<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103142</hangar_id>
 <dok_id>G902599</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>599</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:599 Lennart Pettersson och Bo Finnkvist (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>599</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-05-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:39:12</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret</titel>
 <subtitel>Lennart Pettersson och Bo Finnkvist (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902599/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902599</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902599</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1985/86:599&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Pettersson och Bo Finnkvist (s)&lt;br /&gt; 
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt; 
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)&lt;br /&gt; 
(prop. 1985/86:150)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop. 1985/86:150) föreslagit&lt;br /&gt;
ganska omfattande liberaliseringar av valutaregleringen. Det skedde&lt;br /&gt; 
innan remisstiden på valutakommitténs betänkande hade gått ut. Motiveringen&lt;br /&gt;
är att den ekonomiska politiken har varit så framgångsrik att förutsättningen&lt;br /&gt;
för lättnader i valutaregleringen därmed föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen sägs (s. 19) att liberaliseringen särskilt bör inriktas på de&lt;br /&gt; 
delar av valutaregleringen som kan bedömas hämma näringslivets utveckling.&lt;br /&gt;
Hit hör enligt departementschefen i första hand kraven på utlandsupplåning&lt;br /&gt;
vid direktinvesteringar i utlandet samt rätten att förvärva utländska&lt;br /&gt;
aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan propositionen överlämnats till riksdagen har bl. a. LO uttryckt&lt;br /&gt; 
farhågor för att liberaliseringarna för företagens del skulle kunna leda till&lt;br /&gt; 
att sysselsättningstillväxten i de svenska storföretagen i alltför stor utsträckning&lt;br /&gt;
sker utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser också att sådana risker finns och därför bör utvecklingen i&lt;br /&gt; 
samband med liberaliseringen av valutaregleringen noga följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt kan också sägas att det för ett litet land som Sverige är&lt;br /&gt; 
angeläget att inom ramen för en alltmer internationaliserad ekonomi söka&lt;br /&gt; 
behålla ett visst mått av nationellt handlingsutrymme för samhället och&lt;br /&gt; 
medborgarna. De svenska multinationella företagens agerande påverkar i&lt;br /&gt; 
hög grad det nationella beslutsutrymmet. Det är därför viktigt att en positiv&lt;br /&gt; 
dialog mellan samhället och de stora svenska multinationella företagen om&lt;br /&gt; 
deras strategiska beslut kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som nu är aktuella har behandlats av en särskild statlig&lt;br /&gt; 
kommitté som avlämnade sitt betänkande 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktinvesteringskommittén (DIRK) säger sammanfattningsvis att det&lt;br /&gt; 
inte generellt går att uttala sig om effekterna vid olika omfattning av&lt;br /&gt; 
företagens och hela industrins utlandsinvesteringar. Det kan bara bedömas&lt;br /&gt; 
från fall till fall. Väsentligt för effekterna är den ställning som de utländska&lt;br /&gt; 
dotterföretagen får i koncernen i form av produktions-, marknadsutvecklings-&lt;br /&gt;
och ledningsansvar. De positiva effekterna av utlandsinvesteringar&lt;br /&gt;
avtar när andelen utlandsproduktion blir mycket stor och försvinner&lt;br /&gt; 
helt om centrala företagsfunktioner flyttas från Sverige till utlandet. De positiva&lt;br /&gt;
effekterna kan sägas kvarstå så länge utlandsproduktionen gör det&lt;br /&gt; 
möjligt att sysselsätta den svenska arbetskraften till högre löner och bedriva&lt;br /&gt;
en mer omfattande industriell produktions- och utvecklingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;än vad som annars vore möjligt. När utlandsandelen blir mycket stor ökar Mot. 1985/86: 599&lt;br /&gt; 
risken för att denna verksamhet i ökad omfattning börjar bedrivas också&lt;br /&gt; 
vid de utländska enheterna och i sämsta fall flyttas från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tecken på en begynnande sådan tyngdpunktsförskjutning av stora&lt;br /&gt; 
svenska företag kan också skönjas. Sålunda har de 24 företag år 1978 mer&lt;br /&gt; 
än 40% av sin produktion utomlands jämfört med 10 företag år 1970, och&lt;br /&gt; 
ett ökande antal företag har mer än hälften av sina anställda utanför&lt;br /&gt; 
Sverige. Den andel av utlandsförsäljningen som också produceras utomlands&lt;br /&gt;
har ökat från 42% år 1970 till 52% år 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlandsproduktion är således nu viktigare än export för försörjning&lt;br /&gt; 
