3103088G9025691985/86569motmotMotion 1985/86:569 Andre vice talman Karl Erik Eriksson m. fl.MotionMotion56901985-01-01 00:00:002014-11-04 12:38:552014-11-04 00:00:00Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budget året 1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)Andre vice talman Karl Erik Eriksson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902569/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902569https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902569
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:569</p>
<p>Andre vice talman Karl Erik Eriksson m. fl.</p>
<p>(fp, m, c, vpk)</p>
<p>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budget<br />
året 1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)</p>
<p>(prop. 1985/86:150)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Åtgärder för att begränsa alkoholkonsumtionen</p>
<p>I budgetpropositionen 1986 redovisar socialministern (1985/86:100 bil. 7 s.<br />
148-149) den då positiva nedgången i alkoholkonsumtionen. Av denna framgår<br />
att antalet omhändertaganden enligt lagen om omhändertagande av<br />
berusade personer m. m. (LOB) minskat på senare år. Socialstyrelsens statistik<br />
visade också att antalet omhändertagna första halvåret 1985 var ca 15%<br />
lägre än första halvåret 1984. Statistik över antalet döda i vissa alkoholrelaterade<br />
dödsorsaker och statistik från sjukvården tyder vidare på att alkoholskadorna<br />
minskat sedan slutet av 1970-talet.</p>
<p>Uppgifter har sedan blivit kända som visar på ett trendbrott i alkoholkonsumtionen.<br />
Den tidigare glädjande nedgången har förbytts i en ökad konsumtion.<br />
Således visar en undersökning som SIFO genomfört vid årsskiftet 19851986<br />
och som gjorts bland 1400 ungdomar i åldrarna 12 till 24 år att spritkonsumtionen<br />
ökat med 15% och vindrickandet med 13%. När det gäller<br />
starkölskonsumtionen har den i denna ungdomsgrupp ökat med 17% och då i<br />
jämförelse med året före. Också årskonsumtionen av ren alkohol i åldersgruppen<br />
under 24 år visar nu på ett genomsnitt av 1,99 liter 100-procentig<br />
alkohol. Ett år tidigare vid årsskiftet 1984-1985 var konsumtionen 1,7 liter.<br />
Också antalet helnyktra ungdomar har minskat under det senaste året.</p>
<p>Socialstyrelsens statistik över konsumtionsutvecklingen under 1985 pekar<br />
också på en ökad konsumtion. Beräkningar som utförts av Systembolaget och<br />
som bygger på material från 30 slumpvis utvalda butiker visar att alkoholkonsumtionen<br />
under första kvartalet 1986 ökat med i ren alkohol 3,5 procentenheter.<br />
Här dominerar starkölet med en ökning av 9,5 %. Även spriten ökade<br />
med drygt 3%.</p>
<p>Konsumtionsförändringarna inger särskild oro därför att de markerar ett<br />
trendbrott och illa rimmar med den av regering och riksdag uttalade målsättningen<br />
att under de återstående 14 åren fram till år 2000 sänka den totala<br />
alkoholkonsumtionen med 25 %. I budgetproposition 1985/86:100 slår socialministern<br />
fast att det är de tre traditionella medlen-prispolitik, opinionsbildning<br />
och en kontrollerad försäljning - som har givit framgångarna i alkoholpolitiken.<br />
Detta leder till att grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års<br />
riksdagsbeslut bör ligga fast enligt socialministern. Således vill hon även i<br />
fortsättningen föra en aktiv prispolitik, genomföra försäljning av alkohol i</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1985/86</p>
<p style="margin-left:6px;">569-571</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr 569-571</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>kontrollerade former och bedriva en omfattande opinionsbildning. När det<br />
gäller opinionsbildningen har regeringen i pressmeddelande den 29 april 1986<br />
givit till känna sin avsikt att ånyo starta en intensiv kampanj mot alkoholen.<br />
När det gäller formerna för alkoholförsäljning och servering blir dessa föremål<br />
för riksdagens behandling under hösten 1986. Vad gäller alkoholpriset<br />
har detta inte förändrats med hjälp av höjd alkoholskatt sedan i december<br />
1984. Under perioden december 1984 till mars 1986 har konsumentprisindex<br />
ökat med 7,5%. Priserna på Systembolagets varor har i ett ovägt medeltal<br />
