3076482 G902342 1985/86 342 mot mot Motion 1985/86:342 Lars Werner m. fl. (vpk) Motion Motion 342 0 1986-04-01 00:00:00 2014-11-04 12:46:47 2014-11-04 00:00:00 Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98) Lars Werner m. fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902342/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902342 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902342 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:342</p> <p>Lars Werner m. fl. (vpk)<br /> Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringens proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken kommer i en tid<br /> som kännetecknas av drastiskt ändrade förutsättningar för invandrarna.</p> <p>Effekterna av den accelererande strukturella omvandlingen, som den kapitalistiska<br /> produktionen genomgår, blir ett stadigt minskat behov av arbetskraft<br /> och att allt större grupper av människor slås ut ur produktionen.<br /> Hårdast drabbas den okvalificerade arbetskraften, till vilken större delen av<br /> invandrarna hör. Det ställs dessutom i dag helt nya och annorlunda krav på<br /> arbetskraften i form av ökad yrkesutbildning, ökad allmän kunskapsnivå<br /> samt ökade språkfärdigheter. Det innebär större svårigheter för invandrarna<br /> att komma in och stanna på arbetsmarknaden. Som en följd av denna<br /> utveckling kan man konstatera en ökad segregation på arbetsmarknaden,<br /> där invandrarna koncentreras på olika städ- och diskjobb eller annan lågavlönad<br /> sysselsättning inom olika serviceyrken.</p> <p>Man kan också konstatera att andelen invandrare i arbetsmarknadspolitiska<br /> åtgärder är mycket hög. Arbetslöshetssiffrorna för invandrare, som för<br /> vissa åldrar är mer än dubbelt så höga som för befolkningen i övrigt, är likaså<br /> mycket oroväckande.</p> <p>Av allt att döma kommer industrins strukturella omvandling att fortsätta<br /> också i framtiden med åtföljande arbetslöshet och utslagning. Invandrarnas<br /> situation kommer att förvärras i samma takt som konkurrensen om de befintliga<br /> arbetsplatserna hårdnar och arbetslösheten breder ut sig. Därför är<br /> det helt nödvändigt med särskilda insatser från samhällets sida. Från att ha<br /> varit önskvärda och nödvändiga i produktionsprocessen håller invandrarna<br /> på att omvandlas till en svårplacerad grupp människor som konkurrerar med<br /> den inhemska arbetskraften om de tillgängliga platserna. Som en följd härav<br /> kan man iaktta en ökad segregation när det gäller yrkesutbildning, sociala<br /> förhållanden och bostadsförhållanden för den invandrade befolkningen.<br /> Målet för invandrarpolitiken, dvs. invandrarnas funktionella integrering i<br /> det svenska samhället, blir mer avlägset än någonsin och motsättningarna<br /> skärps.</p> <p>Målsättningen med invandrapolitiken är en långsiktig process som kan påverkas.<br /> Den kan påskyndas eller fördröjas beroende på de insatser man är<br /> beredd att göra i nuet. Insatser som ökar invandrarnas sociala rörlighet, deras<br /> bildnings- och kunskapsnivå, deras rörlighet vad gäller yrke, inkomst och<br /> bostad påskyndar processen. De är helt nödvändiga för målsättningens uppfyllande,<br /> men de utesluter varje form av kortsiktigt ekonomiskt tänkande<br /> som enbart utgår från bedömningar av budgetunderskottet.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Invandrarpolitiken måste utgå från att det inte finns några motsättningar Mot. 1985/86:342<br /> mellan de grupptillhörigheter som dominerar invandrarnas identitet - nationell<br /> grupptillhörighet, invandrartillhörighet och klasstillhörighet. I stället råder<br /> ett dialektiskt förhållande av ömsesidighet och påverkan mellan dessa<br /> tillhörigheter.</p> <p>Det innebär att invandrarnas anpassning, välbefinnande och harmoniska<br /> utveckling enbart kan garanteras med en politik som ugår från ovannämnda<br /> grupptillhörigheter och syftar till att verka för dessas allsidiga utveckling. En<br /> invandrarpolitik som genom olika åtgärder försöker tvinga invandrarna att<br /> förneka och undertrycka någon av de ovan nämnda grupplojaliteterna försvårar<br /> och fördröjer invandrarpolitikens målsättningar och är dömd att misslyckas.</p> <p>Dessa tankegångar har varit vägledande för invandrarpolitiken hittills. De<br /> baserar sig på det faktum att invandrarna är dels invandrare med allt de har<br /> gemensamt med alla invandrare, dels nationella minoriteter inom ramen för<br /> det gemensamma ursprunget. Därför fick politiken på området benämningen<br /> ”invandrar- och minoritetspolitik”, vilket också återspeglades i direktiven<br /> till den stora invandrarpolitiska utredningen, IPOK.