<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103145</hangar_id>
 <dok_id>G902600</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>600</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:600 Alf Svensson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>600</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:39:15</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret</titel>
 <subtitel>Alf Svensson (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902600/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902600</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902600</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:600&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Alf Svensson (c)&lt;br /&gt; 
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt; 
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1985/&lt;br /&gt; 
86:150)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för den ekonomiska politiken måste vara att främja sysselsättningen&lt;br /&gt; 
och en mer rättvis fördelning av resurserna i samhället. För att främja&lt;br /&gt; 
sysselsättningen måste löne- och prisstegringstakten i Sverige ned till&lt;br /&gt; 
samma nivå som i våra konkurrentländer. Kds kan inte stödja en ekonomisk&lt;br /&gt;
politik som innebär att en omfattande arbetslöshet accepteras för att&lt;br /&gt; 
få ned pris- och löneökningstakten. Att devalvera ännu en gång är inte&lt;br /&gt; 
heller något alternativ. Om arbetsmarknadens parter inte lever upp till sitt&lt;br /&gt; 
samhällsansvar är det en viktigare princip att sysselsättningen upprätthålls&lt;br /&gt; 
än att regeringen inte ingriper i avtalsförhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta avtalsrörelserna krävs marginalskattesänkningar och&lt;br /&gt; 
indexskyddade skatteskalor, räntesänkningar samt en rättvisare fördelningspolitik.&lt;br /&gt;
Vårdlön, tudelningsreform, sänkt matmoms, ökade regionalpolitiska&lt;br /&gt;
insatser och olika åtgärder för att speciellt hjälpa ungdomarna på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden är några kds-förslag för att fördela resurserna mer rättvist&lt;br /&gt;
i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sparbelopp på 50000 kr. bör ha en skattefri avkastning, oavsett&lt;br /&gt; 
sparform. Dessutom bör enskilda människor genom generösa beskattningsbestämmelser&lt;br /&gt;
uppmuntras att spara i aktier eller i andelar i aktiefonder.&lt;br /&gt;
Sådant sparande bör upp till en viss nivå medföra avdrag på&lt;br /&gt; 
skatten och i stället beskattas när medlen tas ut till konsumtion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen pekas på en väsentlig skillnad mellan regeringens finansiella&lt;br /&gt; 
indragningar gentemot kommunerna och de åtgärder som kds förordar.&lt;br /&gt; 
Medan regeringen drar in ca 6 miljarder kronor 1987 från kommunerna och&lt;br /&gt; 
dessutom ålägger kommunerna att bygga ut den kommunala barnomsorgen&lt;br /&gt; 
så att alla barn över 1,5 år skall ha tillgång till kommunal barnomsorg vill&lt;br /&gt; 
kds använda en stor del av de indragna resurserna för att stärka barnfamiljernas&lt;br /&gt;
ekonomi samt ge dem ökad möjlighet att själva välja den barnomsorgsform&lt;br /&gt;
som passar deras barn och dem själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin har under de senaste tio åren brottats med svåra&lt;br /&gt; 
ekonomiska problem, som har tagit sig uttryck i ett stort budgetunderskott,&lt;br /&gt;
svag utveckling av industrisektorn, hög arbetslöshet och strukturella&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1985/86&lt;br /&gt; 
600- 602&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 600-602&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;underskott i bytesbalansen. I stor utsträckning har dessa ekonomiska Mot. 1985/86:600&lt;br /&gt; 
obalanser orsakats av efterkrigstidens längsta internationella lågkonjunktur,&lt;br /&gt;
bl. a. orsakad av oljeprishöjningarna 1973 och 1979. I lika stor utsträckning&lt;br /&gt;
som de internationella faktorerna har påverkat den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomin negativt under 1970-talet påverkas den svenska ekonomin för&lt;br /&gt; 
närvarande positivt av gynnsamma internationella omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den högkonjunktur som rått under de senaste åren förväntades avmattas&lt;br /&gt; 
under 1986. Så sent som i januari då finansplanen presenterades förutsattes&lt;br /&gt; 
en viss ekonomisk avmattning, ökad arbetslöshet och i stort oförändrad&lt;br /&gt; 
prisökningstakt under 1986. I kompletteringspropositionen har dessa kalkyler&lt;br /&gt;
förändrats radikalt eftersom konjunkturläget förbättrats markant.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Orsakerna till detta är främst de dramatiskt fallande oljepriserna och den&lt;br /&gt; 
allt lägre dollarkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I den preliminära nationalbudgeten antogs genomsnittspriset på importerad&lt;br /&gt;
råolja bli 26 dollar per fat under 1986. Priset beräknas nu bli 15 dollar&lt;br /&gt; 
per fat, enligt kompletteringspropositionen. Under april månad har oljepriset&lt;br /&gt;
dock varit nere i 10 dollar per fat på spotmarknaden på vissa oljekvaliteter.&lt;br /&gt;
Den enormt stora betydelse som oljepriset har för den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomin belyses väl i nedanstående tabell.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Tabell 1. Marginaleffekter på försörjningsbalans m.m. 1986 vid en genomsnittlig&lt;br /&gt; 
