3103085 G902566 1985/86 566 mot mot Motion 1985/86:566 Bengt Westerberg m. fl. (fp) Motion Motion 566 0 1986-05-13 00:00:00 2014-11-04 12:38:52 2014-11-04 00:00:00 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret Bengt Westerberg m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902566/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902566 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902566 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:566</p> <p>Bengt Westerberg m. fl. (fp)<br /> Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret<br /> 1986/87, m.m. (kompletteringsproposition)<br /> (prop. 1985/86:150)</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_46"><p>a</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p> <p style="margin-left:7px;">1985/86:566</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Den internationella bakgrunden</p> <p>De under år 1986 starkt fallande oljepriserna har fått en positiv effekt på den<br /> ekonomiska utvecklingen i industriländerna. Tillväxtprognoserna har räknats<br /> upp, inflationen beräknas bli lägre, räntorna har sjunkit och valutakurserna<br /> stabiliserats. Därigenom har den tidigare till 1986 förväntade konjunkturavkastningen<br /> skjutits framåt i tiden.</p> <p>Många av de grundläggande problemen i världsekonomin kvarstår dock.<br /> Förenta Staterna dras alltjämt med stora underskott i sin utrikeshandel och i<br /> den federala budgeten. Bytesbalansen visade förra året ett underskott på 120<br /> miljarder dollar och underskottet i år förväntas snarast bli högre, trots att<br /> dollarn fallit med åtföljande positiv effekt på USA:s utrikeshandel.</p> <p>De sjunkande oljepriserna och den lägre dollarkursen har haft en viss<br /> positiv effekt på de icke oljeproducerande u-ländernas ekonomi. Skuldkrisen<br /> är dock i allt väsentligt olöst och det återstår alltjämt att finna mekanismer för<br /> att på ett effektivt sätt integrera u-länderna i världshandeln och världsekonomin.<br /> Den s. k. Bakerplanen, benämnd efter USA:s finansminister, innehåller<br /> i detta avseende positiva inslag.</p> <p>På längre sikt kvarstår betydande osäkerhet både om huruvida de lägre<br /> oljepriserna blir bestående och om effekterna därav. Avgörande blir dels i<br /> vilken grad de oljeproducerande länderna accepterar en försämrad extern<br /> balans och fullföljer sina utvecklingsprogram eller drar ned på sin efterfrågan,<br /> dels i hur hög grad de oljekonsumerande länderna låter de sjunkande<br /> oljepriserna slå igenom i ökad efterfrågan och ökad privat konsumtion. Dessa<br /> kvarstående osäkerheter motiverar en hög beredskap i den ekonomiska<br /> politiken; en konjunkturavmattning har förskjutits, men det är sannolikt att<br /> en internationell avmattning kommer under senare delen av 1980-talet med<br /> tanke på att den nuvarande högkonjunkturen varat längre och visat sig mera<br /> uthållig än vad som tidigare varit fallet.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Utvecklingen i Sverige</p> <p>Den reviderade finansplanen ger en mycket ljus bild av Sveriges ekonomi.</p> <p>1986 ser ut att bli ett väsentligt bättre år än vad regeringen trodde i början av<br /> året. BNP-ökningen har räknats upp till 2% för i år jämfört med 1,6% som<br /> man trodde i januari. 1</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr 566</p> </div> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>De ljusare utsikter som man nu kan konstatera beror i allt väsentligt på Mot. 1985/86:566<br /> bättre draghjälp från utlandet. Tre faktorer bidrar: den sjunkande dollarkursen,<br /> de sjunkande internationella räntenivåerna och framför allt det kraftigt<br /> sänkta oljepriset.</p> <p>Den sjunkande dollarkursen har i ett avseende en omedelbart positiv<br /> effekt för Sverige. Det gäller kostnaderna för den svenska utlandsskulden,<br /> som blir lägre. Den samlade effekten på vår ekonomi av den lägre dollarkursen<br /> (för närvarande kring 7:00 kr.) är svårare att beräkna. Dollarnedgången<br /> försämrar den svenska exportindustrins konkurrensförmåga i USA och även<br /> på andra marknader gentemot amerikanska produkter. Efterfrågan från<br /> oljeländerna kan också komma att minska. Förändringen av kursen på den<br /> västtyska marken har hittills haft gynnsamma effekter för svensk ekonomi.</p> <p>Handels- och bytesbalansen uppvisar för första kvartalet i år en mycket god<br /> utveckling. Bytesbalansen gav ett överskott på 2,7 miljarder kronor. Sannolikt<br /> kan överskottet för hela 1986 bli något högre än vad regeringen räknat<br /> med, även om utfallet av avtalsrörelsen för i år kommer att ge en större ökning<br /> av den privata konsumtionen än tidigare beräknats med åtföljande genomslag<br /> i form av större import.</p> <p>Den förbättrade bytesbalansen är emellertid helt och hållet en följd av den<br /> utländska draghjälpen. Det sänkta oljepriset innebär att den svenska oljenotan<br /> halveras 1986 jämfört med 1985. Då kostade oss handeln med oljeprodukter<br /> ca 32 miljarder kronor; i år väntas kostnaden sjunka till 16 miljarder<br /> kronor. Om man bortser från handeln med oljeprodukter och fartyg har<br /> överskottet i utrikeshandeln sedan 1984 minskat med ca 10 miljarder kronor.</p> <p>Utan den minskade oljenotan skulle Sverige i år ha haft ett underskott i<br /> bytesbalansen på ca 10 miljarder kronor.</p> <p>Även det faktum att bytesbalansen - trots två stora devalveringar, internationell<br /> högkonjunktur och halverade oljepriser - bara uppvisar ett mindre<br /> överskott tyder på grundläggande strukturella svagheter i den svenska ekonomin.<br /> Vår industrisektor är för liten och vår interna kostnadsutveckling är för<br /> snabb. Den inhemska inflationen låg både 1984 och 1985 långt över inflationen<br /> i våra viktigaste konkurrentländer och också långt över regeringens<br /> eget mål för inflationen. Regeringen konstaterar själv i kompletteringspropositionen<br /> att pris- och löneökningstakten för 1986 ligger för högt jämfört med<br /> utlandet. Den svenska industrins internationella konkurrenskraft kommer<br /> således att försämras med förlust av marknadsandelar som följd.</p> <p>Utrikeshandeln väntas i år liksom under 1985 ge ett negativt bidrag till<br /> BNP-utvecklingen. Inte heller väntas investeringarna stå för någon större<br /> positiv post. Det betyder att den strategi som regeringen ansett nödvändig för<br /> att rätta till de strukturella obalanserna i den svenska ekonomin har slagit fel.</p> <p>Det är i stället den privata och den offentliga konsumtionen som svarar för<br /> största delen av BNP-ökningen. Enligt prognosen för 1986 svarar den totala<br /> konsumtionen för 80% av hela BNP-ökningen. För 1985 var motsvarande<br /> siffra 75%.</p> <p>Även i de s. k. treårskalkylerna ges en ljus bild av svensk ekonomi. Huvudalternativet,<br /> som ger en tillväxt på 2% per år under 1987-1989, bygger på<br /> förutsättningen att vi fr. o. m. år 1987 växlar ned till en varaktigt lägre kost- 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>nadsutveckling. T. ex. krävs att timlönerna i Sverige bara stiger med 3% per<br /> år 1988 och 1989 samt att konsumentpriserna under loppet av år 1988 och<br /> 1989 bara stiger med 1,5% per år.</p> <p>Det är värt att poängteras att treårskalkylerna är en s. k. kravanalys. De<br /> beskriver således inte någon prognos utan ställer i stället upp de krav som<br /> måste vara uppfyllda för att den utveckling som sedan beskrivs skall inträffa.<br /> Där redovisas också ett alternativ med något större ökningar i timlöner och<br /> konsumentpriser (för timlönerna mellan 1 och 2 procentenheter större ökning,<br /> vilket fortfarande är blygsamma ökningstakter enligt svenska erfarenheter).