3076541 G902401 1985/86 401 mot mot Motion 1985/86:401 Birgitta Hambraeus (c) Motion Motion 401 0 1986-03-31 00:00:00 2014-11-04 12:47:17 2014-11-04 00:00:00 Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop. Birgitta Hambraeus (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902401/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902401 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902401 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1985/86:401 Birgitta Hambraeus (c) Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop. 1985/86:121) </div> <div class="block ml_4">Information som underlättar ansvarstagande Vi konsumenter plågar medmänniskor och djur och förstör naturen, därför att vi inte vet tillräckligt om de varor vi köper. Den konsumentpolitiska kommittén anser att det finns anledning för konsumentverket att successivt ställa krav på bredare information från företagen om exempelvis verkningsgrad, miljöpåverkan, teknisk livslängd, service, skrotning och allergirisker. Föredragande statsrådet Johansson säger på s. 42 i propositionen att den vidgade produktinformation som kommittén föreslår avser frågor av stort samhällsintresse. För att vi exempelvis skall kunna värna om miljön och hushålla med våra naturtillgångar är det önskvärt att vi som brukare av olika produkter får bättre kännedom om de effekter tillverkning, konsumtion, skrotning etc av dessa har på miljön, energiförbrukningen etc. Det kommittén kallar bredare produktinformation omfattar fakta i många avseenden. Statsrådet kommer emellertid fram till: Jag bedömer det inte förenligt med de uppgifter jag här har preciserat för konsumentverket att verket självt kräver information från företagen i alla de avseenden kommittén anger. Exempelvis när det gäller en produkts påverkan på den yttre miljön ankommer det på naturvårdsverket att göra bedömningar i denna fråga. Paralleller till exemplet finns på andra områden där en bredare produktinformation skulle kunna bli aktuell och där sektorsmyndigheter har att svara för utvecklingen inom området i fråga. Statsrådet anser att konsumentverket kan vidga sina insatser när det gäller en sådan bredare information som andra myndigheter tagit fram och även samarbeta med näringslivet och olika intresseorganisationer. Enligt min mening är propositionen för otydlig och svag på detta viktiga område. Sektorsmyndigheterna får inga närmare instruktioner när det gäller information till konsumenterna. De har att följa lagar som inte ålägger dem att bedöma produktionsmetoder ur naturhushållningssynpunkt eller beskriva etiska och ekologiska konsekvenser av olika sätt företagen använder då de producerar eller gör inköp. Det kan vara riktigt att inte ålägga konsumentverket att tvinga företagen att lämna en sådan information. Men verket skulle kunna erbjuda de företag som så önskar hjälp med metoder för en sådan bredare samhällsinformation på varorna. Detta skulle kunna bli ett led i marknadsföringen hos företag </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">som anstränger sig att ta ett större socialt och ekologiskt ansvar i sitt sätt att Mot. 1985/86:401 producera. Statsrådet säger på s. 17: Samhällets mål för de enskilda hushållen är att de skall uppnå fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att kunna utnyttja sina resurser effektivt måste hushållen fatta rationella konsumtionsbeslut. Men i sitt fortsatta resonemang tycks statsrådet med rationellt, dvs. förnuftigt beslutsfattande inskränka sig till den snäva egennyttan. I likhet med vad Jordens vänner skriver i sitt remissyttrande (s. 135,177) tror jag att många människor längtar efter att i handling visa sin solidaritet med andra folk och sin omsorg om naturen. De behöver en lättillgänglig information som stöd för ett ansvarigt handlande. Då kan också marknaden ge vettiga signaler i detta avseende. Med välfärd kan inte endast avses kroppens välmåga utan även själens. En förutsättning för själsligt välbefinnande torde bl. a. vara vetskapen om att man med sin konsumtion inte föröder naturen, plågar sina medlevande, djuren, eller förstör livsförutsättningarna för sina medmänniskor och för kommande generationer. Konsumenter som är kunniga om konsekvenserna i ett större sammanhang av de varor de köper kan driva fram en god utveckling. Om samhället fortsätter att trycka på lägsta möjliga pris som viktigaste kriterium, tvingar vi fram en produktion som ur helhetsperspektiv är förödande. Konsumentverket bör i samarbete med andra myndigheter, olika intresseorganisationer och näringslivet utarbeta kriterier för en bredare information till konsumenterna om etiska, sociala och ekologiska konsekvenser av olika varor, system och produktionsmetoder. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en bredare information till konsumenterna som hjälper dem ta större ansvar. Stockholm den 31 mars 1986 Birgitta Hambraeus (c) </div> <div class="block ml_55">5 </div> </div> </div> 0 Birgitta Hambraeus c 1 undertecknare G902401 Birgitta Hambraeus (c) mot_198586__401.pdf 71555 pdf Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop. https://data.riksdagen.se/fil/159980FF-AC5C-4314-8C1B-08DDBFF01191