3076536G9023961985/86396motmotMotion 1985/86:396 Alf Svensson (c)MotionMotion39601986-03-25 00:00:002014-11-04 12:47:152014-11-04 00:00:00Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120) ^otAlf Svensson (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902396/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902396https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902396
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br />
1985/86:396</p>
<p style="margin-left:3px;">Alf Svensson (c)</p>
<p style="margin-left:3px;">Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120) ^ot</p>
<p style="margin-left:334px;">1985/86<br />
396-399</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">I propositionen behandlas varvsbranschen i Sverige. Kds delar i stort propositionens<br />
förslag till förändringar i hanteringen av varvsstödet m. m. Kds<br />
är dock starkt kritiskt till regeringens förslag att avveckla den civila varvsproduktionen<br />
vid Kockums i Malmö, främst beroende på de samhällsekonomiska<br />
konsekvenserna och den omfattande arbetslöshet en nedläggning<br />
skulle medföra i en redan hårt drabbad region. I denna motion redogörs<br />
närmare för den kritik kds riktar mot en nedläggning av Kockums. I stället<br />
förespråkar kds en fortsatt drift av Kockums varv.</p>
<p style="margin-left:3px;">Sysselsättningskonsekvenser</p>
<p style="margin-left:3px;">Arbetsmarknadssituationen i Malmöregionen är mycket bekymmersam. I<br />
Malmöhus län går ca 15 000 människor öppet arbetslösa. 6 500 av dessa<br />
återfinns i Malmö. Arbetslösheten är så hög som 5,4 % i genomsnitt i länet.<br />
Rikssnittet ligger på ca 2,8 %. Under perioden 1975—1983 har antalet sysselsatta<br />
i industrin minskat med 15 700 personer. Antalet industriarbetsställen<br />
har under samma tid minskat från 1 143 till 807. Det är främst varvs-,<br />
gummi- och plastindustri, textil- och beklädnadsindustri, trävaruindustri<br />
samt jord- och stenvaruindustri som haft en negativ utveckling. Varvsnäringen<br />
har utgjort en mycket betydande del av industrisysselsättningen i<br />
länet och främst i kommunerna Malmö och Landskrona. Av de 2 860 anställda<br />
vid Kockums kommer ca 75 % från Malmö kommun. Inpendlarna<br />
som uppgår till 860 har sina hemorter spridda över större delen av länet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Länets andel av det totala antalet arbetslösa i landet har under första<br />
delen av 1980-talet ökat till ca 11 %, dvs. var nionde arbetslös i landet bor i<br />
Malmöhus län. När det gäller antalet arbetslösa har Malmöhus län i särklass<br />
flest. Denna utveckling ha skett trots att de arbetsmarknadspolitiska<br />
insatserna ökat markant under perioden 1982—1985. Totalt 31 000 personer<br />
är öppet arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska insatser.<br />
Det innebär en ökning med 13 000, eller 72 %, jämfört med närmast föregående<br />
jämförbart konjunkturår, 1980. I riket i sin helhet var ökningen 45 %<br />
under samma period.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är mot bakgrund av denna dystra arbetsmarknadssituation och näringslivsstruktur<br />
som nedläggningen av Kockums civila fartygsproduktion<br />
skall ses. Den civila fartygsproduktionen vid Kockums sysselsätter 2 300<br />
personer. Hos underleverantörer sysselsätts direkt ytterligare 1 300 personer.<br />
Därtill kommer sysselsättningseffekter i flera olika led genom de sprid</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 396—399</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ningseffektersom bortfallet av ekonomisk aktivitet i Malmöregionen skulle Mot. 1985/86:396<br />
få för serviceföretag, handel, kommunal verksamhet osv. En region som<br />
befinner sig i ett besvärligt läge får en förstärkt negativ utvecklingstendens.</p>
<p>Den totala sysselsättningseffekten beräknar länsarbetsnämnden i Malmöhus<br />
län till mellan 6 000 och 10 000 minskade arbetstillfällen. Som stöd<br />
för en sådan uppskattning finns bl. a. erfarenheterna av de nedläggningar<br />