<br /> Detta s. k. högalternativ resulterar i kraftiga marknadsandelsförluster<br /> för svenskt näringsliv. Tillväxttakten försämras drastiskt och under flera år<br /> kan man då vänta i stort sett nolltillväxt i ekonomin. Detta visar med all<br /> önskvärd tydlighet nödvändigheten av att pris- och löneökningarna hålls<br /> tillbaka.</p> <p>Regeringens inflationsprognos för innevarande år är 2% under loppet av<br /> året, vilket synes alltför optimistiskt. Inflationen har visserligen dämpats i år,<br /> men priserna steg under årets fyra första månader med 1,2%. Den helt<br /> avgörande frågan är hur inflationen i Sverige utvecklas i förhållande till<br /> inflationen i våra konkurrentländer. Hittills har utvecklingen i detta avseende<br /> varit ogynnsam för Sverige.</p> <p>I treårskalkylerna finns också en alternativ beräkning som visar vad som<br /> skulle hända om oljepriset inte låg kvar på ca 15 dollar per fat utan steg igen<br /> till 25 dollar per fat. Då halveras tillväxttakten i Sverige. I stället för att få en<br /> BNP-ökning på ca 2% per år 1987-1989 blir tillväxten bara ca 1% per år.<br /> Detta illustrerar mycket tydligt vilken betydelse den internationella utvecklingen<br /> har för Sverige.</p> <p>En politik för tillväxt</p> <p>Från många olika grupper i samhället har på senare tid rests mycket berättigade<br /> anspråk på förbättringar. Merparten av dessa anspråk kan tillgodoses<br /> bara i den takt den totala kaka vi har att fördela - bruttonationalprodukten växer.<br /> Regeringen har såväl i årets finansplan som i den reviderade finansplanen<br /> förtjänstfullt framhållit betydelsen av ekonomisk tillväxt.</p> <p>Samtidigt kan vi konstatera att tillväxten avtagit jämfört med de närmaste<br /> föregående åren. I treårsberäkningarna förutsätts också en måttlig tillväxttakt<br /> på ca 2% per år. Enligt vår uppfattning måste ambitionen vara att nå en<br /> högre takt i den ekonomiska tillväxten.</p> <p>I klassisk produktionsteori brukar tillväxten förklaras av tre faktorer:<br /> arbetskraften, kapital och en s. k. restfaktor som ofta benämns teknikfaktorn.<br /> Denna restfaktor visar sig i själva verket vara den viktigaste förklaringen.<br /> Teknikfaktorns betydelse för tillväxten sedan i mitten av 1960-talet<br /> framgår av följande uppställning:</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="text-align:right;">1963-1970 1970-1976 1976-1982</p> </td> </tr><tr><td><p>Tillväxt i % per år</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3,9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,8</p> </td> <td><p>0,7</p> </td> </tr><tr><td><p>Därav teknikfaktorn i procentenheter</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,6</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2,9</p> </td> <td><p>0,4</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_48"><p style="margin-left:6px;">1985/86:566</p> </div> <div class="block ml_53"><p>3</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>”Teknikfaktorn” kan tolkas på olika sätt. Till viss del kan den sägas bero på Mot. 1985/86:566</p> <p>att de nya maskiner som tillkommer är av bättre kvalitet än de som ersätts.</p> <p>Till en annan och större del beror den på faktorer som hänger samman med<br /> hela ekonomins funktionssätt. Nedgången i tillväxttakt måste alltså till viss<br /> del hänföras till en sämre fungerande ekonomi och en bestående uppgång i<br /> tillväxttakt kräver samtidigt att ekonomin kan fungera smidigare.</p> <p>Vissa förbättringar har skett under senare år. Marknaden för riskkapital<br /> fungerar i dag betydligt bättre än under 1970-talet. Företagen har kunnat<br /> tillföras ett betydande nytt riskkapital efter de förändringar som skedde på<br /> hösten 1980. Detta har varit av stor betydelse för utvecklingen i svenska<br /> företag under första hälften av 1980-talet.</p> <p>Avregleringen av kreditmarknaden har också givit ett positivt bidrag till en<br /> bättre fungerande ekonomi. Den snabba utvecklingen av penningmarknaden<br /> och andra delmarknader är en klar indikation på att kapitalet nu används på<br /> ett smidigare sätt än tidigare. Vi har fått en ”teknisk utveckling” av kapitalmarknaden<br /> som kan jämföras med den tekniska utveckling som hela tiden<br /> sker av det fasta produktionskapitalet och av arbetskraften.</p> <p>Regeringen har i årets finansplaner redovisat en rad förutsättningar för<br /> högre tillväxt: konkurrenskraften och därmed kostnadsläget, arbetsmarknadens<br /> flexibilitet, utbildningssystemets kvalitet, insatserna för forskning och<br /> utveckling, den offentliga sektorns effektivitet, förekomsten av konkurrens<br /> inom olika sektorer, skattesystemets funktionssätt m. m.</p> <p>Vi noterar ett par intressanta glidningar mellan finansplanen och den<br /> reviderade finansplanen. I finansplanen nämns som en viktig tillväxtfaktor<br /> behovet av ”ökad effektivitet inom den offentliga sektorn”. Den har, avsiktligt<br /> eller oavsiktligt, fallit bort i den nu aktuella finansplanen. I januari hette<br /> det vidare att man måste ”förändra skattesystemet i en mera tillväxtbefrämjande<br /> riktning”. Nu säger man: ”Skattepolitiken utformas så att den underlättar<br /> löneavtal på låg nominell nivå och stimulerar till arbete och sparande.”</p> <p>För att uppnå ökad effektivitet inom den del av tjänstesektorn där det<br /> offentliga dominerar är det enligt vår uppfattning angeläget att öka människors<br /> valfrihet mellan olika alternativ och att uppmuntra enskilda alternativ<br /> till de offentliga. Statsmakterna bör medverka till det genom lämplig utformning<br /> av statsbidragssystem och andra regler.</p> <p>Ett skattesystem som skall bidra till ökad tillväxt förutsätter lägre marginalskatter<br /> och s. k. skattekilar, dvs. minskade skillnader mellan vad det kostar<br /> någon att få ett arbete eller uppdrag utfört och vad den som utför arbetet får<br /> betalt efter skatt. Vi har tidigare i motioner till detta riksmöte redovisat de<br /> förändringar i inkomstskatten som vi anser bör genomföras under de närmaste<br /> åren.</p> <p>Det är också viktigt att förändra skattesystemet så att kapitalrörligheten<br /> främjas.</p> <p>Vi har vidare vid upprepade tillfällen framhållit vikten av att se över hela<br /> kapitalbeskattningen. Olika skatteobjekt beskattas i dag enligt olika regler<br /> vilket leder till snedvridningar som inte kan försvaras.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang också erinra om de förslag vi tidigare framfört<br /> om en treårig kvalitetssatsning på universitet och högskolor. Den kommer 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>inte att påverka tillväxttakten under detta decennium men är av största vikt Mot. 1985/86:566</p> <p>för utvecklingen därefter. Det påslag som socialdemokrater och kommunister<br /> enats om i riksdagen är visserligen ett erkännande av att situationen är<br /> klart otillfredsställande, men den är samtidigt för liten för att råda bot på<br /> förhållandena.</p> <p>Regeringen har i kompletteringspropositionen också berört den regionala<br /> utvecklingen. Det är angeläget att utnyttja de regionala högskolorna och<br /> övriga utbildningsinsatser som sker ute i länen för att stimulera denna utveckling<br /> och ta till vara de resurser som finns spridda i riket. På det sättet kan<br /> regionalpolitiken långsiktigt bidra till en bättre mobilisering av resurser och<br /> därmed till ökad ekonomisk tillväxt.</p> <p>Budgetpolitiken</p> <p>Regeringen påpekar i kompletteringspropositionen att målet om en god<br /> tillväxt inte kan nås om man tillåter kraftigt ökade offentliga utgifter eller<br /> genomför stora ofinansierade skattesänkningar. Vi kan i och för sig instämma<br /> i detta, men vi vill sätta ambitionen högre.