<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076534</hangar_id>
 <dok_id>G902394</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>394</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:394 Lars Werner m. fl. (vpk)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>394</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:47:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa varvsfrågor m.m. (prop. 1985/86:120)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl. (vpk) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl. (vpk)&lt;br /&gt; 
Vissa varvsfrågor m.m. (prop. 1985/86:120)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition 1985/86:120 berör en långt större ekonomisk och politisk problematik&lt;br /&gt;
än vad dess ramar omedelbart ger vid handen. Frågan om Kockums&lt;br /&gt; 
varv är inte bara ett avsnitt av varvspolitiken. Den gäller grundläggande&lt;br /&gt; 
linjer och värderingar i ekonomisk utveckling och industripolitik. Och den&lt;br /&gt; 
berör en region, vars problem är mer vittgående än själva skeendet i dess&lt;br /&gt; 
skeppsbyggnadsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kockumsfrågan speglar i själva verket inte så mycket en regional som en&lt;br /&gt; 
nationell problematik. Mellan ”liverpooliseringen” i Malmö och Landskrona,&lt;br /&gt;
tillbakagången i Blekinge och de oroande tendenserna i Bergslagen och&lt;br /&gt; 
Norrland finns ett samband. Kockumsproblemet är ett uttryck för samma&lt;br /&gt; 
grundläggande företeelse som drabbar valsverket i Luleå eller Nordplåt i&lt;br /&gt; 
Östersund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fråga om en ny fas i den svenska kapitalismens utveckling. En&lt;br /&gt; 
kraftig förskjutning sker i ekonomiska mönster och maktförhållanden. Vinnarna&lt;br /&gt;
i denna process är vissa stora, multinationellt orienterade finansimperier,&lt;br /&gt;
däribland den exempellöst mäktiga bilindustrin. Förlorarna är de många&lt;br /&gt; 
orter och stora landsdelar vilka hamnar i processens utkant. På de förlorandes&lt;br /&gt;
sida hotar också de regionalt förankrade privatkapitalen, den statliga&lt;br /&gt; 
industrin och löntagarkollektiven i stort att hamna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att se det nationella sammanhanget är särskilt viktigt med tanke på det&lt;br /&gt; 
politiska medvetandet bland människor ute i regionerna. Skilda orter och&lt;br /&gt; 
regioner spelas i dag ut mot varandra. I Norrland och Bergslagen yppas oro&lt;br /&gt; 
för att stödresurser ska sättas in mot krisen i Skåne. De som talar för skånska&lt;br /&gt; 
intressen visar omvänt en viss snävhet och oförståelse för situationen i andra&lt;br /&gt; 
delar av landet. Man har på ömse håll svårt att se de ting vilka talar för&lt;br /&gt; 
gemensam kamp och ömsesidigt stöd. Ingen facklig eller politisk kraft har&lt;br /&gt; 
hittills förmått samla människor på basis av klassmässig solidaritet och nationellt&lt;br /&gt;
helhetsperspektiv. Provinsialismen har hjälpt de dominerande kapitalintressena&lt;br /&gt;
att länka strukturomvandlingen i banor, som ensidigt gynnat just&lt;br /&gt; 
dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hela är emellertid inte enbart en strid mellan maktgrupper och skilda&lt;br /&gt; 
klassintressen i en direkt och enkel mening. Konflikten har en rad andra&lt;br /&gt; 
mycket viktiga kvalitativa aspekter. Den är en strid mellan olika synsätt, då&lt;br /&gt; 
det gäller industriell verksamhet och ledning. Den uttrycker en motsättning&lt;br /&gt; 
mellan en mångsidighetens och en specialiseringens strategi i produktionens&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;framtida utveckling. Den innefattar en dragkamp mellan finanskapitalism Mot. 1985/86:394&lt;br /&gt; 
och produktionsintresse. Den är, inte minst i Kockumsfallet, en kamp mellan&lt;br /&gt; 
privat och samhälleligt. Den speglar striden mellan tendensen till transnationalisering&lt;br /&gt;
och behovet av en rimlig nationell självständighet. Och den rymmer&lt;br /&gt;
— också detta tydligt just i Kockumsfrågan — motsättningen mellan olika&lt;br /&gt; 