</p> <p>IPOK konstaterade också i sitt betänkande att de här begreppen, dvs. ”invandrar-<br /> och minoritetspolitik”, också i fortsättningen bör vara benämningen<br /> och grunden för politiken på området. Därför är det oroande att regeringen<br /> i sin framlagda proposition talar enbart om invandrarpolitiken. Minoritetspolitiken<br /> nämns inte en enda gång i den omfattande propositionen. Bristande<br /> satsningar på kulturens område samt borttagande av stödet till invandrartidningar,<br /> i kombination med andra åtgärder, kan tolkas som en radikal<br /> förändring av riktlinjerna för invandrarpolitiken.</p> <p>Rätten till den egna kulturen</p> <p>I den av riksdagen fastställda målsättningen för invandrarpolitiken uppställs<br /> valfriheten som ett huvudmål vid sidan av jämlikhet och samverkan. Även<br /> om det ibland förekommer olika uppfattningar mellan de politiska partierna<br /> om hur dessa huvudmål skall tolkas, råder det i alla fall total samstämmighet<br /> på en punkt. Nämligen att om mycket litet eller ingenting görs för att ge dessa<br /> målsättningar ett konkret innehåll kommer de att förbli tomma fraser,<br /> avsedda att användas i högtidliga sammanhang i stället för konkreta förslag<br /> till åtgärder.</p> <p>Valfrihetsmålet innebär bl. a. på kulturens område att invandrarna tillerkänns<br /> rätten att behålla och utveckla sin egen kultur. Men detta mål kommer<br /> att förbli en tom fras så länge samhället inte är berett att skjuta till de<br /> för ändamålet nödvändiga resurser som gör det möjligt för invandrarna att<br /> förverkliga sin rätt.</p> <p>Statens kulturråd har under en följd av år begärt särskilda medel för kulturverksamhet<br /> bland språkliga minoriteter. Statens kulturråd fann detta angeläget<br /> eftersom man vet att inom de generella bidragen har invandrarändamålen<br /> svårt att hävda sig i den hårda konkurrensen.</p> <p>Det har betonats förut och det torde numera vara allom bekant att det<br /> kulturella arvet utgör den grund varpå människan bygger sin personlighet 1</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>och sin nationella och klassmässiga identitet. Det utgör också grunden för Mot. 1985/86:342<br /> den nationella gemenskapen. Det är därför uppenbart att möjligheterna för<br /> invandrarna att ta del av och utveckla sin kultur är nödvändiga för att stärka<br /> framför allt invandrarbarnens och -ungdomens identitet och självkänsla.</p> <p>Självfallet måste invandrarorganisationerna med sin kulturella och sociala<br /> verksamhet bland både barn, unga och äldre inta en central roll för att ge<br /> invandrarna tillgång till sin kultur och sin historia. Invandrarorganisationerna<br /> är dessutom ofta den enda länken mellan invandrarna som grupp och det<br /> svenska samhället. Det är också där invandrarna har möjlighet att känna sin<br /> nationella grupptillhörighet. Därför är det nödvändigt att kraftiga insatser<br /> görs för att stödja invandrarorganisationernas kulturella verksamhet. I sammanhanget<br /> är det nödvändigt att komma ihåg att invandrarna i mycket hög<br /> grad saknar möjlighet att tillgodogöra sig samhällets övriga kulturutbud på<br /> grund av språket, men framför allt på grund av att ett levande kulturliv måste<br /> utgå ifrån egna behov och förutsättningar.</p> <p>Svårigheterna gäller i särskilt hög grad det seriösa kulturutbudet, varför<br /> i synnerhet barnen och ungdomarna bland invandrarna blir lätta offer för<br /> kommersiella massprodukter i kulturens utmarker - ett förhållande som<br /> både riksdag och regering i olika sammanhang sagt sig vilja motverka.</p> <p>Ett särskilt bidrag för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter är<br /> nödvändigt för att kulturrådet skall kunna stödja sådana projekt och verksamheter<br /> inom invandrarorganisationerna som inte ryms inom nuvarande<br /> bidragsformer. Invandrarverket har många gånger betonat betydelsen av att<br /> detta bidrag inrättas.</p> <p>Vpk ser det också som angeläget att invandrarna själva genom sina organisationer<br /> får ett avgörande inflytande över medlens användning. Vi anser<br /> därför att de föreslagna medlen bör fördelas av en särskild nämnd inom kulturrådet<br /> där invandrarorganisationerna finns företrädda.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stärk invandrarorganisationerna</p> <p>Invandrar- och minoritetsorganisationerna utgör en allt viktigare del av folkrörelserna<br /> i Sverige. Föutom att de fungerar som intresseorganisationer för<br /> invandrares och minoriteters strävan att behålla och utveckla den egna kulturen<br /> och språket i det svenska samället, har de en särskilt viktig funktion<br /> för kvinnorna, barnen och ungdomarna. I föreningarna träffas man, pratar<br /> om de problem man har, hjälps åt och, framför allt, känner sig som hemma.</p> <p>Här träffas man familjevis och umgås över alla åldersgränser. Många föreningar<br /> har teatergrupper, dansgrupper, körer etc. där alla medverkar och<br /> får del av sitt kulturarv och av den kulturella utvecklingen från hemlandet.