<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076558</hangar_id>
 <dok_id>G902418</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>418</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:418</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>418</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:47:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Inkomstskatten för åren 1987 och 1988  (prop. 1985/86:130)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902418/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902418</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902418</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:418&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inkomstskatten för åren 1987 och 1988&lt;br /&gt; 
(prop. 1985/86:130)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Propositionens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett antal förändringar i inkomstskatteskalorna för&lt;br /&gt; 
1987 och 1988. Det kommunala grundavdraget föreslås höjas till 9000 kr. år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 och 10000 kr. år 1988. Samtidigt införs ett statligt grundavdrag med&lt;br /&gt; 
samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen för 50% marginalskatt, den s. k. brytpunkten, föreslås höjas i två&lt;br /&gt; 
etapper till 150000 kr. år 1988. Marginalskattetaket sänks från 80% till 75%&lt;br /&gt; 
samtidigt som marginalskattespärren avskaffas. Något inflationsskydd i skatteskalan&lt;br /&gt;
införs inte. Därtill kommer att sambeskattningen av B-inkomster&lt;br /&gt; 
avskaffas liksom räntetilläggen i två fall. Slutligen föreslås att den nuvarande&lt;br /&gt; 
kvittningsrätten mellan kapitalinkomst och underskott i villa avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstskiktet 10 000-70 000 kr. höjs den statliga skatten från 4% till 5 %.&lt;br /&gt; 
En skatteteknisk nyhet introduceras i form av en ”styckskatt” på 100 kr. för&lt;br /&gt; 
alla som har beskattningsbar inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt finansministerns redovisning innebär förslagen följande finansiella&lt;br /&gt; 
effekter för staten resp. kommunerna efter det att båda årens förändringar&lt;br /&gt; 
genomförts: Höjningen av det kommunala grundavdraget innebär minskade&lt;br /&gt; 
skatteinkomster för kommuner och landsting med 4,1 miljarder kronor, varav&lt;br /&gt; 
ca 2,4 miljarder kronor år 1987 och ytterligare ca 1,7 miljarder kronor år&lt;br /&gt; 
1988. Ändringen i grundavdraget föreslås nämligen få effekt redan i fråga om&lt;br /&gt; 
förskotten till kommuner och landsting. För staten uppges de finansiella&lt;br /&gt; 
effekterna bli minskade skatteinkomster på totalt drygt 2,2 miljarder kronor&lt;br /&gt; 
år 1988 (för 1987 ca 0,5 miljarder kronor). Totalt blir således den finansiella&lt;br /&gt; 
kostnaden för skatteomläggningen enligt finansministerns redovisning ca 6,3&lt;br /&gt; 
miljarder kronor för stat och kommuner tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansministern beskriver i tabellform den skatteminskning som genom&lt;br /&gt; 
förslaget kommer de enskilda löntagarna till del. Skattelättnaden är stor vid&lt;br /&gt; 
mycket låga inkomster (10000-30 000 kr.), minst vid inkomsten 70 000 kr. och&lt;br /&gt; 
ökar därefter med stigande inkomstnivå till ca 4 000 kr. vid en inkomst på ca&lt;br /&gt; 
300000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sifferberäkningar i propositionen bygger på förutsättningen att inflationen&lt;br /&gt;
under åren 1987 och 1988 begränsas till ca 2,5% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterar att skatteförslaget till huvudsaklig del innebär minskade&lt;br /&gt; 
skatteinkomster för kommuner och landsting genom det höjda grundavdraget.&lt;br /&gt;
Därigenom kommer kommunsektorns finansiella resurser åren 1987 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 att minska i ungefär den omfattning som folkpartiet föreslog redan i&lt;br /&gt; 
januari i år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1985/86&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;418-420&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 418-420&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Skattepolitikens syften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste motivet för flertalet skatter som införts och höjts har varit att få Mot. 1985/86:418&lt;br /&gt; 
in medel till stat, landsting och kommuner för att finansiera offentliga utgifter.&lt;br /&gt;
Det är primärt utgiftsbesluten som drivit upp skattetrycket i Sverige till&lt;br /&gt; 
ett av de högsta i världen. I dag förefaller det råda stor enighet om att vi har&lt;br /&gt; 
slagit huvudet i skattetaket och att ytterligare skattehöjningar skulle innebära&lt;br /&gt; 
