3076487 G902347 1985/86 347 mot mot Motion 1985/86:347 Rune Backlund m. fl. (c) Motion Motion 347 0 1986-04-01 00:00:00 2014-11-04 12:46:49 2014-11-04 00:00:00 Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98) Rune Backlund m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902347/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902347 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902347 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:347</p> <p>Rune Backlund m. fl. (c)<br /> Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Invandrarpolitikens grundläggande mål, social jämlikhet, kulturell valfrihet,<br /> solidaritet och samverkan mellan svenskar och invandrare, skall ligga<br /> fast. Invandringens förändrade karaktär och den stora invandrargruppens<br /> situation i det svenska samhället innebär att medlen för att förverkliga målen<br /> måste justeras och anpassas till aktuella förhållanden. Den breda politiska<br /> uppslutningen kring invandrarpolitikens mål och inriktning har ett stort<br /> egenvärde.</p> <p>Antalet utomlands födda personer som nu bor i Sverige är 650 000. Räknar<br /> man också personer med någon invandrarbakgrund i första eller andra<br /> generationen är antalet invandrare drygt 1 miljon människor. Den största<br /> gruppen av dessa har finsk bakgrund.</p> <p>De senaste årens invandring har främst gällt anhöriga till tidigare invandrare<br /> samt flyktingar. Främst flyktinginvandringen har ställt oss inför nya<br /> krav. De människor som söker sig till vårt land kommer från konfliktområden<br /> med uppslitande personliga erfarenheter. En del har en kulturell och<br /> religiös bakgrund som väsentligt skiljer sig från det svenska mönstret. Vår<br /> invandrarpolitik måste ta hänsyn till dessa nya förhållanden.</p> <p>Flyktingsituationen</p> <p>Flyktingsituationen i världen är fortsatt allvarlig, och någon avgörande förbättring<br /> av läget är inte i sikte. Minst 12 miljoner människor är på flykt från<br /> sitt land undan krig och olika former av förföljelse. Huvudparten av världens<br /> flyktingar vistas i tredje världens länder. Hårt drabbade kontinenter är Afrika,<br /> Asien och Centralamerika.</p> <p>En mindre del av flyktingarna har sökt sig till Västeuropas länder. Sedan<br /> ett par år har flyktingströmmen ökat. För Sveriges del har det inneburit en<br /> kraftig ökning sedan mitten av 1984.</p> <p>Sverige har sedan slutet av andra världskriget fört en öppen och generös<br /> flyktingpolitik. Många tusen människor från länder i vår närhet och från<br /> mera avlägset liggande områden i världen har genom åren fått en fristad i<br /> vårt land. En del har kunnat återvända hem när förhållandena normaliserats.<br /> Andra väntar fortfarande på att kunna återvända till sina hemländer.</p> <p>En av huvudprinciperna i svensk flyktingpolitik och utlänningslagstiftning<br /> är att den som är på flykt och söker asyl i Sverige skall ha rätt att få sina skäl<br /> prövade här i landet. Många flyktingar tvingas för att kunna lämna sitt land<br /> skaffa sig falska handlingar eller genom mutor ordna en flyktväg.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Centerpartiet understryker vikten av att den invandrings- och flyktingpo- Mot. 1985/86:347<br /> litik sorn fastställdes av riksdagen så sent som 1984 skall ligga fast. Åtgärder<br /> som strider mot huvudprinciperna eller urholkar denna politik kan vi för vår<br /> del inte acceptera.</p> <p>Flyktingbarnen</p> <p>Mångå flyktingbarn har förnekats en normal barndom där de levt mitt i krigets<br /> fasor och kanske förlorat förälder eller nära anhörig. Vid våra flyktingmottagningar<br /> tas ej någon särskild hänsyn till barnen. För att förebygga att<br /> dessa barn inte tar ytterligare skada krävs speciella insatser. Vid ankomsten<br /> till vårt land skall barnen behandlas som individer. De vuxnas situation utreds<br /> noggrant när de kommer hit, men barn under 15 år tillfrågas över huvud<br /> taget inte om någonting. Detta är otillfredsställande. Dessa barn är individer<br /> med en synnerligen otrygg tillvaro bakom sig.