<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076441</hangar_id>
 <dok_id>G902301</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>301</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:301 Bertil Fiskesjö m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>301</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:46:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ersättning för miljöskador (prop. 1985/86:83)</titel>
 <subtitel>Bertil Fiskesjö m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902301/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902301</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902301</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Fiskesjö m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Ersättning för miljöskador (prop. 1985/86:83)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för centerns miljöpolitik är att bygga ett samhälle som verkar i balans&lt;br /&gt; 
med naturen nu och i framtiden. Miljöfrågor handlar inte bara om&lt;br /&gt; 
människans överlevnad utan också om hur mänsklig verksamhet skall&lt;br /&gt; 
anpassas till de begränsningar och möjligheter som natur och miljö ger. Vi&lt;br /&gt; 
anser att utsläpp av ämnen som förorsakar långvariga effekter särskilt bör&lt;br /&gt; 
prioriteras i miljöarbetet. Centerpartiet har i den miljöpolitiska motionen&lt;br /&gt; 
1985/86:Jo799, med följdmotion Sk572 av Karin Söder m. fl. utförligt&lt;br /&gt; 
redovisat den framtida miljöpolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt instrument i miljöarbetet är de regler och förordningar som vi i&lt;br /&gt; 
demokratisk ordning enats om att arbeta med. Dessa regler måste utformas&lt;br /&gt; 
så att människor och organisationer kan överblicka vilka inskränkningar och&lt;br /&gt; 
krav som samhället ställer på dem. De måste likaså kunna få en insikt i vilka&lt;br /&gt; 
repressiva inslag som följer i det fall reglerna överträds. Ett framgångsrikt&lt;br /&gt; 
miljöarbete fordrar således en rättslig reglering som uppfyller dessa krav.&lt;br /&gt; 
Detta är också nödvändigt för att slå vakt om andra viktiga principer som&lt;br /&gt; 
rättssäkerhet, rättstrygghet och rättsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljölagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsansvaret för miljöfarlig verksamhet regleras i miljöskyddslagen.&lt;br /&gt; 
Därtill finns vissa stadganden i bl. a. brottsbalken som omfattar miljöbrott.&lt;br /&gt; 
Dessa stadganden syftar till att slå vakt om allmänna intressen och behov.&lt;br /&gt; 
Däremot rätt till skadestånd för skadelidande regleras för närvarande på ett&lt;br /&gt; 
oklart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samhället och rättsstaten är det lika viktigt att kunna ingripa mot&lt;br /&gt; 
miljöbrottslig verksamhet som att kunna garantera skadelidande rimliga&lt;br /&gt; 
möjligheter till ekonomisk ersättning för uppkommen skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordning av skadeståndsreglerna som förordas är ur flera synpunkter&lt;br /&gt;
värdefull. Dels leder en samlad reglering till att överskådligheten&lt;br /&gt; 
förbättras. Dels är miljöskadeståndsrätten ett viktigt och nödvändigt komplement&lt;br /&gt;
till övrig miljölagstiftning. Däremot kan en skärpning av skadeståndsrätten&lt;br /&gt;
inte ersätta annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Miljöskadelagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:301&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föreslår ett betydligt vidgat tillämpningsområde för miljöskadelagen&lt;br /&gt;
i förhållande till exempelvis miljöskyddslagen. Eftersom vi ser&lt;br /&gt; 
miljöskadeståndslagen som ett nödvändigt komplement till bl. a. miljöskyddslagen&lt;br /&gt;
kan de skilda tillämpningsområdena lagarna emellan vålla&lt;br /&gt; 
problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör riksdagen överväga behovet av endera en&lt;br /&gt; 
koncentration av övriga miljörättsliga stadganden analogt med förslaget till&lt;br /&gt; 
miljöskadelag eller bör möjligheter att utvidga miljöskyddslagen prövas så&lt;br /&gt; 
att dess tillämpningsområde mer överensstämmer med miljöskadelagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orts- och allmänvanliga störningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § tredje stycket förslag till miljöskadelag anges att ersättning inte utgår i&lt;br /&gt; 
det fall orsaken till störningen/skadan ”inte skäligen bör tålas med hänsyn till&lt;br /&gt; 
förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga&lt;br /&gt; 
förhållanden”. Störningen måste således överstiga en viss toleransgräns som&lt;br /&gt; 
