<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076481</hangar_id>
 <dok_id>G902341</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>341</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:341 Hans Göran Franck m. fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>341</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:46:46</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)</titel>
 <subtitel>Hans Göran Franck m. fl. (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902341/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902341</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902341</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Göran Franck m. fl. (s)&lt;br /&gt; 
Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I mars 1986 föreläde regeringen riksdagen en proposition om invandrarpolitiken.&lt;br /&gt;
Propositionen har föregåtts av två statliga utredningar. I juni 1984 avgav&lt;br /&gt;
Invandrarpolitiska kommittén (IPOK) sitt slutbetänkande om invandrar-&lt;br /&gt;
och minoritetspolitiken. Likaledes i juni 1984 avlämnade Diskrimineringsutredningen&lt;br /&gt;
betänkandet Om olaga diskriminering samt slutbetänkandet&lt;br /&gt;
I rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av juni 1985 uttalade tio riksförbund för invandrarorganisationerna&lt;br /&gt;
i Sverige sin besvikelse över att någon proposition inte framlagts under&lt;br /&gt; 
vårriksdagen 1985. Man framhöll att riksförbundens verksamhet hotades av&lt;br /&gt; 
en ansträngande ekonomisk situation och att deras möjligheter att verka&lt;br /&gt; 
blev mindre och mindre genom att man drar in medel för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till riksorganisationernas verksamhet inrättades inför budgetåret&lt;br /&gt; 
1975/76. Det budgetåret erhöll åtta riksorganisationer bidrag för sin verksamhet.&lt;br /&gt;
Antalet bidragsberättigade organisationer budgetåret 1984/85 var&lt;br /&gt; 
22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SCB har inflationen från årsskiftet 1979-19801, o. m. augusti 1984&lt;br /&gt; 
varit 47,9 %. Verksamhetsbidragens genomsnittliga ökning under de senaste&lt;br /&gt;
fem budgetåren har däremot varit sammanlagt 23,8 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största invandrarorganisationerna har blivit tvingade att minska sina&lt;br /&gt; 
fasta kostnader. Som exempel kan nämnas att Riksförbundet finska föreningar&lt;br /&gt;
har överlåtit sin tidning Ruotsin-Suomalainen, minskat sin personal&lt;br /&gt; 
väsentligt samt flyttat till billigare lokaler. Jugoslaviska riksförbundet har&lt;br /&gt; 
vid olika tillfällen minskat sina personalkostnader genom uppsägning av viss&lt;br /&gt; 
personal, vakantsättning av tjänster samt periodvis deltidsarbete för heltidsarbetande&lt;br /&gt;
personal. Grekiska riksförbundet har flyttat till billigare lokaler.&lt;br /&gt;
Statens invandrarverk har varit tvunget att inom verksamhetsbidragsanslagets&lt;br /&gt;
ram även bevilja bidrag till nya organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en omläggning av statsbidragen till invandrarnas&lt;br /&gt; 
riksorganisationer. Förslaget innebär att det nuvarande verksamhetsbidraget,&lt;br /&gt;
delar av det särskilda stöd som kan utgå till tidningar på andra språk än&lt;br /&gt; 
svenska samt vissa projektmedel förs samman till ett samlat organisationsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de stora invandrarorganisationerna - finska, jugoslaviska och grekiska&lt;br /&gt;
riksförbunden samt estniska rikskommittén - innebär regeringsförslaget&lt;br /&gt; 
ingen förbättring. När det gäller den finska riksorganisationen är det fråga&lt;br /&gt; 
om en försämring i och med att medlemstaket i det föreslagna stödsystemet&lt;br /&gt; 
har satts vid 30 000. Finska riksförbundet med över 40 000 medlemmar går&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;därmed miste om några hundra tusen kronor i stöd. För andra invandraror- Mot. 1985/86:341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ganisationer har inte tillräcklig hänsyn tagits till den kraftigt stegrade kostnadsutvecklingen.&lt;br /&gt;
Även för vissa invandrartidningar kommer förslaget att få&lt;br /&gt; 
menliga följder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På s. 94 i propositionen anges att utöver verksamhetsbidrag till riksförbundens&lt;br /&gt;
centrala verksamhet beviljar SIV också bidrag till avgränsade projekt.&lt;br /&gt;
Från denna anslagspost har sedan flera år utgivits projektbidrag även&lt;br /&gt; 
