<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076434</hangar_id>
 <dok_id>G902294</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>294</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:294 Marianne Stålberg m. fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>294</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:46:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</titel>
 <subtitel>Marianne Stålberg m. fl. (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902294/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902294</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902294</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:294&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Marianne Stålberg m. fl. (s)&lt;br /&gt; 
Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I propositionen föreslås förvaltningslagens 19 § andra stycket få en lydelse&lt;br /&gt; 
som innebär att ”föredraganden” och andra tjänstemän som är med om den&lt;br /&gt; 
slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande&lt;br /&gt; 
mening antecknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget står i direkt motsats till förvaltningsrättsutredningens förslag om&lt;br /&gt; 
Ny förvaltningslag (SOU 1983:73). Enligt FRU:s mening bör det i stället slås&lt;br /&gt; 
fast att någon reservationsrätt inte tillkommer föredraganden eller andra&lt;br /&gt; 
som deltar i ärendets handläggning men inte i dess avgörande. Utredningen&lt;br /&gt; 
föreslog därför att förvaltningslagen skulle innehålla en särskild bestämmelse&lt;br /&gt; 
om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bakgrund till FRU:s ställningstagande var bl. a. att det i dag förekommer&lt;br /&gt;
ytterligt skiftande förhållanden inom statsförvaltningen vad gäller&lt;br /&gt; 
föredragandens rätt att anteckna avvikande mening. Ibland förekommer&lt;br /&gt; 
t. o. m. tvistigheter mellan lekmannastyrelser och liknande organ och de till&lt;br /&gt; 
dem knutna tjänstemännen om dessas befogenheter att anföra sina uppfattningar&lt;br /&gt;
till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig är det riktigt att den i propositionen föreslagna ordningen&lt;br /&gt; 
skulle skapa större klarhet och större enhetlighet i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan bakgrund till FRU:s ställningstagande var dock att rätten att&lt;br /&gt; 
anteckna avvikande mening successivt utmönstrats från lagstiftningen på&lt;br /&gt; 
andra områden. I kommuner och landsting avskaffades exempelvis denna&lt;br /&gt; 
rätt i samband med att en ny kommunallag antogs 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte svårt att förstå att regeringen i föreliggande proposition har&lt;br /&gt; 
tagit en motsatt ställning till vad FRU förordade. FRU:s förslag i detta&lt;br /&gt; 
avseende mötte kritik från flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kritisk granskning av remissinstansernas argument för att lagfästa&lt;br /&gt; 
rätten för föredragande att anteckna avvikande mening ger dock vid handen&lt;br /&gt; 
att stödet för denna rätt är mycket bräckligt. Några av de argument som&lt;br /&gt; 
framförts är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Det är av betydelse för den enskilde att få kännedom om att föredragande&lt;br /&gt; 
tjänsteman har haft en avvikande uppfattning. Kunskapen om detta kan&lt;br /&gt; 
vara betydelsefull vid eventuellt övervägande om besvär över beslutet.&lt;br /&gt; 
Kommentar: Argumentet vore hållbart om det vore så att alla föredragande&lt;br /&gt;
verkligen antecknade avvikande mening i de fall en sådan förekommer.&lt;br /&gt; 
Vår erfarenhet från försäkringskassornas pensionsdelegationer är att olika&lt;br /&gt; 
tjänstemän har olika benägenhet att anföra avvikande mening. Medan det&lt;br /&gt; 
för vissa tjänstemän är en naturlig sak att anföra avvikande mening är det för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;andra en fråga om mod att reservera sig mot de förtroendevaldas beslut. Det Mot. 1985/86:294&lt;br /&gt; 
torde också vara så att föredragande tjänstemän i olika hög grad anpassar sig&lt;br /&gt; 
till förtroendemannaorganets sätt att resonera, och förslagen till beslut&lt;br /&gt; 
anpassas successivt till den förtroendevalda församlingens förväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den enskildes nytta av att få kännedom om föredragandes&lt;br /&gt; 
avvikande mening måste således ställas i relation till de svagheter som är&lt;br /&gt; 
förknippade med denna reservationsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det inte alltid som föredragandens avvikande mening delges den&lt;br /&gt; 
enskilde i det beslut som denne får ta del av. Enligt vissa förvaltningars&lt;br /&gt; 
beslutsrutiner delges endast det egentliga beslutet (i kombination med en&lt;br /&gt; 
besvärshänvisning) medan föredragandens avvikande mening endast noteras&lt;br /&gt; 
i protokollet. Också detta förhållande talar för att den enskildes nytta av att&lt;br /&gt; 
föredraganden har rätt att anteckna avvikande mening är mycket begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att föredragandens reservationsrätt, med de begränsningar&lt;br /&gt; 
som angivits ovan, snarare står i strid med rättssäkerheten på grund av att den&lt;br /&gt; 
avvikande uppfattningen endast i vissa fall och då på ett slumpmässigt sätt&lt;br /&gt; 
kommer den enskilde till del.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Det är av intresse för besvärsinstanserna att få veta om avvikande mening&lt;br /&gt; 
yttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Besvärsinstansernas bedömning måste grunda sig på sakfrågan&lt;br /&gt;
och den lagstiftning som reglerar beslutet. Att någon anmält avvikande&lt;br /&gt; 
mening kan inte och skall inte inverka på besvärsinstansernas ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Ett avskaffande av föredragandens rätt att anteckna avvikande mening&lt;br /&gt; 
kan leda till lägre motivation och mindre noggrannhet hos föredraganden&lt;br /&gt; 
och en större arbetsbörda på beslutsfattaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Avvikande mening förekommer ytterst sällan (i försäkringskassornas&lt;br /&gt;
