3103102G9025811985/86581motmotMotion 1985/86:581 Alf Wennerfors m. fl. (m)MotionMotion58101986-05-13 00:00:002014-11-04 12:39:022014-11-04 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåretAlf Wennerfors m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902581/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902581https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902581
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:581</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:581</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Alf Wennerfors m. fl. (m)<br />
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br />
1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)<br />
(prop. 1985/86:150)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1. Inledning</p>
<p>1 det rådande ekonomiska läget uppmärksammas inte problemen på den<br />
svenska arbetsmarknaden i samma utsträckning som tidigare. Den internationella<br />
konjunkturuppgången i kombination med gynnsamma avsättningsmöjligheter<br />
för svenska industriprodukter har möjliggjort en förbättring av<br />
läget på arbetsmarknaden under de senaste två åren. För närvarande präglas<br />
också massmediebevakningen av den svenska ekonomin av optimism. De<br />
relativa förbättringarna sedan 1983/84 tenderar att dölja de grundläggande<br />
problemen på den svenska arbetsmarknaden.</p>
<p>Tabell 1 och tabell 2 visar tydligt dels att även de senaste årens sysselsättningsutveckling<br />
till stor del har berott på en fortsatt expansion inom den<br />
offentliga sektorn, dels att vi fortfarande har en betydligt högre andel totalt<br />
arbetslösa än under 1970-talet.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Tabell 1</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p>Sysselsättningsutveckling 1975-1985<br />
(Tusental personer)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:6px;" />
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1975</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1976</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1977</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1978</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1979</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1980</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1981</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1982</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1983</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1985</p>
</td>
</tr><tr><td><p>SNI 1 Jordbruk, skogsbruk,<br />
fiske, o. d. Privat sekt.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">242</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">231</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">226</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">225</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">218</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">214</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">214</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">211</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">206</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">197</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">187</p>
</td>
</tr><tr><td><p>SNI 2+3+4 Gruvor, industri,</p>
<p>energiförmedling,</p>
<p>privat sekt.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1131</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1099</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1056</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1014</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1016</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1034</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">992</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">956</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">949</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">959</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">976</p>
</td>
</tr><tr><td><p>SNI 5 Byggnadsverksamhet<br />
privat sekt.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">256</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">248</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">252</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">244</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">242</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">248</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">251</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">241</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">232</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">226</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">229</p>
</td>
</tr><tr><td><p>SBU Ö+7+8+9 Handel,<br />
samfärdsel, övr.<br />
