3102088G902Ju4031985/86Ju403motmotMotion 1985/86:Ju403 Allan Ekström m. fl. (m)MotionMotionJuU40301986-01-21 00:00:002014-11-04 10:27:232014-11-04 00:00:00Nämndemän i tingsrätt m. m.Allan Ekström m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902Ju403/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902Ju403https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902Ju403
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Motion till riksdagen<br />
1985/86:Ju403</p>
<p style="margin-left:6px;">Allan Ekström m. fl. (m)<br />
Nämndemän i tingsrätt m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Nämnden i tingsrätt skall spegla det allmänna rättsmedvetandet och allmänt<br />
rådande värderingar på ett någorlunda allsidigt och representativt sätt - det<br />
är i dag själva grunden för nämndens legitimitet. Lagen är, som bekant, ofta<br />
oklar, mångtydig och motstridig eller har luckor. Vad skall då gälla? blir frågan.<br />
Svaret blir enligt den finländske professorn Aulis Aarnio i uppsatsen<br />
Värdena och domarreglerna, intagen i Festskrift till Jan Hellner 1984, att<br />
valet av det slutliga innehållet blir beroende av domarens värden och värderingar.<br />
Det är därför inte möjligt att skarpt skilja mellan rätt och moral.<br />
Rättsnormerna utgör enligt professor Aarnio endast en del av samhällsnormerna.<br />
Domaren måste med andra ord ständigt ha fingret på tidens puls.<br />
Aarnio påpekar att Olaus Petri uttrycker en besläktad tanke i domarregeln<br />
nr 13: ”Den menige mans bästa är den yppersta lagen, och därföre att det<br />
som finnes den menige man till nytta vara, det bör hållas för lag, ändock att<br />
beskriven lag efter orden synes annorlunda lyda.” Enligt Olaus Petri skulle<br />
det sålunda t. o. m. vara domarens plikt att handla mot lagens klara bokstav,<br />
om det var nödvändigt för att uppnå en skälig lösning.</p>
<p style="margin-left:6px;">I en annan uppsats i samma festskrift citerar professor Sven-Olof Lodin<br />
Aristoteles, som för länge sedan uttryckte samma sak, nämligen att en lagregel<br />
inte kan ge svar på alla tänkbara situationer och att det därför blir domstolens<br />
sak att döma som lagstiftaren själv skulle döma, om han varit närvarande<br />
vid tillfället, och så som han skulle ha beslutat, om han känt till det<br />
ifrågavarande fallet.</p>
<p style="margin-left:6px;">För att kunna uppfylla dessa villkor för sin legitimitet — som också följer<br />
ur tryckfrihetsförordningens stadgande om utseende av jurymedlem - får<br />
nämnden självklart inte vara hur liten som helst. I så fall förlorar den sin<br />
legitimitet. Vid tidigare överväganden har riksdagen funnit att antalet fem<br />
är ett minimum.</p>
<p style="margin-left:6px;">Riktigheten av denna uppfattning är nu allmänt befäst. Överallt beklagas<br />
reformen från år 1983, såväl av yrkesdomarna som av nämndemännen själva.<br />
Sveriges domareförbund skrev sålunda den 30 oktober 1984 till justitieministern<br />
bl. a.: ”Nämndemannakårens allsidiga sammansättning har under<br />
åren ansetts vara av stort värde i och för sig. När antalet nämndemän i de<br />
vanligaste brottmålen nedsattes från fem till tre synes man dock knappast ha<br />
haft det tydligt för ögonen, att möjligheten av en representativ sammansättning<br />
i det enskilda målet därigenom gick praktiskt taget förlorad.” I det senaste<br />
numret av tidskriften Nämndemannen (1985 nr 4), utgiven av Nämndemännens<br />
riksförbund (NRF), redovisas vidare följande uttalande från Bo</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>dens nämndemannaförening av den 29 oktober 1985: ”Med beklagande Mot. 1985/86<br />
konstaterar Bodens nämndemannaförening, att det väntade riksdagsbeslu- Ju403<br />
tet om en återgång till 5-mannanämnder istället blev ett beslut om bibehållande<br />
