3103183 G90273 1985/86 73 mot mot Motion 1985/86:73 Lars Werner m. fl. Motion Motion 73 0 1985-10-25 00:00:00 2014-11-04 12:39:43 2014-11-04 00:00:00 Förslag till ny plan-och bygglag (prop. 1985/86:1) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G90273/text https://data.riksdagen.se/dokument/G90273 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90273 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:73</p> <p>Lars Werner m. fl.</p> <p>Förslag till ny plan-och bygglag (prop. 1985/86:1)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Inledning</p> <p>Det förslag till ny plan- och bygglag (PBL) sorn regeringen efter 17 år av<br /> utredningar, förslag och remisser nu förelägger riksdagen är i huvudsak ett<br /> bra förslag. Förslaget tillgodoser i betydande grad de krav och förväntningar<br /> som ställts på en samlad, förenklad och moderniserad omarbetning av<br /> nuvarande lagstiftning. Tillsammans med förslagen till naturresurslag och lag<br /> om exploateringssamverkan bör kommunerna nu kunna få bättre möjligheter<br /> att tillgodose både samhälls- och enskilda intressen då det gäller<br /> användningen av våra gemensamma mark- och vattentillgångar.</p> <p>Förslagen är trots förenklingar och moderniseringar av regelsystemet<br /> mycket omfattande och ganska svåröverskådliga och kommer troligen att<br /> kräva en löpande översyn och förändringar under de närmaste åren. Det är<br /> emellertid väsentligt att den nya plan- och bygglagen kan träda i kraft från<br /> den 1 januari 1987 och att ytterligare förseningar nu inte sker. En förhalning<br /> kan medföra problem i kommunerna med uppskjutande av viss planering<br /> osv.</p> <p>Den nya lagen kommer att få stor betydelse för den kommunala<br /> verksamheten och den kommande fysiska planeringen under mycket lång<br /> tid. PBL:s innehåll innebär bl. a. att samhället får en något större kontroll<br /> över olika förändringar, men innebär även stor frihet för enskilda, i vissa fall<br /> på bekostnad av samhällsintresset. Det finns en viss nedtoning av kollektiva<br /> och kommunala krav och intressen till förmån för ”den enskilde”.</p> <p>Vpk är i huvudsak positivt till PBL-förslaget, men kan på några ganska<br /> avgörande och betydelsefulla punkter inte acceptera förslagen. Vi återkommer<br /> till sådana delförslag, men vill redan nu nämna att det gäller exempelvis<br /> sådana områden som har att göra med det sociala innehållet och de<br /> möjligheter människor som blir berörda får till information och påverkan av<br /> sina boende- och arbetsförhållanden.</p> <p>Vår kritik och våra ändringsförslag gäller vidare bl. a. möjligheten till<br /> avsteg från vissa krav gällande tillgänglighet, avsaknaden av bindande<br /> bestämmelser gällande friytor för utevistelse och lek, gemensamma lokaler,<br /> etc. Vissa förslag, t. ex. att fastighetsägare kan få ersättning för att<br /> kommunen inte vill att man skall riva eller i syfte att skydda särskilt<br /> värdefulla byggnader, bör inte genomföras.</p> <p>Många kommuner och deras byggnadsnämnder får ett mycket stort<br /> ansvarsområde och kan få ekonomiska svårigheter att hålla sig med egen</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>sakkunnig personal som exempelvis kan ekologi- och miljöfrågor. De<br /> fattigaste kommunerna har ofta stora miljö- och planfrågor att brottas med.<br /> De borde få speciellt riktade bidrag för att ha råd med exempelvis en egen<br /> ekolog/biolog och för att bl. a. effektivt kunna beakta viktiga miljöintressen.