3076529 G902389 1985/86 389 mot mot Motion 1985/86:389 Ivar Franzén m. fl.(c) Motion Motion 389 0 1986-04-01 00:00:00 2014-11-04 12:47:11 2014-11-04 00:00:00 Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120) Ivar Franzén m. fl.(c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902389/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902389 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902389 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:389</p> <p>Ivar Franzén m. fl.(c)</p> <p>Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Världshandelns utveckling m. m.</p> <p>Av den sjöburna världshandeln utgörs det oceanburna godset till 70 % av<br /> olja, oljeprodukter, malm, kol och spannmål. Efter andra världskrigets slut<br /> och särskilt under 1960- och början av 1970-talet uppvisade oljehandeln en<br /> mycket stark utveckling. Därefter har en stagnation inträffat i råoljehandeln.<br /> Totalt steg den sjöburna världshandeln från 1945 fram till 1980 (med<br /> undantag för 1975). 1980 inleddes emellertid en tillbakagång - till betydande<br /> del orsakad av minskande oljetransporter. Minskningen 1980-1985 var<br /> 20 %, varav oljan svarade för tre fjärdedelar. En viss återhämtning i den<br /> sjöburna handeln skedde 1984, vilken framför allt avsåg kol, malm och<br /> färdiga produkter. Under 1985 tycks dock volymen på nytt ha minskat.</p> <p>Det är självklart att efterfrågan på sjöburna transporter kraftigt påverkas<br /> av denna utveckling. För svensk del har minskningen av transportbehovet<br /> varit mycket drastiskt beroende såväl på att landets oljeimport minskat med<br /> en tredjedel sedan 1979 som på att huvuddelen av den kvarvarande importen<br /> numera utgörs av Nordsjöolja i stället för som tidigare olja från Mellersta<br /> Östern. Tankflottan har också minskat kraftigt under senare år och kommer<br /> sannolikt att minska framöver.</p> <p>Världshandelsflottans utveckling i modern tid återspeglar förhållandena<br /> inom världskonjunkturen. Efter andra världskriget expanderade världshandelsflottan<br /> kraftigt. Ökningen av tonnage var särskilt stark under 1970-talets<br /> första hälft, då världshandelsflottans tonnage fördubblades som en direkt<br /> följd av stora tankfartygsbeställningar, baserade på förväntningar av en<br /> ökande oljehandel. Nedgången i den sjöburna handeln sedan slutet av<br /> 1970-talet har, tillsammans med att många skeppsbyggnadsnationer genom<br /> starkt subventionerade skeppsbyggnadsprogram bidragit till att världshandelsflottan<br /> tillförts stora mängder tonnage som det inte finns användning för,<br /> lett till att hälften av världshandelsflottans transportkapacitet för närvarande<br /> inte utnyttjas, med både skrotning och uppläggning av fartyg som följd.</p> <p>Sammanfattningsvis kan således konstateras att inte infriade förväntningar<br /> i världshandelns utveckling, subventionerat skeppsbyggande, minskande<br /> transportbehov av olja m. m. lett till en situation på fartygsmarknaden som<br /> hårt slagit på den svenska skeppsbyggnadsindustrin. Den svenska varvsnäringen<br /> har fått verka i en hård internationell konkurrens där ett omfattande<br /> inhemskt stöd under den senaste tioårsperioden ändå inte förmått att ge<br /> storvarven och produktionen av civila handelsfartyg en stabil bas att verka<br /> utifrån.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>De framtida marknadsförutsättningarna för en bibehållen produktion av<br /> civila handelsfartyg inom landet torde inte heller vara särskilt ljusa. Den<br /> stora överkapaciteten i världshandelsflottan och osäkerheten i utvecklingen<br /> av det framtida, långväga, transportbehovet beroende på världshandelns<br /> sammansättning - där energiråvaror utgör 70 % - torde leda till att<br /> nybeställningar av stora, oceangående fartyg blir få och med hänsyn till<br /> kostnadsläge och subventionsgrad för svensk varvsindustri torde man inte<br /> kunna konkurrera om dessa beställningar.