</p> <p>För att förebygga att dessa barn ytterligare far illa krävs speciella insatser.</p> <p>Vid ankomsten till vårt land skall barnen behandlas som individer. De skall<br /> inte utan noggrann utredning kunna skiljas från föräldrar och syskon. Barn<br /> skall inte förvaras i häkte. Behovet av vård och behandling av dessa barn<br /> omfattar ett riktigt omhändertagande. Barn- och ungdomspsykiatrin, barnhälsovården<br /> och skolhälsovården måste bli medvetna om dessa speciella behov.<br /> Kunskaperna är begränsade hos den personal som arbetar inom dessa<br /> vårdgrenar. Inte minst förhållandet med flyktingmottagande runt om i landet<br /> och kommuner som inte har erfarenheter att bygga på när det gäller flyktingkontakter<br /> gör att behovet av fortbildning och information är stort.</p> <p>Att ge dessa barn en bättre behandling är ett steg i ett förebyggande arbete.<br /> Otrygga barn som levat i ständig rädsla har ofta blivit känslokalla vuxna.</p> <p>Denna känslokyla kan ge upphov till många konflikter i framtiden och det<br /> är detta som måste förebyggas med ett väl genomfört mottagande av flyktingbarn.</p> <p>Etnisk diskriminering</p> <p>Det finns en ständig risk att invandrarna medvetet eller omedvetet diskrimineras<br /> i vårt samhälle. Diskrimineringen kan ha sin grund i attityder i vårt<br /> samhälle, men också i språkliga eller andra hinder. Ett omfattande arbete<br /> för att motverka diskriminering och skapa likställdhet måste därför bedrivas<br /> över ett brett fält.</p> <p>Förslagen i proposition 1985/86:98 om lag mot etnisk diskriminering samt<br /> inrättande av en särskild ombudsman och nämnd skall ses mot denna bakgrund.<br /> Avgörande för om dessa åtgärder skall bli verksamma instrument är<br /> de allmänna förutsättningar invandrarpolitiken i övrigt ger. Om den föreslagna<br /> organisationen inte får avsedd effekt är vi beredda gå vidare med<br /> mera verkningsfulla medel i detta sammanhang.</p> </div> <div class="block ml_54"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Arbetsmarknad</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:347</p> </div> <div class="block ml_4"><p>På många områden har invandrarna speciella kunskaper och förutsättningar,<br /> vilka inte alltid tas till vara på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller<br /> utnyttjande av tvåspråkighet både inom offentlig och enskild sektor. Det<br /> gäller på vilket sätt invandrarna bäst skall kunna dra nytta av den utbildning<br /> de har när de kommer hit. Det är viktigt att bl. a. den försöksverksamhet<br /> som bedrivs inom UHÄ om dokumentation, värdering m. m. av sådana utbildningar<br /> bedrivs med sådan kraft att man snarast når en permanent lösning.<br /> Enligt vår mening bör arbetet med att ta till vara invandrarnas speciella<br /> förutsättningar på svensk arbetsmarknad intensifieras väsentligt.</p> <p>Inom vissa områden av arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att öka<br /> rekryteringen bland invandrare. Ett sådant område är polisyrket, ett yrke<br /> där andelen invandrare är ovanligt liten. Samtidigt är det en yrkesgrupp som<br /> kommer i kontakt med de konflikter som uppstår till följd av olika kulturbakgrund.<br /> Polisen är dessutom den första myndighet som får kontakt med<br /> hitkommande flyktingar. Regeringen bör ta initiativ till att öka denna rekrytering.</p> <p>Åtgärder mot invandrarfientligt/rasistiskt klotter</p> <p>Det är viktigt att det svenska samhället med kraft visar att man inte tolererar<br /> invandrarfientlighet eller rasism. Diskrimineringsutredningen gav i sitt arbete<br /> prov på olika former av öppen eller dold rasism/invandrarfientlighet i vårt<br /> samhälle. Ett exempel är det invandrarfientliga/rasistiska klotter som finns<br /> runt omkring oss i samhället.