt 5 kap. 6§ anses vara lio år räknat från den dag då
beslutet att fastställa planen vann laga kraft. 1 fråga om övriga planer som
avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått till ända,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Bestämmelserna i 6 kap. 27 § gäller inte inom områden
som omfattas&lt;br&gt;
av byggnadsplan eller avstyckningsplan. Den som är huvudman för vägar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och andra allmänna platser i sådana områden skall även
efter ikraftträdan­det ha denna uppgifi till dess annorlunda bestäms,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § I fråga om stadsplaner skall bestämmelsema i 14 kap,
l§ första&lt;br&gt;
stycket om kommunens skyldighet alt lösa viss mark inte gälla under tiden&lt;br&gt;
till utgången av år 1990. Under denna tid skall i stället 48 § första och
tredje&lt;br&gt;
styckena byggnadslagen (1947: 385) tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 6 kap. 25 § andra
siycket gäller inte i fråga om sådana planer, för vilka genomförandeliden
enligt 4§ andra stycket skall anses ha gått till ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Beslämmelserna i 8 kap. 10 § Ijärde styckel gäller inte inom områden som
omfattas av stadsplan eller byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Om en
stadsplan eller byggnadsplan, vars genomförandetid enligt 4 § andra siycket
skall anses ha gäll lill ända, upphävs eller ändras, är kom­munen under nedan
angivna föruisättningar skyldig alt lösa mark som enligt planen är avsedd
huvudsakligen för bostadsändamål, om fastighets­ägaren begär del.
Lösningsskyldighet föreligger, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighetsägaren
pä grund av ett långvarigt förbud enligt 35 eller 109§ byggnadslagen (1947:385)
har varit förhindrad all bygga i enlighel med planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastigheten är
belägen inom ett område som i huvudsak är bebyggt i enlighet med planen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighetsägaren
efter upphävandet eller ändringen kan använda mar­ken endast på sätt som är
uppenbart oskäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om inlösen enligt första
siycket skall väckas vid den fastighets­domstol, inom vars område fastigheten
är belägen. Om markens framtida användningssätt ännu inte har avgjorts när
talan väcks, får domstolen på yrkande av kommunen hänvisa fastighetsägaren att
i en särskild rättegång föra talan om inlösen. Sådan lalan får väckas tidigast
efter utgången av år 1996,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 § Äldre bestämmelser om fastställelse och om fullföljd
av talan skall&lt;br&gt;
fortfarande tillämpas i fråga om stadsplaner och byggnadsplaner som har&lt;br&gt;
antagits före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplaner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Regionplaner som har fastställts efler utgången av år
1981 skall gälla&lt;br&gt;
som regionplan enligt denna lag, dock längst till den dag då sex år har&lt;br&gt;
förflutit från det planen fastställdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms läns landstingskommun
skall tills vidare anses vara förord­nad som regionplaneorgan enligt denna lag
med samma ansvarsområde som landstingskommunen i detta avseende har vid
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomtindelningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§  
Tomlindelningar skall gälla som fastighetsplan enligt denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Äldre
bestämmelser om fastställelse och om fullföljd av talan skall fortfarande
tillämpas i fråga om tomtindelningar som har antagits före ikraftlrädandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Med de undantag som anges i
14 och 16 §§ skall förbud mot nybygg­nad som har utfärdats med stöd av
byggnadslagen (1947:385) och förbud mot rivning som har utfärdats med stöd av
35 a § samma lag upphöra att gälla vid ikraftträdandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har förbud mot nybyggnad
utfärdats med stöd av 110§ andra stycket byggnadslagen (1947:385), skall
förbudet gälla som bestämmelse i planen enligt 5 kap, 9§ I denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förbud enligt 17§
byggnadslagen (1947:385) mot schaktning, fyll­ning, trädfällning eller annan
därmed jämförlig åtgärd skall fortsätta att gälla, dock längst till utgången av
år 1989,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen enligl 22 §
byggnadslagen med anled­ning av förbud som anges i första stycket skall väckas
före utgången av år 1990, I fråga om sådan talan skall äiidre bestämmelser
tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 §
För områden där förbud mot nybyggnad m, m, råder enligt 81 §&lt;br&gt;
byggnadslagen (1947: 385) eller har utfärdats med stöd av 82 § samma lag&lt;br&gt;
skall förordnande om prövning som avses i 12 kap, 4§ anses ha utfärdats i&lt;br&gt;
fråga om beslut om förhandslov, bygglov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54
§ 1 mom, tredje siycket byggnadsstadgan skall skyldighet föreligga att enligt 8
kap, 3 § söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar
och att enligt 8 kap, 8§ söka marklov till schaktning och fyllning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen med anledning av
förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av år 1987.1 fråga
om sådan talan skall äldre bestämmelser tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Inom områden där förbud med stöd av 40 § andra siycket och 110 §&lt;br&gt;
fiärde styckel byggnadslagen (1947:385) har utfärdals mol schaktning,&lt;br&gt;
fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall föreligga&lt;br&gt;
skyldighet att enligt 8 kap, 8§ söka marklov till sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
beslut enligt byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har undanlag från förbud mol
nybyggnad som följer av eller har utfärdats med stöd av byggnadslagen
(1947:385) eller byggnadssladgan (1959:612) medgetts genom beslul som har
vunnii laga kraft efler utgången av är 1985 och har byggnadslov till den åtgärd
som avses med undantaget inte meddelats före ikraftlrädandet, skall medgivandel
gälla som förhands­lov enligt denna lag. Förhandslovet upphör dock att gälla,
om inte ansökan om bygglov görs inom två år från den dag beslutet om medgivande
vann laga krafl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förordnanden enligt 70, 73
och 113 §§ byggnad slagen (1947:385) om skyldighet att utan ersättning avstå
eller upplåta mark m, m, skall gälla som förordnanden enligt 6kap. 20och 23§§
denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
krav på befintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §
Bestämmelserna i 82 och 82a§§ byggnadsstadgan (1959:612) om&lt;br&gt;
skyddsanordningar på tak m,m,, anordningar för avfallshantering, portar&lt;br&gt;
och liknande anordningar saml handikappanpassning av vissa byggnader&lt;br&gt;
skall fortfarande lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Påföljder
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §
För överträdelser, som har begåtts före ikraftträdandet skall äldre&lt;br&gt;
bestämmelser tillämpas, Bestämmelsema i 10kap, skall dock tillämpas,&lt;br&gt;
om det leder till lindrigare påföljd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Galukostnader&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
Äldre beslämmelser om skyldighet för fastighetsägare atl betala&lt;br&gt;
ersällning för gatumark och gatubyggnadskostnad skall fortfarande lilläm­&lt;br&gt;
pas i fråga om gatubyggnadsåtgärder som har påbörjats före den 1 januari&lt;br&gt;
1982,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pågående
mål, ärenden m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §  
Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mål enligt byggnadslagen
(1947:385) eller lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m, m,
(1976:666) i vilka talan har väckts vid domstol före ikraftlrädandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärenden enligl byggnadssladgan
(1959:612) som byggnadsnämnden har avgjort före ikraftträdandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnadsarbeten som utförs med
stöd av byggnadslov enligt bygg­nadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §
Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om stadsplan eller&lt;br&gt;
byggnadsplan skall i stället gälla detaljplan. Vad som föreskrivs om bygg­&lt;br&gt;
nadslov skall - beroende på arten av den åtgärd som avses med lovet - i&lt;br&gt;
stället gälla bygglov, rivninglov eller marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:122.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2487&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De till lagrådet den 13 december 1984 remitterade försla­gen
till ändring i expropriationslagen och i det tidigare remitterade förslaget
till plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till Plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligl tidigare remitterat&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 kap. Övergångsbestämmelser&lt;br&gt;
Ikraftträdande m.m.&lt;br&gt;
1§&lt;br&gt;
Denna lag träder i kraft den 1 ja-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
tag träder i kraft den 1 ja-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nuari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nuari 1986.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom denna lag upphävs, med de
begränsningar som följer av detta kap,, byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612), lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid
olovligt byggande m, m, och lagen (1976: 296) om kriskoppling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§&lt;br&gt;
Alla kommuner i landet skall före&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Alla
kommuner i landet skall före&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 1 januari 1990 ha antagit en den 1 januari 1989 ha
antagit en&lt;br&gt;
översiktsplan enligt 4 kap,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;översiktsplan
enligt 4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generalplaner 3§ Fastställda generalplaner skall gälla som
områdesbestämmelser enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt         22 §         byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt         22 §         byggnadslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(1947: 385) skall, i andra fall än som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(1947: 385) skall, i andra fall än som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avses i   15 §  andra stycket detta&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avses i  15 § andra styckel delta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kap,, väckas före utgången av år&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap., väckas före utgången av år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1987. I fråga om sädan talan skall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1986. I fråga om sådan talan skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4§ Stadsplaner och byggnadsplaner,
avstyckningsplaner, till den del de inte omfattas av förordnande enligt 168 §
byggnadslagen (1947:385), samt and­ra äldre planer som enligt
övergångsbestämmelserna till byggnadslagen är alt jämställa med stadsplaner
eller byggnadsplaner, skall gälla som detalj­plan enligl denna lag,
Avstyckningsplaner skall, till den del de omfattas av förordnande enligl 168 §
byggnadslagen, upphöra au gälla vid ikraftträdan­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2491&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt tidigare
remitterat förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fräga om stadsplaner och bygg­nadsplaner, som har
fastställts efter utgången av år 1978, skall genom­förandetiden enligt 5 kap,
6§ anses vara tio år räknat från den dag då beslutet att faslslälla planen vann
laga kraft, I fråga om övriga planer som avses i första stycket skall ge­nomförandetiden
anses ha gått lill ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om stadsplaner och bygg­nadsplaner, som har
fastställts efter utgången av år 1977, skall genom­förandetiden enligl 5 kap,
6§ anses vara tio år räknat från den dag då beslulet att fastställa planen vann
laga kraft. I fråga om övriga planer som avses i första stycket skall ge­nomförandetiden
anses ha gått till ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:144.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fräga om stadsplaner skall be­stämmelserna i 14 kap. 1 § första stycket om
kommunens skyldighet att lösa viss mark inte gälla under tiden till utgången av
är 1990. Un­der denna tid skall i stället 48 § första och tredje siyckena bygg­nadslagen
(1947:385) tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fräga om stadsplaner skall be­slämmelserna i 14 kap, 1 § första stycket om
kommunens skyldighet att lösa viss mark inte gälla under liden till utgången av
år 1989. Un­der denna tid skall i stället 48 § första och tredje styckena bygg­nadslagen
(1947: 385) tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 25 § andra siycket gäller
inte i fråga om sådana planer, för vilka genomförandetiden enligt 4 § andra stycket
skall anses ha gått lill ända.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8§ Om en stadsplan eller byggnadsplan, vars
genomförandetid enligt 4§ andra stycket skall anses ha gått till ända, upphävs
eller ändras, är kom­munen under nedan angivna fömtsättningar skyldig att lösa
mark som enligt planen är avsedd huvudsakligen för bostadsändamål, om
fastighets­ägaren begär det, Lösningsskyldighet föreligger, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastighetsägaren på grund av
ett långvarigl förbud enligt 35 eller 109§ byggnadslagen (1947:385) har varit
förhindrad att bygga i enlighet med planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fasligheten är belägen inom ett
område som i huvudsak är bebyggt i enlighet med planen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastigheisägaren efter
upphävandet eller ändringen kan använda mar­ken endast på sätt som är uppenbart
oskäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan
om  inlösen enligt första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=131&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=131 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycket skall väckas vid
  den fas­tighelsdomslol, inom vars område fastigheten är belägen. Om mar­kens
  framtida användningssätt ännu inte har avgjorts när lalan väcks, får
  domstolen på yrkande av kommunen hänvisa fastighetsäga­ren att i en särskild
  rättegång föra talan om inlösen. Sädan talan får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om inlösen enligt första stycket skall väckas
vid den fas­tighetsdomstol, inom vars område fastigheten är belägen. Om mar­kens
framlida användningssätt ännu inte har avgjorts när talan väcks, får domstolen
på yrkande av kommunen hänvisa fastighetsäga­ren att i en särskild rättegång
föra talan om inlösen. Sådan talan fär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt tidigare remitterat&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;väckas tidigast efter utgången av år väckas tidigast efter
utgången av år&lt;br&gt;
1996.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1995.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplaner&lt;br&gt;
I0§&lt;br&gt;
Regionplaner som har fastställts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplaner
som har fastställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efter utgången av år 1981 skall gälla efler utgången av år
1980 skall gälla&lt;br&gt;
som regionplan enligl denna lag, som regionplan enligt denna lag,&lt;br&gt;
dock längst till den dag då sex år dock längst till den dag då sex år&lt;br&gt;
har förflutit från det planen fast- har förflutit från det planen fast­&lt;br&gt;
ställdes,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ställdes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms läns landstingskommun
skall tills vidare anses vara förord­nad som regionplaneorgan enligl denna lag
med samma ansvarsområde som landstingskommunen i detta avseende har vid
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud enligt 17 § byggnadsla-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud enligt 17 § byggnadsla­&lt;br&gt;
gen (1947:385) mot schaktning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gen (1947:385) mot schaktning,&lt;br&gt;
fyllning, trädfällning eller annan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;fyllning, trädfällning eller annan&lt;br&gt;
därmed jämföriig åtgärd skall fort-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;därmed jämförlig åtgärd skall fort-&lt;br&gt;
säua au gälla, dock längst till ut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sätta aU gälla, dock längst till ut­&lt;br&gt;
gången av år 1989.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gången av år 1988.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen&lt;br&gt;
enligt 22 § byggnadslagen med an-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enligt
22 § byggnadslagen med an­&lt;br&gt;
ledning av förbud som anges i förs-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ledning
av förbud som anges i förs­&lt;br&gt;
ta stycket skall väckas före utgång-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta
stycket skall väckas före utgång­&lt;br&gt;
en av år 1990. 1 fråga om sådär&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en av år
1989. I fräga om sådan&lt;br&gt;
talan skall äldre bestämmelser till-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;talan
skall äldre bestämmelser till-&lt;br&gt;
lämpas,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16        §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För områden där förbud mot
nybyggnad m.m. råder enligt 81 § bygg­nadslagen (1947:385) eller har utfärdats
med stöd av 82 § samma lag skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4§
anses ha utfärdats i fråga om beslut om förhandslov, bygglov och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom områden som omfattas av
föreskrifter enligt 54 § 1 mom. iredje stycket byggnadsstadgan skall skyldighet
föreligga att enligl 8 kap. 3 § söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt
ändra ljusanordningar och atl enligt 8 kap. 8 § söka marklov till schaktning
och fyllning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen&lt;br&gt;
med anledning av förbud som anges&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
anledning av förbud som anges&lt;br&gt;
i första stycket skall väckas före&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
första stycket skall väckas före&lt;br&gt;
utgången av år 1987. I fråga om så-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgången
av år 1986. I fråga om så­&lt;br&gt;
dan talan skall äldre bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan
talan skall äldre bestämmelser&lt;br&gt;
tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2501&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lydelse
enligt tidigare remitterat förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:143.0pt;text-indent:-64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra beslut enligt byggnadslagen 18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har undantag från förbud mot nybyggnad som följer av eller
har utfärdats med slöd av byggnadsla­gen (1947:385) eller byggnadsslad­gan
(1959:612) medgetts genom be­slut som har vunnit laga kraft efter ulgången av
år 1985 och har bygg­nadslov till den åtgärd som avses med undantaget inte
meddelats före ikraftträdandet, skall medgivandet gälla som förhandslov enligt
denna lag. Förhandslovet upphör dock att gälla, om inte ansökan om bygglov görs
inom två år frän den dag beslu­tet om medgivande vann laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har undantag från förbud mot nybyggnad som följer av eller
har utfärdats med slöd av byggnadsla­gen (1947:385) eller byggnadsstad­gan
(1959:612) medgetts genom be­slut som har vunnit laga krafl efter ulgången av
år 1984 och har bygg­nadslov till den åtgärd som avses med undantaget inte
meddelats före ikraftträdandet, skall medgivandet gälla som förhandslov enligt
denna lag. Förhandslovet upphör dock att gälla, om inte ansökan om bygglov görs
inom två år från den dag beslu­tet om medgivande vann laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom   föreskrivs   att   4   kap,   I   och   3§§  
expropriationslagen (1972:719) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För fastighet, som exproprieras i
sin helhet, skall, i den mån ej annat följer av vad som sägs nedan, beta­las
löseskilling med belopp som motsvarar fastighetens marknads­värde. Exproprieras
del av faslig­het, skall intrångsersättning betalas med belopp som motsvarar
den minskning av faslighetens mark­nadsvärde, som uppkommer genom
expropriationen. Uppkommer i öv­rigt skada för ägaren genom expro­priationen,
skall även sådan skada ersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För fastighet, som exproprieras i
sin helhet, skall, i den mån ej annat följer av vad som sägs nedan, beta­las
löseskilling med belopp som motsvarar fastighetens marknads­värde. Exproprieras
del av fastig­het, skall intrångsersättning betalas med belopp som motsvarar
den minskning av fastighetens mark­nadsvärde, som uppkommer genom expropriationen.
Uppkommer i öv­rigt skada för ägaren genom expro­priationen, skall även sådan
skada ersättas, Expropriationsersätlning skall dock inte belalas för mark som
ingår i allmän väg och som enligl en detaljplan är avsedd för&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12    Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;sådan allmän plats för vilken kom­munen är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har den exproprierande åtagit sig att vidtaga
åtgärd för atl minska skada, skall hänsyn tagas till det vid bestämmande av
expropriationser­sätlning, om åtagandet är sådant att det skäligen bör godtagas
av den ersättningsberättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Exproprieras fastighet till vilken den exproprierande
har nyttjanderätl eller servilulsrätl, skall vid bestämmande av fastighetens
värde hänsyn icke tagas till förbättring, vilken fastigheten vunnit genom
arbete eller kostnad, som den exproprierande eller föregående innehavare, vars
rätt övergått till denne, nedlagt på fastigheten utöver vad som ålegat honom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:134.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3§ Vid bestämmande av löseskilling skall sådan
ökning av faslighetens marknadsvärde av någon betydelse som ägt mm under tiden
från dagen tio år före ansökningen om exproprialion, dock högst femton år före
talans väckande vid domstol, räknas ägaren tillgodo endast i den mån det blir
utrett, att den beror på annat än förvänlningar om ändring i markens tillåtna
användningssätt. Avser expropriationen del av fastighet, skall vad som sagts nu
om beräkning av marknadsvärde tillämpas i fråga om värdet före expropriationen.
Värderingen skall ske med hänsyn till fastighetens skick när ersättningsfrågan
avgöres eller, om fastigheten dessförinnan har tillträtls eller övergått på den
exproprierande enligt 6kap. 10 §, när tillträ­del eller övergången skedde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
stadsplan   eller byggnads-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har en detaljplan, enligt vilken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;plan,
enligt vilken marken avsetts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;marken avsetts för enskilt bebyg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
enskilt bebyggande, fastställts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gande, antagits före ansökningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;före  
ansökningen   om   expropria-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om    expropriation,    skall    första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tion,
skall första stycket tillämpas&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stycket tillämpas endast på värde-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;endast
på värdestegring som inträf-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stegring som inträffat efler det att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fat
efter det att planen fastställdes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;planen antogs.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser expropriationen bebyggd fastighet som innehas
i huvudsakligt syfte alt bereda bostad åt ägaren och honom närstående, gäller
den be­gränsningen för tillämpningen av första stycket att löseskillingen ej i
något fall får bestämmas till lägre belopp än som fordras för anskaffning av
annan likvärdig bostadsfaslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån det blir utrett att värdestegringen utan
att ha samband med förväntningar om ändring i markens tillåtna användningssätt
beror på inverkan av det företag för vars genomförande exproprialion äger rum,
gäller 2§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1
januari 1986,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exproprieras mark som enligt en
vid ikraftträdandet gällande och före utgången av år 1977 fastställd stads-
eller byggnadsplan var avsedd för enskilt bebyggande och väcks talan före
utgången av år 1995, skall expro­priationsersältningen, om markens ägare begär
det, bestämmas pä grund­val av det marknadsvärde som marken hade vid
ikraftträdandet. Vad som nu har sagts gäller även om marken vid ikraftträdandet
var avsedd för enskilt bebyggande enligt någon annan plan som enligt 15 kap, 4§
första styckel plan- och bygglagen (0000:000) skall gälla som detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3.     Exproprieras mark som enligt en vid
ikraftträdandet gällande stads-&lt;br&gt;
eller byggnadsplan var avsedd för annal än enskilt bebyggande och väcks&lt;br&gt;
talan före utgången av år 1989, skall exprbprialionsersättningen, om mar­&lt;br&gt;
kens ägare begär det, bestämmas på grundval av det marknadsvärde mar­&lt;br&gt;
ken vid tiden för ikraftträdandet ansågs ha enligt dittills tillämpade gmn­&lt;br&gt;
der. Vad som nu har sagts gäller även om marken vid ikraftlrädandet var&lt;br&gt;
avsedd för annat än enskilt bebyggande enligl någon annan plan som enligt&lt;br&gt;
15 kap, 4§ första siycket plan- och bygglagen (0000:000) skall gälla som&lt;br&gt;
detaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4,     Äldre bestämmelser i 4 kap, 3§ andra siycket
skall fortfarande lilläm­&lt;br&gt;
pas vid bestämmande av expropriationsersätlning för mark inom områden&lt;br&gt;
med sladsplan eller byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:170.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Departementspromemorian (Ds Bo 1984:9) Gatukost­nader —
Tillämpningen av bestämmelserna om gatukost­nader i byggnadslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från den 1 januari 1982 gäller nya bestämmelser om
uttag av gatukost­nader från fastighetsägarna inom områden med stadsplan.
Beslämmelser­na, som är införda i byggnadslagen och byggnadsstadgan, ger
kommunerna ökade möjligheter all finansiera byggande och förbättring av gator,
parker m. m. genom bidrag från fastighetsägarna i de områden där åtgärderna
vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan kritik riktats mot de nya
gatukostnadsbesiämmelserna och deras tillämpning, beslutade bostadsminister
Hans Gustafsson atl en kartlägg­ning skulle ske av tillämpningen i olika
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kartläggningen har gjorts av en arbetsgrupp inom
bostadsdepartemen­tet, varvid deltagit representanter från Kommunförbundet,
Fastighets­ägareförbundet, Villaägareförbundet och Hyresgästernas Riksförbund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till arbetsgruppen har från kommuner och
sammanslutningar av fastig­hetsägare framförts etl flertal kritiska synpunkler.
Från kommunerna har påtalats bl. a. att tillämpningen är administrativt
resurskrävande. Frän flera kommuner och inom arbetsgruppen har mot denna
bakgmnd väckts frågan om inte ett alternativt system för uttag av gatukostnader
bör över­vägas. Man har därvid pekat på att kostnader för andra nyttigheter, t.
ex, vatten och avlopp, el och Qärrvärme, inte drabbar befintliga fastigheter på
samma sätt som gatukostnaderna g:ör, och att avgifterna för dessa nyttig­heter
debiteras fastighetsägarna efter en taxa som är administrativt enkel att
tillämpa. Överväganden om ett helt nytt regelsystem för uttag av gatukostnader
ligger utanför arbetsgruppens uppdrag och gruppen har i denna fråga endast
kunnat hänvisa till att ett laxesyslem för uttag av gatukostnader utreddes och
avvisades i samband med att beslut fattades om förslag till de nuvarande
gatukostnadsbestämmelserna. Gatukostnads-bestämmelserna har varit i kraft
.under endast kort lid. Hittills har endast relativt få gatukostnadsulredningar
slutförts och någon rättspraxis finns ännu inte. Många av de problem som
framförts till arbetsgruppen kommer sannolikt att lösas vid en fortsatt
tillämpning. Det är t. ex. helt naturligt att de första gatukostnadsutredningarna
i en kommun kräver avsevärda admi­nistrativa resurser. Kommunen måste la
ställning till åtskilliga principiella frågor och rutiner måste läggas faist.
Den fortsatta tilllämpningen kan därefter bli avsevärt enklare. Den
sammanställning belräffande tillämpning och erfarenheter som arbetsgruppen nu
har genomfört bör därvid också vara av värde. Enligl arbetsgruppens mening är
det dock angeläget att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bl,
a, tillämpningen av vissa fördelningsfrågor följs upp i framtiden,
Ar-belsgmppen har också funnit anledning att peka pä möjligheter till vissa
ändringar i regelsystem m.m, som kan medverka till en rimlig och smidig
lilllämpning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hillills har endasi en tredjedel av kommunerna
fattat beslut om att tillämpa de nya gatukostnadsbesiämmelserna. Ytterligare
knappt en Qär-dedel av kommunerna överväger att fatta sådant beslut.
Utredningar om uttag av gatukostnader har slutförts i 37 kommuner avseende
sammanlagt 67 utredningsområden. Beslut om att ta ut gatukostnader har fattats
för endasi 37 områden. De kommuner som slutfört gatukostnadsutredningar avser
uppenbarligen att la vara på de ökade möjlighelerna alt finansiera anläggning
av gator m, m, genom uttag från fastighetsägarna. Den beräkna­de
kostnadstäckningen är för flertalet utredningar mycket hög,
Gatukost-nadsersällningarna varierar stort beroende pä vilka åigärder som de
avser, 1 genomsnitt uppgår kostnaden till drygt 22 000 kr, för en
villafastighel, 1 drygt en fjärdedel av utredningsområdena överstiger
koslnaderna 30000 kr, per villafastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sin sammanställning redovisar och kommenterar
arbetsgruppen fram­förda kritiska synpunkter mot bakgrund av motiven lill
gällande regler och av vad som kommit fram om den praktiska tillämpningen.
Därvid behand­las fastighetsägarnas möjligheler till inflytande,
ersättningsgilla koslnader, kostnadsfördelning, betalningsvillkor,
beslutsordning och processuella frå­gor, 1 bl.a. följande fall har arbetsgmppen
funnit anledning att peka på möjligheler till förändringar i gällande
regelsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o
För atl tillförsäkra berörda fastighetsägare och organisationer tidig in­formation
och påverkansmöjligheter, bör del enligt arbetsgruppens me­ning övervägas att
ålägga kommunen att samråda med dem under gatu­kostnadsutredningens bedrivande
på samma sätt som gäller vid upprät­tande av en stadsplan. o Enligt
arbetsgmppens mening bör ägarna till bebyggda fastigheter ges bättre
möjligheter att finansiera gatukostnadsersättningarna. Härvid bör övervägas en
finansiering inom ramen för det statliga bostadslånesyste­met. Vidare bör
övervägas en precisering av räntevillkoren i de fall fastighetsägaren medges
rätt alt betala ersättningen genom avbetalning­ar, o Enligt arbetsgmppens
mening kan det ifrågasättas om processreglerna för gatukostnadsärenden har en
lämplig utformning såvitt avser tvister om ersättning för gatukostnader och om
betalningsvillkor. Bl, a, bör övervägas en förenkling av besvärsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den I januari 1982 trädde nya
galukostnadsbestämmelser i krafl, Be­slämmelserna ger kommunerna möjlighet atl
— inom områden med stads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;plan
- ta ut kostnadema för anläggning och förbättring av galor och andra allmänna
platser av fastighetsägarna i det område där anläggningarna ut­förts. Endast
kostnader för sådana anläggningar som behövs för områdets eget behov får tas ut
i denna ordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förhållande till tidigare regler ger de nya
bestämmelserna kommunerna ökade möjligheler all med bidrag från faslighetsägarna
finansiera anlägg­ning och upprustning av gator m. m, och då särskilt vid
förtätning och förnyelse av befintliga bebyggelseområden. Den 30 december 1983
beslu­tade bostadsminister Hans Gustafsson att del skulle ske en kartläggning
av tillämpningen av bestämmelserna om gatukostnader m, m. i byggnadsla­gen.
Arbetet skulle göras av en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en till beslutet bifogad PM anförs bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Från olika håll har framförts att
tillämpningen av de nya bestämmelser­na medfört svårigheter för berörda
fastighetsägare, Sveriges Villaägareför­bund har i en skrivelse till regeringen
den 23 februari 1983 särskilt framhål­lil problemen för ägare till redan
bebyggda fastigheter. Enligt förbundet kan kostnadsultaget många gånger bli
oskäligt högl, samtidigt som fastig­hetsägarna inte har någon möjlighet att
påverka valet av standard på gator och andra allmänna platser, 1 skrivelsen tar
förbundet upp även andra gatukostnadsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska Kommunförbundet har under hand framhållit
att gatukostnads­bestämmelserna även för kommunema vållar problem i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgmnd av det anförda bör del nu närmare
undersökas hur de nya beslämmelserna har tillämpats i olika kommuner. En
sammanställning av de erfarenheter som har vunnits av bestämmelsernas
tillämpning bör göras av en arbetsgmpp inom bostadsdepartementet.
Kommunförbundet, Sveri­ges Fastighetsägareförbund, Sveriges Villaägareförbund
och Hyresgäster­nas Riksförbund bör inbjudas att medverka i arbetsgmppen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 arbetsgruppen har ingått departementsrådet Rune
Olsson, ordförande, samt sektionschefen Jan Söderström, Svenska
Kommunförbundet, för­bundsjuristen Bo Wolwan, Sveriges Fastighetsägareförbund,
kanslichefen Göran Olsson, Sveriges Villaägareförbund, och utredningssekreteraren
Pär Svanberg, Hyresgästernas Riksförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som sekreterare ät arbetsgmppen har tjänstgjort
hovrättsfiskalen Peter Rosén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att kartlägga hur de nya
gatukostnadsbesiämmelserna tillämpats i kommunerna och i övrigt erhålla en
uppfattning om kommunernas syn­punkter på de nya reglerna och vilka
erfarenheter som dragits av deras tillämpning har arbetsgruppen gjort en
enkätundersökning i samtliga kom­muner. Skriftliga synpunkler har vidare
inhämtats från elt flertal villa­ägareföreningar, Arbetsgmppen har också besökt
Sollentuna kommun samt anordnat en hearing i Göteborg med flera kommuner från
västra Sverige. Vid besöket i Sollentuna och hearingen i Göteborg har deltagit
representanter från kommuner och sammanslutningar av fastighetsägare.
Skrivelser från Kommunförbundet och Villaägareförbundel samt elt flertal
skrivelser från enskilda har överlämnats lill arbetsgmppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enkäten
och sammanställningar av enkätsvaren bifogas som bilaga 1 -3, Kritiska
synpunkler från Kommunförbundet, Fastighetsägareförbundet, Villaägareförbundet
och villaägareföreningar redovisas i kapitel 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av bl. a. enkätsvaren och redovisningen i del följande har
tillämpningen av de nya reglerna varil förknippad med problem. Arbets­gruppen
har därför funnit det naturiigl alt inte endast göra en redovisning av hur
beslämmelserna tillämpats utan också göra kommentarer och för­tydliganden som
kan medverka till en smidigare tillämpning. I några fall har gmppen funnit
anledning att peka på möjligheter till ändringar i regel­system m. m. Några
genomarbetade förslag i dessa hänseenden har grup­pen varken haft mandat eller
tid att arbeta fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom stadsplaneområden har kommunema sedan lång tid
tillbaka haft ansvaret för anläggning av gator och andra allmänna platser. I
49§ bygg­nadslagen (1947:385) (BL) föreskrivs sålunda atl del ankommer på kom­munen
att till allmänt begagnande iordningställa och upplåta gala eller annan allmän
plats inom område som ingår i stadsplan. Om staten är väghållare inom sådant
område, är det dock staten som har ansvaret för atl allmän väg slälls i ordning
och upplåts som gata.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt kunna fullgöra sina skyldigheter har
kommunen fått räll atl lösa mark som enligl sladsplan är avsedd lill gata eller
annan allmän plals (41 § BL). Fastighetsägarnas rättigheter att kräva alt
kommunen inom sladsplan anlägger galor och parker m. m. moisvaras av en
skyldighet för fastighets­ägarna att bidra lill kostnaderna för mark och
anläggning. Regler om delta har funnits under mycket lång lid i
byggnadslagstiftningen och har sitt urspmng i de lokala föreskrifter och
sedvänjor som äv ålder gällt i stä­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
tillkomsten av 1931 års stadsplanelag hade avgiftssystemet be­träffande
gatumark och gatubyggande fåll i huvudsak det innehåll som gällde fram till de
lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1982, och som enligt
övergångsbestämmelser fortfarande gäller beroende på under vilken lagstiftning
som gala upplåtits till allmänt begagnande. Innebörden av reglema var
sammanfattningsvis atl kommunerna hade rält att, inom vissa gränser, från
fastighetsägare ta ut ersättning för mark till gator, torg, parker och andra
allmänna plalser, ävensom möjlighel att - efter fullmäk­ligebeslut och i vissa
fall stallig prövning av dessa - erhålla bidrag lill åtminstone en betydande
del av kostnaderna för all anlägga och upplåta gala och därmed likställda delar
av allmän plals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt dessa regler var en fastighetsägare skyldig
alt ersätia kommunen värdet av gatumarken framför fastigheten intill gatans
mitt. Ersättnings­skyldigheten var dock så till vida begränsad att den inte
omfattade större&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2520&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bredd
än vad som svarade mol fem åttondelar av den enligt stadsplanen tillåtna högsta
hushöjden på fastigheten. På framställning av kommunen kunde länsstyrelsen
besluta alt galumarksersältningen skulle fördelas mel­lan fastighetsägarna inom
ell visst område efler byggrätt, tomtarea eller annan skälig gmnd.
Ersättningsskyldigheten avsåg gatumark samt med viss begränsning även torg,
parker och andra allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige hade vidare rält att för kommunen
i dess helhet eller för visst område meddela beslämmelser om skyldighel för
fastighets­ägare att bidra till kostnaden för iordningställande av gata
(gatubyggnads­kostnad). Fastigheisägaren fick i princip inte belastas med
gatubyggnads-kostnader i större utsträckning än som gällde för skyldigheten att
betala gatumarksersättning. Bl. a, begränsningen till en bredd motsvarande
högst fem åttondelar av den tillåtna hushöjden gällde alltså också för
skyldighe­ten att bidra till gatubyggnadskoslnader. Även
galubyggnadskostnaderna kunde fördelas mellan fastighetsägarna inom ett visst
område efter bygg­rätt, tomtarea eller annan skälig grund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 propositionen 1980/81:165 lades förslag fram om
nya gatukostnads­regler genom ändring i BL och byggnadsstadgan (1959:612)(BS),
De före­slagna ändringarna antogs oförändrade av riksdagen (CU 1980/81; 36,
rskr 1980/81:362) och trädde i kraft den 1 januari 1982, Avsikten med de nya
reglerna är framför allt att ge kommunerna bättre möjligheter att med bidrag
från fastighetsägare finansiera byggandet av gator och andra all­männa platser
som har karaktären av omrädesanläggningar, dvs, gator, grönytor, gång- och
cykelvägar m, rn. som behövs för elt visst bebyggel­seområde. Avsikten var
vidare att ge kommunerna möjligheter att ta ut ersättning av fastighetsägarna
inte enbart för ren nyanläggning utan ocksä för förbättringsåtgärder, vilket
kan vara av särskild belydelse vid förtät­ning och förnyelse av befintliga
bebyggelseområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nya reglema innebär i korthet att kommunerna
inom stadsplaneom­råden har rätt atl ta ut kostnaderna för anläggning och
förbättring av gator och andra allmänna plalser av fastighetsägarna i det
område där anlägg­ningarna ulförts. I förhållande till tidigare regler ger de
nya bestämmelser­na kommunerna möjlighet till i princip full kostnadstäckning,
bl, a, genom att ersättningsskyldigheten inte längre begränsas genom den
ovannämnda fem åuondelsregeln och genom att kostnaderna för även
förbättringsåtgär­der kan tas ul av fastighetsägarna. Fastigheternas nytta av
anläggningarna skall dock ligga till gmnd för beräkning av ersättningsskyldigheten
och därför får endast kostnaderna för sådana anläggningar som behövs för
områdets eget behov tas ut i denna ordning. Om kostnaderna för de utförda
anläggningarna är oskäligt höga eller om de åtgärder som ersättningen avser har
en omfattning eller ett utförande som betydligt överstiger vad som kan anses
normall skall gatukcslnadsersäuningen jämkas, Koslna­derna som får tas ul skall
fördelas mellan fastighetsägarna efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl, a, på gmnd av att kostnaderna kan komma att
uppgå till betydande belopp och atl ersättningar kan komma atl tas ut i sådana
fall då det finns begränsade möjligheler att få lån för att betala
ersättningarna, finns be­stämmelser om rätt till avbetalning. Eftersom de
utvidgade möjligheterna till gatukoslnadsutlag kan innebära särskilda problem
för vissa fastighets­ägare, finns en särskild jämkningsregel för det fall
betalningsvillkoren i det enskilda fallet skulle bli alltför betungande för
fastighetsägaren, (Gatukost­nadsreglernas utformning framgår av 56-61 §§ BL
samt 2, 25 och 71 §§BS. Reglerna kommer att i vissa avseenden kommenteras
närmare i kapitel 3 nedan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gatukoslnadsreglerna har i sak oförändrade tagits
in i det förslag till ny plan- och bygglag (PBL) som för närvarande granskas av
lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller exploatering av nya områden, kan
kommunerna som regel lösa genomförandefrägorna med exploateringsavtal, vilket
ytterst innebär att exploatören tar ut full ersättning för samtliga sina
investeringar, bl, a, gatukostnader, frän de blivande fastighetsägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ovan omtalade reglerna gäller anläggning och
förbättring av galor och andra allmänna plalser inom stadsplaneområden.
Underhållet av gator m,m, inom dessa områden åvilar kommunen enligt 74 § BL och
någon möjlighet lill uttag från de enskilda fastighetsägarna finns inte
belräffande dessa kostnader. Är staten väghållare inom sådant område, skall
underhål­let av allmän väg som har upplåtits till gata i princip åvila staten.
Det­samma gäller i fråga om galor som förklarats tillika vara allmän väg. Också
driften av gator och andra allmänna platser, dvs, renhållning och snöröj­ning
m.m,, åvilar kommunen inom stadsplanelagda områden - 3§ all­männa
ordningsstadgan (1956:617) och 18 § renhållningslagen (1979:596) - och även
beträffande dessa kostnader saknas möjlighet till uttag från de enskilda
fastighetsägarna, (Enligt 19 § renhållningslagen kan dock fastig­hetsägaren
åläggas att svara för renhållning och snöröjning m, m, av gång­bana utanför
fastigheten.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom byggnadsplaneområden finns ingen skyldighet
för kommunerna att anlägga och underhålla vägar eller andra allmänna platser.
Genomfö­randet av byggnadsplanen och underhållet av vägar och andra allmänna
platser ankommer i allt väsentligt på fastighetsägarna, som också har att
ombesörja driften av anläggningarna. I stor uisträckning sker detta genom aU
vägföreningar eller samfälligheter bildats enligt lagen (1939:608) om enskilda
vägar eller anläggningslagen (1973:1149), Trots att lagstiftningen förutsätter
enskild väghållning inom byggnadsplaneområden, har kommu­nerna - som framgår av
enkätsvaren - i stor utsträckning tagit hand om väghållningen i sädana områden
som i huvudsak är ianspråktagna för permanentboende. Finansieringsfrågorna har
i dessa fall lösts på skilda sätt, 1 många kommuner skaltefinansieras sådan
väghållning till den del statliga bidrag inte utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Erfarenheter av gatukostnadsreglerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De synpunkter som kommit fram under arbetsgruppens
arbete spänner över en stor del av regelsystemet. På ett flertal punkter har
kritik riktals mol de nya gatukoslnadsreglerna och deras tillämpning. Kritiken
kan i huvudsak delas upp pä följande delfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påverkansmöjligheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättningsgilla kostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kostnadsfördelning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;belalningsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutsordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;processuella frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de följande avsnitten av detta kapitel redovisas
och kommenteras denna kritik mol bakgrund av motiven till gällande regler och
av vad som kommit fram om den praktiska tillämpningen. Även de förslag till
föränd­ringar, inom ramen för del gällande systemet, som kommit arbetsgmppen
lill del redovisas och diskuteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessförinnan kommer här inledningsvis atl beröras
några kritiska syn­punkter, som visserligen rör frågor som ligger utanför
arbetsgmppens uppdrag, men som dock bör redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera kommuner har påpekat atl det inte är
tillfredsställande att skilda genomförande- och ersättningsregler gäller för
olika områden av en kom­mun. Man har därvid särskilt pekat på att det ur
likslällighetssynpunkt är olyckligt med skilda regler mellan stads- och
byggnadsplaneområden. Ock­så inom resp, lyp av område kan förhållandena vara
olika, I många fall har kommunerna valt att i sladsplan lägga lokalgator och
grönytor på kvarters­mark, s. k, slorkvarter. I dessa fall får fastighetsägarna
inom storkvarteret svara för förutom anläggningskostnader även för drift och
underhäll av dessa anläggningar, medan markägare i vanliga kvarter inte behöver
betala kommunen för sistnämnda åtgärder. 1 många byggnadsplaneområden -särskilt
de som är ianspråktagna för permanentboende — utför och bekos­tar kommunerna
väghållningen, medan i andra omräden fastighetsägarna själva får stå för
väghållningskostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PBL föreslås ett enhetligt planinslilui -
detaljplan - som skall ersätta sladsplan och byggnadsplan. Enligt förslaget (6
kap, 27 §) skall kommunen inom detaljplaneområden vara huvudman för gator och
andra allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl lill annat. Enligt
lagrådsremissen (s. 526) bör dock ansvaret för gatu- och väghållning i allt
väsentligt fördelas enligl samma principer som i dag, vilket innebär alt
kommunen bör kunna avsäga sig ansvaret i sådana områden där man i dag använder
byggnads­plan. Skilda regler för väghållningen mellan olika delaljplaneomräden
kommer således alt finnas även efter ett genomförande av PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett stort antal kommuner har påpekat att
gatukostnadsreglerna är admi­nistrativt betungande med en omfatlande utredning
och utställning för varje särskilt fördelningsområde, 1 många kommuner som har
börjat att tillämpa reglerna har arbetet kommit att ta avsevärda resurser i
anspråk. Detta kan vara elt av flera skäl varför hittills endast en tredjedel
av kommunerna beslutat att tillämpa gatukostnadsreglerna. Flera kommuner har
föreslagit att ett taxesystem i stället borde införas som i stort ansluter till
principen för va-taxor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;År 1977 avgav vägutredningen (SOU 1977:12) och
gatukostnadsutred­ningen (SOU 1977:65) skilda lagförslag som båda hade till
syfte att till­skapa mer enhetliga regler för den kommunala gatu- och
väghållningen. Väghållningskostnaderna skulle enligt förslagen finansieras
genom avgifter från berörda fastighetsägare enligt en taxa som ansluter till
del system som lillämpas för va-avgifter. Avgifterna avsägs täcka kostnaderna
för anlägg­ning, drift och underhåll av kommunens gatu- och vägnät, I
anslutning till utredningarna gjordes också ell begränsat fullskaleförsök i
Västerås. Av den PM som upprättades beträffande försöket framgår bl, a, atl
försöket får anses ha påvisat atl del avgiftssystem som lillämpas för va kan
ligga till grund för ell motsvarande syslem på gatu- och vägsidan utan atl
alltför omfatlande administrativa rutiner behöver tillgripas, -
Utredningsförsla­gen om all införa etl nytt kommunomfattande syslem för den
kommunala gatu- och väghållningen samt alt helt eller delvis finansiera
väghållningen genom avgifter enligt en kommunal taxa avvisades av föredraganden
i samband med beslutet om förslag till nya gatukostnadsregler (se prop.
1980/81:165 s. 19 ft). Frågan om ett taxesystem för uttag av gatukostnader åter
bör aktualiseras ligger utanför arbetsgruppens uppdrag, eftersom det strider
mot principerna i den nuvarande lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Villaägareförbundet lämnar
gatukostnadsreglerna utrymme för skilda tolkningar, vilket kan föranleda
subjektiva ställningstaganden hos varje enskild kommun. Reglerna måste enligt
förbundet utformas på ett sådant sätt att tillämpningsprinciperna blir
enhetliga i samtliga kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan här anmärkas att det är svårt att av det fåtal utredningar som hittills
slutförts dra några säkra slutsatser om tillämpningen. Rättspraxis saknas ännu
på tillämpningen av de nya gatukostnadsreglerna. En vari­erande tillämpning
mellan kommunerna är dock ofrånkomlig med nuvaran­de system för uttag av
gatukostnader, 1 vilken utsträckning man vill täcka gatukostnaderna genom uttag
från fastighetsägarna ankommer på varje enskild kommun att beslämma.
Bebyggelseförhållanden varierar naturiigt­vis också i hög grad mellan
kommunerna. Inom resp, kommun styrs dock tillämpningen av den kommunala
likställighetsprincipen, vilken innebär att kommunerna inte får beslämma
avgifter sä atl vissa kommunmedlemmar eller gmpper av kommunmedlemmar gynnas
eller missgynnas i förhällande lill andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Påverkansmöjligheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.1
Kritiska synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från Villaägareförbundet och villaägareföreningarna
har påtalats atl det är otillfredsställande atl kommuner beslutar om standarden
på gator och andra allmänna platser samt lar ut full ersättning av
faslighetsägarna utan att de betalande har haft någon reell möjlighet atl
påverka standard val, fördelning m, m. Eftersom fastighersägarna genom de nya
gatukostnads­reglerna i stort sett ensamma fält kostnadsansvaret, måste deras
möjlighe­ter till inflytande förbättras. Det har därvid ifrågasatts om inte eft
opinions­villkor motsvarande det i 7 § anläggningslagen borde vara uppfyllt
innan förändringar i gatunätet och uttag av gatukostnader kan ske. Med hänsyn
till sambandet mellan planslandard och galukostnader har hävdals atl de nya
gatukostnadsreglerna endast bör gälla där stadsplaner antagits efter de nya
reglernas ikraftträdande. Vidare har påtalats att informationen från kommunen
till fastighetsägarna varit bristfällig i många fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.2
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gatukostnaderna hänger intimt samman med hur
stadsplanen utformats för områdel, Avgränsningen av fördelningsområdet,
exploateringsgraden saml standarden på gator och parker, som har slor betydelse
för gatukost­nadernas storlek, styrs i stor utsträckning av planen. Det bör
dock anmär­kas att bredden på en gata i planen endast anger ett maximalt område
och att den bredd som sedan verkligen byggs ut kan avvika från detta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop, 1980/81: 165 s. 46 f anförs bl, a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Så snart beslut skall fattas om en ny
sladsplan eller om ändring av en&lt;br&gt;
befintlig plan. utgör de ekonomiska konsekvenserna för kommunen av&lt;br&gt;
planläggningen en avgörande faktor i sammanhanget. Inte minst gäller&lt;br&gt;
detta kostnaderna för gator och andra allmänna platser. 1 normalfallet&lt;br&gt;
kommer därför ulredningen härom att göras i ell tidigt skede av planerings­&lt;br&gt;
arbetet. Även för de berörda faslighetsägarna är del naturligtvis av stor&lt;br&gt;
belydelse alt dessa frågor klarläggs så snart som möjligt. Det bör framhål­&lt;br&gt;
las atl gatukostnadsfrågor kan aktualiseras även ulan samband med anta­&lt;br&gt;
gande eller ändring av en plan,      Om förslagen (gatukostnadsfrågan)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
föranledda av att en stadsplan skall anlas eller ändras torde det som regel
vara lämpligl att kommunen anordnar samtidig utställning av dessa förslag och
av planförslaget,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en stadsplan skall upprättas åligger det enligt
14§ BS planförfattaren att under planutredningen samråda rned bl, a.
sammanslutningar och en­skilda personer, som kan ha elt väsentligt intresse av
frågan. Vidare skall enligl 17 § BS planförslaget under minst tre veckor
slällas ul till gransk­ning, varvid sakägarna kan framställa anmärkningar mot
planförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av 25 § BS framgår aft förslag till
gatukoslnadsutlag enligt 56 § BL (områdesvis fördelning) skall ställas ut för
granskning under minst tre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;veckor,
medan fastighetsägarna vid förslag till kostnadsuttag enligt 57 § BL
(ersättning för gatudel) skall beredas tillfälle att yttra sig. Någon motsva­righet
lill reglerna om samrådsförfarande i planfrågor finns inte beträffande
galukostnadsulredning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.3   Tillämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av enkätundersökningen framgår all sladsplane- och
gatukostnadsul-ställningama samordnats i slor utsträckning där sä varit
möjligt. Det bör dock noteras att elt stort antal av de hittills slutförda
utredningarna grun­dar sig pä stadsplaner som antagits före de nya
gatukostnadsreglernas ikraftträdande. Vidare framgår att kommunerna i slor
utsträckning samrått med fastighetsägare och fastighetsägareföreningar under
utredningarnas bedrivande och att synpunkter från fastighetsägarna medfört
revideringar av ulredningsförslagen i ett flertal fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.4   Arbetsgruppens
kommentar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom uttalats i propositionen är det naturliglvis
av väsentlig betydelse alt gatukoslnadsfrågorna klarläggs så tidigt som möjligt
och all plan- och gatukoslnadsutredningarna samordnas när sä kan ske.
Utställningarna av resp. förslag bör också samordnas. Eftersom uttag av
gatukostnader för t, ex, förbättringsåtgärder kan aktualiseras utan samband med
antagande eller ändring av stadsplan, kan dock en sådan samordning inte ske
regel­mässigt. Man lorde dock kunna ulgä ifrån att kommunerna i framtiden
kommer att samordna utställningarna av sladsplane- och gatukostnads­förslag när
detla är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett förbud mot att tillämpa de nya
gatukostnadsreglema där stadsplaner antagils före de nya reglernas
ikraftträdande skulle i många fall utesluta möjligheten atl la ut kostnader för
förbättringsåtgärder. Etl sådani förbud skulle därigenom medföra likställighetsprobjem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgmnd av att kommunerna inom
stadsplaneområden har en skyl­dighel att iordningställa och upplåta gator och
andra allmänna platser till allmänt begagnande samt alt därvid ge
anläggningarna viss standard (se 49-52 §§ BL) är det inte möjligt att ge
fastighetsägarna ett så avgörande inflytande som ett opinionsvillkor skulle
medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt enkätundersökningen synes mänga kommuner ha
en positiv in­ställning till en tidig dialog med fastighetsägarna om
gatukostnaderna och de har uppenbarligen bemödat sig atl slulligen ulforma
ulredningsförslagen så att de kan uppfattas som rimliga av fastighetsägarna, Å
andra sidan har från flera villaägareföreningar påtalats atl informationen från
kommunen har varit bristfällig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsgruppens mening är det önskvärt att
ett planförslags konse­kvenser för ev, kommande gatukostnader redovisas och
diskuteras redan under samrådsfasen i planhandläggningen. Enligt nuvarande
regler finns ingen skyldighet för kommunen att samråda med de enskilda
fastighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ägarna,
sammanslutningar av fastighetsägare, hyresgästorganisationer m.fl, under
gatukostnadsutredningens bedrivande. En motsvarighet till den samrådsskyldighet
som föreligger beträffande planulredning borde enligt gruppens uppfattning
övervägas också för galukostnadsutredningens del. Härigenom skulle
fastighetsägarna och berörda organisationer alltid tillförsäkras tidig
information och påverkansmöjligheter beträffande kom­mande uttag av gatukostnader.
Samrådsförfarandena i plan- och gatukost­nadsfrågan bör naturligtvis samordnas
i de fall uttaget av gatukostnader föranleds av ny stadsplan för området. Vid
ell samråd under en galukost­nadsulredning kan också diskuteras i vilken
uisträckning det är rimligt att en äldre stadsplan genomföres,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Ersättningsgilla kostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.1  Kritiska
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från ett flertal villaägareföreningar har hävdats
att kommunerna valt en alltför hög standard på gator m. m,, vilket orsakat att
onödigt höga anlägg­ningskostnader debiterats fastighetsägarna, Enligl
föreningarna har gator­na i många fall gjorts onödigt breda, bl, a. beroende på
intressen som legat utanför de aktuella bebyggelseområdena. Vidare har hävdats
atl gatube-läggning saml gängbanor och parker givits en standard som överstigit
behoven för den aktuella bebyggelsen i områdena, - Villaägareförbundel och
flera villaägareföreningar har hävdat att gatubelysning och parker skall
skaltefinansieras, dä dessa anläggningar snarast betingas av trafiksäkerhet resp,
rekreation och nytta för kommunens samtliga invånare. Villaägare­förbundet har
vidare hävdat att anläggningar i förtätningsområden delvis bör
skaltefinansieras, eftersom det ofta är kommunalekonomiskt fördelak­tigt att
förtäta i befintliga bostadsområden i stället för att exploatera nya områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från fastighetsägarhåll har ifrågasatts om
kostnaderna för anläggning och förbättring av torg, parker och gågator i
samhällets centmm skall bekostas av ägarna till de kringliggande fastigheterna.
Det har därvid hävdats att sådana anläggningar är en angelägenhet för hela
kommunen och att kostnaderna därför bör tas ut över kommunalskatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.2  Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av lagstiftningen (se 56§ I st, BLjfr prop,
1980/81:165 s, 26 ff) framgår att det endast är kostnaderna för sådana åtgärder
som är avsedda att tillgodose elt visst områdes behov som skall belalas av
ägarna till fastighe­terna inom området. Galor och and:ra allmänna plalser
skall därför anpas­sas till behoven för den berörda bebyggelsen. Om en gata ges
en störte bredd eller en högre standard än vad som kan anses normalt för den
omgivande bebyggelsen, kan man tnte kräva att denna bebyggelse skall svara för
hela gatukostnaden, DeUa kan gälla bl. a. genomfartsleder av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika
slag. Ocksä torg, parker, större parkeringsytor och liknande platser kan komma
att dimensioneras för ett vidare användningssätt än som be­tingas av den
omgivande bebyggelsen. Om kostnaden för anläggningen överstiger vad som kan
anses nödvändigt för bebyggelsen inom fördel­ningsområdet, kan man inte heller
i ett sådant fall kräva att fastighetsä-gama i området skall svara för hela
kostnaden. Sådana anordningar som mäste betraktas som mera speciella
trafiksäkerhetsanordningar, t, ex, tra­fiksignaler, och som inte hör direkt
samman med bebyggelsens funkiion bör finansieras på annat sätt än genom
fastighetsanknulna avgifter. Andra anordningar, bl. a. gatubelysning, får dock
ingå i kostnadsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en fastighetsägare skulle debileras gatukostnader som är oskäligt höga eller
kostnader för älgärder som har en omfattning eller etl utförande som betydligt
översiiger vad som kan anses normalt med hänsyn lill den användning som är
tillåten för hans fastighet, har denne enligt 58 § BL rätt atl få
ersättningsbeloppet jämkat, (Vid omrädesvis fördelning får fastig­hetsägarna
bevaka alt kommunfullmäktiges beslut om kostnadsunderlag för fördelningen inte
inrymmer kostnader för åigärder som inte behövs för området,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.3   Tillämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl. a, med hänsyn lill att någon rättspraxis ännu
inte finns, saknar arbetsgmppen möjlighet alt dra några säkra slutsatser om hur
de ovan­nämnda principerna för standard och koslnadsultag tilllämpats av kommu­nerna.
Av enkätundersökningen framgår dock att tillämpningen av de nya
gatukoslnadsreglerna medfört standarddiskussioner i kommunerna, vilket av flera
kommuner upplevts som positivt. Standarden på gator och andra anläggningar har
i många fall sänkts under utredningarnas bedrivande och då pä önskemål från
fastighetsägarna, I en kommun. Huddinge, har debi­teringen av gatukostnader
stoppats i avvaktan pä resultatet av en utredning om gatustandard i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.4   Arbetsgruppens
kommentar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är givetvis positivt att en diskussion om
rimlig standard på gator och andra anläggningar pågår i kommunerna. Det är
viktigt att gator, parker m.m, anpassas efter områdets behov och att en
jämkning av gatukostna­derna sker i de fall anläggningarna utformas för en
vidare användning inom kommunen, l.ex. genomfartsleder, störte parker, gågator
och centrum­anläggningar. Den omständigheten att man i jämkningsbestämmelsen i
58 § BL lalar om ati ersättningen skall jämkas om den avser åtgärder som har en
omfattning eller ett utförande som betydligt överstiger vad som kan anses
normalt med hänsyn till en fastighets användning, kan naturiigtvis inte få leda
till att kommunerna i koslnadsunderiaget tar med åtgärder som ligger utanför
ett områdes behov av anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna bör vara observanta på att beslul för
ohka områden om vilka anläggningar som skall ingå i kostnadsunderlaget inte
skiljer sig på ett sätt som medför likställighelsproblem. Så kan t. ex, bli
fallet om man i ett område tar ul kostnaderna för ett flertal anläggningar bl.
a, gatubelysning men i ett annat område där gatubelysning anläggs som enda
åtgärd inte vill ta ut kostnaderna av administrativa skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör anmärkas all det belräffande gatuslandarden
föreligger speciella avvägningsproblem och en inbyggd intressekonflikt. Om
gatorna görs allt­för smala kan problem uppstå vid bl. a. renhållning och
snöröjning. Vidare kan en &amp;quot;billigare&amp;quot; gatubeläggning orsaka tätare
underhållsåtgärder. En lägre standard pä gatorna kan därför föranleda ökade
drifts- och under­hållskostnader för kommunen, som inte kan täckas genom
kostnadsuttag från de enskilda fastighetsägarna. Målsättningen mäste givetvis
vara att den totala kostnaden för anläggning, drift och underhåll blir så låg
som möjligl. Vid tillämpningen av gatukostnadsreglerna måsle dock beaktas att
endast koslnaderna för en normal gatustandard för området i fråga kan tas ut av
faslighetsägarna. Detta innebär bl, a, att en höjning av standarden som
uteslulande sker för att nedbringa drifts- och underhållskostnader inte kan läckas
genom koslnadsultag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som riktlinje för val av gatustandard utgav
Vägverket och Kommunför­bundet gemensamt är 1973 &amp;quot;Riktlinjer för gators
geometriska utformning&amp;quot; (RIGU), RIGU var främsi avsedd att användas för
val av gatustandard vid nyexploatering och inte i den typ av förnyelseområden
som i allmänhet är aktuella när gatukostnadsbestämmelserna tillämpas. För val
av gatustan­dard i sådana områden saknas det riktlinjer som är förankrade på
riksnivå. Vad som är lämplig standard har fått avgöras lokalt inom varje
enskild kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under de senaste 15 åren har det ocksä skett en
successiv omprövning av vad som inom gatu- och trafiksektorn anses vara rimlig
standard, 1960-talets höga och ofta rigida standardkrav har i flertalet
kommuner ersatts av en mer dämpad ambitionsnivå, 1980-talets praxis är bättre
an­passad till de begränsade resurser som står till förfogande och till vad som
anses miljömässigl acceptabelt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valet av lämplig gatustandard i förnyelseomräden är
dock fortfarande en grannlaga uppgift för kommunerna. År 1983 inleddes en
revidering av RIGU i en arbetsgrupp med representanter från Vägverket,
Planverket och Kommunförbundet, Representanter frän Villaägareförbundet,
Fastighets­ägareförbundet och Hyresgästernas Riksförbund kommer att inbjudas
att ingå i en referensgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet, som beräknas vara klart vid årsskiftet
1985/86, omfaltar denna gång även val av gatustandard i förnyelseomräden.
Resultatet planeras att publiceras som allmänna räd och kan förväntas ge
kommunerna en betyd­ligt fastare grund aU stå på vid val av standard än man har
i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Kostnadsfördelning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.1   Kritiska
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Villaägareförbundet, Fastighetsägareförbundet och
villaägareförening­arna har gjort gällande att den befintliga bebyggelsen inom
förtätnings- och förnyelseområden helt bör befrias från gatukostnader eller alt
den i vart fall bör debileras lägre gatukostnadsersättning än den tillkommande
be­byggelsen. Som argument för en sådan differentiering har de anfört i
huvudsak följande omständigheter. Standarden på det befintliga gatunätet har
ofta varil fullt tillräcklig för den tidigare exploateringsgraden i områ­det.
Behovet av uppmstning och nyanläggning av gator m, m, har förorsa­kats av
förtätningen och utbyggnaden i området och nyttan av dessa åtgärder har ofta
varit ytterst marginell för den befintliga bebyggelsen. Många fastighetsägare
har dessutom genom egna arbetsinsatser och genom bidrag till vägsamfällighel
bekostat anläggning och underhåll av det befint­liga gatunätet. Ägarna av den
befinlliga bebyggelsen har också sämre möjligheter atl finansiera
gatukostnaderna. Kostnaderna uppkommer för dem ofta ofömtsett och till skillnad
från nybebyggelsen kan de inte få förmånliga slatliga bostadslån fill
koslnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av enkätundersökningen framgår alt
kostnadsfördelningen mellan be­fintlig och tillkommande bebyggelse upplevs som
ett mycket svårt problem av kommunerna. Uppenbarligen finns en stor osäkerhet
hos kommunerna om i vilken utsträckning del är tillåtet atl ha en
fördelningsnorm som medför lägre avgifier för de befintliga fastigheterna än
för de tillkom­mande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.2   Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
56 och 57 §§ BL skall gatukostnaderna fördelas mellan fastigheter­na efter
skälig och rättvis grund, I prop, 1980/81:165 s, 28 ff och 40 f anförs bl, a,
följande. Grunden för alt belasta fastighetsägarna med avgifter för
gatukostnader är alt gatorna och övriga anläggningar är till särskild nytta för
fastigheter­na. Ersättning för kostnader som överstiger nyttan får inte tas ut
i denna ordning och kostnadema skall bäras av de fastigheter som har nytta av
anordningarna i fråga. Inom förtätnings- och förnyelseområden kan före­komma
dels fastigheter, vars tillåtna användning inte förändras genom tillkommande
bebyggelse, dels fastigheter som efler delning fär utnyttjas för
nyexploatering. Inom elt sådant fördelningsområde kan betydande kostnader avse
elt antal nyullkomna gator med nya tomter, varvid måste beaktas att befintliga
fastigheter som regel har betalat ersättning för de äldre gatorna. Del torde
därför ofta vara naturiigl att fördela kostnaderna för nyanläggning och
förbättring av mindre gator enbart mellan de fastighe­ter som ligger i
anslutning till gatorna. Detta kan då beaktas när fördel­ningsnormer fastställs.
I de fall där anläggningsarbeten utförts enbart för 13    Riksdagen 1985/86. I
samt. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2541&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
ett visst antal fastigheter skall delas i flera byggbara fasligheter kan det
finnas skäl att ta ut hela kostnaden av ägarna till de delbara fastigheterna.
Det torde vara omöjligt att exakt beräkna varje fastighets andel av den totala
nyttan av olika anläggningar för fastigheterna i området. Vad det gäller är att
finna sädana normer som ger en kostnadsfördelning som kan uppfattas som rimlig
av de fastighetsägare som skall betala, Särskill vikiigi är naturligtvis att
jämförbara fastigheter inte behandlas olika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.3   Tillämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av enkätundersökningen framgår att differentiering
skett i ett flertal fall, 1 knappt hälften av fallen har
&amp;quot;nedsältningen&amp;quot; belräffande befintlig bebyg­gelse skallefinansierats.
Som motiv för en differentiering har i utredningar­na anförts bl. a, atl de
befintliga fastigheterna inte har behov av utbygg­nader och standardförbättringar
av den utsträckning som är nödvändig när ytlerligare bebyggelse tillkommer i
områdel (marginalnyltoargument), alt ägarna av dessa fastigheter bekostat
anläggning och underhåll av befintligt gatunät samt att ägarna av de befintliga
bebyggda fastigheterna har sämre möjligheter atl finansiera gatukostnciderna än
ägarna till nybebyggelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa kommuner har avvisat en differenfiering av
galukoslnadsutlaget mellan befintlig och tillkommande bebyggelse. De har därvid
hävdat bJ.a, atl en sädan fördelning skulle stå i strid mot 56 § BL och
kommunallagens likställighetsprincip. Värdet av befinlliga tillfarter och gator
är oftast obe­fintligt när gatorna byggs ut i enlighet med en ny stadsplan,
vilket enligt dessa kommuner innebär all den befintliga bebyggelsen och den
tillkom­mande bör behandlas lika. Ett lägre kostnadsuttag för befintlig
bebyggelse kan enligt dem endast motiveras om viss anläggning erfordras
uteslutande för den tillkommande bebyggelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4.4   Arbetsgruppens
kommentar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsgruppens mening har kommunerna med
nuvarande lagstift­ning vida ramar när det gäller att finna en rimlig
kostnadsfördelning mellan befintlig och tillkommande bebyggelse inom etl
område. Som uttalals i propositionen kan det i vissa fall vara befogat alt helt
befria de befinlliga fastigheterna från gatukostnadsuitag. I andra fall kan
nyanläggning och uppmstning tillföra de befintliga fastigheterna sådana
nyttigheter att de bör bidra till kostnaderna. Om l.ex, ell fritidshusomräde
har förvandlats till permanentbosättningsområde och detta föranleder
stadsplaneläggning och uppmstning av gatunätet finns kanske inte anledning att
differentiera av­gifter mellan olika fastigheter på samma sätt som vid
förtätning av områ­den med ursprunglig permanentbosättning. Eftersom
förhållandena vari­erar starkl mellan olika områden, går del inte alt tillämpa
några generella principer, I många fall kan del vara befogat med en viss
differentiering mellan befintlig och tillkommande bebyggelse, medan kostnaderna
i andra fall bör fördelas jämnt. Det kan därvid vara av iniresse att jämföra
med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilken
upprustning och nyanläggning som hade varit befogad i området för del fall
ingen förtätning eller nyexploatering hade varit aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är således fullt lagenligt och i många fall
befogat att fördela gatukost­naderna mellan befintlig och tillkommande
bebyggelse utifrån den margi­nella nytta som tillförs de skilda fastigheterna i
området. En sådan diffe­rentiering kan inte anses stå i slrid mot den kommunala
likställighetsprinci­pen. Däremot bör de sämre finansieringsmöjligheterna för
den befintliga bebyggelsen inte föranleda att en slörre andel av
gatukostnaderna läggs pä den Ullkommande bebyggelsen. Finansieringsfrågorna
kommer att be­handlas i följande avsniU, I de fall en differentiering av
kostnadsuttaget är befogad kan detta ske antingen genom att man tillämpar olika
fördelnings-områden för skilda anläggningar eller genom en differentierad
fördelnings­norm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen vill finansiera en
&amp;quot;kostnadsnedsättning&amp;quot; för befintlig bebyggelse med skattemedel har
den givetvis frihet att göra så. Gatukost­nadsbestämmelserna ger ju kommunen
endast en möjlighet och inte en skyldighel alt täcka galukostnadema genom uttag
från fastighetsägarna. Det bör dock beaktas alt en sådan skattefinansiering,
liksom en generell nedsättning av täckningsgraden, innebär att andra
kommuninvånare kom­mer atl bidra lill de aktuella gatukostnaderna och att
kommunen p. g, a, den kommunala likställighetsprincipen i framtiden torde ha
svårt att la ut en högre kostnadstäckning i elt jämförbart område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avvägningen av kostnadsultaget mellan befintlig och
tillkommande be­byggelse inom etl område är givelvis bara ett av flera
fördelningsproblem som aktualiseras vid tillämpningen av gatukoslnadsreglerna.
Förhållan­dena varierar ofta starkt mellan olika områden, I områden med blandad
bebyggelse måste avgöras hur kostnaderna skall fördelas mellan villor, radhus,
flerbosladshus, industri m. m. Vidare måste bestämmas hur fördel­ningen skall
ske mellan de enskilda fastigheterna inom de olika bebyggelse­typerna.
Beträffande dessa frågor är det enligt arbetsgmppens mening omöjligt att av det
fåtal utredningar som hittills slutförts dra några slutsat­ser om
tillämpningen. Enligt arbetsgruppens mening är det angeläget att tillämpningen
av dessa fördelningsfrågor följs upp i framtiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Betalningsvillkor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.1
Kritiska synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Villaägareförbundet
och villaägareföreningarna har påtalat att betal­ningsvillkoren för erläggande
av gatukostnader är oförmånliga. De har därvid framfört kritik på i huvudsak
följande punkter, o Genom att uttagen av gatukostnader med den nya
lagstiftningen uppgår till avsevärt högre belopp än tidigare, uppkommer ofta
problem för villaägarna att finansiera gatukostnaderna, Detla gäller särskill
ägarna till redan bebyggda fasligheter, som ofta inte har haft någon möjlighet
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2545&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutse
dessa kostnader och som är hänvisade till att finansiera dem med relativt
ofördelaktiga lån. För nybebyggelsen inräknas däremot gatu­kostnaden i
läneunderlagel för de statliga bostadslånen, vilket innebär län med trettioårig
amorteringslid med räntebidrag under de första åren. Även ägarna till bebyggda
fastigheter bör ges möjlighet att finansiera gatukostnaderna med statliga
bostadslän. De fastighetsägare som vill betala ersättningen genom avbetalningar
bör ges rimlig amorteringstid och rätten lill amortering bör inte vara beroende
av en prövning i varje enskilt fall. o Det är inte rimligt atl ägare av störte
bebyggda tomter med flera byggrät­ter skall tvingas sälja hela eller slora
delar av sin faslighet för att betala gatukostnaderna. De bör därför medges
anstånd beträffande den del av gatukostnaden som avser de tillkommande tomterna
lill dess avslyck-ning eller försäljning av dessa sker, o Betalningssvaga
grupper bör ges generösa anstånd med betalningen av gatukostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från fastighetsägarhåll har påtalats atl
finansieringsvillkoren för befint-Hg bebyggelse är betydligt sämre än för
nybebyggelse och att detla kan innebära slora problem för de befinlliga
fastigheternas ekonomi, eftersom gatukostnaderna oftast inte kan kompenseras
genom hyrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunemas enkätsvar framgår att även de
upplever finansierings­villkoren för befintlig bebyggelse som ett svårt problem
vid en tillämpning av gatukostnadsbesiämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.2
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Betalningsvillkoren regleras i 601 andra styckel
BL, som har följande lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid
anfordran. Om ersättnings­beloppet är betungande med hänsyn lill fastighetens
ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, får fastighetsägaren dock
betala ersättningen genom avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs.
Avbetalning skall ske med minsl en tiondel årligen. På obetalt belopp skall
betalas skälig ränta från den dag då kravet på ersällning framslälldes. Om
betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande för fastighetsägaren, skall
villkoren jämkas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som motiv till bestämmelsen anförs i prop. 1980/81;
165 s, 37 och 44 f bl. a, följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anläggningsavgifler kan komma ai:t uppgå till
betydande belopp. Ersätt­ningar kan också komma all tas ut i sådana fall då det
finns små möjligheter alt få lån för att betala ersättningen. Möjlighet till
avbetalning bör därför finnas. Med hänsyn till att ersättningar för
förbättringar m, m, kan komma atl avse förhållandevis små belopp, har som
förutsättning för avbetalning föreskrivits att räu till avbetalning endast
föreligger om ersättningsbelop­pet är betungande med hänsyn till fastighetens
ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De utvidgade möjligheterna till avgiftsfinansiering
kan i vissa fall medfö­ra stora problem för ekonomiskt svaga grupper, t,ex:
äldre pensionärer. För dessa fall bör finnas en särskild jämkningsregel.
Jämkningen kan innebära allt från viss förlängning av amorteringstiden lill
anstånd med betalning till dess att fastigheten säljs. Även räntevillkoren kan
naturiigtvis mildras. Det bör finnas särskilda skäl för atl betalningsvillkoren
på detta sätt skall jämkas utöver vad som följer av den fömtnämnda
avbelalningsre-geln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen vill här anmärka att kommunerna
naturliglvis frivilligt kan medge bättre betalningsvillkor än vad
fastighetsägaren kan kräva med slöd av 60 § BL, t, ex, längre amorteringstid an
10 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.3
Tillämpning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av enkätundersökningen framgår att kommunerna tagit
vara på möjlig­heterna till bättre kostnadstäckning för investeringarna i gator
m. m. Den beräknade kostnadstäckningen är för flertalet utredningar mycket hög.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den genomsnittliga gatukostnadsersättningen per
byggrätt för samtliga ulredningsomräden uppgår till drygt 22 000 kr,
Kostnadsultaget varierar dock slort mellan områdena (från I 500 kr, till 52 000
kr,). Det bör vidare beaktas att hänsyn inte tagits till kostnadsökningarna för
tiden efter det resp, utredning slutförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet kommuner har i sina enkätsvar angett
vilka betalningsvillkor som de avser att erbjuda fastighetsägarna. Del är dock
endast i elt fätal ulredningsomräden som betalningsskyldighet ännu inträtt för
fastighets­ägarna och det är först i samband med debiteringen som kommunen
tvingas ta slutlig ställning till betalningsvillkoren. Några beslut enligt 60 §
BL har ännu inte överprövats av länsstyrelse eller regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet kommuner avser att erbjuda
fastighetsägarna möjlighet till amortering av gatukostnaderna. 1 övervägande
antalet fall anges en amor­teringslid om 10 år, vilket motsvarar den
amorteringstid som fastighetsäga­ren enligt 60 § BL under vissa förutsauningar
har räU att kräva. För några utredningsområden medges längre amorteringstider.
Flera kommuner er­bjuder sig atl förmedla bankkontakler och i några fall
erbjuds också kom­munal borgen. Ett flertal kommuner har beslutat att i skilda
fall ge fastig­hetsägarna anstånd med betalning. Nägra kommuner avser att ge
anstånd belräffande äldre fritidshus inom förnyelseområden till dess ägarskifte
sker. Många kommuner erbjuder ägarna av delbara fastigheter möjlighet till
anstånd beträffande den del av gatukostnadsersättningen som avser de ev,
tillkommande tomterna till dess tomterna avstyckas, bebyggs eller överlåles.
Många kommuner avser också all - efter särskild prövning -ge ytteriigare
möjligheter till betalningsanstånd för äldre pensionärer och andra ekonomiskt
svaga gmpper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet kommuner avser alt debitera ränta i de
fall fastighetsägaren meges amortering eller anstånd med betalningen.
Räntesatserna skiljer sig dock mellan kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5.4
Arbetsgruppens kommentar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om ännu endast ett fåtal kommuner har tagit
slutlig slällning till vilka betalningsvillkor som skall ges fastighetsägarna
framgår dock av enkätsvaren och av det utredningsmaterial som kommit
arbetsgmppen lill del att kommunerna strävar efter atl ge fastighetsägarna
rimliga belalnings­villkor. Man torde kunna utgå från att amortering kommer atl
medges om det inte rör sig om förhållandevis små belopp, och att ekonomiskt
svaga grupper kommer att ges möjlighet till anstånd med betalningen, I
flertalet fall torde det inte finnas skäl lill nägon närmare undersökning av de
enskilda fastighetsägarnas ekonomi. Atl ägare av större bebyggda fastighe­ter
ges möjlighet till anstånd med gatukostnaden för ev. avstyckningar Ull dess
tomterna avstyckas, bebyggs eller överlåles är enligt arbetsgmppens mening i
allmänhet rimligt och många kommuner har redan fattat beslut härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i de fall kommunerna erbjuder fastighetsägarna
generösa betal­ningsvillkor är del dock uppenbart atl ett stort antal ägare av
bebyggda fastigheter kan fä avsevärda problem aU finansiera gatukostnaderna. En­ligt
arbetsgmppens mening behöver finansieringsmöjligheterna för redan bebyggda fastigheter
förbättras. Av enkätundersökningen framgår att uttag av gatukostnader i
storleksordningen 40-50 000 kr, för en bebyggd villa­fastighet utan
avstyckningsmöjligheter inte kommer att vara något ovan­ligt. Del bör därvid
beaktas att villaägaren ofta inte har fömtseti denna kostnad. Även om
villaägaren ges möjlighet lill en tioårig amortering eller en motsvarande
kredit i bank, kommer hans ekonomi atl påverkas betyd­ligt. För en sådan kredit
på 50000 kr. blir årskostnaden (ränta -I- amorte­ring) första året drygt IO 000
kr. (efter gäldränleavdrag 7 500 kr.) att jämfö­ra med 2850 kr. (efter
gäldränleavdrag I 540 kr.) för ägaren av en nybyggd villa, som kan finansiera
gatukostnaden med statligt bostadslån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av enkätundersökningen framgår att många kommuner idag
drar sig för att la ut gatukostnader av ägarna till befintlig bebyggelse. Detla
kan få lill konsekvens att gatukostnaderna helt eller delvis skaltefinansieras,
vilket kan orsaka likställighetsproblem inom kommunen (t, ex, i jämförelse med
fastighetsägare inom nyexploateringsområden), eller atl befogad upprust­ning
och fömyelse av befinlliga områden får anslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot den nu angivna bakgmnden bör det enligt
arbetsgmppens mening ytteriigare övervägas hur möjligheterna att finansiera
gatukostnaderna för ägare lill befintlig bebyggelse skall kunna förbättras.
Härvid kan undersö­kas en finansiering inom ramen för det statliga
bostadslånesystemet för de fall då koslnaderna överstiger en viss miniminivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet kommuner avser att debitera ränta i de
fall de medger fastig­hetsägaren amortering eller anstånd med betalningen, I
60§ andra styckel BL anges alt, i de fall amortering medges, skälig ränta skall
betalas från den dag då kravet på ersättning framställdes. Räntesatserna
skiljer sig slort mellan kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många kommuner avser att i dessa situationer
debitera fastighetsägarna en ränta motsvarande dröjsmälsränta enligt räntelagen
(1975:635), dvs, diskonto + 4 procentenheter. Från den 1 juli 1984 sker en
höjning av dröjsmälsräntan i räntelagen Ull diskonto + 8 procentenheter (SFS
1984:291), Enligt 27 § lagen (1970; 244) om allmänna vatten och avloppsan­läggningar
(va-lagen) skall, i de fall amortering av va-avgift medges, ränta utgå med
avkastningsränta enligl räntelagen (diskonto -t- 2 procentenhe­ter),
Avkasiningsränla avser alt täcka borgenärens kapitalkostnader före en fordrans
förfallodag, medan dröjsmålsränta dessulom skall verka som ett
påtryckningsmedel för att förmå en gäldenär att betala en förfallen fordran så
snart som möjligt. Enligt arbetsgmppens mening bör, i de fall kommunen medger
fastighetsägaren amortering eller anstånd med gatu­kostnaden, högst
avkastningsränta debiteras för liden intill dess skulden helt eller delvis
förfaller till betalning. En lagändring i 60 § andra styckel BL bör därför
övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Beslutsordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6.1   Kritiska
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Kommunförbundet och flera av de slörre
kommunerna är besluts­ordningen alltför omständlig och Udsödande genom atl
kommunfullmäk­tige är beslutsfattare beträffande varje enskild
gatukostnadsutredning, Kommunfullmäklige kan inte delegera dessa beslul. I
princip bör kommun­fullmäktige förbehållas beslutanderätten endast i de
övergripande ersätt­ningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6.2   Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 56 § BL beslutar kommunfullmäktige om
avgränsningen av det område inom vilket fördelning skall ske, om kostnader som
skall fördelas samt om gmnderna för fördelningen. På samma sätt beslutar
fullmäktige enligt 57 § BL om motsvarande frågor dä koslnaderna för en gala
skall tas ul av fastighetsägarna utmed galan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan kommunfullmäkUge fattar sitt beslut skall
fullmäklige enligl 25 § BS låta utreda frågan och upprätta det förslag som
utredningen föranleder. Del är ingel som hindrar atl fullmäktige ger ett generellt
utredningsuppdrag till den myndighet i kommunen som sköter
gatukostnadsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är således om grunderna för fördelningen som
fullmäklige bestäm­mer. Av beslulet kommer många gånger inte all kunna utläsas
hur slort belopp varje fastighetsägare skall betala. För detta krävs mer
detaljerade beräkningar som utförs av något verkställande organ i kommunen.
Därvid sker också jämkningar i detalj av ersättningarna och beslut fattas om
betalningsvillkoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6.3 Arbetsgruppens kommentar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsgruppen delar uppfattningen
att det - särskilt i de störte kommu­nerna - kan vara omständligt att
kommunfullmäktige mäsle fatta beslut beträffande varje enskill område eller
gatudel. Detta kan dock vara svårt att komma ifrån med nuvarande system för
uttag av gatukostnader. Varje enskild utredning kan rymma principfrågor, l.ex,
betr, kostnadstäckning och fördelning, som genom den kommunala
likställighetsprincipen, kan bli bestämmande för tillämpningen i andra omräden
av kommunen. Arbets­gruppen anser dock att det kan finnas skäl atl ytterligare
överväga om och ev, i vilken utsträckning delegering kan ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7 Processuella frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7.1    Kritiska synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från Kommunförbundet och flera
kommuner har påtalats att besvärs­ordningen i gatukostnadsärenden är alltför
splittrad och komplicerad, vil­ket kan orsaka onödiga förseningar för
kommunema. Man har därvid ifrågasatt om inte överprövningen av
gatukoslnadsfrågorna bör anförtros ål en särskild nämnd i likhet med vad som är
fallet enligt va-lagstiftningen, - Från Villaägareförbundet har påtalats att
det är svårt för den enskilda fastighetsägaren att avgöra vilka frågor som
avgörs i sladsplane- resp, gatukoslnadsärendet och vilka besvärsvägar som
gäller för skilda gatu­kostnadsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från Kommunförbundet och några
kommuner har vidare påtalats att reglerna om fördelning av
rättegångskostnaderna vid process inför fastig-helsdomstolen är oförmånliga för
kommunerna och att detla kan förorsaka onödiga processer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunförbundet har slutligen
påpekat atl kommunerna saknar möjlig­het att utverka betalningsföreläggande
enligt lagsökningslagen (1946; 808) för indrivning av förfallna fordringar på
gatukostnadsersättning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7.2    Gällande rätt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stadsplan skall för att bli
gällande antas av kommunfullmäklige (frågan kan delegeras till byggnadsnämnden)
och fastställas av länsstyrelsen. Be­svärsrätten är knuten lill länsstyrelsens
beslut i fastslällelsefrågan. Läns­styrelsens beslul kan överklagas till
regeringen. PBL-förslaget innebär att kommunerna själva beslutar om sina
delaljplaner. Kommunens beslut kan överklagas till länsstyrelse och vidare till
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För skilda beslul om
gatukostnadsersättning finns tre olika besvärsvä­gar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktiges beslut enligt 56
och 57 §§ BL kan överklagas ge­nom kommunalbesvär enligt 7 kap 1§ kommunallagen
(1977:179) hos kammarrätten. Besvären kan grundas pä omständigheter som innebär
alt beslutet t. ex. inte har tillkommit i laga ordning, att det siar i strid
mol lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
att det vilar på orättvis grund. Kammarrättens beslut kan överklagas till
regeringsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tvist om ersättning för gatukostnader prövas enligt
61 § BL av fastig­hetsdomstolen på talan av endera parten. Dessa mål kan väckas
genom att antingen fastighetsägaren yrkar att fordrad ersättning skall jämkas
enligt 58 § BL eller att kommunen yrkar betalning för viss förfallen
gatukostnads­ersättning. Fastighetsdomstolens dom kan överklagas till hovrätt
och vi­dare till HD,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I målen inför fastighetsdomstolen tillämpas enligt
137 § andra stycket BL rättegångsreglerna i expropriationslagen (1972:719) och
även reglerna om rättegångskostnader i samma lag. Detla innebär bl, a. att
kommunen i fastighetsdomstolen fär svara för sina egna och motpartens
rättegångskost­nader oberoende av ulgången i mälel. I hovrätt eller HD svarar
kommunen för sina egna rättegångskostnader och för kostnad som uppkommit för
motparten genom att kommunen fullföljt talan, också detta oberoende av
utgången. Fastighetsägaren får stå för sina egna kostnader endasi i del fall
han själv fullföljt talan och hans lalan ogillas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslul enligl 60 § BL om belalningsvillkor kan
enligt 71 § 1 mom BS överklagas genom förvaltningsbesvär hos länsstyrelsen.
Länsslyrelsens beslul kan överklagas lill regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PBL-förslagel
innebär för gatukostnadsreglernas vidkommande endast den förändringen att om
fastighetsägarens talan vid fastighetsdomstolen om jämkning (enligl 58 § BL)
ogillas, skall enligl 14 kap 13 § i förslaget vad i rättegångsbalken är
föreskrivet om ansvar för motpartens rättegångskost­nader i tvistemål Ullämpas,
I detla fall kan säledes fastighetsägaren förplik­tas att svara för kommunens
rättegångskostnader. Om fastighetsägaren har haft skälig anledning all fä sin
talan prövad av domstol, kan domstolen dock efter omständigheterna förordna att
kommunen skall ersätta honom hans rättegångskostnader eller att vardera parten
skall bära sina kostna­der. Den föreslagna regeln är avsedd alt gälla i alla
instanser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7.3
Arbetsgruppens kommentar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsgmppens mening kan det ifrågasättas om
besvärsordningen för gatukostnadsärenden har en lämplig utformning såvitt avser
tvister om ersättning för gatukostnader och om belalningsvillkor, d.v.s de mål
som i första instans handläggs vid fastighetsdomstol resp, länsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande besvärsordning belräffande galukostnader
kan föranleda flera skilda processer sedan kommunen bestämt vilken ersättning
som skall tas ul för en viss faslighet, Fastigheisägaren kan begära jämkning av
ersätt­ningen med stöd av 58 § BL, vilket prövas av fastighetsdomstolen i
första instans. Härefter kan fråga uppkomma om betalningsvillkoren. Om par­terna
inte kan enas om dessa villkor, överprövas frågan först av länsstyrel­sen.
Slutligen kan kommunen - om fastighetsägaren inte betalar förfallen fordran på
gatukostnadsersättning - tvingas att väcka lalan vid fastighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstolen
för atl få en exekutionstitel. Någon möjlighet att utverka
beial-ningsföreläggande synes inte finnas i detla fall. Flera sådana
&amp;quot;indrivnings­processer&amp;quot; kan förekomma i de fall fastighetsägaren
givils rätt atl betala ersättningen genom avbetalningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mol den nu angivna bakgmnden bör det enligl
arbetsgmppens mening övervägas atl ge processreglerna en lämpligare utformning.
