3102990 G902480 1985/86 480 mot mot Motion 1985/86:480 Karl Boo m. fl. (c) Motion Motion 480 0 1986-04-07 00:00:00 2014-11-04 12:38:08 2014-11-04 00:00:00 Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret Karl Boo m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902480/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902480 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902480 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:4px;">Motion till riksdagen<br /> 1985/86:480</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:4px;">Karl Boo m. fl. (c)<br /> Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret<br /> 1985/86 (prop. 1985/86:125)</p> </div> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:4px;">Förstärk insatserna för Bergslagen</p> <p style="margin-left:4px;">De senaste årens regionalpolitik har kännetecknats av en allmer uttalad obalans<br /> såväl inom som mellan olika regioner. Den starka tillväxten i storstadsområdena<br /> står i bjärt kontrast till den utarmning som nu sker i stora<br /> delar av vårt land. Den ökande obalansen genom den allt snabbare strukturomvandlingen<br /> har hårt drabbat Bergslagen. Kommunerna i denna del av<br /> landet har i regel varit uppbyggda kring en stor och dominerande industri.<br /> Dessa företag har drabbats av strukturrationaliseringar med nedläggning i<br /> många fall som följd. De näringar som främst drabbats är gruv-, järn- och<br /> stålindustrin, vilket lett till en allt svårare arbetslöshet i regioner med utflyttning<br /> som följd.</p> <p style="margin-left:4px;">I tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår tas dessa<br /> problem kortfattat upp. I propositionen föreslås ett treårsprogram för Bergslagen<br /> avseende vissa projekt i syfte att skapa förutsättningar för en positivare<br /> utveckling. För treårsperioden föreslås anvisat 425 milj. kr.</p> <p style="margin-left:4px;">Enligt vår mening präglas den socialdemokratiska regeringens politik av<br /> en brist på den helhetssyn som är nödvändig om varaktiga resultat skall kunna<br /> nås och positiv utveckling för regionen åstadkommas. Det behövs en samordning<br /> av insatserna på bl. a. närings-, sysselsättnings-, utbildnings-, trafikoch<br /> skattepolitiska områden, om den nödvändiga differentieringen av näringslivet<br /> i Bergslagen skall kunna ske.</p> <p style="margin-left:4px;">Politiken måste inriktas på stimulanser för de små och medelstora företagen.<br /> Dessa företag måste få bättre ekonomiska förutsättningar genom att<br /> arbetsgivaravgifterna sänks med fem procentenheter för de 15 först anställda.<br /> Det gäller vidare bl. a. att höja den tekniska kompetensen och möjligheterna<br /> att ta till vara de lokala produktionsförutsättningarna. Det gäller att<br /> utveckla småskaliga lösningar och stimulera nyföretagande och enskilda initiativ.<br /> Det gäller att få till stånd investeringar som förändrar infrastrukturen<br /> i en riktning som överensstämmer med de fastlagda regionalpolitiska målen<br /> och motverkar den nu fortgående centraliseringen, vilken i så hög grad drabbat<br /> och drabbar Bergslagen.</p> <p style="margin-left:4px;">Det s. k. Bergslagspaketet är enligt vår mening till vissa delar positivt,<br /> men innehåller alltför få konkreta förslag. Det finns uppenbarligen t. ex.<br /> inte någon reell vilja från regeringens sida att arbeta för att de större företagen<br /> i storstadsområdena skall förmås förlägga utbyggnader och nyetableringar<br /> till Bergslagsregionen.</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot.</p> <p>1985/86</p> <p>480-481</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">1 Riksdagen 1985186. 3 sami. Nr 480-481</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Ökade anslag till länsmyndigheterna för användning i Bergs- Mot. 1985/86:480<br /> lagskommunerna</p> <p>De i propositionen anvisade anslagsramarna för förstärkta projekt och genomförandemedel<br /> som riskkapital under en treårsperiod är helt otillräckliga.