pensionsdelegationer endast i 0,1 % av alla beslut) och kan&lt;br /&gt; 
knappast ha en avgörande inverkan på föredragandens motivation och&lt;br /&gt; 
noggrannhet. Det är i stället andra faktorer, t. ex. förtroendefulla arbetsförhållanden&lt;br /&gt;
mellan föredragande och beslutande, som avgör dessa faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslutandes arbetsbörda torde heller inte påverkas av om föredraganden&lt;br /&gt; 
har rätt att anteckna avvikande mening eller ej. Arbetsbördan avgörs snarare&lt;br /&gt; 
av föredragandens allmänna kompetens och skicklighet i beredningen av&lt;br /&gt; 
beslut samt av den ärendemängd som ligger på beslutsfattarnas bord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumentet att avsaknad av reservationsrätt för föredraganden skulle&lt;br /&gt; 
medföra lägre motivation och mindre noggrannhet hos föredraganden är&lt;br /&gt; 
dessutom djupt kränkande för kommuner och landsting vars beslutsordning&lt;br /&gt; 
inte innehåller en sådan rätt.&lt;br /&gt; 
o Risken för oriktiga och olagliga beslut ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Man måste utgå från att beslutsfattarna känner ansvar för att&lt;br /&gt; 
de fattar beslut som ryms inom lagens ram. Närvaron av en föredragande som&lt;br /&gt; 
är väl insatt i såväl sakfrågor som det regelsystem inom vilket ärendet skall&lt;br /&gt; 
handläggas utgör också en garanti för att beslutsfattarna är informerade om&lt;br /&gt; 
ramarna för beslutsfattandet. Skulle trots detta ändå ett beslut fattas som är&lt;br /&gt; 
oriktigt eller olagligt finns flera utvägar. Den föredragande och andra&lt;br /&gt; 
tjänstemän har som regel möjligheter att i föredragningspromemorior och i&lt;br /&gt; 
andra skrivelser som biläggs handlingarna ge till känna sin uppfattning, och 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;de kan sedan hänvisa till vad de skrivit om så skulle vara påkallat. Genom att Mot. 1985/86:294&lt;br /&gt; 
den enskilde eller annan som har prövningsrätt överklagar beslutet kan detta&lt;br /&gt; 
korrigeras i högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommuner och landsting fungerar detta förfarande uppenbarligen väl,&lt;br /&gt; 
och de kommunala remissinstanserna anser att rättssäkerheten kan tillgodoses&lt;br /&gt;
lika väl utan att föredraganden har rätt att anteckna avvikande mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen anledning att förmoda att det statliga beslutsfattandet skulle&lt;br /&gt; 
bli lidande av att de kommunala erfarenheterna togs till vara.&lt;br /&gt; 
o Om föredragandens rätt att anteckna avvikande mening tas bort kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föredraganden inte göras ansvarig för de beslut som fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentar: Som tidigare nämnts går det så gott som alltid att utläsa den&lt;br /&gt; 
föredragande tjänstemannens förslag ur det skriftliga beslutsunderlag (tjänsteutlåtanden,&lt;br /&gt;
föredragningspromemorior etc.) som legat till grund för&lt;br /&gt; 
beslutet. Vill någon i efterhand kritisera föredraganden för dennes förslag till&lt;br /&gt; 
beslut går det i allmänhet bra att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är däremot alltid beslutsfattarna som ensamma bär ansvaret för det&lt;br /&gt; 
fattade beslutet. Har föredraganden genom en oriktig föredragning ”lurat”&lt;br /&gt; 
beslutsfattaren att fatta ett felaktigt beslut må föredraganden då detta&lt;br /&gt; 
uppdagas klandras för det inom förvaltningen och av beslutsfattaren, men&lt;br /&gt; 
det fråntar inte beslutsfattaren det fulla ansvaret för beslutet. Begreppet&lt;br /&gt; 
tjänstefel avskaffades för övrigt för cirka tio år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens rätt att anföra avvikande mening går således ej att koppla&lt;br /&gt; 
till någon officiell rätt att avkräva föredraganden ett beslutsansvar, varför&lt;br /&gt; 
även detta argument för reservationsrätten synes ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har här redovisat de ”tyngsta” argument som remissinstanserna framför&lt;br /&gt; 
som motiv till att lagfästa föredragandens rätt att anföra avvikande mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått är dessa argument inte tillräckligt hållbara för att motivera en&lt;br /&gt; 
sådan rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommuner och landsting har man under ett flertal år klarat beslutsprocessen&lt;br /&gt;
utan att föredraganden har haft rätt att till protokollet anteckna&lt;br /&gt; 
avvikande mening. Vare sig i förvaltningsrättsutredningen, i remissvaren på&lt;br /&gt; 
denna utredning eller i annat sammanhang har framkommit något som tyder&lt;br /&gt; 
på att de kommunala instansernas avsaknad av reservationsrätt för föredraganden&lt;br /&gt;
skulle leda till sämre beslut. Inte heller har framkommit något som&lt;br /&gt; 
tyder på att man inom den statliga förvaltningen skulle ha ett särskilt motiv&lt;br /&gt; 
för att skilja sig från den kommunala förvaltningen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det ovan anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen beslutar att den i proposition 1985/86:80 föreslagna&lt;br /&gt; 
lydelsen av förvaltningslagen 19 § andra stycket utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 februari 1986&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Marianne Stålberg fs)&lt;br /&gt; 
Margareta Winberg (s)&lt;br /&gt; 
Nils-Olof Gustafsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Lahja Ex ner (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margareta Winberg</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils-Olof Gustafsson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lahja Ex ner</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902294</dok_id>
<subtitel>Marianne Stålberg m. fl. (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__294.pdf</filnamn>
<filstorlek>155926</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/92E68F75-3AD3-46F2-87B6-01A612FE9F2F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>