3076562G9024221985/86422motmotMotion 1985/86:422 Ulf Adelsohn m. fl. (m)MotionMotion42201986-04-01 00:00:002014-11-04 12:47:282014-11-04 00:00:00Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)Ulf Adelsohn m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902422/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902422https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902422
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:422</p>
<p>Ulf Adelsohn m. fl. (m)<br />
Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1. Regeringens skatteförslag</p>
<p>Erfarenheterna av socialdemokraternas s. k. skatteomläggningar är dystra.<br />
De utlovade inkomstskattesänkningarna ”den underbara natten” 1981 förvandlades<br />
snabbt till skatteskärpningar till följd av ofullständigt inflationsskydd.<br />
Så kommer det även att bli denna gång om regeringen skulle lyckas<br />
genomdriva sitt skatteförslag. Den av regeringen redovisade statliga inkomstskattesänkningen<br />
på 2,5 miljarder kr. förutsätter att inflationstakten<br />
blir 0% de kommande åren.</p>
<p>Det uteblivna inflationsskyddet medför en skattehöjning på 5,7 miljarder<br />
kronor om priserna de kommande två åren stiger med 4,5% per år. Inflationsskyddet<br />
enligt tidigare modell skulle innebära att prisstegringen mellan<br />
augusti 1985 och augusti 1986 bestämde basenheten för 1987. Fr. o. m. augusti<br />
1985 till februari 1986 har priserna stigit med 3,4%, vilket innebär att<br />
prisnivån endast behöver stiga med 1,1% resterande 6 månader för att<br />
ovanstående antagande skall bli verklighet för det första året.</p>
<p>Förslaget om slopad kvittningsrätt mellan underskott i småhus och kapitalinkomster<br />
upp till 30000 kr. innebär att avdragsbegränsningen skärps, vilket<br />
ökar skatteuttaget med 450 milj kr. Den skattehöjningen drabbar alla villaägare<br />
över brytpunkten som har kapital- och utdelningsinkomster som är<br />
större än sparavdraget.</p>
<p>Avdragsbegränsningen skärps också genom att straffskatten på underskottsavdrag<br />
— tilläggsskatten - höjs i flera inkomstskikt. Vid inkomster<br />
mellan ca 140000 och 163800 kr. höjs tilläggsskatten med 5—9 procentenheter.</p>
<p>Regeringen föreslår att sambeskattning av B-inkomster avskaffas, vilket vi<br />
krävt i flera år.</p>
<p>Staten gör sammantaget en vinst på 3,5 miljarder kronor till följd av enbart<br />
inkomstskatteförändringen.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Tabell 1 Mot. 1985/86:422</p>
<p>Finansiella effekter för 1988 av regeringens skatteförslag</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p style="margin-left:6px;">milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:6px;">Inkomstskattesänkningar<br />
vid 0 procents inflation<br />
Inget inflationsskydd<br />
och 4,5 % inflation per år<br />
Slopad kvittningsrätt<br />
villa - kapital<br />
Avskaffad sambeskattning</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:7px;">-2510</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:7px;">+5700</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:7px;">+ 450<br />
- 125<br />
+3515</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:6px;">Statlig skattehöjning</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:6px;">Sänkt kommunalskatt<br />
Höjd skatt på olja, kol,<br />
naturgas och gasol<br />
Höjd oms. på aktier<br />
Begränsad avdragsrätt för<br />
representation</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:6px;">-4000</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:6px;">+ 1800<br />
+ 600</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p style="margin-left:6px;">+ 100<br />
+2015</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:6px;">Total skattehöjning</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Det höjda grundavdraget innebär en kommunal skattesänkning med 4 miljarder<br />
kronor — 2,4 miljarder 1987 och 1,6 miljarder 1988. Hela denna<br />
skattesänkning drabbar kommunerna direkt genom minskat skatteunderlag.</p>
<p>Regeringen förordar därmed en indragning gentemot kommunerna på sammanlagt<br />
8—9 miljarder kronor för 1987: 2,5 miljarder i statsbidragsminskningar,<br />
2,4 miljarder i minskat skatteunderlag och minst 1 miljard i höjd<br />
skatteutjämningsavgift. Till detta kommer 2,7 miljarder i likviditetsindragning<br />
genom omlagt KBT.</p>
<p>Regeringen erkänner därmed att de tidigare förordade kommunala besparingarna<br />
inte varit tillräckligt omfattande. Förslaget om höjt grundavdrag<br />
innebär att regeringen föreslår större indragningar än vad vi gjorde i januari.</p>
<p>Den tidigare socialdemokratiska propagandan om att de moderata förslagen<br />
skulle leda till förödande konsekvenser för den kommunala verksamheten<br />
framstår därmed som just så förljugen som den faktiskt var.</p>
<p>De föreslagna marginalskattesänkningarna är mycket blygsamma. Brytpunkten<br />
för 50% marginalskatt flyttas upp en aning, men samtidigt blir det<br />
fler i de lägre inkomstskikten som får så mycket som 50% marginalskatt. Det<br />
senare är en följd av att inflationsskyddet tas bort. Den högsta marginalskatten<br />
sänks med blott 5 procentenheter från 80 till 75%, men samtidigt avskaffas<br />
marginalskattespärren vilket innebär att en kommunalskatt på 33 kronor<br />
medför 78% marginalskatt. Därtill kommer en mindre höjning av marginalskattesatsen<br />
från 34 till 35% för alla låginkomsttagare.</p>
<p>Den föreslagna ”styckeskatten” på 100 kr. är ett exempel på en regressiv<br />
skatt, som inte hör hemma i ett skattesystem som bör bygga på ”skatt efter<br />
bärkraft-principen”.</p>
<p>Skatteomläggningen är inte bara otillräcklig för att få dynamik och tillväxt.</p>
<p>Den är också fördelningspolitiskt tvivelaktig.</p>
<p>Barn med kapitalinkomster på 10000—20000 kr. får skattesänkningar på<br />