privat tjänster</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1179</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1179</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1188</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1204</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1215</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1217</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1231</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1243</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1252</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1264</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa privat sektor</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2808</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2757</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2722</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2687</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2677</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2711</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2674</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">2631</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">2630</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">2633</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">2656</p>
</td>
</tr><tr><td><p>SNI 1-9 offentl.<br />
anställda</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1254</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1331</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1376</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1427</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1503</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1521</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1550</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1581</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1594</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1621</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">1644</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa sysselsatta</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4062</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4088</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4098</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4116</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4179</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4232</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4225</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4219</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4224</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4254</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4300</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Därav arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">58</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">68</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">72</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">89</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">94</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">68</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">79</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">119</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">158</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">135</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Summa "riktiga”<br />
jobb</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4004</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4020</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4026</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4027</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4085</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4164</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4146</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4119</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4105</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4098</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4164</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Arbetskraft</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4129</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4174</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4155</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4209</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4268</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4318</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4332</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4356</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4375</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4391</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">4430</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>Källor: SCB (AKU), AMS.</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Tabell 2</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:581</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1975—1985</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1975</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1983</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1985</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Öppet arbetslösa 67<br />
Arbetsmarknadspol. åtgärder 93<br />
Total arbetslöshet 160</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">66 75 94 88 86 108 137<br />
108 122 142 152 116 117 141<br />
174 197 236 240 202 225 278</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">151</p>
<p style="margin-left:7px;">162</p>
<p style="margin-left:7px;">313</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">136</p>
<p style="margin-left:7px;">199</p>
<p style="margin-left:7px;">335</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">125</p>
<p style="margin-left:7px;">175</p>
<p style="margin-left:7px;">300</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Källor: SCB (AKU), AMS.</p>
<p>Den förbättring av konjunkturläget som nu orsakats av sjunkande oljepriser<br />
och fallande dollarkurs kommer att bli en engångsföreteelse. När vi går in i<br />
nästa konjunkturnedgång kommer den svenska arbetsmarknaden åter att<br />
utsättas för mycket stora påfrestningar. Dess värre finns det stor anledning att<br />
frukta att den traditionella socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken inte<br />
förmår att klara av sådana påfrestningar.</p>
<p>För en tid sedan publicerades ett s. k. diskussionsunderlag från ett antal<br />
tjänstemän i arbetsmarknadsdepartementet, Arbetsmarknadspolitikens roll,<br />
inriktning och omfattning (Ds A 1986:2). I den visar man att det krävs en<br />
omläggning av den svenska arbetsmarknadspolitiken om inte arbetslösheten<br />
skall stiga kraftigt vid nästa konjunkturnedgång. Arbetsmarknadsdepartementets<br />
experter gör visserligen ett antal hövliga reverenser till ”den tredje<br />
vägens politik” men samtidigt drar man slutsatser som tydligt visar att den<br />
hittillsvarande socialdemokratiska politiken har varit otillräcklig eller rent av<br />
felaktig. Mycket av analyserna överensstämmer med de åsikter moderata<br />
samlingspartiet tidigare har framfört.</p>
<p>Även arbetsmarknadsministerns egna rådgivare är nu medvetna om behovet<br />
av en ändrad arbetsmarknadspolitik. Detta borde i sig ge hopp om<br />
förändringar, men en socialdemokratisk regering kommer knappast att förmå<br />
att genomföra någon omfattande förändring av den traditionella socialdemokratiska<br />
arbetsmarknadspolitiken. Alltför många intressenter inom det socialdemokratiska<br />
partiet och dess närstående organisationer har intresse av<br />
att bevara den nuvarande strukturen. Därför kan vi inte förvänta oss att den<br />
socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken kommer att bidra till den<br />
ökade flexibilitet och konkurrenskraft inom svenskt näringsliv som är nödvändig<br />
för att den svenska levnadsstandarden skall kunna bevaras i framtiden.</p>
<p>Våra viktigaste förslag till en förändrad arbetsmarknadspolitik redovisas i<br />
motion 1985/86: A225. Det är vår övertygelse att en sådan politik skulle gagna<br />
både de arbetslösas situation och hela vårt lands välståndsutveckling.</p>
<p>Det är viktigt att komma ihåg att situation på arbetsmarknaden endast i<br />
begränsad utsträckning kan påverkas av det som betecknas som arbetsmarknadspolitik.<br />
Det är i första hand den allmänna ekonomiska politiken, förutsättningarna<br />
för tillväxt och stabilitet, som lägger grunden för en ekonomi<br />
som kan erbjuda en trygg och expanderade arbetsmarknad. En av de viktigaste<br />
åtgärderna för att främja tillväxten är en sänkning av det allmänna<br />
skattetrycket. Genom lägre skatter på arbete, investeringar och produktion<br />
kan tillväxten stimuleras. Särskilt med hänsyn till de mindre företagens<br />
situation är det angeläget att minska de negativa effekter som det höga 4</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>skattetrycket ger upphov till. Detta i kombination med minskad reglering och Mot. 1985/86:581<br />
upphävande av det nuvarande offentliga servicemonopolen kan släppa lös<br />
den stora potential för ökad sysselsättning som finns bland de svenska småföretagen.</p>
<p>Arbete kan aldrig bli en av staten garanterad rättighet, men en väl avvägd<br />
ekonomisk politik kan medverka till att skapa jämvikt på arbetsmarknaden<br />
vilket möjliggör att så många som möjligt kan få sina utkomstmöjligheter<br />
säkrade.</p>
<p>Även i en ekonomi i jämvikt finns det dock personer som på egen hand inte<br />
förmår att finna ett arbete. Det är arbetsmarknadspolitikens uppgift att<br />
stödja och hjälpa dessa, i första hand genom en utvecklad arbetsförmedling<br />
och en arbetslöshetsförsäkring som garanterar ekonomisk grundtrygghet.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiska insatser kan inte annat än marginellt påverka<br />
sysselsättningsläget. De kan emellertid vara av stor betydelse för enskilda<br />
arbetslösa. Den viktigaste åtgärden för att förbättra en enskild arbetslös<br />