negativa samhällsekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra syfte med skattepolitiken har varit att den, tillsammans med&lt;br /&gt; 
utgiftspolitiken, skall medverka till en utjämning dv inkomster och välstånd,&lt;br /&gt; 
både mellan individer och över livscykeln för en och samma individ. Hur väl&lt;br /&gt; 
utjämningspolitiken lyckats framgår av fig. 1 som visar skillnaden mellan&lt;br /&gt; 
bruttoinkomster för olika hushåll och den disponibla inkomst de förfogar över&lt;br /&gt; 
efter skatter och bidrag. Fig. 2 är ett försök att illustrera utjämningen över&lt;br /&gt; 
livscykeln. Vi skall strax återkomma till hur inkomstskatten används för att nå&lt;br /&gt; 
utjämningsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Fig. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig inkomst per arbetstimme för förvärvsarbetande hushåll i åldersgruppen&lt;br /&gt; 
20-64 i decilgrupper ordnade efter faktorinkomst år 1979.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Inkomst per&lt;br /&gt; 
arbetstimme i kr&lt;br /&gt; 
70&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p&gt;5 Faktorinkomst per arbetstimme&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;|&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u Disponibel inkomst per arbetstimme&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;I Disponibel inkomst per konsumtionsenhet&lt;br /&gt;
och arbetstimme&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Antal personer per hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.44 1 57 1.47 1 64 1 89 2.45 2.72 2 91 2.90&lt;br /&gt; 
Antal man ér per hushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0.68 0 81 0 93 1.05 1.09 1 21 1 40 1.59 1 66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p&gt;10 Genomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p&gt;3.04 2.20&lt;br /&gt; 
1 70 1.21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Källa: Assar Lindbeck "Inkomstfördelningar i Sverige”, Skandinaviska Enskilda Banken&lt;br /&gt;
Kvartalsskrift nr 1, 1983.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Fig.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa offentliga tjänster och transfereringar samt erlagda skatter m. m. Mot. 1985/86:418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schematisk fördelning över en individs livsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 40&lt;br /&gt; 
-30&lt;br /&gt; 
-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- C&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 10&lt;br /&gt; 
-20&lt;br /&gt; 
-30&lt;br /&gt; 
-40&lt;br /&gt; 
-50&lt;br /&gt; 
-60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L1000 kr Kalla: SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar hur en enskild individ under olika perioder i livet utnyttjar offentliga tjänster och transfereringar,&lt;br /&gt;
och hur hon eller han med skatter och avgifter betalar för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början och slutet av livet får skattebetalaren mest för de pengar som hon eller han betalar in under den&lt;br /&gt; 
forvärvsaktiva perioden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Ett tredje syfte, till sist, med skattepolitiken är att påverka resursanvändningen,&lt;br /&gt;
både i produktions- och i konsumtionsledet. Exempel på skatter som&lt;br /&gt; 
explicit används i detta syfte är bolagsbeskattningen, energibeskattningen&lt;br /&gt; 
och beskattningen av alkohol och tobak. Det är emellertid uppenbart att&lt;br /&gt; 
skatter ibland också kan påverka resursanvändningen utan att det varit det&lt;br /&gt; 
primära syftet. Som vi strax skall återkomma till menar vi att den progressiva&lt;br /&gt; 
inkomstskatten är ett exempel härpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen för en progressiv inkomstskatt är att skatten skall tas ut efter&lt;br /&gt; 
bärkraft. Personer med högre inkomster anses ”orka med” att betala en&lt;br /&gt; 
större andel av sin inkomst i skatt än personer med lägre inkomster. Så länge&lt;br /&gt; 
skattetrycket var förhållandevis lågt, totalt sett, var detta synsätt lätt att&lt;br /&gt; 
acceptera, och den praktiska tillämpningen vållade sannolikt inte heller&lt;br /&gt; 
några allvarliga problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att skattetrycket i Sverige ökat har emellertid två saker inträffat&lt;br /&gt; 
som skapat problem. Den ena är att skatteuttaget på de högre inkomstdelarna&lt;br /&gt;
blivit så högt att det i sig skapat svårigheter. Samtidigt har detta mycket&lt;br /&gt; 
höga skatteuttag inte räckt till för att finansiera de offentliga utgifterna. I&lt;br /&gt; 
stället har skatterna successivt fått höjas för lägre inkomstdelar. Den progressiva&lt;br /&gt;
