3102937 G90225 1985/86 25 mot mot Motion 1985/86:25 Björn Molin och Margitta Edgren Motion Motion 25 0 1985-10-07 00:00:00 2014-11-04 12:37:41 2014-11-04 00:00:00 Datapolitik (prop. 1984/85:220) Björn Molin och Margitta Edgren html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G90225/text https://data.riksdagen.se/dokument/G90225 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90225 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Björn Molin och Margitta Edgren<br /> Datapolitik (prop. 1984/85:220)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Inledning</p> <p>Folkpartiet anser att vi måste ta till vara de möjligheter som datatekniken ger<br /> att sprida makt och inflytande samt till att ge medborgarna bättre information<br /> och bättre service. Datateknik bör användas till att öka allmänhetens<br /> insyn i och inflytande över myndigheterna och den politiska beslutsprocessen.</p> <p>Den tekniska utvecklingen skall inte användas bara till att ge effektivare<br /> produktion, utan också för att göra arbetsuppgifter mer innehållsrika. En<br /> förutsättning för detta är att omläggningar i produktionsprocessen och<br /> införande av ny teknik sker med löntagarnas aktiva medverkan och att<br /> sociala aspekter finns med i planeringen. Datateknikens möjligheter till<br /> distribution av information ger också goda möjligheter att förverkliga<br /> liberala intressen. Den ger möjlighet att sprida makt och inflytande samt att<br /> främja en vidgad demokratisk insyn i samhällslivet.</p> <p>Datatekniken skapar nya möjligheter att förändra samhället. Dessa<br /> möjligheter skall tas till vara för att ge samhällsmedborgarna förbättrad<br /> service på en rad viktiga samhällsområden. Vidare skall möjligheterna till<br /> decentralisering av samhällsfunktioner särskilt uppmärksammas.</p> <p>I datasamhället - eller informationssamhället - skall ansvaret för omdömen<br /> och beslut ligga på människor, inte på maskiner. Det ger bättre resultat,<br /> bättre arbetsmiljö samt mänskligare och mer obyråkratiska organisationer.</p> <p>Integritet</p> <p>Med mänsklig integritet menar vi rätten till en privat och skyddad sektor i<br /> våra liv. Integritet är i mycket fråga om att skydda den enskildes möjligheter<br /> att bestämma över sitt eget liv och över de uppgifter som lagras om henne.<br /> Vad man vill minska är andra människors makt att manipulera henne - vare<br /> sig dessa andra är statliga myndigheter, företag, privata organisationer eller<br /> andra enskilda individer. Inför stora byråkratier känner många människor<br /> maktlöshet. Det är angeläget att möta en ökad datorisering med åtgärder för<br /> att förstärka den enskildes rätt och möjligheter att själv reagera.</p> <p>Uppgifter om varje svensk finns vid den här laget i en stor mängd olika<br /> personregister. Det är inte bara myndigheter som registrerar folk. Det finns<br /> personalregister, kundregister och kreditregister m. m. i företagen. De stora<br /> organisationernas medlemsregister ligger på data.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Datalagen tillkom år 1973 med avsikt att skydda den enskilde mot Mot. 1985/86:25<br /> missbruk av datalagrad personinformation.</p> <p>Riksskatteverket har föreslagit ett tillägg till datalagen med innebörden att<br /> alla dataregister skall utformas så att myndigheternas kontroll av företag och<br /> deras kunder inte försvåras.</p> <p>Vi anser att ett sådant tillägg skulle strida mot grundläggande utgångspunkter<br /> för datalagen och motverka dess syfte. Folkpartiet motsätter sig ett<br /> sådant tillägg.</p> <p>Datalagrad personinformation skall användas enbart för de syften för vilka<br /> den är insamlad.</p> <p>Om någon person förvägras sin rätt eller råkar ut för obehag på grund av fel<br /> i ett dataregister så skall hon enligt 23 § datalagen kunna få skadestånd. Det<br /> ansågs nämligen när datalagen kom till, att skadeverkningarna, om personregister<br /> innehåller oriktig uppgift, kan bli betydande genom den stora<br /> spridning av uppgifter som datatekniken möjliggör och den särskilda tilltro<br /> som datauppgifter ofta åtnjuter. Skadestånd skulle regelmässigt utgå även<br /> förs. k. ideell skada, dvs. för lidande eller annan omständighet som inte är av<br /> rent ekonomisk betydelse. Skadeståndsskyldigheten är vidare ”strikt”, dvs.<br /> oberoende av om skadan vållats genom fel eller försummelse eller omständighet<br /> som ingen rått över.