persons möjligheter att få ett reguljärt arbete är förbättrad utbildning. Som vi<br />
tidigare har framhållit måste arbetsmarknadsutbildningen sättas i centrum<br />
för arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>2. Byggnadsarbetsmarknaden</p>
<p>Det är förståeligt att regeringen ägnar speciell uppmärksamhet åt byggnadsarbetarkåren<br />
i kompletteringspropositionen. En stor del av problemen för<br />
byggnadsarbetarna härör från den starka statliga styrningen av byggandet.</p>
<p>Statsmakterna har under hela efterkrigstiden med kraftiga styrmedel försökt<br />
påverka främst bostadsbyggandet. Detta har resulterat i mycket starka svängningar<br />
i byggverksamheten. Det s. k. miljonprogrammet ledde på många håll<br />
till ett överskott på bostäder. Vid den anpassning av bostadsbyggandet som<br />
blev nödvändig, har en del av den överdimensionerade byggnadsarbetarkåren<br />
ställts utan arbete.</p>
<p>Det ensidiga gynnandet av de allmännyttiga bostadsföretagen har försvårat<br />
situationen, eftersom dessa som en följd av tidigare överproduktion och<br />
ineffektiv förvaltning under många år dragits med stora underskott som<br />
huvudsakligen täckts med kommunalskattemedel. I det nuvarande ekonomiska<br />
läget har kommunerna begränsade möjligheter att täcka underskotten.</p>
<p>Nybyggnadsaktivitetema får stå tillbaka trots att överskottet på bostäder nu<br />
är på väg att omvandlas till en bristsituation.</p>
<p>Den ökande beskattningen av småhus och ständigt förändrade spelregler<br />
för villaägarna har i kombination med det höga ränteläget medverkat till att<br />
nybyggnationer av småhus stagnerat under flera år.</p>
<p>I vissa regioner föreligger en brist på byggnadsarbetare. På andra håll är<br />
arbetslösheten mycket hög.</p>
<p>En bidragande orsak till de höga arbetslöshetstalen i Norrlandslänen är att<br />
beredskapsarbeten ofta anvisats just inom byggnadssektorn, vilket permanentat<br />
den alltför stora byggnadsarbetarkåren.</p>
<p>De statliga reglerna för bostadsfinansieringen leder till att många nybyggnadsprojekt<br />
inte kommer till stånd på grund av mycket höga s. k. överkostna- 5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>der. Av s. k. bostadssociala skäl skapas såväl bostadsbrist sorn arbetslöshet Mot. 1985/86:581<br />
bland byggnadsarbetarna.</p>
<p>Till det höga kostnadsläget bidrar statliga ingripanden. Således har t. ex. de<br />
nya reglerna för permittering försämrat kostnadsläget.</p>
<p>Regeringen står nu i begrepp att tvinga fram visstidsanställningar. Anställningsformerna<br />
inom byggnadssektorn är betingade av branschens specifika<br />
förhållanden och bör därför regleras i avtal. Vi tar bestämt avstånd från<br />
lagreglering.</p>
<p>I motion 1985/86:Bo402 har vi redovisat moderata samlingspartiets politik<br />
för en sundare bostadsmarknad som bättre motsvarar efterfrågan. En sådan<br />
politik skulle leda till en jämnare och tryggare arbetsmarknad för byggnadsarbetarna.</p>
<p>Det är nu nödvändigt att det sker en anpassning av byggnadsarbetarkåren<br />
till en nivå som motsvarar behovet. Anpassningen försvåras av att byggnadsarbetarnas<br />
genomsnittliga ålder är hög och att överskottet på byggnadsarbetare<br />
förhindrar nyrekrytering i erforderlig utsträckning. Detta leder till svårigheter<br />
att vidareutveckla en effektiv byggnadsbransch.</p>
<p>3. Anslagsfrågor med anledning av regeringens proposition<br />
3.1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (Bl)</p>
<p>Regeringen föreslår att AMS tilldelas ytterligare 14 milj. kr., främst för<br />
förmedlingsverksamhet för flyktingar.</p>
<p>Förändringar inom arbetsmarknadsverkets organisation har under det senaste<br />
året inneburit en minskning av den centrala administrationen till den<br />
lokala verksamhetens fördel. Detta är en utveckling som vi hälsar med<br />
tillfredsställelse.</p>
<p>Samtidigt som AMS på detta sätt själv medverkat till att förstärka förmedlingsverksamheten<br />
är det väsentligt att komma ihåg att det under de senaste<br />
åren skett en icke oväsentlig utökning av antalet förmedlingstjänster genom<br />
särskilda åtgärder, som t. ex. de extra personalresurserna i samband med<br />
nedläggningen av varvsproduktionen i Uddevalla och Malmö samt den speciella<br />
handledarpersonal som är knuten till de s. k. jobb-sökar-klubbarna<br />
inom ramen för ungdomslagsorganisationen.</p>
<p>På sikt bör arbetsmarknadsverket kunna disponera sina anslag på ett<br />
flexiblare sätt. Vi har i motionerna 1985/86: A225 och A266 föreslagit att<br />
riksdag och regering i framtiden inte skall ägna sig åt detaljstyrning av<br />
arbetsmarknadsverkets val av stöd till sysselsättningsskapande åtgärder.</p>
<p>En sådan förändrad styrning av AMS nödvändiggör också att man försöker<br />
undanröja så många onödiga byråkratiska beslutsinstanser som nödvändigt.</p>
<p>Vi har tidigare i andra sammanhang framhållit att de s. k. arbetsförmedlingsnämnder<br />