trafiksystem. Hela detta system av motsättningar ställer de politiska instanserna&lt;br /&gt;
i landet inför en rad viktiga valsituationer. Detta är vad ställningstagandet&lt;br /&gt;
till proposition 120 handlar om.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:160px;"&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ovan beskrivna utgångspunkter ställer vi oss kritiska till merparten av&lt;br /&gt; 
förslagen, liksom till de grundläggande synsätten i proposition 120. Vi anser&lt;br /&gt; 
att dessa gynnar fel tendenser och fel intressen i samhällets ekonomiska och&lt;br /&gt; 
sociala utveckling. Vi utvecklar här dessa synpunkter vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedläggning av den civila fartygsproduktionen - dvs. merparten av och&lt;br /&gt; 
kärnan i varvets verksamhet - skulle vara ett allvarligt misstag. Kockums är&lt;br /&gt; 
en avancerad systembyggande industri och representerar en typ av industriell&lt;br /&gt; 
kompetens, som är vital för en industrinations framtid och möjligheter att&lt;br /&gt; 
göra sig gällande. I allt högre grad kan industriell konkurrenskraft (i ordets&lt;br /&gt; 
mer vidsträckta mening) väntas bli knuten till förmågan att kombinera och&lt;br /&gt; 
organisera olika slags produktion och kunskaper. Sådan kompetens måste&lt;br /&gt; 
därför bevaras och utvecklas. Just skeppsbyggnad är visserligen i dag - och&lt;br /&gt; 
för överskådlig tid framåt — ett begränsat fält för industriell systemproduktion.&lt;br /&gt;
Men den kompetens som finns nedlagd i ett avancerat varv är utvecklingsbar&lt;br /&gt;
och kan föras över i nya framtida kombinationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedläggning av Kockums skulle också öka ensidigheten i landets industriella&lt;br /&gt;
spektrum. Viktiga delar av den industriella kompetensen har i de&lt;br /&gt; 
senare årens strukturomvandling fallit bort. Detta är inte någon naturligt&lt;br /&gt; 
motiverad ekonomisk process utan en följd av det internationaliserade kapitalets&lt;br /&gt;
omgruppering, som sker utifrån självcentrerade och kortsiktiga perspektiv&lt;br /&gt;
och inte utifrån den nationella industrialiseringens behov. Med nedläggningen&lt;br /&gt;
vid Kockums skulle inte bara ett tomrum skapas på skeppsbyggnadskompetensens&lt;br /&gt;
område i landet. Tomrummet vidgas också till andra&lt;br /&gt; 
områden, där system- och anläggningskonstruktion berörs. Man kan från&lt;br /&gt; 
Malmös perspektiv se detta i förening med bl. a. nedläggningen av Järnmontering,&lt;br /&gt;
där en annan för industriella systemlösningar viktig kapacitet gick&lt;br /&gt; 
förlorad. Luckorna i svensk industriell kompetens blir allt fler. I den ökade&lt;br /&gt; 
ensidighetens spår följer ett skärpt beroende av industrier, vilkas kunskapsfrämjande&lt;br /&gt;
är svagt och vars flexibilitet är begränsad. Den långt drivna&lt;br /&gt; 
specialiseringen visar här sina nackdelar: större utlandsberoende, ökade&lt;br /&gt; 
distanser mellan avsnitt av produktionen, vilka borde förts närmare varandra,&lt;br /&gt;
sämre spridningseffekter för överförbar och utvecklingsbar kunskap etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som synes fokuseras i Kockumsfrågan viktiga och avgörande aspekter på&lt;br /&gt; 
begreppet ekonomisk strukturomvandling. Vi hävdar att den strukturomvandling&lt;br /&gt;
som hittills dominerat och där Kockums förutsätts lämna plats för&lt;br /&gt; 
en privat bilindustri, har en för folkhushållet ogynnsam form. Industri och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ekonomi kan naturligtvis inte existera utan förändring och utveckling. Men Mot. 1985/86:394&lt;br /&gt; 
det finns inte en enda, utan flera, möjliga vägar av förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den internationella diskussionen utsätts den nu dominerande typen av&lt;br /&gt; 
strukturell omvandling för en allt intensivare kritik. Det är nu inte längre&lt;br /&gt; 
bara en kritik från vänster, som med utgångspunkt från främst Gunnar&lt;br /&gt; 
Myrdals analyser av industriell utveckling kritiserar den liberala ekonomiska&lt;br /&gt; 
