<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103100</hangar_id>
 <dok_id>G90258</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>58</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:58</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>58</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:39:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>PerUnckel m. fl.  Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90258/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90258</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90258</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1985/86:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PerUnckel m. fl.&lt;br /&gt; 
Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har i motion 1984/85:2818 angivit riktlinjerna för&lt;br /&gt; 
en skola som sätter elevens möjlighet att nå kunskap främst. I motionen heter&lt;br /&gt; 
det bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje människa bär inom sig anlag som rätt utvecklade ger henne möjligheter&lt;br /&gt;
att berika och ta ansvar för sitt eget liv. Det unika i vars och ens&lt;br /&gt; 
personlighet ger nödvändiga bidrag till den mångfald av egenskaper,&lt;br /&gt; 
färdigheter och intressen som behövs för att forma ett gott samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skolans huvuduppgift att utveckla varje elevs begåvning. Det&lt;br /&gt; 
innebär att skolan måste vara så organiserad att den förmår att anpassa&lt;br /&gt; 
kunskapsförmedlingen till olika önskemål och behov. Alla elevers rätt till&lt;br /&gt; 
förkovran och framsteg blir reell först när skolan möter den enskildes anlag&lt;br /&gt; 
och intressen med respekt och uppmuntran. En sådan hänsyn till den&lt;br /&gt; 
enskildes särart är dessutom nödvändig för att utveckla varje ung människas&lt;br /&gt; 
tro på sig själv. Att få lyckas i skolan stärker självförtroende och självrespekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde behöver en stabil bas av kunskaper och färdigheter.&lt;br /&gt; 
Basutbildningen skall ge färdigheter i att tala, läsa, skriva och räkna samt&lt;br /&gt; 
grundläggande kunskaper om dagens samhälle, om vår historia och vårt&lt;br /&gt; 
kulturarv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens skola motsvarar inte i tillräcklig utsträckning dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Och vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Vårt reformprogram innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Att förmedla kunskap anges kompromisslöst som skolans viktigaste&lt;br /&gt; 
uppgift. Ämnesstudier sätts före ytlig överblick.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Respekten för den enskildes särart återupprättas. Det ger de bästa&lt;br /&gt; 
förutsättningarna för att uppfylla kunskapskravet, men också för att&lt;br /&gt; 
uppnå angelägna sociala mål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Skolans krav och förväntningar på eleverna manifesteras genom betyg på&lt;br /&gt; 
alla skolans stadier. De på detta sätt redovisade kunskaperna avgör&lt;br /&gt; 
urvalet till fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Lärarnas utbildning reformeras. Ämneskvaliteten stärks. Tanken på en&lt;br /&gt; 
enhetlig grundskollärarutbildning avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;• Universiteten och högskolorna lösgörs från de snäva nyttokraven. Den&lt;br /&gt; 
högre utbildningen och forskningen ges möjlighet att fritt söka nya&lt;br /&gt; 
sanningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motionen föreslås en rad förändringar i syfte att nå de angivna målen.&lt;br /&gt; 
Skolstarten föreslås ske tidigare än i dag, högstadiet skall ges en mera&lt;br /&gt; 
variationsrik utformning, lärlingsutbildning förordas på gymnasieskolans&lt;br /&gt; 
yrkesinriktade studievägar, riktlinjerna för ett nytt antagningssystem till&lt;br /&gt; 
högre utbildning skisseras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Flera av de frågor sorn diskuteras i motionen berörs också i det förslag till Mot. 1985/86:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny skollag som regeringen nu presenterar. Vi avstår emellertid från att på&lt;br /&gt; 
nytt framföra alla de förslag som den nyss nämnda motionen innehåller. Vi&lt;br /&gt; 
hänvisar i stället till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande diskuterar vi först och främst de faktiska förändringar som&lt;br /&gt; 
regeringen nu förespråkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att välja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bästa tänkbara utbildning skall kunna erbjudas varje elev är det av&lt;br /&gt; 
vikt att den enskilde ges möjlighet att själv välja skola. Vi har i den tidigare&lt;br /&gt; 
refererade motionen angivit hur detta kan gå till när det gäller statsbidragen&lt;br /&gt; 
till de fristående skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att välja skola skall emellertid enligt vår mening inte begränsas till&lt;br /&gt; 
en rätt att välja mellan det allmänna skolväsendet och skolor utanför detta&lt;br /&gt; 
utan också inbegripa en rätt att välja mellan skolor inom det allmänna&lt;br /&gt; 
skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Regeringen säger sig i propositionen finna en sådan strävan angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter skall enligt propositionen meddelas i skolförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur långt regeringens beredvillighet att medge valmöjligheter sträcker sig&lt;br /&gt; 
kan därför inte avgöras nu. I propositionen sägs endast att elevens önskemål&lt;br /&gt; 
skall nämnas som en särskild faktor - underförstått bland andra i de&lt;br /&gt; 
föreskrifter regeringen avser meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening skall elevernas rätt att välja skola uttryckligen slås fast i&lt;br /&gt; 
skollagen. Vi ber att i detta sammanhang få hänvisa till vad som framhålls i&lt;br /&gt; 
regeringens nyss avgivna regeringsförklaring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Möjligheterna för den enskilde att påverka innehållet i den offentliga&lt;br /&gt; 
verksamheten bör ökas, liksom möjligheterna att inom den offentliga&lt;br /&gt; 
sektorn välja t. ex. daghem, skola och läkare.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast starka skoladministrativa skäl skall tillåtas väga över elevens&lt;br /&gt; 
personliga önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle med en så dominerande ställning för den allmänna skolan är&lt;br /&gt; 
det av särskild betydelse att elevernas rätt till informationsfrihet säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare paragraf som hänvisar till grundlagens regler om informationsfrihet&lt;br /&gt;