råoljeprissänkning på 5 dollar per fat&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:216px;"&gt;Procent&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:48px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bruttonationalprodukt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Import av varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;1,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Export av varor och tjänster&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:48px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Konsumentprisindex&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:48px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;dec.—dec.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;-0,8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;årsgenomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;-0,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bytesbalans, miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;3,2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Källa: Kompletteringspropositionen 1985/86: 150, bil. 1.1, s. 10.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Som det framgår av ovanstående ger relativt små variationer i oljepriset&lt;br /&gt; 
stora effekter på svensk ekonomi. Bl. a. stiger efterfrågan, vilket leder till&lt;br /&gt; 
importökning men även till ökad efterfrågan på inhemska varor. Oljeprissänkningarna&lt;br /&gt;
påverkar givetvis den internationella handeln positivt och&lt;br /&gt; 
förbilligar svenska import- och exportvaror. I detta sammanhang är det&lt;br /&gt; 
också angeläget att poängtera att samma effekter, fast omvänt, drabbade&lt;br /&gt; 
Sverige i samband med oljeprishöjningarna 1973 och 1979. Vid dessa&lt;br /&gt; 
tidpunkter var Sverige ännu mer beroende av oljan för energiförsöijningen&lt;br /&gt; 
än vad som är fallet i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Den andra centrala internationella faktorn som påverkar den svenska 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ekonomin starkt är dollarkursens fall. I december 1985 låg dollarn på 7:70 Mot. 1985/86: 600&lt;br /&gt; 
kr. för att sedan falla till drygt 7:40 i början av april. Kompletteringspropositionen&lt;br /&gt;
utgår ifrån en genomsnittlig dollarkurs under 1986 på 7:42 kr. 1&lt;br /&gt; 
början av maj har dollarn sjunkit till ca 7:00 kr. Den sjunkande dollarkursen&lt;br /&gt;
minskar i synnerhet obalanserna i utrikeshandeln mellan USA å ena&lt;br /&gt; 
sidan och Västtyskland och Japan å den andra sidan. Sjunkande dollarkurs&lt;br /&gt; 
innebär att varor som har dollarn som betalningsmedel blir billigare för&lt;br /&gt; 
Sverige. Samtidigt hårdnar konkurrensen för svenska företag på den amerikanska&lt;br /&gt;
marknaden. Skuldtyngda u-länder, som oftast har sina utlandslån&lt;br /&gt; 
placerade i dollar, får en viss lättnad genom fallande dollarkurs. På samma&lt;br /&gt; 
sätt minskar värdet på den svenska utlandsskulden som är placerad i&lt;br /&gt; 
dollar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten beräknas för år 1986 bli 3,25% och inflationen ca 3,5% i&lt;br /&gt; 
årsgenomsnitt i industriländerna. Detta skall jämföras med beräkningarna i&lt;br /&gt; 
finansplanen i januari som pekade på en BNP-tillväxt på drygt 2,5 % och en&lt;br /&gt; 
inflationstakt på nära 5 %. De förbättrade utsikterna för 1986 får till största&lt;br /&gt; 
delen tillskrivas oljeprissänkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten bedöms av finansdepartementet till 2,5 % per år i genomsnitt i&lt;br /&gt; 
Västeuropa åren 1987—1989, och tillväxten i världshandeln med bearbetade&lt;br /&gt;
varor beräknas bli ca 5%. Den årliga prisstegringstakten beräknas till&lt;br /&gt; 
3% per år 1987—1989 i OECD-området. Kalkylen bygger dock på en rad&lt;br /&gt; 
mycket osäkra antaganden. Sammantaget finns dock förutsättningar för en&lt;br /&gt; 
gynnsam ekonomisk period de närmaste åren vilket ger Sverige goda&lt;br /&gt; 
förutsättningar att åter skapa balans i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi har under senare år utvecklats positivt, främst beroende&lt;br /&gt; 
på gynnsamma yttre omständigheter kombinerade med de två devalveringarna&lt;br /&gt;
1981 och 1982. Budgetunderskottet har minskats kraftigt, till stor&lt;br /&gt; 
del beroende på att utgifternas ökningstakt har brutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldsräntorna har dock vuxit dramatiskt de senaste åren. Sedan&lt;br /&gt; 
budgetåret 1982/83 har de totala ränteutgifterna för statsskulden (inkl.&lt;br /&gt; 
valutaförluster) ökat med 27 miljarder, eller 56%, till drygt 75 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor budgetåret 1984/85. Budgetåret 1986/87 beräknas ränteutgifterna till&lt;br /&gt; 
ca 71 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisstegringstakten sjunker i Sverige. Konsumentprisindex ökade 1985&lt;br /&gt; 
med 5,8%. Under 1986 beräknas det bli 2,3%. Även det antagandet har&lt;br /&gt; 
fått revideras sedan i januari då inflationen beräknades bli nära 2 procentenheter&lt;br /&gt;
högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen beräknas öka 1986 med 2,7%. För stora&lt;br /&gt; 
grupper i samhället innebär det att en mycket pressad ekonomisk situation&lt;br /&gt; 
börjar ljusna något. Trots detta får inte den privata konsumtionen öka för&lt;br /&gt; 
snabbt då detta lätt kan leda till kraftigt ökad import och inflation. För att&lt;br /&gt; 
Sverige skall klara av en ökad privat och offentlig konsumtion på sikt&lt;br /&gt; 
måste industrins konkurrenskraft förstärkas så att inhemsk efterfrågeökning&lt;br /&gt;
inte bara leder till import utan i större utsträckning än hittills riktar sig&lt;br /&gt; 
till svenska företag. 3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kurvorna pekar uppåt och underskotten minskar. Man kan lätt få en Mot. 1985/86:600&lt;br /&gt; 