och nedskärningar av varvsbranschen som tidigare drabbat regionen. Nedläggningen<br />
av Öresundsvarvet i Landskrona och den stora neddragningen<br />
av personal vid Kockums som ägt rum hittills under 1980-talet visar att de<br />
insatser som gjorts för de som blivit arbetslösa har varit relativt framgångsrika<br />
när det gäller de direkt berörda. Det måste dock understrykas att negativa<br />
effekter på länets arbetsmarknad inte har uteblivit. Under 1980-talet<br />
har Malmöhus län fått en drastisk uppgång i antalet arbetslösa.</p>
<p>Enligt uppskattningar från de fackliga organisationerna är 5 100 familjemedlemmar<br />
i Malmö kommun direkt beroende av arbetstillfällena vid<br />
Kockums AB. I Malmö med kranskommuner är ca 6 000 familjemedlemmar<br />
direkt beroende av försörjningsmöjligheterna vid Kockums och motsvarande<br />
siffra för Sydskåneregionen är ca 6 700 familjemedlemmar. Totalt<br />
beräknas 12 000 i Malmöregionen bosatta familjemedlemmar vara beroende<br />
av varvsverksamheten för sin försörjning.</p>
<p>Länsarbetsnämnden i Malmöhus län hävdar att antalet varsel ökar och<br />
att platstillströmningen minskar. En avveckling av Kockums civila fartygsproduktion<br />
skulle därmed ske samtidigt som arbetsmarknadssituationen<br />
mörknar. Olika åtgärder kan givetvis ge de flesta av de nuvarande varvsarbetarna<br />
nya arbetstillfällen, men det sker i så fall till priset av att andra<br />
arbetssökande förblir utan arbete. Detta drabbar speciellt nytillträdande<br />
arbetskraft — främst yngre ungdomar. ”Ungdomarnas försämrade möjligheter<br />
till arbete på den reguljära arbetsmarknaden under 1980-talet har<br />
redan lett till svårlösta sociala problem, som framför allt är märkbar i åldersgruppen<br />
20—24 år”, uppger länsarbetsdirektör Göte Bernhardsson i ett<br />
PM angående Kockums betydelse för arbetsmarknaden i Malmöhus län.</p>
<p>En annan effekt är ökad utflyttning och därmed ytterligare förstärkning av<br />
den ogynnsamma befolkningsstrukturen i Malmöregionen.</p>
<p>För sex år sedan var antalet anställda vid Öresundsvarvet lika stort som<br />
antalet anställda nu är vid Kockums. En grov jämförelse av åldersstrukturen<br />
vid de båda företagen visar att Kockums har en betydligt mindre andel<br />
ungdom i åldern 19 — 24 år (7 % mot 22 % för Öresundsvarvet) medan åldersklassen<br />
45 — 54 år är betydligt större (32 % mot 17 % för Öresundsvarvet).<br />
Det är bland arbetarna som dessa skillnader är särskilt framträdande.</p>
<p>Jämfört med Öresundsvarvet har således Kockums färre anställda i åldrarna<br />
där möjligheterna på arbetsmarknaden är större samt fler anställda i<br />
etablerade åldrar med relativt hög ortsbundenhet. Antalet personer i åldern<br />
40—60 år är betydligt större på Kockums än för det nyligen nedlagda Uddevallavarvet,<br />
som i sin tur hade en större del över 60 år vilka kunde förtidspensioneras.<br />
Denna grupp äldre anställda har det speciellt svårt att hitta<br />
nya arbeten och har dessutom svårare att omskola sig eller flytta. Att förtidspensionera<br />
dessa är inget alternativ då de normalt borde ha 10 — 25 år<br />
kvar i aktivt förvärvsarbete. Dessutom bör det noteras att 27,7 % av 2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Kockumsarbetarna är invandrare med utländskt medborgarskap. Till detta<br />
kommer en relativt stor grupp invandrare som i dag är svenska medborgare.<br />
Arbetsmarknadsutsikterna för dessa är många gånger betydligt svårare än<br />
för övriga.</p>
<p>Ekonomiska konsekvenser</p>
<p>De företagsekonomiska kostnaderna för att fortsätta driften av Kockums<br />
civila fartygsproduktion beräknas av företagsledningen till 200 milj. kr. i<br />
marknadsstöd per år samt kredit- och lånevillkor som likställs med de konkurrerande<br />
varvsnationerna. Industridepartementet beräknar dessa kostnader<br />
till 150 milj. kr. per år, totalt 350 milj. kr. under några överbryggningsår,<br />
två till sex beroende på vilka som gör bedömningarna. Detta innebär<br />
inte, vilket måste starkt betonas, att Kockums varv får någon speciell förmån<br />