500-600 kr., trots att de inte har någon försörjningsplikt. Låginkomsttagare<br />
och deltidsarbetande med barn som har inkomster på drygt 70000 kr. får</p>
<p>ingen skattesänkning alls till följd av den höjda skattesatsen i botten, den nya 9</p>
</div>
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_38" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>”styckeskatten” och det borttagna inflationsskyddet. För inkomsttagare Mot. 1985/86:422<br />
mellan 100000 och 200000 kr. kan skattesänkningen i bästa fall bli någon<br />
eller några tior i månaden. I en hel del fall blir det frågan om skattehöjningar.</p>
<p>Tar vi även hänsyn till de höjda punktskatterna blir det skattehöjningar för<br />
nästan alla.</p>
<p>Utöver de ovanstående skatteförändringarna föreslår regeringen höjda<br />
punktskatter på olja, kol, naturgas och gasol med 1,8 miljarder kronor.</p>
<p>Dessutom föreslås en höjd och utvidgad omsättningsskatt på aktier, optioner<br />
m.m. och en ytterligare begränsning i avdragsrätten för representation,<br />
vilket sammantaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,7 miljarder kronor.<br />
Dessa skattehöjningar skall bl. a. användas för att höja barnbidraget<br />
med drygt 1000 kr. per barn. Moderata samlingspartiet har tidigare klargjort<br />
att vi inte accepterar en ökad rundgång av skatter och bidrag. Det kanske kan<br />
förefalla som om det sänkta oljepriset skapar ett utrymme för en ökad<br />
beskattning. Men en sådan åtgärd höjer kostnadsnivån och inflationstakten<br />
jämfört med andra länder. I flera stora konkurrentländer har man bestämt<br />
sig för att låta oljeprisfallet slå igenom i konsumentiedet. Höjer vi oljeskatten,<br />
försämras vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Den föreslagna<br />
oljeskatteskärpningen innebär att priserna stiger med 0,4%.</p>
<p>De höjda punktskatterna motiveras åtminstone delvis med energipolitiska<br />
argument. Detta ter sig egendomligt, eftersom ingen vet var oljepriset kommer<br />
att ligga vid nästa årsskifte. Om motiveringen är energipolitisk, borde<br />
dessutom någon annan skatt sänkas, så att belastningen på produktionen inte<br />
ökar.</p>
<p>Förslaget om en fördubblad omsättningsskatt vid aktiehandel har med<br />
rätta framkallat skarpa reaktioner. Ledande regeringsföreträdare har gång<br />
på gång sagt att en sådan skattehöjning inte skall genomföras, eftersom den<br />
inte skulle gynna löntagarna utan tvärtom försämra för oss alla. När nu en<br />
skärpning ändå föreslås, minskar förtroendet för politiker.</p>
<p>Omsättningsskatten slår hårt mot vårt mest produktiva sparande. Aktier<br />
är den enda placeringsform där insättningar och uttag är beskattade och där<br />
utdelningen beskattas dubbelt. En fördubbling av omsättningsskatten innebär<br />
att den totalt berövar aktiemarknaden 1,2 miljarder kronor per år enligt<br />
propositionen. Det är en tredjedel av nykapitalbehovet och det motsvarar<br />
hushållens hela årliga nysparande i aktier. Dessutom ökar transaktionskostnaderna<br />
för aktieaffärer till en nivå där affärer hos de flesta konkurrerande<br />
utländska aktiemarknader blir billigare. Omsättningen på Stockholms fondbörs<br />
blir mindre och aktiekurserna lägre än vad de annars skulle ha varit.</p>
<p>Effekten av den höjda omsättningsskatten blir därmed obetydlig, när hänsyn<br />
tas även till reavinst- och kapitalbeskattning m. m.</p>
<p>Det samlade resultatet av alla skatteförslag blir att skatterna ökar med<br />
drygt 2 miljarder kronor (tabell 1), förutsatt att inflationstakten verkligen<br />
kan begränsas till 4,5% per år. Påståendet om att vi skulle få sänkta skatter<br />
med regeringens skatteförslag är därför felaktigt.</p>
<p>Regeringen missar genom sina skatteförslag chansen att få fart på Sverige.</p>
<p>Det är nu när Sverige ligger sist i den internationella tillväxtligan som vi<br />
skulle ha behövt rejäla marginalskattesänkningar. Det är nu det behövs</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>reallöneökningar inom ramen för låga nominella lönepåslag. Detta hade Mot. 1985/86:422<br />
blivit möjligt om skatterna sänkts. De nu lagda skatteförslagen kommer inte<br />
att kunna dämpa lönekraven eftersom skattetrycket de facto höjts. Regeringen<br />
tycks inte vara beredd till något nytänkande på det skattepolitiska området.</p>
<p>2. Skatter, tillväxt och nyfattigdom</p>
<p>Mångå familjer kan inte längre leva på sin lön efter skatt. Den explosionsartade<br />
utvecklingen av antalet socialbidragstagare bekräftar detta. Flerbarnsfamiljerna<br />
är särskilt missgynnade av dagens skattesystem.</p>
<p>En del av nyfattigdomen kan härledas ur arbetslöshet och sociala problem.</p>
<p>De arbetslösa utgör dock en minoritet av alla de hushåll som i dag har en<br />
levnadsstandard som ligger under socialstyrelsens norm för socialbidrag. Inte<br />
ens en fullständig eliminering av arbetslösheten skulle med andra ord lösa<br />
fattigdomsproblemen.</p>
<p>Hushållens ekonomiska svårigheter sammanhänger även med de sänkta<br />
reallönerna. Men det är värt att notera att Sverige 1985 ligger på fjärde plats i<br />
OECD-området vad gäller arbetskraftskostnad. Trots de höga lönekostnaderna<br />
ligger lönen bland de fem lägsta av industriländerna när skatten är<br />
dragen. Reallönen efter skatt för en vanlig industriarbetare är i dag lägre än<br />
vad den var i början av 1970 trots den tillväxt vi har haft under denna period.</p>
<p>Förklaringen är att skatten lagt beslag på en snabbt växande del av arbetskraftskostnaden.</p>
<p>Den genomsnittlige inkomsttagaren i Sverige får för egen del förfoga över<br />
en tredjedel av vad han eller hon arbetat ihop. Mer blir inte kvar sedan<br />
arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och konsumtionsskatter betalats. Politiker<br />