som nu skall inrättas enbart kommer att innebära en byråkratisk<br />
belastning. Genom att inte införa dessa skulle också kostnaderna för arbetsmarknadsverket<br />
minska.</p>
<p>Med hänsyn till det nuvarande anslags- och styrsystemet för arbetsmarknadsverket<br />
kan vi dock tillstyrka regeringens förslag. Vi förutsätter emellertid<br />
att detta är en interimslösning i avvaktan på att vårt förslag om ett 6</p>
<p>förändrat anslagssystem kan realiseras.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>3.2 Arbetsmarknadsservice (B2)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:581</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringen föreslår förändringar i reglerna för flyttningsbidrag som innebär<br />
att ett reducerat flyttningsbidrag, 2000 kr. skall kunna utgå för personer som i<br />
minst tre månader, men för kortare tid än sex månader, arbetar på annan ort<br />
än hemorten.</p>
<p>Det krävs en ökad rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Det går<br />
dock inte att skapa denna rörlighet genom statliga subventioner. Det är både<br />
nödvändigt och naturligt att arbetslösa tar kortvariga jobb även på andra<br />
orter. Detta är också en av slutsatserna i den ovan nämnda departementsrapporten.<br />
Där konstaterar man också att en väsentlig anledning till den minskande<br />
rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är det ökande skattetrycket.<br />
Man skriver:</p>
<p>Detta betyder att vinsten vid en eventuell flyttning för en sådan person<br />
reducerats med 25 000 kr i nuvärde under motsvarande period. Enbart för att<br />
kompensera för skatte- och transfereringssystemets effekter på rörligheten<br />
skulle löneskillnaderna nästan ha behövt fördubblas under de senaste två<br />
decennierna. Utvecklingen har dock gått i motsatt riktning.</p>
<p>Dess värre visar regeringen fortfarande ingen vilja att angripa problemen<br />
med de höga skatterna. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är bara en av de<br />
positiva effekter som skulle bli följden av marginalskattesänkningar.</p>
<p>Regeringen försöker i stället lösa problemen med den bristande rörligheten<br />
genom att bygga ut bidragssystemet. Statliga bidrag och subventioner kan<br />
bara bli ett dåligt substitut för en väl fungerande incitamentsstruktur.</p>
<p>Regeringens förslag innebär därutöver en mängd avgränsningsproblem,<br />
eftersom vissa yrkesgrupper regelmässigt arbetar borta från hemorten under<br />
längre eller kortare tid. Vi vill inte utesluta att de nuvarande reglerna för<br />
flyttningsstöd kan behöva förändras, men vi är inte beredda att biträda<br />
regeringens nu föreliggande förslag.</p>
<p>Sedan halvårsskiftet 1985 har det gällt speciellt förmånliga regler för byggnadsarbetare<br />
från skogslänen genom att de av staten fått två fria hemresor per<br />
månad under det första året som de har arbetat borta från hemorten. Detta<br />
dock under förutsättning att traktamente ej utgår. Regeringen konstaterar nu<br />
att traktamente i de flesta fall utgår och att stödet därför inte har fått avsedd<br />
verkan. Det bör understrykas att traktamentet i sig är till just för att täcka de<br />
fördyrade kostnader som det innebär att arbeta på annan ort än hemorten.<br />
Att, som regeringen nu föreslår, ta bort kravet på att traktamente inte får<br />
utgå, innebär att en person i själva verket delvis får samma kostnader betalda<br />
både av staten och arbetsgivaren.</p>
<p>Ett system med statliga hemresebidrag för arbetande personer vore från<br />
många synpunkter olyckligt. Det skulle innebära en ytterligare utökning av<br />
de statsfinansierande subventionerna - subventioner som snabbt kan växa i<br />
omfattning.</p>
<p>Ansvaret för att klara försörjningen av byggnadsarbetare måste i första<br />
hand vila på arbetsmarknadens parter själva.</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>3.3 Arbetsmarknadsutbildning (B 3) Mot. 1985/86:581</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Som tidigare framhållits anser vi att arbetsmarknadsutbildning är en av de<br />
allra bästa metoderna för att återföra en arbetslös till arbete. Det är därför<br />
tillfredsställande att regeringen nu föreslår en ökad satsning på arbetsmarknadsutbildning.<br />
Redan i januari föreslog vi att mer pengar borde anslås till<br />
arbetsmarknadsutbildning genom en omfördelning från anslaget till sysselsättningsskapande<br />
åtgärder. Samma metod bör fortfarande kunna användas<br />
för att öka möjligheterna till arbetsmarknadsutbildning. Riksdagen bör därför<br />
ge regeringen ett bemyndigande att använda medel under anslaget för<br />
sysselsättningsskapande åtgärder för att täcka kostnaderna för utökad arbetsmarknadsutbildning.</p>
<p>Regeringen föreslår ändrade kvalifikationsregler för arbetslöshetsförsäkring.<br />
För närvarande kan högst två månader av en arbetsmarknadsutbildning<br />
tillgodoräknas som kvalifikationstid. Det innebär att en del arbetslösa<br />
