<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076433</hangar_id>
 <dok_id>G902293</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>293</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:293 Anders Björck m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>293</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-02-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:46:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</titel>
 <subtitel>Anders Björck m. fl. (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G902293/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G902293</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902293</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:293&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Anders Björck m. fl. (m)&lt;br /&gt; 
Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den enskildes rättssäkerhet i förvaltningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen anges att den nya lagen är ett led i strävandena att fördjupa&lt;br /&gt; 
och stärka rättssäkerheten och förbättra servicen i förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En väsentlig anledning till att det har uppstått ett ökat behov av service&lt;br /&gt; 
från myndigheternas sida gentemot medborgarna är den kraftiga regeltillväxt&lt;br /&gt; 
som ägt rum i samhället. Det har kommit att ställas orimliga krav på&lt;br /&gt; 
medborgarna vad gäller kunskap om befintliga bestämmelser. Det allmänna&lt;br /&gt; 
har också i ständigt ökad omfattning ställt anspråk på den enskilde&lt;br /&gt; 
beträffande uppgiftslämnande och myndighetskontakter. Denna utveckling&lt;br /&gt; 
har i realiteten lett till minskad rättssäkerhet och integritet för medborgarna.&lt;br /&gt; 
Om antalet regler var färre och om de var enklare utformade skulle behovet&lt;br /&gt; 
av sådana ändringar i förvaltningslagen som föreslås vara mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att ett modernt samhälle skall fungera krävs en offentlig sektor. Det är&lt;br /&gt; 
nödvändigt att tjänstemän ges rätt att utöva vissa maktbefogenheter och fatta&lt;br /&gt; 
beslut, som påverkar de enskildas förhållanden. Det är dock angeläget att&lt;br /&gt; 
myndigheter alltid ger medborgarna ett korrekt och respektfullt bemötande.&lt;br /&gt; 
Ytterst är det medborgarna som har skapat myndigheterna, för att dessa skall&lt;br /&gt; 
utföra vissa sysslor. Det är viktigt att understryka att myndigheterna är till för&lt;br /&gt; 
den enskilde - inte tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi menar att den makt en person i det allmännas tjänst erhåller bör vara&lt;br /&gt; 
förenad med ett motsvarande ansvar. Det är inte tillräckligt att statsmakterna&lt;br /&gt;
- exempelvis i form av en förvaltningslag - gör välvilliga uttalanden om att&lt;br /&gt; 
myndigheter skall visa service vilja. Härutöver krävs en lagstiftning som&lt;br /&gt; 
straffbelägger felaktigt handlande eller klandervärda beteenden från offentliga&lt;br /&gt;
funktionärers sida. Det måste således finnas regler som föreskriver att en&lt;br /&gt; 
viss standard skall upprätthållas vid myndighetsutövning. Självfallet blir en&lt;br /&gt; 
sådan reglering emellertid meningslös om det inte finns starka kontrollorgan.&lt;br /&gt; 
Innan ämbetsansvaret avskaffades 1975 fanns en tillfredsställande lagstiftning&lt;br /&gt;
vad gällde ansvar för fel i offentlig tjänsteutövning. JO-ämbetet hade&lt;br /&gt; 
också goda möjligheter att ingripa mot felande tjänstemän. Så är inte längre&lt;br /&gt; 
förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns även andra skäl till att kontrollmöjligheterna minskat. Den&lt;br /&gt; 
ökade användningen av ramlagar har vidgat utrymmet för tjänstemän att&lt;br /&gt; 
använda sitt fria skön vid myndighetsutövning. Allmänt utformade regler gör&lt;br /&gt; 
att det ofta blir svårt eller omöjligt att fastslå att ett lagstridigt beslut har&lt;br /&gt; 
fattats. Denna utveckling utgör ett hot mot medborgarnas rättssäkerhet. Vi&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;menar att lagar och andra bestämmelser normalt skall vara så utformade att Mot. 1985/86:293&lt;br /&gt; 