ökat i pris med ca 2,6% under motsvarande period. Den prisökning som kan<br />
registreras på Systembolagets sortiment är ett uttryck för köparens intresse av<br />
dyrare alkoholvanor och vissa prisjusteringar beroende på importanpassning.</p>
<p>Om riksdagens beslut 1977 att prisinstrumentet skall användas mer aktivt<br />
än tidigare i syfte att minska den nuvarande alltför höga konsumtionen av<br />
alkohol, måste detta innebära att prishöjningar som från tid till annan genomförs<br />
skall vara större än vad som motiveras enbart av en önskan att låta<br />
alkoholpriserna följa konsumentprisindex. Förutsättningarna för att priset på<br />
alkohol skall bevaras tillräckligt högt för att vid varje tidpunkt främja en<br />
minskad konsumtion är emellertid att prishöjningarna sker med relativt kort<br />
mellanrum. Skall riksdagens intentioner fullföljas måste prishöjningarna<br />
dessutom vara något större än vad som motiveras av förändringarna av<br />
konsumentprisindex. Genomförs inte prishöjningar efter dess riktlinjer, sjunker<br />
i stället alkoholens relativa pris och syftet att främja en minskad konsumtion<br />
motverkas.</p>
<p>Den senaste höjningen av alkoholpriserna ägde rum den 3 december 1984.<br />
Det har med andra ord gått 17 månader sedan priserna höjdes. Det är<br />
uppenbart att detta inte innebär en aktiv användning av prisinstrumentet. Vi<br />
anser att det är nödvändigt att riksdagen markerar att prisinstrumentet i<br />
framtiden måste användas på ett mer aktivt sätt.</p>
<p>När prispolitiken gällande alkoholdrycker övervägs, finns det anledning att<br />
också ägna uppmärksamhet åt frågan vilken betydelse det har att alkoholpriserna<br />
ingår i underlaget för konsumentprisindex. En höjning av konsumentprisindex<br />
utlöser i vissa lägen höjningar av bl. a. löner och pensioner. Detta<br />
samband mellan alkoholpriserna och konsumentprisindex kan bidra till att<br />
benägenheten att höja alkoholpriserna minskar. Alkoholpolitiskt motiverade<br />
höjningar av alkoholpriserna kan utebli därför att man av andra skäl vill<br />
motverka en höjning av konsumentprisindex. Möjligheterna att eliminera<br />
dessa effekter av detta samband bör därför prövas. Ett ytterligare skäl för<br />
alkoholens utmönstring ur konsumentprisindex är den mycket ojämna fördelning<br />
som alkoholkonsumtionen har i befolkningen. En grupp om ca 20% av<br />
innevånarna konsumerar 60% av den registrerade konsumtionen.</p>
<p>Med vad ovan anförts framstår det som nödvändigt att skatten på samtliga<br />
alkoholdrycker omedelbart höjs med 10%. Vidare bör beskattningen av<br />
alkoholdrycker organiseras så att priserna kan justeras minst varje kvartal<br />
och att därvid hänsyn tas till att alkoholpriserna av alkoholpolitiska skäl bör<br />
öka med mera än den allmänna prisnivån.</p>
<p>Det ankommer på vederbörligt utskott att utforma lämplig lagtext.</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p>Mot. 1985/1986:569</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/1986:569</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Med hänsyn till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">att riksdagen beslutar anpassa skatten på alkoholdrycker i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Karl Erik Eriksson (fp)<br />
Erik Holmkvist (m)<br />
Elver Jonsson (fp)</p>
<p>Rune Thorén (c)</p>
<p>Olle Grahn (fp)</p>
<p>Alf Svensson (c)</p>
<p>Paul Lestander (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Marianne Karlsson (c)<br />
Karin Israelsson (c)<br />
Margareta Andrén (fp)<br />
Gudrun Norberg (fp)<br />
Gunhild Bolander (c)</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_33" />
</div>
</div>
0Karl Erik Erikssonfp1undertecknare0Erik Holmkvistm2undertecknare0Elver Jonssonfp3undertecknare0Rune Thorénc4undertecknare0Olle Grahnfp5undertecknare0Alf Svenssonc6undertecknare0Paul Lestandervpk7undertecknare0Marianne Karlssonc8undertecknare0Karin Israelssonc9undertecknare0Margareta Andrénfp10undertecknare0Gudrun Norbergfp11undertecknare0Gunhild Bolanderc12undertecknareG902569Andre vice talman Karl Erik Eriksson m. fl.mot_198586__569.pdf112202pdfFörslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budget året 1986/87, m. m. (kompletteringsproposition)https://data.riksdagen.se/fil/05465D88-6074-43A8-9F2A-850554995DE8