<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076561</hangar_id>
 <dok_id>G902421</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>421</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:421 Karin Söder m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>421</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:47:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)</titel>
 <subtitel>Karin Söder m. fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902421/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902421</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902421</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Söder m. fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Den socialdemokratiska politiken har genom åren präglats av oförmåga att&lt;br /&gt; 
konsekvent hantera de fördelningspolitiska problemen. Avvägningen har&lt;br /&gt; 
brustit mellan nödvändig stramhet i den ekonomiska politiken och målmedvetna&lt;br /&gt;
satsningar för de grupper som i skilda avseenden har det ekonomiskt&lt;br /&gt; 
svårast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till att centerpartiet under allmänna motionstiden presenterade&lt;br /&gt;
sin politik uttalade vi att behovet av en målmedveten fördelningspolitik är&lt;br /&gt; 
stort. Vi presenterade mot denna bakgrund en politik till gagn för barnfamiljer,&lt;br /&gt;
människor i normala eller låga inkomstlägen, för att minska&lt;br /&gt; 
befolkningskoncentrationens negativa miljöeffekter i storstadsregionerna&lt;br /&gt; 
och för att skapa goda och likvärdiga möjligheter till arbete och service i hela&lt;br /&gt; 
landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för en sådan utveckling är en fasthet i den långsiktiga ekonomiska&lt;br /&gt;
politiken med målet att nå ekonomisk stabilitet. Skattepolitiken, regionalpolitiken,&lt;br /&gt;
närings- och småföretagspolitiken samt olika former av transfereringar&lt;br /&gt;
måste målmedvetet användas för detta syfte. Dessa utgör delar av en&lt;br /&gt; 
samlad centerpolitik som representerar en helhetssyn på samhällsutvecklingen.&lt;br /&gt;
Vi kan nu konstatera att regeringen i vissa avseenden har tagit intryck av&lt;br /&gt; 
centerförslagen. Samtidigt noterar vi de allvarliga brister som de nu presenterade&lt;br /&gt;
regeringsförslagen innebär när det gäller helhetssynen på samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiets förslag, vilka ännu inte behandlats av riksdagen, innebär&lt;br /&gt; 
bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Det kommunala grundavdraget höjs för 1987 från 7 500 kr. till 9 000 kr.&lt;br /&gt; 
Det innebär en skattesänkning för alla med 450 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Den kommunala skatteutjämningen byggs ut och förstärks med 1000&lt;br /&gt; 
milj. kr. Det innebär möjligheter till rättvisare skatter mellan landets olika&lt;br /&gt; 
kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Den statliga skatteskalan inflationsskyddas. Det innebär att inflationen&lt;br /&gt; 
inte tillåts att smyghöja skatten och att avtalsförhandlingarna underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Gränsen för 50% marginalskatt höjs från 124800 kr. till ca 145000 kr.&lt;br /&gt; 
Det innebär att intentionerna i marginalskattereformen från 1981 fullföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o En beskattad och ATP-grundande vårdnadsersättning om 24 000 kr./år&lt;br /&gt; 
införs i en första etapp till dess barnen är tre år. Det innebär ökad valfrihet i&lt;br /&gt; 
barnomsorgen för familjerna, mer tid för barnen och ökad social rättvisa för&lt;br /&gt; 
de som som tar det största ansvaret för barnen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;1985/86&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;421-422&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 421-422&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;o Skattereduktionen för familjer med enbart en inkomst byggs i en första Mot. 1985/86:421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etapp ut från 1800 kr. till 4000 kr. Det innebär att de hårdast trängda&lt;br /&gt; 
barnfamiljernas ekonomi förstärks med 2 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Barnbidraget höjs från den 1 juli 1986. Det innebären generell förstärkning&lt;br /&gt;
av barnfamiljernas ekonomi - inte minst flerbarnsfamiljernas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Pensionssystemet förbättras genom att alla med låg eller ingen ATP&lt;br /&gt; 
