3076490 G902350 1985/86 350 mot mot Motion 1985/86:350 Ulf Adelsohn m. fl. (m) Motion Motion 350 0 1985-01-01 00:00:00 2014-11-04 12:46:51 2014-11-04 00:00:00 Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99) Ulf Adelsohn m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902350/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902350 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902350 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Motion till riksdagen 1985/86:350 Ulf Adelsohn m. fl. (m) Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99) </div> <div class="block ml_5">Innan propositionen lades hade överläggningar ägt rum mellan regeringen och oppositionspartierna. Därvid uppnåddes enighet i vissa frågor som gäller Sveriges Radios verksamhet under perioden den 30 juni 1986-den 30 juni 1992. Moderata samlingspartiet begränsar därför sina synpunkter och förslag till vissa frågor om vilka överenskommelse ej träffats. Den viktiga frågan hur mångfalden skall ökas inom den svenska radion och televisionen har emellertid inte behandlats under partiernas överläggningar och berörs inte heller i propositionen. Många viktiga beslut skjuts därigenom på framtiden. Det gäller exempelvis svensk televisions förmåga att konkurrera med utländska satellitprogram, tillkomsten av en fristående TV3 och reklamens ställning i radio och television. Vi vill därför i detta sammanhang ange huvuddragen av de förändringar vi anser nödvändiga inom etermediaområdet. Den tekniska utvecklingen Den tekniska utvecklingen inom etermediaområdet har gått oerhört snabbt. Det kommer inom några år att finnas ett betydande utbud av satellitsända TV-program. Fr. o. m. år 1986 kan tillstånd ges för lokala kabelsändningar av ljudradio och TV-program till allmänheten. Redan kan omkring 140 000 hushåll se på satellit-TV. Prognoserna säger att minst 150 000 hushåll per år kommer att anslutas till kabel-TV-nät med satellitprogram under resten av 1980-talet. Förmodligen kommer prognoserna att överträffas. Om några år kan över en miljon svenskar ha tillgång till sådana program. Självständiga TV-kanaler kan komma att skapas i form av betal-TV. En rad olika intressen kommer därigenom att ta ansvar för och medverka i programproduktionen. Allmänheten har i ökad utsträckning efterfrågat videospelare. Ca 800 000 hushåll har videospelare och antalet kommer att fortsätta att stiga. Närradioverksamheten har permanentats. Föreningar och samfund har härigenom fått möjlighet att kraftigt öka programutbudet. Genom den tekniska utvecklingen har således stora förändringar ägt rum inom mediaområdet. Denna utveckling kommer att fortsätta. Självfallet måste detta förhållande påverka Sveriges Radios fortsatta verksamhet. </div> <div class="block ml_5">1 * Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr349-351 </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Sveriges Radio Mot. 1985/86 När Sveriges Radio skapades tedde det sig av tekniska och ekonomiska skäl 350 naturligt att företaget erhöll en monopolställning. Sedan lång tid tillbaka har förutsättningarna dock förändrats. Trots att skälen för monopolet blivit allt svagare har det bibehållits. Sveriges Radio har alltmer kommit att framstå som ett monument över en förgången tids etermediapolitik. Under en följd av år har moderata samlingspartiet krävt att monopolet skall brytas. Dessa krav har dock mött kompakt motstånd från såväl de socialistiska partierna som Sveriges Radio. Några hållbara tekniska argument för ett bibehållande av radio- och TV-monopolet finns inte. De som försvarar monopolet synes eftersträva att dels hindra människor från att sända radio- och TV-program, dels bestämma vad människor i Sverige skall titta och lyssna på. En sådan inställning rimmar illa med den yttrandefrihet som i andra sammanhang präglar vårt samhälle. Yttrandefriheten utgör grunden för den fria etableringsrätten för tidningar och tidskrifter. Tryckfriheten och pressfriheten är en direkt följd av yttrandefrihetens princip. Yttrandefriheten är också en förutsättning för informationsfriheten, dvs. varje medborgares rätt att själv avgöra vilket budskap han eller hon vill ta del av. Självklart skall dessa principer gälla även nya media. Utvecklingen på massmediaområdet har sedan länge varit förutsebar. Men många har vägrat att se sanningen i