</p> <p>Ett antal små grupper eller organisationer sprider invandrarfientlig propaganda<br /> genom främst flygblad och klotter. Klottret drabbar hårdast offentliga<br /> miljöer, byggnader, broviadukter och offentliga lokaler. Oftast i dag får detta<br /> klotter stå kvar och exponeras mot allmänheten under lång tid. På så sätt<br /> kan det ha en opinionsbildande funktion. Invandrare och flyktingar i vårt<br /> land upplever detta klotter oftast som ett dolt hot mot deras existens.</p> <p>Åtskilliga av de byggnader och lokaler som i dag drabbas ägs eller förvaltas<br /> av statliga verk och myndigheter. Staten bör här gå före i att bekämpa<br /> klottret och dess förmedlande attityder. Regeringen bör därför utfärda direktiv<br /> till samtliga verk och myndigheter att uppmärksamma den invandrarfientliga<br /> verksamheten och fortlöpande avlägsna klotter och i de fall det är<br /> möjligt också beivra klottrandet.</p> <p>Kultur i skolan</p> <p>Invandrarna deltar av olika skäl mindre i det svenska kulturlivet än andra<br /> grupper. Språket är ett av de största hindren. Det måste finnas ett särskilt<br /> ansvar för att invandrare liksom befolkningen i övrigt skall kunna ta del av<br /> kulturen i Sverige.</p> <p>Till de angelägnaste uppgifterna hör att erbjuda barn och ungdom en rik<br /> kulturmiljö och förbättra deras möjligheter till eget skapande. Invandrarbarnen<br /> har samma rätt till kulturell identitet och att utveckla sina kulturtraditioner<br /> som svenska barn. 12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">De övergripande mål för invandrarpolitiken, valfrihet, jämlikhet och<br /> samverkan, som lagts fast måste ligga till grund också för kulturpolitiken för<br /> invandrare och språkliga minoriteter. Här har förskola och skola en viktig<br /> roll. I den satsning som nu görs på kultur i skolan måste invandrarkulturen<br /> bli en viktig del.</p> <p style="margin-left:3px;">Forskning</p> <p style="margin-left:3px;">Med tanke på den stora invandrargruppens betydelse för vårt samhälle är<br /> det viktigt med kunskap om invandringens roll, betydelse och förutsättningar.<br /> Det behövs fortsatt forskning om den första och andra generationens livssituation<br /> i Sverige. Forskning behövs om identitet, om nationalitet och medborgarskap.<br /> Forskning behövs i stort om de etniska minoriteternas möjligheter<br /> att bevara och utveckla sin kultur i Sverige. De etniska konflikter som<br /> då och då förekommer mellan majoritets- och minoritetsbefolkningar är ett<br /> viktigt område för invandrarforskning.</p> <p style="margin-left:3px;">Språkregistrering</p> <p style="margin-left:3px;">För den enskilde invandraren är det av avgörande betydelse att nås av adekvat<br /> information om svenska förhållanden på det egna språket. Uppgift om<br /> nationalitet räcker ofta inte för att också ange den invandrades språkliga<br /> hemvist.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarpolitiska kommittén, IPOK, föreslog en frivillig språkregistrering.<br /> Regeringen avvisar detta under hänvisning till bl. a. en splittrad<br /> remissopinion och integritetsskäl. Det finns skäl understryka att det internordiska<br /> flyttningsbetyget, som förordas i propositionen, måste ge ett verksamt<br /> resultat. Det är viktigt att inom Norden, särskilt i samarbete med Finland,<br /> lösa denna fråga.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarpressen</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarnas egna tidningar och tidskrifter har stor betydelse för deras möjlighet<br /> att få kunskap om samhällsutvecklingen och möjlighet till debatt utifrån<br /> de egna förhållandena. Mot denna bakgrund finns skäl att med allvar<br /> följa den utveckling som kan förmodas till följd av att det särskilda presstödet<br /> överförs till organisationsstöd. I sammanhanget vill vi erinra om att någon<br /> egentlig resursökning för invandrarorganisationerna inte kommer till<br /> stånd genom den föreslagna konstruktionen.