</p> <p>De av tillväxtskäl angelägna skattesänkningarna, som presenteras i andra<br /> motioner från folkpartiet, bör därför i sin helhet finansieras. Därför måste<br /> nedskärningar göras i de offentliga utgifterna om vi i vårt land skall kunna<br /> komma upp i en tillväxttakt som är jämförbar med vad som gäller i andra<br /> industriländer.</p> <p>Riksdagen har vid flera tillfällen på förslag av finansutskottet lagt fast vissa<br /> principer för den statliga utgiftspolitiken, bl. a. innefattande direkta utgiftsbegränsningar<br /> på vissa områden.</p> <p>Den socialdemokratiska regeringens budgetpolitik har ingalunda alltid<br /> levt upp till dessa principer. Under de första åren av socialdemokratisk<br /> regeringspolitik på 1980-talet bidrog utgiftspolitiken till ett onödigt stort<br /> budgetunderskott. Att underskottet nu har minskat sammanhänger - om<br /> man bortsett från att industrisubventionerna i stort sett bortfallit och att vissa<br /> utgiftsposter lyfts ur statsbudgeten - i första hand med att statsinkomsterna<br /> ökat, dels på grund av tillväxt i ekonomin, dels på grund av skattehöjningar.</p> <p>Utgiftspolitiken har utöver de nämnda faktorerna endast lämnat ett mindre<br /> bidrag till det minskade budgetunderskottet.</p> <p>Det är nu viktigt att den gynnsamma internationella utvecklingen med<br /> lägre oljepriser, lägre dollarkurs och lägre räntenivå utnyttjas till att varaktigt<br /> pressa ned budgetunderskottet. Det strukturella underskottet måste vara<br /> eliminerat när och om en vändning internationellt sker i ogynnsam riktning.</p> <p>Samtidigt är det viktigt att det kollektiva sparandet i den samlade offentliga<br /> sektorn inte tränger undan det enskilda sparandet.</p> <p>Regeringen redovisar i kompletteringspropositionen ett budgetunderskott<br /> på knappt 45 miljarder kronor för budgetåret 1986/87. Detta är ca 4 miljarder<br /> kronor lägre än vad som förutsågs i budgetpropositionen och knappt 5 miljarder<br /> kronor lägre än vad som nu förutses för innevarande budgetår 1985/86.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_21"><p>1985/86</p> </div> <div class="block ml_33"><p>1986/87</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:566</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:8px;">(miljarder kronor)</p> </td> <td><p style="text-align:right;">BP86</p> </td> <td><p>KP86</p> </td> <td><p>BP86</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">KP86</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">Inkomster</p> </td> <td><p>273,3</p> </td> <td><p>276,2</p> </td> <td><p>286,7</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">292,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">Utgifter exkl.<br /> räntor</p> </td> <td><p>254,0</p> </td> <td><p>260,0</p> </td> <td><p>264,6</p> </td> <td><p style="text-align:right;">269,4</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">Statsskuldsräntor</p> </td> <td><p style="text-align:right;">71,5</p> </td> <td><p>65,9</p> </td> <td><p>71,0</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">68,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:8px;">Budgetsaldo</p> </td> <td><p>-52,2</p> </td> <td><p>-49,7</p> </td> <td><p>-48,9</p> </td> <td><p style="text-align:right;">-44,9</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p>Utvecklingen för innevarande och nästkommande budgetår belyses i ovanstående<br /> tabell. Den mest anmärkningsvärda förändringen för budgetåret 1985/</p> <p>86 mellan beräkningarna i budgetpropositionen (BP86) och kompletteringspropositionen<br /> (KP86) är att statsskuldsräntorna antas minska med 5,6 miljarder<br /> kronor.</p> <p>I långtidsbudgeten förutses nu, i det s. k. lågalternativet, en successiv<br /> minskning av budgetunderskottet till 1,1% av BNP budgetåret 1990/91 eller<br /> 13 miljarder kronor. I högalternativet däremot ligger budgetunderskottet i<br /> stort sett kvar på nuvarande nominella nivå, eller ökar något till drygt 50<br /> miljarder kronor, vilket motsvarar 4,8% av BNP. Även den mekaniska<br /> analys som långtidsbudgeten ger belyser således nödvändigheten av att få ned<br /> inflationstakten. I lågalternativet ligger också inlagt budgetförstärkningar på<br /> ca 10 miljarder kronor.</p> <p>I folkpartiets budgetalternativ från januari föreslogs - bortsett från engångseffekter<br /> - en budgetförstärkning jämfört med regeringens budgetförslag<br /> som såväl för budgetåret 1986/87 som för helår uppgick till ca 4 miljarder<br /> kronor.</p> <p>En viktig förklaring till denna budgetförstärkning var att vi förordade en<br /> större besparing på kommunsektorn än vad regeringen då föreslog. Skillnaden<br /> uppgick på helår till ca 3,5 miljarder kronor.</p> <p>Regeringen har nu föreslagit en ökad besparing på kommunsektorn jämfört<br /> med i januari. Av skäl som nedan utvecklas förordar även vi nu att<br /> besparingen ökas jämfört med vårt förslag i januari. Skillnaden mellan förslagen<br /> krymper emellertid till drygt 1,5 miljarder kronor.</p> <p>Det innebär också att den av oss föreslagna budgetförstärkningen jämfört<br /> med regeringens reviderade budgetförslag uppgår till ca 2 miljarder kronor<br /> på helår och drygt det för budgetåret 1986/87.</p> <p>Vi kan alltså konstatera att regeringens förslag beträffande statsbudgeten<br /> och budgetsaldot nu avsevärt närmat sig folkpartiets. Även om viktiga skillnader<br /> kvarstår vad gäller enskilda budgetposter, såväl på intäkts- som utgiftssidan,<br /> har ett närmande skett beträffande finanspolitikens uppläggning i<br /> stort. Vi välkomnar detta.</p> <p>Regeringen har nu också föreslagit en skattehöjning för charterresor på 100<br /> kr., vilket beräknas ge ca 100 milj. kr. i ytterligare statsinkomster. Vi avvisar<br /> detta förslag.</p> <p>Vi avvisar också skattehöjningen inom vinstsparandet, samt under vissa<br /> omständigheter den föreslagna försämringen i allemanssparandets avkastning.<br /> Vi återkommer till detta nedan i ett särskilt avsnitt. Vilka konsekvenser<br /> detta får för utgifter och inkomster på statens budget går inte att utläsa från</p> <p>den redovisning som ges i kompletteringspropositionen. Vi antar att våra 6</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">ställningstaganden innebär en saldoförsämring med ca 100 milj. kr. Mot. 1985/86:566</p> <p style="margin-left:3px;">Vi kommer också att i ett särskilt avsnitt diskutera alkoholskatterna och<br /> lämna förslag till skattehöjning enligt de principer som en enig riksdag<br /> tidigare slagit fast. Detta förslag kan beräknas öka statsinkomsterna med ca<br /> 300 milj. kr. efter hänsyn till minskad konsumtion.</p> <p style="margin-left:3px;">Penning- och valutapolitik</p> <p style="margin-left:3px;">I kompletteringspropositionen aviseras liberaliseringar i valutalagstiftningen.<br /> Vi hälsar detta med tillfredsställelse. Enligt vår uppfattning har<br /> emellertid förslaget till partiell avveckling av valutaregleringen stannat på<br /> halva vägen i och med att finansministern säger: ”Vissa delar av valutaregleringen<br /> bör finnas kvar. Hit hör i första hand att förhindra kortfristiga kapitalplaceringar<br /> som styrs av ränteskillnader och förväntningar om ränte- och<br /> växelkursutvecklingen.”</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår uppfattning bör valutaregleringen avskaffas i sin helhet. Avvecklingen<br /> bör inledas med det snaraste men kan i och för sig gå stegvis. Vi har<br /> redan vid flera tillfällen utvecklat våra skäl för detta ställningstagande.