i stat och kommun styr över ungefär två tredjedelar av vår ekonomi,<br />
medan medborgarna själva direkt kan bestämma över den resterande tredjedelen.</p>
<p>Orsakerna till att hushållsekonomin försämrats kan i stort sett sägas vara<br />
tre:</p>
<p>1. Den ekonomiska tillväxten har varit så låg — 1,6% årlig tillväxt de<br />
senaste tio åren — att hushållens inkomster inte kunnat växa i tillräcklig<br />
omfattning.</p>
<p>2. De resurser som har skapats har fördelats felaktigt. Mellan 1975 och<br />
1985 ökade bruttonationalprodukten med 132 miljarder kr. i 1985 års penningvärde.<br />
Samtidigt lade stat och kommun beslag på 164 miljarder. Den<br />
offentliga sektorn tog mer än det som tillväxten skapade. Under samma tid<br />
minskade reallönerna efter skatt med drygt 30 miljarder.</p>
<p>3. Skatteuttaget är orättvist. Ingen hänsyn tas till hur många som skall leva<br />
på en inkomst när den beskattas.</p>
<p>Skall Sverige komma till rätta med den nya fattigdomen, krävs en politik<br />
som angriper orsakerna till problemen. En sådan politik har föreslagits i våra<br />
partimotioner ”Frihet och välfärd genom sänkta skatter” 1985/86:279 och om<br />
den ekonomiska politiken 1985/86:213.</p>
<p>Viktigast är att sänka de skatter som håller tillbaka arbete, sparande och<br />
investeringar. De höga marginalskatterna är mest tillväxthämmande. 11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Lägre skatter medför ökat arbetsutbud. Nuvarande skillnad mellan arbets- Mot. 1985/86:422<br />
kraftskostnaden och ersättningen för en arbetsinsats efter skatt - ”skattekilen”<br />
— gör att det i praktiken blir näst intill omöjligt att skapa nya arbetstillfällen<br />
inom områden som har stor betydelse för den framtida sysselsättningen,<br />
främst tjänstesektorn.</p>
<p>En höjning av reallönerna efter skatt skulle förbättra läget. Erfarenheterna<br />
har emellertid visat att en höjning av reallönerna måste baseras på en god<br />
produktivitetsutveckling, vilket bl. a. förutsätter sänkta marginalskatter.</p>
<p>Det räcker dock inte med ökad reallön före skatt. Det måste dessutom ske<br />
en omfördelning mellan offentlig sektor och hushållens lönebaserade köpkraft.<br />
Att spara i de offentliga utgifterna är mot denna bakgrund fördelningspolitiskt<br />
välmotiverat. Besparingar gör det möjligt att sänka skatterna, vilket<br />
ökar hushållens möjligheter att leva på sina arbetsinkomster. Nyfattigdomen<br />
kan nedkämpas endast om skattetrycket sänks. Skattesänkningen måste<br />
komma alla till del, inte bara de bäst betalda.</p>
<p>Sänkt skattetryck, minskad snedvridning av resurserna och ett rättvisare<br />
skatteuttag leder till högre ekonomisk tillväxt och till större möjligheter för<br />
vanliga människor att leva på sin lön. Det är denna skatte- och familjepolitik<br />
som moderata samlingspartiet företräder.</p>
<p>Regeringens skatte- och familjepolitiska förslag innebär däremot ökade<br />
bidrag, höjda skatter och bibehållen snedvridning. En sådan politik leder<br />
därmed till mindre tillväxt och förvärrar efter hand hushållens ekonomiska<br />
problem samtidigt som deras valfrihet minskas ytterligare.</p>
<p>3. Moderat skattepolitik</p>
<p>3.1 Inkomstskatten</p>
<p>Den moderata skattepolitiken syftar till att genom sänkta skatter ge de<br />
enskilda människorna möjligheter att själva disponera över en större del av<br />
sina inkomster. Därigenom minskas människornas beroende av den offentliga<br />
sektorn. Familjer och enskilda skall normalt kunna leva på sina arbetsinkomster<br />
och ha möjlighet att förbättra sin situation genom egna arbetsinsatser.</p>
<p>Den moderata skattepolitiken är också - som framgår av vår partimotion<br />
Frihet och välfärd genom sänkta skatter 1985/86: 279 — ett medel för att<br />
uppnå ekonomiskt tillväxt, låga nominella löneökningar och arbete åt alla<br />
som vill arbeta. Alla tjänar på att dessa mål uppnås, främst de med låga<br />
inkomster och i en besvärlig ekonomisk situation.</p>
<p>Vi står fast vid inriktningen av den skattepolitik som förordades i vår<br />
partimotion från januari. Mot bakgrund av de uppgifter som redovisats om<br />
den ”nya fattigdomen” har vi valt att komplettera vårt tidigare skatteförslag<br />
med ytterligare skattesänkningar för lägre inkomsttagare. I vår partimotion<br />
angående familjepoiitiken föreslås dessutom att avdraget för underhållsbidrag<br />
höjs med 2 000 kr. och att nya existensminimiregler införs.</p>
<p>På lång sikt bör målet vara att helt avskaffa den statliga inkomstskatten<br />
utom vid högre inkomster. Inkomstskatten skulle därmed bli proportionell 12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>och uppgå till ca 30% i vanliga inkomstlägen. Progressiviteten i övrigt skulle Mot. 1985/86:422</p>
<p>minska. Inom högst sex år bör den högsta statliga skattesatsen begränsas så<br />
att inte någon får högre marginalskatt än 50%.</p>
<p>Ett första etappmål som bör nås senast 1989 är att sänka marginalskatten i<br />
vanliga inkomstlägen till 40%. Den högsta marginalskattesatsen bör begränsas<br />
till 70%. Som framgår av tabell 3 förordar vi att 40% marginalskatt skall<br />
gälla upp till en inkomst av ca 140000 kr. i 1986 års penningvärde. 1 1988 års<br />
prisnivå motsvarar det drygt 150000 kr. Skattesänkningen i de lägre inkomstskikten<br />
bör komma till stånd genom att den statliga skattesatsen sänks.</p>
<p>Därigenom tas ytterligare ett steg mot målet att den statliga inkomstskatten<br />
slopas för de flesta inkomsttagarna. Höjda grundavdrag innebär alltid att<br />
marginalskatten höjs vid givet skatteuttag.</p>
<p>Vi föreslår att den statliga skattesatsen på 4% mellan 7 800 kr. och 15 600<br />
kr. i dagens penningvärde sänks i två steg till 0% 1988. Därigenom erhåller<br />