kan variera från ort till ort. Av specialmotiveringen framgår också att&lt;br /&gt; 
olägenheter av s. k. allmännyttiga verksamheter måste tålas i större utsträckning&lt;br /&gt;
än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi saknar ett resonemang i specialmotiveringen vad gäller orts- och&lt;br /&gt; 
allmänvanliga störningar. Så som lagtexten nu är utformad, och med de&lt;br /&gt; 
uttalanden som statsrådet gör, skulle lagen kunna tolkas så att den ger&lt;br /&gt; 
underlag för ytterligare koncentration av miljöfarliga eller miljöstörande&lt;br /&gt; 
verksamheter till orter där sådan redan finns utan att skadeståndsanspråk&lt;br /&gt; 
kan resas. En sådan negativ tolkning av stadgandet i miljöskadelagens 1 §&lt;br /&gt; 
tredje stycket måste avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening inte skäligt att bedöma föroreningsskador med&lt;br /&gt; 
olika toleransgränser beroende på lokalisering. Därför bör riksdagen som sin&lt;br /&gt; 
mening uttala att miljöstörande verksamhet bör bedömas efter effekt och&lt;br /&gt; 
inte lokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsgilla skador i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet konstaterar att en vanligt förekommande miljöskada utgörs av en&lt;br /&gt; 
ren förmögenhetsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Person-, sak- och förmögenhetsskador berättigar till ersättning enligt&lt;br /&gt; 
lagförslaget. Person- och sakskador ersätts oavsett skadans storlek. Förmögenhetsskador&lt;br /&gt;
däremot ersätts endast om skadan inte är oväsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilda skadelidanden är det lika väsentligt att få förmögenhetsskada&lt;br /&gt;
ersatt som sak- eller personskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de sista åren har riksdagsmajoriteten upprepade gånger åsidosatt&lt;br /&gt; 
väsentliga förmögenhetsrättsliga krav. Det gäller såväl intrångsregler i&lt;br /&gt; 
gällande rätt som inskränkningar i nyttjandemöjligheterna för enskild&lt;br /&gt; 
fastighetsägare. Vi finner detta oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet anger inga sakliga skäl varför fastighetsägare skall tåla mindre&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;skador på sin fastighet. Enligt vår mening bör förslaget i denna del avvisas. Mot. 1985/86:301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Person-, sak- och förmögenhetsskador skall ersättas vare sig skadan är&lt;br /&gt; 
oväsentlig eller inte. För att uppnå detta yrkar vi att andra stycket 1 § utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgrunder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från skadeståndsrätten föreslår statsrådet att ett strikt skadeståndsansvar&lt;br /&gt;
skall gälla för miljöskador. Detta överensstämmer med miljöskyddslagens&lt;br /&gt;
stadganden. Miljöskador kan ofta drabba en skadelidande&lt;br /&gt; 
mycket hårt. Ett strikt skadeståndsansvar ökar möjligheterna för tredje man&lt;br /&gt; 
att få ekonomisk kompensation för uppkomna olägenheter. Vi finner att&lt;br /&gt; 
förslaget inom lagens tillämpningsområde väl tillgodoser skadelidandens&lt;br /&gt; 
krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns anledning ifrågasätta hur skador som uppkommer på grund&lt;br /&gt; 
av annan miljöfarlig verksamhet som inte bedrivs på en fastighet skall kunna&lt;br /&gt; 
ersättas. Såvitt oss är bekant är möjligheterna för en enskild skadelidande att&lt;br /&gt; 
få ersättning för exempelvis uppkommen skada på grund av miljöfarliga&lt;br /&gt; 
transporter och liknande mindre än i förslaget till miljöskadelag. Vi&lt;br /&gt; 
återkommer nedan till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allvarligaste invändningen mot förslaget vad gäller strikt ansvar är&lt;br /&gt; 
dock att en näringsidkare eller fastighetsägare som följt alla de regler som&lt;br /&gt; 
samhället och andra organisationer kan ha ställt upp för en verksamhet kan&lt;br /&gt; 
åläggas ersättningsskyldighet. Vi finner det självklart att en företagare som&lt;br /&gt; 
med uppsåt eller oaktsamhet orsakar skada är ersättningsskyldig för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte lika självklart att en företagare strikt skall kunna åläggas&lt;br /&gt; 
skadeståndsskyldighet i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi inledningsvis anförde måste all lagstiftning utformas så att varje&lt;br /&gt; 
medborgare har rimliga möjligheter att inse vilka verksamhetsinskränkningar&lt;br /&gt;
som samhället kräver och effekterna vid en överträdelse av detta. En lag&lt;br /&gt; 