utan enbart att Kockums varv därmed får likartade konkurrensförhållanden<br />
med andra varv.</p>
<p>Denna merkostnad för samhället skall vägas mot vad arbetslöshet och<br />
den direkta avvecklingen av varvet kostar samhället. Under 1984 betalades<br />
det ut 582 milj. kr. som ersättning från arbetslöshetskassan och i kontant<br />
arbetsmarknadsstöd till ersättningsberättigade i Malmöhus län. Statens och<br />
kommunernas finansiella kostnader i form av bortfall av direkta och indirekta<br />
skatter och arbetsgivaravgifter till följd av arbetslösheten uppgår till<br />
ca 320 milj. kr. Till detta skall läggas kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska<br />
insatser. Statliga bidrag för beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och<br />
ungdomslag uppgår 1984 till mellan 400 och 500 milj. kr. i M-län.</p>
<p>Ökad arbetslöshet innebär minskad produktion men också ökade utgifter<br />
och minskade inkomster för stat och kommun. I en försiktig uppskattning<br />
av de finansiella kostnaderna för den offentliga sektorn av ökad arbetslöshet<br />
i den storleksordning som gäller vid en nedläggning av<br />
Kockums, anser länsarbetsnämnden i Malmö att det rör sig om 400—600<br />
milj. kr. per år.</p>
<p>TCO- och LO-distrikten i Skåne har försökt göra en samhällsekonomisk<br />
uppskattning av vad en nedläggning av Kockums varv skulle innebära. De<br />
utgår från att 8 000 skulle bli arbetslösa. En del av dessa får säkerligen nya<br />
arbeten inom kort men eftersom det redan är stor arbetslöshet blir andra<br />
arbetssökande utan arbete i stället. Siffran 8 000 är ett genomsnitt av länsarbetsnämndens<br />
kalkyl. Räknar man in samhällets kostnader för arbetslöshetsersättning,<br />
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, förtidspension<br />
av arbetsmarknadsskäl, minskade kommunala och statliga skatteintäkter<br />
etc. visar detta att samhället har utgifter på 50 000 kr. för varje<br />
arbetslös. Samhället har inkomster på 100 000 kr. för var och en som är i<br />
arbete. För 8 000 människor blir samhällets inkomster 800 milj. kr. medan<br />
lika många arbetslösa resulterar i ökade utgifter med 400 milj. kr. De samhällsekonomiska<br />
förlusterna vid en avveckling av varvet är således 1 200<br />
milj. kr. årligen.</p>
<p>Därtill skall läggas, vilket inte går att uppskatta i pengar, den sociala oro<br />
och problem av olika slag som uppstår för de drabbade vid en nedläggning;<br />
huspriser sjunker, kommunerna avvaktar i stället för att bygga ut service</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:396</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>funktioner, företag blir osäkra om framtiden, ungdomar söker sig bort från Mot. 1985/86’396<br />
regionen etc.</p>
<p>En annan mycket viktig sak, vilken kan nedbringa ovanstående kalkyl, är<br />
kostnaderna för de insatser som samhället gör för att skapa alternativa<br />
arbetstillfällen. Regeringen har i propositionen angett en rad åtgärder som<br />
skulle motverka arbetslösheten i regionen. I proposition 1984/86:125, tillläggsbudget<br />
III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86, redovisas kostnaderna<br />
för en del av dessa åtgärder:</p>
<p style="margin-left:256px;">Kostnad</p>
<p style="margin-left:17px;">— Lokaliseringsstöd till Saab för att bygga en ny bilfabrik<br />
i Malmö 414 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Medel för utvecklingsarbete inom Kockums verkstäder<br />
AB inom företagets verksamhetsområde ?</p>
<p style="margin-left:17px;">— Medel till ett regionalt investmentbolag (näringslivet<br />
skall satsa 1,5 x statliga insatsen) 50 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Förstärkning av den regionala utvecklingsfonden i<br />
Malmöhus län 8 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Förstärkning av länsstyrelsernas resurser för olika</p>
<p style="margin-left:17px;">regionala utvecklingsinsatser 10 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Centrum för marin- och undervattensteknologi i<br />
anslutning till den fortsatta verksamheten vid<br />