hellre vill ha beredskapsarbete än en arbetsmarknadsutbildning. Detta är<br />
naturligtvis olyckligt. Regeringens förslag till förändring innebär emellertid<br />
en ytterligare försvagning av kopplingen mellan yrkesarbete och rätt till<br />
arbetslöshetsersättning. Enligt vår mening hade det varit naturligt att hänskjuta<br />
frågan till den utredning om arbetslöshetsförsäkringens utformning<br />
som vi tidigare har föreslagit. 1 nuvarande läge bör de av regeringen föreslagna<br />
förändringarna ske i form av ett tidsbegränsat försök. Efter det att<br />
reglerna har varit i kraft i två år bör riksdagen ges möjligheter att utvärdera<br />
effekterna. Reglernas giltighet bör därför vid detta beslut begränsas till tre år.</p>
<p>3.4 Strukturstöd för byggarbetsmarknaden</p>
<p>Regeringen förslår att en särskild bidragsform skapas för att bereda sysselsättning<br />
åt svårplacerade byggnadsarbetare som är arbetshandikappade eller<br />
äldre än 55 år. De skall få arbeta med särskilda arbetsuppgifter i upp till fem<br />
år. Under tiden skall de rehabiliteras och dessutom stå till arbetsmarknadens<br />
förfogande. För närvarande kan lönebidraget till arbetshandikappade som<br />
arbetar på normala arbetsplatser uppgå till maximalt 50%. I det förslag till<br />
speciella regler för byggnadsarbetare som regeringen nu lägger fram föreslår<br />
man att staten skall betala 75% av lönekostnaderna under de tre första åren<br />
och därefter 50% i ytterligare två år. Om det inte har gått att placera de<br />
arbetshandikappade under femårsperioden skall andra arbetsmarknadspolitiska<br />
insatser kunna komma i fråga.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag är en framställning från AMS, byggnadsarbetareförbundet<br />
och vissa stora byggföretag i vilken man föreslog att<br />
dessa skulle bilda ett slags Samhällsföretag för byggnadsarbetare. Företaget<br />
har arbetsnamnet Galaxen.</p>
<p>Det är i och för sig ett vällovligt syfte att underlätta för arbetshandikappade<br />
byggnadsarbetare att få en givande sysselsättning. Samtidigt vore det enligt<br />
vår mening olyckligt att bygga upp speciella företag för skyddad sysselsättning.<br />
Erfarenheterna från Samhällsföretag visar att det lätt kan uppstå problem<br />
med konkurrensen mellan Samhällsföretag och privata småföretagare.<br />
Samma problem kan förväntas uppstå beträffande de nya byggnadsföretagen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Dessa kommer främst att söka entreprenader som i dag utförs av mindre Mot. 1985/86:581<br />
företag.</p>
<p>Troligen måste företagen, för att fungera tillfredsställande, vid sidan av de<br />
arbetshandikappade anställa ett stort antal icke-handikappade personer för<br />
att kunna klara av arbetsuppgifterna. Därmed riskerar man att bygga upp en<br />
företagskonstruktion som innefattar flera av de nackdelar som finns inom<br />
Samhällsföretag.</p>
<p>Vidare är det anmärkningsvärt att stödformen enligt regeringens förslag<br />
skall kunna utgå även till personer utan påvisbara arbetshandikapp, enbart<br />
på grund av att de uppnått 55 års ålder.</p>
<p>Det kan inte vara något självändamål att arbetshandikappade byggnadsarbetare<br />
kvarstår inom sitt yrke. Bl. a. med tanke på det stora antalet övertaliga<br />
byggnadsarbetare i vissa delar av vårt land är det väsentligt att ett antal<br />
byggnadsarbetare söker sig andra yrkesområden. Detta gäller även arbetshandikappade<br />
- i många fall är arbetsmiljön inom byggnadsbranschen såväl<br />
fysiskt som psykiskt olämplig för många arbetshandikappade.</p>
<p>Med hänsyn till situationen på byggmarknaden är det inte realistiskt att<br />
räkna med att de kategorier byggnadsarbetare som skall sysselsättas med<br />
hjälp av strukturstödet kommer tillbaka i reguljärt arbete efter en rehabilitering.<br />
Det finns en uppenbar risk för att stödformen blir permanent och att de<br />
anställda invaggas i falska förhoppningar.</p>
<p>Vi vill erinra om de individuella, flexibla lönebidrag som vi tidigare föreslagit.<br />
Trots att den normala anställningsformen för vissa kategorier inom byggbranschen<br />
är objektsanställning är det inte omöjligt att bereda kontinuerlig<br />
sysselsättning för lönebidragsberättigade byggnadsarbetare. En viktig förutsättning<br />
är då att bidraget är knutet till den enskilde individen och dennes<br />
arbetsnedsättning. En fördel med lönebidraget är att det står öppet för alla<br />
arbetsplatser.</p>
<p>Byggnadsbranschen är för närvarande inne i en svår omställningsprocess.</p>
<p>Det är naturligt att man från statsmakternas sida försöker medverka till att<br />
denna anpassning sker på ett sätt som innebär att effekterna för äldre och<br />
arbetshandikappade blir så små som möjligt. Det är emellertid inte möjligt att<br />
skapa former som fullständigt skyddar just dessa grupper från förändringar.</p>
<p>Regeringens förslag bör avvisas och i stället bör regeringen snarast låta utreda<br />