vitögat. Rader av rapporter, promemorior, artiklar och intervjuer har förnekat eller bagatelliserat vad som håller på att hända. Vi har gång på gång fått höra att satellitkanalerna inte kommer att kunna ses i Sverige, utom möjligen av ett litet fåtal och då till oerhörda kostnader. Och det har gjorts gällande att om satellitsända program till äventyrs skulle kunna tas emot av en bredare publik så skulle ändå ingen vara intresserad av att titta. De som hävdat den uppfattning om teknikens utveckling som nu har blivit verklighet, har ansetts okunniga eller illojala mot både det svenska kulturarvet och Sveriges Radio. Eftersom alltför få har velat lyssna står också mycket riktigt Sverige ganska oförberett inför det som nu händer. Sveriges Television skall nu konkurrera med den mångfald av program som redan når oss eller inom kort kommer att kunna tas emot i vårt land. De satellitsända kanalerna kan ofta erbjuda ett attraktivt programutbud, och säkerligen kommer ett stort antal människor att föredra dessa program framför dem som förmedlas av Sveriges Radio. Det finns en klar risk att många svenskar i framtiden i endast obetydlig utsträckning kommer att titta på svenska TV-program. Det är i och för sig av stort värde att allmänhetens valfrihet vad gäller TV-program på detta sätt ökar. Samtidigt vore det självfallet en olycklig utveckling om svenska program fick en så svag ställning som kan bli fallet. Reklamfinansierat TV 3 Satellitsända kanaler kommer i stor utsträckning att vara reklamfinansierade. Det är just reklamintäkterna som ger de ekonomiska förutsättningarna att sända attraktiva program. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">I dag föreligger inga problem att täcka Sverige, eller delar av det, med Mot. 1985/86 utländska reklamfinansierade program. Men sådana program är förbjudna 350 om de sänds på svenska, ägs av svenska intressen och betalas av svenska annonser. Från kulturpolitisk synpunkt är detta synnerligen beklagligt. De kabel-TV-nät som nu byggs ut används till 99 % för att distribuera satellitprogram och så kommer det att förbli till dess att reklamförbudet försvinner. Men svenska satsningar på svensk teater, film, musik etc. hindras att nå ut till hemmen, om det mellan programmen skulle förekomma det som förekommer i nästan alla jordens länder, nämligen korta reklaminslag. Starka krafter i Sverige har under lång tid framgångsrikt förhindrat att reklam tillåts i radio och TV. Som stöd för denna inställning har ett otal argument åberopats, alltifrån att reklam är skadligt för konsumenten till att reklam skulle leda till ett utslätat programutbud. Vi delar inte denna negativa syn på reklamen. Reklam i radio och TV tvingar programskaparna att ta hänsyn till publikens önskemål. Reklam skapar ekonomiska förutsättningar för verklig konkurrens mellan olika programmakare. Detta gynnar publiken genom bättre programutbud. I en marknadsekonomi är reklam ett naturligt medel för säljare att presentera sina produkter. Reklam förekommer exempelvis i tidningar och på biografer. Det är uppenbart att det saknas skäl att förbjuda reklam i radio och TV. Om vi önskar att svenskarna skall titta på svenska TV-program också i framtiden i icke obetydlig utsträckning kan detta bara ske genom att det inhemska utbudet ökar och höjs kvalitetsmässigt. Detta kan uppnås genom att etableringsreglerna ändras så att vi lokalt och regionalt kan få till stånd en etableringsfrihet som endast begränsas av tekniska skäl. Skall en sådan etableringsfrihet praktiskt kunna utnyttjas förutsätter detta att förbudet mot reklamfinansiering släpps. Skall vi få fram resurser till ett utökat centralt svenskt TV-utbud finns det bara en möjlighet, ett fristående, reklamfinansierat TV3. Där skulle det finnas plats och resurser för bl. a. det utbud som reklam-TV:s motståndare så ofta talar om att de vill ha. Det är uppenbart att exempelvis antalet kulturprogram skulle öka. De svenska kulturskaparnas tjänster skulle efterfrågas i ökad utsträckning. Möjligheter skulle öppnas för en breddad kulturdebatt. En sådan lösning skulle ge Sveriges Television den konkurrens och frihet som företaget har behov av för att utvecklas på ett sätt som är nödvändigt för dess roll i framtiden. Sveriges Television skulle inte tillhöra förlorarna om ett fristående TV 3 kom till stånd. Den erfarenhet, de resurser och den goodwill som finns hos vårt nationella TV-bolag skall inte underskattas. Dessa tillgångar tillåts emellertid inte att komma till sin rätt i dag. Det bästa sättet att locka fram dessa dolda resurser är att Sveriges Television får konkurrens. Tillkomsten av TV 3 får inte längre förhalas. Regeringen bör snarast vidta erforderliga åtgärder. Vi menar att ett fristående reklamfinansierat TV 3 bör kunna påbörja sändningar i Stockholm, Göteborg och Malmö senast den 1 december 1987. Kanalens sändningar bör kunna tas emot i övriga Sverige före den 1 december 1990. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Vitaliserade etermedia Mot. 1985/86 350 Ett oberoende TV 3 skulle innebära en vitalisering av det svenska programutbudet. Men även andra etermedia skulle stärkas om moderata förslag genomförs. För närvarande gäller ett antal inskränkningar i TV- och radioverksamheten i vårt land. Reklaminslag och s. k. sponsrade program får nu inte förekomma i satellitoch egensändningar. Det kommer att vara svårt att tillämpa denna förbudsregel då det är fråga om reklam i satellitsända program. Dessutom kommer genom reklamförbudet svenska företag i underläge gentemot utländska konkurrenter. Lokal TV-produktion kan bli ett värdefullt tillskott i det svenska kabelsända programutbudet. Sådan produktion är emellertid kostsam och lär bli blygsam om inte reklamintäkter kan tas i anspråk. Inte heller i närradio är reklam eller sponsring tillåten. Kunde de sändande föreningarna använda sig av reklam skapades helt andra förutsättningar för programproduktion. Vi menar även att de begränsningar som nu gäller för föreningar beträffande anskaffning av sändarutrustning och sändarnas räckvidd inte är motiverade. Ökad frihet i dessa hänseenden skulle ge förutsättningar för bättre och billigare program. Finansiering Med den ökade mångfald i etern som vi förordar får Sveriges Radio ett mera specificerat uppdrag. Det är då rimligt att koncernen får klara sig inom den utgiftsram som följer av en oförändrad mottagaravgift. Moderata samlingspartiet kommer inte heller att godta en höjning vid någon senare tidpunkt under avtalsperioden. Med en dämpad inflationstakt under kommande år bör kostnadsökningar kunna mötas med rationaliseringar. För personalens del kommer tillkomsten av nya etermediaföretag att medföra en ökning av antalet arbetstillfällen och större valmöjligheter mellan olika arbetsgivare. Hemställan Med hänvisning till vad som anförts hemställs 1. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till lagändringar syftande till etableringsfrihet på mediaområdet, 2. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till sådana lagändringar att ett fristående, reklamfinansierat TV 3 kan skapas och påbörja sändningar på det sätt och vid de tidpunkter som anges i motionen, 3. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till lagändringar syftande till att reklam och sponsring som finansieringskälla blir tillåten inom mediaområdet i den omfattning som anges i motionen, </div> <div class="block ml_53">6 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_8">4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen Mot. 1985/86 (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare. 350 </div> <div class="block ml_5">Stockholm i april 1986 Ulf Adelsohn (m) Lars Tobisson (m) Anders Björck (m) Carl Bildt (m) Nils Carlshamre (m) Rolf Dahlberg (m) L. Arne Andersson (m) i Ljung </div> <div class="block ml_21">Ingegerd Troedsson (m) Ingrid Sundberg (m) Staffan Burenstam Linder (m) Rolf Clarkson (m) Sonja Rembo (m) Per-Olof Strindberg (m) </div> <div class="block ml_54">1 </div> </div> </div> 0 Ulf Adelsohn m 1 undertecknare 0 Lars Tobisson m 2 undertecknare 0 Anders Björck m 3 undertecknare 0 Carl Bildt m 4 undertecknare 0 Nils Carlshamre m 5 undertecknare 0 Rolf Dahlberg m 6 undertecknare 0 L. Arne Andersson m 7 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 8 undertecknare 0 Ingrid Sundberg m 9 undertecknare 0 Staffan Burenstam Linder m 10 undertecknare 0 Rolf Clarkson m 11 undertecknare 0 Sonja Rembo m 12 undertecknare 0 Per-Olof Strindberg m 13 undertecknare G902350 Ulf Adelsohn m. fl. (m) mot_198586__350.pdf 144927 pdf Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99) https://data.riksdagen.se/fil/CA443510-D1C9-4AC4-9803-507A7228373A