</p> <p>Dessa bestämmelser finns som nämnts redan i datalagen. En striktare<br /> praxis bör emellertid tillämpas.</p> <p>Rätten att kostnadsfritt få ett utdrag eller registerbesked enligt 10 §<br /> datalagen är en mycket viktig bestämmelse som gör det möjligt för var och en<br /> att kontrollera att registrerade uppgifter är riktiga. Emellertid ger utdragen<br /> oftast ingen eller synnerligen torftig information om varför man finns eller<br /> inte finns i ett visst register, för vilka ändamål registret används osv.</p> <p>Informationsvärdet av ett registerutdrag är därför ofta obetydligt.</p> <p>Känslan hos den som får ett sådant utdrag är ofta besvikelse och en<br /> kvarstående oro eller obehagskänsla över att inte veta något om hur<br /> uppgifterna används. Även om uppgifterna i sig är riktiga kan det vara fel att<br /> personen alls är registrerad eller ej registrerad i ett register, eller kanske<br /> borde registrerats med andra uppgifter. Den registrerade kan alltså inte alltid<br /> med ledning av utdraget avgöra om registret är korrekt med avseende på<br /> uppgifter om honom eller henne. Informationstorftigheten medför en icke<br /> avsedd risk för rättsförlust.</p> <p>Det är samtidigt viktigt att ändringar av betydelse för den enskilde i sådana<br /> register som är känsliga ur integritetssynpunkt alltid meddelas den enskilde.</p> <p>Med hänsyn till att tillämpningen av 10 § datalagen kostar de registeransvariga<br /> stora belopp är det viktigt att utbytet blir så stort som möjligt.</p> <p>Datainspektionen har i sin författning, DIFS 1982:2, av detta skäl fört in<br /> ett råd enligt följande:</p> <p>I registerbeskedet skall ingå den enskildes personuppgifter eller besked att<br /> uppgifter inte finns. Flyttade ur det sammanhang där uppgifterna normalt<br /> förekommer är de dock ej alltid särskilt upplysande. Det är därför lämpligt<br /> att i registerbeskedet även ingår överskådlig och lättillgänglig information<br /> om den registeransvariges ADB-verksamhet med beskrivning av dess<br /> omfattning och av personregisters ändamål och användning. j </p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Detta råd följs ej alltid. En bestämmelse av motsvarande innebörd bör därför Mot. 1985/86:25<br /> tas in i 10 § datalagen.</p> <p>Samköming mellan register med personuppgifter, som vart och ett för sig<br /> är mindre känsligt ur integritetssynpunkt, kan skapa kunskap om de berörda<br /> individerna som är utomordentligt detaljerad och som kan vara starkt<br /> integritetshotande. Samkörningar bör därför tillämpas med största försiktighet.<br /> I princip bör en uppgift som är insamlad för ett ändamål inte användas på<br /> annat sätt.</p> <p>Varje samköming skall alltså prövas ytterst restriktivt. Skall samköming<br /> ske bör det dessutom vara klarlagt:</p> <p>- när, hur, var och av vem uppgifterna ursprungligen samlades in</p> <p>- vilka felrättningsrutiner som finns</p> <p style="margin-left:11px;">- hur man avser meddela de berörda varifrån uppgifterna om dem har<br /> hämtats, och på vilket sätt beslut kan överklagas. Resultat av samkörningar<br /> bör inte användas som underlag för beslut förrän den som det angår har<br /> blivit informerad och haft möjlighet svara eller ge synpunkter.</p> <p>Riskerna för den enskildes integritet är särskilt påtagliga i samband med</p> <p>dataanvändning inom sjukvården. Som ett exempel väckte det stor uppståndelse<br /> när det visade sig att socialstyrelsen ansåg sig behöva föra ett centralt<br /> register över alla mödrar, omfattande de mest intima uppgifter och identifierat<br /> med mödrarnas personnummer. Socialstyrelsen svarar inte för någon<br /> vård och för statistik och planeringsändamål behövs inga personnummer,<br /> menade kritiker. Men styrelsen svarade att man var tvungen hålla personregister<br /> bl. a. för att kunna nå var och en av mammorna i de fall man upptäckte<br /> missbildningar, som kanske förorsakats av viss medicinering.</p> <p>Hur ofta måste man kunna nå enstaka mödrar för att t. ex. upplysa eller<br /> varna den som är i farozonen för att få ett missbildat barn? Att döma av<br /> erfarenheter från neurosedynkatastrofen är det i vart fall mer än 20 år sedan<br /> sist. För att kunna föra statistiken krävs identifikation, men vi behöver inte<br /> använda personnummer. Till socialstyrelsen kan mödrauppgifter rapporteras<br /> identifierade på journalnummer. Alla andra identifierande uppgifter<br /> (namn och adress) kan tas bort.