<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103176</hangar_id>
 <dok_id>G90267</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>67</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:67 Allan Ekström</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>67</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:39:37</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1)</titel>
 <subtitel>Allan Ekström </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90267/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90267</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90267</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Ekström&lt;br /&gt; 
Förslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Enligt 5 § byggnadslagen gäller att mark för att få användas till bebyggelse&lt;br /&gt; 
skall vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Innebörden av&lt;br /&gt; 
stadgandet är, att den enskilde markägaren icke anses ha någon självständig&lt;br /&gt; 
rätt att bebygga sin mark utan sådan rätt uppkommer först om offentlig&lt;br /&gt; 
myndighet finner den från allmän synpunkt lämplig att bebyggas. En&lt;br /&gt; 
bestämmelse av enahanda lydelse har intagits i lagförslaget under 1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen finns således redan i gällande rätt. Det finns likväl&lt;br /&gt; 
anledning att ompröva stadgandets lydelse med hänsyn till Europadomstolens&lt;br /&gt;
tolkning av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen&lt;br /&gt; 
angående skydd för de mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikeln skall envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom&lt;br /&gt; 
lämnas okränkt (Every natural or legal person is entitled to the peaceful&lt;br /&gt; 
enjoyment of his possessions). I Europadomstolens dom den 23 september&lt;br /&gt; 
1982 i Sporrong- och Lönnrothmålet, som gällde långvariga expropriationstillstånd&lt;br /&gt;
och byggnadsförbud beträffande två fastigheter i Stockholm, tolkas&lt;br /&gt; 
artikeln sålunda att den i själva verket garanterar äganderätten; p. 57 (By&lt;br /&gt; 
recognising that everyone has the right to the peaceful enjoyment of his&lt;br /&gt; 
possessions, Article 1 is in substance guaranteering the right of property).&lt;br /&gt; 
Enligt den bedömning som lagrådet gör (bilagedelen s. 220) bygger artikeln&lt;br /&gt; 
liksom hela konventionen på förutsättningen att rimlig avvägning skall göras&lt;br /&gt; 
mellan samhällets intressen och kravet på skydd av den enskildes grundläggande&lt;br /&gt;
rättigheter; jfr p. 69 i domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten utgör - som framgår av artikeln - en av de grundläggande&lt;br /&gt; 
rättigheterna i Europakonventionens rättighetssystem. Äganderätten till&lt;br /&gt; 
mark har som två främsta komponenter dels rätten att bruka marken t. ex.&lt;br /&gt; 
för odlingsändamål, dels ock rätten att bebygga den. Det är denna senare rätt&lt;br /&gt; 
som här är av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att Sverige genom att ratificera tilläggsprotkollet godtagit&lt;br /&gt; 
den syn på äganderätten som Europadomstolen sålunda gett uttryck för&lt;br /&gt; 
synes avfattningen av den föreslagna regeln i 1 kap. 6 § ej invändningsfri.&lt;br /&gt; 
Regeln framhäver nämligen det allmänna intresset som den enda avgörande&lt;br /&gt; 
faktorn för markägarens rätt att begagna sin mark för bebyggelse. Europakonventionens&lt;br /&gt;
syn är mera nyanserad: den rätt att bebygga marken som&lt;br /&gt; 
ingår i äganderätten kan inskränkas eller helt bortfalla, om allmänt intresse&lt;br /&gt; 
så fordrar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Enligt artikel 6:1 i Europakonventionen skall ”envar, när det gäller att&lt;br /&gt; 
pröva hans civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot honom för&lt;br /&gt; 
brott, ha rätt till en opartisk och offentlig rättegång inom skälig tid och inför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en oavhängig och opartisk domstol som har upprättats enligt lag ” (In the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge&lt;br /&gt; 
against him, everyone is entitled to a fair and public hearing within a&lt;br /&gt; 
reasonable time by an independant and impartial tribunal established by law&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; ). Lagrådet har pekat på att överklagandereglerna i PBL-förslaget icke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synes förenliga med ifrågavarande artikel1. Med hänsyn till att reglerna i sina&lt;br /&gt; 
huvuddrag överensstämmer med svensk rättstradition och med grunddragen&lt;br /&gt; 
av vår stats- och förvaltningsrätt har lagrådet dock godtagit den föreslagna&lt;br /&gt; 
ordningen med följande tillägg (här kursiverat av mig): Frågan vilka&lt;br /&gt; 