skattens andel av de totala skatterna har minskat och de mer proportionella&lt;br /&gt;
skatternas andel ökat. 3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Daghem mm Gymnasium&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35"&gt;&lt;p&gt;Sluten Sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20"&gt;&lt;p&gt;Sluten sjukvård&lt;br /&gt; 
Sjukpenning m m&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15"&gt;&lt;p&gt;Högskola&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33"&gt;&lt;p&gt;Försvar rättsväsende m m&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20"&gt;&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_27" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det bör understrykas att varje försök att ytterligare höja skattetrycket i Mot. 1985/86:418&lt;br /&gt; 
Sverige kommer att gå ut över de breda grupperna av inkomsttagare. De&lt;br /&gt; 
personer som har höga inkomster eller förmögenheter är inte tillräckligt rika&lt;br /&gt; 
eller tillräckligt många för att väsentligt kunna bidra till ökade skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har Sverige redan världens högsta marginalskatter, världens&lt;br /&gt; 
högsta förmögenhetsskatt osv., vilket i sig skapar problem i ekonomin. Av&lt;br /&gt; 
resursstyrningsskäl är det orimligt att mot den bakgrunden överväga skärpningar&lt;br /&gt;
- snarast är det motiverat med lättnader. Det är inte minst mot denna&lt;br /&gt; 
bakgrund som den ovannämnda enigheten om att skattetrycket inte ytterligare&lt;br /&gt;
kan höjas skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänk marginalskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man säger att skatten skall tas ut efter bärkraft utgår man ifrån att&lt;br /&gt; 
inkomsten är given och oberoende av skatten. Så är emellertid inte fallet. Om&lt;br /&gt; 
skatten är hög kan det påverka benägenheten att skaffa sig en viss inkomst&lt;br /&gt; 
och därmed skatteunderlaget. Om t. ex. skatten på en extrainkomst är 100%&lt;br /&gt; 
är det sannolikt att de flesta som har möjlighet att skaffa sig den extrainkomsten&lt;br /&gt;
ändå avstår. Men denna slutsats inträder inte plötsligt då skatten höjs&lt;br /&gt; 
från 99 till 100% utan successivt för allt fler när skatten höjs. I en nyligen&lt;br /&gt; 
presenterad rapport till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi)&lt;br /&gt; 
har professor Sören Blomqvist påvisat att höga marginalskatter har en negativ&lt;br /&gt; 
effekt på arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höga marginalskatter kan också få många andra effekter på ekonomin. De&lt;br /&gt; 
kan medverka till att driva upp bruttolönekraven från löntagarnas sida för att&lt;br /&gt; 
det skall bli något kvar efter skatt. Ofta leder de också till att löntagare&lt;br /&gt; 
föredrar belöning i andra former än kontant lön, t. ex. kompensationsledighet,&lt;br /&gt;
traktamenten, tjänstebil och semestrar i samband med tjänsteresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var insikten om denna utveckling som låg bakom 1982 års skattereform.&lt;br /&gt;
Den innebar kraftigt sänkta marginalskatter för breda grupper av&lt;br /&gt; 
löntagare. Ett mål med reformen var att 90% av inkomsttagare och 80% av&lt;br /&gt; 
de heltidsarbetande 1985 skulle ha högst 50% marginalskatt. Det målet&lt;br /&gt; 
nåddes inte, främst därför att regeringen under åren 1984 och 1985 kraftigt&lt;br /&gt; 
urholkade inflationsskyddet i skatteskalan. I år ökar antalet personer med&lt;br /&gt; 
marginalskatt över 50% ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det för framhållas att även om intentionerna i 1982 års reform inte kom att&lt;br /&gt; 
fullföljas i praktiken innebar reformen ett steg i rätt riktning. Samma skäl&lt;br /&gt; 
som talade för att genomföra reformen talar nu för att man bör gå vidare. Ett&lt;br /&gt; 
av förslagen i den nu aktuella propositionen innebär ett steg i denna riktning höjningen&lt;br /&gt;
av ”brytpunkten” - men det innebär inte mer än att det ovannämnda&lt;br /&gt;
målet för år 1985 under vissa förutsättningar, bl. a. att inflationen&lt;br /&gt; 
både år 1987 och år 1988 stannar på 2,5%, nås med tre års försening. Det är&lt;br /&gt; 
enligt vår mening en alltför låg ambitionsnivå. Målet för nästa etapp av&lt;br /&gt; 
reformeringen av skattesystemet bör i stället vara att nästan alla skall ha högst&lt;br /&gt; 
50% marginalskatt år 1988. Det förutsätter att brytpunkten höjs ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens förslag skulle marginalskatten i ett brett skikt från 150000&lt;br /&gt; 
kr. i inkomst till 200000 kr. bli 65%, dvs. nästan två tredjedelar kommer där&lt;br /&gt; 