</p> <p>Förutom kulturella aktiviteter har invandrarorganisationerna stor betydelse<br /> som informationsförmedlare och som en viktig förbindelselänk mellan<br /> invandrarna och det svenska samhället. I det avseendet skiljer sig invandrarorganisationernas<br /> verksamhet mycket från verksamhet som bedrivs i det traditionella<br /> svenska föreningslivet, med specialisering på vissa ämnesområden.</p> <p style="margin-left:13px;">Invandrarorganisationerna är intresseorganisationer för hela familjen, 14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">men en huvuduppgift för samtliga är att arbeta med ungdom. De kan därige- Mot. 1985/86:342<br /> nom göra mycket för att förebygga sociala problem.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk delar invandrarverkets bedömning att de invandrar- och minoritetspolitiska<br /> mål som riksdagen fastställde år 1975 endast kan förverkligas genom<br /> att invandrarnas egna organisationer får bättre möjligheter att arbeta<br /> och genom att svenska organisationer stimuleras att mer aktivt engagera sig<br /> i invandrarfrågorna.</p> <p style="margin-left:3px;">Från 1975/76 erhåller invandrarorganisationer som är riksförbund verksamhetsbidrag<br /> från SIV (statens invandrarverk). Från 1975/76 t. o. m.</p> <p style="margin-left:3px;">1979/80 erhöll SIV en ökning av anslaget. Därefter har organisationerna fått<br /> sänkta reala bidrag. Detta är en utveckling som om den tillåts fortsätta riskerar<br /> att rasera den verksamhet som vissa organisationer byggt upp. De senaste<br /> två åren har invandrarorganisationerna i praktiken fått nedskärningar av<br /> redan otillräckliga bidrag. Samtidigt ställer det svenska byråkratiska maskineriet<br /> allt större krav på invandrarorganisationerna, som förväntas delta aktivt<br /> i olika arbets- eller referensgrupper och i olika statliga eller kommunala<br /> utredningar och det med obefintliga eller minimala kansliresurser. Här uppenbarar<br /> sig en påtaglig risk att invandrarorganisationerna omvandlas till<br /> enbart administrativa enheter med huvudsaklig funktion att med svårigheter<br /> bära sin egen administrationstyngd. Det som är helt klart är att organisationerna<br /> inte kan motsvara samhällets förväntningar med det nuvarande<br /> statsstödet.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk anser dessutom att det i nuvarande läge är högst angeläget att öka<br /> bidraget för avgränsade projekt, eftersom det här rör sig om nödvändiga<br /> medel som används för att öka förståelse och kontakt mellan invandrare och<br /> svenskar.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen föreslår visserligen en ökning av stödet till invandrarorganisationerna,<br /> men den är skenbar, därför att den föreslagna ökningen motsvarar<br /> de resurser som invandrarorganisationerna förlorar genom borttagandet av<br /> stödet till deras tidningar.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarorganisationerna har hittills haft ett samarbetsorgan kallat<br /> SIOS, med ett minimalt kansli, vilket finansierats med bidrag från invandrarverket.<br /> Samarbetsorganisationen är mycket värdefull för invandrarorganisationernas<br /> möjligheter att uppträda gemensamt gentemot statsmakterna<br /> och olika myndigheter. Det framlagda regeringsförslaget innebär att stödet<br /> till SIOS kommer att upphöra. Vpk anser att det är en mycket dålig politik<br /> och ett hårt slag mot invandrarrörelsen.</p> </div> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:3px;">Bekämpa rasismen</p> <p style="margin-left:3px;">Den ekonomiska krisen, som drabbar hela den kapitalistiska världen och<br /> som kännetecknas av massarbetslöshet, inflation och social utslagning, håller<br /> på att fördjupas och förvärras. Den följs av en politisk kris, där politikerna<br /> i sin oförmåga att hitta lösningar inom ramarna för det ekonomiska systemet,<br /> skapar missnöje, politikerförakt och passivitet. Därmed skapas också<br /> grogrund och gynnsamma förutsättningar för uppkomsten av missnöj esgrupper<br /> och fascistanstrukna partier, som i den ekonomiska krisens spår breder 15</p> </div> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_59" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>ut sig runt om i Europa, genom att bl. a. utnyttja och underblåsa fördomar Mot. 1985/86:342<br /> som rasism och främlingshat.</p> <p>Också i Sverige blir klimatet allt hårdare efter hand som arbetslösheten<br /> breder ut sig. Denna utveckling medför att invandrarna i Sverige bemöts<br /> med hårdnande attityder; det finns i dag klara tendenser till främlingsfientlighet<br /> och rasism i samhället.