utrymmet för godtycke minimeras och så att den enskilde själv i största&lt;br /&gt; 
möjliga utsträckning kan förstå och förutse rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte tillräckligt med tydliga lagar, straffansvar för felaktig&lt;br /&gt; 
myndighetsutövning och effektiva kontrollinstrument. Även om de nämnda&lt;br /&gt; 
skyddsåtgärderna vidtagits kan en enskild bli felaktigt behandlad av en&lt;br /&gt; 
myndighet. Det är därför nödvändigt att det - utöver rättelse av det felaktiga&lt;br /&gt; 
beslutet- finns reella möjligheter för den enskilde att erhålla skadestånd från&lt;br /&gt; 
det allmänna. I praktiken är det dock mycket svårt för en enskild att få&lt;br /&gt; 
kompensation för skador hänförliga till felaktig myndighetsutövning. Detta&lt;br /&gt; 
anser vi vara ett oacceptabelt förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det tydligt att en förvaltningslag inte&lt;br /&gt; 
ensam förmår att påtagligt stärka den enskildes ställning. En sådan lag kan&lt;br /&gt; 
endast utgöra en del då fråga är om att garantera medborgarna en rättvis och&lt;br /&gt; 
korrekt behandling av myndigheter i skilda frågor. Vi menar att regeringen&lt;br /&gt; 
övervärderar lagförslagets verkan vad gäller den enskildes rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har under en följd av år framlagt förslag i&lt;br /&gt; 
riksdagen, vilka skulle stärka den enskildes ställning kraftigt. Vi har bl. a.&lt;br /&gt; 
föreslagit att straffansvaret för tjänstefel skall återinföras, att JO-ämbetets&lt;br /&gt; 
ställning skall förstärkas och att den enskildes integritet skall få ökat skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har mött motstånd från socialdemokraterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget stärker inte den enskildes ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har vid granskning av regeringens förslag till förvaltningslag funnit att&lt;br /&gt; 
lagen i många delar harförtjänster. I andra delar är emellertid förslaget ägnat&lt;br /&gt; 
att väcka tvivel vad gäller nyttan för den enskilde. I vissa fall är reglernas&lt;br /&gt; 
påstådda positiva effekt för medborgarna endast illusorisk. Vi finner det&lt;br /&gt; 
därför nödvändigt att nedan anföra vissa kritiska synpunkter på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal av de bestämmelser som avser att reglera omfattningen av&lt;br /&gt; 
myndigheternas service till medborgarna är mycket allmänt utformade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frapperande ofta lämnas myndigheterna fria händer vad gäller servicegraden.&lt;br /&gt;
Den enskilde blir därför utlämnad till verderbörande tjänstemans&lt;br /&gt; 
godtycke. Möjligheten för en medborgare att med stöd av lag kräva viss&lt;br /&gt; 
prestation från myndigheten blir begränsad eller obefintlig. Detta är en&lt;br /&gt; 
allvarlig brist i förslaget. Förvaltningsrättsutredningens förslag var i detta&lt;br /&gt; 
avseende överlägset propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i lagförslaget som gäller myndigheternas service uppfyller&lt;br /&gt;
inte sådana krav på tydlighet och pregnans som bör gälla vid lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får särskild betydelse då fråga är om en för såväl medborgare som&lt;br /&gt; 
myndigheter så central lag som förvaltningslagen. Vi menar att den typ av&lt;br /&gt; 
allmänt beskrivande anvisningar som återfinns i förslaget inte bör godtas som&lt;br /&gt; 
lagtext. Vi kommer nedan att ge förslag om hur vissa bestämmelser skall&lt;br /&gt; 
kunna ges mer konkret innehåll. Därigenom blir lagen lättare att förstå för&lt;br /&gt; 
allmänheten och enklare att tillämpa för berörda tjänstemän, vilka ju ofta såsom&lt;br /&gt;
framhålls i propositionen - saknar juridisk utbildning. Starka skäl talar&lt;br /&gt; 
således för att förslaget ändras så att klara regler skapas beträffande den&lt;br /&gt; 
enskildes rättigheter. 9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Lagförslaget måste ändras&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:293&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är alltför allmänt utformad och överlämnar i stor utsträckning&lt;br /&gt; 
