3076435G9022951985/86295motmotMotion 1985/86:295 Margit Gennser och Margareta Gard (m)MotionMotion29501986-02-18 00:00:002014-11-04 12:46:252014-11-04 00:00:00Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)Margit Gennser och Margareta Gard (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G902295/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G902295https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902295
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3"><p>Margit Gennser och Margareta Gard (m)<br />
Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:7px;">1985/86</p>
<p style="margin-left:7px;">295-298</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Att värna de enskilda medborgarnas fri- och rättigheter i förhållande till<br />
samhället och dess myndigheter är en uppgift som blir alltmer angelägen ju<br />
mera omfattande och invecklad den offentliga förvaltningsorganisationen<br />
blir. En grundläggande sanning, som tål att upprepas och som bör hållas för<br />
ögonen i all offentlig verksamhet, är att myndigheterna är till för medborgarnas<br />
skull och inte tvärtom.</p>
<p>Till de viktigaste reformerna inom rättslivet under senare år bör därför<br />
räknas grundlagens utbyggnad med regler om medborgerliga fri- och<br />
rättigheter. Dit hör också den betydelsefulla upprustningen av den administrativa<br />
rättskipningen. Ännu har emellertid vår lagstiftning stora brister<br />
sedd just från de enskilda medborgarnas synpunkt. Deras möjligheter att<br />
verkligen komma till sin rätt är i praktiken ofta begränsade. Vad som särskilt<br />
brister är sådana normer och andra anordningar som kan underlätta de<br />
enskildas egna direkta kontakter med myndigheterna.</p>
<p>För att göra rättsordningen bättre och mera ”medborgarvänlig” krävs<br />
insatser på många plan och nivåer. Det långa och mödosamma lagstiftningsarbete<br />
som har bedrivits rörande förvaltningsförfarandet förtjänar en<br />
särskild uppmärksamhet. Det togs upp redan 1942, med anledning av en<br />
fyrpartimotion och genom beslut av en enig riksdag, men det har ännu inte<br />
avsatt några stora resultat. Några ytterligare utredningar är varken önskvärda<br />
eller erforderliga. Det gäller nu att åstadkomma verkliga resultat.</p>
<p>Genom proposition 1985/86:80 har regeringen lagt fram ett förslag till ny<br />
förvaltningslag på grundval av den senaste utredningens betänkande.</p>
<p>Därmed tas onekligen ett steg framåt. Moderata samlingspartiet har deltagit i<br />
arbetet och genom sin representant i utredningen ställt sig bakom de förslag<br />
till reformer som tagits fram. De grundläggande tankarna, framför allt<br />
inriktningen på en bättre service åt de enskilda och på att sätta medborgarna i<br />
centrum för förfarandet, förtjänar allt stöd och instämmande.</p>
<p>En närmare granskning av propositionens förslag gör oss emellertid<br />
betänksamma. Flera, rentav flertalet, av utredningens förslag till konkreta<br />
förfaranderegler och förvaltningsrättsliga grundsatser har inte tagits med.</p>
<p>Utredningsprodukten har skalats av åtskilligt av värde. Tyngdpunkterna i<br />
nyheterna har kommit att ligga i allmänt välvilliga men ofta oförbindande<br />
bestämmelser av närmast målsättningskaraktär. Visserligen har även vissa<br />
sådana regler sin plats i en lag med modern lagstiftningsteknik, och mot<br />
själva syftet finns som redan sagts ingenting att invända. Men regler av denna<br />
art bör inte få utgöra huvudsak utan bör ingå i ett system av verkliga 1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr295-298</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>rättsregler. Det var fallet med utredningens förslag.</p>
<p>Bland ämnen som togs upp av utredningen men som saknas i propositionen<br />
märks bl. a. besluts överklagbarhet, besluts verkställbarhet och ändring av<br />
beslut. Ingenting av detta innebar i och för sig några stora och gloriösa<br />
reformer, men sammantaget åstadkoms en värdefull grundläggande kodifiering<br />
av viktiga regler och principer. En sådan lag skulle ha tillfört<br />
rättsutvecklingen åtskilligt mera än den avskalade och nedbantade produkt<br />
som nu har framlagts. Vanligen kan man vara tacksam för att slippa nya<br />
lagregler, men det är inte fallet här. Avsikten är att åstadkomma enhetliga<br />
regler, som är till förmån för de enskilda medborgarna, och möjliggöra en<br />
omfattande utrensning av avvikande särregler. Slutresultatet skulle enligt<br />
utredningens avsikt bli en betydande minskning av författningsreglering. Det<br />
lär man inte nå med regeringens förslag.</p>
<p>Bristerna i förslaget är så stora att vi har övervägt att hemställa om avslag i<br />
förening med begäran om ett nytt och bättre förslag. För att åtminstone<br />
komma en bit framåt med detta mångåriga arbete har vi emellertid stannat<br />
för att godta förslaget, med de förbättringar som kan komma till stånd på<br />
utskottsplanet, samt hemställa om kompletteringar i enlighet med utredningens<br />
förslag. Vi vill särskilt stryka under att det inte är en ny utredning det<br />
gäller utan att ta till vara det som har kommit fram genom ett mångårigt<br />
arbete.</p>
<p>Med ledning av utredningens betänkande bör utskottet kunna göra vissa<br />
förbättringar i sådana bestämmelser, framför allt om service åt de enskilda,<br />
som nu är väl allmänt hållna. På grundval av betänkandet och remissmaterialet<br />
bör sedan regeringen kunna utarbeta förslag till kompletteringar. Vi har i<br />
det föregående pekat på en del ämnen som med fördel kan tas upp. Andra<br />
gäller bl. a. utredning, tillfälliga beslut och besvärsrätt. Någon praktisk<br />
olägenhet följer inte av ett successivt lagstiftningsförfarande just i detta fall<br />
med hänsyn till de behandlade frågornas natur. Förvaltningslagen bör i sitt<br />
slutliga skick ha ungefär den omfattning som utredningen siktade till.</p>
<p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma förslag till<br />
erforderlig lagtext.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Av anförda skäl hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen beslutar anta de förslag till förändringar i förvaltningslagen<br />
som föreslagits i motionen.</p>
<p>Stockholm den 18 februari 1986</p>
<p>Margit Gennser (m) Margareta Gard (m)</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:295</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>2</p>
</div>
</div>
</div>
0Margit Gennserm1undertecknare0Margareta Gardm2undertecknareG902295Margit Gennser och Margareta Gard (m) mot_198586__295.pdf100641pdfNy förvaltningslag (prop. 1985/86:80)https://data.riksdagen.se/fil/521C7314-EE27-463E-A51E-EAADCF55E9CA