3076400 G902260 1985/86 260 mot mot Motion 1985/86:260 Motion Motion 260 0 1986-01-23 00:00:00 2014-11-04 12:46:09 2014-11-04 00:00:00 NilsCarlshamre m. fl. (m) Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna, m. m. (prop. 1985/86:73) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G902260/text https://data.riksdagen.se/dokument/G902260 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G902260 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Motion till riksdagen 1985/86:260 NilsCarlshamre m. fl. (m) Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna, m. m. (prop. 1985/86:73) </div> <div class="block ml_3">Sammanfattning Vi yrkar avslag på regeringens proposition framför allt av tre skäl: • Förslaget kommer inte att ge ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna utan tvärtom ett minskat sådant genom att det lokala lekmannainflytandet blir mindre. • Vi anser att läkare även i fortsättningen skall ingå som förtroendevalda i försäkringskassornas förtroendemannaorganisation. • Kostnaderna för en så genomgripande omorganisation som den föreslagna har inte tillräckligt noggrant analyserats. Administrations- och utbildningskostnaderna torde bli betydande. Allmänt Försäkringskassans verksamhet har under senare år diskuterats livligt och verksamheten har genomgått stora förändringar vad gäller arbetsuppgifter m. m. Flera viktiga arbetsområden har varit under utredning, t. ex. frågan om en samordnad socialförsäkring. Utredning pågår om kassornas framtida roll vid en effektivare handläggning av underhållsbidrag och bidragsförskott. Kassornas ökade rehabiliteringsansvar är - bl. a. efter moderat initiativ under utredning i den nyligen tillsatta ”rehabiliteringsutredningen”. Pensionskommittén utreder framtida pensionsfrågor osv. Försäkringskassorna har fått ganska hård kritik för sin handläggning av olika socialförsäkringsfrågor. Detta kan delvis ha sin grund i olika rationaliseringsåtgärder och den omorganisation som varit nödvändig på grund av besparingsåtgärder. Från riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas sida finns en strävan att ta fasta på kritiken och inrätta verksamheten på ett sådant sätt att allmänheten upplever den som väl fungerande. Exempel på detta är den s. k. Sunt förnuft-kampanjen och pågående försöksverksamhet i syfte att öka kassornas service gentemot allmänheten. Mot ovanstående bakgrund kan det starkt ifrågasättas, om tidpunkten nu är den lämpliga för en genomgripande förändring av försäkringskassornas förtroendemannaorganisation. En sådan förändring bör vara väl genomtänkt och väl förankrad hos berörda parter, inte minst hos försäkringskassornas personal och nuvarande förtroendevalda. Vi finner inte att den föreslagna omorganisationen fyller dessa krav. En väl fungerande förtroendemannamedverkan är viktig i försäkringskas 1* Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr259-271 Rättelse: S. 3, rad 9 nedifrån Står: försäkringsverksamhet Rättat till: försöksverksamhet </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">sörnäs verksamhet och det är också angeläget att förtroendemännen uppfattar sin medverkan som meningsfull. Det torde vara väl känt att många förtroendevalda i försäkringsnämnderna i dag upplever sin medverkan som mindre betydelsefull, då frågor rörande kommunala bostadstillägg och hustrutillägg, som i dag är nämndernas kompetensområde, är hårt lagligt reglerade och ger föga utrymme för individuella ställningstaganden i flertalet fall. Det finns emellertid en allmän strävan - uttalad av regering och riksdag att beslutsfattandet bör decentraliseras såväl inom myndigheter som på förtroendemannanivå. Det naturliga vore därför att tillvarata den lokala organisation som finns i försäkringsnämnderna och utöka kompetensområdet för dessa, om man verkligen önskar ett ökat förtroendemannainflytande. Vi kan inte förstå att man inte närmare berört och analyserat den debatt som under de senaste åren förts omkring pensionsdelegationerna. I den debatten har ofta framhållits att lekmannen i alltför hög grad kommit att styras av föredraganden, som