3102958G902421985/8642motmotMotion 1985/86:42 Lars Werner m. fl.MotionMotion4201985-10-07 00:00:002014-11-04 12:37:522014-11-04 00:00:00Ändring i smittskyddslagen (1968:231) (prop. 1985/86:13)Lars Werner m. fl. htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G90242/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90242https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90242
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:42</p>
<p>Lars Werner m. fl.<br />
Ändring i smittskyddslagen (1968:231) (prop. 1985/86:13)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Allmänt</p>
<p>Propositionen ger uttryck för relativt sansad hållning till den delvis svåra och<br />
laddade AIDS-problematiken. Detta står i välgörande kontrast till en del<br />
stämningar, som på senare tid gjort sig hörda i massmedia. Den föreslagna<br />
strykningen av 26 § i smittskyddslagen utgör en välbehövlig modernisering<br />
och utgör i sig själv ett argument för propositionens genomförande.</p>
<p>Propositionen har dock även vissa brister och oklarheter. Den har en<br />
slagsida åt det rent medicinska hållet, som kan tolkas som en underskattning<br />
av viktiga sociala aspekter, vilka är relevanta i fråga om AIDS-problemet.<br />
Den är också i vissa avseenden oklar, då det gäller smittskyddslagens praktik<br />
gentemot AIDS-patienter. Vi utvecklar synen på dessa frågor nedan.</p>
<p>Smittskyddslagens praktiska tillämpning</p>
<p>Smittskyddslagens avsnitt rörande veneriska sjukdomar möjliggör en del<br />
mycket kvalificerade ingripanden i medborgares personliga och rättsliga<br />
förhållanden. Det gäller t. ex. behandlingstvång, intygsskyldighet rörande<br />
läkarundersökning, obligatorisk sjukhusvistelse och polishandräckning. En<br />
rad instanser är behöriga att ta befattning med ärenden rörande veneriska<br />
sjukdomar och åtgärder mot dem: länsstyrelse, länsrätt, hälsovårdsnämnd,<br />
polis.</p>
<p>Dessa ingripanden mot medborgaren har, när det är fråga om de<br />
”klassiska” veneriska sjukdomarna, rätt ringa praktisk betydelse. Möjligheter<br />
till snabb bot finns normalt, och attityden till dessa sjukdomar utgör<br />
numera inget större problem.</p>
<p>Helt annorlunda är ju situationen, då det gäller AIDS. Man kan för<br />
närvarande endast fastställa om någon bär på antikroppar mot HTLV-IIIvirus.<br />
Bot finns inte. En stark rädsla för sjukdomen finns både bland<br />
människor i riskgrupperna och i övrigt.</p>
<p>På åtminstone två punkter måste klarhet skapas. Enligt 12 § är en smittad<br />
skyldig underkasta sig ”den behandling som behövs”. Det bör klarläggas, att<br />
med ”behandling” avses behandling för hävande av själva sjukdomen. Det<br />
innebär att en AIDS-sjuk inte får tvingas till annan behandling eller anmanas<br />
lägga in sig på sjukhus enbart med motivering att han är att betrakta som<br />
smittbärare. Först när effektiv behandling kan erbjudas inträder samma<br />
skyldighet för den AIDS-sjuke som för bärare av andra av de sjukdomar</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>lagen omfattar. I väntan härpå är det endast läkarens föreskrifter som är<br />
obligatoriska.</p>
<p>Den andra punkten gäller straffbarheten för den som sprider smitta.<br />
Straffbarhet kan här inträda enligt skilda bestämmelser i brottsbalken. Det<br />
bör här klarläggas att den som självmant uppsöker läkare för undersökning<br />
och rådgivning inte behöver befara åtal. Endast om vederbörande sprider<br />
smitta genom att efter denna tidpunkt klart åsidosätta föreskrifterna bör<br />
straffbarhet kunna inträda. Man kan nämligen befara att den djupa rädsla<br />
som är förknippad med tanken eller vetskapen att vara smittad kan leda till<br />
att man förtränger insikten om att eventuellt vara smittbärare. Ett klarläggande<br />
av nämnda innebörd bör ha en klart positiv verkan på benägenheten<br />
att söka kontakt med hälsovården.</p>
<p>Riskgruppen missbrukare/prostituerade</p>
<p>Åtgärden att föra AIDS under smittskyddslagen är, som det vill synas,<br />
väsentligen riktad till riskgruppen av injicerande narkotikamissbrukare och<br />
prostituerade. Sociallagstiftningens tvångsbestämmelser bedöms inte som<br />
direkt tillämpliga och har instiftats från andra utgångspunkter. Det är för<br />
personer ur denna grupp, som anmaningar och ålägganden enligt smittskyddslagen<br />
samt åtal enligt brottsbalken i praktiken kan tänkas bli aktuella.</p>
<p>Narkotikamissbruk och prostitution är emellertid exempel på typer av<br />
beroendetillstånd och livsmönster, som de berörda vanligen inte själva är<br />
herrar över. De har behov av stöd för att bryta beteendet. Åtalshotet är en<br />
otillräcklig och mindre pålitlig metod och kan fresta till undanhållande. Det<br />
är därför av vikt att socialt stöd och behandling kan erbjudas dem i denna<br />
riskgrupp som visar sig vara smittbärare. Att bryta det destruktiva levnadsmönstret<br />
kan ju här vara helt avgörande för smittspridningen. Detta måste<br />
beaktas av hälso- och sjukvårdens representanter. Råd och anvisning om<br />
