<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102986</hangar_id>
 <dok_id>G902477</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>477</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:477 Karin Ahrland m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>477</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:38:05</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret</titel>
 <subtitel>Karin Ahrland m. fl. (fp) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902477/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902477</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902477</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:477&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Ahrland m. fl. (fp)&lt;br /&gt; 
Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt; 
1985/86 (prop. 1985/86:125)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;1 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedläggningen av Kockums kommer att drabba Malmöregionen mycket&lt;br /&gt; 
hårt. För att underlätta omställningen måste såsom i propositionen föreslås&lt;br /&gt; 
förutsättningar för Kockums att erhålla en avvecklingsorder skapas. Vidare&lt;br /&gt; 
är det angeläget att de fackliga organisationerna och företagsledningen&lt;br /&gt; 
kommer överens om vilka avsteg som gällande turordningsregler som är&lt;br /&gt; 
nödvändiga för att den unika kompetens som Kockums byggt upp inom&lt;br /&gt; 
undervattensteknologin kan bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om stöd till Malmö ger inte ett tillräckligt stöd till små&lt;br /&gt; 
och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna anledning föreslår vi ett anslag om 3,1 milj. kr. till ett&lt;br /&gt; 
etableringscenter i Malmö. Vidare anser vi att storleken på statens kapitaltillskott&lt;br /&gt;
till Malmö Finans inte bör kopplas till omfattningen av det belopp som&lt;br /&gt; 
regionens näringsliv ställer upp med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Varvsindustrin - den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1968—1978 ökade världsproduktionen av fartyg (mätt i&lt;br /&gt; 
bruttoregisterton) med över 50 %. Varvskapaciteten ökade ännu mera.&lt;br /&gt; 
Japan var den dominerande varvsnationen redan vid 1970-talets ingång, en&lt;br /&gt; 
position som landet alltjämt innehar. Nykomlingen Sydkorea ökade också&lt;br /&gt; 
sin produktion snabbt under 1970-talet och lyckades 1983 erhålla inte mindre&lt;br /&gt; 
än 19 % av världens varvsbeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europa valde varvsnationerna olika strategier. Västtyskland minskade&lt;br /&gt; 
redan vid mitten av 1970-talet sin produktion. Även andra stora varvsnationer&lt;br /&gt;
som Norge och Storbritannien minskade sina andelar av världsproduktionen.&lt;br /&gt;
I Sverige, däremot, var varvsindustrins framtidstro mycket stark. På&lt;br /&gt; 
knappt tio år (1966—1977) ökade den svenska varvsindustrin sin produktion&lt;br /&gt; 
med över 200 %, och landets andel av världsproduktionen steg med nästan 3&lt;br /&gt; 
procentenheter. Endast låglöneländerna Sydkorea och Spanien kunde&lt;br /&gt; 
uppvisa en snabbare produktionsökning. Den svenska expansionen kom&lt;br /&gt; 
således under en period då konkurrensen med de s. k. NIC-länderna började&lt;br /&gt; 
hårdna. Det bör också poängteras att man redan i början av 1970-talet kunde&lt;br /&gt; 
notera ett visst överutbud av fartyg. Trots dessa orostecken fortsattes&lt;br /&gt; 
utbyggnaden av den svenska varvskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1973 kom den första oljeprischocken med åtföljande lågkonjunktur och en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;avtagande ökningstakt i världshandeln. Fraktraterna började falla och&lt;br /&gt; 
därmed även efterfrågan på nya fartyg. Hårdast drabbades tankfartygsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två grupper av länder klarade sig dock hyggligt under krisens första år.&lt;br /&gt; 
Den första gruppen utgjordes av länder med ett förhållandevis lågt kostnadsläge&lt;br /&gt;
(Spanien, Sydkorea och Japan). Den andra gruppen (Finland, Nederländerna&lt;br /&gt;
och Norge) klarade sig till en början bra på grund av väl valda&lt;br /&gt; 