</p> <p>Föder en mor ett andra barn rapporteras det in på samma journalnummer<br /> så att uppgifterna kan kopplas till ”rätt” mor. Vid de sällsynta tillfällen då<br /> styrelsen måste kunna nå en viss mor kan man gå till den klinik eller<br /> vårdcentral där journalen finns.</p> <p>Samma princip kan användas t. ex. för att rapportera patientuppgifter och<br /> diagnoser från barnpsykiatriska kliniker till landstingens centrala system. Då<br /> kanske vi kan slippa den absurda situationen att föräldrar, enbart av rädsla<br /> för vad dataregistreringen av deras barn skall föra med sig i framtiden, avstår<br /> från att söka vård.</p> <p>Socialstyrelsen arbetar för närvarande med ett centralt slutenvårdsregister,<br /> där en stor mängd känslig information samlas, och där samköming skall<br /> göras med andra personnummerbaserade register. Samtidigt utreds frågan<br /> om i vilken omfattning personnummer bör användas i dataregister av dataoch<br /> offentlighetskommittén (DOK).</p> <p>Folkpartiet arbetar sedan länge på att minska onödig användning av<br /> personnummer och stärka den enskildes integritet. Vi anser därför att 13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>arbetet med socialstyrelsens slutenvårdsregister bör upphöra i avvaktan på Mot. 1985/86:25<br /> DOK:s förslag.</p> <p>Det är också viktigt att notera att kontrollen av anställda på en arbetsplats,<br /> samt av de anställdas prestationer, med datateknikens hjälp kan utgöra hot<br /> mot den personliga integriteten. Svenska Metallindustriarbetareförbundet<br /> har i en skrivelse av den 13 mars 1985 särskilt pekat på detta. Det är<br /> uppenbart att forsknings- och utvecklingsarbete bör främjas samt olika typer<br /> av erfarenhetsinsamling bör stödjas om hur den personliga integriteten kan<br /> skyddas på arbetsplatserna.</p> <p>Offentlighet</p> <p>Offentlighetsprincipen ger varje människa som så önskar rätt att ta del av<br /> statliga, landstingskommunala och kommunala handlingar. Denna grundlagsfästa<br /> rätt är ett omistligt inslag i vår demokrati.</p> <p>Hittills har i stort sett alla offentliga dokument funnits utskrivna och<br /> tillgängliga på papper. Varje medborgare har kunnat besöka en myndighet<br /> och där ta del av för denne intressanta handlingar. För en rimlig kostnad har<br /> det också i de flesta fall gått att få en kopia av handlingen.</p> <p>Nu håller emellertid situationen på att genomgripande förändras. Fler och<br /> fler handlingar finns tillgängliga endast på data. Specialkunskap krävs för att<br /> kunna ta del av dem. Det händer att utdrag på papper beläggs med rätt höga<br /> kostnader.</p> <p>Data- och offentlighetskommittén har enligt sina direktiv att bl. a. utreda<br /> offentlighetsprincipens tillämpning på s. k. ADB-upptagningar. Folkpartiet<br /> anser att medborgares rätt till insyn enligt offentlighetsprincipen inte får<br /> begränsas eller försvåras av föregivna tekniska omständigheter.</p> <p>Datoriseringen innebär inte bara faror utan också möjligheter när det<br /> gäller tillgängligheten av offentliga handlingar. Hittills har det varit nödvändigt<br /> för den enskilde att uppsöka en myndighet när hon vill ta del av en<br /> handling. För många har detta kunnat vara ett svåröverstigligt hinder.</p> <p>Datatekniken öppnar emellertid möjlighet för envar att från t. ex.<br /> bibliotek eller från terminal i hemmet få information om, och även tillgång<br /> till, offentliga dokument. Detta innebär väsentligen att det först i och med<br /> datateknikens genombrott är möjligt att verkligen leva upp till offentlighetsprincipens<br /> anda. Myndigheterna skall organisera sin datahantering och sina<br /> databaser så att dessa möjligheter kan förverkligas. I detta sammanhang är<br /> det också önskvärt att myndigheter fullödigt informerar om hur aktuella<br /> system fungerar, vilken information som är offentlig och vilken som är<br /> sekretessbelagd osv.</p> <p>Denna ökade informationstillgänglighet är dock inte enbart av godo för<br /> den enskilde. I offentliga dokument finns många gånger uppgifter av<br /> integritetskänslig natur om enskilda människor. Samtidigt som det är<br /> önskvärt att använda datatekniken för att öka medborgarnas insyn i olika<br /> myndigheters förehavanden, måste hänsyn tas till enskilda individers behov<br /> av integritetsskydd. Därför är det nödvändigt att samtidigt öka tillgängligheten<br /> för sådant material som är offentligt och skärpa sekretessen för uppgifter<br /> som är av integritetskänslig natur. Denna avvägning blir i många fall svår att 14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>göra, men den är nödvändig. Självfallet är det en utgångspunkt att<br /> insamlingen av uppgifter begränsas så mycket som möjligt.