<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076535</hangar_id>
 <dok_id>G902395</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>395</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:395 Christer Eirefelt m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>395</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:47:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)</titel>
 <subtitel>Christer Eirefelt m. fl. (fp) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902395/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902395</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902395</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Eirefelt m. fl. (fp)&lt;br /&gt; 
Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överkapaciteten inom världens varvsindustri och sjöfraktmarknaden är så&lt;br /&gt; 
stor att en ytterligare minskning av sjöfartygsproduktionen är nödvändig.&lt;br /&gt; 
Folkpartiet ställer sig därför bakom propositionens förslag att lägga ned&lt;br /&gt; 
Kockums varv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att staten skjuter till ytterligare 950 milj. kr. till&lt;br /&gt; 
Svenska Varv. Vi anser dock att man närmare bör undersöka möjligheterna&lt;br /&gt; 
för Svenska Varv att sälja vissa dotterbolag, innan riksdagen fattar beslut om&lt;br /&gt; 
kapitaltillskottets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kreditavgiftssystemet skall vara självbärande anser vi vara ett rimligt&lt;br /&gt; 
krav. Avgifterna bör dock differentieras så att de bättre speglar skillnader i&lt;br /&gt; 
förväntade förluster mellan olika projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den internationella marknadssituationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvsproduktionens länderfördelning har under det senaste decenniet ändrat&lt;br /&gt;
karaktär. En växande andel av produktionen sker i Fjärran Östern. Japan&lt;br /&gt; 
är i dag den helt dominerande producenten och svarar ensamt för cirka&lt;br /&gt; 
hälften av produktionen. Sydkorea är det land som kraftigast ökat sin andel&lt;br /&gt; 
och har seglat upp på en andra plats. Även Folkrepubliken Kina har erövrat&lt;br /&gt; 
marknadsandelar och utpekas av många som nästa stora varvsnation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har varvsneddragningarna i Japan varit blygsamma samtidigt som&lt;br /&gt; 
en fortsatt expansion är att vänta i Sydkorea och Folkrepubliken Kina. Inom&lt;br /&gt; 
EG har en kraftig nedskärning av varvskapaciteten skett. EG:s andel av&lt;br /&gt; 
världsproduktionen har, under den senaste treårsperioden, halverats. Sammantaget&lt;br /&gt;
har dock dessa nedskärningar varit otillräckliga, och det verkar&lt;br /&gt; 
troligt att balans mellan efterfrågan och produktionskapacitet först uppnås i&lt;br /&gt; 
slutet av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på fartyg är härledd från sjöfraktmarknaden. Då fraktraterna&lt;br /&gt; 
är och har varit mycket låga, är orderstocken i förhållande till produktionskapaciteten&lt;br /&gt;
mycket liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således en stor obalans mellan den tillgängliga kapaciteten inom&lt;br /&gt; 
varvsindustrin och de förväntade framtida behoven av leveranser. Problemen&lt;br /&gt;
inom världens varvsindustri kommer därför att vara stora även på lång&lt;br /&gt; 
sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av s. k. slow-steaming och ökad produktivitet vid lastning och&lt;br /&gt; 
landning är överkapaciteten också större än vad som framgår av procentan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;delen upplagda fartyg. Visserligen kan man vänta sig en viss uppgång i Mot. 1985/86:395&lt;br /&gt; 
världshandeln under 1986, men den rådande överkapaciteten är så pass stor&lt;br /&gt; 
att effekterna på fraktrater och nybyggnads- och andrahandspriser blir mycket&lt;br /&gt;
blygsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga Sveriges konkurrenter ger i dag ett omfattande stöd till sin&lt;br /&gt; 
inhemska varvsindustri. Inget av dessa länder synes heller ha för avsikt att&lt;br /&gt; 
avveckla detta stöd inom den närmaste framtiden. Sverige har tidigare kraftigt&lt;br /&gt;
agerat för att nå internationella nedtrappningar av det statliga stödet till&lt;br /&gt; 
varvsnäringen, ansträngningar som nu måste ytterligare intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varvsindustrins utveckling i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapacitets- och sysselsättningsminskningarna har varit stora i Sverige i jämförelse&lt;br /&gt;
med omvärlden. Sedan 1976 har vi minskat vår kapacitet med nästan&lt;br /&gt; 
90%, och Sverige är i dag en obetydlig varvsnation med knappt 1% av det&lt;br /&gt; 
sjösatta tonnaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat om statligt stöd till varvsindustrin;&lt;br /&gt;
huvudsakligen för att den nödvändiga strukturomställningen skulle&lt;br /&gt; 
kunna ske i socialt acceptabla former. Ett fortsatt varvsstöd kan dock ej&lt;br /&gt; 
längre motiveras som ett överbryggningsstöd, utan leder snarare till att en för&lt;br /&gt; 