Härvid bör bl, a, eftersträvas atl samla de skilda belalningsfrågorna i samma
besvärs­instans (t, ex. fastighetsdomstolen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:174.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;203
Bilaga 9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsförslaget i PM med förslag till ändringar i
gatukostnadsbestämmelserna i förslaget till ny plan- och bygglag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändringar i
PBL-förslaget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lydelse
enligt remiss till lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6 kap. 32 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kommunen i egenskap av hu­vudman skall anlägga eller förbättra galor och andra
allmänna platser inom omräden med detaljplan, får kommunfullmäktige besluta att
kostnader för sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes
behov av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till allmänna
platser skall bela­las av ägarna till fastigheterna inom områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kommunen i egenskap av hu­vudman skall anlägga eller förbättra gator och andra
allmänna platser inom områden med detaljplan, får kommunen besluta att
kostnader för sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes
be­hov av allmänna platser och av an­ordningar som normalt hör till all­männa
platser skall betalas av ägarna till fastigheterna inom områ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna
skall fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige
beslutar om avgränsningen av det område inom vilket fördelning skall ske, om de
koslnader som skall fördelas samt om gmnder för fördelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen
beslutar om avgräns­ningen av det område inom vilket fördelning skall ske, om
de kostna­der som skall fördelas saml om grunderna för fördelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;33 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kommunen i egenskap av hu­vudman skall anlägga eller förbättra en gata, får
kommunfullmäktige be­sluta alt kostnaden för detta skall betalas av ägama till
de fastigheter som är belägna vid gatan. Därvid får för varje faslighet las ul
en er­sättning som motsvarar hälften av den kostnad som belöper på gatan
framför fastigheten. Kostnaden för sådana anordningar som normalt hör till en
gata får tas ut med lika delar av faslighelsägama. Kostna­den för atl anlägga
gatukors får tas ut med lika delar av ägarna lill fas-tighetema vid gatukorset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
kommunen i egenskap av hu­vudman skall anlägga eller förbättra en gata, fär
kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av ägarna lill de
fasligheter som är be­lägna vid gatan. Därvid får för varje faslighet las ul en
ersättning som motsvarar hälften av den kostnad som belöper på galan framför
fas­lighelen. Kostnaden för sådana an­ordningar som normalt hör till en gata
får tas ut med lika delar av fastighetsägarna. Kostnaden för att anlägga
gatukors får tas ut med lika delar av ägarna lill fastigheterna vid gatukorset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2569&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt remiss till lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kostnaden för att anlägga el­ler
förbättra gatan inte är densam­ma överallt, får kommunfullmäk­tige besluta alt
kostnaden skall för­delas mellan fastighetsägarna efter nägon annan skälig och
rättvis grund än som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kostnaden för att anlägga el­ler
förbättra galan inte är densam­ma överallt, får kommunen besluta att kostnaden
skall fördelas mellan fastighetsägarna efter någon annan skälig och rättvis
grund än som anges i första siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 a §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt 32 och 33 §§ fattas
av kommunfullmäktige. Fullmäk­tigefår uppdra åt kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden att fatta sådana beslut som inte är av princi­piell
beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;34
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ersättning som enligl 32 eller 33 § belöper på varje
fastighet skall jämkas, om de koslnader som skall ersättas är oskäligt höga
eller om de älgärder som ersättningen avser har en omfattning eller etl
utförande som betydligt överstiger vad som kan anses normall med hänsyn ull den
användning som är tillåten för fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ersällning som enligl 32 eller 33 § belöper på varje
faslighet skall jämkas, om de kostnader som skall ersättas är oskäligt höga
eller om de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning eller elt
utförande som påtagligt överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till
den användning som är tillåten för fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36 § Skyldighel för en fastighetsägare att ersätta
kommunen kostnaderna för gator och andra allmänna platser inträder när den
anläggning som ersätt­ningen avser kan för hans faslighel användas för avsetl
ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid anfordran. Om
ersätt­ningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska
bärkraft eller andra omständighe­ter, får fastigheisägaren dock betala
ersättningen genom avbetalningar, om godtagbar säkerhet slälls. Av­betalning
skall ske med minst en Uondel årligen. På obetalt belopp skall betalas skälig
ränta från den dag då kravet på ersättning fram­ställdes. Om
betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande för fas­tighetsägaren, skall
villkoren jäm­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid anfordran. På
obetalt belopp belalas ränta enligt 6 § rän­telagen (1975:635) från dagen för
anfordran.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ersättningsbeloppet är be­tungande med hänsyn lill
fastighe­tens ekonomiska bärkraft eller and­ra omständigheter, får fastighets­ägaren
dock betala ersättningen ge­nom avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs.
Avbetalning skall ske med minst en tiondel åriigen. På obetalt belopp betalas
ränta en­ligt 5 § räntelagen på varje del av ersättningen som förfaller till
betal­ning i framtiden från den dag då&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt remiss&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande
del av er­sättningen betalas eller ränta skall betalas enligt andra stycket. Om
betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande för fastighetsägaren, skall
villkoren jämkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När skyldighet att betala ersättning
har inträtt, är ny ägare av kvarters-mark bunden i samma omfattning som
tidigare ägare. Den nye ägaren svarar dock inte mol kommunen för sådan
ersättning som har förfallit lill betalning före tillträdesdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;37 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan kommunfullmäktige beslu­tar
atl kostnader för gator eller and­ra allmänna platser skall betalas av
fastighetsägare enligt 32 eller 33 §, skall kommunfullmäktige låta utre­da
frågan och upprätta det förslag som utredningen föranleder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till ersättningsskyldighet
enligt 32 § skall ställas ut för granskning under minsl tre veckor efter det
att kungörelse om detta har skett i ortstidning. Underrättel­se om
utställningen av förslaget skall dessutom sändas som rekom­menderat brev eller
på annat sätt som kan styrkas lill kända faslig-hetsägare, vilkas rätt berörs
av för­slaget. Underrättelse behöver dock inte sändas till den som skriftligt
har godkänt förslaget. När gransk­ningstiden har gått ul, får fullmäk­tige
besluta i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ersättningsskyl­dighet
enligt 33 §, skall de markäga­re, vilkas rätt berörs och som inte har godkänt
förslaget, beredas till­fälle alt yttra sig över delta, innan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan kommunen beslutar att
kostnader för galor eller andra all­männa platser skall betalas av fas­tighetsägare
enligt 32 eller 33 §, skall kommunen låta utreda frågan och uppräita del
förslag som utred­ningen föranleder. När förslag upp­rättas skall samråd ske
med berör­da fastighetsägare samt de sam­manslutningar som kan ha ett vä­sentligt
intresse av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådet syftar till ett utbyte av
information och synpunkter. Under samrådet bör förslagets motiv och innebörd
redovisas. Resultatet av samrådet samt förslag med anled­ning av de synpunkter
som har framförts skall redovisas i en sam­rådsredogörelse .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till ersättningsskyldighet
enligt 32 § skall ställas ut för granskning under minst tre veckor efter del
all kungörelse om detta har skett i ortstidning. Underrättel­se om
utställningen av förslaget skall dessutom sändas som rekom­menderat brev eller
på annat sätt som kan styrkas lill kända faslig-hetsägare, vilkas rätt berörs
av för­slaget. Underrättelse behöver dock inte sändas till den som skriftligt
har godkänt förslaget. När gransk­ningstiden har gått ut, får kom­munen besluta
i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ersättningsskyl­dighet
enligt 33 §, skall de markäga­re, vilkas rätt berörs och som inte har godkänt
förslaget, beredas Ull­fälle att yttra sig över detta, innan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2581&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lydelse enligt remiss till lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunfullmäktige får fatta beslul i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunen får fatta beslul i ären­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40 § Den som med slöd av detta kap, vill begära inlösen
skall väcka talan vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är
belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fastighetsdomstolen prövar även tvister om ersättning för
gatukost­nader och koslnader för andra all­männa platser på talan av endera
parten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fastighetsdomstolen prövar även tvister om ersättning för
gatukost­nader och kostnader för andra all­männa platser på talan av endera
parten samt tvister om betalnings­villkor enligt 36 §. I dessa mål skall
bestämmelserna i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål till-lämpas.
Förlorar fastighetsägaren målet och har han haft skälig an­ledning att få
tvisten prövad av domstol, kan domstolen dock efler omständigheterna förordna
att kommunen skall ersätta honom hans rättegångskostnader eller alt vardera
parlen skall bära sina kost­nader.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens beslut i and­ra
ärenden enligt denna lag än de som avses i 1 § andra styckel och 2§ får
överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon annan kommunal myndighet
än byggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunfull­mäktige alt pröva nedan
angivna ärenden får beslut i sådana ärenden överklagas genom besvär hos läns­styrelsen.
De ärenden som avses är följande:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1, Ärenden om ställande av sä­&lt;br&gt;
kerhet enligt 8 kap, 31 § tredje&lt;br&gt;
stycket för fullgörande av fastig­&lt;br&gt;
hetsägarens skyldighet att betala&lt;br&gt;
ersättning för galor och andra all­&lt;br&gt;
männa platser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. Ärenden enhgt 6 kap. 36 § om&lt;br&gt;
belalningsvillkor för gaiukoslnads­&lt;br&gt;
ersältning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens beslut i and­ra
ärenden enligt denna lag än de som avses i 6 kap. 33 a § samt 13 kap. 1 § andra
stycket och 2 § fär överklagas genom besvär hos läns­styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om någon annan kommunal myndighet
än byggnadsnämnden har fått i uppdrag av kommunfull­mäktige alt pröva ärenden
om stäl­lande av säkerhet enligt 8 kap, 31 § tredje stycket för fullgörande av
fastighetsägarens skyldighet att be­tala ersällning för galor och andra
allmänna platser, får beslut i sådana ärenden överklagas genom besvär hos
länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;.&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,„;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
10&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådets yttrande över förslaget till plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:187.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1985-03-12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f d, regeringsrådet Lidbeck. regeringsrådet Brink, justitierå­det Heuman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20
oktober 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet Gustafsson beslutat
inhämta lagrå­dets yttrande över förslag lill plan- och bygglag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Stefan Mo­lander (I-5 och 7-13 kap.),
departementssekreteraren Lars Magnusson (6 och 14 kap.) samt hovrättsassessorn
Lars Örbrink (15 kap.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid föredragningen har funnils tillgängliga
skrivelser som inkommit till lagrådet från myndigheter, organisationer och
enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna plan- och bygglagen (PBL) skall ersätta
byggnadslagen (1947:385), byggnadsstadgan (1959:612) samt lagen (1976:666) om
på­följder och ingripanden vid olovligt byggande m. m. Enligt det remitterade
protokollet skall PBL träda i kraft den 1 januari 1987. 1 en remiss till
lagrådet den 13 december 1984 föreslås att ikraftträdandet tidigareläggs och
äger rum den 1 januari 1986, 1 sistnämnda remiss framhålls som angeläget att
lagrådets granskning av PBL-förslaget slutförs i så god lid att riksdagen
hinner ta ställning till förslaget under våren 1985, PBL-förslaget fömtsätter
en samordning med annan lagstiftning bl, a, en ny lag om hushållning med
naturtesurser m.m. (NRL), Förslag lill denna lag har remitterats lill lagrådet
men har ännu inte föredragits. Lagrådels nu före­varande yttrande avser enbari
förslaget till PBL. Frågor om samordningen av PBL och NRL behandlas inte i
yttrandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PBL-förslagel innebär atl mark- och vattenområden
skall bebyggas och i övrigi användas så all man fär en från social synpunkl
lämplig miljö. 1 lagen är miljökraven allmänt angivna, 1 stora delar
överensstämmer de med de krav byggnadslagen och byggnadsstadgan släller men PBL
lägger i jämförelse med de nämnda författningarna ökad vikl vid resurshushåll­ning,
friluftslivets markbehov, byggnadsunderhåll samt social och teknisk förnyelse
av tätorterna. Genom kommunal planläggning och kommunalt tillstånd till
byggande och annan användning av marken skall lagens all­mänt hållna krav
preciseras och förverkligas. All mark skall vara planlagd och bygglovsplikt
skall gälla i hela landet. Enskilt ägd mark får tas i anspråk för all genomföra
planer. Den enskilde skall hållas skadeslös om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2591&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;han
drabbas av skada till följd av vissa i det allmännas intresse meddelade
bestämmelser och beslut. I samtliga nu nämnda hänseenden kan förslaget sägas
ligga i linje med de senaste decenniernas markpolitiska lagstiftning och dess
tillämpning i praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såväl byggnadslagen som byggnadssladgan är efler
åtskilliga ändringar och tillägg svåröverskådliga, Byggnadssladgan har dessutom
svagheten alt ha ömsom bestämmelser av lags karaktär ömsom regler som hör hemma
i en förordning. Det är tillfredsställande all regeringen nu lagt fram ett
förslag till ny byggnadslagstiftning som innefattar en genomgripande och
systematisk bearbetning av dagens splittrade regler. Självfallet är det för­knippat
med svårigheter att i ett sammanhang genomföra en så omfattande lagstiftning.
Med hänsyn till den snabba utvecklingen i samhället är det svårt att hålla
lagstifiningen aktuell. Det är också nästan ogörligt atl fullständigt
överblicka konsekvenserna av varje bestämmelse. Om riksda­gen antar förslaget
till PBL, får man räkna med att en översyn av olika detaljer kan bli nödvändig
efler en tids erfarenheter. Lagrådel vill emeller­tid framhålla att det valda
tillvägagångssättet att i elt sammanhang refor­mera byggnadslagstiftningen ur
lagstiflningsteknisk synpunkl är alt föredra framför försök att genom partiella
reformer komma till rätta med bristerna i nuvarande lagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det remitterade förslaget innehåller flera enligt
lagrådets mening i sak förtjänstfulla nyheter. En sädan är alt vae kommun
åläggs att ha en i lag reglerad översiktsplan som skall omfatta hela kommunen
och hållas aktu­ell. En annan är att de nuvarande detaljplanerna, sladsplan och
byggnads­plan, ersätts av en enda plan kallad detaljplan, vilket innebär en
förenkling. Genom reglerna om förfarandet vid planläggning ökas allmänhetens
möj­ligheler till insyn och inflyiande octi vinns en bällre förankring av
planerna hos medborgarna. Reglerna om bygglovsprövning är så utformade att det
bör bli lättare att avgöra om en viss äigärd kan tillåtas eller inte. Särskilt
är det en fördel all del för många svårförståeliga begreppet
&amp;quot;tätbebyggelse&amp;quot; utmönstras ur lagstiftningen och att i lagen klart
anges när bygglov skall ges. Förslaget om förhandslov fyller ett praktiskt
behov. Vid granskningen av hur förslaget förhäller sig till rättssäkerhetens
krav har lagrådet funnit anledning till vissa erinringar, Des.sa bör dock kunna
beaktas inom ramen för det framlagda förslaget. Dispositionen av del omfattande
och komplexa lagtexlmaterialet går i stort sett fri frän invändningar. Sådant
förslaget är utformat bör det minska de tillämpningssvårigheter som i dag möter
inom detta lagstiftningsomräde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utifrån synpunkter som lagrådel har att anlägga ser
lagrådet det sålunda som en vinning att en ny Plan- och bygglag i huvudsaklig
överensstäm­melse med det framlagda förslaget föreläggs riksdagen. Alt lagrådet
i del följande framför erinringar och anmärkningar både i vissa övergripande
frågor och beträffande enskildheter får inte skymma bilden av lagrådets i
grunden positiva inställning lill förslaget i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett karakteristiskt drag i förslaget är att del
kommunala inflytandet över planläggningen förstärks. Länsstyrelsernas
fastslällelseprövning av planer slopas i sin nuvarande form och kommunerna får
elt betydande mått av frihet att inom ramen för lagens allmänt hållna
bestämmelser själva utfor­ma planerna och reglera markanvändning och
bebyggelse. En huvudfråga att i detla sammanhang ta slällning lill är om denna
reglering, sådan den föreligger enligt förslaget, är förenlig med bestämmelserna
i regeringsfor­men (RF) om normgivning, I lagrådsremissen berör
departementschefen frågan endasi såvitt gäller etl av planinstituten nämligen
översiktsplanen; lagrådel ålerkommer strax lill det åsyftade uttalandet. 1
övrigt är denna konstitutionella fråga inte behandlad vare sig av
PBL-utredningen eller, såvitt lagrådet kunnai finna, av dem som yttrat sig över
utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 8 kap. 3 § första styckel RF skall
föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och del allmänna, som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga
eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag dvs, i föreskrifter beslutade
av riksdagen. Frågor om användningen av mark- och vattenområden och om
bebyggelse hör till det lagstiftningsomräde som avses i nämnda lagmm. Med slöd
av 8 kap. 7 § första styckel 3 kan riksdagen ulan hinder av 3 § i lag bemyndiga
regering­en att genom förordning meddela föreskrifter om &amp;quot;utformning av
byggna­der, anläggningar och bebyggelsemiljö&amp;quot;. Denna rätt att delegera
normgiv­ning i fråga om byggande tillkom genom en ändring av RF år 1976, Änd­ringen
(prop, 1975/76; 209 s. 162 f) motiverades av behovet att kunna la in
byggnadsstadgans mera detaljbetonade regler om byggande samt föreskrif­terna i
Svensk byggnorm 1975 i en eller flera regeringsförfattningar. En i riksdagen
väckt motion med yrkande om avslag pä propositionen under hänvisning till alt
etl för de enskilda människorna centralt område skulle komma att undandras
riksdagens lagstiftning avstyrktes av konstitutions­utskottet. Utskottet
erinrade om att riksdagen vid begagnande av den föreslagna
delegationsmöjlighelen kunde och borde närmare precisera de befogenheter
regeringen skulle få och att avsikten självfallet inte var att delegeringen
skulle omfatta annal än befogenheter att meddela detaljbe­tonade föreskrifter
(KU 56 s. 41).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om riksdagen med stöd av 8 kap, 7 § RF bemyndigar
regeringen au meddela föreskrifter, kan riksdagen ocksä enligl 8 kap. 11 §
medge rege­ringen atl överlåta åt förvaltningsmyndighet eller kommun att
meddela bestämmelser i ämnet, s.k. subdelegation, Subdelegation mäsle gå över
regeringen. Riksdagen kan inte delegera sin normgivningsmakt direkt till en
förvaltningsmyndighet - här bortses frän myndigheter som lyder direkl under
riksdagen - eller till en kommun. Kommunernas rätt enligt PBL atl ge
föreskrifter om utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelse­miljö
grundar sig inte på någon delegation utan följer direkt av vissa i PBL givna
lagregler. Riksdagen kan inte avhända sig sin normgivningsmakt i 14   Riksdagen
1985186. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2596&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan
ordning än den 8 kap, RF föreskriver. Av det anförda följer alt PBL;s lagregler
om rält för kommunerna atl reglera markanvändning och att ge föreskrifter om
utformningen av byggnader m. m, är gmndlagsenliga endast under fömtsättning att
regleringen inte utgör normer i RF: s mening,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RF;s normbegrepp är inte närmare preciserat i RF,
Inte heller ger RF:s förarbeten någon säker ledning när det gäller att klargöra
innebörden av det normbegrepp på vilket 8 kap, vilar. Enligt propositionen med
förslag lill ny RF (1973:90 s, 203 O avses räUsregler och det sägs att dessa
kännetecknas i princip av att de är bindande för myndigheter och enskilda. De
kännetecknas vidare av att de inte bara avser ett visst konkret fall ulan har
generell giltighet. Del sistnämnda kravet får enligt propositionen anses
uppfyllt om föreskriften avser exempelvis situationer av ett visst slag eller
vissa typer av handlingssätt eller om den riktar sig lill eller på annat sätl
berör en i allmänna termer bestämd krets av personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I remissen lill lagrådet tar departementschefen som
förut nämnts upp frågan om humvida föreskrifter som meddelas i en översiktsplan
utgör sädana normer som avses i 8 kap, RF. Det sägs här (s. 35) att, om
översiktsplanens riktlinjer för prövningen av bygglov och beslut om mark­användning
skulle vara bindande för efterföljande beslut - något som departementschefen
anser i och för sig skulle vara både logiskt och ratio­nellt - översiktsplanen
fär anses innehålla sädana föreskrifter. Av betydel­se härvid är, framhålls
del, att översiktsplanen får en stor geografisk omfattning och att den riktar
sig till en obestämd krets av personer. I anslulning härtill framhåller
departementschefen alt delegation av sådana markanvändningsfrågor som är
aktuell inte enligt 8 kap, RF kan ske till kommunerna och att det sålunda inte
är möjligl alt genomföra en decen­tralisering till kommunerna som innebär atl
de får normgivningskompetens i markanvändningsfrågor dvs, befogenhet att
meddela föreskrifter, - Det är alltså det förhållandet att översiktsplanen
enligt departementschefens mening inte är bindande för myndigheter och enskilda
som medför att den inte skulle innehålla normer i RF; s mening. Den
argumentering som sålun­da förs i fräga om översiktsplanens konstitutionella
natur torde gälla även i fräga om regionplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill till en början uppehålla sig vid
frågan om översiktsplanen, sådan den är utformad enligt det till lagrådet
remitterade förslaget, innehål­ler normer av det slag som avses i 8 kap. RF.
Enligt 4 kap. 1 § PBL skall översiktsplanen vara ett underlag för beslut om
användningen av mark och vatten saml om kommunens närmare planläggning. Den
skall sålunda ligga till gmnd för den prövning som enligt PBL ankommer på
kommunstyrelse eller byggnadsnämnd när de efter delegation från
kommunfullmäktige an­tar en detaljplan eller områdesbestämmelser. Den skall
vidare vara vägle­dande vid byggnadsnämndens prövning av ansökningar om lov
till åtgärder utanför detaljplan. Slulligen är den avsedd att inverka vid den
tillstånds­prövning som olika statliga myndigheter har atl göra enligt andra
lagar än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2598&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PBL
t, ex, prövning av tillstånd enligt vattenlagen eller koncession enligl
minerallagen. Såsom departementschefen understryker på flera ställen i remissen
(bl. a, s, 69) är översiktsplanen tänkt aU behandla de långsiktiga, strategiska
frågorna för markanvändning och byggande och närmast vara av programmässig och
vägledande art. Den skall vara ett instrument för kommunen aU omsätta sitt
politiska program i rikUinjer för planläggning och tillkomsten av bebyggelse
och därmed sammanhängande anordningar. Med riktlinjer skall, sägs del, förstås
rekommendationer som kan bilda underlag för senare beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har i såväl doktrin som praxis rätt en viss
osäkerhet i frågan humvi­da &amp;quot;rikllinjer&amp;quot;,
&amp;quot;rekommendationer&amp;quot; och &amp;quot;anvisningar&amp;quot; är normer i RF: s
mening. Lagstiftaren har haft att ta ställning till frågan bl, a, när det gällt
att avgöra vilka lagar och förordningar som skall kungöras enligt 8 kap, 19 §
andra stycket RF, I I § andra styckel lagen (1976:633) om kungörande av lagar
och andra författningar sådant lagrummet lyder enligt en nyligen vidtagen
ändring (SFS 1984:211) skall med författningar i nämnda lag förstås
&amp;quot;lagar, förordningar och andra rältsregler som i 8 kap, regeringsformen
betecknas som föreskrifter&amp;quot;. Definitionen som sådan sä­ger väl inte sä
mycket om innebörden av begreppet föreskrift i RF men den har sitt intresse
såsom ett försök frän lagstiftarens sida atl få en klarare gräns mellan
bindande och icke-bindande regler i förfatlningar beslutade av riksdagen,
regeringen eller kyrkomötet eller av en myndighet under regeringen eller
riksdagen. Ursprungligen hänförde kungörandelagen (prop, 1975/76:112) till
författning inte bara bindande regler ulan även sådana icke-bindande
anvisningar som hade lill syfte att främja en enhetlig rättstillämpning eller
alt bidra till att utveckla praxis i en viss riktning. Däremot borde regler som
anvisade hur en person lämpligen kunde förfara i vissa hänseenden men som
lämnade honom fritt att välja en annan väg för att nä det önskade resultatet
inte anses som författningar. Ändringen av kungörandelagen år 1984 innebar att
begreppet författning reserverades för bindande regler och att rekommendationer
av typen anvisningar lämnades utanför. Etl syfte med ändringen var (prop,
1983/84:119 s, 13 O att fä kungörandelagen i bättre överensstämmelse med RF och
dess förarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Översiktsplanen skall såsom nyss nämnts vara av
programmässig och vägledande art. Detta hindrar emellertid inte att, säsom
departementsche­fen säger (s, 78), &amp;quot;ändamålet (med planen) ibland kan vara
precist både till innehåll och avgränsning&amp;quot;. Flera exempel härpå ges.
Riktlinjer av typen &amp;quot;ingen bebyggelse får tillkomma&amp;quot; får sägs det (s,
203) slor genomslags­kraft, om det skyddsvärda intresset är starkt och väl
underbyggt, I special­moliveringen till 8 kap, 11 § PBL (s. 578 fO ges andra
exempel på hur uttryck i översiklsplanen kan få en i praktiken avgörande
betydelse i bygglovsärenden. Planens betydelse när statliga myndigheter har att
pröva frågor om markanvändning enligt andra förfatlningar än PBL berörs pä s,
343 f. Departementschefen säger här att det synsätt han anlagt i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2600&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;översiktsplanens
betydelse för efterföljande bygglovsbeslut i allt väsentligt bör kunna anläggas
även på beslut enligt dessa författningar. Departe­mentschefens nu återgivna
uttalanden ansluter sig väl till den vikt som i praxis och andra sammanhang
tillmätts kommunala översiktsplaner, I rättsfallet NJA 1978 s, 261 har Högsia
domstolen ansett hinder mot en begärd avstyckning föreligga och därvid grundat
sitt avgörande på att avstyckningen stred mol riktlinjerna i kommunöversikten.
Vid behandling­en av förslaget till den nya vattenlagen framhöll
departementschefen (prop. 1981/82:130 s, 95 f) att en genomarbetad
översiktsplan med god kommunal förankring kunde, även om den inte direkt skulle
kunna ligga till grund för etl avslag på en ansökan om tillstånd till ett
vattenförelag, likväl beaktas på i huvudsak samma sätt som en fastställd stads-
eller byggnads­plan med beslämmelser i ämnet. Lagrådet (s. 278) fann att
uttalandet stod i god överensstämmelse med den ståndpunkt som intagits i praxis
vad gäller betydelsen av planer och översikter av ifrågavarande slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
i det lagstiftningsärende varom nu är fråga departementschefen hävdar alt
översiktsplanen inte är att anse som normgivning synes han fästa en avgörande
vikl vid alt myndigheiema är skyldiga att självständigt pröva planens innehåll
och alt denna prövning kan ge ett annat resultat än det planen fömlsalt. Sådana
fall kan helt visst tänkas. Exempelvis skall byggnadsnämnden, om den finner att
bygglov utanför detaljplan inte bör ges eftersom byggplatsen inte svarar mot
kraven i 2 kap. PBL, vägra bygglov, även om det i översiklsplanen angetts att
bebyggelse får förekom­ma. Likaså skall byggnadsnämnden, ehum översiklsplanen
av hänsyn till etl allmänt intresse anger restriktivitet i fråga om byggande,
ge bygglov om den finner att ett enskill intresse väger tyngre än det allmänna
intresset. Lagrådet vill emellertid framhålla att utrymmet för en sädan
självständig prövning beror av hur konkret och bestämt översiktsplanen är
utformad. Av belydelse är ocksä alt översiktsplanen antas av kommunfullmäktige
och följaktligen uttrycker kommunens politiska vilja. Vid fullmäktiges
antagande av en översiktsplan skall både allmänna och, i den män de är kända,
enskilda intressen beaktas. Om planen innefattar en avvägning av samtliga
intressen, allmänna och enskilda, inom etl visst område och entydigt anger
fullmäktiges mening hur marken skall användas, är det knappasl länkbart alt
kommunstyrelse eller byggnadsnämnd detaljplanerar områdel i strid mot planen
eller atl byggnadsnämnden beviljar elt bygglov som är oförenligt med planen.
Del sagda förutsätter självfallel all över­siktsplanen svarar mot PBL:s krav på
planläggning. Dessa krav är allmänt hållna och avser sådana övergripande mål
för planläggningen som att åstadkomma en socialt lämplig miljö, att hushålla
med naturresurser och att förlägga bebyggelse lill mark som är lämplig från
hälsosynpunkt m, m. (2 kap, 1-3 §§). Huvudansvaret för aU dessa krav blir
förverkligade vid planläggning ligger hos kommunens förtroendevalda, I
jämförelse med riktlinjer och rekommendationer av det slag som förär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;v,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betena
till kungörandelagen (1976:633) tar sikte på får översiklsplanen, om den
utformas som ett bestämt och preciserat direktiv, eri långt mer rätts­gestaltande
verkan. Vid sin granskning av förslaget till konsumentkreditlag framhöll
lagrådet (prop, 1976/77:123 s. 349 ff) att vid marknadsdomstolens bedömning av
konsumentverkets rikllinjer blir del avgörande inte om avvikelse skett från
riktlinjerna utan om näringsidkarens handlande strider mol lag. Det ligger i
sakens natur alt en domstol vid en sådan bedömning står friare i förhällande
lill riktlinjerna än vad en kommunal nämnd gör i förhållande till
översiktsplanen. Översiktsplanen kan visserligen inte di­rekt läggas till gmnd
för ett avgörande och saknar i så måtto - formellt sett - omedelbara
rättsverkningar. Emellertid blir den som framgår av det anförda till den del
den innehåller bestämda och preciserade direktiv i realiteten bindande för de
tillämpande myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om detaljplanernas och områdesbestämmelsernas konslhutio-nella natur berörs,
säsom fömt nämnts, inte i remissen men tydligen anser departementschefen all
dessa planer, som har bindande verkan, inte inne­håller bestämmelser av
generell art och alt därför inte heller de är att anse som författningar.
Sannolikt stöder han sig även härvid på kungörandela­gen (1976:633) och
förarbetena till den, I propositionen med förslag ull nämnda lag (prop.
1975/76:112 s, 63 ff) diskuterade dåvarande jusliUemi-nistern
gränsdragningssvårigheler som möter i fall där en bindande före­skrift avser
ett myckel litet lokalt område kanske bara en eller flera bestämda fastigheter.
Han slog till en början fast att ett lokalt begränsat beslul hade karaktären av
författning om del hell eller främst riktar sig till medborgarna i gemen såsom
exempelvis ett förbud att la bort eller skada växt av viss art där den växer
vilt, Däremol kunde den generella naturen starkt ifrågasättas när fråga var om
lokalt begränsade föreskrifter avsedda att begränsa handlingsfriheten för
ägarna till vissa bestämda fastigheter eller vissa därmed jämförliga
rättsinnehavare. Detta gällde även om före­skrifterna band inte bara den
aktuelle ägaren eller rättsinnehavaren utan även framlida sådana. I enlighet
härmed och med åberopande av den praxis som följts vid tillämpningen av 3 §
andra siycket 2 förvaltningslagen (1971:290) i ärende om fastställelse av
detaljplan ansåg justitieministern all bl, a. beslul om bebyggelseplaner enligt
byggnadslagstiftningen och beslul om förbud mot byggande, schaktning m, m.
enligt samma lagstiftning inte borde hänföras lill författning. Däremot borde
föreskrifter som riktade sig ull jordägare eller liknande personkategorier inom
ett större område, t, ex. ett län, anses ha så generell karaklär att de borde
bedömas höra till kategorin författningar. All i generella termer ange var
gränsen exakt går mellan föreskrifter av författnings natur och andra
föreskrifter var, fram­höll justitieministern, inte möjligt. Hans uttalanden
berördes inte under riksdagsbehandlingen (KU 1975/76:51),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det framgår inte klart om jusutieministern med
&amp;quot;bebyggelseplaner enligl byggnadslagstiftningen&amp;quot; avsåg även
generalplaner vilka ju kan omfatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;relalivt
stora områden, Hans ställningstaganden synes ha närmast föran­letts av atl den
utredning som låg till grund för den nya lagstifiningen föreslagil alt beslul
om stadsplan eller byggnadsplan samt beslut om för­bud mot nybyggnad och
schaktning m,m, enligt byggnadslagstiftningen skulle kungöras som
författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening kan skälen för alt inte hänföra dagens stads­planer och
byggnadsplaner lill författningar inte ulan vidare åberopas när det gäller atl
bedöma detaljplanens och områdesbestämmelsernas konsti­tutionella natur,
Särskill gäller detta i fråga om områdesbestämmelserna. Denna nya planform, som
kan användas för en rad olika regleringsbehov, har mycket gemensaml med
byggnadslagens fastställda generalplaner. Det ligger i linje härmed att
fastställda generalplaner enligt övergångsbestäm­melserna till PBL skall gälla
som områdesbestämmelser. Genom områdes­bestämmelser kan en kommun reglera
markanvändning och bebyggelse inom relativt slora områden. För ati. bevara
karaktären i elt kulturlandskap med stort inslag av bebyggelse (s. 435) kan i
områdesbestämmelser före­skrivas bygglovsplikt som går längre än PBL; s
beslämmelser och som möjliggör en kontroll från byggnadsnämndens sida av all
bebyggelsemiljön bevaras såväl i fråga om byggnadernas yttre som invändigt
beträffande olika detaljer. Fiskelägen, kyrkbyar, bmkssamhällen och fäbodar
nämns (s. 195) som exempel på bevarandeomräden av detta slag. Genom om­rådesbestämmelser
kan också medges undantag från vissa av PBL; s bygg­nadsreglerande
bestämmelser. Som exempel på omräden där sådana med­givanden kan bli aktuella
anges (s, 433) större glesbygdsområden med jord-och skogsbruksfasligheter och
spridd bebyggelse huvudsakligen längs vä­garna. Här kan kommunen i
områdesbestämmelser föreskriva alt bygglov inte behövs för att uppföra
komplemenlbyggnader dvs. uthus, garage och andra mindre byggnader eller
ekonomibyggnader för jordbmkets och skogsbmkets behov. Områdesbestämmelser kan
också användas för att säkerställa etl områdes användning för friluftsändamål
genom förbud mol schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. Sädana
förbud kan också komma i fråga för att reservera mark för bebyggelse eller för
att skapa skydds- och säkerhetsområden kring försvarsanläggningar, flygplat­ser,
kärnenergianläggningar m. m. Vidare skall områdesbestämmelser kun­na användas
för atl skydda riksintressen. Räckvidden och omfattningen av planbestämmelser
med sådani syfte framgår av det förslag lill NRL som remitterats lill lagrådet,
I denna lag tmges genom uppräkning de mark- och vattenområden i riket vilkas
användning för vissa ändamål är elt riksin­tresse. Uppräkningen omfattar bl. a,
stora sammanhängande kust-, skär­gårds- och Qällområden som skall skyddas mot
olämplig exploatering. Tillämpningen av NRL är tänkt att kunna läggas fast med
bindande verkan genom detaljplan och områdesbestämmelser. Såsom lagrådet
återkommer till under 4 kap, 13 § kan del inte uteslutas alt del för enstaka
kommuner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2606&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
speciell karaktär kan visa sig ändamålsenligt atl vissa områdesbe­stämmelser
får gälla kommunens hela område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser av det slag som nu har nämnts
kan komma att bli bindande för ell slort antal fastighetsägare samt få
belydelse för många människors boende- och arbetsmiljö och deras möjligheter
till rekreation och friluftsliv. Lagrådet ifrågasätter om de - även om deras
belydelse självfallel inte avser andra frågor än markanvändning och bebyggelse
-likväl inte uppfyller del krav på generell giltighet som kännetecknar före­skrifter
i RF; s mening. Vad som nu har sagts om områdesbestämmelser­nas normativa
karaktär får anses gälla även beträffande detaljplaner till den del de används
för reglering av markanvändning och bebyggelse inom sådana relativt slora
områden som har angetts i föregående stycke, jfr lagrådsremissen s. 94, Det
skulle möjligen kunna hävdas att de som berörs av planerna genom PBL; s regler
om medborgarinflytande vid planernas Ullkomsi fått en partställning i
planärendet och att detta därför har mera karaktären av förvallningsbeslut
avseende bestämda personer än normer för etl obestämt kollektiv. Med tanke på
den vida personkretsen och de förändringar den är underkastad förefaller ett
sådant resonemang dock verklighetsfrämmande. Man kan inte bortse från atl
planbesluien kan komma atl beröra personer som av olika skäl inte kunnat la del
i besluts­processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissens
argument, uttalade eller underförstådda, för all kommuner­nas planläggning
enligl PBL-förslaget - säväl i översiktsplan som i om­rådesbestämmelser och
delaljplan - inte till nägon del innefattar norm­givning är som framgår av det
föregående inte invändningsfria. Om lagslift­ning ändock sker med godtagande av
remissens ståndpunkt till regerings­formens normbegrepp, medför detla risk för
atl begreppet kan komma alt i andra sammanhang ges etl innehåll som begränsar
riksdagens normgiv­ningsmakt. En sådan lagsliftning kan lagrådet inte förorda.
Någon tvekan om förslagets gmndlagsenlighet hade inte behövt uppkomma om 8 kap,
7 § första siycket 3 RF ändrats så att bemyndigandet enligl lagmmmet kommit alt
avse föreskrifter om markanvändning och byggnadsföreskrifter av an­nat än
detaljbelonat slag samt om kommunernas kompetens på området reglerats i
överensstämmelse med delegationsföreskrifterna i 8 kap. Det undandrar sig
lagrådets bedömande vilka fömtsättningar som kan finnas för att vidla sådana
ändringar. Lagrådel har övervägt möjligheterna att på andra vägar nå en säker
överensstämmelse med regeringsformen. Detla skulle emellertid medföra en revision
av gmndläggande delar av förslaget. Vid en sådan revision kommer man in på
värderingar och ställningstagan­den som del inte tillkommer lagrådel alt göra.
Lagrådet nödgas konstatera att förslaget i vad avser kommunernas befogenheter
all i planbestämmelser reglera markanvändning och bebyggelse knappast torde
vara förenligt med grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2608&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 avsnitt 18 (s. 296 ff) redovisar
departementschefen sina överväganden i fråga om de principer enligt vilka en
fastighetsägare eller en innehavare av särskild rätt till fastighet bör hållas
skadeslös av det allmänna då han drabbas av skada lill följd av etl kommunalt
beslut enligl PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen erinrar inledningsvis om den år
1972 i anslulning lill riksdagsbeslutet om den fysiska riksplaneringen
beslutade principen att endast intrång i den pågående markanvändningen ersätts
i de situationer som leder till skadeersättning. Principen, som innebär alt
bortfall av så­dana värden som gmndas på förväntningar om en ändrad
markanvändning inte ersätts, bör enligt departementschefen gälla också enligt
PBL, Vid inlösen skall dock - liksom hittills - förväntningsvärden kunna
ersättas, dock med de begränsningar som följer av den s. k. presumlionsregeln i
expropriationslagen. Lagrådet har i princip intet att invända mot att det i PBL
liksom i den gällande byggnad slagen kommer att råda en principiell skillnad i
ersäliningshänseende mellan skadeersättning och inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller att bedöma i vilka situationer en
fastighetsägare bör ha rätt till kompensation måste, såsom departementschefen
framhåller, en vägning göras mellan allmänna och enskilda intressen.
Självfallet är då flertalet av de krav som enligt lagförslaget ställs på byggnader
m. m. av det slaget att del allmänna har rätt atl fordra att den enskilde
tillgodoser dem utan rätt lill kompensation, I remissen anges goda sanitära
förhållanden och tillfredsställande säkerhet som exempel på sädana krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När mark i en detaljplan avsätts för gator och
andra allmänna platser eller när en detaljplan ändras under dess
genomförandetid är del enligl departementschefen rimligt att fastigheisägaren
kompenseras för förluster och andra olägenheter som uppkommer och han
framhåller att kompensa­tion i sådana situationer bör utgå utan nägol krav på
atl en skada av viss siorlek skall ha uppkommit. I andra fall bör enligl
departementschefen fastighetsägaren vara skyldig att tåla en skada av viss
storlek innan ersäll­ning kan aktualiseras. En sädan kvalifikationsgräns bör
tillämpas, fram­håller han, l.ex. när äleruppförande av en riven eller
brandskadad bygg­nad vägras, när rivningslov vägras eller när
skyddsbestämmelser för miljö­mässigt eller kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse meddelas i en detaljplan eller genom områdesbestämmelser. Också när
skydds- och säkerhetsområ­den för t, ex. försvarsanläggningar, flygplatser och
kärnreaktorer säker­ställs genom områdesbestämmelser, som motsvarar de
möjligheter att säkerställa sådana områden som nu finns i 81 och 82 §§
byggnadslagen, bör enligt remissen fastighetsägare som drabbas få ersättning
för skadan först om denna är tillräckligt kvalificerad. Departementschefen
erinrar om atl det också i gällande rätt föreskrivits atl skadan skall vara
kvalificerad för atl ersättning skall kunna utgå i motsvarande situationer.
Förutsättningen för ersättning är nämligen (83 § byggnadslagen) all den
pågående markan­vändningen avsevärt försvåras. Det må framhållas alt skydds-
eller säker­hetsbestämmelser också föreslås kunna ges i detaljplan. Då finns
möjlighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2610&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
berörda fastighetsägare att påkalla inlösen av marken. Har i sådant fall
områdena redovisats som allmän plats i planen utgår kompensation utan något krav
på kvalificerad skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de fall dä det krävs att skadan är tillräckligt
kvalificerad för att kompensation skall kunna utgå föreslås en
kvalifikationsgräns som mot­svarar en femtedel av värdet av den berörda delen
av fastigheten, I remiss­protokollet framhålls att i de situationer som
troligen blir mest vanliga den berörda delen kommer att vara lika med hela
fasligheten. Om den föreslag­na gränsen uppnås är det bara skador därutöver som
ersätts. Blir skadan, å andra sidan, så stor att den kan anses innefatta
synnerligt men vid använd­ningen av fasligheten skall enligl förslaget kommunen
vara skyldig att lösa faslighelen, om ägaren begär det. I denna situation utgår
ersättningen för fastigheten oreducerad med de inskränkningar som följer av
presumtions­regdn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan länge finns både i byggnadslagsUftningen och
i naturvårdslagstift­ningen beslämmelser som innebär att del skall vara fräga
om elt någorlun­da kvalificerat inlrång för att ersättning skall ulgä.
Ersättning skall, heter det i dessa författningar, utgå endast om pågående
markanvändning &amp;quot;avse­värt försvåras&amp;quot;. När dessa ersättningsprinciper
beslutades år 1972 uttalade departementschefen (prop 1972; 111, Bilaga 2 s,
335) atl del var naturiigl att någon kvalifikation måste uppställas. Envar
mäste vara beredd alt underkasta sig visst inlrång av hänsyn fill allmänna
intressen. Etl bagatell-artat inträng, framhöll han, bör inte gmnda nägon
ersättningsrätt mot det allmänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns inga entydiga rättsfall som anger hur
stort intrånget mäsle vara för att den pågående markanvändningen skall anses ha
avsevärt försvårats. Uppnås kvalifikationsgränsen skall emellertid hela skadan
ersättas. Frågan behandlades av Högsta domstolen i de två rättsfall (NJA 1981
s, 351) som departementschefen hänvisar till i remissprotokollel (s, 307 f),
Enligl de­partementschefen synes dessa rättsfall kunna tydas så att ersättning
för intrång som orsakas av beslut enligt naturvärdslagen bör utgä om skadan
överstiger ca tio procent av värdet av den ekonomiska enhet till vilken skadan
relateras. Enligt lagrådets mening kan så långtgående slutsatser inte dras av
de båda rättsfallen. Högsta domstolen uttalar nämligen all förhållandena i
praktiken lorde vara alltför skiftande för att någon för alla fall enhetlig
regel beträffande ersällningsgmndande skadenivä - säsom viss bestämd
procentandel av värdet av den enhet vartill skadan relateras - skall kunna
uppställas. Frågan om en skada i relation till en viss enhet är all anse som
ersäitningsgill fär därför, anförde domstolen, bedömas med hänsynstagande lill
omständigheterna i del särskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en kvalifikationsgräns på tjugo
procent av den berörda delen av fasligheten vinner inte stöd vare sig i de
uttalanden som gjordes när 1972 års ersättningsprinciper beslutades eller -
vilket inte heller depar­tementschefen synes vilja göra gällande - i praxis.
Förslaget innebär enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2612&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådets
uppfattning en betydande skärpning gentemot fastighetsägaren. Departementschefen,
som vidgår att gränsen kan uppfattas som en skärp­ning, för pä s, 308 fett
resonemang till stöd för sin mening att fastighets­ägaren i de situationer
varom är fråga, skall vara skyldig atl tåla den angivna värdeminskningen,
Resonemangel bygger på att den ställning en fasUghetsägare har enligt gällande
lag då han vägras atl ålemppföra en riven byggnad eller då han vägras riva en
byggnad jämförs med hans slällning enligt PBL i motsvarande situationer, varvid
bl. a. pekas på de fördelar som PBL innebär för honom, främst atl inte behöva
sväva i ovisshet under så läng tid som f n, Resonemangel mynnar ut i att
departe­mentschefen finner att den föreslagna kvalifikationsgränsen innefattar
en rimlig avvägning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Säsom departementschefen anför innebär PBL atl faslighetsägarna
i de situationer som han hänvisar till får en bättre ställning än vad de har
enligt dagens byggnadslagstiftning. Nuvarande regler innebär att faslighets­ägarna
kan drabbas av ell ekonomiskt avbräck som är betydande jämfört med silualionen
vid vissa liknande myndighelsingrepp t, ex. exproprialion. Det är naturiigl att
detta rättas till, någol som dock ej är etl argument för att lägga
kvalifikationsgränsen på den föreslagna nivån, I de fall dä genom
områdesbestämmelser skydds- eller säkerhetsområden säkerställs i närhe­len av
försvarsanläggningar m. m, har över huvud taget inte angetts någol skäl till
slöd för den skärpning av kvalifikationsgränsen som förslaget innebär i
förhällande till vad som gäller f n, (83 § byggnadslagen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel vill i delta sammanhang peka på att
kvalifikationsgränsen skall tillämpas även då marklov vägras för åtgärder som
motverkar syftet med sådana skydds- och säkerhetsområden som nyss nämnts. Av de
åtgärder som kan omfattas av krav på marklov, nämligen schaktning, fyllning,
trädfällning och skogsplantering, k:än de två sistnämnda regleras också med
stöd av bestämmelser i naturvårdslagen (8 §), Ersättning utgår dä om den
pågående markanvändningen avsevärt försvåras (26 § naturvårdsla­gen), dvs. vid
en kvalifikationsgräns som torde vara betydligt lägre. Det är enligt lagrådels
mening värt att uppmärksamma att ingripanden i fräga om åigärder av samma slag
blir helt olika i ersäliningshänseende beroende på om regleringen sker enligt
PBL eller med slöd av bestämmelserna i natur­vårdslagen. I lagrådsremissen har
inte närmare utvecklats om denna olik­het kan motiveras av skillnader i lyngden
hos de samhällsintressen som resp, lag avser alt tillgodose.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett om man när det gäller vägrat rivningslov
eller vägrat lov alt ålemppföra riven eller förstörd byggnad kan finna motiv
för en ganska hög kvalifikationsgräns, måste dock ifrågasättas om en
fastighetsägare skall vara skyldig atl tåla skador pä tjugo procent av - i de
flesta fall -fastighetens värde. För andra situationer, t, ex. de
markreglerande åtgär­der som berörts i del föregående, mäsle i än högre grad
ifrågasättas om förslaget är förenligt med de allmänna principer som gäller för
ägarens rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
ersättning. Detla gäller även för det fall då den berörda delen ulgör etl
begränsat område av fastigheten. Förslagets vittgående innebörd ger an­ledning
att ta upp frågan om förslaget är förenligt med regeringsformen och med
Sveriges åtaganden pä grund av ratifikationen av Europeiska konven­tionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggan­de friheterna
samt av del första tilläggsprotokollet till konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringsformen finns bestämmelser om
egendomsskydd i 2 kap. 18 §, Paragrafen föreskriver att varje medborgare
vilkens egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande
skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder som bestäms i
lag. Vad som menas med &amp;quot;annal sådant förfogande&amp;quot; är inte hell klart.
Av uttalanden i förarbe­lena till grundlagsreformen framgår att man därmed
avsett bl, a, ingripan­den i egendomsrätten enligt beslämmelser i rekvisitions-
och förfogandela­gar. Vidare har klart uttalats (prop 1973:90 s. 237) att
paragrafen inte omfaltar bestämmelser i planlagstiftning eller i naturvårds-
och miljö­skyddslagstiftning om begränsning i möjligheterna att använda fast
egen­dom. Sådana begränsningar brukar benämnas rådighetsinskränkningar el­ler
användningsregleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De situationer där det krävs att skadan skall
överskrida den angivna kvalifikationsgränsen för att ersättning skall utgä har
upptagits i 14 kap. 8 § PBL, Del rör sig i samlliga fall om
rådighetsinskränkningar. Eftersom sådana rådighetsinskränkningar faller utanför
tillämpningsområdet för 2 kap. 18 § RF strider bestämmelserna inte mot
gmndlagen, 1 sammanhang­et kan del vara värt atl notera atl lagstiftaren genom
att låta en föreskrift om ingrepp i användningen av en faslighel fä formen av
en inskränkning i rådighelen över fastigheten i stället för all föreskriva att
en särskild räll, t, ex. elt servitut, får ullskapas till förmån för en annan
fastighet, kan åstadkomma att den drabbade fastighetsägarens rätt till
ersättning märk­bart försämras. Som exempel kan anföras sådana skydds- och
säkerhets­bestämmelser som avses i 14 kap, 8 § punkt 4 och som berörts i det
föregående. Förbud enligt nämnda bestämmelser meddelas till förmån för viktiga
statliga anläggningar, t. ex. befästningar, men också för betydelse­fulla
enskilda anläggningar, t. ex. kärnreaktorer. Om skyddet i stället hade
utformats som ett negativt servitut hade expropriationslagens frikostigare
värderingsregler blivit tillämpliga. Det mä dock framhållas atl motsvaran­de
bestämmelser i gällande rält (81 och 82 §§ byggnadslagen) också är utformade
som rådighetsinskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller förevarande bestämmelsers
förhållande till Europakon­ventionen är det artikel 1 i första
Ulläggsprolokollet som är av intresse. Eftersom del inte är fråga om
äganderätlsövergång är del första meningen i första stycket av artikeln som kan
vara tillämplig, I denna mening före­skrivs att envar fysisk eller juridisk
persons rält till sin egendom skall lämnas okränkt. Enligt andra stycket i
arfikeln inskränker bestämmelsen likväl inte en stats rätt att genomföra sådan
lagsliftning som staten finner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2616&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;erforderlig
för att reglera nyttjandet av viss egendom i överensstämmelse med det allmännas
intresse, Rådighetsinskränkningar av det slag varom är fråga är således inte
oförenliga med ordalydelsen i artikeln. Artikeln lik­som hela konventionen
bygger emellertid på förutsättningen atl en rimlig avvägning skall göras mellan
samhällels intressen och kravet pä skydd av den enskildes gmndläggande
rättigheter (Europadomstolens dom den 23 september 1982 punkt 69 i Sporrong-
och Lönnrothmälet). Vid en sådan avvägning är del naturligt att ocksä beakta
storleken av den ersättning som utgår till den som drabbas av
rådighetsinskränkningar. Med hänsyn till att det i Europadomstolen föreligger
endasi få avgöranden i hithörande frågor råder det osäkerhet om hur domstolen
kan tänkas se på förevarande bestämmelsers förenlighet med artikel I i första
tilläggsprotokollel. Lagrå­det har därför svårt atl bedöma om domstolen vid en
eventuell prövning skulle anse del vara oförenligt med artikeln att en skada på
tjugo procent av en fastighets värde till följd av inskränkningar i rådighelen
över fastig­heten inte är ersäitningsgill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om bestämmelsen i 14 kap. 8 § om en
tjugoproceniig kvalifika­tionsgräns inte strider mot 2 kap, 18 § RF mäste
ifrågasättas om den är förenlig med rättsordningen i övrigt. Lagrådet har
varken i praxis eller doktrin kunnai finna exempel på all en skadelidande under
i övrigi jämför­bara förhållanden själv fått bära en skada på tjugo procent av
det skadade föremålets värde. Den föreslagna kvalifikationsgränsen får därför
anses stå i mindre god överensstämmelse med i rättsordningen hittills
tillämpade ersättningsprinciper. Med hänsyn härtill och då departementschefens
mo­tivering för en tjugoproceniig kvalifilcationsgräns — såsom framgår av vad
som anförts i det föregående - inte är invändningsfri kan det enligl lagrå­dets
uppfattning med fog sättas i fråga om en fastighetsägare, som genom kommunala
beslul drabbas av inskränkningar i rådigheten över sin fastig­het, skall behöva
tåla en härigenom uppkommen skada på en femtedel av - i de flesta fall -
fastighetens värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har (SOU 1979:66 s. 575) funnit en
rimlig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen vara alt den enskilde
ulan rätt till kompen­sation bör tåla en ekonomisk skada som motsvarar ca tio
procent av fastighetens eller fastighetsdelens värde vid sådana
rådighetsinskränkning­ar varom är fråga. Mindre förändringar i värdet kan i
praktiken ofta vara svåra atl påvisa, anför utredningen, som också framhåller
atl den med sill förslag inte åsyftat någon förändring av gällande praxis.
Lagrådet finner för sin del att en kvalifikationsgräns på tio procent i de skadesituationer
varom är fräga inte kan anses oförenlig med vad som tidigare i lagstiftning och
praxis ansetts godtagbart. Med denna nivä pä kvalifikationsgränsen synes också
de i del föregående uttalade betänkligheterna rörande fören­ligheten med
artikel 1 i första tilläggsprotokollet kunna vika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det må framhållas att de i det föregående berörda
olikheterna i PBL; s och naturvårdslagens ersättningsregler såvitt avser vissa
markreglerande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder
kvarstår även om kvalifikationsgränsen bestäms till tio procent. Olikheterna
blir emellertid mindre med lagrådets förslag, 1 detla samman­hang vill lagrådet
peka på möjligheten att i PBL låta kvalifikationsgränsen i fråga om ingrepp i
användningen av marken för annat ändamål än bebyg­gelse ligga på en lägre nivå
än gränsen för bebyggelsereglerande ingrepp. Lagrådet kan inte bedöma om en
sådan differentiering är lämplig och lägger därför inte fram något förslag i
delta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag om en preciserad
kvalifikationsgräns pä tio pro­cent har upptagits i motiven men inte kommit
till uttryck i den av utred­ningen framlagda laglexlen, I denna sägs att en
förutsättning för ersättning är atl skadan inte är obetydlig i förhållande till
värdet av den berörda delen av fastigheten. Som departementschefen anför är
många remissinstanser positiva till all kvalifikationsgränsen preciseras på
detta sätl, vilket sägs underlätta rätlsUllämpningen och del praktiska arbetet.
Man påpekar dock atl tillämpningen inte bör låsas helt ulan alt del bör ges
utrymme för behövhg anpassning lill förhållandena. De kritiska röster som höjts
mol förslaget - också de många till antalet - delar uppfattningen att en gräns
med en bestämd procentsats i och för sig kan underlätta rättstillämpning­en. Om
den lillämpas undantagslöst, kan den dock leda till stötande resul­tat, menar
denna remissopinion. Som exempel anges alt etl samtidigt genomfört ingrepp i
två närliggande fastigheter av olika värde kan leda till att ersättning utgår
blott till den fastighetsägare, som har den minst värde­fulla fastigheten, och
detta trots att skadan på den andra fastigheten i nominellt belopp vida
överstiger den ersättningsberätligande skadan. För atl undvika sådana
konsekvenser bör hänsyn fä las ocksä till skadans nominella belopp framhålls
det. Departementschefen har föreslagit atl kvalifikationsgränsen skall
preciseras genom ett i lagtexten angivet andels­tal. Med en sädan stel regel
följer visserligen sådana negativa tröskelef­fekter som remissinstanserna har
berört. Emellertid är det både för parter och rättstillämpande myndigheter en
vinst atl gränsen ges en klart preci­serad innebörd. Alt preciseringen kommit
till uttryck i lagtexten synes för övrigt också vara en fördel för utformningen
av den regel om reducering av ersättningen som berörs i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På s. 309 f i remissprotokollel behandlas frågan om
hela skadan skall ersättas när kvalifikationsgränsen har uppnåtts.
Departementschefens överväganden mynnar ut i atl han anser det föga rimligt, om
en fastighets­ägare som drabbas av ett intrång utöver den nivå där rätt till
kompensation inträder skulle få ersättning också för den del av intrånget som
är beläget under denna nivå och som alltså av andra får tålas utan rätt till
kompensa­tion. Lagrådet kan i princip dela denna bedömning, även om det
självfallel kan övervägas om inte någon form av avtrappning bör ske. Med
lagrådets förslag att sänka kvalifikationsgränsen till en tiondel bör dock
förslaget i denna del kunna godtas utan någon sådan avtrappningsregel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang må erinras om att fastighetsägaren, om skadan blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2620&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så
stor att synnerligt men föreligger, i stället för alt begära skadeersättning
kan påfordra inlösen. Han får då - som nämnts i del föregående -ersättning för
fastighetens värde oavkortat. Detta framstår som inkonse­kvent men är en följd
av att det - såsom framgår av vad som tidigare anförts - i PBL liksom i
byggnadslagen råder en skillnad mellan skadeer­sättning och inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan härmed närbesläktad Fräga av principiell betydelse är en i
övergångsbestämmelserna reglerad fråga om inlösen. Lagrådet åsyftar stadgandet
i 15 kap. 8 § om inlösenskyldighet under vissa fömtsättningar för kommun till
följd av atl stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ändras. Enligt 15 kap.
4 § skall stadsplan och byggnadsplan gälla som detaljplan enligt PBL, 1 fräga
om planer fastställda efter utgången av år 1977 skall genomförandeliden vara
tio år frän det att faslställelsebeslutet vunnit laga kraft. 1 fråga om äldre
planer skall genomförandetiden anses ha gått ut. Delta innebär att sädana
planer kan ändras eller upphävas, om det är påkallat ur allmän synpunkt och
utan hänsynstagande till de enskilda fastighetsägarnas intressen (5 kap. 12 §
andra stycket). Härigenom kan en tidigare medgiven byggrätt helt fråntas
fastigheisägaren eller kraftigt be­skäras. Departementschefen har därför funnit
det nödvändigt att PBL innehåller bestämmelser som medger kompensation till
fastighetsägare som drabbas oskäligt hårt av en lindring eller elt upphävande,
Enligl departementschefens åsikt (s. 331) råder det ingen tvekan om att
fastighe­ter som får bebyggas med bostäder bör omfattas av
kompensalionsbestäm-melserna, Däremol bör enligt hans mening fastigheter som
får användas för andra ändamål 1, ex, industri- eller handelsändamål falla
utanför rätten till ersättning. Som ett skäl härför åberopar departementschefen
att ägare till sådana fastigheter har helt andra möjligheter att genom förhandlingar
med kommunen i planärendet eller pä annat sätt kompensera sig för en utebliven
byggrätt. Åven om detta påstående i många fall är riktigt kan det inte gälla
generellt. Att en planändring ofta hårt kan drabba en ägare till faslighet
avsedd för handel eller industri bör man inte bortse ifrån. Av intresse vid
bedömningen av det remiitterade förslaget i denna del är till en början vad som
f. n. gäller vid ändring av en sladsplan eller byggnadsplan. Rättsläget får
bedömas som osäkert och någon klar linje kan inte sägas föreligga i
regeringspraxis. Enligt vad som upplysts vid lagrådsföredrag­ningen finns det
flera exempel på att regeringen har fastställt planer med byggrättsminskningar.
Man torde emellertid våga påstå att regeringen visat återhållsamhet vid faslställelseprövning
av en ändrad plan som skulle medföra att en byggrätt tas bort eller väsentligl
minskas. Har en planänd­ring haft sådana följder, har regerin:gen med stöd av
45 § byggnadslagen kunnat som villkor för fastställelsen föreskriva skyldighet
för kommunen att expropriera faslighelen. När man bedömer effekten av ett
upphävande eller en ändring skall man hålla i miinnet atl inga rättigheter
överförs till kommunen. De ekonomiska konsekvenserna kan likväl - också i
förslå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2622&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gets
mening (s. 331) - bli oskäligt hårda för fastighetsägaren, om den byggrätt han
en gång fått i den ursprungliga planen blir beskuren. Upphä­vandet eller
ändringen av planen kan - under förutsättning att en ny plan inte ger
motsvarande byggrätt - innebära förlust av en rättighet som genom den
ursprungliga planen tillförsäkrats honom i hans egenskap av ägare lill
fastigheten. Mot den nu skisserade bakgrunden och med hänsyn Ull ovissheten om
räUsutvecklingen inom Europadomstolen är det enligl lagrådets mening tveksamt
om regeln, i den män den innebär att en plan ändras eller upphävs utan
ersättning Ull fastighetsägaren, kan komma att bedömas som förenlig med
Europakonventionen, Gmndlagsstridig torde regeln däremot knappast vara. Enligt
lagrådets uppfattning vore det alt föredra om kretsen ersättningsberättigade
vidgades och att bestämmelsen även fick omfatta sådana avstyckningsplaner och
andra äldre planer som enligt 15 kap. 4 § skall gälla som detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har i del närmast föregående behandlat
frågan om vissa ersätt­ningsregler är förenliga med den europeiska konventionen
om de mänsk­liga rättigheterna och första tilläggsprotokollet till
konventionen, I det följande skall lagrådet beröra frågan om vissa bestämmelser
om rätt att överklaga beslul, som innebär atl ägare av mark vägras rätt att
bebygga denna, är förenliga med artikel 6; 1 i konventionen. I denna sägs bl.
a. att envar, när det gäller atl pröva hans &amp;quot;civila rättigheter och
skyldigheter&amp;quot;, skall ha rätt lill en opartisk och offentlig rättegång inom
skälig lid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som har upprättats
enligl lag, I sin dom den 23 september 1982 i Sportong- och Lönnrothmälet,
vilket gällde lång­variga expropriationstillstånd och byggnadsförbud, har
Europadomstolen - efler alt ha konstaterat all klagandenas äganderätt lill de
fasligheter varom var fråga i målet var en &amp;quot;civil rättighet&amp;quot; - bl, a,
uttalat att det förelåg en allvarlig tvist mellan klagandena och de svenska myndigheterna
i frågan humvida utfärdandet och förlängningen av de långvariga expro­priationstillständen
var förenliga med lag och att klagandena var berättiga­de att fä frågan om den
nationella lagens inställning härtill prövad av domstol. Artikel 6; 1 i
konventionen var därför tilllämplig och eftersom regeringens beslut inte kunde
överklagas till förvaltningsdomstol och res­ningsansökan hos regeringsrätten
inte innebar en prövning fullt ut av de åigärder som påverkade den &amp;quot;civila
rättigheten&amp;quot;, fann domstolen alt det förelegal en kränkning av artikel
6:1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Räckvidden av artikeln är omstridd. Del framgår
inte av lagrädsremissen om del under beredningen av lagstiftningsärendet har
övervägts om PBL; s system för överklagande i alla avseenden är förenliga med
artikeln. Det nyssnämnda avgörandet i Sporrong- och Lönnrothmälet ger dock
anled­ning till en närmare granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En persons äganderätt till en fastighet är enligl
Europadomstolen en &amp;quot;civil rättighet&amp;quot;, Etl av de vanligaste sätten att
använda fastigheter på -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2624&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
det ofta mest värdefulla - är alt bebygga dem. För tillgodoseende av främst
allmänna intressen reglerar PBL nyttjandet av fast egendom i detta hänseende,
PBL ger - då vissa i lagen angivna fömtsättningar är uppfyllda -
fastigheisägaren rält alt bebygga sin fastighet. Så till vida innebär PBL inte
något principiellt nylt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PBL anges vilka åtgärder som generellt skall vara
bygglovspliktiga. Det gäller bl, a. uppförande av nya byggnader och
tillbyggnader. Med vissa undantag skall all bebyggelse undergå en allmän
lämplighetsprövning, I 8 kap, 11 § behandlas bygglovsprövningen i områden som
inte omfattas av delaljplan. Enligt denna paragraf skall bygglov lämnas om
vissa i fyra punkter angivna förutsältningar är uppfyllda. Vid prövningen är
bl. a, atl bedöma om den tilltänkta byggnaden med hänsyn till 2 kap, är lämplig
pä plalsen eller om det s,k. delaljplanekravei i 5 kap, 1 § bör medföra att
byggnadsförelaget bör föregås av detaljplaneläggning. Utfaller någon av dessa
eller de övriga bedömningar som skall göras enligt paragrafen nega­tivt för
fastighetsägaren får han inget bygglov. Det beslut vari detta konsta­terats kan
han överklaga till länsstyrelsen. Nöjer han sig inte med länssty­relsens beslut
kan han i de två nyssnämnda situationerna, då lämplighets­kravet eller
detaljplanekravet ej anses uppfylldt, föra frågan vidare Ull regeringen.
Avgörande för frågan om artikel 6: I är tillämplig i dessa situationer och
fastighetsägaren således är berättigad att få saken prövad av domstol är om det
kan anses föreligga en tvist mellan honom och de svenska myndigheterna som
avser utövandet av hans &amp;quot;civila rättighet&amp;quot;. Skulle den europeiska
domstolen anse alt det föreligger en sådan tvist, kan domstolen komma att finna
att det föreligger en kränkning av artikel 6; 1, eftersom någon möjlighet att
få saken prövad vid domstol inte finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har velat fästa uppmärksamheten på det nu
berörda problemet. Någon ändring av överklagandereglerna i PBL-förslagel i
syfte alt anpassa dem lill artkel 6: 1 föreslår lagrådet inte. Reglerna
överensstämmer i sina huvuddrag med svensk rättstradition och med grunddragen
av vår slals-och förvaltningsrätt. Frågan vilka ändringar i reglerna som kan
aktualise­ras av alt vårt land har bilrätt Europakonventionen hör samman med
det störte spörsmålet om införande av en generell domstolskontroll av förvalt­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 avsnitt 14.2 (s, 244 fO lar departementschefen
upp den principiellt och praktiskt vikliga frågan om vem - byggherren eller
byggnadsnämnden -som bör ha ansvarei för alt byggnader och annat utförs i
enlighet med gällande beslämmelser. Till denna fråga återkommer
departementschefen i specialmoliveringarna, se särskilt motiveringarna till 8
kap. 10 och 28 §§ saml 9 kap, 3 och 6 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På s, 245 berör departementschefen vissa
skadeståndsrältsliga frågor som byggandet kan ge upphov till. Bl. a. framhålls
atl byggnadsnämndens kontrollverksamhet under vissa förutsättningar är att
hänföra till myndig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2626&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hetsutövning
i skadeståndslagens mening och alt skador orsakade genom fel eller försummelse
av byggnadsnämnden eller dess tjänslerhän kan leda ull ersättningsskyldighet
för kommunen. Det bör för undvikande av miss­förstånd göras klart att det
skadeståndsrättsliga ansvaret vid byggande inte regleras i PBL, Lagrådet utgår
från att departementschefens uttalanden om ansvarsfördelningen mellan byggherre
och byggnadsnämnd inte inne­bär nägot ställningstagande i fråga om vem som har
det skadeståndsrätts­liga ansvaret för fel eller försummelse i samband med
byggande. Det ansvar som PBL ålägger byggherre och byggnadsnämnd är ansvaret
gent­emot del allmänna för att byggnadsarbeten blir rikligt utförda och kontrol­lerade.
Innebörden av detta ansvar bestäms av PBL:s regler om kvalitet och kontroll och
av lagens beslämmelser om påföljder och ingripanden i händelse reglerna
åsidosätts. Längre sträcker sig inte ansvarsregleringen i PBL, En annan sak är
att denna reglering kan jämte en mängd andra förhållanden få belydelse när
fräga uppkommer om skadeståndsskyldighet för oriktigt byggande, se t, ex. NJA
1984 s. 340.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl byggnadsstadgan är byggnadsnämnden i princip
skyldig au ta ställning till de förslag den bygglovssökande lägger fram i form
av ritning­ar, konstruktionsbeskrivningar och andra handlingar. Nämnden har atl
antingen godkänna eller underkänna förslagen. Ett godkännande sker van­ligen i
den formen all nämnden, antingen när den beslutar om byggnadslov eller därefter
under pågående arbete, förser handlingarna med påskrift om godkännandet.
Nämnden meddelar också de föreskrifter som behövs om arbetets utförande.
Tillsyn över att arbetena uiförs enligt de fastställda handlingarna och de
givna föreskrifterna sker vid besiktningar som nämn­den äger företa. I vissa
fall är besiktning obligatorisk. Bl. a, skall inom stadsplan, om inte särskilda
förhållanden föranleder annat, byggnad besik­tas såväl vid bestämda tillfällen
under uppförandet som vid arbetets avslu­tande, s.k. slutbesiktning.
Byggnadsstadgans bestämmelser ger relativt goda garantier för all föreskrifter
om byggnaders utformning och bygg­nadsarbetens utförande iakitas. De utgör
också ett skydd för den byggan­de. Han bör kunna utgå från all han, när han
bygger i enlighet med lämnat lov, inte skall drabbas av påföljder och
ingripanden enligt byggnadslagstift­ningen för fel och brister som kunnat
upptäckas vid nämndens konlroll men inte blivit påtalade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PBL anläggs en ny grundsyn pä vad byggnadsnämnden
har att iaktta i samband med bygglovsprövningen. Huvudansvaret för alt
bestämmelser och föreskrifter följs läggs på den byggande. Denna grundsyn
ligger bakom PBL;s regler om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll. Ändringen i
för­hållande Ull gällande rätt motiveras av departementschefen med att del från
samhällels sida ställs större krav i olika hänseenden på byggandet och att
detta medför ökade anspråk på kvalitetsstyrning och kontroll. Det är enligt
departementschefen inte rimligt att byggnadsnämnderna generellt skall behöva
öka kontrollen. Ändringen synes också vara att se som etl &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;15    Riksdagen 1985/86. t samt. Nr
I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svar
på ett av många remissinslanser framfört önskemål om klarare regler än dagens i
fråga om vad den byggande har att iaktta och vad byggnads­nämnden skall göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya ordningen innebär alt byggnadsnämndens
granskning av rit­ningar och övriga handlingar sker i två led. Innan bygglov
ges, skall nämnden tillse alt grundläggande villkor är uppfyllda. Hit hör att
projeklet stämmer överens med plan, alt grundläggningen är tillfredsställande,
att avlopps-, dränerings- och ytvatten avbördas, att energihushållning, venti­lation
och tillgänglighet fyller uppställda krav och atl del finns skydd mot brand,
buller och luftföroreningar, I lagtexten preciseras emellertid inte dessa
grundläggande villkor och detta är avsiktligt. Departementschefen har
eftersträvat &amp;quot;eft flexibelt syslem&amp;quot; i den bemärkelsen aU byggnads­nämnden
själv bestämmer omfattningen av den granskning nämnden skall göra i detla
första led. Avgörande härvidlag skall vara nämndens känne­dom om den sökandes
kvalifikationer och ansvarskänsla. &amp;quot;Störte byggher­rar&amp;quot; med lång
erfarenhet och dokumenterat ansvar för sin produktion skall inte vara
underkastade någon delaljkontroll ens när det gäller de grundläg­gande
villkoren för byggprojektet, 1 ett andra led, sedan bygglov har givits men
innan arbetena påbörjas, skall nämnden kunna fordra in de ytterligare ritningar
och handlingar som behövs för den mera detaljerade kontrollen. Nämndens
granskning av dessa detaljhandlingar skall resultera i eU utlå­tande frän
nämnden vari redovisas de avvikelser frän gällande bestämmel­ser som nämnden
upptäcker. Denna granskning skall emellertid inte inne­fatta elt godkännande av
handlingarna i de delar som inte berörs i utlåtan­det. Avsikten är inte att
nämnden genom detaljgranskningen skall ta över byggherrens gmndläggande ansvar,
Delaljgranskningen är avsedd att utgö­ra endasi en begränsad kontroll. I fråga
om besiktningar läggs det i nämn­dens hand att bestämma om och i vad män sådana
skall företas. Obligato­risk är endast slutbesiktning som begärs av byggherren
eller av yrkesin­spektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämndens gransknings- och kontrolluppgifter
enligt det remit­terade förslaget är sålunda väsentligt mindre omfattande än
vad de i dag är enligt byggnadsstadgan. Det är möjligt att den i
byggnadssladgan före­skrivna ordningen i praktiken inte efterlevs helt och aU
verklighelen tving­at fram modifikationer. Likväl framstår det för lagrådet
inte som självklart att samhällels krav på bäure kvalitet i byggandet skall
medföra minskade insatser av de organ, främst byggnadsnämnderna, som har atl
bevaka samhällsintressena, 1 vart fall kan det ifrågasättas om PBL; s regler om
tillsyn och konlroll - vilka tillkommit under ärendets beredning i rege­ringskansliet
och således utan sedvanlig remissbehandling - innebär en lämplig avvägning
mellan byggnadsnämndens och den byggandes insatser. Det är förvisso riktigt alt
hänsyn tas till byggnadsnämndernas resurser. Men det vill synas som om denna
hänsyn i alltför hög grad fått beslämma reglernas uiformning. Den byggandes
intresse att hans förslag blir sakkun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2630&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nigt
och noggrant prövade av byggnadsnämnden och alt han genom bygg­lovet får ell
visst skydd mol efterräkningar har fått komma i bakgrunden. Särskilt
anmärkningsvärt är att en byggande, som företer av nämnden infordrade
handlingar, inte synes kunna påräkna ett uttryckligt besked från nämnden om den
godkänner eller underkänner föreslagna detaljlösningar. Till detta kommer atl
den föreslagna ordningen är påfallande vag i sin utformning och delvis
motsägelsefull. Lagtexten kan inte anses återspegla den nya gmndsynen. Sill
främsta uttryck har denna fält i bestämmelserna i 8 kap, 10 § första siycket 3
och 11 § första stycket 4 all bygglov skall beviljas om det av
&amp;quot;ansökningshandlingarna och övriga omsländigheler framgår att det finns
förutsättningar för att åtgärden kommer alt uppfylla kraven i 3 kap,&amp;quot; dvs.
kraven pä byggnaders placering och utformning. Varken dessa bestämmelser eller
bestämmelserna i 8 kap, 28 § om vad byggnadsnämndens prövning skall avse
klargör innebörden av den nya ordningen. Man hänvisas i huvudsak Ull motiven
för att förslå vad departe­mentschefen menar, MoUven är emellertid delvis
motsägelsefulla. Uttalan­det på s. 251 att relalivt höga krav bör kunna slällas
på att byggnadsnämn­den, när den meddelar bygglov, har beaktat all alla grundläggande
krav är uppfyllda är sålunda svårt att förena med vad som sägs i
specialmotivering­en till 8 kap. 10 § att nämnden själv avgör hur omfattande
och ingående denna granskning skall vara, det s.k. flexibla systemet. Även i
andra hänseenden föreligger det oklarheter, I den nyssnämnda specialmolive­ringen
uttalar departementschefen att &amp;quot;större bygghertar med lång erfa­renhet och
som har visat sig ta sitt ansvar för byggproduktionen bör kunna hänföras till
den grupp av byggherrar som kan anlas följa kraven utan någon detaljerad
kontroll&amp;quot;. Sett från principerna om likhet inför lagen och
konkurrensneutralitet i näringslivet kan uttalandet ge anledning till invänd­ningar.
Men bortsett härifrån vill det synas som om med &amp;quot;byggherre&amp;quot; i detta
sammanhang avses inte endast den som bygger för egen räkning, jämför 9 kap, 3
§, utan också entreprenörer. Det skulle annars ställas olika krav på
egenkonlroll hos ett och samma förelag beroende på om det bygger för egen
produktion eller på uppdrag av annan. Se vidare vad lagrådet i det följande
anför under 9 kap. 6 § samt 10 kap. 6 och 14 §§. 1 den mån ambitionen varit att
skapa klarare regler än de nu gällande om byggnads­nämndernas och de byggandes
ansvar mäste lagrådet konstatera att PBL i detta hänseende knappasl innebär ett
steg framåt. Lagrådet befarar att den föreslagna ordningen kommer atl medföra
svårigheter när det gäller att i det särskilda fallet avgöra olika påföljd
sfrägor, såväl frågor om ansvar enligt PBL som frågor om skadeståndsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis anser lagrådel aU beslämmelserna
i PBL om bygg­nadsnämndens granskningsskyldighet inte utan omarbetning bör
föreläg­gas riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2632&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagtekniskt hänseende innebär förslaget - såsom
inledningsvis angeUs - att byggnadslagen från år 1947. byggnadsstadgan från år
1959 och lagen om påföljder och ingripanden mot olovligt byggande m. m, från år
1976 förs samman i en enda lag, PBL, Lagrådet ser detta i och för sig som en
avgjord vinning. Samtidigt innebär det naturligtvis problem att i en
fortsättning samla föreskrifter som tillkommit under en tidsperiod av ca
trettio år varunder förfaltningsspråk och lagredigering undergåu stora
förändringar. PBL bygger i stora delar på de äldre förfaUningarnas terminologi
och begrepp. Detta innebär både en styrka och en svaghet, en styrka när
termerna och begreppen har sin exakta motsvarighet i den nya lagen en svaghet i
andra fall. Måhända hade det varit en fördel att i större utsträck­ning än som
skett begagna sig av den frihet som en helt ny lag medger och frigöra sig från
terminologin och begreppsapparaten i äldre förfaUningar, Den som skall Ullämpa
den nya lagen hänvisas nu i slor utsträckning Ull äldre författningstexter,
motiven till dem och deras tillämpning i praxis. Häremot får vägas fördelarna
av en större kontinuitet och tillgången redan från lagens ikraftträdande till
en rik judicatur, elt hjälpmedel som dock, såsom framgår av del nyss anförda,
måste användas med försiktighet. Lagrådet har ingen erinran mot den i nu
ifrågavarande hänseenden valda tekniken. Vissa i gällande lagstiftning använda
termer och begrepp som inte har samma betydelse i PBL bör dock undvikas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 förslaget till PBL begärs riksdagens bemyndigande
för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att i en förordning
meddela före­skrifter utöver dem som finns i lagens 3 kap. om föreskrifterna
avser bl, a. utformningen av byggnader och andra anläggningar eller anordningar
samt tomter och allmänna platser. Lagrådet föreslår att flera i PBL intagna
bestämmelser förs över till en sädan förordning antingen i kraft av nämnda
bemyndigande eller på den grund att föreskrifterna i sak hör till området för
regeringens lagstiftningskompetens (8 kap. 13 § RF), Vissa andra be­stämmelser
bör flyttas till författningar där de sakhgl hör hemma. För vinnande av störte
överskådlighet och en bättre systematik föreslär lagrå­det vidare att antalet
kapitel i PBL utökas från 15 till 17. Lagrådet förordar av samma skäl en
omdisposition av förfaltningsmaterialet dels mellan de olika kapitlen och dels
inbördes inom vissa av dem. Användningen av rubriker inom kapitlen kan
reduceras utan att överblicken blir lidande. 1 flera hänseenden föreslär
lagrådet sakliga ändringar av paragraferna eller förtydliganden ofta för att fä
bättre överensstämmelse mellan motiv och lagtext men också för att få en bättre
överensstämmelse mellan de olika paragraferna. 1 språkligt och redaktionellt
hänseende föreslår lagrådet tämligen omfattande ändringar. Sammantagna är de av
lagrådel föreslagna ändringarna så omfattande att lagrådel funnit lämpligt att
till detta proto­koll foga en bilaga som upptar PBL i dess helhet med den
lydelse lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle
få om de av lagrådel föreslagna ändringarna beaktas. De skiljaktig-heler i
förhållande till del remitterade förslaget som inte särskilt kommen­teras är av
rent redaktionell natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
bilagan presenteras som lagrådets förslag måste härtill - utöver vad som följer
av det som uttalats under avsnittet allmänna synpunkter - fogas en reservation.
Några i det remitterade förslaget intagna paragrafer bör enligt lagrådets
mening omarbetas i sak men lagrådet har inte haft det underiag som behövts för
all lägga fram egna förslag. Lagrådel anser att omarbetningen lämpligen kan ske
under lagstiftningsärendets fortsatta be­redning. Vilka paragrafer som avses
framgår av vad lagrådet i det följande anför under de särskilda paragraferna. I
bilagan har dessa paragrafer intagits i sin lydelse enligt remissen men de har
alltså inte godtagits av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom departementschefen framhåller innehåller
detta kapitel i 1-3 §§ vissa i mycket allmänna ordalag hållna bestämmelser om
lagens övergri­pande syften och dess huvudsakliga inslag, dvs. plansystemets
grunder och de olika formerna av prövning, bygglov, rivningslov och marklov, 1
4 och 5 §§ finns bestämmelser av grundläggande innebörd om förhällandet mellan
allmänna och enskilda intressen, 1 de två följande paragraferna, 6 och 7 §§, anges
de myndigheter, byggnadsnämnd, länsstyrelse och statens planverk, som i första
hand skall tillämpa lagen eller ha tillsyn över dess tillämpning. Gemensamt för
de nu nämnda bestämmelserna är att de har en i huvudsak översiktlig karaktär
och att deras närmare innebörd framgår först av lagens följande kapitel. Av
annat slag är de i förevarande kapitel intagna övriga paragraferna, 1 8 och 9
§§ ges s, k, legaldefinitioner bl, a, av begreppet sakägare. Återstående
paragrafer i kapitlet, 10-12 §§, innehål­ler bemyndiganden för regeringen eller
myndighet att meddela komplette­rande föreskrifter till PBL om utformningen av
byggnader m, m, samt att ge föreskrifter om typgodkännande av byggnadsmaterial
o,d, och före­skrifter avsedda att tillämpas under krig eller liknande
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening skulle lagen vinna i
överskådlighet och systema­tisk reda om det inledande I kap, begränsades till
sädana grundläggande bestämmelser som är intagna i 1 -5 §S och till
föreskrifter om de myndig­heter som i första hand har aU tillämpa lagen eller
ha Ullsyn över dess tillämpning, 6 och 7 §§, Såsom lagrådet strax återkommer
till bör 2 § fjärde stycket få bilda en ny särskild paragraf som tas in
omedelbart efter 1 §, Vidare bör beslämmelserna i 8 och 9 §§ ges en annan
konstruktion, brytas ut ur 1 kap, och tas in i några av de följande kapitel där
bestämmelserna sakligt hör hemma. Bestämmelserna i 10-12 §§ om olika slags
bemyndi­ganden synes böra överföras till etl nytt 16 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2635&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2636&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beaktas vad lagrådet anfört kommer I kap. alt
omfatta åtta paragrafer, av vilka 2 § är ny. Lagrådets förUag medför ändrad
numrering av 2-7 §§ i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om de olika paragraferna får lagrådet
utöver det sagda anföra följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens andra mening anges att bestämmelserna
i lagen syftar till att &amp;quot;på demokratins och solidaritetens grund&amp;quot; och
med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling
med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden för människorna i dagens
samhälle och för kommande generationer. Departementschefen framhåller i
specialmoti­veringen att paragrafen, som betecknas som en s,k, portalparagraf,
anger de grundläggande värderingar som ligger bakom lagstiftningen. Paragrafen
sägs däremot inte vara avsedd att kunna åberopas i de enskilda ärenden som
avgörs med stöd av lagen. Trots att paragrafen säledes inte innehåller några
materiella regler måste dock krävas atl den utformas med sådan klarhet att
några tvivel inte behöver råda om dess innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom anförs i specialmotiveringen följer det redan
av regeringsformen att de samhällsorgan som har ansvar för den fysiska miljön —
i likhet med alla andra samhällsorgan - är verksamma på demokratins grund.
Lagrådet vill för sin del erinra om att det i förarbetena till 1976 års
revision av regeringsformen, dä ordet demokrati infördes i lagtexten (I kap, 2
§ och 2 kap, 12 §), slogs fast &amp;quot;alt det är en central uppgift för
samhällets organ atl befästa och utvidga demokratin i alla sammanhang och på
alla nivåer i samhället&amp;quot; (prop, 1975/76:209 s, 138), Det måste med
beaktande av det anförda vara överflödigt att i en plan- och bygglag - liksom i
andra lagar där myndigheter och andra organ anförtros samhällsuppgifter -
särskill markera att demokratins idéer sikall genomsyra tillämpningen av lagen,
försävitt lagstiftaren inte avser att uttrycka något särskill med ordet demo­krati.