att gå till skatt. I många fall kommer det att leda till att möjliga ”extrainsat- .&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ser” inte blir av. Det är naturligtvis inte bara det ekonomiska utbytet som Mot. 1985/86:418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgör benägenheten till sådana extrainsatser, men för många spelar det utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvivel en betydande roll. Förlusten av uteblivna extrainsatser drabbar inte i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första hand dem som avstår från att göra dem utan alla andra, samhället i dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta marginalskatter innebär som isolerad åtgärd alltid större skattelättnader&lt;br /&gt;
för personer med höga inkomster. Det är naturligtvis denna effekt som&lt;br /&gt; 
gör många tveksamma, eller rent av negativa, till sänkta marginalskatter. De&lt;br /&gt; 
pekar på att personer med höga marginalskatter trots allt har en god inkomst&lt;br /&gt; 
och lever gott och att eventuella skattelättnader i första hand borde komma&lt;br /&gt; 
andra till del. Det är lätt att instämma i den åsikten. Här står vi alltså inför ett&lt;br /&gt; 
besvärligt dilemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi bara skulle utforma ett skattesystem för dem som i dag har hög&lt;br /&gt; 
marginalskatt skulle det ganska lätt kunna lösas. En person med 200000 kr.&lt;br /&gt; 
får med regeringens förslag år 1988 en marginalskatt på 75%, men hans&lt;br /&gt; 
genomsnittsskatt utgår inte till mer än 50% (om han saknar underskottsavdrag&lt;br /&gt;
- annars är den ännu lägre). Om vi alltså införde en proportionell skatt&lt;br /&gt; 
på 50% (eller lägre) skulle han betala lika mycket skatt som i dag, men hans&lt;br /&gt; 
marginalskatt skulle vara 50% i stället för 75. Varför föreslår vi då inte detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beror på att med en 50-procentig proportionell inkomstskatt skulle alla&lt;br /&gt; 
med lägre inkomster än 200000 kr. få en skatteskärpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi således vill undvika att skärpa skatten för alla med lägre inkomster&lt;br /&gt; 
men samtidigt vill sänka marginalskatterna för dem som i dag har höga&lt;br /&gt; 
marginalskatter tvingas vi acceptera att de senare får vissa skattelättnader. På&lt;br /&gt; 
sikt kommer alla att få glädje därav genom åtgärdens positiva effekter på&lt;br /&gt; 
ekonomin i dess helhet, inte minst på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag beträffande inkomstskatten innebär en skattelättnad&lt;br /&gt; 
utöver vad ett fullt inflationsskydd skulle innebära vid givna inflationsantaganden&lt;br /&gt;
på ca 2,5 miljarder kronor. Grovt sett sprids dessa miljarder ut till alla&lt;br /&gt; 
inkomsttagare så att var och en får omkring 400 kr. i skattelättnad på två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting görs för att få ett bättre fungerande och tillväxtfrämjande skattesystem.&lt;br /&gt;
Detta är enligt vår mening ett felaktigt sätt att utnyttja de möjligheter&lt;br /&gt; 
som finns till skattelättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortsiktigt kan det naturligtvis glädja många att få en skattelättnad på ca&lt;br /&gt; 
400 kr. (i några fall t. o. m. något mer), men om åtgärder i stället vidtas som&lt;br /&gt; 
kan öka den ekonomiska tillväxten kan alla på ganska kort tid få flerdubbelt&lt;br /&gt; 
igen. Att sänka de högsta marginalskatterna är enligt vår mening en investering&lt;br /&gt;
i tillväxt till allas fromma. Att sprida ut skattelättnader nu till alla leder&lt;br /&gt; 
till kortvarig glädje, men det får inga dynamiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning utrymme kan skapas för ytterligare skattelättnader bör&lt;br /&gt; 
även dessa utnyttjas för att sänka marginalskatterna, i första hand i det breda&lt;br /&gt; 
50-procentsskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformera kapitalbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang nämna ytterligare ett uppslag för vidare diskussion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och överväganden. SNS ekonomiska råd har i sin senaste rapport framkastat ,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;tanken att man skulle slopa kapitalbeskattningen helt. Kapitalbeskattningen Mot. 1985/86:418&lt;br /&gt; 
sägs leda till ett inkomstbortfall för staten i stället för ett tillskott. Den&lt;br /&gt; 
missgynnar sparande och stimulerar konsumtion med lånade medel, även&lt;br /&gt; 
efter avdragsbegränsningen i 1982 års skattereform. Den personliga kapitalbeskattningen&lt;br /&gt;
sägs också ha en klart regressiv karaktär, dvs. den gynnar&lt;br /&gt; 
personer med högre inkomster och missgynnar personer med lägre. Enligt&lt;br /&gt; 