mycket ljus bild av den svenska ekonomin då olika utvecklingstendenser&lt;br /&gt; 
presenteras, och det är på det temat regeringen presenterar kompletteringspropositionen.&lt;br /&gt;
Men skall svensk ekonomi varaktigt rätas upp och de&lt;br /&gt; 
djupa obalanserna undanröjas krävs en fast och konsekvent politik som&lt;br /&gt; 
utnyttjar de rådande positiva internationella omständigheterna. Det gäller&lt;br /&gt; 
dock att inte skapa en illusion av att problemen nu är lösta. Fortfarande är&lt;br /&gt; 
inflationen högre i Sverige än i våra konkurrentländer, svensk industri&lt;br /&gt; 
tappar marknadsandelar på exportmarknaden, budgetunderskottet är fortfarande&lt;br /&gt;
för högt, ränteutgifterna på statsskulden är den näst största enskilda&lt;br /&gt;
budgetposten och arbetslösheten är fortfarande på en oacceptabelt hög&lt;br /&gt; 
nivå. Ett faktum som lätt glöms bort är att då inflationen sjunker i Sverige&lt;br /&gt; 
på grund av oljeprissänkningarna, så sjunker den också i våra konkurrentländer&lt;br /&gt;
av samma orsak. Samma faktum gäller för ränteutvecklingen i&lt;br /&gt; 
Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den treårskalkyl i kompletteringspropositionen som diskuterar svensk&lt;br /&gt; 
ekonomis utveckling de närmaste åren görs bl. a. en jämförelse med långtidsutredningen&lt;br /&gt;
(LU 84). Den ekonomiska utvecklingen hittills och den&lt;br /&gt; 
utveckling LU 84 ställde upp för att samhällsekonomisk balans skall uppnås&lt;br /&gt;
1990 avviker väsentligt från varandra. Pris- och löneökningstakten i&lt;br /&gt; 
Sverige har blivit väsentligt högre. Dessutom har prisstegringstakten i&lt;br /&gt; 
omvärlden blivit betydligt lägre än vad som beräknades. Den privata och&lt;br /&gt; 
offentliga konsumtionen i Sverige har också ökat mer än vad LU 84&lt;br /&gt; 
bedömde vara acceptabelt. I en känslighetsanalys av finansdepartementet&lt;br /&gt; 
som redovisas i propositionen påvisas vilka effekter på bl. a. sysselsättningen&lt;br /&gt;
som en löneökningstakt i nuvarande omfattning skulle medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industri skulle tappa marknadsandelar och arbetslösheten stiga till&lt;br /&gt; 
över 4% inom tre år. Detta visar hur allvarlig situationen är och hur&lt;br /&gt; 
angeläget det är att få ned prisstegringstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnadsutvecklingen fortsätter att vara snabbare än i omvärlden&lt;br /&gt; 
finns bara två handlingsalternativ, antingen ny devalvering eller omfattande&lt;br /&gt;
arbetslöshet. Vår internationella trovärdighet förutsätter att inga&lt;br /&gt; 
ytterligare växelkursjusteringar görs. Kds kan inte stödja en ekonomisk&lt;br /&gt; 
politik som innebär att en omfattande arbetslöshet accepteras för att den&lt;br /&gt; 
vägen få ned pris- och löneökningstakten. Om arbetsmarknadens parter&lt;br /&gt; 
inte lever upp till sitt samhällsansvar är det en viktigare princip att sysselsättningen&lt;br /&gt;
upprätthålls än att regeringen inte ingriper i avtalsförhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten och den bristande fördelningspolitiken är allvarliga&lt;br /&gt;
problem i svensk ekonomi. Målet måste därför vara en ekonomisk&lt;br /&gt; 
politik som främjar sysselsättningen på kort och lång sikt samt en mer&lt;br /&gt; 
rättvis fördelning av resurserna i samhället. Den sneda regionala fördelningen&lt;br /&gt;
av arbetstillfällen i landet, barnfamiljernas, speciellt de med en&lt;br /&gt; 
hemarbetande eller deltidsarbetande make/maka, bekymmersamma ekonomiska&lt;br /&gt;
situation samt de reallönesänkningar som det stora flertalet löntagare&lt;br /&gt;
upplevt under senare år visar att fördelningspolitiken är oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer givetvis vikten av att den ekonomiska politiken syftar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en god yttre och inre miljö för människorna. Den ekonomiska politiken 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;måste därför vara i samklang med naturens spelregler och främja livskvali- Mot. 1985/86: 600&lt;br /&gt; 
tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kristdemokratisk strategi för ekonomisk balans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på sikt skapa en ekonomi i balans med full sysselsättning krävs att&lt;br /&gt; 
den svenska industrins konkurrenskraft förstärks. Av den anledningen är&lt;br /&gt; 
det oroande att svensk industri sedan 1984 tappar andelar på exportmarknaden.&lt;br /&gt;
På grund av att prisökningarna på svenska exportprodukter ökar&lt;br /&gt; 
snabbare än hos våra konkurrenter fortsätter Sverige att tappa marknadsandelar&lt;br /&gt;
även 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrentländer som Västtyskland, Japan, Nederländerna, Belgien, Österrike&lt;br /&gt;
och Schweiz beräknas få en inflation under 1986 på mellan 0,5 och&lt;br /&gt; 
2%, medan Sveriges inflationstakt beräknas stanna vid ca 3,5% i årsgenomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den analys som finansdepartementet gjort visar att svensk industri kan&lt;br /&gt; 
behålla sin konkurrenskraft om löneökningarna begränsas till 4,5% 1987&lt;br /&gt; 
och 3 % åren därefter. Därmed kan bytesbalansen förbättras och utlandsskulden&lt;br /&gt;
minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att dämpa inflationen är därmed en av de absolut viktigaste uppgifterna&lt;br /&gt; 
för den ekonomiska politiken. En fördelningspolitik, skattepolitik och&lt;br /&gt; 
lönepolitik som begränsar de nominella löneavtalen är mycket angelägna&lt;br /&gt; 