</p> <p style="margin-left:3px;">Penningpolitiken har under de senaste åren i stor utsträckning avreglerats.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett kvardröjande regleringsinslag i kreditpolitiken är emellertid placeringsplikten<br /> för försäkringsbolag och AP-fonden. Ett annat regleringsinslag är<br /> existensen av prioriterad långivning för vissa ändamål, framför allt bostadsförsörjningen.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening är placeringspolitiken en form av extra beskattning. För<br /> AP-fondens del medför den lägre kapitalförräntning som följer av placeringsplikten<br /> att ATP-avgiften behöver höjas mer än vad som eljest vore nödvändigt.<br /> För försäkringsbolagen och försäkringsspararna medför placeringsplikten<br /> att avkastningen blir väsentligt lägre än vad den annars skulle vara. Enligt<br /> vår mening bör således placeringsplikt inte utnyttjas som kreditpolitiskt<br /> instrument. Inte heller bör ytterligare emissioner av statsobligationer till<br /> konstlat låg ränta genomföras.</p> <p style="margin-left:3px;">Riksdagen bör som sin mening ge fullmäktige i riksbanken till känna vad vi<br /> ovan anfört om kredit- och valutapolitiken.</p> <p style="margin-left:3px;">Kommunernas ekonomi</p> <p style="margin-left:3px;">Kommunernas ekonomiska situation har under hela 1980-talet varit mycket<br /> god. Kommunernas volymexpansion har i realiteten blivit större än enligt<br /> prognoserna och har också vida överstigit vad som angavs i t. ex. 1984 års<br /> långtidsutredning, dvs. 1% per år. I den reviderade finansplanen redovisas<br /> ökningen under 1986 till över 2%. I den bilaga där de s. k. treårskalkylerna<br /> redovisas förutsätts i balansalternativet att ökningstakten minskar till 1 % per<br /> år under 1987-1989.</p> <p style="margin-left:3px;">En begränsning av kommunernas expansion sades redan i budgetpropositionen<br /> vara nödvändig för att ge utrymme för stigande reallöner. Vi konstaterade<br /> då att detta var en anmärkningsvärd omsvängning av regeringens tidigare<br /> ställningstagande där en större kommunal volymökning hade påståtts<br /> vara nödvändig för att åstadkomma en rättvis fördelning av välståndet. I</p> <p style="margin-left:3px;">januari föreslogs begränsningar i statsbidragen till kommuner och landsting 7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>med ca 2,5 miljarder kronor. Folkpartiet ansåg detta vara alltför litet och Mot. 1985/86:566<br /> föreslog ytterligare indragningar på ca 3,5 miljarder kronor, dvs. totalt ca 6<br /> miljarder kronor. Regeringen konstaterar nu: ”De åtgärder som redan föreslagits<br /> riksdagen samt de åtgärder jag kommer att föreslå i det följande<br /> summerar totalt till ca 6 miljarder kronor 1987.” Detta sägs ändå innebära att<br /> kommunsektorn har kvar ett sparandeöverskott på ca 4 miljarder kronor.</p> <p>Regeringen anser att dess åtgärdsförslag är ”väl avvägda” mot en konsumtionsökning<br /> i kommunsektorn på totalt ca 1%.</p> <p>De kalkyler över kommunernas inkomster och utgifter under 1987 som nu<br /> redovisas i den reviderade nationalbudgeten ger vid handen att kommunernas<br /> inkomster kommer att öka snabbare än vad som kunde förutses i j anuari. I<br /> nationalbudgeten i januari påstods 1985 års skatteunderlag, som ju styr<br /> kommunernas inkomster för 1987, öka med ”i det närmaste 9%”. I den<br /> reviderade nationalbudgeten framgår att siffran i stället kan väntas bli ca<br /> 10%, vilket innebär en ytterligare skatteinkomstökning på ca 1,4 miljarder<br /> kronor. Samtidigt förutses kostnadsökningarna nu bli lägre än vad man<br /> tidigare trott, vilket innebär att kommunernas utgiftsökning vid oförändrad<br /> volym minskar.</p> <p>Kalkylen över den volymförändring i kommunsektorn som följer av förändrad<br /> befolkningssammansättning visar att det krävs en ökning på 0,4% 1987<br /> och 0,3% 1988, vilket är ungefär densamma som tidigare angivits. (Vi återkommer<br /> nedan till fördelningen mellan primärkommuner och landsting.)</p> <p>Enligt vår uppfattning, som vi också redovisat flera gånger tidigare, måste<br /> expansionen i kommunsektorn begränsas till obetydligt mer än vad som krävs<br /> för oförändrad standard och på grund av befolkningsförändringar. Vi konstaterar<br /> därför att en indragning av statsbidrag till kommunerna på ca 6 miljarder<br /> kronor är otillräcklig. Vi föreslår en total besparingsvolym på ca 8<br /> miljarder kronor. Detta bör enligt de kalkyler som redovisas i den reviderade<br /> nationalbudgeten ge utrymme för en volymexpansion på mellan 0,5 och 1,0 %<br /> i kommunsektorn totalt.</p> <p>Regeringens indragning av statsbidrag består av tre olika förslag. För det<br /> första de förslag som lades fram i budgetproposition, med undantag för<br /> minskningen av statsbidragen till lärarlönerna som riksdagen på folkpartiets<br /> förslag avvisade. Av det ursprungliga beloppet på ca 2,5 miljarder kronor har<br /> riksdagen således bara beslutat om 1,9 miljarder kronor. För det andra<br /> föreslås nu att regeringens förslag om höjt grundavdrag i inkomstskatten<br /> tillåts reducera kommunernas förskott av skattemedel med 1,6 miljarder<br /> kronor 1987. För det tredje föreslås en avgift på skatteunderlaget som totalt<br /> betyder ca 2,8 miljarder kronor. De tre förslagen summerar till ca 6,3 miljarder<br /> kronor, från vilket skall dras ca 0,4 miljarder kronor som föreslås utgå i<br /> extra skatteutjämningsbidrag. Den totala besparingen blir därför ca 5,9 miljarder<br /> kronor.</p> <p>Folkpartiets förslag till minskning av kommunernas finansiella utrymme<br /> består av följande komponenter: Vi accepterar riksdagens beslut om indragning<br /> av specialdestinerade bidrag på 1,9 miljarder kronor. När förslagen<br /> presenterades avvisade vi dem, eftersom vi ansåg - och fortfarande anser - att</p> <p>den metod för minskning vi föreslog är bättre. Men riksdagen har nu beslutat „</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">om dessa statsbidragsminskningar, och kommuner och landsting har tagit Mot. 1985/86:566<br /> hänsyn till dessa beslut i sina planeringsförutsättningar för 1987. Vi anser<br /> därför att det vore olämpligt att nu riva upp besluten.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi föreslår också, liksom tidigare, att kommuner och landsting inte kompenseras<br /> för den avskaffade kommunala beskattningen av juridiska personer.</p> <p style="margin-left:3px;">Detta innebär en minskning av kommunsektorns inkomster med ca 1,6<br /> miljarder kronor. Vi konstaterar att regeringens förslag innebär en successiv<br /> minskning av denna kompensation genom att den föreslås utgå med nominellt<br /> oförändrat belopp, men som vi tidigare anfört anser vi inte att någon<br /> kompensation alls bör utgå.</p> <p style="margin-left:3px;">Resterande reducering på ca 4,5 milj arder kronor bör ske genom den av oss<br /> tidigare föreslagna metoden med en avgift på kommunernas skatteunderlag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vad beträffar fördelningen mellan primärkommuner och landsting anser vi<br /> att de kalkyler som nu redovisas måste få konsekvensen att primärkommunerna<br /> får vidkännas en större indragning än landstingen. Den ändrade befolkningssammansättningen<br /> består framför allt av minskat antal elever i<br /> skolan och ett ökat antal äldre personer. Detta innebär att den primärkommunala<br /> konsumtionen vid oförändrad standard inte behöver öka alls under</p> <p style="margin-left:3px;">1987 och kan minska med 0,1% under 1988, medan den landstingskommunala<br /> konsumtionen måste öka med 1,1% under 1987 och med 1,0% under</p> <p style="margin-left:3px;">1988 (siffrorna är hämtade från den reviderade finansplanen s. 38).