<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076437</hangar_id>
 <dok_id>G902297</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>297</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:297 Bengt Harding Olson och Britta Bjelle (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>297</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:46:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</titel>
 <subtitel>Bengt Harding Olson och Britta Bjelle (fp) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902297/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902297</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902297</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:297&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Bengt Harding Olson och Britta Bjelle (fp)&lt;br /&gt; 
Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;En ny förvaltningslag kan ha betydelse för medborgarna på två sätt. Den kan&lt;br /&gt; 
stärka deras ställning gentemot myndigheterna, framför allt genom att&lt;br /&gt; 
underlätta och förenkla deras kontakter i ärenden av olika slag. Den kan&lt;br /&gt; 
också vara ett värdefullt led i arbetet med att minska krångel och onödig&lt;br /&gt; 
byråkrati, främst genom att införa enhetliga och enkla lösningar av frågor&lt;br /&gt; 
som uppkommer på olika områden men som ofta löses på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från båda dessa synpunkter är det förslag som lagts fram i proposition&lt;br /&gt; 
1985/86:80 förtjänt av stöd, men det innebär också enligt vår mening&lt;br /&gt; 
otillräckliga framsteg. Det långvariga och noggranna förarbetet har gett&lt;br /&gt; 
underlag för flera ytterligare reformer på punkter som är viktiga för&lt;br /&gt; 
medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i den nya lagen är bestämmelser som skjuter myndigheternas&lt;br /&gt;
serviceansvar i förgrunden. Detta är av största betydelse. Rättssäkerhetsarbetet&lt;br /&gt;
inom förvaltningen har alltför länge och alltför ensidigt inriktats&lt;br /&gt; 
på överklagande, särskilt genom inrättande av nya klagoinstanser och&lt;br /&gt; 
förvaltningsdomstolar. Sådana insatser är inte fel i och för sig, men man har&lt;br /&gt; 
inte tänkt tillräckligt på att de vanliga medborgarna ofta saknar förmåga att&lt;br /&gt; 
begagna sig av de klagomöjligheter som står till buds. Statistiska undersökningar&lt;br /&gt;
visar att 40 % av medborgarna inte tror sig kunna på egen hand&lt;br /&gt; 
överklaga ett myndighetsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det riktigt att nu i lag slå fast myndigheternas&lt;br /&gt; 
skyldigheter att på olika sätt hjälpa medborgarna till rätta. Förslagen i den&lt;br /&gt; 
delen måste stödjas. Samtidigt måste det med beklagande konstateras, att&lt;br /&gt; 
propositionen på ett par punkter innebär steg tillbaka i förhållande till&lt;br /&gt; 
utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande service reglerna i 4 och 5 §§ - liksom också bl. a&lt;br /&gt; 
muntlighetsregeln i 14 § - gavs en bättre utformning av utredningen. Denna&lt;br /&gt; 
hade också tagit med en bestämmelse om myndigheternas utredningsplikt,&lt;br /&gt; 
motsvarande förvaltningsprocesslagens föreskrifter för förvaltningsdomstolarnas&lt;br /&gt;
del. Denna regel har inte tagits med i propositionen. Under&lt;br /&gt; 
utskottsbehandlingen bör sådana ändringar övervägas, att utredningens&lt;br /&gt; 
förslag genomförs på bl. a. de nu nämnda punkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis av största vikt att se till, att reformerna inte stannar endast&lt;br /&gt; 
vid de allmänt hållna regler som en ny förvaltningslag kan innehålla.&lt;br /&gt; 
Serviceproblemen går vida utöver vad som kan regleras i en sådan lag. Denna&lt;br /&gt; 
utgör endast en av de vägar som kan och bör anlitas för att förbättra de&lt;br /&gt; 
enskildas ställning. Detsamma gäller om rättsskyddet. Det måste till en rad&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;andra åtgärder som stärker rättsskyddet i primärkontakterna mellan medborgare&lt;br /&gt;
och myndigheter. Här skall man vara uppmärksam på att det rör sig&lt;br /&gt; 