besitter sådana kunskaper om lagen och dess förarbeten, prejudicerande domar osv. att han helt kan styra besluten i delegationerna. Om man skall åstadkomma ett ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna gäller inte bara att ordna detta formellt, utan det måste ske på ett sådant sätt att förtroendemännen ges reella möjligheter att utöva inflytandet. Regeringens förslag - ett minskat förtroendemannainflytande I propositionen föreslås en helt ny organisation för de förtroendevaldas medverkan vid en försäkringskassas beslut om socialförsäkringsförmåner. De nuvarande pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna - en i varje kommun - föreslås ersättas med socialförsäkringsnämnder till det antal regeringen bestämmer, ca 150 för hela riket. Regeringens förslag innebär ett minskat förtroendemannainflytande. Socialförsäkringsnämnderna föreslås besluta i ärenden, som i dag huvudsakligen tillhör pensionsdelegationemas kompetensområde jämte sådana ärenden som i dag beslutas av försäkringsnämnderna. Detta innebär ett visst ökat kompetensområde inom nämnden. Alla kommuner i ett län kommer över huvud taget inte att bli representerade i en socialförsäkringsnämnd. Detta har också uppmärksammats av regeringen, som anser att det skulle vara värdefullt om någon av de landstingsvalda ledamöterna i resp. nämnd har primärkommunal erfarenhet (s. 25 i propositionen). Att betitla förslaget om en ändrad förtroendemannaorganisation till ”ett ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna” framstår närmast som falsk varubeteckning. Det räcker inte med en grundläggande information om lagstiftning och praxis för att man skall kunna fatta relevanta beslut inom socialförsäkringsområdet. I stället fordras det att kassorna i högre utsträckning än hittills kontinuerligt utbildar de förtroendevalda. Samtidigt måste man beakta att dessa, vid sidan av ordinarie arbete och mycket ofta även andra förtroendeuppdrag, inte har erforderlig tid att skaffa sig nödvändiga kunskaper inom alltför stora områden. Vissa ärendeslag som föreslås till socialförsäkringsnämnderna innehåller </div> <div class="block ml_44">Mot. 1985/86:260 </div> <div class="block ml_53">4 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">så få ärenden, att det måste anses som orealistiskt att alla förtroendevalda Mot. 1985/86:260 skall lära sig området. Det är omöjligt att under dessa förhållanden upprätthålla erforderlig egen kompetens inom ärendeslaget. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen hävdar att utredningsförslaget ”tillstyrks med få undantag”. Flera av de ”tyngsta” försäkringskassorna har avstyrkt förslaget eller uttryckt stor tveksamhet till utredningens alltför snäva direktiv. Sådana kritiska remissinstanser är försäkringskassorna i Stockholm, Östergötland, Jönköping, Göteborg, Jämtland, Värmland, Örebro, Bohuslän, Älvsborg och Malmöhus. Därutöver är flera kassor, som tillstyrker huvudprincipen, kritiska till centraliseringen och vill ha en nämnd i varje kommun eller bestämma den geografiska indelningen själva (Uppsala, Kronoberg, Malmö, Halland och Västerbotten). Detta är även uppfattningen hos Försäkringsanställdas förbund. Flera kassor - liksom LO - har understrukit nödvändigheten av att socialförsäkringsnämnderna bör få specialisera sig på vissa ärendetyper (t. ex. kassorna i Södermanland, Kronoberg, Malmö, Gävleborg, Västernorrland, Skaraborg och Blekinge) trots att de i princip har tillstyrkt förslaget i övrigt. Regeringens förslag medger specialisering endast i undantagsfall. Försäkringskasseförbundet anser att ”den föreslagna organisatoriska lösningen utgör grunden för en förnyelse och vidareutveckling av förtroendemannainflytandet i ett förslag, som annars innebär att antalet förtroendevalda i försäkringskassorna minskat jämfört med dagens förhållande”. Vi anser att ett ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna bör bygga på de lokala försäkringsnämnderna, som bör ges ett ökat kompetensområde. Försöksverksamhet skulle med fördel kunna bedrivas i den riktningen - inte minst som vissa län påbörjat