alla som har en taxerad inkomst på över 15 600 kr. i dagens pris- och lönenivå<br />
en skattesänkning på 340 kr. 1988. Till detta kommer effekten av att inflationsskyddet<br />
återinförs.</p>
<p>Vårt förslag innebär att nästan 1 miljon människor undantas från statlig<br />
inkomstbeskattning.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tabell 2<br />
Skatteskalor 1987—1989</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Inkomstskikt<br />
i basenheter</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Inkomstskikt<br />
i 1986 års be</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Nuvarande</p>
<p style="margin-left:8px;">skala</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">(m)</p>
<p style="margin-left:4px;">1987</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">(m)</p>
<p style="margin-left:3px;">1988</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">(m)</p>
<p style="text-align:right;">1989</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">0- 1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0- 7800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">0%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">0%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">0%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">1- 2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7800- 15600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">4%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">2%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">0%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">2- 9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">15 600- 70200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">4%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">4%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">4%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">9-10</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">70200- 78000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">15%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">10%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">5%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>10-16</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">78000-124800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">20%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">16%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">13%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>16-18</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">124800-140400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">25%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">20%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">15%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>18-19</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">140400-148200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">29%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">26%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">23%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>19-20</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">148200-156000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">34%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">29%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">24%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>20-21</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">156000-163800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">34%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">31%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">28%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>21-23</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">163800-179400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">35%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">31%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">28%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>23-36</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">179400-202800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">40%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">36%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">33%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>26-45</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">202800-351000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">45%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">41%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">38%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">35%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>45</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">351000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">50%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">46%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">43%</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">40%</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>I tabell 3 har en jämförelse gjorts mellan de marginalskatter regeringen resp.<br />
moderaterna förordar i några vanliga inkomstlägen. Som synes föreslår vi<br />
