<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102981</hangar_id>
 <dok_id>G902472</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>472</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:472 Lars De Geer m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>472</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:38:03</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret</titel>
 <subtitel>Lars De Geer m. fl. (fp) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902472/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902472</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902472</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars De Geer m. fl. (fp)&lt;br /&gt; 
Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret&lt;br /&gt; 
1985/86 (Prop. 1985/86:125)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Utvecklingen i Bergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen i Bergslagsregionen har under de senaste två månaderna&lt;br /&gt; 
undergått drastiska förändringar, både till det bättre men tyvärr i ännu större&lt;br /&gt; 
utsträckning till det sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nobel Industriers anläggning i Bofors har kunnat notera den största&lt;br /&gt; 
exportorder något svenskt företag någonsin fått, omfattande 400 artilleripjäser&lt;br /&gt;
till en ordersumma om 8,4 miljarder kronor. Denna beställning är av&lt;br /&gt; 
sådan omfattning, att den dels långsiktigt (fem år) säkerställer sysselsättningsläget&lt;br /&gt;
i Karlskoga kommun, dels kommer att ge ett värdefullt sysselsättningstillskott&lt;br /&gt;
även till vissa grannkommuner - i första hand Storfors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro län, dit Karlskoga hör, har emellertid drabbats hårt av strukturåtgärder&lt;br /&gt;
i sin norra del. Sålunda diskuteras att stålverket i Hällefors skall läggas&lt;br /&gt; 
ned inom något år, med 500 friställningar som följd. I Ljusnarsbergs&lt;br /&gt; 
kommun kommer sannolikt volframgruvan i Yxsjöberg att avvecklas, vilket&lt;br /&gt; 
drabbar drygt 100 anställda. I samma kommun har SKF meddelat att&lt;br /&gt; 
kallvalsverket i Bångbro (i vilket ort Stråssa gruva nedlagts för några år&lt;br /&gt; 
sedan, med ett bortfall av 500 jobb) skall nedläggas, med 230 friställningar&lt;br /&gt; 
som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Älvkarleby kommun i Uppsala län har Stora AB varslat om nedläggning&lt;br /&gt; 
av sågverket i Skutskär, länge Sveriges största sågverk, med en förlust av 240&lt;br /&gt; 
arbetsplatser. Även i övriga Bergslagslän finns antydningar om en annalkande&lt;br /&gt;
försämring av sysselsättningsläget, bl. a. beroende på befarade protektionistiska&lt;br /&gt;
åtgärder i fråga om stålimporten i USA och Västtyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1985/86:125, avsnitt CII, har regeringen föreslagit ett program&lt;br /&gt; 
för utvecklingen i Bergslagen, baserat på en kostnadsram om 425 milj. kr. för&lt;br /&gt; 
en treårsperiod. Programmet täcker i princip samma problem som folkpartiets&lt;br /&gt;
Bergslagsmotion (1985/86:A494) behandlar. Det finns emellertid med&lt;br /&gt; 
anledning av den senaste utvecklingen i Bergslagsregionen skäl att upprepa&lt;br /&gt; 
och vidareutveckla några av tankegångarna i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att Bergslagsregionen förlorar nästan ett storvarvs&lt;br /&gt; 
personal varje år förefaller den totala kostnadsramen om 425 milj. kr. för en&lt;br /&gt; 
treårsperiod vara för snävt tilltagen. Detta i synnerhet om stödet jämförs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;med motsvarande anslag för Malmöområdet under C12 i samma proposition. Mot. 1985/86:472&lt;br /&gt; 
där enbart Saab-Scania tilldelas 414 milj. kr. i lokaliseringsbidrag för en&lt;br /&gt; 
bilfabrik i det välbelägna Malmöområdet ”på Sveriges framsida".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att Bergslagsdelegationen skall tilldelas ett&lt;br /&gt; 
eget anslag om 53 miljoner. I folkpartiets motion har föreslagits att&lt;br /&gt; 
delegationen endast skall vara rådgivande och vägledande. Om delegationen&lt;br /&gt; 
tilldelas rätten att utdela projektbistånd av egna medel, anser folkpartiet att&lt;br /&gt; 
risk föreligger att oreda och oordning uppstår på den offentliga sidan i&lt;br /&gt; 