</p> <p>Sårbarhet</p> <p>Samhällets sårbarhet som följd av datorisering måste uppmärksammas.<br /> Bl. a. inom offentlig förvaltning och inom livsmedelsdistributionen kan<br /> störningar i vitala datasystem medföra allvarliga skador för samhället.</p> <p>Det är förvånande att regeringen inte i aktuella propositioner vidtar<br /> åtgärder för att komma till rätta med krisplaneringen inom dataområdet.</p> <p>Våra myndigheter bör åläggas att upprätta och aktuellthålla katastrofplaner,<br /> med syftning på känsligheten hos myndigheternas datasystem för<br /> störningar av olika slag. I planerna bör framgå vilka - manuella eller<br /> automatiska - reservfunktioner som kan inkopplas om ordinarie datasystem<br /> skulle bringas ur funktion. Planerna bör sekretessbeläggas.</p> <p>I detta sammanhang aktualiseras behovet att redan från tillfället då man<br /> skapar ett datasystem ta hänsyn till risker för kommande missbruk eller<br /> oavsiktlig skada. Använda metoder för systemering bör uppmärksamma<br /> detta.</p> <p>I proposition 1984/85:220 understryks att sårbarhetsberedningen avses<br /> avsluta sitt arbete under år 1985. Det föreslås att uppmärksamheten på<br /> offentliga datasystems sårbarhet handhas av statskontoret, medan den<br /> enskilda sektorns, och därmed totalförsvarets, sårbarhetsfrågor lämnas<br /> därhän.</p> <p>Det material - rapporter, seminarier m.m. - om metoder, risker och<br /> konsekvenser i samband med en ökande sårbarhet, som sårbarhetsberedningen<br /> producerat, har av många uppfattats som värdefullt. SÅRB har visat<br /> på det lämpliga i ett samlat grepp över viktiga delar av sårbarhetsfrågorna. I<br /> många stycken är det likartade problem som skall lösas i myndigheter och<br /> företag, i fred och kriser, vid olyckor, databrott och sabotage. Gemensamma<br /> metodproblem finns.</p> <p>Folkpartiet anser att sårbarhetsfrågorna bör hanteras på ett sådant sätt att<br /> möjligheterna att ta hänsyn till gemensamma intressen för olika parter i<br /> samhället inte försvåras. Det hittillsvarande erfarenhetsinhämtandet och<br /> samordningen av kunnande på området har varit av stort värde.</p> <p>Frågorna om framtida organisation av sårbarhetsfrågornas handläggning<br /> bör ånyo övervägas. Tills rimliga förslag härom producerats bör sårbarhetsberedningen<br /> kunna fortsätta sin verksamhet.</p> <p>Det finns härförutom särskild anledning att uttrycka oro över dagens låga<br /> tillförlitlighet i telenätet. I krislägen skulle otvivelaktigt förödande kommunikationssvårigheter<br /> snabbt kunna uppträda. Snara åtgärder måste vidtas för<br /> att förbättra situationen. Ett annat exempel gäller postverket som beställde<br /> en heltäckande kartläggning av Sveriges transportsystem vilket kunde<br /> riskeras utnyttjas av utländska militära intressen.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Forskning</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den komplettering av det nationella mikroelektroniska programmet, NMP,<br /> som riksdagen begärt till 1984/85, har inte presenterats. Det avsåg program<br /> för forskning inom bl. a.</p> <p>- systemteknik,</p> <p>- informationsteknologins användning.</p> <p>Det programförslag som STU m. fl. myndigheter presenterat under 1984,<br /> benämnt Svensk informationsteknologi - utgångsläge och underlag för ett<br /> nationellt program, utgör en värdefull plattform för förslag på området. Det<br /> är beklagligt att åtgärdsförslag från berörda departement ännu inte föreligger.<br /> Detta har lett till att viktiga forskningsprojekt för innevarande budgetår<br /> inte kunnat förverkligas.</p> <p>Kunskapsutveckling inom informationsteknologin är fundamental även<br /> för utvecklingen inom många andra områden. Viktiga delar av vår industriella<br /> och sociala utveckling beror på vilka möjligheter som här kan<br /> framarbetas. Internationella jämförelser visar på den dominerande betydelse<br /> som de flesta andra länder fäster vid åtgärder på detta forskningsfält.