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi har inget att invända emot att det allmänna presstödet öppnas för invandrartidningarna.<br /> Men om den föreslagna förändringen skall få önskad<br /> effekt krävs det att nyhetstidningar på andra språk än svenska ges möjligheter<br /> till en positiv särbehandling när det gäller bl. a. upplagans storlek och<br /> produktionskostnader. I annat fall blir förändringen ett slag i luften.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrartidningar hänvisas i övrigt till kulturtidskriftsstödet. För att detta<br /> skall ge en reell möjlighet bör en särskild del av detta stöd, exempelvis<br /> 500 000 kr., reserveras för invandrartidningarna.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Invandrarorganisationerna Mot. 1985/86:347</p> <p>I propositionen föreslås en sammanslagning av det nuvarande verksamhetsbidraget<br /> och delar av tidningsstödet till ett nytt organisationsstöd. Regeringen<br /> försöker genom denna åtgärd ge sken av att man förbättrar stödet till invandrarnas<br /> riksorganisationer. Några nya resurser tillförs emellertid inte.</p> <p>De anslagsposter som nu sammanförs har tidigare på ett eller annat sätt<br /> kommit invandrarorganisationerna till del.</p> <p>Invandrarorganisationernas verksamhet har stor betydelse för invandraroch<br /> minoritetsgruppers möjligheter att behålla sin kulturella identitet. Organisationerna<br /> fungerar som kontaktorgan mellan invandrarna och olika<br /> samhällsorgan. Aktiva och väl fungerande invandrarorganisationer är en av<br /> förutsättningarna för att de uppställda målen för invandrarpolitiken skall<br /> kunna uppnås.</p> <p>Vi kan för vår del acceptera att man för samman olika anslag till ett gemensamt<br /> stöd. Det ökar organisationernas frihet att själva prioritera sin<br /> verksamhet. Men vi anser det också nödvändigt att åstadkomma en reell<br /> höjning av det samlade statsbidraget. Flera av invandrarnas riksorganisationer<br /> har under senare år haft stora ekonomiska problem. Personal har<br /> sagts upp, och verksamheter har fått avvecklas. IPOK föreslog i sitt slutbetänkande<br /> hösten 1984 förbättringar av stödet. Under den allmänna motionstiden<br /> 1984 föreslog vi från centerpartiets sida en ordentlig förbättring av stödet.<br /> Detta krav upprepades 1985.</p> <p>Vi förordar nu en höjning av statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer<br /> med 3,5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Det samlade stödet till<br /> invandrarnas organisationers centrala verksamhet skulle därmed utgå med<br /> 13 150 000 kr. för budgetåret 1986/87. Genom denna reella höjning bör det<br /> vara möjligt för organisationerna att även fortsättningsvis bedriva verksamhet<br /> som man tidigare finansierat med projektbidraget och behålla samverkande<br /> organ.</p> <p>När det gäller utformningen av stödet har regeringen frångått IPOK:s modell.<br /> Den nu föreslagna modellen med en bidragstrappa leder till besvärande<br /> tröskeleffekter för organisationerna.</p> <p>Vi förordar därför för vår del IPOK:s förslag om ett grundstöd kombinerat<br /> med en rörlig del som bygger på antalet medlemmar.</p> <p>Familjerådgivning till invandrare</p> <p>1981 var i vart tolfte äktenskap endera parten inte svensk. Var femte skilsmässa<br /> gällde sådana äktenskap. Detta pekar på ett stort behov av familjerådgivning<br /> och stöd. För dem som kommit hit som flyktingar eller invandrare<br /> innebär mötet med vårt lands kulturmönster stora påfrestningar. Den<br /> jämställdhet vi i Sverige betraktar som naturlig kan av männen uppfattas<br /> som ett hot mot den familjesituation man lever i.</p> <p>Den speciella situationen ställer stora språkliga krav i en familjerådgivningssituation.<br /> Ofta är tillgång till tolk en förutsättning för en meningsfull<br /> verksamhet. Tvåspråkig familjerådgivningspersonal är i dessa situationer<br /> angelägen. Men det krävs även att den personal som arbetar inom familje- 14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">rådgivningen också äger stor kännedom om den kulturella bakgrund som Mot. 1985/86:347<br /> dessa människor kommer ifrån och som de skall hjälpa att lösa konflikter.