Bergslagen. Ett företag kan då söka bidrag och/eller lån hos länsstyrelsen och&lt;br /&gt; 
utvecklingsfond i det egna länet, samtidigt som man söker samma anslag hos&lt;br /&gt; 
Bergslagsdelegationen. Vi föreslår i stället, att både delegationsprojektmedel&lt;br /&gt;
och de 68 milj. kr som i propositionen anslagits till företagsutveckling&lt;br /&gt; 
fördelas på länsorganen, samtidigt som dessa åläggs att hålla nära kontakt&lt;br /&gt; 
med den rådgivande Bergslagsdelegationen då medlen fördelas. Delegationens&lt;br /&gt;
egna kanslikostnader bör dock bestridas av statliga medel såsom&lt;br /&gt; 
föreslås i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser vi att samtliga Bergslagsområden, Karlskoga undantaget, bör&lt;br /&gt; 
inplaceras i stödområde C, varvid enhet erhålls för alla kommuner i&lt;br /&gt; 
regionen. På grund av den stora Indienordern bör dock Karlskogastödet tas&lt;br /&gt; 
bort, så att ökade resurser per capita kan sättas in i övriga Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagens infrastruktur måste stärkas. Tillgången till lämpliga transportmedel&lt;br /&gt;
och möjligheten att använda dem är en viktig faktor för konkurrensförmågan&lt;br /&gt;
hos existerande företag och vid valet av lokalisering av ny&lt;br /&gt; 
verksamhet. Goda kommunikationer är således en förutsättning för överlevnad&lt;br /&gt;
och expansion av företagsamheten i Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är vägnätet i Bergslagen undermåligt, särskilt i öst-västlig&lt;br /&gt; 
riktning där flera flaskhalsar existerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt angelägna vägprojekt i Bergslagen är sträckorna Örebro-Gävle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga-Hagfors och Hällefors-Karlskoga. I årets infrastrukturproposition&lt;br /&gt;
gavs Bergslagen för låg prioritet. Speciellt var de 3 milj. kr. som anslagits&lt;br /&gt; 
till Värmlands län alldeles otillräckliga. Mot bakgrund av Indienordern samt&lt;br /&gt; 
nedläggningen av flottningen på Klarälven vore det angeläget att nämnda&lt;br /&gt; 
vägprojekt gavs högre prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regionens teleförbindelser är undermåliga. Bergslagens behov får&lt;br /&gt; 
inte glömmas bort i det omfattande utbyggnadsprogram som televerket för&lt;br /&gt; 
närvarande genomför. Bergslagens företag måste få möjlighet till teleöverföring&lt;br /&gt;
av data till rimliga kostnader, annars kommer områdets konkurrensförmåga&lt;br /&gt;
inom dataserviceområdet att ytterligare förvärras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Energiproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagen är rikt på vattendrag och dammar. I kölvattnet på nedläggningarna&lt;br /&gt;
av kvarnar, sågar, hyttor och smedjor skapades följaktligen en stor&lt;br /&gt; 
outnyttjad energiproduktionskälla. Regionens energiproduktion skulle kunna&lt;br /&gt;
förbättras genom en satsning på minikraftverk i anslutning till befintliga 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;dammar, självfallet inte där vi i annat sammanhang föreslagit lagskydd mot Mot. 1985/86:472&lt;br /&gt; 
utbyggnad. Aven annan energiproduktion än via minikraftverk bör övervägas.&lt;br /&gt;
Skogsavfall kan t. ex. lätt förädlas till flis eller pellets för att användas i&lt;br /&gt; 
fastbränsleanläggningar. Aven möjligheterna för en utökad torvbrytning bör&lt;br /&gt; 
undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen borde i samband med västgas-I-projektet ha undersökt&lt;br /&gt; 
möjligheten att förlänga ledningen till Bergslagen. Det finns skäl att tro att&lt;br /&gt; 
industrianvändningen i regionen skulle bli omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skatteproposition har regeringen föreslagit att gasolskatten - som så&lt;br /&gt; 
sent som i december 1984 var 0 kr./ton - skall höjas från 130 kr./ton till 550&lt;br /&gt; 
kr./ton. Tre fjärdedelar av Sveriges industriella konsumtion om 200 000 ton&lt;br /&gt; 
gasol per år äger rum i Bergslagslänen, varför den föreslagna skattehöjningen&lt;br /&gt;
drabbar regionens tunga industri med hela 63 milj. kr. per år, eller med&lt;br /&gt; 
190 milj. kr. för den treårsperiod som regeringen i Bergslagspropositionen&lt;br /&gt; 