Kockums AB ?</p>
<p style="margin-left:17px;">— Medel för teknisk högskoleutbildning i Malmö —</p>
<p style="margin-left:17px;">Lund-regionen 24 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">— Broförbindelse Köpenhamn —Malmö och järnvägstunnel<br />
Helsingör—Helsingborg ?</p>
<p>— Televerket 8 milj. kr.</p>
<p>— Medel till Kockums civila fartygsproduktion för</p>
<p style="margin-left:17px;">att upprätthålla verksamheten 1986—1987 200 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:17px;">(ovanstående summa ej angiven i tilläggsbudgeten<br />
utan härrör från tidningsuppg.)</p>
<p style="margin-left:17px;">— SJ :s ombyggnad av 375 järnvägsvagnar på<br />
Kockums ?</p>
<p>— Medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder 95 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Totalt har 609 milj. kr. redovisats i tilläggsbudgeten för dessa åtgärder.<br />
Dessutom tillkommer ca 200 milj. kr. för att driva varvet under avvecklingstiden<br />
samt att Saab medges ta i anspråk avsättningar till investeringsfonder<br />
på sammanlagt 12,5 miljarder kronor investeringar i Malmö och andra<br />
orter där Saab bedriver verksamhet. Inga uppgifter är heller presenterade<br />
om vilka insatser som avses när det gäller medel till utvecklingsarbete inom<br />
Kockums Verkstäder AB, ej heller medlen till centret för marin- och undervattenteknologi<br />
vid Kockums. Regeringen har i propositionen försökt skapa<br />
förhoppningar om Öresundsbro och järnvägstunnel. Dessa projekt har<br />
inte preciserats tidsmässigt eller kostnadsmässigt.</p>
<p>Tar man ett helhetsgrepp kring problemet med Kockums varv framstår<br />
det som socialt och samhällsekonomiskt mycket väl motiverat att stödja</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Kockumsledningens, de fackliga organisationernas, Malmö kommuns och Mot. 1985/86:396<br />
länsarbetsnämndens uppmaning att satsa på Kockums.</p>
<p>Varvsnäringen har kostat staten 35 miljarder kronor de senaste tio åren.</p>
<p>Misstaget som begåtts är framför allt att inte nedbantningen och omstruktureringen<br />
av den svenska varvsnäringen gjordes på ett tidigare stadium och<br />
mer resolut. Men många av dessa miljarder skulle också vara bortkastade<br />
om även det sista nybyggnadsvarvet i vårt land, ett högteknologiskt och<br />
modernt varv som Kockums, skulle avvecklas. Därtill måste den tillgång<br />
som framstående varvsteknologi och kompetens utgör för hela näringslivet<br />
värderas.</p>
<p>Den militära produktionen vid Kockums, som skall bibehållas, måste<br />
påverkas negativt av att förlora den teknologi, de resurser och den mänskliga<br />
kompetens som den civila varvsverksamheten alstrar.</p>
<p>Både koncernen Kockums och den civila varvsproduktionen vid<br />
Kockums visade vinst 1984 och beräknas också gå med vinst 1985, enligt<br />
1984 års verksamhetsberättelse. Det egna kapitalet var efter 1984 års bokslut<br />
nära 250 milj. kr. för både koncernen Kockums och Kockums AB.</p>
<p>”Malmöpaketet”</p>
<p>Ovan har regeringens förslag till åtgärder för att skapa alternativa arbetstillfällen<br />
vid en nedläggning av Kockums civila varvsproduktion beskrivits.</p>
<p>De totala kostnaderna för dessa åtgärder uppgår ungefär till vad tre års drift<br />
av varvet kostar under nuvarande omständigheter. Utifrån realistiskt optimistiska<br />
prognoser skulle Kockums kunna klara sig självt efter en fyra till<br />
fem års överbryggning.</p>
<p>Regeringen föreslår en avveckling av varvsverksamheten under 1986 och<br />
1987. Med en redan besvärlig arbetsmarknadssituation är framtidsutsikterna<br />
dystra för varvsarbetarna, trots ”Malmöpaketet”. Saab-Scanias investeringar<br />
i Malmö beräknas ge en nettoökning av antalet anställda i regionen<br />
med 570 personer under åren 1986—1988. Att omskola äldre varvsarbetare<br />
till bilarbetare kan visa sig vara en svår uppgift. Regeringen har inte heller<br />
några garantier för att det blir just varvsarbetare som får arbete i Saabs nya<br />
fabrik. Eftersom det handlar, i bästa fall, på kort sikt om endast 570 nya<br />