ändringar i reglerna som kan aktualiseras av att vårt land har biträtt&lt;br /&gt; 
Europakonventionen hör samman med det större spörsmålet om införande av&lt;br /&gt; 
en generell domstolskontroll av förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lagrådet sålunda uttalat ger ökad tyngd åt den av mig tidigare&lt;br /&gt; 
motionsvägen väckta frågan om införande i vår rättsordning av generell&lt;br /&gt; 
talerätt till domstol i rättsfrågor, ett institut som av medborgarrättsrörelsen&lt;br /&gt; 
kallats för rättsbesvär (motion 1984/85:1178).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär i korthet, att den som är missnöjd med ett administrativt&lt;br /&gt;
avgörande, som icke kan överklagas till allmän domstol eller förvaltningsdomstol&lt;br /&gt;
och som alltså tillhör den rent administrativa sektorn där&lt;br /&gt; 
regeringen nu är slutinstans, skall ha rätt att till hovrätt eller kammarrätt&lt;br /&gt; 
anföra rättsbesvär. Besvärsgrunden skall efter mönster av kommunalbesvärsinstitutet&lt;br /&gt;
i 7 kap. 1 § kommunallagen vara, att det överklagade beslutet&lt;br /&gt; 
strider mot lag eller annan rättsregel eller innebär att den beslutade&lt;br /&gt; 
myndigheten överskridit sin kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är desto angelägnare att snarast uppta frågan till allvarlig prövning&lt;br /&gt; 
som Sverige redan fällts såväl av Europadomstolen (Sporrong och Lönnroth)&lt;br /&gt; 
som av Europakommissionen (Pudas) för brott mot sagda artikel2. Vad&lt;br /&gt; 
lagrådet uttalat understryker det berättigade i min tidigare motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I partimotion har moderata samlingspartiet yrkat avslag på propositionen i&lt;br /&gt; 
sin helhet, främst på den konstitutionella grunden att lagförslaget kränker&lt;br /&gt; 
regeringsformens normgivningskapitel; kränkningen består härutinnan i att&lt;br /&gt; 
kommunernas befogenheter att i planbestämmelser reglera markanvändning&lt;br /&gt; 
och bebyggelse i själva verket utgör del av riksdagens normgivningskompetens&lt;br /&gt;
(8 kap. 3 §) och att riksdagen icke grundlagsenlig! kan avhända sig&lt;br /&gt; 
(delegera) denna kompetens till kommunerna utan särskilt författningsstöd&lt;br /&gt; 
som emellertid saknas i detta fall (lagrådet s. 209 ff.). Jfr LU 1984/85:8 och&lt;br /&gt; 
KU 1984/85:1 y.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse riksdagen icke skulle bifalla partimotionen blir det&lt;br /&gt; 
aktuellt att bringa förenämnda stadgande i lagförslaget (1 kap. 6 §) i bättre&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;1 En särskild fråga är huruvida partssammansatta domstolar såsom bostadsdomstolen&lt;br /&gt;
och arbetsdomstolen uppfyller kravet på opartisk domstol enligt artikeln (jfr min&lt;br /&gt; 
motion 1984/85:2976).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;21 Sporrong- och Lönnrothmålet fälldes Sverige för brott mot såväl artikel 1 som&lt;br /&gt; 
artikel 6:1.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:67&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;överensstämmelse med Europakonventionen. Den förordade omformuleringen,&lt;br /&gt;
som ej innebär någon ändring i sak, ansluter dessutom bättre till det i&lt;br /&gt; 
propositionen föreslagna stadgandet i 1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar ge 1 kap. 6 § förslaget till plan- och bygglag&lt;br /&gt; 
följande ändrade lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att använda mark för bebyggelse kan av hänsyn till allmänt intresse&lt;br /&gt; 
inskränkas eller helt bortfalla. Erforderlig intresseavvägning sker vid planläggning&lt;br /&gt;
eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen begär att regeringen närmare utreder hur Sverige&lt;br /&gt; 
genom ett enkelt rättsmedel skall kunna bota den brist i den svenska&lt;br /&gt; 
rättsordningen som ligger däri att Sverige ej beträffande alla tvister om&lt;br /&gt; 
civila rättigheter och skyldigheter har tillgång till sådan domstolsprövning&lt;br /&gt;
som föreskrivs i artikel 6 i Europarådets konvention angående&lt;br /&gt; 
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 oktober 1985&lt;br /&gt; 
Allan Ekström (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:67&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1985 83451&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Allan Ekström</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90267</dok_id>
<subtitel>Allan Ekström </subtitel>
<filnamn>mot_198586__67.pdf</filnamn>
<filstorlek>121978</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till ny plan- och bygglag (prop. 1985/86:1)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/85583866-19A1-40B5-BA95-A1F8DDB0D64A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>