</p> <p>Detta beror till en del på att den invandrande arbetskraften aktualiserar<br /> strukturella spänningar i det land den kommer till. Detta drabbar i första<br /> hand arbetare och lägre mellanskikt, som ibland drivs att åberopa sin medfödda<br /> nationella status. ”Det är klart att jobben i första hand skall gå till<br /> svenskar.” Även om invandrarnas ställning, inkomst och utbildning ofta är<br /> låga riktas denna avund mot dem. Från marginalen i utvandringsländerna<br /> hamnar de i marginalen i mottagarländerna. De är svagt integrerade i det<br /> nya landet. Deras ekonomiska resurser kanske ökar, men de är yrkesmässigt<br /> och utbildningsmässigt utspärrade. Trots detta ökar spänningen inom den<br /> inhemska arbetskraften, som inte lyckas ta sig upp och just därför känner sig<br /> passerad och förbiseglad. De infödda som inte får del av den ökade sociala<br /> rörlighet invandringen för med sig uppfattar invandrarna som ett allvarligt<br /> hot. Dessutom ökar konkurrensen om arbetstillfällena ju mer den ekonomiska<br /> krisen breder ut sig. Desto mindre har man då råd med solidaritet,<br /> hänsyn och omtanke. Desto mer breder individualismen och de vassa armbågarnas<br /> mentalitet ut sig.</p> <p>Vpk anser att den invandrarfientlighet och de rasistiska tendenser som gör<br /> sig gällande i dag utgör ett allvarligt hot mot invandrarna men också och<br /> framför allt mot de värderingar som ligger till grund för och genomsyrar arbetarrörelsens<br /> utvecklingshistoria. Mot denna bakgrund anser vi att det är<br /> ytterst nödvändigt och brådskande att vidta konkreta åtgärder i kampen mot<br /> rasismen.</p> <p>För det första krävs åtgärder som syftar till att förbättra invandrarnas sociala<br /> situation, främja invandrarnas sociala rörlighet och bryta de yrkes- och<br /> utbildningsspärrar som håller invandrarna kvar på de lägsta skikten i samhället.<br /> För det andra krävs åtgärder som syftar till att öka informationen till<br /> det svenska folket om invandringens historiska orsaker, effekter och klassmässiga<br /> aspekter. För det tredje fordras åtgärder som främjar allsidiga kontakter<br /> och ökar förståelse och tolerans mellan invandrare och svenskar,<br /> t. ex. projekt i form av politiska, sociala och kulturella samarrangemang.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Folkrörelsernas roll</p> <p>Myndigheternas insatser för att informera svenska folket i syfte att bemöta<br /> de främlingsfientliga attityderna har begränsad räckvidd. De svenska folkrörelserna<br /> kan här komplettera myndigheternas information på ett utmärkt<br /> sätt. Så som biståndspolitiken har kunnat förankras genom folkrörelsernas<br /> insatser, kan folkrörelserna gå ut genom sina organisationer för att motverka<br /> fördomar och skapa vidgade kontakter mellan svenskar och invandrare.</p> <p>Detta gäller särskilt organisationer inom arbetarrörelsen med sin massför</p> <p>ankring. Invandrarna, som till den övervägande delen tillhör arbetarklassen, 16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>har gemensamma intressen med de svenska arbetarna och kan därför nås Mot. 1985/86:342<br /> och påverkas lättare genom de egna organisationerna både på arbetsplatser<br /> och i bostadsområden. Därför delar vpk bedömningen att en ny anslagspost<br /> behövs för informationsinsatser genom folkrörelserna. Skolans roll i det<br /> sammanhanget är av avgörande betydelse. På samma sätt som skolan slår<br /> vakt om frihetens och demokratins grundläggande värderingar i sin verksamhet,<br /> på samma sätt anser vi att skolan bör ta mer målmedveten och aktiv<br /> del i kampen mot rasism och invandrardiskriminering. Material bör utarbetas<br /> som allsidigt belyser invandringens aspekter. Detta bör ingå i den obligatoriska<br /> undervisningen både på grundskolan och i gymnasieskolan liksom i<br /> olika former av vuxenutbildning. I det sammanhanget anser vi att regeringens<br /> förslag om en ombudsman mot etnisk diskriminering är helt otillräckligt.</p> <p>Vi anser att en diskrimineringsombudsman som inte har stöd i en särskild<br /> lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet inte kan ha någon större verkan.</p> <p>Enligt lagförslaget skulle diskrimineringsombudsmannen endast agera för<br /> att motverka diskriminering utan någon uppgift att föra den enskildes talan<br /> i rätten, vilket andra ombudsmän kan göra. Utan lagstiftning och utan fällande<br /> domar som skapar prejudikat kommer man aldrig att kunna bevisa att<br /> diskriminering på arbetsmarknaden förekommer, eftersom det inom detta<br /> område är mycket svårt att bevisa. På samma grunder anser vi att en diskrimineringsombudsman<br /> utan stöd av en lagstiftning knappast kommer att kunna<br /> motverka diskriminering inom andra viktiga samhällsområden, t. ex. på<br /> bostadsmarknaden.</p> <p>Vi vill understryka att det är av vikt att ombudsmannen får tillräckliga<br /> resurser för tolk- och översättningsändamål så att kommunikationen mellan<br /> ombudsmannen och enskilda inte försvåras.</p> <p>Vi anser att samhället klart måste visa sitt avståndstagande från diskriminering<br /> genom lagstiftning - bara då kan en diskrimineringsombudsman som<br /> övervakande myndighet utnämnas för att tillse att lagarna efterföljs.