tillerkänns rätt till pensionstillskott. Det innebär rättvisa för de pensionärer&lt;br /&gt; 
som nu har den lägsta pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 Det regionalpolitiska stödet och glesbygdsstödet byggs ut. Högskolan&lt;br /&gt; 
och utbildningsväsendet i övrigt ges en mera aktiv roll i regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket ges mera rimliga arbetsvillkor. Satsningen på energihushållning&lt;br /&gt; 
och inhemska energikällor fullföljs. De mindre företagen ges rimligare villkor.&lt;br /&gt;
Teknikspridning främjas. Det innebär en allsidig utveckling i landets&lt;br /&gt; 
olika delar och större möjligheter till arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 FiU 1985/86:10 reservation nr 19 har vi redovisat ett budgetalternativ,&lt;br /&gt; 
som ger ett med ca 3 000 milj. kr. minskat budgetunderskott i förhållande till&lt;br /&gt; 
regeringens förslag och som inrymmer de fördelningspolitiska insatser som&lt;br /&gt; 
ovan redovisats. Centerpartiets alternativ bygger på ett målmedvetet sparande&lt;br /&gt;
och en omfördelning av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I centerpartiets ekonomiska och energipolitiska motioner pekade vi på en&lt;br /&gt; 
råd åtgärder som borde vidtas av energipolitiska och arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
skäl. Vi föreslog bl. a. en energiutvecklingsfond, vilken skulle finansieras&lt;br /&gt; 
genom en särskild avgift på kärnkraftsproducerad el. Vi föreslog en höjd och&lt;br /&gt; 
energilikformig skatt på kol. Vi erinrade om att ett fortsatt och varaktigt&lt;br /&gt; 
prisras på olja skulle motivera en omfördelning av skattetrycket på energi&lt;br /&gt; 
och arbete. Centerpartiet begärde att möjligheterna att sänka arbetsgivaravgifterna&lt;br /&gt;
i småföretagen prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar en politik som avsevärt skiljer sig från centerpartiets&lt;br /&gt; 
helhetssyn. Regeringen har meddelat att man skjuter upp en reformering av&lt;br /&gt; 
den kommunala skatteutjämningen. Man är inte beredd att inflationsskydda&lt;br /&gt; 
den statliga skatteskalan. Regeringen är inte beredd vidta särskilda insatser&lt;br /&gt; 
för eninkomstfamiljerna. Regeringen förhåller sig fortfarande passiv i de&lt;br /&gt; 
grundläggande regionalpolitiska frågorna. Något förslag till förmån för undantagandepensionärerna&lt;br /&gt;
tycks inte vara att vänta från regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerpartiets sida vill vi ändå med tillfredsställelse konstatera att&lt;br /&gt; 
regeringen i vissa avseenden anammat, eller närmat sig, de synpunkter vi&lt;br /&gt; 
redovisade i januari. Förslaget att höja det kommunala grundavdraget är&lt;br /&gt; 
identiskt med centerpartiets förslag. Förslaget att höja den s. k. brytpunkten&lt;br /&gt; 
för 1987 är något mer än halvvägs upp till den nivå vi förordat. Förslaget att&lt;br /&gt; 
höja garantinivån i föräldraförsäkringen kan möjligen ses som ett första&lt;br /&gt; 
socialdemokratiskt medgivande för att centerkravet om en beskattad och&lt;br /&gt; 
ATP-grundande vårdnadsersättning är berättigad. Förslaget att höja barnbidraget&lt;br /&gt;
kan också hälsas med tillfredsställelse. Förslaget om förstärkt studiebidrag&lt;br /&gt;
är i enlighet med centerns familjepolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det energipolitiska området innebär förslaget om höjd kolskatt i huvudsak&lt;br /&gt;
samma skattehöjning som centerpartiet förordat. Förslaget att höja&lt;br /&gt; 
oljeskatten grundas på samma argumentation som centerpartiet tidigare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;anfört. Däremot är förslagen till höjd skatt på naturgas och gasol i strid med Mot. 1985/86:421&lt;br /&gt; 
de energipolitiska och miljöpolitiska värderingar centerpartiet står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enskildheter har socialdemokratin på det skattepolitiska området tagit&lt;br /&gt; 
intryck av vid olika tidpunkter framförda centerkrav. Det gäller t. ex. räntetilläggen&lt;br /&gt;
och den slopade sambeskattningen av makars B-inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatten (prop. 1985/86:130)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiets förslag på inkomstskattepolitikens område gäller 1987 samt&lt;br /&gt; 
krav på inflationsskyddade skatteskalor för framtiden. Genom inflationsskyddet&lt;br /&gt;