</p> <p style="margin-left:3px;">Vi föreslår därför en avgift på primärkommunernas skatteunderlag på 60<br /> öre per skattekrona och en avgift på landstingskommunernas skatteunderlag<br /> på 40 öre per skattekrona. Detta innebär minskade inkomster för landstingen<br /> med knappt 1,7 miljarder kronor och för primärkommunerna med nära 2,8<br /> miljarder kronor. I den senare summan ingår då den minskning på ca 600<br /> milj. kr. med en avgift på 13 öre per skattekrona som ersätter minskningen av<br /> statsbidragen till lärarlönerna. Särskild hänsyn måste då tas till primärkommunerna<br /> utanför landsting.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen konstaterar att ett nytt förslag till kommunalt skatteutjämningssystem<br /> inte kommer att lämnas i sådan tid att den kan träda i kraft förrän<br /> 1988. Vi beklagar detta, eftersom det enligt vår uppfattning finns klara brister<br /> i det nuvarande systemet. Vi accepterar emellertid den ökning i bidragen med<br /> ca 1,1 miljarder kronor som nu sker enligt kriterierna i det nuvarande<br /> systemet. Vi kan däremot självfallet inte acceptera den progressiva avgiftskonstruktion<br /> som regeringen föreslår för 1987 (och som också gäller under<br /> 1986). Den innebär att tre kommuner i Stockholms län - Danderyd, Lidingö<br /> och Solna - tvingas betala bidrag till 20 andra kommuner för att dessa sänkte<br /> sin skattesats för 1986. Vi kan därför inte acceptera regeringens förslag att 115<br /> milj. kr. i extra skatteutjämningsbidrag avsätts för dessa 20 kommuner.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi kan heller inte acceptera den senareläggning av återbetalningen av<br /> medel på likviditetskonton i riksbanken som regeringen föreslår. Återbetalningen<br /> föreslås ske den 30 april 1987 i stället för i december 1986 ”av<br /> penningpolitiska skäl”. Enligt vår uppfattning är riksbanken fullt kapabel att<br /> göra de säsongsmässigt nödvändiga avvägningarna inom penningpolitiken<br /> utan regeringens medverkan på detta sätt. Däremot accepterar vi övriga<br /> förslag i fråga om de extra skatteutjämningsbidragen. q</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Förenkling av skattereglerna</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:566</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I propositionen föreslås ett antal förenklingar av skattereglerna, varav de<br /> väsentligaste torde vara de som rör bostadsbeskattningen. Förslagen innebär<br /> att garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter slopas, det extra<br /> avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet slopas samt beskattningen<br /> i utbokommun slopas så att all inkomst beskattas i hemortskommunen.<br /> De nya reglerna föreslås tillämpas fr. o. m. 1988 års taxering. Föredraganden<br /> anför att slopandet av garantibeskattningen och det extra avdraget<br /> medför ett skattebortfall för kommunerna på ca 760 milj. kr. och en ökning av<br /> statens inkomster med ca 360 milj. kr. samt en minskning av skatteutjämningsbidragen<br /> med ca 75 milj. kr. Slopandet av beskattningen i utbokommun<br /> kan innebära ett väsentligt skattebortfall för vissa kommuner med stor fritidshusbebyggelse.<br /> Vi vill därför betona vikten av att storleken av detta skattebortfall<br /> klarläggs så att inte alltför negativa effekter för dessa kommuner<br /> uppkommer.</p> <p>Beträffande uppbörden av kvarstående skatt föreslås att denna sker från<br /> löntagarna under månaderna januari - mars i stället för januari - april samt<br /> att arbetsgivarna betalar in skatten vid ett enda tillfälle, i april, i stället för vid<br /> två tillfällen, mars och maj. Förslaget kommer ursprungligen från skatteförenklingskommittén<br /> och riksskatteverket och har remissbehandlats. Förutom<br /> väsentliga administrativa förenklingar innebär det att arbetsgivarna gör en<br /> räntevinst på ca 12 milj. kr. årligen medan löntagarna (dvs. de som har<br /> kvarskatt) gör motsvarande ränteförlust. Vi delar föredragandens uppfattning<br /> att detta är acceptabelt speciellt som huvudprincipen är att inkomstskatt<br /> skall erläggas som preliminärskatt under inkomståret.</p> <p>Vi accepterar även övriga förslag till skatteförenklingar.</p> <p>En balansräkning för staten</p> <p>1 1985 års långtidsbudget redovisades för första gången en balansräkning för<br /> staten. I den nu aktuella propositionen finns ett avsnitt med ett sammandrag<br /> av den balansräkning som riksrevisionsverket överlämnat. Vi har tidigare<br /> efterlyst en sådan i anslutning till att vi föreslagit utförsäljning av statliga<br /> företag. Sådana utförsäljningar av tillgångar till andra ägare som kan väntas<br /> sköta dem bättre och därvid erhålla större avkastning skulle innebära en<br /> positiv förändring av statens förmögenhetsställning (liksom bättre förutsättningar<br /> för verksamheten i de berörda företagen). Den balansräkning som nu<br /> redovisas lämpar sig emellertid inte för en sådan analys. T. ex. är statens<br /> aktieinnehav upptaget till anskaffningsvärdena. Betydande tillgångar saknas<br /> också i redovisningen, t. ex. försvarets tillgångar. Vi förutsätter att RRV<br /> arbetar vidare med att utveckla redovisningstekniken för statens förmögenhetsställning.</p> <p>Sparfrågor</p> <p>I propositionen föreslås ett antal förändringar i allemanssparande! och vinstsparandet.<br /> I fråga om allemanssparande! gäller det framför allt höjd maximi- 10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>gräns för de totala nettoinsättningarna, sänkt avkastning på sparmedlen, Mot. 1985/86:566<br /> vidgade placeringsmöjligheter för allemansfonder och aktiesparfonder, möjligheter<br /> till bosparande för ungdomar i Riksbyggen, maximering av bankernas<br /> överföringsavgifter samt reducerad ersättning till bankerna för hanteringen<br /> av allemanssparande!.</p> <p>Vad först gäller förslaget till minskad ränta i allemanssparande! innebär<br /> förslaget att den skattefria räntan sänks från nuvarande diskonto plus 1,25%<br /> till enbart diskontot. Förslaget motiveras med att avkastningen annars skulle<br /> bli alltför hög med tanke på sparandets riskfria natur samt skattefriheten. Det<br /> kan t. ex. under nuvarande omständigheter löna sig meds. k. skattearbitrage,<br /> dvs. det kan löna sig att låna pengar för att sätta in dessa i allemanssparande!.</p> <p>Vi har förståelse för de argument som framförs för att minska den nu alltför<br /> gynnsamma avkastningen på allemanssparandet. Vi har därför inte någon<br /> invändning mot att villkoren ändras fr. o. m. den 1 juli 1986.</p> <p>I detta sammanhang anser vi det dock nödvändigt att fästa uppmärksamheten<br /> på att föredragande statsrådet inte med ett ord berör frågan om den extra<br /> räntan på 1,25% över diskontot på det kapital som sparats fram till detta<br /> datum och utgör saldot på varje allemanskonto den 1 juli 1986. Vi anser att<br /> detta är en brist och vill för vår del hävda följande.</p> <p>Allemanssparandet har, som föredraganden skriver, blivit en framgångsrik<br /> sparform och lånekälla för staten. Den är riskfri, ger hög avkastning och är<br /> dessutom befriad från skatt. Framgången beror naturligtvis på att många<br /> människor lockats med i denna sparform just av skattefriheten och de gynnsamma<br /> räntevillkoren.</p> <p>I de civilrättsliga avtal som varje sparare (långivare) via sin bank har träffat<br /> med riksgäldskontoret har staten som den ena avtalsparten förbundit sig att<br /> betala ränta enligt vid varje tidpunkt gällande diskonto plus 1,25%. Den<br /> extra räntesatsen om 1,25% är ett av villkoren i avtalet och kan alltså inte<br /> ensidigt, med retroaktiv verkan, sägas upp av den ena parten (staten). Däremot<br /> kan staten naturligtvis som låntagare förhandla om ändrade villkor på<br /> lån fr. o. m. en viss dag vilket i detta fall får anses ske fr. o. m. den 1 juli i år.