</p> <p>Invandrarungdomar</p> <p>Situationen för invandrarungdomar i dag är mycket svår. Orsaker till invandrarungdomarnas<br /> alarmerande sociala situation och deras situation på<br /> arbetsmarknaden är bl. a. att de i regel har generellt lägre utbildningsnivå<br /> än de svenska ungdomarna. De är också i större utsträckning än andra ungdomar<br /> hänvisade till konjunkturkänsliga näringsgrenar och yrkesområden.</p> <p>En större andel av utländska medborgare är anställda i privata företag. Avsaknaden<br /> av yrkesutbildning är en av de viktigaste orsakerna till arbetslöshet.<br /> Det faktum att invandrarungdomar fortsätter sina studier i gymnasieskolan<br /> i mindre utsträckning än de svenska ungdomarna innebär således att<br /> deras ställning på arbetsmarknaden blir svag. Många invandrarungdomar<br /> har svårt att få arbete på grund av att de inte kan tillräckligt mycket svenska.</p> <p>Man kan anta att ett stort antal invandrarungdomar inte söker upp arbetsförmedlingen<br /> trots att de saknar arbete. Invandrarungdomens möjligheter att<br /> ta del av olika utbildningsmöjligheter för arbetslösa ungdomar kan vara begränsade<br /> på grund av språksvårigheter och tidigare negativa erfarenheter av<br /> skolarbete. 17</p> </div> <div class="block ml_15" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Det är också uppenbart att yrkesvalet bland unga invandrare påverkas av Mot. 1985/86:342<br /> det förhållandet att föräldrar, släkt och vänner ofta endast har erfarenhet av<br /> en mycket begränsad del av den svenska arbetsmarknaden. Segregationen<br /> på arbetsmarknaden och den äldre generationen invandrare blir ett socialt<br /> arv som går vidare till nästa generation, genom att de äldre bara kan förmedla<br /> kontakter med och hjälpa de unga invandrarna till att få arbeten inom<br /> denna begränsade del av arbetsmarknaden.</p> <p>De flesta invandrarungdomar har inte alls eller i mycket ringa utsträckning<br /> fått del av det stöd under uppväxten som nu håller på att växa fram i<br /> form av träning och undervisning i sitt modersmål eller andra stödinsatser i<br /> skolan. De befinner sig ofta i nästintill olösliga konflikter mellan föräldrarnas<br /> kultur- och moraluppfattning och den svenska kulturen och de svenska<br /> ungdomarnas uppfattning. De har hamnat i ett socio-kulturellt ingenmansland<br /> och känner sig inte höra hemma någonstans. De känner inte sitt kulturella<br /> och historiska ursprung annat än som fragmentariska bitar. Språksvårigheterna<br /> som lett till upprepade misslyckanden i både skolan och det sociala<br /> umgänget, liksom negativa och rasistiska bemötanden och tillmälen, har<br /> ofta blivit den dominerande grunden för deras identitet. För många av dem<br /> blir arbetslösheten den slutliga bekräftelsen på att de är utslagna, och de kan<br /> inte se några möjligheter att själva ta sig ut ur sin situation - utslagningen<br /> bekräftas steg för steg.</p> <p>De problem vi här har pekat på är extraordinära till sin karaktär, och därför<br /> fordras det extraordinära åtgärder för att göra något åt dem. Det går inte<br /> att blunda för den utslagning som i dag drabbar invandrarungdomen som en<br /> frukt av underlåtenhet att ge dem ett adekvat stöd från början. Det svenska<br /> samhället och i synnerhet den svenska industrin har gjort oerhörda vinster<br /> på den invandrade arbetskraften, som t. o. m. har utgjort förutsättningen<br /> för expansionen under guldåren. Det kan inte vara värdigt ett modernt samhälle,<br /> som dessutom vill kalla sig välfärdssamhälle, att utlämna de invandrade<br /> arbetarnas barn till social nöd, drogmissbruk och kriminalitet när kristendenserna<br /> börjar hopa sig.</p> <p>Vårt parti anser att det krävs ett sammansatt åtgärdsprogram för att stötta<br /> de arbetslösa invandrarungdomar som är, eller håller på att bli, utslagna.</p> <p>Till en del kan detta bestå av åtgärder och förstärkningar på arbetsmarknadsutbildningens<br /> område, på arbetsförmedlingar, på skolans och utbildningens<br /> och på fritidens områden. Men detta är inte nog. Det fordras framför<br /> allt ett intensivt arbete för att över huvud taget få kontakt med dessa<br /> ungdomar.</p> <p>Vpk föreslår att resurser skall ställas till kommunernas förfogande för ett<br /> socialt stödprojekt för invandrarungdom. Detta bör organiseras så att invandrare<br /> anställs för att arbeta inom sin egen nations- och språkgrupp. Vi<br /> tror att detta är en förutsättning för att komma förbi barriärer av främlingskap<br /> och språksvårigheter. Det kan dessutom vara en utgångspunkt för att<br /> skapa förutsättningar att bygga upp en nationell identitet hos invandrarungdomarna.<br /> Arbetet måste självfallet bygga på uppsökande verksamhet men<br /> bör ges en fast bas i form av lokalutrymmen i invandrartäta bostadsområden.