får skattepolitiken en långsiktig stabilitet till gagn för avtalsförhandlingar&lt;br /&gt;
och samhällsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1981 års skattereform avsåg med stöd av en stor majoritet att ge en&lt;br /&gt; 
långsiktig stabilitet åt skattepolitiken. Centerpartiet har riktat allvarlig kritik&lt;br /&gt; 
mot socialdemokratin när man successivt urholkat och frångått vad som&lt;br /&gt; 
överenskommits. Det socialdemokratiska agerandet äventyrar långsiktigt&lt;br /&gt; 
den politiska samling kring skattepolitiken som den av Thorbjörn Fälldin&lt;br /&gt; 
ledda regeringen avsåg att åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet står i sak för den inriktning av skattepolitiken som överenskoms&lt;br /&gt;
1981. Våra förslag syftar till att i dag utifrån nya förutsättningar&lt;br /&gt; 
återskapa den stabilitet som då eftersträvades. Nu tvingas vi konstatera att&lt;br /&gt; 
socialdemokratin frångår ytterligare en komponent i beslutet, nämligen rätten&lt;br /&gt;
att kvitta villaunderskottet med kapitalinkomst. Centerpartiet yrkar&lt;br /&gt; 
avslag på detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avvisar den stabila grund för skattepolitiken som en inflationsskyddad&lt;br /&gt;
skatteskala ger. I stället redovisar man förändringar i skatteskalan&lt;br /&gt; 
för 1987 och 1988. Vi har inte funnit anledning ändra vårt skattealternativ för&lt;br /&gt; 
1987. Enligt vår mening måste frågan om en justering av den statliga skatteskalan&lt;br /&gt;
för 1988 prövas utifrån stabiliseringspolitiska och fördelningspolitiska&lt;br /&gt; 
utgångspunkter och med hänsyn till resultatet av ingångna avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 1988 vill vi redan nu framhålla att det är rimligt att ytterligare höja det&lt;br /&gt; 
kommunala grundavdraget till 10000 kr., för att därmed trygga den fördelningspolitiska&lt;br /&gt;
profilen i skattepolitiken. Detta överensstämmer med regeringens&lt;br /&gt;
förslag. Vi vill emellertid understryka att kommunerna har vitt skilda&lt;br /&gt; 
förutsättningar att bära denna påfrestning. Denna metod för skatteomläggning&lt;br /&gt;
skärper kraven på ökade resurser till den kommunala skatteutjämningen.&lt;br /&gt;
Vi avser att återkomma med förslag i denna del utöver vad vi redan&lt;br /&gt; 
förordat i 1986 års ekonomiska motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör den närmare avvägningen mellan vilka besparingar&lt;br /&gt;
eller justeringar inom skattesystemet som är rimligt att göra 1988 ske&lt;br /&gt; 
med hänsyn till den ekonomiska situation som då råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för sin del för 1988 redovisat en minskad skatteintäkt för&lt;br /&gt; 
statskassan om 2 232 milj. kr. Man har då uppenbart utgått ifrån den beskattning&lt;br /&gt;
som skulle råda om inflationen tilläts smyghöja skatten. Härvidlag bör&lt;br /&gt; 
erinras om att statens skatteintäkter de senaste åren väsentligt överstigit de&lt;br /&gt; 
antaganden regeringen redovisat för riksdagen i budgetpropositionen. Detta&lt;br /&gt; 
beror bl. a. på att skatterna smyghöjts av inflationen. Också detta måste&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;vägas in i en samlad ekonomisk-politisk bedömning av regeringens alternativ Mot. 1985/86:421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och när det gäller att utforma vad som långsiktigt är möjligt, rimligt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstförstärkningar (prop. 1985/86:140)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningsskatt på värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har i motioner och i den allmänpolitiska debatten redovisat&lt;br /&gt; 
kritiska synpunkter på vissa företeelser på börsen. Våra framförda förslag&lt;br /&gt; 
har syftat till att stärka det personliga ägandet av aktier för att begränsa&lt;br /&gt; 
utvecklingen mot alltmer institutionellt ägande. Löntagarfonderna skall avskaffas.&lt;br /&gt;
Enligt centerpartiets uppfattning skall småspararnas intressen bättre&lt;br /&gt; 
skyddas bl. a. genom rättvisare skatteregler, och genom att begränsa möjligheterna&lt;br /&gt;
till riktade emissioner av det slag som innebär brott mot sund&lt;br /&gt; 
affärsetik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det rimligt att inrikta åtgärderna för att trygga en sund utveckling&lt;br /&gt; 
på börsen. Förslaget om höjd omsättningsskatt har inte denna karaktär. En&lt;br /&gt; 