(se 2 kap. 1 § RF) bör enligt vår mening tillföras skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skulle kunna erhålla följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i det allmänna skolväsendet skall alltid utformas med&lt;br /&gt; 
beaktande av den eleverna tillkommande informationsfriheten så att deras&lt;br /&gt; 
rätt att inhämta och mottaga upplysningar och att i övrigt taga del av andras&lt;br /&gt; 
yttranden icke inskränks utöver vad som i lag angivits med stöd av 2 kap. 13 §&lt;br /&gt; 
regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val på högstadiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens lagförslag införs en ny angivelse av högstadiets inriktning. I&lt;br /&gt; 
förslaget anges att grundskolan - dvs. också högstadiet - skall ”innebära en i&lt;br /&gt; 
huvudsak gemensam studiegång”. I den tidigare lydelsen av stadgandet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehållet i grundskolan återfinns inte sådana målangivelser. 1(&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vi motsätter oss för vår del den förändring som regeringen förordar. Enligt&lt;br /&gt; 
vår mening är det tvärtom angeläget att lämna större utrymme för elevernas&lt;br /&gt; 
personliga val. Endast härigenom kan varje elevs särart tas till vara och alla&lt;br /&gt; 
begåvningstyper utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna stadgandet innebär alltså en förändring i sak i riktning mot&lt;br /&gt; 
en mera likriktad skola som vi finner felaktig. Anmärkningsvärt är dessutom&lt;br /&gt; 
att regeringen i propositionen undviker att ange detta som en saklig&lt;br /&gt; 
förändring. Det är svårt att frigöra sig från intrycket att regeringen velat&lt;br /&gt; 
genomföra förändringen utan att det i onödan skulle väcka uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vartannatårsintagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att möjligheterna att tillämpa s. k. vartannatårsintagning&lt;br /&gt;
i grundskolan skall tas bort. Skälet härför anges som principiellt. Ingen&lt;br /&gt; 
elev skall tvingas skjuta upp sin skolstart, hävdar regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner inte den principiella invändningen hållbar. Det är naturligtvis&lt;br /&gt; 
inte eftersträvansvärt att elever inte får börja skolan vid den tidpunkt då&lt;br /&gt; 
skolplikten inträder. Om vartannatårsintagning emellertid i särskilda fall kan&lt;br /&gt; 
innebära att annars nedläggningshotade skolenheter kan bevaras utesluter vi&lt;br /&gt; 
inte att fördelarna uppväger nackdelarna. Möjligheten att ta in elever&lt;br /&gt; 
vartannat år bör alltså enligt vår mening finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnder och regionala planeringsråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att samverkan mellan utbildning och arbetsliv är viktiga&lt;br /&gt; 
inslag i planeringen på länsnivå föreslår regeringen att representationen för&lt;br /&gt; 
arbetslivet skall utökas i länsskolnämnderna. Mot nuvarande två ledamöter&lt;br /&gt; 
föreslås fyra ledamöter företräda arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom övriga delar av statsförvaltningen har länsskolnämnden uppgifter&lt;br /&gt; 
som innebär myndighetsutövning. Det är därför, enligt vår uppfattning,&lt;br /&gt; 
olämpligt att nämndens ledamöter utses på ett sådant sätt att de förutses&lt;br /&gt; 
företräda sina uppdragsgivares intressen i första hand. Korporativa inslag&lt;br /&gt; 
hör inte ihop med myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår vi att riksdagen som sin mening ger&lt;br /&gt; 
regeringen till känna att företrädare för arbetsmarknadsorganisationer eller&lt;br /&gt; 
andra organisationer inte skall ingå som ledamöter i länsskolnämnderna.&lt;br /&gt; 
Däremot skall naturligtvis personer med särskild kännedom om arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
kunna ingå i nämnderna. Vi instämmer däremot i regeringens förslag&lt;br /&gt; 
att nuvarande samverkan i form av regionala planeringsråd inte i fortsättningen&lt;br /&gt;
behöver regleras centralt. Vi förutsätter att nödvändig samverkan&lt;br /&gt; 
med bl. a. olika företrädare för arbetslivet sker i den omfattning och i de&lt;br /&gt; 
former som varje länsskolnämnd finner lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Med hänvisning till det framförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att i skollagen införa en ny paragraf av&lt;br /&gt; 
följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i det allmänna skolväsendet skall alltid utformas med&lt;br /&gt; 
beaktande av den eleverna tillkommande informationsfriheten så att deras&lt;br /&gt; 
rätt att inhämta och motta upplysningar och att i övrigt ta del av andras&lt;br /&gt; 
yttranden icke inskränks utöver vad som i lag angivits med stöd av 2 kap. 13 §&lt;br /&gt; 
regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts angående rätt att välja skola inom den allmänna&lt;br /&gt; 
skolans ram,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att 4 kap. 3 § förslaget till ny skollag skall&lt;br /&gt; 
ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan skall utveckla varje elevs egenskaper och förutsättningar.&lt;br /&gt; 
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter, så att alla elever ges&lt;br /&gt; 
goda grundläggande kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa möjligheterna&lt;br /&gt;
till s. k. vartannatårsintagning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om länsskolnämndernas sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 oktober 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Unckel (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Rydle (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birger Hagård (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders G Högmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Göran Allmér (m)&lt;br /&gt; 
Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_46" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_39" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per Unckel</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgitta Rydle</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birger Hagård</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders G Högmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göran Allmér</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90258</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>mot_198586__58.pdf</filnamn>
<filstorlek>126754</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>PerUnckel m. fl.  Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B81BFD3C-2622-4B5B-89A3-956A59B6792F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>