lägre marginalskatter än regeringen i alla inkomstskikt.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Tabell 3</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:422</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Marginalskatter 1988 enligt regeringen samt 1988 och 1989 enligt (m)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Taxerad</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">Taxerad"</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Marginal</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Förslag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Förslag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Förslag</p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">inkomst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">skatt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">till mar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">till mar</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">till mar</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1986</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">1988</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1986</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">ginalskatt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">ginalskatt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">ginalskatt</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:13px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1988 enl. reg.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1988 enl. (m)1989 enl. (m)</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">25000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">27500</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">34%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">35%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">34%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">34%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">50000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">55100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">34%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">35%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">34%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">34%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">75000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">82600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">45%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">50%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">35%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">35%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">110200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">50%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">50%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">43%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">40%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>125000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">137800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">55%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">50%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">45%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">40%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>150000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">165300</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">64%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">64%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">54%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">50%</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>''Lönerna har antagits öka med 5% per år och priserna med 4,5% per år.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I tabellerna 4 och 5 redovisas konsekvenserna i kr. av våra skatteförslag i<br />
lägre inkomstskikt jämfört med de skattesänkningar som regeringen förordar<br />
i dessa inkomstlägen.</p>
<p>Tabell 4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Inkomstskatteuttag 1987"</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Taxerad</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Skatt vid</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Skatt enl.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Skatte-21</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Skatt enl.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Skatte-3’</p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomst</p>
<p>24000 kr.</p>
</td>
<td><p>oförändrade</p>
<p style="margin-left:9px;">regler</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">regeringen:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">förändring<br />
reg.:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">(m):</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">förändring<br />
(m):</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(2000 kr./mån.)<br />
36000 kr.</p>
</td>
<td><p>6006 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">5689 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-317 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">5826 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">- 180 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(3000 kr./mån.)<br />
48000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">10290</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">10036</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-254</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">10110</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">- 180</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(4000 kr./mån.)<br />
60000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">14 574</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">14383</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-191</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">14 394</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">- 180</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(5000 kr./mån.)<br />
72000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">18858</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">18730</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-128</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">18678</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">- 180</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(6000 kr./mån.)<br />