arbetstillfällen så löser det inte heller hela problemet. Dessutom är ju arbetsmarknadssituationen<br />
sådan i Malmö att Saabfabriken behövs även om<br />
varvet drivs vidare.</p>
<p>Det enorma stöd som Volvo fick i Uddevalla, och Saab nu föreslås få i<br />
Malmö, är också tveksamt ur handelspolitisk synpunkt. Utländska biltillverkare<br />
upplever statsstöden till svenska bilfabriker som otillbörlig konkurrens.<br />
Detta kan leda till påtryckningar på resp. regering som i sin tur kan<br />
leda till importrestriktioner eller statliga subventioner, vilket därmed skulle<br />
försvåra möjligheterna för Volvo och Saab på den internationella marknaden.<br />
Den sjunkande dollarkursen och den allt hårdare konkurrensen på<br />
bilmarknaden medför dessutom att det finns risk för att förlita sig för mycket<br />
på bilbranschens möjligheter att skapa nya arbetstillfällen.</p>
<p>Något byggande av en broförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn<br />
kommer knappast till stånd inom de närmaste åren bl. a. beroende på att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>danskarna i första hand förefaller vilja prioritera broförbindelse över Stora Mot. 1985/86:396<br />
Bält.</p>
<p>De övriga insatser som görs för Malmö kommer inte att leda till så många<br />
nya arbetstillfällen att det täcker de förlorade arbetstillfällena. På kort sikt<br />
kommer dessutom betydande problem med bl. a. omskolningar att uppkomma.<br />
Speciellt den äldre arbetskraften kommer att få det mycket besvärligt.<br />
Långtidsarbetslöshet, förtidspensionering och ökat antal socialbidragsmottagare<br />
kommer att följa i spåren av nedläggningen.</p>
<p>Kds avvisar därför regeringens ”Malmöpaket” och förordar i stället en<br />
fortsatt drift av Kockums civila fartygsproduktion. Medel för detta bör tas<br />
från de insatser som föreslås utgå i det s. k. Malmöpaketet i tilläggsbudget<br />
III för innevarande budgetår. Medel till teknisk högskoleutbildning i Malmö<br />
— Lund-regionen stöder dock kds då dessa 24 milj. kr. på ett positivt sätt<br />
kan bidra till en teknisk utveckling i regionen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Kockums framtidsmöjligheter</p>
<p>Alla bedömare är eniga om att Kockums varv är ett högteknologiskt varv<br />
med hög produktivitet och skickliga yrkesarbetare. Dessutom har Kockums<br />
varv under senare år slagit sig fram till en tätposition inom vissa segment<br />
inom varvsbranschen, som kryssningsfartyg. Vore det inte för att den internationella<br />
varvsmarknaden är söndersubventionerad så skulle Kockums<br />
varv klara sig bra i den internationella konkurrensen. Ur det perspektivet<br />
kan man konstatera att en nedläggning av Kockums varvs civila produktion<br />
är en nedläggning av fel varv.</p>
<p>Sverige har sedan mitten av 1970-talet dragit ner varvskapaciteten med<br />
90 %. I den siffran är avvecklingen av Uddevallavarvet inräknad, men ej<br />
Kockums varv. De nedläggningar som hittills genomförts har skett i ett<br />
intimt samarbete med de fackliga organisationerna och utan stridsåtgärder.</p>
<p>På tre år har 250 000 varvsarbeten försvunnit i Västeuropa, Japan och<br />
Sydkorea. Troligen har lika många arbetstillfällen försvunnit i underleverantörsleden.<br />
Trots detta råder fortfarande en stor överkapacitet på varvsmarknaden<br />
och de statliga subventionerna är omfattande. Tecken finns<br />
dock om att marknader, speciellt inom vissa segment, kan komma att uppnå<br />
balans inom några år. Kockums varvs ledning och en del konsulter tror<br />
på balans inom handelsfartygsmarknaden inom två till fyra år — andra<br />
ytterligare några år framöver.</p>
<p>De faktorer som talar för att balans inom marknaden skall kunna uppnås<br />
inom de närmaste åren är bl. a. att Japan och andra länder planerar att<br />
skära ner sin kapacitet. De sju största varvskoncernerna i Japan har nyligen<br />
kommit överens om en nedskärning med 20 % av själva varvskapaciteten.</p>
<p>Nedbantningen skall enligt planerna genomföras under budgetåret 1986/87.</p>