till myndigheterna att själva avgöra sitt uppträdande gentemot den enskilde.&lt;br /&gt; 
Vi menar att regeln bör utformas i närmare överensstämmelse med&lt;br /&gt; 
förvaltningsrättsutredningens förslag (6 § första stycket), vilket löd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna skall på begäran av enskilda lämna upplysningar, vägledning,&lt;br /&gt;
råd och annat bistånd i frågor som rör deras verksamhetsområden, i den&lt;br /&gt; 
mån hinder inte möter på grund av bestämmelser om sekretess eller av&lt;br /&gt; 
hänsyn till arbetets behöriga gång. Förfrågningar skall besvaras utan onödigt&lt;br /&gt; 
dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller den situationen att en enskild av misstag vänder sig till fel&lt;br /&gt; 
myndighet menar vi att myndigheten skall hjälpa honom till rätta, om inte&lt;br /&gt; 
särskilda skäl talar däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna bestämmelse måste utformas så att den ger medborgarna en&lt;br /&gt; 
starkare ställning. Det kan ske genom att utredningens förslag (5 §)&lt;br /&gt; 
genomförs, varför bestämmelsen bör lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna skall ha bestämda tider för att ta emot besök och&lt;br /&gt; 
telefonsamtal. Dessa tider skall ges allmänheten till känna på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt garanteras att allmänheten får klara upplysningar om telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och besökstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är alltför vagt utformad och utlämnar den enskilde till&lt;br /&gt; 
vederbörande myndighets godtycke. Utredningens förslag (9 §) tillgodoser&lt;br /&gt; 
bättre angelägna rättssäkerhetskrav, då fråga är om myndighetsutövning.&lt;br /&gt; 
Regeln bör därför lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna får anlita tolk när de har att göra med någon som har&lt;br /&gt; 
otillräckliga kunskaper i svenska språket eller som till följd av handikapp har&lt;br /&gt; 
särskilda svårigheter att meddela sig med myndigheterna. Är det fråga om&lt;br /&gt; 
utövning av befogenhet att för enskilda bestämma om förmåner, rättigheter,&lt;br /&gt; 
skyldigheter, disciplinpåföljder, avskedanden eller andra jämförbara förhållanden&lt;br /&gt;
, skall tolk anlitas, om det behövs för att den enskilde skall kunna ta till&lt;br /&gt; 
vara sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också i fråga om översättning av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör kompletteras med en regel om vad som bör gälla om en&lt;br /&gt; 
handling av misstag inges till en annan myndighet. Detta kan ske genom att&lt;br /&gt; 
som sista stycke insätts följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en myndighet en handling som uppenbart är avsedd för en annan&lt;br /&gt; 
myndighet, bör handlingen översändas dit.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:293&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det kan ofta vara förenat med visst besvär och ta lång tid för en enskild att få&lt;br /&gt; 
ta del av vad som tillförts ett ärende. Därför bör denna bestämmelse förses&lt;br /&gt; 
med en regel som klargör att begärda uppgifter skall lämnas utan onödigt&lt;br /&gt; 
dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall berörd part inte behöva underrättas bl. a. om nya&lt;br /&gt; 
uppgifter i ärendet ”om avgörandet inte går parten emot”. Ett sådant&lt;br /&gt; 
undantag anser vi olämpligt. Man kan tänka sig exempelvis att en motpart&lt;br /&gt; 
lämnar uppgifter som är ägnade att minska omgivningens aktning för den&lt;br /&gt; 
berörda parten. Denne kan därför anse sig ha starka skäl att bemöta&lt;br /&gt; 
uppgifterna, trots att myndigheten inte avser att lägga dessa till grund för&lt;br /&gt; 
beslutet. Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om att&lt;br /&gt; 
uppgifterna i ärendet kan komma till allmän kännedom bl. a. genom&lt;br /&gt; 
massmedia. Har en part inte bemött motparts påståenden kan detta komma&lt;br /&gt; 