åtgärder för att få ned inflationstakten. Kds har i en motion om den&lt;br /&gt; 
ekonomiska politiken i januari, 1985/86: Fi211, angett en rad förslag som&lt;br /&gt; 
skulle bidra till en sådan utveckling. Det handlar om sänkta marginalskatter,&lt;br /&gt;
indexskyddade skatteskalor och en rättvisare fördelningspolitik. I kds&lt;br /&gt; 
ekonomisk-politiska motion diskuteras lönepolitiken närmare. Nämnas&lt;br /&gt; 
bör dock att införande av vinstdelningssystem i näringslivet enligt kdsmodell&lt;br /&gt;
skulle bidra till mindre inflationsdrivande löneavtal. De kollektiva&lt;br /&gt; 
löntagarfonderna gör det däremot inte, även om just detta var ett av&lt;br /&gt; 
huvudargumenten för fondernas införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inflationstakten skall sänkas ytterligare måste räntenivån sänkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande, trots de senaste räntesänkningarna, har Sverige en av de&lt;br /&gt; 
högsta räntorna av OECD-länderna. Det långvarigt höga budgetunderskottet&lt;br /&gt;
måste fortsätta att nedbringas så att dess räntedrivande effekt kan&lt;br /&gt; 
mildras. Det höga ränteläget i Sverige förorsakas av underskottet i bytesbalansen,&lt;br /&gt;
vilket medför ett behov av inflöde av valuta. Detta åstadkommer&lt;br /&gt; 
en högre ränta i Sverige än i omvärlden. En sänkning av räntan kan ske&lt;br /&gt; 
genom att balans i utrikeshandeln uppnås eller genom att inflödet av&lt;br /&gt; 
kapital underlättas. Ett avskaffande av valutaregleringen skulle sänka räntenivån&lt;br /&gt;
i och med att en friare kapitalplacering mellan Sverige och utlandet&lt;br /&gt; 
skulle anpassa de svenska räntorna till den internationella räntenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserar också i kompletteringspropositionen vissa lättnader i&lt;br /&gt; 
valutaregleringen. Bl. a. skall kraven på utlandsupplåning vid direktinvesteringar&lt;br /&gt;
i utlandet avskaffas. Däremot ämnar regeringen inte tillåta att 5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;utländska kapitalägare får köpa svenska obligationer. På grund av det höga Mot. 1985/86: 600&lt;br /&gt; 
svenska ränteläget skulle det sannolikt strömma in stora belopp från utlandet&lt;br /&gt;
för att köpa svenska värdepapper. Därmed kan räntan sänkas. Sänkt&lt;br /&gt; 
ränta gynnar investeringarna, och därmed sysselsättningen. Dessutom är&lt;br /&gt; 
det angeläget med sänkta räntor ur fördelningspolitisk synvinkel då bostadskostnaderna&lt;br /&gt;
skulle sjunka, inflationen minska och reallönerna stiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna öka investeringarna och nedbringa bytesbalansunderskottet&lt;br /&gt; 
måste sparandet öka. Ett fortsatt minskande av budgetunderskottet är&lt;br /&gt; 
nödvändigt för att det offentliga sparandet skall öka. Före 1976 hade den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn ett finansiellt sparandeöverskott på 3-5% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det önskvärt att höja det offentliga sparandet till den&lt;br /&gt; 
nivån. Kds anser det inte vara självklart att det nödvändiga sparandet skall&lt;br /&gt; 
ske inom den offentliga sektorn. Det sparande som inte sker kollektivt&lt;br /&gt; 
inom den offentliga sektorn måste ske inom hushållssektom och inom&lt;br /&gt; 
näringslivet. De åtgärder regeringen redogör för i propositionen är steg i&lt;br /&gt; 
rätt riktning. Kds menar dock att de är otillräckliga. Nya idéer och stimulansformer&lt;br /&gt;
behövs. Kds menar att sparandet hos enskilda människor måste&lt;br /&gt;
uppmuntras även av socialpolitiska skäl. En sparad slant innebär för&lt;br /&gt; 
många människor större trygghet vid oförutsedda händelser. Kds-förslaget&lt;br /&gt; 
om progressiv utgiftsskatt, som innebär att sparande uppmuntras och&lt;br /&gt; 
konsumtion beskattas, ligger i linje med denna principiella inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyligen beslutade höjningen av sparavdraget från 800 kr. för ensamstående&lt;br /&gt;
och 1 600 kr. för makar till 1 600 kr. för var och en är ingen rimlig&lt;br /&gt; 
kompensation för penningvärdesförsämringen den tid som det gamla beloppet&lt;br /&gt;
gällt. Allemanssparandet är en skattebefriad sparform som konstruerats&lt;br /&gt;
för att uppmuntra hushållssparande! och finansiera budgetunderskottet.&lt;br /&gt;
Nackdelen med denna sparform är att pengarna kanaliseras utanför&lt;br /&gt; 
banksektorn och därigenom snedvrids konkurrensen om spararna. Kds&lt;br /&gt; 
föreslår att ett sparbelopp på 50000 kr. bör ha en skattefri avkastning,&lt;br /&gt; 
oavsett sparform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Via generösa beskattningsbestämmelser skall den enskilde stimuleras att&lt;br /&gt; 
öka sitt sparande i aktier eller i andelar i aktiefonder. Sådant sparande bör&lt;br /&gt; 
upp till en viss nivå medföra avdrag på skatten och i stället beskattas när&lt;br /&gt; 
medlen tas ut till konsumtion. Denna sparform bör dock begränsas till&lt;br /&gt; 
personer som ej har någon större förmögenhet. Detta sparande skall också&lt;br /&gt; 
kunna kanaliseras via nya kapitalmarknadsinstitutioner som erbjuder individuellt&lt;br /&gt;
ägda andelar och placerar medlen på aktiemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik har en mycket svag fördelningspolitisk&lt;br /&gt; 
profil på flera avgörande punkter. På familjepolitikens område saknas&lt;br /&gt; 
konkreta åtgärder för att förstärka barnfamiljernas ekonomi, och då speciellt&lt;br /&gt;
för familjer med en deltidsarbetande eller hemarbetande. Inte heller&lt;br /&gt; 
vidtas några som helst åtgärder för att öka barnfamiljernas valfrihet på 6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;barnomsorgens område. Inom arbetsmarknadspolitiken saknas resoluta Mot. 1985/86:600&lt;br /&gt; 
