3102948G902331985/8633motmotMotion 1985/86:33 Lars Werner m. fl.MotionMotion3301985-10-04 00:00:002014-11-04 12:37:472014-11-04 00:00:00Statsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/Lars Werner m. fl. htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G90233/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90233https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90233
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:33</p>
<p>Lars Werner m. fl.<br />
Statsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/<br />
85:225)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Riksdagen har i egenskap av lagstiftare, högsta värnare av grundlagen och<br />
demokratiskt forum i allmänhet alla skäl att diskutera de mångsidiga följder<br />
och problem, som datoriseringen inom förvaltningen medför. Det är därför<br />
ganska uppseendeväckande, att propositionens perspektiv är så utomordentligt<br />
begränsat. Grundläggande problem lämnas åsido och många berörda<br />
frågor behandlas mycket ytligt. Propositionen är i stort sett enbart upplagd<br />
efter vad som anses vara förvaltningens - eller ännu snävare: förvaltningsledningarnas<br />
- behov. Detta är en lika osökt som avslöjande bild av maktstrukturen<br />
i datoriseringsprocessen. Ehuru propositionen innehåller ett flertal<br />
synpunkter, som är både intressanta och riktiga, förbigår den de mest<br />
centrala behov och problem vilka sammanhänger med datoriseringen inom<br />
området.</p>
<p>Datorisering och offentlighetsprincip</p>
<p>Datoriseringen inom offentlig förvaltning har skapat ett helt nytt läge, då det<br />
gäller offentlighetsprincipens faktiska innehåll. Då offentlighetsprincipen är<br />
den kanske mest centrala grundlagsstadgade rättigheten, hade man väntat att<br />
den fått inta en central plats i riktlinjerna för ADB-användningen. Så är alls<br />
inte fallet. Den omnämns symptomatiskt nog bara i förbigående.</p>
<p>Det saknas sålunda varje tillstymmelse till politisk-ideologisk målsättning<br />
samt gradering av de olika behov, vilka gör sig gällande genom datoriseringen<br />
eller framkallar densamma. Perspektivet är ”effektivitet” definierad efter<br />
förvaltningens interna behov. Grundlagsrättigheterna är inte prioriterade.<br />
Det nämns bara att de skall ”uppmärksammas” på samma sätt som<br />
inskränkningen av dem (se prop. s. 3). Bland de propositioner rörande ADB<br />
i statsförvaltningen som omnämns eller åberopas saknas t. ex. propositionen<br />
från 1975/76, som uttryckligen hävdade, att införande av ADB icke får<br />
medföra minskad offentlighet.</p>
<p>Problemet består i att införandet av ADB på de flesta fronter inom<br />
förvaltningen har medfört försämrad offentlighet och urholkat grundlagsprincipen.<br />
Datasamordningskommittén konstaterade, att teknikens inverkan<br />
på offentligheten varit mer negativ än positiv.</p>
<p>Bakgrunden härtill är inte tekniken som sådan. Det är i stället det faktum,<br />
att regeringar och förvaltning inte använt de tekniska möjligheter som finns<br />
att ge databaserade uppgifter och handlingar den grad av tillgänglighet som<br />
grundlagen förutsätter. Grundlagen har därmed fått en annan och lägre</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:7px;">1985/86</p>
<p style="margin-left:7px;">33-37</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr33-37</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>dignitet inom ADB-området. Det borde vara ett högt prioriterat behov - för Mot. 1985/86:33<br />
att inte säga det högst prioriterade - att ge den fortsatta datoriseringen inom<br />
förvaltningen en karaktär och ett innehåll, som praktiskt återställer grundlagens<br />
och tryckfrihetsförordningens status. Detta är nämligen i praktiken ett i<br />
högsta grad tekniskt problem och hör alltså hemma i en proposition av detta<br />
slag. Tekniska grepp för matning, lagring, framtagning och systematisering<br />
existerar. Det borde alltså ha varit ett primärt mål att ange riktlinjer härför.</p>
<p>Så sker dock inte.</p>
<p>Datorisering och arbetsorganisation</p>
<p>Propositionen saknar både problembeskrivning och riktlinjer, då det gäller<br />
datoriseringens inverkan på arbetsorganisationen. Övergång till eller förändrade<br />
former för datorisering innebär nästan alltid dramatiska vägval i fråga<br />
om arbetsorganisationens innehåll. Man kan välja att främja starkt hierarkiska<br />
organisationer med stora nivåskillnader i kompetenshänseende eller<br />
demokratiska sådana med kollektivt ansvar från grupper av anställda med<br />
likvärdig kompetensnivå. Det politiska målet avgör systemens uppbyggnad,<br />
utrustningen och användningen därav. Trots detta innehåller propositionen<br />
varken någon anvisning om vilka former av arbetsorganisation som är<br />
önskvärda eller vilken typ av kunskapsfördelning, som personalutbildningen<br />