</p> <p>Det är viktigt att svensk informationsteknologisk forskning vidareförs,<br /> genom att nya resurser tillförs berörda forskningsområden. I detta sammanhang<br /> bör man utgå från en utvärdering av NMP-programmet.</p> <p>Utan preciseringar från berörda departement är det för närvarande<br /> emellertid inte möjligt att närmare avgöra inriktningen på de erforderliga<br /> satsningarna.</p> <p>Större tillämpningsprojekt</p> <p>De samlade effekterna av mer omfattande telekommunikationstillämpningar<br /> är numera ofta stora. De griper in på många områden. Industriella<br /> organisatoriska, sociala, regionala och kulturella konsekvenser kan bli<br /> betydande. Ett antal kvalificerade demonstrationsprojekt i full skala bör<br /> därför genomföras, med tonvikt på erfarenhetsinsamling och konsekvensanalys<br /> kring bl. a. tillämpad tvåvägskommunikation. Berörda tillämpningsområden<br /> kan t. ex. vara:</p> <p>- distribuerad utbildning till arbetsplatser,</p> <p>- fjärrarbete (inkl. arbete från s. k. distribuerade kontor),</p> <p style="margin-left:11px;">- datorstyrd konsumentupplysning, med t. ex. användning av nya betalkort<br /> m. m.</p> <p>Projekt av denna typ måste i första hand bygga på en kraftfull industriell<br /> medverkan kompletterad med lämplig universitetsanknytning med medel<br /> från forskningsråd. Televerket bör medverka genom att ställa lämpliga<br /> telekommunikationsresurser till verksamhetens förfogande.</p> <p>Tillämpningsprojekt där privata intressen dominerar organiseras naturligen<br /> av berörda industriella organisationer och företag, med forsknings- och<br /> utvecklingsbidrag från Styrelsen för teknisk utveckling och arbetarskyddsfonden.<br /> Projekt av särskilt intresse för den offentliga sektorn kan organiseras<br /> av statskontoret och STU, i samverkan med kommuner, privat industri och<br /> övriga forskningsorgan.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Informationsteknologi och handikapp</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Modern informationsteknologi ger en utomordentlig möjlighet att överbrygga<br /> många typer av handikapp. De färdigheter som med lämplig datateknik<br /> kan inövas kan för personer med besvärande handikapp innebära att<br /> revolutionerande möjligheter till naturligare levnadsformeroch intensifierad<br /> mänsklig kontakt öppnar sig.</p> <p>Bland viktiga tekniska möjligheter på dessa områden kan nämnas nya<br /> motoriska hjälpmedel, utrustningar för syntetiskt tal samt vokal inmatning<br /> direkt till datorer. Vidare finns bl. a. bildförstorande terminaler som enkelt<br /> kan kopplas samman i telekonferenser m. m. Radio och TV kan även<br /> användas i nya former. Här kan bl. a. noteras de inledda försöken med direkt<br /> radiodistribution av morgontidningar till synskadade.</p> <p>Den uppmärksamhet som svensk industri visat och visar dessa områden<br /> antyder att även intressanta marknader finns här. Det är viktigt för<br /> internationellt små länder som Sverige att utnyttja sådana möjligheter<br /> samtidigt som betydande sociala insatser kan göras. Starka medmänskliga<br /> skäl talar alltså för att hög prioritet ges åt satsningar på informationsteknik<br /> för handikappade.</p> <p>Datorstödd konsumentupplysning</p> <p>På en marknad där allt fler leverantörer presenterar sina produkter blir det<br /> allt svårare för den enskilde konsumenten att orientera sig, att skaffa sig<br /> kvalificerad varuinformation m. m. som bas för köpbeslut. Den sakkunskap<br /> som ofta krävs, t. ex. vid inköp av kapitalvaror, blir allt djupare. En följd är<br /> att allt fler köp sker utan önskvärd kunskapsbakgrund.</p> <p>Rådgivning om marknadens utbud blir i detta sammanhang allt viktigare.<br /> Jämförande tester och separat provning producerar resultatinformation som<br /> ofta inte når ut till konsumenterna. Med bl. a. videotex och text-TV,<br /> kompletterat med s. k. teleprogramvara, kan viktig jämförande information<br /> om varor och tjänster ställas till många konsumenters disposition. Varu- och<br /> tjänsteförteckningar med produktinformation bör därför sammanställas i<br /> videotex och liknande databasformer.</p> <p>Konsumentverket bör få i uppdrag att närmare överväga hur videotex<br /> m.m. kan användas för teledistribuerad varuinformation direkt till konsumenten.</p> <p>Upphovsrätt</p> <p>Frågorna om hantering av upphovsrättsligt skyddade verk i databas- och<br /> datakommunikationssystem - inkl. datorprogram - har på senare tid blivit<br /> allt viktigare. De berör själva hjärtat i informationsålderns innovationsverksamhet.