</p> <p>Detta innebär att den som fr. o. m. nämnda datum placerar medel på allemanssparkonto<br /> får anses ha accepterat det nya räntevillkoret för pengar som<br /> han därefter lånar ut till staten via allemanssparandet.</p> <p>Det nu sagda medför emellertid enligt vår uppfattning att det i klarhetens<br /> intresse är nödvändigt att i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i<br /> lagen om allemanssparande ta in ett påpekande om att å medel som är<br /> innestående på allemanssparkonto den 31 juni 1986 skall utgå ränta enligt 9§<br /> samma lag enligt dess lydelse före den 1 juli 1986.</p> <p>Vi har inga invändningar mot förslaget att höja maximigränsen för nettoinsättningarna<br /> i allemanssparandet till 50000 kr. och inte heller till de föreslagna<br /> vidgade placeringsmöjligheterna.</p> <p>Vi kan däremot inte ställa oss bakom förslaget att utvidga de särskilda<br /> reglerna för ungdomars bosparande som i dag gäller för sparande i HSB tilt att<br /> även gälla sparande i Svenska riksbyggen. Vi avvisade förslaget till särregler<br /> för HSB när detta infördes (se reservation 1 i FiU 1984/85:7) och avvisar med<br /> samma skäl det nu aktuella förslaget. 11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Genom förslaget skulle HSB och Riksbyggen ges en särställning, som Mot. 1985/86:566</p> <p>innebär att HSB och Riksbyggen förfogar över de medel som sparas i HSBsparkassa<br /> och Riksbospar. I motsats till vad som gäller för bankerna behöver<br /> inte sparmedlen levereras in till riksgäldskontoret eller till kapitalsparfonder.</p> <p>Därigenom förstörs konkurrensneutraliteten mellan de olika sparlåneformerna.</p> <p>Regeringen föreslår också att den avgift bankerna tar ut vid överföring av<br /> sparmedel inom allemanssparande! maximeras till 100 kr. För närvarande<br /> uppgår dessa överföringsavgifter enligt propositionen till mellan 150 och 200<br /> kr. Vi delar föredragandens uppfattning att en allför hög överföringsavgift<br /> medför inlåsningseffekter av sparmedlen. Avgiften får således inte vara så<br /> hög att t. ex. fondandelsägare av kostnadsskäl avstår från att överföra medel<br /> och därigenom sätta press på fondförvaltarna, utan en ”stimulerande konkurrens”<br /> bör upprätthållas. Exakt samma motivering är enligt vår mening giltig i<br /> fråga om förslaget att höja omsättningsskatten på aktier - ett förslag som vi<br /> därför avvisat. Vi tvingas emellertid konstatera att i sistnämnda fall har<br /> regeringen inte tagit hänsyn till sina egna sakliga argument, utan givit efter<br /> för en tillfällig politisk opinion.</p> <p>Vi delar regeringens uppfattning att det bör vara möjligt att reducera<br /> bankernas ersättning för skötseln av allemanssparande! på det sätt som<br /> föreslås.</p> <p>I fråga om vinstsparandet föreslås tre förändringar. För det första föreslås<br /> att en extra insättning på högst 5 000 kr. tillåts under perioden den 1 december<br /> 1986 — den 28 februari 1987. Motivet härtill är att betydande belopp då<br /> kommer att frigöras från skattesparandet. Vi konstaterar att detta var skälet<br /> till den extra insättning inom allemanssparande! som gällde första kvartalet<br /> 1986. Vi påpekade då att detta var att betrakta som en tillfällig åtgärd och att<br /> det skulle komma att finnas behov av ytterligare sådana sparstimulanser vid<br /> kommande årsskiften. Vi återkommer till detta nedan, men har inte funnit<br /> skäl att motsätta oss den föreslagna extra insättningen i vinstsparandet.</p> <p>För det andra föreslås att bankerna ges möjlighet att, om de så önskar, lotta<br /> ut en total vinstsumma som uppgår till högst 4% årsränta i stället för dagens<br /> 2%. Vi biträder detta förslag som bör kunna verka stimulerande för den form<br /> av långsiktigt och regelbundet sparande som vinstsparandet utgör.</p> <p>För det tredje föreslås en höjning av lotterivinstskatten från 30% till 40%<br /> på vinstutlottningar i vinstsparandet. Motivet för denna skattehöjning uppges<br /> vara att ”den ränta som lottas ut annars kommer att beskattas betydligt<br /> mildare än den marginalskatt som utgår på den fasta räntan i vinstsparandet”.<br /> Den senare torde för många uppgå till ca 50%. Vi kan inte se att detta<br /> motiv skulle vara relevant eftersom exakt samma situation redan är för<br /> handen i dag. Enligt vår uppfattning skulle den föreslagna skattehöjningen<br /> motverka den sparandestimulans som vi anser vara i högsta grad önskvärd<br /> och nödvändig och vi yrkar således avslag på detta förslag.</p> <p>Vad slutligen gäller skattefondssparandet konstateras i propositionen att<br /> belopp av storleksordningen 7—9 miljarder kronor kommer att frigöras vid<br /> kommande årsskiften. Detta konstaterande resulterar i ett förslag att tilldela<br /> spardelegationen ytterligare 15 milj. kr. för information om fördelarna med 12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>att låta sparmedlen kvarstå i skattefonderna. Mot. 1985/86:566</p> <p>Vi kan inte biträda detta förslag, med hänvisning till vad vi tidigare föreslagit<br /> om fortsatta skatteförmåner till dem som låter sina sparmedel kvarstanna i<br /> skattesparandet.</p> <p>Arbetsmarknadspolitik</p> <p>Trots att arbetslösheten har minskat på grund av högkonjunkturen så ligger<br /> denna kvar på en relativt hög nivå. Under 1970-talet varierade arbetslösheten<br /> (årsmedeltal) mellan 1,5 och 2,5%. Under högkonjunkturen 1980 var arbetslösheten<br /> 2%. Under 1980-talet steg arbetslösheten under lågkonjunkturen<br /> 1983 till 3,5%. Under högkonjunkturen 1985 var arbetslösheten 2,8%. Det<br /> finns således en klar trend mot stigande arbetslöshet sedan början av 1970talet.</p> <p>De arbetsmarknadspolitiska insatserna har ökat väsentligt under 1980talet.<br /> De konjunkturbetingade insatserna omfattade 0,6% av arbetskraften<br /> 1980 och ökade till 2,2% 1984. Trots att en viss nedgång skett sysselsattes<br /> 1,8% av arbetskraften i sådana åtgärder under 1985.</p> <p>Andelen långtidsarbetslösa har ökat. En lägre frånvaro och ökad genomsnittsarbetstid<br /> medför att ökad sysselsättning inte leder till minskad arbetslöshet<br /> på det sätt som tidigare varit fallet. Arbetsmarknadens funktion har<br /> försämrats. Det finns klara tendenser till minskad rörlighet. Allt färre arbetstagare<br /> byter arbete. En allt lägre andel erhåller arbete efter att ha blivit<br /> arbetslösa efter företagsnedläggningar. Det går allt fler arbetslösa på varje<br /> ledig plats vilket innebär att matchningen mellan arbetssökande och lediga<br /> platser fungerar sämre.</p> <p>I den rapport, Arbetsmarknadspolitikens roll, inriktning och omfattning<br /> (Ds A 1986:2), som en av Anna-Greta Leijon tillsatt arbetsgrupp nyligen lagt<br /> fram, görs en bedömning av arbetsmarknaden under resten av 1980-talet.</p> <p>Denna visar på en förväntad genomsnittlig sysselsättningsökning under återstoden<br /> av 1980-talet med 15000—20000 personer per år. Ökningen av arbetskraftsutbudet<br /> väntas dock bli betydligt högre. Gruppen konstaterar att<br /> det krävs en sysselsättningsökning som är nästan 50% högre än vad som nu<br /> kan förutses för att förhindra en fortsatt ökning av arbetslösheten.</p> <p>Slutsatsen i rapporten är att vi med stor sannolikhet får räkna med en<br /> fortsatt trendmässig ökning av arbetslösheten fram till 1990. Huvudansvaret<br /> för sysselsättningspolitiken vilar på den generella ekonomiska politiken och<br /> på arbetsmarknadens parter.