84000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">23736</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">23 383</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-353</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">23070</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">- 666</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(7000 kr./mån.)<br />
96000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">29916</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">29305</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-611</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">28484</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-1434</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(8000 kr./mån.)<br />
108000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">36216</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">35605</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-611</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">34278</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-1938</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(9000 kr./mån.)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">42516</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">41905</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-611</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">40074</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">-2442</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_53"><p>14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Tabell 5 Mot. 1985/86:422</p>
<p style="margin-left:3px;">Inkomstskatteuttag 1988"</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Taxerad</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Skatt vid</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">Skatt enl.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Skatte-2’</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Skatt enl.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Skatte</p>
</td>
</tr><tr><td><p>inkomst</p>
<p>24000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">oförändrade</p>
<p style="margin-left:9px;">regler</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">regeringen:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">förändring<br />
reg.:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">(m):</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">förändring<br />
(m):</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(2000 kr./mån.)<br />
36000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">6448 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">5 875 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 573 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">6080 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 368 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(3000 kr./mån.)<br />
48000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">10936</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">10495</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 441</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">10568</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 368</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(4000 kr./mån.)<br />
60000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">15424</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">15115</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 309</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">15056</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 368</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(5000 kr./mån.)<br />
72000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">19946</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">19770</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 176</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">19578</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 368</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(6000 kr./mån.)<br />
84000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">25516</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">24390</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-1 126</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">24095</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-1421</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(7000 kr./mån.)<br />
96000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">32116</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">30900</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-1216</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">29323</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-2793</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(8000 kr./mån.)<br />
108000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">38716</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">37500</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-1216</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">34999</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-3717</p>
</td>
</tr><tr><td><p>(9000 kr./mån.)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">45316</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">44100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">-1216</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">40675</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-4641</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">"Lönerna har antagits stiga med 5% och priserna med 4,5% per år.</p>
<p style="margin-left:9px;">"Regeringens skattesänkning exkluderar den skatteskärpning som följer av det avskaffade<br />
inflationsskyddet.</p>
<p style="margin-left:3px;">"Skattesänkningen inkluderar effekten av inflationsskyddet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Sorn tidigare nämnts innebär regeringens skatteförslag skattesänkningar på<br />