Begreppet demokrati är nämhgen inte entydigt. Om begreppels rätta innebörd har
främst två uppfattningar brutit sig mot varandra. Den ena uppfattningen, som
knyter an till ordets ursprungliga betydelse, lägger huvudvikten vid
förfarandet vid beslutens fattande medan företrädarna för den andra
uppfattningen vill att besluten därutöver till sitt innehåll skall vara
&amp;quot;demokratiska&amp;quot;, t,ex. gynna eller drabba alla lika. När det i 1 kap,
2 § RF sägs att del allmänna skall verka för att demokratins idéer blir
vägledande inom samhällets alla områden är det den senare uppfattningen som fåu
komma till uttryck (SOU 1975:75 s. 93), I remissprotokollel förekommer
emellertid inget som ger en antydan om att departementsche­fen vill lägga
huvudvikten vid någon av angivna definitioner eller att han vill lägga in någon
annan innebörd i ordet. Det må här erinras om all det i förarbetena (se I, ex,
SOU 1974:39 s, 241) till socialtjänstlagen (1980; 620),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2638&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vars
första paragraf också innehåller uttrycket &amp;quot;på demokratins och soli­daritetens
gmnd&amp;quot;, har angetts vilken innebörd begreppet demokrati skall ha i
socialtjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av vad som har anförts i det föregående finner lagrådet alt ordet
demokrati såsom del används i förevarande paragraf inte fyller någon funkUon
utan att det i stället kan skapa förvirring genom de olika betydelser som kan
komma att intolkas däri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
heller begreppet solidaritet är entydigt och det är tveksamt vilken innebörd
ordet skall anses ha i paragrafen. 1 specialmoliveringen sägs att ansvaret för
den fysiska miljön skall präglas av solidaritet människor emellan och alt
enskilda personer således kan behöva avstå personliga fördelar för att ge stöd
åt andra och för att tillgodose gemensamma behov. Uttalandena ger vid handen
att ordet, som i allmänt språkbruk vanligen betyder gemensam ansvarighet, här
närmast avses skola ha den innebörd som det ofta har i politiska sammanhang,
nämligen alla medborgares vilja att efter förmåga bidra till gemensamma
insatser. Oavsett vilken betydelse ordet solidaritet tilläggs i förevarande
sammanhang kan det — liksom ordet demokrati - inte anses fylla nägon funktion i
lagtexten. På grund av vad som sålunda har anförts föreslår lagrådet att det
överflödiga och till sitt innehåll obestämda uttrycket &amp;quot;på demokratins och
solidaritetens grund&amp;quot; utgår ur andra meningen i paragrafen. Om sä sker
kommer enligl lagrådets mening det övergripande syftet med lagen - alt främja
en samhällsutveck­ling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden - lill
uttryck på ell mera pregnant sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första - tredje styckena av denna paragraf
presenteras de olika institu­ten för planläggning och plangenomförande,
nämligen översiktsplan, om­rådesbestämmelser, detaljplan, fastighetsplan och
regionplan. På sätl när­mare utvecklas under 4 kap, 13-18 §§ föreslår lagrådet
att planinstitutet områdesbestämmelser i lagen placeras närmast efter
detaljplanen. Godtas detta förslag bör samma ordningsföljd iakttas när det
gäller att i föreva­rande paragraf presentera de olika planinslituten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fiärde siycket av paragrafen anges att det ankommer pä kommunen att anta
översiktsplan, områdesbestämmelser, detaljplaner och fastighets­planer samt
erinras om bestämmelsen i 12 kap, 8 § om regeringens rätt att i särskilt fall
anta delaljplan eller områdesbestämmelser. Att den fysiska planläggningen i
första hand är en kommunal angelägenhet är av så central betydelse att delta
bör komma till uttryck i en särskild paragraf med placering före 2 §, Lagrådel
föreslår därför att 2 § fjärde styckel fär utgä och att en ny 2 § förs in i
detla kapitel och ges följande lydelse; &amp;quot;Det är en kommunal angelägenhet
alt planlägga användningen av mark och vatten,&amp;quot; Någon hänvisning till 12
kap. 8 § synes inte erforderlig, om paragrafen ges en sådan lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2640&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke anges de olika former
av lov som kan ges enligt PBL, nämligen bygglov, rivningslov och marklov, 1
andra stycket sägs att i ärende om bygglov kan den ansökta åtgärden i etl
&amp;quot;förhandslov&amp;quot; förklaras lillåtlig på den avsedda platsen. Närmare
bestämmelser om för­handslov återfinns i 8 kap, 32 §, Enligt dessa bestämmelser
är förhandslo­vet avsett att utgöra ett delbeslut i ärende om bygglov. Jämför
dock vad lagrådet anfört under 8 kap, 32 § om att förhandslovet bör vara elt
särskilt ärende. Beslutet är bindande och det bör i överensstämmelse med den
terminologi som används för liknande beslut - se t,ex, 6 kap, 5 § lagen (1984;
151) om punktskatter och prisregleringsavgifter samt 13 § körkorts-förordningen
(1977:722) - benämnas &amp;quot;förhandsbesked&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen, som i huvudsak motsvarar 5 § andra
stycket byggnadsla­gen, slås fast att mark för att den skall få användas för
bebyggelse och därmed sammanhängande anordningar eller för andra anläggningar
än byggnader skall prövas vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet.
Enligt specialmotiveringen har uttrycket &amp;quot;bebyggelse och därmed sam­manhängande
anordningar&amp;quot; valls för alt ange alt lämplighetsprövningen skall omfatta
inte enbart platsen för enskilda byggnader utan även hela områden som skall tas
i anspråk för bebyggelse. Orden &amp;quot;därmed samman­hängande anordningar&amp;quot;
avses således inrymma bl,a, vägar, parker, lek­platser men däremot inte
friluftsområden eller utrymmeskrävande anlägg­ningar - t, ex, golfbanor och
skidliftar - som inte ligger i direkt anslutning till bebyggelsen. Med hänsyn
Ull den ganska begränsade innebörd som orden &amp;quot;därmed sammanhängande
anordningar&amp;quot; avses fä måste det ifråga­sättas om orden är väl valda.
Motsvarande ordval används nämligen i 1 § förköpslagen (1967:868) och 2 kap. 1
§ expropriationslagen (1972:719), som anger de rättsliga förutsättningarna för
förköp resp, expropriation för tätbebyggelse, 1 dessa lagar har orden enligt
förarbeten och praxis en mera vittsyftande innebörd och inrymmer - förutom
trafikleder och allmänna platser - också mark som behövs för fritid och
rekreation och detta även om marken inte är belägen i anslutning till
tätbebyggelse och även om särskilda fritidsanordningar inte planeras på den
(prop 1967:90 s, 121 och 1971; 122 s. 158), Eftersom det är viktigt att
innebörden av ord och uttryck som används i en lag om markanvändning inte ges
en innebörd som avviker från den som motsvarande ord och uttryck har i
lagstiftningen på näriiggande områden föreslär lagrådet att uttrycket &amp;quot;därmed
samman­hängande anordningar&amp;quot; får utgå ur lagtexten. Detta kan ske utan
olägen­heter med hänsyn till att ordet &amp;quot;bebyggelse&amp;quot; väl täcker in de
anordningar och anläggningar inom ett bebyggelseområde som uttrycket avses
inrym­ma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2641&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2642&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen skall också användningen av mark
lör &amp;quot;andra anlägg­ningar än byggnader&amp;quot; lämplighetsprövas. Här möter
för första gängen i lagtexten ordet &amp;quot;anläggningar&amp;quot;. Av
specialmotiveringen framgår att man härmed avser vissa utrymmeskrävande
anläggningar, t, ex, idrottsplatser, golfbanor, skidliftar och småbåtshamnar,
som inte har direkt samband med bebyggelse men som kräver bygglov enligt
närmare bestämmelser i 8 kap, 2 § i det remitterade förslaget. Lagrådet anser
för sin del att orden andra anläggningar än byggnader kan avvaras utan att
paragrafen försvagas. Såsom lagrådet antytt i den inledande kommentaren till
detla kapitel är nämligen bestämmelserna i kapitlet inte avsedda att ge en
uttömmande reglering. Denna får i stället ske i de särskilda kapitlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen anges inte närmare i vilket sammanhang
lämplighelspröv­ningen av ifrågasatt markanvändning skall göras. Av
specialmotiveringen framgår dock alt den avses ske vid planläggning eller i
samband med prövning av ärenden om lov. Detta bör enligt lagrådets mening komma
till uttryck i paragrafen. Eftersom ställningstagandet till om viss mark är
lämplig för bebyggelse kommer att göras inte bara i detaljplan och i ärenden om
bygglov utan också i kommunens översiktsplan bör ett ord användas som bättre
uttrycker denna innebörd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller att i lagens inledande kapitel
presentera byggnadsnämn­dens uppgifter bör dessa anges i mera allmänna ordalag
än som skett i del remitterade förslaget. Efter förebild av 7 § första stycket
byggnadslagen bör föreskrivas att byggnadsnämnden har det närmaste inseendet
över byggnadsverksamheten i kommunen. Därmed nås för övrigt bättre över­ensstämmelse
med de båda följande paragraferna, vilka anger länsstyrel­sens resp, planverkets
uppgifter i fråga om plan- och byggnadsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att del är byggnadsnämnd som prövar ärenden om lov
enligt PBL bör uttryckligen anges i det kapitel av lagen som handlar om lov, se
8 kap, 19 § lagrådets förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf föreskrivs i första stycket att
länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och i tredje
stycket att det ankom­mer på statens planverk all utöva den allmänna uppsikten
över plan- och byggnadsväsendet i riket, I första styckets andra mening anges
att länssty­relsens tillsyn i första hand utövas vid samråd i anslutning till
kommuner­nas planläggning. Andra stycket i det remitterade förslaget upptar
bestäm­melse om alt det i länsstyrelsens uppgift ingåratt tillhandahålla
kommuner­na sådant planeringsunderlag som är tillgängligt för länsstyrelsen och
som kan bidra Ull en god utformning av planerna, Enligl lagrådets mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2644&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer
den uppgift som skall åvilci länsstyrelsen bättre till uttryck om det i
lagtexten anges att länsstyrelsen - förutom att utöva tillsyn - skall samverka
med kommunerna i deras planläggning. Om första stycket ges en sådan uiformning
blir bestämmelsen i andra stycket överflödig. Att läns­styrelsen skall
tillhandahålla kommunen tillgängligt underiag som kan vara till nytta vid
kommunens planläggning är nämligen en självklar del av den samverkan som skall
ske. Andra stycket i 7 § kan därför utgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
och 9 §S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 8 § ges först en s.k, legaldefinition av
begreppet sakägare i PBL, Sakägarkretsen har angetts omfatta den vars rätt
berörs eller vars intressen i övrigt påverkas av ett ärende enligt lagen, om
han antingen äger, innehar särskild rätt lill eller är bosalt på en fastighet
som berörs av ärendet. Enligt andra stycket är också en hyresgästorganisation
sakägare, om hyresfas­tighet berörs av ett ärende, I 9 § första stycket finns
en bestämmelse som anger att vad som enligt PBL gäller om fastighetsägare eller
fastigheter och mark skall lillämpas pä tomträttshavare och tomträtt. Enligt
andra stycket i förevarande 9 § jämställs vissa rättsinnehavare med egendomens
ägare. Dessa rättssubjekt är den som innehar egendom under ständig besittnings­rätt,
med fideikommissrätt eller med teslamentarisk nyttjanderätt utan att äganderätten
tillkommer nägon (jfr 12 kap, 2 § ärvdabalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall alltså genom
uttrycklig bestämmel­se i PBL anges vilka som är sakägare. Detta är ett
ovanligt grepp i en lagsUftning av förevarande slag. Sålunda har lagstiftaren
inte gett någon definition av sakägarbegreppet i vare sig miljöskyddslagen
(1969:387), fastighetsbildningslagen (1970:988), expropriationslagen (1972:719)
eller anläggningslagen (1973:1149), Inte heller gällande byggnadslagsUftning in­nehåller
beslämmelser i ämnet. Detsamma gäller också såväl tidigare som nuvarande
vattenlag. De anförda exemplen visar atl innebörden av begrep­pet sakägare inte
brukar fastställas i lag. Det finns goda skäl för denna lagstiftningsteknik.
Det är nämligen svårt för att inte säga omöjligt att ge en definition som
uppfyller kravet att inte vara för vagt utformad men som samtidigt entydigt
avgränsar sakägarkretsen. Även om man lyckas här­med, kan det likväl vara en
nackdel att ha en stel regel som en gång för alla lägger fast sakägarbegreppet.
Förändrade och oförutsebara förhållanden kan uppstå där det blir naturligt att
inrymma nya kategorier i sakägarbe­greppet. Begreppets innebörd varierar
uppenbarligen mellan olika lagar. Vattenlagen och miljöskyddslagen har eu
vidsträckt sakägarbegrepp. 1 expropriationslagen har sakägarbegreppet en
snävare innebörd. I fastig­hetsbildningslagen lorde sakägarkretsen vara
ytterligare begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med beaktande av vad som nu anförts talar enligt
lagrådet sakliga och systematiska skäl mot att i PBL tas upp en precisering av
sakägarbegrep­pets innebörd. Delta innebär emellertid inte atl
rättstillämpningen lämnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan
ledning. Genom åtskilliga av lagens övriga föreskrifter saml av utta­landen i
motiv och förarbeten får mån en tämligen ingående belysning av
frågeställningen. Hyresgästorganisationerna faller emellertid utanför även ett
extensivt sakägarbegrepp. Det kan därför, när det i PBL talas om sakägare, vara
nödvändigt alt ange att ocksä hyresgästorganisationerna skall ha den rättsliga
slällning som tillkommer sakägare. Lagrådet åter­kommer lill sakägarbegreppets
innebörd enligt PBL senare i sitt yttrande; se t. ex, under 5 kap, 17 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna regeln om tomträtt och
tomträttshavare bör - med den begränsning vartill lagrådet strax återkommer -
placeras i 16 kap, liksom bestämmelser om innehavare av viss teslamentarisk
nyttjanderätt (16 kap, 5 och 6 §§ lagrådets förslag). Alt som fastighetsägare
skall anses också den som förvaltar naturreservat (3 § anläggningslagen) torde
inte behöva sär­skilt nämnas i lagtexten. Ständig besittningsrätt och
fideikommissrätt är rätlsinstitut under avveckling och regler om dem har sin
plals bland över­gångsbestämmelserna (17 kap. 27 § lagrådels förslag). En
övergångsform, som här knappast behöver uppmärksammas, är innehav av slröäng i
enlig­het med beslut vid allmän avvittring (10 § fastighetsbildningslagens pro­mulgationslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelse för sädana fall då en fastighet är
upplåten med tomträtt finns i 9 § första stycket. Bestämmelsen innebär enligt
lagrådsremissen att PBL;s föreskrifter om fastighetsägare skall tillämpas pä
tomträttshavare. Härav följer emellertid inte att tomträttshavare alltid träder
i fastighets­ägarens ställe. Som framgår av vad departementschefen sagt kan vid
inlösen både fastighetsägaren och tomträtlshavaren samtidigt vara mot­parter
till den som begär inlösen. Är det emellertid fråga om l.ex, ett svartbygge lär
påföljder och ingripanden enligl 10 kap, bara kunna riktas mot tomträtlshavaren.
Regeln fär alltså allt efler omständigheterna tilläm­pas antingen så att vad
som stadgas om fastighetsägare i stället skall avse tomträttshavare eller så
att vad som sägs om fastighetsägare ocksä skall gälla tomträttshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett spörsmål som aktualiseras i anslutning till
förevarande stadgande är tomträttshavarens skyldighet att utge ersättning för
gatukostnader. Såsom lagregeln är formulerad i remissen medför den som
departementschefen anför i specialmotiveringen att bestämmelserna om skyldighet
att betala ersättning för gatukostnader blir tillämpliga i full utsträckning
även på tomträttshavare, Defta skulle innebära en ändring i förhållande till
gällande rätt. Enligt byggnadslagen skall nämligen gatukostnader betalas av
fastig­hetsägaren (se 56. 57 och 60 §§ byggnadslagen). I byggnadslagen finns
ingen beslämmelse som jämställer tomträttshavare med fastighetsägare (jfr
däremol 74 § byggnadsstadgan). Gatukostnader för fasligheter upplåtna med
tomträtt erläggs alltså f, n, av lomlrättsupplåtaren/faslighelsägaren.
Kostnaden är en exploateringskostnad och beaktas när tomlrättsavgälden bestäms
(se SOU 1980:49 s. 114 O- Departementschefens nyssnämnda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2648&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttalande
låter sig emellertid inte förena med vad han anfört i den allmänna motiveringen
(s. 162 f och 339) om atl gatukostnadsreglerna i PBL avses stämma överens med
de nu gällande i byggnadslagen. Lagrådet får erinra om att frågan om
tomträttshavarens avgiftsskyldighet för gatukostnad tidigare varit aktuell.
Lagrådet hänvisar till gatukostnadsutredningens be­tänkande (SOU 1977:65)
Kommunernas gatuhållning s, 99, 1 lagrådets förslag (16 kap. 5 §) har som elt
undantag från tomträttshavares likställd­het med fastighetsägare angetts att
tomträttshavare ej är skyldig att bekos­ta anläggande av gator och vägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i lagrådets förslag har fått sin
motsvarighet i 16 kap, 1 §, bör utformas så alt den bättre ger uttryck för vad
departementschefen uttalat i den allmänna motiveringen (s, 41 f) om avsikten
med bestämmel­sen nämligen all regeringen - eller myndighet som regeringen
bestämmer - skall få bemyndigande att meddela materiella föreskrifter varigenom
bestämmelserna i 3 kap, PBL fylls ut med något väsentligt nytt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf bemyndigas regeringen atl
föreskriva att vissa slags material m.m, får användas i byggnader och andra
anläggningar endast efter ett av myndighet meddelat typgodkännande. Ett villkor
för medde­lande av sådana föreskrifter är alt de behövs till skydd för liv,
personlig säkerhet eller hälsa. Typgodkännande skall kunna förenas med krav på
fortlöpande kontroll av materialens tillverkning och av de färdiga produk­terna.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas i paragrafens
tredje stycke atl meddela föreskrifter om avgifter för typgod­kännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I gällande rält finns det ingen motsvarighet till
dessa bestämmelser om obligatoriskt typgodkännande. Däremot innehåller 76 § 3
mom, byggnads­sladgan föreskrifter om att planverket efter ansökan prövar
frågor om typgodkännande, frivilligt typgodkännande. Någon motsvarighet till
dessa föreskrifter äterfinns inte i det remitterade förslaget. Avsikten är
emeller­tid att det frivilliga typgodkännandel skall finnas kvar och
bestämmelsen i 8 kap. 28 § andra stycket att byggnadsnämnden skall godta
typgodkända material m. m, avser såväl material som typgodkänts i obligatorisk
ordning som material typgodkänt på frivillig väg. Även det frivilliga
typgodkännan­det bör därför regleras i lagen. Lagrådet föreslår att i ett
första stycke ges föreskrifter om frivilligt typgodkännande och i ett andra
stycke föreskrifter om obligatoriskt typgodkännande. Därefter bör i ett tredje
stycke föreskri­vas att vid meddelande av typgodkännande får bestämmas atl
fortlöpande kontroll skall utföras. Slutligen bör i en ny efterföljande
paragraf las in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2649&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bestämmelser om aft typgodkännande meddelas av den
myndighet som regeringen beslämmer ävensom bestämmelser motsvarande tredje
stycket i det remitterade förslaget. Lagrådet hänvisar till 16 kap, 2 och 3 §§
lagrådels förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf bemyndigas
regeringen att, om riket är i krig eller befinner sig under därmed jämställda
utomordentliga förhållanden, medde­la föreskrifter med avvikelse från PBL, Det
är enligt remissprotokollet fråga om ett sådant bemyndigande som riksdagen
enligt 13 kap, 6 § första stycket RF kan lämna regeringen. Här kan anmärkas att
riksdagen enligt 8 kap, 7 § första stycket RF kan delegera sin
normgivningskompetens be­träffande i lagrummet angivna, bestämt avgränsade
ämnen. Ett sådant ämne är utformning av byggnader, anläggningar och
bebyggelsemiljö. Det i förevarande 12 § avsedda bemyndigandet går emellertid
utöver denna ram. Stadgandet i 13 kap, 6 § första siycket RF är etl uttryck för
principen att delegation av riksdagens i grundlag fastslagna
normgivningskompetens endast skall kunna ske i de fall som uttryckligen anges i
grundlag. För att denna enligt sistnämnda grundlagsstadgande delegerade
normgivnings­makt skall få utnyttjas krävs att riket är i krig eller krigsfara
eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av
krig eller av krigsfara vari riket befunnit sig. Bemyndigandet får ej utnyttjas
förrän en sålunda angiven krissituation föreligger. Regeringen fär alltså inte
på grund av bemyndigandet utfärda föreskrifter redan under fredstid. En annan
sak är att regeringen självfallet redan under fredstid måsle planlägga för
krissituationer och överväga vilka föreskrifter som med stöd av bemyn­digandet
i olika lägen kan bli behövliga. För atl undanröja tveksamhet på denna punkt
bör lagtexten ges en utformning som närmare ansluter till regeringsformen;jfr
också 33 § passlagen (1978: 302), - Elt normgivnings-bemyndigande kan inte ha
formen av en generalfullmakt för regeringen alt handla mot eller upphäva
gällande lag utan skall enligt 13 kap, 6 § första stycket RF avse &amp;quot;visst
ämne&amp;quot;, 1 remissprotokollet har angetts att syftet med nu förevarande bemyndigande
är att kunna meddela föreskrifter för att under krig och krigsfara underiätta
byggnadsverksamhet som är av betydelse för totalförsvaret. Eftersom en
delegation bör inskränkas till vad som är oundgängligen erforderiigt bör
bemyndigandet begränsas till det angivna syftet. Som lagrådet tidigare anfört
bör bestämmelsen få sin plats i ett nytt kapitel (16 kap, 4 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2652&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kapitelrubriken bör för att bättre täcka innehållet
i kapitlet lyda &amp;quot;All­männa intressen som skall beaktas vid planläggning
och vid lokalisering av bebyggelse&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första meningen i paragrafens första stycke
skall planläggning främja en från allmän synpunkt lämplig samhällsutveckling
och skapa fömtsättningar för en från social synpunkt god bostads-, arbels-,
irafik-och fritidsmiljö. Såsom framgår av specialmotiveringen avses meningen
uttrycka de grundläggande syftena med fysisk planläggning enligl lagför­slaget.
Enligt lagrådet skulle detta framgå på ett klarare sätl om meningen utformas
som ett direktiv till dem som har ansvar för planläggningen, dvs. i första hand
kommunerna. När det sägs att en &amp;quot;från allmän synpunkt lämplig
samhällsutveckling&amp;quot; skall främjas ligger häri en dubblyr. Lagtex­ten bör
redaktionellt ändras i detta hänseende. Det synes vidare oegenUigt att säga att
planläggningen skall &amp;quot;skapa&amp;quot; förutsättningar för goda miljöer i olika
hänseenden, Elt bättre ordval i sammanhanget är &amp;quot;ger&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra meningen i första stycket föreskrivs alt hänsyn
skall tas till förhållandena i angränsande kommuner. Denna bestämmelse bör av
syste­matiska skäl föras över lill 2 §, Lagrådel förordar vidare att den i
andra meningen i 2 § intagna regeln att mark skall användas för det ändamål för
vilket den är mest lämpad flyttas lill föisla styckel av förevarande paragraf
och där utgör andra meningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket sägs att första stycket skall
tillämpas även vid prövning av ansökningar om bygglov, rivningslov och marklov.
När det gäller riv­ningslov och marklov finns det - i motsats till vad som
gäller bygglov - i 8 kap, ingen hänvisning till bestämmelserna i förevarande
kapitel. Lagrådet föreslår därför att rivningslov och marklov inte omfattas av
bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom andra mening i förevarande paragraf bör i
enlighet med vad som anförts under 1 § tas upp bestämmelsen om att kommunen i
sina markan­vändningsbeslut också skall ta hänsyn till förhållandena i
angränsande kommuner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 och 4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 3 § anges atl mark får användas för bebyggelse
endast om marken är lämpad härför utifrån vissa bestämda, i lagrummet angivna
förutsauningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening skulle avsikten med bestämmelsen komma till bättre uttryck om
det inledningsvis sägs att bebyggelsen skall lokaliseras till mark som är
lämpad för ändamålet. Av ordet &amp;quot;lokalisera&amp;quot; framgår atl det är fråga
om att i stora drag ange vilka delar av kommunen som skall bebyggas. Uttrycket
&amp;quot;lokalisera&amp;quot; skall jämföras med uttrycket &amp;quot;placera&amp;quot; i 3
kap,, som används för alt ange en byggnads exakta plats på en fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande 3 § skulle vinna i överskådlighet om de
förhållanden som skall beaktas vid bebyggelselokalisering anges punktvis i
likhet med vad som skett i 5 § i det remitterade förslaget. Beträffande de
förhållanden som skall beakias har lagrådel några mindre jämkningsförslag. Med
alt hänsyn skall tas till geotekniska förhållanden avses bl, a, att kommunerna
i sina översiktsplaner skall redovisa områden med risk för jordskred, bergras,
stora sättningar, onormal förändring av grundvattennivån och stora ler­djup.
Det är emellertid tveksamt om geoteknik enligt vedertagen nomen­klatur också
omfattar gmndvattenförhållanden. Med hänsyn till vikten av atl dessa
förhållanden beaktas vid planering av bebyggelse bör detta kom­ma till klart
uttryck i lagtexten. Härigenom fär man också en tydligare koppling mellan nu
förevarande bestämmelse och stadgandet i 3 kap, 2 § andra stycket första
meningen om begränsning av skadlig inverkan pä grundvatten. Det är även en fördel
att använda uttryck vilkas innebörd är välkända. Lagrådet föreslår därför att
orden&amp;quot; geotekniska förhållanden&amp;quot; byts ut mot orden &amp;quot;jord-, berg-
och grundvattenförhällandena&amp;quot;. Enligt det remitterade förslaget skall
hänsyn vidare las till möjligheterna att ordna Irafik, service,
vattenförsörjning och avlopp. Med service avses här sam­hällsservice dvs,
service som normalt ankommer främst på kommunerna och inte kommersiell service
(jfr 2 kap, 5 § andra stycket remitterade förslaget), 1 samhällsservicen ingåratt
tillgodose behovet av trafik, vatten­försörjning och avlopp. Denna punkt bör
därför förklaras avse trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan
samhällsservice, I den män tra­fikförsörjning och va-anläggningar m, m, ordnas
genom enskildas försorg, skall även sådana anordningar beaktas vid lokalisering
av bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 4 § i det remitterade förslaget skall
byggnader och andra anlägg­ningar, som för sin funkiion är beroende av
energianvändning, placeras på ett från energiförsörjnings- och energihushällningssynpunkt
lämpligt sätt, Ocksä denna bestämmelse ger anvisning om förhållande som skall
beaktas vid den översiktliga lokaliseringen av bebyggelse. Detta bör komma till
tydligt uttryck. Bestämmelsen har sådant sakligt samband med föreskrif­terna i
3 § att den bör tas upp i samma paragraf Med uttrycket bebyggelse skall förstås
bäde enstaka byggnader och en samling av byggnader. Med bebyggelse avses också
t, ex, vägar, grönområden etc, som hör till en samlad bebyggelse (se lagrådets
uttalande under 1 kap, 5 S). Däremot kan anläggningar inte alltid anses ingå i
begreppet bebyggelse (se också härom vad lagrådet anfört under 1 kap, 5 §) och
det bör därför särskilt anges att den hänsyn som vid lokalisering skall tas
till energisynpunkten ocksä gäller anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2656&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket upptar en allmänt hållen bestämmelse
av innehåll att byggnader skall medge god hushållning med energi och vatten.
Detta innebär ett generellt krav på hushållning med både energi och vatten.
Lagtexten står emellertid såvitt avser vattenhushållningen inte i full över­ensstämmelse
med motivuttalanden. Av såväl den allmänna motiveringen (s. 169) som
specialmotiveringen (s. 377) framgår nämligen au kravet på hushållning med
vallen inte avses skola gälla områden med god vattentill­gång. Att generellt
ställa upp krav pä att byggnader skall medge god hushållning inte bara med
energi ulan också med vatten är lämpligl. Det ligger i sakens natur att kravet
på hushållning med vatten kan ställas lägre i områden med god vattentillgång.
Lagrådet har ingen erinran mot lagtex­tens utformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i andra och tredje styckena har sin
förebild i 44 a § andra och tredje styckena byggnadsstadgan, 1 andra stycket av
föreva­rande paragraf föreskrivs att uppvärmningssyslemet i byggnader, som
innehåller bostads- eller arbetsrum, i skälig utsträckning skall utformas så
att systemet utan omfattande ändringar kan användas för skilda energislag som
är lämpliga från &amp;quot;allmän synpunkt&amp;quot;. Bestämmelsen skall enligl spe­cialmotiveringen
i sak stämma öveiens med 44 a § andra stycket första meningen byggnadsstadgan.
Där är emellertid lämplighetskravet relaterat till &amp;quot;allmän
energisynpunkt&amp;quot;. Detta uttryck täcker bättre vad som åsyftas än del i
remissen nyttjade &amp;quot;allmän synpunkt&amp;quot;, som har en vidare betydel­se:
jfr t, ex, 2 kap, I § första stycket första meningen i det remitterade
förslaget. Vad gäller uttrycket &amp;quot;bostads- eller arbetsrum&amp;quot; torde
härmed avses detsamma som i 7 § första stycket beskrivs såsom bostäder och
arbetslokaler. Det sistnämnda uttryckssättet äratt föredra, 1 tredje siycket
används uttrycket &amp;quot;bostadsbyggnader med högst två bostadslägenheter&amp;quot;.
Bestämmelsen avser enligt vad som upplysts för lagrådet att träffa vad man ofta
betecknar som en- eller tvåfamiljshus, 1 tekniska nomenklaturcentra­lens
publikation &amp;quot;Plan- och byggtermer 1980&amp;quot; upptas ordet bostadshus.
Härmed avses enligt nomenklaturcenlralen hus som i huvudsak innehåller
bostäder. Det anges vidare att bostadshus kan indelas i en-, tvä- och
flerbosladshus. Uttrycket bostadshus används ofta i offentligt tryck inte minst
inom ämnesområden som ligger nära byggnadslagstiftningen. Ter­men är alltså
välkänd och kan knappast vålla missförstånd. Lagrådet föreslår därför atl
&amp;quot;bostadsbyggnader med högst två bostadslägenheter&amp;quot; ersätts av
&amp;quot;en- eller tvåbostadshus&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här kan anmärkas att bestämmelserna i tredje
stycket innebär ett krav på förberedelse av själva byggnaden i en- eller
tvåbostadshus, som skall värmas upp med elektricitet eller naturgas, i avsikt
att underlätta byte till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2658&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppvärmning
med annat energislag. Kravet i andra stycket på flexibilitet i
uppvärmningssystemet avser alla byggnader, som innehåller bostäder och
arbetslokaler. Angivna småhus omfattas alltså av kraven i både andra och tredje
styckena, Uppvärmningssyslemet kan emellertid vara utformat så alt kravet
enligt iredje stycket samtidigt är uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På skäl som anges under 8 § bör bland de
grundläggande krav på bygg­nadskonstruktion m,m. som anges i 4 § även nämnas
kravet på bestän­dighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens andra stycke anges att &amp;quot;avfall
från byggnader&amp;quot; skall kunna tas om hand och forslas bort på ett
tillfredsställande sätt. Denna föreskrift bör jämföras med 15 § första stycket
5 som i fråga om tomt säger atl avfall skall kunna forslas bort på ett
tillfredsställande sätt, 1 specialmotiveringen till 6 § sägs att paragrafen ger
möjlighet att ställa krav på bl, a. transportvä­gar så att olycksfall undviks
och arbetet underlättas för sophämtningsper­sonalen. Bestämmelsen åsyftar
säledes även bortforsling av avfall över tomten. Med denna innebörd - som
kommer till klarare uttryck om ordalydelsen ändras till &amp;quot;forslas bort från
byggnaden&amp;quot; - blir bestämmel­sen i 15 § första stycket 5 överflödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är svårläst i den utformning den fått i
det remitterade försla­get. Den skulle vinna i överskådlighet om i ell första
stycke anges de krav på tillgänglighet - varmed avses ocksä möjligheten att nå
en byggnad -och nyttjande som i allmänhet skall gälla i fråga om byggnader som
inne­håller bostäder, arbetslokaler och utrymmen till vilka allmänheten har
tillträde. Därefter bör i följande stycken anges de undantag härifrån som
föresläs. Med en sådan redigering av paragrafen kan, såsom framgår av lagrådets
förslag, antalet stycken nedbringas och paragrafen även i övrigt förenklas.
Paragrafens uppbyggnad skiljer sig såtillvida frän övriga para­grafer i
kapitlet att kraven i huvudsak inte ställs på byggnader utan gäller vissa
uirymmen i dessa. Lagrådel förordar alt också denna paragraf ulfor­mas sä att
det framgår att det är på byggnader som kraven ställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom anförts under 3 § bör begreppet
bostadsbyggnader - andra, tredje och fjärde styckena — inte användas. Begreppet
lägenheter har här en annan innebörd än i 12 kap, jordabalken. Lagrådet
föreslår en omformu­lering av bestämmelserna med ordval som motsvarar dem som
föreslagits beträffande 3 §. 16   Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2660&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf skall de tidigare i kapitlet
uppställda kraven på byggnader kunna med skäliga insatser uppfyllas under
byggnadens av­sedda brukstid. Vidare sägs i andra meningen av paragrafen atl
bärande delar skall ha betryggande beständighet under den avsedda brukstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den förstnämnda bestämmelsen, som är en nyhet i
förhällande till gäl­lande rätt, innebär atl byggnader skall uppföras med
sådant material och sådana system för värme, ventilation m,m, som det är
ekonomiskt och praktiskt möjligt atl underhålla och sköta. Denna innebörd synes
komma lill uttryck bättre om det föreskrivs att byggnader skall utföras med
sådant material och på sådant sätt alt kostnader för reparation och underhåll
samt driftkostnader begränsas. Såsom framgår av den allmänna motiveringen (s,
171) är det inte meningen all del ifrågavarande kvalitetskravet skall få drivas
utan hänsyn till investeringskostnaderna. Inte heller kan 8 § tas till intäkt
för att pä den byggande ställa krav som går utöver de i kapitlets föregående
paragrafer angivna kraven. En byggnadsnämnd skall sålunda inte med slöd av 8 §
kunna fordra exempelvis att koppartak läggs när ett enklare tak fyller kraven
på god yttre form, bärförmåga, hållfasthet etc. Den nu angivna begränsningen av
paragrafens innebörd får anses följa av de föregående paragraferna i kapitlet.
Det i paragrafens andra mening uppställda kravel att bärande delar skall ha en
betryggande beständighet under byggnadens brukstid hör sakligt närmast hemma i
4 § och bestäm­melsen härom bör därför flyttas till den paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke innehåller en allmän
bestämmelse om att vissa av de krav lagen uppställer pä en byggnad skall
anpassas till ändamålet med byggnaden. Bestämmelsen är avsedd att utgöra grund
för mer detalje­rade föreskrifter i förordning och myndighelsförfatlning om
vilka särskilda krav som skall ställas på byggnader för olika verksamheter t,
ex, brand­skyddskrav på hotellbyggnader. Det får anses ligga i sakens natur att
byggnader utformas efter det ändamål för vilket de är avsedda. En allmän
bestämmelse härom fyller knappast någon funktion. Bestämmelsen kan med fördel
utgä,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens andra stycke första meningen
föreskrivs att frilidshus skall i skälig utsträckning uppfylla kraven i 5 § på
trevnad, hygien m.m, Detla följer redan av 5 § och behöver inte upprepas. 1
andra meningen av förevarande stycke görs i fråga om fritidshus undantag frän
bl. a. 3 § första stycket att byggnader skall medge god hushållning med energi
och vatten. Undantaget, som synes bero på ett redaktionellt förbiseende, bör
begrän­sas till att avse 3 § andra och tredje siyckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
specialmotiveringen avses med fritidshus byggnader som uppförs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2661&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2662&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
aU användas endast för fritidsändamål. Vid föredragningen har upp­lysts att
fritidshus med fler än två bostäder inie skall vara undantagna från kraven i 3
och 7 §§. Lagtexten bör ändras så att denna innebörd kommer till uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På skäl som anges under 13 § bör den där intagna
bestämmelsen i vad den avser nya byggnader flyttas Ull det avsnitt av 3 kap.
som behandlar nya byggnader. Bestämmelsen kan lämpligen bilda ett andra stycke
av 9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen regleras de krav som skall ställas vid
ändring av byggnader. Bestämmelsen ger bl, a, uttryck för den nya syn på
ombyggnadsfrågorna vilken ligger till grund för det s. k. ROT-programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke bör ändras sä att också
byggnaders historiska värde hör till de egenskaper som skall las till vara (jfr
11 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl lagrådets mening vinner paragrafen i
läsbarhet om - efter det inledande allmänna varsamhetskravet i första styckel -
kraven vid till­byggnad, ombyggnad och annan ändring förtecknas punktvis i
paragrafens andra stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att kraven på tillbyggnad som kräver bygglov
överlag skall ställas lika högt som vid nybyggnad bör anges i första punkten.
På skäl som anges under 13 § bör vidare den del av 13 § som avser befintliga
byggnader tillföras denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ombyggnad krävs i dag i princip nybyggnadsstandard, Enligl försla­get skall
vissa av dessa krav sättas nägot lägre. Att kraven vid ombyggnad görs mer
nyanserade torde vara en förutsättning för att ROT-programmets mål skall kunna
uppnås. Som departementschefen framhållit skall i några hänseenden kraven vid
ombyggnad vara lika höga som vid nybyggnad. Som exempel härpå nämns kraven på
skydd av personer vid brand och kraven på bärighet och stabilitet i
konstruktioner som ändras genom om­byggnad. Vad gäller handikappanpassning vid
ombyggnad, dvs, tillgäng­lighet enligt 7 §, skall detta krav uppfyllas, om det
ej är uppenbart oskäligt. För andra krav åter bör enligt remissen en särskild
ombyggnadsnivå kunna anges. Som exempel anges inredningsstandard i bostäder och
ljudisolering inom byggnader. Med hänsyn till förhållandena ligger det i sakens
natur atl vad som skall gälla belräffande ombyggnader i sina detaljer måste
bestäm­mas genom författning av lägre valör än PBL och genom föreskrifter frän
planverket. Med den föreslagna utformningen av stadgandet blir riksda­gens
bestämmande i denna del begränsat, Å andra sidan skulle en i PBL upptagen
övergripande föreskrift om vad som skall gälla vid ombyggnad med nödvändighet
bli så vag att den närmast bleve innehållslös. I förslaget Bättre bostäder (Ds
Bo 1983; 2) uttrycks sålunda ombyggnadsnormen så att vid ombyggnad vissa
angivna egenskaper skall &amp;quot;tillföras byggnaden i en sådan omfattning och på
ett sådant sätt att byggnaden kan ges långsiktigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2664&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godtagbara
egenskaper&amp;quot;. Ett så utformat stadgande ger föga ledning för tillämpande
myndigheter vid prövning av enskilda byggnadsärenden. Med hänsyn till det sagda
tillstyrker lagrådet den använda lagstiftningstekniken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen lill föreskrifter meddelade med stöd
av PBL bör uttryckli­gen avse inte bara kraven i 1 -6 och 8 §§ utan också
tillgänglighetskravet i 7 §, Att såsom skett i fiärde stycket andra punkten
meddela en särskild bestämmelse beträffande tillgänglighelskravet ger närmast
det felaktiga intrycket att kravet står i en särklass och inte skall regleras
ytteriigare. Enligt vad som upplysts vid föredragningen skall emellertid också
tillgäng­lighetskravet vid ombyggnad få sin närmare utformning i de nyssnämnda
föreskrifterna. Det synes vidare mindre påkallat att ge en särskild bestäm­melse
beträffande tillgänglighetskravet i förevarande avseende, eftersom någon
motsvarande inskränkning inte har ansetts erforderiig för de fall då kommunerna
tilläggs rätt att i områdesbestämmelser och detaljplan besluta om lägre
ombyggnadskrav. Även om tillgänglighetskravet vid ombyggnad ofta är det
byggnadstekniskt viktigaste och ett krav vars uppfyllande drar avsevärda
kostnader, är det enligt lagrådets mening lämpligare att ange
tillgänglighelskravet tillsammans med övriga krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tredje stycke i paragrafen bör tas upp femte
stycket i remissen om kommunens rätt att med avsteg från huvudregeln besluta om
hur förnyel­sen inom ett område skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den i det remitterade förslaget såsom ett andra
stycke intagna ombygg­nadsdefinitionen bör, om lagrådets förslag att
bestämmelserna i 13 § förs över lill 9 och 10 §§ följs, få bilda en egen
paragraf betecknad 11 §, Enligt förslaget hänförs till ombyggnad även åtgärder
som syftar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller en del av
den. Enligt 8 kap, 1 § första stycket avses med bygglovspliktiga åtgärder bl.
a. att ta i anspråk eller inreda byggnad för ett nytt ändamål. 1 nu förevarande
sammanhang avses med ombyggnad åtgärder som innebär att byggnad inreds för en
väsentligl ändrad användning. Däremot utgör blotta ianspråklagandet av en
byggnad för nytt ändamål ej en ombyggnad. Lagtexten bör justeras för att nå
bättre överensstämmelse med terminologin i 8 kap, 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Säsom angetts i anslutning till 9 §&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; fyller en bestämmelse om att hänsyn skall tas Ull
byggnadens ändamål knappast någon funkUon, Föreskriften härom i sista stycket
av 10 § kan därför utgå. Däremot bör i detta stycke ett tillägg göras beträffande
fritidshus. Enligt 9 § i lagrådets förslag gäller bestämmelserna i 3 § andra
och tredje styckena samt 7 § ej vid nybyggnad av fritidshus med högst två
bostäder. En motsvarande bestämmelse er­fordras beträffande ändring av sådana
fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen, som enligt lagrådets förslag skall
betecknas 12 §, före­skrivs att byggnader som är särskilt värdefulla från
historisk, kulturhisto-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2666&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risk,
miljömässig eller konstnäriig synpunkt eller som ingår i en samlad bebyggelse
av denna karaktär inte får förvanskas, 1 den allmänna motive­ringen (s, 177)
har departementschefen anfört att hans förslag i fråga om bebyggelse med
särskilt bevarandevärde är att sådan bebyggelse inte får förvanskas eller
rivas. Denna precisering av förslagets innebörd skulle kunna tas lill intäkt
för att 11 § innefattar ett förbud mol rivning och atl orden &amp;quot;inte får
förvanskas&amp;quot; skulle inrymma detla förbud. Förevarande paragraf reglerar
emellertid inte frågan om förbud mot rivning. Bestämmel­ser härom återfinns i 8
kap, 15 och 16 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen till paragrafen sägs atl det
ligger i sakens natur alt prövningen av skyddsobjektets värde måsle göras
striktare i sådana fall där ägaren bestrider att nägot skyddsvärde finns än vad
som behövs om han själv begär eller frivilligt accepterar skyddsbestämmelser
för byggna­der. Uttalandet får enligt lagrådets mening inte uppfattas så att
ägarens inställning skall vara avgörande för frågan om en byggnad har ett
skydds­värde; bedömningen härav ankommer på byggnadsnämnden. Däremot kan
naturligtvis — såsom uttalandet bör uppfattas - utredningen om ett ifråga­satt
skyddsobjekts värde göras mindre omfattande om ägaren medger att
skyddsbestämmelser meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om de krav som
kan ställas i fråga om underhåll av byggnader, 1 första stycket första punkten
föreskrivs atl byggnader skall under sin brukstid skötas och underhållas så att
vissa angivna egenskaper i huvudsak bevaras. Dessa egenskaper är energi- och
vattenhushållning, bärförmäga och stadga, trevnad, hygien och inomhus­klimat
samt tillgänglighet. Andra punkten anger atl anordningar för avfalls­hantering
och för skydd mot olycksfall och brand skall hållas i stånd. För dessa
anordningars bibehållande ställs alltså kravet högre än beträffande de i första
punkten angivna egenskaperna. 1 tredje punkten föreskrivs atl byggnadens yttre
skall hållas i vårdat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tidsbestämningen &amp;quot;under brukstiden&amp;quot; synes
överflödig. Det jigger i sakens natur att det är under denna tid som byggnaden
skall underhållas. 1 andra och tredje punkterna har det inte heller ansetts
erforderligt att ange denna tidsbegränsning. Orden kan t, o, m, bli
missvisande. Av specialmoti­veringen framgår nämligen att den återstående brukstidens
längd kan ha betydelse för kravel på underhåll. Är den återstående brukstiden
kort kan ägaren ibland underlåta att vidta underhållsåtgärder, som med lång
kvarva­rande brukstid varit nödvändiga. Orden &amp;quot;under brukstiden&amp;quot; bör
därför utgå ur lagtexten. Också orden &amp;quot;skötas och&amp;quot; kan undvaras. Det
är nämli­gen tillfyllest om det i första stycket liksom i de båda följande
endast nämns underhållas eller underhåll. Underhållskraven avser nämligen, så­som
framgår av lagrådsremissen, också skötsel av anordningar för värme, ventilation
m,m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2668&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten med huvudbestämmelserna om underhåll är
enligt specialmoti­veringen att en byggnads egenskaper i de avseenden som
regleras i 3-7 §§ i huvudsak skall bevaras under byggnadens brukstid.
Uppräkningen av egenskaper i första punkten är emellertid inte fullständig.
Bättre än att komplettera lagtexten med ytteriigare egenskaper för vilka detla
under­hållskrav skall gälla är att - i likhet med tekniken i bl. a, 10 § -
hänvisa till de bestämmelser beträffande nybyggnad som skall lillämpas. Andra
punk­ten bör ges motsvarande redaktionella utformning. Lagrådet vill anmärka
att det med hänsyn till den vikt som eljest tillmäts tillgänglighet enligt 7 §
vore följdriktigt om denna egenskap omfattades av det i andra punkten angivna
strängare kravet på underhåll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket föreskrivs att underhållet skall
anpassas till byggnadens värde frän kulturhistorisk, miljömässig och
konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär. Även här bör det
historiska värdet beaktas (jfr 11 §), I specialmotiveringen påpekas att kraven
gäller all bebyggelse även om den inte har sädana värden att den omfattas av
bestämmelserna i 11 §. En fråga som inte är närmare belyst i det remitterade
förslaget är vilka möjligheter byggnadsnämnden har att ingripa, om en
fastighetsägare inte iakttar bestämmelsen i andra stycket. 1 fräga om byggnader
med särskilt bevarandevärde kan fastighetsägaren med slöd av 10 kap. 15 §
åläggas att utföra underhållet på sätt som föreskrivs i förevarande stycke. En
förut­sättning härför är dock att, såsom framgår av paragrafens tredje stycke,
särskilda skyddsbestämmelser meddelats i områdesbestämmelser eller i
detaljplan. Sådana beslämmelser kan också enligl 8 kap, 6 § förenas med
skyldighet att söka bygglov för underhållsåtgärder beträffande byggnader­na, 1
fräga om andra byggnader än dem som avses i 11 § eller om skydds­bestämmelser
inte har meddelats för sådana byggnader kan underlåtenhet att enligt första
stycket hälla byggnaders yttre i vårdat skick föranleda ingripande med stöd av
10 kap, 15 §. Sådana förelägganden kan emellertid inte utsträckas till alt avse
även kiavel i andra stycket att underhållsåt­gärder skall utföras så att de
värden som finns i bebyggelsen och dess karaktär bibehålls. Bestämmelsen i 10
kap. 15 § tar nämligen sikte på underiåtenhet att utföra arbete eller annan
åtgärd som åligger någon enligt den föreslagna lagen men inte på sättet som
arbetet eller åtgärden skall utföras på. Däremot kan byggnadsnämnden, när en
underhållsåtgärd väl har utförts som visat sig inte uppfylla kraven i andra
stycket, förelägga fastighetsägaren att rätta del utförda. Stödet för elt
sådant föreläggande finns i 10 kap, 12 § 3 och 14 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det i specialmotiveringen anförda exemplet att i en
by med faluröda byggnader krav skall kunna slällas att en byggnad som målas om
inte ges en annan färg som bryter mot byns karaktär är mindre väl valt,
Omfärgning av byggnader är enligt 8 kap, 6 § en åtgärd beträffande vilken
byggnads­nämnden i områdesbestämmelser eller i detaljplan kan föreskriva bygg­lovsplikl.
Ulan sådana föreskrifter kan det i exemplet angivna kravet inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2669&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2670&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hävdas
annat än genom ingripande i efterhand med stöd av 10 kap, 12 § 3&lt;br&gt;
och 14 §,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
tredje stycket i paragrafen kan, som nyss nämnts, i fråga om byggnader med
särskilt bevarandevärde i områdesbestämmelser eller de­taljplan meddelas de
bestämmelserom underhåll av byggnadens yttre eller av dess inre som behövs för
att byggnadens särart skall bevaras. Såsom bestämmelsen utformats är den en
erinran om att skyddsbestämmelser kan meddelas i områdesbestämmelser eller i
detaljplan för angivna byggnader. Avsikten torde emellertid ha varit a«
bestämmelsen skall ha ett materiellt innehåll, som kompletterar första och
andra styckena i paragrafen i så måtto att det för byggnader som avses i 11 § -
utöver vad som är möjligt med stöd av nämnda stycken - skall kunna krävas att både
byggnadens yttre och dess inre underhålls så att byggnadens särart bevaras.
Enligt lagrådets mening bör denna avsikt komma till direkt uttryck i tredje
stycket. En annan sak är att möjligheten att hävda kravet är beroende av alt -
såsom anförts i det föregående - särskilda skyddsbestämmelser meddelats,
varefter föreläggande kan meddelas med stöd av 10 kap. 15 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar både nya byggnader och
befintliga byggnader och bryter härigenom systemaliken i kapitlet.
Bestämmelserna kan lämpligen, såsom framgår av lagrådets kommentar till 9 och
10 §§, föras över till dessa paragrafer. Beaktas detta, utgår 13 § i det
remitterade förslaget. Genom att ombyggnadsdefinitionen i 10 § utbrutils till
en särskild paragraf begränsas omnumreringen till 11 och 12 §§ i det
remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt terminologin i 8 kap, ingår skyltar i
begreppet anordningar och behöver därför inte nämnas särskill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom lagrådet anfört vid 6 § är punkt 5 i första
stycket överflödig och bör därför utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av specialmotiveringen till punkt 6 framgår att
kravet på att handikappa­de skall kunna nyttja en tomt inte är avsett att
upprätthållas undantagslöst. Detta bör komma till uttryck i lagtexten. Punkten
bör också avfattas i närmare överensstämmelse med lydelsen av 7 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till punkt 7 anger
departementschefen som exem­pel på en kollektiv lösning av parkeringsfrågan
möjligheten atl bilda en parkeringsanläggning med stöd av anläggningslagens
bestämmelser om gemensamhetsanläggningar, 1 fråga om störte anläggningar kan
det - som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2672&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framgår
av det följande - i ett hänseende visa sig ofördelaktigt med en sådan lösning.
Förvaltningen av sådana anläggningar torde komma att utövas av samfällighetsföreningar
enligl lagen (1973; 1150) om förvaltning av samfälligheter. En
samfällighetsförening äger taxera ut medel för bl, a, anläggningens underhåll
och drift frän de fastigheter till vilka anläggningen hör. Föreningens fordran
har enligl lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om
förvaltning av samfälligheter förmånsrätt före faslighetsinteckning i den fasta
egendomen. Denna dolda förmånsrätt i delägarnas fasligheter för uttaxerade
medel innebär en risk för den som belånar en delägarfastighet, eftersom hans
säkerhet kan påverkas, I propo­sitionen med förslag till lag om förvaltning av
samfälligheter betonade departementschefen (prop, 1973: 160, s, 170) att de
bidrag som varje är skall uttaxeras från delägarfastigheterna för att täcka driftskostnaderna
samt amortering och ränta på investeringslån i praktiken regelmässigt inte
torde uppgå till så slora belopp, att de skulle kunna utgöra någon risk för
fordringar med sämre rätt i fastigheten. Han framhöll emellertid att det sagda
gällde under fömtsättning atl innehavare av fordringar med sämre rätt iakttar
den försiktighet som normalt bör kunna krävas av en kreditgi­vare. Av det
anförda framgår att man under lagstiftningsarbetet inte räk­nade med att en
samfällighetsförening skulle vara i behov av större kapital­belopp för l.ex,
underhåll, Koslnaderna vid förvaltning av en stor parke­ringsanläggning torde
emellertid kunna bli betydande, vilket i sin tur kan leda Ull atl förmånsrätten
för föreningens fordran får sådan omfattning atl de som lämnat lån mot säkerhet
i faslighelen löper påtaglig risk för förlus­ter. Det kan för övrigt påpekas
atl det när det gäller förvaltningen av gemensamhetsanläggningar redan nu finns
exempel på att en legal panträtt fått en sådan omfattning att bottenlängivarna
i delägarfastigheterna funnit sig föranlåtna atl säga upp boltenlånen för
omförhandling med avseende på kompletterande säkerheter. Vad sorn nu har sagts
kan självfallet inverka negativt på benägenheten att lämna kredit mot säkerhet
i fastigheter som har del i en parkeringsanläggning inrättad enligt
anläggningslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till punkt 7 anges också ett
annat exempel på hur parkeringsfrägan kan lösas. Sålunda uttalar
departementschefen att kravet pä fastighetsägarna att själva eller i samverkan
svara för behovet av parkering kan på kommunall initiativ omvandlas till en
skyldighet att ekonomiskt bidra till en parkeringsanläggnings tillkomst och
drift. Parke­ringsköp nämns som exempel på sädan samverkan. Lagrådet vill
framhålla att det för närvarande råder osäkerhet om i vilken uisträckning det
är lagligen möjligt alt av en byggande kräva åtaganden av detta slag, Ocksä
frågan om förutsättningarna och formerna för ett åtagande är oviss. Den
föreslagna lagtexten kan inte anses undanröja denna osäkerhet, Särskill må
framhållas tveksamheten i fråga om atl framtvinga skyldighet att fortlö­pande
bidra till driften av en parkeringsanläggning. Frågan om framtida ägares
bundenhet av den byggandes iltaganden är också elt problem som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2674&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
belysts. Departementschefens uttalande synes böra förtydligas i flera
hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket skall del under vissa
föruisättningar finnas s, k, friyla för lek och utevistelse. Friytan skall
enligt förslaget anordnas på den tomt som skall bebyggas eller på uirymmen i
närheten som är gemensam­ma för flera byggnader. Om friyta blir ordnad utanför
tomten, finns det emellertid ej anledning att fordra att den skall vara
gemensam för flera byggnader. Tomtägaren kan till exempel ha lämpligt uirymme
för friyta på en av honom själv ägd granntomt. Motsvarande gemensamhetskrav har
inte heller ställts upp då det gäller parkeringsutrymme utanför tomten enligt
första styckel 7,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beakias lagrådels förslag alt 15 § första stycket 5
bör utgå, skall hänvis­ningen i första stycket av 16 § till 15 § första stycket
7 avse punkten 6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf på allmänna
platser fär anses gälla att. när sådana platser skall tas i anspråk för sitt
avsedda ändamål, bestäm­melserna i 15 § skall gälla. Är en allmän plals redan
ianspråktagen kan enligt 16 § första stycket krav ställas på utrymme för
parkering m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet hänvisar till vad lagrådet i den allmänna
delen av sitt yttrande anfört om översiktsplanen och områdesbestämmelser. Det
finns anledning att här ta upp en i remissen inte närmare belyst fråga. Sedan
länge finns i snart nog alla landets kommuner översiktliga planer som berör
hela eller delar av kommunernas områden. En del av dessa planer har lagts fram
och antagits utan att byggnadslagens förfaranderegler iakttagits, åtminstone
inte fullständigt. Sådana informella planer har ingen direkt rättsverkan men
tillmäts stor betydelse i skilda sammanhang eftersom de utgör det auktoritativa
beskedet om uppfattningen hos kommunfullmäktige i över­gripande
planeringsfrågor. Sedan PBL trätt i kraft, kommer översikts­planen att vara det
representativa uttrycket för kommunens inställning beträffande planläggningen i
stort. Översiktsplanen har tre karakteristiska drag. Den är för del första
obligalorisk. Detta innebär att varje kommun skall anla en översiktsplan med
Ullämpning av PBL;s materiella regler och dess förfarandebestämmelser. För det
andra skall översiktsplanen vara heltäckande. Den skall alltså omfatta
kommunens hela geografiska områ­de. Slutligen och för det iredje uppställer PBL
ett aktualitetskrav. Del är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2676&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen
avsett att översiktsplanen skall ses över med jämna, ej alltför långa
mellanrum. Planen kommer därigenom alltid att avspegla den rå­dande
uppfattningen i kommunen. Det är tydligt att en sådan plan avsevärt begränsar
del praktiska behovet av informella översiktsplaner vid sidan av den
förfatlningsreglerade planen. Det kan emellertid förtjäna diskuteras om inte
följden av PBL;s bestämmelser om översiktsplaner borde leda längre, nämligen
till att kommunerna inte får anta informella planer. Det är nämligen för
kommunmedborgarna en olägenhet om det existerar planer som tillmäts betydelse,
ovisst vilken, fastän de inte tillkommit i den ord­ning som PBL föreskriver.
Medborgarna går härigenom miste om det inflytande och den insyn de bör ha över
planläggningen. Det kan t,o,m, vara svårt för dem att få kännedom om förekomsten
av sådana planer. Det är enligt lagrådets mening önskvärt alt
departementschefen klargör sin inställning till frågan om kommunernas möjlighet
att framdeles anta sådana planer. Beträffande översikUiga planer som antagits i
den för generalplaner föreskrivna ordningen hänvisar lagrådet till sitt
yttrande under 15 kap. 3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om lagrådels förslag till 1 kap, 3 § godtas och om
den av departements­chefen föreslagna 3 § i detla kapitel utformas på sätt
lagrådel förordar, blir 1 § i det remitterade förslaget onödig och kan utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första meningen anges att det är
kommunfullmäktige som antar och ändrar en översiktsplan. Denna bestämmelse
synes ha sin naturliga plats efter reglerna om den beredning som föregår
antagandet, 1 lagrådets för­slag återfinns bestämmelsen i 11 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra meningen sägs att planen skall gälla till
dess att den ändras genom elt beslut som vinner laga krafl. Enligl
specialmotiveringen skulle innebörden vara att översiklsplanen blir gällande i
och med alt fullmäk­tiges beslut att anta den vinner laga kraft, Enligl
kommunallagen är kom­munfullmäktiges beslut omedelbart verkställbart och gäller
sålunda utan hinder av förd talan. Det ankommer emellertid pä kommunstyrelsen
eller på annan kommunal nämnd att verkställa fullmäktiges beslut, I detta
åliggande ligger att ta ställning bl, a. till frågan huruvida klagan över
beslutet skall medföra uppskov med verkställigheten. Vidare kan kammar­rätt och
regeringsrätten i samband med besvär förordna atl det överkla­gade beslutet
lills vidare icke skall gälla, I 4 kap, 17 § och 5 kap. 27 § finns bestämmelser
om verkställighet av beslut att anta områdesbestämmelser och detaljplan, vilkas
innebörd anges skola vara densamma som den i förevarande paragraf, I
lagrädsremissen har inte angetts något skäl varför verkställighet av planbeslut
skall följa andra regler än kommunallagens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;v,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till den betydelse planerna har för rätt att bygga m, m, kan det finnas
skäl för den föreslagna avvikelsen. En bestämmelse med den i andra meningen
avsedda innebörden bör dock ges en annan utformning, förslags­vis så att
&amp;quot;beslut att anta eller ändra översiktsplan gäller först sedan beslutet
vunnit laga kraft&amp;quot;. Den bör vidare placeras efler de paragrafer som
reglerar förfarandet, 3-11 §§ lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf som motsvarar I § i lagrådets
förslag anger det obligato­riska innhållet i översiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det i punkt I sägs atl planen skall ange
grunddragen för den avsedda användningen av mark- och vattenområden och
riktlinjer för bebyggelse blir detta att anse som en precisering av vad som
sägs i den inledande delen, 1 § första styckel lagrådets förslag..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är tämligen självklart att översiktsplanen
skall anpassas till och underordnas de allmänna intressen som enligt 2 kap,
skall beaktas vid all planläggning och lokalisering av bebyggelse. Detta
behöver inte sägas ut särskilt. Orden &amp;quot;med tillämpning av beslämmelserna i
2 kap,&amp;quot; kan därför utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i paragrafens sista stycke hör nära
samman med vad som i nästa paragraf sägs om att länsstyrelsens
granskningsyttrande skall fogas till planen. Föreskriften bör flyttas över till
den följande paragrafen, som enligl lagrådets förslag blir 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket första meningen består
översiklsplanen av en sär­skild handling med riktlinjer samt en eller flera
kartor. Av föregående paragraf framgår emellertid att planen skall ange -
förutom riktlinjerna för bebyggelsen - också grunddragen i den avsedda
användningen av mark-och vattenområden och hur riksintressen avses bli
tillgodosedda. Det synes därför riktigare att, om den särskilda handlingens
innehåll skall beskrivas, repliera på bestämmelserna i 3 §, Enligt lagrådets
uppfattning är det emellertid överflödigt att i lagtexten ånyo ange vad planen
skall inne­hålla. Med de uppgifter handlingen bör uppta blir det knappast
praktiskt möjligt alt helt och hållet ta in uppgifterna på karlmaterialet.
Andra me­ningen i första stycket kan därför utgä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen bör vidare redigeras om så att
skillnaden mellan den särskil­da handlingen och kartor, gemensamt benämnda
planhandlingarna, å ena, samt planbeskrivningen, å andra sidan, framträder
tydligare. Planbeskriv­ningen är endast ett komplement till översiktsplanen -
låt vara ett viktigt sådant. Det uppställs i lagen inget krav på att
planbeskrivningen skall antas av kommunfullmäktige. Del torde få anlas att
planbeskrivningen ofta kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2680&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mer
atl upprättas av ett beredande kommunalt organ. Om sä sker torde beslutet att
anta planbeskrivningen få anses som ett sådant beslut av rent förberedande art
som enligt 7 kap. 2 § kommunallagen (1977:179) ej får överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i paragrafens sista stycke att
planhandlingarna skall ut­formas så alt innebörden kan utläsas utan svårighet
lär avse endasi den särskilda handlingen och kartorna, däremot inte
planbeskrivningen. För atl detla skall framgå tydligare bör bestämmelsen
flyttas och anslutas lill paragrafens första stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen berör deptirtementschefen
frågan om ett åsidosät­tande av kravet på lättfattlighet kan leda till atl
planen upphävs efter besvär. Därvid uttalas att brister i kravet på lättfatllighet
endasi i rena undantagsfall skall kunna leda till ett upphävande. Lagrådet, som
erinrar om att det tillkommer domstol att avgöra den saken, antar atl
uttalandet oavsiktligt gjorts alltför kategoriskl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar kravet på samråd när planförslag
upprättas. Sedan i paragrafens första mening angivits med vilka kommunen alltid
skall samråda sägs i andra meningen att även andra som kan ha ett väsentligt
intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd, 1 specialmotivering­en
sägs att man med uttrycket &amp;quot;beredas tillfälle till&amp;quot; markerat att kom­munen
inte skall behöva ha någon uppsökande verksamhet för att nå intressenterna.
Självfallet skall kommunen inte behöva gå ut till envar av dessa med
information om förslager. Däremot skall kommunen vara aktivt verksam för att
det hälls samrådsmöten. Därefter fär det, såsom anförs i specialmotiveringen,
anses ankomma på intressenterna att visa sin vilja att komma till mötena,
reagera på utsänt material osv,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen, som enligt lagrådets förslag skall
betecknas 5 §, behandlas länsstyrelsens uppgifter vid samrådet, 1 den allmänna
motiveringen (s. 85) framhåller departementschefen att statens inflytande när
det gäller över­siklsplanen i allt väsentligl måste utövas under samrädsskedet.
Av det skälet anser han det nödvändigt att länsstyrelsens uppgifter vid
samrådet kommer till uttryck i en särskild bestämmelse. Samtliga föreskrifter i
den föreslagna paragrafen är emellertid sådana att de hör till regeringens s,
k, restkompetens (8 kap, 13 § första stycket 2 RF), Såsom riktade till den
regeringen underställda förvaltningsiorganisationen hör föreskrifterna en­ligt
lagrådels mening närmast hemma i den förordning med tillämpnings­bestämmelser
till PBL som torde komma att utfärdas, 1 lagstiftningsären­dets nuvarande skede
har lagrådet inget yrkande att föreskrifterna skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2682&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de föreslagna bestämmelsema vill
lagrådet anföra följande. Enligt punkt 3 skall länsstyrelsen samordna statliga
myndigheters syn­punkter på planförslaget och ta till vara myndigheternas
intressen. Av specialmotiveringen framgår atl det skall ankomma pä
länsstyrelsen att på slalens vägnar la ställning lill planförslaget. När detta
börjar ta form bör länsstyrelsen, anför departementschefen, koncentrera sina
insatser på att prioritera mellan motstridiga statliga intressen och göra den
samlade vär­dering som kommunen behöver lill ledning för sitt planarbete. Vad
det i själva verket är fråga om är således att länsstyrelsen under
samrådsskedet skall ha ansvaret för att statliga intressen tillvaratas.
Lagrådet föreslår att detta kommer till direkt uttryck i punkten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel föreskrivs atl länsslyrelsens
synpunkter på förslaget skall, om det inte är uppenbart onödigt, sammanställas
i etl samrådsytt­rande. Skälet härtill är. enligt vad som framgår av
specialmotiveringen, att det är viktigt att länsstyrelsens samlade bedömning
framgår klart inför kommunens beslut om den fortsatta handläggningen av
planförslaget. En­ligt lagrådels mening fyller bestämmelsen ingen funktion. Det
är självklart att länsstyrelsen skall delge kommunen resultatet av sina
överväganden. Lagrådet föreslår att bestämmelsen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket handlar om kungörande av utställande
av översiktsplan. Synpunkter på elt utställt planförslag skall lämnas
skriftligen. Att detla iakttas har betydelse bl. a, när det gäller möjligheten
atl klandra ett beslut om att anta planen. Sättet för att avge synpunkter bör
därför framgå av kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsbestämmelsen i 8 § har närmast sin
motsvarighet i 17 § 1 mom, andra stycket tredje punkten byggnadsstadgan. För
närvarande skall kungörandet ske genom byggnadsnämndens försorg. Då blir lagen
(1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m, m, tillämp­lig.
Denna lag gäller nämligen fall där kungörande är föreskrivet beträffan­de
åtgärd av organ för den specialreglerade kommunförvaltningen (se prop,
1976/77:63 s, 148 och 166), 1 enlighel med den systematik som används i PBL
regleras inte vilket kommunalt organ som skall ombesörja kungörandet. Denna
uppgift kan anförtros l.ex, kommunstyrelsen, som inte är ett organ för den
specialreglerade kommunförvaltningen. Lagrådet föreslår, för att enhetlighet
skall uppnås, en regel varigenom bestämmel­serna i kungörandelagen kommer atl
iakttas oavsett vilken kommunal instans som svarar för att kungörelse utfärdas.
Man skulle då bl, a, vinna att begreppet ortstidning alltid får den innebörd
det har enligt kungörande­lagen. Lagrådet vill i sammanhanget anmärka att en
hänvisning till kungö­randelagen erfordras, eftersom det är fråga om kungörande
av kommun­fullmäktiges beslut och 7 § kungörandelagen ej lär avse kommunfullmäk­tige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2684&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening bör kungörande ske inte
endast genom kungö­relsens införande i ortstidning utan också genom atl
kungörelsen anslås på kommunens anslagstavla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra styckel i paragrafen föreskrivs alt ell
exemplar av planförslaget med tillhörande handlingar före utställningen skall
överiämnas till länssty­relsen, regionplaneorganet och angränsande kommuner som
berörs av förslaget. Bestämmelsen innefattar säledes tillämpningsföreskrifter
av rent administrativ karaktär, Belräffande sådana föreskrifter har regeringen
en direkl på regeringsformen (8 kap, 13 § första stycket 1) grundad normgiv­ningsmakt.
Enligl lagrådets mening bör del därför övervägas om inte bestämmelsen bör utgå
för att i stället tas in i den tilltänkta förordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf skall under utställningstiden
planförslaget åtföljas, förutom av planbeskrivning, samrådsredogörelse och
gällande översikts­plan, också av sådant planeringsunderlag som har betydelse
för bedömning av planförslaget. Enligt specialmotiveringen är del kommunens
uppfatt­ning om vad som är betydelsefullt som skall vara avgörande. Delta bör
tydligt framgå av lagtexten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket av paragrafen, 13 § i lagrådets
förslag, innehåller en erinran om skyldigheten att kungöra kommunfullmäktiges
beslut om anta­gande eller ändring av översiktsplan på samma sätt som andra
fullmäktige­beslut. Denna erinran är ej behövlig och tynger onödigtvis
lagtexten. Andra stycket reglerar den expeditionsskyldighet, som åvilar
kommunen, sedan beslutet vunnit laga kraft. Expediering bör ske även till
regionplane­organ som berörs. Däremot bör det, såvitt gäller övriga
myndigheter, vilkas synpunkter ej blivit tillgodosedda, vara tillräckligt att
underrättelse sänds till länsstyrelsen, se lagrådets kommentar till 5 kap. 23
§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrummet anger en bestämd tid inom vilken
expediering skall ske, Nägon rättsföljd kan knappast vara knuten till denna
tidsfrist. Vidare är expeditionstiden beroende av lokala förhållanden. En
föreskrift atl expe­dieringen skall ske utan dröjsmål är därför att föredra.
Enligt lagrådets mening kan emellertid bestämmelsen på skäl som angetts under 8
§ tas upp i förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13-18
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 dessa paragrafer regleras det planinstitut som
benämns områdesbe­stämmelser. Stadgandet i 14 § om vem som antar
områdesbestämmelser är i allt väsentligt likalydande med föreskriften i 5 kap.
3 § om vem som antar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2686&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detaljplan.
I 16 § regleras förfarandet vid utarbetandet av områdesbestäm­melser och härom
hänvisar paragrafen till motsvarande regler i 5 kap. beträffande detaljplan. De
i 17 och 18 §S intagna bestämmelserna om giltighet och verkan av
områdesbestämmelser är i del stora hela identiska med 5 kap, 27 och 28 §§ om
giltighet och verkan av detaljplan. Från rent redaktionella synpunkter är det
en fördel om 13-18 §§ flyuas till 5 kap, och där placeras i anslulning till
motsvarande paragrafer om detaljplan, Dubblyrer kan då undvikas och likaså de
olägenheter som hänvisningar till efterföljande paragrafer innebär. Det avgörande
skälet för en flyttning är emellertid att områdesbestämmelserna sakligt har
mera gemensamt med detaljplanen än med översiktsplanen. Områdesbestämmelserna
erbjuder i vissa avseenden samma regleringsmöjligheter som detaljplanen och PBL
bygger på att det skall finnas en valfrihet mellan dessa planinstitut. Om­rådesbestämmelserna
kan på sätt och vis ses som en planeringsmöjlighet för fall då en delaljplan
med dess mera omfattande och detaljerade regle­ring inte behöver tillgripas t,
ex, när det inte föreligger någol behov av att ge byggräU eller få rält att
lösa mark. Områdesbestämmelsernas placering i det kapitel som handlar om
översiklsplanen är ägnad att undanskymma planinstilutens olika sakliga
innebörd. För atl det skall tydligare framgå hur PBL: s föreskrifter om
planinslituten förhåller sig till varandra är det angeläget att 13-18 §§ bryts
ul ur 4 kap, och placeras i 5 kap, I lagrådets förslag har paragraferna sin
motsvarighet i 5 kap, 16, 17 och 33-36 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 13§, som i lagrådets förslag moisvaras av 5 kap,
16 §, anges i vilka avseenden områdesbestämmelser kan meddelas för att inom ett
område som inte omfattas av detaljplan reglera användningen av mark och vatten,
bebyggelse m. m. Avsikten med områdesbestämmelser är främst atl de skall
säkerställa syftet med översiktsplanen. Men de skall också kunna användas för
att tillgodose riksintressen. På flera ställen i remissprotokol­lel, bl, a, s,
89 och 431, framhåller departementschefen att avsikten är att
områdesbestämmelser skall komma till användning endast inom begränsa­de omräden
av kommunen. Detta, sägs det i protokollet, framgår redan av valet av namn på
bestämmelserna, I den remitterade lagtexten har, både i 1 kap, 2 § och i
förevarande paragraf, genom orden &amp;quot;ett visst område&amp;quot; markerats att
områdesbestämmelser inte avses kunna anlas för kommu­nens hela område. Lagrådet
vill för sin del påpeka att den föreslagna lagtexten inte hindrar en kommun att
anta områdesbestämmelser för hela den areal av kommunen som inte är
detaljplanelagd. Eftersom laglexten inte anger hur stort ett område med
områdesbestämmelser får vara, t, ex, i procent av kommunens hela areal,
uppfyller ju faktiskt ett område som består av kommunens hela areal med
undantag av delaljplanelagda delar kriteriet &amp;quot;ett visst område&amp;quot;.
Lagtexten hindrar inte heller att kommunerna delar upp kommunens areal i flera
avgränsade omräden och antar likaly­dande eller i det närmaste likalydande
bestämmelser för varje område. En annan sak är att områdesbestämmelser med
hänsyn till syftet med dem i de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2688&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allra
flesta fall torde komma all omfatta endast avgränsade delar av kom­munen. Del
kan dock inte uteslutas all det för enstaka kommuner med speciell karaktär kan
vara ändamålsenligt atl vissa områdesbestämmelser gäller för hela kommunen.
Lagrådet har anpassat sitt lagförslag till det anförda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen till 13 § framhålls att
uppräkningen i paragrafen är avsedd att vara uttömmande. För att markera detta
har i laglexten angetts att områdesbestämmelser får avse &amp;quot;endast&amp;quot; de
uppräknade frågorna. En­ligt lagrådets mening behövs inte ordet
&amp;quot;endast&amp;quot; för att paragrafens inne­börd i nämnda hänseende klart
skeill framgå, 1 lagrådets förslag har ordet därför fåll utgå. Härigenom fär
lagtexten samma uppbyggnad som lagtex­ten föreslås få i 5 kap, 7 § lagrådets
förslag som behandlar de frivilliga regleringsinstrument som en detaljplan
skall kunna innehålla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 13 § punkt 7 föreskrivs en inskränkning i
möjligheten att meddela bestämmelser om marklov i friluftsområden, nämligen atl
regleringen inte får vara sä ingripande att den pågående markanvändningen
avsevärt för­svåras, Lagrådel ålerkommer vid behandlingen av 8 kap. 18 § 4 till
den betydelse som begreppet pågående markanvändning skall ha i detta sam­manhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När i 13 § punkt 8 talas om &amp;quot;byggnadstekniskt
utförande&amp;quot; lär därmed inte avses annat än vad som ryms i orden
&amp;quot;utformning och utförande av byggnader&amp;quot; i punkl 4, Av detta skäl
upptar lagrådets förslag ingen bestäm­melse om &amp;quot;byggnadstekniskt
utförande&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För områdesbestämmelser föreslår departementschefen
i 14 § som hu­vudregel att fullmäktige skall anta sådana bestämmelser samt
ändring och upphävande av områdesbestämmelser. Enligt andra punkten i paragrafen
fär fullmäktige dock besluta att frågor angående områdesbestämmelser inom vissa
områden eller med ett visst innehåll skall prövas av kommun­styrelsen eller
byggnadsnämnden. Paragrafen saknar motsvarighet i gällan­de rätt, som ju inte
känner begreppet områdesbestämmelser. Av visst intresse är emellertid 26 och
108 §§ byggnadslagen. Där regleras antagande av stadsplan och byggnadsplan,
Detla ankommer i princip pä kommunfull­mäktige. För båda planformerna g:äller
emellertid att fullmäklige i den omfattning som prövas lämpligt får uppdra åt
byggnadsnämnden att i fullmäktiges ställe anta sädan plan. 1 och för sig ger
säledes de nu gällande bestämmelserna möjlighet för fullmäktige att helt
delegera antagande av plan till byggnadsnämnden, Atl så :;kall ske är
emellertid inte avsikten, 1 uttalanden vid kommunallagens tillkomst från såväl
föredragande departe­mentschefen som riksdagen har detaljerat angetts vilka
beslut som enligt statsmakterna bör anförtros byggnadsnämnden. På molsvarande
sätt har departementschefen i förevarande lagstiftningsärende dragit upp
riktlinjer för när delegation av områdesbestämmelser bör komma ifråga. Både för
gällande rätts del och såvitt gäller PEIL är avsikten sålunda att
restriktivitet skall iakttas vid delegation av planärenden. Emellertid synes
den av depar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2690&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tementschefen
nu angivna gränsen mellan beslämmelser som det bör an­komma på fullmäktige att
besluta om och dem som kan delegeras komma till mindre klart uttryck i den i
laglexten valda formuleringen. Enligt lagrådets mening bör avgränsningen anges
med samma lokution som an­vänds i I kap. 5 § fjärde stycket kommunallagen. De
ärenden som ej får delegeras är alltså sådana som är av principiell
beskaffenhet eller i övrigt av större vikt. Att en särskild
delegationsbestämmelse över huvud taget är erforderiig i PBL utöver
kommunallagens regler beror på att delegation endast får ske till
kommunstyrelse eller byggnadsnämnd, se allmänna motiveringen s. 122. I
lagrådets förslag har paragrafen sin motsvarighet genom hänvisning i 5 kap. 33
§ till 5 kap. 29 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De i 16 § intagna reglerna om förfarandet vid
antagande av områdesbe­stämmelser motsvaras av 5 kap. 33 § i lagrådets förslag.
Den av lagrådet föreslagna paragrafen innehåller ingen hänvisning till
bestämmelsen i 5 kap. 10 § tredje stycket aft planhandlingarna skall vara
tydligt utformade. Detla tydlighetskrav framgår nämligen redan av 5 kap. 17 § i
lagrådels förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första styckel av 17§ motsvaras av 5 kap, 34 § i
lagrådets förslag. Ändringarna i förhållande lill del remitterade förslaget
sammanhänger dels med vad lagrådet anfört under 4 kap, 2 S och dels med att det
enligt lagrådets mening inte finns anledning att i paragrafen erinra om de fall
då områdesbestämmelser upphör att gälla enligt särskilda föreskrifter därom i
PBL, Däremot bör det förhållandet att beslut om områdesbestämmelser kan
genomföras efter förordnande enligt 13 kap, 14 § uppmärksammas i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket av 17 § har sin motsvarighet i 5 kap,
35 § i lagrådets förslag. En detaljplan för ett område med områdesbestämmelser
avses skola kunna genomföras redan innan detaljplanen vunnit laga kraft på
grund av förordnanden enligt 13 kap, 14 §. Detla kräver ett tillägg i lagtex­ten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 18 § finns en bestämmelse med erinran om
föreskrifter som departe­mentschefen ämnar föreslå i syfte att samordna PBL och
andra lagar. Enär sådana förslag ännu inte remitterats till lagrådet kan
lagrådet nu inte yttra sig rörande bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen anges punktvis de fall då en
detaljplan ärden mest lämpade beslutsformen för alt garantera en god miljö. Vad
som i detta avseende föreskrivs under punkt 4 torde täckas av de i föregående
punkter - särskilt 1 och 3 - angivna fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sista styckel utsäger inget annat än att detaljplan
inte behöver upprättas &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;17    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2692&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
den mån de frågor som bör regleras redan är tillräckligt reglerade i områdesbestämmelserna.
Lagtexten bör utformas i enlighet härmed. En anledning att anta delaljplan för
ett område fastän det redan finns områdes­bestämmelser kan vara att kommunen
vill ge fastighetsägarna byggrätter. Ett beslut att anta detaljplan gäller
först sedan det vunnit laga kraft. Samtidigt upphör områdesbestämmelserna att
gälla, (Se 34 och 35 §§ i lagrådets förslag,) Att beslut om detaljplan likväl i
viss del kan genomföras dessförinnan följer av 13 kap, 14 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen föreskrivs att delaljplanen bör
ulformas bl. a. med hänsyn tagen till de befintliga bebyggelse-, äganderätts-
och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Enligl
specialmoUveringen skall bestämmelsen ses som en precisering av hur den allmänt
hållna föreskriften i I kap, 4 § (1 kap, 5 § i lagrådets förslag) skall
tillämpas för att enskilda intressen skall tillgodoses vid detaljplaneläggning.
Särskilt pekar departementschefen på den grannlaga avvägning mellan allmänna
och enskilda intressen som måste göras i de avseenden en plan medför inlösen­rätt,
1 specialmotiveringen jämförs denna intresseavvägning med de be­dömningar som
skall göras enligt 2 kap, 12 § första stycket expropriations­lagen, där det
föreskrivs att tillstånd till expropriation inte skall meddelas om ändamålet
lämpligen bör tillgodoses pä annat sätt eller om olägenhe­terna av
expropriationen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som
kan vinnas genom den. 1 9 kap. 3 § utredningsförslaget fanns en bestämmelse med
i huvudsak samma innebörd som avvägningsregeln i expropriationslagen. Den
föreslagna bestämmelsen mötte emellertid kritik från flera remissinstanser. Den
ansågs bl. a, slå vakt om enskild rätt och bestående markförhållanden på etl
sätt som kunde äventyra en ändamåls­enlig samhällsutveckling.
Departementschefen pekar för sin del på aft det kan förekomma alt en
fastighetsägare får avstå mark utan att han får någon motsvarande nytta av
planen. Om i sådant fall en frivillig överenskom­melse inte kan träffas, bör
enligt departementschefen i första hand efter­strävas en planutformning som
medför att minsta möjliga skada uppkom­mer för fastighetsägaren. Leder det till
en frän allmän synpunkt sämre utformning av planen bör dock, framtiåller han,
markägarens intresse vika,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det remitterade förslaget saknas en beslämmelse
som ålägger kom­munen att tillse att en detaljplan i de delar den kan fä
expropriaiiva effekter utformas sä alt de som nödgas avstå mark eller
rättigheter inte drabbas av olägenheter som inte slår i rimlig proportion till
nyttan av planen från allmän synpunkt. Departementschefens nyss återgivna
uttalanden kan vis­serligen antas få viss genomslagskraft vid tillämpningen av
förevarande paragraf. Enligt lagrådets mening är det emellertid, främst med
lanke på att den obligatoriska fastställelseprövningen med däri ingående
intresseavväg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningar
slopas, av rättssäkerhetsskäl erforderiigt atl lagen innehåller en regel som
slår fast kommunens skyldighet i nu ifrågavarande hänseenden. En sådan regel
kan lämpligen tas in som ett andra stycke i förevarande paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är naturiigtvis angeläget att arbetet med elt
planförslag redan på ett tidigt stadium inriktas pä lösningar som begränsar de
olägenheter som kan uppkomma för enskilda intressen. För alt detla önskemål
skall tillgodoses bör regeln ange alt planen i de delar den medför att mark
eller räitigheter kan komma att tas i anspråk skall &amp;quot;utformas&amp;quot; så att
de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter den åsamkar
enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom länsstyrelsen enligt det remiUerade
förslaget inte självmant kommer att pröva i vad mån en anlagen detaljplan på
ett oacceplabeli sätt inkräktar på enskilda intressen måste de enskilda
fastighetsägarna och rälUghetsinnehavarna själva bevaka de avvägningar som
kommunen beslu­tar om i planerna och vid missnöje överklaga besluten. Detta
ställer krav på atl fastighetsägarna och rälUghetsinnehavarna uppmärksammas på
de konsekvenser i fråga om skyldighet att avstå mark och rättigheter som planen
kan ha för dem, 1 PBL finns flera bestämmelser som bl, a, har till syfte alt
tillgodose delta krav, t, ex. bestämmelserna om samråd, genom­förandebeskrivning
och planhandlingarnas tydlighet. Lagrådet anser emel­lertid att de bestämmelser
som finns inte är tillfyllest för att lillgodose rimliga krav på rättssäkerhet.
Såsom närmare framgårav lagrådets ytlran­de under 5 kap, 20 och 23 §§ föreslär
därför lagrådet dels att det i den kungörelse som utfärdas innan ett
planförslag ställs ut för granskning anges vilka fastigheter eller rättigheter
som kan komma atl tvångsvis tas i an­språk för planens genomförande, dels att
ägare av fastigheter eller inneha­vare av rättigheter som nu har sagts alltid
underrättas om utställandet och om beslut om antagande av detaljplan. Han bör
tillika erhålla uppgift om vad han skall iaktta om han vill överklaga beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen anger som huvudregel alt det är
kommunfullmäktige som skall anta beslut om detaljplan. Viss möjlighet öppnas
för fullmäktige alt delegera sin befogenhei till kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden. Dessa bestämmelser hör närmast hemma i förfarandeavsnittet, I
lagrådets förslag har regeln tagits upp i 29 §, På skäl som anförts under 4
kap, 14 § bör delegationsregeln utformas med beaktande av den lydelse som I
kap, 5 § fjärde stycket kommunallagen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i lagrådets förslag betecknas 3 §,
reglerar hur i detalj­planer marken skall delas in i tre grupper efter
huvudändamål. Den första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2696&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gruppen
utgörs av allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker. Av
specialmotiveringen framgår zxt med gata i PBL avses områden för fordons- och
gångtrafik där kommunen svarar för anläggande, upplåtande och underhåll av
trafikområdet. Med väg avses områden för fordons- och gångtrafik, där
fastighetsägarna svarar för motsvarande åtgärder. Utan att det direkt framgår
av remissen torde man ha avsett att begreppet väg skall innefatta också
trafikområden där staten svarar för åtgärderna. De angivna definitionerna har
inte redovisats i någon lagtext. Departementschefen påpekar emellertid att
uttrycket &amp;quot;gata och annan allmän plats&amp;quot; används i PBL som
samlingsterm för all mark avsedd för allmän plats inom området när kommunen är
huvudman. Pä motsvarande sätt avser &amp;quot;väg och annan allmän plats&amp;quot;
sädan mark för vilken enskild är huvudman. Det sistnämnda uttrycket torde också
- i enlighet med vad som nyss sagts - innefatta markområden där staten är
huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt exempel på de i del föregående gjorda
distinktionerna återfinns i paragrafens andra stycke, där del sägs att
ulformningen och användnings­sättet skall anges för galor och andra allmänna
platser för vilka kommunen enligt 6 kap, 27 § är huvudman. För att syftei med
bestämmelsen klart skall framgå är det emellertid inte erforderligt att gator,
som ju enligt definitionen i första stycket är allmänna platser, särskill
anges. Lagrådet anser vidare att hänvisningen till 6 kap, 27 §, vari föreskrivs
att kommunen i regel skal! vara huvudman för gator och andra allmänna platser
inom omräden med detaljplan, är onödig. Lagrådet föreslär att bestämmelsen ges
följande lydelse: &amp;quot;1 fråga om allmänna plalser, för vilka kommunen är
huvudman, skall användningen och utformningen anges.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill redan nu anmärka att lagrådet på de
skäl som nyss har anförts också i fortsättningen i PBL föreslår att - med vissa
undantag -&amp;quot;gator&amp;quot; resp. &amp;quot;vägar&amp;quot; inte särskilt anges då
orden står tillsammans med &amp;quot;andra allmänna platser&amp;quot;, se t,ex, 6 kap.