ett aktiveringsarbete i försäkringsnämnderna. Vi avvisar således det föreliggande dåligt underbyggda förslaget. Socialförsäkringsnämndernas sammansättning Det är viktigt att förtroendevalda har insyn i och medbestämmanderätt i försäkringskassornas verksamhet. Regeringen anser att de förtroendevaldas medverkan är särskilt viktig i sådana ärenden ”där utgången har stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och försörj ningssynpunkt och där avgörandet inrymmer betydande inslag av skälighetsbedömning”. Vi anser snarare att de förtroendevalda skall utgöra allmänhetens insyn i verksamheten och tillföra sund klokskap som ett komplement till tjänstemännens mer ingående sakkunskap. De skall införa en granskning av det enskilda ärendet utifrån andra referensramar än tjänstemännen. Utifrån regeringens deklarerade stora tilltro till och krav på förtroendemannaorganet inom alla grenar av socialförsäkringen är det anmärkningsvärt, att läkarkompetensen inte längre bedöms som ett värdefullt inslag inom nämnden. Läkare föreslås nämligen ej längre ingå som beslutsfattare i sin egenskap av läkare, trots att utredningens förslag på denna punkt rönt mycket stor kritik. Förslaget vittnar om liten kännedom om de reella förhållandena i dagens pensionsdelegationer. Föredragande statsråd anser att ”de ärenden som är beroende av medicinsk utredning skall vara så </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">noggrant och fullständigt belysta när de redovisas för de förtroendevalda, att Mot. 1985/86:260 det då i regel inte skall behövas tillgång till ytterligare medicinsk sakkunskap”. I dag förekommer en fruktbärande dialog mellan förtroendevalda och läkare i pensionsdelegationen. Det inträffar ganska ofta att förtroendemännen får kompletterande svar på sina medicinska frågor vid pågående sammanträde. För den förtroendevalda innebär således läkarmedverkan en trygghet och ett mindre beroende av handläggande tjänsteman. Propositionens förslag innebär att kompletterande utredningar och hörande av förtroendeläkare måste till. Detta kommer att betyda längre väntetider för de försäkrade, ökad belastning på förtroendeläkare och vårdapparat samt ökade administrativa insatser vid förnyad delgivning osv. Därtill kommer att tillgången på förtroendeläkare - särskilt inom specialområden - är dålig i många län. Den negativa syn på läkare som beslutsfattare i de föreslagna socialförsäkringsnämnderna, som kommer till uttryck i propositionen, motsvaras aven så mycket mer positiv tilltro till beslutskompetensen hos företrädare för arbetsmarknadens parter. Mandatmässigt skall läkaren nämligen ersättas av ytterligare en representant för arbetsmarknadens parter. Regeringen tycks anse att representanter för fackliga organisationer är bättre skickade att göra bedömningar i förtidspensions-, handikappersättnings- och arbetsskadeärenden än läkarrepresentanten i nämnden. Inte mindre än tre av nämndens sju ledamöter skall utgöras av arbetsmarknadsrepresentanter. Detta är förvånansvärt, när allmänheten kräver ökad läkarmedverkan i försäkringskassans beslut. Vi avvisar förslaget med skärpa. Kostnaderna är ej tillräckligt utredda Socialförsäkringsnämnderna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1987 och de ändrade reglerna för omprövning av beslut den 1 januari 1988. Därmed anses försäkringskassorna få tillräcklig tid för planering och anpassning till den nya organisationen samt för utbildnings- och informationsinsatser. Vi uttrycker vår stora tveksamhet till detta. Inte minst utbildningen av de förtroendevalda kommer att bli en maktpåliggande uppgift. Många nyvalda ledamöter kommer att ställas inför helt nya bedömningsuppgifter i alla typer av socialförsäkringsärenden. Utbildningskravet framstår särskilt stort genom att socialförsäkringsnämnderna endast i undantagsfall tillåts specialisera sig på vissa ärendegrupper - något som tjänstemännen av praktiska skäl tvingats göra. Utbildningsinsatserna kommer att kräva stora ekonomiska och administrativa resurser - ett förhållande som ej alls beaktats i propositionen. Försäkringskassorna med sina besparingskrav torde i dag inte ha administrativ beredskap att klara alla de praktiska problem som uppstår vid inrättandet av regionala socialförsäkringsnämnder. Ett flertal föredragande måste varje vecka delta i sammanträden på olika håll i länet. Detta kommer att ta mycket tid i anspråk och reskostnaderna måste bli betydande. Sådana praktiska problem är inte alls belysta, inte heller den stora administrativa apparat och de merkostnader som utsändandet av alla handlingar kommer 6 att medföra. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Utredningen har bedömt kostnaderna för socialförsäkringsnämnderna till ca 30 milj. kr., dvs. i stort sett samma kostnad som för de nuvarande pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna. Enligt propositionen kan ”de föreslagna ändringarna genomföras inom ramen för nuvarande resurser för administrationen av den allmänna försäkringen”. Detsamma anges gälla kostnaderna för information och utbildning. Vi anser att bedömningen av kostnaderna är orealistisk och att den inte föregåtts av tillräckligt djupgående utredning av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Vi avstyrker därför dessa. Övrigt Vi delar uppfattningen att de typer av ärenden, som föreslås enligt propositionen, kan överföras till tjänstemannabeslut. Rättssäkerheten för den enskilde tillgodoses genom möjligheten till omprövning i förtroendemannaorgan och besvärsrätten. Vi delar även uppfattningen att förtroendevalda inte skall ompröva sina egna beslut, som i dag sker i pensionsdelegationer och försäkringsnämnder. Omprövning enligt 20 kap. 10 a § AFL med möjlighet till ändring av kvalificerade felaktigheten samt chefstjänstemans möjlighet att bedöma om ett besvär över ett nämndbeslut bör föranleda ny prövning i nämnden tillstyrks i princip. Dessa föreslagna förändringar kan dock genomföras med nuvarande förtroendemannaorganisation med försäkringsnämnder och pensionsdelegationer. Vi anser i likhet med propositionen att yrkesdomare i försäkringsrätter skall ha genomgått juristutbildning och ha avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Vad beträffar bedömningen av ärendebelastningen hos försäkringsrätterna och försäkringsdomstolen ifrågasätter vi om inte regeringen är alltför optimistisk i sina bedömningar. Måltillströmningen torde bli större än den beräknade. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1985/86:260 </div> <div class="block ml_3">1** Riksdagen 1985186.3sami. Nr259-271 </div> <div class="block ml_52">7 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Hemställan </div> <div class="block ml_4">Med stöd av det anförda hemställs att riksdagen med avslag på proposition 1985/86:73 om ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna m. m. hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad i motionen anförts. Stockholm den 23 januari 1986 </div> <div class="block ml_4">Nils Carlshamre (m) Göran Ericsson (m) Ingvar Eriksson (m) Ann-Cathrine Haglund (m) Blenda Littmarck (m) Karl-Gösta Svenson (m) Sten Andersson (m) i Malmö </div> <div class="block ml_24">Göte Jonsson (m) Görel Bohlin (m) Siri Häggmark (m) Gullan Lindblad (m) Ingegerd Troedsson (m) Gunnar Biörck (m) i Värmdö </div> <div class="block ml_4">Ewy Möller (m) </div> <div class="block ml_44">Mot. 1985/86:260 </div> <div class="block ml_54">8 </div> </div> </div> 0 Nils Carlshamre m 1 undertecknare 0 Göran Ericsson m 2 undertecknare 0 Ingvar Eriksson m 3 undertecknare 0 Ann-Cathrine Haglund m 4 undertecknare 0 Blenda Littmarck m 5 undertecknare 0 Karl-Gösta Svenson m 6 undertecknare 0 Sten Andersson m 7 undertecknare 0 Göte Jonsson m 8 undertecknare 0 Görel Bohlin m 9 undertecknare 0 Siri Häggmark m 10 undertecknare 0 Gullan Lindblad m 11 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 12 undertecknare 0 Gunnar Biörck m 13 undertecknare 0 Ewy Möller m 14 undertecknare G902260 mot_198586__260.pdf 177029 pdf NilsCarlshamre m. fl. (m) Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna, m. m. (prop. 1985/86:73) https://data.riksdagen.se/fil/3382B3B8-D235-4702-BC5D-10B178027544