marknadsnischer med inriktning på relativt avancerade fartygsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det västeuropeiska land som satsat hårdast på varvsnäringen, dvs.&lt;br /&gt; 
Sverige, försämrades kostnadsläget dramatiskt under åren 1975-1977.&lt;br /&gt; 
Produktionen var dessutom inriktad på tämligen enkla fartygsslag och&lt;br /&gt; 
konkurrensen från låglöneländerna blev följaktligen mycket hård. Det höga&lt;br /&gt; 
svenska kostnadsläget i kombination med en olycklig produktionsinriktning&lt;br /&gt; 
försatte den svenska varvsindustrin i en akut kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ingången av 1970-talet uppskattades världens varvskapacitet till 133&lt;br /&gt; 
miljoner bruttoregisterton. 1984 levererade världens varvsindustri endast&lt;br /&gt; 
950 fartyg, vilket i volym motsvarade 18 miljoner bruttoregisterton. Dessa&lt;br /&gt; 
siffror speglar hur djup varvskrisen blev samt vilka enorma krav på&lt;br /&gt; 
kapacitetsnedskärningar som marknaden ställt. Varvskrisen har dock inte&lt;br /&gt; 
förhindrat länder i Fjärran Östern från att öka sina marknadsandelar.&lt;br /&gt; 
Markant är dessa länders dominans inom tank- och bulkfartygsmarknaderna,&lt;br /&gt;
men de har också förbättrat sin konkurrenskraft vad avser mera&lt;br /&gt; 
avancerade fartygstyper. Japan svarar fortfarande för ca 50 % av världsproduktionen&lt;br /&gt;
och Sydkorea för ca 17 %. Även Folkrepubliken Kina har slagit&lt;br /&gt; 
sig in på marknaden och lyckades under 1984 ta ca 5 % av fartygsbeställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den stora överkapaciteten inom världens varvsindustri har varvsneddragningarna&lt;br /&gt;
i Japan och Sydkorea varit ytterst blygsamma, och i Folkrepubliken&lt;br /&gt;
Kina har varvskapaciteten t. o. m. ökat. De stora neddragningarna har&lt;br /&gt; 
således tvingats fram i Europa. EG-länderna minskade sin kapacitet med&lt;br /&gt; 
närmare 40 % under perioden 1976-1984. Trots kraftiga nedskärningar&lt;br /&gt; 
inom EG-blocket stannade utnyttjandegraden på blygsamma 56 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är den varvsnation som kraftigt minskat sin kapacitet. Sedan 1976&lt;br /&gt; 
har man skurit ner kapaciteten inom den civila fartygsproduktionen med&lt;br /&gt; 
över 80 %. Antalet sysselsatta inom varvsnäringen har också minskat lika&lt;br /&gt; 
mycket. Nedskärningarna inom varvsindustrin har dock inte varit tillräckliga&lt;br /&gt; 
för att råda bot på industrins överkapacitet, och det sista stora svenska&lt;br /&gt; 
varvet, Kockums, har under de tre senaste åren inte lyckats säkerställa några&lt;br /&gt; 
nya fartygsbeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Tankfartygsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på fraktfartyg är härledd från sjöfraktmarknaden. Under&lt;br /&gt; 
oljekrisernas decennium föll volymen råoljetransporter kraftigt. Men även&lt;br /&gt; 
den övriga sjöburna handeln började avta i slutet av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fraktmarknaden för råoljetransporter förbättrades obetydligt under 1985.&lt;br /&gt; 
På grund av en betydande överkapacitet i tankfartygsflottan (trots omfattande&lt;br /&gt;
skrotningar, uppläggningar och s. k. slow-steaming) förbättrades inte&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:477&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;fraktraterna. Följden blev att även fartygsefterfrågan utvecklades mycket Mot. 1985/86:477&lt;br /&gt; 
svagt och såväl priserna på nya tankfartyg som andrahandspriserna fortsatte&lt;br /&gt; 
nedåt. Kockums fartygsproduktion är således inriktad på den marknad som&lt;br /&gt; 
drabbats värst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikheten för en förbättrad efterfråge- och prisutveckling för övriga&lt;br /&gt; 
fartygstyper är också liten. Detta gäller även för kryssningsfartygsmarknaden.&lt;br /&gt;
En facklig arbetsgrupp presenterade i januari ett förslag om fortsatt&lt;br /&gt; 
fartygsproduktion vid Kockums med inriktning på kryssningsfartyg. Vi vill&lt;br /&gt; 
dock poängtera att även detta marknadssegment kännetecknas av ett&lt;br /&gt; 
överutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då marknaden karakteriseras av en överetablering, finns risken att en rad&lt;br /&gt; 
rederier inom den närmaste framtiden kommer att gå omkull. Detta kommer&lt;br /&gt; 
