<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076440</hangar_id>
 <dok_id>G902300</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>300</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:300 Sven Munke (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>300</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:46:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ersättning för miljöskador (prop. 1985/86:83)</titel>
 <subtitel>Sven Munke (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902300/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902300</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902300</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven Munke (m)&lt;br /&gt; 
Ersättning för miljöskador (prop. 1985/86:83)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det skall inledningsvis slås fast att förslag till miljöskadelag enligt propositionen&lt;br /&gt;
är ett steg mot en bättre ordning när det gäller att förbättra skadelidandes&lt;br /&gt; 
möjligheter att få ersättning för miljöskador. Enligt min uppfattning blir&lt;br /&gt; 
miljöskadelagen ofullständig om man inte kopplar ihop den med förslag om&lt;br /&gt; 
miljöskadefond och en obligatorisk miljöskyddsförsäkring. Vidare borde i&lt;br /&gt; 
detta sammanhang förslag föreligga om ett bättre rättsskydd för skadelidande&lt;br /&gt;
som drabbats av miljöskador. Inte minst bestämda regler om ett stöd till&lt;br /&gt; 
skadelidande när det gäller enskild person, som saknar ekonomiska resurser,&lt;br /&gt; 
borde inrättas för att denne skall få ekonomiska möjligheter att genomföra&lt;br /&gt; 
de utomprocessuella tekniska och medicinska utredningar som är nödvändiga&lt;br /&gt;
för en skadeståndstalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionens avdelning 2.2.3 konstaterar departementschefen: Ett&lt;br /&gt; 
strikt ansvar för miljöskador skall normalt inte gälla för skador som orsakas&lt;br /&gt; 
genom orts- eller allmänvanliga störningar. Enligt min mening kan sådana&lt;br /&gt; 
undantag från det strikta ansvaret leda till att miljöfarlig verksamhet&lt;br /&gt; 
medvetet lokaliseras till redan hårt förorenade miljöer, på grund av att om&lt;br /&gt; 
verksamheten etablerats på annat håll med renare miljö, så skulle utsläpp&lt;br /&gt; 
leda till skadeståndsskyldighet. Risken är därmed uppenbar att miljöfarlig&lt;br /&gt; 
verksamhet kan komma att koncentreras till speciella platser, där befolkningen&lt;br /&gt;
redan är ”van vid nedsmutsning” av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana situationer kan undantag från det strikta ansvaret, på grund av&lt;br /&gt; 
ortsvanlighet eller allmänvanlighet, i praktiken leda till att det totala&lt;br /&gt; 
föroreningstrycket i Sverige ökar och vissa platser t. o. m. kan anta Ruhrkaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är helt klart att vissa undantag från det strikta ansvaret är motiverat.&lt;br /&gt; 
Men dessa undantag skulle kunna preciseras i lagtexten i stället för den nu&lt;br /&gt; 
allmänt hållna föreslagna undantagsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på ifrågavarande problematik kan nämnas att t. ex. luktolägenheter&lt;br /&gt;
från animalieproduktionen i jordbruksbygder eller liknande&lt;br /&gt; 
olägenheter från massaindustrin måste tålas medan t. ex. besprutningsskador&lt;br /&gt; 
i jordbruksområden på människor, växter och djur ej skulle anses skadeståndsgilla&lt;br /&gt;
på grund av ortsvanlighet eller allmänvanlighet. Samma gäller&lt;br /&gt; 
också SJ:s besprutningar av banvallar som ofta förekommer i områden med&lt;br /&gt; 
bostäder, vattentäkter, betesmarker och liknande. Eftersom dessa besprutningar&lt;br /&gt;
är ofta återkommande kan de betraktas som ortsvanliga och därmed&lt;br /&gt; 
också vara undantagna enligt förslaget om miljöskadelag. Ett sådant synsätt&lt;br /&gt; 
är orealistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Preskriptionstid m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:300&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I avdelning 2.7 konstaterar departementschefen att någon ändring i preskriptionstiden&lt;br /&gt;
för närvarande inte skall göras utan nuvarande regler skall gälla. I&lt;br /&gt; 
dag gäller enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130) en tioårig preskriptionstid&lt;br /&gt; 
för utomobligatoriska skadeståndskrav. Detta innebär att gällande preskriptionstider&lt;br /&gt;
gör att den skadelidandes ersättningsanspråk hinner att preskriberas&lt;br /&gt;
innan skadan är känd eller i varje fall innan han fått visshet om det&lt;br /&gt; 
föreligger ett samband mellan en viss miljöfarlig verksamhet och vederbörandes&lt;br /&gt;
skada. Detta kan t. ex. inträffa vid genetiska skador, där skadan kan&lt;br /&gt; 
vara smygande och upptäcks sent. Departementschefen hävdar att sådana&lt;br /&gt; 
skador som visar sig och upptäcks senare än tio år efter den skadegörande&lt;br /&gt; 
handlingen i praktiken torde vara sällsynta. Miljöskadeutredningen har&lt;br /&gt; 
föreslagit att preskriptionstiden för personskador skall förlängas från tio till&lt;br /&gt; 
tjugofem år, vilket också jag anser vara befogat med tanke på personskadefall&lt;br /&gt;
