3076494G9023541985/86354motmotMotion 1985/86:354 Bengt Westerberg m. fl. (fp)MotionMotion35401986-04-01 00:00:002014-11-04 12:46:532014-11-04 00:00:00Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99)Bengt Westerberg m. fl. (fp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902354/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902354https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902354
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1985/86:354</p>
<p>Bengt Westerberg m. fl. (fp)</p>
<p>Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Inför valet 1985 gav folkpartiets partiledning ut en rapport med titeln<br />
Liberala riktlinjer för TV och Radio. I avsnitten Sveriges Radio och<br />
Lokalradion skrevs då följande:</p>
<p>SVERIGES RADIO</p>
<p>Sveriges Radio bör även i fortsättningen finansieras med mottagaravgifter.<br />
Under de senaste åren har kostnaderna ökat för både egen produktion och<br />
inköpta program. Det är viktigt att Sveriges Radio får en sådan tilldelning av<br />
medel att kraven på kvalitet kan bibehållas, utan att andelen svenska<br />
program minskar.</p>
<p>Det betyder dock inte att företaget kan räkna med att mottagaravgifterna<br />
höjs i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen. Liksom all annan<br />
offentlig och privat verksamhet måste Sveriges Radio skötas rationellt och<br />
effektivt. När mottagaravgiften fastställs, måste man ta hänsyn bl. a. till<br />
sådana faktorer som kraven på förbättrad produktivitet, behovet av investeringar<br />
och de anspråk på kvalitet som finns formulerade i radioavtalet.</p>
<p>Det är viktigt att Sveriges Radio har en självständig ställning gentemot<br />
både staten och olika påtryckargrupper. Den modell som i vårt land hittills<br />
använts för etermedierna innebär att staten anger de övergripande villkoren<br />
för oberoende programföretag, som ägs av fristående organisationer, medan<br />
själva programverksamheten med stor självständighet sköts av de olika<br />
redaktionerna. Den modellen har i huvudsak fungerat bra och bör bibehållas<br />
även i fortsättningen.</p>
<p>På liberalt initiativ genomfördes år 1978 en omorganisation som innebar<br />
att Sveriges Radio blev en koncern, bestående av ett moderbolag och fyra<br />
dotterbolag som självständigt svarar för programverksamheten. Den nya<br />
organisationen utsattes till att börja med för häftig kritik från socialdemokraternas<br />
sida. I dag synes dock råda enighet om att organisationsformen är<br />
ändamålsenlig. Det kan finnas behov av smärre justeringar av organisationen,<br />
men det viktigaste är att Sveriges Radio ges arbetsro inför mediesamhällets<br />
nya utmaningar.</p>
<p>Det har funnits en ibland överdriven ambition bland politiker att reglera<br />
formerna för Sveriges Radios verksamhet. Det var naturligt i en situation, då<br />
koncernen i praktiken hade ensamrätt till radio- och TV-sändningar i<br />
Sverige. I den nya situationen med konkurrens både från utlandet och från en<br />
fristående svensk TV-kanal, bör regleringen begränsas. Programföretaget<br />
måste få stor frihet att med lyhördhet för publikens krav utforma sin<br />
verksamhet i enlighet med de villkor som anges i avtalet med staten. Om det<br />
skall råda inbördes konkurrens mellan Sveriges Radios båda TV-kanaler<br />
eller om de skall ges varsin profil, kan överlåtas åt TV-bolaget att bestämma.<br />
Självfallet kan dock företaget inte räkna med att regering och riksdag skall</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ålägga allmänheten att genom höjningar av mottagaravgiften betala kostnaden<br />
för satsningar som slagit fel.</p>
<p>LOKALRADIO</p>
<p>Lokalradion har alltsedan starten delat sändningsutrymme med Riksradions<br />
program 3. Det är nu dags att ge Lokalradion en egen kanal, P4.<br />
Erfarenheten har visat, att Lokalradion är en dynamisk form av ljudradio,<br />
som har stora utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att Lokalradion får<br />
möjligheter att utvecklas på olika sätt i skilda delar av landet i nära samspel<br />
med lyssnarnas önskemål.</p>
<p>Hos Riksradion finns en tendens att betrakta lokalradion som konkurrent.<br />
Vi liberaler ser inte konkurrens som något negativt utan som en ömsesidig<br />
stimulans. Riksradion och Lokalradion bör själva komma överens om hur<br />
relationerna mellan dem skall regleras.</p>
<p>Så långt folkpartiprogrammet från 1985.</p>
<p>*</p>
<p>Den proposition om Sveriges Radio 1986-1992 som regeringen nu<br />
presenterat bygger på arbetet i en parlamentarisk utredning där även<br />
folkpartiet varit företrätt. Det finns självfallet inte någon anledning för<br />
folkpartiet att gå emot en proposition som på praktiskt taget alla punkter<br />
följer de synpunkter och värderingar som kommit till uttryck i den ovan<br />
nämnda rapporten. Vi noterar med tillfredsställelse att den häftiga och grovt<br />
överdrivna kritiken mot 1978 års proposition nu är som bortblåst och att<br />
regeringen förordar att den nuvarande organisationen i stort består.</p>
<p>Folkpartiet kan därför i alla väsentliga delar ansluta sig till propositionen.</p>
<p>Frågan om etermedierna vid sidan av Sveriges Radio-koncernen berörs<br />
inte i propositionen. Dessa frågor skjuts på framtiden men måste självfallet<br />
komma att behandlas under innevarande period i riksdagen. Det är värt att<br />
beakta att inget i nuvarande lagstiftning lägger hinder i vägen för regeringen<br />