</p> <p>Varvsnäringens utveckling i Sverige</p> <p>Läget var redan akut för varvsindustrin vid regeringsskiftet 1976 och den nya<br /> regeringen fick omedelbart påbörja arbetet med att försöka restaurera<br /> varvsindustrin. En av de sista åtgärderna som den dåvarande socialdemokratiska<br /> regeringen vidtog före regeringsskiftet 1976 var tillkallandet av en<br /> utredning med direktiv att lämna förslag till en organisationsform som kunde<br /> förbättra samordningen med de statliga varven. Denna varvskommitté<br /> arbetade delvis parallellt med den särskilda analysgrupp i varvsfrågan som<br /> tillkallades efter regeringsskiftet 1976. Analysgruppen förordade vissa<br /> kapacitetsneddragningar men förordade ett uppskov med eventuella nedläggningar<br /> av något särskilt varv. Analysgruppen anslöt även till varvskommitténs<br /> förslag om bildandet av en statlig varvskoncern och den dåvarande<br /> regeringen biträdde detta förslag. Tanken var att de kapacitetsneddragningar<br /> som bedömdes bli nödvändiga skulle kunna ske i mer ordnade former<br /> inom ramen för den statliga organisationsformen. Koncernen skulle enligt<br /> föredraganden ses som en övergångsform till dess vårt land hade fått en<br /> varvsindustri av någorlunda rimliga dimensioner. Därefter skullfe organisationsfrågan<br /> tas upp på nytt.</p> <p>Svenska Varv bildades 1977 och bestod ursprungligen av Götaverken,<br /> Karlskronavarvet och Uddevallavarvet. I koncernen ingick också Öresundsvarvet,<br /> Finnboda Varv och Sölvesborgs Varv. Bakgrunden till bildandet av<br /> Svenska Varv grundade sig på en bedömning av att marknadssituationen<br /> skulle ha återgått till mera normala förhållanden i början av 1980-talet och<br /> därmed en höjning av prisnivån på fartyg. Det enda kvarvarande privata<br /> storvarvet var vid denna tidpunkt Kockums. Det stod dock klart omkring<br /> årsskiftet 1977-1978 att Kockums inte skulle överleva av egen kraft och<br /> företaget fick bl. a. ett särskilt statligt lån om 340 milj. kr. för att klara den<br /> dåvarande situationen. Någon varaktig förbättring skedde dock inte och ett<br /> statligt övertagande blev nödvändigt, vilket också blev fallet efter förslag av<br /> den folkpartistiska regeringen.</p> <p>Avsikten med bildandet av Svenska Varv var vidare att skapa förutsättningar<br /> för en omstrukturering av den svenska varvsnäringen till områden där<br /> det finns långsiktiga konkurrensmöjligheter. Den strukturplan som Svenska<br /> Varv presenterade förutsatte en bantning av näringen och avveckling av<br /> Öresundsvarvet. Vid riksdagsbehandlingen motsatte sig socialdemokraterna<br /> strukturplanens genomförande och fick stöd av två folkpartister. Resultatet<br /> blev att ytterligare medel fick satsas i avvaktan på att avvecklingsbeslutet av<br /> Öresundsvarvet senare kunde genomföras och förutsättningar skapas för<br /> offensiva industrisatsningar i Landskrona.</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1985/86:389</p> </div> <div class="block ml_54"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Problemen för varvsnäringen kvarstod dock och den socialdemokratiska<br /> regeringen som tillträdde efter valet 1982 tvingades inse att ytterligare<br /> neddragningar krävdes. I proposition 1982/83:147 föreslogs att en neddragning<br /> i kapaciteten vid såväl Kockums som Uddevallavarvet skulle genomföras.<br /> Från centerpartiets sida underströk vi att åtgärderna torde vara<br /> otillräckliga och förordade att resurserna borde satsas på ett varv. Målsättningen<br /> borde vara att inom landet skapa förutsättningar att bevara den<br /> kunskap och teknologi ett storvarv representerar. Enligt vår mening borde i<br /> stället åtgärderna ha inriktats mot en omstrukturering av Kockums och<br /> Uddevallavarvet bibehållits för fartygsproduktion. Riksdagen följde regeringen<br /> vilket resulterade i att inget av varven fick någon stärkt konkurrenskraft.<br /> Uddevallavarvet har sedermera lagts ned och i proposition 1985/86:120<br /> föreslås nu att även produktionen av handelsfartyg vid Kockums skall<br /> avvecklas.</p> <p>Den kortfattade redovisningen av utvecklingen inom och stödet till den<br /> svenska varvsnäringen visar att - trots ett omfattande statligt stöd under den<br /> senaste tioårsperioden på över 30 miljarder och kontinuerliga neddragningar<br /> i produktionskapaciteten - den internationella konkurrensen blivit den<br /> svenska varvsindustrin övermäktig. Den svenska varvsnäringen har inte<br /> förmått hävda sig i konkurrensen med länder där skeppsbyggandet är starkt<br /> subventionerat, samtidigt som överkapaciteten genom den vikande sjöfartsmarknaden<br /> blivit allt större. I efterhand kan konstateras att - om något<br /> svenskt storvarv över huvud taget skulle haft en chans att överleva - beslut<br /> om nedskärningar borde fattats betydligt tidigare och varit mer omfattande<br /> än vad som blivit fallet. Motståndet mot omstruktureringar av i och för sig<br /> legitima kortsiktiga skäl har medfört att den nödvändiga omställningen<br /> dragit ut på tiden och därmed har möjligheterna för varvsnäringen att nå<br /> konkurrenskraft med bibehållande av ett storvarv ryckts undan.