3103139G9025961985/86596motmotMotion 1985/86:596 Helge Hagberg m. fl. (s)MotionMotion59601986-05-13 00:00:002014-11-04 12:39:102014-11-04 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåretHelge Hagberg m. fl. (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902596/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902596https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902596
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1985/86:596</p>
<p>Helge Hagberg m. fl. (s)<br />
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)<br />
(prop. 1985/86: 150)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Den tredje vägens ekonomiska politik har varit framgångsrik. Genom ett<br />
helhjärtat engagemang från hela vårt folk har denna politik varit möjlig.<br />
Det är därför naturligt att fördelningsfrågorna nu kommer mera i förgrunden.<br />
Detta framgår av förslagen i den presenterade kompletteringspropositionen.</p>
<p>Trots de stora framgångarna i den svenska ekonomin finns obalanser.<br />
Det nödvändiggör begränsningar i den offentliga ekonomin. Såväl den<br />
statliga som den kommunala verksamheten måste iaktta sträng granskning<br />
av sina anslag.</p>
<p>Den offentliga verksamheten gynnas 1987 av att skatteunderlaget ökar<br />
genom de ökade inkomsterna under år 1985, vilka ger större skatteintäkter<br />
kommande år. På den kommunala sidan beräknas skatteinkomsterna öka<br />
med 9% enligt uppgift i kompletteringspropositionen. Skatteintäkterna<br />
utgör dock inte mer än mellan 40 och 50% i den totala kommunala ekonomin.<br />
Resten är avgifter, taxor och inkomster från den affärsdrivande<br />
verksamheten. Slutligen utgör även statsbidragen en väsentlig inkomstkälla<br />
i kommunerna.</p>
<p>Av de beräknade ökade kommunala skatteinkomsterna på ca 11,5 miljarder<br />
kronor föreslås ca 7 miljarder dras in genom minskningar av statsbidragen,<br />
ändrade tekniska inbetalningsrutiner samt förhöjda grundavdrag<br />
för fysiska personer. Sett rakt över den kommunala ekonomin kan detta<br />
anses godtagbart för att klara prioriterade mål på barn- och äldreomsorgsområdet.</p>
<p>Tyvärr utvecklar sig den kommunala skattekraften mycket olika som<br />
framhävs i kompletteringspropositionen. För en kommun blir det inga<br />
kännbara påfrestningar att klara indragningar resp. ändrade grundavdragsregler,<br />
medan det för en annan kommun blir nödvändigt att ta upp lån eller<br />
dra ned på verksamhet. Med andra ord kommer inte de nya inkomsterna i<br />
kommunerna att kanske bli indragna till ett belopp på mellan 5 och 6<br />
miljarder kronor.</p>
<p>Därvid reduceras avsikten med indragningarna vilka var att hålla den<br />
kommunala verksamhetsökningen vid ca 1 %. Dessutom blir det ofta<br />
mycket progressiva kommuner som drabbas hårdare än vad som var<br />
avsikten. Tyvärr blir metoderna något trubbiga med de nu föreslagna<br />
förändringarna.</p>
<p>Nu framgår det av kompletteringspropositionen att kommuner och</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>landsting som kommer i trångmål skall få selektivt bistånd. Men det är Mot. 1985/86: 596<br />
otillräckligt, bl. a. genom att de med hög utdebitering som får stöd också<br />
skall hålla utdebiteringen nere.</p>
<p>Därför borde ytterligare resurser tillskapas. Detta selektiva stöd borde<br />
dock bli inom oförändrade kostnader för staten. Av den anledningen borde<br />
det generella avgiftsuttaget som skall levereras in till staten bli högre än i<br />
förslaget. En annan metod vore att pröva det från förra året i riksbanken<br />
insatta beloppet, vilket skall återbetalas december 1987, om det skall<br />
återbetalas fullt ut. Man kan exempelvis belägga det med en avgift som inte<br />
återbetalades utan levererades in till statskassan. Därigenom skulle staten<br />
få resurser till att selektivt stödja de kommuner och landsting som under år<br />
1987 kommer i trångmål.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av ovanstående föreslås</p>
<p style="margin-left:31px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om att staten genom ökade inkomster skulle ges<br />
möjlighet att mera selektivt bistå kommuner och landsting som<br />
kommer i trångmål under 1987.</p>
<p>Stockholm den 13 maj 1986<br />
Helge Hagberg (s)</p>
<p>Lars-Erik Lövdén (s) Sverre Palm (s)</p>
<p>Reynoldh Furustrand (s)</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>5</p>
</div>
</div>
</div>
0Helge Hagbergs1undertecknare0Lars-Erik Lövdéns2undertecknare0Sverre Palms3undertecknare0Reynoldh Furustrands4undertecknareG902596Helge Hagberg m. fl. (s) mot_198586__596.pdf87036pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetårethttps://data.riksdagen.se/fil/8CB6CFAD-34EB-40EB-A60A-42AFDFB87E86