anvisat 425 milj. kr. Detta kan inte vara rimligt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gasol används inom Bergslagens tunga industri inte enbart som bränsle,&lt;br /&gt; 
utan också som ett medel för att åstadkomma en reducerande atmosfär i&lt;br /&gt; 
värmebehandlingsugnar. Den industri på Europas kontinent som dessa&lt;br /&gt; 
företag har att konkurrera med använder i stället för gasol naturgas, vilken&lt;br /&gt; 
dels är obeskattad, dels 30 % billigare per kaloriinnehåll än vad den svenska&lt;br /&gt; 
gasolen i dag kostar utan skatt. Ett genomförande av den planerade&lt;br /&gt; 
skattehöjningen på gasol vore därför mycket allvarligt för Bergslagens&lt;br /&gt; 
industri. I sammanhanget bör också beaktas, att gasol aldrig kan ersättas av&lt;br /&gt; 
fasta bränslen som flis, pellets eller torv, varför de argument som kan anföras&lt;br /&gt; 
att av energipolitiska skäl höja skatten på olja och stenkol rimligtvis ej kan&lt;br /&gt; 
användas i fråga om gasol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår tidigare motion angående strukturproblemen i Bergslagen föreslog vi&lt;br /&gt; 
att överblivna sjukhus eller ålderdomshem i regionen skulle byggas om så att&lt;br /&gt; 
de blev lämpliga för vård av utländska medborgare som ej kan beredas&lt;br /&gt; 
omsorg i sina hemländer. Delar av denna vård skulle kunna finansieras av&lt;br /&gt; 
SIDA och i övriga fall genom vederbörandes egen försorg. Vi menar att man&lt;br /&gt; 
borde närmare undersöka denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Gruvdrift och mineralletning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruv-, järn- och stålindustrin har drabbats hårt av den svåra strukturkrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompetens inom gruvdriften som byggts upp inom regionen under flera&lt;br /&gt; 
sekler riskerar nu att gå förlorad. Visserligen torde brytning av järnmalm och&lt;br /&gt; 
sulfidmalmer inte komma att bli lönsam, men det finns en rad andra&lt;br /&gt; 
mineraler som är intressanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid tillbaka bedriver statens geologiska undersökning (SGU) och&lt;br /&gt; 
en del privata företag omfattande prospektering efter brytvärda mineraler i&lt;br /&gt; 
Bergslagen. Denna verksamhet måste nu forceras och utvidgas till att även&lt;br /&gt; 
omfatta fyndigheter av cyanit, porfyr och andra mineraler. Man bör också&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;inleda förhandlingar mellan naturvårdsverket och berörda gruvföretag så att Mot. 1985/86:472&lt;br /&gt; 
brytning av fyndigheterna under Damsjön snart kan påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;7 Jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att i Bergslagens glesbygder tillskapa de stora jordbruksenheter&lt;br /&gt;
som lantbruksnämnderna enligt gällande direktiv skall främja är mycket&lt;br /&gt; 
begränsade. Lantbruksnämnderna har därigenom bidragit till avfolkningen&lt;br /&gt; 
av Bergslagens landsbygd. För att skapa förutsättningar för Bergslagens&lt;br /&gt; 
jordbruk att överleva är det nödvändigt att tillåta jordbrukarna att komplettera&lt;br /&gt;
sina jordbruksinkomster med en rad bisysselsättningar, t. ex. skogsarbeten,&lt;br /&gt;
turism, persontransporter, godstransporter, fiskodling, entreprenadarbeten&lt;br /&gt;
etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland deltidsjordbruken existerade tidigare en kategori av lantbrukare&lt;br /&gt; 
som kombinerade jordbruk med hantverk. Delar av Bergslagsstödet bör&lt;br /&gt; 
utnyttjas till att stödja hantverket, då det skapar förutsättningar för små&lt;br /&gt; 
jordbruk att leva vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av ansvaret för lantbrukets vidareutveckling faller således på&lt;br /&gt; 
lantbruksnämnder och länsstyrelser. I det föreslagna Bergslagspaketet borde&lt;br /&gt; 
också medel ha anslagits till stöd för denna näringsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;8 Turism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagens skogar och vattendrag erbjuder mycket goda förutsättningar för&lt;br /&gt; 
rekreation och olika former av turism. Turistnäringen kan komma att ge&lt;br /&gt; 
såväl sysselsättning som värdefullt bidrag till regionens försörjning. Möjligheterna&lt;br /&gt;
att utveckla Bergslagen som turistland har nyligen kartlagts av en&lt;br /&gt; 