</p> <p>Stor frihet måste lämnas när det gäller verksamhetens konkreta utformning</p> <p>för att den skall kunna anpassas till skilda förhållanden. De invandrare som ^</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">skall arbeta med verksamheten måste ges en grundlig utbildning för att finna Mot. 1985/86:342<br /> sig väl till rätta bland svenska institutioner inom sociala och andra vårdområden,<br /> inom utbildningssystemet och inom arbetsmarknadsväsendet. Detta är<br /> nödvändigt för att invandrarungdomarna skall få det konkreta stöd de behöver<br /> i olika situationer.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarorganisationerna har en avgörande betydelse i den verksamheten.<br /> Det är viktigt att de personer som skall arbeta åtnjuter ett stort förtroende<br /> inom den egna nationsgruppen och att verksamheten bedrivs i nära och<br /> kontinuerligt samarbete med invandrarorganisationerna. Därför måste lokala<br /> invandrarorganisationer ges ett avgörande inflytande över anställningsfrågan.</p> <p style="margin-left:3px;">Kostnaderna för den föreslagna verksamheten bör helt täckas genom<br /> statsbidrag och finansieras med en arbetsgivaravgift.</p> <p style="margin-left:3px;">Vårt parti anser att med tillräckligt stöd från det svenska samhället kan<br /> invandrarorganisationerna göra viktiga insatser för barn och ungdomar i de<br /> egna grupperna. Förutsättningar finns för att driva verksamhet på ett sätt<br /> som inte bryter mot välbekanta normer och värderingar utan i stället stärker<br /> invandrarungdomarnas identitet och förankring i den egna kultur- och<br /> språkgruppen. Invandrarföreningarna har också särskilda förutsättningar<br /> att engagera ungdomar med bristande kunskaper i svenska språket och svårigheter<br /> att utnyttja det svenska fritids- och kulturutbudet.</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Invandrarkvinnorna</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarkvinnorna är en heterogen grupp. Deras förhållanden skiljer sig<br /> mycket åt beroende på varifrån de kommer och under vilka omständigheter<br /> de kommit till Sverige. I en rad avseenden är deras situation svår i jämförelse<br /> med svenska kvinnors men också i jämförelse med situationen för utländska<br /> män. Trots att de sydeuropeiska kvinnorna traditionellt oftast inte har<br /> arbetat utanför hemmet innan de kom till Sverige, är förvärvsfrekvensen<br /> bland utländska kvinnor mycket hög. Lågutbildade utländska kvinnor arbetar<br /> utanför hemmet i större utsträckning än lågutbildade svenska kvinnor.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarkvinnorna har ofta flera deltidsarbeten, obekväma arbetstider och<br /> tunga rutinbetonade arbetsuppgifter.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarkvinnor är oftare än svenska kvinnor privatanställda. En tredjedel<br /> arbetar inom tillverkningsindustrin, i stor utsträckning inom mansdominerade<br /> arbetsområden. De är också överrepresenterade inom serviceyrken,<br /> där städarbete är vanligast.</p> <p style="margin-left:3px;">Också för invandrarkvinnorna är arbetslösheten ett ständigt hot, dels därför<br /> att de som outbildad arbetskraft arbetar i branscher där arbetslösheten<br /> slår hårt, dels därför att deras yrkesval är starkt begränsat på grund av dålig<br /> skolunderbyggnad och bristande språkkunskaper.</p> <p style="margin-left:3px;">De pågående förändringarna på arbetsmarknaden ställer nya och annorlunda<br /> krav på utbildning vid nyanställningar, som invandrarkvinnorna inte<br /> kan motsvara.</p> <p style="margin-left:3px;">Invandrarkvinnornas svåra situation på arbetsmarknaden försämrar deras<br /> möjligheter att spela den roll som de förväntas ha inom familjen. De bär ofta 19</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>huvudansvar för uppfostran av barnen, som inte bara skall ges en identitet Mot. 1985/86:342<br /> baserad på familjens ursprung, utan också ges förutsättningar att leva som<br /> aktiva samhällsmedborgare i Sverige. De förväntas fungera som en buffert<br /> inom familjen när det gäller att överbrygga klyftor i normer och värderingar<br /> mellan ursprungslandet och det svenska samhället. Ju mindre kontakt invandrarkvinnorna<br /> har med svenska samhället, desto svårare är det för dem<br /> att förmedla en riktig bild av vad svenska värderingar och samlevnadsformer<br /> innebär och desto svårare blir det att mildra de oundvikliga kulturkollisionerna.</p> <p>Samhället kan stödja invandrarkvinnorna på olika sätt. Möjligheterna till<br /> svenskundervisning och samhällsorientering kan ökas. Detta bör ske utifrån<br /> kvinnornas situation och förutsättningar. Samhällsorienteringen måste baseras<br /> på de behov invandrarkvinnorna har med hänsyn till sin situation i Sverige,<br /> förkunskaper etc. Då dessa kvinnor ofta har svårigheter att följa utbildningar<br /> upplagda över en längre tid, är det viktigt att nya metoder som veckoslutskurser<br /> eller kortare utbildningar på folkhögskolor prövas i ökad utsträckning.