om en allmän reformdebatt som förs även i andra länder som står oss nära,&lt;br /&gt; 
t. ex. de nordiska. En generell strävan under senare år har blivit att mera&lt;br /&gt; 
inrikta intresset på de nämnda primärkontakterna och mindre på överklagande.&lt;br /&gt;
I Finland har man präglat beteckningen ”ett medborgarnära rättsskydd”&lt;br /&gt;
som ett riktmärke för reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tankarna om ett sådant mera medborgarnära rättsskydd ligger i linje med&lt;br /&gt; 
folkpartiets strävan att stärka närdemokratin och slå vakt om medborgerliga&lt;br /&gt; 
fri- och rättigheter, inte minst den personliga integriteten. Det är angeläget&lt;br /&gt; 
att få ett samlat åtgärdsprogram presenterat för hur målsättningen skall&lt;br /&gt; 
kunna nås. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram ett sådant&lt;br /&gt; 
åtgärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga frågor i detta sammanhang rör förvaltningsutbildningen. Lagstiftning&lt;br /&gt;
är endast ett medel bland flera då det gäller att föra ut nytänkande och&lt;br /&gt; 
allmänna mål inom förvaltningen. Ofta är det inte heller det mest effektiva.&lt;br /&gt; 
Utbildningsinsatser har stor betydelse både i sig själva och som komplement&lt;br /&gt; 
till lagstiftning. I detta sammanhang får man särskilt tänka på att god service i&lt;br /&gt; 
mycket är en fråga om attitydförändringar. För att åstadkomma sådana är&lt;br /&gt; 
kraftfulla utbildningsinsatser nödvändiga. Regeringen bör ta initiativ därtill&lt;br /&gt; 
vid uppföljningen av en ny förvaltningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på detta område bör inte bara syfta till att föra ut lagens&lt;br /&gt; 
innebörd och ”ideologi” i trängre mening. Den bör också vara inriktad på att&lt;br /&gt; 
öka förståelsen för arbetsbetingelser inom andra verksamheter, framför allt&lt;br /&gt; 
på att minska klyftan mellan offentligt och enskilt. Vi vill i detta sammanhang&lt;br /&gt; 
erinra om att man ofta hör klagomål från näringslivet över bristen på&lt;br /&gt; 
förståelse för dess arbetsförutsättningar från myndigheters och offentliganställdas&lt;br /&gt;
sida. Här finns utrymme för förbättringar som skulle vara så mycket&lt;br /&gt; 
mera välkomna som just parallellen mellan enskild och offentlig verksamhet&lt;br /&gt; 
börjat spela en alltmer framträdande roll i debatten om förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra perspektivet, möjligheterna att åstadkomma förenklingar och&lt;br /&gt; 
minskad byråkrati, har förvaltningslagen ett särskilt intresse genom att den&lt;br /&gt; 
erbjuder ett konkret alternativ, ett arbetsredskap, för att nå praktiska&lt;br /&gt; 
resultat. En av de stora svårigheterna med byråkratiarbetet har varit bristen&lt;br /&gt; 
på sådana redskap. Det har därför alltför ofta stannat vid allmänna&lt;br /&gt; 
deklarationer och halvdana insatser. Vi menar inte att förvaltningslagen skall&lt;br /&gt; 
ses som en huvudsak i detta sammanhang. Men man kan nå åtskilligt, och det&lt;br /&gt; 
är ett vitalt intresse att man verkligen försöker att på bästa sätt utnyttja de&lt;br /&gt; 
möjligheter som står till buds. Från den synpunkten är propositionen klart&lt;br /&gt; 
otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagen kan, som vi framhöll inledningsvis, ge enhetliga och&lt;br /&gt; 
enkla lösningar på olika frågor som uppkommer på flera förvaltningsområden.&lt;br /&gt;
Detta möjliggör i sin tur avskaffande av en mängd specialbestämmelser i&lt;br /&gt; 
olika sektorsförfattningar. En strävan mot ett större mått av enhetlighet och&lt;br /&gt; 
enkelhet måste utgöra ett viktigt inslag i byråkratiarbetet. De olika&lt;br /&gt; 
utredningar, som under årens lopp har arbetat med förvaltningslagen, har&lt;br /&gt; 
lagt fram en lång rad av sådana förslag. Endast få har blivit genomförda,&lt;br /&gt; 
självfallet på grund av byråkratins eget motstånd, dess vilja att på varje&lt;br /&gt; 
område framför allt hävda sin särart och sina egna intressen. Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:297&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;har endast tagit upp ett par av de förslag som den senaste utredningen&lt;br /&gt; 