<br /> Medlen skall användas i sex län med ett tjugotal kommuner. En genomsnittsberäkning<br /> ger vid handen att fördelningen per kommun och län inte på<br /> något sätt räcker till insatser i den storleksordning som här behövs. De ökade<br /> medlen bör även kunna disponeras av länsmyndigheterna på ett friare<br /> sätt i samarbete med utvecklingsfonderna i varje län. Vi yrkar mot denna<br /> bakgrund på höjda anslagsramar om sammanlagt 100 milj. kr. för projektoch<br /> genomförandemedel samt riskkapital och att dessa medel disponeras på<br /> ett friare sätt av resp. läns myndigheter.</p> <p>I det följande kommer vi därför att föreslå förstärkningar och kompletteringar<br /> till de särskilda insatser i Bergslagen som redovisas i förslaget till tilläggsbudget<br /> vad avser Kopparbergs, Västmanlands, Örebro och Värmlands<br /> län.</p> <p>Kopparbergs län</p> <p>En svår industri- och sysselsättningskris råder nu och synes bli allt allvarligare<br /> i Bergslagskommunerna Avesta, Smedjebacken och Ludvika. Det är därför<br /> nödvändigt att från samhällets sida stödja utvecklingen i och startandet<br /> av nya mindre företag i detta område och att dessa kommuner under en övergångstid<br /> inplaceras i stödområde A och därefter i stödområde B.</p> <p>Likaså bör Hedemora kommun, som delvis har samma problem, inplaceras<br /> i stödområde C. I Gagnefs kommun är företagsamheten starkt inriktad<br /> på och domineras av olika slag av träförädling. Denna versamhet undergår<br /> nu en betydande omstrukturering med stora friställningar av arbetskraft.</p> <p>Därför bör också Gagnef inplaceras i stödområde C. En inplacering i stödområde<br /> C kan även bli aktuell för Säters kommun om landstinget skulle,<br /> som det diskuteras, omstrukturera och centralisera den del av sjukhusvården<br /> som nu finns i Säter till bl. a. Falun.</p> <p>Det är också olyckligt att transportstödet till företag i Dalarna dras in,<br /> vilket regeringen föreslagit. Som framhålls i annan motion till årets riksdag<br /> bör fraktstödet behållas och utvidgas att gälla företag också i Smedjebackens<br /> och Ludvika kommuner.</p> <p>För att ge förutsättningar till förstärkningar och insatser i en förändrad<br /> stödområdesindelning, som vi i det föregående föreslagit, och för att på allt<br /> sätt stimulera åtgärder och stärka insatser i sysselsättningsskapande inriktning<br /> bör det s. k. länsanslaget i Kopparbergs län räknas upp.</p> <p>Vi har i tidigare motion till årets riksdag yrkat på en uppräkning till 50<br /> milj. kr. Med vad vi nu föreslår bör denna uppräkning höjas till 60 milj. kr.</p> <p>I tilläggsbudget III beräknas medel för infrastruktur - vägar och järnvägar<br /> — till 155 milj. kr.</p> <p>Ett projekt som bör finnas med i en sådan infrastrukturförbättring är en<br /> bro över Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun. Som redovisas i annan motion<br /> till årets riksdag har vägverket beslutat att dra in färjförbindelsen vid 2</p> </div> <div class="block ml_23" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Hovnäs den 1 oktober 1986. Detta trots att länsstyrelsens styrelse med bred Mot. 1985/86:480<br /> majoritet över alla partier starkt tillstyrkt ett brobygge i länsvägsplanen 1983<br /> -1992 med byggande innan färjan dras in. Det är viktigt att detta beslut som<br /> styrelsen fattat förverkligas.</p> <p>Som ett led i utvecklingen för milj ovänligare drivmedel, för användning<br /> av spannmål som inte kan avsättas till livsmedelsförsörjning och för att förbättra<br /> sysselsättningen i Avestaområdet bör regeringen vidta särskilda åtgärder<br /> för att en etanolfabrik kan komma till stånd i området.