</p> <p>Radio och TV är viktiga kanaler för att nå isolerade kvinnor. Utbildningsradion<br /> har tagit initiativ när det gäller att ta fram studiematerial och sända<br /> utbildningsprogram speciellt för invandrarkvinnor. Det är nödvändigt att<br /> denna verksamhet får fortsätta och utvidgas. Radio- och TV-program med<br /> svenskundervisning och samhällsorientering bör produceras för kvinnor<br /> med olika språklig och kulturell bakgrund och sändas på tider då kvinnorna<br /> har möjligheter att ta del av dem.</p> <p>Inte sällan uppstår svåra konflikter i invandrarfamiljer som befinner sig i<br /> brytningen mellan två olika kulturer. Det är viktigt att de samhällsfunktionärer<br /> som kommer i kontakt med familjer i sådana situationer lär sig ge stöd<br /> och söka lösningar som överensstämmer med familjens kulturella och sociala<br /> förhållanden. ”Svenska” lösningar på familjekonflikter är ofta inte tilllämpbara<br /> eller kan åsamka den berörda familjen nya och olösliga problem.</p> <p>Det är viktigt att socialtjänsten, sjukvården och skolan ges resurser att utveckla<br /> nya arbetsmetoder gentemot utsatta invandrarfamiljer och att personalen<br /> får ökande och relevanta kunskaper för sitt arbete med olika nationalitetsgrupper.<br /> Här bör kvinnans speciella situation som uppfostrare och den<br /> som håller samman familjen beaktas, så att hon finner stöd i samhällets åtgärder.</p> <p>Bland kvinnor i flera nationella grupper har medvetenheten om dessa frågor<br /> ökat starkt de senaste åren, och ett aktivt kvinnoarbete håller på att byggas<br /> upp i flera invandrarorganisationer. I högre grad än männen har kvinnorna<br /> satsat på föreningsverksamhet som innebär information, diskussion<br /> eller utbildning i frågor som föräldraskap, familjeplanering, kulturkonflikter<br /> etc. Det är av stor vikt att denna kvinnoverksamhet kan bedrivas inom de<br /> redan etablerade invandrarorganisationernas ram. Styrkan hos dessa organisationer<br /> ligger just i att de kunnat samla hela familjer och på en bas av det<br /> nationella ursprunget kunnat erbjuda aktiviteter av mycket varierande slag.</p> <p>En uppsplittring av invandrarnas föreningsliv på olika organisationer för olika<br /> åldrar eller kön ligger varken i samhällets eller i invandrarnas intressen<br /> och skulle i många fall försvåra för kvinnorna att alls delta i föreningsverk- 20</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>samhet. Inom invandrarorganisationerna sammanfaller kvinnoarbetet på ett Mot. 1985/86:342<br /> naturligt sätt med den utvecklingsnivå och den sociala och kulturella situation<br /> som kvinnan befinner sig i, vilket inte alltid är fallet om verksamheten<br /> bedrivs av en kvinnoorganisation med huvudsakligen svenska medlemmar.</p> <p>Kvinnosektionerna inom invandrarorganisationerna arbetar i dag under<br /> mycket osäkra ekonomiska villkor. Då det centrala stödet till invandrarorganisationerna<br /> inte byggs upp med hänsyn till kvinnoverksamheten och då det<br /> särskilda statsbidraget för kvinnoorganisationer inte kan utgå till kvinnosektioner<br /> inom invandrarorganisationerna måste dessa basera sin ekonomi på<br /> de tillfälliga projektbidrag som finns att söka på olika håll, bl. a. hos statens<br /> invandrarverk. Då dessa enbart kan utgå för avgränsade projekt i bestämda<br /> syften och endast under kortare tidsperioder ger de inget stöd för uppbyggnaden<br /> av en fast kvinnoverksamhet i organisationerna utan tvingar till kortsiktig<br /> planering under osäkra ekonomiska villkor.</p> <p>För att föreningsverksamhet bland invandrarkvinnor skall lyckas är det en<br /> förutsättning att den planeras och genomförs under ledning av kvinnor i den<br /> grupp som berörs. I den egna organisationen kan detta ske. Där kan kvinnorna<br /> också få den kunskap och säkerhet som krävs för ett samarbete på lika<br /> villkor med svenska kvinnor.</p> <p>Flera kvinnoorganisationer med huvudsakligen svenska medlemmar har<br /> under senare år visat ett ökat och positivt intresse för invandrarkvinnornas<br /> situation. Detta arbete bör stimuleras och ges särskilt samhällsstöd.</p> <p>Invandrarnas massmedia</p> <p>Massmedia för invandrarna betraktades länge i Sverige som en fråga om elementär<br /> nyhetsförmedling och samhällsinformation, dvs. majoritetssamhället<br /> behövde kanaler för att informera de nytillkomna.</p> <p>Det är en nödvändig mediapolitik när mångå invandrare på kort sikt skall<br /> anpassas i samhället, men det kan också vara en medveten politik om man<br /> syftar till snabb assimilation, anpassning av invandrarna på de inföddas villkor.