17-20 §§, 25 §, 27 §, 28 § och 31 § i det remiUerade förslaget. Det må för
övrigt påpekas att orden &amp;quot;gata&amp;quot; och &amp;quot;väg&amp;quot; i lagrådsremissen
inte genomgående används i de betydelser som de tillagts i specialmotiveringen
till förevarande paragraf Som exem­pel kan nämnas att departementschefen i
specialmotiveringen till 6 kap, 25 § anför att kommunen inte är förhindrad att
lösa mark om det är staten som i egenskap av väghållare är huvudman för dessa
&amp;quot;gator&amp;quot;. Enligt definitionen lorde här avses &amp;quot;vägar&amp;quot;.
Vidare används i laglexten i 6 kap, 30 § andra stycket &amp;quot;gatan&amp;quot; trots
att staten enligt lagrummet är väghållare och därmed har huvudmannaskapet för
trafikleden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I punkt 2 talas om &amp;quot;kvartersmark&amp;quot; avsedd
för bl, a, bebyggelse och olika slags anläggningar samt skydds- och
säkerhetsområden, I 25 § bygg­nadslagen används ordet
&amp;quot;byggnadskvarter&amp;quot; som benämning på annan mark än allmän plals och s,
k, specialområden. Till specialområden hänför byggnadslagen bl, a, sådana
områden som i punkl 2 räknas till &amp;quot;kvarters­mark&amp;quot;, 1 PBL bör inte
användas uttryck som för tanken till i gällande räu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2698&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;använda
uttryck med en speciell, från PBL avvikande innebörd, &amp;quot;Kvar­tersmark&amp;quot;
i punkt 2 betyder inte något annat än &amp;quot;mark&amp;quot;. Det senare ordet är att
föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grundläggande skillnad mellan sladsplan och
byggnadsplan är au kommunen är huvudman för allmänna platser inom
stadsplanelagda områ­den medan fastighetsägarna har ansvarei inom områden med
byggnads­plan, I PBL ersätts sladsplan och byggnadsplan med en enda planform,
detaljplan. Enligt 6 kap, 27 § i det remitterade förslaget skall normalt
kommunen vara huvudman för mark som i detaljplanen är avsedd för allmänna
platser. Avsikten är emellertid att kommunen ocksä framdeles skall kunna
överlåta huvudmannaskapet på någon annan. Med den i PBL valda lösningen med
endast ett planinstitut mäste det framgå av planen om kommunen vill begagna sig
av denna möjlighet. Vad som nu har sagts utgör bakgrunden till bestämmelsen i
förevarande paragraf, som i lagrådets förslag betecknas 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordalydelsen
i paragrafen hindrar inte att kommunen har huvudmanna­skapet för vissa allmänna
platser i etl planomräde medan ansvaret för övriga allmänna platser i området
överiåts på en annan huvudman eller pä flera andra huvudmän. Frågan om en sådan
eller annan fördelning av huvudmannaskapet i en och samma plan skall vara
möjlig har inte berörts i remissprotokollel. Om avsikten är att delat
huvudmannaskap inte skall få förekomma bör skälen härför närmare utvecklas av
departementschefen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen till paragrafen anförs att
del, i likhet med vad som nu lillämpas, bör kunna överlåtas på fastighetsägarna
att svara för väghåll­ningen inom t, ex, fritidsområden och industriområden, I
sammanhanget nämns emellertid också s, k, storkvarter. Detta är enligt
lagrådets mening missvisande. Betecknande för storkvarter är nämligen att de i
planen helt redovisas på mark som avses i 4 § första stycket 2 (3 § första
stycket 2 i lagrådets förslag). Vägar och andra förbindelseleder liksom grönområden
o,d, är således inte särskilt angivna i planen. Vid plangenomförandet inrättas
de som gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen för de i storkvarteret
ingående fastigheterna, Plantekniskt ligger alltså dessa områ­den på mark för
bebyggelse och förevarande paragraf är därför inte till­lämplig på dem,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen upptar vissa bestämmelser om
genomförandetid och om tid för tillfällig markanvändning, Ulformningen av
paragrafen lämnar en del övrigt att önska. Inledningsvis må anmärkas att enligt
15 § i det remittera­de förslaget genomförandetiden kan förlängas eller
förnyas. En anmärk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2700&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
härom bör göras i förevarande paragraf Motsvarande erinran om möjligheten till
förlängning av tid för tillfällig markanvändning torde också ges. Redan på
grund av det anförda blir bestämmelsema om genomföran­detid och om lid för
tillfällig marlianvändning så omfatlande att de bör delas upp på två paragrafer
- 5 och 6 §§ i lagrådets förslag - av vilka den första behandlar
genomförandetiden och den andra tid för tillfällig markan­vändning. Också
systematiska skäl talar för en sådan uppdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt huvudregeln i det remitterade förslaget
skall genomförandetiden räknas från den dag då beslut att anta planen vinner
laga kraft. Myndighet där besvärstalan är anhängig kan enligt 13 kap, 14 § på
begäran av kom­munen förordna att planen får genomföras i sädana delar som inte
berörs av besvären. Efter eU sådant förordnande måste genomförandetiden börja
löpa beträffande de områden förordnandet avser. Förordnandet blir eljest
verkningslöst. Huvudregeln bör kompletteras med en hänvisning till 13 kap, 14 §
(13 kap, 8 § andra stycket lagrådets förslag). Det sagda gäller också
utgångspunkten för beräkning av tid för tillfällig markanvändning, se 5 §
första stycket och 6 § lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den tidpunkt, frän vilken genomförandetiden skall
löpa, kan fritt be­stämmas av kommunen. Om kommunen beslutaratt tiden skall
börja långt efter det att planen vunnit laga kraft kommer berörda fastigheter
under hela denna tid inte att kunna användas för sitt i planen avsedda ändamål.
Före genomförandetiden kan bygglov vägras till åtgärd som avses med planen. Ett
sådant lov skulle nämligen strida mot detaljplanens bestämmel­ser. Den exploateringsrätt
som planen medför blir alltså vilande och kan ej utnyttjas under liden mellan
planens anlagande och genomförandetidens början. Man frågar sig om detta
verkligen är avsett och om inte i vart fall någon tidsgräns bör ställas upp.
Som bestämmelsen är utformad lämnar den möjlighet öppen att ensidigt
tillisodose kommunens iniressen och den kan även medföra olikheter i
tillämpningen. När man anser genomförande­tiden vara en planbestämmelse, borde
bygglov inte heller kunna meddelas sedan genomförandetiden löpt ut, I
specialmotiveringen uttalas emellertid att den omständigheten att
genomförandetiden gått till ända givetvis inte hindrar elt positivt
ställningstagande lill ansökningar om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen har fått en vidsträckt rätt att förlänga
och t,o,m, förnya genomförandetiden. Den sammanlagda genomförandetiden kan då
bli mycket lång, Detla står i mindre god överensstämmelse med att enligt
huvudregeln i förevarande paragraf maximitiden är femton år. Inte heller
hindrar bestämmelserna att tid för tillfällig markanvändning löper ännu sedan
genomförandetiden har gått till ända. En sädan ordning synes mind­re lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som reglerna utformats torde ofrånkomligen också
vissa tillämpnings­svårigheter uppstå. Om kommunen bestämt viss dag när
genomförandeti­den skall bölja, kan del när besvär ogillas inträffa att denna
tidpunkt passerats då ärendet avgörs. Hur rnan då skall förfara är inte berört
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2702&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;remitterade
förslaget. En möjlighet är att det får anses ankomma pä över­prövande myndighet
att bestämma ny tid från vilken genomförandetiden skall räknas. En så bestämd
tidpunkt kan emellertid komma au passa mindre bra med övrig kommunal planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För skilda delar av planen kan olika
genomförandetider bestämmas. Regeln är betingad av alt en planerad utbyggnad
skall kunna anpassas till skolor, va-anläggningar och annan service som
kommunen skall ombe­sörja. Om kommunen beslutat att genomförandetiden för en
etapp skall bölja löpa år 1990 och för en följande etapp år 1995 kan
tidsskillnaden krympa på ett inte avsett eller önskvärt sätt i fall starten för
den första etappen blir förskjuten på grund av besvär över planen. Delta kan
man visserligen komma till rätta med genom alt relatera genomförandetiden för en
senare etapp till viss tid efter det att genomförandetiden för en tidigare
etapp helt eller delvis börjat löpa. Om en etappvis utbyggnad Udsmässigt har
samband med kommunens hela bostadsförsörjningsprogram, är emel­lertid den
antydda utvägen knappast framkomlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket ges en hjälpregel för det tänkta
fallet att kommunen underlåtit att bestämma genomförandetid. Behovet av regeln
synes disku­tabelt. Det är föga troligt att en kommun skulle försumma att ange
genom­förandetiden i ett planförslag. Denna har ju avgörande betydelse för hela
planläggningsarbetet. Skulle mot förmodan detta inträffa kan man utgä från att
felet uppmärksammas av länsstyrelsen eller sakägarna under sam­rådet och
utställningen. Det sagda gäller också när det är fråga om endast ändring av
detaljplan och även om förfarandereglerna för enkelt planförfa­rande tillämpas.
Om regeln likväl anses erforderlig kan den i sin föreslagna utformning leda
till rättsförluster för enskilda. Lagrådet avser följande situation. En
detaljplan med femton års genomförandetid har antagits. Kort tid därefter
ändras planen, varvid genomförandetid inte bestäms. Tiden kan alltså då pä
grund av den föreslagna regeln förkortas. Detla är uppenbariigen till nackdel
för berörda fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De av lagrådet nu antydda problemen är inte alls
eller endast knapphän­digt belysta i motiven. Lagrådet beklagar detta särskilt
som reglerna om den tidsbegränsade exploateringsrätten hör till de mest
centrala avsnitten i PBL. Lagrådet, som anser sig inte kunna reservationslöst
tillstyrka de föreslagna reglerna, efteriyser klarare uttalanden från
departementsche­fens sida i de frågor som här har berörts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första meningen i denna paragraf är överflödig,
eftersom den inte ut­säger något utöver vad som följer av andra föreskrifter i
lagen, särskill föreskrifterna i 2 och 3 kap. saml i I och 8 §§ av förevarande
kapitel. Andra meningen hör sakligt nära samman med följande paragraf och bör
fogas till den paragrafen som ett sista stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2704&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 7 § i lagrådets förslag.
Enligt specialmotiveringen innehåller den exempel på förhålla;nden som får
regleras i en delaljplan. Denna exemplifierande innebörd kommer till uttryck
även i paragrafens ingress, som anger att beslämmelser kan meddelas &amp;quot;bland
annat&amp;quot; i de avseenden som särskilt uppräknas. Det synes knappast bli
aktuellt att i en detaljplan reglera andra frågor än de uppräknade. Från
principiell syn­punkt är det också önskvärt, att lagen sätter en gräns för de
frågor som en kommun får reglera i detaljplan. Lagrådet förordar därför att
paragrafen ulformas så att den uttömmande anger de förhållanden som fär
regleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafens punkt 7 kan i en delaljplan
meddelas bestämmelser om bl, a. &amp;quot;ulfarter&amp;quot; mot allmänna platser, I
byggnadsstadgans motsvaran­de paragraf 12 § 2 mom. tredje stycket, talas det om
&amp;quot;utfart eller annan utgång&amp;quot; mot gata. Någon saklig ändring torde inte
vara avsedd när i punkt 7 används endast ordet &amp;quot;utfart&amp;quot;. Lagrådet
föreslår att byggnadsstadgans ord bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skäl som framgår av lagrådets yttrande under 4
kap, 13 § upptar lagrådets förslag ingen bestämmelse om &amp;quot;byggnadstekniskt
utförande&amp;quot;, punkt 11 i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som lagrådel anfört under 7 § bör till förevarande
paragraf fogaS en föreskrift att detaljplan inte får göras mer detaljerad än
som är nödvändigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Pä skäl som anges under 6 § bör i punkt 3 hänvisas
till 13 kap, 14 §, se 13 kap. 8 § andra styckel i lagrådets förslag. På skäl
som anges under 6 kap. 20 § bör punkt 4 utgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
och 11 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragraferna innehåller bestämmelser om
planhandlingarna och vilka beskrivningar som bör finnas till en detaljplan. Del
är alltså fråga om hur den antagna planen skall se ut i sitt slutliga skick.
Emellertid skall vissa av de i paragraferna angivna handlingarna finnas redan
när förslag till detalj­plan upprättas. Lagrådet avser grundkarta,
planbeskrivning och fastighets­förteckning. Den närmare beskrivningen av dessa
handlingar har därför sin plats i avsnittet om förfarandet, I lagrådets förslag
äterfinns beslämmelser­na härom i 19 och 26 §S, Av molsvarande skäl bör det i
10 § uppställda tydlighetskravet anknytas till de slutliga planhandlingarna.
Tydlighetskra­vet kommer att avspegla sig redan i utformningen av
planförslaget. Det kan anmärkas att redan planförslaget skall redovisa motiven
till förslaget och de viktigaste följderna av det (21 § i lagrådets förslag).
Övriga bestämmel­ser i 10 och 11 §§ har med vissa jämkningar upptagits som 9
och 10 §§ i lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt remissen är det inte obligatoriskt att
upprätta grundkaria eller fastighetsförteckning. Som regel behövs emellertid
dessa handlingar. En­ligt lagrådets förslag skall vid upprättande av förslag
till detaljplan grund­karta och fastighetsförteckning finnas om det inte är
uppenbart obehövligt. Detta ger utrymme för att i undantagsfall utesluta båda
eller endera av dessa handlingar. Vad gäller fastighetsförteckningen bör den
givetvis uppta berörda fastigheter. Enligt det remitterade förslaget skall
vidare de samfälligheter som berörs av planen förtecknas. Härmed torde avses
inte endast marksamfälligheter utan också l.ex, samfällighet enligl anlägg­ningslagen
och servitut som hör till flera fasligheter gemensamt. Detta bör komma till
tydligare uttryck i lagtexten. Samtidigt bör införas en bestäm­melse i syfte
att förenkla förteckningen när samfällighet förvaltas av för­ening. Därjämte
bör förteckningen, såsom nu föreskrivs i 15 § andra stycket byggnadsstadgan,
ocksä uppta andra områden - t, ex, gatu- och vägmark — som berörs av planen.
Sådana områden behöver nämligen inte ingå i fastighetsindelningen (se Landahl
och Nordström: Fastighetsbild­ningslagen s. 378), Enligt förslaget skall förteckningen
ange ägarna till den fasta egendomen och innehavare av särskild rätt i denna.
Fastighetsför­teckningen har under det fortsatta förfarandet betydelse som
förteckning över de intressenter vilka skall underrättas om planförslagets
utställande. Underrättelse härom skall inte gå till hyresgäster. Behovet av
kommunika­tion med dem blir tillgodosett genom kungörelse i ortstidning om
utställ­ningen och genom underrättelse till organisation och förening av
hyresgäs­ter. För att ej onödigtvis tynga arbetet med förteckningen och dess
ajour­hållning bör i förteckningen förutom ägare till fast egendom tas upp
endast innehavare av annan särskild rätt än hyresrätt. Med särskild rätt avses
här liksom eljest i PBL inte panträtt. Närmare föreskrifter om vilka uppgifter
som skall tas med i fastighetsförteckningen och varifrån uppgifterna skall
hämtas behövs för den praktiska tillämpningen. Lagrådet förutsätter alt sådana
bestämmelser - vilka är att anse som föreskrifter om verkställighet av lag -
kommer att beslutas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av första stycket i paragrafen, som i lagrådets
förslag betecknas 11 §, framgår atl en detaljplan får ändras eller upphävas
före genomförandeti­dens utgång endasi om det finns synnerliga skäl eller om
berörda fastig­hetsägare har samtyckt till del. Departementschefen har i den
allmänna motiveringen (s, 125) berört vad som skall anses vara innefattat i
begreppet synnerliga skäl. Det skall, framhåller han. ha uppstått nya
förhållanden av stor allmän betydelse som inte kunde förutses vid
planläggningen och som inte med rimliga insatser frän det allmännas sida kan
bemästras på annat sätt än genom ändring eller upphävande av planen. Enligt
lagrådets mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2708&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
vad departementschefen sålunda utvecklat komma till direkt uttryck i lagrummet
för att det på ett klarare sätt än genom hänvisning lill uttrycket
&amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; skall framgå när det skall vara möjligt att mot
fastighets­ägarnas bestridande ändra eller upphäva planen, 1 lagrådets förslag
har första stycket utformats i enlighet rned vad som nu har sagts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra siycket i paragrafen föreskrivs att
detaljplanen efter genomföran­detidens utgång får ändras eller upphävas, om det
är påkallat från allmän synpunkt. Vid den bedömning som då skall ske behöver
enligt ett uttalande i specialmotiveringen några enskilda intressen inte vägas
in. Det bör. framhåller departementschefen, vara tillräckligt att kommunen
anser att planen inte längre är lämplig som grund för bygglovprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 1 kap, 4 § skall ju alltid - i den mån inte
annat föreskrivs - både allmänna och enskilda intressen beaktas vid prövning av
frågor enligt PBL, Avsikten med det i specialmoliveringen gjorda uttalandet
torde därför vara att markera att den som har en rättighet enligt planen inte
skall kunna åberopa denna vid den avvägning som skall göras när fråga uppkommer
om att låta planen upphöra att gälla eller att ge den ett annat innehåll. När
det gäller att ta ställning lill det nya innehåll som planen vid en ändring
skall ges, skall självfallet också enskilda intressen enligt huvudregeln i I
kap, 4 § vägas in, lät vara att inte heller vid denna avvägning rättigheter
enligt den tidigare planen behöver beaktas. Vad som nu har sagts bör komma till
uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detaljplan skall anges den tid inom vilken lov
skall sökas för att planen skall få genomföras, GenomförandeUden ingår som en
särskild bestämmel­se i detaljplanen. Enligt 15 § kan denna tid förlängas eller
förnyas. Ett beslul härom innebär alltså en ändring av delaljplanen. Emellertid
är del ej avsett alt för beslul om ändring av genomförandetid skall gälla de i
12 § angivna förutsättningarna för ändringsbeslut i allmänhet. Detta skulle näm­ligen
bl. a. innebära att beslut om förnyelse, som ju fattas efter genomfö­randelidens
utgång, vore underkastat mindre stränga villkor än en under genomförandeliden
beslutad förlängning, I etl sista stycke i paragrafen, i lagrådets förslag
betecknad 11 §, bör därför anges att förlängning och förnyelse av
genomförandetid regleras i - enligt lagrådets förslag - 14 §, Däremot gäller om
genomförandetiden skall förkortas samma krav som för andra beslut om ändring av
delaljplan. Del anförda gäller i tillämpliga delar också i fråga om tid under
vilken Ullfällig markanvändning fått pågå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet föreslår atl i första stycket i
paragrafen, i lagrådets förslag 13 §, efter ordet &amp;quot;ändras&amp;quot; inskjutes
&amp;quot;eller helt eller delvis upphävs&amp;quot;. Härige­nom uppnås överensstämmelse
med lydelsen i 6 kap. 12 § andra meningen såsom denna utformats i 6 kap. 11 §
lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2710&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket av paragrafen, som i lagrådets
förslag betecknas 14 §, regleras kommunens möjligheter att föriänga eller
förnya genomförandeti­den. Med förlängning av genomförandeliden avses enligt
specialmolive­ringen att planbestämmelsen angående denna tid ändras under
genomfö­randetiden sä att den kommer att omfatta en längre tidsperiod. Förnyelse
av genomförandetiden avser det fall atl tiden har löpt ut och att ett
genomförande aktualiseras först senare. De nu redovisade begreppsbe­stämningarna
framgår emellertid inte av lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom framgår av 6 § i del remitterade förslaget
kan olika genomföran­delider bestämmas för skilda delar av en detaljplan.
Avsikten är självfallet att varje sådan genomförandetid skall kunna förlängas
eller förnyas. Vi­dare torde avsikten vara atl en förlängd genomförandetid som
har löpt ut skall kunna förnyas och att en &amp;quot;förnyad&amp;quot; genomförandeUd i
sin tur skall kunna förlängas eller, om ocksä den löper ut, på nytt kunna
förnyas för att därefter kunna förlängas. Beslut om föriängningar och
förnyelser skall -såsom förslaget torde böra uppfattas - kunna ske ett
obegränsat antal gånger, dock endast för högst fem år varje gång. Under 6 § har
lagrådet ifrågasatt lämpligheten av atl kunna utan gräns förlänga och förnya
genom­förandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att lagtexten pä ett bättre sätt skall klargöra
dels innebörden i orden &amp;quot;föriängas&amp;quot; och &amp;quot;förnyas&amp;quot;, dels de
olika situationer när beslut om för­längning och förnyelse kan fattas föreslår
lagrådet att första stycket ges den lydelse som framgår av lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill i detta sammanhang peka på atl
kommunens beslut om förlängning enligt första stycket mäsle fallas medan
genomförandetiden pågår. Har genomförandetiden hunnit gå ut innan beslut fattas
blir det enligt definitionerna fräga om förnyelse av genomförandetiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra siycket har upptagits en bestämmelse om när
kommunen skall vara skyldig att förlänga genomförandetiden beträffande en
fastighet. Trots att bestämmelsen har ett materiellt innehåll har den utformats
som en bevisregel. Delta är en ovanlig lagstiftningsteknik, Lagrådel förordar
atl bestämmelsen i stället ges en utformning som klariägger dess reella inne­börd.
Alt det åvilar den som begär förlängning av genomförandetiden atl visa atl de
omständigheter som anges i bestämmelsen föreligger behöver inte särskilt
utsägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av att bevisskyldigheten i det remitterade
förslaget lagts på ägaren av den fastighet varom är fråga, vill lagrådet
framhålla all det inte med nödvändighet behöver vara denne som genomför planen.
Genom­förandel kan också ankomma på en nyttjanderätlshavare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel föreslår vidare att till andra stycket
fogas en beslämmelse om att ansökan om förlängning skall göras före
genomförandetidens utgång. Det må framhållas all i den situation som regleras i
andra stycket behöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2712&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
motsats till vad som gäller enligt första stycket, något beslut om förläng­ning
inte fallas före genomförandetidens utgång. En motsatt ordning skulle vara
orimlig för fastighetsägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket innehåller bestämmelser om förlängning
av den lid under vilken tillfällig markanvändning får pågå, Siycket bör av
systemaUska skäl brytas ut och bilda en egen paragraf, som placeras närmast
efter föreva­rande paragraf, I lagrådels förslag betecknas den nya paragrafen
15 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen upptar bestämmelser om samråd.
Beslämmelserna har sin motsvarighet i kapitlet om översiktsplan. I lagrådets
förslag har bestäm­melserna, uppdelade på 20 och 21 §§, utformats med 4 kap, 3
och 4 §§ i lagrådels förslag som förebilder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland dem som skall beredas tillfälle till samråd
ingår självfallet sak­ägarna. Enligt vad lagrådel anfört i anslutning lill 1
kap, 8 § bör inte i PBL tas upp någon legal definition pä sakägare. Med
sakägare fär i nu föreva­rande sammanhang förstås i första hand ägare till fast
egendom och inneha­vare av annan särskild rätt i denna än hyresrätt. Den som är
bosalt pä en fastighet omfattas därför, även om han har självständig hyresrätt,
ej av sakägarbegreppet. Att samråd skall ske med denna kategori och med
lokalhyresgäster behöver alltså särskill anges. En annan kategori som här och i
23 § (30 § lagrådets förslag) samt i 8 kap, 22 § ocksä måste uppmärk­sammas är
bostadsrättshavare. Ej heller i I kap. 8 § andra stycket i det remitterade
förslaget angiven organisation eller förening av hyresgäster ingår i
sakägarkretsen. De kommer emellertid att omfattas av samrådet redan som
bestämmelsen är utformad i remitterade förslaget. En sådan organisation eller
förening är nämligen en sammanslutning som har ett väsentligt intresse av
förslaget lill detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag har bestämmelserna upptagits i
22 § som redaktionellt har 4 kap. 5 § i lagrådets förslag som förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen återfinns i lagrådets förslag som 23
§, Till paragrafen bör av systematiska skäl föras stadgandet i 22 § första
stycket remitterade förslaget om hur och när synpunkter på planförslaget skall
framföras med den jämkning som framgår av vad la.grådel anfört under 22 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2714&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i lagrådets förslag motsvaras av 24
och 25 §§, behandlar kommunens skyldighet alt kungöra-planförslagets
utställande, att över­lämna förslaget lill länsstyrelsen och till vissa
kommuner saml att under­rätta sakägare m.fl. om utställandet. På skäl som anges
i det följande bör bestämmelsema om vad kungörelsen skall innehålla byggas ut i
förhållan­de till det remitterade förslaget. Även i andra hänseenden bör
paragrafen kompletteras. För att den inte skall bli otympligt lång och svåriäsl
bör den delas upp pä Ivå paragrafer av vilka den ena behandlar kungörandet och
överlämnandet och den andra reglerar undertättelse Ull sakägare m, fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall
utställningen av planförslaget of­fentliggöras genom kungörande i ortstidning
och undertättelser som sänds till sakägare m, fl. Lagrådet anser att
offentliggörande bör ske även genom anslag pä kommunens anslagstavla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom lagrådet anfört under 2 § är det från
rättssäkerhetssynpunkt VäsenUigt att fastighetsägare uppmärksammas på att de
till följd av en delaljplan kan tvingas att avslå mark. Även innehavare av
särskild rätt till mark, exempelvis en artendator, kan bli tvungen att tåla
inskränkningar i sin rätt. Bestämmelser om vad markägare och andra kan behöva
tåla äterfinns i 6 kap, 17, 19 och 20 §§, För atl de som kan komma att lida
intrång i sina rättigheter skall bli i tillfälle att bevaka sina iniressen
under utställningen bör del av kungörelsen framgå vilken mark eller särskild
rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt de nyssnämnda bestäm­melserna.
Av kungörelsen bör vidare framgå all den som inte senast under
utställningstiden framfört synpunkter på förslaget kan förlora rätten att
överklaga beslut att anla planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom lagrådet anmärkt under 4 kap, 8 § bör bestämmelsen
om kungö­rande kompletteras med en regel som hänvisar till lagen (1977:654) om
kungörande i mål och ärenden hos myndighet m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör övervägas om inte bestämmelsen om
översändande av planför­slaget till länsstyrelsen och till vissa kommuner kan
ulgä och ersättas av föreskrifter i en förordning. Även i denna del får
lagrådet hänvisa till sitt yttrande under 4 kap, 8 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall
undertättelse om innehållet i kun­görelsen sändas till sakägare m.fl, &amp;quot;som
rekommenderat brev eller på annat sätt som kan styrkas&amp;quot;. Detta
överensstämmer med vad som i dag gäller enligt 17 § 4 mom, byggnadsstadgan i
fråga om underrättelse till markägare och innehavare av servituts- eller
arrenderätt som inte skriftli­gen godkänt ell planförslag. Underrättelse enligt
det nu föreliggande för­slaget skall sändas till betydligt flera adressater än
vad byggnadsstadgan föreskriver. Bl, a, skall enligt punkt 4 även andra än
sakägare underrättas, om de har ett väsentligt intresse av planförslagel, I specialmotiveringen
nämns enskilda personer, sammanslutningar och företag som på ett päiag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2716&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligt
sätt berörs av förslaget och som tidigare har yttrat sig skriftligen och därvid
anmält sin önskan att fä del av underrättelsen. Det kan alltså komma att röra
sig om ett betydande antal underrättelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna motiveringen (s. 28) understryker
departementschefen önskemålet atl handläggningen av planärenden inte blir
avsevärt mera komplicerad än i dag och att alla möjligheter all minska den
byråkratiska hanteringen las lill vara. En sådan möjlighel är att slopa kravet
atl under­rättelse om utställningen skall sändas i rekommenderat brev. Genom
sam­rådet är del sörjt för information till och kommunikation med alla som kan
antas ha ett verkligt iniresse av planförslaget. Det torde kunna anlas att de
som deltagit i samrådet själva är angelägna att hålla sig ajour med ärendets
vidare handläggning. Mottagandet av underrättelsen medför inte något åliggande
atl prestera eller tåla något. Behovet att kunna styrka distributionen av
underrättelserna kan tillgodoses genom tjänsteanteck­ning alt försändelsen
sänts i vanligt brev. Enligt lagrådets mening bör det kunna godtas atl
underrättelserna sänds i sådant brev, jfr t. ex, 1 § första stycket
förordningen (1978:373) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i
brottmål m,m. Lagrådet utgår härvid från att kungörelsen får det innehåll som
lagrådet har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 konsekvens med vad lagrådet anfört om sakägarebegreppet
under 1 kap. 8 § bör den i andra stycket punkterna 1-3 angivna kretsen av adres­sater
ges en annan bestämning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens tredje stycke ges föreskrifter om
till vem undertättelse får sändas när planförslaget berör &amp;quot;ett markområde
som är samfällt för flera fastigheter med skilda ägare&amp;quot;. Del förenklade
förfaringssätt som då får användas lorde vara avsett att tillämpas inte endast
när en marksamfäl­lighel berörs ulan också när förslaget angår en sådan
gemensamhetsan­läggning som avses i anläggningslagen (1973: 1149), Den avsedda
innebör­den lorde framgå om säsom villkor för det förenklade förfaringssättet
anges alt förslaget berör &amp;quot;en samfällighet för vilken finns styrelse eller
annan utsedd atl förvalta samfällighelens angelägenheter&amp;quot;. Till en sådan
samfällighet är även häradsallmänningar enligt lagen (1952: 166) om hä­radsallmänningar
och allmänningsskogar enligt lagen (1952; 167) om all­männingsskogar i Norrland
och Dalarna att hänföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sista stycket av paragrafen innehåller bestämmelser
om s.k, kungörel­sedelgivning enligt delgivningslagen (1970; 428) när ett stort
antal sakägare skall undertätlas och kostnad och besvär med att undertätta
envar av dem är störte än som är förenligt med hänsyn till ändamålet med
underrättel­sen. Enligt 17 § delgivningslagen s.kall inom tio dagar från beslut
om kungörelsedelgivning ett meddelande om att handlingen hälls tillgänglig hos
myndigheten och om handlingens huvudsakliga innehåll införas i Post-och Inrikes
Tidningar och ortstidning eller i endera av dessa. Det blir alltså fråga om ett
tidningskungörande utöver det kungörande i ortsUdning som enligt första stycket
alltid skall ske. Lagrådet ifrågasätter ändamålsenlighe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ten
i ett sådant förfarande, I den situation som avses med bestämmelserna torde det
få godtas alt särskild undertättelse ej sänds, Undertättelse bör dock alltid
sändas till markägare och andra som enligt 6 kap, 17, 19 och 20 §§ kan lida
intrång i sina rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl första stycket första meningen i paragrafen
skall den som vill lämna synpunkter på förslaget göra detla skriftligen under
utställningstiden och med uppgift om sin adress. Vad beträffar det sista ledet
i meningen anför departementschefen i specialmotiveringen att han anser det
lämpligt atl den som framför en synpunkt anger sin adress, något som, menar
han, ligger i dennes eget intresse för alt han pä ett korrekt och snabbt sätt
skall fä del av bl, a. kommunens beslul enligt 23 §, Lagrådet vill för sin del
tfrågasälla om föreskriften har sin plats i lagen. Underlåtenhet av den som
lämnar synpunkler på planförslagel att uppge sin adress kan sålunda inte få
några rättsverkningar, t, ex. i form av förlorad besvärsrätt. Om föreskrif­ten
anses behövlig av ordningsskäl eller av liknande anledning synes den böra las
in i den förordning med tillämpningsföreskrifter som torde komma att utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i första ledet i meningen har såsom
anmärkts under 19 § upptagits i 23 § i lagrådels förslag. Bestämmelserna i
övrigt har sin motsva­righet i 27 § lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje styckel första meningen bör ges samma
lydelse som 4 kap, 10 § andra stycket lagrådets förslag. Vad som utsägs i andra
meningen följer redan av 25 § remitterade förslaget (28 § lagrådets förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 30 § i lagrådets förslag.
Första stycket första meningen har pä skäl som angetts under 4 kap, 12 § ingen
motsvarighet i lagrådets förslag, 1 första stycket andra meningen punkl 2 av
del remittera­de förslaget föreskrivs atl underrättelse om beslut alt anta en
delaljplan skall sändas till statliga myndigheter vilkas synpunkter inte har
blivit tillgodosedda, Syftei med denna föreskrift är enligt specialmotiveringen
att dessa myndigheter skall ges möjlighet att överväga om planbeslutet bör
prövas av länsstyrelsen enligt 12 kap. Emellertid är det länsstyrelsen som
ensam avgör om en sådan prövning skall företas. Liksom länsstyrelsen under
samrådet har all samordna de statliga myndigheternas synpunkter bordet ankomma på
länsstyrelsen att se till att de statliga myndigheter som berörs av
planbeslulel får kännedom om detta så all de kan lill länsstyrel­sen framföra
sina synpunkter på frågan om planbeslulel bör överprövas. Några föreskrifter i
lag om vad länsstyrelsen har atl iaktta för att bevaka statens intressen är
inte påkallade. Lagrådets förslag upptar därför ingen motsvarighet till punkt
2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2720&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket andra meningen punkt 4 (punkt
2 i lagrådets förslag) skall sakägare som &amp;quot;senast under
utställningstiden&amp;quot; skriftligen lämnat synpunkter som inte har blivit
tillgodosedda underrättas om beslut att anta en delaljplan. Underrättelse bör
sändas även till den som vid s,k, enkelt planförfarande har inkommit med
synpunkter inom den i 25 § andra stycket (28 § andra stycket i lagrådets
förslag) angivna tidsfristen och vars synpunkter inte har tillgodosetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underrättelse till sakägare om planbeslut bör
liksom underrättelse enligt 20 § om utställning av plan kunna sändas i vanligt
brev, Lagrådel hänvisar lill sitt yttrande under 20 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i paragrafens andra stycke om
kungörelsedelgivning en­ligt 17 § delgivingslagen (1970; 428) bör omarbetas.
Förutsättningen för att inte behöva underrätta vaije sakägare personligen torde
få antas vara, förutom alt det är fråga om ett stort anlal sakägare, att det
skulle innebära störte kostnad och besvär att sända undertättelse till var och
en än som är försvariigt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen. Denna
fömtsätt­ning bör komma till klart uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att i
detta fall underrättelse lill varje sakägare skall kunna ersättas med
kungörelse i ortstidning. Undantag härifrån bör dock gälla för ägare av sådan
mark och innehavare av sådan särskild rätt som kan komma atl tas i anspråk
enligt 6 kap, 17, 19 eller 20 §, Till dessa ägare och räuighetsinnehavare bör
under­rättelse enligt första stycket alltid sändas. Kungörelsen bör föras in i
ortstidningen samma dag som beslutet alt anta planen tillkännages pä kommunens
anslagstavla och av kungörelsen bör framgå vad beslutet avser, tidpunkten för
tillkännagivandet och vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, 28 § i lagrådets förslag, avhandlar
s,k, enkelt planförfa­rande. Avvikelserna från vad som gäller i normalfallet
innebär dels aft samrädsskyldigheten begränsas dels att utställningen ersätts
av direkta kontakter med sakägarna. För att enkelt planförfarande skall fä
tillämpas måste vissa angivna krav vara uppfyllda. Förfarandet torde komma att
användas i inte obetydlig omfattning. Lagrådet har ingen erinran mol den
allmänna uppläggningen av det enkla planförfarandet. Lagrådet vill emel­lertid
aktualisera vissa mindre avvikelser frän remissförslaget. Enligt detta skall
samrådet begränsas till dem som enligt normalfallet skall underrättas om
utställning av planförslag. Enligt lagrådet bör också länsslyrelsen sam­tidigt
beredas tillfälle till samråd. Detta svarar mot vad som gäller vid det normala
förfarandet och är naturligt med hänsyn till länsstyrelsens ställ­ning som
kommunernas ordinarie sarnrådspartner. En sådan ordning synes också bäst stämma
överens med specialmotiveringen. Däremol behöver något samråd med övriga
myndigheter knappast ske. Det får ankomma på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2722&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen
att la kontakt med berörda myndigheter och att samordna deras synpunkter. Med
hänsyn till arten av de detaljplanefrågor som kan avgöras efler enkelt
planförfarande torde ofta sakägarna och länsstyrelsen vid ett gemensamt
sammanträffande godkänna planförslaget. Något krav pä alt godkännandet skall
vara skriftligt behöver ej uppställas. Muntliga godkännanden kan av kommunen
dokumenteras pä lämpligt sätt. Om sakägare ej godkänner planförslaget ulan vill
lämna synpunkter bör emel­lertid endasi skriftliga framställningar beakias.
Detta hänger samman med utformningen av bestämmelserna om underrättelse
angående beslut lill den vars synpunkter ej blivit tillgodosedda (30 § i
lagrådets förslag) och om rätlen aft överklaga (13 kap. 9 §), Den som vill
lämna synpunkter har två veckor pä sig. Enligt det remitterade förslaget kan
liden förkortas om kommunen särskill avtalar härom med berörda sakägare. Denna
sist­nämnda möjlighet kan undvaras. Den synes knappast fylla något praktiskt
behov och besväret atl träffa överenskommelse moisvaras inte av någon
beakiansvärd nytta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett spörsmål som inte berörts i lagrådsremissen är
huruvida man kan övergå från enkelt planförfarande till det normala förfarandet
eller vice versa. Lagtextens utformning ger närmast vid handen att så inte
skall kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvaras i lagrådets förslag av 34 §,
Ändringarna i förhål­lande till det remitterade förslaget är av samma innebörd
som de av lagrådet förordade ändringarna i 4 kap, 17 § första siycket angående
om­rådesbestämmelsers giltighet, Lagrådel hänvisar till sitt yttrande beträffan­de
sistnämnda paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande andra stycket hänvisar lagrådet till
sitt yttrande under 4 kap. 18 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är endasi vid upprättande av detaljplan som del
är obligatoriskt att i en särskild handling (genomförandebeskrivning) redovisa
de organisatoris­ka, lekniska, ekonomiska och faslighetsrättsliga åtgärder som
behövs för all genomföra planen, I den allmänna motiveringen (s. 146)
diskuteras relativt ingående om inte genomförandebeskrivning bör vara
obligatorisk även vid upprättande av översiktsplan. Departementschefen avvisar
tan-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;18   
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2724&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ken
och motiverar delta med att översiktsplanerna inte är avsedda att genomföras pä
samma sätt som delaljplanerna. Beskrivningen av genomfö­randet av en
översiktsplan skulle, framhåller departementschefen, många gånger bli etl
relativt innehållslöst dokument som enbart skulle tynga planarbetel. Lagrådet
har inget atl invända mol del anförda. Däremot vill lagrådet - utan att lägga
fram något eget förslag - väcka frågan om inte genomförandebeskrivning bör vara
obligatorisk vid upprättandet av om­rådesbestämmelser. Denna fråga är inte
berörd i remissen. När områdes­bestämmelser antas, exempelvis för att sanera
och förnya en gammal bebyggelsemiljö, kan behovet alt belysa
genomförandeförutsättningarna vara lika starkt som vid en reglering genom
delaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På skäl som anges under 5 kap, 6 § bör i andra
styckel hänvisas lill 13 kap, 8 § andra siycket lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till paragrafens första stycke bör fogas stadgandet
i 7 § första stycket i det remitterade förslaget. Detta stadgande anger vad som
kan regleras i en fastighetsplan och ligger säledes till gmnd för vad som
föreskrivs i andra styckel av förevarande paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra siycket punkt 3 bör orden &amp;quot;under
detaljplanens genomförande­tid&amp;quot; utgå. En fastighetsägare kan självfallet
alltid hos byggnadsnämnden ansöka att en fastighetsplan upprättas. Nämndens
beslul kan överklagas, se 13 kap, 1 och 2 §§ lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 29 §
byggnadslagen att tomUndel­ning såvitt möjligl bör ske i etl sammanhang för
helt kvarter och atl man, om endast en del av kvarteret tomtindelas, skall se
till atl återstoden kan indelas till lämpliga tomter. I PBL har, såsom lagrådet
framhållil under 5 kap. 4 §, ordet &amp;quot;kvarter&amp;quot; ingen rättslig innebörd.
Första stycket av para­grafen utsäger därför i sak ingenting annat än att
fastighetsplanen skall omfatta etl lämpligt avgränsat område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i fjärde siycket första meningen
motiveras med att del är i planärendet som prövningen bör ske av de s. k. väsenUighels-
och båtnads­villkoren och all en förnyad prövning av dessa villkor inte skall
ske vid en efterföljande förrätining enligt anläggningslagen. Något motsvarande
skäl kan inte åberopas för att i PBL upprepa bestämmelsen i 8 § anläggningsla­gen
alt en gemensamhetsanläggning skall förläggas och utföras på vissl säll.
Anläggningslagens bestämmelse härom är tillfyllest. Lagrådels för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2726&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slag
upptar därför ingen motsvarighet till sista meningen i fjärde stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fastighetsplanen skall enligt 8 § andra stycket 2
- under viss förutsätt­ning - anges de särskilda rättigheter som behöver
bildas, ändras eller upphävas. Med särskilda rättigheter avses enligl
remissprotokollet vanligt­vis servitut eller ledningsrätter. Enligt 6 §
ledningsrättslagen skall det ske en prövning av båtnadsvillkorei som i sak
mycket nära stämmer överens med motsvarande prövning enligt anläggningslagen.
Enligt PBL skall båt­nadsvillkoret i anläggningslagen prövas när fastighetsplan
antas. Enligt lagrådets mening synes det följdriktigt att ocksä
båtnadsvillkoret enligt ledningsrättslagen prövas redan i planärendet.
Lagrådets förslag upptar därför som sista mening i fiärde stycket en
beslämmelse i ämnet. Lagrådet fömtsätter härvid att i ledningsrättslagen en
ändring kommer att föresläs som motsvarar den som aviserats (s. 156) i
anläggningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl paragrafen innebär en mindre avvikelse i
fastighetsplanen från detaljplanen atl den sistnämnda planen har den uiformning
som framgår av fastighetsplanen. Det är därför något oegentligt atl i
paragrafens sista mening ange att &amp;quot;sådan avvikelse&amp;quot; skall antecknas
pä delaljplanen. Vilka anteckningar som kan behöva göras på detaljplanen är en
expedilionell fräga varom föreskrifter lämpligen kan ges i den tilltänkta
förordningen med tillämpningsföreskrifter till PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf med beslämmelser om vem som antar
fastighetsplan bör följa efter paragrafen om förfarandet vid upprättande av
faslighelsplan. I lagrådets förslag har paragrafen sin motsvarighet i 13 §.
Beträffande inne­hållet hänvisar lagrådet till sitt yttrande under 13 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7          och 8 §§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket av 7 § bör, såsom lagrådet anfört
under 3 §, flyttas till sistnämnda paragraf I överensstämmelse med den ordningsföljd
lagrådet har förordat i 4 kap, och 5 kap. bör reglema om de dokument som
faslighelsplanen i sitt färdiga skick skall bestå av följa efter de
föreskrifter som anger vad som skall regleras i planen. Även i visst annal
hänseende bör beslämmelserna i förevarande paragraf omdisponeras, 1 lagrådets
för­slag upptar 6 § bestämmelser motsvarande 8 § andra stycket, 7 § bestäm­melser
molsvarande 7 § andra stycket och 8 § bestämmelser motsvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 § första stycket, 1
förhållande lill de remitterade förslagen har vissa&lt;br&gt;
ändringar föreslagits antingen av redaktionella skäl eller för att få överens­&lt;br&gt;
stämmelse med motsvarande paragrafer i 4 och 5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2728&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf skall till
fastighetsplanen fogas dels enligt första stycket en planbeskrivning med
angivet innehåll och dels enligt andra stycket en fastighetsförteckning med
vissa bestämda uppgifter. På skäl motsvarande dem som anförts under 4 kap. 10
och 11 §§ bör i nu föreva­rande paragraf endast utsägas att Ull
fastighetsplanen, varmed här avses planen i dess slutgiltiga skick, skall fogas
en planbeskrivning. Härjämte bör hänvisning ske till det lagrum i
förfarandeavsnittet där det närmare föreskrivs vad som skall redovisas i
planbeskrivningen. Regler i sist­nämnda avseende har i lagrådets förslag tagits
upp i 12 § andra stycket. Beträffande faslighetsförteckningen behöver den med
den av lagrådet för­ordade tekniken inte uttryckligen nämnas i förevarande
kapitel. Enligt lagrådets förslag (se 12 § första siycket första punkten) skall
nämligen fastighetsplan upprällas i samma ordning som gäller för detaljplanen.
Här­av följer bl. a. att en fastighetsförteekning med innehåll som anges i 5
kap, 19 § lagrådets förslag skall, om det inte är uppenbart obehövligt,
upprättas när förslag görs till fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar
fömlsättningarna för att ändra eller upphäva en fastighetsplan. Enligt första
siycket får före utgången av detaljplanens genomförandetid fastighetsplanen
ändras eller upphävas endast om det finns synnerliga skäl eller om berörda
fastighetsägare har samtyckt till det. Som exempel på fall dä det finns
synnerliga skäl att ändra en fastighetsplan under genomförandeUden anförs i specialmotiveringen
den situationen att detaljplanen har ändrats under genomförandetiden och den
gällande fas­tighetsplanen utgör hinder att genomföra detaljplanen,
Kvartersmarksin­ddningen — som inte regleras i detaJjplanen - kan t. ex. hindra
ett utnytt­jande av den nya detaljplanen. Enligt lagrådets mening är exemplet
missvi­sande, 1 själva verket är den anfördti situationen elt exempel på när 12
§ är tillämplig. I denna paragraf föreskrivs sålunda att om detaljplanen ändras
och detta medför att fastighetsplanen strider mot den ändrade delalj­planen,
fastighetsplanen upphör att gälla i de delar som den strider mot den ändrade
detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra stycket bör utformas efter
mönster av 5 kap, 11 § andra stycket lagrådels förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I paragrafen anges alt
bestämmelserna i 3-9 §§ skall tillämpas också när en fastighetsplan ändras
eller upphävs. 1 14 § remitterade förslaget ges motsvarande hänvisning till
förfarandebestämmelserna då fasUghetsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2730&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändras
eller upphävs. Enligt lagrådels mening bör hänvisningarna till till­lämpliga
paragrafer vid ändring eller iipphävande sammanföras lill ett lagmm, enligt
lagrådets förslag 14 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har med vissa mindre redakUonella
jämkningar sin motsva­righet i 11 § i lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl första stycket skall fastighetsplan om den
anlas samtidigt med detaljplan upprättas i samma ordning som gäller för
detaljplan. Om fastig­hetsplan inte antas samtidigt som detaljplan skall enligt
andra stycket vissa i 5 kap. uppräknade bestämmelser om delaljplan tillämpas
med i tredje styckel angivna undantag. Det synes knappast vara en fördel all
läla en hypotes angående den avsedda lidpunklen för fastighetsplanens antagande
vara avgörande för i vilken ordning planen skall antas. Enligt lagrådets
uppfattning vinner reglerna i överskådlighei om först i en paragraf, 12 §,
lagrådets förslag, ges regler om upprättande av fastighetsplan och därefter i
nästa paragraf regler om vem som antar fastighetsplan. Huvudregeln för
upprättande av fastighetsplan kan som tidigare angetts enklast uttryckas så att
fastighetsplan skall upprättas i samma ordning som gäller för delaljplan. Denna
regel kommer alt lillämpas både då fastighetsplanen upprättas samtidigt som
detaljplanen eller när den upprättas för sig vid en senare tidpunkt. För
sistnämnda situation kan - också i överensstämmelse med remitterade förslaget -
vissa undantag göras belräffande samråd och un­derrättelse. Att fastighetsplan
skall upprättas i samma ordning som detalj­plan innebär atl detaljplanens
förfarånderegler som de upptagits i 5 kap. 18-32 §§ lagrådets förslag - utom 29
§ som gäller antagande - blir tillämpliga. Härav följer atl fastighetsplan inte
behöver grundas pä etl program och att grundkarta eller, som redan nämnts,
fastighetsförteckning inte behöver finnas. Dessa handlingar är ju enligl 5 kap.
18 och 19 §§ ej obligatoriska, Däremol skall samråd - med nyss antytt undantag
- utställ­ning, kungörande och tillkännagivande av beslut ske i samma ordning
som gäller för detaljplan. Til] undanröjande av missförstånd skall framhållas
aft av hänvisningen lill detaljplanens regler om utställning inte följer atl ge­nomförandebeskrivning
skall upprättas. Delta framgår indirekt av 9 § i lagrådels förslag,
Naturiigtvis kan också för fastighetsplan reglerna om enkelt planförfarande
lillämpas om de i 5 kap, 28 § lagrådets förslag an­givna förutsättningarna är
uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2732&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
hänvisar till vad som anförts under 11 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som har samma nummer i lagrådels
förslag, har utformats med 5 kap. 34 § i vårt förslag som mönster. Beträffande
skälen härtill hänvisas Ull lagrådels yttrande över 4 kap, 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BeträfTande andra styckel hänvisar lagrådet till
sitt yttrande under 4 kap, 18 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen synes med hänsyn till sitt sakliga
innehåll böra flyttas. Den kommunen ålagda skyldigheten att låta
fastighetsägare nyttja mark för visst ändamål kan nämligen, som för övrigt
framgår av paragrafen, först uppkomma under fömtsättningar som anges i 29 §, Nu
förevarande be­slämmelse bör därför utgöra en andra mening i 28 § lagrådets
förslag (jfr 54 § byggnadslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen - som i lagrådets förslag motsvaras av
18 § - föreskrivs att, om annan än kommunen är huvudman för allmänna platser,
den som äger obebyggd mark, som enligt detaljplanen är avsedd för allmän plats,
är skyldig alt utan ersättning upplåta marken om den behövs för att kvarters­mark,
som tillhörde honom när planen antogs, skall kunna användas för avsett ändamål.
Lagrådet har under 5 kap. 4 § förordat att ordet &amp;quot;kvarters­mark&amp;quot; inte
skall användas i PBL, Den mark som avses i förevarande paragraf måste vara att
hänföra lill mark för bebyggelse. Lagrådet föreslär alt detla kommer till
uttryck i paragretfen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf, 19 § i lagrådets förslag,
innehåller beslämmelser om att markägare på vissa villkor kan åläggas att utan
ersättning till kommun eller annan avstå mark som enligt detaljplanen behövs
för allmänna platser. Även mark som behövs för allmänna byggnader kan
markägaren vara skyldig att utan ersättning avstå till kommunen. Det är
länsstyrelsen som på ansökan av kommunen förordnar om att mark skall avslås. De
föreslag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na
bestämmelserna har sin motsvarighet i 70 och 113 §§ byggnadslagen om avslående
av mark inom stadsplanelagt och byggnadsplanelagt område, Enligl dessa
paragrafer meddelas förordnande om markavstående i sam­band med atl planen
fastställs, av regeringen när det gäller stadsplan och av länsslyrelsen när det
är fråga om byggnadsplan. Med hänsyn Ull det nära ekonomiska sambandet mellan
planutformningen och skyldigheten att avstå mark anses i gällande räll att etl
förordnande inte kan meddelas sedan planen har vunnit laga krafl; planärendet
och kommunens ansökan om förordnande måste av rättssäkerhetsskäl behandlas
samtidigt, Bexe-lius-Nordenstam-Köriof Byggnadslagstiftningen 5:e uppl. 1970,
(Bexelius i det följande) s. 297.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med PBL; s regler atl delaljplanen anlas av
kommunen utan underställ­ningsförfarande kan planbeslui och beslul om
förordnande att avslå mark inte samordnas pä samma sätt som i dag. Även de i
PBL föreslagna reglema om besvärsordning komplicerar samordningen. Besvär över
ell planbeslui anförs hos länsstyrelse och länsstyrelsens beslut i ärendet
överklagas till regeringen. Talan mol länsstyrelsens förordnande att avstå mark
skall däremot föras hos kammarrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget kan förordnande
att avstå mark medde­las först sedan kommunen har antagit detaljplanen, alltså
en annan ordning än den som anses i dag skola Ullämpas för atl tillvarata
markägarens rättssäkerhet. Departementschefen motiverar (s. 159 f) sitt förslag
med att en annan ordning än den föreslagna skulle innebära dels att den
slutliga planutformningen inte är känd vid tidpunkten för förordnandel, dels
atl oklarheter skulle uppkomma belräffande förordnandets verkan om planen
antogs med en annan utformning än som förutsattes när förordnandet meddelades.
Dessa skäl övertygar inte. När kommunen ansöker om för­ordnande måste den
givetvis presentera ett planförslag, som kan läggas till grund för
förordnandet. Inget hindrar att kommunen redovisar alternativa förslag i
ansökningen. Länsstyrelsens förordnande kan självfallel avfattas så alt det
gäller endast under förutsättning aU planen ulformas pä eu visst sätt. Den i
remissen föreslagna ordningen kan medföra att en markägare först sedan en plan antagits
och beslutet därom vunnit laga krafl slälls inför kommunens anspråk att behöva
avstå mark. Visserligen rekommenderas i specialmoliveringen som ett lämpligt
förfarande au förslag till förordnande upprättas samtidigt med planen och
redovisas i genomförandebeskrivning­en. Någon lagregel om ett sådant förfarande
har emellertid inte föreslagits. Fastighetsägaren vet visseriigen att han
behöver avstå mark men inte i vilken omfattning kommunen kommer atl kräva del
av honom. Ett vissl skydd ger honom bestämmelsen alt han ej är skyldig all
avslå mark med mindre det är skäligt med hänsyn lill den nytta han kan
förväntas få av planen och lill övriga omständigheter. Detta i och för sig
ganska bräckhga skydd kan urholkas genom att kommunen med slöd av 5 kap. 9 § 4
vägrar bygglov lill i och för sig planenliga åtgärder till dess all del
föreligger ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2736&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordnande
att avstå mark. Delta kan medföra atl markägaren ser sig tvingad att underkasta
sig elt förordnande även i fall då han inte får någon nyua av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En från rättssäkerhetssynpunkt bättre ordning än
den föreslagna är att låta anstå med planbeslulel till dess frågan om avslående
av mark har avgjorts. Från principiella synpunkter kan det hävdas att den
domstols­prövning som är förutsatt kunna ske i ärende om förordnande att avstå
mark bör föregå den administrativa prövningen av planen. Olägenheten är att en
sådan ordning kan medföra tidsutdräkt i planärendets avgörande. Men av de
problem som följer av att nuvarande samordning inte kan bibehållas synes den
nämnda olägenheten mindre än den försvagning av rättssäkerheten som
departementsförslaget medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under hänvisning till del anförda föreslår lagrådet
alt länsstyrelsens förordnande skall avse mark som enligt/örs/ag till
detaljplan behöver las i anspråk för de ändamål varom paragrafen handlar,
Dessulom bör föreskri­vas att med antagandet av planen skall anstå till dess
att frågan om skyldighet att avstå mark blivit avgjord. Med den sålunda
föreslagna ordningen fyller bestämmelsen i 5 kap, 9 § 4 ingen funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i 70 och 113 §§
byggnadslagen kan en­dast sädan mark tas i anspråk som behövs &amp;quot;för
områdets ändamålsenliga användning&amp;quot;. Häri anses ligga alt det inte kan
komma i fråga att behöva avslå mark för andra allmänna byggnader än sådana,
exempelvis ett skol­hus, som erfordras för bebyggelse av området. Skyldighet
att avstå mark för ett kommunalhus kan alltså enligt nuvarande bestämmelser i
byggnads­lagen inte åläggas markägaren, I den nu föreslagna 20 § finns ingen
direkt motsvarighet till de nyss citerade orden. Någon ändring i förhållande
till gällande rätt är emellertid, enligt vad som upplysts under lagrådsföredrag­ningen,
inte åsyftad. De citerade ordlen bör därför tas in i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt bestämmelsen, som i lagrådels förslag är 21
§, skall den som avstår mark enligt 20 § frigöra marken från inteckning och
annan särskild rätt. Avslående av mark enligt 20 § kan bara ske till kommun.
Vad som i specialmotiveringen sägs om paragrafens tillämpningsområde torde
därför knappast ha täckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens första stycke ger kommunen rätt att
lösa fastigheter eller fastighetsdelar som inte stämmer överens med
fastighetsindelningen enligl fastighetsplanen. Villkoren är att kommunen är
huvudman för allmänna platser och att genomförandetiden har gått ul. En
motsvarande lösenbefo­genhet finns i dag enligt 47 § första stycket
byggnadslagen. Enligt denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelse
avser lösenrätten delar av fastigheter som har olika ägare. Även i
specialmotiveringen till det nu framlagda fö.f-slaget anges detta avse rätt att
lösa delar av fasligheter, som tillhör olika ägare, I lagtexten bör anges att
splittrat ägande är en förutsättning för kommunens lösenrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
lagrådets förslag har ifrågavarande paragraf beteckningen 24 §, Änd­ringama i
förhållande till det remitterade förslaget är av redaktionell art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket &amp;quot;nyttjanderätt&amp;quot; är visserligen
ingel entydigt begrepp. Rätt atl utan ersättning och utan tidsbegränsning ta
mark i anspråk enligt 19 § eller 20 § företer emellertid betydande olikheter
från vad som i allmänhet för­stås med nyttjanderätt. Lagrådet förordar därför
uttryckssättet &amp;quot;rätt att använda&amp;quot; mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utformningen av bestämmelsen, som i lagrådets
förslag är betecknad 28 §, bör beaktas all rätten att bebygga en fastighet kan
tillkomma ocksä annan än fastigheisägaren. Lagrådet avser närmast en
nyttjanderätlsha­vare. Som anmärkts under 18 § bör vad där föreskrivs som ett
andra led fogas till förevarande paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra stycket i paragrafen, som i lagrådets
förslag motsvaras av 36 §, finns bestämmelser om utställning av förslag till
ersättningsskyldighet en­ligt 32 § samt om kungörande och underrättelser till
berörda fastighetsäga­re rörande utställningen. Lagrådet föreslår att
bestämmelserna ändras så att de överensstämmer med de bestämmelser som lagrådet
föreslagit be­träffande utställning, kungörande m, m. i fråga om förslag till
detaljplan, se 5 kap, 24 § lagrådets förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40
och 41 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande dessa paragrafer får lagrådet hänvisa
till vad som anförs under 14 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kapilelrubriken bör &amp;quot;m,m.&amp;quot; utgå,
eftersom kapitlet inte behandlar andra frågor än regionplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den allmänna motiveringen (s, 134) framhåller
departementschefen alt mellankommunal samverkan i fråga om fysisk planläggning
normalt bör skötas av kommunerna själva ulan lagreglering och utan annan
medverkan av staten än den samordning som skall ske genom länsstyrelsens
försorg. Av lagtexten bör framgå att PBL: s regionplanering är ett alternativ
till annan lösning av samarbetsfrågorna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl såväl lagtext som specialmotivering måste
det finnas en framställ­ning för att regeringen skall kunna utse etl
regionplaneorgan, I den all­männa motiveringen (s. 135) framhåller emellertid
departementschefen alt etl initiativ bör kunna las från säväl statligt som
kommunalt håll och i specialmotiveringen nämns länsstyrelser och statliga
centrala organ som exempel på slatliga myndigheter som kan komma att ta
iniiialiv. Bestäm­melsen i första siycket atl det skall föreligga en
framställning för att regeringen skall få utse ett regionplaneorgan synes
därför inte vara alt förstå så att framställningen utgör ell formellt villkor
för regeringens befo­genhet. Regeringen måste ju antas ha samma initiativrätt
som underställda myndigheter. En annan sak är att regeringen knappast tar upp
en region­planefråga ulan alt det föreligger förslag därom från något håll. Men
detta behöver inte sägas ut i lagen, Lagrådel föreslår att orden &amp;quot;på
särskild framställning&amp;quot; utgår,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket av paragrafen föreskrivs att
regeringen innan den fattar beslut om att utse ett regionplaneorgan skall lämna
de kommuner och länsstyrelser som berörs av beslutet Ullfälle att yttra sig.
Bestämmelsen kan enligt lagrådets mening ulgä. Att regeringen vid beredningen
av rege­ringsärenden skall inhämta behövliga upplysningar och yttranden från
berörda myndigheter framgår av 7 kap, 2 § regeringsformen. 1 detta stad­gande
föreskrivs också all, i den omfattning som behövs, sammanslutning­ar och
enskilda skall lämnas tillfälle att yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra styckel skall regionplaneorgan inte
utses om de berörda kommunerna mera allmänt motsätter sig det. Av
specialmotiveringen framgår att bestämmelsen har utformats med viss förebild i
sladgandena om opinionsvillkor i 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen och
i 7 § anläggningslagen. I båda dessa lagrum har emellertid lill uttrycket
&amp;quot;mera allmänt motsätter sig&amp;quot; regleringen reisp. åtgärden tillagts
orden &amp;quot;och har beaktansvärda skäl fördel&amp;quot;. I proposiilionen med
förslag till ny fastighets­bildningslag uttalade departementschefen (prop,
1969:128 s, 363) att fas­lighelsbildningsmyndigheten vid prövning av
opinionsvillkoret skall göra en helhetsbedömning av de invändningar som reses
mot regleringsföreta­get. I första hand skall enligt departementschefen beaktas
antalet sakägare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2742&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
motsätter sig regeringen. Emellertid är också de skäl som åberopas mot
företagel av väsenllig betydelse. Departementschefen framhöll vidare alt hänsyn
också skulle tas till sakägarnas reella intresse av den föreliggan­de frågan.
De synpunkter som departementschefen sålunda framfört an­sågs också äga full
giltighet när det gällde att utforma opinionsvillkoret i anläggningslagen
(prop, 1973; 160 s, 85),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmoliveringen lill bestämmelsen i andra
siycket i förevarande paragraf framhåller departementschefen att han finner det
angeläget atl regeringen har möjlighet tiil en fri prövning av tyngden i
argumenten mot elt förordnande i det särskilda fallet. Ullalandet synes tyda på
att departe­mentschefen anser atl de synpunkler som enligt det anförda ligger
till grund för ulformningen av nämnda lagmm i fastighetsbildningslagen och
anläggningslagen skall äga giltighet också när det gäller tillämpningen av
förevarande bestämmelse. Om delta är fallet bör enligt lagrådels mening bestämmelsen
kompletteras med orden &amp;quot;och har beaktansvärda skäl här­för&amp;quot;.
Härigenom markeras alt inte enbart den faktiskt föreliggande opinio­nen bland
berörda kommuner har betydelse vid prövningen utan att tyng­den i de skäl som
kan anföras för eller emot utseende av ett regionalplane-organ kan vara
avgörande för regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skulle departementschefen ha en annan avsikt med
bestämmelsen än den som lagrådet utgått ifrån och alltså vilja bibehålla
lagtexten i det remitterade förslaget, bör del skapas klarhet i frågan genom
förtydligande uttalanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till paragrafen bör som ett första led i första
stycket föras 9 § i del remitterade förslaget. Bestämmelsen kommer då att
motsvara vad som föreslagits beträffande översiktsplanen i 4 kap, 1 § lagrådets
förslag. Även dä det gäller vad regionplanen skall ange bör sistnämnda lagrum
tjäna som förebild. Härvid bör särskilt framhävas att planen skall beröra
förhållan­den som har belydelse för regionen som sädan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
och 6 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad lagrådel förordat beträffande
översiktsplan, detalj­plan, områdesbestämmelser och fastighetsplan bör
bestämmelsen om vem som antar regionplan följa efter reglerna om förfarandet
vid upprättande av planen, I lagrådets förslag har därför dessa båda paragrafer
byu plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket torde på skäl som angetts under 4
kap, 12 § kunna utgå. Andra stycket, som alltså blir första stycket i lagrådets
förslag, bör ges i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2744&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;huvudsak
samma utformning som 5 kap. 30 § första stycket i lagrådets förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 12 kap, 6 § kan regeringen meddela
förordnande att beslut att anta, ändra eller upphäva regionplan skall prövas av
regeringen. Sådant förordnande skall beslutas inom tre månader frän den dag dä
beslutet att anta, ändra eller upphäva planen meddelades. Regionplanen kan
därför inte bli gällande förrän angivna lid gått ut. Detta bör framgå av
bestämmel­sen i förevarande paragraf Denna bör förtydligas även i annal
hänseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nyss angetts bör bestämmelsen flyttas Ull 4 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För vinnande av en störte överskådlighet och en
bättre systematik föreslår lagrådet - förutom en omredigering av kapitlets
underrubriker -vissa ändringar i fräga om bestämmelsernas placering. Förslagen
innebär i huvudsak att de generella bestämmelserna om bygglovspliktiga
åtgärder, dvs, beslämmelser som gäller säväl inom som utom detaljplanelagt områ­de,
samlas i kapitlets två första paragrafer och atl i en följande paragraf tas upp
de bestämmelser om bygglovspliktiga åtgärder som avser omräden med detaljplan.
I förhällande till remissen innebär detta att 1 § första styckel 4 bryts ut ur
paragrafen och förs samman med 3 § första stycket. Andra styckel i sistnämnda
paragraf flyttas och får bilda en särskild para­graf efter 6 §. För att 11 §
skall bli mindre otymplig bör bestämmelserna i paragrafen om vad som avses med
kompletteringsåtgärder få utgöra en särskild paragraf, 13 § lagrådels förslag.
Under en mbrik &amp;quot;Handläggning­en av lovärenden&amp;quot; bör föras samman alla
bestämmelser rörande lovären­denas behandling i byggnadsnämnden,
handläggningsreglerna, 1 enlighet härmed har 13 och 17 §§ remitterade förslaget
flyttals och återfinns i 23 och 24 §§ lagrådets förslag, 23 § remitterade
förslaget om underrättelser rörande beslut i ärenden om lov bör följa efter 26
§ remitterade förslaget, 27 § lagrådets förslag, som anger vad etl beslut om
lov skall innehålla. 25 § remitterade förslaget om skyldighet för byggnadsnämnd
att i visst fall sända beslut om lov till länsslyrelsen bör utgöra sista
paragrafen i kapitel­avsnittet, 28 § i lagrådets förslag, 27 § remitterade
förslaget om lovs gilUg-hetsiid har i lagrådets förslag placerats näst sist i
kapitlet. Fömtom de sålunda redovisade ändringarna medför lagrådets förslag att
7-12, 14-16, 24, 28-30 och 32 §§ remitterade förslaget får nya
paragrafbeleckningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2746&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket anges punktvis de åtgärder med
byggnader i allmänhet som kräver bygglov. Vad gäller punkt 3 ger dess
utformning intryck av att flera bygglov samtidigt kan gälla för en och samma
byggnads användning. Så torde inte vara fallet. Har t, ex, byggnadsnämnd
meddelat ett bygglov, som tillåter alt en byggnad får användas lill kontor, och
lämnar nämnden därefter, innan detta bygglov har tagits i anspråk, ett nytt
bygglov men nu för bostadsändamål torde det första bygglovet vara förfallet.
Ordet &amp;quot;se­nast&amp;quot; i den sista relativsatsen i lagtexten bör därför
utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av punkt 4, som i lagrådets förslag motsvaras av
punkt 1 i 3 § första stycket, följer att utanför detaljplan bygglov ej krävs
för yttre åigärder. Delta innebär när det gäller sådana yttre åtgärder som t,
ex, putsning av en byggnad som ej förut var putsad en ändring i förhållande
till gällande rätt (se Bexelius s, 488). Skälet till ändringen har ej belysts i
remissen. 1 anslutning härtill vill lagrådet anmärka att uttalandel (s. 547) om
bygglovs­plikten vid omfärgning av en- eller tväbostadshus ej synes helt
kortekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket gäller i vissa fall ej krav på
bygglov för byggnader som tillhör staten eller landstingskommuner. Uttrycket
&amp;quot;tillhör&amp;quot; används på molsvarande sätt f n. (se 54 § 2 mom. andra
styckel och 66 § första styckel byggnadsstadgan). Vad som avses härmed synes
oklart (jfr Bexe­lius s. 516). Enligl lagrådels mening får uttrycket
&amp;quot;lillhör&amp;quot; anses ha samma betydelse som uttrycket &amp;quot;innehar med
äganderätt&amp;quot;. Om bestämmelsen är att förslå på detla sätt innebär den att
lättnader i bygglovsplikt ej föreligger för byggnad som staten eller landsting
brukar men inte äger. Å andra sidan omfattar bestämmelsen då statliga och
landstingskommunala byggnader som är uthyrda och alltså nyttjas av annan än
ägaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 tredje siycket bör på skäl som lagrådet anfört
under 3 kap, 3 § &amp;quot;bo­stadsbyggnader med högst två bostadslägenheter&amp;quot;
ersättas av &amp;quot;en- eller tvåbostadshus&amp;quot;. Stycket bör kompletteras med
en upplysning om att bygg­lovsbestämmelserna i 1 § ej gäller för byggnader av
hemlig natur avsedda för försvaret (10 § i lagrådets förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf anges punktvis de anläggningar och
anordningar - vid sidan av byggnader - för vilka bygglov krävs, 1 punkt 1
föreskrivs bygg­lovsplikt för att la i anspråk mark för vissa idrotts- eller
fritidsanläggning­ar. Uttrycket &amp;quot;ta i anspråk mark&amp;quot; synes mindre väl
vall. Vad man vill åstadkomma är nämligen också ett inflytande över
utformningen av en anläggning. Lagrådet anser alt ordet &amp;quot;anordna&amp;quot;
bättre täcker vad som avses enligt specialmotiveringen. För att utmärka
avgränsningen mot bygglovsfria anläggningar har i lagrådsremissen valts metoden
att genom exempel ange för vilka anläggningar som bygglov krävs. Denna metod
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2748&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;här
sina nackdelar. Exemplifieringen blir naturiigen ofullständig och kan därför på
ett icke önskvärt sett låsa rällslillämpningen och även leda den i ej avsedd
riktning. En annan metod är att bestämma bygglovsplikten genom atl i lagtexten
skriva in de i lagrådsremissen angivna kriterierna, nämhgen anläggningar vilka
medför omfattande markarbeten, är arealkrä­vande eller avsevärt påverkar
omgivningen. Mot ett så avfattat stadgande kan riktas anmärkningen att det är
alltför vagt och oprecist och leder till osäkerhet om vilka anläggningar som är
bygglovsfria. Lagrådet har stannat för atl föreslå ett stadgande som uttömmande
anger vilka anläggningar som kräver bygglov. Om bestämmelsen utformas sä krävs
en lagändring om man vill inskränka eller utvidga kretsen av bygglovspliktiga
objekt. Olä­genheten härav uppvägs emellertid av den fasthet och reda i
rättstillämp­ningen som följer av vad lagrådet förordar. Enligt lagrådets
förslag skall orden &amp;quot;idrotts- eller fritidsanläggningar&amp;quot; utgå ur
lagtexten. När denna ändamålsbestämning faller bort medför detta en viss
ändring av kretsen av bygglovspliktiga anläggningar. Som exempel kan nämnas en
motorbana avsedd för en bilindustri eller en småbåtshamn för yrkesfiskare. En
sådan utvidgning låter sig emellertid väl förena med det syfte som uppbär det
förevarande stadgandet. Fömtom de i förevarande punkl nu angivna an­läggningarna
bör uppräkningen fyllas ut med det i specialmotiveringen angivna exemplet
&amp;quot;badplatser&amp;quot; eller bättre uttryckt &amp;quot;friluftsbad&amp;quot;. Också i
överensstämmelse med specialmotiveringen bör anges &amp;quot;skidbackar med
liftar&amp;quot;. Huruvida permanenta nöjesfält samt djurparker och s. k. sommar­land
är bygglovspliktiga anläggningar har inte direkt berörts i lagrådsremis­sen.
Både lagtextens utformning och de tankegångar som utvecklas i
specialmotiveringen tyder på att sådana anläggningar bör omfattas av
bygglovsplikten. Visseriigen kräver sådana anläggningar som regel bygg­nader
och dessa är underkastade lovplikt enligt 1 §, Det är emellertid lämpligt att
anläggningarna i sin helhel underkastas byggnadsnämndens prövning och Ullsyn,
Lagrådel har då i åtanke främst att byggnadsnämnden bör se till att
säkerhetskraven enligt 3 kap, 6 § första styckel jämfört med 14 § samma kapitel
är uppfyllda, I lagrådets förslag används &amp;quot;nöjes­parker&amp;quot; som
samlingsbeteckning för permanenta nöjesfält och sommar­land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkt 2 föreskrivs bygglovsplikl för upplag.
Enligt 54 § 1 mom, första stycket 9 byggnadssladgan krävs idag byggnadslov för
inrättande av upp­lag. Enligt sista stycket i momentet kan länsstyrelse för
områden i närhe­ten av befästningar m. fl, anläggningar föreskriva bygglov för
inrättande av bl, a, materialgård. Enligt departementschefen bör begreppet
upplag med en enda jämkning ha samma innebörd i PBL som enligt gällande rätt.
Den åsyftade jämkningen innebär alt, som det anförs i remissprotokollet, för
enkelhetens skull specialregleringen av materialgård inte längre bör upp­rätthållas
utan alt sådana anordningar bör innefattas i termen upplag. Vad som enligt
gällande lag är atl anse som två olika slag av anläggningar bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2750&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;emellertid
för undvikande av missförstånd inte genom elt departements­chefsuttalande
sammanföras under det ena begreppet, Lagrådel föreslär därför att förevarande
punkl 2 kompletteras med föreskrift atl bygglovs­plikten också gäller
materialgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att uppföra vindkraftverk av viss utformning eller
med viss placering skall enligl punkt 6 fordra bygglov medan andra
vindkraftverk föreslås vara befriade från bygglovsplikl. Bestämmelsen har i sak
oförändrad över­förts från gällande räll. All medge undantag från
bygglovspliklen för vindkraftverk av viss storlek eller visst byggnadssätt
synes vid en jämfö­relse mellan förevarande punkl och punkterna 5 och 7 sakligt
knappast motiverat. Enligt sistnämnda punkter är nämligen bygglovsplikten oin­skränkt
för master och - enligl lagrådels förslag - också för torn. som inte är avsedda
för endast en faslighels behov, samt för murar eller plank. Frågan om vissa
vindkraftverk bör undantas från bygglov kommer också enligt PBL i ett nytt
läge. Av 5 § följer nämligen att kommunen i områdes­bestämmelse under vissa
förutsättningar kan föreskriva frihet från bygglov för alla slags anläggningar
och anordningar som avses i förevarande para­graf Lagrådet förordar därför all
bygglovsplikten enligl punkl 6 skall omfatta alla slag av vindkraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 8 handlar om att la i anspråk mark för
parkeringsplatser eller väsentligt ändra sådana platser, I enlighet med vad
lagrådet anfört ovan i anslulning lill punkt 1 torde också här uttrycket
&amp;quot;ta i anspråk&amp;quot; böra ersättas av &amp;quot;anordna&amp;quot;. För tydlighets
skull bör då markeras att bestäm­melsen endasi avser parkeringsplatser utomhus,
Bygglovsplikl gäller ej för parkeringsplats avsedd uteslutande för en
faslighels behov under fömtsätt­ning aft del på fasligheten finns högst tvä
bostadslägenheter. Av remissen framgår ej om härmed avses endast när del på
fastigheten finns ett en- eller tvåbostadshus eller också det inte ovanliga
fallet all två enbostadshus är uppförda på samma fastighet. Enligt vad som
upplysts vid föredragningen är båda situationerna åsyftade, I lagrådets förslag,
där de i punkterna 4, 5 och 8 angivna undantagen frän bygglovsplikt sammanförts
i elt nylt andra stycke, har detta beaktats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I punkterna 5-8 föreskrivs att bygglov krävs inte
bara för uppförande av anläggningar och anordningar utan också för väsentlig
ändring av dem. Även beträffande i punkterna 1-4 avsedda anläggningar och
anordningar synes bygglov böra fordras för väsentliga ändringar. Lagrådets
förslag upptar därför en ny punkt 9 enligt vilken bygglov krävs för väsenllig
ändring av i föregående punkter angivna anläggningar och anordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ocksä i denna paragraf bör i ett särskill stycke,
tredje styckel i lagrådets förslag, ges upplysning om beslämmelser i kapitlet
som innebär avvikelser från paragrafens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2752&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket innehåller förbud mot atl utan
bygglov sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller Ijusanordningar, Regeln
gäller inom områden med delaljplan. Bestämmelsen har i lagrådets förslag på
ovan angivna skäl tillsammans med 1 § första stycket 4 tagits upp i 3 § första
stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket regleras kommunens rätt att i
områdesbestämmelser föreskriva bygglov för ljusanordningar inom vissa områden.
Denna möjlig­het till utökad bygglovsplikl bör som tidigare angetts av
systematiska skäl tas upp i avsnittet med rubriken &amp;quot;Kommunala beslut om
bygglovspliktens omfattning&amp;quot; (se 7 § lagrådets förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf behandlar undantagsbestämmelser för
vad som enligt lagrådets terminologi kallas en- eller tvåbostadshus. Undantagen
gäller också byggnader av annat slag som hör till sådana bostadsbyggnader.
Härmed avses vad som enligt 5 § första stycket 1 benämns komplement­byggnader.
Det är lämpligt att redan i förevarande paragraf införa detla begrepp. Vad som
innefattas i komplementbyggnader kan i lagtexten åskådliggöras med de av
departementschefen angivna exemplen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det i punkt 2 talas om bostadslägenhet torde
åsyftas vad som i 3 kap. kallas bostad, Samma uttryck bör därför användas här.
Med den innebörd termen bostad får anses ha i PBL kan den här användas ulan att
det innebär någon ändring i sak. Att utvidga sin bostad genom att inrätta ett
ytterligare rum exempelvis på vinden kräver alltså ej bygglov, självfallet
förutsatt att bärande delar ej berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att anordna skyddad uteplats, skärmtak eller
komplementbyggnad krävs i vissl fall skriftligt medgivande. Medgivande fordras
om anläggning­en eller byggnaden kommer närmare &amp;quot;tomtgränsen&amp;quot; än 4,5
meter. Den som skall lämna medgivandet är &amp;quot;ägaren till den angränsande
faslighe­ten&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det framgår ej klart av remissprotokollet om kravet
på skriftlighel är en formföreskrift eller om del är uppslälll för alt
underlätta bevisning, I den allmänna motiveringen (s, 192) anför
departementschefen att den byggan­de skall skaffa intyget och bevara det som
framlida bevis. Uttalandet lyder på att föreskriften har Ullkommit för att
säkra bevisning. Med hänsyn till rättshandlingens art och omständigheterna i
övrigt synes del knappast befogat att uppställa ett absolut krav på skriftlighet.
Detta skulle ju innebä­ra att ett muntligt medgivande vore ogiltigt och atl den
som i förlitande på ett sådant medgivande utfört viss åtgärd därför skulle ha
brutit mot be­slämmelserna om bygglov. Lagrådet utgår från atl
skriftlighetskravel inte är avsett som en ovillkoriig formföreskrift. Lagtexten
behöver då inte innehålla någon regel om hur medgivandet skall lämnas. Att det
för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2754&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggande
likväl är angeläget alt ha medgivandet manifesterat i en handling ligger i
öppen dag. Han kan ju eljest räka i svårigheter om han behöver visa att han
fått grannens medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som avses med &amp;quot;tomtgräns&amp;quot; synes
osäkert. Syftet med kravet på medgivande måste vara att grannar inte annat än
efter eget medgivande skall besväras av närgången bebyggelse. I allmänhet torde
därför tomt­gränsen vara att förstå som gränsen mellan den byggandes och
grannens fastigheter. Det behöver emellertid inte alllid vara fråga om
fasligheter, 1 specialmotiveringen sägs också att. om anläggningen eller
byggnaden skall uppföras på arrenderad mark, avståndet lämpligen bör räknas
från gränsen för den tomtplats som arrenderas. Sammansättningsledet
&amp;quot;tomt&amp;quot; för tan­ken fel. Ordet &amp;quot;tomt&amp;quot; har nämligen i PBL
närmast betydelsen &amp;quot;bygg­plats&amp;quot; eller &amp;quot;tomtplats&amp;quot; (se t,
ex, 3 kap, 15 och 17 §§), 1 detta samman­hang kan knappasl avses tomt i den
betydelsen. Eftersom uttrycket &amp;quot;fas­tighetsgränsen&amp;quot; inte täcker alla
fall förordar lagrådet uttrycket &amp;quot;gränsen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande frågan om från vem medgivande skall
inhämtas kan anmär­kas all det på grund av byggnadens eller anläggningens
placering och markens indelning ibland blir erforderiigt alt medgivande
inhämtas från flera berörda. Exempelvis kan en byggande vilja uppföra elt uthus
i elt hörn på viss fastighet. En byggnad intill en s. k, skafttomt kan också
fordra fleras medgivande. Som regel blir det ägaren till angränsande fastighet
som skall lämna medgivande. Ibland kan emellertid förhållandena vara sådana atl
det är en arrendator - ensam eller tillsammans med fastighetsägaren -som skulle
beröras av den tilltänkta åtgärden. Med hänsyn till nu anförda omständigheter
föreslår lagrådet att uttrycket &amp;quot;grannar&amp;quot; används.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om frihet från bygglov skall
emellertid inte gälla fullt ul. 1 det remitterade förslaget föreskrivs nämligen
i punkl 6 i motsats till vad som gäller enligl punkterna 4 och 5 all om del i
planbestämmelse anges atl byggnader skall placeras på elt visst avstånd från
tomtgränsen den bestämmelsen alltid skall gälla. Avsikten med denna
undantagsbestäm­melse är - såsom enligt gällande rätt (se 54 § 2 mom, första
stycket 6 in fine byggnadsstadgan) - att en planbestämmelse om ett
byggnadsfritt avstånd från gränsen medför att bygglov alltid krävs om någon vill
uppföra en byggnad på detta område. Detta borde komma lill tydligt uttryck i
lagtexten, om inte bestämmelsen skall missförstås. Lagrådet kan emeller­tid av
följande skäl inte Ullstyrka bestämmelsen i sak, 1 6 § anges uttöm­mande
kommunens möjligheter atl utvidga bygglovspliklen. Enligt depar­tementschefens
förslag är dessa möjligheter snävt avgränsade till vissa yttre åtgärder och
underhåll inom områden som utgör en värdefull miljö. Föreskriften i sista
meningen i punkt 6 innebär formellt sett inte en möjlig­het för kommunen att
utvidga bygglovspliklen. Faktiskt får emellertid regeln den effekten att
kommunen genom planbestämmelser kommer aft reglera bygglovsplikten. Regeln kan
därför på grund av sina verkningar uppfattas som en möjlighet för kommunen att utöka
bygglovsplikten. En &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;19    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2756&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
möjlighet för kommunen passar mindre väl in i PBL:s system. Inte heller någon
annan planföreskrift har en sådan effekt på bygglovsplikten, I och för sig vore
del eftersträvansvärt om planbeslämmelser aldrig kunde gå längre än
bygglovsplikten. Framförallt är det för den byggande besvä­rande att en
bygglovsfri åtgärd kan vara förbjuden till följd av planbesläm­melse. En sådan
ordning synes etnellertid inte praktisk möjlig utan man måste acceptera att
kommunerna genom planbestämmelser ges möjlighe­ter atl reglera också
byggnadsåtgärder som ej är bygglovspliktiga enligt 8 kap. Också andra
bestämmelser - t, ex, strandskyddsföreskrifter - kan göra bygglovsfria åtgärder
förbjudna. För att återgå till nu förevarande paragraf saknar således punkterna
4 och 5 som avser uteplatser och skärm­tak en bestämmelse motsvarande den i
punkt 6. Skillnaden är enligt depar­tementschefen motiverad av bl, a.
brandsäkerhetsskäl. Grannar kan, Ulläg-ger han, alltså inte &amp;quot;avtala
bort&amp;quot; en planbestämmelse om att byggnader skall förläggas på ett vissl
avstånd från gränsen. Argumentet synes inte övertygande. Inte heller en
planbestämmelse om etl längre avstånd till gränsen än vad som anges i punkterna
4 och 5 kan nämligen den byggande och hans grannar råda över, lika litet som de
kan göra det i fråga om andra planbestämmelser. Något sakligt skäl till varför
just nu ifrågavarande planbestämmelse skall få betydelse för bygglovsplikten
har inte framkom­mit. Lagrådsremissens förslag har begränsad praktisk räckvidd.
Huruvida bygglovsplikt följer av en planbestämmelse eller ej har nämligen
endast betydelse för vilka sanktioner som kan tillgripas vid olovligt byggande.
Har en byggande vidtagit en åtgärd utan erforderligt bygglov kan vid sidan av
rättelse också byggnadsavgift tas ut. Den som bygger i strid mot föreskrift i
delaljplan eller områdesbestämmelse har däremol, om åtgärden som sådan är
bygglovsfri, inte brutit mot bygglovsplikten. Mot honom kan emellertid
handräckningsåtgärder tillgripas, se 10 kap, 12 § 3 och vad lagrådet anfört
under detla lagrum. Lagrådels förslag upptar på grund av det anförda ingen
motsvarighet till sista meningen i punkt 6,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i nu förevarande paragraf bör - i ell särskilt
stycke - uppmärk­samheten fästas på det undanlag från paragrafen som kan
förekomma, Lagrådel syftar på kommunens nyss antydda möjlighet enligt 6 § att
före­skriva bygglov för vissa åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första styckel 4 skall en kommun under de i
paragrafen angivna förutsättningarna kunna besluta att bygglov ej krävs för atl
&amp;quot;utföra anlägg­ningar och anordningar&amp;quot; som avses i 2 §. För
tydlighetens skull bör anges att även ändring av dessa anläggningar och anordningar
får undantas från kravet på bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första stycket 5 anges att ekonomibyggnader för
jordbruk, skogsbmk och därmed jämförlig näring får undantas från
bygglovskravet. Sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2758&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;byggnader
är ofta ocksä arbetslokaler. Den i paragrafen förutsatta bygg­lovsplikten för
arbetslokaler i allmänhet är enligt vad som upplysts under
lagrådsföredragningen inte avsedd att skola gälla för ifrågavarande ekono­mibyggnader.