</p> <p>Sammanfattningsvis föreslår vi vad avser Kopparbergs län</p> <p style="margin-left:13px;">- att riksdagen beslutar att Avesta, Smedjebackens och Ludvika kommuner<br /> inplaceras i stödområde B och tills vidare i stödområde A,</p> <p style="margin-left:13px;">- att riksdagen beslutar att Hedemora och Gagnefs kommuner inplaceras i<br /> stödområde C,</p> <p style="margin-left:13px;">- att fraktstödet i Dalarna skall utgå som tidigare och att därtill företag i<br /> kommunerna Ludvika och Smedjebacken görs transportstödsberättigade,</p> <p style="margin-left:13px;">- att riksdagen beslutar att höja det s. k. länsanslaget till Kopparbergs län<br /> till 60 milj. kr.,</p> <p style="margin-left:13px;">- att riksdagen beslutar att anslå 10 milj. kr. för byggandet av en bro över<br /> Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun,</p> <p style="margin-left:13px;">- att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts beträffande<br /> byggandet av en etanolfabrik i Avesta,</p> <p style="margin-left:13px;">- att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i övrigt anförts<br /> under detta avsnitt av motionen.</p> <p style="margin-left:13px;">Västmanlands län</p> <p>Antalet invånare i Västmanland har minskat kraftigt sedan 1970. Under de<br /> senaste åren har Fagersta och Hallstahammar drabbats hårdast. Även Köping<br /> har fått vidkännas en minskning med 3 100 personer. Av länets elva<br /> kommuner är det endast Västerås som ökat under 1970-talet, men även Västerås<br /> har nu en vikande befolkningsutveckling. Utvecklingen motiverar enligt<br /> vår mening att en översyn av den nuvarande inplaceringen av kommunerna<br /> i stödområden sker och de hårdast drabbade kommunerna får bättre<br /> möjligheter att stödja företag som väljer att etablera sig i kommunen.</p> <p>Länsstyrelsen i Västmanlands län har på ett förtjänstfullt sätt arbetat för<br /> utveckling av länet. Där har man den bästa insikten och översynen av arbetsmarknadsläget<br /> och också de erfarenheter och kunskaper som behövs för utveckling<br /> av näringslivet. Länsanslaget bör därför förstärkas.</p> <p>Bergslagspaketets satsning på forskning och utbildning bör, rätt hanterat,<br /> bli en investering för framtiden.</p> <p>Mot den bakgrunden bör satsas på en flyghögskola i U län. Behovet av<br /> piloter inom civilflyget är i dag stort. Västmanland är det enda länet i landet<br /> som har en gymnasieutbildning för flygmekaniker. Högskolan bedriver också<br /> i samverkan med gymnasieskolan en ettårig flygteknikerutbildning, en<br /> fortsättning på flygmekanikerutbildningen.</p> <p>Riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken innebär enligt regeringens<br /> förslag en nedläggning av produktiv åkerjord. Detta för att minska<br /> spannmålsöverskottet. Resultatet skulle framför allt mycket hårt drabba den 3</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">1* Riksdagen 1985186. 3 samt. Nr 480-481</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>redan hårt ansträngda regionen i länet, nämligen Bergslagen. Mot. 1985/86:480</p> <p>Länsstyrelsen i Västmanlands län har lagt fram ett mycket seriöst underlag<br /> för etanoltillverkning i länet. Mot den bakgrunden ter sig en etablering<br /> av etanolfabrik i Köping som arbetsmarknadsmässigt och regionalpolitisk!<br /> väl underbyggd.</p> <p>Örebro län</p> <p>Örebro län har trots goda förutsättningar fått vidkännas en mycket negativ<br /> utveckling. I en skrivelse från TCO-distrikten i Bergslagen påtalas att ”en<br /> snabb och obeveklig strukturomvandling i kombination med alltför svaga insatser<br /> från samhällets sida hotar att helt ödelägga stora delar av den mellansvenska<br /> bruksregionen”.</p> <p>Dessa påståenden kan illustreras av följande tabell:</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Arbetsmarknad, T-län 1970-1985</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Årsgenomsnitt</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">Arbetslösa</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">Arbetslösa + åtgärder</p> </td> </tr><tr><td><p>1970</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">1 700</p> </td> <td><p style="text-align:right;">3 400</p> </td> </tr><tr><td><p>1975</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">3 200</p> </td> <td><p style="text-align:right;">4 600</p> </td> </tr><tr><td><p>1980</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">3 300</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5 900</p> </td> </tr><tr><td><p>1985</p> </td> <td><p style="margin-left:22px;">5 700</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10 000</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_4"><p>När det relativa ak-talet för riket totalt 1984 var 71,9 och antalet arbetslösa<br /> var 3,1 %, var motsvarande siffror 69,0 och 4,1 % för Örebro län.