skall syfta till. Ett slående exempel på den nämnda problematiken finns t. ex.<br />
beskrivet i en rapport för Arbetslivscentrum, gjord av Ewy Gunnarsson och<br />
Ulla Ressner. I detta exempel (som avsåg registerverksamhet vid ett större<br />
statligt verk) visas, hur de anställda tog initiativ till en helt annan utformning<br />
av datoriseringen än vad verksledningen föreslagit med nya och tankeväckande<br />
resultat som följd. Man hade rätt att vänta, att sådana erfarenheter<br />
föranledde ställningstaganden från regeringens sida rörande datoriseringens<br />
fortsatta former. Men detta saknas.</p>
<p>Datorisering och effektivitet</p>
<p>Den oundvikliga slutsatsen av det föregående blir, att effektivitetskriteriet i<br />
offentlig förvaltning måste ha ett annat och mångsidigare innehåll än i privat<br />
företagsamhet. Effektivitet skall råda inte enbart - och ofta kanske inte ens i<br />
första hand - sett ur användarsynvinkel. Det skall också råda effektivitet med<br />
avseende på offentlighetsprincipens krav och med hänsyn till utvecklandet av<br />
kunskapsmässig bredd och demokratiska strukturer i arbetsprocessen.</p>
<p>Har man denna tolkning av effektivitetskriteriet i minne får åtskilliga av<br />
propositionens tankegångar en långt mindre självklar innebörd. Det kan inte<br />
i alla sammanhang vara primärt att bara begränsa kostnader, om det billigare<br />
alternativet ger lägre nivå på t. ex. tillgänglighet. Det är heller inte självklart<br />
att- som sägs på s. 5 - myndigheter i första hand bör använda sådana färdiga<br />
program, som finns i marknaden, ”om dessa i rimlig grad tillgodoser<br />
myndighetens behov”. Den offentliga förvaltningens mångfasetterade och<br />
speciella behov kan kräva helt andra lösningar. De kan ställa stora krav på en<br />
egen självständig utveckling av programvara.</p>
<p style="margin-left:10px;">Likaså kan den decentralisering av t. ex. upphandling, som föreslås och i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>som sammanhänger med decentraliseringen av datakraft över huvud,<br />
komma i ett delvis nytt ljus, beroende på vilka mål man eftersträvar.<br />
Propositionens tankegångar är här säkert i princip förnuftiga, men de måste<br />
ovillkorligen avstämmas mot behovet av ett tillfredsställande och enhetligt<br />
mötande av offentlighetsprincipens krav.</p>
<p>Frågan om DAFA:s organisation</p>
<p>Propositionen föreslår att DAFA (Datamaskincentralen för ADB) ombildas<br />
till aktiebolag. Utifrån vad vi förut anfört, kan vi inte godta denna<br />
omorganisation. Den offentliga förvaltningens behov skiljer sig kvalitativt<br />
från den privata sektorns, varför det är olämpligt att organisera DAFA som<br />
en form av konventionell affärsverksamhet. Också här måste effektivitetskriteriet<br />
definieras utifrån en vidare utgångspunkt än blott affärsmässig<br />
lönsamhet, och resultatmätning är ju fullt möjlig utan att det föreligger<br />
aktiebolagsform.</p>
<p>Vad som oavsett verksamhetens inriktning borde ha föranlett försiktighet<br />
med ombildningsförslag, är de fackliga organisationernas klara avrådanden.<br />
Det är att bedriva ett högt spel med statliga resurser och verksamheter att<br />
omorganisera dem mot de anställdas uttryckliga uppfattning.</p>
<p>Stor vikt måste också fästas vid de avstyrkanden av förslaget, som gjorts av<br />
statskontoret, riksskatteverket, data- och offentlighetskommittén, statistiska<br />
centralbyrån m. fl. instanser. Det ändamålsenliga i ombildningen sätts här<br />
starkt i tvivelsmål.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med utgångspunkt i det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen avslår propositionen i vad avser hemställan om<br />
DAFA:s ombildning till aktiebolag,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen hos regeringen anhåller om ett konkret program för<br />
att framdeles garantera innehållet i offentlighetsprincipen under den<br />
fortsatta datoriseringen i statsförvaltningen,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen hos regeringen anhåller om ett utarbetat program<br />
för hur datorisering i statsförvaltningen skall kunna ske för att<br />
åstadkomma en mer demokratisk och jämlikhetsfrämjande arbetsorganisation.</p>
<p>Stockholm den 4 oktober 1985<br />
Lars Werner (vpk)</p>
<p>Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)</p>
<p>Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:33</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
0Lars Wernervpk1undertecknare0Bertil Måbrinkvpk2undertecknare0Nils Berndtsonvpk3undertecknare0Jörn Svenssonvpk4undertecknare0Inga Lantzvpk5undertecknareG90233Lars Werner m. fl. mot_198586__33.pdf127792pdfStatsförvaltningens användning av ADB m. m. (prop. 1984/https://data.riksdagen.se/fil/EF60D6C8-C3C2-4F91-9031-246AC2EEA6F0