3102926G902241985/8624motmotMotion 1985/86:24 Sivert AnderssonMotionMotion2401985-10-07 00:00:002014-11-04 12:37:352014-11-04 00:00:00Datapolitik (prop. 1984/85:220)Sivert Andersson htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G90224/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G90224https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G90224
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1985/86:24</p>
<p>Sivert Andersson<br />
Datapolitik (prop. 1984/85:220)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Historiskt sett har arbetstagarnas integritet varit svag. Den är inskränkt<br />
redan i ordinära industriarbeten. Övervakning och kontroll har varit och är<br />
inom industrin en del av företagets organisation och har ofta inneburit att<br />
produktionssystemen inte kunnat tillvarata de anställdas förmåga, kunskap<br />
och erfarenhet. Genom den arbetsrättsliga lagstiftningen har de anställda fått<br />
möjlighet att genom sina organisationer arbeta med och påverka frågor som<br />
rör arbetets organisation och innehåll. Därvid har frågor som helheten i<br />
arbetsuppgifterna, självständighet och medbestämmande i arbetet varit<br />
viktiga.</p>
<p>En viss övervakning och kontroll har accepterats som en nödvändighet i<br />
många arbeten. I alla tider har emellertid de anställda protesterat och vänt sig<br />
mot en alltför närgången övervakning och kontroll.</p>
<p>Med datatekniken införs alltmer avancerade övervakningssystem med<br />
syfte att fånga upp störningar i produktionen. Ibland innebär kontrollsystemen<br />
utomordentligt närgångna analyser av individernas arbete och spilltider.<br />
Kontrollen av de anställda blir obönhörlig och ovillkorlig. Det kan röra sig<br />
om rapporteringssystem där toalettbesök, närgångna prestationsmätningar,<br />
samtal med arbetskamrat o. d. registreras. Datatekniken används också<br />
alltmer i olika ackordslönesystern där den anställdes möjlighet att hävda sig i<br />
diskussioner om databaserade ackordsunderlag blir en omöjlighet. Olika<br />
system med passage- och identitetskontroll gör att den enskilde individens<br />
frihet beskärs ytterligare.</p>
<p>Företagen inför allt fler system av övervakningskaraktär som innebär<br />
inskränkningar i individernas integritet. Den här utvecklingen innebär stora<br />
svårigheter för de fackliga organisationerna eftersom stora svårigheter<br />
föreligger att med nuvarande regelsystem stoppa system som kränker<br />
medlemmarnas integritet.</p>
<p>För att trygga de fackliga organisationernas möjlighet till inflytande och<br />
insyn över företagens dataanvändning i arbetslivet krävs en förstärkt<br />
lagstiftning.</p>
<p>Eftersom datalagen är en allmän lagstiftning som huvudsakligen reglerar<br />
den enskilde individens skydd mot registeranvändaren kan det vara främmande<br />
att i denna lagstiftning införa specialregler som rör arbetsmarknaden.</p>
<p>Det finns ett växande behov av inflytande över andra former av dataanvändning<br />
än personregister. Dessutom krävs inte tillstånd enligt datalagen<br />
för många av de personregister som används i företagen - en licens för<br />
registeranvändaren är tillräcklig.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Det bör därför prövas om inte en särskild lag om dataanvändning i<br />
arbetslivet (DAL) bör införas som alternativ till en utbyggd datalag. Skälet<br />
till att detta bör prövas är den svårighet det måste vara att i datalagen reglera<br />
dessa frågor. En sådan särskild datalag, DAL, bör omfatta frågor som:</p>
<p style="margin-left:11px;">- tillämpningen av alla dataregister i arbetslivet,</p>
<p style="margin-left:11px;">- den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationens rätt att företräda<br />
medlemmarnas intressen både vad det gäller personregister och andra<br />
register,</p>
<p style="margin-left:11px;">- villkor bör införas som innebär att avtal skall träffas med de fackliga<br />
organisationerna som förutsättning för införande av dataregister.</p>
<p>Andra frågor som bör tas upp i DAL är produktansvar, utbildning,</p>
<p style="margin-left:11px;">sanktioner m. m.</p>
<p style="margin-left:11px;">Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:28px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en<br />
snabb lagreglering av dataanvändningen i arbetslivet.</p>
<p>Stockholm den 7 oktober 1985<br />
Sivert Andersson (s)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1985/86:24</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
</div>
</div>
0Sivert Anderssons1undertecknareG90224Sivert Andersson mot_198586__24.pdf65216pdfDatapolitik (prop. 1984/85:220)https://data.riksdagen.se/fil/C452079C-E8F5-40A8-964E-0F4E71B5AD9E