</p> <p style="margin-left:3px;">Kvinnomisshandel utgör även bland invandrargrupperna en känd problematik.<br /> Svårigheter som inte reds upp och bristande förmåga att respektera<br /> varandra är bl. a. en orsak till att kvinnor misshandlas. Här behövs naturligtvis<br /> stöd för kvinnorna men även männens situation måste uppmärksammas.</p> <p style="margin-left:3px;">Den av socialstyrelsen tillsammans med invandrarverket arrangerade<br /> konferensen om kvinnomisshandel och invandrarkvinnor har varit ett första<br /> steg att sprida information och erfarenheter. Detta måste följas upp. I det<br /> arbetet måste stor uppmärksamhet ägnas flyktingfamiljernas totala situation.</p> <p style="margin-left:3px;">Äldre invandrares situation</p> <p style="margin-left:3px;">Den invandring som pågått under 1960- och 1970-talen har nu lett till att antalet<br /> äldre invandrare ökar. Vid sekelskiftet beräknas ca 125 000 av i Sverige<br /> boende utrikes födda personer vara över 65 år. Omkring hälften har kommit<br /> från Finland. Kravet på god omsorg för denna stora grupp finns naturligtvis.</p> <p style="margin-left:3px;">Förväntningarna kring ålderdomen skiljer sig mellan olika invandrargrupper<br /> när det gäller samhällets äldreomsorg resp. barnens ansvar för sina åldriga<br /> föräldrar. Detta har framkommit i en pilotstudie, Äldre invandrare, som invandrarverket<br /> utfört. Vidare framstår invandrarnas problem med svenska<br /> språket samt äldreomsorgspersonalens bristande kunskaper om invandrare<br /> som exempel på aktuella svårigheter.</p> <p style="margin-left:3px;">Att statistiskt kartlägga antalet äldre invandrare har visat sig svårt då den<br /> generella statistiken endast skiljer på utländska medborgare och svenska.</p> <p style="margin-left:3px;">Flertalet invandrare i den aktuella åldersgruppen är svenska medborgare<br /> som alltså inte blir redovisade som invandrare. Därför krävs särskilda bearbetningar<br /> av befintlig statistik för att erhålla uppgifter om antalet äldre i olika<br /> språkgrupper.</p> <p style="margin-left:3px;">Behovet av tvåspråkig personal är speciellt stort när det gäller äldre invandrare.<br /> De kunskaper i svenska som förvärvats sent i livet faller då ofta<br /> bort, och det enda språk som kan användas är det ursprungliga.</p> <p style="margin-left:3px;">Fosterhemsplacering av barn tillhörande främmande språkliga<br /> eller etniska minoriteter</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarfamiljer har ofta svårt att förstå den svenska inställningen att det<br /> skall vara möjligt att omhänderta deras barn för fosterhemsplacering. Detta<br /> är även för en svensk familj en svår krissituation som kräver ett handläggningsförfarande<br /> som inte ytterligare traumatiserar familjesituationen. Detta<br /> problem har utförligt tagits upp av flera invandrarorganisationer. Kultur och<br /> ursprung försvårar påtagligt möjligheterna att i dessa frågor komma överens<br /> mellan myndighetsutövare och invandrarfamilj.</p> <p style="margin-left:3px;">Barnet som utsätts för detta kommer också, om man inte finner ett fosterhem<br /> med samma ursprung som föräldrahemmet, att glömma sitt språk, sitt 15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">ursprung och förlorar den språkliga kontaktmöjligheten med sina föräldrar. Mot. 1985/86:347<br /> För att komma till rätta med ett mycket allvarligt problem som uppstår kring<br /> invandrare vars barn skall fosterhemsplaceras krävs att fördjupad kunskap<br /> tillförs i detta sammanhang.</p> <p>Hjälp till tortyroffer</p> <p>Mångå av de flyktingar som slutligen får en fristad i Sverige har i sina hemländer<br /> tidigare varit fängslade och i samband därmed utsatta för tortyr. Tortyr<br /> har förekommit sedan lång tid tillbaka men tortyrmetoderna har förändrats.