presenterade. Den visar enligt vår mening en otillräcklig vilja att verkligen&lt;br /&gt; 
angripa byråkratifrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi begränsar oss här till att peka på två särskilda frågekomplex av praktisk&lt;br /&gt; 
betydelse, där underlaget för lagfästa enhetliga lösningar är särskilt gott. Det&lt;br /&gt; 
ena gäller vilka beslut som får överklagas. Både besvärssakkunnigas förslag&lt;br /&gt; 
1964 och det arbetsgruppsförslag 1968 som föregick den nuvarande lagen&lt;br /&gt; 
upptog regler i detta ämne, men de föll bort i slutänden. I direktiven för den&lt;br /&gt; 
nya kommittén 1978 framhölls särskilt intresset av att få denna fråga&lt;br /&gt; 
reglerad. Genom ett stort rättsvetenskapligt arbete 1970 gavs också ett&lt;br /&gt; 
utmärkt underlag för arbetet. Propositionen tar emellertid inte upp frågan.&lt;br /&gt; 
Skälen är inte övertygande utan antyder närmast ointresse och vilja att undgå&lt;br /&gt; 
svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändring av beslut behandlades både av besvärssakkunniga 1964 och&lt;br /&gt; 
av den senaste utredningen. I det ämnet lades redan 1951 fram en stor&lt;br /&gt; 
rättsvetenskaplig undersökning som gav ett gott underlag för överväganden i&lt;br /&gt; 
lagstiftningssammanhang. Frågorna har likafullt nu skjutits åt sidan. En&lt;br /&gt; 
effekt av detta lär bl. a. bli att den föreslagna regeln om omprövning av beslut&lt;br /&gt; 
i 27 § får ringa betydelse. Utan stödet av allmänna regler om ändring av&lt;br /&gt; 
beslut torde en bestämmelse om rätt för myndigheterna att ompröva&lt;br /&gt; 
”uppenbart” oriktiga beslut inte avsätta nämnvärda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör förvaltningslagen snarast kompletteras på dessa&lt;br /&gt; 
båda punkter. Även andra frågor bör tas upp på liknande sätt. Detta bör&lt;br /&gt; 
riksdagen ge regeringen till känna. Vad vi åsyftar är ingen ny kommittéutredning&lt;br /&gt;
utan helt enkelt att regeringen på grundval av det redan utförda, mycket&lt;br /&gt; 
omfattande utredningsarbetet låter utforma erforderliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att bekämpa onödig byråkrati blir allt viktigare. Då&lt;br /&gt; 
propositionen innebär en för låg ambitionsnivå, är det motiverat att&lt;br /&gt; 
riksdagen ger till känna, att detta arbete bör ges hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på utskottet att göra justeringar i lagtexten som&lt;br /&gt; 
föranleds av våra yrkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar om sådana ändringar i förslaget till ny&lt;br /&gt; 
förvaltningslag vad gäller myndigheternas serviceansvar och myndigheternas&lt;br /&gt;
utredningsplikt att lagen i dessa avseenden överensstämmer&lt;br /&gt; 
med förvaltningsrättsutredningens förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad vi i motionen anfört angående&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:52px;"&gt;a) ett samlat åtgärdsprogram för ett mer medborgarnära rättsskydd&lt;br /&gt; 
inom förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;b) utbildning på förvaltningens område,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;c) bestämmelser om vilka beslut som får överklagas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;d) bestämmelser om ändring av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1985/86:297&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;e) andra enhetliga problemlösningar i förvaltningslagen, Mot. 1985/86:297&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;f) att arbetet med att motverka onödig byråkrati ges hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 februari 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Harding Olson (fp) Britta Bjelle (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Harding Olson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Bjelle</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902297</dok_id>
<subtitel>Bengt Harding Olson och Britta Bjelle (fp) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__297.pdf</filnamn>
<filstorlek>110575</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BCDA4288-3782-487F-A0BB-19E1239A4F75</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>