<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076540</hangar_id>
 <dok_id>G902400</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>400</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:400 Allan Ekström (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>400</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:47:17</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.</titel>
 <subtitel>Allan Ekström (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902400/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902400</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902400</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:400&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Allan Ekström (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1985/86:121)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I. I propositionen ägnas uppmärksamhet bl. a. åt Allmänna reklamationsnämnden&lt;br /&gt;
(ARN). För den rätta förståelsen av nämnden och dess verksamhet&lt;br /&gt;
är det påkallat att bringa i erinran varför nämnden tillkom.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Under sista hälften av 1960-talet hade köp av varaktiga konsumtionsvaror&lt;br /&gt; 
(bilar, radio- och TV-apparater, hushållsmaskiner, båtar m. m.) erhållit en&lt;br /&gt; 
betydande omfattning. Detsamma gällde utbudet av charterresor. I spåren&lt;br /&gt; 
följde tvister av olika slag. Först och främst avsåg tvisterna kvaliteten av tillhandahållna&lt;br /&gt;
varor och tjänster (fel och brist). Men även frågan om köparens&lt;br /&gt; 
rättsliga ställning tilldrog sig ökad uppmärksamhet, ej minst mot bakgrund&lt;br /&gt; 
av att säljarsidan kunde sätta den dispositiva köplagen ur kraft till förmån&lt;br /&gt; 
för ensidigt upprättade standardavtal (formulärrätten) och att köplagen ej&lt;br /&gt; 
heller reglerade annat än förhållandet mellan köparen och säljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vilka rättsregler fanns då vid denna tid? Inom köpets område fanns endast&lt;br /&gt;
1905 års köplag, som tillkommit under helt andra produktions- och omsättningsförhållanden&lt;br /&gt;
än dem som rådde under 1960-talet. För köplagen&lt;br /&gt; 
stod den liberala engroshandeln med obearbetade råvaror främst i centrum.&lt;br /&gt; 
Lagen passade således icke utan vidare på industriellt tillverkade varor av&lt;br /&gt; 
masskaraktär. Köplagen reglerade ej heller vissa för konsumenterna viktiga&lt;br /&gt; 
frågor, t. ex. olika typer av kreditköp. Domstolarna slutligen saknade erfarenhet&lt;br /&gt;
av konsumenttvister, och rättegångsbalkens regler var ej heller utformade&lt;br /&gt;
med sikte på dylika tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Rättsordningen var sammanfattningsvis ej alls rustad för att slita alla de&lt;br /&gt; 
tvister som nu berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I denna situation tillkom ARN (1.1.1968) i samverkan mellan staten och&lt;br /&gt; 
näringslivet. Nämnden - som till en början var av försökskaraktär - tillvann&lt;br /&gt; 
sig snabbt stort förtroende och kom tidigt att pröva ett mycket stort antal&lt;br /&gt; 
tvister. Denna tvistlösning kom att avse icke endast den tekniska sidan, dvs.&lt;br /&gt; 
att fastställa huruvida anmärkningar på köpeobjektet kunde utgöra fel i&lt;br /&gt; 
köprättslig mening. Även den rättsliga sidan kom att ingå i prövningen,&lt;br /&gt; 
t. ex. om hävning, avdrag på köpeskillingen, uppskattande av den nytta köparen&lt;br /&gt;
haft av saken innan den gått sönder eller tolkning av standardavtal; jfr&lt;br /&gt; 
mitt inlägg vid förhandlingarna vid det 26:e nordiska juristmötet i Helsingfors&lt;br /&gt;
1972, förhandlingsprotokollet s. 330. Genom denna sin verksamhet&lt;br /&gt; 
kunde ARN på grund av sin sammansättning och sin starka förankring hos&lt;br /&gt; 
båda sidors organisationer - i samförstånd - utbilda handlingsnormer och&lt;br /&gt; 
rättsregler som kom att innebära en mera ändamålsenlig fördelning än dittills&lt;br /&gt;
mellan köpare och säljare av ansvaret för olika slag av risker och händel&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1985/86&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;400-403&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 400-403&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ser. Många av dessa rättsregler har för övrigt kommit att bilda underlaget Mot. 1985/86:400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för konsumentköplagen (1973). Därefter har tillkommit ytterligare en rad&lt;br /&gt; 
lagar inom konsumentjuridikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av dessa nya lagar kan visserligen sägas minska behovet av&lt;br /&gt; 
nämndens rättsskapande verksamhet i stort. Rättsläget är emellertid icke&lt;br /&gt; 
statiskt utan är hela tiden föremål för förändring. Rättsnormerna utgör enligt&lt;br /&gt;
vad professor Aulis Aarnio framhållit i uppsatsen Värdena och domarreglerna,&lt;br /&gt;
intagen i Festskrift till Jan Hellner, 1984 - endast en del av&lt;br /&gt; 
samhällsnormerna. ”Domaren måste med andra ord ständigt ha fingret på&lt;br /&gt; 
tidens puls” (jfr motion 1985/86:Ju403). Nämnden har därför kvar sin betydelse&lt;br /&gt;
som rättskälla och tvistlösare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening åtnjuter nämnden samma anseende nu som tidigare,&lt;br /&gt; 
