<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3101492</hangar_id>
 <dok_id>G902A497</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>A497</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:A497 Pär Granstedt m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>497</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-01-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:19:33</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Åtgärder mot den regionala obalansen i Stockholms län</titel>
 <subtitel>Pär Granstedt m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902A497/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902A497</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902A497</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86 :A497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pär Granstedt m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Åtgärder mot den regionala obalansen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholmsregionen är en gynnad del av landet, särskilt i fråga om&lt;br /&gt; 
arbetsmarknad och ekonomi. De fördelar regionen har på dessa områden är&lt;br /&gt; 
dock inte likformigt fördelade över Stockholms län. Stockholmsregionen är&lt;br /&gt; 
en region med utpräglad obalans. Vissa delar intar en mycket gynnad&lt;br /&gt; 
ställning medan andra brottas med betydande problem. Dess värre tenderar&lt;br /&gt; 
klyftorna i många avseenden att öka. Att skapa en mera balanserad&lt;br /&gt; 
utveckling i Stockholmsregionen är därför en central politisk uppgift. I hög&lt;br /&gt; 
grad är det naturligtvis regionens egna organ som har huvudansvaret för&lt;br /&gt; 
detta. De regionala balansproblemen intar också en viktig position såväl i&lt;br /&gt; 
enskilda kommuners planering som i regionalplaneringen i landstingets regi.&lt;br /&gt; 
Det faktum att Stockholmsregionen är ett huvudstadsområde gör dock att&lt;br /&gt; 
staten har ett särskilt stort ansvar för regionens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obalansen i Stockholmsregionen kommer tydligt till uttryck i arbetsmarknadsläget.&lt;br /&gt;
I regionens centrala delar är antalet arbetstillfällen 1,5 gång så stor&lt;br /&gt; 
som antalet förvärvsarbetande. I de nordliga förortskommunerna motsvarar&lt;br /&gt; 
antalet arbetstillfällen knappt två tredjedelar av de förvärvsarbetande medan&lt;br /&gt; 
arbetstillfällena i de södra förortskommunerna inte motsvarar mer än hälften&lt;br /&gt; 
av antalet förvärvsarbetande. Antalet arbetslösa är också betydligt flera i&lt;br /&gt; 
regionens perifera delar än i de centrala och ungefär 50 % fler i söder än i&lt;br /&gt; 
norr. För ungdomar är skillnaden mellan norr och söder ännu större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett mycket stort ansvar för denna ojämna fördelning av&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen. Över 90 % av de arbetsplatser där byggnadsstyrelsen har&lt;br /&gt; 
lokalansvaret finns i Stockholms och Solna kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna oerhörda koncentration av arbetstillfällen till de centrala delarna&lt;br /&gt; 
av regionen innebär naturligtvis att de boende i de yttre delarna missgynnas&lt;br /&gt; 
ur sysselsättningssynpunkt. Särskilt drabbade är kvinnorna som enligt många&lt;br /&gt; 
undersökningar visar mindre benägenhet att acceptera långa pendelresor.&lt;br /&gt; 
Ett annat resultat är långa och tidsödande pendlingsresor, många gånger med&lt;br /&gt; 
betydande sociala problem som följd. Dessa ställer också mycket stora krav&lt;br /&gt; 
på trafikapparaten, både den kollektiva trafiken och vägnätet, med mycket&lt;br /&gt; 
stora trafiktoppar morgon och kväll och en extremt ojämn belastning. Detta&lt;br /&gt; 
leder i sin tur till onödigt stora samhällsekonomiska kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör därför, som en av de dominerande arbetsgivarna i Stockholms&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr A495-500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;regionen och en av de huvudansvariga för den ojämna fördelningen av Mot. 1985/86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatserna, ta initiativ för en bättre fördelning av arbetsplatser i A497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionen. Detta kan lämpligen ske genom att ett program utarbetas för&lt;br /&gt; 
omfördelning av statliga arbetsplatser i Stockholmsregionen. Likaså bör&lt;br /&gt; 
staten genom sina regionala organ, länsstyrelse och regional utvecklingsfond&lt;br /&gt; 
samarbeta med landsting och berörda kommuner för att på olika sätt&lt;br /&gt; 
stimulera näringslivets utveckling i underförsörjda regiondelar och underlätta&lt;br /&gt;
en omflyttning av enskilda företags arbetsplatser från överhettade delar av&lt;br /&gt; 
regionen till sådana med brist på arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område av stor betydelse för den regionala obalansen och där&lt;br /&gt; 