Delta bör framgå av lagtexten. De av lagrådet i övrigt föreslagna ändringarna
är av redaktionell art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafen kan kommun för ett område som
ulgör en värdefull miljö föreskriva alt bygglov krävs bl. a. för atl färga om
byggnader eller byta ut byggnadernas fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial
eller utfö­ra andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadernas yttre. Av 1 §
första siycket 4 (lagrådels förslag 3 § första siycket 1) framgår att sådana
åigärder kräver bygglov om de skall ulföras inom områden med detaljplan. Enligt
4 § krävs dock inte bygglov för omfärgning av en- eller tväbostadshus med
komplementbyggnader som ligger i detaljplanelagi område. Det anförda har
föranlett atl bestämmelsen i lagrådels förslag delals i två punkter vari
erforderliga preciseringar gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunens
möjligheter att utvidga bygglovsplikten bör inte gälla för sådana för
totalförsvaret avsedda byggnader som anges i 10 §, I lagrådets förslag har
detta föranlett ett tillägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom paragrafen är utformad krävs rivningslov för
att ta bort byggna­der eller delar av byggnader som får uppföras utan lov.
Detta kan uppen­barligen inte vara avsett. Inte heller kan det vara meningen
att en kommun skall få föreskriva rivningslovsplikl för sådana byggnader eller
byggnads­delar. De nu anförda synpunkterna ligger till grund för de av lagrådet
föreslagna ändringarna i paragrafen, som i lagrådels förslag betecknas 8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av specialmoliveringen framgår att paragrafen avser
endast för försva­ret avsedda byggnader m, m, Defta förhållande bör framgå av
lagtexten. Ordet &amp;quot;totalförsvaret&amp;quot; har i lagrådels förslag, 10 §,
samma innebörd som i 19 kap, 5 § brottsbalken (prop, 1979/80:176 s, Soch JuU
1981/82:8 s, 6 och 26),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första styckel 2 skall bygglov lämnas, om
fastigheten och byggna­den &amp;quot;med hänsyn till läge och användningssäu&amp;quot;
stämmer överens med detaljplanen och fastighetsplanen. Kravet på anpassning
till planbestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2760&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melserna
är, vilket framgår av motiven till femte stycket, avsett att gälla även i andra
hänseenden än läge och användningssätt. Sålunda skall bygg­lov kunna vägras
exempelvis om den tillämnade byggnadens höjd över­stiger vad i detaljplanen är
föreskrivet om högsta tillåtna höjd, 1 lagrådets förslag har de citerade orden
utelämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första siycket 3 handlar om byggprojektets
anpassning till de i 3 kap, uppställda kraven pä byggnader. Bestämmelsen i
denna punkt skiljer sig från beslämmelserna i 1 och 2 i det atl den anger vad
som skall ligga till grund för bygglovsprövningen. Enligt lagrådets mening bör
man hålla isär de materiella villkoren för bygglovsprövningen, varom
förevarande para­graf handlar, och handläggningen av bygglovsärenden.
Bestämmelser i det senare hänseendet ålerkommer i 28 §, Redigeringen av första
stycket 3 kan inge den felaktiga föreställningen att villkoren enligt 3 kap,
inte har samma betydelse vid bygglovsprövningen som planförutsättningarna i 1
och 2. 1 den allmänna delen av sitt ytlrande har lagrådet kritiserat det
remitterade förslaget i vad del avser byggnadsnämndens skyldighet att granska
och fastställa bygglovshandlingar. Oavsett om kritiken leder till att förslaget
omarbetas, bör en beslämmelse om vad som skall vara underiag för bygg­lovsprövningen
flyttas från förevarande paragraf och tas in i 28 § (29 § lagrådets förslag),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra styckel sista meningen behandlas det fall
att en bygglovssökande inte efterkommer ett föreläggande att ansöka om
förrättning för genomfö­rande av fastighetsplan. Bestämmelsen hör nära samman
med det i 20 § andra stycket behandlade fallet att sökanden underiåter att
hörsamma föreläggande att avhjälpa brister i ansökningshandlingarna. Lagrådet
före­slår att bestämmelsen flyttas till 20 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen ges beslämmelser om bygglovsprövningen
i områden som inte omfattas av delaljplan. Beträffande första stycket 4
hänvisar lagrådet till vad som anförts under 10 §, Andra stycket behandlar
rätten för ägare av fastigheter med en- och tvåfamiljshus att få lov till s, k,
kompletterings­åtgärder. Vad som menas med kompleileringsålgärder redovisas i
en upp­räkning i fyra punkter i slutet av stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt en bestämmelse i andra stycket kan lov lill
kompletteringsåt­gärder vägras om kommunen har lämnats Ullstånd att expropriera
den fasUghet eller den fastighetsdel där åtgärden skall utföras. Avsikten med
bestämmelsen lorde vara att förebygga den värdeförstöring som skulle bli
följden om kompletteringsätgärden blir onyttig efter expropriationen. En sädan
värdeförstöring kan naturligtvis uppkomma inte bara när kommunen exproprierar
utan ocksä då staten eller enskild fär expropriationstillständ. Lagrådet
föreslär därför att bestämmelsen utformas så att den omfattar alla fall av
expropriation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2762&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådels förslag till lagtext (13 §) har
bestämmelsen om vad som menas med kompleUeringsåtgärder bmtits ut till en
särskild paragraf som placerats omedelbart efter förevarande paragraf (12 § i
lagrådets förslag), som härigenom vinner i överskådlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
3 i uppräkningen av komplelleringsåtgärderna avser åigärder på byggnader i
sädana fall som anges i 6 § första stycket 1, Också sädana älgärder som nämns i
6 § första stycket 2, dvs. underhållsåtgärder pä sådana byggnader som avses i 3
kap, 11 § (3 kap. 12 § lagrådets förslag) torde enligt lagrådets mening böra
hänföras till kompletteringsätgärder, I punkt 4 hänvisas till sädana inre
åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket 5 och 6,1 1 § första
stycket 4 (3 § första stycket I lagrådets förslag) avses samma åtgärder som i 6
§ första stycket 1. Med hänsyn till det anförda bör enligt lagrådets mening
punkterna 3 och 4 föras samman till en punkt, vari hänvisas lill 1 § första
styckel 4-6 (1 § första siycket 4 och 5 och 3 § första siycket I lagrådets förslag),
varefter underhållsåtgärder pä byggnader som avses i 3 kap. 11 § redovisas i en
särskild punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt föreslås vissa redaktionella ändringar i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket av paragrafen sägs att
&amp;quot;tillfälligt bygglov&amp;quot; får lämnas om sökanden begär del och om marken
eller byggnaden inte genast behöver tas i anspråk för avsett ändamål. Det
senare villkoret behöver inte anges. Någon rätt till sådant bygglov föreligger
nämligen inte i annat fall än som avses i andra stycket. Om marken behöver las i
anspråk för det avsedda ändamålel, kan sökandens begäran avslås utan att denna
avslagsgmnd är uttryckligen angiven i lagen. Paragrafen har i lagrådets förslag
redaktio­nellt omarbetats och har beteckningen 14 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen ger bestämmelser om tidsfrister för
avgörande av bygglovs­ärenden. För prövning av ärenden om rivningslov ges
bestämmelser om tidsfrister i 17 §, Den paragrafen har samma uppbyggnad som
förevarande 13 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissen har alltså beslämmelser som gör det
möjligl för bygg­nadsnämnden all under vissa förutsältningar skjuta upp
avgörandet av ärenden om bygglov och rivningslov. Någon motsvarande reglering
finns inte för ärenden om marklov. Uppenbariigen har departementschefen an­sett
någol behov av sådana regler inte föreligga med lanke på konstruk­tionen av
prövningsgrunderna för marklov. Lagrådet vill emellertid peka på några
situationer där det kan vara önskvärt med möjlighel till uppskov även i ärenden
om marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ett område med detaljplan kan en ansökan om marklov till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;schaktning
eller fyllning aktualisera behov av att - innan ansökningen prövas —
komplettera planen med en bestämmelse enligt 5 kap, 8 § första stycket 5 om
markytans utformning och höjdläge. Även om den sökta ålgärden stämmer överens
med en planbestämmelse, kan det tänkas att planen behöver ändras i denna del,
t, ex. därför att det inte längre anses lämpligt att medge åtgärder av det
aktuella slaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande behov av rådrum kan föreligga när
marklov söks inom ett område utan detaljplan, I områdesbestämmelser behöver ju
inte tas in materiella föreskrifter om hur prövningen skall utfalla, utan
byggnads­nämnden kan från fall till fall pröva ansökningen mot 8 kap, 18 §
första stycket 2 eller 3 i lagrådets lagförslag. Det kan emellertid vara så att
en ansökan föranleder en översyn av områdesbestämmelserna för att få fram en
bindande reglering avseende ett större område. Vidare kan redan med­delade
materiella föreskrifter om prövningen behöva ändras med anledning av en ansökan
om t. ex, trädfällning inom ett friluftsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är inte heller uteslutet att önskemål om
trädfällning inom ett skydds-eller säkerhetsområde eller ett friluftsområde kan
väcka frågan om expro­priation enligt 2 kap, 5 eller 9 § expropriationslagen.
Lagrådet erinrar här om att möjligheten att vägra marklov just inom
friluftsområden är begrän­sad till följd av reglerna om skydd för pågående
markanvändning i 5 kap, 16 § andra stycket och 8 kap. 18 § andra stycket i
lagrådets lagförslag. Om alltså PBL;s regleringsmöjligheter härvidlag befinns
oUllräckliga, kan ex­propriation av området ibland behöva övervägas. I avvaktan
pä ett expro­priationstillstånd bör ärendet om marklov inte avgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad lagrådet nu har anfört leder till att bestämmelserna
om uppskov bör avse inte bara bygglov och rivningslov utan också ärenden om
marklov. Bestämmelserna i ämnet bör då lämpligen sammanföras till ett lagrum,
Fräga är om förfaranderegler och dessa har sin naturliga plats bland de
generella beslämmelserna om handläggningen av lovärenden, I lagrådels förslag
har bestämmelsen tagits upp som 23 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt remitterade förslaget är huvudregeln atl
ärenden om bygglov och rivningslov skall avgöras snarasi möjligl och senast
inom etl år. Alt i lovärenden sälla upp en allmän tidsfrist på ett år synes
inte lämpligt. En sådan regel kan nämligen tas till intäkt för att anmärkning
om bristande snabbhet inte kan riktas mot byggnadsnämnden, ifall avgörandet
sker inom ett år. Det är emellertid tveksamt om PBL överhuvudlaget bör uppta
någon generell regel om snabb handläggning. Ärenden skall alllid avgöras så
skyndsamt som är möjligt. En regei härom har därför knappast sin plats i en
speciallag, I förvaltningslagen finns ingen sådan beslämmelse. Förvalt­ningsrättsutredningen
har emellertid (se SOU 1983:73 s. 56 O föreslagit en bestämmelse i ämnet
utformad så att skyndsamhetskravet balanseras mot övriga huvudsakliga krav som
bör ställas på verksamheten hos förvalt­ningsmyndigheter. Lagrådet har i sitt
förslag inte tagit upp en särskild bestämmelse om skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagrådets 23 § har reglerna om tidsfrister i
lovärenden utformats som en möjlighet för byggnadsnämnden att i vissa angivna
fall, på grund av förhål­landena i del individuella ärendel besluta om anstånd.
Det är en fördel att ett ärende inte blir liggande utan att anståndsfrågan tas
upp i nämnden. Nämnden bör i sitt beslut ange skälet till att ärendet inte
avgörs genast. Till frågan huruvida etl beslul om uppskov skall kunna
överklagas återkommer lagrådet under 13 kap. 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 sak råder överensstämmelse mellan det remitterade
förslaget och lagrå­dets förslag med undantag av att - på skäl som angells
under 11 § -ansökan om tillstånd att expropriera kan vara anledning att vila på
lovären­det oavsett vem som är expropriand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt specialmotiveringen innehåller paragrafen,
som i lagrådeis förslag har fått sin motsvarighet i 15 §, en spärr mot att
byggnadsnämnden uppre­pade gånger vägrar lov till kompletteringsätgärder genom
att ansöka om tillstånd till expropriation. Härtill kan först anmärkas att det
knappast torde vara byggnadsnämnden som för kommunens räkning tar initiativ
till ett expropriationsförfarande. Bortsett härifrån ger emellertid uttalandet
vid handen atl avsikten med stadgandet är all förhindra en olämplig myn­dighetsutövning
från nämndens sida. Detta syfte behöver inte komma till uttryck i lagtext och
bör i vart fall inte ha sin plats bland de materiella reglerna om bygglov.
Emellertid kan en regel i enlighet med remissen likväl vara av värde.
Bestämmelsen tillgodoser nämligen den enskildes rätt. Har en byggande vägrats
bygglov på grund av ett - sedermera förfallet - expropriationstillständ bör han
först sedan avsevärd tid förflutit riskera alt en förnyad bygglovsansökan
avslås med hänvisning Ull ell nylt expropriationstillstånd. Sedd alltså som ett
skydd förden enskilde fyller bestämmelsen sin plats. På skäl som angetts under &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
bör regeln tilläm­pas oavsett vem som önskar expropriera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grund för att vägra rivning är enligt
förevarande paragraf önskemålet atl bevara kullurhisloriskl eller miljömässigt
värdefull bebyggelse. Av den allmänna motiveringen (s, 223) framgår alt ansökan
om rivningslov inte heller skall bifallas om bebyggelsen är värdefull ur
historisk eller konstnär­lig synpunkt. Detta har beaktats i lagrådets förslag
(16 §), Härigenom får man också överensstämmelse med 3 kap, 11 § såvitt avser
bebyggelsens egenskaper, låt vara atl det särskilda krav som uppställs i
sistnämnda paragraf saknar motsvarighet här. Möjligheten att vägra rivningslov
enligt förevarande 15 § gäller således också andra byggnader än dem som enligt
3 kap, 11 § har eft särskilt bevarande värde. Av bestämmelsen bör tydligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2769&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framgå att rivningslov kan vägras både om byggnaden i sig
har angiven egenskap och om den ingår i en bebyggelse av sådant slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I första stycket andra punkten
anges två fall enligt vilka hinder mot rivningslov möter på grund av att det
pågår prövning i annan ordning av frågan om byggnaden skall stå kvar eller
inte. Det ena fallet, som avser upprustningsåläggande enligt
bostadssaneringslagen, har sin motsvarighet i gällande rält; en beslämmelse
behövs emellertid om skyldighet för hyres­nämnd att underrätta byggnadsnämnden
redan om att ansökan om upp­rustningsåläggande har gjorts Gfr 10 § första
stycket bostadssaneringsla­gen). Det andra fallet, som däremot är en nyhet, tar
sikte på att ansökan gjorts om atl byggnaden skall förklaras för byggnadsminne.
Med hänsyn lill bestämmelserna i 15 § remitterade förslaget (16 § lagrådets
förslag) och 7 § lagen (1960:690) om byggnadsminnen synes någon särskild
föreskrift om obligatoriskt anstånd knappast fylla någon funktion för
sistnämnda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I övrigt fär lagrådet beträffande
17 § hänvisa till sitt yttrande under 13 §, Beslämmelserna om de diskretionära
ansländsgrunderna återfinns i lagrå­dets förslag i 23 §. Den nyss berörda
obligaloriska anslåndsgmnden vid ansökan om upprustningsåläggande har fått sin
plats i 24 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18       §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen anges
prövningsgrunderna för marklov. Enligt den remitte­rade lagtexten får marklov
vägras om den sökta åtgärden förhåller sig på visst sätt till de angivna
grunderna, I lagrådets förslag har bestämmelsen -med lagtexten i 10 § (11 §
lagrådels förslag) som förebild - utformats positivt. Med den föreslagna
lydelsen uppkommer emellertid behov av en bestämmelse som gör det möjligt alt i
marklovsärendet göra smärre avsteg från detaljplan eller områdesbestämmelser.
Lagrådets förslag innehåller -likaledes efter förebild från 10 § — en sådan
bestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I punkl 4 anges som grund för alt
vägra marklov atl den sökta åtgärden förhindrar eller försvårar det berörda
områdets användning som frilufts­område. Beslutet att vägra marklov får dock
inte vara så ingripande att den pågående markanvändningen avsevärt försvåras.
Detta är. sägs det i spe­cialmotiveringen, en följd av att områdesbestämmelser
som används i syfte att reglera t. ex. trädfällning i friluftsområden enligt 4
kap. 13 § första stycket 7 inte får medföra avsevärda ingrepp i den pågående
markanvänd­ningen. För att situationen för den enskilde skall bli densamma
oberoende av om den materiella regleringen finns i områdesbestämmelser eller om
frågan prövas först när marklov söks har alltså motsvarande spärt införts i
punkt 4 i förevarande paragraf, framhålls det i specialmoUveringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill till en början fästa uppmärksamheten pä att
begreppet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2770&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2771&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pågående
markanvändning används i förevarande bestämmelse liksom i 4 kap, 13 § första
siycket 7 (5 kap, 16 § första stycket 6 och andra stycket lagrådets förslag), 1
den allmänna motiveringen erinrar departementsche­fen om att begreppet pågående
markanvändning infördes i byggnadslagen och i vissa angränsande lagar, bl, a,
naturvårdslagen, är 1972 i samband med lagstiftningen i anslutning till den
fysiska riksplaneringen. Begreppet gavs dä främst funktionen alt avgränsa det
intrång av t. ex, en fastställd generalplan som bör medföra rätt till
ersättning eller inlösen. Departe­mentschefen erinrar vidare om att begreppet
enligt PBL-utredningens för­slag skulle ha en mer vidsträckt betydelse och
kunna tillämpas inte bara vid avgörandet av ersättningsfrågor utan även vid
bygglovsprövningen. På skäl som närmare redovisas på s, 208 f tar
departementschefen avstånd från utredningens förslag att i PBL använda
begreppet pågående markan­vändning i en sådan utvidgad betydelse. Bl, a, pekar
han pä att begreppet pågående markanvändning har sin plats också i en del andra
lagar och där har en speciell innebörd. All ge begreppet en särskild innebörd
vid tillämp­ningen av PBL kan, anför han, vålla osäkerhet vid tillämpningen av
dessa andra lagar. Han pekar också på alt byggnadsnämnderna ofta inte har den
juridiska expertis som behövs för alt pröva om en åtgärd inkräktar på pågående
markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det anförda uttalar
departementschefen på s, 298 att begreppet pågående markanvändning inte bör
användas i PBL när det gäller ersättningsfrågor. Han tillägger emellertid att
begreppet inte heller bör komma lill användning vid uppbyggnaden av regleringen
rörande pröv­ningen av lov. Det nu sagda stämmer alltså inte när det gäller
förslaget till hur prövning av marklov skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När begreppet pågående markanvändning används i
punkt 4 i föreva­rande paragraf och i 4 kap, 13 § första styckel 7 är det
emellertid inte i den mer vidsträckta betydelse som PBL-ulredningen föreslagit
ulan i den bely­delse som begreppet fått vid tillämpningen av naturvårdslagen.
Sålunda framhålls i specialmotiveringen Ull sistnämnda lagrum, att tanken är
att kommunen genom områdesbestämmelser skall kunna reglera marklovplik­iiga
åtgärder intill samma kvalifikationsgräns som gäller för staten vid förordnande
om naturvårdsområde enligt naturvårdslagen. När det gäller
kvalifikationsgränsen hänvisar departementschefen lill den praxis som utbildats
vid tillämpningen av naturvårdslagen i fråga om gränsdragningen mellan
naturvårdsområde och naturteservat (19 § resp. 7 § naturvårdsla­gen). Med
hänsyn till vad sålunda har anförts har lagrådel intet all erinra mot att
begreppet pågående markanvändning används i förevarande para­graf och i 4 kap,
13 § första stycket 7 (5 kap. 16 § första stycket 6 och andra stycket lagrådets
förslag). Det må dock påpekas att en följd av att begrep­pet används som
prövningsgrund vid marklov är atl byggnadsnämnderna kan tvingas in i
bedömningar som departementschefen enligt vad som anförts i del föregående
ställt sig tveksam till om de har kompetens för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2773&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det i punkt 4 sägs att &amp;quot;beslutet&amp;quot; att
vägra lov inte får vara så ingripande att den pågående markanvändningen
avsevärt försvåras lorde tanken vara att en ansökan om marklov, t, ex, för
trädfällning inom eft friluftsområde, skall kunna bifallas endast delvis, t,
ex, så att lovet begrän­sas till en viss areal eller på ett annal sätt som kan
bestämmas kvantitativt, bara inte den pågående markanvändningen avsevärt
försvåras. Något hinder mot alt ett sådant beslut meddelas kan inte anses
föreligga vare sig med hänsyn till förvaltningsrältsliga grundsatser eller av
andra skäl (jfr SOU 1964:27 s. 166). Det må påpekas atl för det fall att
utredningen i marklovsärendet visar alt den pågående markanvändningen avsevärt
för­svåras om inte ansökningen i sin helhet bifalles någon begränsning av lovet
självfallel inte fär ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag har - såsom förutskickats under
1 kap, 6 § - uttryck­ligen angetts att det är byggnadsnämnden som prövar
ansökningar om lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmoUveringen ges exempel på vissa uppgifter
som behöver doku­menteras i elt bygglovsärende och varom beslämmelser lorde
komma atl meddelas av regeringen. Utöver vad där angetts bör också antecknas
när ett ärende om bygglov anhängiggörs vid byggnadsnämnden. Tidpunkten dä
bygglov söks kan nämligen ha betydelse för rätt till ersättning enligt 14 kap,
5 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 10 § andra stycket (11 § andra stycket
lagrådets förslag) kan byggnadsnämnd förelägga bygglovssökande att ansöka om
förtättning för fastighetsindelning. Följden av att föreläggandet inte
efterkommes bör som lagrådet anfört under nyssnämnda paragraf regleras i
förevarande 20 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen ger möjlighet att påkalla
byggnadsnämndens prövning av åtgärder som inte kräver lov, I
specialmoliveringen anges två fall då en byggande har behov av en sådan
prövning. Det ena är att en byggande kan vilja ha besked huruvida en åtgärd,
som inte kräver bygglov, uppfyller egenskapskraven i 3 kap. Del andra fallet
avser att en byggande vill utföra en icke bygglovspliktig åtgärd - en åtgärd
som i dag kräver dispens enligl 67 § byggnadssladgan - i slrid mot delaljplan eller
områdesbestämmelser. Ett ärende som rör byggande skall enligt
specialmotiveringen av byggnads­nämnden handläggas som etl vanligt
bygglovsärende och bifall till ansök­ningen meddelas i form av bygglov.
Avsikten torde vara att i ärenden enligt denna paragraf säväl materiella som
processuella regler om bygglov - eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
förekommande fall marklov och rivningslov - skall gälla. Lagrådet föreslår
därför etl tillägg Ull lagtexten enligt vilket bestämmelserna om lov i PBL
skall tillämpas i dessa ärenden. Bifall lill en ansökan som avser det fallet
att en byggande vill utföra en icke lovpliktig åtgärd i strid mot
planbestämmelser kommer därför - bortsett från möjligheten av lov lill
lillfällig åtgärd — inte atl kunna förenas med villkor om tidsbegränsning av
lovet. Lagrådet vill anmärka all detla är en ändring i förhållande till
gällande rätt eftersom en dispens enligt 67 § byggnadsstadgan kan tidsbe­gränsas
(se Bexelius s, 500), Av det föreslagna tillägget följer också att de regler om
statlig konlroll m.m. i 12 kap. och om överklagande i 13 kap. som avser lov
kommer att gälla ärenden enligt nu förevarande 21 §. Ett bifall eller avslag i
ärende enligl 21 § inverkar ej på frågan om huruvida ålgärden är
bygglovspliktig. Delta har betydelse om det blir aktuellt atl tillämpa
sanktioner enligt 10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om kommunicering
av ansökningar om lov. Paragrafen har ingen direkt motsvarighet i byggnadsstadgan.
För­valtningslagen (1971:290) är emellertid tillämplig på byggnadsnämndens
handläggning av sådana ärenden, där besluten överklagas genom förvalt­ningsbesvär,
1 nämnda lag finns bestämmelser, 15 §, om underrättelseskyl­dighet, som innebär
att nämnden i viss utsträckning har att kommunicera ansökningar om byggnadslov
med t. ex, ägare av grannfastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 1 § andra stycket förvaltningslagen finns en
beslämmelse om lagens förhällande till avvikande regler i andra lagar eller författningar
som beslu­tats av riksdagen eller regeringen. Bestämmelsen slår fast all sädana
avvi­kande regler gäller framför det som är föreskrivet i förvaltningslagen. Av
specialmotiveringen till förevarande paragraf fär anses framgå att avsikten är
att exklusivt reglera frågan om nämndens kommunikationsplikt i lov­ärenden. De
bestämmelser som finns i 15 § förvaltningslagen skall således inte gälla vid
sidan om bestämmelsema i förevarande paragraf. Paragrafen bör dock kompletteras
med en bestämmelse om att ärenden normalt ej får avgöras med mindre
kommunikationsskyldighelen gentemot sökanden bli­vit fullgjord. Med hänsyn Ull
den vida krets av personer som skall höras över en ansökan om bygglov kan 15 §
förvaltningslagen ej tillämpas fullt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På skäl som redovisats under 1 kap, 8 § upptar
lagrådels förslag, lill skillnad från det remitterade förslaget, inte nägon
legal definition på sak­ägare. Delta gör det, som framgår av vad lagrådet
anfört under 5 kap, 17 §, nödvändigl att särskilt ange atl utöver kända sakägare
- varmed får förstås i första hand ägare av fast egendom och innehavare av
annan särskild rält än hyresrätt - kända bostadsrätlshavare, hyresgäster och
boende saml hyresgästorganisationer skall omfallas av skyldigheten all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2778&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underrätta
om ansökningar om lov, I specialmotiveringen anförs all som känd sakägare
alltid bör räknas den vars rättighet är inskriven i fastighets­boken. Lagrådet
vill för sin del påpeka att de som finns inskrivna i fastig­hetsboken trots
efterforskningar inte alltid kan påträffas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket har föreskrivits atl
byggnadsnämnden kan bestämma att sökanden skall undertätta sakägarna om
ansökningen och om att yttrande över denna skall ges in till byggnadsnämnden
inom viss tid. Syftet med bestämmelsen är enligt specialmotiveringen att
underlätta handläggningen. Enligt lagrådets mening är emellertid motiven för
att vältra över ansvaret för kommuniceringen på sökanden dåligt underbyggda. I
lagrådets förslag har bestämmelsen därför fått utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tredje stycket finns beslämmelser om hur
underrättelse skall ske, I lagrådets förslag har bestämmelsen omformulerats med
5 kap, 25 § tredje styckel lagrådels förslag som förebild,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill lagrådet beröra en av de
mera betydande nyhe­terna i PBL nämligen den föreslagna utvidgningen av
sakägarkretsen, Ulredningen hade föreslagit en utvidgning som innebar alt
innehavare av hyresrätt eller bostadsrätt skulle bli sakägare och tillförsäkras
rätt att få information, att avge synpunkter och alt överklaga besluten.
Departe­mentschefen har emellertid funnit alt en sådan begränsning inte är
befogad och på skäl som han utvecklar pä s, 27 f i remissen finner han att alla
boende som berörs av en plan eller ett beslut om tillstånd skall, liksom
hyresgästernas organisationer, vara sakägare. Att avgöra vilka som är bosatta
på en fastighet torde enligt departementschefen inte medföra några svårigheter.
Hit räknas, anför han {y. 356), både första- och andrahands-hyresgäster, bostadsrättshavare
saml familjemedlemmar till dessa, dvs. personer som är kyrkobokförda pä
fastigheten enligt bestämmelserna i folkbokföringsförordningen (1967; 198).
Lagrådel har för sin del svårt att överblicka vilka svårigheter som Ull
äventyrs kan vara förenade med den föreslagna utvidgningen av sakägarkretsen
såvitt nu är i fråga. Eftersom förslaget i denna del tillkommit först under
lagstiftningsärendets beredning i regeringskansliet kan någon ledning inte
hämtas i remissinstansernas yttranden över PBL, Att svårigheter kan föreligga
med alt låta sakägar­kretsen också omfatta de boende framgår av den remitterade
lagtexten i tredje styckel av förevarande paragraf Trots deras slällning av
sakägare blir de boende inte likställda med övriga sakägare när det gäller
frågan hur underrättelse skall ske. Huvudregeln att undertättelsen skall sändas
som rekommenderat brev eller på annat sätt som kan styrkas skall säledes enligt
förslaget inte vara tillämplig på dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller vissa regler om hur beslut om
lov skall vara utformade, vilka som skall underrättas om beslulen och hur
undertättelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2780&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
ske. Den inleds med en bestämmelse om att beslut i ärenden om lov skall vara
skriftliga, Säsom lagrådets förslag om vad beslut om lov skall innehålla har
utformats (27 §), måste bestämmelsen anses överflödig. Den har därför utgått i
lagrådets lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall sökanden ha
ansvaret för att under-räfta sakägarna, dock endast dem som har lämnats
tillfälle att yttra sig i ärendel och vilkas synpunkter inte har tillgodosetts.
Den som skall ta reda på vilka som inte fått sina synpunkter tillgodosedda
torde behöva ha tillgäng lill handlingar som förvaras hos byggnadsnämnden. Nämnden
torde också vara den som är bäst skickad att göra de bedömningar som ibland kan
behövas för aU avgöra om nägon fått eller inte fält gehör för vad han anfört, 1
lagrådets förslag har därför nu ifrågavarande skyldighet lagts på nämnden.
Andra styckel har i lagrådets förslag formulerats med 22 § som förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen bör placeras i anslutning till den
paragraf som anger vad ett beslut om lov skall innehålla och återfinns som 28 §
i lagrådels förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
och 30 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande räll skall byggnadsnämnd vid
prövning av ansökan om byggnadslov se till att byggnadsföretaget inte strider
mot vissa i 56 § 1 mom. första stycket byggnadsstadgan angivna författningar.
Det åligger alltså byggnadsnämnden att vid sin prövning beakia att
byggnadsföretaget uppfyller de villkor som är uppställda i de angivna lagarna.
Enligt 57 § första stycket byggnadsstadgan skall byggnadsnämnden vidare hänvisa
den byggande atl söka eljest föreskrivna tillstånd. Denna sistnämnda be­slämmelse
är ett led i byggnadsnämndernas serviceuppgifter. Bestämmel­sen innebär ej att
nämnden har befogenhet att med bindande verkan avgöra om tillstånd av annan
myndighet erfordras eller ej. Om nämnden inte lämnat hänvisning, befriar detta
inte heller sökanden från att begära till­stånd. Departementschefen föreslår nu
- med ett undanlag - att den förstnämnda ordningen skall avskaffas och att
byggnadsnämnden ej skall göra nägon kontroll mot andra lagar ulan inskränka sin
prövning till PBL, Lagrådet ansluter sig till detta ställningstagande.
Bestämmelsen, som i lagrådets förslag motsvaras av 25 §, bör emellertid ges en
lydelse som bättre uttrycker dess syfte att föreskriva en serviceätgärd som
inte avlyfter sökandens ansvar, - Det kan uppstå tvekan om hur långt nämndens
serviceverksamhet skall sträcka sig. Det är lämpligt om byggnadsnämn­derna
genom t, ex, planverket tillhandahålls förteckning över de lagar och
författningar som kan bli aktuella när bestämmelserna i nu förevarande paragraf
skall iakttas. Erinran får inte bli innehållslös. För att erinran skall fylla
sin funktion måste byggnadsnämnden ange de författningar som nämnden vid sin
granskning av handlingarna funnit att sökanden har att beakta. Det är
självfallet bra om denna upplysning kan ges till sökanden pä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2782&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;302&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
tidigt stadium och alltså redan före byggnadsnämndens beslut i lovären­det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådsremissen föreslås som nyss nämnts ett
undantag från principen alt byggnadsnämnd inte skall pröva en åtgärds
tillåtlighet på gmnd av annan lag än PBL, Enligt 30 § skall nämligen bygglov
Ull s. k, lyxsanering få meddelas endast om hyresnämnden medgeU det. I
specialmoUveringen uttalas att beslämmelserna i bostadssaneringslagen i
praktiken tillämpas så alt hyresvärden lämnar ell s, k. hyresgäslintyg lill
byggnadsnämnden innan byggnadslov ges. Någon egenUig moUvering i sak lill del
föreslagna avste­get har emellertid inte åberopats. Lagrådet föreslår att
bestämmelsen utgår. Givetvis hindrar detta inte hyresvärden att också framdeles
i förväg skaffa intyg från hyresgästerna. Om bestämmelsen skall slå kvar fär
den anses föreskriva elt särskilt villkor för bygglov, vilket bör anges bland
fömlsättningarna för bygglov i 10 och 11 §§ (11 och 12 §§ lagrådets för­slag),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar vad ell beslut om lov skall
innehålla. Förhållandel Ull 17 § förvaltningslagen är oklart. I lagrådets
förslag har gjorts ett tillägg som anger alt beslut varom nu är i fråga skall
innehålla skälen till beslutet i enlighet med vad som föreskrivs i nämnda paragraf
Den nu förevarande paragrafen reglerar exklusivt vad elt beslut om lov skall
innehålla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl det remitterade förslaget skall beslutet
ange de åtgärder som lovet avser och den eller de fastigheter på vilka
åtgärderna skall utföras. Att dessa uppgifter skall tas upp i beslutet är
självklart och behöver inte anges särskilt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I beslut om lov skall anges bl, a. de villkor som
behövs. Departements­chefen ger i specialmotiveringen exempel på villkor som
kan tas in i elt beslut. Det må framhållas alt byggnadsnämnden endast kan
föreskriva villkor som har stöd i PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf som behandlar bygglovs giltighet i
tiden bör flyttas frän avsnittet om handläggningen av lovärenden. 1 lagrådets
förslag återfinns paragrafen med en viss redaktionell omarbetning under en
särskild mbrik såsom näst sista paragraf i 8 kap, Sädan paragrafen är utformad
gäller den även lov som lämnats med stöd av 14 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen - 29 § i lagrådels förslag - behandlar
frågan vad byggnads­nämndens prövning i bygglovsärenden skall avse. 1 den
allmänna delen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2784&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sitt yttrande har lagrådel anfört att det remitterade
förslaget i denna del bör omarbetas. Förslaget kan inte föras tillbaka till
PBL-utredningen utan har tillkommit under ärendets beredning i
regeringskansliet. Lagrådet anser sig inte böra lägga fram ett eget förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i lagrådets förslag
betecknas 30 §, innehåller särskilda bestämmelser om bygglov som avser
arbetslokaler eller personalrum för verksamheter i vilka arbetstagare skall
utföra arbete för arbetsgivares räkning. Det mä framhållas atl bestämmelserna
kommer att gälla också ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk o,d, såvida
kommunen inte i områdesbestämmelser undantagit sådana byggnader från lovplikt
(jfr 8 kap, 5 § lagrådets förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 tredje stycket föreskrivs att
beslutet om bygglov i visst fall skall innehålla en erinran om den skyldighel
som enligt lag eller annan författ­ning kan föreligga för arbetsgivaren all
göra anmälan till yrkesinspektionen innan arbetslokalen tas i bruk. Enligt
lagrådets mening är det inte rikligt alt i lag föreskriva att etl beslut som
riktar sig till sökanden innehåller en erinran om att tredje man kan vara
skyldig atl göra vissa anmälningar. Endast i det fall då sökanden och
arbetsgivaren är en och samma person får bestämmelsen någon mening. I lagrådels
förslag till lagtext har tredje stycket utgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 första stycket av paragrafen
föreskrivs att bygglov som innebär medgi­vande att uppföra en ny byggnad eller
annan anläggning får, om faslighets-ägaren skriftligen samtycker till det,
innehålla bestämmelser att annan byggnad eller anläggning på tomten skall
rivas, byggas om eller ges ändrad användning eller att utfarten från
fastigheten skall ändras. Enligt special­motiveringen innebär bestämmelsen atl,
om t, ex. rivning av en befintlig byggnad enligt byggnadsnämndens mening är en
förutsättning för alt bygg­lov skall kunna ges, lovet givetvis fär vägras om
samtycke till rivningen inte lämnas. Den återgivna uppfattningen om
bestämmelsens innebörd har gett lagrådet anledning att, mol bakgrund av
föreskrifterna i 10 och 11 §§, föra följande resonemang, 1 en detaljplan kan
rätten att bygga gälla både den befinlliga byggnaden på en faslighet och den
byggnad som avses i ansökningen om bygglov. I sådani fall kan naturligtvis
byggnadsnämnden inte ställa som villkor för ett bygglov att den befinlliga
byggnaden rivs. Är det fråga om en fastighet inom icke detaljplanelagt område
som skall bebyggas, skall enligt 11 § bygglov lämnas om de förutsätlningar som
anges i paragrafen är uppfyllda. Är detta fallet lär det inte heller i denna
situation vara möjligt atl som förutsättning för bygglov kräva att en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2786&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
fastigheten lagligen uppförd byggnad rivs eller ändras. Om, å andra sidan,
byggrätten i en delaljplan inte ger utrymme för både den befinUiga byggnaden
och den byggnad som ansökning om bygglov avser synes inga hinder möta mot att
nämnden som villkor för att tillåta uppförande av den nya byggnaden föreskriver
att den gamla rivs. Något skäl att i denna situaUon kräva skriftligt medgivande
från sökanden kan inte anses förelig­ga. På motsvarande sätt kan den bedömning
som skall göras av en ansökan om bygglov inom ett område som inte omfattas av
detaljplan leda till aft en förutsättning för att bygglov skall kunna ges är
all en befimlig byggnad rivs eller ändras. Också i delta fall är det svårt alt
förstå varför byggnadsnämn­den skall behöva ett skriftligt medgivande till
rivning eller ändring. Av det anförda framgår att det inte finns saklig eller
rättslig grund att i PBL ha en bestämmelse med det innehåll som föresläs i
första stycket av förevarande paragraf I den mån byggnadsnämnden har lagligt
slöd för att som villkor för ett lov till en ny byggnad föreskriva att en äldre
byggnad rivs eller ändras är delta etl sådant villkor som enligl 8 kap, 26 §
kan tas in i beslutet om lov (s, 598), Med hänsyn till vad sålunda har anförts
har i lagrådets förslag första stycket i förevarande paragraf utgått,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket föreskrivs att, om bygglov eller
marklov meddelas till en åtgärd som redan har ulförts, i beslutet om lov får
föreskrivas skyldighet alt vidta de ändringar i det utförda som behövs. Nämnden
kan i denna situation inte efter fritt skön ge föreskrifter om ändringar i t,
ex, en uppförd byggnad, Eu lov som avser en redan utförd åtgärd bör självfallet
inte skilja sig från ett lov som meddelas för en isökt åtgärd, Loven måste i
båda fallen grundas på en prövning enligt bestämmelserna i PBL, bl, a, kraven i
3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om
&amp;quot;förhandslov&amp;quot; eller &amp;quot;förhands­besked&amp;quot; som lagrådet under 1
kap, 3 § föreslagit att beslutet skall benäm­nas. Enligt del remitterade
förslaget är en begäran om förhandsbesked inte etl särskilt ärende utan ingår
som etl led i elt ärende om ansökan om bygglov. Prövningen av
bygglovsansökningen delas upp i två led, 1 det första prövas åtgärdens
tillåtlighet i fråga om lokaliseringen, I det andra sker, om åtgärden kan
tillåtas på den avsedda platsen, en prövning huruvi­da övriga förutsättningar
för bygglov föreligger. Vid en för sökanden positiv prövning av lokaliseringen
ges tillstånd i form av ett förhands­besked; utfaller prövningen negaUvi synes
meningen vara att ansökningen om bygglov skall avslås. Om förhandsbesked
lämnas, skall byggnads­nämnden bestämma en viss tid, högst tvä år, inom vilken
ansökningen om lov skall fullföljas. Fullföljs den inte inom den utsatta tiden,
upphör för­handsbeskedet dvs, tillståndet aft gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varken av lagtext eller motiv kan utläsas hur
ansökningen om lov skall hanteras om tiden för fullföljd har gått ut och
sökanden inte låter höra av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2788&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sig.
Otvivelaktigt ligger det närmast till hands att tolka hans passivitet som en
önskan att inte fullfölja ansökningen och därför tillåta byggnadsnämn­den att
avskriva ärendet. Utan en uttrycklig lagbestämmelse kan dock nämnden inte göra
det. Invändningar kan för övrigi göras mot att låta nämnden utan vidare genom
ett avskrivningsbeslut skilja ärendet ifrån sig. Fall kan tänkas då det inte
krävs något ytterligare initiativ från sökandens sida för att få ansökningen om
lov prövad och måhända bifallen. Del förhållandet alt del en gäng lämnade
tillståndet har förfallit innebär i och för sig inte all ålgärden ej kan
tillåtas pä den avsedda platsen. Ett avskriv­ningsbeslut borde därför, kan det
hävdas, föregås av försök från nämndens sida att förvissa sig om att sökanden
inte vidhåller sin ansökan om lov. Lagbestämmelser kan alltså fordras även om
vad nämnden har aft iaktta innan etl avskrivningsbeslut meddelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu antydda problemen kommer man till rätta med
på ett enkelt sätt om förhandsbeskedet frikopplas från bygglovsansökningen och
får bilda ett ärende för sig. Ansökan görs då om förhandsbesked och sökanden
får ett sådant besked, antingen positivt eller negativt. Ärendet är därmed
avslutat. Blir beskedet positivt ankommer det pä sökanden, om han vill begagna
sig av detsamma, att ge in en ansökan om bygglov inom den tid nämnden utsatt i
förhandsbeskedet. Nägot bygglovsärende är inte anhäng­igt hos nämnden förrän
ansökningen om lov kommer in. Byggnadsnämn­derna befrias från de olägenheter
det kan innebära att ha ärenden liggande obehandlade under lång tid och
besparas arbetet med atl bevaka dem när liden gått ut. Någon oiägenhei för
sökanden kan det inte innebära att han, om han vill fullfölja saken, måste ge
in en ny ansökan. Han kan i denna hänvisa till tidigare ingivna handlingar. I
lagrådets förslag har förhandsbe­skedet utformats som ett särskilt från
bygglovsansökningen fristående ärende. Med denna konstruktion bör i lagen
uttryckligen anges att för­handsbesked varigenom tillstånd ges till viss
lokalisering är bindande vid prövningen av ansökan om bygglov som görs inom den
i förhandsbeskedet utsatta tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändringen av benämningen &amp;quot;förhandslov&amp;quot;
till &amp;quot;förhandsbesked&amp;quot; föran­leder en särskild hänvisning lill de
bestämmelser om handläggning av lovärenden som bör vinna tillämpning i fråga om
förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
och 3 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 § innehåller en allmän beslämmelse om alt
byggnads-, rivnings- och markarbeten skall utföras på föreskrivet sätt. En
bestämmelse med delta innehåll är strängt taget överflödig. Sitt egentliga
innehåll får bestämmel­sen först i 3 § där det sägs vem som skall se lill att
föreskrifter om arbetets &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;20    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2789&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2790&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utförande
iakttas, I lagrådets förslag har I och 3 §§ förts samman till en paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sådan 1 § lyder enligt del remitterade förslaget
skall arbetena utföras enligt &amp;quot;gällande bestämmelser&amp;quot; och vissa andra
föreskrifter. Med det citerade uttrycket avses enligt motiven i första hand
bestämmelserna i PBL och föreskrifter till PBL men även beslämmelser i annan
lag som t, ex, arbetsmiljölagen och miljöskyddslagen. Enligt lagrådets mening
bör i PBL regleras endast sådana åligganden för den byggande vilkas åsidosät­tande
kan medföra påföljder och ingripanden enligt PBL. När det gäller alt precisera
vilka bestämmelser m.m. som den byggande har att iaktta bör därför med 10 kap,
1 § första stycket som förebild anges att han skall iaktta att arbetena utförs
enligt &amp;quot;bestämnelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som
har meddelats med stöd av dessa bestämmelser&amp;quot;. De skyldigheter som enligt
andra författningar kan åvila honom bör anges i dessa författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den av lagrådet föreslagna lydelsen behöver del
inte särskilt anges att arbetena skall utföras enligt &amp;quot;de handlingar&amp;quot;
som byggnadsnämnden har fastställt. Som framgår av 8 kap. 28 § (29 § lagrådets
förslag) skall, såvitt gäller arbeten som kräver bygglov, byggnadsnämnden i
beslutet om lov fastställa de ritningar och övriga handlingar som är nödvändiga
för nämndens prövning. Även vid rivningslov och marklov torde del av
lov-beslutet framgå vad den byggande har att iaktta. Uttrycket &amp;quot;den byggan­de&amp;quot;
har här liksom pä andra ställen i PBL samma innebörd som &amp;quot;byggher­ren&amp;quot;
i det remitterade förslaget, se 16 kap, 8 § lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 och S &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För arbeten som kräver bygglov, rivningslov eller
marklov skall enligl 4 § första stycket ansvarig arbetsledare utses av
byggherren eller enligt lagrådets terminologi den byggande. Lagrådet vill
anmärka att bestämmel­sen innebär en i lagrådsremissen inte kommenterad
utvidgning av skyl­digheten alt ha ansvarig arbetsledare. Enligt 61 § 1 mom.
första stycket byggnadssladgan är huvudregeln nu att ansvarig arbetsledare
skall finnas endasi för arbeten som avser nybyggnad eller rivning eller ändring
av byggnad. Lagrådet kan inte bedöma behovel av förslaget i denna del. Med
hänsyn till den föreslagna undantagsmöjlighelen torde emellertid praktiska
olägenheter ej behöva befaras. Om arbetena är av ringa omfattning skall
nämligen byggnadsnämnden, i huvudsaklig överensstämmelse med gällan­de rätt,
bestämma att ansvarig arbetsledare inte &amp;quot;behöver&amp;quot; utses. Avsik­ten
med förslaget torde emellertid vara att det för sådana arbeten ej skall finnas
någon ansvarig arbetsledare i den mening som avses i PBL. Någon rätt lär ej
föreligga för den byggande att för dessa arbeten utse och få ansvarig
arbetsledare godkänd av byggnadsnämnden. Detla bör framgå av lagtexten. - För
skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2792&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,4,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ulses.
Av specialmotiveringen följer att en av dem skall ha samordnande uppgifter.
Lagrådet förordar i denna del ett tillägg i 3 § första stycket lagrådets
förslag, för att detta skall komma till uttryck också i laglexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket i 4 § kan den byggande till
ansvarig arbetsledare utse någon med riksbehörighet för det arbete varom är
fråga. Vad som inträffar om den ansvarige arbetsledarens riksbehörighet upphör
under byggnadsarbetet har inte närmare berörts i lagrädsremissen. Lagtexten kan
ej tolkas annorlunda än alt den ansvarige arbetsledaren får stå kvar i sin
syssla, oaktat han förlorat sin behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande ansvarig arbetsledare kan anmärkas att
utseende och i före­kommande fall godkännande av ansvarig arbetsledare inte är
nägot villkor för bygglov, I regel lorde frågan om vem som skall vara ansvarig
arbetsle­dare klaras av redan i bygglovsärendet. Prakliska skäl kan emellertid
föranleda att detta ordnas efteråt, dock senast i samband med den anmälan som
skall göras innan ett byggnadsarbete påbörjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4 § tredje styckel föreskrivs angående ansvarige
arbetsledarens ålig­ganden bland annat atl han skall göra sådana anmälningar
till byggnads­nämnden som avses i 5 §. Denna skyldighet hör systematiskt bättre
hem­ma i sistnämnda paragraf som i lagrådets förslag har sin motsvarighet i 4
§. Även för arbeten där ansvarig arbetsledare ej skall finnas, kan det
föreligga motsvarande anmälningsskyldighet. Del får då ankomma på den byggande
själv att fullgöra denna skyldighet. Lagrådets förslag upptar en sådan regel.
Det remitterade förslaget föreskriver att den ansvarige arbets­ledaren ocksä
skall göra anmälningar till andra berörda myndigheter. En­ligl vad som upplysts
vid lagrådsföredragningen torde det för närvarande ej finnas någon sådan
anmälningsskyldighet. Oavsett hur härmed förhåller sig, har emellertid en sådan
bestämmelse inte sin plats i PBL ulan endast i den författning som primärt
reglerar anmälningsskyldigheten. Eljest kan olika sanktionsbeslämmelser
konkurrera med varandra (se 10 kap. 6 § första siycket 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen, i lagrådets förslag betecknad 5 §,
behandlas byggnads­nämndens skyldighet att, innan lovpliktiga byggnads- eller
anläggningsar­beten påbörjas, låta utföra utstakning och vissa mätningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 63 §
byggnadssladgan, Efler mönster från detla stadgande föreslår lagrådet att
byggnadsnämnden skall låta vidta ifrågavarande åtgärder när lill nämnden
inkommit anmälan enligl 5 § (4 § lagrådets förslag) om att byggnads- eller
anläggningsarbeten skall ulföras. Genom denna lydelse framhävs tydligt när
nämndens skyldigheter i fråga om utstakning och mätning inträder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen finns också en beslämmelse om
kontrollmälning, varmed avses mätning av den utförda gmndkonstmktionens läge, 1
lagrådets för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2794&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slag
har denna bestämmelse utgått. Kontrollmätning av grunden får anses ingå i de
besiktningar som skall utföras enligt 7 § (6 § lagrådets förslag),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 63 § byggnadsstadgan finns en bestämmelse om att
grannen skall kallas till utstakningen, om byggnaden eller anläggningen till
sitt läge är direkt beroende av gräns mol dennes fa;;tighel. Det remitterade
förslaget upptar inte någon molsvarande bestämmelse, eftersom - sägs det i
specialmoti­veringen - grannars intressen skall beaktas redan i samband med alt
bygglov lämnas och det säledes inte finns behov av en sådan bestämmelse.
Lagrådet vill framhålla att skyldighel för nämnden att i bygglovsärenden höra
grannar endasi skall föreligga i de fall som anges i 8 kap. 22 §, 1 stor
utsträckning kommer således grannar inte att höras i bygglovsärenden. Lagrådet
anser det därför befogat att också PBL skall innehålla en bestäm­melse om att
grannen i angivet fall skall kallas Ull utstakning, 1 specialmoti­veringen
anför departementschefen all byggnadsnämnden bör kunna avslå från utstakning m,
m, bl, a, i fräga om projekt där byggherren är ett större företag e. d, med
tillgång till mätteknisk kompetens. Det förordade undan­laget bör inte avse
enbart byggherren utan också den entreprenör som denne kontrakterat, om
entreprenören förfogar över ifrågavarande kompe­tens (jfr dock vad lagrådet har
anfört i den allmänna delen av sitt yttrande),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen, som i lagrådets förslag betecknas 6
§, finns bestämmelser om de besiktningar som byggnadsnämnden skall utföra.
Enligt lagtexten skall slutbesiktning alltid göras om byggherren eller
yrkesinspektionen begär det. I specialmotiveringen ulvecklar departementschefen
vad som är syftet med slutbesiktningen och i vilka fall besiktning bör utföras.
Han framhåller bl, a, att slutbesiktning alltid bör göras av arbeten som
fordrar bygglov, om det inte är uppenbart onödigt, I lagrådets förslag har
lagtexten utformats så att bättre överensstämmelse uppnås med motivuttalandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf ges beslämmelser om rätt att få
tillträde till fasUgheter, byggnader och andra anläggningar för den som skall
utföra arbete med kontroll och tillsyn eller med kartläggning för samhällets
behov m.m. Eftersom bestämmelserna avser även andra arbeten än sädana som avses
i 9 kap, bör de flyftas Ull det av lagrådet föreslagna 16 kap. som innehåller
för PBL gemensamma beslämmelser och där betecknas 7 §, Det behöver i lagen inte
i detalj anges för vilka slags arbeten rätt till tillträde föreligger. Det
räcker med att i lagen slås fast att byggnadsnämnd och länsstyrelse saml den
som arbetar på deras uppdrag har rält lill tillträde för atl fullgöra sina
uppgifter enligt PBL och vidta de åigärder som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
att få tillträde har enligt första stycket punkt 3 bl, a, de som skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2796&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utföra
kartläggning för samhällets behov. Det kan ifrågasättas om bestäm­melsen har
sin plats i PBL. Emellertid är det svårt att finna ett annat
lagstiftningsområde där den bättre hör hemma. Eftersom kartläggning är av
gmndläggande betydelse för all planläggning och byggnadsverksamhet får det
godlas au bestämmelsen las in i PBL, Av specialmotiveringen framgår atl
lantmäteriverkets behov av tillträdesrätl för den allmänna kartläggningen
tillgodoses genom bestämmelsen. Annan verksamhet som också torde kunna utövas
med slöd av bestämmelsen är sjöfartsverkets produktion av sjökort och den
kartläggning som bedrivs av Sveriges geolo­giska undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i detta kapitel överensstämmer i
stora delar med be­stämmelserna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden
vid olovligt byggande m.m., den s.k, päföljdslagen. Vid påföljdslagens
tillkomst och vid därefter vidtagna ändringar - med undanlag av ändringarna SFS
1976:890 och 1979:903, båda av övervägande teknisk natur - har lagrå­dets
yttrande inhämtats. I det nu remitterade förslaget har gjorts vissa ändringar i
påföljdslagens avgiftssystem. Vidare har byggnadsnämnderna fått något ökade
möjligheter att ingnpa mol olämplig bebyggelse. Den av lagrådet nu företagna
granskningen har särskilt inriktats pä de ändringar och tillägg i förhållande
till påföljdslagen som föreslås. Granskningen av beslämmelser som i sak
oförändrade har förts över från påföljdslagen har i huvudsak avsett den
formella utformningen av bestämmelserna och deras förhällande till PBL i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen föreskrivs att byggnadsnämnden, om
någon begär det, skall lämna skriftligt besked om det beträffande en viss
byggnad, annan anlägg­ning eller anordning har vidtagits någon åtgärd som
föranleder ingripande enligt 10 kap, Ell besked som nämnden lämnat enligt denna
paragraf är inte bindande för nämnden. Denna har alltså möjlighet att fatta
beslut om ingripande, om del sedermera skulle visa sig att beskedel varit
felaktigt. Eftersom ett besked enligt paragrafen således saknar direkta
rättsverk­ningar (jfr prop, 1975/76; 164 s. 248) kan det inte överklagas, se 30
§ första stycket påföljdslagen. Ordet &amp;quot;besked&amp;quot; leder emellertid lätt
tanken till att överklagande är möjligt. För att en sädan tolkning skall
undvikas har ordet besked i lagrådels förslag bytts ul mol
&amp;quot;upplysning&amp;quot;. Genom ordbytet markeras också skillnaden mol
&amp;quot;förhandsbesked&amp;quot; (8 kap, 33 § lagrådets förslag), som innefattar ett
bindande och överklagbart beslut om att en bygglovspliktig åtgärd kan tillåtas
på en viss plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2798&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgift tas ut på grundval av den taxa som
kommunen fastställt för avgift för beslut om lov. När byggnadsnämnden bestämmer
byggnads­avgift, skall emellertid hänsyn inte tas till alla i taxan
förekommande kostnader. Bland de kostnader som, enligl vad som för närvarande
gäller, ej skall beaktas är kostnader för framställning av fotonegativ eller
bildkort, 1 specialmotiveringen uttalas atl avsikten endast varil alt göra
redaktionel­la jämkningar i gällande bestämmelse, I lagrådets förslag har
därför nyss­nämnda kostnader tillagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen finns bestämmelser om särskild avgift.
Sådan kan tas ut bl. a, om överträdelse sker genom att arbete uiförs i strid
mot fastställda handlingar eller villkor som byggnadsnämnden har beslutat
(punkt 3). Lagrådel vill i delta sammanhang belysa vissa konsekvenser av del s,
k. flexibla syslem för bygglovsprövningen som förordals i lagrådsremissen och
som lagrådet kritiserat i den allmänna delen av sitt yttrande. Systemet innebär
alt byggnadsnämnden själv bestämmer omfattningen av den granskning nämnden
skall göra, varvid nämndens kännedom om den sö­kandes kvalifikationer och
ansvarskänsla skall vara avgörande, &amp;quot;Större byggherrar&amp;quot; med lång
erfarenhet och dokumenterat ansvar för sin produk­tion avses inte vara
underkastade någon delaljkontroll ens när det gäller de grundläggande villkoren
för byggprojektet. Om i enlighet med det anförda prövningen i ell
bygglovsärende lagts på en låg nivå med hänsyn Ull att sökanden är ett stort
och välrenommerat företag, så att vissa ritningar inte fastställts, blir
följden att särskild avgift inte kan utgå för byggande som skett i strid mot
sådana ej fastställda ritningar. Det må framhållas alt det sagda också gäller
för den händelse &amp;quot;den störte byggherten&amp;quot; efler erhållet lov överiåler
byggprojektet på ett mindre och ej så välkänt företag (jämför lagrådets
yttrande under 14 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fastställda handlingar och villkor som
byggnadsnämnden har beslutat utgör integrerande delar av nämndens beslut om
bygglov. Med hänsyn härtill har punkten - med 9 kap. 1 § som förebild -
omformulerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkl 3 i första stycket har i lagrådets förslag
anpassats efter lydelsen av 8 kap. 1 § första stycket 3, Skälen härtill framgår
av vad lagrådet anfört i anslutning till sistnämnda paragraf Till förtydligande
av punkt 3 har i lagrådets förslag efter orden &amp;quot;för vilket byggnaden&amp;quot;
inskjutits orden &amp;quot;eller byggnadsdelen&amp;quot;, se NJA 1984 s, 700,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2800&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;311&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av förarbetena till päföljdslagen
framgår atl, när fråga uppstår om att göra anmälan till åklagaren om uttagande
av tilläggsavgift, byggnadsnämn­den inte får göra nägon egen bedömning av
möjligheten till eftergift av avgiften. Finner alltså byggnadsnämnden atl
fömtsättningar föreligger att ta ul tilläggsavgift pä gmnd av bestämmelserna i
7 § första och andra styckena har nämnden en obligalorisk anmälningsskyldighet.
Detta förhål­lande framgår emellertid inte tydligt av lagtexten, nägot som har
vållat tillämpningssvårigheter (se JO;s ämbetsberättelse 1984/85 s, 358), Lagrå­det
föreslår därför ett nytt andra stycke i förevarande paragraf varav framgår att
byggnadsnämnden inte får göra någon diskretionär prövning av frågan om en
överträdelse skall rapporteras lill åklagaren. Del sagda inne­bär atl lagrådet
instämmer i departementschefens uttalande all anledning ej finns Ull ändring i
dagens ordning. Delta ställningstagande är nämligen en naturlig följd av att
Ulläggsavgifl skall prövas inte av byggnadsnämnden utan av allmän domstol. En
politiskt sammansatt nämnd som byggnads­nämnden har nämligen ansetts ej (se
prop. 1975/76; 164 s. 278 O böra få efter skönsmässig bedömning ålägga enskild
betydande avgifter. Det bör då inte heller ankomma på byggnadsnämnden att ta
ställning till om skäl för eftergift föreligger. Lagrådel kan däremot inte
biträda departements­chefens åsikt alt inte heller i åklagarens uppgifter ingår
att bedöma om det finns skäl att efterge avgiften. Atl frånta åklagaren
möjlighelen all underlå­ta att väcka talan slår i mindre god överensstämmelse
med åklagarens självständiga slällning i slraffprocessen och kan leda Ull
meningslösa rätte­gångar. Härtill kan anmärkas att en byggnadsnämnd, som är
missnöjd med att en åklagare ej väckt talan om utdömande av tilläggsavgift, kan
påkalla prövning av överordnad åklagare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I andra siycket av paragrafen anges
i fyra punkter vilka som kan bli skyldiga att betala tilläggsavgiften. 1 tredje
stycket har tagils in en i förhål­lande Ull påföljdslagen ny bestämmelse om hur
avgiften får fördelas mellan dessa. Bestämmelsen skall enligl
specialmotiveringen ses som enbart etl förtydligande av vad som i sak redan
gäller. Eftersom inga fördelnings­grunder finns angivna i bestämmelsen och då
denna inte låter sig väl förena med föreskrifterna i 10 § har den utgått i
lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som motsvarar 13 §
påföljdslagen, reglerar möjligheten atl genom handräckning äsiadkomma rättelse
av olovligt eller på annal sätl lagstridigt vidtagna åigärder. I punkt I nämns
fall då åtgärder som kräver&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2802&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglov
eller marklov vidtagits utan lov. Däremot sägs inget om det fall att en byggnad
eller del därav har rivits utan lov. 1 förhällande till gällande rätt innebär
detta en ändring. Enligl 13 § 1 påföljdslagen kan handräckning för rättelse
meddelas beträffande vilken som helst byggnadslovpliktig åtgärd som vidtagits
utan lov. Eftersom rivning av en byggnad inom stadsplan eller inom områden, där
nybyggnadsförbud enligt 35 § byggnadslagen gäl­ler, kräver bygglov (54 § 1 mom,
andra stycket byggnadsstadgan), är det alltså i dag möjligt att meddela
handräckning för rättelse av rivningsåt­gärder som vidtagits i strid mot
byggnadsstadgans beslämmelser, I special­motiveringen till förevarande paragraf
säger departementschefen atl det av naturliga skäl inte föreligger någol behov
av alt kunna meddela handräck­ning när kravet på rivningslov har åsidosatts, I
vissa situationer kan dock etl sådant behov göra sig gällande, exempelvis när
en rivning påbörjats men inte fortskridit så långt att ett återställande ter
sig meningslöst, I lagrådets förslag upptar punkt 1 även åtgärder som kräver
rivningslov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel vill framhålla att med den utformning
punkt 3 fått det står klart att rättelse kan ske om någon i slrid mot en
planbestämmelse vidtagit en åtgärd som ej är bygglovspliktig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första siycket får byggnadsnämnden, i
stället för att ansöka om handräckning, utfärda föreläggande att inom viss lid
&amp;quot;rätta det utförda&amp;quot;. Bestämmelsen är tillämplig bl. a. vid
ianspråktagande av en byggnad för väsenUigt annat ändamål utan att nåigon
inredningsålgärd vidtas. För att bättre täcka detta fall föreslår lagrådet att
de citerade orden byts ut mot orden &amp;quot;vidta rättelse&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som gäller f, n, skall
föreläggandet kunna riktas mot vederbörande ägare. Enligt lagrådsremissen
öppnas dessutom möjlighet att i stället rikta föreläggandel mot en byggherre,
som inte längre är ägare till fastigheten. Motiven härtill är att det är vanligt
att en faslighet, t, ex. när den bebyggs med småhus, övergår i en privatpersons
ägo i ett tidigt produktionsskede. Det är - anför departementschefen -
byggherten som fält bygglovet och som har alla kontakter med byggnadsnämnden
och som ocksä har ansvaret för aU huset uppförs enligt bestämmelserna i PBL och
de villkor som har slällls vid bygglovet. Byggnadsnämnden bör därför enligt
lagrädsremissen ha möjlighet atl, åtminstone Ull dess slutbesiktning har skett,
rikta eU föreläggande mot byggherren, även om någon annan är ägare till
fastigheten, Enligl lagrådets mening bör emellertid den, som inte längre har
rätt att förfoga över en fastighet, ej kunna föreläggas alt vidla vissa
åigärder med fastigheten, Hans faktiska och räusliga möjligheter att efterkomma
föreläggandet är ju begränsade. Lagrådet vill anmärka alt efter en överlåtelse
är säljaren inte längre att anse som byggherre. Detta följer av definitionen i
9 kap, 3 § remitterade förslaget och 16 kap, 8 § i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;, ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;313&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådels
förslag. Byggherre - eller enligt lagrådets terminologi den byg­gande - blir
efler en överlåtelse som den angivna den nye ägaren till fasUgheten. Detta
hänger samman med aU ett bygglov är knutet lill en viss faslighet och innefattar
tillstånd att utföra en viss åtgärd på den faslighe­ten, oavsett i vems ägo
fastigheten är. Det bör tillfogas att detla förhällan­de kan försvåra för
byggnadsnämnden atl tillämpa del s,k, flexibla syste­met där nämndens kontroll
skall anpassas lill den byggandes erfarenhet och kompetens,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I andra siycket, som inte har någon motsvarighet i
gällande rätt, ges byggnadsnämnd möjlighet alt förena ett föreläggande med ett
förbud atl upprepa ålgärden, I lagrådels förslag har bestämmelsen utformats så
att det tydligare framgår all tillämpningen är begränsad lill bygglovspliktiga
åtgärder. Lagrådet vill understryka vikten av alt byggnadsnämnden i sitt beslut
noga anger vilken åtgärd och vilken plats förbudet avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket bör - som en konsekvens av det
tillägg om rivningslov som lagrådet föreslagit i 12 § - göras tillämpligt inte
bara när bygglov eller marklov beviljats utan också när rivningslov meddelals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens andra stycke finns bestämmelser som
gör det möjligt för byggnadsnämnden att förbjuda användning av en skadad eller
förfallen byggnad eller annan anläggning som har sådana brister att säkerheten
för dem som vistas i eller i närhelen av den äventyras. Enligl lagrådets mening
bör ett sådant förbud kunna avse även annan byggnad än den som är skadad eller
förfallen fömlsalt att byggnaden har sädana brister som lag­rummet anger. Med
hänsyn härtill har i lagrådets förslag orden &amp;quot;som avses i första
styckel&amp;quot; utgått. Ett användningsförbud får självfallet inte göras mer
omfattande än vad säkerheten kräver. Kan bristerna hänföras Ull en viss del av
en byggnad bör således förbudet begränsas till att avse den bristfälliga delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag har - med 19 § hälsoskyddslagen
(1982: 1080) som förebild - Ullagls en bestämmelse som anger mot vilka ett
användningsför­bud kan riktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet skall enligt del remitterade förslaget
gälla &amp;quot;under en viss tid&amp;quot;. Tidsbestämningen har i lagrådets förslag
flyttats till tredje stycket och där givits lydelsen &amp;quot;inUll dess nämnden
bestämmer annat&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke har - med en uiformning
som nära ansluter lill bestämmelsema i 52 § väglagen (1971: 948) - tagits in
beslämmelser som ger byggnadsnämnden rätt att förelägga ägaren att ta bort
eller vidtaga någon annan åtgärd med en byggnad, annan anläggning eller
anordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2806&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
område med detaljplan för den händelse stora ölägenheter har upp­stått för
trafiken på gmnd av ändrade förhållanden, I lagrådets förslag har lagtexten
ändrats så att den bättre uttrycker att det skall vara fråga om ändringar efter
byggnadens, anläggningens eller anordningens tillkomst,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmotiveringen sägs atl 52 § väglagen inte
gäller inom områden med detaljplan. Uttalandel är inte helt korrekt, I vissa
situationer (46 § andra stycket och 47 § väglagen) gäller paragrafen också för
delaljplane­lagda områden. Sedan förevarande paragraf i PBL trätt i kraft blir
det säledes fråga om en dubbelreglering i den mån länsslyrelsen i väglagen
tillagts motsvarande befogenhet inom områden med delaljplan, Detla bör
uppmärksammas vid den följdlagsliftning som torde bli erforderlig beträf­fande
bl, a. väglagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmoliveringen påpekas all bestämmelserna är
tillämpliga oavsett om byggnaden, anläggningen eller a:nordningeh har uppförts
före eller efter PBL: s ikraftträdande. Detta torde gälla ocksä beträffande
andra åtgärder som byggnadsnämnden kan vidtaga med stöd av bestämmelser i PBL,
t, ex, dem som anges i 16 §. I specialmotiveringen till nämnda paragraf
återfinns dock inte motsvarande påpekande. Att påpekandet gjorts endast
beträffande förevarande paragraf kan därför ge upphov till tvekan om
bestämmelsernas innebörd i andra higrum såvitt nu är i fräga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen upptar en ny bestämmelse som syftar till
atl förbättra bygg­nadsnämndernas möjlighet att komma till rätta med eftersatt
underhåll. Avsikten är alt en sakkunnig skall utreda behovet av
underhållsåtgärder, Enligl förslaget skall nämnden kunna förelägga ägaren att
genom en sak­kunnig person, som nämnden skall godkänna, låta utreda behovet och
att inom viss tid redovisa resultatet av utredningen till nämnden, Enligl lagrå­dets
mening är det en smidigare ordning alt i slällel låta nämnden utse en sakkunnig
som handlar på dess uppdrag. Godtas detta bör bestämmelsen placeras efter de
stadganden som reglerar förelägganden. Den har i lagrå­dets förslag tagits upp
som 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf åligger det byggnadsnämnden
att, innan hand­räckning begärs eller föreläggande meddelas, bereda ägaren
tillfälle att ansöka om lov till åtgärder som kräver bygglov eller marklov men
som vidtagits utan sådani lov, Beakias lagrådets förslag under 12 § att hand­räckning
skall kunna ifrågakomma vid' åsidosättande av kravet på rivnings­lov, bör även
förevarande paragraf, 19 § i lagrådets förslag, avse åtgärd som kräver sådani
lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 specialmoliveringen lill paragrafen, som
innehåller preskriptionsbe­stämmelser, diskuteras om preskriptionstiden vid
olovligt ianspråktagande av en byggnad för ett nytt ändamål - l.ex. olovlig
konlorisering - skall räknas från ianspråklagandet eller försl frän del all
verksamheten upphör. Departementschefen citerar i frågan elt uttalande som
lagrådet gjorde under behandlingen av förslaget till päföljdslag. Vad som sägs
i uttalandel synes stå i motsats lill ett avgörande av regeringsräUen (RÅ 1980
2:51) beträffande frågan om preskription vid olovligt ianspråktagande. Det är emellertid
missvisande att citera uttalandel i förevarande sammanhang. Uttalandet gäller
allt olovligt byggande och tar alltså inte direkt sikte på preskription vid
olovligt ianspråktagande. Det åberopade rättsfallet synes därför vara väl
förenligt med del citerade, allmänt inriktade lagrädsuttalan-det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller en allmän föreskrift om att
byggnadsnämnden skall ha tillgång lill personal i den omfattning och med den
särskilda kompelens som behövs för alt nämnden skall kunna fullgöra sina
uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Departementschefen har på s. 242 f
närmare utvecklat vilken sorts kunskaper hos personalen som svarar mol det före­skrivna
anspråket pä kompetens. Han framhåller att det ligger i kommu­nens intresse all
hålla en hög standard i detta avseende. Byggnadsnämn­den kan, anför
departementschefen, få hjälp med att fullgöra sina uppgifter pä i princip tre
olika sätt, nämligen genom all ha anställd personal i eget kansli, genom att
anlita personal från någon annan förvaltning inom kom­munen eller genom att
anlita personal utanför kommunförvaltningen, t. ex. konsulter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl lagrådels mening ligger det i sakens natur
att nämnden måsle ha Ullgång till kompetent personal för att kunna fullgöra
sina åligganden enligt PBL. Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i andra
lagar, t, ex, social­tjänstlagen och hälsoskyddslagen, fyller därför inte någon
funktion och har utgått i lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av att departementschefen pekat på
möjligheten för nämnden att anlita personal utanför kommunförvaltningen för
verksamhe­ten, vill lagrådet framhålla att, om så sker, detta inte får medföra
att offentlighetsprincipen, medborgarnas räll att ta del av allmänna handling­ar,
sätts ur spel. Någon räll för allmänheten att ta del av handlingar hos ett av
byggnadsnämnden anlitat enskilt konsultföretag föreligger givetvis inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2810&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen, som i lagrådets förslag har sin
motsvarighet i 4 §, reglerar kommunens möjligheter att ta ut avgifter i bl,a,
bygglovsärenden. Tek­niskt sett är bestämmelsen utformad efter mönster frän
byggnadsstadgan. Del anges alltså noggrant för vilka kostnader avgift får tas
ul. Del kunde övervägas att i stället ha en generellt utformad bestämmelse (se
l,ex, 35 § socialtjänstlagen och 22 S hälsoskyddslagen). Frågan hur man bör
reglera kommunernas rätt alt ta ut avgifier har emellertid ansetts böra lösas i
ett större sammanhang och är f, n, föremål för övervägande. Lagrådet godtar
därför den föreslagna bestämmelsen som sådan men har vissa erinringar mot dess
uiformning. Till en böljan torde således böra anges alt det är på
byggnadsnämnden som del ankommer att la ut avgiften. Vidare bör första siycket
ges en sådan lydelse alt avgift kan tas ut i lovärenden oavsett om ärendet
prövats i sak eller ej. Återkallar en sökande sin ansökan därför att han inser
att byggnadsnämnden ej kommer att bevilja honom begärt lov, bör han nämligen
inte undgå att betala avgift. Regeln i första stycket att avgift får tas ut i
förskott bör omfatta ocksä avgift enligt andra stycket. Bestämmelsen har därför
i lagrådets förslag tagits upp i ett nytt fiärde stycke. Där bör ocksä anges av
vem avgiften skall tas ut, nämligen sökan­den. En nyhet är att kommunen enligt
andra stycket får möjlighet att ta ut ersättning för plankostnader. Enligt
specialmotiveringen skall kommunens kostnader för det första skedet i ett
planarbele inte kunna tas ut med denna planavgift. Lagtexten bör justeras så
att detta framgår. Planavgift skall las ut endast för planer som har antagits
eller ändrats enligt PBL, Denna beslämmelse har nära samband med
övergångsbestämmelserna och har därför sin plats i promulgalionskapitlet (17
kap, 10 § lagrådets förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf behandlas de fall då länsstyrelsen
av eget initiativ skall överpröva kommunala beslut om antagande, ändring eller
upphävande av detaljplaner och områdesbestämmelser. Länsstyrelsens prövning är
av­sedd att utmynna i antingen ett &amp;quot;tysl godkännande&amp;quot; eller ett
upphävande av det kommunala beslutet. Beslut aU ta upp ärendet Ull prövning
skall meddelas inom tre veckor från den dag då kommunens beslul kom in till
länsstyrelsen. Det tysta godkännandet är inte avsett att skola komma till
uttryck i elt formaliserat beslut ulan skall ske i den formen att tre veckorsti­den
löper ut. Rätt att överklaga del lysta godkännandet skall inte finnas. Inte
heller etl beslut att uppta planen eller områdesbestämmelserna till prövning är
överklagbart. Samtidigt med granskningsUden löper den be­svärslid inom vilken
sakägare kan anföra besvär över kommunens beslut;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beroende
på olika tidpunkter för granskningstidens och besvärstidens bör­jan kan en viss
förskjutning dock uppkomma i tiderna. Länsstyrelsen kan komma i den situationen
att styrelsen efler det att granskningstiden gått ul och ett &amp;quot;tyst
godkännande&amp;quot; därmed lämnats såsom besvärsmyndighet får ånyo pröva det
planbeslut som granskals och lämnats utan anmärkning. Självfallet ligger del en
komplikation häri. En annan olägenhet ligger inbyggd i systemet. När
förordnande meddelats om statlig kontroll kom­mer länsstyrelsen aU spela en
dubbelroll. Länsstyrelsen får ju då ställning och uppgifter som kan likna en
parts samtidigt som länsslyrelsen har att fatta avgörandet i sak. Vilka andra
komplikationer som kan uppkomma är svårt att förutse. Vill man inte ha en
obligatorisk prövning från länsstyrel­sens sida dvs, en ordning i nära
överensstämmelse med dagens faslställel­seprövning - och en brytning på denna
punkt mot gällande rätt är en kärnpunkt i PBL-förslagel - lär man få godta den
föreslagna ordningen åtminstone i dess huvuddrag. Lagrådet håller före att
tillämpningssvärig-heterna inte skall bli störte än att de kan bemästras.
Samtidigt är det angeläget att så långt möjligt begränsa den sektor där en
överprövning kan ske säväl på länsstyrelsens initiativ som efter besvär av
sakägare. Även andra skäl kan anföras för en sådan begränsning. En grundtanke i
PBL är att planer i princip skall bli gällande redan genom kommunens antagande­beslut.
Skall denna grundtanke förverkligas bör avsteg komma i fråga endast om de är
sakligt väl underbyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av statlig kontroll av kommunala planbeslut
gör sig givetvis gällande i sådana frågor av nationell och mellankommunal
betydelse som anges i första stycket 1-3, I dessa frågor kan det föreligga en
konflikt mellan kommunala önskemål och ambitioner, ä ena sidan, samt mera
allmänna intressen, å den andra. Någon sådan konflikt kan däremot knap­past
ligga bakom del i punkt 4 angivna fallet att ett formellt fel vidlåder
kommunens beslut. Man bör kunna utgå från atl kommunerna i eget intresse
vinnlägger sig om att handlägga planärenden korrekt och att de har tillgång Ull
kompetent personal, jfr 11 kap, 4 §, Självfallet kan det. som
departementschefen framhåller i den allmänna motiveringen (s. 269), inte hällas
för uteslutet att del kan förekomma fall där planhandlingarna fåll en sä
bristfällig uiformning all syftet med samrådet och utställningen inte har
kunnat uppnäs. Fel och brister av detta slag kan emellertid påtalas genom
förvaltningsbesvär och det är svårt att inse varför inte delta rättsmedel
erbjuder en tillräcklig kontroll. 1 punkl 4 nämns också befogenhetsöver­skridanden
såsom något som länsstyrelsen skall ingripa mot av eget initia-Uv. Vilken
praktisk betydelse denna möjlighel att ingripa har är inte närmare belysl. Del
förefaller snarast som om överprövningsgrunden
&amp;quot;befogenhetsöverskridande&amp;quot; fått följa med av det rent formella skälet
att man vill ästadkomma identitet mellan punkt 4 och 7 kap, 1 § första stycket
3 kommunallagen. Även beslut som innebär befogenhetsöverskridanden kan
självfallet angripas genom förvaltningsbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om överprövningens karaktär och omfattning
skiljer sig punkt 4 likaledes från de tre övriga, 1 dessa senare fall har
länsstyrelsen under samrådsförfarandet fått sin uppmärksamhet inriktad på de
förhållanden som kan utlösa en överprövning. Länsstyrelsen kan anpassa sin
gransk­ning därefter och denna behöver därför inte bli särskilt arbelskrävande.
Överprövningen av den formella handläggningen däremot innebär en granskning av
frågor som länsstyrelsen inte under planärendets beredning hos kommunen haft
anledning att befalla sig med. Det är en rad formföre­skrifter i PBL och
kommunallagen som länsstyrelsen därvid har att beakta. Departementschefen
framhåller (s. 269) såsom angeläget atl länsslyrelsen bevakar att alla som bör
fä komma till tals i ärendet verkligen har fått möjlighet att göra det. En
kontroll med sådant syfte torde innebära atl länsstyrelsen skall granska
sakägarförteckningarna i detalj och tillse att alla sakägare beretts tillfälle
Ull samråd och fått underrättelser om utställ­ning och i förekommande fall om
planbesluten. På s. 273 berör departe­mentschefen de svårigheter som kan
uppkomma för länsstyrelsen att inom treveckorsperioden hinna med atl bedöma om
ett ärende bör prövas eller inte. Såvitt gäller den formella granskningen
enligt punkt 4 synes departe­mentschefen underskatta dessa svårigheter. Kommer
länsstyrelsen i tids­nöd, kan den se sig tvungen att enbart av det skälet
hänskjuta ärendet till prövning, Den eftersträvade snabbheten i planprocessen
kan dä gå förlo­rad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa uttalanden av departementischefen (s, 270,
647) tyder pä att den formella granskningen inte är avsedd att vara så ingående
och noggrann som här ovan har fömtsätts. Även lagtexten — &amp;quot;om det finns
anledning all anta&amp;quot; - pekar i en sådan riktning. Om defta är riktigt, kan värdet
och betydelsen av en överprövning av de formella frågorna pä länsstyrelsens
initiativ sättas i fräga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådets mening skulle det stå bättre i
överensstämmelse med de principer som uppbär PBL om överprövningsgrunderna
begränsades till de i första stycket 1-3 angivna fallen. De med en överprövning
förenade handläggningsproblemen skulle därmed i hög grad minska i omfattning.
Några invändningar ur rättssäkerhetssynpunkt synes inte med fog kunna göras mot
en sådan ändring. Lagrådet förordar atl första stycket 4 får utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På skäl som anförs under 13 kap, 4 och 9 §§ upptar
lagrådets förslag ingen motsvarighet till andra stycket av den nu behandlade
paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådsremissen skall läns:&amp;gt;tyrelsen, när
skäl saknas för stallig överprövning av en plan, inte fatta &amp;quot;någol som
helst formaliserat beslut i saken&amp;quot; utan bara låta granskningstiden löpa
ut. Enligt departementschefen kan man göra en intern tjänsteanteckning i akten
om aU ingen åtgärd behövs. Det är förutsatt att detta förenklade förfarande
skall lillämpas i de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allra
flesta fall. Med beaktande av den löpande insyn och det inflyiande
länsstyrelsen haft under planarbetel torde det i flertalet planärenden från
början vara klart för länsstyrelsen att nägon statlig prövning inte är påkal­lad.
Särskilt gäller detla om länsstyrelsens granskning - i enlighet med lagrådets
förslag - inte skall avse om beslulet tillkommit i laga ordning eller frågan om
befogenhetsöverskridande. Vid en granskning av formalia kan man nämligen sällan
i förväg vela vilket beslut som lill äventyrs kan vara behäftat med formellt
fel. Det är emellertid inte lämpligt aft länsstyrel­sen ens i enkla och
uppenbara fall lämnar vad som i remissen kallas &amp;quot;tyst godkännande&amp;quot;.
Enligt lagrådets mening föranleder kraven pä ordning och reda i
länsstyrelsernas arbete atl man av handlingarna kan utläsa när ett beslut att
ej la åt sig planen har fallats och vem som är ansvarig för beslulet, I nu
åsyftade fall kan beslulen vara mycket knapphändiga. 1 vissa fall blir
emellertid frågan om humvida en överprövning skall ske svårbe­dömd. Planen
mäsle dä remitteras till olika enheter och befatiningshavare pä länsstyrelsen
för yttrande. Enskilda, föreningar och slatliga sektors-myndigheter kan ha
kommit in med sakligt väl underbyggda skäl till slöd för sin hemställan om
överprövning. Inom länsstyrelsen kan olika uppfatt­ningar i frågan om behovet
av överprövning vara företrädda. Föredragan­den kan ha en från den beslutande
avvikande mening, 1 dessa situationer följer av allmänt omfattade
förvaltningsrättsliga principer att sedvanliga former för besluts fallande och
uiformning iakttas. Länsstyrelsens avgö­rande av frågan om prövning bör pä
grund av det anförda alltid ges i form av ett beslul oavsett om utgången
innebär att statlig kontroll skall ske eller ej. Vilken form beslutet skall ha
fär avgöras med ledning av 11 § allmänna verksstadgan (1965; 600). Vad lagrådet
nu anfört föranleder en jämkning av den remitterade lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket första meningen kan
länsstyrelsen eller regeringen, om det finns särskilda skäl, förordna om
prövning av byggnadsnämnds beslut i iovärenden. I andra och tredje meningarna
utsägs atl förordnandel kan återkallas eller ändras eller också begränsas till
att avse lov lill åtgär­der av ett visst angivet slag. Uttryckliga bestämmelser
härom är emellertid inte erforderliga. Det ligger nämligen i sakens natur att
sistnämnda åtgär­der följer av rätlen att besluta om förordnande. De två sista
meningarna i styckel har därför ingen motsvarighet i lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsreglerna i denna paragraf bör flyttas till
13 kap, i vilket bör samlas alla regler om överklagande av länsstyrelses beslut
enligt PBL,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2818&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2819&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För all använda samma utgångspunkt för tidsfristen
som för länsstyrel­sens beslut enligt 2 § bör tiden för regeringens beslut om
prövning av regionplanebeslut räknas från del att beslutet kom in till
regeringen. Lagrå­dets övriga förslag till ändringar i paragrafen, som i
lagrådels förslag har beteckningen 5 §, är av redaktionell natur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
och 8 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna reglerar regeringens rätt att ge
planföreläggande för kommun. Vad som sägs i 7 § andra stycket om rätt för
regeringen att i planföreläggande föreskriva att visst angivet intresse skall
tillgodoses är självklart och föreskriften har därför utgått i lagrådets
förslag (6 §), Enligt andra meningen i 8 § skall, när regeringen låter upprätta
planförslag, länsstyrelsen ombesörja erforderliga samråd och utställningar.
Avsikten torde vara alt länsslyrelsen också skall sköta vad som i övrigt är
behövligt såsom kungörelser m,m, 1 lagrådets förslag föreskrivs därför att
länssty­relsen skall ombesörja ärendets beredning, I tredje meningen anges att
regeringen skall ge kommunen tillfälle att yttra sig. Sådant yttrande torde
inhämtas redan under samrädsförfarandet, 1 vart fall är ingen regel erfor­deriig
i PBL för regeringens handläggning. Utöver 7 kap. 2 § RF finns nämligen ej
behov av bestämmelse om beredning av regeringsärenden. Sista meningen har
därför utgått i lagrådets förslag (7 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De i detla kapitel föreslagna besvärsreglerna är
inte alldeles lättillgäng­liga. Förhållandel sammanhänger främst med att vissa
beslut enligt PBL överklagas genom förvallningsbesvär under det atl andra
beslut enligt lagen överklagas enligt kommunallagens besvärsregler dvs. genom
kom­munalbesvär, 1 förevarande kapitel behandlas endast förvaltningsbe­svären.