<br /> Kan inte adekvat upphovsskydd konstrueras för datoriserade verk,<br /> så hämmas själva innovationskraften, motivationen till kreativitet på dataområdet.</p> <p>Stort intresse måste riktas åt det arbete som bedrivs inom upphovsrättsutredningen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Utbildning</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I proposition 1984/85:220 ges en övergripande genomgång av de åtgärder på<br /> datautbildningsområdet som för närvarande görs.</p> <p>Folkpartiet anser att insatser för breddat kunnande på dataområdet är<br /> bland det viktigaste som dagens datapolitik bör omfatta. Särskilt är det<br /> motiverat att komplettera utbildningsmöjligheterna på grundskola, gymnasieskola<br /> och högskola med förbättrade möjligheter för vuxenutbildningen.</p> <p>Bristen på välutbildad personal för de erforderliga lärarinsatserna är en<br /> besvärande flaskhals i systemet. Dagens situation kan i detta avseende inte<br /> betecknas som annat än krisartad. Här bör i ökande grad samverkan med<br /> industrins redan tämligen omfattande utbildningsinsatser genomföras. Särskilt<br /> kraftfulla åtgärder behöver här sättas in.</p> <p>Samtidigt måste konstateras att industrins utbildningsinsatser inte alltid är<br /> de bästa för skolväsendets personal. Metodiska och pedagogiska frågor i<br /> samband med datorutnyttjandet måste ges mycket större vikt. Oerhört<br /> väsentligt är att grundläggande kunskaper inte kastas ut. Datorn får komma<br /> in som en extra resurs ovanpå grundkunskaperna. Omdömesförmåga och<br /> rimlighetsbedömning är särskilt viktiga.</p> <p>En försöksverksamhet med breddutbildning av 8 000 korttidsutbildade<br /> pågår. Enligt proposition 1984/85:220 har en arbetsgrupp tillkallats inom<br /> utbildningsdepartementet, med syfte att arbeta fram underlag för handlingsprogram<br /> för framtida utbildningsinsatser. Vidare presenterar datadelegationen<br /> inom kort en rapport om ”bred datautbildning”. Underlag finns med<br /> andra ord för vidgade satsningar på breddutbildning.</p> <p>UHÄ arbetar sedan maj 1984 på en samlad ADB-strategi för högskolan.<br /> IVA kartlägger behovet av åtgärder för att säkerställa tillgången till<br /> kvalificerade tekniker för industrin.</p> <p>I proposition 1984/85:220 anges att regeringen har förhoppningen att<br /> arbetsmarknadens parter skall finna det motiverat att använda medel ur de<br /> s. k. förnyelsefonderna för korttidsutbildning på dataområdet i företag som<br /> har tillgång till sådana medel.</p> <p>Folkpartiet har varit starkt negativt till tillkomsten av förnyelsefonder. Vi<br /> anser att företagsledningar i vinstgivande företag själva bör kunna disponera<br /> över sina vinster i den ordning som från fall till fall bedöms lämplig. När nu<br /> emellertid regeringen förverkligat förnyelsefonderna, bör finansiering därifrån<br /> av åtgärder för vidgad datautbildning kunna anses som rimlig i det<br /> uppkomna läget.</p> <p>Som grundprincip inom datautbildningsområdet bör gälla att åtgärderna<br /> bör ha en generell karaktär.</p> <p>Särskilt bör uppmärksammas utbildningsåtgärder som riktar sig till<br /> lågutbildade kvinnor.</p> <p>För att i någon mån ge flickorna likvärdiga möjligheter med pojkarna bör<br /> datorstugor för flickor finnas i skolorna på ferietid då utrustningen i skolan<br /> annars står outnyttjad. Utbildningsinnehållet bör då ta upp ämnen som<br /> intresserar flickorna. Insatsen bör rikta sig till så låg ålder som möjligt. Den<br /> manliga dominansen bland lärare inom dataområdet måste också brytas.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Teknikupphandling</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I proposition 220 presenteras vissa tankar om intensifierad upphandling av<br /> bl. a. programvaror för skoldatorer och för de s. k. basdatorer som avses bli<br /> använda i förvaltningen.</p> <p>Det är enligt vår mening viktigt att hålla i minnet att teknikupphandling<br /> bör användas i situationer där marknaden ej fungerar. Teknikupphandling är<br /> ett sätt att komplettera marknadsutvecklingen. Vidare bör teknikupphandling<br /> undvikas på områden där den tekniska utvecklingen är så snabb att med<br /> teknikupphandling utvecklade produkter visar sig föråldrade och marknadsfrämmande<br /> redan när de presenteras. Själva den administrativa teknikupphandlingsprocessen<br /> är nämligen tidskrävande, ofta mer tidskrävande än när<br /> utvecklande och producerande företag själva har ansvaret.