grepp och initiativ för att minska arbetslösheten. I stället finns tecken på&lt;br /&gt; 
en acceptans för en öppen arbetslöshet på runt 3%. På ungdomssidan är&lt;br /&gt; 
situationen för 20—24-åringarna oförändrat allvarlig. Sett ur ett internationellt&lt;br /&gt;
perspektiv fortsätter Sverige att låta de fattiga i u-länderna vara med&lt;br /&gt; 
och betala vår överkonsumtion i och med att regeringen, tillsammans med&lt;br /&gt; 
moderata samlingspartiet, urholkat enprocentsnivån i biståndet. Löftena&lt;br /&gt; 
om höjda delpensioner skjuts på framtiden, miljöpolitiken och regionalpolitiken&lt;br /&gt;
får neddragna resurser. Kds ekonomisk-politiska motion i januari&lt;br /&gt; 
visar hur en rättfärdigare fördelningspolitik kan bedrivas — en politik som&lt;br /&gt; 
skulle medföra förbättringar för barnfamiljer, glesbygdsbor och u-landsbefolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvisare fördelningspolitik innebär inte bara att resurserna fördelas&lt;br /&gt; 
bättre mellan medborgarna, utan också att avtalsrörelserna underlättas&lt;br /&gt; 
och att erforderliga besparingar får större förståelse hos folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesystemet och skattepolitiken spelar en central roll i fördelningspolitiken&lt;br /&gt;
och i en ekonomisk-politisk strategi i stort. Kds har i sin skattepolitiska&lt;br /&gt;
motion, 1985/86: Sk350, redovisat denna. De viktigaste delarna är:&lt;br /&gt; 
o För att bättre anpassa skattetrycket till försörjningsansvaret bör rätten&lt;br /&gt; 
införas för föräldrar med barn under 16 år att tudela den gemensamma&lt;br /&gt; 
inkomsten och skatta för hälften vardera,&lt;br /&gt; 
o Marginalskatterna bör sänkas så att alla med en inkomst under 6,5 x&lt;br /&gt; 
basbeloppet, dvs. 151 500 kr., får maximalt 50% i marginalskatt,&lt;br /&gt; 
o För att inflationen inte skall höja skattetrycket bör skatteskalorna indexskyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;o Av principiella och fördelningspolitiska skäl bör momsen på basmaten&lt;br /&gt; 
avvecklas. Matmomsen bör i ett första steg sänkas med 10 procentenheter.&lt;br /&gt;
För att finansiera reformen kan momsen på övriga varor höjas med&lt;br /&gt; 
1,9 procentenheter. Dessutom kan det noteras att matpriserna de senaste&lt;br /&gt;
åren har ökat mer än den allmänna prisstegringstakten har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds skatteförslag bör av fördelningspolitiska och stabiliseringspolitiska&lt;br /&gt; 
skäl prioriteras före regeringens förslag. Medan regeringens skatteförslag&lt;br /&gt; 
innebär viss sänkning av skatten för alla vill kds rikta skattesänkningarna&lt;br /&gt; 
till dem som behöver dem bäst. Tudelningsreformen är ett förslag med den&lt;br /&gt; 
profilen. Dessutom bör det starkt understrykas att regeringen inte vill&lt;br /&gt; 
skydda skatteskalorna från att smyghöjas av inflationen. Beroende på&lt;br /&gt; 
inflationsutvecklingen kan regeringens skattepaket inom ett fåtal år i praktiken&lt;br /&gt;
innebära höjd skatt för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hälsopolitiska skäl bör skatten på alkohol och tobak höjas i något&lt;br /&gt; 
högre takt än inflationen. Att prisinstrumentet skall användas aktivt i&lt;br /&gt; 
alkoholpolitiken slogs också fast i riksdagens alkoholpolitiska beslut 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 3 december 1984 höjdes alkoholskatten senast. Under de 17 månader&lt;br /&gt; 
som gått sedan dess har den allmänna prisnivån i genomsnitt stigit med&lt;br /&gt; 
närmare 10%. Kds menar därför att en ökning av priserna på alkohol och&lt;br /&gt; 
tobak på 12% skulle vara helt i linje med det alkoholpolitiska beslutet 1977 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;och de allmänna hälsopolitiska mål samhället bekänner sig till. Detta är Mot. 1985/86:600&lt;br /&gt; 
speciellt viktigt nu när den privata konsumtionen återigen börjar stiga. Den&lt;br /&gt; 
tendens till ökad alkoholkonsumtion som börjat skymta är dessutom ett&lt;br /&gt; 
mycket starkt argument för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten har permanentats på en för svenska förhållanden&lt;br /&gt;
exceptionellt hög nivå. I finansplanen i januari använder regeringen&lt;br /&gt; 
formuleringar som tyder på att en tillvänjning börjar ske vid en arbetslöshetsnivå&lt;br /&gt;
på runt 3% i genomsnitt. Regeringen skrev att ”arbetslösheten&lt;br /&gt; 
förblir på en förhållandevis låg nivå”. I kompletteringspropositionen&lt;br /&gt; 
skriver regeringen att ”arbetsmarknadsläget förbättrats markant”. Med&lt;br /&gt; 
detta avses att antalet sysselsatta har ökat. Arbetsmarknadsläget har inte&lt;br /&gt; 
”förbättrats markant” då fortfarande nära 3% av den arbetsföra befolkningen&lt;br /&gt;
går öppet arbetslös. Dessutom har antalet personer som fått sysselsättning&lt;br /&gt;
genom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder aldrig någonsin&lt;br /&gt; 
varit större under en högkonjunktur. Andra oroande tendenser på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
är att allt fler är långtidsarbetslösa, allt fler blir utförsäkrade&lt;br /&gt; 
och allt fler blir förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl. Dessutom&lt;br /&gt; 
ökar flyttlassen i en omfattning som erinrar om 1960-talet. Arbetsmarknadsläget&lt;br /&gt;
har inte förbättrats. Det måste förbättras genom en ekonomisk&lt;br /&gt; 
politik som stärker den svenska ekonomin och svensk konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste ske genom offensiva satsningar på miljö- och energipolitikens&lt;br /&gt; 