att ytterligare öka utbudet av begagnade kryssningsfartyg. En övergång av&lt;br /&gt; 
produktionen vid Kockums till kryssningsfartyg ter sig mot denna bakgrund&lt;br /&gt; 
inte som en god lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Export och industrisubventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga av Sveriges viktigaste konkurrentländer ger i dag ett omfattande&lt;br /&gt; 
stöd till sin inhemska varvsindustri. Inget av dessa länder har under de&lt;br /&gt; 
senaste åren minskat detta stöd och synes ej heller ha för avsikt att göra så&lt;br /&gt; 
inom en snar framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användandet av den här typen av defensiva industrisubventioner löser&lt;br /&gt; 
dock inte varvens långsiktiga problem. Den överkapacitet som råder inom&lt;br /&gt; 
världens varvsindustri är av strukturell natur. I en sådan situation är det&lt;br /&gt; 
naturligt att anpassa kapaciteten till den nya efterfrågevolymen. Att gå in i ett&lt;br /&gt; 
långvarigt ställningskrig med övriga varvsnationer skulle för Sveriges del bli&lt;br /&gt; 
mycket kostsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avancerade industriländer som Sverige kommer i framtiden att finna sina&lt;br /&gt; 
komparativa fördelar inom produktionssektorer som använder en unik&lt;br /&gt; 
organisatorisk och/eller teknologisk sakkunskap. Sverige kommer däremot&lt;br /&gt; 
knappast ha några allmänna konkurrensfördelar inom arbetsintensiva eller&lt;br /&gt; 
kapitalintensiva sektorer med rutinproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förädlingsvärdet inom den svenska fartygsproduktionen har under en&lt;br /&gt; 
längre tid varit negativt, dvs. marknadsvärdet av insatsvarorna överstiger&lt;br /&gt; 
värdet på den slutgiltiga produkten. Den civila fartygsproduktionen är alltså&lt;br /&gt; 
en negativ produktionsprocess, vilken inte bidrar till att höja det allmänna&lt;br /&gt; 
välståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att vad som krävs är en satsning på industriell förnyelse och&lt;br /&gt; 
företagsutveckling i de regioner som drabbas av minskad fartygsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Malmöregionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet i Malmöhus län har under det senaste decenniet drabbats hårt av&lt;br /&gt; 
den allmänna konjunkturnedgången. Regionens industrisammansättning vid&lt;br /&gt; 
1970-talets ingång bäddade också för en lång och smärtsam strukturkris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion av cement, grafiska produkter, gummivaror, textil, fartyg m. m.&lt;br /&gt; 
var områden som fick känna av lågkonjunkturen. Följden blev att antalet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;industrisysselsatta snabbt minskade. Under en åttaårsperiod (1975—1983) Mot. 1985/86:477&lt;br /&gt; 
minskade antalet sysselsatta inom industrin med ca 16 000 personer, och&lt;br /&gt; 
sviterna från industrikrisen sätter fortfarande sina spår på länets arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget i länet har under 1985 varit fortsatt ansträngt. Inom&lt;br /&gt; 
regionen finner vi dessutom vissa arbetslöshetsfickor. Malmö kommun&lt;br /&gt; 
tillhör, med sina 6 400 arbetslösa (4,3 % av arbetskraften), de värst&lt;br /&gt; 
drabbade orterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den civila fartygsproduktionen vid Kockums sysselsätter för närvarande&lt;br /&gt; 
ca 2 300 personer och hos underleverantörerna ytterligare 1 500—2 000&lt;br /&gt; 
personer. Vid en nedläggning av den civila fartygsproduktionen kan man&lt;br /&gt; 
räkna med att minst 3 000 personer men förmodligen många fler blir&lt;br /&gt; 
arbetslösa. Allt annat oförändrat innebär detta att arbetslösheten i länet&lt;br /&gt; 
stiger till ca 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tar tid att mobilisera resurser för att vända en närings- och sysselsättningskris.&lt;br /&gt;
Regeringens beslut att lägga ned den civila fartygsproduktionen&lt;br /&gt; 
ifrågasätter vi inte, men för att underlätta omställningen måste regionen ges&lt;br /&gt; 
ett visst andrum. Det är av denna anledning nödvändigt att såsom i&lt;br /&gt; 
propositionen föreslås göra det möjligt för Kockums att erhålla en avvecklingsorder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådande turavgångsregler kan befaras leda till att såväl den marina som&lt;br /&gt; 