staten har ett betydande ansvar gäller utbildningssektorn. Också här är&lt;br /&gt; 
skillnaden mellan olika regiondelar stor. Gymnasieskolan är bättre utbyggd i&lt;br /&gt; 
regionens centrala delar än i dess yttre och i synnerhet i söderkommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt markant är detta när det gäller högskoleförberedande linjer. I fråga&lt;br /&gt; 
om kortare mer praktiskt inriktade linjer är det snarare de mer centralt&lt;br /&gt; 
belägna kommunerna som är underförsörjda. Därför finns det anledning att i&lt;br /&gt; 
skolplaneringen i regionen eftersträva en mer balanserad utbyggnad av&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;När det gäller den högre utbildningen är obalansen än mer påtaglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktiskt taget alla regionens högskolor är koncentrerade till Stockholms och&lt;br /&gt; 
Solna kommuner och norr om Slussen. En undersökning gjord vid planeringskontoret&lt;br /&gt;
i Haninge kommun i fråga om benägenhet till universitetsstudier&lt;br /&gt;
i olika kommuner i länet visar att denna koncentration har mycket&lt;br /&gt; 
påtagliga effekter. Enligt denna har kommunerna i norra Stockholmsområdet&lt;br /&gt;
dubbelt så många högskolestuderande i förhållande till sitt invånarantal&lt;br /&gt; 
som de i söder. Om man jämför kommunerna närmast universitetet med dem&lt;br /&gt; 
på två mils eller större avstånd därifrån blir relationerna 1:4. Givetvis måste&lt;br /&gt; 
man räkna med att den allmänna sociala segregeringen i Stockholmsregionen&lt;br /&gt; 
bidrar till dessa skillnader. Sambandet mellan avstånd och benägenhet till&lt;br /&gt; 
universitetsstudier är dock så slående att detta är en viktig faktor. Intervjuundersökningar&lt;br /&gt;
visar också att restiden är ett stort problem.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;En viktig åtgärd för att motverka de stora klyftorna i Stockholmsområdet&lt;br /&gt; 
bör därför vara att bygga upp en högre utbildning i den södra länsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Underlaget i form av högskolestuderande är redan i nuläget tillräckligt stort&lt;br /&gt; 
för att bygga upp en högskola med ett förhållandevis brett utbildningsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om benägenheten för högre studier i den södra regiondelen skulle närma sig&lt;br /&gt; 
vad som är genomsnittet för Stockholms län skulle detta ge underlag för ett&lt;br /&gt; 
mindre universitet av samma storlek som i Umeå eller Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en högskola för södra Stockholmsregionen skulle ha stor betydelse för&lt;br /&gt; 
utvecklingen av denna regiondel står utom allt tvivel. Under senare år har det&lt;br /&gt; 
kommit att stå alltmer klart att tillgången till en högskola är en av de&lt;br /&gt; 
viktigaste utvecklingsfaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kommunikationer Mot. 1985/86&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:338px;"&gt;A497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationssystemets utformning har självfallet också en mycket stor&lt;br /&gt; 
betydelse för regionens utveckling. I huvudsak är det landstinget genom SL&lt;br /&gt; 
som har ansvar för den kollektiva trafiken i Stockholmsregionen. Staten har&lt;br /&gt; 
dock ett särskilt ansvar för järnvägstrafiken och för regionens förbindelser&lt;br /&gt; 
med andra delar av landet. Det är viktigt att denna viktiga infrastruktur&lt;br /&gt; 
utformas så att inte bara regionens centrala delar utan också de yttre delarna&lt;br /&gt; 
har goda förbindelser utåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholmsregionen har tvivelsutan mycket goda förbindelser såväl med&lt;br /&gt; 
övriga landet som med världen. Nyttan av dessa förbindelser hänger dock&lt;br /&gt; 
starkt samman med möjligheterna att snabbt ta sig till flygplatsen. En&lt;br /&gt; 
framtida trafikflygplats i södra delen av Stockholms län skulle i viss&lt;br /&gt; 
utsträckning förbättra tillgången till flyg för den delen av länet. Givetvis&lt;br /&gt; 
måste man dock räkna med att Arlanda kommer att vara den dominerande&lt;br /&gt; 
trafikflygplatsen för såväl utrikes- som inrikesflyg också i framtiden. Därför&lt;br /&gt; 
är det viktigt att alla delar av länet får goda förbindelser med Arlanda. Detta&lt;br /&gt; 
skulle avsevärt underlättas om Arlanda fick en järnvägsförbindelse. Därmed&lt;br /&gt; 
skulle Arlanda kunna försörjas inte bara med snabbtåg till centrala Stockholm&lt;br /&gt;
utan också genom snabbpendeltåg från länets sydvästra och sydöstra&lt;br /&gt; 
delar. Också förorterna längs norra stambanan skulle på detta sätt kunna få&lt;br /&gt; 
bättre förbindelser med Arlanda. I en framtid skulle man också kunna tänka&lt;br /&gt; 
sig att Arlandajärnvägen utsträcktes mot Norrtälje och Kapellskär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunerna Solna, Sollentuna, Upplands-Väsby och Sigtuna längs&lt;br /&gt; 