sådant socialt stöd bör ingå i rutinen vid kontakt med patienter ur denna<br />
grupp.</p>
<p>Homosexuella och AIDS</p>
<p>Den allvarligaste bristen i propositionen är att den utelämnar den betydelse<br />
homosexuellas samhälleliga situation har för bedömningen av AIDSproblematiken.<br />
Homo- och bisexuella män är i dag den numerärt största<br />
riskgruppen.</p>
<p>I den samhälleliga verkligheten har homosexualitet icke betraktats som en<br />
med heterosexualitet likställd företeelse - så som en vetenskaplig hållning<br />
ger vid handen att man borde göra. Homosexuella är inte erkända utifrån<br />
sina livsförutsättningar och har svårigheter att leva öppet. Fördomar och<br />
vanföreställningar har alltjämt grepp om betydande opinioner och finns i<br />
hela samhällsstrukturen.</p>
<p>Nämnda förhållande komplicerar AIDS-frågan på flera olika sätt. Dels<br />
kan det faktum att en stor riskgrupp finns just bland homosexuella förstärka<br />
fördomarna. Dels kan rädsla och misstänksamhet störa homosexuellas<br />
förtroende för hälso- och sjukvården. Slutligen innebär en konstaterad</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:42</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>och/eller befarad smitta en särskilt stark psykisk påfrestning för homosexuella<br />
och berör på ett dramatiskt sätt en central del av deras personliga liv.</p>
<p>Allt detta påkallar särskilda åtgärder. Vi sammanfattar de mest angelägna<br />
i följande punkter:</p>
<p>1. En förutsättning för att kunna begränsa smittspridningen är att de som<br />
av någon anledning misstänker att de smittats med HTLV-III-virus självmant<br />
kan få ett test utfört. Av förklarliga skäl är det i dessa fall oerhört viktigt att<br />
anonymiteten garanteras och att man inte behöver ange på vilka grunder<br />
misstanke om smitta föreligger. Den enda möjlighet som finns för närvarande<br />
att få ett HTLV-III-test utan att uppge skäl för sin oro är att anmäla sig<br />
som blodgivare. Eftersom vi vet att smitta kan föreligga utan att omedelbart<br />
ge utslag i blodprov, kan på detta sätt risken för smittat blod i blodbankerna<br />
öka i stället för att minska om enbart blodgivare får tillgängliga tester.<br />
Provtagning och i samband därmed rådgivning bör ordnas på lasarettsorter<br />
dit man kan komma anonymt utan uppgivande av skäl och utan remissförfarande.<br />
En sökande skall kunna anlita denna provtagning även utanför det<br />
egna sjukvårdsområdet.</p>
<p>2. Sjukvårdspersonal, som arbetar på det aktuella området, bör ha eller<br />
ges tillräckliga insikter i homosexuellas situation och villkor. Detta är både<br />
en förtroendefråga och en fråga om att kunna ge riktiga och förståelsefulla<br />
råd om vad patienten bör iakttaga t. ex. rörande sexualteknik.</p>
<p>3. Att leva under hotet av en hittills obotlig sjukdom med hög dödsrisk är<br />
en påfrestning som fordrar särskilda stödåtgärder utanför det rent medicinska<br />
området. Det gäller att både bemästra en svår livssituation och att<br />
motverka rädsla och undvikande gentemot hälsovården. I dessa avseenden<br />
har Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) redan gjort viktiga<br />
ideella insatser. Dessa måste förstärkas och ges bättre offentligt ekonomiskt<br />
stöd, om de skall kunna i rimlig mån motsvara behoven. I den nuvarande<br />
samhälleliga situationen är det av stor vikt att ta till vara det faktum att<br />
homosexuella i första hand litar på den egna organisationen och dess<br />
information.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av det här anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs rörande smittskyddslagens praktiska tillämpning,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om sociala åtgärder för riskgruppen missbrukare/<br />
prostituerade,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om homosexuellas samhälleliga situation,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen sägs om särskilt organiserad provtagning m. m.,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen sägs om sjukvårdspersonals insikter rörande homosexuellas<br />
livsvillkor,</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:42</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_8"><p>6. att riksdagen beviljar ett reservationsanslag om 2 000 000 kr. för Mot. 1985/86:42<br />
verksamhet i samband med AIDS-problemen, vilken drivs av RFSL.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 7 oktober 1985</p>
<p>Lars Werner (vpk)</p>
<p>Bertil Måbrink (vpk)</p>
<p>Jörn Svensson (vpk)</p>
<p>Margo Ingvardsson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Nils Berndtson (vpk)<br />
Inga Lantz (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>gotab Stockholm 1985 83340</p>
</div>
</div>
</div>
0Lars Wernervpk1undertecknare0Bertil Måbrinkvpk2undertecknare0Jörn Svenssonvpk3undertecknare0Margo Ingvardssonvpk4undertecknare0Nils Berndtsonvpk5undertecknare0Inga Lantzvpk6undertecknareG90242Lars Werner m. fl. mot_198586__42.pdf113924pdfÄndring i smittskyddslagen (1968:231) (prop. 1985/86:13)https://data.riksdagen.se/fil/84D26E60-9B59-4165-9603-6EF4CA3306EA