av 3-mannanämnder. — Underhandskontakter med representanter för<br />
alla riksdagspartierna pekade mot en positiv lösning av frågan om antalet<br />
nämndemän. Men i riksdagsdebatten visade det sig, att politiska krumbukter<br />
och taktiska finter tydligen var väsentligare än att tillmötesgå önskemålet<br />
från en enig domare- och nämndemannakår om en ur rättstrygghetssynpunkt<br />
väsentlig ändring av lagen. — Bodens nämndemannaförening vill än<br />
en gång med skärpa framhålla kravet på en återgång till 5-mannanämnder<br />
(4-mannanämnder i länsrätterna), samtidigt som föreningen enträget uppmanar<br />
såväl NRF:s styrelse som alla nämndemän i landet att bearbeta inte<br />
blott berörda utskottsledamöter utan även andra riksdagsmän och klargöra<br />
vikten av att en återgång sker till tidigare gällande bestämmelser.”</p>
<p>Förutom att sålunda spegla det allmänna rättsmedvetandet har nämndemannainstitutionen<br />
i sin tidigare sammansättning tillgodosett önskemålen<br />
om kontinuitet och likformighet i lagtillämpningen. Just dessa omständigheter<br />
- att nämnden förnyas successivt och deltar i rättskipningen någorlunda<br />
ofta under en längre tidrymd — brukar vi i Sverige med stolthet framhäva<br />
som något särskilt positivt, då nämnden jämförs med juryinstitutionen<br />
utomlands.</p>
<p>Alla dessa förhållanden har slutligen bidragit till att förbättra urvalet av<br />
nämndemännen. Tingsrätterna har hittills åtnjutit ett alldeles särskilt stort<br />
mått av förtroende och tillit från allmänhetens sida i förhållande till andra<br />
jämförbara institutioner. Det är därför desto mera tragiskt att många nämndemän<br />
nu talar om att sluta efter pågående period därför att tingsrätten,<br />
med nämndemännens egna ord, inte är sig lik längre.</p>
<p>En helt annan fråga är innehållet i omröstningsreglerna. Det spörsmål<br />
som då är av intresse avser det fallet att siffrorna i tingsrätten blir två mot<br />
två eller tre mot tre. Tidigare hade ordföranden alltid utslagsröst. Nu råder<br />
den inskränkningen att ordföranden har förlorat sin utslagsröst i den situationen<br />
att en mening kan anses lindrigare än den andra. Det är då fråga om<br />
brottmål där den ena gruppen t. ex. vill döma till böter medan den andra vill<br />
utdöma fängelse. I alla övriga situationer har ordföranden även nu kvar sin<br />
utslagsröst. Om tre ledamöter vill ge hustrun vårdnaden om barnet medan<br />
tre vill ge mannen vårdnaden, vinner alltså den mening som ordföranden biträder.</p>
<p>Visst bör yrkesdomaren ha den positionen i dömandet att han alltid har<br />
utslagsröst; det erkännandet bör samhället kunna ge honom. Det tycker<br />
många nämndemän också. Men olika upfattningar här får självfallet inte inverka<br />
på frågan om antalet nämndemän. Det skall vara möjligt att rösta på<br />
fem nämndemän även för den som vill behålla nuvarande omröstningsregler.<br />
Yrkandet i motionen begränsas därför till att avse antalet nämndemän.</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen beslutar att återinföra de regler som gällde före den 1<br />
juli 1983 beträffande antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt.</p>
<p>Stockholm den 21 januari 1986<br />
Allan Ekström (m)</p>
<p>Knut Billing (m) Birgitta Rydle (m)</p>
<p>Görel Bohlin (m) Jerry Martinger (m)</p>
<p>Gunnar Biörck (m) Alf Wennerfors (m)</p>
<p>i Värmdö</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86<br />
Ju403</p>
</div>
</div>
</div>
0Allan Ekströmm1undertecknare0Knut Billingm2undertecknare0Birgitta Rydlem3undertecknare0Görel Bohlinm4undertecknare0Jerry Martingerm5undertecknare0Gunnar Biörckm6undertecknare0Alf Wennerforsm7undertecknareG902Ju403Allan Ekström m. fl. (m) mot_198586_ju_403.pdf94356pdfNämndemän i tingsrätt m. m.https://data.riksdagen.se/fil/866CF2BD-3AA7-4596-B0B6-47B1DD0027CE