att tolkas som ett medgivande av uppgifternas riktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör kompletteras med en föreskrift om att tillämpligt lagrum&lt;br /&gt; 
om möjligt bör anges i beslutet. En sådan uppgift underlättar för enskilda att&lt;br /&gt; 
bedöma om de kan låta sig nöjas med utgången i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna kan öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall myndigheternas ökade serviceskyldighet inte leda&lt;br /&gt; 
till några ökade kostnader för det allmänna. Ett flertal remissinstanser har&lt;br /&gt; 
emellertid framhållit att de nya reglerna kan verka kostnadsdrivande. Vi är&lt;br /&gt; 
för vår del övertygade om det riktiga i den sistnämnda ståndpunkten. Det är&lt;br /&gt; 
uppenbart att bl. a. den ökade informationsskyldigheten och de vidgade&lt;br /&gt; 
möjligheterna till muntlig handläggning kommer att kräva ytterligare&lt;br /&gt; 
arbetsinsatser inom myndigheterna. Detta leder i sin tur till behov av&lt;br /&gt; 
personalökning eller - paradoxalt nog - försämrad service från myndighetens&lt;br /&gt; 
sida. Det är därför nödvändigt att finna vägar att minska omfattningen av&lt;br /&gt; 
myndigheternas nuvarande arbetsuppgifter. Den lämpligaste lösningen&lt;br /&gt; 
torde vara att begränsa antalet lagar och bestämmelser som myndigheterna&lt;br /&gt; 
har att tillämpa. Med ett minskat antal regler kommer myndigheternas&lt;br /&gt; 
förmåga att ge service och bevaka medborgarnas rättssäkerhet att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristfällig proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas frågan om åtstramning då det gäller möjligheterna&lt;br /&gt; 
att överklaga myndigheters beslut. Departementschefen uttalar att det finns&lt;br /&gt; 
anledning att begränsa regeringens uppgift som högsta instans i förvaltningsärenden.&lt;br /&gt;
Något konkret förslag framförs emellertid inte. 11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vi finner mot denna bakgrund inte anledning att närmare beröra denna&lt;br /&gt; 
fråga. Vi vill dock rent generellt uttala att man bör visa stor försiktighet då&lt;br /&gt; 
det är fråga om att begränsa medborgarnas gamla rätt att ”gå till kungs”.&lt;br /&gt; 
Samtidigt vill vi ta avstånd från den metod regeringen här har använt för att&lt;br /&gt; 
på en omväg få riksdagens godkännande för lösligt formulerade riktlinjer&lt;br /&gt; 
beträffande framtida lagförslag. Vi anser att det är en förkastlig ordning att&lt;br /&gt; 
riksdagen skall ta ställning i principiellt viktiga frågor utan att ha tillgång till&lt;br /&gt; 
ett lagförslag eller genomarbetade motiveringar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen vid behandlingen av proposition 1985/86:80 företar de&lt;br /&gt; 
ändringar i lagförslaget som förordas i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 februari 1986&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Anders Björck (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Nyhage (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabeth Fleetwood (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Biörck (m)&lt;br /&gt; 
i Värmdö&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Gunnar Hökmark (m)&lt;br /&gt; 
Birger Hagård (m)&lt;br /&gt; 
Hans Dau (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:293&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Nyhage</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Elisabeth Fleetwood</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnar Biörck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunnar Hökmark</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birger Hagård</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hans Dau</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G902293</dok_id>
<subtitel>Anders Björck m. fl. (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198586__293.pdf</filnamn>
<filstorlek>145325</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/06FD593E-E598-493F-B92F-B154F86C31D5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>