ca 600 kr. 1988 fört.ex. barn med kapitalinkomster på 10000-20000 kr. De<br />
av regeringen förordade skattesänkningarna krymper emellertid snabbt och<br />
försvinner vid inkomster på drygt 70 000 kr. genom förslaget om en ”styckeskatt”<br />
på 100 kr. och den höjda skattesatsen i botten från 4 till 5%.</p>
<p style="margin-left:3px;">Resultatet blir att vi som framgår av tabell 5 för 1988 förordar större<br />
skattesänkningar än regeringen gör vid inkomster på ca 3 500 kr./månad och<br />
däröver i dagens pris- och lönenivå. Vid inkomster på 5 000 kr./månad<br />
(60000 kr./år) är skillnaden knappt 200 kr., vid 6000 kr./månad ca 300 kr.<br />
och vid 7000 kr./månad nästan 1600 kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">Anledningen till denna skillnad i skatteuttag är att vår politik med fullständigt<br />
inflationsskydd och sänkta skattesatser i botten leder till ett rimligare<br />
skatteuttag för framför allt låginkomsttagare som tjänar runt 7 000-8 000 kr.<br />
i månaden. Vid dessa inkomster kan mycket väl försörjningsplikt förekomma,<br />
vilket inte är fallet vid de mycket låga inkomsterna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vår politik innebär att ca 80% av alla heltidsarbetande år 1989 får behålla<br />
minst 60% av sina inkomstökningar efter det att skatten är betald. Därmed<br />
underlättas avtalsrörelserna. Ett visst lönekrav efter skatt medför lägre bruttolönekrav<br />
och mindre risk för urholkad konkurrenskraft.</p>
<p style="margin-left:3px;">Förutsättningen för en varaktig marginalskattereform är att inflationen<br />
inte tillåts höja skattetrycket. Endast vid fullgott inflationsskydd kommer<br />
skattesatserna att vara oförändrade vid oförändrad real inkomstnivå. Förändringar<br />
av reala skatteuttag bör endast kunna ske genom politiska beslut<br />
och inte som en konsekvens av inflationstakten.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi föreslår därför att ett fullt inflationsskydd skall införas fr. o. m. inkomståret<br />
1987. Med den bedömning som nu kan göras av inflationsutvecklingen<br />
torde basbeloppet för 1987 bli 8 100 eller 8 200 kr. och för 1988 8500 kr.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Vad gäller regeringens övriga inkomstskatteförslag motsätter vi oss den Mot. 1985/86:422<br />
skärpning i avdragsbegränsningen som föreslås genom slopad kvittningsrätt<br />
mellan underskott i småhus och kapitalinkomster. Denna infördes en gång<br />
för att dämpa verkningarna av begränsningen i rätten till avdrag för underskott<br />
i förvärvskälla.</p>
<p>Begränsning av rätten till underskottsavdrag är ett brott mot de symmetriprinciper<br />
som länge burit upp vårt skattesystem. Vi förordar liksom tidigare<br />
att avdragsbegränsningen successivt avskaffas. Det sker för åren 1987<br />
genom att de marginalskattesänkningar som vi föreslår genomförs i skatteskalan<br />
för tilläggsbelopp. Därefter bör den särskilda skalan för tilläggsbelopp<br />
slås samman med skalan för grundbelopp. 1 avvaktan på avdragsbegränsningens<br />
fullständiga slopande bör den nuvarande kvittningsrätten mellan<br />
underskott i småhus och kapitalinkomster finnas kvar.</p>
<p>Vi avvisar också förslaget om höjt kommunalt grundavdrag. Skattesänkningar<br />
bör i första hand ske genom att den statliga inkomstskatten reduceras.</p>
<p>De nödvändiga åtstramningarna gentemot kommunerna bör ske genom att<br />
statsbidragen reduceras. Att höja grundavdraget samtidigt som den statliga<br />
skattesatsen höjs i botten leder till oönskade fördelningseffekter.</p>
<p>Vi motsätter oss vidare förslaget att marginalskattespärren skall slopas.</p>
<p>En sådan spärr har en viktig funktion genom att den inte tillåter kommunalskatter<br />
på över 30 kr. att slå igenom i högre marginalskatter. Marginalskattespärren<br />
bör i stället sänkas i takt med att den högsta marginalskatten sänks.</p>
<p>Den föreslagna sänkningen av begränsningsregeln till 75% — som gäller<br />
det samlade uttaget av inkomst- och förmögenhetsskatt — är ett steg i rätt<br />
riktning. Detta gäller även borttagandet av sambeskattningen av makars<br />
B-inkomster. Vi har under flera år föreslagit att sambeskattningen skall<br />
slopas och välkomnar därför regeringens förslag. Men vi föreslår även att<br />
sambeskattning vid beräkning av förmögenhetsskatten slopas.</p>
<p>Vi har inte något att invända mot förslaget om att det s. k. räntetillägget<br />
skall slopas. Som en konsekvens av sambeskattningens avveckling bör även<br />
rätten att utnyttja den andra makens realisationsförlust, underskottsavdrag,<br />
övriga allmänna avdrag och förlustavdrag i princip avskaffas. Den förändringen<br />
får emellertid inte leda till retroaktiva effekter. Tidigare ”intjänade”<br />
avdrag måste därför kvarstå under en övergångsperiod. Det bör även övervägas<br />
att tillåta överföring av avdrag mellan makar under ytterligare några år,<br />
för att ge berörda skattebetalare möjlighet att ändra ekonomiska dispositioner<br />
som rättats efter tidigare gällande regler.</p>
<p>Vi yrkar även avslag på de föreslagna avtrappningsreglerna för pensionärer.<br />
De redan orimligt höga marginaleffekterna skulle ytterligare skärpas med<br />
regeringens förslag.</p>
<p>3.2 Punktskatter</p>
<p>Vi avvisar samtliga skattehöjningar som föreslås i de aktuella propositionerna.<br />
Det är inte rimligt att behovet av att finansiera barnbidragsökningar etc.<br />
skall styra energiskatteuttaget. Under senare år har energiskatterna ökat<br />
mycket snabbt — från 15 miljarder 1982 till hela 26 miljarder i fjol. De nu<br />
aktuella förslagen innebär en fortsatt skärpning av energiskattetrycket. 16</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Förslagen till nya skattesatser vittnar om en övertro på statsmaktens Mot. 1985/86:422<br />
