3076537G9023971985/86397motmotMotion 1985/86:397 Birger Rosqvist (s) och Karl-Erik Svartberg (s)MotionMotion39701986-04-01 00:00:002014-11-04 12:47:152014-11-04 00:00:00Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)Birger Rosqvist (s) och Karl-Erik Svartberg (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902397/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902397https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902397
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:397</p>
<p>Birger Rosqvist (s) och Karl-Erik Svartberg (s)<br />
Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Svensk varvsindustri har under en lång följd av år varit utsatt för en utomordentligt<br />
svår internationell konkurrens. Denna har förstärkts av att alla<br />
viktiga konkurrentländer har ett omfattande statligt stöd till den inhemska<br />
varvsindustrin. Hur stor subventionsgrad som förekommer redovisas i en<br />
tabell i propositionen. Av denna framgår att subventionsgraden för inhemska<br />
beställare varierar från den svenska på 7 % ända upp till 33 %. För<br />
utländska beställare varierar subventionsgraden från den svenska, 7 % till<br />
12 %.</p>
<p>Inom vissa segment av varvsmarknaden är subventionsgraden ändå högre,<br />
20—30 %, och i vissa fall ända upp till 50 %.</p>
<p>Det är utvecklingen på de statliga subventionerna som gör att Svenska<br />
Varv inte längre kan driva Kockums Varv. Det har inte hjälpt att Kockums<br />
är ett av världens mest effektiva varv, produktionen av handelsfartyg måste<br />
upphöra.</p>
<p>Nedgången i antalet sysselsatta i fartygsproduktion har för Sveriges del<br />
varit dramatisk.</p>
<p>Sedan nyproduktionen av handelsfartyg lagts ned vid Kockums kommer<br />
endast några tusen personer vara sysselsatta med varvsproduktion i traditionell<br />
mening. I jämförelse med varvens sysselsättning i mitten av 1970talet<br />
kan man tala om en ren katastrof. 1975 sysselsattes över 33 000 människor<br />
i varvsproduktion.</p>
<p>I och med att nyproduktion av handelsfartyg i princip upphör inom<br />
Svenska Varv AB återstår nybyggnadsverksamhet vid ett antal mindre varv<br />
utanför Svenska Varv-koncernen.</p>
<p>Det gäller Djupviks varv (Tjörn), Marstrandsverken, Falkenbergs Varv,<br />
Kalmar Fartygsreparationer, Oskarshamns Varv, Marinteknik (Östhammars<br />
kommun) och Lunde Varv (Kramfors kommun).</p>
<p>Dessa varv är små men av stor betydelse för sysselsättningen på sin ort.<br />
De har med stor flexibilitet och anpassningsförmåga lyckats förändra verksamheten<br />
med en förändrad efterfrågan. De mindre varven är ändå beroende<br />
av kreditvillkor som är jämförbara med omvärldens. Det är angeläget att<br />
de mindre varvens möjligheter att överleva tillvaratas inte minst för att<br />
bevara kompetens och kapacitet inom varvsnäringen. Ett totalt utraderande<br />
av svensk varvskapacitet skulle sannolikt få svårartade konsekvenser.<br />
Därför är det angeläget att konkurrenssituationen för de små och medelstora<br />
varven snarast får en ny översyn. Under den tid diskussionerna kring<br />
nedläggningarna av storvarven inom Svenska Varv pågått har de övriga</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>varvens situation kommit i skymundan. Mot. 1985/86:397</p>
<p>Problemen inom dessa varv är främst knutna till kreditvillkor och borgensåtaganden<br />
som i en del fall gjorts före 1983 och som fortfarande är<br />
betungande främst ur kreditvärdighetssynpunkt. Fram till 1983 Fick ju varven<br />
till 100 % svara för borgensåtaganden, därefter till 10 %.</p>
<p>Det nu föreslagna stegvisa ökandet av kreditgarantiavgifterna innebär på<br />
sikt att kostnaderna för att ta hem fartygsorder ökar så starkt att varven<br />
riskerar att förlora order.</p>
<p>1 proposition 1985/86:120 föreslås att ”kontantstöd” införs som ett alternativ<br />
till projektstödet.</p>
<p>Det s. k. kontantstödet har sedan våren 1982 tillämpats i Norge, vilket<br />
inneburit att svenska varv har avsevärda konkurrensproblem med de norska<br />
varven. Det system som föreslås i propositionen kan inte mäta sig med<br />
det norska.</p>
<p>Det norska kontantsystemet för nyproduktionen innebär enligt uppgift<br />
en subvention av räntemellanskillnaden mellan fastställd marknadsränta<br />
14,5 % och den låneränta på 8 % som tillämpas. Mellanskillnaden på 6,5 %</p>
<p>Fixeras för hela den teoretiska amorteringstiden vid kontraktstillfället och<br />
diskonteras med en diskonteringsränta som anses motsvara prisutvecklingen.<br />
Det här ger en subventioneringsgrad av 19% av kontraktspriset. Det<br />
fiktiva lånets löptid ändras därefter från 8,5 år till 5 år. Subventionsgraden<br />
behålls därvid oförändrad, vilket medför en sänkning av låneräntan. Kontantsubventionen<br />
i Norge utgörs sålunda av skillnaden mellan marknadsräntan<br />
och låneräntan för det Fiktiva femårslånet, vilken skillnad för närvarande<br />
uppgår till 9,8 % på den kvarvarande delen av det Fiktiva lånet. I stort<br />
sett samma principer gäller för större ombyggnader.</p>
<p>Det i proposition 1985/86:120 föreslagna kontantstödet har avsevärt<br />
lägre nivå. Enligt vissa beräkningar rör det sig om 6 % subvention på kontraktspriset<br />
medan det norska alltså ger 19 %.</p>
<p>Det här innebär att de kvarvarande svenska varvens konkurrenssituation<br />
snabbt blir ohållbar.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen av regeringen begär en snabböversyn av kreditsystemet<br />
i syfte att minska konkurrensnackdelarna för den kvarvarande<br />
svenska varvsindustrin.</p>
<p>Stockholm den 1 april 1986</p>
<p>Birger Rosqvist (s) Karl-Erik Svartberg (s)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>10</p>
</div>
</div>
</div>
0Birger Rosqvists1undertecknare0och Karl-Erik Svartbergs2undertecknare0Karl-Erik Svartbergs4undertecknareG902397Birger Rosqvist (s) och Karl-Erik Svartberg (s) mot_198586__397.pdf80574pdfVissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)https://data.riksdagen.se/fil/0F719938-5569-4433-94E0-A585D6F69327