norra stambanan bor ca 130 000 invånare. Trots kommunernas läge vid norra&lt;br /&gt; 
stambanan är fjärrtågsförbindelserna dåliga. Förutom att lokaltågen till&lt;br /&gt; 
Uppsala gör ett uppehåll i Märsta saknas fjärrtågsstation i området. Resande&lt;br /&gt; 
till och från dessa kommuner är hänvisade till att resa till Stockholms central&lt;br /&gt; 
och sedan ta pendeltåget tillbaka längs samma linje norrut. En avsevärt&lt;br /&gt; 
förbättrad trafikstandard för norra delen av Storstockholm skulle enkelt&lt;br /&gt; 
kunna ordnas genom inrättandet av en ny fjärrtågsstation förlagd till Märsta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands-Väsby eller Sollentuna. Därmed skulle en situation jämförbar&lt;br /&gt; 
med vad som nu gäller för sydvästsektorn, som försörjs av en fjärrtågsstation&lt;br /&gt; 
vid Södertälje södra, uppstå. En ny fjärrtågsstation i norrort skulle också&lt;br /&gt; 
innebära en avlastning i Stockholms central, till stor fördel för alla resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen av en ny järn vägssträckning från Flemingsberg över Grödinge&lt;br /&gt; 
till Järna är nu långt gången. Syftet med den nya sträckningen är att komma&lt;br /&gt; 
ifrån de kapacitetsproblem som för närvarande råder på banan&lt;br /&gt; 
Stockholm—Södertälje och att förkorta restiden för fjärrtågen. Den nya&lt;br /&gt; 
bansträckningen har mött en hel del kritik ur olika utgångspunkter men&lt;br /&gt; 
hittills finns det ingenting som tyder på att planerna skulle förändras. Det är&lt;br /&gt; 
dock av största vikt att den nya bansträckningen planeras på ett sådant sätt att&lt;br /&gt; 
största möjliga hänsyn tas till miljön i de områden som berörs. Vidare får inte&lt;br /&gt; 
den förkortning av restiden med några minuter som den nya sträckningen&lt;br /&gt; 
möjliggör leda till avsevärt försämrade trafikförhållanden förstora trafikantgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av fjärrtågsstationer i den södra delen av Stockholms län är därvid av&lt;br /&gt; 
stor betydelse. Landsting och Huddinge kommun gör nu stora utvecklings&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;satsningar vid Flemingsberg, vilket gör en förläggning av en kommande Mot. 1985/86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Stockholm syd” dit angelägen. Det är samtidigt mycket viktigt att inte A497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärrtågsförsörjningen för Södertälje försämras. Om järnvägssträckningen&lt;br /&gt; 
Flemingsberg—Järna förverkligas är det därför ett oavvisligt krav att en&lt;br /&gt; 
fjärrtågsstation byggs i Järna. Samtidigt är det angeläget att en upprustning&lt;br /&gt; 
av Södertälje Södra omedelbart kommer till stånd. Den stationen kommer&lt;br /&gt; 
under flera år att förbli en viktig fjärrtågsstation och även på lång sikt ha&lt;br /&gt; 
mycket stora resandeströmmar. Bl. a. behövs en handikappanpassning,&lt;br /&gt; 
större skärmtak på plattformarna och en allmän uppsnyggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställer undertecknade&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförts i motionen om åtgärder för en bättre fördelning av&lt;br /&gt; 
arbetsplatser inom Stockholms län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförts i motionen om gymnasieskolans utveckling i&lt;br /&gt; 
Stockholmsregionen,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[3. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en&lt;br /&gt; 
utredning om inrättandet av en högskola för södra Stockholms län,1]&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;[4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen om&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;a) järnvägsförbindelse till Arlanda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;b) en fjärrtågsstation vid norra stambanan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;c) järnvägsfrågor på Södertörn och i Södertälje.2]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 januari 1986&lt;br /&gt; 
Pär Granstedt (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Söder (c) Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 1985/86:Ub839.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 1985/86:T437.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Pär Granstedt</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Söder</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Olof Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902A497</dok_id>
<subtitel>Pär Granstedt m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198586_a_497.pdf</filnamn>
<filstorlek>121994</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Åtgärder mot den regionala obalansen i Stockholms län</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5062ECA1-F72A-4632-908F-813D7A8C7EE0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>