</p> <p>Samhällets insatser för Örebro län har dessutom varit betydligt mindre<br /> jämfört med insatser i områden med liknande problem. Utan att förringa<br /> svårigheterna i dessa områden kan t. ex. nämnas att T län för 1985/86 kunnat<br /> disponera 14 miljoner som medel för regionala utvecklingsinsatser mot över<br /> 30 i grannlänen. Ramar för kreditgarantier har t. ex. för Örebro län varit<br /> 900 000 kr. de två senaste åren mot 4 miljoner i S län. Dessa siffror pekar på<br /> behovet av en kraftig höjning av de regionala anslagen i enlighet med vad<br /> som tidigare anförts i vår motion under allmänna motionstiden. Den treåriga<br /> satsningen på hela Bergslagsområdet får därför en alltför svag verkan utslaget<br /> på resp. län för att ge den snabba effekt som måste eftersträvas.</p> <p>En översyn av den nuvarande inplaceringen av kommunerna i stödområde<br /> bör därför ske och möjligheterna prövas att ge de hårdast drabbade kommunerna<br /> ökade möjligheter att ge ett kraftigt förstärkt regionalpolitiskt stöd till<br /> företag som etablerar sig i länet.</p> <p>Länsstyrelsen i Örebro län har i en bred sammanställning pekat på många<br /> områden, där effekt skulle kunna uppnås mycket snabbt genom en omedelbar<br /> satsning, men där de resurser länet för närvarande förfogar över är klart<br /> otillräckliga. Så skulle t. ex. betydligt större ”fria” medel till utvecklingsprojekt<br /> kunna stimulera till ytterligare satsningar tillsammans med länets befintliga<br /> näringsliv med inriktning på nya arbetstillfällen.</p> <p>Värmlands län</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Utvecklingen för Värmland har i likhet med övriga delar av Bergslagen varit<br /> starkt negativ. Befolkningen har sedan 1975 minskat med 4 900 personer,</p> </div> <div class="block ml_53"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">varav 1 300 under 1985. Prognoserna för utvecklingen framöver visar på en Mot. 1985/86:480<br /> fortsatt nettoutflyttning från länet med drygt 4 000 personer fram till 1990.</p> <p style="margin-left:3px;">Särskilt allvarlig är nettoutflyttningen av ungdomar i åldern 14-24 år. Under<br /> åren 1980—1984 uppgick den till inte mindre än 1 786 personer.</p> <p style="margin-left:3px;">Det krävs därför insatser på ett flertal områden för att öka möjligheterna<br /> till sysselsättning och därmed en mer positiv utveckling i länet. Grundläggande<br /> är självklart möjligheterna att stimulera näringslivets utveckling och<br /> då främst de små och medelstora företagen. Den hittillsvarande utvecklingen<br /> visar klart att de nuvarande möjligheterna till regionalpolitik i de värmländska<br /> kommunerna är otillräckliga. En översyn av den nuvarande inplaceringen<br /> av kommunerna i stödområde bör därför ske och möjligheterna prövas<br /> att ge de hårdast drabbade kommunerna ökade möjligheter att ge ett<br /> kraftigt förstärkt regionalpolitisk! stöd till företag som etablerar sig i länet.</p> <p style="margin-left:3px;">En positiv utveckling förutsätter vidare en förbättrad infrastruktur för näringslivet.<br /> Det är särskilt viktigt med goda kommunikationer, god utbildning<br /> och hög teknisk kompetensnivå. Här skall vi peka på några åtgärder med<br /> betydelse för näringslivets utveckling i länet.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vägprojekt möjliga att påbörja under budgetåret 1986/87 i Bergslagsdelen av Värmland</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p /> </td> <td><p style="text-align:right;">Beräknad kostnad</p> </td> </tr><tr><td><p>väg 931 Bro över Hälgån vid Brattfallet</p> </td> <td><p>6 milj. kr.