får därtill inte ha en retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet har endast marginellt tangerat detta problem och då utifrån en&lt;br /&gt; 
delvis annan utgångspunkt. Enligt propositionen är frågan om bildande av en&lt;br /&gt; 
miljöskadefond föremål för utredning, och en sådan fond är nödvändig för&lt;br /&gt; 
att garantera skadelidanden ersättning i de fall där vällaren saknar ekonomiska&lt;br /&gt;
möjligheter att erlägga skadeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening ligger det i samhällets intresse att genom en miljöskadefond&lt;br /&gt;
eller en miljöskadeförsäkring garantera skadelidande möjligheter till&lt;br /&gt; 
ersättning oberoende av vållarens ekonomiska ställning. Det synes oss lika&lt;br /&gt; 
självklart att ett sådant system bör användas för att ersätta skadan i det fall&lt;br /&gt; 
vällaren utan uppsåt eller ovarsamhet orsakar skada. Därtill måste vållarens&lt;br /&gt; 
möjligheter att utöva sin regressrätt ses över och stärkas. Endast genom en&lt;br /&gt; 
sådan kombination av insatser kan såväl skadelidandens som vållarens&lt;br /&gt; 
rättssäkerhet i alla lägen tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Förutsättningar för skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd kan utges för skador enligt 3 § punkt 8 genom annan liknande&lt;br /&gt; 
störning. I motiveringen anges att så vitt skilda störningar som spridande av&lt;br /&gt; 
virus, förfulande av landskapsbilden och s. k. psykisk immission räknas dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del vill vi anföra att motiveringen bör kompletteras med ett&lt;br /&gt; 
självklart förtydligande. Insatser som är motiverade eller ålagda fastighetsägare&lt;br /&gt;
av statlig myndighet eller åtgärd som är tillåten av myndighet kan inte i&lt;br /&gt; 
annan ordning grunda skadeståndsskyldighet till tredje man. Det gäller&lt;br /&gt; 
exempelvis avverkningar av skog i enlighet med gällande regler likaväl som&lt;br /&gt; 
uppförande av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskriptionstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljörätten bör i möjligaste mån präglas av likartade regler. Detta gäller inte&lt;br /&gt; 
minst stadganden om preskriptionstid. I förslaget till miljöskadelag avvisar&lt;br /&gt; 
statsrådet förslaget till en preskriptionstid om 25 år. I stället föreslår han en&lt;br /&gt; 
med skadeståndsrätten i övrigt lika preskriptionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den icke-socialistiska regeringstiden uppmärksammades behovet&lt;br /&gt; 
av att preskriptionstiden i frågor rörande miljöbrott inte räknas från den&lt;br /&gt; 
tidpunkt när den miljöskadande handlingen utförs utan från den tid då&lt;br /&gt; 
skadan börjar uppträda. Skälet för detta var att många miljöeffekter inte&lt;br /&gt; 
uppträder förrän efter flera år och att effekterna kan vara svårbedömda&lt;br /&gt; 
inledningsvis. Samma förhållande torde gälla för miljöskaderätten. Miljöskadelagen&lt;br /&gt;
bör därför liksom miljöskyddslagen innehålla särskilda anvisningar&lt;br /&gt;
om hur preskriptionstid räknas. Med ändring av propositionens&lt;br /&gt; 
förslag föreslår vi därför att reglerna för preskription i miljöskadelagen&lt;br /&gt; 
utformas så att preskriptionstiden räknas från den tidpunkt skada/störning&lt;br /&gt; 
uppstår. Utskottet bör få i uppdrag att utforma förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för rättshjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för enskilda skadelidande att ta till vara sin rätt är många&lt;br /&gt; 
gånger helt beroende av vilken ekonomisk hjälp samhället kan acceptera för&lt;br /&gt; 
utredning och offentligt biträde. Under våren har justitieministern aviserat&lt;br /&gt; 
ett förslag med anledning av rättshjälpskommitténs betänkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår från att de särskilda insatser som krävs i miljömål m. fl. mål&lt;br /&gt; 
särskilt kommer att beaktas i det kommande förslaget. Centerpartiet&lt;br /&gt; 
kommer att återkomma till frågorna om rättshjälp i anslutning till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagstiftning som så klart anger skyldigheter för en viss grupp i samhället&lt;br /&gt; 
som miljöskadelagen ställer krav på samhället vad gäller forskning och&lt;br /&gt; 
information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång på adekvat utformad och aktuell information om olika miljöeffekter&lt;br /&gt;
är en absolut nödvändighet för att enskilda näringsidkare skall kunna&lt;br /&gt; 
bidra till en miljöanpassad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Mot. 1985/86:301&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Forskning inom miljöområdet är en angelägen uppgift för samhället. Här Mot. 1985/86:301&lt;br /&gt; 