till riksorganisationernas verksamhet. Medel har också beviljats för samverkansorgan&lt;br /&gt;
som bildats mellan konstellationer av riksförbund. Invandrarministern&lt;br /&gt;
anser nu att det framdeles bör vara organisationernas egen uppgift&lt;br /&gt; 
att finansiera den samverkan man finner behov av, och medel till sådan samverkan&lt;br /&gt;
mellan riksförbunden skall därför enligt propositionen inte längre&lt;br /&gt; 
utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar inte denna uppfattning som propositionen gett uttryck för. Det&lt;br /&gt; 
är nödvändigt att riksförbundens samarbetsorgan även i fortsättningen och&lt;br /&gt; 
i vart fall under en rimligt tilltagen övergångsperiod erhåller verksamhetsbidrag&lt;br /&gt;
som täcker samarbetsorganets kostnader. I annat fall hotas verksamheten&lt;br /&gt;
att nedläggas eller att begränsas mycket kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller inga konkreta förslag till förbättringar av kulturstödet&lt;br /&gt;
till invandrarnas särskilda kulturaktiviteter. Kulturministern begränsar&lt;br /&gt;
sig till att endast göra överväganden beträffande stödet till tidningar&lt;br /&gt; 
och tidskrifter på andra språk än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På s. 25 gör invandrarministern några kortfattade uttalanden om kulturstödet.&lt;br /&gt;
Invandrarministern anför bl. a. att invandrarnas delaktighet i olika&lt;br /&gt; 
former av kulturstöd bör kunna stärkas ytterligare genom riktade informationsinsatser&lt;br /&gt;
från kulturrådets sida till invandrarna och deras organisationer&lt;br /&gt; 
i fråga om befintliga möjligheter. Invandrarministern avvisar emellertid&lt;br /&gt; 
IPOK:s välgrundade förslag om en förstärkning av statens kulturråd i form&lt;br /&gt; 
av bl. a. invandrarrepresentation, och i fråga om särskilda medel för kulturverksamhet&lt;br /&gt;
bland invandrare hänvisas endast till myndigheternas ansvar att&lt;br /&gt; 
i sitt ordinarie arbete även beakta invandrarnas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det statliga kulturstödet i alla sina former är och bör vara öppet&lt;br /&gt; 
för invandrare och språkliga minoriteter, har deras aktiviteter oftast svårt&lt;br /&gt; 
att konkurrera om medlen. Det beror i många fall på att stödformerna är&lt;br /&gt; 
avpassade för det svenska kulturlivets verksamhetsformer och behov. IPOK&lt;br /&gt; 
förslog därför att det vid sidan av nuvarande stödformer också anvisas medel&lt;br /&gt; 
för stöd till särskilda invandraraktiviteter. Här bör t. ex. kulturfestivaler och&lt;br /&gt; 
kulturverksamheter under uppbyggnad kunna få stöd. Till en början bör 1&lt;br /&gt; 
milj. kr avsättas för ändamålet enligt kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda medlen bör enligt kommitténs förslag fördelas av kulturrådets&lt;br /&gt;
folkbildningsnämnd, som bör förstärkas så att den får bättre möjlighet&lt;br /&gt; 
att ta till vara invandrar- och minoritetsgruppernas intresse både inom och&lt;br /&gt; 
utom kulturrådet. Både i nämnden och i en arbetsgrupp som bör knytas till&lt;br /&gt; 
nämnden bör finnas representanter för invandrargrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utgivning av litteratur på invandrarspråk finns redan en särskild&lt;br /&gt; 
stödordning. Kommittén föreslog att detta stöd ökas och att det görs mera&lt;br /&gt; 
likformigt med stödet till svenskspråkig litteratur.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De totala kostnaderna för förbättringar av kulturrådets möjligheter att ge Mot. 1985/86:341&lt;br /&gt; 
stöd till invandrarnas kulturliv beräknades till 1,5 milj. kr. Medlen borde&lt;br /&gt; 
enligt kommittén tas fram i första hand genom omprioritering inom kultursektorn.&lt;br /&gt;
Dessa förslag från IPOK är välmotiverade, och vi hänvisar till vad&lt;br /&gt; 
som anförts därom i IPOK:s betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;text-align:right;"&gt;I propositionen lämnas förslag om en ny lag mot etnisk diskriminering&lt;br /&gt; 
samt om inrättande av en särskild ombudsman mot etnisk diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;text-align:right;"&gt;Någon ytterligare lagstiftning vare sig av arbetsrättslig eller straffrättslig karaktär&lt;br /&gt;
särskilt riktad mot etnisk diskriminering i arbetslivet föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Några nya sanktionerade förbudsregler på arbetslivets område innehåller&lt;br /&gt; 
inte förslaget. Diskrimineringsombudsmannens uppgift blir att dels i individuella&lt;br /&gt;