branschen olämplig produktionsstruktur bibehålls. Det torde också av statsfinansiella&lt;br /&gt;
skäl vara nödvändigt att minska stödets omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svenska Varv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den strukturplan för Svenska Varv som riksdagen fattade beslut om våren&lt;br /&gt; 
1980 var en förutsättning för statsstödet att varven skulle vara lönsamma vid&lt;br /&gt; 
utgången av år 1984. År 1983 begärde och erhöll Svenska Varv ett kapitaltillskott&lt;br /&gt;
från staten för det fortsatta omstruktureringsarbetet. Därigenom skulle&lt;br /&gt; 
det bli möjligt för Svenska Varv att genomföra en avveckling av handelsfartygsproduktionen&lt;br /&gt;
vid Kockums och Uddevallavarven om lönsamhetsmålet&lt;br /&gt; 
inte kunde uppnås. I årets proposition (1985/86:120) föreslås ett ytterligare&lt;br /&gt; 
tillskott på 950 milj. kr. till Svenska Varv för att täcka kostnader som härrör&lt;br /&gt; 
från uteblivna räntebetalningar från Uddevallavarvets fartygskunder under&lt;br /&gt; 
år 1984. Det bör poängteras att man i detta anslag ej inberäknat avvecklingskostnaderna&lt;br /&gt;
för fartygsproduktionen vid Kockums och eventuella förluster&lt;br /&gt; 
med anledning av Consafe-konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det föreslagna kapitaltillskottet angeläget, för att bibehålla&lt;br /&gt;
Svenska Varvs finansiella styrka och därmed göra det möjligt att hålla&lt;br /&gt; 
koncernen samlad. ”Det är ur ägaren/statens synvinkel ändamålsenligt att på&lt;br /&gt; 
detta sätt gruppera dessa företag. Jag bedömer att koncernen skall ha goda&lt;br /&gt; 
förutsättningar för framtiden att fungera på kommersiella grunder och att&lt;br /&gt; 
efter en övergångstid kunna ge utdelning.” (s. 29)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Varv är sammansatt av tio företag. Inom koncernen produceras&lt;br /&gt; 
allt ifrån u-båtar till dataservicetjänster. Koncernens strategi tycks också&lt;br /&gt; 
vara att ytterligare diversifiera verksamheten. Som ett led i denna strävan&lt;br /&gt; 
förvärvades 78% av aktierna i Generator Industri AB 1985. Denna expansionslust,&lt;br /&gt;
liksom koncernens stora förluster, ställer återkommande krav på&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;staten/ägaren om kapitaltillskott. Det är av denna anledning angeläget att få Mot. 1985/86:395&lt;br /&gt; 
närmare redovisat Svenska Varvs affärsidé och långsiktiga strategi. Så sker&lt;br /&gt; 
dock inte i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar ej heller regeringens optimistiska syn på Svenska Varv-koncernens&lt;br /&gt;
framtidsutsikter, och till skillnad från regeringen anser vi inte att det&lt;br /&gt; 
finns skäl att behålla koncernen samlad. Gång efter annan har bolaget&lt;br /&gt; 
tvingats vända sig till staten med begäran om kapitaltillskott och gång efter&lt;br /&gt; 
annan har tidsfrister för att uppnå lönsamhet utsträckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår inställning är att statens engagemang i Svenska Varv bör avvecklas och&lt;br /&gt; 
att de förluster som kan komma att uppstå i samband med den fortsatta&lt;br /&gt; 
avvecklingen av fartygsproduktionen i första hand bör täckas genom en&lt;br /&gt; 
utförsäljning av delar av koncernen, t. ex. GVA, Calor-Celsius och Generator&lt;br /&gt;
Industri AB. De synergieffekter som man från Svenska Varv och regeringens&lt;br /&gt;
sida anser föreligga har vi svårt att inse. Dessutom har vi svårt att&lt;br /&gt; 
förstå varför staten skall producera rör, pannor, oljeplattformar, CAD/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CAM-system m. m., då detta kan ske i privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan följaktligen inte ställa oss bakom regeringens förslag om ett kapitaltillskott&lt;br /&gt;
till Svenska Varv förrän regeringen noggrannare redogjort för koncernens&lt;br /&gt;
möjligheter att täcka sina förluster genom en utförsäljning av vissa&lt;br /&gt; 
dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det statliga fartygsinnehavet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartygspriserna har, efter en topp 1980-1981, sjunkit kraftigt. Då Zenit&lt;br /&gt; 
skildes från Svenska Varv 1983, betonade vi att ytterligare medel till de bägge&lt;br /&gt; 
bolagen inte borde anslås. Hade regeringen följt vårt råd, hade en mycket&lt;br /&gt; 
snabbare avveckling av Zenits fartygsinnehav tvingats fram, vilket varit en&lt;br /&gt; 
mycket god affär för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen ”skall fartygsinnehavet avyttras med hänsyn till&lt;br /&gt; 
marknadsförhållandena. Ett grundläggande element skall härvid vara att&lt;br /&gt; 
eftersträva bästa möjliga ekonomiska utfall för varje enskilt fartyg.” Rådande&lt;br /&gt;
tonnageöverskott är strukturellt, och det är inte realistiskt att vänta sig&lt;br /&gt; 
någon marknadsbalans inom överskådlig tid. Det är följaktligen inte sannolikt&lt;br /&gt;
att andrahandspriserna på Zenits och Uddevalla Shippings flotta vänder&lt;br /&gt; 