</p> <p>Grundläggande administrativa programvaror för generella basdatorer<br /> finns tillgängliga på marknaden och kräver i de flesta fall inga speciella<br /> åtgärder av teknikupphandlingsnatur.</p> <p>Omorganisation av offentliga organ</p> <p>Enligt proposition 1984/85:225 föreslås DAFA bli överförd till aktiebolagsform.<br /> Avsikten är bl. a. att förbättra möjligheterna för DAFA att bredda och<br /> utveckla sin verksamhet.</p> <p>Det är viktigt att DAFA frikopplas från myndighetsuppgifter så att man<br /> kan arbeta på marknadens villkor. Vad gäller samverkan med Statskonsult<br /> AB måste fortsättningsvis rena marknadsprinciper uppmärksammas.<br /> Offentliga och privata institutioner och företag som kan bli kunder åt DAFA<br /> och Statskonsult bör tydligt informeras om att dessa båda företag nu arbetar<br /> fristående från varandra och på marknadens villkor.</p> <p>I proposition 225 anges att ”monopolregistret” SPAR även fortsättningsvis<br /> bör drivas av DAFA vad gäller drift, produktion, underhåll och<br /> marknadsföring. Det är enligt vår mening viktigt att notera att när DAFA<br /> ombildas till aktiebolag, blir det naturligt för SPAR:s huvudman att söka<br /> organisera det praktiska ansvaret för SPAR enligt principen ”stabil bearbetning<br /> till lägsta kostnad”.</p> <p>Om inte DAFA kan hävda sig på marknaden bör andra driftsformer för<br /> SPAR övervägas.</p> <p>Enligt proposition 225 föreslås inrättandet av en ny myndighet - en nämnd<br /> - i anslutning till statskontoret, med huvudmannaansvar för SPAR. Det<br /> hänvisas emellertid till att data- och offentlighetskommittén för närvarande<br /> bereder nära berörda frågor.</p> <p>Till dess DOK avslutat sitt arbete bör permanenta organisationsförslag i<br /> detta sammanhang hållas vid en miniminivå.</p> <p>Riksdagen har i olika omgångar fattat beslut om hur statsförvaltningens<br /> ADB-användning skall inriktas. Det har skett främst genom regler för<br /> systemutveckling och upphandling. I praktiken kan det dock vara svårt att få<br /> ett rationellt utnyttjande av ADB om myndigheternas kompetens på<br /> området är för låg.</p> <p>Statskontoret svarar för statens upphandling av datautrustning och skall</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>stödja myndigheterna med råd i datafrågor. Numera är det fritt för Mot. 1985/86:25</p> <p>myndigheter att själva anskaffa mindre datorer. Statskontoret har genom</p> <p>avropsavtal med leverantörer av ofta förekommande utrustning kunnat få</p> <p>fram goda ekonomiska villkor och - kanske ännu viktigare - kunnat påverka</p> <p>prestanda genom att ange kravspecifikationer.</p> <p>Problemet för en myndighet att välja rätt ADB-nivå är ofta att man saknar<br /> tillräcklig kunskap. Och statskontorets kapacitet för att hjälpa myndigheterna<br /> är begränsad. Både statskontoret och enskilda myndigheter har tydliga<br /> svårigheter att rekrytera och behålla ADB-personal. Det hänger självfallet<br /> samman med den mycket stora efterfrågan i hela samhället på sådan<br /> personal. Och staten har inte kunnat erbjuda lönevillkor och arbetsförhållanden<br /> som känts tillräckligt attraktiva.</p> <p>Den långsiktiga lösningen ligger självfallet i en sådan ökad utbildning att<br /> samhällets behov av ADB-kompetens kan tillgodoses. För att undvika att<br /> statlig verksamhet får mycket allvarliga kompetensluckor är det nödvändigt<br /> att kunna erbjuda bättre villkor för efterfrågade specialister.</p> <p>Det vore ytterst allvarligt om brist på kompetens leder till starkt<br /> oekonomiska ADB-Iösningar på myndigheterna genom fel systemval.</p> <p>I proposition 225 föreslås vidare att statskontoret i samarbete med<br /> delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) bör<br /> ges i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att bättre utnyttja de<br /> statliga dataregister som ”har karaktären av informationsdatabaser”.</p> <p>I detta sammanhang bör relationerna mellan STU och DFI uppmärksammas.<br /> STU har bl. a. ansvar för forskning och utveckling av metoder och<br /> produkter på informationsbehandlingsområdet som nära berör det för DFI<br /> ovan berörda området. DFI:s ansvarsområde i dessa sammanhang är<br /> knappast väldefinierat. Det finns anledning att närmare penetrera gränsdragningen<br /> mellan STU och DFI. En analys kan mycket väl visa på fördelar<br /> av att sammanföra båda myndigheterna till en enda. Sådana tänkbara<br /> fördelar kan vara både av administrativ art och rent kostnadsmässiga.