</p> <p>Förslagen i vad som kan betecknas som kvalitetsfrågor, krav och normer<br /> vid ombyggnad och underhåll, utemiljön, bra byggnadsmaterial ur allergisynpunkt,<br /> lämpliga förrådsutrymmen, etc. är alltför opreciserade. Sådana<br /> krav och normer bör skrivas in i lagen, alternativt ges regeringen till känna<br /> för exempelvis uppdrag till statens planverk om tillämpningsföreskrifter.</p> <p>I det följande kommer vi att ge motiv för våra förslag till förändringar av<br /> innehållet och söka precisera detta i anslutning till aktuella kapitel och<br /> paragrafer i lagtexten. Vi förutsätter att bostadsutskottet kommer att<br /> utarbeta förslag till förändringar och alternativ lagtext.</p> <p>2 kap.4 §</p> <p>Hänsyn måste enligt vår mening tas även till behovet av markreservationer<br /> för sol- och vindenergianläggningar och detta bör då anges. Vi föreslår att ett<br /> tillägg med denna innebörd införs i uppräkningen av de olika punkterna,<br /> exempelvis i anslutning till punkt 6.</p> <p>Behovet av gemensamma lokaler har haft svårt att göra sig gällande<br /> eftersom det saknas ekonomiska krafter som har intresse av att driva sådana<br /> frågor. Här handlar det om ett betydelsefullt tillgänglighetskrav som måste<br /> uppfyllas. Då statliga bostadslån kan erhållas för gemensamma lokaler bör<br /> det vara möjligt att tillgodose ett sådant krav. Vi föreslår att i sista stycket<br /> mellan orden ”anordna” och ”en rimlig” tas in orden gemensamma lokaler.</p> <p>3 kap. 5,7,10och 15 §§</p> <p>Kvalitetskrav m. m.</p> <p>Möjligheten till trevnad, god arbetsmiljö osv. måste även innefatta mera<br /> preciserade krav och uttalanden om tillämpningsföreskrifter då det gäller<br /> tillgänglighet för den som bor och arbetar inom ett område. Det som nu sägs<br /> är otillräckligt och ger utrymme för tolkningar som kan försvåra eller<br /> omöjliggöra berättigade tillgänglighetskrav från funktionshindrade. Man får<br /> inte lämna öppet för mer eller mindre godtyckliga skälighetsbedömningar<br /> eller kompromisser så att dessa krav kan sättas lägre än grundläggande<br /> tillgänglighetskrav.</p> <p>Till de kvalitetskrav som bättre måste preciseras i PBL hör utemiljöns<br /> utformning, underhållsåtgärder, bra byggmaterial ur allergisynpunkt, lämpliga<br /> förråd för förvaring av rotfrukter, sylt, saft etc. ”Varsamhetsaspekten” i<br /> 10 § första stycket bör inte gälla endast byggnader utan även de människor<br /> som bor eller arbetar i byggnaden.</p> <p>Den i olika sammanhang uttalade förståelsen för det kraftigt ökade antalet<br /> människor med allergiproblem måste på ett bättre sätt återspeglas i PBL eller<br /> uttalanden till lagen. Samma gäller frågan om tillämpningsföreskrifter när<br /> det gäller orienterbarheten för synskadade och andra i bostadsområden, på<br /> arbetsplatser osv.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:73</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Handikapptillgänglighet m. m.</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:73</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förslaget att endast förbereda för hiss är en halvmesyr. Att i efterhand göra<br /> kompletteringar är dyrare. Det finns stor risk för att de inte kommer till<br /> stånd. Det är också ett grundläggande fel att endast göra de bostäder<br /> tillgängliga som bebos av personer med funktionshinder. Möjligheten att<br /> besöka släkt, vänner och grannar måste också finnas. Kostnaden för de<br /> relativt enkla lyftanordningar som det är fråga om behöver inte heller bli så<br /> hög om det blir en viss volym. En lämpligt avvägd statlig subvention bör<br /> övervägas i syfte att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för att bygga<br /> låga hus med hiss.</p> <p>Kravet på tillgänglighet har fått dålig genomslagskraft vid ombyggnad.