fall ge råd, dels på generellt plan, bl. a. genom överläggningar och&lt;br /&gt; 
information, arbeta för att gällande rättsregler på området iakttas och att&lt;br /&gt; 
kartlägga behovet av ytterligare åtgärder mot etnisk diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vägande kritik har framförts bl. a. av arbetsdomstolen, jämställdhetsombudsmannen&lt;br /&gt;
och näringsfrihetsombudsmannen mot förslaget. Man har menat&lt;br /&gt;
att bristen på sanktionsregler kan medföra att effektiviteten blir lidande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Flertalet av de organisationer som företräder invandrarna kräver mer långtgående&lt;br /&gt;
lagstiftningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO) och Arbetsgivareföreningen&lt;br /&gt;
för samfällt ägda företag och organisationer (SFO) har i ett remissyttrande&lt;br /&gt;
gjort ett viktigt principiellt ställningstagande. KFO/SFO anför&lt;br /&gt; 
bl. a. följande: Sverige bör förbjuda etnisk diskriminering på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
i enlighet med FN:s rasdiskrimineringskonvention. Det är lämpligt att&lt;br /&gt; 
regeln i brottsbalken om olaga diskriminering utvidgas till att omfatta även&lt;br /&gt; 
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare/arbetssökande. Att så inte&lt;br /&gt; 
blev fallet redan vid regelns tillkomst motiverades vid det tillfället bl. a. med&lt;br /&gt; 
att arbetsmarknadens parter i första hand avtalsvägen skulle söka lösa nu&lt;br /&gt; 
aktuella problem. När diskrimineringsutredningen slår fast att problem med&lt;br /&gt; 
etnisk diskriminering förekommer inom arbetslivet kan det samtidigt konstateras&lt;br /&gt;
att arbetsmarknadens parter inom våra resp. områden sedan brottsbalksregelns&lt;br /&gt;
tillblivelse inte upptagit förhandlingar att träffa avtal i denna&lt;br /&gt; 
fråga. Avtalsvägen torde således inte vara framkomlig för att komma till rätta&lt;br /&gt;
med det enligt diskrimineringsutredningen förekommande diskrimineringsproblemet.&lt;br /&gt;
Det är i det läget naturligt att ta fasta på lagstiftarens intentioner&lt;br /&gt;
från brottsbalksregelns tillkomst 1970 och sålunda förorda en komplettering&lt;br /&gt;
av denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att det finns&lt;br /&gt; 
skäl att överväga en straffrättslig reglering även av förhållandena i arbetslivet&lt;br /&gt;
och har lagt fram ett eget förslag till rättsreglering som går ut på att straffbestämmelsen&lt;br /&gt;
i sexton kap. 9 § brottsbalken görs tillämplig även på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
och att skadeståndslagen tillförs en bestämmelse om rätt till skadestånd&lt;br /&gt;
av samma slag som allmänt skadestånd inom arbetsrätten för den&lt;br /&gt; 
som utsatts för olaga diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;LO och Svenska metallindustriarbetareförbundet anser att en avtalslösning&lt;br /&gt;
av berörda arbetsrättsliga frågor är att föredra. Men efter att ett avtal&lt;br /&gt; 
inte kommit till stånd tillstyrker de lagstiftning. LO uttalar att det finns diskrimineringssituationer&lt;br /&gt;
där det i dagsläget är svårt att uppnå lösningar annat 9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;än genom lagstiftning. Det gäller främst vid anställningssituationer men Mot. 1985/86:341&lt;br /&gt; 
också vid det stora antal småföretag som står utanför det traditionella avtals-,&lt;br /&gt; 
området. SACO/SR, som är för en lagstiftning, föreslog att en utredning tillsätts&lt;br /&gt;
med uppdrag att överväga en sammanföring av arbetsrättslig lagstiftning&lt;br /&gt;
rörande t. ex. tjänstetillsättning, omplacering och uppsägning till en&lt;br /&gt; 
enhetlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anges att det straffrättsliga skyddet kan byggas ut om det&lt;br /&gt; 
anses nödvändigt men att en sådan lösning förutsätter ytterligare utredningsarbete.&lt;br /&gt;
Då det gäller en ny arbetsrättslig lagstiftning sägs i propositionen att&lt;br /&gt; 
det fordras en omfattande överarbetning för att ta ställning till detta alternativ&lt;br /&gt;
och att det på grund därav nu måste anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lag enligt regeringsförslaget kommer inte att bli tillräckligt effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarministern har också uttryckt förståelse för den ståndpunkten&lt;br /&gt; 
(s.60). Förslag till såväl en straffrättslig som arbetsrättslig lagstiftning på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