som tidigare varit aktuella. Vidare menar jag att vid andra skador på&lt;br /&gt; 
mark, vatten, växter och djur bör preskriptionstiden förlängas från nuvarande&lt;br /&gt;
tio år till femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Ersättning för miljöskador, SOU 1983:7, konstaterar bl. a. att&lt;br /&gt; 
rättshjälpen även skulle innefatta kostnader för miljöoffers tekniska bevisning,&lt;br /&gt;
men avstår från att föreslå detta eftersom direktiven inte medger några&lt;br /&gt; 
kostnadshöjande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande konstaterar utredningen att ”situationen är otillfredsställande&lt;br /&gt;
beträffande skadelidandes möjligheter till rättshjälp”. De som följt de&lt;br /&gt; 
stora miljöprocesserna BT Kemi, Erstorpsfallet m. fl. har också förvånats&lt;br /&gt; 
över de stora belopp som åtgått för att skaffa bevisunderlag i komplicerade&lt;br /&gt; 
mål. Ofta rör det sig om hundratusentals kronor, medan den skadelidandes&lt;br /&gt; 
biträde enligt rättshjälpslagen har rätt att besluta om utredning av mindre&lt;br /&gt; 
omfattning för ett halvt basbelopp på ca 10 000 kr. Dyrare utredningar&lt;br /&gt; 
prövas av rättshjälpsnämnd, som i sådana fall är mycket restriktiv att bevilja&lt;br /&gt; 
medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl justitieutskottet som riksdagen har tidigare poängterat att reglerna&lt;br /&gt; 
om rättshjälp och rättegångskostnader i mål om miljöskador får anses mindre&lt;br /&gt; 
tillfredsställande från den skadelidandes synpunkt. Utredningen konstaterar&lt;br /&gt; 
också att ett halvt basbelopp ibland kan ”te sig alldeles otillräckligt för att&lt;br /&gt; 
t. ex. skaffa fram mera komplicerade utredningar om ett samband mellan en&lt;br /&gt; 
miljöfarlig verksamhet och en skada”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den allmänna rättsuppfattningen är det en demokratisk anständighetsfråga&lt;br /&gt;
att den skadelidande, om det rör sig om enskild person som saknar&lt;br /&gt; 
ekonomiska resurser, via rättshjälpen skall få ekonomiska möjligheter att&lt;br /&gt; 
genomföra utomprocessuella tekniska eller medicinska utredningar, som är&lt;br /&gt; 
nödvändiga för en skadeståndstalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hävdar att rättshjälpslagen snarast måste ändras så att det i klartext&lt;br /&gt; 
framgår av lagtexten att miljöoffer skall ha rätt att få sina kostnader för&lt;br /&gt; 
teknisk utredning täckta av rättshjälpen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Miljöförsäkring och miljöskadefond&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:300&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en kommitté om utredande av någon form av&lt;br /&gt; 
miljöskadefond att användas när ersättning för miljöoffer inte är att hämta&lt;br /&gt; 
från annat håll. Ett sådant fondsystem kan emellertid endast vara ett&lt;br /&gt; 
komplement till en obligatorisk miljöförsäkring för alla som driver miljöfarlig&lt;br /&gt;
verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kör bil måste teckna en obligatorisk trafikförsäkring. Detta för&lt;br /&gt; 
att ekonomiskt skydda andra som vid ett olyckstillfälle drabbas av skador&lt;br /&gt; 
genom att fordonet framförs på väg eller allmän plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver miljöfarlig verksamhet borde på samma sätt åläggas att&lt;br /&gt; 
teckna en miljöskyddsförsäkring hos ett vanligt försäkringsbolag. Försäkringsbolagen&lt;br /&gt;
är intresserade av denna försäkringsform. I USA har systemet&lt;br /&gt; 
med obligatoriska miljöskyddsförsäkringar prövats i flera stater med mycket&lt;br /&gt; 
goda erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta etablerade försäkringsbolag administrera miljöskyddsförsäkringar&lt;br /&gt;
skulle enligt min uppfattning också innebära ett tryck på den som bedriver&lt;br /&gt; 
miljöfarlig verksamhet att förebygga skador - ju färre och mindre skador&lt;br /&gt; 
desto lägre premier - i likhet med vad som gäller för trafikförsäkringar med&lt;br /&gt; 
ett bonussystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att ett strikt ansvar även skall gälla för&lt;br /&gt; 
skador som orsakas genom orts- eller allmänvanliga störningar med&lt;br /&gt; 
undantag av i lagtexten preciserade vissa undantag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar förlänga preskriptionstiden vid miljöskador&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
rättshjälpen även skall innefatta kostnader för miljöoffers tekniska&lt;br /&gt; 
bevisning och att detta klart skall framgå av lagtexten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om införandet av obligatorisk miljöskyddsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 februari 1986&lt;br /&gt; 
Sven Munke (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sven Munke</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902300</dok_id>
<subtitel>Sven Munke (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__300.pdf</filnamn>
<filstorlek>99373</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ersättning för miljöskador (prop. 1985/86:83)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D69C960D-C668-4AE3-854F-232AB62CDF82</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>