<br /> Moderniseringsstatistiken visar att endast ca 10 % av trevåningshusen<br /> försågs med hiss 1984 i samband med ombyggnad. Av fyravåningshusen hade<br /> ca 60 % hiss efter ombyggnad. Statistiken visar också på stora lokala<br /> variationer. Medan samtliga ombyggda tre våningshus i Malmö hade hiss<br /> efter ombyggnad försågs endast ett av drygt 50 ombyggda trevåningshus med<br /> hiss i Göteborg 1984.</p> <p>Hisskravet m. m.</p> <p>Avstegen från hisskravet har således snarare blivit regel än undantag i de<br /> flesta kommuner. Mycket tyder på att detsamma gäller tillgängligheten i<br /> andra avseenden. Den utvecklingen stämmer dåligt med flera beslut som<br /> riksdagen fattat, bl. a. det handlingsprogram i handikappfrågor som riksdagen<br /> antog 1983 och beslutet om förbättrade boendeförhållanden för äldre,<br /> handikappade och långvarigt sjuka våren 1985. För att uppnå de mål som<br /> anges i dessa beslut måste en väsentlig skärpning av kravet på tillgänglighet<br /> vid ombyggnad ske. Det måste komma till uttryck i föreskrifter i SBN.</p> <p>Förslaget att kommunen skall kunna ställa lägre krav på tillgänglighet än<br /> som är skäligt är förvånande mot bakgrund av de mål riksdagen fastlagt för<br /> tillgängligheten för funktionshindrade. Det innebär en väsentlig nedtrappning<br /> av ambitionsnivån. Den omständigheten att det finns andra hus i<br /> området med god tillgänglighet minskar inte betydelsen t. ex. av att installera<br /> hiss och därmed ta ett steg mot målet. I praktiken ges kommun full frihet att<br /> knappast ställa några krav alls på tillgänglighet. Det är sannolikt att<br /> byggherreintressena kommer att påverka kommunen till en mycket låg<br /> ambitionsnivå. Förslaget är inte förenligt med det handlingsprogram i<br /> handikappfrågor som riksdagen antagit.</p> <p>Merparten av bebyggelsen med dålig tillgänglighet är inte aktuell för<br /> ombyggnad. De åtgärder som är mest aktuella i 1950-1960-talsbebyggelsen<br /> kan ofta genomföras utan byggnadslov. En kommun med en ambitiös<br /> planering för ökad tillgänglighet har små möjligheter att få planeringen<br /> genomförd. I handlingsprogrammet för handikappfrågor som riksdagen<br /> antagit sägs att en ”möjlighet bör öppnas för kommunerna att även när<br /> ombyggnad inte planeras, beträffande befintliga byggnader ställa krav på<br /> tillgänglighet i flagranta fall av gensträvighet från fastighetsägarens sida”.</p> <p>I linje härmed bör PBL kompletteras med en sådan möjlighet. Betydelsen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>av ett sådant krav kommer att öka när hissbidraget upphör efter utgången av Mot. 1985/86:73<br /> 1986.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Närmiljön m. m.</p> <p>I byggnadslagstiftningen har under 1970-talet införts bestämmelser som<br /> syftar till att skapa en god närmiljö, inte minst för barnen. 153 § 4 mom. BS<br /> stadgas att tillräckligt stor och för lek och utevistelse lämpad friyta skall<br /> finnas på tomt. 155 § 1 mom. BS krävs att sådana ytor liksom parkeringsytor<br /> m. m. skall redovisas på situationsplan som skall bifogas ansökan om<br /> byggnadslov.</p> <p>I föreliggande proposition skärps å ena sidan kraven på utemiljön i<br /> förhållande till ovannämnda stadganden genom förslaget i 3 kap. 15 § om<br /> tomter. Naturförutsättningar skall tas till vara, och friytor skall prioriteras<br /> framför parkeringsutrymmen.</p> <p>Å andra sidan har de stycken i aktuella paragrafer i 3 kap. som berör<br /> utemiljöns utformning undantagits i det uppdrag som regeringen givit<br /> planverket att utforma föreskrifter för tillämpningen av PBL. Härigenom<br /> kommer kommunerna att sakna stöd att hävda specifika krav på utemiljöns<br /> utformning, som annars skulle skärpas enligt intentionerna med PBL.