</p> <p>Propositionen</p> <p>I proposition 1985/86:120 föreslås att Svenska Varv får ett finansiellt tillskott<br /> om sammanlagt 950 milj. kr. samt att företagets borgensåtagande reduceras.<br /> Vidare redovisas att förhandlingar upptagits om avvecklingen av handelsfartyg<br /> vid Kockums AB. Vidare läggs förslag om visst stöd ytterligare till<br /> varvsindustrin i form av kreditgarantier, räntestöd alternativt kontantstöd<br /> m. m. Slutligen redovisas den pågående avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet<br /> och de förslag som lagts i syfte att stärka industrin och sysselsättningen<br /> i Malmöregionen.</p> <p>Föredraganden argumenterar för att Svenska Varv som koncern även i<br /> fortsättningen skall hållas samlad. Koncernen sägs ha utvecklats mot en<br /> alltmer enhetlig grupp med ett inbördes samband mellan de olika dotterbolagen.<br /> Enligt propositionen är den nuvarande organisationen ur ägaren/statens<br /> synpunkt ändamålsenlig och föredraganden bedömer att koncernen skall ha<br /> goda förutsättningar att fungera på kommersiella villkor och t. o. m. efter en<br /> övergångstid ge utdelning.</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1985/86:389</p> </div> <div class="block ml_55"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Centerpartiets förslag</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:389</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Uppdelning och utförsäljning av Svenska Varv AB</p> <p>Motivet för bildande av Svenska Varv var att söka finna en bra organisation<br /> för de statliga storvarven. Som ovan framgått skulle organisationen ses som<br /> ett provisorium i avvaktan på att varvsnäringen fått en rimlig dimension och<br /> tillräcklig stabilitet. Utvecklingen har visat att, beroende på förändrade<br /> marknadsförutsättningar och hårda konkurrensförhållanden, den nuvarande<br /> organisationsformen inte kunnat fylla sin funktion. Det finns därför skäl att<br /> nu på nytt ta upp organisationsfrågan för de kvarvarande företagen inom<br /> koncernen.</p> <p>Enligt vår mening förefaller - av propositionens redovisning att döma - de<br /> kvarstående företagen utvecklas mot få, alltmer skilda och specialiserade<br /> områden. Det är sannolikt att dessa enheter var för sig skulle få större<br /> konkurrenskraft och lättare att göra sig gällande på marknaden. Avvecklingen<br /> av Kockums civila handelsfartygsproduktion innebär också att något<br /> storvarv inte längre finns kvar. Huvudmotivet för den nuvarande organisationen<br /> finns därför inte längre. De framtida marknadsutsikterna för den<br /> svenska varvsindustrin är också enligt de flesta bedömare oförändrat mörk<br /> och några förutsättningar att tills vidare bibehålla Kockums storvarv finns<br /> inte.</p> <p>Vi anser därför att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om ny<br /> organisationsform för den svenska varvsnäringen innebärande att den<br /> nuvarande koncernen delas upp i självständiga företag och en utförsäljning<br /> sker så snart godtagbara marknadsförutsättningar föreligger. Något skäl att<br /> ha kvar paraplyorganisationen finns inte.</p> <p>I avvaktan på att förslag läggs bör dock medges att ett kapitaltillskott om<br /> 950 milj. kr. anvisas Svenska Varv AB i syfte att täcka kostnader som<br /> uppkommit genom Uddevallavarvets avveckling och som kan bedömas<br /> uppkomma vid nedläggningen av handelsfartygsproduktionen vid Kockums.<br /> Vi vill även betona vikten av att avvecklingen av Svenska Varv sker på ett<br /> sådant sätt att de kvarvarande små och medelstora varvens konkurrenskraft<br /> bibehålls och stärks.</p> <p>Avgifterna för statliga fartygskreditgarantier</p> <p>Enligt gällande beslut om stöd till varvsindustrin skall avgifterna utformas så<br /> att kreditgarantisystemet blir självbärande. Avgifterna skall vara så anpassade<br /> att de täcker dels administrationskostnader, dels förluster på grund av<br /> avlämnade garantier. Förlusterna har under den hittillsvarande stödperioden<br /> kraftigt överstigit avgifterna och regeringen föreslår därför en generell,<br /> etappvis, höjning från 0,5 % till 1,25 % för statliga fartygskreditgarantier.