modellen och dess förvridna motsvarigheter i verkligheten. Kritiken kommer&lt;br /&gt; 
alltmer också från borgerligt håll och då med en delvis annan utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna kritik kommer bl. a. från USA och har den amerikanska industrin&lt;br /&gt; 
som analysföremål. Den bekräftar ett flertal av vänsterkritikernas tidigare&lt;br /&gt; 
observationer. Kritiken mot den ekonomiska strukturomvandlingens former&lt;br /&gt; 
och rationalitet riktar sig främst mot det förgrovade och kortsiktiga vinstmaximeringstänkandet.&lt;br /&gt;
Ett flertal kritiker för tillbaka detta tänkande på den&lt;br /&gt; 
oproportionerliga makt som finansmän och ekonomer har över företagsledningar&lt;br /&gt;
och företagens policy. Denna anmärkning bekräftas på ett slående&lt;br /&gt; 
sätt, då det gäller svensk — och skånsk — strukturomvandling. I motsvarande&lt;br /&gt; 
mån försummas, enligt kritikerna, själva produktionen och värderingen av&lt;br /&gt; 
de arbetandes kunnande. Också detta illustreras av varvsproblematiken:&lt;br /&gt; 
man kastar först ut högt kompetent arbetskraft och nyanställer sedan huvudsakligast&lt;br /&gt;
helt andra människor, där samhället i regel får stå för utbildningskostnaderna.&lt;br /&gt;
Sådant slöseri och brist på kontinuitet i kunskapsutvecklingen&lt;br /&gt; 
går ut över produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för slöseriet med människor menar de moderna kritikerna, bör&lt;br /&gt; 
man just för produktionens skull vinnlägga sig om mindre rörlighet, bättre&lt;br /&gt; 
kontinuitet och en kunskapsutveckling, som utvecklas mer på den existerande&lt;br /&gt;
kompetensens grund och mindre genom fortskridande utslagning. Också&lt;br /&gt; 
detta osunda fenomen illustreras i Malmöfallet — högt kompetenta varvsarbetare&lt;br /&gt;
avskedas, nya bilarbetare skall anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är ett bevarande av skeppsbyggeriet vid Kockums självklart inte problemfritt.&lt;br /&gt;
Det är en bättre lösning än nedläggning, men det är ingen varaktig&lt;br /&gt; 
lösning. I så måtto har propositionen rätt, som den påpekar de begränsade&lt;br /&gt; 
utsikter som ett större skeppsvarv i Sverige i dag måste räkna med. Det&lt;br /&gt; 
riktiga svaret på denna fråga är dock snarare en vidareutveckling av den&lt;br /&gt; 
systembyggande kompetensen vid varvet än ett förödande av den. Detta&lt;br /&gt; 
kräver i sin tur något annat, som inte beaktas i svensk industri och i industripolitik&lt;br /&gt;
av i dag, nämligen en ordnad samverkan mellan varvsproduktionen&lt;br /&gt; 
och de näringsgrenar som har behov av dess speciella kompetens i form av&lt;br /&gt; 
t. ex. nya industrianläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:158px;"&gt;III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt kan kritik riktas mot planerna på en större bilfabrik i&lt;br /&gt; 
Malmö som ersättning för den nedlagda produktionen vid Kockums. Vi&lt;br /&gt; 
bortser här från de berättigade tvivel som kan resas mot Saab-Scania-ledningens&lt;br /&gt;
löften rörande produktionens omfång och utbyggnad. Ty även frånsett&lt;br /&gt;
detta är inte en ytterligare förstärkning av bilindustrins ställning i landets&lt;br /&gt; 
industri eftersträvansvärd. Redan nu vållar denna bransch en skevhet i den&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;industriella och tekniska strukturen, som på sikt är negativ för den indu- Mot. 1985/86:394&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;striella slagkraften och bredden. På en smula sikt är det också uppenbar risk&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;för att denna bransch ska dra med sig den övriga industrin i en negativ&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;utveckling, ty också här lurar ett strukturproblem. Bilen är inte framtidens&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;kommunikationsmedel, och det är sannolikt en tidsfråga, när tillbakahållan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;det av järnvägs- och sjöfartsväsendets inneboende kapacitet inte längre kan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;skydda den konstlade och subventionerade rangställning bilismen nu har.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad Malmöområdet snarare borde bygga upp är en hög kompetens i fråga&lt;br /&gt; 