</p> <p>Samtidigt minskar kommunernas möjlighet att i byggnadslovsprövningen<br /> hävda kvalitetskraven på utemiljön. Som nämns ovan föreskrivs i dag bl. a.<br /> krav på situationsplan som visar utemiljöns utformning. I propositionen<br /> föreslås mer allmänt hållna bestämmelser om vad som behövs för att pröva<br /> den sökta åtgärden och att kommunerna själva skall få avgöra vilka<br /> handlingar som skall begäras. Motivet för detta anges vara ett led i att ge<br /> kommunerna större ansvar för tillståndsprövningen.</p> <p>Detta innebär emellertid att möjligheterna för tillståndsprövning vad<br /> beträffar friytor för lek och utevistelse helt kommer att försvinna om<br /> förslaget genomförs enligt propositionen. Inte heller vid ombyggnad föreligger<br /> tillståndsplikt för fri ytor, och planverket har inte heller uppdrag att<br /> utfärda föreskrifter för utemiljön vid ombyggnader.</p> <p>När det gäller utemiljön, kommer PBL således att ge kommunerna mindre<br /> stöd att hävda kvalitetskrav än vad gällande lagstiftning ger, vilket innebär<br /> ett steg tillbaka till 1960-talets förhållanden.</p> <p>Vpk föreslår därför att kraven på redovisning av utemiljöns utformning i<br /> situationsplan skall ställas för prövning av bygglov samt att regeringen<br /> utvidgar sitt uppdrag till planverket att jämväl omfatta utarbetandet av<br /> föreskrifter för utemiljöns utformning i svensk byggnorm.</p> <p>Vi anser att 8 kap. 20 § första stycket skall ersättas av följande lydelse:</p> <p>När ansökan görs, skall en situationsplan lämnas in, som visar både de<br /> befintliga byggnadernas och tillämnade byggnaders läge. Om ansökningen<br /> avser en byggnad som inrymmer en eller flera bostadslägenheter, skall<br /> situationsplanen dessutom visa utrymmen för lek och utevistelse, för<br /> parkering samt för tillfartsvägar för biltrafik.</p> <p>Därutöver skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter lämnas in som<br /> behövs för prövningen.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Vidare föreslår vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att<br /> uppdraget till statens planverk att utfärda föreskrifter rörande tillämpningen<br /> av plan- och bygglagen bör utvidgas till att omfatta jämväl 3 kapitlets<br /> bestämmelser om friytor i 15 § rörande nybyggnad, i 10 § rörande ombyggnad,<br /> i 2 § rörande terrasser samt i 14 § om övriga anläggningar och<br /> anordningar.</p> <p>Bostadskvaliteter m. m.</p> <p>Vi föreslår i anslutning till 3 kap. att riksdagen skall uttala att större hänsyn<br /> måste tas och tillämpningsföreskrifter utfärdas när det gäller allergiproblem,<br /> orienterbarhet och lämpligt förråd för förvaring av rotfrukter m.m. Vi<br /> föreslår även att riksdagen skall uttala att möjligheten till avsteg från kravet<br /> på tillgänglighet vid ombyggnad utnyttjas mycket restriktivt.</p> <p>Vi föreslår vidare ett uttalande beträffande bostadskvaliteten. Sålunda bör<br /> klart sägas ut behovet av tillräckligt stora bostadsrum och att tvättstuga och<br /> balkong/uteplats skall nämnas som exempel på vad man kan ställa krav på.</p> <p>I lagtexten föreslår vi förändringar i följande hänseenden: 3 kap. 7 §: Krav<br /> på hiss eller annan lyftanordning ställs även i tvåvåningshus. 3 kap. 10 §:<br /> Möjligheten för kommuner att i detaljplan eller områdesbestämmelser ställa<br /> lägre krav på tillgänglighet utgår (näst sista stycket) och kommunen ges<br /> möjlighet att ställa krav på tillgänglighet även när ombyggnad inte planeras.