</p> <p>Vi kan dela uppfattningen att systemet skall vara självbärande. Det måste<br /> dock enligt vår mening utformas så att de kvarvarande varvens konkurrenskraft<br /> inte avsevärt försämras. Det finns därför skäl att ha en mer selektiv<br /> bedömning av hur stor garantiavgiften skall vara. Kreditgarantiavgiften bör<br /> mera ses som en försäkringsavgift och nivån anpassas till den förlustrisk man<br /> löper. En generell höjning enligt regeringsförslaget innebär stora risker för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>att belastningen på de kvarvarande varven i vissa fall kan bli av en omfattning Mot. 1985/86:389<br /> att den inte kan bäras. Vi anser därför att system med en mer försäkringsmässig<br /> bedömning av hur stor kreditgarantiavgift som skall tas ut bör införas. I<br /> avvaktan på att ett sådant system införs bör därför ingen höjning av<br /> kreditgarantiavgiften ske.</p> <p>Kontantstöd</p> <p>Ett kontantstöd införs för svensk varvsindustri som alternativ till projektstöd<br /> i form av kreditgarantier och räntestöd för order som tecknas före utgången<br /> av 1989. Från centerpartiets sida ser vi det som positivt att denna form av stöd<br /> nu införs. Vi vill dock understryka att villkoren för kontantstödet måste vara<br /> generöst och utformas så att det blir attraktivt. Den framtida räntenivån får<br /> därför inte underskattas. Även detta skulle vara ett led i att stärka de<br /> kvarvarande varvens konkurrenskraft och framtida överlevnadsmöjligheter.</p> <p>Det statliga fartygsinnehavet</p> <p>I propositionen redovisas vidare kostnader för den pågående avvecklingen av<br /> det statliga fartygsinnehavet. Avvecklingen hanteras av Zenit Shipping AB.<br /> Marknadsutvecklingen vad avser andrahandspriser på fartyg har varit<br /> ogynnsam. Zenit Shipping AB har därför begärt att betalningsansvaret för en<br /> del av varje fartygs lån skulle övertas av riksgäldskontoret. Marknadsutvecklingen<br /> har även drabbat Uddevalla Shipping AB och företaget har på samma<br /> sätt som Zenit Shipping ansökt att riksgäldskontoret skall överta betalningsansvaret<br /> för företagets lån. Riksgäldsfullmäktige har, efter hörande av<br /> regeringen, beviljat Zenit Shippings och Uddevalla Shippings framställningar.</p> <p>Riksgäldsfullmäktiges hantering av frågan har efter särskild utredning<br /> varit föremål för granskning vad avser beslut som fattats under budgetåret<br /> 1984/85. Beträffande de beslut som fattades i november 1985 av riksgäldsfullmäktige<br /> om Zenit Shipping och Uddevalla Shipping har den juridiskt<br /> sakkunnige som revisorerna konsulterat, uttryckt betänkligheter. Vi förutsätter<br /> därför att revisorerna återkommer till denna fråga vid granskning av<br /> riksgäldskontorets verksamhet 1985/86.</p> <p>Åtgärder i Malmöregionen</p> <p>I propositionen ges en kort redovisning av de insatser i Malmöregionen som<br /> regeringen anser avvecklingen av handelsfartygsproduktionen bör föranleda.<br /> Bl. a. avser regeringen utnyttja möjligheten att lämna lokaliseringsstöd<br /> till Saab-Scania för investeringar i en ny personbilsfabrik. Frågan om<br /> formerna för finansieringen av dessa åtgärder avses behandlas i tilläggsbudget<br /> III och vi kommer att i tillämpliga delar ta upp insatserna i Malmöregionen<br /> i samband med att förslaget till tilläggsbudget behandlas.</p> </div> <div class="block ml_54"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:389</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om<br /> förändring av Svenska Varv AB:s verksamhet i enlighet med de<br /> riktlinjer som redovisas i motionen,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om avgifterna för statliga fartygskreditgarantier,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen beslutar som sin mening uttala vad som i motionen<br /> anförts om avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet och villkoren<br /> för kontantstödet,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om vikten av att bevara de små och<br /> medelstora varvens konkurrenskraft.</p> <p>Stockholm den 1 april 1986</p> <p>Ivar Franzén (c)</p> <p>Olof Johansson (c) Börje Hörnlund (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>P.-O. Eriksson (c)</p> <p>Elving Andersson (c)</p> <p>Ingvar Karlsson (c)<br /> i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Görel Thurdin (c)<br /> Rosa Östh (c)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>12</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_59" /> </div> </div> 0 Ivar Franzén c 1 undertecknare 0 Olof Johansson c 2 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 3 undertecknare 0 P.-O. Eriksson c 4 undertecknare 0 Elving Andersson c 5 undertecknare 0 Ingvar Karlsson c 6 undertecknare 0 Görel Thurdin c 7 undertecknare 0 Rosa Östh c 8 undertecknare G902389 Ivar Franzén m. fl.(c) mot_198586__389.pdf 176184 pdf Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120) https://data.riksdagen.se/fil/8B6EDC3A-363A-41E1-83B3-D94667C7E077