<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076530</hangar_id>
 <dok_id>G902390</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>390</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:390 Sten Östlund och Kurt Hugosson (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>390</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:47:12</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)</titel>
 <subtitel>Sten Östlund och Kurt Hugosson (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Östlund och Kurt Hugosson (s)&lt;br /&gt; 
Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den marintekniska forskningens framtid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sorn framgår av proposition 1985/86:120 har den svenska varvsindustrins&lt;br /&gt; 
svårigheter inte sin orsak i bristande teknisk och utvecklingskompetens inom&lt;br /&gt; 
branschen. Den höga kompetensnivån har sina paralleller i angränsande&lt;br /&gt; 
branscher på rederisidan, men också i ett stort och omfattande nät av andra&lt;br /&gt; 
företag som inte bara verkat som underleverantörer till de svenska varven&lt;br /&gt; 
utan också skapat sig egna marknader internationellt inom området tack vare&lt;br /&gt; 
den höga tekniska nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Sveriges stora engagemang inom sjöfarten och den&lt;br /&gt; 
marintekniska sektorn under 1950-, 1960- och 1970-talen, finns med andra&lt;br /&gt; 
ord i dag ett unikt samlat kunnande och en stor tillgång på skickliga tekniker&lt;br /&gt; 
och forskare. Mot bakgrund av de senaste årens svårigheter för branschen är&lt;br /&gt; 
det motiverat att diskutera hur man bäst skall utnyttja och vidareutveckla&lt;br /&gt; 
den resurs den marintekniska kompetensen utgör. Det kan konstateras att&lt;br /&gt; 
trots branschens svårigheter är de näringsgrenar som är direkt eller indirekt&lt;br /&gt; 
knutna till den marina tekniken av vital betydelse för landet. Drygt 95 % av&lt;br /&gt; 
den svenska utrikeshandeln transporteras med lastfartyg eller färja. Den&lt;br /&gt; 
svenska rederinäringen intjänade i utrikesfart år 1985 ca 16 miljarder kronor.&lt;br /&gt; 
Inom den reguljära transoceana linjesjöfarten, biltransport-, kyl- och&lt;br /&gt; 
färjesjöfarten, har svensk rederinäring fortfarande starka marknadsandelar.&lt;br /&gt; 
Många svenska leverantörer av utrustning och system till varv och rederier&lt;br /&gt; 
har fortfarande en väsentlig marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-talets osäkra oljemarknad har medfört svårigheter för de svenska&lt;br /&gt; 
företag som kommit in på offshore-sektorn. Icke desto mindre måste även&lt;br /&gt; 
denna industrigren fortfarande anses som ytterst intressant och erbjuda&lt;br /&gt; 
svenska leverantörer och operatörer stora möjligheter. Behovet av att i ett&lt;br /&gt; 
pressat prisläge finna mindre kostnadskrävande lösningar och utvinningsformer&lt;br /&gt;
av olja till havs kan t. o. m. innebära nya stora möjligheter för de delar av&lt;br /&gt; 
svensk industri som hitintills framgångsrikt hävdat sig på offshore-marknaden.&lt;br /&gt;
För att kunna hävda sig i en sådan utveckling måste industrin ha stöd av&lt;br /&gt; 
goda forsknings- och utvecklingsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedocean, som är en branschgrupp inom Sveriges mekanförbund hade i&lt;br /&gt; 
början av 1980-talet ca 120 medlemmar. De svenska företagen omsatte vid&lt;br /&gt; 
samma tidpunkt 4 000-5 000 milj. kr./år, varav större delen på export. En&lt;br /&gt; 
tendens är att exportverksamheten i ökad utsträckning får karaktären av&lt;br /&gt; 
tjänsteexport. Att svenskt marintekniskt kunnande haft ett i många fall&lt;br /&gt; 
avgörande inflytande på den moderna marina sektorns utveckling är lätt att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;visa. Det moderna ro-ro-fartyget liksom den moderna containersjöfarten har Mot. 1985/86:390&lt;br /&gt; 
initierats och utvecklats inom svenska rederier. Inom offshore-sektorn leder&lt;br /&gt; 
Stenakoncernen utvecklingen vad gäller moderna ”dykerifartyg” och Götaverken&lt;br /&gt;
Arendal har haft stora framgångar med sina flytande plattformskonstruktioner.&lt;br /&gt;
Säfe Offshore är i dag störst i världen som hotellägare till&lt;br /&gt; 
sjöss. Dessa exempel kan mångfaldigas. Icke minst har svenska underleverantörer&lt;br /&gt;
utvecklat produkter som i många fall gjort dem till marknadsledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en grundläggande förutsättning för att nå dessa marknadsframgångar&lt;br /&gt; 
har legat en hög utbildningsnivå och goda resurser till forskning och&lt;br /&gt; 
utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser det som ett gott tecken att regeringen i propositionen vill utreda&lt;br /&gt; 
förutsättningarna för att inrätta ett marint centrum för marin och undervattensteknologi&lt;br /&gt;
i anslutning till den fortsatta verksamhet vid Kockums AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därvid angeläget att samordna med befintlig verksamhet inom&lt;br /&gt; 
området vid högskoleinstitutioner och SSPA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill bör uttalas att det är angeläget att regeringen fortsättningsvis också&lt;br /&gt; 
tillser att de organ som är ansvariga för planering och fördelning av&lt;br /&gt; 
forskningsmedel, främst STU, TFB och SIND, även framdeles tillser att den&lt;br /&gt; 
marintekniska forskningen tillförsäkras medel för fortsatt verksamhet i&lt;br /&gt; 
nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om den marintekniska forskningens framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Östlund (s) Kurt Hugosson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sten Östlund</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kurt Hugosson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902390</dok_id>
<subtitel>Sten Östlund och Kurt Hugosson (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__390.pdf</filnamn>
<filstorlek>87542</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/628F0A06-748A-4A78-835B-C86FA585924F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>