den civila delen av produktionen med inriktning på undervattensteknologi&lt;br /&gt; 
kommer att drabbas av problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är 170 mycket kvalificerade arbetare och tjänstemän inom Kockums&lt;br /&gt; 
sysselsatta med undervattensteknik. En förutsättning för att denna verksamhet&lt;br /&gt;
skall kunna leva vidare är att man tillåts behålla sin unika kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna anledning är det angeläget att de fackliga organisationerna och&lt;br /&gt; 
Kockums företagsledning kommer överens om hur turordningsreglerna skall&lt;br /&gt; 
tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Små och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett lokaliseringsstöd till Saab-Scania AB på högst 414&lt;br /&gt; 
milj. kr. Saab beräknar att deras industrisatsning i Malmö kommer att skapa&lt;br /&gt; 
över 2 000 nya arbetstillfällen. Det är visserligen positivt att regionen fått en&lt;br /&gt; 
ersättningsindustri, men den starka koncentrationen till bilindustrin råder&lt;br /&gt; 
knappast bot på regionens konjukturella sårbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En centraliserad prognosverksamhet och en centraliserad fördelning av&lt;br /&gt; 
resurserna leder ofta till nedslående resultat vad beträffar att upptäcka eller&lt;br /&gt; 
stimulera kommande utvecklingsmöjligheter. Den bästa metoden för detta&lt;br /&gt; 
är i stället att stimulera en decentraliserad sökprocess. Alla stora organisationer,&lt;br /&gt;
vare sig det gäller stora industriföretag eller offentliga institutioner,&lt;br /&gt; 
riskerar ibland att bli trångsynta och inflexibla. Därför är det nödvändigt att&lt;br /&gt; 
den miljö som statsmakterna tillhandahåller också är gynnsam för tillväxten i&lt;br /&gt; 
små och medelstora företag, liksom för startandet av nya företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår visserligen att 18 milj. kr. anslås till utvecklingsinsatser,&lt;br /&gt;
riktade till de mindre och medelstora företagen. Detta blygsamma&lt;br /&gt; 
belopp står dock i skarp kontrast till de 414 milj. kr. som anvisats 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Saab-Scania. För att få fart på regionens näringsliv krävs en stimulans av nya&lt;br /&gt; 
idéer och initiativ. En större andel av regeringens krispaket borde följaktligen&lt;br /&gt;
ha använts till att stimulera små- och nyföretagandet inom regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Etableringscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hörnsten i näringspolitiken är att skapa gynnsamma villkor för småföretagsverksamheten.&lt;br /&gt;
Detta är speciellt angeläget i tider då strukturförändringar&lt;br /&gt;
och arbetslöshet drabbar en region. I England har man uppmärksammat&lt;br /&gt; 
dessa förhållanden och satsat på ”enterprise agencies”, vars uppgift är att&lt;br /&gt; 
hjälpa människor med affärsidéer att starta egna företag. Denna verksamhet&lt;br /&gt; 
har lett till att ett stort antal nya arbetstillfällen skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vår uppfattning att en motsvarande verksamhet - inom ramen för&lt;br /&gt; 
ett etableringscentrum - skulle bidra till framväxten av nya småföretag i&lt;br /&gt; 
Malmö. Syftet med ett etableringscentrum är att ge en bred och kostnadsfri&lt;br /&gt; 
rådgivning till den blivande företagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett etableringscentrum skulle verka som en form av ”företagsbutik”. En&lt;br /&gt; 
kontaktman skulle tilldela entreprenörer ”faddrar”, åt vilka den blivande&lt;br /&gt; 
företagaren kunde fungera som underleverantör eller partner vid systemförsäljning.&lt;br /&gt;
Centret skall ledas av en föreståndare som utgör slussen till det&lt;br /&gt; 
kontaktnät som hela verksamheten vilar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontaktnätet ingår representanter för företag, institutioner och myndigheter.&lt;br /&gt;
Dessa kan på olika sätt bistå den blivande företagaren. Det kan&lt;br /&gt; 
gälla bedömning av affärsidéer, vidareutveckling av en idé, finansiering,&lt;br /&gt; 
administration, ekonomi, marknadsföring, myndighetskontakter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att uppmuntra och hjälpa personer att starta egna företag har&lt;br /&gt; 