</p> </td> </tr><tr><td><p>väg 63 Molkom-Filipstad, Bålhyttesjön-Kalhyttan</p> </td> <td><p>10 milj. kr.</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Under de fem åren 1979—1983 erhöll länet extra medel för vägbyggande<br /> med i genomsnitt 50 milj. kr. per år som tillägg till ordinarie vägbyggnadsmedel<br /> och till de medel för vägbyggande som beviljats som beredskapsarbete.<br /> För vägbyggande i länet under 1986 disponeras endast ca 45 milj. kr., och<br /> detta är endast cirka en tredjedel av det belopp som anvisades för 1983. Mot<br /> denna bakgrund yrkar vi på att medel beviljas utöver ordinarie väganslag<br /> med 16 milj. kr. till ovanstående projekt.</p> <p style="margin-left:3px;">Högskolan i Karlstads roll inom Bergslagens tekniska högskola</p> <p style="margin-left:3px;">Den tekniska utvecklingen har lett till ökad komplexitet i bl. a. produktion<br /> och tillverkning. Tekniken ingår i en allt större del av ett företags verksamhet,<br /> bl. a. genom integration med de ekonomiska-administrativa systemen.<br /> För Bergslagens del gäller att få nya företag med inriktning mot ny teknik.<br /> För att denna utveckling skall vara möjlig krävs en ökad teknisk utbildning<br /> i Bergslagen. Högskolan i Karlstad kommer därvid att få en stor betydelse.<br /> Inom högskolan har utvecklats förslag till ett ökat kursutbud som kan genomföras<br /> om ekonomiska möjligheter kommer att föreligga. Vi hemställer<br /> därför om ökat ekonomiskt stöd till högkolan i Karlstad inom den ram som<br /> anvisats i propositionen.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:480</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen<br /> på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86<br /> anvisa ett med i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000<br /> kr. förhöjt reservationsanslag om totalt 255 000 000 kr. i enlighet med<br /> vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att till anslaget för regionala utvecklingsinsatser<br /> - det s. k. länsanslaget - för insatser i Kopparbergs, Värmlands,<br /> Örebro och Västmanlands län bevilja ytterligare 50 000 000 kr.<br /> på tilläggsstat III för budgetåret 1985/86,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att Avesta, Smedjebackens och Ludvika<br /> kommuner under en övergångsperiod inplaceras i stödområde A och<br /> därefter i stödområde B,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att Hedemora och Gagnefs kommuner inplaceras<br /> i stödområde C,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att fraktstödet i Dalarna skall utgå som tidigare och att därtill<br /> företag i kommunerna Ludvika och Smedjebacken görs tranportstödsberättigade,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj. kr. för byggandet av en<br /> bro över Dalälven vid Hovnäs i Avesta kommun,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts i motionen beträffande byggandet av etanolfabriker<br /> i Avesta och Köping,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av<br /> inplaceringen i stödområden av kommunerna i Värmlands, Örebro<br /> och Västmanlands län i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om flyghögskola i Västmanlands län,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om utvecklingsinsatser i Örebro län,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar att anvisa 16 000 000 kr. för vägbyggandet<br /> i Bergslagsdelen av Värmland i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om ökat ekonomiskt stöd till högskolan<br /> i Karlstad.</p> <p>Stockholm den 7 april 1986<br /> Karl Boo (c)</p> <p>Kerstin Göthberg (c) Britta Hammarbacken (c)</p> <p>Jan Hyttring (c)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> </div> </div> 0 Karl Boo c 1 undertecknare 0 Kerstin Göthberg c 2 undertecknare 0 Britta Hammarbacken c 3 undertecknare 0 Jan Hyttring c 4 undertecknare G902480 Karl Boo m. fl. (c) mot_198586__480.pdf 204680 pdf Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret https://data.riksdagen.se/fil/194308CE-6F7C-429B-B178-4987C6849737