områden samt genom konkreta åtgärder för att ge ungdomen erforderlig&lt;br /&gt; 
yrkeserfarenhet och arbetslivserfarenhet. Kds förordar därför att ATPavgiften&lt;br /&gt;
slopas för ungdom under 25 år samt att ett praktik- och lärlingssystem&lt;br /&gt;
införs som ger alla ungdomar under 25 år möjlighet till en praktik-/&lt;br /&gt; 
lärlingsplats. Dessa platser skall ge arbete under längre tid än traditionella&lt;br /&gt; 
beredskapsplatser för att ungdomarna skall få yrkeserfarenhet. Eftersom&lt;br /&gt; 
detta skall ses som ett komplement till gymnasieskolan, alltså en form av&lt;br /&gt; 
utbildning, kan lönen ligga något lägre än den lön som gäller färdigutbildad&lt;br /&gt; 
personal. Statliga bidrag bör utgå till dessa praktik-/lärlingsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i kompletteringspropositionen om s. k. inskolningsplatser&lt;br /&gt;
för ungdomar i det privata näringslivet är ett steg i riktning mot kds&lt;br /&gt; 
förslag om praktik-/lärlingsplatser. Det är dock tragiskt att regeringen inte&lt;br /&gt; 
tar steget fullt ut. Kds arbetsmarknadspolitik, speciellt för ungdomar,&lt;br /&gt; 
redovisas närmare i motion 1985/86: A270.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regionalpolitikens område redovisar regeringen en del smärre åtgärder.&lt;br /&gt;
Dessa är dock otillräckliga och saknar det nytänkande som kds anser&lt;br /&gt; 
så nödvändigt. Kds regionalpolitiska förslag redogörs närmare för i motion&lt;br /&gt; 
1985/86: A472. Ytterligare medel måste tillföras länsstyrelsernas näringslivsfrämjande&lt;br /&gt;
verksamhet och en god grund måste läggas för näringsliv och&lt;br /&gt; 
småföretagsamhet genom generella åtgärder. Exempel på sådana är sänkta&lt;br /&gt; 
socialavgifter i stödområdena, sänkt bensinskatt i glesbygden, stimulans&lt;br /&gt; 
av småföretagandet. Andra mycket angelägna åtgärder är teknikspridning&lt;br /&gt; 
och återbäring på elskatten till de vattenkraftsproducerande länen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Regeringens förslag för att locka fler ungdomar till storstäderna genom 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;att lätta på villkoren för att erhålla flyttningsbidrag visar att man är inne i Mot. 1985/86: 600&lt;br /&gt; 
en regionalpolitisk återvändsgränd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tillväxten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I regeringens reviderade finansplan och i riksdagen har debatten om den&lt;br /&gt; 
ekonomiska tillväxten kommit alltmer i centrum. För kds är dock aldrig&lt;br /&gt; 
ekonomisk tillväxt ett mål i sig. Kds anser att den ekonomiska tillväxten&lt;br /&gt; 
inte får isoleras från dess sociala, miljö- och resursmässiga följder. Den&lt;br /&gt; 
samhällsekonomiska målsättningen bör vara en till alla delar god livsmiljö&lt;br /&gt; 
för människorna. Livskvalitetsfrågorna måste prioriteras i den ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken. Dit hör t. ex. en god arbetsmiljö, god fysisk miljö och en trygg&lt;br /&gt; 
familjemiljö. Trasiga familjemiljöer, bristande miljöpolitik och drogproblem&lt;br /&gt;
har stora negativa effekter på samhällsekonomin. En kraftfull satsning&lt;br /&gt;
på förebyggande åtgärder på familjepolitikens, miljöpolitikens, alkoholpolitikens,&lt;br /&gt;
skol- och arbetsmarknadspolitikens samt hälsovårdens områden&lt;br /&gt;
skapar på några års sikt ett minskat tryck på den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förebyggande åtgärder av denna karaktär innebär inte så stor BNP-tillväxt&lt;br /&gt; 
på kort sikt men är tillväxtbefrämjande på längre sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Effekten av att man ger människor mer att säga till om, större valfrihet&lt;br /&gt; 
på olika områden och uppmuntrar småföretagsamheten ger till följd ökad&lt;br /&gt; 
ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt som däremot innebär flyttlasspolitik&lt;br /&gt;
av 1960-talskaraktär samt miljöförstöring och rovdrift på begränsade&lt;br /&gt; 
naturresurser, eller att ökad ekonomisk tillväxt prioriteras före en rättfärdig&lt;br /&gt;
fördelningspolitik, avvisar kds bestämt. Kds har länge pekat på vikten&lt;br /&gt; 
av att öka sparandet i ekonomin, att satsa på utbildning och forskning, att&lt;br /&gt; 
sänka marginalskatter som hindrar arbete och initiativ. Det innebär givetvis&lt;br /&gt;
att också den ekonomiska tillväxten ökar på sikt. Det är dessutom&lt;br /&gt; 
viktigt att debatten i större utsträckning inriktas på att handla om tillväxtens&lt;br /&gt;
innehåll och dess användning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kds arbetsmarknadspolitiska förslag — stimulans av sparandet, satsning&lt;br /&gt; 
på familjepolitiken och miljöpolitiken — är tillväxtfrämjande åtgärder på&lt;br /&gt; 
sikt. Andra konkreta åtgärder som skulle främja tillväxten på ett positivt&lt;br /&gt; 
sätt är avskaffandet av de kollektiva löntagarfonderna och avveckling av&lt;br /&gt; 
valutaregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kommunernas ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att fullfölja den ekonomisk-politiska strategi som slogs fast i riksdagens&lt;br /&gt;
beslut 1984 om den ekonomiska politiken på medellång sikt skall&lt;br /&gt; 
kommunernas volymökningstakt begränsas till ca \ %. Därigenom finns&lt;br /&gt; 
förutsättningarna för att uppnå samhällsekonomisk balans till 1990 och&lt;br /&gt; 
skapa utrymme för en viss privat konsumtionsökning. Kds har anslutit sig&lt;br /&gt; 
till denna inriktning. o-.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den relativt goda likviditeten i kommunsektorn och de kraftigt ökade&lt;br /&gt; 