vår bedömning finns det starka skäl att närmare analysera möjligheterna att&lt;br /&gt; 
slopa, eller i varje fall reducera, kapitalbeskattningen. Det bör emellertid i så&lt;br /&gt; 
fall kombineras med en fortsatt reformering av marginalskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återinför fullt inflationsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inte något inflationsskydd av skatteskalan. Det innebär&lt;br /&gt; 
ett nytt avsteg från de löften som gavs under valrörelsen 1985. Det gör att den&lt;br /&gt; 
föreslagna reformen inte blir robust, dvs. den blir känslig för inflationens&lt;br /&gt; 
höjd. Om inflationen överstiger de 2,5 % per år som regeringen räknat med&lt;br /&gt; 
kommer skattesänkningen att minska. Vid en totalt drygt 8-procentig inflation&lt;br /&gt;
för åren 1987 och 1988 tillsammans har hela skattesänkningen ätits upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skapar enligt vår uppfattning osäkerhet för löntagarorganisationerna i&lt;br /&gt; 
stället för den ökade säkerhet som regeringen säger sig eftersträva.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Utan inflationsskydd kommer inflationen att leda till höjd real skatt utan&lt;br /&gt; 
några riksdagsbeslut. Det blir inflationen, inte riksdagen, som höjer skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säg att vi har en skatteskala av följande utseende:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskikt Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;En inkomsttagare med en inkomst på 100000 kr. får med denna skala betala&lt;br /&gt; 
en skatt på 34,5%. Säg nu att hans lön ökar med 10% och att inflationen&lt;br /&gt; 
också är 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att hans reallön före skatt är oförändrad. Men trots det stiger&lt;br /&gt; 
hans skatt till 36%. Om vi vill undvika det måste skatteskalan inflationsskyddas.&lt;br /&gt;
Det innebär att skikten justeras med hänsyn till inflationen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskikt Skattesats&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Efter denna justering får vår inkomsttagare åter en skatt på 34,5 %, dvs.&lt;br /&gt; 
oförändrad reallön före skatt leder till oförändrad skatt i procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteskalan inflationsskyddas vet löntagarna att en given reallön före&lt;br /&gt; 
skatt ger samma skattesats om inte riksdagen beslutar annat. Om den inte är&lt;br /&gt; 
inflationsskyddad kommer vid inflation samma reallön att beskattas hårdare.&lt;br /&gt; 
Självfallet kommer löntagarna att sträva efter att kompensera sig för denna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;-10000&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;10000-80000&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;80000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;0%&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;35%&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;50%&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;-11000&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;11000-88000&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;88000&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;0%&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;35%&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;50%&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;effekt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;När regeringen avstår från inflationsskydd torde tanken vara att om skatteskalan&lt;br /&gt;
är inflationsskyddad har löntagarna inget intresse av att hålla nere&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;inflationen. Detta bygger enligt vår mening på ett tankefel. Inflationen bidrar Mot. 1985/86:418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltid till att urholka löntagarnas köpkraft. Vi tror inte att hotet om att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom blir skärpta skatter vid hög inflation håller tillbaka löneanspråken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan att de tvärtom driver upp dem. Erfarenheterna från åren 1984 och 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är ju inte heller att ”lågt inflationsskydd” håller tillbaka löneökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall någon slutsats dras är det den motsatta, dvs. ett stöd för vår hypotes om i&lt;br /&gt; 
vilken riktning orsakssambanden verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en punkt som diskuterats mycket under senare år är om inflationsskyddet&lt;br /&gt;
skall avse den faktiska inflationen under gången tid eller den&lt;br /&gt; 
förväntade inflationen i framtiden. Om förväntningar och resultat sammanfaller&lt;br /&gt;