De fall då kommunalbesvär kan komma i fräga är inte angivna i PBL utan följer
av kommunallagens bestämmelser. Detta överensstämmer med den
lagstiftningsteknik som allmänt används när överklagande av kommunala beslut
regleras, 1 det nu förevarande lagstiftningsärendet kan det finnas skäl att
tillämpa en annan teknik och att i lagen ange de fall då kommunalbesvär kan
anföras. Beslut som sakligt ligger varandra nära skall enligt förslaget
överklagas i det ena fallet genom förvaltningsbesvär och i det andra genom
kommunalbesvär. Som exempel kan nämnas alt beslut att anta en detaljplan
överklagas genom förvaltningsbesvär men ett beslut att inte anta en sådan plan
genom kommunalbesvär. Den sistnämnda besvärs-möjligheten framgår emellertid
inte av lagtexten. Departementschefen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2821&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;här
och var i motiven berört fall dä möjligheten att anföra kommunalbesvär står
öppen men läsaren av lagtexten får inte mycken ledning. Intresset av klarast
möjliga information motiverar au lagtexten i PBL fullständigt anger de
rättsmedel som står till buds, Eu annat skäl att göra avsteg frän sedvanlig
lagstiftningsteknik kan vara att förvaltningsbesvären i PBL i vissa hänseenden
är utformade som ett slags specialbesvär med drag lånade från både
förvallningsbesvär och kommunalbesvär. Besvär över beslut att anta en
delaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan har sålunda en i
huvudsak kassatorisk effekt. Förvaltningsbesvär med sädan verkan innebär en
nyhet inom det administrativa rättsskyddet. En annan nyhet är atl
förvallningsbesvär får anföras mot kommunfullmäktiges beslut. I gällande rält
är de restriktivt utformade kommunalbesvären det enda ordinära rättsmedlet vid
överklagande av beslut av kommunernas valda församlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådels förslag ingår som en inledande paragraf
till 13 kap. bestäm­melser om de beslul enligt PBL som kan överklagas genom
kommunalbe­svär. En fördel är att reglerna om förvaltningsbesvär dä kan göras
mindre detaljerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade förslaget har
författningsmalerialet disponerats så att reglerna om besvär över planbeslut
samlats i en grupp och reglerna om besvär över lovbeslut i en annan grupp. Inom
vardera gruppen anges länsstyrelsen som första besvärsinstans och därefter
följer regler om full­följd av talan mot länsslyrelsens beslut, 1 fråga om
besvärsförfarandet hos länsstyrelsen finns del särskilda regler vid
överklagande av planbeslut. Beträffande talan mol lovbeslut upptar förslaget
inte nägra molsvarande regler utan läsaren hänvisas till förvaltningslagens
bestämmelser i ämnet. Det sätt varpå förfaltningsmaterialet sålunda disponerats
har medfört att regleringen blivit onödigt omfattande och delvis svårbegriplig,
1 lagrådets förslag har de båda gmpperna förts samman. Härigenom har antalet
para­grafer kunnat nedbringas och möjlighet har öppnats att samla alla regler
om besvärsförfarandet i en paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till närmare belysning av de ändringar som sålunda
föreslås får lagrådel hänvisa Ull sitt lagförslag och till vad lagrådet i del
följande anför under de olika paragraferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under mbriken lill förevarande kapitel diskuterar
departementschefen vilket utrymme som kan finnas för en prövning från
laglighetssynpunkl av frågan humvida en översiktsplan är förenlig med den
aviserade lagen om hushållning med naturresurser. Lagrådet har inte granskat
förslaget till nämnda lag och kan därför inte ingå i bedömning av
departementschefens nu åsyftade uttalanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21   
Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2822&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2823&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafens första stycke får beslut i fräga
om regionplan inte överklagas. Lagrådet utgår från att avsikten inte är att
förbjuda kommu­nalbesvär över ell sådant beslut, se I § lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i paragrafens andra stycke följer av 2
§ första stycket lagrådets förslag. När det i sistnämnda lagrum talas om
&amp;quot;annan kommunal myndighels&amp;quot; beslut avses därmed beslut av sädana
lokala organ som anges i specialmotiveringen samt beslul av exempelvis
kommunens gatukontor att inte godta säkerhet för betalning av gatukostnader (6
kap, 36 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När i 2 § första siycket lagrådets förslag anges
att vissa beslut överkla­gas genom besvär hos länsstyrelsen ligger däri inget
uttalande i frågan huruvida besluten är överklagbara eller inte. Lagrummet
anger endast besvärsinstansen vid överklagande av beslul mol vilka talan fär
föras. Frågan om överklagbarhet är inte i lagrådels förslag, lika litet som i
det remitterade förslaget, särskilt reglerad. Den får besvaras med ledning av
allmänna grundsatser om administrativa besluts överklagbarhet. På en punkt
anser sig lagrådet böra beröm frågan närmare. På lagrådels förslag har i 8 kap,
23 § inlagils beslämmelser enligt vilka byggnadsnämnden under vissa förutsättningar
får besluta om anstånd med avgörandet av ansökan om lov. Ett sådant
anståndsbeslut innebär alt ansökningen kan komma att avgöras på andra gmnder än
dem som eljest skulle komma i fräga. Beslutet kan bli avgörande för frågan om
ansökningen skall bifallas eller avslås. Med hänsyn lill de rättsverkningar
beslutet alltså kan fä och då de materiella förutsättningarna för ett
anståndsbeslut är angivna i lagen talar övervägande skäl för att beslutet är
överklagbart, jfr RÅ 1977 s, 248, Det kan exempelvis vara rimligt med
överprövning av frågan om kom­munen verkligen påbörjat ett sådant arbete med
planändring som avses i 8 kap. 23 §, Talan skall dä föras enligt 2 § första
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i denna paragraf följer av 2 § första
stycket lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt paragrafens första stycke skall i
besvärshandlingen anges de omständigheter på vilka överklagandet gmndas, Detla
innebär en avvikel­se från förvaltningslagen (12 §), som inte uppställer annat
formkrav än atl det överklagade beslutet skall anges. Motivet lill denna
avvikelse framgår inte av remissen. Lagrådet ser inte något skäl alt i PBL
uppställa nägot formkrav utöver det som anges i förvaltningslagen (jfr prop.
1971:30 s. 416).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2824&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2825&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om. såsom lagrådet föreslår, PBL skall innehålla
bestämmelser om besvärsförfarandet i såväl plan- som lovärenden, bör paragrafen
komplet­teras med en föreskrift om hur besvärstiden skall räknas vid
överklagande av byggnadsnämndens beslut i lovärenden, 1 lagrådels förslag
upptar para­grafens andra stycke en sådan föreskrift. Det mä framhållas att vad
som där sägs om byggnadsnämnds beslut kommer att gälla även beslut av etl
lokalt organ som kommunfullmäktige enligt lagen (1979:408) om vissa lokala
organ i kommunerna tillsätter för att fullgöra byggnadsnämndens uppgifter.
Detta följer av 4 § andra siycket nämnda lag. Besvär över ett sådant lokall
organs beslut skall alltså anföras inom tre veckor från del-fåendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i paragrafens första stycke följer av
4 § andra siycket lagrådets förslag, vilket avser såväl länsslyrelsens beslut
enligt 12 kap, 3 § som dess beslul i anledning av besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om
den besvärsrätt som enligt 12 kap. 5 § andra stycket remitterade förslaget
tillkommer vissa kommuner och regionplaneorganet, Säsom lagrådet anmärkt under
sist­nämnda lagrum bör alla regler om besvär över länsstyrelses beslut enligl
PBL tas upp i 13 kap. De av lagrådet föreslagna besvärsreglerna har ingen
motsvarighet till 12 kap, 5 § andra stycket. Såsom lagrådet återkommer lill
under 10 § bör nämligen i PBL inte ges nägra beslämmelser om kommunal
myndighels besvärsrätt. För närvarande har enligl fast praxis en kommun rätt att
överklaga beslut av länsstyrelse alt inte fastställa en av kommunen antagen
plan. I etl system som bygger på ökat kommunalt inflytande pä och minskad
statlig kontroll av markanvändning och bebyggelse framstår denna klagorätt som
självklar. Att besvärsrätt tillkommer även annan kommun som beslutet angår och
regionplaneorganet får anses följa av allmänna grundsatser om saklegitimation
hos den som företräder ett av räUsordningen erkänt intresse, jfr prop, 1971:30
s, 391, PBL ger angrän­sande kommuner inflytande över planarbetet, se den
allmänna motivering­en s, 265, och kommunerna skall underrättas om planbeslut
och vad som skall iakUas vid eU överklagande. Sådan underrättelse skall också
tillstäl­las regionplaneorganet. Vad som sägs i 12 kap, 5 § andra stycket får
sålunda anses gälla utan uttryckliga bestämmelser. Vad lagrådet här har anfört
leder också till att 12 kap. 1 § andra styckel är överflödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
moisvaras av 4 § andra stycket 4 lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2826&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2827&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
och 7 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i dessa paragrafer följer av 2 §
första stycket lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till 6 § anger
departementschefen exempel på beslut som enligt hans mening inte kan
överklagas. Departementschefen åberopar allmänna rättsregler som stöd för sin
mening. Ett av de angivna exemplen är beslut om besked enligt 10 kap. 2 §
huruvida en åtgärd kan föranleda ingripande enligt 10 kap. Lagrådet erinrar om
att i gällande rätt finns en särskild bestämmelse, 30 § första stycket
påföljdslagen, enligt vilken talan ej får föras mot sådant beslut.
Departementschefens uttalan­den om överklagbarheten av beslut att hos åklagare
begära atl talan väcks om tilläggsavgift eller beslut att ansöka om
handräckning föranleder ingen erinran från lagrådets sida. Några avgöranden i
regeringsräUen som lämnar svar på frågan om överklagbarheten av här avsedda
beslut känner emeller­tid lagrådet inte lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets förslag har inte någon motsvarighet Ull
den nyss berörda bestämmelsen i 30 § påföljdslagen. Med den utformning 10 kap,
2 § fått i lagrådels förslag fär en sådan bestämmelse anses överflödig, jfr
lagrådets yttrande under 10 kap, 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf anger fördelningen mellan kammarrätt
och regeringen av besvär över länsstyrelses beslut i ärenden om lov och vissa
andra ärenden. Motsvarande bestämmelser finns i 4 § andra siycket lagrådets
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget skall
länsstyrelsens beslut om bygglov eller förhandslov inom ett område som inte
omfattas av detaljplan överkla­gas lill kammarrätten i två fall, nämligen om
besvären innefattar frågan humvida åtgärden ulgör en kompletteringsåtgärd eller
uppfyller kraven i 3 kap, I övriga fall skall besvär rörande bygglov eller
förhandslov utanför detaljplan prövas av regeringen. Regeringen skall också
pröva besvär över länsstyrelsens beslut om rivningslov vare sig lovet avser
åtgärd inom eller utom detaljplanelagi område. Länsstyrelsens beslut om marklov
åter skall överklagas till kammarrätten också detla oberoende av om beslutet
avser åtgärd inom område för detaljplan eller utanför området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådels mening skulle del slå bättre i
överensstämmelse med de av departementschefen angivna grtjinderna för
besvärsärendenas fördel­ning om alla ärenden om lov eller förhandsbesked vari
fråga är om en åtgärds förenlighet med en detaljplan eller med
områdesbestämmelser prövades av kammarrätten såvitt gäller den frågan. I
samlliga dessa fall avser prövningen en rättsfråga, nämligen frågan om
åtgärdens förenlighet med en planbeslämmelse. Däremol synes det inte finnas
skäl att Ull kam­marrätten hänföra ärenden om marklov vari inte är fråga om
åtgärdens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2828&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2829&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förenlighet
med en planbestämmelse. I sådana ärenden bör regeringen vara besvärsinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens fjärde stycke anges de resterande
beslut av länsstyrelse rörande lov m.m. som skall överklagas till kammarrätten.
Av fiärde siycket följer - i överensstämmelse med gällande rätt (71 § 2 mom,
bygg­nadssladgan) - all del ankommer på kammarrätten alt pröva besvär över
länsstyrelsens beslul i anledning av talan mot byggnadsnämnds beslut atl inte
godkänna någon som ansvarig arbetsledare. Vanligen prövas besvär över en
myndighels beslul att vägra någon anställning eller uppdrag i sista hand av
regeringen. För de administrativa domstolarna är en sådan pröv­ning en
främmande uppgift i synnerhet när prövningen inte avser tillämp­ningen av
rättsregler utan innebär ett bedömande av vederbörandes all­männa lämphghet för
uppgiften. Enligt lagrådets mening bör det ankomma på regeringen att pröva
besvär över ell sådant beslut av länsstyrelse varom här är fräga. Som framgår
av lagrådets yttrande under 12 § förordar lagrå­del atl även besvär över
förvaltningsmyndighets beslut all vägra riksbe­hörighet skall föras hos
regeringen. Däremot bör, vilket också följer av fiärde siycket, besvär över
länsstyrelsens beslut om ingripanden enligt 9 kap. 4 § fiärde stycket (9 kap. 3
§ fiärde stycket lagrådets förslag) mot försumlig ansvarig arbetsledare föras
hos kammarrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag anger 4 § första stycket de
fall då talan inte får föras mot länsstyrelsens avgöranden. Dessa bestämmelser
har sin motsvarighet i 12 kap. 5 § första stycket i det remitterade förslaget
och stämmer i sak överens med detta. De i 4 § andra styckel 1-3 lagrådels
förslag upptagna beslämmelserna motsvaras av 8 § första och andra styckena i
del remitte­rade förslaget med de ändringar i sak som lagrådel föreslår; den av
lagrådel förordade ändringen alt besvär över länsstyrelses beslut i fråga om
mark­lov utanför område för detaljplan eller områdesbestämmelser skall föras
hos regeringen följer av andra stycket in fine. 4 § andra stycket 4-7 lagrådets
förslag motsvaras av 5 § och 8 § tredje och fiärde styckena i det remitterade
förslaget och innebär i förhållande lill detta endast den sakliga ändringen att
besvär över länsstyrelses beslul i anledning av talan mot byggnadsnämnds beslut
att inte godkänna någon som ansvarig arbetsle­dare fullföljs Ull regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket anges vem som är berättigad att
överklaga beslut av första instans. Enligt lagrådets mening är det inte
behövligt med en be­skrivning av den besvärsberättigade kretsen. En sädan
beskrivning kan också göra tillämpningen alltför stel. Metoden att inte ha
särskild bestäm­melse om vem som är besvärsberättigad har valts i åtskilliga
författningar. Exempel på lagar som saknar bestämmelse i ämnet är
socialtjänsUagen och hälsoskyddslagen. Alt bestämmelser kan avvaras beror på
att del av all-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2831&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;manna
grundsatser, som har utbildats i praxis, följer vem som får överkla­ga beslut.
Grundtanken har kommit till uttryck i 11 § förvaltningslagen där det föreskrivs
att besvär får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot. Alt
exakt bestämma kretsen av besvärsberättigade med ledning av uttrycket &amp;quot;den
som beslutet angår&amp;quot; låter sig av naturiiga skäl ofta inte göra, 1
allmänhet torde det beträffande beslut enligt PBL ej vara tveksamt vem som får
anföra besvär. De beslut enligt PBL där det kan vara vanskligt att avgöra
kretsen besvärsberättigade är beslut i planären­den. Här ger emellertid
bestämmelser om förfarandet god vägledning. Lagrådet åsyftar närmast 5 kap, 30
§ i lagrådets förslag (5 kap, 23 § remitterade förslaget), I paragrafen
regleras bl, a, till vem beslut med fullföljdshänvisning skall sändas. Dessa
adressater - bortsett naturligtvis frän länsstyrelsen — får anses vara
saklegitimerade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 andra stycket av nu förevararde paragraf
föreskrivs en viktig begräns­ning av besvärsrätten. Den som är missnöjd måste
nämligen ha framfört sina synpunkter redan under ett planärendes behandling för
att få överkla­ga beslutet, 1 tredje stycket finns ett undantag från detla krav
för fall då ett planförslag ändras i sista stund. Dessa båda stycken återfinns
med i sak oförändrat innehåll som 5 § i lagrådets förslag. Det kan vara av
intresse alt något beröra effekten av begränsningen av besvärsrätten, när
överlåtelse av en fastighet sker i tidsmässig anknytning till ett planbeslut.
Har en tidigare ägare under samråd eller utställning framfört kritiska
synpunkler, som inte beaktats, mäste den nye ägaren självfallel anses ha
besvärsrätt. I den motsatta situationen däremot är lägel prekärt för
förvärvaren. Lagrå­det syftar på det fall då den tidigare ägaren underlåtit att
göra invändningar mot planen. Anledningen härtill kan för övrigt vara att han
inte har nägot intresse för kommande planer, eftersom han skall sälja sin
fastighet. Det remitterade förslaget utesluter att den som efter
utställningstiden förvärvat en fastighet skall få anföra besvär, om överlåtaren
varit passiv. Detta innebär en viss försämring av den nye ägarens ställning i
förhållande till vad som för närvarande gäller, 1 dag kan en ny ägare nämligen
framföra och få sina synpunkler beaktade vid länsstyrelsens obligatoriska
faslstäl­lelseprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt förevarande paragraf skall länsstyrelsens
beslut i besvärsärenden enligt 13 kap. och beslut av kammarrätten få på kommunens
vägnar över­klagas genom besvär av kommunstyrelsen, om beslutet gått kommunen
emot, I specialmotiveringen anförs: att paragrafen i gällande rätt närmast
motsvarar 72 § första stycket byggnadsstadgan. Enligt detla lagrum äger
kommunstyrelsen på kommunens vägnar överklaga länsstyrelsens beslut i ärende
rörande av byggnadsnämnd antaget förslag till stadsplan, bygg­nadsplan eller
tomtindelning eller ändring därav, såframt ej klagan på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2833&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grund
av stadgandet i 150 § tredje stycket byggnadslagen är utesluten. Vidare fär.
enligt lagrummet, styrelsen även eljest i sådant, ärende föra kommunens talan
och bevaka dess rätt. En bestämmelse i 72 § första stycket byggnadsstadgan
återfinns första gången i den på stadsplaneutred­ningens betänkande den 16
april 1942 grundade propositionen 1943; 153. Genom 1947 års lagstiftning (SOU
1942:27 s. 568 ff och prop. 1947:211 s. 179) infördes bestämmelsen i 167 § 3
mom. 1947 års byggnadsstadga, varefter den med vissa ändringar förts över lill
72 § i nu gällande byggnads­stadga. Att tidigare drätselkammaren och sedermera
kommunstyrelsen ansetts böra ha rätt att föra talan mot länsstyrelsens beslut i
ärenden där byggnadsnämnden anlagit förslag till tomtindelningar och fr. o. m.
1947 års lagstiftning ocksä förslag lill stadsplaneändringar torde ha
sammanhängt med aU nämndens ledamöter inte tillsattes genom ett renodlat
kommunall förfarande. Sålunda utsågs en av ledamöterna av magistraten.
Bestämmel­sen synes numera ha spelat ut sin roll. I vart fall finns det inte
något skäl att föra över den till PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
specialmotiveringen till paragrafen har - utan att det avspeglats i lagtexten -
diskuterats byggnadsnämndens rätt att överklaga beslut som har gått nämnden
emot. I praxis har byggnadsnämnden, liksom andra kommunala myndigheter som hör
till den specialreglerade förvaltningen, ansetts ha besvärsräll när ett av
nämnden meddelat förpliktande beslut eller ett avslagsbeslut ändrats eller
upphävts. Har nämndens beslul gått i gynnande riktning - byggnadslov har
beviljats - och upphävs det har nämnden däremot inte ansetts behörig att
överklaga beslutet (se l.ex. förvaltningsrättsutredningens betänkande /SOU
1983: 73/ Ny förvaltnings­lag, s. 129 O, Någon särskild bestämmelse i PBL för
aU - i enlighel med departementschefens avsikt - konfirmera den praxis som
sålunda utbil­dats torde inte erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
må framhållas att förvaltningsrättsutredningen i nämnda betänkande föreslagit
bestämmelser (31 §) som innebär atl beslut av en statlig myndighet kan
överklagas dels av en kommuns styrelse, om beslu­tet berör ett till kommunen
knutet allmänt intresse, dels av en annan kommunal myndighet, om beslutet rör
ett intresse som den kommunala myndigheten enligt särskilda föreskrifter skall
bevaka. Den i praxis utbil­dade inskränkningen alt det inte får vara fråga om
ändring av elt gynnande beslul har slopats i utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om rätt atl överklaga beslut som avses i
denna paragraf bör regleras i en förordning med instruktion för den
förvaltningsmyndighet som skall meddela beslutet. På skäl som anförts under 8 §
bör det i överensstämmelse med vanliga regler om överklagande av besvär av det
slag varom här är fråga ankomma på regeringen att pröva besvären. Lagra-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2835&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
förslag upptar ingen motsvarighet till ifrågavarande paragraf. Det kan anmärkas
att det remitterade förslaigel inte innehåller beslämmelser om överklagande av
beslut om typgodkännande. Även fråga om överklagande av sådant beslut bör
regleras i en förordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket har sin motsvarighet i 2 § andra
stycket lagrådets förslag. Den av lagrådet förordade lydelsen är avsedd att ge
elt bättre uttryck för vad som avses i den allmänna moUveringen (s, 293) än vad
den remitterade lagtexten gör. Andra stycket i förevarande paragraf återfinns
som 6 § i lagrådets förslag. Bestämmelsen om förbud att överklaga bör
emellertid inbegripa också bosladshyresgäster som inte bor på fastigheten, Däremol
bör bostadsrättshavare och lokalhyresgäster inte omfattas av bestämmel­sen,
eftersom de inte företräds av en sådan organisation som avses i lagrummet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      orh
15 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragraferna har i lagrådets förslag förts samman
lill 8 §. Härvid har 15 § fått sin plats som första stycke i paragrafen. Denna
bestämmelse upptar i lagrådels förslag först som huvudregel att beslut antingen
skall fastställas eller helt upphävas, Möjlighelen aft partiellt upphäva eller
ändra en plan har i lagrådets förslag utformats som ett undantag härifrån.
Förordnande alt ett beslut får genomföras till viss del utan hinder av att
beslutet överkla­gas (14 § remitterade förslaget) återfinns i lagrådets förslag
som 8 § andra stycket. Förordnande bör bara få ges beträffande sådana delar av
planen där det står helt klart att den som besvärar sig inte har invändningar,
I lagrådets förslag sägs därför att beslutet får genomföras i sådana delar som
&amp;quot;uppenbarligen&amp;quot; inte berörs av besvären, I specialmotiveringen till
14 § uttalar departementschefen att också reglerna i 12 kap. skall beaktas sä
att etl förordnande om omedelbart genomförande inte kommer all inkludera delar
av en plan som omfattas av etl förordnande om statlig prövning. Uttalandet
synes såUllvida missvisande att ett länsstyrelsens förordnande om prövning
enligt 12 kap. torde omfatta planen i dess helhet. Har ett förordnande av
sistnämnda slag meddelats, lär alltså nu förevarande be­slämmelse inte kunna
Ullämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delta kapitel finns bestämmelser orn kommunens
skyldighet att ersätia fastighetsägare eller annan för uppkommen skada eller
att lösa fastighet. I 6 kap., som reglerar plangenomförandel, har upptagits
bestämmelser om kommunens rätt att lösa mark. Nu berörda bestämmelser i 6 kap.
och 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap,
är sinsemellan närbesläktade och i huvudsak är såväl de materiella som de
processuella reglerna överensstämmande. Uppdelningen av lagtex­ten på tvä
skilda kapitel återfinns redan i utredningens förslag. Häremot invände en
remissinstans, kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten ansåg att beslämmelserna
borde samlas i det kapitel som reglerar ersättning till fastighetsägare, dvs,
14 kap, i remitterade förslaget. Departementschefen anför i denna fråga (s,
503) att plangenomförandet i första hand handlar om kommunens möjligheter atl
få planer genomförda, t, ex, genom inlösen av mark, medan bestämmelserna om
ersättning Ull fastighetsägare däremot i första hand handlar om vilka
skyddsregler som skall finnas för den enskil­de i förhållande till kommunen.
Departementschefen menar därför atl bestämmelserna om avstående av mark och
bestämmelserna om ersättning till fastighetsägare bör delas upp på två olika
kapitel. Enligt lagrådets mening lalar med hänsyn lill reglernas sakliga och
faktiska samband över­vägande skäl för den av kammarrätten förordade
lagtekniska lösningen. Lagrådet har emellertid - i det skede vari
lagstiftningsärendet befinner sig, sedan ikraftträdandet av PBL föreslås
lidigarelagt - avstått från den omredigering av laglexten som ett fullständigt
genomförande av kammar­rättens tanke skulle innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
viss del har bestämmelserna i det remitterade förslaget blivit sä
otillfredsställande ur systemaUsk synpunkl och sä svårtillgängliga att lag­rådet
likväl - fömtom ändrade mbriker på 6 kap. och 14 kap. - förordar en partiell
överarbetning. Lagrådet avser främst följande förhållanden. Slutbestämmelserna
i 14 kap. är uppdelade på två avsnitt nämligen ett under rubriken
Värderingsbestämmelser, 9 och 10 §§, och ett under rubri­ken Bestämmelser om
rättegång m.m,, 11-14 §§, De förstnämnda be­slämmelserna torde trots mbrikens
ordalydelse avse också processuella regler. Av slutbestämmelserna i 14 kap,
skall några bli tillämpliga endast i fall av ersättning och inlösen enligt 14
kap, medan andra åter avser frågor som behandlas både i 6 och i 14 kap. I 6
kap, (40 och 41 §§) finns vissa för delta kapitel tillämpliga särskilda
processuella regler. Kapitlet saknar där­emot upplysning både om de materiella
bestämmelser som skall gälla vid inlösen enligt 6 kap. och hänvisning till det
processuella förfarande som skall användas. Lagrådet förordar atl i såväl 6
kap. som 14 kap. bestäm­melser tas upp om att expropriationslagens materiella
regler skall tillämpas med vissa modifikationer. De övriga regler, främst
processuella, som skall styra förfarandet vid tillämpning av både 6 kap. och 14
kap. bör emellertid för alt underiätta läsbarheten sammanföras lill ett
särskilt kapitel. Detla kapitel har i lagrådets förslag betecknats 15 kap. och
fått mbriken &amp;quot;Dom­stolsprövning m, m.&amp;quot;. Till detla kapitel har förts
14 kap, 9 § första stycket (1 §), 6 kap. 41 § första stycket (2 §), sistnämnda
paragraf andra - fiärde styckena (3 §), 14 kap, 12 § andra och tredje styckena
(4 §), 14 kap, 11 § (15 §) samt 14 kap. 13 och 14 §§ (6 och 7 §§). Lagrådet har
i 15 kap, 3 § beaktat att genomförandetid inte bara kan förlängas utan efter
ulgången av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2839&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiden
oekså på initiativ av kommunen förnyas, 15 kap, 5 § iredje stycket har i
lagrådets förslag utformats för &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;eiU &lt;/span&gt;bestämmelsen
skall stämma bättre överens med specialmotiveringen. Någon motsvarighet till 6
kap, 40 § första styckel och 14 kap. 12 § första styckel erfordras ej (se 5
kap. 1 och 2 §8 expropriationslagen). Inte heller behövs enligt lagrådets
uppfattning en bestämmelse motsvarande andra stycket av 40 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen behandlar skyldigheten för kommunen
eller, om annan än kommunen är huvudman för allmänna platser, för denne att lösa
in mark som skall användas för annat än enskilt bebyggande. 1 lagrådets förslag
har laglexten i första stycket i redaktionellt hänseende anpassats till
lydelsen i 6 kap. 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen på grund av bestämmelserna i första
stycket löst mark som skall användas för någon verksamhet för vilken annan än
kommunen är huvudman, skall enligt föreskrifterna i andra styckel denne vara
skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för marklösen. Denna skyldighet att
ersätta kommunen kan inte anses vara en fråga som skall regleras i PBL. Begär
t. ex. landstinget att kommunen skall ställa mark till förfogande för ett
sjukhus, mäste det kunna förutsättas alt överenskommelse träffas om kostnaderna
för marken, Pä grund av det anförda har bestämmelsen utgått ur lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar fastighetsägarens rätt att för
vissa angivna fall begä­ra atl kommunen eller annan huvudman skall förvärva
särskild rätt till en fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också utformningen av denna paragraf har anpassats
till lydelsen av 6 kap, 17 §, Det bör anmärkas att initiativ också kan tas av
kommunen som kan begära förrättning enligl t. ex. anläggningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 10 kap. 17 § har byggnadsnämnden rätt att
förelägga ägaren av en byggnad, annan anläggning eller anordning att ta bort
eller vidta annan åtgärd med byggnaden, anläggningen eller anordningen, om det
är erfor­derligt ur irafiksäkerhelssynpunkt. Föreläggandet kan också avse atl
ägaren skall ändra utfart eller - enligt lagrådels förslag - annan utgång eller
atl han skall ordna stängsel. Enligt nu förevarande paragraf skall ersättning
utgå till fastighetsägaren och den som innehar särskild rätt till fastigheten
för de koslnader och den övriga skada som elt åläggande kan medföra, Enligl
lagrådels mening bör kommunen vara ersättningsskyldig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;endast
gentemot den som föreläggandet riktats mot, dvs, ägaren Ull bygg­naden,
anläggningen eller anordningen. Härmed vinns överensstämmelse med 10 kap, 17 §,
Den åtgärd ägaren skall företa kan naturiigtvis medföra skada även för annan.
Förhållandet mellan ägaren och denne bör emeller­tid regleras inbördes mellan
dem och kommunen bör inte åläggas ersätt­ningsskyldighet mot annan än den mot
vilken föreläggandet riktas. Skall ägaren lämna gottgörelse lill annan, ingår
denna bland de poster för vilka ägaren kan få ersättning av kommunen, 1
lagrådets förslag har del nu anförda beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första styckel bör för att vinna överensstämmelse
med andra bestäm­melser i kapitlet uttryckligen anges att det är kommunen som
skall utge ersättningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafen regleras frågan om rätt lill
ersättning för skador som upp­kommit till följd av undersökningar, mätningar
eller andra åtgärder som avses i bestämmelserna i 9 kap, 8 § om tillträdesrätl,
9 kap. 8 § motsvaras i lagrådets förslag av 16 kap. 7 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar kommunens skyldighet att
återbetala vissa ersätt­ningar som blivit onyttiga för fastigheisägaren pä gmnd
av att fasligheten ej kan användas så som förutsattes när ersättningen togs ut.
De avgifter som avses med förslaget är först betalning för gatukostnader enligl
6 kap. 32 eller 33 § eller enligt motsvarande äldre bestämmelser. Eftersom
detalj­planen avses skola få en bestämd genomförandetid torde återbetalning för
gatukostnader framdeles bli aktuell endast i undantagsfall. Nu ifrågavaran­de
regel torde därför komma att tillämpas särskilt i samband med att äldre planer
upphör att gälla, I den mån bestämmelserna avser återbetalning av ersättning
som utgått på gmnd av äldre beslämmelser har reglerna emeller­tid bättre sin
plats i promulgationsavsnittet (se 17 kap, 23 § i lagrådets förslag). Enligt
lagrådsremissen skall kommunen vidare under ovan angi­ven förutsättning vara
återbetalningsskyldig för kostnader för vatten och avloppsanläggningar enligt
lagen om allmänna vatten- och avloppsanlägg­ningar eller enligl molsvarande
äldre bestämmelser. I lagrådets förslag finns ingen motsvarighet till
beslämmelserna såvitt avser va-avgifter. Så­dan återbetalning bör nämligen
regleras i va-lagen, Godlas lagrådets upp­fattning, bör förslag till
erforderliga ändringar i va-lagen framläggas i samband med att annan
följdlagsliftning till PBL föreläggs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2843&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härvid
bör uppmärksammas alt även annan än kommun kan vara huvud­man för en
va-anläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har en fastighet bytt ägare efter det alt
ersättning erlagts, torde avsikten vara att ålerbetalningsskyldigheten gäller i
förhållande lill den nya ägaren. Lagrådets förslag har utformats i enMghet
härmed. Att ålerbetalningsskyl­digheten gäller i förhållande till den nye
ägaren hindrar självfallet inte att säljare och köpare avtalar att ersättning,
som eventuellt kan återbetalas, slutligen skall komma säljaren till godo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget skall ersättning utgå om skada
uppkommer genom att fastighetsägaren &amp;quot;på grund av att bygglov vägras inte
kan&amp;quot; använda fas­tigheten sä som förutsattes när ersättningen logs ut. Alt
fastighetsägaren kan förete ett beslut om avslag på en ansökan om bygglov är
alltså enligt förslaget ett formellt villkor för återbetalning. Mången gång
torde det på grund av gällande planer stå klart for kommunen att fastigheten
inte får användas som ursprungligen var avsett. Det kan då synas onödigt atl
detta uttryckligen konstateras i ett bygglovsärende. Med hänsyn till
preklusions-fristen i 14 kap, 12 § (15 kap, 4 § lagrådets förslag) är det
emellertid erforderligt att beslut om bygglov utgör utgångspunkt för beräkning
av tid inom vilken lalan skall väckas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen bör betala ränta på återbetalade belopp.
Lagrådet har i sitt förslag i etl nytt andra stycke i 7 § tagil upp en
beslämmelse härom. När ersättning enligt detta kapitel utgår lör den skada
någon lider (se l.ex, 3 och 4 §§). är räntelagens bestämmelser om rätt till
ränta direkt tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet vill anmärka atl, när ersättning för
inlöst mark skall bestämmas med tillämpning av expropriationslagen, också
utebliven återbetalning av gatukostnader bör beaktas (se 4 kap I § första
stycket sista meningen expropriationslagen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafen har tagits upp de skadefall då en
fastighetsägare skall vara skyldig att tåla elt visst mått av intrång innan
rält Ull ersättning utgår. Enligt andra stycket i paragrafen är
kvalifikationsgränsen minst en femte­del av värdet av den berörda delen av
fastigheten. Lagrådet har i den allmänna delen av sitt ytlrande redovisat sina
synpunkter på frågan om gränsen kan anses innefatta en rimlig avvägning mellan
allmänna och enskilda iniressen. Lagrådets förslag i denna fråga innebär att
gränsen skall sättas till en tiondel eller mer av berörd del av fasligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I första stycket punkt 1 har i lagrådets förslag
orden &amp;quot;av våda&amp;quot; ersatts med &amp;quot;på annal sätt&amp;quot;. Enligt
specialmotiveringen skall med uttrycket &amp;quot;av våda&amp;quot; förstås varje
situation som innebär atl byggnaden blivit förstörd genom en olyckshändelse
eller genom någon brottslig handling som fas­tighetsägaren inte kan råda över,
I den mån fastigheisägaren kunnai råda över den brottsliga handlingen skulle han
således förvägras ersättning i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2845&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;situation
som anges i punkten. Enligt lagrådets mening är det inte lämpligt alt låta
bestämmelsen innefatta en föreskrift om sanktion för brott. Det må ocksä
framhållas att betydelsen av ordet våda inte är entydigt. Av anförda skäl har
punkten ändrats på angivet sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller all bedöma om ersäitningsgill skada
uppkommit eller om skadan är sä stor att kommunen skall vara skyldig att lösa
fastigheten fär enligt fiärde stycket även beaktas andra beslut som avses i
första stycket och som har vunnit laga krafl inom tio år före det senaste
beslulet. En fömtsättning för all bestämmelsen skall fungera synes vara att
ifrågavaran­de beslul avser samma &amp;quot;berörda del&amp;quot; av fastigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag har i fiärde styckel orden
&amp;quot;vunnit laga kraft&amp;quot; ersatts med ordet &amp;quot;meddelats&amp;quot;.
Härigenom fångas in samlliga beslul som ej är mer än tio år gamla när det
senaste beslutet meddelas även om de till följd av överklagande ännu ej
slutligt avgjorts, I sistnämnda fall får ersättnings­målet vilandeförklaras
tills lagakraftägande beslut föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
första meningen i femte siycket är staten skyldig att ersätta kommunen dess
koslnader för ersättning eller inlösen, om kommunen efter föreläggande därom
enligl 12 kap, 7 § beslutat skyddsbestämmelser som avses i första siycket 3 för
att tillgodose ell riksiniresse. Motiven till denna beslämmelse utvecklas i
lagrådsremissen på s, 300, Departementschefen pekar på att det kan vara
slatliga eller enskilda intressen som ger upphov till ett ersättningsanspråk
från en fastighetsägare. Enligt departementsche­fens mening bör det normalt
vara kommunen som i första hand svarar för kompensation till fastigheisägaren.
En sådan lösning innebär, framhåller han, att fasUgheisägaren inte behöver
känna nägon tvekan om vem han skall avkräva ersättningen. Det bör dä också
föreskrivas skyldighet för den blivande huvudmannen att ersälla kommunen dess
kostnader. Det kan, framhåller departementschefen, bl, a, vara fråga om
restriktioner för att trygga anläggningar av olika slag. Det blir då
anläggningens ägare som blir skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för
eventuella intrång. Som en konsekvens av denna ståndpunkt föreslår han atl staten
skall ersätta kommunen för dess kostnader i de fall kommunen har blivit
ersättnings­skyldig gentemot fastighetsägare till följd av beslut som
tillkommit för att trygga riksintressen. Enligl departementschefen bör
emellertid denna skyl­dighet gälla endast om det i första hand är ett
riksintresse som skall iryggas och detta sker genom atl staten meddelar ett
planföreläggande enligt 12 kap. PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl lagrådels mening är del tveksamt om den i
förevarande bestäm­melse föreslagna ersättningsskyldigheten är en konsekvens av
ståndpunk­ten att l.ex. en anläggnings ägare skall vara skyldig atl ersätta
kommunen dess kostnader för intrång som drabbar en fastighet på grund av
restriktio­ner som lagts på denna för alt irygga anläggningen. De skyddsbestäm­melser
som enligt bestämmelsen kan föranleda ersättningsskyldighet för staten avser
bebyggelse med särskill bevarandevärde. Del kan ifrågasättas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2846&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
inte kommunen i sådana fall — även om bebyggelsen har ett riksin­tresse - bör
stå för eventuella kostnader för de skador som skyddsbestäm­melserna kan
medföra. Lagrådet vill ocksä peka pä att bestämmelsen såsom den utformats kan
komma att missbrukas i det alt en kommun kan underlåta att ta initiativ lill
åtgärder för att skydda riksintressant bebyggel­se i förlitan på alt staten
nödgas meddela planföreläggande, varvid kom­munen slipper att svara för
kostnaderna för de skyddsåtgärder som be­hövs. Lagrådet har ännu inte varit i
tillfälle att granska lagrådsremissen med förslag till lag om hushållning med
naturresurser. Någon närmare granskning av förevarande beslämmelse, som har
samband med nämnda lagförslag, har således inte kunnat ske. Lagrådet får därför
nöja sig med de påpekanden som gjorts i det föregående och bestämmelsen upptas
i oför­ändrat skick i lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt andra meningen i stycket är i fall som avses
i första stycket punkterna 4 och 5 ägaren till den anläggning för vilken
skydds- eller säkerhetsområdet har beslutats, skyldig att ersätta kommunen dess
kost­nader för ersättning eller inlösen. Bland kostnader som kan uppkomma för
kommunen ingår självfallet ocksä eventuella räntekostnader. När krav reses med
stöd av bestämmelsen kan anläggningens ägare ibland anse sig ha skäl att hävda
att kommunen inte fört ersätlningsprocessen med tillbör­lig omsorg eller att
alltför frikosUga medgivanden gjorts. Det ligger i sakens natur att sådana
invändningar skall kunna prövas i domstolen. Nägon särskild bestämmelse härom
lorde inte behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 och 10 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första stycket i 9 § föreskriver att
expropriationslagen skall tillämpas i mål om ersättning, inlösen eller förvärv
av servitut eller nyttjanderätt enligt PBL i den mån avvikande bestämmelser
inte meddelas i PBL. Bestämmelsen avser som nyss nämnts mål både enligt 6 kap,
och enligt 14 kap. Paragrafen står under rubriken
&amp;quot;Värderingsbestämmelser&amp;quot; men av­sikten torde som ovan antytts vara
att ej bara expropriationslagens materi­ella bestämmelser skall tillämpas utan
också expropriationslagens proces­suella regler, 1 enlighet med vad som anförts
under kapitelrubriken upptar 9 § i lagrådets förslag en hänvisning endast till
expropriaUonslagens mate­riella bestämmelser såsom de återfinns i 4 kap,
expropriationslagen med viss jämkning. 1 lagrådets förslag har rubriken till 9
och 10 §§ angetts som &amp;quot;Bestämmande av ersättning&amp;quot;. Det bör observeras
att ordet &amp;quot;ersättning&amp;quot; i dessa paragrafer närmast motsvarar vad som i
expropriationslagen kallas för expropriationsersätlning och avser ersättning
både vid inlösen och vid intrång, 1 föregående paragrafer i kapitlet har
däremot uttrycket &amp;quot;ersätt­ning&amp;quot; en annan innebörd (se t. ex, 5 §),
Vidare blir på tidigare anförda skäl enligt lagrådets förslag 9 § tillämplig
bara på ersättning i fall som avses i föregående paragrafer i 14 kap. Lagrådets
förslag innehåller dock ingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2848&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2849&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,_.,-.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänvisning
till 6 §, Vid skada som uppkommit genom undersökningar och mätningar synes
nämligen behov av att bestämma fastighetens marknads­värde knappast föreligga.
Till bestämmelsen i 9 § i lagrådets förslag har med redaktionella jämkningar
fogats regeln i 10 § remitterade förslaget om beräkning av tidpunkten vid
tillämpning av presumlionsregeln i 4 kap, 3 § expropriationslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 9 § andra stycket återfinns i 10 §
lagrådets förslag. Vid utformningen har beaktats alt det vid skada som avses i
4 § - på grund av att eft område vid genomförande av ny plan blir använt för
annat ändamål eller ändrat till sitt höjdläge - inte finns något heslut till
vilket fastighetens marknadsvärde tidsmässigt kan relateras. Beträffande regeln
i 9 § andra stycket sista punkten - som i lagrådets förslag upptagits i etl
särskilt stycke - hänvisa lagrådet till vad därom anförts i den allmänna delen
av lagrådets yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
kap.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagrådets förslag har på skäl som ovan anförts
dels upptagits vissa huvudsakligen processuella regler i ett nytt 15 kap, under
rubriken &amp;quot;Dom­stolsprövning m,m,&amp;quot; och dels till elt likaledes nytt 16
kap, med rubriken &amp;quot;Bemyndiganden m.m.&amp;quot; samlats främsi bestämmelser
från 1 kap, och 9 kap, i remitterade förslaget. Till följd härav äterfinns
övergångsbestämmel­serna i lagrådets förslag som 17 kap. Lagrådet har vid sin
granskning utgått från den lydelse övergångsbestämmelserna avses fä enligt ett
den 13 de­cember 1984 till lagrådet remitterat förslag angående bl. a,
tidigareläggande av tidpunkten för PBL;s ikraftträdande. Om lämplighelen av att
ändra tiden då PBL avses träda i kraft hänvisar lagrådet till sitt yttrande
över sistnämnda lagrådsremiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt en allmänt erkänd grundsats bör processuella
bestämmelser i ny lagstiftning i princip tillämpas omedelbart efter
ikraftträdandet, även om de bakomliggande förhållandena härrör frän tiden
dessförinnan. Däremot anses att nya beslämmelser av materiell innebörd som
regel bör tillämpas endast i fräga om förhållanden som inträtt efter den nya
lagstiftningens ikraftträdande. En annan sak är att det ibland kan vara tveksamt
om en bestämmelse bör hänföras till den ena eller andra kategorin. De nu
antydda principerna torde bära upp de föreslagna övergångsbestämmelserna även
om detta ej kommit lill så tydligt uttryck i departementschefens anförande. Av
dessa principer följer l,ex, att del inte är erforderligt att i
övergängs-bestämmelser ange atl nya processuella beslämmelser skall tillämpas
ge­nast efter ikraftträdandet. Som regel torde endast avsteg från principerna
behöva direkt anges i lagtexten. Självfallet är del emellertid ofta en fördel
att ge tämligen detaljerade bestämmelser ocksä när vad som föreslås
överensstämmer med de nämnda principerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2851&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då det gäller beslut träffade med stöd av sedermera
upphävd lag lorde man inte kunna ange någon allmängiltig princip för
rättsverkan av sådana beslut efter det att ny lag har trätt i kraft.
Förhållandena är alltför mång­skiftande härför. Gynnande beslut torde
emellertid som regel bestå. Ett exempel härpå är i nu aktuell lagstiftning
byggnadslov. 1 betydande ut­sträckning är det emellertid erforderligt att
reglera äldre besluts rättsver­kan i promulgationsbestämmelser. I detta kapitel
finns således ett avsnilt med regler om giltigheten av gällande planinstitut
(3-12 §§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En anmärkning kan enligt lagrådets uppfattning
riktas mot flera av de föreslagna övergångsbestämmelserna, I åtskilliga fall
framgår del nämligen inte om sladgandena avser materiella bestämmelser,
processuella bestäm­melser eller bestämmelser av båda slagen. Lagrådet har sökt
komma till rätta härmed genom att då sammanhanget eller ordalydelsen så ansetts
kräva förtydliga lagtexten genom att använda uttryck som &amp;quot;prövning i
sak&amp;quot; och &amp;quot;förfarandet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här skall anmärkas att vad lagrådet anfört under 11
kap, 5 § om lämplig­heten av en bestämmelse i promulgalionskapitlet angående
planavgifter beaktats genom en ny 10 § i 17 kap, i lagrådets förslag, Defta har
medfört en förskjutning i numreringen av efterföljande paragrafer, Ocksä bestäm­melserna
om gatukostnader (23 § lagrådets förslag) har kompletterats på sätt som
fömtskickats under 14 kap, 7 §, Slutligen har vad lagrådet anfört under I kap,
9 § belräffande vissa rättsinstilul som är under avveckling iakttagits genom en
ny 27 § i lagrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äldre planer skall enligt departementschefens
förslag i stor utsträckning gälla såsom plan av motsvarande sia;? enligt PBL, 1
den utsträckning så avses skola bli fallet föreslås bestämmelser härom i bl, a,
förevarande paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen upptar i första stycket en regel om att
fastställda general­planer skall gälla som områdesbestämmelser. Stadgandet om
general­planer bör ges den lydelsen att därav framgår att generalplan kan
faststäl­las i sin helhet eller endasi i vissa hänseenden och att planen skall
gälla som områdesbestämmelser endast i den mån fastställelse skett (se 10 §
tredje styckel byggnadslagen). Lagrådet vill anmärka all en förutsättning för
att fastställda generalplaner skall transformeras till områdesbestäm­melser är
att planerna - såsom de regleras i byggnadslagen eller åtminsto­ne såsom de i
praktiken kommit att ulformas - i fråga om generell tillämp-barhet ej är att
anse som normer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 övergångsbestämmelserna anges inte vad som vid
PBL: s ikraftträ­dande händer med de icke fastställda generalplanerna och
frågan berörs inte heller i motiven. Eftersom dessa planer saknar
rättsverkningar kan det vara motiverat att laglexten förbigår dem med tystnad.
Frågan om och i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2852&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2853&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad
mån dessa planer har någon funktion all fylla efter den nya lagens
ikraftträdande kan möjligen vara tveksam. Ett klariäggande uttalande av
departementschefen kan behövas. Också äldre informella planers framlida
betydelse kan behöva belysas (se också under 4 kap.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det remitterade förslaget har ingen regel om
stomplaner. Enligt vad departementschefen uttalat skall alla stomplaner upphöra
att gälla när PBL träder i kraft. Med hänsyn till att vissa rättsverkningar är
knutna lill stomplanerna bör detta komma till ullryck i laglexten. En
beslämmelse härom återfinns därför i lagrådets förslag som elt nytt tredje
stycke i 3 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagrådets förslag har första siycket getts en
ändrad formulering i avsikt att tydligare ange att bestämmelsen avser dels
stadsplaner och byggnads­planer enligt såväl byggnadslagen som 1931 års
stadsplanelag och dels äldre planer och beslämmelser som på grund av
sladgandena i 79 och 83 §§ stadsplanelagen jämförda med 159 § andra stycket
byggnadslagen omfattas av övergångsreglerna till den lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen berör frågor om huvudmannaskapet för
vägar och andra allmänna platser inom områden som omfattas av byggnadsplan
eller av­styckningsplan. Ansvaret för plangenomförandel i sådana områden ligger
idag på fastighetsägarna. Eftersom dessa planer skall anses som detalj­planer
enligt PBL behövs den i paragrafens första mening upptagna be­stämmelsen.
Annars skulle nämligen kommuner påföras ett inte avsett huvudmannaskap för
allmänna platser inom dessa områden. Byggnadsla­gen saknar uttryckliga
bestämmelser öm huvudmannaskap för sådana vä­gar och andra allmänna platser
varom nu är fråga men lagen utgår från atl det är fastighetsägare som har detta
ansvar. 1 anläggningslagen och i lagen om enskilda vägar finns bestämmelser
varigenom plangenomförandet kan tryggas. Någon övergångsbestämmelse motsvarande
den som upptagits i paragrafens andra mening har därför inte sin plats i PBL. 1
anslulning till vad som sägs på s, 693 är det angeläget att framhålla atl om
kommun eller annan genom avtal ålar sig att underhålla och sköta en väg. för
vilken t, ex, en vägförening är huvudman, detta inte inverkar på frågan vem som
formellt har ansvarei för väghållningen; huvudmannaskapet för vägar kan inte
rättsligt sett ändras genom ett avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt första stycket skall under de första fyra
åren efter lagens ikraftträ­dande kommunens skyldighet au till följd av
stadsplanen lösa viss mark &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2855&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regleras
inte av 14 kap, I S första stycket PBL utan av 48 S första och tredje styckena
byggnadslagen. Departementschefen anger ail man här­med fär en mjukare övergång
till den föreslagna ovillkorliga inlösenskyl­digheten. Fördelarna av förslaget
i denna del har inte närmare belysts. Departementschefen föreslår inte någon
motsvarande regel för det fall då annan än kommunen är huvudman. 1 lagrådets
förslag har första stycket i 6 § utgått. Andra stycket, som då kommer att
utgöra en egen paragraf, har av systematiska skäl placerats före 5 §
remitterade förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar den inlösenskyldighet för
kommunen som föreslås till följd av att fastighetsägarens räu kan försämras då
en sladsplan eller byggnadsplan ändras eller upphävs. Innan lagrådet går in pä
en granskning av bestämmelsen erinrar lagrådet om den i yttrandets allmänna del
fram­förda kriUken mot grundtankarna i departementschefens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 paragrafens första stycke uppställs de
förutsättningar som skall förelig­ga för att kommunens skyldighet att lösa mark
skall inträda. En av förut­sättningarna (punkl I i lagrådsremissen) är alt
fastighetsägare på grund av ett långvarigt förbud enligt 35 eller 109 §
byggnadslagen varit förhindrad att bygga enligt planen, I specialmotiveringen
sägs atl något absolut krav på att förbudet skall ha gällt utan avbrott inte
bör ställas. Som skäl härför anförs att om etl förbud upphör att gälla en
kortare tid på grund av att giltighetstiden har löpt ut innan den har förlängts
så har fastighetsägaren i praktiken inte haft några möjligheter att ulnytfia
byggrälten, Samma syn bör enligt departementschefen läggas på sådana fall där
förbudet har upp­hört kort tid före PBL;s ikraftträdande. Lagrådet vill fästa
uppmärksam­heten på ytterligare en situation där kravet i punkt 1 bör anses
uppfyllt. Lagrådet åsyftar det fallet att ett långvarigt förbud enligt 109 §
byggnadsla­gen någon tid före ikraftträdandet av PBL ersatts av ett förbud
enligt 110 § andra stycket att bygga innan vägar, vattenförsörjning och avlopp
anord­nats. På den tid som stått fastighetsägaren till buds kan hans reella
möjlig­heter att undanröja hindren för bebyggande ha varit mycket begränsade.
Om man ser till de fakUska omständigheterna är det därför också i detta läge
det första förbudet som omöjliggiort för fastighetsägaren att bygga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgått av det anförda skall enligt lagtexten
förbudet ha varit &amp;quot;långvarigt&amp;quot;, I detta uttryck kan inte anses ligga
en fix och en gäng för alla given tidsgräns, Etl visst utrymme för att vid
prövningen ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet bör finnas.
Departementschefens uttalande (s, 332) att förbudet skall ha gällt under minst
älta år och alltså ha utfärdats före den 1 januari 1979 (eller med beaktande av
förslaget i lagrädsremissen den 13 december 1984 om lidigarelagt ikraftträdande
av PBL före den 1 januari 1978) är alltför onyanserat och bör modifieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan förutsättning för inlösenskyldighet är att fastigheten skall vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2857&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;belägen
inom ett område som i huvudsak är bebyggt i enlighel med planen (punkt 2 i
lagrådsremissen). Formuleringen antyder att den bebyggelse som finns skall
överensstämma med planen beträffande bäde byggnader­nas användningssätt och
tillåten bostadsarea, Lagrådel har i sin text sökt uttrycka att det - i
enlighel med vad som anförs i specialmotiveringen -endasi är användningssättet,
dvs, alt bebyggelse skett för bostadsändamål, som åsyftas. En ytterligare
förutsättning (punkt 3 i remitterade förslaget) är atl fastighetsägaren efter
upphävande eller ändring av planen endast kan använda marken på sätt som är
uppenbart oskäligt. De fall som härmed avses är enligt specialmotiveringen
antingen alt marken inte alls får bebyg­gas eller att bebyggelse för enskilt
ändamål i vissa fall - huvudsakligen i fråga om flerbosladshus - medges i
begränsad omfattning. De situationer som sålunda åsyftas bör enligl lagrådets
mening tydligare anges i lagtexten. Av lagtexten bör ocksä framgå att frågan om
huruvida inskränkningen av byggnadsrälten är uppenbart oskälig skall ske med
utgångspunkt i hur situationen ler sig för en fastighetsägare. Vidare bör
inlösenskyldighet föreligga så snart en fastighetsägare efter upphävande eller
ändring av planen får sin byggrätt oskäligt inskränkt. Domstolen bör alltså
pröva frågan utifrån plansitualionen i det läge som gäller när tvisten avgörs.
Beaktas det sist sagda behöver andra siycket endast ge hänvisning till de
materiella och processuella regler som skall Ullämpas i mål om inlösen. Vill
kommunen gentemot inlösenanspråk åberopa kommande planläggning kan uppskov
eller vilandeförklaring ske om bestämmelserna i rättegångsbalken tillåter det.
Härutöver bör emellertid inte kommunerna kunna utverka rådmm. Lagrådet ansluter
sig alltså inte till förslaget att inlösenfrågan på kommunens yrkande skall
uppskjutas till en särskild rättegång tio är efter PBL; s ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagrådets förslag har dels närmare preciserats
vilka stadsplaner och byggnadsplaner som avses - nämligen sådana som har
antagits men inte fastställts vid lagens ikraftträdande - dels uttryckligen
angetts att i bäde processuellt och materiellt avseende äldre beslämmelser
skall tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket i förevarande paragraf som i lagrådets förslag betecknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §,
bör i konsekvens med del av lagrådet förordade tillägget i 3 § första&lt;br&gt;
stycket kompletteras med en bestämmelse om de regionplaner som skall&lt;br&gt;
upphöra att gälla när PBL träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket har ingen motsvarighet i lagrådets
förslag. Anses en bestämmelse i ämnet erforderiig synes den böra tas in i lagen
(1968: 598) ang, handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i
Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen handlar om tomtindelningar som har
antagits men inte fast­ställts före ikraftträdandet. Beträffande utformningen
av bestämmelsen i lagrådets förslag (13 §) hänvisas till vad lagrådet anfört
under 9 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen till 73 S byggnadslagén har utgått i
lagrådets förslag, Nä­got självständigt förordnande kan nämligen inte meddelas
enligl 73 §. De föreskrifter som kan ges enligt sistnämnda paragraf måste
alltid gä tillbaka pä ett förordnande enligt 70 § byggnadslagen. Nu förevarande
paragraf har i lagrådets förslag betecknats 20 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf, 23 § i lagrådets förslag,
skall äldre bestämmelser om skyldighet att betala gatukostnader tillämpas om
gatubyggnadsåtgär­derna påbörjats före utgången av år 1980. Lagtexten ger ingen
upplysning om vad som gäller när åtgärderna påbörjats därefter men före PBL: s
ikraftträdande. Enligt specialmotiveringen skall då bestämmelserna i PBL
tillämpas. Dessa bestämmelser överensstämmer med gällande gatukost­nadsregler i
byggnadslagen. När lagrådet nu föreslär att äldre bestämmel­ser skall tillämpas
om gatubyggnadsåtgärderna har påbörjats innan PBL trätt i kraft innebär detta
alltså ingen ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen har som angetts under kapitelrubriken
kompletterats med ett andra stycke om rätt till återbetalning av gatukostnader
som erlagts enligt äldre bestämmelser. Lagrådet hänvisar till vad lagrådet
anfört under 14 kap, 7 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23
8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt denna paragraf skall äldre bestämmelser
fortfarande tillämpas i fräga om tre punktvis angivna situaUoner. Punkt 1 avser
mål enligt bygg­nadslagen eller päföljdslagen i vilka talan har väckts vid
domstol före ikraftträdandet, punkt 2 ärenden enligt byggnadsstadgan som
byggnads­nämnden avgjort före ikraftträdandet och punkt 3 byggnadsarbeten som
utförs med stöd av byggnadslov enligt byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 punkterna I och 2 ges alllsä regler om mål och
ärenden som pågår vid PBL; s ikraftträdande. Räckvidden av vad som föreslagits
i dessa punkter framgår inte klart. Vad försl gäller ärenden enligl både
byggnadslagen och byggnadsstadgan bör enligl lagrådets mening vid överprövning
äldre be­slämmelser tillämpas i både matenellt och processuellt hänseende, om
byggnadsnämnden avgjort ärendet före ikraftträdandet. En regel härom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2860&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
i lagrådels förslag upptagits som första stycke i 24 §, Avgörs ärendet i första
instans efler lagens ikraftträdande skall alltså PBL tillämpas. Mål enligt
byggnadslagen om ersättning, inlösen eller gatukostnad bör prövas enligt äldre
materiella bestämmelser om talan väckts före ikraftträdandet. En beslämmelse
härom finns i 24 § andra stycket lagrådets förslag. De processuella reglerna
för mål som här avses är oförändrade. Någon över-gängsbestämmelse i fråga om
förfarandet behövs därför inte. Vad som i punkt 1 föreslagits om mål enligt
påföljdslagen låter sig inte väl förenas med 21 §. För dessa mål fordras ingen
annan övergångsbestämmelse än det sistnämnda stadgandet. Detta överensstämmer i
sak med vad som allmänt gäller och som har lagfästs i 5 § andra stycket
brottsbalkens promulgationslag. Vad slutligen angår punkt 3 åsyftas härmed att
bestäm­melserna i 60-64 §§ byggnadsstadgan skall tillämpas på arbeten som ut­förs
pä gmnd av byggnadslov meddelat enligt byggnadsstadgan. Regeln är erforderlig
med hänsyn lill de förändrade bestämmelserna i PBL om till­syn. Vad som
regleras i punkt 3 skiljer sig sakligt sett frän de båda föregående punktema.
Regeln har därför i lagrådets förslag tagits upp i en särskild paragraf (25 §).
Den har utformats så atl tillämpliga lagrum i byggnadssladgan direkt angetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2862&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2863&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:267.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:216.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådets lagtext &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till Plan- och bygglag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Denna lag
innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande.
Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet
främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Det är en
kommunal angeläg;enhei att planlägga användningen av     2 §4st,' mark och
vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Varje
kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela     2 § 1-3 st,
kommunen. Översiktsplanen skall i stort ange hur mark- och vattenområ­den är
avsedda att användas och hur bebyggelsen bör utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den närmare regleringen av markens
användning och bebyggelsen inom delar av kommunen sker genom detaljplaner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För etl område av kommunen, som
inte omfattas av detaljplan, får områdesbestämmelser antas, om det behövs för
atl syftet med översikts­planen skall uppnås eller för att riksintressen enligt
lagen (0000:000) om hushållning med naturtesurser skall bli tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplaner får antas för att
underlätta genomförandet av delalj­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För samordning av flera kommuners
planläggning får regionplaner an­tas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §   Till byggande och rivning av byggnader samt lill
schaklning, fyllning,     3 §&lt;br&gt;
trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov, riv­&lt;br&gt;
ningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande åtgärder som kräver
bygglov får ges förhandsbesked huruvi­da byggande kan tillåtas på den avsedda
platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Vid
prövning av frågor enligt denna lag skall både allmänna och     4 § enskilda
intressen beakias, om inte annat är särskilt föreskrivet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    För att
mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från     5 § allmän
synpunkl lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning
eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   1 varje
kommun skall del finnas en byggnadsnämnd, som har alt     6 § utöva det
närmaste inseendet över byggnadsverksamheten i kommunen.        8 kap, 19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:56.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Anteckningarna i marginalen avser atl underlätta
jämförelse med den remitterade lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2864&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2865&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 §    Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och
byggnadsväsendet i länet      7 § och skall samverka med kommunerna i deras
planläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens planverk har den allmänna
uppsikten över plan- och byggnads­väsendet i riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid
planläggning och vid lokali­sering av bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §    Planläggning skall ske så att den främjar en frän
allmän synpunkt      I § o, 2 § 2 m,&lt;br&gt;
lämplig utveckling och ger förutsättningar för en från social synpunkt god&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljo, Mark skall
användas lill det ändamål för vilket marken är mest lämpad med hänsyn till
beskaffenhet och läge saml föreliggande behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som anges i första stycket
skall beakias även i ärenden om bygglov och förhandsbesked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Vid
planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall 2 § o, 1 § lagen
(0000:000) om hushållning med naturresurser tillämpas. Hänsyn I st, 2 m, skall
också tas till förhållandena i angränsande kommuner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Bebyggelse
skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet     3 o, 4 §§ med
hänsyn till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de boendes och
övrigas hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jord-, berg-
och grundvattenförhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheterna
att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheterna
att förebygga vatten- och luftföroreningar samt buller­störningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelse och anläggningar, som
för sin funkiion kräver tillförsel av energi, skall lokaliseras pä ett sätt som
är lämpligt med hänsyn lill energi­försörjningen och energihushållningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §    Inom områden med samlad bebyggelse skall
hebyggelsemiljön utfor-     5 §&lt;br&gt;
mas med hänsyn till behovet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra
olyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hushållning med
energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis­ka förhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trafikförsörjning
och god trafikmiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;möjligheter för
personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsför­måga att använda områdel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förändringar
och kompletteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom eller i nära anslutning lill
områden med samlad bebyggelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion
och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice
och kommersiell service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap. Krav på byggnader m. m. Nya byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §   Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur-
och kulturvär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2867&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dena
på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg. som är lämplig för
byggnaderna som sådana och ger en god helhetsverkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader skall placeras och
utformas sä att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på
trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande ölägenheter
för omgivningen. Inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen
skall begränsas, 1 fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall
dessutom i skälig omfattning beaktas att användningen av marken över
byggnaderna inte försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Byggnader skall medge god
huiihällning med energi och vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 byggnader som innehåller bostäder eller
arbetslokaler skall uppvärm­ningssystemet i skälig utsträckning utformas så att
skilda energislag som är lämpliga från allmän energisynpunkl kan användas ulan
omfattande änd­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En- eller tväbostadshus som i huvudsak skall värmas
upp med elektrici­tet eller naturgas skall i skälig utsltäckning utformas så
att ett byte till uppvärmning med annat energislag underiätlas. Sädana
byggnader fär förses med uppvärmningssystem för direktverkande elvärme endast
om det finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §   
Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar     4 § o. 8 § 2
m.&lt;br&gt;
skall ha betryggande bärförmåga, stadga och besländighet. Övriga bygg­&lt;br&gt;
nadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet tillfredsställande håll­&lt;br&gt;
fasthet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2868&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=55 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 &lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;husklimat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§    Byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till
trevnad, god hygien, en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot&lt;br&gt;
uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort
frän byggnader pä ett tillfredsställande sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till&lt;br&gt;
vilka allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga för personer med&lt;br&gt;
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att bostäderna&lt;br&gt;
och lokalerna blir ullgängliga för och kan användas av dessa personer, I&lt;br&gt;
den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på tillgänglighet skall&lt;br&gt;
byggnaderna vara försedda med hiss eller annan lyftanordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet att bostäder skall vara tillgängliga genom
hiss eller annan lyftan­ordning gäller inte byggnader som har färte än tre
våningsplan. Om sådana byggnader innehåller bostäder som inte näs från marken,
skall de dock utformas så alt hiss eller annan lyftanordning kan installeras
utan svårig­het,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om en- eller tvåbostadshus lår undantag
medges från kravel på tillgänglighet till byggnaden, om del är befogat med
hänsyn till terrängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnader som innehåller arbetslokaler
får, såvitt gäller dessa lokaler, undantag medges från första stycket, om det
är befogat med hänsyn lill arten av den verksamhet för vilken lokalerna är
avsedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Byggnader skall utföras med
sådant material och på sådant sätt atl reparations-, underhålls- och
driftkostnader begränsas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§    1 fråga om fritidshus med högst tvä bostäder
gäller inte bestämmel-     9 5 2 st, o, 13 § serna i 3 § andra och iredje
styckena saml 7 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov
skall bestämmelser­na i 1-8 §§ tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Befintliga
byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §  
Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av byggnad skall      10 § I o,&lt;br&gt;
ulföras varsamt så aft byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstek-     3-7
st, o, 13 §&lt;br&gt;
niska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;las till vara. Härutöver skall tillses att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillbyggnader som kräver
bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§ och andra tillbyggnader uppfyller dessa krav
i skälig utsträckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ombyggnader utförs så att
ombyggda delar tillförs de i 1-8 §§ an­givna egenskaperna i den omfattning som
följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra ändringar än lillbyggnad
eller ombyggnad uiförs så att ändring­arna i skälig utsträckning uppfyller
kraven i 1 -8 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen
ställa lägre krav än vad som följer av andra siycket 2 under förutsättning att
bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av andra och tredje siyckena skall
hänsyn tas till bygg­nadens förutsältningar. Vid ändring av fritidshus med
högst två bostäder gäller inte bestämmelserna i 3 § andra och tredje styckena
samt 7 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Med ombyggnad avses
åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt      10 § 2 st, förlänger bruksliden
för byggnaden eller en del av den. Även sådant inredningsarbete som syftar till
en väsentligt ändrad användning av bygg­naden eller en del av den utgör
ombyggnad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Byggnader som är särskilt
värdefulla från historisk, kulturhistorisk,      11 § miljömässig eller
konstnärlig synpunkt eller som ingår i en samlad bebyg­gelse av denna karaktär
får inte förvanskas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Byggnader skall
underhållas så alt deras egenskaper i de hänseen-      12 § den som avses i 3-5
§§ i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att tillgodose kraven i 6 och 7 §§
skall hållas i stånd. Byggnaders yttre skall hällas i vårdat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underhållet skall anpassas till byggnadens värde
från historisk, kultur­historisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt
till omgivningens karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnader som avses i 12 § skall
byggnadens yttre och dess inre underhållas så atl byggnadens särart bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
anläggningar än byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §
I fråga om anläggningar och anordningar för vilka bygglov krävs&lt;br&gt;
skall vad som föreskrivs om byggnader i 1-13 §§ tillämpas, 1 fräga om&lt;br&gt;
övriga anläggningar och anordningar som anges i 8 kap, skall 1-13 §§&lt;br&gt;
tillämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tomter, allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna
platser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
§ Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas pä ett sätl som är
lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur-och
kulturvärdena pä platsen. Dessutom skall tillses alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;naturförutsättningarna så långt
möjligt tas till vara,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betydande olägenheter för
omgivningen inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risken för olycksfall begränsas
och betydande olägenheter för trafi­ken inte uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det finns en lämpligt belägen
utfart eller annan utgång frän tomten samt anordningar som medger nödvändiga
transporter och tillgodoser kra­vet på framkomlighet för utryckningsfordon till
och från bebyggelsen på tomten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tomten, om det inte är obefogat
med hänsyn till terrängen och förhål­landena i övrigt, är tillgänglig för och
kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförrnåga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligt utrymme för parkering,
lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller
i närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om tomten är avsedd för byggnad som innehåller
bostad eller lokal för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall
det finnas tillräck­ligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse pä
tomten eller pä utrymmen i närheten av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det inte finns tillräckliga utrymmen för all
anordna bäde parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 §
På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6 samt&lt;br&gt;
andra och iredje styckena Ullämpas i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillbyggnad som kräver bygglov eller vid
ombyggnad skall tomten anordnas så atl den uppfyller kraven i 15 § i skälig
utsträckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller&lt;br&gt;
inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas sä att betydande olägenheter för&lt;br&gt;
omgivningen och för trafiken inte uppkommer och sä att risken för olycks­&lt;br&gt;
fall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras&lt;br&gt;
och aU befintlig växtlighet skall bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anordningar som har tillkommit för att uppfylla
kraven i 15 § skall hällas i stånd i skälig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser
skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §
1 fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än&lt;br&gt;
byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 15-17 §§ tillämpas i skälig&lt;br&gt;
utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. Översiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§   Översiktsplanen skall utgöra underiag för beslul om användningen av    
l§o. 3§lst. mark- och vattenområden. Planen skall ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. grunddragen i den avsedda användningen av mark-
och vattenområ­&lt;br&gt;
den samt riktlinjer för tillkomst, förändring och bevarande av bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. hur kommunen avser atl tillgodose riksintressen
enligt lagen&lt;br&gt;
(0000:000) om hushållning med naturresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;347&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 §   Översiklsplanen består av en särskild handling samt
en eller flera     4 S o, 3 § 2 st.&lt;br&gt;
kartor. Planen skall utformas så all dess innebörd kan utläsas utan svårig­&lt;br&gt;
het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till planen skall fogas en sådan
planbeskrivning som anges i 8 § och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9
§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om länsslyrelsen inte har godtagit
planen i en viss del, skall det anmär­kas i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 §    När förslag till översiktsplan eller till ändring
av planen upprättas,     5 § I st.&lt;br&gt;
skall kommunen samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och&lt;br&gt;
kommuner som berörs av förslaget. Andra som har ett väsentligt intresse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av förslaget skall beredas tillfälle till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §   Samrådet syfiar till ett utbyte av information och
synpunkter. Under     5 § 2 st.&lt;br&gt;
samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse och&lt;br&gt;
förslagets innebörd redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet och förslag
med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en
samrådsredogörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §    Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt
atl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ge råd om
tillämpningen av 2 kap, och verka för att riksintressen enligt lagen (0000;
000) om hushållning med naturresurser tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka för att
sädana frågor om användningen av mark- och vattenom­råden som angår flera
kommuner samordnas pä ett lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta till vara
statens intressen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Innan
översiktsplanen eller ändring av den antas, skall kommunen     7 § o, 10 § I
st, ställa ut planförslagel under minsl tvä månader. Den som vill lämna syn­punkter
på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Kungörelse
om utställningen av planförslaget skall minst en vecka     8 § före
utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och infö­ras i
ortstidning. Av kungörelsen skall framgå var utställningen äger rum samt inom
vilken tid, pä vilket sätt och till vem synpunkter skall lämnas. Avser
förslaget en viss del av kommunen, skall det framgå av kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kungörandet skall gälla vad som
är föreskrivet i lagen (1977; 654) om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av förslaget med
planbeskrivning och samrådsredogörelse skall, innan förslaget ställs ut,
överiämnas lill länsstyrelsen samt region­planeorgan och kommuner som berörs av
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 §    Under utställningstiden skall planförslaget
åtföljas av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9 § o, 4 § 2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, planbeskrivning som avses i andra styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gällande
översiktsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annal
planeringsunderlag som kommunen anser vara av belydelse för en bedömning av
förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I planbeskrivningen skall redovisas
planeringsförutsättningarna, skälen Ull planens uiformning och de åtgärder som
kommunen avser att vidta för att fullfölja planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ändring av
översiktsplanen för en viss del av kom­munen, skall ändringens verkningar för
andra delar av kommunen redovi­sas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2876&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 §    Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge
ett granskningsylt-      10 S 2 o, 3 st,&lt;br&gt;
rande över planförsltiget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av yttrandet skall framgå om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;riksintressen
enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturre­surser inte tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sådana frågor
rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera
kommuner inte samordnas på elt lämpligt sätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bebyggelsen
blir olämplig frän hälsosynpunkt eller med hänsyn till behovel av skydd mot
olyckshändelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10       §   Efter utställningstiden skall kommunen
sammanställa de avlämnade      11 §&lt;br&gt;
synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i etl utlåtan­&lt;br&gt;
de som skall fogas till handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förslaget ändras väsentligt
efter utställningen, skall ny utställning ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Översiktsplanen
och ändringar av den antas av kommunfullmäk-     2 § 1 m, lige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    Beslut att
anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslu-     2 § 2 m, tet
vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§    När
kommunens beslut att anta eller ändra översiktsplanen har      12 § 2 st,
vunnit laga krafl, skall planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen,
granskningsyltrandet, utlåtandet enligt 10 § och etl protokollsutdrag med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutet ulan dröjsmål sändas lill länsstyrelsen samt Ull
regionplaneorgan och kommuner som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser Detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och
reglering av&lt;br&gt;
bebyggelsemiljöns utforming skall ske genom detaljplan för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ny samlad
bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ny enstaka
byggnad vars användning får betydande inverkan på om­givningen eller som skall
förläggas inom etl område där det råder stor efterfrågan pä mark för
bebyggelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bebyggelse som
skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i etl sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket äger motsvarande
tillämpning också i fråga om andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna
kräver bygglov enligt 8 kap, 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detaljplan behöver inte upprättas i
den mån tillräcklig reglering har skett genom områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Vid ulformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn
tas till befint­&lt;br&gt;
liga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka&lt;br&gt;
på planens genomförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de delar som planen medför att
mark eller särskild rätt till mark kan     Ny komma att las i anspråk enligt 6
kap, 17-19 §§ skall planen dessutom utformas så att de fördelar som kan v:innas
med den överväger de olägen­heter som planen åsamkar enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2878&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;349&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 §   1 detaljplanen skall redovisas och till gränserna
anges&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
platser såsom gator, vägar, torg och parker,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mark för bland
annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanläggningar, begravningsplatser,
anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi sam.l skydds- och
säkerhetsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vattenområden
för bland annat båthamnar och friluftsbad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om allmänna platser, för
vilka kommunen är huvudman, skall användningen och ulformningen anges. För mark
som avses i första stycket 2 och för vattenområden skall användningen anges,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Om kommunen
inte skall vara huvudman för allmänna platser, skall     5 § det anges i
detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   1
detaljplanen skall anges den tid inom vilken lov skall sökas för att     6 § 1
o, 2 st, planen skall få genomföras (genomförandetid). Tiden skall bestämmas sä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen och
vara minst fem och högst femton är. Tiden räknas frän den dag dä beslutet atl
anta planen vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då del av planen
får genomföras på grund av förordnande enligl 13 kap, 8 § andra stycket, I
planen kan anges att liden skall räknas frän senare tidpunkt än den dä beslutet
atl anla planen vinner laga kraft. För skilda områden av planen kan olika
genomförandetider bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Saknar planen bestämmelser om genomförandelid,
är tiden lio år från dag som anges i första styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om förlängning och förnyelse av
genomförandetid finns bestämmelser i 14 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §   Medger detaljplanen tillfällig användning av mark
eller byggnader     6 § 3 st,&lt;br&gt;
enligt 7 § första stycket 9, skall i planen bestämmas den tid under vilken&lt;br&gt;
användningen får pågå. Tiden fär bestämmas till högst tio år och skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;räknas från dag som anges i 5 § första stycket. Saknar
planen beslämmel­ser om tiden, är denna fem år. Om förlängning av tiden finns
bestämmelser i 15 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 §   Utöver vad som enligt 3 S skall redovisas i
detaljplanen får i planen     8 S o, 7 § 2 m,&lt;br&gt;
meddelas bestämmelser om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad mån
åtgärder kräver lov enligt 8 kap, 5 § tredje stycket, 6 § första styckel, 8 §
första stycket samt 9 § första och andra styckena,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den slörsla
omfattning i vilken byggande över och under markytan får ske och, om det finns
särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsöriningen eller miljön, även den
minsta omfattning i vilken byggande skall ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadssätt
och byggnaders användning, varvid för bosladsbygg­nader kan bestämmas andelen
lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering,
utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar och
tomter, varvid fär meddelas ombyggnadsbestäm­melser enligt 3 kap, 10 § tredje
stycket och skyddsbestämmelser för bygg­nader som avses i 3 kap, 12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vegetation samt
markytans utformning och höjdläge,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning och
utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stängsel samt
ulfart eller annan utgång mol allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering och
utformning av parkeringsplatser samt förbud att använ­da viss mark för
parkering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2880&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9, tillfällig användning av mark eller byggnader,
som inte genast behö­&lt;br&gt;
ver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;markreservat för allmänna
ledningar, energianläggningar samt tra­fik- och väganordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddsanordningar för att
motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsia
tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus
eller annat sådant som prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;principerna för
fastighetsindelningen och för inrättande av gemen­samhetsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exploateringssamverkan enligt 6
kap, 2 §, varvid, om mark skall tas i anspråk från någon fastighet vars ägare
inte deltar i samverkan, planen skall innehålla uppgift därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är
nödvändigt med hänsyn till syftet med den,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §  
1 detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämnas till älgar-     9 §&lt;br&gt;
der som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viss trafik-, vatten-, avlopps-
eller energianläggning för vilken kom­munen inte skall vara huvudman har kommit
till stånd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viss byggnad eller anläggning
på tomten har rivits, byggts om eller fått en i planen angiven ändrad
användning eller ulfarten eller annan utgång från fastigheten har ändrats eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslul om antagande av en i
detaljplanen förutsatt fastighetsplan har vunnit laga kraft eller får
genomföras efter förordnande enligt 13 kap, 8 § andra styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §   
Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med      10 S&lt;br&gt;
bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av&lt;br&gt;
dessa handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av en plankana skall framgå hur planområdet delas
upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planhandlingarna skall utformas så att det tydligt
framgår hur planen reglerar miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Till detaljplanen skall
fogas en sådan planbeskrivning som anges i      II § I o, 2 st, 26 § och en
sådan genomförandebeskiivning som anges i 6 kap, 1 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Före genomförandetidens
utgång får mot berörda fastighetsägares     12 § bestridande detaljplanen
ändras eller upphävas endast om det är nödvän­digt på grund av nya förhållanden
av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter genomförandetidens utgång får planen ändras
eller upphävas ulan aft rättigheter som uppkommit genom planen beakias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om föriängning och förnyelse av genomförandetid
finns bestämmelser i 14 §, Om föriängning av tid för tillfällig markanvändning
finns bestämmel­ser i 15 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Bestämmelserna i 1-10 §§
skjill tillämpas även när detaljplanen      13 § ändras eller upphävs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Om detaljplanen ändras
eller helt eller delvis upphävs för ett områ-      14 § de som omfattas av en
fastighetsplan, skall det framgå av detaljplanen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka
delar fastighetsplanen enligt 6 kap, 11 § upphör att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2882&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att detaljplanen i vissa fall
ändras till följd av att en fastighetsplan anlas framgår av 6 kap, 5 S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 §    Innan genomförandeliden gäll ut kan den föriängas
med högst fem      15 § I o, 2 st,&lt;br&gt;
är i .sänder. Efter det att genomförandetiden gått ut. kan den förnyas med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vaije gång högst fem år. Föriängning och fömyelse kan avse
visst område av detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:66.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har under genomförandetiden
åtgärder vidtagits för planens genomfö­rande såvitt gäller viss fastighet men
har åtgärderna inte kunnat fullföljas på grund av omständigheter över vilka
kommunen råder, skall genomfö­randetiden föriängas i skälig utsträckning för
den fastigheten. Ansökan om föriängning skall göras före genomförandetidens
utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 §    Den tid under vilken Ullfällig markanvändning får
pågå kan förläng-      15 § 3 st,&lt;br&gt;
as med högst fem är i sänder. Den sammanlagda liden får dock inte&lt;br&gt;
överstiga tjugo år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områdesbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 §   För ett område som inte omfattas av detaljplan kan
områdesbestäm-     4 kap, 13 §&lt;br&gt;
melser anlas för att säkerställa syftei med översiklsplanen eller för alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillgodose etl riksintresse enligt lagen (0000:000) om
hushållning med na­turresurser, 1 områdesbestämmelser får meddelas föreskrifter
om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vad män
åtgärder kräver lov enligt 8 kap, 5 § första stycket, 6 S första stycket, 7 §,
8 § andra stycket och 9 § tredje styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;grunddragen för
användningen av mark- och vattenområden för be­byggelse, friluftsliv,
fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;byggnadsarean i
områden för frilidsbebyggelse och storleken på tomter i sådana områden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;placering,
uiformning och utförande av byggnader, andra anläggning­ar, anordningar eller
tomter, varvid fär meddelas ombyggnadsbesläm­melser enligl 3 kap, 10 § iredje
stycket och skyddsbestämmelser för bygg­nader som avses i 3 kap, 12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vegetation samt
markytans utformning och höjdläge inom sädana områden som avses i 8 kap, 9 S
tredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;användning och
utformning av allmänna platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddsanordningar
för atl motverka störningar från omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;exploateringssamverkan
enligt 6 kap, 2 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om regleringen enligt första
stycket 5 avser friluftsområden, fär den inte vara sä ingripande atl den
pågående markanvändningen avsevärt försvå­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 §   Områdesbestämmelserna och skälen Ull dem skall
redovisas i en     4 kap, 15 §&lt;br&gt;
särskild handling. Handlingen skall utformas så att det tydligt framgår hur&lt;br&gt;
bestämmelserna reglerar miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrivs i första stycket
gäller även när områdesbestämmel­serna ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förfarandet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 §   Detaljplanen bör grundas på ett program som anger
ulgångspunkler      16 §&lt;br&gt;
och mål för planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2884&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 §   
Vid upprättande av förslag lill detaljplan skall det, om det inte är      11 §
3 st,&lt;br&gt;
uppenbart obehövligt, finnas en för ändamålet avsedd karta (grundkarta)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
en fastighelsförteckning, 1 faslighetsförteckningen skall i den mån de berörs
av planen redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. fastigheter, mark, som är samfälld för flera
fastigheter, och andra&lt;br&gt;
områden saml ägare till och innehavare av annan särskild rätt än hyresrätt i&lt;br&gt;
nämnda egendom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, gemensamhetsanläggningar enligl anläggningslagen
(1973: 1149) samt&lt;br&gt;
ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:
1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt
eller gemensamhetsan­läggning skall i stället för ägare eller innehavare anges
föreningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §  
När förslag till detaljplan upprättas, skall kommunen samråda med      17 § 1
st,&lt;br&gt;
länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som berörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
förslaget. Sakägare och de bostadrättshavare, hyresgäster och boende som berörs
av förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en­skilda i övrigt som
har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §  
Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Un-      17 § 2
st,&lt;br&gt;
der samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samt
de viktigaste följderna av förslaget redovisas. Om det finns ett pro­gram för
planen, skall också programmet redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet av samrådet och förslag med anledning av
de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §  
Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ge råd om tillämpningen av 2
och 3 kap, och verka för att riksintres­sen enligt lagen (0000:000) om
hushållning med naturresurser tillgodoses,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för att sädana frågor om
användningen av mark- och vattenom­råden som angår flera kommuner samordnas på
ett lämpligl sätl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta till vara statens intressen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Innan detaljplanen antas,
skall kommunen ställa ut planförslaget 19 §, 22 § under minst tre veckor. Den
som vill lämna synpunkter på förslaget skall I si, I m. göra detta skriftligen
under utställningstiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Kungörelse om utställningen
av planförslaget skall minst en vecka     20 § I st, o, före utställningstidens
början anslås på kommunens anslagstavla och infö-     2 st, 1 m, ras i
ortstidning. Av kungörelsen skall framgå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;var planomrädet ligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om förslaget avviker från översiktsplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilken mark eller särskild rält
till mark som till följd av planens antagande kan komma atl tas i anspråk
enligt 6 kap, 17-19 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;var utställningen äger rum,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom vilken tid, på vilket sätt
och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att den som inte senasl under
ulslällningsliden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap, 5 § kan
föriora rätten att överklaga beslut att anta planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet
i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;353&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett exemplar av förslaget med en
sådan planbeskrivning som anges i 26 §. en sådan genomförandebeskrivning som
anges i 6 kap, I § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut,
sändas till länsslyrel­sen och kommuner som berörs av förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 §    Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall
senast dagen för kungörandet i vanligt brev sändas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kända sakägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;känd
organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsord­ning för en
fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsord­ning inte
gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten lill en riksorganisation
och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra som har
etl väsentligt intresse av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns
styrelse eller annan utsedd att förvalta samfällighelens angelägenheter, får
underrättelsen sän­das lill en ledamot av slyrelsen eller till förvaltaren.
Saknas styrelse eller förvaltare, får underrättelsen sändas till en av
delägarna för att hällas tillgänglig för alla. 1 sådant fall skall kungörelsen
innehålla uppgift om hos vem underrättelsen hålls tillgänglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underrättelse enligt första stycket
behöver inte sändas, om ett stort antal personer skall underrättas och det
skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till
ändamålet med undertättelsen att sända den till envar av dem. Ägare av sädan
mark och innehavare av sädan särskild rätt till mark som avses i 24 § första
stycket 3 skall dock alltid underrättas enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 § 2 st, 2 m, samt 3 o, 4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 §    Under utställningstiden skall planförslaget
åtföljas av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planbeskrivningen
och genomförandebeskrivningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samrådsredogörelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;program för
planen, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har
upprättats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;annal
planeringsunderlag som kommunen anser vara av belydelse för en bedömning av
förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I planbeskrivningen skall redovisas
planeringsförutsättningarna, planens syfte och skälen lill planens utformning.