om framtida trafiksystem av annat slag, där miljöhänsyn och energibesparing&lt;br /&gt; 
kan kombineras med stor kapacitet och hög säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I konsekvens med vad vi tidigare anfört är vi också motståndare till att&lt;br /&gt; 
skapa ett s. k. Malmö Finans. Denna typ av idé är en karakteristisk återspegling&lt;br /&gt;
av bank- och finansvärldens osunda grepp över industri och teknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Erfarenheterna från det besläktade Landskrona Finans ger inte vid handen&lt;br /&gt; 
att man nu också skall begåva Malmö med en dylik konstruktion. En uppbyggnad&lt;br /&gt;
av näringslivet i en problemregion kräver långsiktighet och bestämda,&lt;br /&gt;
genomarbetade riktlinjer, snarare än den slumpartade, hugskottsbetonade&lt;br /&gt;
och icke alltid helt sunda företagsamhet som i krislägen dyker upp för att&lt;br /&gt; 
dra fördel av arbetslösheten. Saken har också en maktpolitisk sida. Förnyelsen&lt;br /&gt;
av en regions näringsliv är inte en sak för bankväsendet eller bolagsbildningar&lt;br /&gt;
utan egentlig demokratisk insyn och ansvarighet. Skälen talar i stället&lt;br /&gt; 
för en organisation med bred facklig och kommunaldemokratisk förankring,&lt;br /&gt; 
som främst samarbetar med regionens löntagarfond.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen har slutligen kastat in frågan om Öresundsförbindelserna i&lt;br /&gt; 
Skånes regionala problematik, vilket ter sig något överraskande. Det sker&lt;br /&gt; 
nämligen i form av ett förslag till lösning, som står i motsättning både till&lt;br /&gt; 
regionens verkliga behov och till en rationell långsiktig trafikpolitik. Enligt&lt;br /&gt; 
vår mening bör man bestämt avvisa bilindustrins uppenbara försök att utnyttja&lt;br /&gt;
varvskriserna i Uddevalla och Malmö för att främja planerna på ett&lt;br /&gt; 
bilbaserat transportsystem via de danska öarna. Detta är också ett uppenbart&lt;br /&gt; 
regionalt intresse. En bilbro skulle inte bara få negativa verkningar för&lt;br /&gt; 
Malmö som handels- och sjöfartsort. Det skulle direkt strida mot fastlagda&lt;br /&gt; 
riktlinjer för miljöpolitiken. Det skulle stå i bjärt motsättning till de beslut&lt;br /&gt; 
riksdagen nyligen fattade rörande överföring av tung trafik från väg till&lt;br /&gt; 
järnväg. Från alla synpunkter ter det sig alltså självklart, att det är genom&lt;br /&gt; 
andra trafiksystem än bilismen, som Malmöområdet kan och bör hävda sig.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:161px;"&gt;IV&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett program för att möta de regionala problemen i sydligaste Sverige bör ha&lt;br /&gt; 
en annan allmän inriktning än som framgår av propositionen. Det bör bygga&lt;br /&gt; 
mer på långsiktiga, genomtänkta sammanhang, ha bättre anknytning till&lt;br /&gt; 
progressiva strävanden inom trafik- och miljöområdena, söka mera utgå från&lt;br /&gt; 
den kompetens som utvecklats i området och inte vara så underordnat vissa&lt;br /&gt; 
privatkommersiella intressen. Vi skisserar nedan linjerna i ett sådant annorlunda&lt;br /&gt;
åtgärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1. Den civila fartygsproduktionen vid Kockums bör ej läggas ned. Kock- Mot. 1985/86:394&lt;br /&gt; 
ums bör medverka i uppbyggnaden av ett system för kontinentförbindelserna,&lt;br /&gt;
baserat på en kombination järnväg-sjöfart. Vid en fortsatt svag sjöfarts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konjunktur - som är sannolik - bör en förskjutning och breddning av&lt;br /&gt; 
kapaciteten eftersträvas. De områden som här kan tänkas ligga närmast till är&lt;br /&gt; 
energisystem, industrianläggningar samt medverkan i utveckling av spårbundna&lt;br /&gt;
trafiksystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör med Kockums ta upp diskussioner rörande det stöd och de&lt;br /&gt; 