blir resultatet sett över några år detsamma. Problemet är att förväntningarna,&lt;br /&gt;
eller målen för inflationen, systematiskt underskattar den faktiska&lt;br /&gt; 
utvecklingen. Sett över en femtonårsperiod har den faktiska inflationen&lt;br /&gt; 
hittills understigit den förväntade bara vid ett tillfälle, nämligen år 1978. Ett&lt;br /&gt; 
”fullt” inflationsskydd måste utgå från den faktiska inflationen och ingenting&lt;br /&gt; 
annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En invändning mot att justera skatteskalan med hänsyn till inflationen&lt;br /&gt; 
under förfluten tid har varit att det vid perioder av snabbt avtagande inflation&lt;br /&gt; 
ger ”överkompensation”. Inte heller detta är emellertid korrekt. Inflationsjusteringen&lt;br /&gt;
kan ses som en kompensation för redan ”lidna oförrätter” och har&lt;br /&gt; 
således ingenting med framtiden att göra. Säg att vi vid ett visst årsskifte&lt;br /&gt; 
fastställt den första av de ovan exemplifierade skatteskalorna. Under året&lt;br /&gt; 
stiger prisnivån, och den reala skatten skärps successivt. När skatteskalan&lt;br /&gt; 
justeras vid nästa årsskifte innebär det endast att den återställs för att ge&lt;br /&gt; 
samma beskattning som var det ursprungliga syftet. Vad inflationen blir&lt;br /&gt; 
under det andra året är således ovidkommande. Det påverkar inflationsjusteringen&lt;br /&gt;
först ett år senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parallell kan här dras till värdesäkringen av pensionerna. Även dessa&lt;br /&gt; 
justeras en gång per år med hänsyn till den inflation som varit under året som&lt;br /&gt; 
gått. Inflationen har urholkat köpkraften i pensionerna, och uppjusteringen&lt;br /&gt; 
avser att återställa den till vad den var ett år tidigare. Även här är det fråga om&lt;br /&gt; 
att i efterhand kompensera för redan lidna oförrätter, inte att kompensera för&lt;br /&gt; 
de prisstegringar som väntas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår slutsats är således att det är nödvändigt av flera skäl att ge skatteskalan&lt;br /&gt; 
ett fullt inflationsskydd. Det bör baseras på den faktiska inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopa resterande sambeskattning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit ytterligare vissa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av sambeskattningen på s. k. B-inkomster, kapitalinkomster,&lt;br /&gt; 
välkomnar vi. Redan i skatteförhandlingarna åren 1981-1982 framförde vi&lt;br /&gt; 
detta krav, men det vann då inte gehör hos socialdemokraterna. Det omtänkande&lt;br /&gt;
som nu har skett är positivt. Med hänsyn till att kapitalavkastningen&lt;br /&gt;
nu anses vara knuten till individen finns skäl att också individualisera&lt;br /&gt; 
förmögenhetsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som föreslås beträffande värderingen av jordbruksfastighet&lt;br /&gt;
och bilförmån vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp uppfattar vi&lt;br /&gt; 
också som positiva. Bakgrunden är likartad den som redovisats för sambeskattningen&lt;br /&gt;
av B-inkomster. 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Däremot anser vi inte att förslaget att slopa kvittningsmöjligheten mellan Mot. 1985/86:418&lt;br /&gt; 
förvärvskällorna kapital och villa är välbetänkt. Ett sådant beslut skulle&lt;br /&gt; 
omedelbart utlösa en rad skatteplaneringsåtgärder, och resultatet skulle bli&lt;br /&gt; 
att de förväntade skatteintäkterna avsevärt reducerades. I stället bör man&lt;br /&gt; 
enligt vår uppfattning ändra förvärvskällorna genom att slå samman förvärvskällorna&lt;br /&gt;
kapital, schablontaxerad annan fastighet och tillfällig förvärvsverksamhet.&lt;br /&gt;
Det är ofta en tillfällighet om lån redovisas i kapital eller annan&lt;br /&gt; 
fastighet. Det finns ingen anledning till att detta skall påverka beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen föreslår också att marginalskattetaket sänks till 75 % samtidigt&lt;br /&gt; 
som marginalskattespärren slopas. Det senare innebär att mycket av sänkningen&lt;br /&gt;
av taket går förlorad eftersom marginalskatten kommer att överstiga&lt;br /&gt; 
75 % så snart kommunalskatten överstiger 30 %. Vi föreslår att taket sänks till&lt;br /&gt; 
70%. Om det sker kan marginalskattespärren enligt vår mening slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Folkpartiets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I vår partimotion om skattepolitiken i januari i år (motion 1985/86:Sk320)&lt;br /&gt; 
föreslog vi en sänkning av marginalskatten till högst 50% upp till en inkomst&lt;br /&gt; 
omkring 200 000 kr. eller 26 basenheter. Detta skulle ske i två steg under åren&lt;br /&gt; 
1987 och 1988. Samtidigt föreslogs att marginalskatteskalan skulle inflationsskyddas&lt;br /&gt;
fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I ett senare skede bör marginalskatterna sänkas till 40% för flertalet&lt;br /&gt; 
heltidsarbetande och marginalskattetaket till 60%. Vi anser att ett sådant&lt;br /&gt; 
långsiktigt reformprogram bör genomföras stegvis under flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För de två första stegen till 1988 uppskattade vi inkomstbortfallet för staten&lt;br /&gt; 
till ca 3 miljarder kronor. Något inkomstbortfall för det fulla inflationsskyddet&lt;br /&gt;
beräknades inte, eftersom regeringens tidigare utfästelser gett vid handen&lt;br /&gt; 
att ett inflationsskydd skulle komma att föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi vill nu precisera hur inkomstskatteskalan enligt vår uppfattning bör se ut&lt;br /&gt; 
under åren 1987 och 1988, se tabellen nedan. Där finns också angivet hur&lt;br /&gt; 
skatteskalan ser ut för innevarande år, 1986.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Skatteskala 1986 samt 1987 och 1988 enligt folkpartiets förslag&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Basenheter&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:68px;"&gt;% inom skiktet&lt;br /&gt; 
1986 1987&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;1988&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;0-1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;1-9&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;9-10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:24px;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;10-16&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;16-17&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;17-18&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;18-19&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;19-20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;20-21&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;21-23&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;23-26&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;26-45&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Basenheten bör enligt vad vi tidigare sagt inflationsskyddas fullt ut. Vid en&lt;br /&gt; 
inflationstakt på ca 2,5% per år torde basenheten bli 8000 kr. år 1987 och&lt;br /&gt; 
8200 kr. år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vårt förslag till skatteskala innebär ett skatteintäktsbortfall på knappt 4,8 Mot. 1985/86:418&lt;br /&gt; 
miljarder kronor räknat i dagens penningvärde. Detta är något mer än vad vi&lt;br /&gt; 
tidigare hade beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen avslår proposition 1985/86: 130 med undantag för&lt;br /&gt; 
förslagen om slopad sambeskattning av B-inkomster och slopade räntetillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inkomstskatteskala&lt;br /&gt; 
för 1987 och 1988 enligt vad som redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar återinföra det fulla inflationsskyddet av&lt;br /&gt; 
inkomstskatteskalan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kapitalbeskattningen&lt;br /&gt;
enligt vad som redovisas i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffad sambeskattning&lt;br /&gt;
av förmögenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sammanslagning av&lt;br /&gt; 
förvärvskällorna kapital, schablontaxerad annan fastighet och tillfällig&lt;br /&gt; 
förvärvsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om ett långsiktigt program för fortsatta marginalskattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingemar Eliasson (fp) Kerstin Ekman (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Ahrland (fp) Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Molin (fp) Jan-Erik Wikström (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kjell Johansson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Westerberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingemar Eliasson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Ekman</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Ahrland</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgit Friggebo</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Björn Molin</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jan-Erik Wikström</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kjell Johansson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902418</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>mot_198586__418.pdf</filnamn>
<filstorlek>406145</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Inkomstskatten för åren 1987 och 1988  (prop. 1985/86:130)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5C695224-8578-46C1-AB63-C3BF77E62A7B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>