omsättningsskatt kan t. o. m. under vissa förutsättningar motverka börsens&lt;br /&gt; 
grundläggande funktion, nämligen att utgöra ett instrument för en rationell&lt;br /&gt; 
och marknadsmässig omstrukturering av näringslivet och med uppgift att&lt;br /&gt; 
förse näringslivets vitala och utvecklingskraftiga delar med nödvändigt riskkapital.&lt;br /&gt;
Höjd omsättningsskatt löser inte de problem som i dag finns på&lt;br /&gt; 
börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till viss del är börsens utveckling ett direkt resultat av att socialdemokraterna&lt;br /&gt;
i sin politik inte beaktat marknadens sätt att fungera. Löntagarfonderna&lt;br /&gt;
har inneburit att nytt kapital tillförts utan att börsen fått mer substans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med centerpartiets politik hade löntagarfonder inte införts. Däremot hade&lt;br /&gt; 
börsen tillförts substans genom utförsäljning av statliga företag, vilket marknadsmässigt&lt;br /&gt;
rimligen hade dämpat kursuppgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerpartiets mening får inte de statliga åtgärderna på aktiemarknaden&lt;br /&gt;
motverka dess grundläggande funktioner. Den ”klippekonomi” som&lt;br /&gt; 
utvecklas skall mötas med åtgärder riktade mot just detta fenomen. Företagens&lt;br /&gt;
revisorer bör ha viktiga uppgifter i detta sammanhang. Ett kortsiktigt&lt;br /&gt; 
ägande vars motiv är spekulation i snabb kursstegring borde kunna mötas&lt;br /&gt; 
med skärpta regler för realisationsvinstbeskattningen riktade mot dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt angeläget att favoriseringen av institutioner och aktiebolag på&lt;br /&gt; 
enskilda individers bekostnad upphör genom rättvisare skatteregler för&lt;br /&gt; 
småsparare. Införande av privata investeringskonton, enligt centerns tidigare&lt;br /&gt;
framförda krav, verkar i samma riktning. Riktade emissioner, utan insyn&lt;br /&gt; 
från enskilda småsparare, borde mötas med att återinföra de före 1973&lt;br /&gt; 
gällande reglerna om att sådana beslut måste tas på bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjda energiskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatter är ett av de mest centrala instrumenten för att förverkliga de&lt;br /&gt; 
energipolitiska och miljöpolitiska målen. Mot den bakgrunden beslöt riksdagen&lt;br /&gt;
1981 på förslag av den dåvarande regeringen att prisutvecklingen på olja 4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;skulle motsvara en real ökning om 2% per år. På grundval av detta beslut har Mot. 1985/86:421&lt;br /&gt; 
enskilda kommuner och företag gjort betydande insatser för energihushållning&lt;br /&gt;
och för att ersätta olja med inhemska förnybara bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senare tidens kraftiga prisfall på olja hotar den fortsatta förnyelsen av&lt;br /&gt; 
det svenska energisystemet. Enligt centerpartiets mening får detta inte ske&lt;br /&gt; 
då det långsiktigt hotar en miljö och prismässigt positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om energibeskattningen skall fungera som ett instrument i energipolitiken&lt;br /&gt; 
måste skattesatserna vara rationellt motiverade utifrån de idémässiga mål&lt;br /&gt; 
som man avser uppnå. Enligt centerpartiets mening skall energibeskattningen&lt;br /&gt;
utformas för att säkra kärnkraftens avveckling och minska oljeberoendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningen skall vara ett styrmedel för att åstadkomma en övergång till&lt;br /&gt; 
ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara energikällor och en effektivare&lt;br /&gt;
energianvändning. Miljövänliga energikällor skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från dessa utgångspunkter hävdar centerpartiet följande riktlinjer för&lt;br /&gt; 
energibeskattningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör&lt;br /&gt; 
ha en energilikformig (per energienhet likvärdig) beskattning. I jämförelse&lt;br /&gt; 
med den höjning av oljeskatten som nu föreslås bör därför kolskatten höjas&lt;br /&gt; 
till 450 kr./ton. (Regeringen föreslår 305 kr./ton).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Miljövänliga energikällor bör ha en skattemässig miljörabatt. Naturgas&lt;br /&gt; 
beskattas med hälften av vad en med olja energilikformig beskattning motsvarar,&lt;br /&gt;
dvs. med 290 kr. per m3. (Regeringen föreslår 480 kr./m3.) Gasol&lt;br /&gt; 
beskattas med 25% av vad energilikformig beskattning motiverar eller med&lt;br /&gt; 
