<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3103056</hangar_id>
 <dok_id>G90254</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>54</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:54 Pär Granstedt m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>54</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:38:38</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)</titel>
 <subtitel>Pär Granstedt m. fl. </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90254/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90254</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90254</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pär Granstedt m. fl.&lt;br /&gt; 
Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1985/86:10 föreslås bl. a. att länsskolnämnden skall få en&lt;br /&gt; 
förändrad sammansättning. Genom en utökning av antalet ledamöter från&lt;br /&gt; 
nio till elva bereds ytterligare företrädare för arbetsmarknadens parter plats i&lt;br /&gt; 
nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en partimotion (1984/85:1554) under allmänna motionstiden från centern&lt;br /&gt; 
har vi redogjort för vår principiella syn på demokratifrågan på regional nivå.&lt;br /&gt; 
Enligt centerns mening skall utvecklingen ske i länsdemokratisk riktning.&lt;br /&gt; 
Detta innebär bl. a. att tyngdpunkten i hanteringen av betydelsefulla&lt;br /&gt; 
länsfrågor skall flyttas till det folkvalda landstinget från de statliga regionala&lt;br /&gt; 
organen. Det förslag som regeringen nu lägger innebär en utveckling i&lt;br /&gt; 
motsatt riktning. De korporativa inslagen i det regionala styrelseskicket&lt;br /&gt; 
förstärks. Detta motsätter vi oss. Förändringen bör gå i en annan riktning. Vi&lt;br /&gt; 
föreslår därför att man nu övergår till en ordning där länsskolnämnden i sin&lt;br /&gt; 
helhet väljs av landstinget. Därigenom får man en god återspegling av de&lt;br /&gt; 
politiska meningsriktningarna i länet. Vi kan acceptera att ledamotstalet&lt;br /&gt; 
utökas till elva ledamöter. Därigenom bereds möjlighet till en allsidigare&lt;br /&gt; 
politisk representation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bereda arbetsmarknadens parter möjlighet att följa utbildningsfrågorna&lt;br /&gt;
i länet bör försöksverksamheten med de nuvarande planeringsråden&lt;br /&gt; 
permanentas. Därigenom uppnås en bred och allsidig kontaktyta mellan&lt;br /&gt; 
skola och arbetsliv. Utvärderingar som har företagits visar också att rådén&lt;br /&gt; 
har fungerat bra. Den möjlighet att till länsnämnd knyta särskilda sakkunniga&lt;br /&gt;
som vi föreslagit i den ovan nämnda partimotionen kan också nyttjas för&lt;br /&gt; 
att utveckla kontakterna skola-näringsliv-arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig form av kontakter mellan skolan och omvärlden svarar de&lt;br /&gt; 
regionala SSA-sekreterama för. Vi finner det angeläget att denna verksamhet&lt;br /&gt;
kan fortsätta genom att de fortsättningsvis ingår i nämndens reguljära&lt;br /&gt; 
organisation. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppföljningsansvaret för ungdomar under 18 år ges skolstyrelsen&lt;br /&gt;
enligt propositionen (s. 59) ett ansvar som begränsas till att hålla sig&lt;br /&gt; 
underrättad om situationen. I övrigt åläggs uppföljningsansvaret hemkommunen&lt;br /&gt;
utan närmare precisering. Det är naturligt att skolstyrelsen har det&lt;br /&gt; 
fulla ansvaret för ungdomsuppföljningens genomförande. Målsättningen bör&lt;br /&gt; 
vara att åstadkomma en avslutad utbildning. Även om detta inte behöver&lt;br /&gt; 
regleras i lagtext är det angeläget att regeringen i lämpliga former framhåller&lt;br /&gt; 
för kommunerna, att det normalt bör vara skolstyrelserna som handhar&lt;br /&gt; 
uppföljningsansvaret. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Enligt propositionen (s. 35) skall det inte räcka med elevens önskemål för Mot. 1985/86:54&lt;br /&gt; 
att medge högstadieundervisning i grannkommun när denna öppnar möjligheten&lt;br /&gt;
för tillval som ej finns i hemkommunen. Enligt vår mening är denna&lt;br /&gt; 
regel för snäv. Om det inte finns vägande skäl emot bör elevens önskemål&lt;br /&gt; 
tillgodoses. Genom uttalande av riksdagen bör detta fastläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen antar följande lydelse av 2 kap. 3 § i nya skollagen:&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Länsskolnämnden skall bestå av elva ledamöter som väljs av landstinget. I&lt;br /&gt; 
Gotlands län väljs ledamöterna av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborgs och Bohus län väljs sex ledamöter av kommunfullmäktige i&lt;br /&gt; 
Göteborgs kommun och fem ledamöter av Göteborgs och Bohus läns&lt;br /&gt; 
landsting. I Malmöhus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i&lt;br /&gt; 
Malmö kommun och sex ledamöter av Malmöhus läns landsting. För&lt;br /&gt; 
ledamöterna utses lika många suppleanter. Ledamöter föreskriver.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen antar följande lydelse av 22 § i gamla skollagen:&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Länsskolnämnden skall bestå av elva ledamöter som väljs av landstinget. I&lt;br /&gt; 
Gotlands län väljs ledamöterna av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Göteborgs och Bohus län väljs sex ledamöter av kommunfullmäktige i&lt;br /&gt; 
Göteborgs kommun och fem ledamöter av Göteborgs och Bohus läns&lt;br /&gt; 
landsting. I Malmöhus län väljs fem ledamöter av kommunfullmäktige i&lt;br /&gt; 
Malmö kommun och sex ledamöter av Malmöhus läns landsting. För&lt;br /&gt; 
ledamöterna utses lika många suppleanter. Ledamöter föreskriver.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts i motionen om skolstyrelsens roll för ungdomsuppföljningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs rörande permanentning av planeringsråden och&lt;br /&gt; 
SS A-sekreterarna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen uttalar vad i motionen anförs rörande betydelse av&lt;br /&gt; 
elevens önskemål i fråga om högstadieundervisning i grannkommun&lt;br /&gt; 
när denna öppnar möjlighet för tillval som ej kan erbjudas i&lt;br /&gt; 
hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 oktober 1985&lt;br /&gt; 
Pär Granstedt (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Larz Johansson (c) Kerstin Göthberg (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Hyttring (c) Karl Boo (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Pär Granstedt</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Larz Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Göthberg</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jan Hyttring</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Boo</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90254</dok_id>
<subtitel>Pär Granstedt m. fl. </subtitel>
<filnamn>mot_198586__54.pdf</filnamn>
<filstorlek>77038</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2BB93AAC-1E39-4190-B403-214252FF2B1C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>