<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3102941</hangar_id>
 <dok_id>G90227</dok_id>
 <rm>1985/86</rm>
 <beteckning>27</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1985/86:27 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-10-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 12:37:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Datapolitik (prop. 1984/85:220)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl. </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G90227/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G90227</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90227</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1985/86:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;br /&gt; 
Datapolitik (prop. 1984/85:220)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mångåriga krav om och behov av en samlad politisk attityd till datoriseringen&lt;br /&gt; 
har nu lett fram till en proposition betitlad Datapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis högt på tiden att man gör ett försök att forma politiska&lt;br /&gt; 
riktlinjer för elektronikens utveckling och samhälleliga följder. Det är&lt;br /&gt; 
emellertid överraskande, att propositionen är så tunn. Den övergripande&lt;br /&gt; 
delen omfattar 31 sidor. Detta förefaller vara en något summarisk behandling&lt;br /&gt;
av problem, som sammanhänger med den industriella civilisationens&lt;br /&gt; 
hittills mest omfattande och djupgående omvälvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är det avgörande naturligtvis inte det yttre omfånget. Men också med&lt;br /&gt; 
avseende på sitt innehåll är propositionen tunn. Visserligen tar den upp&lt;br /&gt; 
viktiga frågor och innehåller även betydelsefulla konstateranden - bl. a. att&lt;br /&gt; 
den tekniska utvecklingen inte får ses som en determinerad och enbart&lt;br /&gt; 
självgenererande process. Men den lämnar åsido flera av de mest grundläggande&lt;br /&gt;
aspekterna och är mycket svävande, när det gäller hur och på vilka&lt;br /&gt; 
vägar utvecklingen skall påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorisering och arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datatekniken, och särskilt dess för närvarande mest avancerade form:&lt;br /&gt; 
mikroelektroniken, har en förmåga att slå ut mänskligt arbete, som saknar&lt;br /&gt; 
varje motstycke hittills i den industriella utvecklingen. Dess spridning&lt;br /&gt; 
sammanfaller med en period av reducerad tillväxt och tydliga stagnationsfenomen&lt;br /&gt;
särskilt i de avancerade industriländerna. Exempelvis ledde den nya&lt;br /&gt; 
teknikens tillämpning till att den västtyska urindustrin under en tioårsperiod&lt;br /&gt; 
slog ut 40 % av sina anställda. Automatiseringen av en stor amerikansk bank&lt;br /&gt; 
ledde till en reducering av antalet anställda vid en av dess sektioner från 430&lt;br /&gt; 
till 50. En råd internationella studier ger vid handen att reduceringen av&lt;br /&gt; 
mängden mänskligt arbete går snabbare än ökningen i avsättningsbar&lt;br /&gt; 
produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller förändringen i det mänskliga arbetets fördelning och struktur&lt;br /&gt; 
i industrisamhället är tendensen en viss ökning av de högt kvalificerade&lt;br /&gt; 
arbetena, en stark ökning av de okvalificerade och en avsevärd minskning av&lt;br /&gt; 
andelen yrkesarbete i ”klassisk” mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa omfattande problem avfärdas på någon enstaka rad i propositionen&lt;br /&gt; 
med att tekniken också ger upphov till nya arbeten. Påståendet fälls i ett läge,&lt;br /&gt; 
när tecken på viss överexpansion i dataindustrin börjat visa sig.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Propositionens hållning är alltför lättsinnig. Det bör därför göras en&lt;br /&gt; 
grundad beräkning över olika yrkesområden beträffande det mätbara,&lt;br /&gt; 
förväntade utfallet av en avancerad datorisering. Vad som utredningsvägen&lt;br /&gt; 
kommit fram i Sverige beträffande detta är diffust och otillräckligt. Västtyskland,&lt;br /&gt;
Storbritannien och Österrike är exempel på länder, där man betydligt&lt;br /&gt; 
mer konkret skaffat sig en bild av de förväntade effekterna på sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hela den sociala och politiska utvecklingen i landet, liksom för&lt;br /&gt; 