185 kr./ton. (Regeringen föreslår 550 kr./ton.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inhemska fasta bränslen och alternativa drivmedel, såsom etanol, producerade&lt;br /&gt;
på inhemska råvaror bör ej beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Undantag från energilikformig beskattning bör kunna göras för drivmedel&lt;br /&gt;
där rimliga substitut saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I centerpartiets ekonomiska motion påtalades att ett fortsatt sänkt oljepris,&lt;br /&gt;
med tillämpande av de energipolitiska riktlinjerna, borde leda till en&lt;br /&gt; 
ökad skatt på olja och en minskad beskattning av arbete. Med den utveckling&lt;br /&gt; 
som nu kan förutses är det nödvändigt att höja oljebeskattningen. Om&lt;br /&gt; 
oljemarknaden långsiktigt skulle utvecklas så att oljepriset åter drastiskt&lt;br /&gt; 
skulle höjas, måste denna skatt omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från regionalpolitiska utgångspunkter är det angeläget att minska prisskillnaderna&lt;br /&gt;
på olja mellan landets olika delar. Centerpartiet kräver att&lt;br /&gt; 
regeringen lägger förslag för en prisutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande syftet med en förändrad oljeskatt är energi- och miljöpolitiskt.&lt;br /&gt;
Det gäller att trygga den fortsatta omvandlingen av energisystemet&lt;br /&gt; 
och säkra redan gjorda investeringar. I det längre perspektivet bör enligt&lt;br /&gt; 
centerpartiets uppfattning en överföring ske av skattebördan från arbete till&lt;br /&gt; 
främst knappa miljöstörande energiråvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild centermotion utvecklas våra synpunkter om energibeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Familjepolitiken (prop. 1985/86:137)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:421&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Regeringens nu presenterade förslag föranleder oss inte till några särskilda&lt;br /&gt; 
yrkanden utöver dem som vi lämnade i vår familjepolitiska motion från&lt;br /&gt; 
januari. Förslagen att höja barnbidragen och studiebidragen är i enlighet&lt;br /&gt; 
med våra krav och centerns familjepolitiska program. Det innebär att vi&lt;br /&gt; 
beträffande garantinivån i föräldraförsäkringen anser att riksdagen i stället&lt;br /&gt; 
bör ansluta sig till vårt förslag om utbyggd vårdnadsersättning med de fördelar&lt;br /&gt;
från familjepolitisk, fördelningspolitisk och jämställdhetspolitisk utgångspunkt&lt;br /&gt;
detta innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har i många år drivit kravet om en vårdnadsersättning för att&lt;br /&gt; 
småbarnsföräldrar skall få ekonomisk möjlighet att ge små barn mera tid.&lt;br /&gt; 
Det är glädjande att regeringen till sist insett det berättigade i dessa krav. När&lt;br /&gt; 
det gäller garantimånaderna i föräldraförsäkringen framhåller nämligen föredragande&lt;br /&gt;
statsråd att dessa kan vara av stort värde även för heltidsarbetande&lt;br /&gt;
föräldrar. ”Genom att ta ut hel föräldrapenning med ersättning motsvarande&lt;br /&gt;
garantinivån kan de få hela eller delar av inkomstbortfallet vid en&lt;br /&gt; 
arbetstidsförkortning med två timmar ersatt med hjälp av garantibeloppet”.&lt;br /&gt; 
Detta måste ses som ett genombrott för tanken om vårdnadsersättning. Dock&lt;br /&gt; 
saknas fortfarande ett konkret förslag som skulle ge en långsiktig lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det inte skall råda något tvivel om den framtida långsiktiga målsättningen&lt;br /&gt;
bör riksdagen uttala att vårdnadsersättningen skall byggas ut till att&lt;br /&gt; 
omfatta alla familjer med barn i förskoleåldern i enlighet med centerpartiets&lt;br /&gt; 
program. Centerns förslag motsvarar en ersättning om 66 kr./dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sorn redovisas i centerpartiets reservation till FiU:s betänkande 1985/86:10&lt;br /&gt; 
motsvarar centerpartiets budgetalternativ, efter de justeringar som föranletts&lt;br /&gt;
av finansutskottets granskning ett minskat budgetunderskott om ca&lt;br /&gt; 
3 000 milj. kr. i förhållande till regeringens budget. Vi har då inte tillgodoräknat&lt;br /&gt;
oss den effekt på statsbudgeten om 400 milj. kr. som regeringen anser&lt;br /&gt; 
följer av höjningen av det kommunala grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till centerns budgetalternativ innebär förslagen ovan för&lt;br /&gt; 