Beskrivningen skall åtföljas av illustrationsmaterial, om det inte är uppenbart
onödigt. Om planförslaget avviker frän översiklsplanen, skall avvikelsen och
skälen Ull denna redovi­sas i beskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Annat material som belyser förslagets innebörd, bör också
ställas ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 §    Efter utställningstiden skall inkomna synpunkter
och förslag med     22 § utom&lt;br&gt;
anledning av dem redovisas i etl särskilt utlåtande, som skall fogas till     
I st, 1 m.&lt;br&gt;
handlingarna i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlåtandet eller meddelande om var
utlåtandet hålls Ullgängligt skall för kännedom snarast möjligl i vanligt brev
sändas lill dem vilkas synpunkler på det utställda förslaget inte har blivit
tillgodosedda. Om ett stort antal personer skall underrättas, får underräuelse
i stället ske genom kungörelse på säll anges i 24 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall
ny utställning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2888&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 §   I
stället för vad som föreskrivs i 18 §, 20 §, 21 § andra stycket samt 22-27 §§
får bestämmelsema i andra stycket tillämpas (enkelt planförfa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2890&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;354&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande),
om förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar intresse för
allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och länssty­relsens
granskningsyttrande enligt 4 kap, 9 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid enkelt planförfarande skall länsstyrelsen och
de som anges i 25 § första stycket beredas tillfälle till samråd. När förslag
lill detaljplan förelig­ger skall de underrättas därom och, om de inte
godkänner förslaget, under minst två veckor ha tillfälle atl skriftligen lämna
synpunkter på förslaget. En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag
med anledning av dem skall redovisas i ett särskilt utlåtande, som skall fogas
till handlingar­na i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Detaljplanen antas av
kommunfullmäktige. Fullmäktige får uppdra     3 § åt kommunstyrelsen eller
byggnadsnämnden atl anta planer som inte är av principiell beskaffenhet eller i
övrigt av störte vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Senast dagen efler det atl
justering av protokollet med beslut om     23 § antagande av detaljplanen har
tillkännagivits på kommunens anslagstavla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om
vad den som vill överklaga beslutet har att iaktta sändas i vanligt brev lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. länsslyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner
som berörs av&lt;br&gt;
planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, sakägare, bostadsrätlshavare, hyresgäster och
boende samt sådan&lt;br&gt;
organisaUon eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast&lt;br&gt;
under utställningstiden eller under den i 28 § andra stycket angivna Uden&lt;br&gt;
skriftligen har lämnat synpunkter i ärendet, som inte har blivit tillgodo­&lt;br&gt;
sedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ett stort antal personer skall underrättas
enligt första stycket 2 och det skulle innebära slörre kostnad och besvär än
som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen att sända den
till envar av dem, får underrättelse i stället ske genom kungörelse i
ortstidning på sätt anges i 24 §, Ägare av sådan mark och innehavare av sådan
särskild rätt lill mark som kan komma atl tas i anspråk enligt 6 kap, 17-19 §§
skall dock alltid underrättas enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungörelse som avses i andra stycket skall införas
i ortstidning samma dag som beslutet att anta planen tillkännages på kommunens
anslagstavla. Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för
tillkännagi­vandet och vad den som vill överklaga beslutet har alt iaktta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handlingarna
i ärendet skall utan dröjsmål sändas Ull länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §  
När beslulet att anta detaljplanen har vunnit laga krafl, skall detla     24 §&lt;br&gt;
kungöras i ortstidning, I kungörelsen skall erinras om innehållet i 15 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Snarasi möjligt efler del att beslutet har vunnit
laga kraft och senast en månad därefter skall två exemplar av planen,
planbeskrivningen och ge­nomförandebeskrivningen sändas till länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 §  
Bestämmelserna i 18-31 §§ skall tillämpas även när detaljplanen     26 §&lt;br&gt;
ändras eller upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33     §  
Vid upprättande och anlagande av områdesbestämmelser skall 20-     4 kap, 16 §&lt;br&gt;
32 §§ tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2892&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Beslut au anta, ändra
eller upphäva detaljplan eller områdesbestäm-     4 kap. 17 § 1 st, melser
gäller försl sedan beslutet vunnit laga kraft eller får genomföras     o, 5
kap. 27 § efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Områdesbestämmelser upphör
alt gälla när det för området förelig-     4 kap. 17 § 2 st. ger ell
lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ell förordnande enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap. 8 § andra stycket alt planen får genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36 §   
Av 8 kap. 11, 12, 17 och 18 §§ följer aft bygglov, rivningslov och     4 kap.
18 § o.&lt;br&gt;
marklov får vägras till åtgärder som strider mot delaljplan eller områdes-    
5 kap. 28 §&lt;br&gt;
bestämmelser. Även sådana åigärder som inte kräver lov och som avser&lt;br&gt;
byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall ulföras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sä
att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskill får beslut
enligt vissa andra förfatl­ningar än denna lag inte meddelas i strid mot
detaljplan eller områdesbe­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
kap. Plangenomförande Genomförandebeskrivning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Vid upprättandel av förslag till delaljplan skall i en särskild handling&lt;br&gt;
(genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska, lekniska, ekono­&lt;br&gt;
miska och faslighetsrättsliga åtgärder som behövs för eU samordnat och&lt;br&gt;
även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exploateringssamverkan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Kommunen får besluta att exploateringssamverkan enligt lagen&lt;br&gt;
(0000:000) om exploateringssamverkan får ske, om det med hänsyn till&lt;br&gt;
bebyggelseutvecklingen är angeläget alt i etl sammanhang ställa i ordning&lt;br&gt;
mark för bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för bebyg­&lt;br&gt;
gelsen. Sådant beslul meddelas gepom detaljplan eller områdesbestäm­&lt;br&gt;
melser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 beslutet skall anges samverkansområdets
huvudsakliga avgränsning samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslul
enligl lagen om exploate­ringssamverkan skall meddelas. Denna tid får bestämmas
till högst fem år frän den dag dä beslutet att anta planen eller
områdesbestämmelserna vinner laga kraft eller frän den dag dessförinnan då del
av planen eller av områdesbestämmelserna får genomföras efter förordnande
enligt 13 kap, 8 § andra siycket. Har något exploateringsbeslul inte meddelats
inom den angivna liden, upphör planen eller områdesbestämmelserna att gälla
såvitt avser kommunens beslut om exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §   
I fastighetsplan kan för områden som omfattas av detaljplan medde-     7 § 1
st, o,&lt;br&gt;
las bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut,     3 § 1
st,&lt;br&gt;
ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter saml om gemensamhelsan­&lt;br&gt;
läggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsplan
skall antas om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 § 2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1, det behövs för genomförande av en ändamålsenlig
indelning i fastig­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2894&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detaljplanens genomförande i
andra fall underlättas genom en fastig­hetsplan eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en fastighetsägare begär det
och planen inte är uppenbart obehövlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Fastighetsplanen skall omfatta ett lämpligt avgränsat område. Skälig&lt;br&gt;
hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsför­&lt;br&gt;
hållanden som kan inverka pä planens genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planen skall reglera markens indelning i
fasligheter eller om den skall ge bestämmelser om servitut och liknande
särskilda rättigheter, tillämpas 3 kap, 1 § faslighetsbildningslagen
(1970:988).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om planen skall reglera inrättandet av en
gemensamhetsanläggning, Ullämpas 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149), Skall
den ge besläm­melser om ledningsrätt, tillämpas 6 § ledningsrättslagen (1973;
1144).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Fastighetsplanen får inte
strida mot detaljplanen. Om syftet med detaljplanen inte motverkas, får dock
mindre avvikelser göras, 1 sådana fall skall detaljplanen anses ha den
utformning som framgår av fastighets­planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    1 den mån det behövs med
hänsyn lill syftet med fastighetsplanen     8 § 2 st, skall i planen anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områdets indelning i
fastigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka servitut, ledningsrätter
och liknande särskilda räitigheter som skall bildas, ändras eller upphävas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de anläggningar som skall
utgöra gemensamhetsanläggningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de fastigheter som skall delta
i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som skall tas i anspråk för
anläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §   
1 fastighetsplanen får bestämmas atl planen gäller endast under förut-     7 §
2 st.&lt;br&gt;
sättning att beslutet att anta en viss detaljplan har vunnit laga kraft eller
får&lt;br&gt;
genomföras efler förordnande enligl 13 kap, 8 § andra styckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §   
Fastighetsplanen består av en plankarta och en särskild handling med     8 § 1
st,&lt;br&gt;
bestämmelser eller, om innehållet framgår lydligt, av endast endera av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa
handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §  
Till fastighetsplanen skall fogas en sädan planbeskrivning som anges     9 § 1
st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Före utgången av detaljplanens genomförandelid får mot berörda&lt;br&gt;
fastighetsägares bestridande fastighetsplanen ändras eller upphävas endast&lt;br&gt;
om det finns synnerliga skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter utgången av detaljplanens genomförandelid får
fastighetsplanen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom
fastig­hetsplanen beaktas..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §  
Om detaljplanen ändras och detla medför att fasUghetsplanen     12 §&lt;br&gt;
strider mot detaljplanen, upphör fasUghetsplanen att gälla i de delar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
strider mot detaljplanen. Om detaljplanen hell eller delvis upphävs, upphör
fastighetsplanen att gälla i de delar som berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §  
Fastighetsplanen upprättas i samma ordning som gäller för detalj-     13 § o. 9
§ 2 st.&lt;br&gt;
planen. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behöver
dock samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget och
behöver planförslaget ej heller sändas till dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan
soiti fastighets­planen hänför sig Ull,och skälen till den utformning av
fastighetsplanen som har valts. Om planförslaget avviker från detaljplanen,
skall avvikelsen och skälen till denna redovisas i beskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Faslighelsplanen antas av byggnadsnämnden
eller, om planen har     6 § o. 13 § 1 st. upprättats gemensamt med
detaljplanen och denna ej skall antas av nämn­den, av den som antar
detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Bestämmelserna i 3-9, 12
och 13 §§ tillämpas även när fastighets-     11 o, 14 §§ planen ändras eller
upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut alt anta, ändra eller
upphäva fastighetsplan gäller först sedan beslutet har vunnii laga kraft eller
får genomföras efter förordnande enligt 13 kap, 8 § andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Av 8 kap. 11 § följer att
bygglov inte får meddelas i strid mot fastighetsplan. Även sådana åigärder som
inte kräver bygglov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och
allmänna platser skall ulföras så att de inte strider mot planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt
vissa andra författ­ningar än denna lag inte meddelas i strid mot
fastighetsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstående
av mark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Kommunen fär lösa mark som enligt en delaljplan skall användas&lt;br&gt;
för allmänna plalser för vilka kommunen är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Annan mark som enligt planen skall användas för
annat än enskilt bebyggande får kommunen lösa, om markens användning för avsett
ända­mål inte ändå kan anses säkerställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som kommunen får lösa enligl första
eller andra siycket av särskild rätt, får rättigheten lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet för kommunen att lösa mark i vissa
fall finns bestämmel­ser i 14 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §  
Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är      19 §&lt;br&gt;
den som äger obebyggd mark, som enligt delaljplanen är avsedd för allmän&lt;br&gt;
plats, skyldig alt ulan ersättning upplåta marken, om den behövs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mark
för bebyggelse, som tillhörde honom när planen antogs, skall kunna användas för
avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 §  
På ansökan av kommunen fär länsstyrelsen förordna alt mark, som     20 §&lt;br&gt;
för områdets ändamålsenliga användning enligt upprättat förslag till delalj­&lt;br&gt;
plan behövs för sådana allmänna plalser för vilka kommunen är huvudman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
för allmänna byggnader, utan ersättning skall avstås till kommunen. Under samma
fömtsättningar får länsstyrelsen förordna att mark, som skall användas för
allmänna plalser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, utan ersättning
skall upplålas Ull huvudmannen. Med antagan­det av detaljplanen skall anstå
till dess ansökningen har avgjorts genom beslut som vunnit laga krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2899&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande får meddelas endast i den mån det kan
anses skäligt med hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas få av planen
och till övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mark som förordnandet avser skall anges till
läge och gränser. Marken skall avträdas eller upplålas när den behöver tas i
anspråk för avsett ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20      §  
När fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall byggnadsnämn-     21 §&lt;br&gt;
den genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;
fastighetsboken, Överiåielse av mark, som sker efter del alt sådan anmä­&lt;br&gt;
lan har inkommit, inverkar inte pä den bedömning som skall ske enligt 19 §&lt;br&gt;
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på
ansökan av kommunen förordna att mark som har avståtts eller skall upplåtas
enligt 19 § byts ut mot annan mark, om det är lämpligt och kan ske utan
olägenhet för ägaren,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Den som har avstått mark
enligt 19 § skall frigöra marken frän     22 § inteckning och annan särskild
rätt. Kan detla inte ske, är han skyldig att ersätta skada som uppkommer för
den till vilken marken har avståtts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S    1 ett förordnande enligt
19 ii fär länsstyrelsen, i den mån det är     23 § skäligt, på kommunens
begäran föreskriva att markens ägare skall vara skyldig atl i den ordning som
länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Bestämmelserna i 19-22 §§
om ägare gälleräven exploaleringssam-     24 § fällighet enligt lagen (0000;
000) om exploateringssamverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Om kommunen är huvudman
för allmänna platser, får kommunen     25 § efter genomförandetidens utgång
lösa delar av fasligheter som tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen
skall utgöra en fastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun som är huvudman för allmänna plalser får
efter genomförande­tidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i
huvudsaklig över­ensstämmelse med detaljplanen, Lösenrätl föreligger dock inte
så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besväras mark som avses i första och andra styckena
av särskild rätt, får rättigheten lösas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25      §  
Räu att använda mark enligl 18 eller 19 § gäller framför annan rält     26 §&lt;br&gt;
lill marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upplåtande
av vissa allmänna platser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26 §  
Inom områden med delaljplan skall kommunen vara huvudman för     27 §&lt;br&gt;
allmänna platser, om del inte finns särskilda skäl till annat. Att planen skall&lt;br&gt;
utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framgår av 5 kap. 4 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen skall efter hand som bebyggelsen
färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gator och andra allmänna
platser för vilka kom­munen är huvudman, så atl platserna kan användas för
avsett ändamål. Före genomförandelidens utgång skall platserna upplåtas Ull
allmänt be­gagnande inom områden som har bebyggts i enlighet med planen. Inom
områden som efler genomförandelidens utgång bebyggs i enlighet med planen skall
allmänna platser upplåtas lill allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen
färdigslälls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2901&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;;i.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    När galor och andra
allmänna platser för vilka kommunen är huvud-     28 § man upplåts till allmänt
begagnande, skall de till bredd, höjdläge och utformning i övrigt stämma
överens med detaljplanen. De skall vara ut­förda på ell ändamålsenligt sätt och
i enlighet med ortens sed. Mindre avvikelser från planen får göras, om syftet
med planen inte motverkas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Om någon vill bebygga
fastighet innan den gala till vilken faslighe-      18 o, 29 §§ ten har ulgäng
blivit iordningställd och avloppsledning anlagts, skall han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anordna
utfartsväg och avloppsanordning från fastigheten. Kommunen är skyldig att låta
honom utan ersättning använda för ändamålet avsedd mark som kommunen äger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29 §   
Är staten väghållare inom område med delaljplan, skall vad som     30 §&lt;br&gt;
föreskrivs om kommunens ansvar för gator i 26 § andra stycket och 27 § i&lt;br&gt;
stället gälla staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnad, som föranleds av atl galan enligt planen
byggs lill större bredd eller med dyrbarare utförande i övrigt än som behövs
med hänsyn till trafiken, skall dock betalas av kommunen, om inte regeringen
bestämmer annat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 §   
Kommunen skall svara för underhållet av gator och sådana andra     31 §&lt;br&gt;
allmänna platser för vilka kommunen är huvudman. Denna underhållsskyl­&lt;br&gt;
dighet består även om delaljplanen för området upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är staten väghållare inom område med detaljplan,
skall, med den be­gränsning som anges i 29 § andra stycket, staten svara för
underhållet av allmän väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om underhåll av vägar och andra allmänna platser
med enskilda väghål­lare finns beslämmelser i lagen (1939:608) om enskilda
vägar och anlägg­ningslagen (1973; 1149),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
gatukostnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31 §  
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätl-     32 §&lt;br&gt;
ra gator och andra allmänna platser, får kommunen besluta att kostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
sädana åtgärder som är avsedda alt tillgodose ett visst områdes behov av
allmänna platser och av anordningar som normalt hör till allmänna platser skall
betalas av ägarna till fastigheterna inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna skall fördelas mellan fastigheterna
efter skälig och rättvis grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:54.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen beslutar om avgränsningen av det område
inom vilket för­delning skall ske, om de koslnader som skall fördelas samt om
grunderna för fördelningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32 §  
Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätl-     33 §&lt;br&gt;
ra en gata, får kommunen besluta atl kostnaden för detla skall betalas av&lt;br&gt;
ägarna till de fastigheter som är belägna vid galan. Därvid får för varje&lt;br&gt;
fastighet tas ul en ersättning som motsvarar hälften av den kostnad som&lt;br&gt;
belöper på gatan framför fastigheten. Kostnaden för sådana anordningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
normall hör lill en gala får tas ut med lika delar av fastighetsägarna.
Kostnaden för all anlägga gatukors får tas ut med lika delar av ägarna Ull
fastigheterna vid gatukorset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kostnaden för alt anlägga eller förbättra gatan
inte är densamma överallt, fär kommunen besluta att kostnaden skall fördelas
mellan fastig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2903&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hetsägarna
efter någon annan skälig och rättvis grund än som anges i första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33 §  
Den ersättning som enligt 31 eller 32 § belöper på varje fastighet      34 §&lt;br&gt;
skall jämkas, om de koslnader som skall ersättas är oskäligt höga eller om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
åigärder som ersättningen avser har en omfattning eller ett utförande som
betydligt överstiger vad som kan anses normall med hänsyn till den användning
som är tilläten för fastigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Till grund för bestämmande
av ersättning enligt 31 eller 32 § fär     35 § läggas antingen de faktiska
koslnaderna eller på tidigare erfarenhet stödda beräkningar av vad det kostar
att i motsvarande utförande anlägga eller förbättra galor och andra allmänna
platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Skyldighet för en
fastighetsägare att ersätta kommunen kostnaderna     36 § för gator och andra
allmänna platser inträder när den anläggning som ersättningen avser kan för
hans fastighet användas för avsett ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid
anfordran. Om ersättningsbe­loppet är betungande med hänsyn till fastighetens
ekonomiska bärkraft eller andra omständigheter, får fastighetsägaren dock
betala ersättningen genom avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs. Avbetalning
skall ske med minst en tiondel ärligen, Pä obetalt belopp skall betalas skälig
ränta från den dag dä kravel pä ersättning Framställdes. Om betalningsvillkoren
ändå blir alltför betungande för fastighetsägaren, skall villkoren jämkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När skyldighet att betala ersättning har inträtt,
är ny ägare bunden i samma omfattning som tidigare ägare. Den nye ägaren svarar
dock inte mot kommunen för sädan ersättning som har förfallit Ull betalning
före tillträdesdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36 §  
Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och andra all-     37 §&lt;br&gt;
manna platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall&lt;br&gt;
kommunen låta utreda frågan och upprätta det förslag som utredningen&lt;br&gt;
föranleder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ersättningsskyldighet enligt 31 §
skall ställas ut under minst tre veckor efter del att kungörelse om detta har
skett på tid och sätt som anges i 5 kap. 24 §, Undertättelse om utställningen
av förslaget skall dessulom i vanligt brev sändas lill kända fastighetsägare,
vilkas rätt berörs av förslaget. Undertättelse behöver dock inte sändas till
den som skriftli­gen har godkänt förslaget, Efler utställningstidens utgång fär
kommunen besluta i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser förslaget ersättningsskyldighet enligt 32 §,
skall de fastighetsäga­re, vilkas rätt berörs och som inte har godkänt
förslaget, beredas tillfälle att yttra sig över delta, innan beslul i ärendel
fattas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;37&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Beslut enligt 31 eller 32 §
meddelas av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Mark framför fastigheter, som
är belägna vid torg, parker eller andra sådana allmänna plalser, skall anses
som gata till en bredd som motsvarar fem fiärdedelar av den enligl detaljplanen
tillåtna högsia bygg­nadshöjden som gällde för fastigheten när gatan uppläts
till allmänt begag­nande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2905&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;';&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39 §
Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall lillämpas&lt;br&gt;
även på mark som är samfälld för flera fasligheter. Med fastighetsägare&lt;br&gt;
avses därvid ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten. Ar&lt;br&gt;
samfälligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses bebyggd när den&lt;br&gt;
väsentligen tagits i anspråk för angivet ändamål. Den högsta tillåtna bygg­&lt;br&gt;
nadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de fastighe­&lt;br&gt;
ter som har del i samfälligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmande
av ersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40 §   
Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 17 eller 24 § skall 4     Ny&lt;br&gt;
kap, expropriationslagen (1972:719) Ullämpas. Vad som sägs i 4 kap, 3 §&lt;br&gt;
nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum&lt;br&gt;
under tiden från dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
kap. Regionplanering Regionplaneorgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Behöver sädana frågor om användningen av mark- och vattenområ­&lt;br&gt;
den som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera&lt;br&gt;
kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och&lt;br&gt;
samordningsverksamheten inte till stånd pä annat sätl. får regeringen utse&lt;br&gt;
ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidare skall ha hand om&lt;br&gt;
denna verksamhet (regionplanering), 1 beslutet skall regionplaneorganets&lt;br&gt;
huvudsakliga uppgifter anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett
befintligt kommunalför­bund. Regeringen kan också förordna alt de berörda
kommunerna skall bilda ett särskilt regionplaneförbund, som skall vara
regionplaneorgan. För ett sådant regionplaneförbund skall lagen (1957:281) om
kommunalför­bund tillämpas i den män avvikande bestämmelser inte meddelas i
detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För handläggningen av frågor om regionplanering för
kommunerna i Stockholms län finns särskilda bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Regionplaneorgan skall inte
utses om de berörda kommunerna mera    .2 § 2 st, allmänt motsätter sig det och
har beaktansvärda skäl härför,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regionplaneorganet skall inom
regionen bevaka regionala frågor och fortlöpande lämna underiag i sådana frågor
för kommunernas och statliga myndigheters planering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneorganet kan anla en regionplan för
regionen eller en del av den. Därvid skall 4-7 §§ lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionen omfattar de kommuner för vilka
regionplaneorganet har ut­setts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§   Regionplanen skall tjäna lill ledning för beslut om översiktsplaner,     4
och 9 delaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har
betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och
vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anlägg­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2907&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;362&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 4 kap, 2 § om planhandlingar och
deras utformning samt om planbeskrivning skall tillämpas på regionplanen. Någon
redovis­ning av åtgärder för att fullfölja planen behöver dock inte lämnas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §   
När förslag till regionplan eller till ändring eller upphävande av     6 §&lt;br&gt;
planen upprättas, skall bestämmelserna i 4 kap. 3-10 §§ om samråd,&lt;br&gt;
utställning, kungörande, granskningsyttrande och utlåtande lillämpas med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
avvikelsen atl utställningstiden skall vara minsl tre månader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §  
Regionplanen anlas av fullmäklige i det kommunalförbund eller re-     5 §&lt;br&gt;
gionplaneförbund som är regionplaneorgan. Även ändring och upphävande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
planen beslulas av fullmäktige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §
Senast dagen efter det aU justering av protokollet med beslut om 7 § 2 o, 3 st,&lt;br&gt;
antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på&lt;br&gt;
anslagstavla som anges i 11 § lagen (1957; 281) om kommunalförbund skall&lt;br&gt;
meddelande om tillkännagivandet och proiokollsutdrag med beslutet sän­&lt;br&gt;
das till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen samt till&lt;br&gt;
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När beslutet har vunnii laga kraft, skall planen
ulan dröjsmål sändas lill länsstyrelserna inom regionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Regionplanen gäller under en tid av högst sex år räknat från utgången&lt;br&gt;
av den i 12 kap, 5 § angivna tiden eller, om regeringen har prövat beslutet&lt;br&gt;
att anta planen, från dagen för regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut att ändra eller upphäva planen gäller från
tidpunkt som anges i första stycket. Den ändrade planen gåtller endast under
den tid som återstår av den ursprungliga planens giltighetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. Bygglov, rivningslov, marklov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
som kräver bygglov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Generella
beslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§    Bygglov krävs för au&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 § utom --&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. uppföra
byggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta i anspråk eller inreda
byggnader helt eller till viss del för väsentli­gen annat ändamål än det för
vilket byggnaden senasl har använts eller för vilket bygglov har lämnats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra sådana ändringar av
byggnader som berör konstmktionen av de bärande delarna eller som avsevärt
påverkar byggnadernas planlösning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i byggnader installera eller
väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler eller anordningar för ventilation,
vattenförsörjning eller avlopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet på bygglov för de åtgärder som anges i
första stycket 4 och 5 gäller inte i fråga om byggnader som lillhör slalen
eller landstingskommu­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en-
eller tvåbostadshus och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt
5-7 §§ kan kommunen föreskriva undantag frän kravet på bygglov eller längre
gående krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2909&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § I fråga om andra anläggningar än byggnader och
beträffande anord­&lt;br&gt;
ningar krävs bygglov för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
nöjesparker, djurparker, idroUsplatser, skidbackar med lif tar, campingplatser,
skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna upplag
eller materialgårdar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna tunnlar
eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana eller gruvdrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inrätta fasta
cisterner eller andra fasta anordningar för hälso- och miljöfarliga varor och
för varor som kan medföra brand eller andra olycks­händelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra radio-
eller telemaster eller torn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra
vindkraftverk,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppföra murar
eller plank,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anordna
parkeringsplatser utomhus,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9, väsentligt ändra anläggningar eller anordningar som
avses i 1 -8,&lt;br&gt;
Bygglov för att inrätta eller uppföra en anordning enligt första styckel 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller 5 eller för att ändra anordningen krävs inte, om
anordningen är avsedd för endast en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärd
enligt första siycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast ett
eller tvä enbostadshus eller etl tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd
ute­slutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd
av väglagen (1971:948) eller pä mark som i delaljplan har avsatts lill gata
eller väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 § kan kommunen föreskriva
undantag från kravet på bygglov, I 10 § finns särskilda beslämmelser för vissa
anläggningar och anordningar avsedda för totalförsvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 §    1 områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs
i I och      I § 4 och&lt;br&gt;
2 §§, bygglov för au&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 § 1 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. färga om byggnader eller byta
fasadbeklädnad eller taktäckningsma­&lt;br&gt;
terial eller utföra andra åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2, sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller
ljusanordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 4 och 10 §§ finns särskilda
bestämmelser för en- eller Iväbosladshus och för vissa byggnader avsedda för
totalförsvaret. Enligt 5 § iredje siycket kan kommunen i fråga om vissa enklare
byggnader föreskriva undantag från kravet på bygglov enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda beslämmelser för en- eller Iväbosladshus&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan
angivna åtgär­&lt;br&gt;
der beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående&lt;br&gt;
uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;installera
eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp, om byggnaden skall
vara ansluten till en egen anläggning för vattenför­sörjning eller avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra andra
invändiga ändringar, som inte innebär att det inreds någon ytlerligare bostad
eller nägon lokal för handel, hantverk eller industri och ej heller berör
konslmkUonen av byggnadens bärande delar, eldsläder eller rökkanaler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;färga om
byggnader, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med mur eller plank anordna
skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte
är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3 meter ut från huset och inte
placeras närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anordna skärmtak över sådana
uteplatser som anges i 4 eller över altaner, balkonger eller entréer, om
skärmtaket inte är större än 12 kva­dratmeter och inte sträcker sig närmare
gränsen än 4.5 meter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppföra högst tvä
komplementbyggnader i omedelbar närhet av bo­stadshuset, om byggnadernas
sammanlagda byggnadsarea inte är större än 10 kvadratmeter, laknockshöjden inte
överstiger 3 meter och byggnaderna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om de grannar som berörs medger att åtgärd som
avses i första styckel 4-6 utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte
bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 6 § kan kommunen i visst fall föreskriva atl
åtgärd som avses i första stycket 3 kräver bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala
beslut om bygglovspliktens omfattning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Kommunen kan i områdesbestämmelser föreskriva att bygglov inte&lt;br&gt;
krävs för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. uppföra
komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra mindre lillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utföra sådana åigärder som
avses i 1 § första stycket 4 och 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utföra eller ändra anläggningar
eller anordningar som avses i 2 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppföra, bygga lill eller på
annal sätl ändra ekonomibyggnader för jordbmk, skogsbmk eller därmed jämförlig
näring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrift enligt första styckel fär inte meddelas,
om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna
intressen. Ej heller får åtgärder i fråga om andra arbetslokaler än sådana som
avses i första styckel 5 eller personalrum undantas från kravel på bygglov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan i detaljplan föreskriva all enklare
fritidshus, kolonistu­gor och liknande byggnader på det sätt som närmare anges
i planen får uppföras, byggas Ull eller i övrigt ändras utan bygglov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Kommunen kan för ett område som utgör en värdefull miljö föreskri­&lt;br&gt;
va atl bygglov krävs för atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1, inom områden som inte omfattas av detaljplan
utföra åtgärder av det&lt;br&gt;
slag som avses i 3 § första stycket 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom områden med detaljplan
färga om en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underhålla sådan bebyggelse med
särskill bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrift enligt första stycket skall meddelas i
detaljplan eller i form av områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om byggnad som avses i 10 § får föreskrift
enligt första stycket inte meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §   
Kommunen kan i områdesbestämmelser föreskriva att bygglov krävs     3 § 2 st,&lt;br&gt;
för atl sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger
i närheten av befintliga eller planerade försvarsanläggningar, statliga
flygplalser, andra än staten tillhöriga flygplatser för allmänt bruk, kärn­reaktorer
eller andra kärnenergianläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2913&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
som kräver rivningslov eller marklov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §  
Inom områden med detaljplan krävs rivningslov för att riva byggna-     7 §&lt;br&gt;
der eller delar av byggnader, om inte annal har bestämts i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan i områdesbestämmelser föreskriva alt
rivningslov krävs för aU riva byggnader eller delar av byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rivningslov behövs inte för atl riva sådana
byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan bygglov. Kommunen får
inte föreskriva atl rivningslov skall krävas för att riva sådana byggnader
eller byggnadsde­lar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §  
Inom områden med delaljplan krävs, om inte annat har bestämis i     8 §&lt;br&gt;
planen, marklov för schaktning eller fyllning, som medför att höjdläget för&lt;br&gt;
tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om eft visst höjdläge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
markytan anges i planen, krävs dock inte marklov för att bringa markytan till
denna nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan i detaljplan föreskriva alt marklov
krävs för trädfällning eller skogsplantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan i områdesbestämmelser föreskriva att
marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering inom
områden som är avsedda för bebyggelse eller friluftsliv eller som ligger i
närheten av befintliga eller planerade försvarsanläggningar, statliga
flygplalser, andra än staten tillhöriga flygplatser för allmänt bruk,
kärnreaktorer, andra kärn­energianläggningar eller andra anläggningar som
kräver etl skydds- eller säkerhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
för totalförsvaret avsedda byggnader m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §  
Bestämmelserna om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte     9 §&lt;br&gt;
åigärder med byggnader, andra anläggningar eller anordningar som är&lt;br&gt;
avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sädana åtgärder&lt;br&gt;
skall föregås av samråd med länsstyrelsen, som pä lämpligt sätt skall&lt;br&gt;
undertätta kommunen om åtgärderna och var de skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar
för lov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §  
Ansökningar om bygglov för åigärder inom områden med detaljplan      10 §&lt;br&gt;
skall bifallas om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärden inte strider mot
detaljplanen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den fastighet och den byggnad
pä vilken ålgärden skall utföras stäm­mer överens med detaljplanen och med den
fastighetsplan som gäller för området och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ålgärden kan antas uppfylla
kraven i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om fastigheten inte stämmer överens med
fastighetsplanen och om ansökningen kommer in före utgången av
genomförandetiden för detalj­planen, skall sökanden föreläggas atl inom viss
tid visa att ansökan om förrätining gjorts för att genomföra den
fastighetsindelning, som fömtsätts i fastighetsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådana inre åigärder i byggnader som
anges i 1 § första stycket 4 och 5 och sådana yttre åtgärder på byggnader som
anges i 3 § första siycket 1 skall bygglov lämnas även om byggnaden inte
stämmer överens med detaljplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2915&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;366&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om förutsättningarna i första stycket är
uppfyllda, får bygglov till åtgärder pä mark som enligt detaljplanen ulgör mark
för allmänt ändamål lämnas endast om ändamålel är närmare angivet i planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov fär lämnas till åigärder som innebär mindre
avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är
förenliga med syftet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§    Ansökningar om bygglov för åigärder inom områden som inte om-      11 §
utom&lt;br&gt;
fallas av delaljplan skall bifallas om åtgärden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 st,
sista m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppfyller kraven i 2 kap.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan antas uppfylla kraven i 3
kap,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte skall föregås av
deialjplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap, I § och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte strider mot
områdesbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande en- eller tvåbostadshus skall
ansökningar om bygglov till kompletteringsätgärder som anges i 13 § bifallas,
om åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. och inte strider mot sådana
områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § första stycket 3 eller 4, Bygglov
får dock vägras, om tillstånd har lämnats till expropiriation som berör den
byggnad eller mark där åtgärden skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra
byggnader än en- eller tväbostadshus, om ansökningen avser inre åtgärder av det
slag som anges i I § första stycket 4 och 5, yttre åtgärder av det slag som
anges i 3 § första stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses
i 3 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12       &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglov fär lämnas till åtgärder som innebär mindre
avvikelser från områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet
med be­stämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13                                                                              §   
Med kompletteringsåtgärder avses att&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11 S 2 st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppföra komplementbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sista m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;göra mindre tillbyggnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utföra inre älgärder av del
slag som anges i 1 § första stycket 4 och 5 och yttre åtgärder av det slag som
anges i 3 § första siycket 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utföra underhållsåtgärder på
sådana byggnader som avses i 3 kap, 12 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14     §   
Kan bygglov inte lämnas pä grund av bestämmelserna i 11 eller      12 §&lt;br&gt;
12 §, fär bygglov för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det.&lt;br&gt;
Sådant lov skall lämnas, om den ansökta åtgärden har slöd i en detaljplane­&lt;br&gt;
bestämmelse om tillfällig användning av byggnad eller mark,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 ett bygglov som avses i första stycket fär medges
att en byggnad uppförs eller annan anläggning utför;, eller att en byggnads
eller en bygg­nadsdels användning ändras. Lovet skall lämnas för högst tio år.
Tiden kan pä sökandens begäran förlängas med högst fem år i sänder. Den samman­lagda
tiden får dock inte överstiga tjugo år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §  
Om bygglov har vägrats till viss åtgärd på grund av att tillstånd till      14
§&lt;br&gt;
expropriation lämnats och tillståndet har upphört att gälla, får en ny&lt;br&gt;
ansökan om bygglov till åtgärden inte avslås på samma grund förrän tio år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
förflutit från den dag då det första tillståndet till expropriation medde­lades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2916&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2917&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16        §  
Ansökningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller     15 S&lt;br&gt;
byggnadsdelen behövs för bostadsförsörjningen eller bör bevaras på grund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av byggnadens eller bebyggelsens historiska,
kulturhistoriska, miljömäs­siga eller konstnäriiga värde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17        §   Om upprustningsåläggande enligt 2 §
bostadssaneringslagen (1973:      16 §&lt;br&gt;
531) har meddelats och åläggandel inte har förfallil, får rivningslov inte&lt;br&gt;
lämnas för den byggnad som avses med åläggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rivningslov får inte heller lämnas
för sådana byggnader som avses i 3 kap, 12 § och som omfattas av
skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18        §   Ansökningar om marklov skall bifallas om den
sökta åtgärden inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förhindrar
eller försvårar det berörda områdets användning för be­byggelse eller
friluftsliv,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medför
olägenheter för användningen av sådana försvarsanläggningar eller andra
anläggningar som avses i 9 § iredje stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i annat fall
medför störningar för omgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut i ärenden som avser
friluftsområden får inte medföra alt på­gående markanvändning avsevärt
försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Marklov fär lämnas till åtgärder
som innebär mindre avvikelser frän detaljplanen eller områdesbestämmelserna, om
avvikelserna är förenliga med syftet med planen eller bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av lovärenden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Generella bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19        § Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov,
rivningslov&lt;br&gt;
och marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansökningar om lov skall göras hos
nämnden. Ansökningarna skall vara skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får
ansökan dock göras muntligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om prövning av bygglov
eller marklov utan ansökan finns i 10 kap, 19 § andra stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20        § När ansökan görs, skall de ritningar,
beskrivningar och uppgifter i&lt;br&gt;
övrigi lämnas in som behövs för prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är ansökningshandlingarna
ofullständiga, får byggnadsnämnden föreläg­ga sökanden att avhjälpa bristerna
inom en viss tid. Följs inte föreläggan­det, får ärendet avgöras i befintligt
skick eller ansökningen avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Följs inte eu föreläggande enligl
11 § andra styckel, får ärendet avgöras i befintligt skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förelägganden som avses i andra och
Iredje siyckena skall innehålla en upplysning om verkan av att föreläggandet ej
följs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21       § Även om en åtgärd med byggnader, andra
anläggningar, anordning­&lt;br&gt;
ar eller mark inte kräver lov enligt 1-9 §§, skall byggnadsnämnden, om&lt;br&gt;
det begärs, pröva frågan om lov till åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i denna lag om lov
skall tillämpas i ärende enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2919&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §
Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse be­&lt;br&gt;
reda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och&lt;br&gt;
boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges&lt;br&gt;
i 5 kap, 25 § första stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om&lt;br&gt;
åtgärden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1, innebär
en avvikelse från delaljplan eller områdesbestämmelser eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:51.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, skall utföras i ett område som inte omfattas av
detaljplan och åtgär­&lt;br&gt;
den inte är en kompletteringsälgärd och inte heller är reglerad i områdes­&lt;br&gt;
bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det fall som avses i 5 kap, 25 8 tredje stycket
första meningen fär underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärende om lov fär inte avgöras utan att sökanden
undertättats om det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och
tillfälle beretts honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra
ärende utan att så skett, om det är uppenbart obehövligt alt sökanden yttrar
sig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 §  
Begärs Ullstånd att expropriera den byggnad eller mark som en      13 § o,&lt;br&gt;
ansökan om lov avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller
upphä-      17 § 2 st,&lt;br&gt;
va detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör bygg­&lt;br&gt;
naden eller marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgö­&lt;br&gt;
randet om lov till dess att ärendet om expropriationslillståndet avgjorts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom tvä är från
det att ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen
avgöras utan dröjsmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §  
Begärs   upprustningsåläggande   enligt  2 §   bostadssaneringslagen      17 §
1 st.&lt;br&gt;
(1973:531) av den byggnad som en ansökan om rivningslov avser, skall&lt;br&gt;
byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ärendet
om uppmstningsäläggandet avgjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Om byggnadsnämnden finner
anledning anta att en åtgärd som     24 § kräver lov fordrar tillstånd även av
någon annan myndighet, skall nämnden upplysa sökanden om detta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut, varigenom ärende om
lov avgörs, skall innehålla skälen till beslulet i enlighet med vad som
föreskrivs i 17 § förvaltningslagen (1971:290),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut,
varigenom lov lämnas, skall ange&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lovets giltighetstid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de anmälningar och
besiktningBir som behövs för tillsyn och kontroll enligt 9 kap, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de villkor och upplysningar i
övrigt som erfordras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27 §  
Sökanden och den som har beretts tillfälle att yttra sig enligl 22 §     23 §&lt;br&gt;
och vars synpunkter inte har lillgodoselts skall av byggnadsnämnden ome­&lt;br&gt;
delbart undertätlas om innehållet i beslut varigenom ärende om lov avgörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även underrättas om vad
han har atl iaktta vid överklagande av beslutet och om skiljaktig mening som
antecknats i protokoll eller annan handling. Underrättelse får ske genom
delgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det fall som avses i 5 kap, 25 § tredje siycket
första meningen får undertättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden
skall dock alltid undertätlas enligl första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2921&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,, ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §   Om förordnande enligt 12 kap, 4 § meddelats, skall
byggnadsnämn-     25 § den genast sända sådana beslut om lov eller
förhandsbesked .som omfattas av förordnandet till länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilda bestämmelser om bygglov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §   Byggnadsnämnden skall granska och i beslut om
bygglov fastställa     28 § de ritningar och övriga handlingar som är
nödvändiga för nämndens pröv­ning. Nämnden skall godta typgodkända material,
konstruktioner och an­ordningar i de avseenden som typgodkännandet gäller,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I beslut om bygglov kan nämnden
beslämma atl konslruktionshandling­ar och andra handlingar skall ges in lill
nämnden innan arbetena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden.
Den byggande skall under­rättas om resultatet av granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I beslut om bygglov kan nämnden
även bestämma atl handlingar som beskriver byggnaden i färdigställt skick skall
ges in lill nämnden, när arbetena har avslutats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30       §   Bygglov som avser arbetslokaler eller
personalmm för verksam-     29 §&lt;br&gt;
heter i vilka arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning fär&lt;br&gt;
meddelas endasi om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yrkesinspektionen
har yttrat sig över åtgärdens lämplighet från arbe­tarskyddssynpunkt och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om del av
yttrandet framgår atl skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som
företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över ansökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första stycket 2 gäller endast om
det är känt för vilket slag av verksam­het arbetslokalen är avsedd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31       § I beslut om bygglov får beslämmas alt
byggnadsarbeten inte får&lt;br&gt;
påböijas förrän fastigheisägaren har betalat ersättning för gator eller andra&lt;br&gt;
allmänna platser eller ställt säkerhet för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om bygglov eller marklov meddelats
Ull en åtgärd som redan har ulförts, får i beslutet om lov föreskrivas
skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs, I beslutet skall
anges en viss tid inom vilken ändring­arna skall vara utförda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Giltighetstiden för lov&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32 §    Bygglov, rivningslov och marklov upphör au gälla,
om åtgärden     27 § inte har päbörjais inom två år och avslutats inom fem år
från dagen för beslulet om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandsbesked&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33 §   På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked
huruvida en     32 § åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda
platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelas tillstånd som avses i
första stycket, skall nämnden bestämma en viss Ud från dagen för beslutet,
högst två är, inom vilken ansökan om bygglov skall göras samt föreskriva de
villkor i övrigi som behövs. Till­ståndet är bindande vid prövning av ansökan
om bygglov som görs inom den bestämda Uden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Görs inte ansökan om bygglov inom
den bestämda Uden, upphör tillstån-del atl gälla. I beslutet om förhandsbesked
skall las in en upplysning om 24   Riksdagen 1985186. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2922&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2923&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta.
Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte medför rätt att påbörja
den sökta åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:67.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 19-23 saml 25-28 §§ skall tillämpas
i fråga om för­handsbesked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
kap. Byggnadsarbeten, tillsyn, besiktning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §  
Den byggande skall se till att byggnads-, rivnings- och markarbeten      1 och
3 §§&lt;br&gt;
utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligl föreskrift eller beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se lill atl
kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Arbetena skall planeras och
ulföras så atl personer och egendom inte skadas och så all minsla möjliga
obehag uppkommer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   För arbeten som kräver lov
skall det finnas en av den byggande     4 § utsedd ansvarig arbetsledare. Om
arbetena är av mindre omfattning kan dock byggnadsnämnden bestämma alt ansvarig
arbetsledare inte skall utses. För skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga
arbetsledare utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av dem skall samordna deras uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till ansvarig arbetsledare fär utses endast den som
har fått godkännande (riksbehörighet) av den myndighet som regeringen bestämmer
eller den som byggnadsnämnden godkänner för ett vissl arbete. Riksbehörighet
får meddelas för visst slag av arbete och får begränsas till viss lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha
fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Han
skall vara närvarande vid byggnadsnämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om byggnadsnämnden finner att den ansvarige
arbetsledaren har åsido­satt sina skyldigheter, får nämnden frånta honom
ledningen av arbelel. Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nämnden
besluta att han under viss tid inte får vara ansvarig arbetsledare inom
kommunen. Nämn­den skall anmäla sådana beslut till den myndighet som avses i
andra stycket. Om en ansvarig arbetsledare med riksbehörighet grovt har åsido­satt
sina skyldigheter, får myndigheten återkalla godkännandet av honom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §  
När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras, ändras eller     4 § 3
st, 2 m,&lt;br&gt;
rivas och ålgärden kräver bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige    
och 5 §&lt;br&gt;
arbetsledaren göra anmälan till byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
när de har slutförts. Om ansvarig arbetsledare ej har blivit utsedd, skall
anmälningarna göras av den byggande. Nämnden får medge befrielse helt eller
delvis från anmälningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som följer av första ;5lycket skall
anmälan göras vid de tillfällen som byggnadsnämnden bestämmer i beslutet om
lov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §  
När till byggnadsnämnden har inkommit anmälan enligl 4 § första     6 §&lt;br&gt;
siycket atl en byggnad skall uppföras eller byggas Ull eller atl annan&lt;br&gt;
anläggning skall utföras eller väsentligt ändras, skall nämnden skyndsamt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;låta
utstaka byggnaden. Ullbyggnaden eller anläggningen och utmärka dess höjdläge,
om detla är påkallat med hänsyn lill förhållandena på platsen och
omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till siu läge direkt
beroende av gränsen mot grannes faslighel, skall grannen kallas till
utstakningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2924&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2925&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Byggnadsnämnden skall i erforderiig utsträckning besikla arbeten 7 § som kräver
bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart onödigt, och
skall alltid göras, om den byggande eller yrkesinspektionen begär det. Skall
byggnad besiktas av annan myndighet än nämnden, skall nämnden verka för att den
besiktningen pä etl lämpligt sätt samordnas med nämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden kan, om byggnaders och andra
anläggningars egen­skaper och funktioner inte pä etl enkelt saft kan iakitas
och bedömas vid nämndens besiktningar, begära atl den byggande skall förete
bevis av sakkunnig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall meddela skriftligt bevis över
vad som förekom­mit vid nämndens besiktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m. Inledande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Byggnadsnämnden skall ta upp fråga om påföljd eller ingripande&lt;br&gt;
enligt detta kapitel så snart det finns anledning atl anta att en överträdelse&lt;br&gt;
har skett av bestämmelserna om byggande i denna lag eller av nägon&lt;br&gt;
föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestäm­&lt;br&gt;
melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller
marklov har vidta­gits utan lov, skall byggnadsnämnden se lill alt det som har
utförts blir undanröji eller pä annat sätt rätlat, om inte lov till åtgärden
meddelas i efterhand,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Om nägon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftlig upplys­&lt;br&gt;
ning om del beträffande en viss byggnad, annan anläggning eller anordning&lt;br&gt;
har vidtagits någon åtgärd som föranleder ingripande enligt detla kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
att fortsätta byggnadsarbeten m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller&lt;br&gt;
markarbele eller en viss äigärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet&lt;br&gt;
eller åtgärden strider mot denna lag eller mol nägon föreskrift eller nägol&lt;br&gt;
beslut som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är det uppenbart alt ett arbete eller en åtgärd som
avses i första stycket äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för
människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden
fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första stycket inte
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbud
enligl första eller andra stycket fär förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller&lt;br&gt;
marklov, skall byggnadsavgift tas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsavgifien skall bestämmas Ull ett belopp som
motsvarar fyra gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11
kap, 4 §, skulle ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelals,
Byggnadsavgifien skall dock bestämmas till minst 500 kronor. När avgiften
bestäms på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2926&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2927&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grundval av taxan, skall hänsyn inte tas till sådana
höjningar eller sänk­ningar av normalbeloppet som enligt taxan orsakas av
omständigheterna i det särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller tas till
belopp som avser kostnader för nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll
av byggnad, andra mätningstekniska åtgärder eller framställning av fotonegativ
eller bildkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är överträdelsen ringa, fär
byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre belopp än som följer av andra siycket
eller efterges,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Byggnadsavgift skall inte tas ut, om det som har
utförts blir rättat&lt;br&gt;
innan frågan om påföljd eller ingripande enligt detta kapitel tas upp lill&lt;br&gt;
överiäggning vid sammanträde med byggnadsnämnden. Byggnadsavgift&lt;br&gt;
skall inte heller tas ut, om åtgärden avser rivning av en byggnad och&lt;br&gt;
rivningen har företagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. med stöd av lag eller annan
författning eller annars varit nödvändig&lt;br&gt;
för att avvärja eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. därför att byggnaden till
väsentlig del hade skadats genom eldsvåda&lt;br&gt;
eller någon annan liknande händelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Särskild avgift skall tas ut om, i andra fall än som
avses i 4 § första&lt;br&gt;
stycket, en överträdelse sker genom att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete utförs
utan ansvarig arbetsledare i strid mot bestämmelserna i 9 kap. 3 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;någon
underlåter att göra sådana anmälningar till byggnadsnämnden som avses i 9 kap.
4 § eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbete utförs i
strid mot beslut som byggnadsnämnden har meddelat enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskild avgift skall bestämmas
till minsl 200 och högst 1 000 kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon
avgift inte tas ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § 1 sådana fall som avses i 4 § första stycket skall
förutom byggnadsav­&lt;br&gt;
gift även Ulläggsavgifl tas ut, om ålgärden innebär att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, en byggnad uppförs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en tillbyggnad
görs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad helt
eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat
ändamål än det för vilket byggnaden eller byggnadsdelen senast har använts
eller för vilket bygglov har lämnats eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en byggnad
rivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift skall inte tas ut i
de fall som anges i 5 §, Tilläggsavgift skall inte heller tas ut, om den
olovliga ålgärden omfattar elt utrymme vars bruttoarea inte översiiger tio
kvadratmeter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgift skall tas ut med ett
belopp som motsvarar 500 kronor för varje kvadratmeter brulloarea som ålgärden
har omfattat. När bruttoarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgiften får bestämmas till ett
lägre belopp än som följer av tredje stycket eller efterges, om föreläggande om
rättelse har meddelals enligt 14 §, om del utförda har rättats genom
handräckning eller på annal sätt eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 § Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av
byggnads­&lt;br&gt;
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finner byggnadsnämnden all
föruisättningar föreligger att la ut tilläggs­avgift på grund av bestämmelserna
i 7 § första och andra styckena, skall nämnden anmäla förhällandet till allmän
åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2928&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2929&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;373&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om tilläggsavgift prövas av allmän domstol
på talan av åklagaren. Talan får väckas endast om byggnadsnämnden har gjort
anmälan enligt andra stycket. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i
rätte­gångsbalken om åtal för brott, på vilket inte kan följa svårare straff än
böter, och om kvarstad i brottmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Byggnadsavgiften skall tas ut av den som när överträdelsen begicks&lt;br&gt;
var ägare av den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som den&lt;br&gt;
olovliga åtgärden avsåg. Den särskilda avgiften skall tas ut av den som&lt;br&gt;
begick överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsavgiften
skall tas ul av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1, den som när överträdelsen begicks var ägare av
den byggnad som den&lt;br&gt;
olovliga åtgärden avsåg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den som begick överträdelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den i vars ställe denne var,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den som har beretts vinning
genom överträdelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Var två eller flera ägare av
den fastighet, byggnad, anläggning eller anordning som den olovliga åtgärden
avsåg, svarar de solidariskt för bygg­nadsavgift och för tilläggsavgift som
påförs dem i deras egenskap av ägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om det finns särskilda skäl,
får länsstyrelsen nedsätta eller efterge byggnadsavgift eller särskild avgift
som byggnadsnämnden har beslutat. Frågor om nedsättning eller eftergift prövas
efter besvär enligt 13 kap. 2 § över nämndens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingripanden
för att åstadkomma rättelse m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §  
Tingsrätten får meddela handräckning så att rättelse sker när någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan lov har vidtagit en äigärd
som kräver bygglov, rivningslov eller marklov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har vidtagit en åtgärd med stöd
av bygglov, rivningslov eller marklov, om lovet har ändrats eller upphävis
genom eU beslul som har vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i annal fall än som avses i 1
har vidtagit en åtgärd som strider mot denna lag eller mot någon föreskrift
eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har underiåtit att utföra
arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts honom enligt 15 §, 16 § första
stycket eller 17 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ansökningar om handräckning
får göras av byggnadsnämnden. Be­stämmelser om sådan handräckning finns i 17 §
handräckningslagen (1981:847),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 de fall som avses i 12 § I
-3 får byggnadsnämnden, i stället för att ansöka om handräckning, förelägga ägaren
av den faslighet, byggnad, anläggning eller anordning som frågan gäller au inom
viss tid vidta rättelse. Följs inte föreläggandel, far byggnadsnämnden begära
handräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avser ett föreläggande enligt första stycket en
åtgärd som har utförts ulan bygglov, där sådant krävs, får byggnadsnämnden i
föreläggandet förbjuda att åtgärden åter utförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter
det att föreläggande har meddelats, upphör föreläggandel att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2930&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2931&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om någon underiåter att
utföra arbete eller vidla annan åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller
enligl någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av lagen,
fär byggnadsnämnden före­lägga honom att inom en viss tid vidta åtgärden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en byggnad, annan
anläggning eller anordning är förfallen eller om den är skadad till väsentlig
del och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnadsnämnden förelägga
ägaren att inom en viss lid riva byggnaden, anläggningen eller anordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om en byggnad eller annan anläggning har brister
som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av
den, får byggnadsnämnden förbjuda användning av byggnaden eller anläggningen.
Förbudet får alll efter omständigheterna riktas mot ägaren, mol den som har
nyttjanderätt till egendomen eller mot båda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om användningsförbud gäller omedelbart och
till dess byggnads­nämnden beslämmer annat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §
Om en byggnad, annan anläggning eller anordning inom område&lt;br&gt;
med detaljplan kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerheten&lt;br&gt;
på grund av att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga&lt;br&gt;
ägaren att ta bort den eller att vidla någon annan åtgärd med den. Beträf­&lt;br&gt;
fande byggnader fär dock sådant föreläggande meddelas endast om bygg­&lt;br&gt;
naden kan flyttas utan svårighet eller är av ringa värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom områden med delaljplan fär byggnadsnämnden, om
det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga ägaren av en fastighet
eller en byggnad att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot
gator eller vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 §  
Föreläggande enligt 14 § första stycket, 15 §, 16 § förslå stycket     19 §&lt;br&gt;
eller 17 § fär förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläg­&lt;br&gt;
gandet inte följs, pä den försumliges bekostnad kan ulföras genom bygg­&lt;br&gt;
nadsnämndens försorg. Förbud enligt 14 § andra stycket och 16 § andra&lt;br&gt;
stycket får förenas med vite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följs inte ett föreläggande som innebär alt
åtgärden kan ulföras genom byggnadsnämndens försorg, skall nämnden, om det inte
finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall
ske. Därvid skall nämnden se lill att oskäliga kostnader inte uppstår. När det
finns skäl till det, fär i nämndens beslut förordnas atl beslutet skall gälla
omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som
behövs för att beslut enligt andra stycket skall kunna genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19 §  
Har en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov vidla-     20 §&lt;br&gt;
gits utan sådant lov men framstår det som sannolikt att lov kan meddelas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
ålgärden, skall byggnadsnämnden, innan handräckning begärs eller föreläggande
meddelas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om lov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid. får
byggnadsnämnden utan hinder av alt ansökan inte har gjorts pröva frågan om lov
till åtgärden. Nämnden får därvid på ägarens bekostnad låta upprätta de
ritningar och beskrivningar samt företa de åtgärder i övrigt som är nödvändiga
för prövningen av ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2932&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2933&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'''5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §    Finner byggnadsnämnden att del föreligger brister
i fråga om under-      18 §&lt;br&gt;
hållet av en byggnad eller annan anläggfiing, får nämnden uppdra ät en&lt;br&gt;
sakkunnig person att pä ägarens bekostnad utreda behovet av underhålls­&lt;br&gt;
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verkan av föreläggande i vissa fall m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 § Har eU föreläggande enligt 14 § första stycket, 15 §,
16 § första&lt;br&gt;
stycket eller 17 § eller eU förbud enligt 14 § andra siycket eller 16 § andra&lt;br&gt;
stycket meddelats någon i egenskap av ägare till en viss fastighet och&lt;br&gt;
övergår fasligheten lill ny ägare, gäller föreläggandet eller förbudet i
stället&lt;br&gt;
mot denne. Utsatt vite gäller dock inte mot den nye ägaren, men byggnads­&lt;br&gt;
nämnden får sätta ut vite för denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Första siycket gäller även när ett
föreläggande eller förbud har medde­lals någon i egenskap av ägare av en
byggnad på mark som tillhör annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ärenden om föreläggande eller
förbud som anges i första eller andra siycket skall bestämmelserna i rättegångsbalken
om verkan av att tvisle­föremälel överlåts och om tredje mans deltagande i
rättegång tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anteckning i fastighetsboken m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Den myndighet
som meddelar etl föreläggande eller förbud som avses i 21 § skall genast sända
sitt beslut till inskrivningsmyndigheten för anteckning i faslighetsboken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Återkallas
ett föreläggande eller förbud som har antecknats enligt 22 §, skall
byggnadsnämnden genast anmäla det till inskrivningsmyndighe­ten för motsvarande
anteckning. Har ett antecknat föreläggande eller förbud upphävts genom
lagakraftvunnet beslut eller upphört atl gälla, eller har föreläggandet följts,
skall byggnadsnämnden, så snart nämnden har fått vetskap om detla, anmäla
förhållandel lill inskrivningsmyndigheten för anteckning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Gör inte
byggnadsnämnden anmälan i de fall som avses i 23 §, skall länsstyrelsen göra
sådan anmälan om någon vars rätt berörs ansöker om det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Överiåts
egendom, på vilken har utförts en äigärd som avses i 4 § första styckel, mot
ersättning och skall rättelse i det utförda vidlas på grund av beslut enligt
detta kapitel, skall 4 kap. 12 § jordabalken tillämpas, om inte överiåtaren vid
överiåtelsen upplyst om åtgärden eller förvärvaren annars känl Ull eller bort
känna till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Byggnadsavgifter
och särskilda avgifter tillfaller kommunen. Tilläggsavgifter tillfaller staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Har frågan om
påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket inte tagits upp lill
överläggning vid sammanträde med byggnads­nämnden inom tio år från det atl
överträdeisen begicks, får byggnadsavgift eller tilläggsavgift inte tas ut.
Detta gäller också i fråga om särskild avgift. Därvid skall dock i stället för
tio år gälla en Ud av tre år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2935&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;376&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd
som avses i 12 § 1—3 vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning
eller besluta om föreläggande enligt 14 § första styckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut eller domar varigenom
någon påförs avgift enligt detta kapi­tel skall genast sändas till
länsstyrelsen. Avgiften skall belalas Ull länssty­relsen inom två månader frän
det alt beslutet eller domen vann laga kraft. En upplysning om detla skall tas
in i beslulet eller domen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Betalas inte avgiften inom
den lid som anges i 28 §, får avgiften tillsammans med en restavgift, beräknad
enligl 58 § 1 mom, uppbördslagen (1953: 272), indrivas i den ordning som enligt
nämnda lag gäller för indriv­ning av skatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel
som har influtit skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30 §   
Vite som har förelagts med slöd av detta kapitel får inte förvandlas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i&lt;br&gt;
denna lag skall nämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verka för en god byggnadskultur
samt en god stads- och landskaps­miljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppmärksamt följa den allmänna
utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning saml ta de initiativ som
behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samarbeta med myndigheter,
organisationer och enskilda vilkas arbe­te och intressen berör nämndens
verksamhei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämna råd och upplysningar i
frågor som rör nämndens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervaka efterlevnaden av denna
lag och med slöd av lagen medde­lade föreskrifter och beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnden skall ta tillvara de möjligheter
lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid verka
för att lagens föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten vinner tillämpning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Om någon begär del skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upplys­&lt;br&gt;
ningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behövs nybyggnadskarta för prövning av fråga om
bygglov inom områ­den med samlad bebyggelse, skall byggnadsnämnden tillhandahålla
sådan karta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Följande bestämmelser i 3 kap, kommunallagen (1977:179) skall&lt;br&gt;
tillämpas i fråga om byggnadsnämnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om antalet ledamöter m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ första styckel om valbarhet
m, in,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om rätt till ledighet från
anställning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ första styckel om mandattid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ tredje stycket om verkan av
ledamots avgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om ordförande och vice
ordförande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om tid och plats för
sammanträde saml om närvarorätt vid samman­träde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om suppleants tjänstgöring
m.m,.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2936&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
första stycket om beslutförhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om beslutsförfarande och
protokoll m, m,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om delgivning m, m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ om reglemente och delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap, 5 §
första stycket och 6 § kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationsuppdrag enligt 3 kap, 12 § andra stycket
kommunallagen får inte omfatta befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1, avgöra
ärenden som är av principiell natur eller i övrigt av större vikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela förelägganden eller
förbud vid vite utom i sådana fall som avses i 10 kap, 3 § och 16 § andra
siycket eller meddela förelägganden med föreskrift att en äigärd pä den
försumliges bekostnad kan ulföras genom byggnadsnämndens försorg eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgöra frågor om avgift enligt
10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290)
skall 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpas i samUiga ärenden hos byggnadsnämnden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§   Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för-     5 §
handsbesked samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybygg­nadskarta,
ritningsgranskning, besikining, framställning av arkivbestän­diga handlingar
eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lämnas bygglov för uppförande eller lillbyggnad av
en byggnad eller annan anläggning inom område med detaljplan, får byggnadsnämnden
dessutom ta ut en planavgift för att täcka kostnaderna för sådana åtgärder som
enligt denna lag erfordras för att upprätta eller ändra detaljplaner och
fastighetsplaner. Planavgift får endast tas ut om fastighetsägaren har nytta av
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgifterna får tas ut med högst del belopp som
motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för
beräkning av avgif­terna skall anges i en taxa som beslutas av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgifterna
får las ul i förskoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap. Statlig kontroll beträffande riksintressen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller&lt;br&gt;
upphäva en delaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att&lt;br&gt;
beslutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte lillgodoser ett
riksiniresse enligt lagen (0000:000) om hushållning med naturresurser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär att regleringen av
sädana frågor om användningen av mark-och vattenområden som angår flera
kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär atl en bebyggelse blir
olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller lill behovet av
skydd mot olyckshändelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslut i fråga om prövning
skall fattas inom tre veckor från den dag då kommunens beslut kom in till
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Länsstyrelsen skall upphäva
kommunens beslut i dess helhet, om något förhållande som avses i I §
föreligger. Om kommunen har medgett del, får beslutet upphävas i en viss del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2938&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2939&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:67.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Om det finns särskilda skäl. k£in länsstyrelsen eller regeringen för ett&lt;br&gt;
visst område förordna att 1-3 §§ skall tillämpas på beslut att lämna lov&lt;br&gt;
eller förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om länsstyrelsen, efler del att etv. förordnande
enligt första stycket har meddelats, beslutar att ett lov eller förhandsbesked
skall prövas, kan länsstyrelsen förordna att lovet eller förhandsbeskedet inte
skall gälla förrän frågan om prövning har slutligt avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §   
Regeringen kan pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en     6 §&lt;br&gt;
regionplan. Beslul om prövning skall fattas inom tre månader från den dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;då
beslutet kom in till regeringen. Regeringens prövning får avse endast frågan
huruvida planen tillgodoser ett riksintresse enligl lagen (0000:000) om
hushållning med naturresurser. Regeringen får upphäva beslutet i dess helhet
eller i en viss del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Om det behövs för alt
tillgodose sådana intressen som avses i 1 S I      7 § och 2, kan regeringen
förelägga kommunen att inom en viss lid anta, ändra eller  upphäva  en 
detaljplan  eller områdesbestämmelser  (planföreläg­gande),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Om kommunen inte följer ett
planföreläggande, kan regeringen pä     8 § kommunens bekostnad låta upprätta
de förslag som behövs samt anta, ändra eller upphäva delaljplanen eller
områdesbestämmelserna. Därvid skall länsstyrelsen ombesörja ärendets beredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap. Överklagande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§ Kommunfullmäktiges beslut rörande översiktsplan, uppdrag ät kom- Ny
munstyrelse eller byggnadsnämnd att anta, ändra eller upphäva detalj­planer och
områdesbestämmelser, skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för
allmänna platser samt taxa för avgifter i ärenden hos bygg­nadsnämnd överklagas
i den för konnmunalbesvär föreskrivna ordningen. Detsamma gäller
kommunalförbunds; eller regionplaneförbunds fullmäk­tiges beslut rörande
regionplan samt kommunfullmäktiges, kommunsty­relses eller byggnadsnämnds
beslut atl inte anla, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser
eller, i annat fall än som avses i 6 kap, 3 § andra stycket 3, en
fastighetsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§  
Annat  av  kommunfullmäktige,  kommunstyrelse  eller byggnads-     l§2st,,2§,
nämnd meddelat beslut enligt denna lag än som anges i 1 § samt annan     6 §, 7
§ kommunal myndighets beslut enligt lagen överklagas genom besvär hos
länsstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslulet får dock inte överklagas i vad det avser
fråga som redan är      13 § 1 st, avgjord genom en detaljplan,
områdesbestämmelser eller ell förhands­besked,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§ Beslut som anges i 2 § första stycket överklagas genom att en be­svärshandling
ges in till länsstyrelsen, I besvärshandlingen skall anges del beslut som
överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvärshandlingen skall ha kommit in lill
länsslyrelsen inom tre veckor från den dag då justeringen av protokollet med
beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, I fråga om annal av
byggnadsnämnden med­delat beslul än beslut angående detaljplan, områdesbestämmelser
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2941&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastighetsplan
räknas dock besvärstiden från den dag då klaganden fick del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvär som inte har anförts i rätt tid får inte tas
upp till prövning. Har besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in
till kommunen, skall besvären ändå las upp Ull prövning. Besvären skall också
tas upp till prövning, om besvärshandlingen kommit in för sent lill
länsstyrelsen och detla beror på att underrättelsen om vad som skall iakttas
vid överkla­gande av beslulet har innehållit en oriklig uppgift om besvärstid
eller besvärsinstans,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §   
Länsslyrelsens beslul om prövning enligt 12 kap, 1 § och länsslyrel-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap, 5 §&lt;br&gt;
sens förordnande enligl 12 kap, 4 § första stycket samt länsstyrelsens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 o, 2
st,&lt;br&gt;
beslut om prövning enligt 12 kap, 4 § första stycket får inte överklagas,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 kap,
4,&lt;br&gt;
Inte heller får talan föras mot länsstyrelsens beslut enligt 12 kap, 4 § andra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 o.
8 §§&lt;br&gt;
styckel alt lov eller förhandsbesked inte skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annat
länsstyrelsens beslut enligt denna lag än som anges i första styckel överklagas
genom besvär hos kammarrätten om beslulet avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. bygglov
eller förhandsbesked inom område med delaljplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglov eller förhandsbesked
inom område som inte omfattas av detaljplan och besvären avser fråga om
åtgärderna utgör kompletteringsät­gärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i
3 kap. eller strider mol områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rivningslov eller marklov och
besvären avser fråga om åtgärderna strider mot en detaljplan eller
områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordnanden enligt 6 kap. 19
eller 20 § att avstå eller upplåta mark eller enligt 6 kap, 22 § om skyldighet
atl bekosta anläggande av gator och vägar samt anordningar för
vattenförsörjning och avlopp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingripanden mot försumlig
arbetsledare enligt 9 kap, 3 § fiärde stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påföljder och ingripanden
enligt 10 kap,,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7. debitering
av avgifter som anges i 11 kap. 4 §&lt;br&gt;
samt hos regeringen i övriga fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §   
Beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, omrädesbestäm-     9 § 2 o,
3 st,&lt;br&gt;
melser eller en fastighetsplan får överklagas endast av den som senast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
utställningstiden skriftligen har framfört synpunkler som inte blivit
tillgodosedda. Om bestämmelserna för enkelt planförfarande har tilläm­pats, får
beslutet överklagas endast av den som enligt 5 kap, 28 § har framfört
synpunkter som inte blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:61.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om elt planförslag efter utställningen eller, när
bestämmelserna om enkelt planförfarande tillämpats, efter det att undertäUelse
skett enligt 5 kap, 28 § andra stycket ändras till nackdel för någon, får han
utan hinder av bestämmelsema i första styckel av denna paragraf överklaga
beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §   
Bosladshyresgäster och boende som inte är bostadsrättshavare får      13 § 2 st,&lt;br&gt;
inte överklaga ett beslut om bygglov till sådana åtgärder på fastigheten som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
organisation av hyresgäster har godtagit eller som hyresnämnden har medgett
enligt 2 a § andra stycket bostadssaneringslagen (1973; 531),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §  
Etl beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-     11 §&lt;br&gt;
eller säkerhetsområden som avses i 8 kap, 9 § tredje siycket fär överklagas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av tillsynsmyndig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2942&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;380&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heten,
om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning, och av
överbefälhavaren eller den myndighet han bestämmer i övriga fall. Avser ell
beslut om bygglov eller förhandsbesked sådana arbetslokaler eller personalrum
som avses i 8 kap, 30 §, får beslutet överklagas av huvudskyddsombud eller, om
sådant ombud inte finns, annat skyddsom­bud inom verksamheten. Finns ingel
skyddsombud, får beslutet i stället överklagas av den eller de
arbetstagarorganisationer som har yttrat sig över ansökningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
§ Myndighet som har atl pröva besvär över ett beslul atl anta, ändra 15 § eller
upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan skall
antingen fastställa eller upphäva beslutet i dess helhet. Om kom­munen har
medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat
sätl. Utan kommunens medgivande fär ändring av ringa betydelse göras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Pä kommunens begäran kan myndigheten förordna att
det överklagade      14 § beslutet får, utan hinder av all besvären inte har
slutligen avgjorts, genom­föras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av
besvären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande
enligt andra stycket får inte överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning Ersättning och inlösen utan
kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Mark som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser för&lt;br&gt;
vilka kommunen är huvudman samt annan mark som enligt planen skall&lt;br&gt;
användas för annal än enskilt bebyggande är kommunen skyldig att lösa,&lt;br&gt;
om fastigheisägaren begär det. Mark som enligt planen skall användas för&lt;br&gt;
allmänna platser för vilka annan än kommunen är huvudman är denne&lt;br&gt;
skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt,&lt;br&gt;
om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestämma om förvärvet&lt;br&gt;
skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om detaljplanen medger tillfällig användning av
mark, skall första stycket inte lillämpas beträffande marken under den tid då
sådan använd­ning får pågå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om mark som är belägen inom ett samverkansområde
enligl lagen (0000:000) om exploateringssamverkan gäller särskilda
bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Finns det i en detaljplan
bestämmelser att mark, som är avsedd för enskilt bebyggande, skall användas
även för en allmän eller en för flera fasUgheter gemensam trafikanläggning
eller för en allmän ledning, skall kommunen eller annan som skall vara huvudman
för anläggningen förvär­va nyttjanderätt eller annan särskild räll i den
omfattning som behövs för ändamålet, om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen
får bestämma vilken räll förvärvet skall avse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har byggnadsnämnden med stöd
av 10 kap, 17 § meddelat föreläg­gande att en byggnad, annan anläggning eller
anordning skall las bort eller bli föremål för annan åtgärd eller att en utfart
eller annan utgång skall ändras, har ägaren räU till ersättning av kommunen för
den skada han lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2944&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;t   ;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;381&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Blir eu område som enligt detaljplan har varit avsett för allmän&lt;br&gt;
samfärdsel vid genomförandet av en ny plan helt eller delvis använt för&lt;br&gt;
annal ändamål eller ändrat till sitt höjdläge och uppstår härigenom skada&lt;br&gt;
för ägaren av en fastighet som ligger intill området, eller för den som&lt;br&gt;
innehar särskild räu Ull fastigheten, har han rätt Ull ersäUning av väghål­&lt;br&gt;
laren för den skada han lider,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens ut­&lt;br&gt;
gång, har ägaren av en fastighet och innehavare av särskild rätt till fastig­&lt;br&gt;
heten rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför ändringen eller upphävandet att synneriigt
men uppkommer vid användningen av en fastighet, är kommunen skyldig att lö,sa
faslighelen, om ägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändras eller upphävs en delaljplan efler
genomförandetidens utgång skall första och andra styckena tillämpas, om bygglov
har sökts men ärendet inte slutligt avgjorts före genomförandetidens utgång,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har skada uppkommit Ull följd
av undersökningar, mätningar eller andra älgärder som avses i 16 kap. 7 §, har
den skadelidande rätt till ersättning för skadan av kommunen eller, om åtgärden
har vidtagits pä uppdrag av statlig myndighet, av staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om ersättning har betalats
för gatukostnader enligl 6 kap, 31 eller 32 §, är kommunen skyldig atl betala
tillbaka ersättningen, om skada uppkommer för ägaren av fastigheten genom all
han pä grund av alt bygglov vägras inte kan använda fastigheten så som
fömtsattes när ersätt­ningen togs ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen är också skyldig att betala ränta enligl 5
§ räntelagen (1975:635) frän den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
och inlösen vid kvalificerad skada&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §   
Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till&lt;br&gt;
ersättning av kommunen för den skada de lider om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bygglov vägras till att ersätta
en riven eller pä annat sätt förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad
och ansökan om bygglov har gjorts inom fem år från det att byggnaden revs eller
förstördes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rivningslov vägras med stöd av
8 kap 16 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddsbestämmelser för
byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i en detaljplan eller i
områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelser om skydds- eller
säkerhetsområden som avses i 8 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 § tredje stycket
meddelas i områdesbestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5. marklov
vägras med stöd av 8 kap, 18 § 3,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt till ersällning föreligger om skadan motsvarar
en tiondel eller mer av värdet av berörda delar av fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medför beslut som avses i första stycket atl
synnerligt men uppkommer vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig
att lösa fastighe­ten, om ägaren begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpningen av andra och tredje styckena
skall även beaktas andra beslut som avses i första stycket och som har
meddelals inom tio år före det senaste beslulet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap, 6 §
beslutat skyddsbe­stämmelser som avses i första stycket 3 för att tillgodose
ett riksintresse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2946&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2947&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;382&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
lagen (0000:000) hushållning med naturresurser är staten skyldig att ersätta
kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen, 1 fall som avses i första
stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller
säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för
ersättning eller inlösen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmande
av ersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §  
Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 1 -8 §§ skall 4 kap,     9 § I
st,&lt;br&gt;
expropriationslagen (1972:719) tillämpas i den män inte annat följer av     o,
10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §.
Vad som sägs i 4 kap, 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om&lt;br&gt;
värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före den då talan om&lt;br&gt;
inlösen väcktes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§   ErsäUning för minskning av fastighetens marknadsvärde i fall som     9 § 2
o, 3 st, avses i 3 §, 4 §, 5 § första styckel eller 8 § första stycket skall
bestämmas som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter
beslutet eller den åtgärd som avses i 4 §, Härvid skall bortses från
förväntningar om ändring av markanvändningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ErsäUning för skada enligt 8 § skall reduceras med
en tiondel av värdet av berörda delar av fastigheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
kap. Domstolsprövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §  
1 den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag, skall,      14 kap,
9 § 1 st.&lt;br&gt;
utöver vad som följer av 6 kap, 40 § och 14 kap, 9 §, expropriationslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1972:719)
tillämpas i mål om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inlösen enligt 6 kap, 17 eller
24 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättning för gatukostnader
och kostnader för andra allmänna platser enligt 6 kap, 31 eller 32 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättning, inlösen eller
förvärv av nyttjanderätt eller annan särskild rätt i fall som avses i 14 kap, 1
-8 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Talan om inlösen enligt 6
kap, 17 § får väckas utan hinder av att     6 kap, 41 § I st, beslutet att anta
detaljplanen inte har vunnit laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Talan om inlösen enligt 6
kap, 24 § andra stycket skall väckas inom     6 kap, 41 § tre år efter genomförandelidens
utgång,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2-4 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har ansökan gjorts om fastighetsbildning i
överensstämmelse med fas­tighetsplanen eller om förlängning av
genomförandeliden eller har kom­munen väckt fräga om förnyelse av
genomförandetiden, skall målet förkla­ras vilande till dess att ärendet
slutliigt har avgjorts. Bildas fastighet som överensstämmer med
fastighetsplanen eller föriängs eller förnyas genom­förandetiden, förfaller
kommunens Uilan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När kommunen har väckt talan om inlösen, skall
fastighetsdomstolen omedelbart sända underrättelse om det Ull
fastighetsbildningsmyndighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §  
Ifall som avses i 14 kap, 3, 5, 7 eller 8 § skall talan väckas inom två är    
14 kap, 12 §&lt;br&gt;
från det att beslutet, på vilket talan gmndas, vann laga kraft,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 o, 3
st,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fall som avses i 14 kap. 4 eller 6 § skall talan
väckas inom två är från det att den åtgärd på vilken lalan grunda;, utfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan får dock väckas senare än som anges i första
och andra siyckena, om skadan inte rimligen kunde förutses inom angiven tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;383&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §  
ErsäUning för skada enligt 14 kap, 3-6 eller 8 § skall bestämmas i      14 kap,
11 §&lt;br&gt;
pengar atl belalas på en gäng eller, om det finns särskilda skäl, med etl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;visst
åriigt belopp. Ändras förhållandena, skall det årliga beloppet omprö­vas, om
kommunen, fastighetsägaren eller den som innehar särskild rätt till fastigheten
begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunen begär det och det inte är uppenbart
oskäligt skall dom­stolen förordna att ersättning enligt 14 kap. 8 § första
stycket 2 eller 3 skall betalas ut först när vissa åtgärder med byggnaden har
utförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som i fräga om ersättning har avtalats eller
uppenbariigen fömtsätts gälla mellan kommunen och ägaren eller innehavare av
särskild rätt lill fastigheten skall gälla även mot ny ägare av fasUgheten
eller ny innehavare av den särskilda rätten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §  
Ogillas talan som har väckts av fastighetsägaren eller den som inne-      )4
kap, 13 §&lt;br&gt;
har särskild rätt till fastigheten, skall vad i rättegångsbalken är föreskrivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
skyldighet alt ersälla motparten hans rättegångskostnad i tvistemål tillämpas.
Om han har haft skälig anledning att få sin talan prövad av domstol, kan
domstolen dock efter omständigheterna förordna atl kom­munen skall ersätta
honom hans rättegångskostnader eller atl vardera parten skall bära sina
koslnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §  
Om den ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen inte har      14
kap. 14 §&lt;br&gt;
nedsatts pä del sätt som föreskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följande
gälla. Om nägon som är berättigad lill ersättning begär del, skall den väckta
frågan om avstående av mark förfalla såvitt den rör hans rätt, under
förutsättning atl marken inte har tillträtts eller övergått på kom­munen enligt
6 kap, 10 § expropriationslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
kap. Bemyndiganden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §  
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-      1 kap. 10
§&lt;br&gt;
dela de föreskrifter om krav pä byggnader m.m, som utöver beslämmel­&lt;br&gt;
serna i 3 kap, behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till skydd för liv, personlig
säkerhet eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för en lämplig utformning av
byggnader och andra anläggningar eller anordningar samt tomter och allmänna
plalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får, utom i fråga om 3 kap, 7 §, i enskilda fall medge undantag från
bestämmelserna i 3 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §  
Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag av material, konstruk-     Ny&lt;br&gt;
Uoner eller anordningar fär användas i byggnader eller andra anläggningar     
1 kap, 11 §&lt;br&gt;
(frivilligt typgodkännande),&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 o, 2 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det behövs till skydd för liv, personlig
säkerhet eller hälsa, får regeringen föreskriva att material eller annat som
anges i första stycket fär användas i byggnader eller andra anläggningar endast
efter godkännande (obligatoriskt typgodkännande).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid meddelande av typgodkännande får beslämmas att
fortlöpande kon­troll skall utföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §  
Typgodkännande som avses i 2 § meddelas av den myndighet som      I kap. 11 §&lt;br&gt;
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 o. 3 st.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:59.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer fär meddela föreskrifter om avgifter för typgodkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2950&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2951&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;384&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §  
Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhål-     
Ikap. 12 §&lt;br&gt;
landen som är föranledda av krig elller av krigsfara vari riket har befunnit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sig,
får regeringen meddela sädana frän denna lag avvikande föreskrifter som fordras
av hänsyn till byggnadsverksamhet som är av betydelse för totalförsvaret,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Om en faslighet har
upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna lag      1 kap, 9 § 1 st, är
föreskrivet om fastighetsägaren, fastigheten eller fastighetsboken tilläm­pas
pä tomträtlshavaren, tomträtten eller tomträttsboken, dock att tomt­rättshavare
ej är skyldig att bekosta anläggande av gator och vägar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Den som innehar egendom på
gmnd av testamentariskt förordnande      I kap. 9 § 2 st, utan atl äganderätten
tillkommer någon skall vid tillämpning av denna lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anses
som egendomens ägare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 §   
För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsnämnd     9 kap. 8
§&lt;br&gt;
och länsstyrelse samt den som på deras uppdrag utför arbetet rätt att fä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillträde
till fastigheter, byggnader och andra anläggningar samt att där vidta de
åtgärder som behövs för arbetets fullgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt som avses i första styckel tillkommer även den
som i annat fall än som där avses utför kartläggning för samhällets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polismyndighet
skall lämna det biträde som behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §   
Med den byggande avses i denna lag den som för egen räkning utför     9 kap, 3
§&lt;br&gt;
eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
kap. Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §  
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagen upphävs, med de begränsningar som följer av detta kapitel, byggnadslagen
(1947:385), byggnadsstadgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m,m, och lagen
(1976:296) om kriskoppling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §  
Varje kommun skall före utgången av är 1988 anta översiktsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Generalplaner
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §  
Generalplaner skall i den män de är fastställda gälla som områdesbe­&lt;br&gt;
stämmelser enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om ersäUning eller inlösen enligl 22 §
byggnadslagen (1947:385) skall, i andra fall än som avses i 16 ii andra stycket
detla kapitel, väckas före utgången av år 1986. I sådana mål skall belräffande
prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stomplaner
skall upphöra att gälla vid lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2952&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2954&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stadsplaner,
byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947; 385) el­&lt;br&gt;
ler stadsplanelagen (1931:142), sädana äldre planer och bestämmelser som&lt;br&gt;
anges i 79 och 83 §§ sistnämnda lag samt avstyckningsplaner, till den del&lt;br&gt;
de inte omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen, skall gälla&lt;br&gt;
som delaljplaner enligt denna lag. Avstyckningsplaner, till den del de&lt;br&gt;
omfallas av förordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;
lagens ikraftträdande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har
fastställts efter utgången av år 1977, skall genomförandetiden vara lio år
räknat från den dag då beslutet att faslslälla planen vann laga kraft. I fråga
om övriga planer som avses i första styckel skall genomförandeliden anses ha
gått ut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §  
Bestämmelserna i 6 kap, 25 § andra stycket gäller inte i fräga om     6 § 2 st,&lt;br&gt;
sådana planer, för vilka genomförandetiden på grund av bestämmelsen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§ andra stycket har gått ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Bestämmelserna i 6 kap, 26
§ första stycket gäller inte inom områden     5 § som vid lagens ikraftträdande
omfattas av byggnadsplan eller avstyck­ningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Beslämmelserna i 8 kap. 10 §
fiärde stycket gäller inte inom områden som vid lagens ikraftträdande omfattas
av stadsplan eller byggnadsplan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om en stadsplan eller
byggnadsplan, vars genomförandelid pä gmnd av bestämmelsen i 4 § andra stycket
har gått ut, upphävs eller ändras, är kommunen på fastighetsägarens begäran
skyldig att lösa mark, om marken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt planen är avsedd
huvudsakligen för bostadsändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på gmnd av ell långvarigl
förbud enligt 35 eller 109 § byggnadslagen (1947; 385) inte kunnai bebyggas
enligt planen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är belägen inom ett område som
i huvudsak är bebyggt med bostads­hus och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter upphävandet eller
ändringen inte får bebyggas eller får bebyggas endast i en utsträckning som en
fastighetsägare uppenbariigen inte bör tåla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I mål om inlösen skall bestämmelserna i 14 kap, 9 §
samt 15 kap, I och 6 §§ tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner som har antagits men inte&lt;br&gt;
har fastställts vid lagens ikraftträdande skall äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;
beträffande såväl förfarandet som ärendenas prövning i sak,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §   
Bestämmelserna i 11 kap, 4 § andra styckel om planavgift gäller     Ny&lt;br&gt;
inte, när bygglov meddelas inom område med sådan delaljplan som avses i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      §  
Regionplaner som har fastställts efler utgången av år 1980 skall gälla     10 §&lt;br&gt;
som regionplan enligt denna lag, dock längst till den dag då sex år har&lt;br&gt;
förflutit från det atl planen fastställdes, 1 övrigi skall regionplaner upphöra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
gälla vid lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr I. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;386&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tomtindelningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§   TomUndelningar enligt byggnadslagen (1947; 385)
eller stadsplanela-      11 § gen (1931:142) skall gälla som fastighetsplan
enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   1 fråga om tomtindelningar
som har antagits men inte har fastställts     12 § vid lagens ikraftträdande
skall äldre bestämmelser tillämpas beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;såväl
förfarandet som ärendenas prövning i sak,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nybyggnadsförbud
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§   Med de undanlag som anges i 15 och 17 §§ skall
förbud mot nybygg-      13 § nad och förbud mot rivning som har utfärdats med
stöd av byggnadslagen (1947; 385) upphöra att gälla vid lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Har förbud mot nybyggnad
utfärdats med stöd av  110 § andra      14 § stycket byggnadslagen (1947:385),
skall förbudet gälla som bestämmelse i detaljplanen enligt 5 kap, 8 § I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Förbud enligt 17 §
byggnadslagen (1947:385) mot schaktning, fyll-     15 § ning, trädfällning
eller annan därmed jämföriig åtgärd skall fortsätta att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gälla,
dock längst till utgången av år 1988,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen enligt 22 §
byggnadslagen med anled­ning av förbud som anges i första stycket skall väckas
före ulgången av år 1989. I sädana mål skall beträffande prövningen i sak äldre
beslämmelser Ullämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §  
För områden där förbud mot nybyggnad m.m. råder enligt 81 §     16 §&lt;br&gt;
byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdals med slöd av 82 § samma lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
förordnande om prövning som avses i 12 kap, 4 § anses ha utfärdats i fråga om
beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54
§ 1 mom, tredje stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighel föreligga
alt enligt 8 kap. 3 § söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra
ljusanordning­ar och atl enligt 8 kap. 9 § söka marklov för schaktning eller fyllning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talan om ersättning eller inlösen med anledning av
förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av år 1986, I
sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18      §  
Inom områden där förbud med stöd av 40 § andra siycket eller 110 §     17 §&lt;br&gt;
fiärde stycket byggnadslagen (1947:385) har utfärdats mot schaktning,&lt;br&gt;
fyllning, trädfällning eller annan därmed jämföriig åtgärd skall skyldighel&lt;br&gt;
föreligga att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för sådana åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
beslut enligt byggnadslagen (1947:385)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19      §  
Har undantag från förbud mot nybyggnad enligl byggnadslagen     18 §&lt;br&gt;
(1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medgetts genom beslul som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
vunnit laga kraft efler utgången av år 1984 och har byggnadslov till den åtgärd
som medgivandel avser inte meddelals före lagens ikraftträdande, skall
medgivandet gälla som förhandsbesked. Medgivandet upphör aft gälla, om inte
ansökan om bygglo\' görs inom två år från den dag då beslutet om medgivandet
vann laga kraft. I övriga fall upphör beslul om undantag atl gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2958&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;387&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §   
Förordnande enligt 70 eller 113 § byggnadslagen (1947:385) om      19 §&lt;br&gt;
skyldighet att avstå eller upplåta mark skall gälla som förordnande enligl 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 19 eller 22 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
krav på befintliga byggnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21 §   
Beslämmelserna i 82 och 82 a §§ byggnadssladgan (1959:612) skall     20 §&lt;br&gt;
fortfarande tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Påföljder
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22 §  
För överträdelser som har begåtts före lagens ikraftträdande skall     21 §&lt;br&gt;
beslämmefserna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olov­&lt;br&gt;
ligt byggande m, m. lillämpas vid målens prövning i sak. Bestämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gatukostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23 § 
 Äldre bestämmelser om skyldighet att betala ersättning för gatu-     22 §&lt;br&gt;
mark och gatubyggnadskostnad skall tillämpas, när gatubyggnadsåtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
påbörjats före lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om ersättning för kostnader erlagts enligt äldre
beslämmelser, skall i fräga om rätt atl i visst fall återfå ersättningen 14
kap. 7 § tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pågående
mål och ärenden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 §  
Beträffande ärenden enligt byggnadslagen (1947:385) eller bygg-     23 § 2&lt;br&gt;
nadssladgan (1959:612) som byggnadsnämnden har avgjort före lagens&lt;br&gt;
ikraftträdande skall äldre beslämmelser tillämpas i fråga om såväl förfaran­&lt;br&gt;
det som ärendenas prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande mål enligt byggnadslagen om ersättning
eller inlösen i vilka     23 § 1 talan har väckls före lagens ikraftträdande
skall äldre bestämmelser tilläm­pas i fråga om målens prövning i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25 §   
Bestämmelserna i 60-64 §§ byggnadssladgan (1959:612) skall till-     23 § 3&lt;br&gt;
lämpas i fråga om byggnadsarbeten till vilka byggnadslov har meddelats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§    Vad som i lag eller annan
författning föreskrivs om sladsplan eller     24 § byggnadsplan skall i stället
avse delaljplan. Vad som föreskrivs om bygg­nadslov skall - beroende på arten
av den åtgärd som avses med lovet - i stället gälla bygglov, rivningslov eller
marklov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§   Den som innehar egendom
under ständig besittningsrätt eller med     1 kap, 9 § 2 st. fideikomissrätt
skall vid tillämpning av denna lag anses som egendomens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2959&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2960&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;388&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
II&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådets yttrande över förslaget till ändring i expropria­tionslagen
och i övergång«;bestämmelserna i plan- och bygglagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:186.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1985-03-12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f d, regeringsrådet Lidbeck, regeringsrådet Brink, justiUerä-det Heuman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådel den 27 december 1984
tillhandakommet utdrag av proto­koll vid regeringssammanträde den 13 december
1984 har regeringen pä hemställan av statsrådet Gustafsson beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,    ändring
i del till lagrådet remitterade förslaget lill plan- och bygglag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2,    lag
om ändring i expropriaUonslagen (1972:719).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av
departementssekreteraren Lars Magnusson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget till ändring i försltiget till
plan- och bygglag (PBL) skall lagen träda i kraft den 1 januari 1986 eller ett
år tidigare än vad som angetts i det till lagrådet den 20 oktober 1983
remitterade förslaget. Ändringen motiveras av departementschefen med att det
från kommunalt håll har framförts önskemål om ett tidigareläggande av
ikraftträdandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PBL-förslaget berör många samhällsområden,
samhällsorgan, organisa­tioner och enskilda. Det skiljer sig i väsenUiga delar
från de regler om planering av mark- och vattenområden och om bebyggelse som
gäller i dag. Den föreslagna lagstifiningen är omfattande och innehåller många
nyheter. För att de som berörs av den blivande lagstiftningen skall få rimliga
möjligheter att sätta sig in i den planeras, enligt vad som framgår av
remissen, en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet i samar­bete
mellan 'bostadsdepartementet, ;;tatens planverk, statens lantmäteri­verk och
Svenska kommunförbundet. Den skall rikta sig Ull kommunala förtroendemän,
statliga och kommun.ala tjänstemän, konsulter, fastighets­ägare, byggare m. fl,
och äga rum under hösten 1985 och våren 1986, Lagrådel vill för sin del
framhålla behovel av den planerade utbildnings-och informaUonsverksamheten.