skatteintäkterna för kommunerna 1986 och 1987, kombinerat med statens&lt;br /&gt; 
besvärliga budgetläge, motiverar en begränsning av kommunernas finan- 9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;sielia utrymme. Regeringen har därför föreslagit åtgärder som totalt inne- Mot. 1985/86: 600&lt;br /&gt; 
bär ca 6 miljarder kronor i minskat finansiellt utrymme 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds förordade i den ekonomisk-politiska motionen i januari omfördelningar&lt;br /&gt;
mellan stat och kommun på sammanlagt 5,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås att någon kompensation för indragen beskattningsrätt&lt;br /&gt; 
av juridiska personer för kommunerna ej skall utgå. Det innebär 1,57&lt;br /&gt; 
miljarder kronor i minskade bidrag. De kommuner som drabbas särskilt&lt;br /&gt; 
skall erhålla kompensation inom kommunalskatteutjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds förslag för att minska kommunernas finansiella utrymme innebär att&lt;br /&gt; 
avgiften på kommunernas skatteunderlag höjs och att dessa pengar går till&lt;br /&gt; 
skatteutjämningssystemet. Därigenom sker också en omfördelning av resurser&lt;br /&gt;
mellan fattiga och rika kommuner. Staten kan då minska sitt bidrag&lt;br /&gt; 
till skatteutjämningssystemet i motsvarande grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots minskningen av det finansiella utrymmet beräknas kommunerna få&lt;br /&gt; 
ett finansiellt sparandeöverskott på 1 miljard 1986, 3 miljarder 1987 och 2&lt;br /&gt; 
miljarder 1988, enligt finansdepartementets beräkningar. Detta i kombination&lt;br /&gt;
med det finansiella sparandeöverskottet på sammanlagt 33 miljarder&lt;br /&gt; 
som kommunerna för närvarande har medfört att kds förslag till indragningar,&lt;br /&gt;
totalt 1 miljard mer än regeringens, ryms inom kommunernas&lt;br /&gt; 
finansiella utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som dock är viktigt att poängtera i sammanhanget är det beslut&lt;br /&gt; 
riksdagen fattade hösten 1985 som innebar att alla barn över 1,5 år skall ha&lt;br /&gt; 
möjlighet att erhålla plats i den kommunala barnomsorgen före år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55000 nya daghems- och familjedaghemsplatser skall inrättas och 170000&lt;br /&gt; 
barn skall beredas plats i den öppna förskolan och deltidsförskolan. Ansvaret&lt;br /&gt;
för denna barnomsorgsutbyggnad åvilar kommunerna. Detta skall&lt;br /&gt; 
genomföras samtidigt som kommunerna skall bromsa sin volymtillväxt till&lt;br /&gt; 
ca 1 %. Redan under 1986 beräknas barnomsorgen svara för en volymtillväxt&lt;br /&gt;
på drygt 1 % inom den kommunala sektorn. Av det tillgängliga volymutrymmet&lt;br /&gt;
kommer barnomsorgsutbyggnaden att ta i anspråk 0,8% 1987&lt;br /&gt; 
och 1,0% 1988. Samtidigt skall tidigare planer på att bygga ut äldreomsorg,&lt;br /&gt; 
fritidssektor, främja näringslivet, ordna arbetstillfällen åt ungdomar etc.&lt;br /&gt; 
fullföljas ute i kommunerna. På detta område finns en avgörande skillnad&lt;br /&gt; 
för kommunernas ekonomi mellan regeringens och kds politik. Kds förordar&lt;br /&gt;
att en stor del av de finansiella indragningar som är nödvändiga&lt;br /&gt; 
gentemot kommunerna skall ske för att finansiera familjepolitiska reformer&lt;br /&gt; 
som ökar föräldrarnas valfrihet på barnomsorgens område och stärker&lt;br /&gt; 
barnfamiljernas ekonomi. Genom att förändra statsbidragen till barnomsorgen,&lt;br /&gt;
införa en beskattad vårdlön och rätten till tudelning av inkomsten&lt;br /&gt; 
vid beskattningen för föräldrar med barn under 16 år skulle många föräldrar&lt;br /&gt;
få möjlighet att under en tid själva vara hemma hos sina barn, förkorta&lt;br /&gt; 
sin arbetstid, ordna privata former av barntillsyn, etc. Därigenom skulle&lt;br /&gt; 
trycket minska på kommunernas barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds anser dessutom att en övergång bör ske så att bidragen till kommunerna&lt;br /&gt;
blir alltmer generella. Specialbidragen bör avvecklas i största möjliga&lt;br /&gt;
utsträckning. Det är dock viktigt att en sådan här förändring sker i ett&lt;br /&gt; 
större sammanhang och i samband med en översyn av det kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutjämningssystemet. Regeringens avisering av förslag till förändring- 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ar av kommunalskatteutjämningssystemet 1987 bör innehålla en översyn Mot. 1985/86:600&lt;br /&gt; 
av hela bidragssystemet. Kommunalskatteutjämningssystemet måste utformas&lt;br /&gt;
så att det så långt som möjligt utjämnar skillnader som skapas på&lt;br /&gt; 
grund av kommunernas befolkningsstruktur, arbetsmarknadssituation,&lt;br /&gt; 
skattekraft och geografiska olikheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kds budgetalternativ, som presenterades i januari i motion 1985/86: Fi211,&lt;br /&gt; 
tar sikte på fördelningspolitiken. I den ekonomiska motionen i januari&lt;br /&gt; 
bedömdes ränteutvecklingen och dollarkursens utveckling medföra att&lt;br /&gt; 
budgetunderskottet inte behövde minskas utöver regeringens förslag. Utvecklingen&lt;br /&gt;
har visat att det var en riktig bedömning. Prognoserna framöver&lt;br /&gt; 
tyder på att budgetunderskottet kommer att sjunka ytterligare på grund av&lt;br /&gt; 
de sänkta oljepriserna, den låga dollarkursen och den fallande räntenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bedömer kds det inte vara nödvändigt att göra kraftigare besparingar&lt;br /&gt;
än vad som regeringen aviserat. Skulle däremot inte budgetunderskottet&lt;br /&gt; 
minska i den omfattning som prognoserna pekar på bör ytterligare besparingar&lt;br /&gt;