av utländska marknader för de multinationella företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis gäller enligt kommitténs mening att så länge världen&lt;br /&gt;
i övrigt tillåter direkta investeringar är det sannolikt förenat med&lt;br /&gt; 
nationella välfärdsförluster att drastiskt begränsa de svenska företagens&lt;br /&gt; 
möjligheter att investera utomlands. Det är inte självfallet att investeringarna&lt;br /&gt;
i Sverige skulle öka till följd av t. ex. ökade restriktioner mot&lt;br /&gt; 
direkta investeringar. Så länge handeln med teknologi och varor är fri&lt;br /&gt; 
kommer produktionen på sikt att ändå tendera att uppstå eller expandera&lt;br /&gt; 
där det är gynnsammast med avseende på kostnader och avsättningsmöjligheter.&lt;br /&gt;
Detta förhållande utesluter inte men begränsar möjligheterna att&lt;br /&gt; 
genom politiska beslut påverka investeringarnas fördelning mellan Sverige&lt;br /&gt; 
och utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de ovan beskrivna riskerna med att tyngdpunkten i de&lt;br /&gt; 
stora företagens verksamhet förläggs utom landet anser utredningen att&lt;br /&gt; 
samhället bör ha ett starkt intresse av att kunna följa och vid behov&lt;br /&gt; 
påverka utvecklingen av företagens utlandsetablering. En sådan påverkan&lt;br /&gt; 
kan och bör ske på skilda sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens majoritet ansåg bl. a. att det fanns behov av ett informationsutbyte&lt;br /&gt;
kring företagens strategier i syfte att bevaka svenska näringspolitiska&lt;br /&gt;
intressen. DIRK rekommenderar att ett system införs med&lt;br /&gt; 
överläggningar mellan staten och vart och ett av de ur näringspolitisk&lt;br /&gt; 
synvinkel väsentligaste företagen. Syftet med överläggningarna skulle vara&lt;br /&gt; 
att parterna ömsesidigt informerar varandra - t. ex. om investeringsbetingelser&lt;br /&gt;
och konkurrensförutsättningar — och genom överläggningar med&lt;br /&gt; 
varandra skapar en bättre framförhållning och handlingsberedskap samt&lt;br /&gt; 
ökad harmonisering mellan samhällspolitiken och företagens strategier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då problem till följd av direktinvesteringarnas vidare tillväxt främst&lt;br /&gt; 
gäller de redan långt internationaliserade företagen, finner DIRK att&lt;br /&gt; 
överläggningssystemet bör kunna begränsas till de ca 20 största multinationella&lt;br /&gt;
svenska koncernerna samt vissa i övrigt från näringspolitisk synpunkt&lt;br /&gt;
särskilt intressanta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt DIRK:s mening måste det också sörjas för en uppbyggnad av ett&lt;br /&gt; 
analys- och statistiksystem rörande direktinvesteringarnas utveckling och&lt;br /&gt; 
effekter. Ett införande av ett överläggningssystem förutsätter att statsmakterna&lt;br /&gt;
får tillgång till information om de stora företagen, deras branscher&lt;br /&gt;
och utvecklingen i övrigt som har samband med deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIRK föreslår att statens industriverk (SIND) får i uppdrag att svara för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett fortlöpande analysarbete rörande direktinvesteringar och multinatio- •&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nella företag samt att statistiska centralbyrån (SCB) insamlar visst material Mot. 1985/86: 599&lt;br /&gt; 
ägnat att översiktligt belysa förändringar i volym och struktur av industrins&lt;br /&gt; 
utlandsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med regeringens förslag om liberaliseringar i valutaregleringen&lt;br /&gt;
har dessa förslag blivit än mer angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts i motionen hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen uttalar sig för att riksbanken och regeringen noga&lt;br /&gt; 
bör följa utvecklingen av företagens investeringar i utlandet i syfte&lt;br /&gt; 
att förebygga att kommande liberaliseringar av valutaregleringen&lt;br /&gt; 
kan leda till negativa sysselsättningseffekter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen uttalar sig för att regeringen snarast framlägger&lt;br /&gt; 
förslag till riksdagen i enlighet med den statliga direktinvesteringskommitténs&lt;br /&gt;
betänkande från 1983 som syftar till att skapa instrument&lt;br /&gt;
för samråd mellan företag och samhälle när det gäller storföretagens&lt;br /&gt;
utlandsinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 maj 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Pettersson (s) Bo Finnkvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Pettersson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Finnkvist</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902599</dok_id>
<subtitel>Lennart Pettersson och Bo Finnkvist (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__599.pdf</filnamn>
<filstorlek>118557</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C85D08A7-6D76-4914-9138-6E5CA1482B59</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>