arbetarrörelsens värdesystem och strategi, har det avgörande betydelse att&lt;br /&gt; 
klarlägga vilka utvecklingstendenser, som är sannolika och vilka politiska&lt;br /&gt; 
uppgifter de ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste ankomma på riksdag och regering att ta ansvar för att&lt;br /&gt; 
datoriseringen i sin förlängning inte leder till massarbetslöshet och en allmän&lt;br /&gt; 
försvagning av det mänskliga arbetets och arbetarens ställning i produktionsprocessen.&lt;br /&gt;
Ett handlingsprogram för hur detta kan ske är därför högst&lt;br /&gt; 
angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorisering och makt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen presenterar resonemangsvis två alternativ - det ”onda” och&lt;br /&gt; 
det ”goda” datasamhället - som om det hela var fråga om ett förutsättningslöst&lt;br /&gt;
val. Detta något aningslösa perspektiv saknar anknytning till dagens&lt;br /&gt; 
samhälleliga verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Datasamhällets” utveckling är inte en fråga om tyckande eller önskan,&lt;br /&gt; 
utan en fråga om social och politisk makt. Elektronikens utveckling och&lt;br /&gt; 
verkningar styrs av klassförhållandena och maktens fördelning. Till de&lt;br /&gt; 
bestämmande faktorerna i denna maktkamp hör dessutom följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Några få mycket stora internationella koncerner dominerar i fråga om&lt;br /&gt; 
datateknikens allmänna utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kapitalismens svaga utveckling och tendenser till överproduktion, som&lt;br /&gt; 
framkallar koncentrerade ansträngningar att skära produktionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de svenska storföretagens möjligheter att med elektroniken som vapen&lt;br /&gt; 
stärka sin position samt försvaga och splittra löntagarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den svenska fackföreningsrörelsens oförmåga att samlas till en effektiv&lt;br /&gt; 
kamp för alternativa vägar och metoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det förhållandet att särskilt mikroelektroniken till form och tillämpning&lt;br /&gt; 
från början styrs av militära behov, och att den civila användningen påverkas&lt;br /&gt; 
därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en maktfördelning som tar sig sådana uttryck är det i övervägande&lt;br /&gt; 
grad det ”onda” datasamhället som håller på att ta form. Det är förvånande,&lt;br /&gt; 
att en proposition från en socialdemokratisk regering inte ens ställer frågan,&lt;br /&gt; 
vad det betyder i en teknologisk omvälvning, att den för närvarande i ovanlig&lt;br /&gt; 
grad är i händerna på en liten ekonomiskt härskande och via sociala&lt;br /&gt; 
värderingar ledande klass i samhället! Faktum är att det objektivt inte finns&lt;br /&gt; 
något som helst intresse för denna ledande klass att eftersträva vad&lt;br /&gt; 
propositionen kallar det ”goda” datasamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad situationen kräver är en förskjutning av makten mellan klasserna. Just&lt;br /&gt; 
den tekniska omvälvningen i vår tid är ett av de verkligt starka argumenten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;för en sådan omvälvning också i klassmakten. För detta finns olika medel, av&lt;br /&gt; 
vilka några är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utformning av en alternativ strategi för den fortsatta datoriseringen&lt;br /&gt; 
med sikte på lösningar som främjar jämlikhet, demokratisering och nationellt&lt;br /&gt;
oberoende samt motarbetar elitism, fåtalsmakt och nationellt beroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppbyggnad - t. ex. med löntagarfondernas hjälp - av en självständig&lt;br /&gt; 
industri- och utvecklingssektor med demokratisk styrelse och insyn samt&lt;br /&gt; 
ägnad alternativa former av forskning, program, utrustning och tillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avgörande nya befogenheter för de fackliga organisationerna för att i&lt;br /&gt; 
de konkreta fallen styra datoriseringens utformning med hjälp av löntagarnas&lt;br /&gt; 
deltagande och med stöd av självständig expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoriseringen och kvinnors situation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datoriseringens genombrott blir speciellt kännbart inom områden, som&lt;br /&gt; 
tidigare haft en förhållandevis låg grad av mekanisering och automatisering kontor,&lt;br /&gt;