Givelvis hade det varit önskvärt att den varit avslutad före ikraftträdandet.
Det kan befaras atl tillämpningssvårig­heler uppkommer under inledningsskedet
beroende på att tiden mellan riksdagens anlagande av förslaget och
ikraftträdandet blir alltför kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2962&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;389&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2963&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 remissen lill lagrådet lar departementschefen upp
vissa handläggnings­frågor och framhåller i del sammanhanget såsom särskilt
angelägel att lagrådels granskning av PBL-förslagel slutförs i så god tid att
riksdagen hinner ta ställning Ull förslaget under våren 1985. PBL-förslaget
fömtsätter att - fömtom det nu remitterade förslaget om ändring i
expropriationsla­gen - en lag om hushållning med naturtesurser (NRL) samt
följdlagslift­ning till PBL antas. Föredragningen i lagrådel av förslaget lill
PBL avsluta­des ijanuari 1985. Förslaget lill NRL, som remitterades till
lagrådel den 6 december 1984, har inte föredragits i lagrådet. Förslaget till
följdlagslift­ning har ännu inte remitterats till lagrådel. För aft riksdagen
under vårtiks-dagen 1985 skall kunna ta ställning Ull PBL-förslagel är det
enligt departe­mentschefen önskvärt att lagrådet avger ett särskilt yttrande
över förslaget Ull PBL och yttrar sig senare över förslagen Ull NRL och till
följdlagstift-ningen. Med hänsyn Ull lagstiftningsärendenas inbördes sammanhang
är denna handläggningsordning förenad med olägenheter. Även av detta skäl hade
det varil önskvärt aft det urspmngliga förslaget om ikraftträdande av PBL den 1
januari 1987 vidhållits. Lagrådel vill dock inte motsätta sig alt PBL träder i
kraft ett är Udigare. För att Ullmötesgå departementschefens önskemål har
lagrådet denna dag avgett ett särskill yttrande över förslaget till PBL. Denna
handläggningsordning har medfört aU granskningen i lagrådet av nämnda förslag
blivu ofullständig i vissa delar. Härom hänvisas lill lagrådets yttrande över
PBL-förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det remitterade PBL-förslaget fömtskickades att
omfattande ändringar behövde göras i expropriationslagens värderingsregler. Bl,
a. framhölls att det nya systemet med genomförandetider för detaljplaner gjorde
det nöd­vändigt att ange vilka ersättningsprinciper som borde gälla före och
efter genomförandetidens slut. I departementspromemorian Ds Bo 1984:2 ut­vecklas
denna tankegång närmare. Värderingsreglerna borde enligl prome­morian ändras så
atl de bidrar till att detaljplanerna genomförs inom avsedd tid. I enlighel
härmed föreslogs i promemorian att vid expropria­tion före genomförandetidens
slut den ianspråktagna marken skulle ersät­tas till fulla marknadsvärdet; även
förväntningsvärden skulle alltså ersät­tas. Vid expropriation efter
genomförandetidens slut föreslogs ersättning­en däremot skola i princip
beslämmas endast med hänsyn till den pågående markanvändningen. På gmnd av
svårigheter att bestämma ett marknads­värde baserat på den pågående
markanvändningen skulle ersättningen dock utgöra lägst en fjärdedel av del
marknadsvärde som skulle ha förele­gat om detaljplanen fått genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det nu remitterade förslaget Ull lag om ändring i
expropriationslagen behandlas endasi sådana ändringar som anses nödvändiga, om
PBL-försla­get genomförs, eller som bedöms särskih angelägna för alt PBL skall
få avsedd effekt. Fömtom övergångsbestämmelser föreslås ändring av 4 kap, 1 och
3§§ expropriationslagen. I del förstnämnda lagrummet tas in en bestämmelse som
ersätter 42 § byggnadslagen att ersättning inte betalas för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2964&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mark
som ingår i allmän väg, när marken tas i anspråk för gata eller sådan allmän
plats för vilken kommunen är huvudman. Ändringen i 4 kap, 3 § är föranledd av
all dagens stads- och byggnadsplaner enligt PBL-förslagel ersätts av en enda
planform, detaljplanen, och att den statliga fastställelse­prövningen slopas.
Till detla senare förslag återkommer lagrådet i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller mark som är avsedd för enskill
bebyggande skall enligl del remitterade förslaget marknadsvärdet ersättas fullt
ut vare sig expropria­tionen sker före eller efter genomförandelidens slut. I
båda fallen skall förväntningsvärden inräknas i ersättningen, I denna del slår
förslaget i mindre god överensstämmelse med PBL;s genomföranderegler. Dessa
innebär att den byggrätt som detaljplanen ger under genomförandetiden har ett
ekonomiskt värde för fastighetsägaren. Han kan utnyttja marken i förvissning om
att delaljplanen i princip ligger fast under hela genomföran­detiden. Efter
genomförandetidens slut har däremot delaljplanen, även om den fortfarande
gäller, inte samma värde för fastighetsägaren. Kommunen kan dä, utan atl behöva
ta hänsyn lill fastighetsägarens intressen, upphäva planen och ersätta den med
en ny. Det vore i och för sig konsekvent om dessa sakförhållanden återspeglades
i ersättningsreglerna. Departements­chefen säger sig också känna stark sympati
för de motiv som ligger bakom förslaget i departementspromemorian att
värderingen av mark normalt bör leda till olika resultat beroende på om
exproprialion sker före eller efler genomförandetidens slut. Argumentet för att
likväl nu ha samma ersätt­ningsregler i båda situationerna är en förmodan att
marknadsvärdet på en obebyggd tomt kan förväntas sjunka efter
genomförandetidens slut. Anta­gandet mä ha fog för sig i vissa fall men inte i
andra. En i centrala delar av elt större samhälle obebyggd tomt som i realheten
inte kan användas på annat sätt än detaljplanen anger kommer sannolikt atl ha
ett lika stort förväntningsvärde även efter genomiörandetidens slut. Vilken
inverkan bibehållandet av gällande ersättningsbestämmelser kommer att fa för
att ge genomförandereglerna avsedd effekt är svårt att fömtse. Departements­chefen
säger sig vara medveten härom och ämnar uppmärksamt följa utvecklingen. Detla
uttalande sett mot bakgrunden av departementsche­fens nyss återgivna sympati
för motiven till de i departementspromemorian föreslagna reglerna är ägnat att
skapa ovisshet om varaktigheten i den nu föreslagna ordningen. Enligt lagrådels
mening måsle det ses som en brist att det inte redan nu skapas en mera
definitiv klarhet i frågan om genom-förandetidemas inverkan på
expropriationsersältningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
kap. 3 § expropriationslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första styckel i paragrafen innehåller den s.k,
presumUonsregeln, Av­sikten med denna regel är att den skall begränsa
expropriaUonsersättning-en så all den inte omfattar värdestegring som beror på
förväntningar om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2966&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;-i.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;391&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2968&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändrad
markanvändning, I andra stycket har regeln därför kompletterats med en särskild
bestämmelse för det fall aft stads- eller byggnadsplan har fastställts efter
den tidpunkt som annars skulle ha utgjort presumlionstid-punkt, dvs. dagen tio
år före ansökningen om exproprialion. Bestämmel­sen innebär att, om en plan för
enskilt bebyggande fastställts före ansök­ningen om expropriation,
presumlionsregeln skall lillämpas endasi på vär­destegring som inträffat efter
den tidpunkt då planen fastställdes. I det remitterade förslaget föreslås
ändringar i bestämmelsen som är föranledda av alt dagens stads- och byggnadsplaner
i PBL ersätts med en enda planform - detaljplanen - och att den slatliga
fastställelseprövningen slopas. Ändringarna innebär att, i stället för dagen
för planfastställelsen, den dag då planen antogs blir avgörande vid
tilllämpningen av bestämmel­sen. Det framgår inte om den avgörande tidpunkten
är dagen då planbeslu­tet meddelades eller dagen då beslutet vann laga kraft.
Innan lagakraft­ägande beslut om anlagande föreligger kan del förflyta läng Ud,
Enligl lagrådets mening är det bäst förenligt med avsikten bakom presumlionsre­geln
alt den för stadgandets lilllämpning avgörande lidpunkten bestäms till den dag
då beslulet meddelades. Lagrådet föreslär därför att andra stycket i paragrafen
ges följande lydelse; &amp;quot;Har beslul om en delaljplan, enligt vilken marken
avses för enskilt bebyggande, meddelats före ansökningen om exproprialion,
skall första stycket Ullämpas endast pä värdestegring som inträffat efter
beslutet,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Granskningen av de remitterade förslagen har
föranlett vissa ändringar av redaktionell art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2970&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UJjJfJJJ                                                      Bdaga
12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;|-2j   STATSKDNTORET&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:208.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RAPPORT 1985-04-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 INLEDNING&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppdraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen uppdrog i skrivelse 1981-05-1U (bilaga 1) &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t statskontoret att bitr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;da bostadsdepartementet i arbetet med en ny plan-
och byggnadslagstiftning. Uppdraget avs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor av organisatorisk och administrativ karakt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samt de kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ssiga och finansiella aspekterna p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
utformningen och genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet av f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkterna
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r arbetet skulle vara att den
samlade resurs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunernas och statens insatser
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet och till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningen
av den nya lagen inte fick &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verskrida de
befintliga ekonomiska ramarna i samman­hanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetets uppl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta omg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng organiserades under h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sten 1981 en arbetsgrupp inom statskontoret; med 5
personer som skulle f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja arbetet i departementet och g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra kartl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar
av fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst kommunernas och l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsernas arbete med plan- och byggfr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor. Arbetsgruppen skulle under hand ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; medverka med synpunkter p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; materialet som utarbetades i departemen­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet i denna grupp p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gick
1 stort sett fram till soimiiaren 1982.  Genom en enk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t till ett fyrtiotal koimnuner erh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls kunskap om inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llet och omfattningen av plan- och bygg­lovsarbetet i koimnunerna. Fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst genom intervjukontakter med tiotalet l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelser erh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls
den bild av l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsernas arbete med plan- och
byggfr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor som ligger till grund f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kostnadsbed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningarna
nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ren 1982
uppl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stes projektgruppen och enbart en
projektansvarig inplanerades att forts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsvis
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja arbetet med lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna rapport redovisar en prelimin&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;imiing av
lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­slagets konsekvenser i f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta hand med avseende p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; de administrativa kostnaderna i olika organ. Fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst med h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn
till den pressade tiden under &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendets
slutbehandling har det inte varit m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt
att nu Istadkorrana den mer genomar­betade redovisning som fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rjan
planerats. D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r koimner till denna bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mning
senare att fogas en rapport som bl a redovisar statskontorets kartl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningsmaterial som till viss del b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndas
vid en uv framtida utv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdering av lagens konstnadsm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsek-zenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2972&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Totalt har statskontorets medverkan i plan- och bygglags­arbetet
hittills kostat ca 780 kkr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 ALLM&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;NT OM BED&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;MNINGSMODELLEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;J&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;relsen av kostnaderna till f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljd
av lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget har gjorts dels med
kostnaderna som betingas av nuvarande formella lag- och andra best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser, dels med kostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpa
nuvarande handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De enk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tsvar som
statskontoret erh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llit fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kommunerna visar n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mligen att man i vissa sammanhang redan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets
intentioner. Vis a vis kommunerna kan man d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vda att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
flera punkter lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ster en etablerad praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dessa fall g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs
statskontorets bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tnning i relation till nuvarande
verkliga kostnader snarare &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n till vad
den nuva­rande lagstiftningens formella best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
skulle kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningsfr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga blir aktuell i de fall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­&lt;br&gt;
slaget ger kommunerna m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;olika&lt;br&gt;
alternativ och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mma den ambitionsniv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som skall&lt;br&gt;
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla i ett visst sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dessa fall har j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relsekostnaden vid bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mningen varit de kostnader som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranletts
av lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets tvingande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
exempelvis kostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r administratio­nen av bygglov f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lantbrukets ekonomibyggnader skall bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mas, tar analysen fasta p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
som ger kommunen r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att undanta dessa objekt fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bygglov
i samma utstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning som g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f.n. Fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
kommunens utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkt st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller m.a.o. lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
i detta fall inte n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade
administrativa kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen av lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets konsekvenser f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den enskilda fastighets&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen blir &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
andra sidan att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget i detta fall medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade
kostnader i samband med bygglovpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat exempel. M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna att besluta om omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r givetvis att koimnunerna h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rige­nom kan &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dra
sig administrativa kostnader. Dessa best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmel­ser
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r emellertid frivilliga och
kostnaderna h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i det enskilda fallet motsvaras
av int&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kter i n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon form som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att kommunen trots kostnaderna best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer
sig f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att anv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda sig av omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;imnelserna. Kostnaderna &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r m.a.o. dispositiva och finns ej med n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vi g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
den sammanlagda bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen om lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kade administrativa kostnader f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r statskontoret erh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll utredningsuppdraget ingick best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melserna om riksintressen i det lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag som skulle utv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rderas. Dessa har senare brutits ut och presenteras numera 1 ett f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag till en s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild
lag om hush&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning med naturresurser m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2974&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;394&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnadskonsekvenserna av desisa best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser och hur de p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verkar handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen av plan- och bygg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden enligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
till plan- och bygglag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas i anslutning till bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen av f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
till naturresurslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 LAGF&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;RSLAGET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I bilaga 2 ges ett sammandrag av statskontorets synpunkter
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslagets paragrafer. E'et &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dana best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;imnel-ser som bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ms medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentligt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade administrativa kostnader som kommenteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 SAMMANFATTANDE BED&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;MNINGAR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;imelser
som p&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkar kostnadema i koaminenias
arbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r koimnunernas del blir kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; en kommunomfattande &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;versiktlig planering som skall h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas
aktuell genom &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ter-koimnande revideringar ett nytt
formellt krav. Den verkliga situationen ute i koimnunerna &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r emellertid den att n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;stan alla kommuner redan nu f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfogar
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gon form av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikt­lig plan som med relativt
begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsade resurser b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna utvecklas till ett planf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag som v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
duger som en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;versiktsplan enligt PBL. I realiteten &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r en stor del av kommunerna redan inne i en revidering av
planmaterialet. Det finns flera som ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
antagit siin andra kommun&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikt och &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd med att
utveckla underlaget f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en kommande andra revidering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att arbete med den &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktliga
planeringen i s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nga fall prioriterats, trots att inget tvingande legalt krav i
sammanhanget f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger, b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna tolkas s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
att ledningen i dessa kommuner bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mt
att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdet av att h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla den &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikt­liga
planeringen aktuell uppv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ger de kostnader som arbetet medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen ges en formell st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning enligt lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r­slaget blir det m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt att
utnyttja det i planen nedlagda arbetet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnu
effektivare, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanens riktlinjer f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r markanv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen
i olika omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den kommer d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att visa kommun­fullm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ktiges uppfattning om vilka ambitioner man har med markanv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen ra. m. i kommunens olika delar. En antagen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplan avspeglar &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven statens intresse av markanv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd­ningen s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
som det uttryckts vid samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det. H&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigenom b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
en fortsatt detaljplanl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning och kanske speciellt handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg­ningen av lov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
i omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den utan detaljplan underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2976&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet, som en kommun m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ste l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gga ner f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka
beslut som r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen enligt andra lagar, kan
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas vara beroende av om det finns
en v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l utvecklad och aktuell &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktlig planering. Det &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r styrkan i kommunens argumen­tering f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den ena eller andra l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningen som avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
om s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana beslut kan p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkas eller inte. En aktuell &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplan kan i ett s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dant sammanhang bygga under kommunens uppfattning
och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra beredningsarbetet effektivare ,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planformernas inb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdes
relationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den konstruktion som valts, att l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
i en detaljplan som tr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i kraft automatiskt ta &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikts­planens
riktlinjer inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att ev. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade dispositioner i kommunen betr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande markanv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen
i ett visst omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de inte f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleda en revidering av &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikts­planen. Man kan utan formella hinder g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; direkt p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
en detalj­planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning och d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uttrycka kommunens nya intentioner med omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det. Att detaljplanen p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; detta s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
&amp;quot;sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen inom sitt omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de ger kommunen samma flexi-biltet att bearbeta &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade planeringsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningar i detaljplan som g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detsamma g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller enligt
lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser, som sedan de tr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i kraft, p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
samma s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt som detaljplanen &amp;quot;sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen
vars riktlinjer automatiskt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ge vika f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I relation till omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser och fastighetsplan har detaljplanen givits
en dominerande st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning. N&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en detalj­plan f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r laga kraft utsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;cker den alla andra planbeslut som
inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verensst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer med detaljplanens syfte. Omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser
upph&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samtidigt att g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla inom detaljplanens omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna ordningen mellan
planinstituten kombinerar anpassningsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheter
och smidighet i handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen och medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte heller nya formella l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljplanen i stort samma institut som nuvarande
stadsplan och byggnadsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I PBL:s detaljplan sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s
nuvarande stadsplaneinstitut och byggnadsplaneinstitut ihop. Genom s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
i planen klarg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs huvudmannaskapet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna
platser. Lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detaljplan skall uppr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t­tas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
mildare &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser men motsvarar i stort g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande praxis. Genom en formellt antagen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikts­plan och m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;jligheterna till reglering genom omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r behovet av detaljplanl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning i viss- m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
kunna minska ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2978&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse om obligatorisk genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna om genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetid b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
medverka till att detaljplaner produceras i anslutning till projekt som fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
synpunkt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r angel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
utvecklingen av kommunen. Mark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r genom beat&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnielsen
ett tryck p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; sig att medverka i den
bebyggelseutveckling som bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ms vara n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n­dig i
anslutning till &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vriga kommunala planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Administrativt b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen medverka till att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden som avser ett visst omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de koncentreras i tiden och d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed antagligen kan handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggas effektivare. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningar och kunskap om tidigare
beslut &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r aktuella hos handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande tj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nstem&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n och beslutsfattare vilket b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r underl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tta
hand­l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna om genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetid b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ra l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt­nader f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
de, sedan genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetiden g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt till &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda,
vill g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndringar i planerna. L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttnaderna h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs 1 detta
sammanhang dels till arbetet med &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrings­beslutet,
dels till eventuella ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsanspr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n mark&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare som inte bebyggt tomten enligt den tidigare
planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidgad sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gargrupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra samtliga
som bor p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; en fastighet till sak­&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare vidgas antalet personer som skall kallas till
samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d och utst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning. Detta medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r givetvis en n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got mer omfat­tande administration
av t ex kallelser till samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d och utst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning. Genom m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten
till kallelse genom kung&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel­se b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock ol&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genheterna
i detta sammanhang kunna inskr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nka sig till
kostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r annonseringen. Samtidigt beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver inte mark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare
l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre kallas genom rekommenderat
brev vilket inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en viss l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttnad j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med nuvarande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av betydelse f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen av kostnaderna i detta
samman­hang &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gan om hur den vid,gade sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gargruppen
kommer att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsfrekvensen i olika &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;renden. Kommunen skall ju i sin tur l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mna ett yttrande &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver inkomna besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r till besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsmyndigheten.
Med en &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsfrekvens kan kommu­nens arbete med s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana yttranden naturligtvis komma att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka i motsvarande grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget att ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; hyresg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;storganisation
i omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det skall kallas till samr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d och utst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning
kommer att verka med h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rshandl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(;gningen
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; os&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kert. Det &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt att bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma hur denna nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelse kommer att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka
kostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna. Sannolikt kommer best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen att medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade: kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2979&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2980&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tydlighet och begriplighet av planf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets illustrationsmaterial&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tydlighet
och begriplighet har studerats av statskontoret. Befintligt forsknings- och
utredningsmaterial visar att det g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkomma en presentation av plan­f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag som allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nheten
uppfattar som tillfredst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande ur tydlighetssynpunkt i
stort sett inom befintliga resurser. En f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;respr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad teknik i sammanhanget &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den s k axonometriska projektionen som i sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva planen ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dligg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r byggnads­volymer och markytor.
Det b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r m a o vara m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommu­nerna att n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; en tillfredst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; illustrationsma­terialet enligt
PBL i stort sett med nuvarande resursinsat­ser sedan planteknikerna
tillgodogjort sig nu tillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngliga tekniker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkningar
och kommunicering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; utl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tande &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
inkomna anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkningar f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger redan nu enligt 18 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; BS. Kravet att ber&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rda sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare skall beredas tillf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lle att bem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta
yttrandet har ingen motsvarig­het i BS men motsvarar best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna i 15 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaltnings­lagen. I praktiken f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rekommer det b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
att l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen svarar f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna kommunicering som ett led i fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse­pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen
och att kommunen svarar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den innan ans&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan om fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse
sker. I det f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rra fallet medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
att en arbetsuppgift p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyrelsen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rs till kommu­nen. Kommunens merarbete i detta sammanhang b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock bli marginellt, eftersom man &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; i andra
sammanhang m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ra en sammanst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r nuvarande anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkningar
som inte tillgodosetts redovisas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser kan inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten
till omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser kan kommunerna inom st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra vissa preciserade best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigenom
kan t ex en del av fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llningarna som kanske m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sas f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r flera
detaljplaner hanteras i ett sammanhang och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
undan fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n diskussionen vid en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande detalj­planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ggning. Ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;jligheten att genom omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmel­ser st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla
speciella krav inom ett omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att detaljplanl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning
i vissa sammanhang kan undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
frivilligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna att anv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda sig av omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
de konstnadsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenserna d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed vara dispositiva. De b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock kunna medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
en effektivare hantering av vissa planfr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor
j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rt med nuvarande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2982&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;398&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nya typer av anl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar
och anordningar blir bygglovplik­tiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
obligatoriskt bygglovkrav f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en ny
grupp av objekt n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mligen, idrottsplatser, fritidsanl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar, skidliftar, campingplatser, skjutbanor, sm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tshamnar,
motorbanor och golfbanor. Tillkommande objekt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tunnlar, bergrum, radioraast&amp;amp;r,
telemaster och torn samt parkeringsplatser. Detta inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r givetvis visst merarbete f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r koimnunerna men frekvensen av nytillkommande
objekt av ifr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gavarande slag &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llandevis l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g.
Till viss del skall kommunerna kunna kompensera sig f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kostnaderna i samband med bygglovhandl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen genom avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; lovpliktiga objekt kan varieras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna i
8 kap 5-6 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ges kommunerna r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att variera niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lovpliktiga objekt. I princip kan
en kommun anpassa niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n till den nuvarande om man inte &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nskar en mer kontrollerad bebyggelseutveckling &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n lagstiftningen kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ver f n. Behovet av ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade
administrativa resurser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg­ningen av bygglov blir d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed ett resultat av den enskilda kommunens behov
och ambitioner med styrning ooh kontroll av bebyggelseutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunalekonoraiska h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn
kan ges &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad betydelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten att l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta kommunalekonomiska &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ganden g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra sig g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
i plansammanhang understryks i lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget.
Ekonomiska bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningar f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed en
starkare st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning enligt PBL &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n f n. P&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng sikt b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta kunna medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ra besparingar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna s;imtidigt som kraven
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; resurser f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ekonomiska utredningar kan komma att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till grundvattenf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden och
vattenplanering accentueras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I olika sammanhang &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terkommer
kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att kommunerna enligt lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget aktivt sV:all v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rna om vattentillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngen som naturlig resurs. B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
vid planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning och vid bygglovs­handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning blir det i vissa omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndigt att g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningar som har med tillg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngen p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
naturligt vatten att g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra. Detta inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att kompetens, framf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r allt om grund­vattenfr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor,
i m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga fall m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.ste tillf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngvariga byggf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av syftena med lagen har varit att dra undan m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunerna att genom &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terkommande beslut om byggf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkomma
&amp;quot;eviga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbudsomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den&amp;quot;. Den tidsfrist om tv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r som ges f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att besluta om en ev f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrad
markanv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndning inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r givetvis krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
kommunal beredskap f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att hand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2983&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;399&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gga uppkommande behov av ny- eller
omplanl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver­siktsplanens riktlinjer b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i detta sammanhang vara till hj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lp n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
detaljplanl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen skall f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rberedas genom programskrivning eller p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; annat s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt.
I stor utstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning
samordnas med och g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras till en integrerad del av
kommunens fysiska planering. Behovet av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
resurser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mbart och b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras sedan &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsskedets
behov av nya planer klarats av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsernas fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelsepr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning
upph&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsernas nuvarande arbete med
fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse av generalplaner samt stads-
och byggnadsplaner upph&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r. I st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet skall l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelserna
i samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsskedet ge r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d till kommunerna om till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningen av best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
i 2 o 3 kap., verka f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att riksintressen tillgodoses,
verka f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en god samordning av mark- och
vattenresurser mellan kommunerna och ta tillvara statens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunernas del inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den nya ordningen dels att kontakterna med l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen i plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;renden koncentreras till samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsskedet
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyrelsen skall kunna representera eller samordna de samlade
statliga synpunkterna p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; planf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­slaget. D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed
beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver inte koinmunerna l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre uppr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tth&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla nuvarande obligatoriska rutinm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga kontakter med ett flertal centrala
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya ordningen inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att kommunerna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r svara f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommuniceringen till de sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare vars
synpunkter inte beaktats av kommunens utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tande
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver inkomna synpunkter. Detta b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock inte inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got egentligt merarbete eftersom
utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tandet &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste utarbetas inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunens antagandebeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad
frihet att bemanna och organisera plan- och bygglov­arbetet i kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL stadgar i generella termer att byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden skall ha tillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ng till personal i den omfattning och med den kompe­tens som beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden skall kunna fullg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra sina uppgifter p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; ett tillfredst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt. J&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med nuva­rande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen en st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre frihet att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja
sina befattningshavare och organisera arbetet. Detta b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
att flera organisatoriska l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningar kan
komma i fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga med st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheter
att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja ett f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdelaktigare alternativ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2987&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statliga och landstingskommunala byggnader blir
bygglovpiik-tiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen om att statliga och
landstingskommunala bygg­nader blir bygglovpliktiga inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r givetvis ett visst merarbete f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna. Resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ssigt b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta inte medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra sv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;righeter n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
man dels har r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att kompen­sera sig genom
avgifter, dela har m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att anpassa sin granskning
till &amp;quot;den byggandes f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ttningar att bygga efter g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser och n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter.&amp;quot;
Genom att koncentrera sin granskning till de planm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningarna i sammanhanget b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r arbetet kunna h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samma niv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; som nuvarande anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lningsplikt kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestannelser son p&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;verkar laosstyrelaemas kostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse av planerna tas bort&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens nuvarande fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse av generalplaner, stads- och byggnadsplaner
tas bort, I st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet skall man bevaka
riksintressen, den mellankommunala samordningen samt h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lso- och olycksskyddet i antagna planf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag genom att pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;va dessa. En stor del av l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsernas
nuvarande resurser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelsepr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning
blir d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed frist&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llda och kan utnyttjas f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r andra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen blir f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta instans vid f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvaltningsbesv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enligt PBL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r genom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rimelsen
i 13 kap. 2 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ansvaret att som f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsinstans
handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvaltningsbesv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enligt lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samma grupper av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller i dag kommer att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja denna ordning. Det &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst den ut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kretsen av sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gare som kan komma att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka
omfattningen av l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nssty­relsernas arbete i detta
sammsinhang. Hur dessa kominer att agera &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r,
som tidigare p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pekats, sv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt att ha en uppfattning om. D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r erfarenhet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst
vinnas hur dessa i allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet kommer att reagera och agera
genom besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i den typ av plan-och bygglovsfr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor som blir aktuella &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;när  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lagen tr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i kraft innan en underbyggd
skattning g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra. Ytterligare en faktor som talar f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att en bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mning
av resursbehovet i detta sammanhang g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs
vid ett senare till­f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lle &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r, att perioden efter det att lagen tr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tt i kraft i stor utstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning
kommer att pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;glas av &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden, som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ra till &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2988&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2989&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'Ol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelserna avlastas en del f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rstainstans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL samlar lovgivningen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r bl a &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring av skyltar eller
ljusanordningar inom detaljplanelagt omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
hos byggnads­n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden som d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed tar &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
en grupp &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden som enligt nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggs
av l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om marklov och n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
man skall kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va marklov i omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den utan detaljplan blir en kommunal angel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genhet. L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrel­sens
nuvarande arbete med denna typ av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sven nuvarande &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
om rivningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud blir en kommunal angel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genhet som bl a kan hanteras genom att inf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra riv­ningslovplikt i omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den utan detaljplan genom omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det under planberedningen blir l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens vikti­gaste uppgift&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det mellan kommuner och l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelse enligt PBL kommer att bli viktigare. Dels
har l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelserna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt ansvaret att samordna de statliga kontakterna med
kommunerna. Dessa avlastas d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed
nuvarande rutinm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga kontakter med ett antal
statliga myndigheter. Dels &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llel­sepr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen som en m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet
att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka ett planbeslut. Samr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsrollen st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyrelsen att bl a h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla sig a
jour med den kommunala tidsplaneringen av olika planprojekt och d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigenom i tid f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbereda
de statliga organ som kan ha ett intresse att bevaka i respektive omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mielser
som p&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkar kostnaderna hos andra
myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverkets uppgift enligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslaget, att ha den allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna
uppsikten &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver plan- och byggnadsv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sendet i riket st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verens med nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet av utbildningsinsatser under genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randeskedet och allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dgivning b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de till l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelser
och kommuner under den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta perioden innan praxis i olika
avseenden etable­rats kan m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att befintliga resurser blir otillr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckliga. I ett fortvarighetstillst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock lag­f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
verkets insatser i stort &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verenst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mma med verksamhetens nuvarande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2990&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2991&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statliga verk som enligt nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser skall informeras i plansammahang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antagen generalplan skall enligt nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser skickas till statens planverk, statens
naturv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsverk, statens v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gverk, riksantikvarie&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mbetet, l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelse och vederb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande fastighetsbildningsmyndighet. Lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n att denna planhantering upph&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r och &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gger l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelserna
att svara f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samordningen i detta samman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndringen b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att de centrala verken avlastas vissa rutin&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rshandl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven
i detta sammanhang g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sig os&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kerheten g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
om hur den vidgade sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gargruppen kommer att p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsfre­kvensen.
En bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mning b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nta tills
erfarenhet vunnits om hur den nya r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten
till besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r utnyttjas i olika sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;raget &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vertar nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelser om ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning till mark&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare och p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljder vid &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vertr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delser. Det b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r inte medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gra st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar i arbetsbe­lastningen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r de myndigheter som handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gger s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden 1 fortvarighetstillst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
kan dock medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra en viss anhopning av &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden som mark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garna
vill skall avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras enligt nu g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 SLUTSATSER&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt statskontorets bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mning b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r nyheterna i den nya plan- och
bygglagen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunernas vidkommande knappast
medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; administrativa resurser, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsvis
kommer givetvis en omfattande utbildningsverksamhet att kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtroendevalda och tj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nstem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; snart som m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunskap om avsikterna med lag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen och den nya lagens s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att verka. En viss kompetensf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkning hos
en del kommuner kan ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; bli n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndig t ex
betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande grundvattenfr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt os&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kerhet i bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen
ger best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen om den ut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garkretsen.
Hur denna grupp kommer att agera &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rutse. Inte f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n erfarenheter vunnits kan en slutlig bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mning g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
av kostnadskonsekvenserna s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna
som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyreliier och &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vriga besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rshandl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g­gande
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2992&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2993&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;403&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r mark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare
att beg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning eller inl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen
i vissa situationer - s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt de som behandlas i &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngs­best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna - &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma. Detta g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de processkostnadernas och ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningarnas storlek. Till viss del b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock dessa kostnader kunna ses som
&amp;quot;investeringar&amp;quot; som underl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttar
det fortsatta planeringsarbetet i kommuner­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade roll
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre sikt ge m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlig­heter till en minskning av arbetsinsatserna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r planhand­l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen.
I ett &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngsskede &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det emellertid v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sent­ligt att alla befintliga resurser utnyttjas f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den massiva utbildningsinsats som kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; alla medagerande p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kommunal och regional niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja ooh anv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda sig av den nya lagens best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vrigt b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndrade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; administrativa resurser av
betydelse. Med nuvarande ambitioner b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
lagen kunna verka inom ramen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r nuvarande
resurser. Hur kraven senare utvecklas blir mer beroende av hur lagen hanteras
av kommunerna, i vilken riktning bebyg­gelseutvecklingen g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r och ambitions&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningar
i allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet snarare &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n av lagens nya utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:128.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2995&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:18.0pt'&gt;
  &lt;td width=251 valign=top style='width:188.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
  1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;404&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:22.8pt'&gt;
  &lt;td width=251 valign=top style='width:188.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 
  1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.9pt'&gt;
  &lt;td width=251 valign=top style='width:188.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;gGERINGSBESLUT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Dnr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=251 valign=top style='width:188.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1981-05-11*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;PB-,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:97.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statskontoret&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r. .     &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;&amp;lt;m;-&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Box 3I4107                               '&amp;quot;'.&amp;quot;
*-;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:98.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1'0
26 STOCKHOLM     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3'/o/'/- &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UppdraR &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t
statskontoret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remisstiden f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
bet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkandet (SOU 1979:65 och &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;££&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;) z=i fcrs&amp;quot;L:.C om en ny plan- och bygglag gick
ut dea 2 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c::zJ. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1980. F&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget bereds f.n. i bostadsdeptrtssisstet. Te samh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llsekonomiska konsekvenserna av detta
r&amp;amp;for::r&amp;quot;r2&amp;quot;:e &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av mycket
stor betydelse. Det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ncdv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiif stt den n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmare
organisatoriska och administrativa 'jtirr-ningen samt de ekonomiska effektema
studeras inlsr arbetets g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng och att en utv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdering av det si-j:lir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;£&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; legfc slaget g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs
i dessa fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor. Denna uppgift t&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lirsii utf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras av statskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begeringen uppdrar &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t
statskontoret att bitr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,ia &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;zza &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;d*3T)art,Anett,T- .\ i;**b**'F'r r;&amp;quot;.'? '&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;' r*' &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v.r— &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c!?y '&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;rr** stiftnirig i vad g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
organiLsatoriska. cch aiii::ir: fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor
samt att d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvid s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsk-.lt belysa de kostris: och finaJisiella
aspe.iterna p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; utfornni.igen och &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;£&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ezc f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet av
det f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag som utarbetas i departece::&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En av utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkterna
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ItLgstiftnings&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendet Sr den seuttlade resurs &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngen fcir
kommur.irnas och &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sts.z
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;insatser f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r genonf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet
och till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningen av d=r plan- och bygglagen
skall h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l.las inom nuvarar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s eic ramar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ber&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd verkjaaihet. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dzx, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall vara en stri att s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka efter enklas- mc jri.ra. iv.g-Ier cch f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfars: for beredning och beslut j. plfia- och bysg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;render. ss i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vrigt
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n::a kostnadtrua f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bercrd verisashet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;:. (Y.   x&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2996&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=19&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=19 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.? J.-e
Kuller:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2997&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kopia till Budgetdepartemntet   &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;(B/BA)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3000&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Wm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RAPPORT&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left style='padding-top:0cm;padding-right:0cm;
  padding-bottom:0cm;padding-left:0cm'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:43.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1985-04-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;STATSKONTOHET&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;llning av
statskontorets paragrafkommentarer till lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitel
1 Inledande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PBL-best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mmelserna
sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;r fast systemets planinstitut d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r den st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;rsta nyheten &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r den obligatoriska kommunt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ckande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ver­siktsplanen
som skall h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;llas aktuell. Denna ses som en kombination av
nuvarande informella markdispositionsplaner och kommun&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;versikter.
Ett visst merarbete kommer best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;m­melsen om obligatorisk &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;versiktsplan
att medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ra, speciellt i relation till nuvarande formella
krav. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;stintill samtliga koimnuner har nu antagit en kommun&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;versikt
eller dess mot­svarighet. Ett flertal kommuner reviderar existerande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;versiktliga
planer f.n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ven institutet omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mmelser &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;r en
nyhet i plansam­manhang. Dessa &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r emellertid inte obligatoriska varf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;r deras
resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ssiga konsekvenser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r betraktas som dispositiva. I allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nhet
torde de kunna medverka till att effektivera hela planprocessen genom att man t
ex i en exploaterings­situation successivt kan avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ra vissa
delar av planbeslutet och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ra bort dessa fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;n diskussionen under den
fortsatta planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;jlighet som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ppnas f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r kommunen att delegera bygg­nadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mndens
uppgifter till lokala organ enligt lagen (1979:408) om vissa lokala organ i
koinmunerna kan medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ndrade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; resurser d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;r man s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; beslutar. Detta &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;r emellertid ett frivilligt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagande
vars resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenser inte kan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ras
tillbaka p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga
resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ssiga konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3002&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;406&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunerna att tillst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla planverket antagen generalplan
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner. Detta borde medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra en viss l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttnad
av arbetsbelastningen s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kommunalt h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll som hos planverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-50.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kapitel 2 Allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna intressen som skall beaktas vid planl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg­ning och lokalisering av bebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilka krav som lagen om hush&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llning med naturresurser st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommenteras i anslutning till den
lagen. Med f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna procedurer i samband med &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikts- eller detalj­planl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning torde garantier f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndig mellankommunal samverkan ha &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkommits. Resurskraven diskuteras vid resp
procedurparagraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklaras
att analysen b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna ske genom kostnadsj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relser av
olika alternativ. I dessa b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndiga investeringar i system f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r exempelvis trafikf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rjning, vatten och avlopp r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;knas med. Ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
andra specifika kostnadskrav f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen,
som ett alternativ f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r med sig, b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r redovisas och v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas
in alternativets j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rel­sekostnad t ex om speciellt skydd mot bullerst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rningar kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att ett markomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de skall kunna anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndas f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bostads­&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock viktigt att inte kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; en ekonomisk redovis­ning enligt ovan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r med sig ett omfattande kalkylarbete i uppenbara
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndring av kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; den
administrativa hanteringen b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte bli
resultatet av paragrafens formulering. I stort s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tt skall samma h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn tas enligt lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvarande m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen med undantag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsynen till
geotekniska f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llanden, s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt grundvattenf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden,
enligt punkt 2 som b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ges &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad vikt j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med nuvarande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3003&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3004&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;407&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
kan m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen tas till int&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttre kompetens m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste
tillf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras kommunen inom tillkom­mande omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som enligt PBL m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ste tillgodoses vid planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtidigt p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pekas i
specialmotiveringen m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen att genom ekonomiska &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ganden i
planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggnings­skedet undvika dyrbara
arrangemang f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkomma acceptabel samh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls- och kommersiell service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett viktigt p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pekande
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs i specialmotiveringens kommentar
till paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtros
kommunen huvudansvaret f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ambitionen med
bebyggelseutvecklingen. Man b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte utf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter
i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordning eller myndighetsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattning till best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelserna i denna paragraf&amp;quot; som p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; annat s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt knyter upp kommunen. De resursm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenserna av paragrafen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed helt
kunna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ras till kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 3 Krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
byggnader m m&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I specialmotiveringen till paragrafen uttalas att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget &amp;quot;inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en mer aktiv roll vad g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
byggnaders utseende&amp;quot;. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden skall
inte l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre bara kunna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhindra ol&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpliga
estetiska l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningar utan b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r aktivt kunna p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka
milj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ns estetiska kvalit&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;é &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom att st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla
krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &amp;quot;placering, utformning och f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rg­s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning&amp;quot;.
Detta b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r rimligtvis kunna medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra ett n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
engagemang och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; resurser. Fortfarande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock lagens formulering s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n att det b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vara m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen att sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lv best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mma
hur aktivt man vill vara med och styra och vilka resursm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenser man d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beredd att
accep­tera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunerna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
genom de f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet
att redan vid bygglovstillf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
byggnaden och dess placering. Detta b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att exempelvis f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhandsbesked kan beviljas med f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbeh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll om
placering och utformning av byggnaden. Detta b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r medverka till att bygg­lovs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendet
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rjan styrs in s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att byggnaden uppfyller krav som
annars inte blev meddelade f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n bygglovsans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k­ningen
utarbetats ooh inkommit till kommunen. Denna ordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3005&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3006&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;408&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till en smidigare handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunen ooh den s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kande av s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana bygglov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rbeh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ste st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n med nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn skall tas till grundvattenf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llandena
accentueras. Dessutom st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget nya krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; att man inte skall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen
av marken &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver under­jordsanl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar. M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen
st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade
kompetenskrav n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller grundvattenf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llandena hos kommunens handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande tj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nstem&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga egentliga &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rutom vattenhush&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llningskraven. Som p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;pekas i specialmotiveringarna beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
dessa inte sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;igenom i omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det inte f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon
egentlig brist p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; vatten. Kompetensf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsit&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkning vid
planering f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vattenhush&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning kan bli n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndig i vissa omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBLs formulering av kraven &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnare s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att de dels g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
alla byggnader, dels r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;knar upp allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna egenskaper som m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ste preciseras n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lagen i det s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda fallet skall tolkas, I specialmotiveringarna
framh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att material som anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nds &amp;quot;i m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligaste m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n skall fungera v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r personer som har allergiska besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&amp;quot;.
H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsynen till allergikernas krav sk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rps med den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna
skrivningen.De resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenserna av paragrafen
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rs till vad allergikravet ovan kan t&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nkas ge f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r resultat betr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande materialvalet. Administrativt b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r paragrafen ha marginella krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; hanteringen av fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mst bygglov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendena. En ut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad kompetens hos handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande tj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nstem&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n om allergip&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkan
av olika material kan t&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkas bli f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser ut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kas kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
att skyddet mot olyckor ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; skall
omfatta bostadsbygKnader. Krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kostna­der f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
skyddsanordningar kan bli f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden av
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3007&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3008&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;409&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A andra sidan b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ett &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat skydd leda till en l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre olycks-frekvens med &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande
besparingar t ex i m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nskligt lidan­de, sjukv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rds- och rehabiliteringskostnader samt minskat in­komstbortfall.
Administrativt torde &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen inte ha n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga
konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna sk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rper kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
att &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven de tv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å­&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningshus,
som nu inte omfattas av hisskravet, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tminstone
skall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rberedas s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att de senare kan kompletteras med hiss eller annan
lyftanordning utan st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre sv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;righet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att bost&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der med flera plan skall inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla ett handikapptillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngligt v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningsplan med samtliga funktioner i
en bostad, kan inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att krav st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att vissa
funk­tioner i framtiden kommer att beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdubblas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vrigt torde kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
handikappanpassning h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nuvarande niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kravet
att byggnadens funktioner med sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;liga
insatser skall kunna h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas i st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd under brukstiden b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r medverka till att byggnadens totala driftskostnader blir s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga som m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kraven fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n de l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsiktiga
effekterna som de avsedda &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringsarbetena f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bygg­naden.
De avser dock inte leda till n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra
principiella &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar i kommunens befattning med
ombyggnads&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dessa skall kommunen dels pr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va om den tillt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkta
ombygg­naden &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r godtagbar fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta hand
byggnadstekniska utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkter, dels om den ger
byggnaden egenskaper som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nskv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda i ett l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsiktigt perspektiv. Kommunen m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste samtidigt ta st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llning till om de l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsiktigt
efterstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vade egenskaperna kan v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nta till en senare etapp eller om de skall tillf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras byggnaden i samband med de planerade om­byggnadsarbetena.
B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;da dessa bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningar skall g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
efter vad som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mpligt fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3010&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;410&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom de nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
kan besparingar g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r nybyggnadsstandard, som kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs
f n, inte beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ljas. M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gandena i samband med att bygglov beviljas, ett mer
omfattande bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningsunderlag.Detta kan kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va ett visst merarbete j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med
nuvarande rutiner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt specialmotiveringen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r avsikten med definitionen &amp;quot;att s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kra att byggnader p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; inte alltf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng sikt
tillf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dana egenskaper eller kvaliteter som avses i 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; dvs
nybyggnadsstandard. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna ambitionsh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jning i verklighe­ten realiseras medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
kostnads&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningar i niv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med nuvarande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sentlig skillnad i omfattning betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande
enskilda byggnader torde PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inmelser
inte inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra. M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;jligheten som ges att skydda samlad bebyggelse som anses v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdefull &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
dock en nyhet. Detta kan komma att kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va
bevaranderesurser som inte g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Departementschefen talar i specialmotiveringarna om kultur­minnesv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rden i kommunen, som bl a genom inventeringar och
sammanst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llningar av kulturhistoriskt
intressanta objekt och milj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;er b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r initiera en offentlig diskussion av dessa. I t ex
en sektorutredning kan sedan kommunens ambitioner i bevarandeh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nseende sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s
fast ooh anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndas som beslutsunder­lag n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bevarandefr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor
skall avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras. Redan nu finns s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dant underlag utarbetat i m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga kommuner. Det arbete som lagts ner i detta
sammanhang medverkar p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngre sikt till en smidigare hantering av plan- ooh lov&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden i kommunen och i h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre instanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llskraven i
PBL &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r mer omfattande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n i g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i byggnadslagstiftningen. T ex underh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llskravet av hissar och andra anordningar f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nglighet,
anord­ningar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att reglera innomhusklimatet och
skydd mot olycksfall. I andra fall st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
andra lagar lika l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngtg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å­&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ende krav redan i dag. Som exempel upptas i specialmotiva-ringen
bostadssaneringslagen, h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lsoskyddslagstiftningen och
brandlagstiftningen. De avser krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
fuktskydd och skydd mot brand och olycksfall. Merkostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ett ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat
underh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll torde, som tidigare n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnts,i ett l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre
perspektiv dock medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra besparingar genom att omfattande
reparationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;undviks eller senarel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggs.
Byggnadens anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningstid f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­kortas ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tagligt vid uteblivet eller
eftersatt under­h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att underh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llskraven
har blivit mer omfattande och avser ett ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat
antal objekt (jordbrukets ekonomibyggnader) inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens tillsynsansvar &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat i motsvarande grad. J&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med
nuvarande ordning inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta att kontroll-kraven och
frekvensen av f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gganden med anledning av best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
om underh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llsskyldighet kan komma att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.11*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar och anordningar som kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver bygglov enligt PBL men inte enligt nuvarande
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bl a idrotts- och campingplatser, vindkraftverk,
murar, plank och parkerings­platser samt skyltar och ljusanordningar. Detta
inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att ett st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre antal objekt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
f n kommer att bli f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bl a kontrollkrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llande till nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls nya krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tomtens anpassning till natur och kulturf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden, att
riskerna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r olycksfall begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsas, p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
tillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nglighet samt att
avfallshanteringen ges n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndigt utrymme. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; friyta ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kas
j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rt med nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. Par­keringsbehovet
skall tillgodoses &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven om det inte kan ske p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den egna tomten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillkommande krav har naturligtvis kostnadskonsekvenser
men b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ge en st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre boendekvalit&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r det g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; friyta. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon
administrativ resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssig konsekvens av betydelse torde
inte paragrafen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleda, m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen med untantag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att parkeringsplatser utanf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
tomten kan t&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkas medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att servitut, gemensamhetsanl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar e.d. kommer till anv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; friyta ooh parkeringsutrymme som PBL st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
bebyggda tomter medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r givetvis krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttringar i dessa avseenden d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r minimikraven inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r uppfyllda. Enligt sepcialmotiveringen till paragrafen skall kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; friyta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3014&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;412&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och parkering kunna st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas&amp;quot;
i varje enskilt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende obe­roende av om s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
om detta finns i detalj­plan.&amp;quot; Med st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d
av paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser kan kommunen s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningar p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; parkeringsproblem i befintlig bebyggelse som annars
skulle bli sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att initiera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llskravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; anordnin.gar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsa olycks­fallsrisken enligt 15
och 16 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tillkommer. Merkostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta torde vara marginellt i ett l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre perspektiv. Detta g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
underh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llskravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lekplatserna fasta anordningar enl tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden ges h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla samma krav som skall g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla tomter i allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nna platser och omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r andra anl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n byggnader. En stor grupp av
markom­r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den, som annars &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kulle ligga utanf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka,
blir genom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jliga att n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
och kontrollera. Hur mycket n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden anser
att den ska agera blir avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kostnaderna som best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelsen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r med sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 4 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttandet och uppdateringen av &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen kommer givetvis att kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va vissa resurser. Med den valda uppbyggna­den av
plansystemet b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock insatserna kunna minimeras
och i stort bygga p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; beslut och underlag, som kommunen
redan skaffat sig i samband med den fysiska riksplaneringen som p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rjades under
1970-talet, eller &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste kosta p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; sig f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra eller p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka den bebyggelseutveckling som efterstr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En genomg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng av
kommunernas nuvarande frivilliga &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikt­liga
planering visar att ca 50 koimnuner redan reviderat sina kommun&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versikter eller markdispositionsplaner samt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3015&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;413&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ungef&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lika m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga arbetar med en revidering. Detta b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
att dessa kommuner anser att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdet av den &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver­siktliga planeringen v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l motsvarar vad den kostar eftersom n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra regler som i dag tvingar koimnunerna att
bearbeta den &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktliga planeringen inte
existerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vattenplanering och vattenhush&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
nya omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som skall vara f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r planering och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kan komma att kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;va en ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kning av kompetensen i kommunerna
inom dessa omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanens riktlinjer skall kunna ge vid handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning av lov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst i glesbygd b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till en effektivisering av
beslutshanteringen. Den precise­ring som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen
skall g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra betr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande riksintres­sena inom kommunens omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i den f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen
i stort sett kunna falla tillbaka p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna i lagen om hush&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning med naturresurser och underlag som utarbetats
i samband med den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens uppgifter preciseras
och begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsar samtidigt de omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen kan l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mna
avvikande uppfatt­ning. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskjutningen fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n nuvarande efterhandskontroll till samr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d understryks av best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelserna. Som ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pekas av departementschefen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r de &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kraven
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyrelsernas handlingsberedskap resursm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssigt v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
kunna fyllas med dem som f n st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r till f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfogande d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
eftergranskningen kommer att avlastas avsev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;U.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna proceduren underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunerna som gentemot de statliga myndigheterna bara beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver ha kontakt med l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyrelsen. Denna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;remot ett vidgat ansvar att h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla resp statligt organ underr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttat om f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
av n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon anledning kan vara intressant f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en kommentar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lisbeskrivningen inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att standarden p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; dokumenta­tionen av kommunens &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktliga
planering i stort f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer beskrivningarna som utarbetats
av planverket i samband med den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3017&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3018&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;414&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan klarhet i dokumentationen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i sin tur ge en effektivare handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning av plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gre niv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser, detaljplaner) samt lov&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden som direkt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r beroende av kommun&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktens
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minimikravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet i yttrandet b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r utan st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre
merarbete kunna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkommas genom att sammanst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla tidigare uppfattning i samr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsarbetet som inte blivit tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmleserna b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got enklare och menings-fullare
rutiner. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rutom l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelse och ber&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rda kommuner blir det bara de myndigheter vars synpunkter inte blivit
tillgodosedda som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 5 Detaljplan och omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljplanekravet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
mildare i PBL j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rt med nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanen och m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;jligheterna till viss reglering genom omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nimelser
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att en reglering genom detaljplan
inte beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver anv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndas som hittills. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; detaljplan blir f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden genom att ombyggnadsstan­dard, skyddsbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i bevarandeomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;den och plangenom­f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillkommande planegenskaper som f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r regleras i detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att vissa generella best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i BS 39 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,
som handlar om hur byggnad skall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggas p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
tomten inte finns med i PBL, kan krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
detaljplan av den anledningen even­tuellt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammantaget b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; detaljplaner minska n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med nuvarande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3020&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;415&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; resurser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
den adminstrativa hante­ringen. Kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssigt
kan dock &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngen fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n specialom­r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de till kvartersmark t ex f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r trafikanl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar
medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndrade ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsanspr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kommunerna
betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande gatukostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att kommunen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
en b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttre m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka
genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet av tagna planbeslut. Genom
att eviga byggr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tter f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner blir det enklare och mindre kostsamt att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndra och anpassa befintliga planer till nya krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r obligatoriska blir &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven kostnadskonsekvenserna frivilliga. Det blir
kommunen som avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r om best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna skall anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndas och om man d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r beredd att ta p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; sig medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande administrativa merkost­nader. De ut&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheterna
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen att meddela specialbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
medverka till att planarbetet effektiviseras och blir ett kraftfullare och
samtidigt mer anpassbart instrument f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna i andra stycket &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verensst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer
med nuvarande lagstiftning och har d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra
resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga kon­sekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r har best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna en frivillig karakt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r varf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunen sj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lv kan bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ma om kostnaderna motsvarar vad man kan vinna p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsernas
utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta stycket ansluter till g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt.
Tydlighetskravet i andra stycket finns inte preciserat i nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser. De inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att PBL st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att plan­handlingar skall vara
begripliga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r icke professionella plantekniker
- allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet, hyresg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ster etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3022&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;416&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En genomg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng av till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpade presentationsformer och m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlig­heter till alternativa s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt visar att detaljplanen t ex genom s k
axonometrisk projektion b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna vinna i tydlig­het utan att
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ka kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tydlighetskravet b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
inte medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gra v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentliga krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stort svarar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta
stycket mot g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. Kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
illustrationer och illustrationskarta har delvis kommenterats i anslutning till
9 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ovan. Redan nu utarbetas
stadsplaner och byggnadsplaner med ambitionen att kunna &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dligg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra planf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets
konsekvenser s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att icke-plan-tekniker kan ta del
av inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till att en plan som tr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i kraft blir genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rd mer samlat. Andra stycket inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar efter genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetidens utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng
blir l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttare att genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra mer
omfattande administrativa kon­sekvenser, speciellt d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enkel detaljplane­&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndring enligt 24 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; andra stycket i flertalet fall b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r mer specifika. Det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r frivilligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunen att anv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda sig av omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna varf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kostnadskonsekvenserna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r koninunerna n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dessa anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nds
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anses dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
är inte tvingande varför kostnadskonsekvenserna kan hanteras av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3024&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;417&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sak samma best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller nu. Till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gget att sam­f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighetsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reningar i omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
skall j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llas med fastig­hetsinnehavare torde sannolikt medverka till att sak&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gar-kontakterna kan reduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dock inga v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentliga f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar med
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till de admi­nistrativa
kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obligatoriska samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dskretsen
ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad genom att sak&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gargruppen blivit st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rre, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kostnader f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kontakterna med sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gar­gruppen men f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vrigt b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inga direkta konsekvenser av de
nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna bli f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Materialet som b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
redovisas vid samr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r ungef&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av samma omfattning som kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens nuvarande engagemang i
plansamr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det har ett vidare omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de att bevaka. Trots att man skall samordna statens
totala intresse enligt punkt 3 b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsarbetet kunna minska genom ovanst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende precisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen
av g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande
kung&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relse av utst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
inte medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gra v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentliga kostnads­konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen medför  bara marginella krav på utökad admi­nistrativ
hantering.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27    Riksdagen 1985/86. I saml. Nr &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3025&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3026&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;418&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det cillkommande underlaget best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r framf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
allt av den s k genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randebeskrivningen. Till viss del
skall genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ran­debeskrivningen behandla s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llningar, som enligt nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser skall analyseras i anslutning till
&amp;quot;utredningen om de tekniska och ekonomiska f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningarna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r planens genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En noggrannare genomg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng
av gsnomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randeskedet kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver givetvis en st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rre arbetsinsats. Emellertid b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
en m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngd fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kunna
klaras ut som inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fullf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljandet av planen underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttas och effektiviseras. Eftersom en best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melse om genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetid
ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; skall ing&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; i detaljplanen och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r alltid skall beslutas blir genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randebeskrivningen ett viktigt underlag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen av
vilken genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ran­detid som skall v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljas.Ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
det fysiska genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet av detaljplanen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r genom genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randebeskrivningen
i stor utstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning kunna underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tta;?.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen om genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randebeskrivning st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ller &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; administrativa resurser i planhanteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att
kommunens utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver inkomna synpunkter skall kommuniceras till dem
vars synpunkter inte beaktats &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en
tillkommande rutin i planhanteringen. Denna kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ver givetvis en del merarbete som dock b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r bli marginellt d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tandet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste
utarbetas inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunens beslut av planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ppnar m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheterna till enkelt planf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
fler kategorier plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheter
till administrativa f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklingar men f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer i stort nuvarande regler f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enkelt planf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; i detta sammanhang b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktlig planering ge st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
delegering &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n nuvarande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyheten &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att PBL
ger kommunstyrelsen r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att i kommun­fullm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ktiges st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lle,
efter delegering, anta detaljplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3028&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;419&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringen
ger koimnunerna större  frihet att organisera planarbetet så att effektivast
möjliga ordning kan användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens kommuniceringsansvar &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r till
kommunen samtidigt som m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten till kommunicering av
antagande­beslut genom kung&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relse i
ortstidning inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelserna avlastas en stor
grupp &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden. Genom kung&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relsedelgivningen minskas de administrativa ol&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genhe­terna med den ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kade sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garkretsen avsev&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Viss merkostnad i samband med kung&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relsen i ortstidning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen, som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte har n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon
motsvarighet i nu&lt;br&gt;
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande lag, fastl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detaljplanens
suver&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nitet i plan­&lt;br&gt;
hierarkien. Automatiken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att administrativa besluts­&lt;br&gt;
omg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngar elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dispensm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheterna
minskar j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rt med nuvarande praxis. Detta inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att det blir l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttare att h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla undan &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
om bebyggelse i strid mot g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande plan
samtidigt som behovet av plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar
oftare kan komma att g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra sig g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur de administrativa kostnaderna i sammanhanget p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3030&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitel
6 Plangenomförande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Givetvis inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; en genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randebeskrivning krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; mer omfattande utredningar &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n vad som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rva­rande. Genom dessa b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
dock effektivitetsvinster kunna g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
under genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randeskedet som speciellt med tanke
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;detaljplanens best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse om genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetid
blir viktiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett tillkommande administrativt instrument som dock inte
obligatoriskt beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver tas i anspr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k. Det b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
med andra ord komma till anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndning n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdelarna med
en exploaterings­samverkan bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ms bli st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
nackdelarna som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer exempelvis de &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade administrativa kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att det obligatoriska kravet p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tomtindelning tas bort minskar den administrativa
belastningen i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r planhanteringen smidigare och
mindre kostsam &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n nuvaran­de system till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detaljplanens suver&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nitet
sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s fast. Viss anpassning g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock att g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
om syftet inte motverkas. En automatisk &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring
av detaljplanen blir i detta fall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden.
En fastighetsplan som bygger p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; en viss
detaljplan m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste man givetvis kunna ge
villkorliga best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser som inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fastighetsplanen bara g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller om detaljplanen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den automatiska kopplingen inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att viss hantering som kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs f n inte l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre
kommer att beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3032&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'•l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att PBL kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver en s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild handling f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kostnader av v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentlig betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen med redovisningen av sk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;len till och konse­kvenserna av planen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en nyhet som kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
visst merarbete. Emellertid b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan handling medverka till att efter­f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande moment underl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En konsekvens av genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetidens
inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande i detaljpla­nen. B&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra direkta administrativa mer­kostnader
utan snarare ge m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheter till kostnadss&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nk­ningar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Automatiken medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att konsekvenserna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för 
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastighetsplanen m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas i samband med att detaljplansbeslutet bereds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring av fastighetsplanen n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verensst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer
i stort med g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser med den viktiga skillnaden att vissa
dokument som kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs under handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen av en detaljplan enligt PBL ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; blir n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndiga vid handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen
av fastighetsplanen samt att l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen
inte l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver blandas in i handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gg­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Observera att l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens
kommunicering av fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse-beslutet till mark&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare vars yrkande inte kunnat tillgodoses &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r till
kommunen. Ett visst merarbete f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna
blir resultatet av lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28    Riksdagen 1985186. I saml. Nr 1. Bilagedel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3033&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3034&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;422&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
uppgifter kvarst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r of&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade, l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nssty­relsens nuvarande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I PBL har beslutet att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rordna om marken f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rts &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
regeringen till l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen. D&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed har ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att anf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
tillkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring i f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande till
nu g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser med undantag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r att regeringen avlastas och l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ansvar f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna typ av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring i kostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r hanteringen av paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n regeringen
till l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrel­sen. Ny grupp av besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r blir f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden
men kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenserna marginella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en konsekvens av lagen om exploateringssam­f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighet. Kan inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ra vissa f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklingar i relationen till
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga direkta kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga
konsekvenser men vidgar m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlig­heterna att genomf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra intentionerna i kommunens planering genom r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten till inl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen
av nark som inte blivit bebyggd i enlighet med planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3036&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;423&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBLs regler &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
inte s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; detaljerade som nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser. I stort f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ljer de dock dessa. Genom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta stycket f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrivs att det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunen som skall vara v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llare inom omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de med detaljplan. S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
som kan anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r annan v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llare b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kunna sammanfalla med nuvarande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdelning av v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llaransvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdigst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
av gator och allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna platser blir, j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med
nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser, att en senare­l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning av det slutliga iordningsst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llandet blir m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen kan den mjukare skrivningen
inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att besparing­ar kan g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras om f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdigst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llandearbetet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
anpassas till f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdelaktigare tidsm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verensst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer
med nuvarande med undantag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten att anpassa utformningen s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nge inte
planens syfte motverkas. B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ge f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningar att
utnyttja eventuella kostnadss&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkande l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till att kommunens
organisation utnyttjas s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;effektivt som m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 7 Regionplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sentlig skillnad mellan den g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
lagen och PBL-f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget som kan ha kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenser kan inte uppfattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3037&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3038&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;424&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Draget av frivillighet betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ffande regionplaneorgan och dess verksamhet understryks genom den s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
i paragrafen. De resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenserna har d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en
frivillig karakt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r som kommunerna till stor del sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva beslutar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentlig f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att regionplaneringen inte p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rjas om f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningarna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att kunna komma &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verens redan fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rjan inte existerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
regionplaneorganets verksamhet är frivillig,   är resurskonsekvenserna av
rollbeskrivningen enligt paragrafens bestämmelser dispositiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplanen har ingen egen r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsverkan men b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
verka genom att styra kommunernas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktliga
planering, detaljplane­ring och lovgivning. Om &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verklagande sker vid avvikelse fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
regionplanen b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r regionplanens intentioner tillm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tas stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga direkta resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga
konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer rutinerna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplan. Dessa i sin tur f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer i stort s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
nuvarande rutiner. En viss f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renkling f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; dessa enbart beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver ha kontakt med l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsstyrelsen som i sin tur svarar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att ber&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda statliga myndigheter underr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttas. L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsens
granskningsansvar reduceras till riksintressen, samkommunala fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor och h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lso-
och olycksaspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver att regeringen rutinm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssigt kopplas in vid varje fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelse. Med PBL-f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
avlastas regeringskansliet som endast kopplas in vid besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3040&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;425&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terkommande
procedurer att anta regionplanen kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
givet­vis resurser. Det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock sannolikt att i de fall
region­planen skall best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; man senast efter sex &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
diskutera igenom intentionerna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den
fysiska utvecklingen som planen skall medverka till och sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; fast dessa i ett nytt planbe­slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 8 Bygglov, rivningslov och marklov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller ett
generellt nytt krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; bygglov f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r byte av fasadbekl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dnad o takt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckningsmaterial -&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven mot kringbyggd g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rd- inom detaljplan, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vriga krav &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vertas med ungef&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
samma inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll som nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser har. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar av eldst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kkanaler
betyder de nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna en minskning av
bygglovkravet d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; det enligt PBL bara skall g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentliga &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r statliga och landstingskommunala
byggnader kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs enligt PBL bygglov. Detta ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tter anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lningsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandet som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
enligt nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. Bygglovkravet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna kategori byggnader g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller dock inte inre &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndringar enligt 5. och 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; bygglov f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande nytillkomna objekt, n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mligen n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
mark tas i anspr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r idrottsplatser, fri­tidsanl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningar,
skidliftar, campingplatser, skjutbanor, sm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tahamnar, motorbanor och golfbanor. Tillkommande
objekt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tunnlar ooh bergrum samt radiomaster, telemaster
och torn samt parkeringsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I allt v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentligt
sammanfaller de nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna med g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande lagstiftning. Flertalet skylt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden samlas till byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden vilket b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renkla f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nheten.
Sam­tidigt avlastas l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen ett antal f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta instans­&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3041&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3042&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;426&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sentliga &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar av best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger
inte,En nyhet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att man kan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; bygga mindre uthus n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rmare tomtgr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n 4,5 m om &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnar skriftligt medgivan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande generella frihet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r jordbrukets skogsbrukets och fiskets ekonomibyggnader i omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den utan fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lld
general­plan, stads- eller byggnadsplan enl BS 35 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tas bort men kommunen kan i omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
besluta att nuvarande undantag fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
bygglovkravet skall g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande dessa objekt och de i &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; 8.2 nytillkomna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att bygglovkravet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kolonistugor inom detaljplan ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
kan l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnas d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n genom en s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild planbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra vissa f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklingar
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r kolonistugebrukaren och kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom kommunalt beslut kan bygglovsplikten sk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rpas i tv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;specifika
fall. Kommunen r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der helt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver resurskonsekven­serna i dessa fall. F&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den enskilde fastighets&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen kan speciellt den andra punkten medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra bygglovskostnader som inte &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r rimliga om inte speciell h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till denna typ av bygglov tas n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r taxes&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningen
fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls.Genom kommunalt beslut kan
bygglovsplikten sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rpas i tv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; specifika fall. Kommunen r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der helt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
resurskonsekvenserna i dessa fall. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
den enskilde fastighets&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen kan speciellt den andra
punkten medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra bygglovskostnader som inte &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r rimliga om inte speciell h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till denna typ av bygglov tas n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r taxes&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningen
fastst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I stort motsvarar nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser vad som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s i lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
med skillnaden att l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen inte beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver komma in i handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ggningen. Enligt PBL blir det en helt kommunal angel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genhet att best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mma
om bygglov eller inte f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ifr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gavarande objekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3044&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;427&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon egentlig &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring i best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsernas
inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;religger inte med undantag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kommunens m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att genom omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;des­best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse
besluta om rivningslov ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den utan
detaljplan. Resurskonsekvenserna i detta sammanhang dispo­sitiva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gger
hela hanteringen av lovf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordnanden hos kommunen. I
motsvarande m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n avlastas l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen, som dock fortfarande kan p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fordra att planbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelser med lovkrav inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs i vissa
omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBLs konstruktion att Inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ra rivningslovsplikt med omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;des­best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
avlasta l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rstahandshandl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg-ningen
av dessa &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fast fastighets&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garens
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt till bygglov i omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den med detaljplan. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;got byggnadsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte att genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
i likhet med nu g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. Under genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;randetiden vill PBL sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; fast
fastighets&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garens r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
sitt bygglov. En &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring under denna period, som medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att byggr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner, ger fastighets&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fordra inl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sen. Efter genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randetiden
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; andra sidan kommunen r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndra en detaljplan utan att ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tta fastighets&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en ev &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terkallad byggr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
planprecisering i fj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde stycket st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller givetvis krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; en plan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring som inte &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndig enligt nuva­rande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. Obs &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
som undantar befintliga planer fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; planprecisering av byggna­der p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ller PBL ungef&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samma krav som g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vertar i stort inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet 1 nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelser samtidigt som m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheten
till nybyggnadsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud avskaffas, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versiktsplanens styrande inverkan p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lovbeslutet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
dock en nyhet som b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till en klarare
uppfattning om vad som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller i ett visst omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det enklare att administrera f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhandslov och bygglovsans&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3046&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;428&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngre perioden - h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gst tio &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
- som ett tillf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lligt bygglov kan omfatta b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till att frekvensen av &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terkonmiande ans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningar
minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
ger bevarandeintresset en m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet till
permanent beslut ooh undviker f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vrigt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terkommande
handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningsomg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngar n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
man en g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mt att rivnings­lov skall v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring mot nu g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser vid upprust-nings&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gganden. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vriga kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga
konsekvenser en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljd av ev planbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hanteringen av marklov ankommer helt p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kommunen enligt PBL-f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslaget. L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelserna avlastas h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigenom handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg­ningen
av en &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendegrupp. Beslut om marklov ger
mark&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt till ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning
enligt 14 kap. 8 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; i vissa fall. I detta avseende har
i sak ingen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring mot nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring i
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna. Av vikt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;peka
den enkla rutinen som specialmotiveringen tar upp som till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpbar vid ans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningar
om lov f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enklare &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser om inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet
i en lovans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r, j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rt med nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser, mer
allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nt h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llna. De ger p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre
frihet att avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra vilka uppgifter som man kan kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va skall finnas med i en enskild lovans&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vrigt inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller paragrafen samma best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3047&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3048&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;429&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna ordningen inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r givetvis ett extra steg i handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningsrutinen. Med den Inskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkning som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
enligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta stycket punkt 1 och 2 b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
administra­tiva resurser bli alltf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ofta f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rekommande. P&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pekandet, att handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ggningen kan underl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttas genom
att den s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kande sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lv bifogar yttranden fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n grannar och andra sak&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnas, b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r strykas under och medverka till
att minska de administrativa kostnaderna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen i sig b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra kostnadsm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenser av st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med den konsekventa synen p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; byggherreansvaret blir det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verfl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;digt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden att l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gga sig i arbetets utf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rande med undantag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r planm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssigheten av bygget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kanske PBL-best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
kan medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra en viss begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning av utf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;randeanvisningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det nuvarande kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
detaljkontroll fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens sida ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tts
med en ordning d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ansvaret f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att arbetena f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggs
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; byggherren. Byggnads­n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens ansvar koncentreras i st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet till att kontrollera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om byggnadens
placering, funktion och utformning st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmer
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verens med g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande planbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om den yttre
utformningen och placeringen tar tillb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlig
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till stads- eller
landskapsbilden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3- om byggnadens tillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nglighet
ooh planl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sning med h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till kraven p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; tillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nglighet, god funktion och
brandutrym­ning &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillfredst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
grundkonstruktionen tar h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till k&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda fakta om det ber&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rda markomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om avlopps- och
dagvattnet kan avb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdas p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ett tillfred­st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om byggnadens
brandsektionering &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillfredst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om kraven p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; god energihush&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppfyllda och att milj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n omkring byggnaden inte p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkas negativt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att byggherrens
egenkontroll &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillfredst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3049&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3050&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;430&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
kan inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet i bygglovspr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen anpassas till kraven som det enskilda fallet
st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 9 Byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PBL inkluderar ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
rivningsarbeten. Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
arbeten som inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndspliktiga. Specialmo­tiveringen sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fast att byggherrens ansvar inte kan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden
genom att vissa kontroller f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;re­tagits
inom ramen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mndens tillsynsansvar. Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
ger byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden en m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta
byggherrens interna kontroll f;e underlag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aindens tillsyn. N&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon inspektion eller besiktning p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; platsen beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; inte g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras i samma utstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning
som f n av byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon egentlig skillnad betr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande resursanspr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ken mellan PBL ooh nuvarande lagar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;religger inte m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen med un­dantag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
hydrologisk specialkompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget ger en b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttre m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melser att anpassa anm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lningsplikt och tillsyn till behovet i det s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Praxis betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande
kravet p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; bevis om att egenskaper och
funktioner hos byggnaden &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppfyllda i enlighet med de all­m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
i kap 3 eller best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser speciellt givna i bygglovet
blir givetvis; avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hur mycket den nya lagens formulering ytterst
kommer att medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade resurser. I detta samms.nhang b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r centrala normer eller rekomendatl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ner ha ett stort inflytande p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; hur praxis utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3052&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'*3'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 10 P&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljder och ingripanden vid &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vertr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven
marklovspliktiga &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rder omfattas av PBLs best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmel­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kas omfattningen med marklovspliktiga &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rder vilket kan ha vissa resursm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssiga konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
att endast den vars r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt kan ber&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va besked &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
borttagen med motiveringen att okynnes-besked kan st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vjas genom r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten
som tillkommer byggnads­n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden enl 11 kap 7 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att ta ut avgift f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r det arbete som beskedet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rks i
specialmotiveringen att ett felaktigt besked kan f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleda skadest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndsskyldighet
enligt 3 kap. 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§§ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;skadest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndslagen. Bl a d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kan det
vara n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndigt att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reta en besiktning av objektet
innan ett besked l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sentlig f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndring av resurskraven f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleds
inte av PBLs formulering av best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I PBL utvidgas best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
till att&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lla t ex schakt­&lt;br&gt;
ning, fyllning, tr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;df&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llning etc. samt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet som kan&lt;br&gt;
avse att byggnad tas i anspr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ett&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nytt
bygglovpliktigt&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sentlig &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring av kraven p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; administrativa resurser torde inte f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ev f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndrade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; resurser blir snarare en
konsekvens av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar av tidigare paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3054&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;432&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resursm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ssigt inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring(3n
att det blir st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre negativa konsekvenser
ekonomiskt sett f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den som inte f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljer best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
med en motsvarande inkomst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kning f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommu­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet till smidigare hantering av
vissa &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden har &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkommits i PBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Observera p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;pekandet att
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbudet m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste vara kopplat till ett f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande
vilket inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att ett f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud inte kan utf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdas
innan en &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rd vidtagits f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngen. Om m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j­ligheten
till f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndig borde ett smidigare tillv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngss&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkommas som dels klarg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens
uppfattning f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den som t&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nker utf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rden, dels minskar administrationen med en on&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dig omg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng
med f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ggande etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vrigt torde inte PBLs formulering av paragrafen medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrade krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
administrativa resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsekvensen av lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vara att l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelsen avlastas och byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vertar
en ny grupp &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ggande inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att fastighets&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;garen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla upp med utredningsresurserna. J&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt med
nuvarande ordning avlastas byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden
som h;Lttills haft ansvaret f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna typ
av utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kostnadskonsekvenserna torde bli marginella f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r byggnads­n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden
medan fastighets&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare naturligtvis genom best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melsen kan f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
ytterligare kostnader. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en fastighets&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gare b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
dock en utredning i allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet medverka till att under­h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rderna kan bed&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmas
b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttre och planeras s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; att deras kostnader h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lls p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gsta m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jliga niv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;433&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10.21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra att administrativa resurser i kommun och statliga
organ som handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gger &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;verklaganden f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ett n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre antal &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden att handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 11 Byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra styckets uppmaning att utnyttja alla m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheter som lagen ger att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renkla hanteringen och minska &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendegrupper som skall handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggas enligt lagen understryker vikten av att kommunerna
anv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nder sig av r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten lagstiftaren givit kommu­nerna att sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
om bygglovplikt skall kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas och om en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklad handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningsordning
skall-f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljas. Best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen tolkas som att man hellre b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r efterstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va
en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renkling &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n att kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;va
omst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndligare handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning eller ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade
objekts­grupper &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kerhets skull&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen i andra stycket b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till att en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renkling av arbetet med fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst bygglov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stadkommes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre frihet ges byggnadsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna att v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja
sina befattningshavare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 12 Statlig kontroll betr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande riksintressen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentlig minskning av
arbetsbelastningen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nssty­relsen i detta avseende torde bli resultatet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Indirekt st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
resurser f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan aktiv bevakning av det p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende
planarbetet i l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;net.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3058&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;434&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till att nedlagt planarbete s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngt som m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt kan utnyttjas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ven om n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon del av planen m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste ges ett annat inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12.4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget till best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i ovanst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende
paragraf b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det bli m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsstyrelse och regering att med den
restriktivitet som ligger i &amp;quot;s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l&amp;quot; p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ett smidigt s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
kunna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja och p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verka markanv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen
inom speciella omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 13 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den samlade r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten
till f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaltningsbesv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beskrivs i paragrafen. Andra styckets stadgande
att tidigare fattade beslut i detaljplan, omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;desbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser eller f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhands­besked inte f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verklagas &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r resurskonse­kvenserna av plansystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen blir
det m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt att definitivt l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mna en planfr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r avgjord i
ett planbeslut som vunnit laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat antal besv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bli f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden
av paragrafens best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser eftersom ytterligare en
beslutsniv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kommer in i handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggningen av besv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendena samtidigt som handl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg­ningen av erinringar i anslutning till fastst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llelsebeslut f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvinner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sammantaget inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra en mindre arbetsb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rda f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nssty­relserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3059&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3060&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;435&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.i4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i stort f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleda
ungef&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samma arbetsb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda i kammarr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tter
och regeringskansli som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f n. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kan dock
den utvidgade sak&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gargruppen leda till en &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kad frekvens av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medverka till ett &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kat utnyttjande av nedlagda resurser i planarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 14 Skyldighet att l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sa mark och utge ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:56.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ID*  Da&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ny best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse. B&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
att kommunen blir friare att f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reta &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar av stadsplaner som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrar markanv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndningen
i omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som inte tagits i anspr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;k enligt den ursprungliga planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r medf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra kostnadss&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkningar
i kommunens planhantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ny best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse men
redan nu regleras ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r liknande skador enligt 4 kap 38 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; fastighetsbildningslagen. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven de allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna
skadest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndsreglerna ger r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt till ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning
redan i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kade kostnaderna som sannolikt blir
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljden av para­grafens best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
dock bli marginella f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14.7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terbetalningen
av eriagda gatukostnadsers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningar i de situationer som
beskrivs i paragrafen b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inte inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentliga kostnads&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kningar
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3061&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3062&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=48&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1985/86:1&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;436&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitel 
  15 Domstolsprövning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=55&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;En nyhet som kan medverka till ett snabbare genomf&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande av en plan n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;r den v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l tr&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=55&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15.6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;En nyhet som kan medverka till ett snabbare genomf&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande av en plan n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;r den v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l tr&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=109&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=109 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15.8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
  inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att ocks&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tvister om betalningsvill­kor f&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r gatukostnadsers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ttning skall pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas i fastighets­domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommunen kan m a o f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
  betala en st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre del av r&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tteg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngs­kostnaderna
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n vad som g&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=383 height=55&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kostnadskonsekvenserna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;r best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna i 3 kap 7 &lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt; g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r m a o
  inte heller att undvika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=388 height=82&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=82 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16.2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Samma best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
  som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f n med skillnaden att obli­gatoriskt
  typgodk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnande endast skall kunna kr&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;preciserade
  sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kapitel 16 Bemyndiganden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trycken, Stockholm 1985&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G9031</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198586__1.pdf</filnamn>
<filstorlek>58235922</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till ny plan- och bygglag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/799D7D3F-CC0B-4728-A67C-EF70D367F028</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>