<br /> Numera används alltmer metoder som syftar till att ge psykologiska effekter<br /> och man är angelägen om att de inte skall lämna synliga spår efter sig.</p> <p>På det sättet är det svårare att få belägg för vad som verkligen förekommit.</p> <p>Sedan några år har vid Rikshospitalet i Köpenhamn funnits ett behandlingscenter<br /> för rehabilitering av tortyroffren. Detta finansieras delvis av<br /> danska staten som ställt lokaler och utrustning till förfogande. I övrigt drivs<br /> verksamheten med hjälp av frivilliga bidrag från Danmark och från internationella<br /> fonder. Verksamheten har enligt samstämmiga vittnesmål visat sig<br /> ge goda resultat och har varit av stor betydelse för de människor som upplevt<br /> tortyr.</p> <p>I Sverige har Röda korset tagit initiativ till en liknande verksamhet, och<br /> under fjolåret startade Sveriges första rehabiliteringscenter för torterade.</p> <p>Det är Röda korset och Stockholms läns landsting som gemensamt står bakom<br /> centret. Vi hälsar med stor tillfredsställelse att denna verksamhet kommit<br /> i gång i Sverige, och vi tycker det är naturligt att svenska staten lika väl<br /> som den danska visar sitt positiva intresse genom att ge ekonomiskt stöd till<br /> densamma. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om behovet av speciella insatser för flyktingbarn,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ för att skapa<br /> en rättvisande meritvärdering för invandrare i enlighet med det anförda,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att initiativ tas för<br /> att öka rekryteringen av invandrare till polisyrket,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om utfärdande av direktiv till verk och myndigheter<br /> att eliminera och beivra invandrarfientligt/rasistiskt klotter,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om invandrarkulturens ställning i skolan och inom<br /> forskningen,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om behovet av positiv särbehandling av invandrartidningarna<br /> inom det allmänna presstödet, 16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:27px;">7. att riksdagen beslutar att till Åtgärder för invandrare anvisa ett i Mot. 1985/86:347<br /> förhållande till regeringens förslag med 3,5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag<br /> om 15 090 000 kr.,</p> <p style="margin-left:27px;">8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ny<br /> utformning av organisationsstödet i enlighet med IPOK:s förslag,</p> <p style="margin-left:27px;">9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts beträffande invandrarorganisationernas möjlighet att<br /> få del av allmänna projektmedel till föreningslivet,</p> <p style="margin-left:27px;">10. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en del av kulturtidskriftsstödet<br /> reserveras för invandrartidskrifter i enlighet med<br /> det anförda,</p> <p style="margin-left:27px;">11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om familjerådgivning till invandrare,</p> <p style="margin-left:27px;">12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning<br /> av de äldre invandrarnas situation i enlighet med det anförda,</p> <p style="margin-left:27px;">13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som anförts om nödvändigheten av stöd för hjälp till tortyroffer.</p> <p>Stockholm den 1 april 1986<br /> Rune Backlund (c)</p> <p>Kersti Johansson (c) Karin Israelsson (c)</p> <p>Ulla Tillander (c) Rune Gustavsson (c)</p> <p>Rosa Östh (c)</p> </div> <div class="block ml_54"><p>17</p> </div> </div> </div> 0 Rune Backlund c 1 undertecknare 0 Kersti Johansson c 2 undertecknare 0 Karin Israelsson c 3 undertecknare 0 Ulla Tillander c 4 undertecknare 0 Rune Gustavsson c 5 undertecknare 0 Rosa Östh c 6 undertecknare G902347 Rune Backlund m. fl. (c) mot_198586__347.pdf 177229 pdf Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98) https://data.riksdagen.se/fil/43CF7904-834C-4BEF-9E0A-D815A4CCDA49