3103181G902711985/8671motmotMotion 1985/86:71 Iréne VestlundMotionMotion7101985-10-25 00:00:002014-11-04 12:39:422014-11-04 00:00:00Förslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1)Iréne Vestlund htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G90271/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90271https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90271
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:71</p>
<p>Iréne Vestlund<br />
Förslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Byggnadsnämndernas tillgång till kulturhistorisk kompetens</p>
<p>Ett utomordentligt viktigt syfte med den nya plan- och bygglagen är att stärka<br />
de grundläggande kraven på bevarande av kulturmiljön i planerings- och<br />
byggnadsverksamheten och att därvid ge kommunerna ett ökat ansvar och<br />
bättre instrument för att hävda dessa krav. Plan- och bygglagen kommer<br />
således att ge den kommunala kulturminnesvården ett ansvar och skyddsinstitut<br />
på samma kvalificerade nivå som den statliga kulturminnesvårdens.</p>
<p>I lagens 11 kap. formuleras byggnadsnämndens generella ansvar att verka<br />
för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmiljö (11 kap.</p>
<p>1 §). I den allmänna motiveringen, avsnitt 20.2.3, framhåller departementschefen<br />
att den uppgiften naturligtvis innefattar kunskapsuppbyggnad och<br />
kunskapsförmedling om kulturvärdena i miljön.</p>
<p>Ill kap. anges också att byggnadsnämnderna skall ha tillgång till personal<br />
i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att<br />
nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt (11<br />
kap. 4 §). Utöver detta allmänt uttryckta kompetenskrav gäller enligt samma<br />
paragraf att byggnadsnämnden till sitt biträde skall ha minst en person med<br />
arkitektutbildning. Detta preciserade kompetenskrav har tillagts lagförslaget<br />
efter lagrådsremissen.</p>
<p>I den allmänna motiveringen (avsnitt 14.1.2) har departementschefen<br />
närmare redovisat vilken sorts kunskaper hos personalen som svarar mot det<br />
stadgade anspråket på kompetens. Där anges bl. a. att nämnden givetvis bör<br />
ha tillgång till personal som har en god orientering i arkitekturhistoria och<br />
mer ingående kunskaper både stilmässigt och i tekniskt avseende om de<br />
byggnader som måste byggas om för att fylla lagens funktionskrav. Där<br />
framhålls också att samrådsförfarande, information om den fysiska miljöns<br />
förändringar och om skydd av värdefull bebyggelse liksom i dag ställer krav<br />
på förmåga att förmedla information på ett sätt som gör att den blir tillgänglig<br />
för lekmannen. Jag vill understryka att den här redovisningen inte ger ett<br />
tillräckligt tydligt uttryck åt de krav på regelmässig tillgång till kulturhistorisk<br />
kompetens i byggnadsnämndens arbete som följer av lagstiftningens anspråk<br />
på den kommunala kulturminnesvården. De arkitekturhistoriska kunskaper<br />
som departementschefen här beskriver utgör således bara en del av det<br />
väsentligt bredare kompetensområde som erfordras för att klarlägga, skydda<br />
och informera om de kulturvärden som den byggda miljön och kulturlandskapet<br />
i övrigt är bärare av. 1</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1985/86</p>
<p style="margin-left:6px;">71-76</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr 71-76</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Jag har därför med tillfredsställelse uppmärksammat att departementschefen<br />
berör kompetensfrågorna också i den allmänna motiveringens avsnitt<br />
20.2.3, PBL:s regelsystem för bevarande. Departementschefen sammanfattar<br />
där sin syn på planeringen för bevarande med tonvikt på kunskapsuppbyggnaden<br />
och kunskapsförmedlingen och pekar därvid särskilt på länsmuseernas<br />
roll som basinstitutioner för kulturhistorisk dokumentation och<br />
information och som serviceorgan åt den statliga och den kommunala<br />
kulturminnesvården. Länsmuseerna bör således, framhålls det, ses som<br />
viktiga expertorgan för kommuner som inte har tillgång till egen kulturhistorisk<br />
sakkunskap.</p>
<p>Jag delar helt departementschefens uppfattning i detta stycke. Emellertid<br />
vill jag samtidigt framhålla, att betydelsen av den kulturhistoriska sakkunskapen<br />
inte enbart kan ses i sammanhang med kunskapsuppbyggnaden och<br />
kunskapsförmedlingen i den kommunala planeringsprocessen.</p>
<p>Det är av samma vikt att denna sakkunniga medverkan regelmässigt ingår i<br />
byggnadsnämndernas tillståndsprövning i de fall där kulturhistoriska aspekter<br />
är av betydelse för prövningen. Samma sak gäller naturligtvis byggnadsnämndernas<br />
allmänna rådgivning och service.</p>
<p>Jag anser mig inte ha skäl för något yrkande att en särskild regel om<br />
byggnadsnämndernas biträde av kulturhistorisk sakkunskap skall införas i<br />
lagen. Däremot anser jag att den väsentligt utvidgade betydelse som den<br />
kommunala kulturminnesvården kommer att få, både i förhållande till den<br />
enskilde och till den statliga kulturminnesvården, motiverar en uttrycklig<br />
betoning av att byggnadsnämnderna skall ha tillgång till kulturhistorisk<br />
sakkunskap i sitt löpande arbete. I sammanhang med det yrkandet vill jag i<br />
likhet med departementschefen särskilt fästa uppmärksamheten på länsmuseernas<br />
betydelse som expertorgan för kommuner som saknar egen kulturhistorisk<br />
sakkunskap.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställer jag</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om byggnadsnämndernas tillgång på kulturhistorisk<br />
sakkunskap.</p>
<p>Stockholm den 25 oktober 1985<br />
Iréne Vestlund (s)</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:71</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>2</p>
</div>
</div>
</div>
0Iréne Vestlunds1undertecknareG90271Iréne Vestlund mot_198586__71.pdf91134pdfFörslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1)https://data.riksdagen.se/fil/7CEDBD19-C29F-4885-B1A7-725C6DB91D3C