investeringar en sådan bevarad och utvecklad produktion skulle behöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De redovisade planerna på en större bilfabrik i Malmö bör uppges. I&lt;br /&gt; 
stället bör i samarbete mellan i första hand kommunerna Malmö, Trelleborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helsingborg och Landskrona ett större långsiktigt transportpolitiskt projekt&lt;br /&gt; 
byggas upp. Dess syfte skall vara att lösa frågan om kontinentförbindelserna&lt;br /&gt; 
medels järnväg och färjor. Därjämte bör projektet innefatta investeringar&lt;br /&gt; 
för en ökad kapacitet för järnvägsförbindelsen längs västkusten till Oslo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör en viktig trafikpolitisk uppgift i projektet vara att förbättra den&lt;br /&gt; 
regionala och lokala kollektivtrafiken i Skåne och Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kompetensen inom den samhälleliga sektorn i Malmö och andra —&lt;br /&gt; 
särskilt de västskånska — kommuner i Skåne och Blekinge bör tas till utgångspunkt&lt;br /&gt;
för utveckling. Detta gäller bl. a. den väl utvecklade kompetensen&lt;br /&gt;
inom hälsovårdssektorn och trafikplaneringen. Detta förutsätter att&lt;br /&gt; 
nedskärningarna av statliga medel till kommunerna upphör och den kommunala&lt;br /&gt;
sektorn betraktas som den produktiva och utvecklingsfrämjande sektor&lt;br /&gt; 
den i verkligheten är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förberedelser vidtas för att — med tanke på nästa stadium i den snabbt&lt;br /&gt; 
förändrade datoriseringen — bygga upp en vetenskaplig och industriell kompetens&lt;br /&gt;
för optikbaserad datateknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En inventering företas för att utröna i vad mån existerande lokal industri&lt;br /&gt; 
och andra näringar i Skåne och Blekinge kan knytas till de ovannämnda&lt;br /&gt; 
utvecklingsprogrammen. Detta är önskvärt, dels för att stödja industrin i&lt;br /&gt; 
Blekinge, dels för att på sikt skapa nya arbeten också i den östra delen av&lt;br /&gt; 
Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Löntagarfonden och annat samhälleligt kapital bör vara en huvudkälla&lt;br /&gt; 
vid finansieringen av utvecklingsinvesteringar av det slag som här behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;1. att riksdagen beslutar — med avslag på proposition 1985/86:120 i&lt;br /&gt; 
motsvarande del - bevara och utveckla kapaciteten vid Kockums varv&lt;br /&gt; 
i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;2. att riksdagen beslutar - med avslag på propositionens förslag&lt;br /&gt; 
rörande Saab-Scanias tilltänkta bilfabrik - hos regeringen begära att&lt;br /&gt; 
den i samverkan med de västskånska kommunerna låter utarbeta ett&lt;br /&gt; 
långsiktigt program på transportteknikens område i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna Mot. 1985/86:394&lt;br /&gt; 
vad som anförs i motionen rörande samverkan mellan verksamheter i&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;Skåne och Blekinge,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförs i motionen rörande det samhälleliga kapitalets roll,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförs i motionen rörande den kommunala sektorns roll i den&lt;br /&gt; 
ekonomiska utvecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;6. att riksdagen beslutar bevilja de i proposition 1985/86:120 äskade&lt;br /&gt; 
medlen för användning med den annorlunda inriktning som motionsförslagen&lt;br /&gt;
i övrigt föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;text-align:right;"&gt;Nils Berndtson (vpk)&lt;br /&gt; 
Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902394</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl. (vpk) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__394.pdf</filnamn>
<filstorlek>141802</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa varvsfrågor m.m. (prop. 1985/86:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/727A8858-2164-43B6-8A93-02D69C87DD15</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>