mot etnisk diskriminering med ledning av vad som ovan anförts&lt;br /&gt;
är angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en förbättrad lagstiftning bör ombudsmannens och den särskilda&lt;br /&gt;
nämndens ställning förstärkas. Såväl ombudsmannen som nämnden&lt;br /&gt; 
bör vara berättigade till att göra vägledande uttalanden i ärenden av principiell&lt;br /&gt;
betydelse. Nämndens uppgift bör sålunda inte begränsas till att ge ombudsmannen&lt;br /&gt;
råd i principiellt viktiga frågor. I sådana frågor bör ärendet&lt;br /&gt; 
kunna hänskjutas till nämnden inte bara av ombudsmannen utan även av&lt;br /&gt; 
anmälare och dennes motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår att ombudsmannens och nämndens uppgifter,&lt;br /&gt; 
inte minst med hänsyn till att egna initiativ kan tas, är av betydande omfattning.&lt;br /&gt;
Området är vidsträckt, det rör sig inte bara om arbetslivet utan även&lt;br /&gt; 
om samhällslivet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att ett kansli med en handläggare i byrådirektörs/avdelningsdirektörs&lt;br /&gt;
ställning och en assistent bör ställas till ombudsmannens förfogande.&lt;br /&gt;
För nämndens arbete fordras en sekreterare på bisysslebasis enligt&lt;br /&gt; 
förslaget. Det finns risk för att den föreslagna organisationen inte kan svara&lt;br /&gt; 
mot de förväntningar som ställs. Regeringen bör därför noga följa ombudsmannens&lt;br /&gt;
och nämndens arbete, så att kansliresurserna om så erfordras&lt;br /&gt; 
snabbt kan utökas redan innan verksamheten skall utvärderas efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller att genomföra en rimlig och framgångsrik invandrarpolitik&lt;br /&gt; 
är det ofrånkomligt att detta leder till vissa utgiftsökningar. I viss utsträckning&lt;br /&gt;
kan detta ske genom omfördelningar. Intresset av att bättre kunna infria&lt;br /&gt;
de invandrar- och minoritetspolitiska målen, liksom av att kunna motverka&lt;br /&gt;
den etniska diskrimineringen i vårt samhälle, är så stort att det i sista&lt;br /&gt; 
hand kan finnas anledning att pröva IPQK:s förslag om att införa vissa avgifter&lt;br /&gt;
på några områden för att därigenom tillföra staten inkomster, exempelvis&lt;br /&gt; 
genom höjning av avgifterna för turistvisum, för visum vid affärsbesök och&lt;br /&gt; 
för förvärv av svenskt medborgarskap. Det senare har redan föreslagits i&lt;br /&gt; 
årets budgetproposition. Det finansierar av allt att döma införandet av en&lt;br /&gt; 
diskrimineringsombudsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter att vederbörande utskott utarbetar erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:341&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som angetts i motionen om behovet av förstärkt ekonomiskt stöd&lt;br /&gt; 
till invandrarorganisationerna, såväl enksilt som till dess samarbetsorgan,&lt;br /&gt;
samt att IPOK:s förslag därvid beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som angetts i motionen om behovet av särskilt kulturstöd till invandrarnas&lt;br /&gt;
kulturaktiviteter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet&lt;br /&gt; 
av förslag om straffrättslig och arbetsrättslig lagstiftning mot etnisk&lt;br /&gt; 
diskriminering inom arbetslivet enligt vad som angetts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om kansliresurser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att vidga ombudsmannens och nämndens&lt;br /&gt; 
kompetens såvitt gäller möjligheten att avge uttalanden i principellt&lt;br /&gt; 
viktiga ärenden i enlighet med vad som angetts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 april 1986&lt;br /&gt; 
Hans Göran Franck (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lahja Exner (s) Erkki Tammenoksa (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Evert Svensson (s) Anita Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Göran Franck</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lahja Exner</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Erkki Tammenoksa</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Evert Svensson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anita Johansson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902341</dok_id>
<subtitel>Hans Göran Franck m. fl. (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__341.pdf</filnamn>
<filstorlek>143782</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/10D0ADD2-7303-4A05-A11E-A02545D775E2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>