<br /> I första stycket tillförs orden: samt så att stor hänsyn tas till dess brukare.</p> <p>5 kap. 20 och 25 §§</p> <p>Underrättelser m. m.</p> <p>Här föreslår vi i 20 § att efter orden ”hyresgäster och boende” tillförs orden:<br /> samt arbetande. (Samma förändring gäller för övrigt även 8 kap. 22 §.)</p> <p>125 § föreslår vi ett tillägg i punkt 1, efter orden ”kända sakägare” tillförs:<br /> och med dem jämställda som avses i § 20. Med hänsyn till att man inte skall<br /> kunna hänvisa till bristande ekonomi då det gäller underrättelser föreslår vi<br /> att hela sista stycket i 25 § utgår ut lagtexten (av detta följer även<br /> konsekvensändring i 27 §).</p> <p>8 kap. 2,20,22 och 29 §§</p> <p>Hyresgästinflytande m.m.</p> <p>För att säkerställa hyresgästernas ställning vid ombyggnad föreslår vi att<br /> riksdagen uttalar att hyresgästinflytandet enligt 8 kap. 31 § skall gälla<br /> samtliga punkter i 1 §. För att byggnadsnämnden skall ha möjlighet att<br /> bevaka kvaliteten på de friytor som skall anordnas enligt 3 kap. föreslår vi att<br /> i 2 § införs en ny punkt i uppräkningen angående bygglov enligt följande:<br /> anordna friytor för lek och utevistelse.</p> <p>Beträffande innehållet i 20 § hänvisar vi till vad vi föreslagit i föregående<br /> avsnitt till 5 kap.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:73</p> </div> <div class="block ml_54"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>I 22 § införs det av oss tidigare nämnda (5 kap. 20 §) tillägget: samt Mot. 1985/86:73<br /> arbetande.</p> <p>Bygglov m. m.</p> <p>Den föreslagna 29 § har en utformning som innebär att det grundläggande<br /> kravet om att alla skall behandlas lika inför lagen kan ifrågasättas. Om en<br /> subjektiv bedömning av en byggherres kvalifikationer skall ligga till grund<br /> för i vilken utsträckning granskning av ritningar och övriga handlingar skall<br /> ske, kan det ge utrymme för godtycke och ”svågerpolitik” och tvivelaktiga<br /> äranden kan släppas igenom.</p> <p>Vi föreslår att i 29 § första meningen skall följande ord utgå: och till<br /> byggherrens kvalifikationer.</p> <p>11 kap.4 §</p> <p>Statsbidrag till planering</p> <p>Vi har i ett inledande avsnitt tagit upp och sökt belysa några problem som kan<br /> uppstå för fattiga kommuner - främst i glesbygd - gällande de krav på ökad<br /> kompetens som ställs då det gäller PBL och naturresurslagen (NRL).</p> <p>Vi föreslår nu i anslutning till 4 § att riksdagen skall uttala att särskilt<br /> ekonomiskt stöd skall kunna utgå för planering till kommuner med liten<br /> befolkning och stor yta.</p> <p>14 kap.8 §</p> <p>Vpk anser inte att någon särskild ersättning i princip alltid skall kunna utgå<br /> till fastighetsägare som åläggs att riva eller skydda särskilt värdefulla<br /> byggnader. Även en fastighetsägare skall kunna tåla ett visst mått av<br /> förändringar som kan medföra viss förlust i ekonomisk mening.</p> <p>Vi föreslår att punkterna 1 och 2 utgår ur lagtexten.</p> <p>Hemställan</p> <p>Under hänvisning till det anförda och med anledning av proposition<br /> 1985/86:1 föreslås</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 2 kap. 4 § beslutar<br /> att även behovet av markreservationer för sol- och vindenergianläggningar<br /> skall tillgodoses,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 2 kap. 4 § beslutar<br /> att begreppet ”gemensamma lokaler” skall tillföras på sätt som anges i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 8 kap. 20 § första<br /> stycket beslutar anta i motionen angiven lydelse,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen sägs om att utfärdande av föreskrifter rörande