centret ett ansvar för att avråda personer då en affärsidé inte bedöms vara&lt;br /&gt; 
bärkraftig. Denna roll är viktig med hänsyn till att det är ett stort steg att&lt;br /&gt; 
starta eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett etableringscentrum utgör ett viktigt komplement till de lokala utvecklingsfonderna.&lt;br /&gt;
Vi föreslår därför att sammanlagt 3,1 milj. kr. tilldelas denna&lt;br /&gt; 
verksamhet under en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ett nytt regionalt investmentbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen kommer staten att skjuta till 50 milj. kr. till ett lokalt&lt;br /&gt; 
finansbolag (Malmö Finans) under förutsättning att regionens näringsliv&lt;br /&gt; 
inlevererar 75 milj. kr. Ställer näringslivet inte upp med några pengar,&lt;br /&gt; 
stannar bidraget vid 5 milj. kr. Vi finner det föga troligt att man lyckas&lt;br /&gt; 
mobilisera ett belopp av denna storleksordning, då de stora företagen i&lt;br /&gt; 
allmänhet har egna finansieringsbolag. Att de mindre och medelstora&lt;br /&gt; 
företagen själva skulle stå för de begärda kapitaltillskotten finner vi orimligt.&lt;br /&gt; 
Statens bidrag bör av denna anledning inte vara kopplat till någon motprestation&lt;br /&gt;
från näringslivets sida.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:477&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;9 Investeringen i humankapital&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:477&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Generellt sett kännetecknas den svenska arbetsmarknaden för närvarande&lt;br /&gt; 
av en överskottsefterfrågan på yrkesarbetare och framför allt tekniker. Då&lt;br /&gt; 
det knappast existerar något företag som kan organisera en komplett&lt;br /&gt; 
civilingenjörsutbildning kan teknikerbristen inte åtgärdas av företagen&lt;br /&gt; 
själva. För dem som genomför breda utbildningsinsatser blir dessutom&lt;br /&gt; 
”free-rider-problemet” ofta besvärande. Generellt gäller att det i krisregioner&lt;br /&gt;
är av stor betydelse att utvidga sådana offentliga program som ger&lt;br /&gt; 
ekonomisk ersättning och omskolning åt dem som tvingas byta jobb.&lt;br /&gt; 
Malmöpaketet innehåller också en satsning på arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt; 
åtgärder. I propositionen föreslås att 71 milj. kr. anslås till beredskapsarbeten,&lt;br /&gt;
introduktions- och lönebidrag m. m. Endast 24 milj. kr. anslås för att&lt;br /&gt; 
avhjälpa teknikerbristen. Dessutom ställer man som krav för att utöka&lt;br /&gt; 
kapaciteten i civilingenjörsutbildningen och påbyggnadsutbildningen ”att&lt;br /&gt; 
det skånska näringslivet bidrar till utrustningskostnaderna” (s. 17). Vi anser&lt;br /&gt; 
att satsningen på utbildning är tilltagen i underkant samt att staten även bör&lt;br /&gt; 
stå för utrustningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Industribyar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saab-Scania har utfäst sig att satsa på ett centrum för sina underleverantörer i&lt;br /&gt; 
anslutning till fabriken i Arlöv. Detta är ett steg i rätt riktning. Men även på&lt;br /&gt; 
Kockums varvsområde finns det möjligheter att avsätta mark och byggnader&lt;br /&gt; 
för en framtida industriby. Fyller man ut delar av en inre bassäng, får Saab&lt;br /&gt; 
sitt behov täckt. Malmö Finans bör därefter tillåtas att köpa delar av&lt;br /&gt; 
varvsområdet för att sedan till förmånliga villkor erbjuda småföretag att&lt;br /&gt; 
etablera sig inom industribyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Lunds Biocentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skånes position som Sveriges viktigaste jordbruksområde har lett till att en&lt;br /&gt; 
god kompetens inom växtförädlingen växt fram inom regionen. Vid Lunds&lt;br /&gt; 
universitet och lantbruksuniversitetets institution i Svalöv har utvecklats ett&lt;br /&gt; 
mycket gott kunnande inom genetik, och dessa institutioner är ledande i&lt;br /&gt; 
Sverige inom växtforskningen på molekylär nivå. Att Lunds universitet&lt;br /&gt; 
ämnar stärka sin position inom området speglas av att man nu föreslår&lt;br /&gt; 
förstärkningar med professors- eller docenttjänster i växtbiokemi, växtmolekylärgenetik&lt;br /&gt;
och växtcellbiologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad företag vars affärsidé bygger på växtförädling finns också etablerad&lt;br /&gt; 
i regionen, t. ex. Svalöv AB, Weibulls, Hilleshög och Sollebolagen AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från utlandet visar att en fysisk närhet mellan universitet med&lt;br /&gt; 
en framstående molekylär biologisk forskning och växtförädlingsföretag är&lt;br /&gt; 
av stor betydelse för praktiskt utnyttjande av forskningsresultaten. Även&lt;br /&gt; 
spinoffeffekterna har visat sig vara betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de sydsvenska företagen måste det vara en synnerligen viktig&lt;br /&gt; 
förutsättning att man får en molekylärbiologisk kompetens till den södra&lt;br /&gt; 
regionen. För närvarande har vi en koncentration av läkemedels-, växtföräd&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;lings- och livsmedelsindustri i Skåne. Alla är överens om att utvecklingen Mot. 1985/86:477&lt;br /&gt; 
inom dessa områden kommer att till stor del bygga på molekylärbiologisk&lt;br /&gt; 
metodik. Om detta inte finns i Skåne kommer man varken att kunna&lt;br /&gt; 
rekrytera kunniga medarbetare eller ha tillgång till expertkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utkanten av Lund har en forskarby. Ideon, etablerats. Verksamheten är&lt;br /&gt; 
inriktad på framtidsområden som datateknik, elektronik, bioteknik och&lt;br /&gt; 
livsmedelsteknik. En uppbyggnad av ett Biocentrum i Lund, till vilket&lt;br /&gt; 
forskningen inom molekylärbiologi koncentrerades, skulle ge universitetet&lt;br /&gt; 
en möjlighet att bedriva en internationellt slagkraftig molekylärbiologisk&lt;br /&gt; 
forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skånes näringsliv har en lång erfarenhet inom petrokemisk produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen Masterplast, Ystad Polykemi, Perstorp och Trelleborg AB är&lt;br /&gt; 
exempel på framgångsrika skånska företag med denna produktionsinriktning.&lt;br /&gt;
Den senaste tidens kraftiga oljeprisfall har dessutom förbättrat dessa&lt;br /&gt; 
företags framtidsutsikter. För att säkerställa en fortsatt expansion inom detta&lt;br /&gt; 
produktionsområde bör man förstärka Ideons kemicentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om turordningsreglerna vid Kockums varv,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om vikten av att stimulera små- och nyföretagande,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om inrättande av ett etableringscentrum,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen till Utvecklingen av näringslivet i Malmöregionen,&lt;br /&gt; 
m. m. (B 15) för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag om&lt;br /&gt; 
3,1 milj. kr. för en treårig försöksverksamhet vid ett i Malmö&lt;br /&gt; 
lokaliserat etableringscentrum,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att den statliga kapitalinsatsen i ett nytt&lt;br /&gt; 
regionalt investmentbolag (Malmö Finans) ej förbinds med någon&lt;br /&gt; 
särskild motprestation från näringslivet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om utbildningsinsatser i Malmöhus län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om användningen av Kockums varvsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om Lunds Biocentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 april 1986&lt;br /&gt; 
Karin Ahrland (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margitta Edgren (fp) Kjell-Arne Welin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Petersson (fp) Siw Persson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Röstånga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Ahrland</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margitta Edgren</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kjell-Arne Welin</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Petersson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Siw Persson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902477</dok_id>
<subtitel>Karin Ahrland m. fl. (fp) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__477.pdf</filnamn>
<filstorlek>180938</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/80E376DD-E35E-48E6-9C17-5A8270A543E6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>