3103111G902591985/8659motmotMotion 1985/86:59 Ylva Annerstedt m. fl.MotionMotion5901985-10-15 00:00:002014-11-04 12:39:062014-11-04 00:00:00Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10) 1985/86Ylva Annerstedt m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G90259/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90259https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90259
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:59</p>
<p>Ylva Annerstedt m. fl.</p>
<p>Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10) 1985/86</p>
<p style="margin-left:337px;">59-63</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Föreliggande förslag till ny skollag är enligt propositionens ingress ”resultatet<br />
av en huvudsaklig författningsteknik och språklig översyn av den<br />
nyvarande skollagen”. Därutöver innehåller propositionen ett antal nya<br />
förslag som bl. a. gäller sammansättningen av länsskolnämnderna.</p>
<p>Skollagen är ett av de instrument som ytterst reglerar skolans verksamhet.<br />
För den framtida skolpolitikens utformning är skollagen därför av central<br />
betydelse. Då den föreslagna lydelsen av skollagen inte innehåller några<br />
nyheter i förhållande till vad som tidigare har gällt avstår vi ifrån att i denna<br />
motion framställa yrkande i varje del där folkpartiets skolpolitik skiljer sig<br />
från den som kommer till uttryck i lagförslaget. På några särskilt viktiga<br />
punkter kommer vi dock att framställa i förhållande till propositionen<br />
alternativa yrkanden.</p>
<p>Sammansättningen av länsskolnämnderna</p>
<p>I propositionen föreslås att den nuvarande representationen i länsskolnämnderna<br />
där arbetstagare och arbetsgivare representeras av vardera en ledamot<br />
förändras så att arbetstagarna i fortsättningen representeras av tre ledamöter<br />
och arbetsgivaren fortfarande av en. Föredraganden motiverar sitt förslag<br />
med att samverkan mellan utbildning och arbetslivet kräver en förstärkt<br />
representation i nämnderna.</p>
<p>Självfallet är det angeläget att skolan noga följer utvecklingen i arbetslivet<br />
i vad gäller både arbetsmarknadens långsiktiga förändring och kortsiktiga<br />
lokala eller regionala behov. Att skolans alla myndigheter och planeringsorgan<br />
därvid skall ha nära kontakter med företrädare för arbetstagarnas och<br />
arbetsgivarnas organisationer är självklart. Ett sådant samarbete kräver<br />
emellertid inte att dessa organisationer behöver vara representerade i de<br />
styrelser och nämnder där besluten fattas. Det finns enligt vår mening över<br />
huvud taget anledning att ta upp en diskussion om i vilka sammanhang<br />
arbetsmarknadens parter skall vara företrädda med formell representation i<br />
styrelser och organ som har ansvar för utbidlningens genomförande.</p>
<p>Vi är till följd av detta inte beredda att acceptera förslaget att utöka<br />
representationen för arbetstagarna med ytterligare två företrädare. I stället<br />
bör enligt vår uppfattning representationen för såväl arbetstagarna som<br />
arbetsgivarna helt utgå ur länsskolnämnderna. Nämnderna bör i övrigt ha<br />
den sammansättning som föreslås i propositionen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1985186.3 sami. Nr59-63</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Skolstart vid sex års ålder Mot. 1985/86:59</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I dag går nästan samtliga barn i förskolan från sex års ålder. Många av dessa<br />
barn är redan då mogna och motiverade att lära sig läsa och räkna.<br />
Folkpartiet vill därför ha skolstart från sex års ålder. Det första året skall vara<br />
en blandning av förskolans och skolans pedagogik, så att barnen successivt<br />
slussas in i skolans arbetsmetoder och kan börja tillgodogöra sig baskunskaperna.<br />
Skollagen bör därför ändras så att skolplikten inträder höstterminen<br />
det kalenderår då barnet fyller sex år.</p>
<p>Rätten att välja gymnasieskola</p>
<p>Föredraganden skriver: ”Det är också givet att barn inte utan vidare skall tas<br />
in i skolor utanför det egna elevområdet bara därför att de själva och deras<br />
vårdnadshavare anser sig ha särskilda skäl för en sådan skolgång.” Föredraganden<br />
syftar med detta såväl på möjligheterna att välja skolenhet inom<br />
grundskolan som inom gymnasieskolan.</p>
<p>Vi delar inte föredragandens uppfattning i vad avser gymnasieskolan. Det<br />
bör vara möjligt för elever eller vårdnadshavare att utan att behöva åberopa<br />
särskilda skäl välja annan gymnasieskola än sådan som finns i hemkommunen<br />
eller som anvisas som alternativ. Vi anser tvärtom att det skall vara fritt<br />
för eleverna att välja gymnasieskola. Ett hinder mot att genomföra en sådan<br />
ordning kan vara att statens utgifter för det studiesociala stödet kommer att<br />
öka genom att fler elever väljer att studera och bo på annan ort än hemorten.<br />
Skolöverstyrelsen bör därför ges i uppdrag att presentera ett förslag till en<br />
ordning där eleverna har möjlighet att fritt välja gymnasieskola och därvid<br />
också försöka uppskatta kostnaderna för kommunerna och staten för en<br />
sådan möjlighet.</p>
<p>Befrielse från religionsundervisningen</p>
<p>I propositionen föreslås att den nuvarande möjligheten att bli befriad i<br />
religionskunskap skall finnas kvar i den nya lagen.</p>
<p>Möjligheten att bli befriad från religionskunskap infördes under den tid då<br />
religionsundervisningen eller kristendomskunskapen var konfessionell till<br />
sitt innehåll. Det var då välmotiverat och angeläget att elever som tillhörde<br />
andra trossamfund fick möjlighet att bli befriade från undervisningen.</p>
<p>I dag skall religionsundervisningen vara objektiv. Den skall ge eleverna<br />
kunskaper och insikt om alla de stora religionerna. Religionsundervisningen<br />
har därmed kommit att bli ett led i ansträngningen att genom information om<br />
skilda etiska, kulturella och religiösa förhållanden öka elevernas förståelse<br />
för och tolerans mot företeelser som annars kan verka främmande. Denna<br />
inriktning på religionskunskapen innebär att det är viktigt att alla elever får<br />
chans att tillgodogöra sig ämnesstoffet. Den möjlighet till befrielse från<br />
religionskunskap som stadgas i 3 kap. 12 § andra stycket förslaget till skollag<br />
kan därför tas bort.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:59</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att länsskolnämndema inte skall innehålla<br />
företrädare för arbetstagare och arbetsgivarorganisationerna,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att skolplikten skall inträda höstterminen<br />
det kalenderår då barnet fyller sex år,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts angående rätten att välja gymnasieskola,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att elevs möjlighet att bli befriad från<br />
religionsundervisning tas bort.</p>
<p>Stockholm den 15 oktober 1985<br />
Ylva Annerstedt (fp)</p>
<p>Lennart Alsén (fp) Lars Leijonborg (fp)</p>
<p>Carl-Johan Wilson (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0Ylva Annerstedtfp1undertecknare0Lennart Alsénfp2undertecknare0Lars Leijonborgfp3undertecknare0Carl-Johan Wilsonfp4undertecknareG90259Ylva Annerstedt m. fl.mot_198586__59.pdf116895pdfNy skollag m. m. (prop. 1985/86:10) 1985/86https://data.riksdagen.se/fil/4E6F2E93-FC57-4942-9076-B9BC268F633F