3103045G902531985/8653motmotMotion 1985/86:53 Lars Werner m. fl.MotionMotion5301985-10-14 00:00:002014-11-04 12:38:332014-11-04 00:00:00Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)Lars Werner m. fl. htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G90253/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90253https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90253
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1985/86:53</p>
<p>Lars Werner m. fl.<br />
Ny skollag m. m. (prop. 1985/86:10)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I proposition 1985/86:10 föreslås en ny skollag. Förslaget vilar på en<br />
författningsteknisk och språklig översyn av den ”gamla” skollagen. I lagen<br />
fastslås såväl skyldigheter som rättigheter när det gäller grundskolan,<br />
gymnasieskolan och andra motsvarande skolformer som samhället anordnar<br />
för utbildning av barn och ungdomar. En lag försvarar i sig ingen moralisk<br />
ståndpunkt. Den återspeglar en politisk väg som vilar på företeelser såsom<br />
ekonomisk makt, ekonomiska möjligheter och sociala villkor för att ta del av<br />
och uppfylla lagtexters intentioner. Man kan säga att den moraliska<br />
ståndpunkten i en lagtext är rörlig beroende på lagens möjligheter och det<br />
allmänna eftersträvandet till efterlevnad. Vad som här har sagts kanske<br />
något visar på lagstiftandets dilemma. Mot denna bakgrund är det nödvändigt<br />
att i förhållningssättet till lagar och förordningar skapa en så klar politisk<br />
vägförklaring som möjligt.</p>
<p>Vägförklaringen när det gäller skollagen är att utbildning, arbete och<br />
bostad är mänskliga rättigheter. Rättigheter som innebär att människor i<br />
samhället bereds möjligheter att fungera enskilt och i kollektiv, ge idéer och<br />
samarbeta i bygget och försvaret av ett demokratiskt, klasslöst samhälle.<br />
Denna vilja och inriktning av politiken kräver en rad åtgärder inom olika<br />
politiska fält. Det handlar till stor del om bildning och fostran - något som<br />
svårligen kan regleras eller grundläggas fullt ut via lagstiftning. En viss<br />
betydelse har dock lagstiftningen och viktig blir vissa definitioner i lagtexter.</p>
<p>När det gäller det nya skollagsförslaget måste vissa ytterligare positioner<br />
anges. Vi anser att utbildning, mot bakgrund av vad som tidigare sagts, är en<br />
investering för samhällets framtid. Därför kan egentligen inga besparingar<br />
göras på detta område. Besparingar kan alltså inte generera vinster på detta<br />
område eller näraliggande områden. Däremot kan förbättrade villkor för<br />
utbildningens genomförande och för detta erforderliga investeringar öka<br />
värdet i samhället på en rad olika områden. Det kan t. ex. gälla värden för sig<br />
och samlade inom så vitt skilda områden som sociala effekter av ny<br />
byggnadsteknik och religionspsykologi.</p>
<p>Villkor för utbildningens genomförande kan enklast anges via de skyldigheter<br />
och rättigheter som anges i skollagen och de förordningar som delvis<br />
vilar på denna. Ett villkor för utbildningens möjlighet är att eleverna i skolan<br />
garanteras näringsriktig och god mat. Det är väl känt att det är oerhört svårt<br />
att koncentrera sig och inhämta kunskap med ”sugande mage”.</p>
<p>Skolförfattningsutredningen smiter undan detta viktiga villkor som skol</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>maten utgör för utbildningens förmedlande och mottagande genom att<br />
konstatera att ”skolmåltider till sin art inte kan betraktas som utbildning”.<br />
Tydligen delas denna uppfattning av regeringen, eftersom frågan om<br />
skolmåltider har utelämnats i propositionstexten i vad gäller både skyldigheter<br />
och rättigheter i förslaget till ny skollag.</p>
<p>Vi anser att skolmåltider med ett näringsinnehåll motsvarande minst en<br />
tredjedel av dagens näringsbehov är nödvändiga för utbildningen. Vi anser<br />
att skolmåltider är villkor och hjälpmedel som behövs för utbildningen. Bra<br />
och fria skolmåltider kan helt och fullt jämföras med andra nödvändiga<br />
resurser i skolan såsom böcker, skrivmateriel och verktyg.</p>
<p>Mot bakgrund av det här anförda bör riksdagen besluta om att den nya<br />
skollagen 4 kap. Grundskolan 15 § får följande lydelse: Utbildningen i<br />
grundskolan skall vara kostnadsfri för eleverna. Dessa skall utan kostnad ha<br />
tillgång till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av dagens näringsbehov,<br />
böcker, skrivmateriel, verktyg och därmed jämförliga hjälpmedel som<br />
behövs för utbildningen. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag<br />
som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.</p>
<p>Den egentliga skolplikten är i dag inte enbart att hänföra till vad som kan<br />