och tillfälliga budgetförstärkningar, såsom viss utförsäljning av statliga&lt;br /&gt;
företag, övervägas eftersom det är mycket angeläget att statens räntebörda&lt;br /&gt;
lättas och inflationen begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De reformer och finansieringsförslag kds redovisat i januari har fortfarande&lt;br /&gt;
hög aktualitet och angelägenhet. Därför förordar kds att den budgetpolitiken&lt;br /&gt;
genomförs. Kds budgetalternativ sammanfattas i nedanstående&lt;br /&gt; 
tabell.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Tabell 2. Sammanfattning av kds budgetalternativ&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ökade utgifter/minskade inkomster&lt;br /&gt; 
(miljarder kronor)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Helår&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;Budgetår&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Vårdlön för småbarnsföräldrar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;2,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Skattesänkning genom tudelnings- och marginalskattereform&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;3,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,75&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Barnbidragshöjning&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Miljöförbättrande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Återställande av 1-procentsnivån för u-biståndet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,22&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,22&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Höjt u-landsbistånd&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,96&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital i småföretag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,05&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Höjning av delpensionerna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ökade regionalpolitiska insatser&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Återställande av lärarlönebidrag till kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ingen höjning av fastighetsskatten&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1.4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Bibehållet organisationstidskriftsstöd&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,04&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,04&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Fler polistjänster&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,02&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,02&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Stöd till församlingar med svag skattekraft (Kyrkofonden)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,09&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,09&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;10,53&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;7,73&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Besparingar/ökade inkomster&lt;br /&gt; 
(miljarder kronor)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Helår Budgetår Mot. 1985/86:600&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Slopad avdragsrätt för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer&lt;br /&gt;
och fackföreningsorganisationer&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;1,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Höjning av alkohol- och tobaksskatten&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Höjning av barnomsorgsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;2,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Omfördelning kommuner-stat&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;3,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,75&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ingen komp. för indragen beskattning av juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;1,57&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1,57&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Mindre ökning av presstödet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;0,04&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,04&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ringhals 2&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;0,08&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,08&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Förmögenhetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;10,59&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;7,84&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Källa: Motion 1985/86: Fi211.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad sorn ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för&lt;br /&gt; 
den ekonomiska politiken som redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för&lt;br /&gt; 
budgetpolitiken som redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för&lt;br /&gt; 
den kommunala ekonomin som redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till&lt;br /&gt; 
avveckling av de kollektiva löntagarfonderna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till&lt;br /&gt; 
avveckling av valutaregleringen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som ovan&lt;br /&gt; 
anförts om att stimulera sparandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Svensson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902600</dok_id>
<subtitel>Alf Svensson (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__600.pdf</filnamn>
<filstorlek>429814</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8EBBC6BE-907A-438F-8653-5BF316DC94E6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>