3076544 G902404 1985/86 404 mot mot Motion 1985/86:404 Kersti Johansson m. fl. (c) Motion Motion 404 0 1986-04-01 00:00:00 2014-11-04 12:47:19 2014-11-04 00:00:00 Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop. 1985/ Kersti Johansson m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902404/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902404 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902404 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:404</p> <p>Kersti Johansson m. fl. (c)<br /> Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop. 1985/<br /> 86:121)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Målet för konsumentpolitiken är att skapa förutsättningar för enskilda konsumenter<br /> att medvetet och effektivt kunna hushålla med resurser. Den som<br /> kan planera sina utgifter och medvetet välja i utbudet av varor och tjänster<br /> behärskar sin vardagssituation. Kunniga och medvetna konsumenter kan<br /> också ställa krav på produktutveckling och produktutbud och därigenom<br /> styra producenten. Kunskap är också vägen till en god privatekonomi och<br /> ger enskilda del av välfärdssamhället.</p> <p>Samhället har ett totalt ansvar för att ge människor dessa kunskaper.<br /> Enligt centerpartiets uppfattning är det därför mycket viktigt att samhällets<br /> olika myndigheter deltar i ett sådant arbete.</p> <p>Skolans roll i det konsumentpolitiska arbetet</p> <p>I centerns konsumentpolitiska program poängteras vikten av en kontinuerlig<br /> undervisning i konsumentfrågor från förskola till universitet. Grunden<br /> för att bli en god konsument måste läggas redan i förskolan och i grundskolans<br /> låg- och mellanstadium. Barn är också konsumenter, och det är nödvändigt<br /> att de får den kunskapsbas som behövs för kritiskt tänkande i konsumentfrågor.<br /> Undervisning i konsumentkunskap och därmed näraliggande<br /> frågor skall bedrivas i förskolan och i alla skolans stadier och årskurser<br /> såväl i grund- som i gymnasieskolan.</p> <p>Även i gymnasieskolan skall konsumentkunskap ingå som ett obligatoriskt<br /> ämne på samtliga linjer. Undervisning i hushållsekonomi och andra<br /> konsumentfrågor liksom i kost, näringslära och hälsa måste planeras så att<br /> en rimlig avvägning mellan teoretiska och praktiska moment uppnås. Konsumentutbildning<br /> är inte en fråga om ett teoretiskt kunskapsinhämtande<br /> enbart utan också i stor utsträckning en fråga om träning och praktisk övning.<br /> Skolans roll när det gäller att samtidigt påverka elevernas åsikter och<br /> uppfattningar såväl som deras beteenden som konsument fordrar därför en<br /> förändring av undervisningen från enbart teoretiska moment till en kombination<br /> av teori och praktik.</p> <p>Riksdagen bör därför besluta att som sin mening ge regeringen till känna<br /> behovet av obligatorisk undervisning, teoretisk och praktisk, i konsumentkunskap<br /> på gymnasieskolans alla linjer. Vad gäller betydelsen av gymnasieutbildning<br /> med huvudinriktning på konsumentkunskap, hushållsekonomi<br /> liksom lanthushållsskolornas verksamhet m. m. hänvisar vi till motion<br /> 1985/86:Ub829 av Pär Granstedt m. fl.</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p> <p style="margin-left:7px;">1985/86</p> <p style="margin-left:7px;">404-405</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 404— 405</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_49" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Utbildning av lärare och förskollärare m. m. Mot. 1985/86:404</p> </div> <div class="block ml_4"><p>En väl anpassad undervisning i konsumentfrågor kräver tillgång på kompetenta<br /> och kunniga lärare. Konsumentkunskap är därför en nödvändig del i<br /> utbildningen av lärare. I propositionen understryker också statsrådet vikten<br /> av att en sådan breddning av lärarutbildningen sker. Enligt centerpartiets<br /> mening är det glädjande att insikten om behoven av lärarinsatser inom<br /> området ökat så som propositionen ger uttryck för. Därutöver finns anledning<br /> uppmärksamma det faktum att skolvärlden redan i dag har tillgång till<br /> lärarkrafter i konsumentkunskap. Dessa måste tas till vara. Landets drygt<br /> 3 000 verksamma hushållslärare har intresse, vilja, kunskap och förmåga att<br /> delta i det attitydskapande arbete som undervisning i konsumentkunskap<br /> syftar till.