budgetåren 1986/87 och helårseffekt för 1987 följande förändringar och för&lt;br /&gt; 
1988 följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till&lt;br /&gt; 
FiU 1985/86:10 res. 19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:199px;"&gt;1986/87 helår -87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag 0 -795&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förl. barnbidr. studiebidr. —285 —570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvartalsregeln -23 —45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatter +950 +1900l)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiprisutjämning 0 -50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra avdrag -5 -10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopad sambeskattn. -63 —125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repr. avdrag +50 +100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Summa +624 +395&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Här har vi beaktat den särskilda skatt på kärnkraftsproducerad el som vi begärt för&lt;br /&gt; 
finansiering av en energiutvecklingsfond.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Som framgår av sammanställningen innebär våra förslag en ytterligare för- Mot. 1985/86:421&lt;br /&gt; 
stärkning av det budgetalternativ vi redovisade i reservation till finansutskottets&lt;br /&gt;
betänkande nr 10. För 1988 innebär våra förslag en i förhållande till&lt;br /&gt; 
regeringen minskad skattebelastning genom kapitalinkomst och villaunderskott,&lt;br /&gt;
liksom den uteblivna höjningen av omsättningsskatten på aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerpartiets mening är det emellertid inte lämpligt att, som regeringen&lt;br /&gt;
föreslår, genom skattehöjningar åstadkomma en budgetförbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De representerar ett nytt inflationstryck och försvårar avtalsrörelsen. Regeringens&lt;br /&gt;
politik är mot denna bakgrund inte en framkomlig väg när det gäller&lt;br /&gt; 
att nå stabilitet i ekonomin. Enligt vår mening bör politiken långsiktigt&lt;br /&gt; 
inriktas för att minska skattebelastningen på arbete, i första hand i de små&lt;br /&gt; 
och medelstora företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra yrkanden skall ses som komplement till de av oss redan väckta&lt;br /&gt; 
förslagen i enlighet med vad som ovan anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
som i motionen anförts om inriktningen av fördelningspolitiken och bl. a.&lt;br /&gt; 
regionalpolitikens roll i detta sammanhang,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till skatteskala för&lt;br /&gt; 
statlig inkomstskatt för 1987 och 1988,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förstärkta&lt;br /&gt; 
resurser till den kommunala skatteutjämningen för såväl 1987 som 1988 i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att riksdagen beslutar avslå förslaget om slopad kvittningsrätt mellan&lt;br /&gt; 
villaunderskott och kapitalinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Söder (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnel Jonäng (c) Olof Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Fiskesjö (c) Nils G. Åsling (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. O. Eriksson (c) Kjell A. Mattsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Hammarbacken (c) Gunilla André (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Björk (c) Karl-Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Gävle&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Söder</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnel Jonäng</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Olof Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils G. Åsling</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>P. O. Eriksson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kjell A. Mattsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Hammarbacken</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunilla André</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnar Björk</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902421</dok_id>
<subtitel>Karin Söder m. fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198586__421.pdf</filnamn>
<filstorlek>204170</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/50C0C0A7-4348-4467-AFE1-96766D0FF70A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>