administration, handel. Detta i förening med den verkan den nya&lt;br /&gt; 
tekniken tycks ha, då det gäller att urholka den del av yrkesinnehållet, som&lt;br /&gt; 
har mänskliga kvaliteter som sin grund, är starkt ägnat att kvantitativt och&lt;br /&gt; 
kvalitativt försämra kvinnornas situation - och detta på ett brett och allmänt&lt;br /&gt; 
samhälleligt plan. De sociala verkningarna härav kan befaras bli omfattande.&lt;br /&gt; 
En klar risk föreligger, att resultaten av årtiondens kamp för kvinnofrigörelse&lt;br /&gt; 
undergrävs. Saken har också en klassmässig aspekt: det är kvinnor i redan&lt;br /&gt; 
lågavlönade och underordnade positioner som blir de mest utsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller på s. 105-109 en rad förslag för att förbättra&lt;br /&gt; 
kvinnors situation i relation till datoriseringens verkningar. Däremot finns&lt;br /&gt; 
synbarligen inga förslag som berör själva produktionens och arbetets&lt;br /&gt; 
organisation. Utan en förändring härvidlag riskerar de föreslagna åtgärderna&lt;br /&gt; 
att få anpassningskaraktär och bli underordnade en utveckling som styrs av&lt;br /&gt; 
storföretagen och datajättarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall har kvinnor inom den offentliga sektorn här tagit intressanta&lt;br /&gt; 
initiativ. Ett av dessa redovisas i en rapport för Arbetslivscentrum, utförd av&lt;br /&gt; 
Ewy Gunnarsson och Ulla Ressner. Här visas hur man även inom den ram,&lt;br /&gt; 
som det nuvarande ekonomiska systemet utgör, kunnat lokalt skapa en helt&lt;br /&gt; 
annorlunda arbetsorganisation med mer jämlik fördelning av kompetensen&lt;br /&gt; 
och förbättrad kollektiv sammanhållning inom avdelningen. Dessa erfarenheter&lt;br /&gt;
är av största betydelse framför allt för den offentliga sektorn. De ger&lt;br /&gt; 
ju möjligheter att göra denna sektor till en vägledande faktor, till en&lt;br /&gt; 
spjutspets riktad mot en datorisering, som leder till utslagning och ökade&lt;br /&gt; 
kompetensklyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan mycket central faktor i detta sammanhang är att utveckla det&lt;br /&gt; 
”mänskliga” innehållet i en yrkesfunktion, dvs. ge vidgat utrymme åt sådana&lt;br /&gt; 
inslag i funktionen, vilka antingen inte kan datoriseras eller gör en förlust i&lt;br /&gt; 
kvalitet och innehåll vid en datorisering. Möjligheterna att på detta sätt&lt;br /&gt; 
utveckla och fördjupa yrkesinnehållet är naturligtvis inte begränsade till de&lt;br /&gt; 
traditionella kvinnoyrkena. De finns mer eller mindre i alla yrken. Men de&lt;br /&gt; 
framträder särskilt påtagligt inom de slag av service- och omsorgsarbete, som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;är lokaliserade till de offentliga verksamheterna och där inslaget av kvinnor Mot. 1985/86:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är mycket stort. En sådan utveckling av det mänskliga arbetet är inte bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelsefull ur sysselsättningsperspektiv utan minst lika mycket för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem, vilka påverkas av arbetets verkningar och kvaliteter. Saken har även en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämlikhetsaspekt - ett fördjupat mänskligt innehåll i ett socialt arbete gynnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;människor, som tillhör de minst gynnade i samhället. Och även här finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltså möjligheter att låta den offentliga sektorn spela en offensiv och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nydanande roll. Detta kan dock ske på allvar först om stat och kommuner tar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp de anställdas idéer och gör dem till sin officiella politik på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokrati och offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beklämmande slutsats av datoriseringen på den administrativa sektorn är&lt;br /&gt; 
att möjligheterna till insyn och offentlighet i förvaltningen försämrats genom&lt;br /&gt; 
datoriseringen. Detta står inte bara i strid med riksdagens beslut utan har&lt;br /&gt; 
varit en fullständigt onödig konsekvens vållad av att de datasystem som&lt;br /&gt; 
byggts upp inte har varit anpassade till offentlighetsprincipen och demokratins&lt;br /&gt;