</p> <p>Telepolitiken</p> <p>I anslutning till folkpartiets motion 1984/85:1374 samt till den för fp, c och m<br /> gemensamma telemotionen 1984/85:3131 finns här anledning upprepa erforderliga<br /> förändringar av dagens telepolitik. Detta innebär:</p> <p style="margin-left:11px;">- frisläppning av legala monopol på modemer, växlar samt tjänster på hyrda<br /> teleledningar,</p> <p style="margin-left:11px;">- frikoppling av televerkets myndighetsuppgifter från dess marknadsaktiviteter,</p> <p>- successiv privatisering av därvid uppkomna telemarknadssegment,</p> <p>- tydlig avgränsning av den forskning som televerket bör ägna sig åt,</p> <p>- omedelbar överföring av Teli till bolagsform.</p> <p>För närmare motiveringar kring dessa förslag hänvisas till de nyss nämnda<br /> motionerna.</p> <p>På senare år har skoldatorn Compis kommit att ta en stor del av<br /> marknaden. Tillverkningen sker i televerket närstående företag. Servicenät</p> </div> <div class="block ml_52"><p>20</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>över landet byggs nu upp för skoldatorn och är knutet till de lokala<br /> telekontoren. Detta är ett exempel på att ett statligt monopolföretag får ett<br /> alltför stort inflytande.</p> <p>Datadelegationen</p> <p>I proposition 220 föreslås att datadelegationen avslutar sitt arbete och ersätts<br /> av dels en ministergrupp, dels en utanför berörda departement sig befinnande<br /> referensgrupp, med representanter för den politiska oppositionen,<br /> fackförbund, övriga organisationer m.m.</p> <p>Uppenbarligen avses den föreslagna referensgruppen vara ett forum för<br /> utbyte av allmän information i aktuella datapolitiska frågor, utan faktisk<br /> möjlighet att påverka den förda politiken. Det är sannolikt att berörda<br /> partier och organisationer skulle känna sig mer motiverade av att delta i<br /> arbetet och närvara vid gruppmöten m.m., om den aktuella gruppen hade<br /> mandat att analysera vissa övergripande datafrågor och att därvid förse den<br /> avsedda ministergruppen med material. Referensgruppen skulle då få en<br /> aktiv och inte en passiv roll att spela.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om tillämpning av datalagen för att åstadkomma ett<br /> förbättrat skydd för den personliga integriteten,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar att socialstyrelsens arbete på ett centralt<br /> slutenvårdsregister bör upphöra i avvaktan på data- och offentlighetskommitténs<br /> förslag,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen och därmed dataoch<br /> offentlighetskommittén till känna vad i motionen anförts om<br /> vidgad tillgång till offentlig information, med särskild uppmärksamhet<br /> på integritetskänsliga och sekretessbelagda uppgifter,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om behovet av förslag till vidgad forskning inom<br /> informationsbehandlingsområdet samt rörande större tillämpningsprojekt<br /> inom teleområdet,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om satsningar på informationsteknik för handikappade,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om breddutbildning inom dataområdet,</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om vikten av att välja de områden där teknikupphandling<br /> bör utnyttjas,</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1985/86:25</p> </div> <div class="block ml_51"><p>21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i Mot. 1985/86:25<br /> motionen anförts om behovet av åtskillnad mellan televerkets myndighets-<br /> och marknadsmässiga verksamhet.</p> <p>Stockholm den 7 oktober 1985</p> <p>Björn Molin (fp) Margitta Edgren (fp)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>22</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_47" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_39"><p>■</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_43"><p>*</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>gotMi Stockholm 1985 83336</p> </div> </div> </div> 0 Björn Molin fp 1 undertecknare 0 Margitta Edgren fp 2 undertecknare G90225 Björn Molin och Margitta Edgren mot_198586__25.pdf 312251 pdf Datapolitik (prop. 1984/85:220) https://data.riksdagen.se/fil/B5BB45E0-5859-46C3-9A2F-4CDC8E74AB68