är det nödvändigt att samhället ger möjligheter att stödja forsknings- och&lt;br /&gt; 
kartläggningsinsatser som kan leda till att miljöeffekter uppdagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en sådan fristående verksamhet är nödvändig för att ge möjligheter&lt;br /&gt; 
för företagare och allmänhet att förebygga och minimera skadeeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi ovan anfört förutsätter rättssäkerhetskraven att miljöskadelagen&lt;br /&gt; 
kompletteras med en miljöskadeförsäkring. Endast så kan skadelidandens&lt;br /&gt; 
och skadevållandens rätt i alla fall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra länder, exempelvis USA, har i dag ett fungerande system med&lt;br /&gt; 
miljöskadeförsäkringar. En försäkring där premierna erläggs av företagen är&lt;br /&gt; 
positiv utifrån två principiellt viktiga utgångspunkter. Dels är ett sådant&lt;br /&gt; 
system väl förenligt med vår principiella inställning att det företag som vållar&lt;br /&gt; 
miljöskada skall ansvara för sanering m. m. av denna. Dels innebär&lt;br /&gt; 
försäkringssystemet att särskilt miljöfarlig verksamhet kommer att åläggas&lt;br /&gt; 
högre premier för försäkringsskydd. Det leder på sikt till en självsanering&lt;br /&gt; 
inom företagarvärlden där miljöfarlig verksamhet kommer att undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen får ett ekonomiskt incitament att söka mer miljöanpassade&lt;br /&gt; 
alternativ i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör i anledning av vad ovan anförts besluta ge regeringen i&lt;br /&gt; 
uppdrag att utfärda tilläggsdirektiv till miljöskadefondsutredningen. Direktiven&lt;br /&gt;
bör omfatta ett uppdrag till utredningen att presentera förslag till&lt;br /&gt; 
miljöskadeförsäkring i enlighet med motionens syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad som ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförs om behovet av samordning i miljölagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar uttala vikten av att miljöstörande verksamhet&lt;br /&gt;
inte tillåts koncentreras till redan ur miljösynpunkt utsatta orter så&lt;br /&gt; 
som i motionen anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att med avslag på propositionen i denna del&lt;br /&gt; 
1 § miljöskadelagen skall lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd enligt denna lag utges för personskada, sakskada och ren&lt;br /&gt; 
förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet har orsakat i sin&lt;br /&gt; 
omgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skada som inte orsakats uppsåtligen eller genom vårdslöshet ersätts bara i&lt;br /&gt; 
den mån den störning som har orsakat skadan inte skäligen bör tålas med&lt;br /&gt; 
hänsyn till förhållandena på orten eller dess allmänna förekomst under&lt;br /&gt; 
jämförliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen beslutar hos regeringen begära tilläggsdirektiv till&lt;br /&gt; 
miljöskadefondsutredningen angående införande av och formerna för&lt;br /&gt; 
en miljöskadeförsäkring i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_51"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;5. att riksdagen beslutar med ändring av propositionen i enlighet Mot. 1985/86:301&lt;br /&gt; 
med motionens förslag vad gäller regler för preskription.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 18 februari 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Fiskesjö (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elving Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;Bengt Kindbom (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Hammarbacken (c)&lt;br /&gt; 
Kersti Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1986 10493&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Elving Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Martin Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Erik Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Kindbom</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Hammarbacken</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kersti Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902301</dok_id>
<subtitel>Bertil Fiskesjö m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__301.pdf</filnamn>
<filstorlek>161776</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ersättning för miljöskador (prop. 1985/86:83)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1BFE1E24-8962-4D6F-86BD-6E958B6FD860</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>