</p> <p>Konsumentverksamhetens organisation</p> <p>Vuxna konsumenter har ett fortlöpande behov av en väl fungerande konsumentverksamhet<br /> centralt, regionalt och lokalt. Samhället har ett absolut<br /> ansvar för att arbetet kan organiseras så att enskilda människor i hela landet<br /> får tillgång till konsumentinformation och -rådgivning liksom hjälp och<br /> stöd i reklamationsfrågor.</p> <p>Lokal konsumentverksamhet</p> <p>Tyngdpunkten i konsumentarbetet måste ligga lokalt i kommunerna nära<br /> människorna. Huvuddelen av det konsumentpolitiska arbetet utförs i direkt<br /> anslutning till människornas vardagssituation.</p> <p>Av propositionen framgår att också regeringen delar denna vår principiella<br /> inställning. Mot den bakgrunden är det betänkligt att föredragande<br /> statsrådet avstår från att klart slå fast kommunernas ansvar för en väl fungerande<br /> lokal konsumentverksamhet riktad till kommuninvånarna. Förslaget<br /> inskränker sig till en allmän rekommendation för kommunerna. ”Utvecklingen<br /> av den lokala konsumentpolitiska verksamheten ges hög prioritet<br /> inom konsumentpolitiken. Verksamheten skall vara frivillig. Det är önskvärt<br /> att den har en särskild politisk förankring.” (Prop. s. 51.)</p> <p>En effektiv samhällsorganisation som optimalt utnyttjar tillgängliga resurser<br /> kräver en klar och entydig ansvarsfördelning mellan olika nivåer i<br /> den offentliga verksamheten. Detta gäller även frågor om kompetens och<br /> ansvar i det konsumentpolitiska arbetet. Så som propositionen utformats är<br /> både ansvars- och kompetensfördelningen oklar. Förslaget hade vunnit i<br /> stringens och klarhet om det i stället klart fastslagit det kommunala ansvaret<br /> för den lokala konsumentverksamheten. Däremot finns inte anledning<br /> att styra kommunernas val av organisation och omfattning för ett sådant<br /> arbete.</p> <p>Regional konsumentverksamhet</p> <p>Verksamheten på det kommunala planet riktar sig direkt till enskilda konsumenter.<br /> Däremot kan en lokalt knuten organisation inte åläggas uppgif- 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ter som omfattar större geografiska områden eller befolkningsgrupper. Mot. 1985/86:404</p> <p>Många mindre kommuner kommer också att behöva hjälp och stöd från</p> <p>regionala och centrala konsumentpolitiska organ för att kunna fullfölja</p> <p>uppgiften att svara för den lokala konsumentriktade verksamheten. Till</p> <p>detta kommer att viss konsumentupplysande verksamhet bör samordnas.</p> <p>Dit hör bl. a. utställnings- och kampanjverksamhet liksom vissa riktade<br /> informationsinsatser till lokalradio m. m.</p> <p>Dessa, och andra, uppgifter utfördes tidigare av de till länsstyrelsen knutna<br /> hemkonsulenterna. En majoritet i riksdagen beslöt avveckla hemkonsulentverksamheten<br /> från den 1 januari 1985. Centerpartiet reserverade sig mot<br /> beslutet.</p> <p>Effekterna börjar nu skönjas. Den i vissa kommuner bristfälligt utbyggda<br /> verksamheten har medfört att enskilda konsumenter och organisationer i<br /> stället tagit Hushållningssällskapets konsulentresurser i anspråk. Konsulenterna<br /> har noterat en mycket stark efterfrågan på sina tjänster och tvingas<br /> dagligen avvisa hjälpsökande. Verksamheten behöver därför förstärkas för<br /> att svara mot ett dokumenterat behov.</p> <p>Sällskapens konsumentpolitiska verksamhet inriktas huvudsakligen på<br /> demonstration, utställnings- och utbildningsverksamhet till sällskapens arbetsområde.<br /> Den personal som engageras i verksamheten har en bred konsumentutbildning<br /> och är väl skickad att utföra dessa regionalt riktade arbetsuppgifter.<br /> Företrädare för hushållningssällskapen har också förklarat<br /> sig beredda att delta i en sådan verksamhet. Samhället bör ta till vara denna<br /> kompetens.</p> <p>Vad vi ovan anfört visar tydligt behovet av en regionalt verksam konsumentverksamhet.<br /> Riksdagen bör besluta uttala behovet av en regional konsumentverksamhet<br /> samt begära förslag till medelsanvisning för denna.</p> <p>Central konsumentverksamhet</p> <p>Konsumentverket och allmänna reklamationsnämnden är de myndigheter<br /> som ålagts ett centralt samhällsansvar för att ett konsumentpolitiskt arbete,<br /> i enlighet med riksdagens intentioner, utvecklas. Det presenterade förslaget<br /> ger också uttryck för detta. Vi accepterar i huvudsak propositionen med<br /> följande tillägg och undantag.