att bevilja andra företag än Sveriges Radio rätten till rundradiosändningar.</p>
<p>Riksdagen har redan tidigare fattat beslut om permanentning av närradion<br />
och successiv utbyggnad över hela landet. Vi gläder oss självfallet åt den<br />
ökade frihet i etern som detta innebär och vi noterar också här att det tidigare<br />
socialdemokratiska motståndet nu ersatts med en stark uppslutning bakom<br />
närradion som medium.</p>
<p>*</p>
<p>Frågan om en nationell TV-kanal vid sidan av Sveriges Radio återstår<br />
dock. I folkpartiets rapport från 1985 beskrev vi värdet av en fristående<br />
TV-kanal på följande sätt:</p>
<p>En tredje TV-kanal bör inrättas. Den bör finansieras med reklam. Det finns<br />
flera skäl för detta.</p>
<p>Ett är önskvärdheten att både kvantitativt och kvalitativt förstärka utbudet<br />
av svensk TV i den nya mediesituationen. Tittarna skulle inte acceptera de<br />
höga mottagaravgifter som blev nödvändiga för att finansiera också en tredje<br />
TV-kanal.</p>
<p>Ett annat skäl är att utländska reklamsändningar via satellit redan når</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:354</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Sverige - och snart gör det i mycket större omfattning än nu. Svenska företag<br />
bör då få möjlighet att annonsera sina produkter i TV på sin hemmamarknad.</p>
<p>TV-reklam förekommer nu i alla europeiska stater utom Danmark, Norge<br />
och Sverige, Albanien och Östtyskland. Erfarenheterna från jämförbara<br />
länder tyder på att farhågorna för negativa effekter av TV-reklam varit<br />
överdrivna.</p>
<p>Det har t. ex. visat sig att införande av TV-reklam inte lett till att<br />
dagspressen blivit lidande. I själva verket kompletterar televisionen och<br />
tidningarna varandra som annonsmedier. Reklam i TV följs upp med<br />
annonser i pressen. Mycket talar för att det blir direktreklam som minskar<br />
om TV-reklam införs i Sverige.</p>
<p>Reklamfinansiering av TV 1 och TV 2 inom Sveriges Radios ram skulle<br />
inte vidga yttrandefriheten utan enbart cementera monopolet. Därför bör<br />
reklamfinansiering användas för att inrätta ett från Sveriges Radio fristående<br />
TV 3.</p>
<p>Det nya företaget bör ha från staten fristående ägare. Ingen delägare får ha<br />
ett dominerande inflytande. Man bör därför föreskriva att ingen får äga mer<br />
än viss procent av aktierna. (I Finland får ingen äga mer än 5 % av aktierna i<br />
det reklamfinansierade Mainos TV.)</p>
<p>Frekvenser för radio- och TV-sändningar är en allmän nyttighet. Staten<br />
har anledning se till att de används på ett sådant sätt att de i möjligaste mån<br />
kommer hela folket till godo. Liksom Sveriges Radio skall därför det centrala<br />
TV3-bolaget sluta avtal med staten om villkoren för verksamheten. I<br />
huvudsak bör samma regler gälla för TV 3 som för Sveriges Radio, med krav<br />
på bl. a. saklighet och opartiskhet, vidsträckt yttrande- och informationsfrihet<br />
och på att tillämpa principerna om allas lika värde och den enskildes<br />
frihet och värdighet. Överträdelser prövas av radionämnden. Självfallet kan<br />
däremot inte reklamförbudet gälla TV3.</p>
<p>Den tid som står till buds för reklam bör begränsas. För att hindra<br />
reklamköpare att direkt påverka programmens utformning bör annonstiden<br />
säljas av ett från programbolaget fristående företag, som köper tillgänglig<br />
annonstid av programföretaget och sedan säljer den till hugade annonsörer.<br />
Reklaminslag får sändas bara mellan program under ett maximalt antal<br />
minuter per timme.</p>
<p>Det nya företaget bör ges stor självständighet. Det ligger emellertid i dess<br />
eget intresse att se till att TV 3 har ett brett programutbud som riktar sig till<br />
många olika intressegrupper. Företaget bör i största möjliga utsträckning<br />
sända program, producerade i Sverige och andra nordiska länder. Det går<br />
dock inte att ange någon procentsiffra för omfattningen av det nordiska<br />
programutbudet.</p>
<p>Så långt folkpartiprogrammet från 1985.</p>
<p>♦</p>
<p>Det är bra att bred enighet nu kan skapas kring Sveriges Radio-koncernens<br />
organisation och finansiering. På samma sätt skulle det vara värdefullt om<br />
enighet kunde uppnås också om en fristående TV-kanal. Riksdagen bör<br />
snarast möjligt beredas tillfälle att ta ställning också i denna fråga efter ett<br />
förslag från regeringen.</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p>Mot. 1985/86:354</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:354</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen med bifall till proposition 1985/86:99 som sin mening<br />
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en<br />
från Sveriges Radio fristående TV-kanal, finansierad genom reklamintäkter.</p>
<p>Stockholm den 1 april 1986<br />
Bengt Westerberg (fp)</p>
<p>Ingemar Eliasson (fp) Kerstin Ekman (fp)</p>
<p>Karin Ahrland (fp) Birgit Friggebo (fp)</p>
<p>Björn Molin (fp) Jan-Erik Wikström (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>7</p>
</div>
</div>
</div>
0Bengt Westerbergfp1undertecknare0Ingemar Eliassonfp2undertecknare0Kerstin Ekmanfp3undertecknare0Karin Ahrlandfp4undertecknare0Birgit Friggebofp5undertecknare0Björn Molinfp6undertecknare0Jan-Erik Wikströmfp7undertecknareG902354Bengt Westerberg m. fl. (fp)mot_198586__354.pdf118268pdfSveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99)https://data.riksdagen.se/fil/3AA1066B-A332-465B-B128-23ECA0B8DEA3