uppåt. Vårt krav från 1983 om en snabb avveckling står följaktligen fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De mindre och medelstora varven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre och medelstora varvens produktion är i huvudsak inriktad på den&lt;br /&gt; 
nordiska marknaden, och då framför allt på marknadssegmenten fiskefartyg,&lt;br /&gt; 
marina fartyg samt mindre passagerarfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på de fartygstyper som produceras av dessa varv har minskat&lt;br /&gt; 
under perioden 1983-1985. De sju kvarvarande mindre och medelstora&lt;br /&gt; 
varven har dock lyckats anpassa sin verksamhet till den förändrade marknadssituationen&lt;br /&gt;
och utgör dessutom ett viktigt inslag i näringslivet på resp.&lt;br /&gt; 
ort. Bl. a. av försvars- och regionalpolitiska skäl ställer vi oss bakom förslaget&lt;br /&gt; 
att 25 milj. kr. anvisas till mindre och medelstora varv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det också viktigt att dessa företag inte drabbas av den i propositio&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nen föreslagna höjningen av kreditgarantiavgifterna. Det är visserligen rim- Mot. 1985/86:395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt att avgifterna utformas så att systemet blev självbärande. Men då de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare förlusterna inom systemet framför allt är att hänföra till storvarven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och då småvarven inte skall tvingas bära dessa kostnader, bör avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;differentieras så att de speglar skillnader i kreditrisken mellan olika projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag av denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Räntestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntestöd lämnas för lån som tas upp med hjälp av kreditgarantier. Stödet&lt;br /&gt; 
består i att staten täcker skillnaden mellan viss subventionerad utlåningsränta&lt;br /&gt;
och finansieringsinstitutets upplåningsräntor för aktuella projekt. Liknande&lt;br /&gt;
räntestöd finns i konkurrerande varvsländer. Vi menar att det fortsättningsvis&lt;br /&gt;
måste finnas även i Sverige och kan alltså biträda regeringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte heller något emot att ett kontantstöd införs för svensk varvsindustri&lt;br /&gt;
som alternativ till projektstöd i form av kreditgarantier och räntestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att göra subventionsgraden högre än i räntestödssystemet, för att&lt;br /&gt; 
på så sätt stimulera en ökad andel beställningar utan statliga garantier, synes&lt;br /&gt; 
också klokt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår dock inte klart hur kontantstödets effekt blir i&lt;br /&gt; 
förhållande till de bestämmelser som gäller i t. ex. Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att systemet bör ges en sådan utformning att konkurrensneutralitet&lt;br /&gt;
framför allt för de mindre och medelstora varven verkligen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen avslår propositionens förslag om ett kapitaltillskott&lt;br /&gt; 
å 950 milj. kr. till Svenska Varv,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av möjligheterna&lt;br /&gt; 
att sälja delar av Svenska Varv-koncernen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen i övrigt anförs under rubriken Svenska Varv,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen bifaller regeringens förslag om ett reservationsanslag&lt;br /&gt;
å 25 milj. kr. till kostnader för att upprätthålla viss varvskapacitet i&lt;br /&gt; 
beredskapssyfte för budgetåret 1986/87,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen avslår regeringens förslag, under avsnittet Avgifterna&lt;br /&gt;
för statliga fartygskrediter, om kreditavgifternas framtida utformning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om utformningen&lt;br /&gt;
av kreditavgiftssystemet i enlighet med vad som i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;7. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1985/86:395&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;motionen anförts om vikten av att räntestödssystemet utformas så att&lt;br /&gt; 
konkurrensneutralitet framför allt för de mindre och medelstora varven&lt;br /&gt;
verkligen uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Christer Eirefelt (fp) Kjell-Arne Welin (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gudrun Norberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hadar Cars (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Christer Eirefelt</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kjell-Arne Welin</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gudrun Norberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hadar Cars</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902395</dok_id>
<subtitel>Christer Eirefelt m. fl. (fp) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__395.pdf</filnamn>
<filstorlek>143152</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E30CF230-0F9A-41FF-9378-D2377D17F256</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>