</p> <p>1. Konsumentverkets ansvar för utbildning och information av kommunernas<br /> konsumentvägledare bör betonas. I dag tvingas vi konstatera att<br /> kompetensen hos enskilda vägledare varierar och tycks vara beroende av<br /> den enskildes egna initiativ och arbetsgivarens inställning till utbildning. Vi<br /> kan inte se att propositionens uttalanden avser att ändra detta förhållande.</p> <p>Enligt vår mening bör konsumentverket åläggas ett ansvar för utbildningsoch<br /> informationsprogram som direkt riktas till konsumentvägledare. Verket<br /> bör erhålla medel för detta.</p> <p>2. Glesbygdsstödet. Vi noterar med tillfredsställelse att regeringen avvisat<br /> konsumentpolitiska kommitténs majoritetsförslag vad gäller glesbygdsstödet.<br /> I propositionen föreslås att stödet bevaras. Enligt vår mening är det<br /> viktigt att understryka nödvändigheten av att också på lång sikt slå vakt om</p> <p>ett direkt riktat stöd till särskilt drabbade områden av landet. Det är en 3</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1* Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 404—405</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>absolut förutsättning för att bevara möjligheten till närservice för alla män- Mot. 1985/86:404<br /> niskor i landet.</p> <p>3. Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Majoriteten i konsumentpolitiska<br /> kommittén föreslog en avveckling av ARN. Vi anser att detta var<br /> ett oklokt och dåligt underbyggt förslag. Vår uppfattning delades av en<br /> majoriteten av remissinstanserna. Det är därför med tillfredsställelse vi noterar<br /> att statsrådet tagit intryck av remissopinionen och föreslår att ARN<br /> bibehålls som en självständig statlig myndighet. Av propositionen framgår<br /> på s. 68: ”En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser<br /> att nämnden bör bibehållas som en självständig myndighet. Bland dessa<br /> finns myndigheter, kommuner, näringslivsorganisationer, folkrörelser och<br /> andra intresseorganisationer. Huvudskälet för deras ställningstagande är att<br /> de anser att nämnden måste vara helt fri och oberoende från olika partsintressen<br /> om förtroendet för verksamheten skall kunna upprätthållas. "(Vår kursivering.)<br /> Vi instämmer i denna uppfattning.</p> <p>ARN :s fristående ställning måste bevaras. Den är en förutsättning för att<br /> ARN:s verksamhet och dess praxisskapande arbete även i framtiden skall<br /> respekteras av alla parter. Mot den bakgrunden avstyrker vi förslaget att<br /> inrätta ett partssammansatt råd för att vägleda ARN i dess arbete.</p> <p>Vi hävdar att ARN :s ställning som vägledande instans till parterna måste<br /> bevaras. Det är ARN:s uppgift att ge parterna vägledning i policyfrågor —<br /> inte parternas att vägleda ARN. Riksdagen bör därför avvisa förslaget att<br /> inrätta ett till ARN knutet partssammansatt råd.</p> <p>Med hänvisning till den förändrade arbetsfördelningen mellan ARN och<br /> den kommunala konsumentverksamheten föreslår statsrådet en reducering<br /> med ca 10 % av ARN:s anslag budgetåret 1986/87. Statsrådet utgår således<br /> från att kommunerna under löpande budgetår har möjligheter omfördela<br /> resurser för att förstärka det lokala konsumentarbetet. För vår del är vi inte<br /> övertygade om att så kommer att ske. Vi kommer därför att noga följa<br /> utvecklingen av ärendetillströmningen liksom arbetsbelastningen i övrigt<br /> för ARN.</p> <p>Särskilt om konsumentaspekter på offentlig varu- och<br /> tjänsteproduktion</p> <p>På s. 17 i propositionen anger statsrådet konsumentpolitikens arbetsområde:<br /> ” konsumentpolitiken skall avse de problem som hänger sam</p> <p>man med konsumenternas köp och användning av varor och tjänster, som<br /> bjuds ut på den privata marknaden eller på marknader som arbetar enligt<br /> liknande principer.”</p> <p>Detta skulle kunna tas till intäkt för att privat konsumtion av varor och<br /> tjänster — vare sig de tillhandahålls av privata eller offentliga producenter<br /> — tillhör konsumentpolitikens ansvarsområde. En sådan bokstavlig tolkning<br /> av definitionen är ur konsumenternas synpunkt naturlig.</p> <p>För enskilda människor är det lika viktigt att privat eller offentligt producerade<br /> och tillhandahållna varor styrs av samma regler för marknadsföring,<br /> reklamation, produktsäkerhet m. m.</p> <p style="margin-left:12px;">Med förvåning tvingas vi konstatera att statsrådet avvisar en sådan hel- 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>hetssyn. Särskilt anmärkningsvärt blir statsrådets ställningstagande i för- Mot. 1985/86:404<br /> hållande till andra principiellt viktiga uttalanden. Bl. a. framhålls att en<br /> effektiv konkurrens är ett led i konsumentpolitiken. Vi delar denna principiella<br /> syn.