<p>Det japanska transportministeriet har föreslagit en fördubblad nedskärning,<br />
alltså 40 %. Diskussionerna förs också om nedbantning i Korea och<br />
Europa. Eftersom en hel del av varvens problem beror på den sjunkande<br />
oljeförbrukningen och att nya oljefält i Europa öppnats för oljeproduktion</p>
<p>har behovet av oljetankrar minskat. Osäkerheten och de dystra prognoser- 6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>na hittills på detta område har inneburit att få nya oljetankrar beställs och<br />
de tankrar som är i tjänst får begränsat underhåll eftersom man avvaktar<br />
utvecklingen. Nu ljusnar oljemarknaden genom sjunkande oljepris och<br />
dollarkurs. Samtidigt närmar sig fartygsmarknaden den tidpunkt när den<br />
flotta som inköpts under sjöfartens glansdagar i början av 1970-talet skall<br />
förnyas eller behöver genomgå omfattande reparationer och modernisering.</p>
<p>Den speciella nisch, kryssningsfartyg, som Kockums inriktat sig på växer<br />
och har goda framtidsutsikter. Kockums är på detta område marknadsledande<br />
och har också fått goda vitsord från redare runt om i världen. Givetvis<br />
innebär de relativt goda utsikterna på detta marknadssegment att andra<br />
varv också inriktar sig på denna marknad. Men eftersom kryssningsfartyg<br />
är en högteknologisk produkt klarar inte alla varv av de krav som ställs,<br />
samtidigt som det tar tid för andra varv att skaffa sig samma rykte och<br />
erfarenhet som Kockums.</p>
<p>Åtgärder vid avveckling</p>
<p>Det som på ett allvarligt sätt hotar fortsatt drift vid Kockums civila fartygsproduktion<br />
är den ”nedläggningsstämpel” som drabbat varvet. I och med<br />
Svenska Varvs agerande i december 1985 skapades oro och tveksamhet hos<br />
kunder och anställda vid varvet. Regeringens negativa besked innebär att<br />
denna oro förstärks och det resulterar i att de duktiga yrkesarbetarna flyr<br />
varvet. Dessutom skapas en desperat situation som många kunder försöker<br />
utnyttja till att pressa villkoren ytterligare, samtidigt som inspiration och<br />
initiativ hos säljare, företagsledning och anställda trubbas av.</p>
<p>Om nedläggningen av Kockums civila varvsproduktion drivs igenom<br />
mot en massiv lokal opinion måste det givetvis skapas ersättningsarbeten<br />
och omfattande satsningar göras för att speciellt hjälpa ungdomar och äldre<br />
arbetskraft. Givetvis är förslaget, i ett sådant sammanhang, att satsa på att<br />
utveckla Kockums Verkstäder AB positivt, likaså satsningen på att inrätta<br />
ett centrum för marin- och undervattensteknologi i anslutning till den fortsatta<br />
verksamheten vid Kockums AB. Detsamma gäller de ökade resurserna<br />
till utbildning, arbetsmarknadspolitiska insatser och investmentbolag,<br />
utvecklingsfond och länsstyrelsernas näringslivsinsatser.</p>
<p>1 likhet med vad de fackliga organisationerna föreslår bör också resurser<br />
skapas för löntagarägda och kooperativa företag utifrån verksamhet vid<br />
Kockums, eller utifrån egna initiativ från löntagarnas sida.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:33px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om att fortsätta driften av Kockums<br />
civila fartygsproduktion,</p>
<p style="margin-left:33px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om att ge Kockums AB kredit- och<br />
lånevillkor som är likvärdiga med konkurrerande varv,</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:396</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att för fortsatt drift vid Kockums varv Mot. 1985/86:396<br />
anslå 350 milj. kr. som ett reservationsanslag budgetåret 1986/87 i<br />
marknadsstöd och förbättrade kredit- och lånevillkor.</p>
<p>Stockholm den 25 mars 1986</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Alf Svensson (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0Alf Svenssonc1undertecknareG902396Alf Svensson (c)mot_198586__396.pdf197616pdfVissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120) ^othttps://data.riksdagen.se/fil/206CBFA5-3B14-451D-8145-5DE9767117E8