</p> <p>Den ekonomiska politik som föreslås i denna motion syftar till att skapa<br /> förutsättningar för en ökad ekonomisk tillväxt vilket ger ökade möjligheter att<br /> bryta trenden mot ökande arbetslöshet. Vi vill också påpeka att de kraftigt<br /> höjda minimilönerna för ungdomar som blivit resultatet av avtalet mellan<br /> SAF och PTK försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden.</p> <p>Vi redovisade i vår partimotion 1985/86: A259 vår syn på arbetsmarknadspolitiken.<br /> Vi påpekade bl. a. att regeringen i budgetpropositionen inte redovisade<br /> några förslag till förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna.<br /> Vi krävde bl a. att ungdomarnas inträde i högre grad borde ske på den 13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>reguljära arbetsmarknaden och att avtal borde träffas mellan arbetsmarkna- Mot. 1985/86:566</p> <p>dens parter om introduktionsutbildning. Vi har också påtalat de fördelar som</p> <p>en utökad satsning på lärlingsutbildning medför inte minst genom att en</p> <p>mycket hög andel av de ungdomar som genomgår lärlingsutbildning därefter</p> <p>erhåller fast arbete.</p> <p>De konkreta förslag till arbetsmarknadspolitiska insatser som regeringen<br /> lägger fram i kompletteringspropositionen innebär i flera avseenden att regeringen<br /> nu tillmötesgår de krav som vi tidigare fört fram utan att få något<br /> gehör.</p> <p>Vi tillstyrker de förslag om utökade utbildningsinsatser som föreslås.</p> <p>Ökade utbildningsinsatser är en metod att angripa de ökade anpassningssvårigheter<br /> som finns på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen föreslog regeringen<br /> att rekryteringsstödet skulle avvecklas vilket dock inte godkändes av<br /> riksdagen. Rekryteringsstödet bibehålls nu, särskilt inriktat på långtidsarbetslösa<br /> och svårplacerade.</p> <p>I kompletteringspropositionen föreslås också särskilda inskolningsplatser<br /> för ungdomar. Det är positivt att åtgärderna i högre grad inriktas mot att ge<br /> ungdomar arbetslivserfarenhet inom näringslivet, bl. a. av det skälet att det<br /> är där som den framtida sysselsättningsökningen kan väntas. 10000 ungdomar<br /> förväntas kunna tas fram till en kostnad av 250 milj. kr., vilket skall<br /> belasta anslaget för ungdomslag. Statsbidrag beräknas utgå med 50% av den<br /> totala lönekostnaden under sex månader.</p> <p>Vi vill understryka vad som sägs i propositionen om att arbete på ordinarie<br /> villkor eller utbildning alltid skall eftersträvas i första hand. Om detta inte<br /> visar sig möjligt skall en inskolningsplats komma i andra hand. Först i tredje<br /> hand skall placering i ungdomslag ske.</p> <p>AMS har föreslagit att anvisningstiden till arbete i ungdomslag skall förlängas<br /> från tre veckor till tre månader. Detta förslag avvisas dock av regeringen<br /> som dock påpekar att för en stor del av dem som erhåller arbete i<br /> ungdomslag gäller redan en anvisningstid på tre månader.</p> <p>Det är angeläget att den arbetssökande och arbetsförmedlingen omsorgsfullt<br /> prövar de möjligheter som finns att erhålla ett ”vanligt” arbete eller<br /> utbildning och att möjligheterna att erhålla en inskolningsplats därefter undersöks.<br /> Det är uppenbart att det är svårt att göra detta under tre veckor. En<br /> så kort anvisningstid som tre veckor riskerar således leda till att placering i<br /> ungdomslag sker trots att det med en längre söktid hade varit möjligt att finna<br /> andra och bättre alternativ. Erfarenheterna av ungdomslagen visar också att<br /> placering i ungdomslag alltför ofta sker som en förstahandsåtgärd. Vi påpekade<br /> redan i vår ovan nämnda motion att man bör överväga en längre<br /> anvisningstid när andra åtgärder för ungdomar har skapats.</p> <p>Vi anser således att det finns starka skäl för att genomföra AMS förslag om<br /> en anvisningstid på tre månader för arbete i ungdomslag.</p> <p>Vi tillstyrker de övriga förslag som återfinns. Vi vill understryka betydelsen<br /> av att det sker en utvärdering av de förslag som finns angående flyttningsbidrag<br /> även för arbete som pågår i minst tre månader. Det är tveksamt om detta<br /> förslag ger avsedd effekt men vi motsätter oss inte en försöksverksamhet. Det<br /> är också positivt att regeringen ökar stödet till dem som vill starta eget.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Skogspolitiken</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:566</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I syfte att öka avverkningarna föreslås i propositionen ett antal åtgärder, bl. a.<br /> en höjning av avsättningsmöjligheterna till skogskonto vid taxeringarna<br /> 1987—1989, ökade anslag för rådgivning och inventeringar samt införandet<br /> av ett minimibelopp inom skogsvårdsavgiften.</p> <p>Enligt vår uppfattning finns det skäl att vara tveksam till de effekter som de<br /> föreslagna åtgärderna kan väntas ge upphov till. Större positiva effekter på<br /> avverkningen skulle man enligt vår mening få genom sänkta marginalskatter,<br /> bättre tillämpning av skogsvårdslagen, en omprövning av jordförvärvslagen<br /> samt en höjning av gränsen för mervärdeskattepliktighet.</p> <p>Den senare frågan har nyligen tagits upp av riksskatteverket i en rapport.</p> <p>Enklare moms! (RSV Rapport 1985:4). I rapporten diskuteras en höjning av<br /> den nuvarande gränsen på 10000 kr. till 30000 kr. eller alternativt 50 000 kr.</p> <p>Båda alternativen ger enligt rapporten påtagliga fördelar. Riksskatteverket<br /> föreslår att gränsen för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt höjs till<br /> 50 000 kr. Skattebortfallet uppges bli knappt 100 milj. kr., vilket enligt RSV<br /> ”kan accepteras med hänsyn till de påtalade fördelarna”. Vi anser att ett<br /> sådant förslag bör övervägas.</p> <p>Frågan om jordförvärvslagen tas upp i propositionen. Några förslag lämnas<br /> inte men en kommande översyn av lagen aviseras, varvid bl. a. den s. k.<br /> prisprövningen skall belysas särskilt. Folkpartiet har redan tidigare föreslagit<br /> att jordförvärvslagen liberaliseras på så sätt att t. ex. prisprövningen avskaffas<br /> (se motion 1985/86:Jo244). Vi vill stryka under nödvändigheten av att<br /> översynen görs skyndsamt och ges klara direktiv i enlighet med vad vi redovisat<br /> i ovan nämnda motion. Sådana förändringar skulle enligt vår uppfattning<br /> skapa goda förutsättningar för en ändrad ägarstruktur inom skogsbruket med<br /> en ökad avverkning som sannolik följd.</p> <p>Vi avvisar förslaget att ett minimibelopp skall utgå med 300 kr. per skogsägare<br /> och 1 000 kr. per delägare i oskiftat dödsbo inom skogsvårdsavgiftssystemet.<br /> Vi anser inte att de totala intäkterna från skogsvårdsavgiften bör<br /> höjas, tvärtom bör de reduceras när det statsfinansiella läget så medger. Inte<br /> heller tror vi att den föreslagna minimiavgiften får några effekter i fråga om<br /> ökad avverkning.</p> <p>I propositionen föreslås också att skogsstyrelsen får en ökad rörlig kredit<br /> hos riksgäldskontoret. Skälet till detta uppges vara de förändringar i beredskapsarbetenas<br /> finansiering och reglerna för inleverans av skattemedel som<br /> skett. Sådana förändringar får givetvis effekter för många myndigheter och vi<br /> kan inte inse att just skogsstyrelsen bör kompenseras för dem. Vi yrkar<br /> således avslag på detta förslag.