</p> <p>Den offentliga sektorn bör därför få möjligheter att verka i fri och lika<br /> konkurrens med den privata. Enligt vår mening har den offentliga varu- och<br /> tjänsteproduktionen goda förutsättningar att hävda sig. Vår tilltro till denna<br /> leder till ett ställningstagande för de enskilda konsumenterna och för<br /> den offentliga servicens kvalitet. Riksdagen bör därför besluta som sin mening<br /> ge regeringen till känna vad i motionen anförs om konsumentpolitikens<br /> arbetsområde vilket skall omfatta såväl privat som offentlig varu- och<br /> tjänsteproduktion.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Näringslivsstrukturen påverkar konsumentens möjligheter</p> <p>Inom näringslivet har mindre och medelstora företag slagits ut och storföretag<br /> bildats genom företagssammanslagningar. Utvecklingen mot allt större<br /> företagsbildningar har fortsatt i multinationella företag. Dessa behärskar<br /> nu stora delar av marknaden inom länderna och internationellt. Resultatet<br /> har blivit en mer och mer fjärrstyrd produktion och mindre närservice.</p> <p>Det ligger i konsumenternas intresse att utvecklingen mot allt större företag<br /> och koncernbildningar begränsas och att små och medelstora företag<br /> ges möjlighet att fortleva och konkurrera på sunda villkor. Härigenom kan<br /> man åstadkomma en decentraliserad produktion, vilket har flera fördelar.<br /> En decentraliserad produktion med företag över hela landet okar möjligheterna<br /> för orter och kommuner att leva kvar och ge sina invånare god service.<br /> Mindre företag ger möjligheter till ökad insyn i och påverkan på dess produktion.<br /> Också ur distributions- och transportekonomisk synpunkt är en<br /> decentralisering av tillverkningen fördelaktig för konsumenterna.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om obligatorisk teoretisk och praktisk<br /> undervisning i ämnet konsumentkunskap på samtliga av gymnasieskolans<br /> linjer,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen beslutar uttala vad i motionen anförs om ett primärkommunalt<br /> ansvar för den lokala konsumentverksamheten,</p> <p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen beslutar med avslag på propositionen i denna del<br /> uttala behovet av en regionalt konsumentpolitisk verksamhet så som<br /> motionen anför,</p> <p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen beslutar av regeringen begära förslag till medelsanvisning<br /> så att hushållningssällskapens konsumentupplysande<br /> verksamhet kan bevaras och utvecklas,</p> <p style="margin-left:32px;">5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad i motionen anförs om konsumentverkets ansvar för information</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:29px;">och råd till de lokala kommunala konsumentorganen samt behovet Mot. 1985/86:404<br /> av medel till verket för denna verksamhet,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad i motionen anförs om konsumentverkets ansvar för utbildning<br /> av konsumentvägledare,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad i motionen anförs om betydelsen av ett bevarat glesbygdsstöd,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar avslå förslaget om inrättande av ett partssammansatt<br /> råd att knytas till allmänna reklamationsnämnden,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar som sin mening uttala vad i motionen<br /> anförs om det konsumentpolitiska verksamhetsområdet samt behovet<br /> av fri konkurrens mellan privat och offentlig varu- och tjänsteproduktion,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs om behovet av stimulans för lokal produktion och<br /> decentralisering av produktionsresurserna.</p> <p>Stockholm den 1 april 1986<br /> Kersti Johansson (c)</p> <p>Bengt Kindbom (c) Martin Olsson (c)</p> <p>Elving Andersson (c) Ingbritt Irhammar (c)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Bertil Fiskesjö (c)</p> </div> </div> </div> 0 Kersti Johansson c 1 undertecknare 0 Bengt Kindbom c 2 undertecknare 0 Martin Olsson c 3 undertecknare 0 Elving Andersson c 4 undertecknare 0 Ingbritt Irhammar c 5 undertecknare 0 Bertil Fiskesjö c 6 undertecknare G902404 Kersti Johansson m. fl. (c) mot_198586__404.pdf 178477 pdf Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop. 1985/ https://data.riksdagen.se/fil/AFD3D4ED-9085-4F22-B6EC-7FF2879EEED5