plan- och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_8"><p>bygglagen jämväl bör omfatta 3 kapitlets föreskrifter om friytor i 15 §<br /> rörande nybyggnad, i 10 § rörande ombyggnad, i 2 § rörande terrasser<br /> samt i 14 § om övriga anläggningar och anordningar,</p> <p>5. att riksdagen i anslutning till 3 kap. uttalar att större hänsyn måste<br /> tas och tillämpningsföreskrifter utfärdas vad gäller allergiproblem,<br /> orienterbarhet och lämpliga förråd för förvaring av rotfrukter m. m.,</p> <p>6. att riksdagen uttalar att möjligheten till avsteg från kravet om<br /> tillgänglighet vid ombyggnad endast får utnyttjas ytterst restriktivt,</p> <p>7. att riksdagen beträffande bostadskvaliteten uttalar att tillräckligt<br /> stora bostadsrum, tillgång till tvättstuga och balkong/uteplats är<br /> normala standardkrav,</p> <p>8. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 3 kap. 7 § beslutar<br /> i enlighet med motionens förslag om hiss eller lyftanordning även i<br /> tvåvåningshus,</p> <p>9. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 3 kap. 10 §<br /> beslutar</p> <p>a) att orden ”samt så att stor hänsyn tas till dess brukare” tillförs<br /> första stycket,</p> <p>b) att tredje stycket skall utgå,</p> <p>c) att kommunen skall ha möjlighet att ställa krav på åtgärder för att<br /> åstadkomma tillgänglighet även när ombyggnad ej planeras,</p> <p>10. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 5 kap. 20 §<br /> beslutar att även arbetande som berörs av förslaget skall beredas<br /> tillfälle till samråd,</p> <p>11. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 5 kap. 25 §<br /> beslutar</p> <p>a) att till första stycket punkt 1 tillföra ”och med dem jämställda som<br /> avses i 20 §”,</p> <p>b) att tredje stycket skall utgå,</p> <p>12. att riksdagen uttalar att hyresgästinflytandet enligt 8 kap. 31 §<br /> bör avse samtliga åtgärder som avses i 1 § punkterna 1-6,</p> <p>13. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 8 kap. 2 §<br /> beslutar tillföra en ny punkt som lyder ”anordna friytor för lek och<br /> utevistelse”,</p> <p>14. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 8 kap. 22 §<br /> beslutar att även arbetande som berörs av förslaget skall beredas<br /> tillfälle till samråd,</p> <p>15. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 8 kap. 29 § första<br /> stycket beslutar att orden ”och till byggherrens kvalifikationer” skall<br /> utgå,</p> <p>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen sägs om ekonomiskt stöd till planering till kommuner med<br /> liten befolkning och stor yta,</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:73</p> </div> <div class="block ml_54"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>17. att riksdagen med ändring i regeringens förslag 14 kap. 8 § första Mot. 1985/86:73<br /> stycket beslutar att punkterna 1 och 2 skall utgå.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 25 oktober 1985</p> <p>Lars Werner (vpk)</p> <p>Bertil Måbrink (vpk)</p> <p>Jörn Svensson (vpk)</p> <p>Tore Claeson (vpk)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Nils Berndtson (vpk)<br /> Inga Lantz (vpk)<br /> Paul Lestander (vpk)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> </div> </div> 0 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0 Bertil Måbrink vpk 2 undertecknare 0 Jörn Svensson vpk 3 undertecknare 0 Tore Claeson vpk 4 undertecknare 0 Nils Berndtson vpk 5 undertecknare 0 Inga Lantz vpk 6 undertecknare 0 Paul Lestander vpk 7 undertecknare G90273 Lars Werner m. fl. mot_198586__73.pdf 233679 pdf Förslag till ny plan-och bygglag (prop. 1985/86:1) https://data.riksdagen.se/fil/A7696996-5281-4B8F-AAFB-4C1FB3A072F7