se t. ex. omdöme från Stockholms tingsrätt (s. 293). År 1981 erhöll nämnden&lt;br /&gt;
status av egen fristående myndighet efter att dessförinnan ha administrerats&lt;br /&gt;
av konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konsumentpolitiska kommitté vars betänkande utgör grund för propositionen&lt;br /&gt;
har föreslagit att nämnden ånyo skall inordnas under konsumentverket.&lt;br /&gt;
Att ett av två parter gemensamt inrättat organ för slitande av tvister&lt;br /&gt; 
dem emellan icke skall stå under den enes lydnad eller eljest på något sätt formellt&lt;br /&gt;
eller faktiskt - vara beroende av denne borde vara en självklarhet i&lt;br /&gt; 
en västerländsk rättsstat (jfr min reservation i SOU 1978:40 s. 218 ff). Kommitténs&lt;br /&gt;
förslag är fördenskull oantagbart från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glädjande nog har departementschefen icke heller följt kommitténs förslag.&lt;br /&gt;
Han har emellertid beskurit nämndens anslag med 700 000 kr. eller&lt;br /&gt; 
närmare 10 % med motiveringen att föreslagna förändringar av reklamationshanteringen&lt;br /&gt;
bedöms leda till besparingar (s. 70 n). ARN instämmer för&lt;br /&gt; 
sin del icke i denna bedömning. ”ARN tror inte att antalet ärenden till&lt;br /&gt; 
nämnden i större utsträckning kommer att påverkas av kommitténs förslag&lt;br /&gt; 
till utbyggnad av den lokala verksamheten. I vart fall är det utslutet att några&lt;br /&gt; 
mer omedelbara effekter skulle uppkomma. Mot denna bakgrund kan konstateras&lt;br /&gt;
att kommitténs besparingsförslag i vad gäller ARN saknar underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tycks för övrigt en majoritet av kommittéledamöterna också anse” (s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330). Enligt Sveriges advokatsamfund har kommittén ej ens räknat på om&lt;br /&gt; 
dess förslag verkligen leder till någon besparing, trots att detta måste vara&lt;br /&gt; 
den enda åsyftade poängen med förslaget (s. 308).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller uppenbart att den - frivilliga - utbyggnad av den kommunala&lt;br /&gt;
konsumentservicen som propositionen förordar i alla fall kommer att kräva&lt;br /&gt;
lång tid, särskilt som finansieringen skall ske med kommunala skattemedel.&lt;br /&gt;
Någon avlastning av ARN kommer därför under inga förhållanden att&lt;br /&gt; 
äga rum redan under nästa budgetår. Nedskärningen kan därför befaras&lt;br /&gt; 
skada nämndens kapacitet och kvalitet. Förslaget bör följaktligen i denna&lt;br /&gt; 
del icke vinna riksdagens bifall. Erforderliga medel får i stället tas från anslaget&lt;br /&gt;
till konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Härtill kommer att jag från rättsliga synpunkter hyser starka betänkligheter&lt;br /&gt;
emot att från ARN överföra lösande av rättstvister till lokala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantering av reklamationsfrågor kräver ovedersägligen förtrogenhet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och insikter i gällande civilrätt. Hur skall annars den som hanterar tvisten 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;veta vad som är rätt eller fel. Hans förslag till biläggande av tvisten kan ju Mot. 1985/86:400&lt;br /&gt; 
innebära att han i själva verket tillfogar ena parten orätt. Tvistlösning eller&lt;br /&gt; 
- med departementschefens ordval (s. 57) - medling genom icke lagfarna&lt;br /&gt; 
konsumentvägledare leder lätt tanken till ett slags lokala folkdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund har också betecknande nog avstyrkt förslaget i&lt;br /&gt; 
denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III. Det kan slutligen ifrågasättas, om nu nämnd verksamhet verkligen faller&lt;br /&gt;
inom den kommunala kompetensen. I anslutning härtill ligger det nära till&lt;br /&gt; 
hands att fråga sig vem som skall stå det ekonomiska ansvaret för felaktiga&lt;br /&gt; 
upplysningar om gällande rätt som konsumentvägledaren lämnar och som&lt;br /&gt; 
ligger till grund för ett reklamationsbeslut - kommunen eller den förfördelade&lt;br /&gt;
parten. I motion 1985/86:290 - som gäller förvaltningslagen - har jag närmare&lt;br /&gt;
behandlat frågan om det allmännas ansvar för felaktiga uppgifter om&lt;br /&gt; 
gällande rätt; motionen är för närvarande föremål för handläggning i konstitutionsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer jag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen avslår förslaget att beskära anslaget till Allmänna&lt;br /&gt; 
reklamationsnämnden med 700 000 kr. och överför motsvarande belopp&lt;br /&gt;
från anslaget till konsumentverket,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen avslår förslaget i vad det ger konsumentvägledare&lt;br /&gt; 
befogenhet att hantera rättstvister mellan enskilda på grund av köp&lt;br /&gt; 
eller annan rättshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 mars 1986&lt;br /&gt; 
Allan Ekström (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 400-403&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Allan Ekström</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902400</dok_id>
<subtitel>Allan Ekström (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198586__400.pdf</filnamn>
<filstorlek>126294</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C82F7EEF-422E-47F0-AF41-4213A6E55772</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>