förutsättningarna för ett sådant individanpassat lönebidrag som föreslås i<br />
motion 1985/86: A225. Redan i dag kan de nuvarande reglerna för lönebidrag<br />
utnyttjas för att hjälpa arbetshandikappade byggnadsarbetare.</p>
<p>Förslaget om Galaxen skall också ses mot bakgrund av Byggnadsarbetareförbundets<br />
mål att införa tillsvidareanställning som den normala anställningsformen<br />
inom byggbranschen. I den nu aktuella propositionen uttrycker också<br />
arbetsmarknadsministern sitt stöd för en sådan förändring. Regeringen är<br />
uppenbarligen beredd att sätta sig över parternas fria förhandlingsrätt och<br />
införa tillsvidareanställning genom lagstiftning. Inför ett sådant hot är det<br />
naturligt att byggnadsföretagen anammar tankarna på en speciell företagsform<br />
för arbetshandikappade byggnadsarbetare i förhoppningen att detta<br />
skall minska risken för att regeringen skall ingripa med lagstiftning. I själva<br />
verket torde risken för att socialdemokraterna tillfredsställer Byggnadsarbe- 9</p>
<p>tareförbundets krav på lagstiftning att öka.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>3.5 Tidigareläggningen av byggnadsinvesteringar Mot. 1985/86:581</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Byggnadsarbetarkåren i Norrland är för närvarande för stor i förhållande till<br />
behovet. En av orsakerna är att statsmakterna tidigare har inrättat ett stort<br />
antal beredskapsarbeten. Det är viktigt att antalet byggnadsarbetare kommer<br />
i balans med efterfrågan.</p>
<p>Regeringen meddelar att man avser att utnyttja den av riksdagen beviljade<br />
finansfullmakten för innevarande budgetår för att främja byggnadsverksamheten<br />
i de sex nordligaste länen. Detta innebär att man återigen ”tidigarelägger”<br />
offentliga - företrädesvis kommunala - investeringar i Norrland. Även<br />
om kommunerna kan få statsbidrag för själva investeringen drabbas skattebetalarna<br />
senare av de höga driftskostnaderna. De höga kommunalskatterna<br />
bidrar till att förvärra arbetslöshetsläget genom att företag avskräcks från att<br />
etablera sig i högskattekommuner. Regeringen bör därför undvika denna typ<br />
av stödinsatser.</p>
<p>Regeringen föreslår också att systemet med särskilda statsbidrag till uppsökande<br />
verksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare skall bibehållas. Vi har<br />
tidigare understrukit att det inte finns anledning att särbehandla en speciell<br />
yrkeskategori på detta sätt. Åtgärder för att hjälpa arbetslösa byggnadsarbetare<br />
bör ske inom ramen för de vanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>3.6 Rekryteringsstöd</p>
<p>Som ett resultat av motstånd från såväl AMS-ledningens sida som från<br />
riksdagspartierna beslutade riksdagen inte i enlighet med regeringens tidigare<br />
förslag att avskaffa rekryteringsstödet. Vi har i och för sig haft sakliga<br />
invändningar mot rekryteringsstödet. Vi anser emellertid att riksdagen endast<br />
bör dra upp vissa kvantifierbara målsättningar tillsammans med enkla<br />
regler om stödformernas utformning. Därefter bör AMS-ledningen själv få<br />
fastställa detaljutformningen av olika åtgärder.</p>
<p>Regeringen gör nu ett nytt försök till detaljstyrning genom att föreslå att det<br />
skall inrättas två former av rekryteringsstöd - ett som ger stöd i högst tre<br />
månader och som är avsett för långtidsarbetslösa samt ett som kan utgå under<br />
längre tid och som är avsett för särskilt svårplacerade personer.</p>
<p>Det finns enligt vår mening ingen anledning att nu ta ställning till dessa. I<br />
stället bör riksdagen hos regeringen begära förslag till ett nytt anslagssystem<br />
för AMS.</p>
<p>3.7 Insatser för ungdomar</p>
<p>I januari föreslog vi i motion 1985/86: A225 att det nuvarande ungdomslagssystemet<br />
skulle avskaffas och ersättas av ett sammanhållet system för utbildning<br />
och arbetspraktik för 16-19-åringar. I första hand skall ungdomar stimuleras<br />
till att förbättra sin utbildning, i andra hand skall man göra större ansträngningar<br />
för att de aktivt skall söka arbete. Om därefter ytterligare åtgärder<br />
krävs skall ungdomar placeras på s. k. arbetspraktikplatser inom den privata<br />
sektom. Genom arbetspraktiken skall de få både en inblick i arbetets villkor<br />
och en vana vid arbetslivets krav.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Regeringen har inte föreslagit att ungdomslagen skall avskaffas, men infö- Mot. 1985/86:581<br />
randet av s. k. inskolningsplatser är ett betydelsefullt steg i rätt riktning. Det<br />
är intressant att notera att regeringen nu lägger ett förslag som på flera<br />
punkter ligger nära vad vi föreslog för bara några månader sedan.</p>
<p>Det är positivt att regeringen nu är beredd att betona vikten av placeringar<br />
inom det privata näringslivet och att man insett att ungdomslagen innebär att<br />
många får sina första arbetserfarenheter från en arbetsmarknad som inte kan<br />