krav. Vpk har utförligare utvecklat dessa frågor i motion till proposition&lt;br /&gt; 
1984/85:225 om ADB i statsförvaltningen. Vi hänvisar till denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorisering och kultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens formuleringar av mål och strävanden för dataundervisning i&lt;br /&gt; 
det allmänna skolväsendet är i alltför hög grad en spegling av samhällets&lt;br /&gt; 
allmänna maktstruktur. Olika ämnen sägs t. ex. skola förändras ”med&lt;br /&gt; 
hänsyn till hur datorer används i yrkeslivet”. Det är just detta man inte bör&lt;br /&gt; 
göra. Man bör inte lära eleverna, hur datorisering nu drivs för att de skall&lt;br /&gt; 
kunna ideologiskt och inlärningsmässigt anpassa sig därtill. Då kommer&lt;br /&gt; 
skolan återigen att spegla klasskillnader och bildningsklyftor. Vad man bör&lt;br /&gt; 
söka lära ut är, hur elektroniken skulle kunna användas för att tjäna&lt;br /&gt; 
jämlikhet och demokratisering, och varför den i dag icke används på detta&lt;br /&gt; 
sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem utgör i kunskaps- och kulturutvecklingen datoriseringens&lt;br /&gt;
verkan på språket. Datatekniken ”imiterar” språket, dess själva&lt;br /&gt; 
princip är en simulering av ord och begrepp. Detta sker emellertid på ett&lt;br /&gt; 
mycket begränsat och torftigt sätt. Även de avancerade dataspråken gör bruk&lt;br /&gt; 
av ett antal ord, som bara utgör ett par procent av det mänskliga språkets&lt;br /&gt; 
stora skatt av ord. Hela språkliga referenssystem och system av nyanser går&lt;br /&gt; 
helt förlorade. Därtill kommer att dataspråken aldrig kan återge det speciella&lt;br /&gt; 
innehåll, som är knutet till känslan och som bl. a. förmedlas genom samtalsoch&lt;br /&gt;
ögonkontakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När därför datasystemens torftiga och utarmade språkvärld skall dominera&lt;br /&gt; 
viktiga funktioner och utgöra en del av de arbetande människornas&lt;br /&gt; 
språkanvändning, får det djupgående konsekvenser. Särskilt allvarligt är att&lt;br /&gt; 
effektivitetssyftet, som ju driver datoriseringen framåt, helt står i strid med&lt;br /&gt; 
behovet av ett rikt, varierat och flexibelt språk. Torftigheten är ett intresse i&lt;br /&gt; 
den typ av effektivitet, som är knuten till ekonomisk vinning. Denna bärande&lt;br /&gt; 
tendens och datoriseringens verkan på människors språkanvändning är klart&lt;br /&gt; 
destruktiv.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Propositionen innehåller inga referenser till eller åtgärder för att möta den&lt;br /&gt; 
här nämnda typen av problem. För kulturens utveckling och tillgänglighet är&lt;br /&gt; 
det dock oundgängligen nödvändigt att djupare undersöka de språkliga och&lt;br /&gt; 
kulturella verkningarna av en från det mänskliga livet alltmer abstraherad&lt;br /&gt; 
elektronikanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en konkret&lt;br /&gt; 
bedömning av datoriseringens kvantitativa verkningar på sysselsättningen&lt;br /&gt;
inom olika samhällssektorer,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett program för&lt;br /&gt; 
att utveckla alternativa system och tillämpningar av datatekniken i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförs i motionen rörande datorisering och klassmakt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförs i motionen rörande datorisering och kvinnors samhälleliga&lt;br /&gt;
situation,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförs i motionen rörande datorisering, kunskap och kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 7 oktober 1985&lt;br /&gt; 
Lars Werner (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1985/86:27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Werner</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Måbrink</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Berndtson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jörn Svensson</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inga Lantz</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G90227</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl. </subtitel>
<filnamn>mot_198586__27.pdf</filnamn>
<filstorlek>125297</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Datapolitik (prop. 1984/85:220)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A32E8409-E665-436B-B1CF-666829E4E112</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>