kommitté tillsatt av Bergslagsdelegationen. Denna har dock funnit att&lt;br /&gt; 
omfattande arbete måste utföras innan områdets potential kan utnyttjas. Hit&lt;br /&gt; 
hör bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- Skapandet av en gemensam, slagkraftig logotype.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- Upprättandet av en beskrivande atlas, där kartor kompletteras med&lt;br /&gt; 
ortsbeskrivningar och bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- En enkel reseguide, en förkortad atlas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- Tillskapandet av en lättillgänglig kår av ciceroner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- En gynnsam marknadsföringskampanj för Bergslagen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- Översättning av lämpliga delar av materialet till andra språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för ovanstående kan beräknas till 10 milj. kr., varav 2 milj. kr. bör&lt;br /&gt; 
kunna lämnas av ordinarie anslag från de statligt stödda turistfrämjande&lt;br /&gt; 
organisationerna och resten betalas av dels de 6 länen, dels de 22 kommunerna.&lt;br /&gt;
Själva turistobjekten, gruvor, hyttor, smedjor, gårdar och museer, är&lt;br /&gt; 
redan i dag iordningställda och i sådant skick att de med fördel kan förevisas&lt;br /&gt; 
utan ytterligare kostnader. Hotell, motell och stugbyar finns i området,&lt;br /&gt; 
medan antalet iordningställda campingplatser behöver utökas. Turismen&lt;br /&gt; 
anses växa med minst 10 % per år, och Bergslagen måste få sin beskärda del&lt;br /&gt; 
av de ökade sysselsättningsmöjligheter som en sådan tillväxtbransch ger.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;I anslutning till turismen bör också framhållas, att det är av vikt att ^&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kulturella aktiviteter som kringresande teatrar, musikkårer, sommarspel och Mot. 1985/86:472&lt;br /&gt; 
lokaler för dessa aktiviteter också vidmakthålls i Bergslagen. En industribygd&lt;br /&gt;
utan kultur blir otrivsam varför nysatsningar inom näringslivet måste&lt;br /&gt; 
kompletteras med fortsatt satsning på olika kulturella aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om administrationen av Bergslagsstödet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar om inplacering av samtliga i regionen&lt;br /&gt; 
ingående kommuner, med undantag för Karlskoga, i stödområde C,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om en förstärkning av infrastrukturen i Bergslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om utbyggnaden av minikraftverk,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om framdragningen av naturgasledningen till Bergslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om mineralletningen i Bergslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om vikten av att skapa förutsättningar för deltidsjordbruken&lt;br /&gt;
att leva kvar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om stöd till turistnäringen i Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars De Geer (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hugo Bergdahl (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Eriksson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Sandberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Arne Aglert (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Hans Lindblad (fp)&lt;br /&gt; 
Lars Ernestam (fp)&lt;br /&gt; 
Gudrun Norberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars De Geer</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hugo Bergdahl</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Erik Eriksson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Barbro Sandberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per Arne Aglert</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Lindblad</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Ernestam</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gudrun Norberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902472</dok_id>
<subtitel>Lars De Geer m. fl. (fp) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__472.pdf</filnamn>
<filstorlek>147145</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D1F2952D-5044-4631-A8EE-16714661B830</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>