3076549 G902409 1985/86 409 mot mot Motion 1985/86:409 Grethe Lundblad m. fl. (s) Motion Motion 409 0 1986-04-01 00:00:00 2014-11-04 12:47:22 2014-11-04 00:00:00 Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.1985/86:121) Grethe Lundblad m. fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902409/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902409 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902409 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Motion till riksdagen 1985/86:409 Grethe Lundblad m. fl. (s) Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.1985/86:121) </div> <div class="block ml_5">Målsättningen för konsumentpolitiken skall vara att stödja hushållen att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Därmed synes huvudmålsättningen för svensk konsumentpolitik ligga fast och vara i överensstämmelse med de mål som lades fast 1972. Det är glädjande att hushållens baskonsumtion och de hushållsekonomiska frågorna skall sättas mera i centrum. Som påpekas i propositionen föreligger det brister i det marknadsekonomiska systemet när det gäller pris- och produktinformation som underlättar för hushållen att göra ur ekonomisk synpunkt bra val vid inköp. Det brister i dag beträffande prisinformation vid skyltning och reklam, där det ofta är de dyraste varorna som exponeras utan prisangivelse, därför att prisinformation inte är obligatorisk. Detta är speciellt till förfång för hushåll med mindre inkomster eller konsumenter som har svårigheter när det gäller språkförståelse och fysisk rörlighet. Det frestar på att gå och fråga om priset eller att ibland ta sig flera våningar upp i ett varuhus för att ta reda på priset på den vara man är intresserad av. I såväl Danmark som Schweiz har man lagfäst konsumenternas rätt till prisinformation även vid reklam och skyltning men med rätt för konsumentmyndighet att meddela undantag om stora praktiska svårigheter hindrat. Dessa lagar är från 1977 och 1978 och synes ha fungerat väl. Redan i skyltfönstret skall priserna anges, och det måste vara såväl i konsumenternas som i den fria konkurrensens intresse att så sker också i Sverige. Inför den förestående datoriseringen av detaljhandelns lager- och kassaverksamhet är det viktigt att rätten till rejäl prisinformation slås fast. Det är för sent för hushållen att få reda på priset när varan skall betalas i kassan; då är det svårt att ändra köpbeslutet. Lagutskottet, som senast 1985 behandlade motionsledes framförda krav om bättre prismärkning, konstaterade att bestämmelserna om prismärkning byggde på en frivillig överenskommelse mellan näringslivet och KO och ansåg att den individuella prismärkningen på varor måste bibehållas tills en för konsumenterna tillfredsställande prisinformation kan säkerställas på annat sätt. Utskottet tilläde att skulle det visa sig att det inte går att på frivillighetens väg få en tillfredsställande ordning till stånd är det nödvändigt att regeringen även prövar möjligheten till lagstiftning på området. Sverige har ett för konsumenterna mycket sämre skydd vad gäller prisinformation än flera andra länder, och stora luckor finns i informationen. 1 ett skede av den ekonomiska utvecklingen då strävan att få ner prisöknings </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">takten är omfattad av alla partier är det viktigt att praktiska möjligheter Mot. 1985/86:409 finns för konsumenterna att bedöma rimligheten i prissättningen och kunna beivra prishöjningar eller prisdifferenser som bedöms vara dåligt underbyggda. Vi föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag om prisinformation. Med hänsyn till den inledningsvis citerade målsättningen i propositionen om att stärka konsumenternas ställning på marknaden går det inte att i alla frågor lita blint på företagens självsanerande krafter. Det finns stor skillnad mellan olika branscher och företag vad gäller lyhördhet för konsumenternas önskemål och ofta gäller det speciellt att sätta gränser för mindre seriös information och marknadsföring. När regeringen således i maj 1985 lade fram förslag om ändring i marknadsföringslagen beträffande systemet med konsumentverkets riktlinjer angavs i motiveringen följande: Marknadsekonomin ger oss visserligen stora fördelar. Samtidigt är den som ekonomisk modell för resursfördelning närmast definitionsmässigt på olika punkter ofullkomlig. Friheten för företagen skapar ett utrymme även för olämpliga metoder. Bristerna från konsumentsynpunkt kan på en viss marknad bero på vinstjakt, konkurrenstryckets intensitet, konkurrensens inriktning på marginella egenskaper, okunnighet, kommuniceringssvårigheter, oetiska metoder eller annat. Det är alltså uppenbart att det allmänna måste på olika sätt fortlöpande söka motverka bristerna i det marknadsekonomiska systemet för att få det att fungera så bra som möjligt. Vi instämmer i denna regeringens bedömning. Konsumentpolitiken måste därför vara ett medel att rätta till bristerna. I här ifrågavarande proposition erkänns att det finns förhållanden på marknaden som behöver förbättras bl. a. därför att strukturella förändringar på marknaden ökat avståndet i kommunikationen mellan olika parter på marknaden. 1 konkurrenslagen från 1981/82 finns möjligheter till långtgående åtgärder mot näringsidkare som agerar på ett felaktigt sätt i förhållande till andra näringsidkare. Därför bör det också vara möjligt att ålägga näringsidkare vissa villkor av mera generell natur i förhållande till de konsumenter han skall betjäna. Varu- och prisinformation samt produkters utformning är också viktiga konkurrensmedel i en fri marknadshushållning. Vi föreslår därför att marknadsföringslagen kompletteras med en bestämmelse om att näringsidkare i sin produktutformning och marknadsföring skall medverka till att berättigade konsumentaspekter tillgodoses och att speciellt utsatta konsumentgruppers behov uppmärksammas. Med en sådan lagfäst hänsynsregel torde det bli lättare för konsumentmyndigheter och olika företag eller branscher att nå fram till praktiska handlingsregler i konsumentpolitiken. Vi hälsar med tillfredsställelse att ökad vikt i propositionen läggs vid den lokala konsumentpolitiska verksamheten och hoppas den snart finns i alla landets kommuner. Det är också positivt att ökade resurser nu ges till forskning och undersökning om konsumenternas förhållanden samt att konsumentutbildning skall bli obligatorisk i gymnasieskolan. 7 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">I Sverige har alla politiska partier engagerat sig i konsumentpolitiken Mot. 1985/86:409 både centralt och kommunalt. När därtill kommer att många stora folkrörelser och organisationer vill förstärka sina insatser för att tillgodose konsumentsynpunkter på näringsliv och offentlig verksamhet torde vi i Sverige med varierad konsumentpolitisk lagstiftning i grunden kunna tillgodose konsumentintresset utan att speciella konsumentorganisationer skapas. Hemställan Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställer vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av lagstiftning inom konsumentpolitiken. Stockholm den 1 april 1986 Grethe Lundblad (s) Sylvia Pettersson (s) Ingegerd Anderlund (s) Inge Carlsson (s) Ingvar Johnsson (s) Birthe Sörestedt (s) </div> </div> </div> 0 Grethe Lundblad s 1 undertecknare 0 Sylvia Pettersson s 2 undertecknare 0 Ingegerd Anderlund s 3 undertecknare 0 Inge Carlsson s 4 undertecknare 0 Ingvar Johnsson s 5 undertecknare 0 Birthe Sörestedt s 6 undertecknare G902409 Grethe Lundblad m. fl. (s) mot_198586__409.pdf 85764 pdf Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.1985/86:121) https://data.riksdagen.se/fil/7ABB3666-ED09-4FC2-A1F6-696BC237A150