förmåga att rätt kunna styra enskilda investeringsbeslut. Som vi tidigare<br />
framhållit bl. a. i motionerna 1983/84:47, 1984/85:195 och 1984/85:2876 förordar<br />
vi en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med<br />
en särskild energineutral punktskatt på förhållandevis låg nivå. Många länder<br />
har moms på energi. Eftersom parlamentariska förutsättningar för en<br />
sådan övergång för närvarande saknas, vill vi med anledning av de föreslagna<br />
skattejusteringarna framhålla att energiskattesatserna i princip bör vara<br />
energineutrala.</p>
<p>Vi har tidigare speciellt kritiserat den låga skattesatsen på kol i förhållande<br />
till beskattningen av olja, främst med tanke på miljöproblemen i samband<br />
med kolanvändning. Vi har förordat att kolbeskattningen successivt höjs till<br />
en nivå som motsvarar beskattningen av olja. Regeringen har tidigare försvarat<br />
den stora skattedifferensen men har nu föreslagit en uppjustering av<br />
beskattningen. Som vi tidigare framhållit bör anpassningen av skattesatserna<br />
ske successivt över en längre tidsperiod. Eftersom regeringen nu vill genomföra<br />
en kraftig höjning av skattesatsen för olja är också den föreslagna<br />
höjningen av kolbeskattningen alltför kraftig. Vi kan därför ej heller på<br />
denna punkt biträda regeringens förslag.</p>
<p>Vi har inget att invända emot att de särskilda energiavgifterna döps om till<br />
”särskilda skatter”. Att tala om avgifter när det egentligen är fråga om<br />
skatter är enbart vilseledande.</p>
<p>Vi avvisar förslaget om fördubblad omsättningsskatt på aktier och andra<br />
värdepapper. I stället bör omsättningsskatten slopas när det statsfinansiella<br />
läget så tillåter.</p>
<p>Vi går även emot den begränsning av avdraget för representationskostnader<br />
som föreslås. Det är rimligt att representationsavdraget vid middagar är<br />
högre än vid lunch eftersom kostnaden i regel är högre. Regeringens förslag<br />
saknar en beskrivning av konsekvenserna för restaurangnäringen.</p>
<p>Vi vänder oss också emot den aviserade skatteskärpningen för vinstandelsstiftelser.<br />
De företagsbaserade vinstandelssystemen bör uppmuntras i stället<br />
för att motarbetas med skatteskärpningar. De har stor betydelse för att<br />
stimulera intresset och öka förståelsen för företagens verksamhet samtidigt<br />
som ägandet sprids.</p>
<p>3.3 Statsfinansiella effekter</p>
<p>De statsfinansiella effekterna av våra förslag kan för 1987 uppskattas till ca<br />
1,5 miljarder kronor. Inkomstskatteförändringarna kostar ca 940 milj. kr.,<br />
det höjda underhållsavdraget ca 200 milj. kr., och utökning av förlängt barnoch<br />
studiebidrag till 12 månader per år kostar ca 360 milj. kr.</p>
<p>Kostnad för förändringarna av inkomstskatten jämfört med januarimotionen</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">sänkning i skiktet 1- 2 be<br />
sänkning i skiktet 9-10 be</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p style="margin-left:6px;">1987</p>
<p style="margin-left:6px;">940 mkr.</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p style="margin-left:6px;">1988</p>
<p style="margin-left:6px;text-align:right;">1 898 mkr.<br />
876 mkr.</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">0 mkr.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vi kommer i samband med kompletteringspropositionen att återkomma till<br />
hur finansieringen skall ske.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>2 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 421-422</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:10px;">Några av våra förslag innebär ändringar i den av regeringen föreslagna Mot. 1985/86:422</p>
<p>lagstiftningen. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:27px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br />
(1928:370),</p>
<p style="margin-left:27px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en skala för statlig<br />
inkomstskatt 1987 i enlighet med vad som anges i motionen,</p>
<p style="margin-left:27px;">3. att riksdagen beslutar att bestämmelserna i 10 § 4 mom. i lagen<br />
(1974:576) om statlig inkomstskatt skall kvarstå oförändrade,</p>
<p style="margin-left:27px;">4. att riksdagen beslutar att införa övergångsbestämmelser i enlighet<br />
med vad som sagts i motionen i vad gäller rätten att utnyttja andra<br />
makens realisationsförlust, underskottsavdrag och förlustavdrag.</p>
<p>Stockholm den 1 april 1986</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Ulf Adelsohn (m)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Lars Tobisson (m)<br />
Anders Björck (m)<br />
Carl Bildt (m)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Nils Carlshamre (m)</p>
<p>Rolf Dahlberg (m)</p>
<p>Ingrid Sundberg (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Ingegerd Troedsson (m)<br />
Per-Olof Strindberg (m)<br />
Staffan Burenstam Linder (mj<br />
Rolf Clarkson (m)</p>
<p>Sonja Rembo (m)</p>
<p>Arne Andersson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>Graphic Systems AB, Göteborg</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>18</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_58" />
</div>
</div>
0enligtm1undertecknare0enl.m2undertecknare0Ulf Adelsohnm4undertecknare0Lars Tobissonm5undertecknare0Anders Björckm6undertecknare0Carl Bildtm7undertecknare0Nils Carlshamrem8undertecknare0Rolf Dahlbergm9undertecknare0Ingrid Sundbergm10undertecknare0Ingegerd Troedssonm11undertecknare0Per-Olof Strindbergm12undertecknare0Rolf Clarksonm13undertecknare0Sonja Rembom14undertecknare0Arne Anderssonm15undertecknareG902422Ulf Adelsohn m. fl. (m) mot_198586__422.pdf339385pdfInkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)https://data.riksdagen.se/fil/8B5B78DD-9F32-4242-901F-AD3F8D48A61E