</p> <p>Betalningsvillkor vid kreditköp</p> <p>I propositionen anförs att det fortfarande finns behov av en bemyndigandelag<br /> avseende konsumentkrediter. Det var under våren 1985 som riksdagen mot<br /> den icke-socialistiska oppositionens vilja beslöt utvidga tidigare bemyndiganden<br /> avseende kontoköp till att också avse övriga konsumentkreditköp. Folkpartiet<br /> ansåg då att den föreslagna förändringen medgav större ingripanden i 15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>kreditgivning och prisbildning från regeringens sida, något som vi inte kunde Mot. 1985/86:566<br /> acceptera. Föredraganden anför nu att utgångspunkten bör vara att bemyndigandet<br /> så långt möjligt inte skall behöva utnyttjas och om så sker bara för en<br /> begränsad period. Samtidigt är det uppenbart att skälet till att regeringen<br /> anser sig behöva den föreslagna lagstiftningen är att det kan uppkomma lägen<br /> då man anser sig behöva kunna påverka hushållens kreditvolym och konsumtion.</p> <p>När lagstiftningen utvidgades för ett år sedan framfördes önskemål om att<br /> riksdagens konstitutionsutskott skulle beredas möjlighet att yttra sig över<br /> frågan om det kunde anses förenligt med regeringsformen (8 kap. 2§) att<br /> riksdagen gav regeringen en så långtgående fullmakt. Detta önskemål avslogs<br /> emellertid av majoriteten i riksdagens lagutskott. Lagutskottet anförde dock<br /> att regeringen borde redovisa för riksdagen de eventuella skälen för den nya<br /> bemyndigandelagen även efter den 1 juli 1986. Enligt vår uppfattning är de<br /> skäl som regeringen nu redovisar inte tillräckliga. Hela kompletteringspropositionen<br /> ger en mycket ljus bild av svensk ekonomi. Den väntade stora<br /> ökningen av den privata konsumtionen i år och nästa år ger uppenbarligen<br /> inte regeringen anledning till någon oro, och vi kan därför inte finna det<br /> befogat att den aktuella lagstiftningen får fortsätta att gälla. Riksdagen bör<br /> således upphäva lagen (1985:580) med bemyndigande att meddela föreskrifter<br /> om betalningsvillkor vid kreditköp.</p> <p>Skatten på alkohol</p> <p>Den senaste höjningen av alkoholskatterna ägde rum den 3 december 1984,<br /> dvs. för ett och ett halvt år sedan. Denna höjning innebar att priserna på alla<br /> alkoholdrycker utom öl ökade med ca 5%.</p> <p>Under loppet av 1985 ökade konsumentprisindex med genomsnittligt<br /> 5,8% och prognosen för 1986 är 2,4%. Det relativa priset på alkohol har<br /> således sjunkit. För att återställa priset till den nivå som gällde efter senaste<br /> skattehöjningen bör skatten fr. o. m. den 1 juli 1986 höjas med 7,0%. Motsvarande<br /> justering bör ske av tulltaxan. Det bör ankomma på utskottet att<br /> utforma vederbörlig lagtext.</p> <p>Förutom den av oss föreslagna skattehöjningen bör omedelbara åtgärder<br /> vidtas för ytterligare information om alkoholens vådor bland ungdomar.</p> <p>Riksdagen bör för detta ändamål anslå 5 milj. kr.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska<br /> politiken som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetpolitiken<br /> som förordas i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen godkänner vad i motionen förordas om den ekonomiska<br /> utvecklingen i kommunsektorn,</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen beslutar avveckla de kollektiva löntagarfonderna,</p> <p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen som sin mening ger fullmäktige i riksbanken till 16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_7"><p>känna vad i motionen anförs om kredit- och valutapolitiken, Mot. 1985/86:566</p> <p>6. att riksdagen avslår regeringens förslag om extra skatteutjämningsbidrag<br /> till de kommuner som sänkt skatten för 1986,</p> <p>7. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna anvisar<br /> ett jämfört med propositionens förslag med 115 milj. kr. minskat<br /> anslag,</p> <p>8. att riksdagen avslår regeringens förslag om bidrag till kommunerna<br /> med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen<br /> om 1569 milj. kr.,</p> <p>9. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare medel för<br /> sparfrämjande åtgärder med 15 milj. kr.,</p> <p>10. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om<br /> skatt på lotterivinster,</p> <p>11. att riksdagen i lagen om allemanssparande (1983:890) beslutar<br /> införa en övergångsbestämmelse av följande lydelse:</p> <p>På medel innestående på allemanssparkonto den 30 juni 1986 skall<br /> utgå ränta enligt 9 § samma lag enligt dess lydelse före den 1 juli 1986.</p> <p>12. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om ändring i lagen<br /> (1983:890) om allemanssparande! att 3 § 3 stycket samt 24 och 25 §§<br /> utgår,</p> <p>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs om en sparfrämjande politik,</p> <p>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs om en kartläggning av effekterna av förslaget om ett<br /> slopande av beskattning i utbokommun för kommuner med stor fritidshusbebyggelse,</p> <p>15. att riksdagen beslutar att i förslaget till lag om ändring i lagen<br /> (1985:533) om skatteutjämningsavgift</p> <p>a) avslå förslaget till ändring i 2 §,</p> <p>b) godkänna att 3 § får följande lydelse:</p> <p>Avgiften utgör för kommun 60 öre per skattekrona.</p> <p>c) godkänna att 4§ får följande lydelse:</p> <p>Avgiften utgör för kommun 60 öre per skattekrona.</p> <p>16. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen<br /> (1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala<br /> skatteunderlaget m.m.,</p> <p>17. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen<br /> (1984:501) om inbetalning på likviditetskonto,</p> <p>18. att riksdagen beslutar upphäva lagen om betalningsvillkor vid<br /> kreditköp,</p> <p>19. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen<br /> (1946:324) om skogsvårdsavgift i vad avser 2 §,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:28px;">20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs om positiva åtgärder för att öka avverkningen i skogen,</p> <p style="margin-left:28px;">21. att riksdagen avslår regeringens förslag till ökad disposition för<br /> skogsstyrelsen av rörlig kredit i riksgäldskontoret med 25 milj. kr.,</p> <p style="margin-left:28px;">22. att riksdagen beslutar att första meningen i 14 § i lag om arbete i<br /> ungdomslag (1983:1070) hos offentliga arbetsgivare skall ges lydelsen:</p> <p style="margin-left:28px;">Arbetsförmedlingen skall anvisa arbete i ungdomslag senast tre månader<br /> från det att den unge har anmält sig som arbetssökande hos<br /> förmedlingen och uppfyllt villkoren i övrigt för anvisning.</p> <p style="margin-left:28px;">23. att riksdagen beslutar att med ändring i lagen om dryckesskatt<br /> och i lagen med tulltaxa höja skatten på alkohol fr. o. m. den 1 juli 1986<br /> med motsvarande 7 %,</p> <p style="margin-left:28px;">24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört angående en kampanj mot det ökade bruket av alkohol<br /> bland ungdomar,</p> <p style="margin-left:28px;">25. att riksdagen beslutar att anslå 5 milj. kr. till en sådan kampanj.</p> <p>Stockholm den 13 maj 1986</p> <p>Bengt Westerberg (fp)</p> <p>Ingemar Eliasson (fp)</p> <p>Karin Ahrland (fp)</p> <p>Björn Molin (fp)</p> </div> <div class="block ml_47"><p style="margin-left:6px;">1985/86:566</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Graphic Systems AB, Göteborg 1986</p> </div> <div class="block ml_53"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_20" /> </div> </div> 0 Bengt Westerberg fp 1 undertecknare 0 Ingemar Eliasson fp 2 undertecknare 0 Karin Ahrland fp 3 undertecknare 0 Björn Molin fp 4 undertecknare G902566 Bengt Westerberg m. fl. (fp) mot_198586__566.pdf 489310 pdf Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret https://data.riksdagen.se/fil/32A9B9C2-6C65-435A-9CD0-437B2149A82C