förväntas expandera i framtiden. För unga kvinnor innebär det också en<br />
låsning till traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter inom den offentliga sektorn.</p>
<p>Dess värre saknas flera viktiga element i regeringens förslag till inskolningsplatser<br />
i förhållande till det förslag till arbetspraktik som vi tidigare lagt<br />
fram. Det är väsentligt att ungdomarna i första hand stimuleras till utbildning<br />
och att även arbetspraktikplatserna blir ett led i en utbildning.</p>
<p>Det är också viktigt att ungdomarna i första hand söker arbete på egen<br />
hand. Det är därför olyckligt att regeringen inte vill utsträcka anvisningstiden<br />
till tre månader, vilket även AMS förordat.</p>
<p>3.8 Riktlinjer för utnyttjande av finansfullmakten</p>
<p>För innevarande budgetår har riksdagen beslutat om en finansfullmakt på<br />
2500000000 kr. Regeringen föreslår nu att finansfullmakten för kommande<br />
budgetår skall fastställas till samma belopp.</p>
<p>Enligt nuvarande regler får regeringen ett bemyndigande att utnyttja finansfullmakten<br />
för tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga<br />
investeringar för bidrag till kommunala investeringar, samt för<br />
beredskapsarbeten.</p>
<p>Om arbetsmarknadsläget försämras är det väsentligt att finansfullmakten<br />
kan användas på ett effektivt sätt. Vi har tidigare kritiserat de inskränkta<br />
reglerna för finansfullmakten. Den bör, om särskilda behov föreligger, även<br />
kunna nyttjas för arbetsmarknadsutbildning. Riksdagen bör besluta om ändrade<br />
regler för finansfullmakten.</p>
<p>4 Hemställan</p>
<p>Med stöd av ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs angående anslag till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående riktlinjer<br />
för vissa flyttningsbidrag,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsservice<br />
för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i proposition<br />
1985/86:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett förslagsanslag av<br />
10000000 kr.,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen beslutar att ge regeringen bemyndigande att till<br />
Arbetsmarknadsutbildning använda 187 000 000 kr. av medel anslagna</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p>till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1986/87, Mot. 1985/86:581</p>
<p>5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning<br />
för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln utöver i<br />
proposition 1985/86:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag<br />
av 187000000 kr.,</p>
<p>6. att riksdagen beslutar att lagen om ändring i lagen (1973:370)<br />
om arbetslöshetsförsäkring skall vara giltig t. o. m. den 1 juli 1989, i<br />
enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p>7. att riksdagen beslutar att lagen om ändring i lagen (1973:371)<br />
om kontant arbetsmarknadsstöd skall vara giltig t. o.m. den 1 juli<br />
1989, i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p>8. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående strukturstöd<br />
för handikappade byggnadsarbetare,</p>
<p>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs angående åtgärder för rehabilitering av arbetshandikappade<br />
byggnadsarbetare,</p>
<p>10. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit angående uppsökarverksamhet<br />
bland arbetslösa byggnadsarbetare,</p>
<p>11. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Sysselsättningsskapande<br />
åtgärder för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln<br />
utöver i proposition 1985/86:100 bil. 12 upptagna medel anvisa ett<br />
reservationsanslag av 25 000 000 kr.,</p>
<p>12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs angående arbetspraktik för ungdomar,</p>
<p>13. att riksdagen bemyndigar regeringen att, om arbetsmarknadsläget<br />
kräver det, disponera medel ur finansfullmakten även för arbetsmarknadsutbildning<br />
i enlighet med vad som i motionen anförts.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 13 maj 1986</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Alf Wennerfors (m)<br />
Bengt Wittbom (m)<br />
Anders G Högmark (m)<br />
Per Westerberg (m)<br />
Gullan Lindblad (m)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Sonja Rembo (m)</p>
<p>Ingrid Hemmingsson (m)<br />
Erik Holmkvist (m)</p>
<p>Sten Svensson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Graphic Systems AB, Göteborg 1986</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
</div>
</div>
0Alf Wennerforsm1undertecknare0Bengt Wittbomm2undertecknare0Anders G Högmarkm3undertecknare0Per Westerbergm4undertecknare0Gullan Lindbladm5undertecknare0Sonja Rembom6undertecknare0Ingrid Hemmingssonm7undertecknare0Erik Holmkvistm8undertecknare0Sten Svenssonm9undertecknareG902581Alf Wennerfors m. fl. (m) mot_198586__581.pdf286740pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetårethttps://data.riksdagen.se/fil/A5D096E3-532C-48E9-A2D4-A0335BDC5E45