3076486G9023461985/86346motmotMotion 1985/86:346 Alf Svensson (c)MotionMotion34601986-03-25 00:00:002014-11-04 12:46:492014-11-04 00:00:00Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)Alf Svensson (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902346/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902346https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902346
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:346</p>
<p>Alf Svensson (c)<br />
Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>De mål som riksdagen antog 1975 gällde invandrar- och minoritetspolitiken.<br />
Kds anser att målen också i fortsättningen skall benämnas så. Det vore<br />
olyckligt om man skulle skilja målen för invandrarpolitiken från minoritetspolitiken.<br />
Dagens invandrare kommer delvis att vara morgondagens minoriteter.<br />
Solidariteten mellan invandrarna, majoritetsbefolkningen och de äldre<br />
minoriteterna stärks av en sådan formulering av målen som visar att invandrarna<br />
inte är en grupp åtskild från andra invånare i landet.</p>
<p>Valfrihetsmålet</p>
<p>I regeringens proposition föreslås en ändrad tolkning av valfrihetsmålet. Så<br />
här avslutas avsnittet i propositionen:</p>
<p>Jag anser emellertid att begreppet bör tolkas så att det innefattar respekt för<br />
den enskildes identitet och integritet samt möjlighet att utveckla det egna<br />
kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i det svenska<br />
samhället gäller för mänsklig samlevnad.</p>
<p>Målet ”valfrihet” kan i det här sammanhanget tolkas på två olika sätt:</p>
<p>1. Den enskildes och minoritetens rätt att utforma liv, gemenskapsformer<br />
osv. i enlighet med sina egna grundvärderingar, seder och bruk. Enligt kds<br />
mening kan man inte uppställa andra krav på invandrare i det här sammanhanget<br />
än att de följer den svenska lagen. Om man begär att invandrarna<br />
dessutom skall följa de ”normer som i den svenska samhället gäller för<br />
mänsklig samlevnad” innebär det ju ett större krav än på övriga invånare i<br />
landet. Ingen kan kräva att en svensk medborgare lever i enlighet med en<br />
oskriven lag. Formuleringen strider därför mot jämlikhetsmålet.</p>
<p>Dessutom är möjligheten att arbeta för att förändra normer och lagstiftning<br />
en del av demokratins väsen. Om vi krävde av invandrarna att de skulle<br />
hålla sig till allmänt accepterade normer, skulle det innebära en patriarkalisk<br />
syn på dem som samhällsmedlemmar. Majoritetsgruppens medlemmar<br />
skulle ha rätten att ha och kräva andra normer än de allmänt accepterade,<br />
medan invandrarna inte skulle ha denna rätt.</p>
<p>Formuleringen strider enligt kds mening också mot Europarådskonventionen<br />
om de mänskliga rättigheterna där föräldrarna tillförsäkras rätten att<br />
välja en uppfostran och en undervisning för sina barn som står i överensstämmelse<br />
med den egna filosofiska eller religiösa grundsynen.</p>
<p>2. Samhällets åtgärder till stöd för invandrarnas och minoriteternas ”val</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>frihet”. Riksdagen, landstingen och kommunerna fattar i olika sammanhang Mot. 1985/86:346<br />
beslut om t. ex. ekonomiskt stöd till invandrar- och minoritetsorganisationer.<br />
Den skrivning regeringen föreslår innebär betydande möjlighet till<br />
glidningar för den som skall ge stöd åt organisationerna. Man kan med allmänna<br />
formuleringar säga att en viss organisation ”inte omfattar de grundläggande<br />
värderingar om vilka det råder enighet i Sverige” och av detta skäl<br />
avslå stöd åt organisationen.</p>
<p>Detta innebär en allvarlig rättsosäkerhet för invandrarna. Om man anser<br />
att valfriheten skall gälla snävare än inom lagens råmärken, så måste man<br />
för varje ändamål klart definiera vilka normer som skall gälla. Annars kan<br />
den av regeringen föreslagna formuleringen leda till ett betydande godtycke<br />
vid t. ex. behandlingen av ärenden inom olika anslagsbeviljande myndigheter.</p>
<p>Det råder troligen inte ens bland riksdagens ledamöter enighet om vilka<br />
”grundläggande normer som i det svenska samhället gäller för mänsklig<br />
samlevnad”.</p>
<p>Språkregistrering</p>
<p>Kds har i en motion framfört krav på en starkare ställning i Sverige för finska<br />
språket. Bl. a. föreslås att kommunerna vid en viss minimiandel finskspråkiga<br />
invånare (eller ett visst minimiantal finskspråkiga barn under 16 år)<br />
skall vara skyldiga att inrätta en sverigefinsk skola (eller en sverigefinsk utbildningslinje<br />
inom grundskolan).</p>
<p>Kds anser därför att man beträffande den sverigefinska befolkningen skall<br />
ha möjlighet till frivillig språkregistrering. Det är svårt att förstå synpunkten<br />
att språkregistrering skulle innebära en integritetskränkande åtgärd - i synnerhet<br />
om den är frivillig. Uppfattningen innebär ju att man anser att människor<br />
skulle behöva skämmas för sitt modersmål i ett land där det vid sidan<br />
av svenska talats flera andra språk under århundraden. Om man av dessa<br />
skäl avstår från införande av frivillig språkregistrering, kan det tolkas som en<br />
eftergift för en fördomsfull syn på språkgrupperna i det svenska samhället.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:33px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
att de föreslagna målsättningarna skall benämnas ”målsättningar för<br />
invandrar- och minoritetspolitiken”,</p>
<p style="margin-left:33px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som ovan anförts angående formuleringen av valfrihetsmålet,</p>
<p style="margin-left:33px;">3. att riksdagen beslutar att möjlighet till frivillig registrering av<br />
modersmålet skall införas i folkbokföringen beträffande den finskspråkiga<br />
befolkningen.</p>
<p>Stockholm den 25 mars 1986</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Alf Svensson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p style="margin-left:6px;">9</p>
</div>
</div>
</div>
0Alf Svenssonc1undertecknareG902346Alf Svensson (c) mot_198586__346.pdf77635pdfInvandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)https://data.riksdagen.se/fil/3B50DA20-85B3-49D0-8BED-FB929AD33193