</p> <p>Med den kulturella medvetenheten hos minoriteterna i Sverige har det<br /> emellertid vuxit fram krav på helt andra slags medier, medier i minoriteternas<br /> egna händer, medier som kan hålla samman gruppen, stärka den framväxande<br /> kulturen och visa på alternativ till det livsmönster som svensk TV,<br /> radio och tidningar sköljer över dem.</p> <p>Därför anser vi att regeringens förslag på mediapolitikens område, som<br /> innebär att stödet till vissa invandrartidningar försvinner, är helt förkastligt.</p> <p>Vi anser att regeringen snarast bör komma med förslag innebärande erforderligt<br /> stöd till aktuella invandrartidningar med syfte att främja deras<br /> framtida utveckling. Till dess bör stödet till invandrarorganisationerna öka i<br /> motsvarande grad för att garantera dels en förstärkning av organisationernas<br /> verksamhet, dels en fortsatt utgivning av invandrarnas tidningar.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:342</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Med hänvisning till det anförda föreslås</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att benämningen<br /> på det här berörda området även fortsättningsvis bör vara<br /> ”invandrar- och minoritetspolitik”,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D<br /> 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3 000 000 kr. utöver regeringens<br /> förslag avseende invandrarorganisationemas kulturella verksamhet,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D<br /> 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3 000 000 kr. utöver regeringens<br /> förslag avseende organisationsstöd till invandrarorganisationerna,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D<br /> 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 2 000 000 kr. avseende stöd<br /> till verksamhet bland invandrarkvinnor inom kvinnoorganisationer<br /> med huvudsakligen svenska medlemmar,</p> <p style="margin-left:28px;">5. att riksdagen för budgetåret 1986/87 under tionde huvudtiteln D<br /> 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens<br /> förslag till 19 590 000 kr. förhöjt belopp,</p> <p style="margin-left:28px;">6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nytt anslag<br /> avseende informationsinsatser inom folkrörelserna i enlighet med vad<br /> som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">7. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta<br /> ett socialt stödprojekt bland invandrarungdomar i enlighet med vad<br /> som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta<br /> stödprojekt bör organiseras och administreras av komunnerna med<br /> full kostnadstäckning genom statsbidrag,</p> <p style="margin-left:28px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta<br /> statsbidrag bör finansieras gneom en särskild arbetsgivaravgift,</p> <p style="margin-left:28px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortsatt<br /> ekonomiskt stöd bör utgå till SIOS kansli i syfte att garantera dess<br /> samordnande funktioner,</p> <p style="margin-left:28px;">11. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till diskrimineringslagstiftning<br /> i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande</p> <p style="margin-left:28px;">a) att såväl svenskundervisning som samhällsorientering i ökande<br /> grad anpassas till invandrarkvinnornas förutsättningar och möjligheter<br /> att delta,</p> <p style="margin-left:28px;">b) att särskilda medel ställs till utbildningsradions förfogande för att<br /> insatserna för invandrarkvinnor skall kunna utvidgas och rikta sig till<br /> kvinnor med olika social och kulturell bakgrund samt att sändningarna<br /> sker på tider då kvinnorna har möjlighet att ta del av dem,</p> <p style="margin-left:28px;">c) att kommunerna ges särskilt ekonomiskt stöd för metodutveckling<br /> av socialtjänstens arbete med utsatta familjer från olika etniska grup</p> <p style="margin-left:29px;">per, 22</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:28px;">d) att det centrala stödet för fristående kvinnoorganisationer även Mot. 1985/86:342<br /> öppnas för kvinnosammanslutningar inom de nationella riksförbunden,</p> <p style="margin-left:28px;">13. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs<br /> om invandrarnas mediasituation.</p> <p>Stockholm den 1 april 1986<br /> Lars Werner (vpk)</p> <p>Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)</p> <p>Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)</p> <p>Alexander Chrisopoulos (vpk)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_20" /> </div> </div> 0 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0 Bertil Måbrink vpk 2 undertecknare 0 Nils Berndtson vpk 3 undertecknare 0 Jörn Svensson vpk 4 undertecknare 0 Inga Lantz vpk 5 undertecknare 0 Alexander Chrisopoulos vpk 6 undertecknare G902342 Lars Werner m. fl. (vpk) mot_198586__342.pdf 297681 pdf Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98) https://data.riksdagen.se/fil/9F255D76-1B06-4343-A88E-483193C72225