anses vara genomgången grundskola. Den rådande situationen på arbetsmarknaden<br />
med hög ungdomsarbetslöshet och de alltmer höjda förkunskapskraven<br />
som ny teknik, tvärvetenskapligt synsätt m. m. ställer i yrkesutövandet<br />
har lett till behov av längre studiegång än motsvarande grundskolenivå.<br />
Med andra ord har detta medfört att vi i dag har en, om än inte formell<br />
så dock reell, längre skolgång än motsvarande grundskolan.</p>
<p>En strävan är bl. a. mot ovanstående bakgrund att garantera alla elever<br />
som så önskar en utbildning i gymnasieskolan. Avgiftsbeläggning av<br />
utbildningen och dess hjälpmedel i gymnasieskolan motverkar strävan att i<br />
realiteten garantera ungdomar plats för studier i gymnasieskolan. Med de<br />
försämrade studieekonomiska villkor som gäller i dag för ungdomsstuderande<br />
kan en avgiftsbeläggning av undervisningen medföra icke oansenliga<br />
ekonomiska belastningar för vårdnadshavare eller förälder.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda bör riksdagen besluta att skollagen 5 kap.<br />
Gymnasieskolan 14 § skall ha följande lydelse: Avgifter får inte tas ut för<br />
ansökan till gymnasieskolan. Utbildningen skall vara kostnadsfri för eleverna.<br />
Dessa skall utan kostnad ha tillgång till skolmåltider motsvarande minst<br />
en tredjedel av dagens näringsbehov, böcker, skrivmateriel, verktyg och<br />
andra därmed jämförliga hjälpmedel som behövs för utbildningen. I<br />
verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en<br />
obetydlig kostnad för eleverna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen beslutar anta följande som motionärernas förslag<br />
betecknade förslag till ändring i proposition 1985/86:10:</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:53</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Motionärernas förslag</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:53</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="text-align:right;">4 kap.<br />
15 §</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Utbildningen i grundskolan skall<br />
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa<br />
skall utan kostnad ha tillgång till<br />
böcker, skrivmateriel, verktyg och<br />
andra därmed jämförliga hjälpmedel<br />
som behövs för utbildningen. I<br />
verksamheten får dock förekomma<br />
enstaka inslag som kan föranleda en<br />
obetydlig kostnad för eleverna.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Utbildningen i grundskolan skall<br />
vara kostnadsfri för eleverna. Dessa<br />
skall utan kostnad ha tillgång till<br />
skolmåltider motsvarande minst en<br />
tredjedel av dagens näringsbehov,<br />
böcker, skrivmateriel, verktyg och<br />
därmed jämförliga hjälpmedel som<br />
behövs för utbildningen. I verksamheten<br />
får dock förekomma enstaka<br />
inslag som kan föranleda en obetydlig<br />
kostnad för eleverna.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:149px;text-align:right;">5 kap<br />
14 §</p>
<p>Avgifter får inte tas ut för ansökan<br />
till gymnasieskolan. Utbildningen<br />
skall vara kostnadsfri för eleverna.<br />
Dessa skall utan kostnad ha tillgång<br />
till böcker, skrivmateriel, verktyg<br />
och andra därmed jämförliga hjälpmedel<br />
som behövs för utbildningen.<br />
Huvudmannen får dock besluta att<br />
eleverna skall hålla sig med vissa<br />
egna sådana hjälpmedel. I verksamheten<br />
får också förekomma enstaka<br />
inslag som kan föranleda en obetydlig<br />
kostnad för eleverna i något annat<br />
avseende.</p>
<p>Stockholm den 14 oktober 1985</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Avgifter får inte tas ut för ansökan<br />
till gymnasieskolan. Utbildningen<br />
skall vara kostnadsfri för eleverna.<br />
Dessa skall utan kostnad ha tillgång<br />
till skolmåltider motsvarande minst<br />
en tredjedel av dagens näringsbehov,<br />
böcker, skrivmateriel, verktyg och<br />
andra därmed jämförliga hjälpmedel<br />
som behövs för utbildningen. I<br />
verksamheten får dock förekomma<br />
enstaka inslag som kan föranleda en<br />
obetydlig kostnad för eleverna.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Lars Werner (vpk)<br />
Bertil Måbrink (vpk)<br />
Jörn Svensson (vpk)<br />
Björn Samuelson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Nils Berndtson (vpk)<br />
Inga Lantz (vpk)</p>
<p>Bo Hammar (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
</div>
0Lars Wernervpk1undertecknare0Bertil Måbrinkvpk2undertecknare0Jörn Svenssonvpk3undertecknare0Björn Samuelsonvpk4undertecknare0Nils Berndtsonvpk5undertecknare0Inga Lantzvpk6undertecknare0Bo Hammarvpk7undertecknareG90253Lars Werner m. fl. mot_198586__53.pdf110040pdfNy skollag m. m. (prop. 1985/86:10)https://data.riksdagen.se/fil/8F090B89-1638-49DA-8B42-6CD3E2D08ED6